Västra strandens avloppsreningsverk
LBVA 2024/00054
Västra strandens avloppsreningsverk
Halmstads kommun
Miljörapport 2023
Miljörapport för år 2023 Textdel
Verksamhetsutövare | |
Namn Laholmsbuktens VA AB | Xxx.xx 559227-1752 |
Anläggningens namn Västra strandens avloppsreningsverk | Länsstyrelsens anläggningsnr 0000-00-000 |
Fastighetsbeteckning Bassängen 1 | Besöksadress Xxxxxxxxxxxx 0 |
Verksamhetsbeskrivning
Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. (NFS 2016:8 5 § punkt 1)
Organisation
Laholmsbuktens VA AB (LBVA) ansvarar för drift av vatten-, spillvatten- och dagvatten- verksamheten i Halmstads och Laholms kommuner. Bolaget samägs av Halmstads och Laholms kommuner. Sedan 2020-01-01 är Laholmsbuktens VA AB ett kommunalt bolag som sedan 2023-11-01 är organiserat enligt nedan, se figur 1.
Figur1. Organisationsschema för Laholmsbuktens VA.
Beredskapspersonal finns tillgänglig dygnet runt samtliga årets dagar enligt uppgjord bered- skapslista. Laholmsbuktens VA har en egen beredskapsorganisation bestående av fem områden; arbetsledare, vattenverk, rörnät, avloppsreningsverk inre (Västra stranden, Ängstorp) samt avloppsreningsverk yttre (övriga reningsverk, samtliga pumpstationer).
Tillrinningsområde
Västra Strandens tillrinningsområde omfattar Halmstads tätort och mindre, närliggande orter som Trönninge, Eldsberga, Påarp-Laxvik och Gullbranna i söder samt Görvik-Sandhamn, Frösakull och Tylösand i väster. Även Skedala, Holm, Kvibille och Slättåkra ingår i detta område. Sedan maj 2022 är även Simlångsdalen och Marbäck anslutet.
Det totala tillrinningsområdet omfattar ca 4595 ha. Av detta utgör ca 265 ha bebyggelse an- slutet till kombinerat avloppssystem och inom denna bebyggelse är ca 128 ha hårdgjorda ytor. Vattenförsörjningsområdet omfattar Västra Strandens och Busörs tillrinningsområde. En uppdelning mellan områdena med avseende på produktionen finns inte. Uppgifter finns med avseende på debiterad mängd spillvatten för respektive tillrinningsområde.
Ett tjugotal tillståndsprövade industrier med större utsläpp av spillvatten är anslutna till Västra Strandens avloppsreningsverk. Livsmedelsindustrier såsom ARLA Foods i Kvibille, Krönleins Bryggeri AB, Charkuterifabriken Sverige AB, HK Scan samt Viking Malt AB utgör de enskilt största belastningskällorna.
Försvarsmaktens tekniska skolas (FMTS) brandövningsplats är ansluten till spillvattennätet. Efter flödesutjämning och gravimetrisk avskiljning av eventuella bränsle- och släckmedelsrester avleds vattnet till nätet. Detta har dock inte skett sedan 2019 då utredningar om förekomst av PFAS i detta vatten började utredas. Hallands sjukhus Halmstad avleder årligen knappt 85 000 m3 avloppsvatten. En ytbehandlingsindustri, Swedecote (fd Nyhems ytbehandling), är ansluten till Västra Strandens avloppsreningsverk. Utsläppen utgörs av resthalter av metallerna krom, nickel och zink efter intern processrening.
Övriga verksamheter anslutna till spillvattensystemet är ett mindre antal mekaniska verk- städer, biltvättsanläggningar, lackerare samt några grafiska företag. Utsläppen utgörs i de flesta fall endast av sanitärt vatten. Dessutom är ett stort antal restauranger, de flesta med fett- avskiljare, anslutna till spillvattensystemet.
Avloppsvattenrening
Det obehandlade avloppsvattnet grovrensas först mekaniskt via två galler med en spaltbredd på 2 mm. Gallerrenset passerar en renstvätt samt renspress och transporteras sedan till en förbränningsanläggning. Tyngre partiklar som sand och grus avskiljs i ett luftat sandfång, det passerar därefter en sandtvätt för att slutligen återanvändas som utfyllnadsmaterial. Fett avskiljs också i sandfånget. Det transporteras till en förbränningsanläggning. Primärslam avskiljs i försedimenteringen och pumpas till en förtjockare.
Det mekaniskt renade vattnet leds vidare till det biologiska steget, med såväl kväve- som fosforavskiljning. Biosteget består av en slamox-anoxisk bassäng dit returslam och rejektvatten leds för behandling samt tre parallella aktivslamlinjer som kan drivas på olika sätt. För att få en effektiv kvävereduktion tillsätts även en delström av inkommande vatten till anoxisk zon i slamox-anox som kolkälla. Huvuddelen av det försedimenterade vattnet leds in till respektive biolinje. I efterföljande sedimentering avskiljs sedan bioslammet från vattnet. Större delen av bioslammet återförs till aktivslambassängen via slamox-anoxbassängerna som returslam, och överskottsslammet tas ut för vidare slambehandling. Det biologiskt renade vattnet leds vidare till flotationssteget där fällningskemikalier och dispersionsvatten tillsätts efter behov. I efterföljande flotationsbassänger avskiljs kemslammet och leds till slamoxidation och slamförtjockare. Dosering av fällningskemikalier styrs med hjälp av fosforresultatet efter den biologiska fosforavskiljningen. Avslutningsvis leds vattnet genom ett dammsystem, där en viss ytterligare rening sker, vidare till mät- och provtagningsstation innan det leds ut i Nissan.
När flödet är större än vad det biologiska reningssteget kan belastas med, justerar en brädd- lucka före sandfånget automatiskt flödet till en intern anläggning för s k högflödesrening, där flödet genomgår kemisk behandling (Acti-Flo). Detta vatten leds sedan tillsammans med huvudflödet i reningsverket via utgående mätstation. Ett förenklat processchema visas i
figur 1.
Rejektvattnet från slamförtjockningen blandas med det inkommande avloppsvattnet efter sandfånget. Det kväverika rejektvattnet från slutavvattningen och slamtanken efter rötkamrarna behandlas normalt i slamoxanoxbassängerna tillsammans med returslam.
Flödesstyrda provtagare tar prov på inkommande vatten direkt efter rensgallret och på utgå- ende vatten efter dammarna.
Nät
1
Dispersion
Polymer
2
Recipient (Laholmsbukten
Etanol
Kem
Kem
Vallgravs magasinet
Polymer
1
Provtagare, inkommande vatten
2
Provtagare och flödesmätare, utgående vatten
Figur 1. Förenklat processchema över Västra Strandens avloppsreningsverk.
Driftövervakning och styrning
Driftdatainsamling, driftstyrning och larmhantering sker via överordnat datorsystem. Via systemet kan pumpar, omrörare, syrehalter, slamhalter dosering mm styras. Larm från anläggningar skickas som SMS till personal i beredskap utanför ordinarie arbetstid.
Slambehandling
Reningsverket tar emot externslam från alla kommunens övriga reningsverk, privata trekam- marbrunnar och slutna tankar, och detta behandlas tillsammans med slammet från Västra Strandens reningsverk. Xxxxxxx förtjockas med hjälp av polymertillsats i en mekanisk för- tjockare före rötning. Efter förtjockningen förs slammet till rötkamrarna där det stabiliseras i en anaerob mesofil (37 °C) nedbrytningsprocess. Det rötade slammet avvattnas i en centrifug,
med tillsats av polymer. Allt avvattnat slam lagras i två slamsilor på reningsverket, i ett slutet system. Därefter transporteras slammet till slamlagringsplattor för mellanlagring innan vidare transport till i första hand spridning på åkermark eller andra användningsområden.
Vid nedbrytningsprocessen i rötkamrarna bildas rötgas, som i huvudsak består av metangas och koldioxid. Den bildade gasen driver en gasmotor som genererar värme och el. Det finns också möjligheter att bränna gasen i en värmepanna. Både el- och värmeenergin används internt för att driva reningsanläggningen. Blåsmaskinerna svarar för det enskilt största effekt- behovet. När gasmotorn är avställd för t.ex. service, kan en del gas facklas innan utsläpp.
Under 2023 facklades 6 % av den totala gasproduktionen vilket är mer än normalt. Detta beror på fortsatta problem med tryckhöjningssystemet. Under ca 1 dygn i april släpptes dessutom 4675 m3 oförbränd gas ut.
Provtagning av slammet sker efter avvattningen.
Kemikaliehantering
Fällningskemikalien levereras med tankbil i satser om upp till ca 35 ton. Den förvaras i en invallad tank och pumpas till doseringspunkterna. De olika polymererna till slambehandlingen köps in och förvaras i storsäckar 700 kg respektive 1 000 liters kärl. Järnsulfat till slamavvatt- ningen levereras med tankbil i satser om upp till ca 25 ton. Den förvaras i en invallad tank inomhus.
Farligt avfall såsom oljespill, lysrör, elektronik etc., sorteras och omhändertas av Suez Recycling AB. Alla förbrukade kyvettester som använts på det interna laboratoriet skickas tillbaka till leverantören för destruktion.
Kemikalieförbrukning redovisas i bilaga 6.
Ledningsnät och pumpstationer
Den totala längden spillvattenförande huvudledningar uppgår till c:a 514 km, varav ca 54 km utgörs av kombinerat ledningssystem. Dessutom tillkommer 37 km tryckspillvattenledningar.
Bräddning av obehandlat avloppsvatten till Nissan kan ske från 5 aktiva bräddavlopp. Därutöver kan viss nödavledning förekomma vid pumpstationerna i samband med strömavbrott, maskinhaverier och dylikt. Antalet spillvattenpumpstationer inom avrinningsområdet uppgår till 67 st.
Vallgravsmagasinet fungerar som ett utjämningsmagasin vid perioder med hög tillrinning. Inklusive ledningsvolymer rymmer magasinet ca 4 500 m3 och fyller en viktig funktion för att begränsa bräddningarna av obehandlat avloppsvatten till Nissan.
Verksamhetens påverkan på miljön
Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Till exempel kan utsläppen av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen från reningsverkets utsläpp påverka närområdet i recipienten, Nissan-Laholmsbukten.
Eventuella bräddningar från ledningsnätet kan påverka miljön lokalt vid utsläppet. Utsläppen till luft är begränsade. Förbehandlingen av vattnet är inbyggd och alla delar slambehandlingen är täckta. Vid enstaka tillfällen kan lukt förekomma främst i samband med slamtransporter.
Driften av reningsverk och pumpstationer genererar buller. För att minska på bulleremissio- nerna sker ett fortlöpande arbete med bullerdämpande åtgärder. Idag bedöms anläggningen
under normaldrift inte generera störande buller och inte överskrida gällande villkor enligt villkorspunkt 11 i tillståndsbeslutet.
Förhållanden under året
Nederbörden under året var totalt 1036 mm. Den 7 augusti var det enskilda dygn med den högsta nederbörden, 37 mm. I tabell 1 visas variationer under året.
Tabell 1. Flödesvariationer och nederbörd, Västra strandens avloppsreningsverk.
Flöde (m3) | Nederbörd* (mm) | |
Januari | 1 358 612 | 126,0 |
Februari | 1 099 427 | 70,4 |
Mars | 1 302 305 | 121,2 |
April | 1 029 250 | 22,0 |
Maj | 772 442 | 20,2 |
Juni | 680 891 | 38,2 |
Juli | 912 862 | 167,8 |
Augusti | 1 652 784 | 182,8 |
September | 1 067 262 | 46,6 |
Oktober | 1 183 276 | 141,0 |
November | 1 116 925 | 43,8 |
December | 1 128 591 | 55,6 |
Summa | 13 304 627 | 1035,6 |
* Använd nederbördsmätare är Västra stranden ARV Halmstad.
Tillstånd/dispens för verksamheten Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2016:8 5 § punkt 2) | ||
Datum | Beslutsmyndighet | Tillståndet avser (t.ex. beslutsmening) |
2004-06-07 | Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen | Tillstånd till befintlig och utökad verksam- het vid Västra strandens avloppsreningsverk. |
2005-01-21 | Miljödomstolen | ∙ Ökning av prövotidens längd till tre år. ∙ Uppskjutande av, under en prövotid av tre år, slutliga villkor för luktreducerande åtgärder avseende polerdammarna, och med tillkommande utredningsuppdrag. ∙ Tillkommande delegationsförordnande till tillsynsmyndigheten att ha befogen- heter att meddela villkor angående lukt- reducerande åtgärder vid slamutlast- ningen. |
Gällande kontrollprogram
Uppdaterat kontrollprogram har skickats till miljö- och hälsoskyddskontoret, daterat 2018-06-15 och godkänt av Miljöförvaltningen 2018-10-16.
Åtgärdsplan/saneringsplan för ledningsnätet
Datum och beslutande myndighet för aktuellt åtgärdsprogram
Förnyelse av ledningsnät
De primära målsättningarna för LBVA:s ledningsförnyelse är att:
• Minska dricksvattenförlusterna.
• Minska tillskottsvattenproblematiken.
Men även andra viktiga aspekter vägs in i ledningsförnyelsen, såsom:
• Kvalitetsproblem – lågt tryck och missfärgat vatten.
• Risk- och konsekvensledningar ur ett geografiskt perspektiv.
• Risk- och konsekvensledningar ur ett brukarperspektiv.
• Hydrauliska problem för alla ledningsslag.
• Minimera driftstörningar.
• Minska driftkostnader för underhåll på ledningsnätet, t ex underhållsspolningar.
• Miljömässiga faktorer.
Behov
• Fortlöpande vidareutveckla och förfina modellen för förnyelsearbetet.
• Fortlöpande förbättra förutsättningar för bedömning av hydrauliska aspekter i ledningsförnyelsen genom att utveckla hydrauliska modeller på ledningsnäten.
• Fortsatt utveckling av sektionering och flödesmätning på dricksvattennätet för att kunna upprätta flödesbalanser som stöd i utvärdering av behov för förnyelsen.
• Tydligare definiera begreppet miljömässiga faktorer kopplat till ledningsförnyelse.
• Vidareutveckla principer för val av områdesvis förnyelse kontra förnyelse av enskilda ledningar.
• Anpassa ledningsförnyelsen till andra planer och övrig samhällsutveckling där detta är möjligt.
Tillskottsvattenarbete
Under våren 2020 antog Laholmsbuktens VA AB en Strategisk plan för tillskottsvatten- planering. Syftet med planen var att redovisa inriktning och ge ett strukturerat förslag till hur arbetet med tillskottsvatten ska bedrivas. I planen redovisas bedömningsgrunder för hur tillskottsvattenarbetet ska prioriteras.
Dokumentet Strategisk plan för tillskottsvattenplanering har täckt det initiala behovet av att få till en inriktning och prioritering för tillskottsvattenarbetet. Planen belyser också i nuläges- analysen de bristerna och kunskapsluckor som behöver fyllas. Det vidare och pågående arbetet kommer att ge en mer djupgående, detaljerad bild på områdesnivå. Initialt för varje tillrinningsområde för pumpstationerna. Detta kommer att ge en bild av vilka områden som först ska angripas för ännu mer detaljerade utredningar som vidare kommer att ligga till grund för konkreta åtgärder, både på det allmänna och privata spillvattennätet.
En annan viktig aspekt är också att göra en kontroll av kvaliteten på data som idag finns tillgänglig. En genomgång behöver göras för att kvalitetssäkra att alla underlag som ligger till grund för beräkning av nyckeltal så dessa är relevanta. Det kan t ex handla om olika typer av mätning, beräknad mätning, nederbördsmätning etc. I detta arbete ingår också att se över behovet av och utöka mätning av bräddflöden, samt i vilken form detta bör göras.
LBVA har en ambition om att utreda och implementera automatiserade system för att kategorisera tillskottsvattnets härkomst och art. Att med hjälp av dessa system mäta framgång, men också framtida behov som kan uppkomma i ett åldrande ledningsnät. I Strategisk plan för tillskottsvattenplanering har följande arbetsmodell tagits fram:
Prioriterade områden – definieras av en hög andel tillskottsvatten där t ex centralisering ligger till grund att området prioriteras högt jämfört med andra områden.
Åtgärdsområden – definieras av områden där andelen tillskottsvatten inte nödvändigtvis är bland de högsta, men där andra konsekvenser av tillskottsvatten ligger till grund för en prioritering.
Anmälningsärenden beslutade under året
Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2016:8 5 § punkt 3)
Inga anmälningspliktiga ändringar som föranlett något beslut från tillsynsmyndigheten har lämnats in under 2023.
Ett antal anmälningar angående driftstörningar har lämnats in under året. Inte heller dessa har föranlett något beslut från tillsynsmyndigheten. Se även avsnittet ”Åtgärder med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.”
Andra gällande beslut Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. T.ex. förelägganden till följd av anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som är aktuella. (NFS 2016:8 5 § punkt 4) | |
Datum | Beslutet avser |
2005-01-21 | Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation uppskjuter under en prövotid av tre år fastställandet av slutliga villkor beträffande kväve och fosfor. |
2005-01-21 | U1. Kommunen skall utreda de tekniska möjligheterna liksom de miljö- mässiga och ekonomiska konsekvenserna av att successivt öka fos- forreduktionen ytterligare vid Västra strandens avloppsreningsverk så att totalhalten fosfor i utgående avloppsvatten blir högst 0,3 mg/liter. |
2005-01-21 | U2. Kommunen skall utreda hur långt det är tekniskt möjligt att genom optimeringar utöka kvävereduktionen vid Västra strandens avlopps- reningsverk efter utbyggnad av behandlingskapaciteten enligt vald processutformning samt redogöra för de miljömässiga och ekono- miska konsekvenserna av detta. |
2005-01-21 | U3. Halmstads kommun skall senast tre år efter det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft till länsstyrelsen ge in utredning om de tekniska möjligheterna att reducera lukten från polerdammarna med utlopps- kanal samt de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av åt- gärderna. |
Kommentar: Tekniska nämnden inlämnade en prövotidsredovisning till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation under maj 2008. I juni 2010 meddelade miljöprövningsdelegationen beslut om slutliga villkor. Detta beslut överklagades till Miljödomstolen i juli samma år. I oktober 2011 meddelade mark- och miljödomstolen (f.d. miljödomstolen) beslut om slutliga villkor. Nämnden för Laholmsbuktens VA överklagade detta beslut i november 2011 till mark- och miljööverdomstolen med avseende på kväve- villkoret. Slutligt villkor meddelades 2012-01-13, se gällande villkor i tillstånd, punkterna 16 och 17. |
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. (NFS 2016:8 5 § punkt 5)
Miljönämnden
Verksamhetens tillståndsgivna och faktiska omfattning
Tillståndsgiven maximal belastning, tillståndsgiven dimensionerad belastning el dyl. (NFS 2016:8 5 § punkt 6)
Tillståndet medger fortsatt och utökad verksamhet vid Västra strandens avloppsreningsverk för Halmstad med flera orter avseende en maximal belastning av 10 000 kg BOD7 per dygn räknat som årsmedelvärde. Utsläpp av renat avloppsvatten ska ske till Nissan efter behandling i Västra strandens avloppsreningsverk.
Kommentar
Under år 2023 var medeldygnsbelastningen in till Västra strandens avloppsreningsverk 7 085 kg BOD7/d.
Gällande villkor i tillstånd Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. (NFS 2016:8 5 § punkt 7) | |
Villkorets nummer och lydelse | Kommentar |
1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verk- samheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. | Uppfyllt. |
2. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter får inte tillföras avloppsanläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion ned- sätts eller att särskilda olägenheter uppkommer för avloppsslammet, recipienten eller omgivningen i övrigt. | Kommunens fastställda riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter til- lämpas vid anmälnings- och till- ståndsärenden. Ett utökat upp- strömsarbete bedrivs i och med REVAQ-certifiering. |
3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. | Uppfyllt. Reduktion av BOD7: 97 %, Totalfosfor: 96 % Totalkväve: 76 % |
4. Halten av organiskt material, analyserat som BOD7, i utgående avloppsvatten får inte överstiga 10 mg/l beräknat som årsmedelvärde samt som riktvärde inte överstiga 10 mg/l beräknat som kvartalsmedelvärde. Organiskt material, analyserat som BOD7, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket skall inräknas i ovanstående värden. | Uppfyllt. Årsmedelvärdet för BOD7 är 5 mg/l. Kvartalsmedel- värde är 8, 6, 3 resp 3 mg/l. |
5. Samtliga delar av slamhanteringen, inklusive den enligt kommunens komplettering kvarstående öppna slamförtjockaren för bioslam (nr 19), skall förses med överbyggnad/täckning. Även de anläggningsdelar som avser obehandlat avloppsvatten, sandfång och försedimentering skall förses med överbyggnad/ täckning. Frånluft från alla delar med överbyggnad/ täckning skall genomgå luktreducerande åtgärder, exempelvis genom användning av kompostfilter, ozonscrubber eller UV-behandling eller likvärdig metod. Överbyggnad/täckning och luktreducerande behandling av frånluft skall för befintliga anlägg- ningsdelar vara färdigställt inom 6 månader från laga- kraftvunnet beslut och för nya anläggningsdelar i samband med att de tas i drift. | Uppfyllt. Täckningen av förtjockare 19 är borttagen. Förtjockaren har inte använts. |
6. Om besvärande lukt från avloppsanläggningen uppstår i omgivningarna och/eller klagomål på lukt från avloppsanläggningen inkommer till kommunen skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten och er- forderliga åtgärder vidtas för att motverka stör- ningarna. | Klagomål avseende lukt har inkommit vid 19 tillfällen, under perioden april-september, som kan härledas till avloppsanläggningen. Händelserna har anmälts till tillsynsmyndigheten och åtgärder har vidtagits. |
7. Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grund- vatten inte kan ske. | Uppfyllt. |
8. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på ogenomsläpplig och invallad yta under tak. Vid för- varing utomhus skall invallningen vara försedd med tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen skall minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. | Uppfyllt. Invallningen vid etanoltanken har inget regnskydd, eftersom den normalt inte används. Eventuellt regnvatten pumpas bort i samband med daglig tillsyn. |
9. Biogasen skall i första hand nyttiggöras och får inte släppas ut oförbränd. | Ungefär 93 % har använts och resten har förbränts via gasfacklan. På grund av driftstörningar har totalt ca 4675 m3 gas släppts ut oförbränt under 2023. |
10. Utsläpp av kväveoxider från förbränning av biogas i befintlig gasmotor får som riktvärde inte överstiga 170 mg NOx/MJ tillfört bränsle. Installation av ny gasmotor med kväveoxidutsläpp underskridande 150 mg NOx/MJ tillfört bränsle skall ske senast 12 månader efter lagakraftvunnet beslut. Installation av ny gasmotor skall anmälas till tillsynsmyndigheten. | Ingen emissionsmätning har utförts under 2023. |
11. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder inte överstiger: 50 dB(A) vardagar dagtid kl. 07-18 40 dB(A) nattetid kl. 22-07 45 dB(A) övrig tid Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55dB(A). | Inga klagomål har inkommit angående buller under 2023. |
12. Verksamhetsutövaren ansvarar för allt avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bl.a. genom att olika avfallsslag hålls isär. I avvaktan på borttransport skall avfallet förvaras så att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. | Uppfyllt. |
13. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till avloppsreningsverket av tillskottsvatten. Till ledning för detta arbete skall det senast 6 månader efter lagakraftvunnet beslut finnas en saneringsplan. Saneringsplanen skall hållas aktuell. Utförda och planerade saneringsåtgärder och åtgärdernas effekter avseende bräddning och inflöde av tillskottsvatten skall redovisas i den årliga miljörapporten. | En femårsplanering benämnd Rörnätsplanering, Utredning, Nyanläggning, Förnyelse, Dagvattenutbyggnad, Halmstad kommuns va-ledningsnät. Detta uppdateras kontinuerligt och fastställs inte av tillsynsmyndigheten. Ett flertal åtgärder är gjorda i en- lighet med saneringsprogrammet, se ”Åtgärder som vidtagits under året”. |
14. Vid driftstörningar i reningsverket eller i avlopps- anläggningen i övrigt eller om del av anläggningen tas ur drift för ombyggnad, underhåll och reparation o dyl. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening eller andra olägenheter i omgivningen. Tillsynsmyndigheten skall vid ovanstående tillfällen underrättas snarast möjligt. | Uppfyllt. |
15. Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsyns- myndigheten senast i samband med att den planerade utbyggnaden av reningsverket är färdigställd och den utökade reningskapaciteten har tagits i anspråk. | Uppfyllt. |
16. Halten fosfor, analyserat som totalhalt, i utgående avloppsvatten får inte överstiga 0,3 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Fosfor, analyserat som totalhalt, i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket ska inräknas. (Vann laga kraft 2012-01-13.) | Uppfyllt. Årsmedelvärdet för fosfor är 0,21 mg/l. |
17. Halten kväve, analyserat som totalhalt, i utgående avloppsvatten får under perioden april till och med september som riktvärde inte överstiga 8 mg/l som medelvärde över perioden. Halten kväve, analyserat som totalhalt, i utgående avloppsvatten får inte över- stiga 10 mg/l beräknat som årsmedelvärde. Kväve analyserat som totalhalt i bräddat avloppsvatten vid avloppsreningsverket ska inräknas. (Vann laga kraft 2012-01-13.) | Uppfyllt. Årsmedelvärdet för kväve var 8 mg/l, och medelvärdet under perioden april-september var 8 mg/l. |
Delegerade villkor Följande är delegerat åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor. | |
2004-06-07 Länsstyrelsens miljöprövnings- delegation | D1. Tillsynsmyndigheten får föreskriva villkor avseende användning av processkemikalier samt eventuellt utbyte av sådana kemikalier. |
D2. Tillsynsmyndigheten får, för avfall som för närvarande inte kan återanvändas eller återvinnas, föreskriva villkor avseende på vilket sätt avfallet skall omhändertas. | |
2005-01-21 Miljödomstolen | D3. Tillsynsmyndigheten skall ha befogenhet att meddela villkor rörande ytterligare luktreducerande åtgärder vid slamutlastningen. |
Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar
En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. (NFS 2016:8 5 § punkt 8) Kan t.ex. vara mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, före- läggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen.
Lukt
Alla slamtransporter med avvattnat slam till och från Västra strandens avloppsreningsverk ska ske före kl 7.00 för att minimera luktstörningar.
Klagomål avseende lukt har inkommit vid 19 tillfällen under 2023. Se kommentarer till villkor. Samtliga klagomål berör lukt från barkfilter och är inte transportrelaterade.
Energi
Medelenergiförbrukningen (pumpstationer och reningsverk) var 2023, 2510 kWh/ton behandlat BOD7, för Västra strandens avloppsreningsverk vilket är högre än föregående år (2050 kWh/ton BOD). En möjlig förklaring är de betydligt högre flödena 2023 jämfört med 2022. Elförbrukningen för pumpning ökar samtidigt som reningsgraden försämras något.
Besiktningar
Ingen periodisk besiktning har genomförts 2023. Nästa besiktning skall ske under 2024.
Recipientkontroll
Det sker ingen recipientkontroll i direkt anslutning till reningsverkets utsläpp i Nissan (Laholmsbukten). Resultaten från de samordnade programmen som utförs dels i Nissan och dels i Laholmsbukten svarar för en mer övergripande kontroll. Teknik- och fritidsförvalt- ningen är medlem i Nissans Vattenråd och Kustvattenkontrollen för Hallands län.
Rapporteringen av de båda undersökningarna som nu genomförs, sker årligen i en årsrapport. Länsstyrelsen i Halland har ett övergripande ansvar för programmens genomförande.
Transporter
Fällningskemikalie till vattenbehandlingen har levererats med tankbil ca 2 gånger per månad, och till slambehandlingen har det levererats totalt 6 gånger under året. Polymer till förtjockning och slamavvattning har levererats 2–3 gånger per månad.
Externslamtransporter från kommunens övriga reningsverk kommer till Västra strandens ARV i genomsnitt ca 2–3 gånger per dag. Externslamtransporter med slam från privata anläggningar kommer i genomsnitt 3–4 gånger per dag. Avvattnat slam har transporterats från Västra strandens ARV fyra-fem gånger per vecka, totalt sker ca 200 transporter av avvattnat slam per år.
Containern för gallerrens har tömts knappt två gånger per månad, fett 1 gång per månad och sandcontainern töms ca sex gånger/år.
Brännbart avfall har transporterats från reningsverket två gånger per månad. Dessutom före- kommer enstaka transporter av övrigt avfall, paketleveranser m.m.
Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. (NFS 2016:8 5 § punkt 9)
Via underhållssystemet med maskinkort meddelas automatiskt när det är dags för service och underhåll för maskinell utrustning, provtagare, pH-mätare, ozonaggregat m.m.
Service av joniseringsanläggning för luktreducerande åtgärder sker två gånger per år enligt serviceavtal. Då genomförs rengöring, justering och jonmätning. Elektronrör byts vid behov.
Onlinemätare genomgår total service fyra gånger per år, enligt serviceavtal med leverantören. Däremellan sker rengöring fyra gånger per år och kalibrering vid behov. Kontroll av kalibre- ringsbehov sker 1-2 gånger per månad enligt dokumenterad rutin. Kontrollen sker genom att analys på nitrat, ammonium m.m. genomförs på driftlaboratoriet och resultatet jämförs med onlinemätaren.
Slamhaltsmätarna kalibreras ca var tionde dag enligt dokumenterad rutin. Syremätarna kalib- reras fyra gånger per år.
Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa. (NFS 2016:8 5 § punkt 10)
Byte av membran till tallriksluftare i ARPen har utförts (rejektvattenreningen i gamla utjämningsbassängen). En ny inloppspump har installerats i P2A. En ny omrörare har installerats i biostegets linje 3. Två st motordrivna avstängningsluckor har installerats före sandfånget.
Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. (NFS 2016:8 5 § punkt 11)
Solcellspanelerna har under året producerat 96,3 MWh el. Teoretiskt ska 100-110 MWh solel kunna produceras per år.
Vid byte av pumpar, såväl vid avloppsreningsverket som i pumpstationer, väljs de nya alltid med hänsyn tagen till energieffektivisering.
Ersättning av kemiska produkter m.m.
De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. (NFS 2016:8 5 § punkt 12)
De kemikalier som används vid Västra strandens avloppsreningsverk är framför allt fällnings- kemikalier i vatten- och slambehandlingen samt polymer i samband med slamavvattningen.
Ingen förändring av hanteringen har skett under året.
Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. (NFS 2016:8 5 § punkt 13)
Inga förändringar har gjorts under året med avseende på avfallshanteringen. De största frak- tionerna avfall som uppkommer är gallerrens, fett och sand. Renset passerar en renstvätt och renspress, vilket detta gör att volymerna rens hålls nere. Renset samlas upp i en container och omhändertas av Halmstad Energi och Miljö för förbränning.
Sanden som avskiljs i sandfånget passerar en sandtvätt. Sanden återanvänds efter mellanlag- ring som fyllnadsmaterial inom Elia Express område i Kistinge. Fettet som avskiljs i sandfånget transporteras till Halmstad Energi och Miljö för förbränning.
Se också bilaga 6 för information om mängder samt övrigt uppkommit avfall vid avlopps- reningsverket.
Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. (NFS 2016:8 5 § punkt 14)
Åtgärder som vidtagits under året
Ledningsnätet
Huvudledningar
Under 2023 har byggnation av första etappen för överföringsledningar mellan Oskarström och Halmstad slutförts. Andra etappen Åled – Halmstad påbörjas 2024 med arkeologi och projektering.
Sträckningsutredning för anläggande av dricks- och spillvattenledningar till Tönnersa fritidsby är färdigställd och ledningsrätt antagen 2023.
Under 2023 har det genomförts arkeologiska undersökningar och man har sökt ledningsrätt för överföringsledningar som planerats att byggas mellan Tönnersjö och Perstorp för att möjliggöra avveckling av avloppsreningsverk och vattenverk i Tönnersjö. Spillvattnet planeras att pumpas mot Perstorp i Eldsberga och vidare till Västra stranden och dricksvatten planeras tryckas från Perstorp i Eldsberga till Tönnersjö. Ledningsrättsansökan är överklagad vilket innebär att projektering kommer att ske under 2024.
Förnyelse ledningsnät
I Söndrum har det under året förnyats ca 820 meter spillvattenledningar, ca 995 meter dricksvattenledningar och ca 885 meter dagvattenledningar.
I Karlstorp (P32) har det förnyats ca 1195 meter spillvattentryckledningar. I Frösakull (P41) har det förnyats ca 285 meter spillvattentryckledningar. I Snöstorp har det förnyats ca 280 meter dricksvattenledningar.
Reliningar med GAP (schaktfri ledningsrenovering) som genomförts under 2023: I centrala Halmstad (Syrénvägen) har 75 meter kombinerade ledningar renoverats.
I centrala Halmstad/Nyhem (Klackerupsgatan) har 75 meter kombinerade ledningar renoverats. I centrala Halmstad (Rotorpsvägen) har 74 meter spillvattenledningar renoverats.
I centrala/Söder i Halmstad (Motorgatan) har 72 meter kombinerade ledningar renoverats. I Snöstorp (Lönnagårdsvägen/Lingonstigen) har 72 meter spillvattenledningar renoverats. I Karlstorp (Stickelgränd) har 205 meter spillvattenledningar renoverats.
I Söndrum (Orkestervägen) har 64 meter spillvattenledningar renoverats.
Avloppsreningsverket
Se föregående avsnitt ”Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m”.
Planerade åtgärder
Ledningsnätet
Huvudledningar
Förnyelse i Oskarström, utbyggnad av andra etappen Åled – Halmstad. Projektering av pumpstation och ledningssträcka beräknas vara klar våren 2024, planerad uppstart för byggnation hösten 2024.
Ledningsrätten sökt för överföringsledningarna mellan Tönnersjö och Perstorp är överklagad innebär att projektering inför byggnation sker under 2024.
Detaljprojektering pågår för utbyggnad av dricks- och spillvattenledningar till Tönnersa under våren 2024, byggstart beräknad hösten 2024 och en färdigställd anläggning våren 2025.
Distributionsledningar bostäder
I samband med utbyggnaden av Södra infarten har dricks-, spill- och dagvattenledningar förnyats under 2023.
I Snöstorp har problemet med missfärgat dricksvatten åtgärdats genom förnyelse av dricksvattenledningar i Litorinavägen, Lönnagårdsvägen och i Villastigen under 2023.
Förnyelse ledningsnät
Fortsatt förnyelse av VA-ledningar i Söndrum planeras genomföras under det första halvåret av 2024, därmed avslutas den sista av totalt tre etapper i projektet.
Förnyelse av dricksvattenledningar i Tylösand och Södra Eketånga planeras att utföras 2024. Reliningar av spillvattenledningar kommer att utföras i flera områden under 2024.
Avloppsreningsverket
Renovering av slamskrapor i biostegets linje 1. Tömning och rengöring av slamlager för rötat slam samt komplettering med nya omrörare. Ny polymerberedare till föravvattnare. Ny totalfosforanalysator utgående från flotation.
Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar
En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. (NFS 2016:8 5 § punkt 15)
Arbetet med att jobba mot ständiga förbättringar avseende slamkvaliteten har följt handlings- plan enligt egenkontrollen och REVAQ, och har bland annat omfattat provtagning och spårning i ledningsnätet.
Avtal med Kuskatorpet i Halmstad gäller sedan 2019-09-15. Nytt avtal tecknades med Ragn- Sells AB 2023-09-15.
Producerad slammängd samt användning av slam redovisas i bilaga 5.
Sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1994:2 (5 i § NFS 2016:8) Föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken när avloppslam används i jordbruket.
Producerat slam är Revaq certifierat och därmed uppfylls alla krav från föreskrifterna. Detta kontrolleras genom externrevision som utförs en gång per år av ett ackrediterat organ (RISE). Certifieringsorganet reviderar att krav i Revaq-reglerna efterlevs. Alla avvikelser dokumenteras och åtgärder vidtas för att förhindra att avvikelsen upprepas.
Bilagor
Bilaga 1: Anslutning och belastning Bilaga 2: Utsläppskontroll vatten Bilaga 3: Bräddning
Bilaga 4: Totala utsläppsuppgifter Bilaga 5: Slam
Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7: Villkorsuppföljning
Bilaga 8: Beräkningsbeskrivning
Bilagorna omfattar bl.a. uppgifter som skall redovisas till följd av NFS 2016:8, NFS 2016:6, SNFS 1994:2, kontrollprogram samt andra beslut m.m.
Bilageförteckning
Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.
Bilaga 1 | ||
Anslutning och belastning | ||
Uppgiftslämnare | Laholmsbuktens VA, Halmstads kommun | |
Avloppsreningsverk: | Västra strandens avloppsreningsverk | |
Anslutning till verket | ||
Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) | 81 451 | |
Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) | 81 002 | |
Medelvärde, se bilaga 8 | Maxdygn | |
Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70 g/person,dygn) | 99 302 | 141 318 |
-därav från industri (pe) | 18 300 | |
- därav externbelastning (uppskattad antal pe) | ||
- mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) | ||
- slam från industri | ||
- slam från andra avloppsreningsverk ange ev förbehandling | ||
Dimensionering (pe) | 143 000 (max 10 000 kg BOD7/d) | |
För turistort | högsäsong (antal pe) | |
lågsäsong (antal pe) | ||
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden | ||
Medelvärde (m3/h) | 1 519 | |
Medelvärde (m3/d) | 36 451 | |
Maxvärde (m3/d) | 96 477 | |
Minvärde (m3/d) | 18 518 | |
Totala årsflödet (m3/år) | 13 304 627 | |
Mängd tillskottsvatten* (m3/år) | 7 231 642 | |
Del av totala flödet (%) | 54 | |
*Tillskottsvatten=behandlat vatten-debiterad mängd avloppsvatten | ||
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden | ||
Medelvärde (m3/h) | 1 519 | |
Medelvärde (m3/d) | 36 451 | |
Maxvärde (m3/d) | 96 477 | |
Minvärde (m3/d) | 18 518 | |
Totala årsflödet (m3/år) | 13 304 627 | |
Dimensionerande flöde | ||
m3/h | 3000 | |
m3/d |
Bilaga 2:1 | ||||||||
Utsläppskontroll vatten | ||||||||
Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 | ||||||||
Inkommande vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt | Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | ||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
BOD7 | 194 | 6951 | 340 | 9892 | 2586 | 26 dp | ||
CODCr | 465 | 16588 | 760 | 22212 | 6186 | 26 dp | ||
TOC | ||||||||
P-tot | 5,2 | 180 | 9 | 225 | 70 | 26 vp | ||
N-tot | 33 | 1186 | 55 | 1436 | 441 | 26 dp | ||
Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. | ||||||||
Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? (Ja/Nej ) | Nej | |||||||
Utgående vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (ton/år) | Reduktion (%) | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | ||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
BOD7 | 5 | 177,0 | 29 | 1664,0 | 66 | 97 | 52/dp | |
CODCr | 27 | 966,0 | 47 | 2564,0 | 360 | 26/vp | ||
P-tot | 0,21 | 7,5 | 0,37 | 16,9 | 3 | 96 | 52/vp | |
N-tot | 8,0 | 285,0 | 16 | 746,0 | 107 | 76 | 52/dp | |
NH4-N | 4,1 | 144,0 | 10 | 440,0 | 53 | 52/dp | ||
SS | ||||||||
Metaller | ||||||||
Inkommande vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (kg/år) | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | |||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
Hg | 0,0001 | 0,0022 | 0,0002 | 0,006 | 0,82 | 13/vp | ||
Cd | 0,0001 | 0,0039 | 0,0005 | 0,015 | 1,50 | 13/vp | ||
Pb | 0,0023 | 0,0812 | 0,0065 | 0,258 | 30,7 | 13/vp | ||
Cu | 0,0457 | 1,5220 | 0,0770 | 2,036 | 576 | 13/vp | ||
Zn | 0,1056 | 3,5890 | 0,1700 | 6,025 | 1358 | 13/vp | ||
Cr | 0,0030 | 0,1025 | 0,0050 | 0,171 | 38,8 | 13/vp | ||
Ni | 0,0043 | 0,1483 | 0,0072 | 0,288 | 56,1 | 13/vp | ||
Utgående vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (kg/år) | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | |||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
Hg | 0,0001 | 0,0018 | 0,0001 | 0,0023 | 0,67 | 13/vp | ||
Cd | 0,00004 | 0,0012 | 0,0003 | 0,0098 | 0,50 | 13/vp | ||
Pb | 0,00010 | 0,0044 | 0,0004 | 0,0108 | 1,60 | 13/vp | ||
Cu | 0,00990 | 0,3290 | 0,0190 | 0,7690 | 124,5 | 13/vp | ||
Zn | 0,02810 | 0,9846 | 0,0440 | 1,4830 | 372,6 | 13/vp | ||
Cr | 0,00060 | 0,0211 | 0,0012 | 0,0385 | 13,0 | 13/vp | ||
Ni | 0,00190 | 0,0665 | 0,0040 | 0,1076 | 25,1 | 13/vp | ||
Bilaga 3:1 | |||||
Bräddning | |||||
Bräddat vatten vid reningsverket | |||||
Antal bräddningar | Antal h | Antal m3 | Orsak | ||
Kvartal 1 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Kvartal 2 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Kvartal 3 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Kvartal 4 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Summa | 0 | ||||
Typ av behandling av bräddat vatten | |||||
Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3/år) | |||||
Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m3/år) | |||||
Bräddad volym i % av totala årsflödet | |||||
Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket | |||||
Medelvärde (mg/l) | Maxvärde (mg/l) (maxdygn) | Total mängd (ton/år) | |||
BOD7 | |||||
CODCr | |||||
P-tot | |||||
N-tot | |||||
NH4-N | |||||
Medelvärde (mg/l) | Maxvärde (mg/l) (maxdygn) | Total mängd (kg/år) | |||
Hg | |||||
Cd | |||||
Pb | |||||
Cu | |||||
Zn | |||||
Cr | |||||
Ni | |||||
Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde (Skriv ja/nej) | |||||
Flödesproportionell provtagning (Xxxxx ja/nej) | |||||
Tidsproportionell provtagning (Xxxxx ja/nej) | |||||
Bilaga 3:2 | ||||||
Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer | ||||||
Mängd vatten totalt (m 3/år) | 79 844 | |||||
Mängd p.g a. drifthaveri (m 3/år) | 12 264 | |||||
Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m3/år) | 67 580 | |||||
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer | ||||||
Total mängd (ton/år)* | ||||||
BOD7 | 18,204 | |||||
CODCr | 30,261 | |||||
P-tot | 0,278 | |||||
N-tot | 2,052 | |||||
Total mängd (kg/år) | ||||||
Hg | ||||||
Cd | ||||||
Pb | ||||||
Cu | ||||||
Zn | ||||||
Cr | ||||||
Ni | ||||||
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. | ||||||
* Antagit samma halter som vid internkontroll av inkommande till bräddvattenreningen vid VS ARV. | ||||||
Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer | ||||||
Bräddnings- punkt | Kontrollmetod (se nedan) | Recipient | Frekvens (dagar/år) | Antal timmar | Volym (m3/år) | Orsak (drifthaveri el. överbelast ning) |
Xxxxxxxxx Österbro | ||||||
BB6 | Beräkningsmodell | Nissan | 4 | 1 | 130 | öb |
BB10 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB11 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB12 | Beräkningsmodell | Nissan | 51 | 39 | 1 280 | öb |
BB22 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB23 | Beräkningsmodell | Nissan | 27 | 31 | 6 515 | öb |
BB24 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB25 | Beräkningsmodell | Nissan | 35 | 18 | 2 078 | öb |
Nedströms Österbro | ||||||
BB3 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB4 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
Vallgraven | ADS-mätare | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB17 | Beräkningsmodell | Nissan | 23 | 17 | 16 421 | öb |
BB19 | Beräkningsmodell | Nissan | 0 | 0 | 0 | |
BB20 | Beräkningsmodell | Nissan | 12 | 28 | 17 301 | öb |
BB26 | Beräkningsmodell | Nissan | 1 | 0,2 | 4 | öb |
BB29 | Beräkningsmodell | Nissan | 33 | 12 | 7 986 | öb |
Pumpstationer | ||||||
SPU16 | Beräkningsmodell | Fylleån | 2 | 2 | 29 | öb |
SPU31 | Beräkningsmodell | Nyrebäcken | 1 | 0,3 | 10 | öb |
SPU35 | Beräkningsmodell | Kattegatt | 1 | 0,1 | 1 | öb |
SPU57 | Beräkningsmodell | Magasin, Perstorp | 5 | 9 | 114 | öb |
SPU50 | Beräkningsmodell | Trönningebäcken | 24 | 52 | 4 855 | öb |
SPU51 | Beräkningsmodell | Trönningebäcken | 12 | 17 | 1 757 | öb |
P1 | Uppskattat | Nissan | 1 | 10 | dh | |
P50 | Flödesmätare | Trönningebäcken | 11 | 7659 | öb | |
Vallgraven | Flödesmätare | Nissan | 3 | 4176 | dh | |
P12 | Uppskattat | Nissan | 1 | 8000 | dh | |
P70 | Uppskattat | Suseån | 14 | 1440 | öb | |
P18 | Uppskattat | Furuviksringen | 1 | 5 | dh | |
P76 | Uppskattat | Fylleån | 1 | 0,5 | öb | |
P74 | Uppskattat | Fylleån | 1 | 20 | dh | |
P72 | Uppskattat | Fylleån | 3 | 53 | dh |
Bilaga 4 | |
Totala utsläppsuppgifter till vatten | |
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket | |
Ton/år | |
BOD | 66 |
COD | 360 |
P-tot | 2,8 |
N-tot | 107 |
NH4-N | 53 |
Hg | 0,0007 |
Cd | 0,0005 |
Pb | 0,0016 |
Cu | 0,125 |
Zn | 0,373 |
Cr | 0,008 |
Ni | 0,025 |
Bilaga 5:1 | |||||
Slam | |||||
Slam, årsvärden | |||||
Medelvärde (mg/kg TS) | Maxvärde (mg/kg TS) | Mängd (kg/år) | Gränsvärde enligt SFS 1998:944 §20 (mg/kg TS) | Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) | |
Hg | 0,34 | 0,47 | 0,74 | 2,5 | 12/mp |
Cd | 0,66 | 0,74 | 1,5 | 2 | 12/mp |
Pb | 16 | 18 | 35 | 100 | 12/mp |
Cu | 295 | 370 | 647 | 600 | 12/mp |
Zn | 592 | 000 | 0000 | 000 | 00/mp |
Cr | 28 | 46 | 61 | 100 | 12/mp |
Ni | 20 | 26 | 43 | 50 | 12/mp |
Ag | 1,6 | 2,7 | 3,5 | 12/mp | |
N-tot | 50846 | 57000 | 111374 | 12/mp | |
P-tot | 34385 | 40000 | 75316 | 12/mp | |
PCB, summa | 0,006 | 0,007 | 0,01 | 4/mp | |
PAH, summa | 0,59 | 0,69 | 1,3 | 4/mp | |
Nonylfenol | 1,3 | 1,7 | 3 | 4/mp | |
Vid summering av ”mindre än värden” (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. | |||||
OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan i en "ledig" rad. | |||||
Slammängder | |||||
Producerad mängd (ton/år) | 8603 | ||||
Mängd TS totalt (ton) | 2194 | ||||
TS-halt (%) | 25,5 | ||||
m³/år ton TS/år | |||||
Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) | |||||
Externslammängd till slambehandling | |||||
- från enskilda avloppsanläggningar | 8813 | 88 | |||
- från andra reningsverk | 2524 m3 tunnslam, 1347 ton avvattnat slam | 433 | |||
från andra verksamheter t ex slam från fiskberedningsindustri | 520 | 10 |
Bilaga 5:3 | |||
Lagrat slam | |||
ton | ton TS | ||
Årets början | 11837 | 2900 | |
Årets slut | 16899 | 4226 | |
Lagrets kapacitet | |||
Behandling | ton TS/år | ||
Rötning. Om ja ange mängd. | 2194 | ||
Kompostering. Om ja ange mängd. | |||
Vassbäddar el. liknande. Om ja ange mängd. | |||
Annat. Om ja ange mängd. | |||
Sluthantering | ton TS/år | ||
Åkermark. Om ja ange mängd. | 868 | ||
Förbränning. Om ja ange mängd. | |||
Energigröda. Om ja ange mängd. | |||
Energiskog. Om ja ange mängd. | |||
Täckning deponi. Om ja ange mängd. | |||
Övrig markanvändning (Anläggningsjord). Om ja ange mängd. | |||
Deponering. Om ja ange mängd. | |||
Till annat reningsverk. Om ja ange mängd. | Ange vilket verk: | ||
Förs register över åkermark där slam sprids om detta sker? Ange ja/nej. | ja | ||
Av vem förs i så fall registret? | Kuskatorpet/RagnSells | ||
Bilaga 6 | ||||
Avfall, kemikalier och energihushållning | ||||
Avfall | ||||
Typ | EWC-kod | Ursprung | Mängd (ton) | Slutbehandling |
Rens | 19 08 01 | Avskilt från avloppsvatten | 124 | HEM, Förbränning |
Sand | 19 08 02 | Avskilt från avloppsvatten | 46 | Elia Express Deponi, Kompost, fyllnadsmtrl |
Fett | 20 01 26 | Avskilt från avloppsvatten | 37 | HEM, Förbränning |
Blandskrot | 20 01 40 | VS ARV | 6857 kg | Stena |
Batterier, små (maxvikt 3 kg) | 20 01 33 | VS ARV | 76 kg | Stena |
Småkemikalier(kg) | 16 05 06 | VS ARV | 6 kg | Stena |
Övriga lampor <60cm | 16 02 15 | VS ARV | 0 kg | Stena |
Osanerat elektronikskrot | 16 02 13 | VS ARV | 836 kg | Stena |
Kyl/Frys propan mm | 16 02 13 | VS ARV | 90 kg | Stena |
Spillolja | 13 08 99 | VS ARV | 1750 kg | Stena |
Elmotorer+kabelskrot | 16 02 14 | VS ARV | 588,0 | Stena |
Rf stycke 951-1 | 12 01 99 | VS ARV | 0 kg | Stena |
Oljefilter | 16 01 07 | VS ARV | 13 kg | Stena |
Aerosoler | 16 05 04 | VS ARV | 18 kg | Stena |
Blybatterier,start | 16 06 01 | VS ARV | 114 kg | Stena |
Små batt Litium | 16 02 15 | VS ARV | 5 kg | Stena |
Kemretur m Hg | 16 05 06 | VS ARV | 45 kg | Xxxx-Xxxxx |
Kemikalier | ||
Typ | Mängd (ton/år) | |
Fällning | ||
PAX XL-100 | Polyaluminiumhydroxiklorid | 717 |
Flopam EM 533 | Flytande polymer (ActiFlo) | 9,5 |
Slambehandling | ||
Kemira PIX 113 | Järnsulfat | 285 |
Zetag 7587 | Polymer (förtjockare) | 12,8 |
Zetag 8160 | Polymer (centrifug) | 28,7 |
Flofoam H16 | Skumdämpningsmedel | 1,8 |
Desinfektion | ||
Annat | ||
Energihushållning | ||
Förbrukad mängd elenergi (MWh/år)* | 6 126 (varav 4 823 MWh på ARV) | |
*Elenergi, inklusive pumpstationer | ||
Bränsletyp | Förbrukning | |
Eldningsolja (m3) | 0 | |
Egenprod. gas, till värmepannor (MWh) | 363 | |
Tillvaratagen värme, gasmotor (MWh) | 5744 | |
Fjärrvärme (MWh) | 37 | |
Gasproduktion (Ange ja/nej) | ja | |
Mängd prod. gas (m³/år) | 1 406 331 | |
Gasens energiinnehåll (kWh/m 3) | 6,2 | |
Facklad mängd (m3/år) | 87 468 | |
Användning av gasen. Ange t.ex. uppvärmning | Uppvärmning samt elproduktion | |
Har energibesparande åtgärder gjorts under året? (ja/nej) | Nej |
Bilaga 7 | ||||||||
Villkorsuppföljning | ||||||||
För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. | ||||||||
Årsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
0,2 | 5 | 8 | ||||||
Halvårsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
April-september | 8 | |||||||
Kvartalsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
Kvartal 1 | 8 | |||||||
Kvartal 2 | 6 | |||||||
Kvartal 3 | 3 | |||||||
Kvartal 4 | 3 | |||||||
Månadsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
Januari | ||||||||
Februari | ||||||||
Mars | ||||||||
April | ||||||||
Maj | ||||||||
Juni | ||||||||
Juli | ||||||||
Augusti | ||||||||
September | ||||||||
Oktober | ||||||||
November | ||||||||
December |
Bilaga 8
Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten skall i fortsättningen ske enligt följande:
Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet, dvs. medelhalterna skall vara flödesvägt enligt följande formel:
Medelhalt (mg/l) =
(C1 * Q1) + (C2 * Q2) + … + (Cn * Qn) Q1 + Q2 + … + Qn
C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) 1,2…n = provtagningstillfälle
Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler:
Dygnsmedelvärde (kg/dygn) =
M1 + M2 + … + Mn
n
M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen
Belastning (ton/år) =
Dygnsmedelvärde * 365
1000
Reduktion som medelvärde (%) =
R1 + R2 + … + Rn
n
R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen
Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel:
Dygnsmedelvärde BOD7 (kg/dygn) (Beräknat enligt formel ovan)
Belastning (pe) =
70 * 10-3 (kg/p,dygn)