Utvecklingsplan för Intraprenad förskolor centralt väster

Utvecklingsplan för Intraprenad förskolor centralt väster

2022/2023

Inledning

Förskolorna centralt väster är en intraprenad (Självstyre i kommunal regi) från 1 januari 2015, med överenskommelse t o m 31 dec 2023.

Intraprenaden ger ett ökat engagemang, inflytande och delaktighet som gagnar verksamheten och dess mål. Vi har möjlighet till ett långsiktigt ekonomiskt tänkande i intraprenaden och det för med sig en bättre planering utifrån verksamhetens behov och utveckling, kompetensutveckling samt arbetsmiljö.

Vi har en gemensam budget för alla förskolor och för över + och - resultat mellan åren.

Organisation

Förskolor centralt väster består av åtta förskolor som leds av 3 rektorer som tillsammans arbetar 260 %. Totalt i intraprenaden finns ca 110 anställda medarbetare.

Trollbacken, med två avdelningar: Bläckfisken och Sköldpaddan. Leklunden, med fem avdelningar: Lyan, Äpplet, Bananen, Kulan och Xxxxx Xxxxxxxxxxx, med två avdelningar: Humlan och Xxxxx

Marklyckan, med två avdelningar: Norrgården och Sörgården Lagan, med två avdelningar: Bamse och Lille Skutt Brolyckan, med tre avdelningar: Röd, Gul och Blå

Väster park dag, med fem avdelningar: Kastanjen, Xxxxxx, Xxxxxx, Lönnen och Björken

Brukets förskola; med fem avdelningar: Hajen, Månen, Pirajan, Grodan och Regnbågen.

I förskolan har vi olika yrkesroller:

• Rektorer

• Utvecklingsledare

• Specialpedagog

• Förskollärare

• Barnskötare

• Kockar

• Restaurangbiträde

• Administrativ samordnare

• Vaktmästare

Vision och värdegrund

Förskolan – Mötesplatsen för lärande och glädje!

Våra värdeord:

Demokrati – vi bryr oss, vi hjälper och tar hand om varandra, alla är lika mycket värda, varje barn ska ha inflytande och kunna påverka sin vardag

Lärande – vi uppmuntrar och tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära och leka, vi är ett stöd och inspirerar barnen. Vi undervisar barnen.

Trygghet – vi erbjuder en trygg miljö där barnen ges möjlighet att utvecklas efter sina behov och förutsättningar.

Glädje – vi ska ha roligt tillsammans! Xxxxxx ska få möjlighet att känna sig tillfredsställda genom att bli utmanade i sitt lärande och i sin lärmiljö.

Vi lägger stor vikt vid vårt förhållningssätt, den inre och yttre pedagogiska miljön samt pedagogisk dokumentation där reflekterandet är en förutsättning.

Trygghet och glädje är två av våra fyra värdeord och därför ska alla medarbetare hälsa på barn, vårdnadshavare, kollegor, ledning och övriga som kommer till förskolan och ha ett förhållningssätt till barn och kollegor som präglas av nyfikenhet, empati och respekt för olikheter.

”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar.”

Örebro kommuns trygghetsvision

Värdegrund

Vår värdegrund med nedanstående riktlinjer ska vara ett stöd för alla som arbetar i intraprenaden. Detta stöd ska berätta tydligt vad barn och vårdnadshavare kan förvänta sig i mötet med våra pedagoger.

• Xxxxx och material

Förskolemiljön är tillgänglig och inkluderande för alla barn. Alla barn får lika handlingsutrymme där de inte hindras av förutbestämda och stereotypa förväntningar och föreställningar.

• Social miljö

Pedagogernas samspel och omsorg av barnen utgår från de enskilda barnens förutsättningar och behov. Utbildningen utformas så att alla barn kan delta i varierade aktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar.

• Organisation/arbetssätt

Vår organisation och arbetssätt skapar möjligheter för alla barn att

delta utifrån sina förutsättningar. Förskolans regler, rutiner och planeringar är inkluderande. Vi har ett gemensamt ansvar för alla barn och att skapa trygga och goda relationer.

Vi tar också ett gemensamt ansvar för hur vårt förhållningssätt påverkar barnens förståelse för de rättigheter och skyldigheter som lägger grunden för vårt demokratiska samhälle.

• Barn och vårdnadshavares perspektiv

Vi är lyhörda för barn och vårdnadshavares upplevelser eftersom vi ser dem som viktiga resurser i arbetet mot diskriminering och för en likvärdig förskola. Vår relation till dem vilar på ett professionellt förhållningssätt där respekt för barnet sätts i första rummet.

• Kroppslig och personlig integritet

För mer information se vår integritetspolicy.

Barnkonventionen

Januari 2020 blev barnkonventionen lag. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn.

• Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. (Artikel 2)

• Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. (Artikel 3)

• Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. (Artikel 6)

Artikel 3

Barnets bästa

Artikel 6

Rätt till liv och utveckling

Artikel 2

Skydd mot diskriminering

Artikel 12

Rätt att bli hörd

?

• Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. (Artikel 12)

.

Våra verktyg

Undervisning

Undervisning i förskolan är de målstyrda processer och situationer där förskollärare, barnskötare och annan personal arbetar mot läroplansmålen. Det handlar både om att fånga de lärsituationer som uppstår i vardagliga aktiviteter och rutiner (spontan undervisning) samt att medvetet skapa planerade tillfällen för lärande (planerad undervisning). Undervisningen innebär att barnen lär sig med hjälp av pedagogernas ämneskompetens och förhållningssätt i vardagliga och planerade situationer. Alla som ingår i arbetslaget ska tillsammans främja barnens utveckling och lärande.

Från Nuläge Till Nyläge

Förskolor centralt väster har arbetat fram ett antal blanketter som vi med ett samlat namn kallar ”Från Nuläge till Nyläge”. Med hjälp av dessa blanketter dokumenterar vi vårt systematiska kvalitetsarbete. Dokumenten finns digitalt på förskolornas gemensamma s: mapp på Teams. Detta material sätter läroplanen och barnet i fokus och ger stöd och struktur i den dagliga verksamheten, samtidigt som vi på ett systematiskt sätt dokumenterar vårt kvalitetsarbete. Alla pedagoger ska arbeta med veckoreflektioner, där barnens tankar och teorier synliggörs. Barnen ska vara delaktiga i reflektion och dokumentation. Alla pedagoger ska ge varje barn möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån diskrimineringsgrunderna.1 Det är ett sätt att arbeta mot en likvärdig och tillgänglig förskola. En likvärdig förskola innebär att det är läroplansmålen som ska prägla verksamheten och att förskolan ska ta tillvara på varje barns möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. “Från Nuläge Till Nyläge”-materialet ger oss möjlighet att öka barns och vårdnadshavares delaktighet i kvalitetsarbetet. (För användandet av våra olika dokument – se Bilaga 1).

Vi arbetar med alla delar av läroplanen under hela året, men har olika fokus under olika perioder enligt en årsplan. Även på den pedagogiska utvecklingstiden (PUT) och gemensamma möten på förskolan fördjupar vi oss i samma fokusområden. En gång per termin har varje avdelning en avstämningsträff med rektor och specialpedagog där vi gemensamt fördjupar oss i det aktuella fokusområdet.

Arbetet med våra prioriterade mål, enligt Bilaga 2, ska genomsyra alla delarna av läroplanen.

Projektinriktat arbetssätt

Genom att arbeta projektinriktat ger vi barnen möjlighet att under en längre tid fördjupa sig i ett gemensamt projekt/tema. Vi utgår från barnens behov, intressen, frågor och föreställningar om hur saker fungerar och hänger ihop. Projekten kan startas utifrån barnens frågor eller initieras av pedagogerna. De kan vara långa eller korta och bestå av många olika delar men ett av syftena ska alltid vara att skapa intressanta och meningsfulla sammanhang. Vårt uppdrag är att utmana barnens tankevärld och utveckla deras lärande utifrån läroplansmålen.

Meningen är att projektet ska fungera som en motor i verksamheten och integrera

1 Diskrimineringsgrunderna är: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

verksamhetens olika delar och uttrycksformer (inte bara pågå under någon förmiddag i veckan).

Nya projekt startas utifrån våra utvecklingsområden där barnens intressen samt nyfikenhet används som drivkraft. Alla pedagoger måste ligga steget före för att kunna tillföra utmaningar och material. För att kunna följa barnens utveckling/lärande och på så sätt utmana dem behöver vi dokumentera processen. Vad är det barnen intresserar sig för (undersöker/återkommer till)? Var är vi och hur går vi vidare? Vad uttrycker och visar barnen? Hur har vi fått med barns tankar och idéer? Till vår hjälp har vi olika mallar och dokumentations underlag.

Pedagogisk dokumentation/Reflektion

En dokumentation blir pedagogisk då vi reflekterar kring den tillsammans. Det kan vara tillsammans med barnen eller i arbetsgruppen. Genom att reflektera kring vårt arbete (barnens eller vårt eget) kan vi hitta frågor och utmaningar till barnen för att de ska kunna gå vidare i sin utveckling. I Unikum finns möjlighet att arbeta med arbetslagets planering, blogg, lärloggar, samtalsunderlag med mera. Unikum, som är en kommunikationsplattform, ger möjlighet till ökad delaktighet för barn och vårdnadshavare.

Kontinuerligt under hela året arbetar vi med veckoreflektioner, närgranskningar/kartläggningar, lärloggar och veckobrev samt pedagogisk dokumentation som underlag för vårt systematiska kvalitetsarbete. Vid varje avdelningsreflektion ska fokus ligga på aktuell dokumentation utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete. Det är först när processen kan följas över tid som arbetslaget kan se att utveckling sker.

Pedagogisk miljö inne och ute

”Barn är inte på ett speciellt sätt, de blir, på olika sätt i relation till de möjligheter och

normer som de olika miljöerna och aktiviteterna utgör” (Nordin – Hultman, 2004)

Alla barn är kompetenta om de ges rätt förutsättningar och tanken är att miljön i sig skapar sammanhang och förutsättningar för lärande. I och med detta måste vi anpassa lärmiljön kontinuerligt efter barngruppen så att den lockar och utmanar barnen.

Vi använder miljön som ett verktyg för att nå läroplansmålen!

Förskolenämndens & förvaltningens mål

Arbetet kommer under 2022 att prioriteras utifrån fem områden som ska leda till ökad måluppfyllelse.

• Undervisning och lärande

• Tillgänglig lärmiljö

• Hållbarhet

• Arbetsmiljö

• Kompetensförsörjning

Prioriterade mål, Intraprenad förskolor centralt väster 2022–2023

Vi arbetar med alla delar av läroplanen under hela året, men har olika fokus under olika perioder enligt vårt årshjul. Arbetet med våra prioriterade mål ska genomsyra alla delarna av läroplanen.

Målen i arbetsplanen är formulerade utifrån Lpfö 18 och den utvärdering och analys som gjorts under föregående verksamhetsår.

• MÅL 1. Hållbar utveckling

-Alla barn görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och utvecklar sin förståelse hur olika val påverkar vår framtid.

“En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig”(Lpfö-18).

• MÅL 2. Digitalisering

-Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier.

“Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen” (Lpfö-18).

Rektorerna vill stärka pedagogernas kunskap i hur man använder de digitala verktyg vi har till förfogande. Målet är att pedagogernas ökade kunskap i hur man använder de digitala verktygen leder till att utveckla barnens förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.

För aktiviteter och uppföljning se Bilaga 2

Uppföljningar under året

Vi använder oss av våra “Från Nuläge Till Nyläge”-dokument, pedagogisk dokumentation och Unikum för att dokumentera pågående projektarbeten samt barns lärande och utveckling.

Vi följer upp följande:

• Läroplanens olika målområden och våra prioriterade mål.

Vi använder LOTUS, Unikum och blanketter i ”Från Nuläge Till Nyläge” (se Bilaga 1. Årshjul och arbetsprocesser.

• Prioriterade intraprenadmål (se Bilaga 2. Mål)

• OMEP-matrisen (se Bilaga 3)

• Förskolenämndens och förvaltningens mål

• Brukarenkäten

Ledningen i intraprenaden behöver ha fokus på följande under läsåret 2022/2023

• Hållbar utveckling i förskolan

• Digitalisering

• Tillgänglig lärmiljö

• Fortsatt arbete kring kvalité och analysarbete.

• Dokumentera beslut, göra barnens röster hörda i beslut och följa upp med kompensatoriska åtgärder i utbildningen.

Sedan 2010 är det lag på att utbildningen i skolan ska vila på:

… vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Skollag (2010:800) 1 kap §5

Den gäller alla skolformer inom barn- och ungdomsskolan och således ska alla barn och elever i förskola och skola 1 – 19 år ha rätt till en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund.

Innehållet i ”Från Nuläge Till Nyläge” är granskat utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och vi uppdaterar det kontinuerligt. Vi följer ny forskning och använder oss av artiklar och litteratur som är forskningsbaserade när vi diskuterar vår verksamhet i intraprenad och arbetslag.

Vi arbetar mycket med kollegialt lärande och vi har många kompetenta pedagoger i vår verksamhet som gärna delger sin kompetens till andra medarbetare. Vi är en stor intraprenad med ca 110 anställda medarbetare. Det är jämförbart med en mindre kommun i Sverige och gör att vi kan skapa nätverk för intressanta diskussioner inom olika områden.

Slutord

Detta dokument tillsammans med vårt “Från Nuläge till Nyläge”-verktyg beskriver hur vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete inom intraprenadens förskolor. En del av informationen förändras och därför måste du som pedagog fortsätta att ta ansvar för att hålla dig uppdaterad.

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxx

Bilaga 1. Årshjul och arbetsprocess

Vårt systematiska kvalitetsarbete:

* Utvecklingsplan – Innehåller vår vision, värdegrund och arbetssätt samt Årshjul och prioriterade utvecklingsområden/mål.

* Bilaga 2 - Beskrivning av intraprenadens prioriterade mål och våra processer för att nå dem.

* Bilaga 3 - Målmatris OMEP-skalan (Ekonomisk dimension av hållbarhet)

* Trygghetsplan – Innehåller en utvärdering av föregående års trygghetsarbete samt våra gemensamma riktlinjer.

* Uppstart – Varje avdelning formulerar sitt nuläge och nyläge med utgångspunkt i de prioriterade målområdena (utgå från bilaga 2 och läroplanen).

*Trygghetsarbete – Kartläggning En del av vårt systematiska kvalitetsarbete där vi undersöker/kartlägger, analyserar och gör åtgärder. Kartläggningarna görs både avdelningsvis och förskolevis.

* Utvärdering/analys – 3 gånger per termin fördjupar vi oss i olika läroplansområden. 1 gång/termin sker detta tillsammans med rektor och specialpedagog.

* Veckoreflektion- med hjälp av stödfrågor dokumenterar varje avdelning sitt arbete kontinuerligt.

* Observations- och dokumentationsmallar + pedagogisk dokumentation.

Arbetsprocess - hösten

Månad	Fokus
Xxxx	Xxxxxxxxxxxxxx
Augusti	Studiedag: Rektorer ansvarar för innehåll + Fortsatt planering inför hösten 3. UPPSTART- (Digitalt i Unikum) Förbered inför inskolning- och utvecklingssamtal Inskolning Närgranskningar och observationsfas
September	5.TRYGGHETSARBETE – KARTLÄGGNING Lärlogg Unikum Förbered och påbörja inskolning- och utvecklingssamtal En nulägesbeskrivning görs av varje pedagog angående den digitala kompetensen. Närgranskningar och observationsfas Projekt/temastart: Informera på Unikum. Visa vad vi gör! Ev föräldramöte/drop in
Oktober	6. FÖRSKOLA OCH HEM & NORMER OCH VÄRDEN (På Från Nuläge Till Nyläge träff följer vi upp detta mål) Lärlogg Unikum Gemensam avstämning av Trygghetsarbetet (studiedag) Ansvariga för Trygghetsplanen uppdaterar den utifrån den gemensamma utvärderingen.

November	7. SPRÅKKARTLÄGGNING – STATUSDIAGRAM 8. OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE På Nuläge till Nyläge träff följer vi upp Målet Förskola och Hem & Normer och värden Lärlogg Unikum
December	9. XXXXX DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Lärlogg Unikum

Arbetsprocess – våren

Januari	Har vi rätt fokus? Stäm av mot Bilaga 2 och Uppstart 6. FÖRSKOLA OCH HEM & NORMER OCH VÄRDEN Lärlogg Unikum Projekt/tema: Informera på Unikum. Visa vad vi gör!
Februari	8. OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE Lärlogg Unikum Förbered inför och påbörja utvecklingssamtal.
Mars	5. TRYGGHETSARBETE – KARTLÄGGNING Från Nuläge Till Nyläge träff - utvärdera den ekonomiska dimensionen med hjälp av målmatris (bilaga 3).

	Lärlogg Unikum Förbered och påbörja utvecklingssamtal.
April	7. SPRÅKKARTLÄGGNING – STATUSDIAGRAM Ny språkkartläggning utifrån statusdiagrammet, samt uppföljning och analys. 9. XXXXX DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Från Nuläge Till Nyläge träff - utvärdera den ekonomiska dimensionen med hjälp av målmatris (bilaga 3). Lärlogg Unikum
Maj	Överblick av årets ”Från Nuläge Till Nyläge – Systematiskt kvalitetsarbete 2022/2023” Dokumentet=avdelningens kvalitetsrapport, lämnas vidare till rektor och utvecklingsledare. Föräldramöte/vernissage/drop in. Presentation av årets arbete. En ny nulägesbeskrivning görs av varje pedagog angående den digitala kompetensen. Heldag för utvecklingsledare, rektorer och specialpedagog. Sammanställning av förskolornas analyser, ny OMEP-skala samt uppdatering av Utvecklingsplan.
Juni	Studiedag: Rektorer ansvarar för innehåll + planering inför hösten. Gemensam genomgång av Utvecklingsplan och Bilaga 2 3. UPPSTART (Digitalt i Unikum)

Bilaga 2. Prioriterade Mål

Prioriterade mål Intraprenad förskolor centralt väster 2022–2023

1	Prioriterat utvecklingsområde:	Hållbar utveckling
2	Motivering: Varför har detta utvecklingsområde valts? (koppla till verksamhetens måluppfyllelse) Vilka underlag ligger till grund för valet?	Förvaltningen har valt ut Hållbar utveckling som ett mål och rektorerna har fått arbeta med OMEP-skalan. Rektorerna genomförde skattningen tillsammans med utvecklingsledarna på åtta förskolor i intraprenaden. Sedan har rektorerna tittat på resultatet tillsammans och gjort en sammanfattning av intraprenadens resultat. Utifrån nulägesanalysens resultat visade det sig att samtliga förskolor hade störst behov av att utveckla nedanstående områden: Ekonomisk dimension - Konsumtion - Budgetfrågor och pengar Utvecklingsledarna valde även att arbeta med: - Sambruk, dela och omfördela material och resurser
3	Målformulering: Beskriv hur det ser ut när målet är nått (arbeta utifrån principen smarta mål)	-Alla barn görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och utvecklar sin förståelse hur olika val påverkar vår framtid. En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. (Lpfö-18)

		Vi följer upp arbetet genom att skatta oss i OMEP-matrisen (se Bilaga 3) för att se om det skett en förflyttning under året.
4	Planerade aktiviteter: Vad ska göras för att förbättra nuläget inom utvecklingsområdet (tänk process- och strukturnivå)? Vad räknar ni med att detta kommer att ge verksamheten? Vem ska göra vad? När ska det göras? Hur görs barnen delaktiga? Xxx säkerställer rektorn förutsättningar för utvecklingsarbetet?	Rektorerna ska skapa en röd tråd i alla läsårets möten där vi arbetar utifrån läroplanen med hållbar utveckling. Rektorerna formulerar en gemensam riktning och tydliggör ramarna så att alla pedagoger förstår vad som förväntas. Det handlar om att sträva efter en likvärdig utbildning för alla barn. Utvecklingsledarna ansvarar för att leda diskussioner med förskollärarna och de i sin tur leder diskussionerna i sina arbetslag. Rektorerna tar fram förslag på innehåll och reflektionsfrågor till träffarna som sker kontinuerligt enligt intraprenadens årshjul. Rektorerna har valt att arbeta utifrån Xxxxx Xxxxxxxxx bok ”Förskolans arbete med hållbarhet”. Vi köper in en bok per förskola, två till de stora förskolorna. Pedagogerna ska diskutera utdrag ur boken under olika kollegiala mötesformer. För att få en samsyn kring begreppet hållbar utveckling och en förståelse för OMEP-skalan är det viktigt med en tydlig implementeringsfas. Pedagogerna behöver arbeta mer med att använda ord och begrepp tillsammans med barnen. Ex. släcker vi lampan för att spara elektricitet men vi involverar inte barnen i varför vi släcker. Pedagogerna synliggör begreppen resurser, konsumtion och sambruk i förskolan ex. hur använder vi resurserna ex vatten och elektricitet? Xxx konsumerar vi ex papper?

		Pedagogerna behöver involvera barnen i inköp på annat sätt än att pedagogerna ser vad barnen är intresserade av. Här kan arbetet med budgetfrågor och pengar utvecklas. Vi behöver ordna och skapa miljöer och erbjuda material som stödjer barns lärande om matematik och ekonomi. Ex arbeta med matematik som innehåll Taluppfattning (antal, siffror, bråk) Former Rumsuppfattning Sortering (kapsyler, klossar Betalningsmedel (Sedlar, pengar, betalkort, kapsyler, knappar) De vuxna inom förskolan behöver bli bättre på sambruk. Det finns en kultur att det är min avdelning, mitt material. Barnen tänker inte alls så. Vi vuxna behöver tänka om. Sätta ord på att omfördela, sambruka, låna och dela de resurser vi har. Genom att använda dessa begrepp görs barnen delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och vi kan öka barnens förståelse hur olika val påverkar vår framtid.
5	Uppföljning och Utvärdering/analys: Hur och när följs arbetet upp? Vem ansvarar för detta? Xxx ska arbetet och måluppfyllelsen analyseras? Hur görs barnen och vårdnadshavarna delaktiga?	Vi använder OMEP-skalan för att se om vi gör en förflyttning inom de områden vi valt att prioritera genom att arbeta med en matris. Rektorerna kommer tillsammans med specialpedagog och arbetslag följa upp arbetet på Från Nuläge Till Nyläge-träffar under våren 2023.

Hur används resultatet? Utifrån resultatet i OMEP-matrisen kommer vi ta ställning till hur vi ska gå vidare nästa läsår, då vi redan nu beslutat att vi ska arbeta med samma mål under en två års period.
Vi använder våra SKA-dokument för att dokumentera och analysera vårt arbete.
Rektor och medarbetare: medarbetarsamtal, avstämningssamtal och lönesamtal.
Barnen görs delaktiga genom samtal, observationer och dokumentation.
Vårdnadshavarna görs delaktiga genom inskolning, föräldramöten, Unikum, utvecklingssamtal och daglig kontakt.

Fortsättning. Prioriterade mål Intraprenad förskolor centralt väster 2022–2023

1	Prioriterat utvecklingsområde:	Digitalisering
2	Motivering: Varför har detta utvecklingsområde valts? (koppla till verksamhetens måluppfyllelse) Vilka underlag ligger till grund för valet?	Rektorerna och utvecklingsledare anser att digitalisering tar mycket tid i anspråk. Vi har under en kort tid fått många nya verktyg, plattformar och appar att arbeta i och med. Att som pedagog ha tid för att arbeta med digitalisering måste prioriteras och därför har rektorerna och utvecklingsledarna valt ut detta mål. Det underlättar hela digitaliseringsprocessen att ha det som ett prioriterat mål.
3	Målformulering: Beskriv hur det ser ut när målet är nått (arbeta utifrån principen smarta mål)	-Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier. Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. (Lpfö-18) Rektorerna vill stärka pedagogernas kunskap i hur man använder de digitala verktyg vi har till förfogande. Målet är att pedagogernas ökade kunskap i hur man använder de digitala verktygen leder till att utveckla barnens förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.
4	Planerade aktiviteter: Vad ska göras för att förbättra nuläget inom utvecklingsområdet (tänk process- och strukturnivå)? Vad räknar ni med att detta kommer att ge verksamheten? Vem ska göra vad? När ska det göras? Hur görs barnen delaktiga?	Rektorerna kommer att göra en SKA och BÖR-lista över de verktyg som i nuläget används på förskolan. Varje pedagog gör en nulägesbeskrivning på vad hen behöver utveckla inom den digitala kompetensen. Listan och nulägesbeskrivningen ligger sedan till grund för den digitala kompetensutvecklingsplanen under läsåret 2022–2023.

	Xxx säkerställer rektorn förutsättningar för utvecklingsarbetet?	Rektorerna kommer att ge möjlighet till kompetensutveckling i våra digitala verktyg på studiedagar m.m. Länkar till lathundar kommer att tas fram och finnas lättillgängligt för alla pedagoger. Fokus på att alla pedagoger ska kunna hantera de digitala verktygen. Exempelvis Polyglutt, Widgit Online, lärplattor, Medvind, Teams m.m. Pedagogerna ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Genom ökad digital kompetens hos våra pedagoger ger vi bättre förutsättningar till olika undervisningsaktiviteter.
5	Uppföljning och Utvärdering/analys: Hur och när följs arbetet upp? Vem ansvarar för detta? Xxx ska arbetet och måluppfyllelsen analyseras? Hur görs barnen och vårdnadshavarna delaktiga? Hur används resultatet?	Rektorerna gör en kompetensutvecklingsplan hösten 2022 som sedan följs upp på avstämningssamtalet. Varje pedagog gör en ny nulägesbeskrivning under maj 2023 för att se om en förflyttning har gjorts och rektorerna följer sedan upp nuläget på utvecklingssamtalen hösten 2023.

Bilaga 3.

Bilaga 4.

Örebro Kommuns kostmål:

• Kommunens klimatkommunikation i samband med systemförändringar ska förbättras

• Klimatbelastningen per kg inköpta livsmedel ska minska med 20 procent till 2020 och 46 procent till 2030, jämfört med nivån 2014.

• Mängden matsvinn från måltider inom kommunens organisation ska uppgå till högst 10 procent 2020 och högst 8 procent 2030.

• Andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 80 procent 2020 och andelen inköp av närproducerade livsmedel ska uppgå till minst 20 procent 2020.

• Alla inköp av kaffe, te, bananer, kakao och drickchoklad samt 50 procent av chokladkonfektyr ska vara etiskt märkta 2020.

• Örebro kommuns verksamheter ska följa konceptet Smartare mat.

Smartare mat

Vår målsättning är att arbeta utifrån Örebro Kommuns koncept ”Smartare mat” som

innebär:

• vi slänger inte mat i onödan

• vi väljer ekologiska, närproducerade, miljömärkta och rättvisemärkta varor

• vi använder mera grönsaker och mindre kött

• vi väljer fisk och kött med omsorg

• vi väljer grönsaker och frukt som hör till säsongen

• vi lagar mat från grunden och provar nya recept