Avtal om tillgången till vårdhygienisk kompetens för Norrbottens kommuner

Avtal om tillgången till vårdhygienisk kompetens för Norrbottens kommuner

Bakgrund och förutsättningar

Tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem

– för god hygienisk standard i kommunal vård och omsorg

En förutsättning för att förhindra smittspridning och förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner inom alla former av vård, omsorg och omvårdnad är vårdhygienisk kompetens. Det är respektive chefs ansvar att se till att rätt kompetens finns och att fastställda hygienrutiner efterföljs.

Infektioner till följd av vård och omsorg förekommer inom kommunal vård och omsorg, inom omsorg för äldre- och funktionshindrade, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Att förebygga infektioner är en viktig del i kvalitets- och säkerhetsarbetet i alla former av vård, omsorg och omvårdnad.

Ett stort antal vård- och omsorgstagare rör sig mellan olika vårdgivare och olika vård- och omsorgsformer, såsom slutenvård, öppenvård samt olika boendeformer och kontakterna är många och ibland täta, vilket ökar risken för smittspridning.

Många som får omsorgsinsatser har även en ökad mottaglighet för infektioner då flertalet är äldre, multisjuka med nedsatt immunförsvar, stort omvårdnadsbehov och har riskfaktorer i form av antibiotikabehandling, sår eller infarter. I samhället är också multiresistenta bakterier (MRB) alltmer vanligt förekommande. Infektioner p.g.a. MRB medför svårigheter vid behandling.

Grundläggande regelverk:

• Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

• Socialtjänstlagen (2001:453)

• Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

• Patientsäkerhetslagen (2010:659)

• SOSFS 2015:10 basala hygienrutiner

• AFS 2018:4 smitta och smittspridning

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska varje vårdgivare uppfylla kraven på en god vård, vilket innebär att den ska vara trygg, säker och av god kvalitet, med en god hygienisk standard.

Vårdgivaren ska systematiskt och fortlöpande säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. God hygienisk standard innebär att lokaler, utrustning, organisation och planering av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning minimeras. Detta förutsätter att verksamheten har tillgång till vårdhygienisk kompetens.

All vård- och omsorgspersonal ska ha grundkunskap om vårdhygien som är relevant för den verksamhet som man arbetar inom

d.v.s kunskap om xxxxxx, smittspridning och arbetssätt som förhindrar smittspridning samt förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner.

Detta tillgodoses genom att:

• Introduktion i samband med anställning i verksamhetens hygienrutiner exempelvis basala hygienrutiner och klädregler, punktdesinfektion och rengöring, hantering och förvaring av medicintekniska produkter

• Alla berörda medarbetare skriver på ansvarsförbindelse gällande följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler

• Kontinuerlig kompentensutveckling genom årlig uppföljning av BHK i form av genomgången E-utbildning eller motsvarande.

• Verksamheten har hygienombud alternativt annan person med särskilt ansvar för vårdhygieniska frågor och som genomgått Vårdhygiens grundutbildning

Inledning

Det finns inget avtal/överenskommelse för tillgången till vårdhygienisk expertis för kommunerna i Norrbottens län som reglerar vilka åtaganden som ingår och kostnad för kunden. Åtaganden som behöver beskrivas och stuktureras i ett avtal är rådgivning, undervisning och kvalitetssäkring planerat och i mer akuta situationer och preciserat inom respektive område.

Från och med 1 januari 2016 utvidgades Socialstyrelsen föreskrifter om basal hygien för hälso- och sjukvården till att även omfatta omsorg som hemtjänst och särskilda boenden.

Förslag till erbjudande om vårdhygieniska experttjänster till kommunal vård och omsorg i Norrbotten

Vårdhygien är Region Norrbottens vårdhygieniska expertis och är regionens rådgivande enhet gentemot vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal i syfte att förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risken för smittspridning i hälso- och sjukvården. Det är vårdgivaren som har ansvaret för att genomföra de åtgärder som krävs för att upprätthålla en god hygienisk standard.

Kommunal verksamhet omfattas av förslaget

Utgångspunkten är att all kommunal verksamhet som omfattas av föreskriften om basal hygien (SOSFS 2015:10) ska omfattas av förslaget avtal. Enligt nuvarande författning inkluderar detta all hälso- och sjukvård (privat och offentlig drift). Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd, dagverksamhet och hemsjukvård (ordinärt boende) dvs den omsorg som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Förslaget omfattar inte verksamhet inom barnomsorg, skola samt miljö- och hälsoskydd.

Behov av vårdhygieniska experttjänster i kommunal vård och omsorg

• Rådgivning i vårdhygieniska frågor till medicinskt ansvariga sjuksköterskor, omvårdnadsansvariga sjuksköterskor samt chefer

• Rådgivning vid utarbetande av riktlinjer för hygienrutiner

• I samarbete med vårdgivaren göra riktlinjer för hygienrutiner lättillgängliga och kända i verksamheterna

• Rådgivning till vårdgivaren vid handläggning av utbrotts- och smittspårningsutredningar

• Epidemiologisk övervakning och utredning av förekomst och spridning av mikroorganismer av vårdhygieniskt intresse för Norrbottens kommuner

• Utbildning i vårdhygieniska frågor för vård- och omsorgspersonal samt chefer

Avstämning och prioritering av aktiviteter ska genomföras minst 1 gång per år i dialog mellan vårdhygien region Norrbotten och en referensgrupp utsedd av medicinskt ansvariga sjuksköterskor.

Resursbehov och kostnader för vårdhygieniska experttjänster

För att tillgodose det ovan definierade behovet av vårdhygieniska experttjänster krävs följande resurser: 2 hygiensjuksköterskor, 0,25 läkartjänst samt täckning för omkostnader såsom hyra, material, datorer, telefoni, resor m.m.

Beräkningen av resurser bygger på erfarenheter från motsvarande verksamhet i landet (Västernorrland, Uppsala, Skåne, V:a Götaland, Jämtland och Stockholm). Förslaget utgår från att ett enhetligt avtal sluts med samtliga kommuner i Norrbotten. Den årliga kostnaden beräknas till xxxx miljoner kronor i 2019 års löneläge (Bilaga ….xx).

Organisation samt uppbyggnad av verksamheten

Uppbyggnaden av vårdhygieniskt expertstöd till region Norrbottens kommuner för etablering av en hygienombudsorganisation och uppföljning av egenkontroller hygienisk standard måste ske successivt. Rekrytering av nya medarbetare till vårdhygien beräknas ta ca sex månader och verksamheten kan förväntas vara fullt utbyggd att tillgodose de nya behoven ca två år efter beslut om förslag avtal för vårdhygieniskt expertstöd tas. Arbetsuppgifter som initialt kommer prioriteras är:

• Etablering av en referensgrupp för dialog om prioriteringar av vårdhygieniska insatser

• Fortbildning i vårdhygieniska ämnesområden för medicinskt ansvariga sjuksköterskor

• Rådgivning till medicinskt ansvariga sjuksköterskor, smittutredningar samt mikrobiologisk övervakning.

Därefter kommer framtagandet av Riktlinjer för vårdhygieniskt arbete i kommunerna, utbildning av chefer och ett systematiskt upplägg för att genomföra hygienronder och upprätta handlingsplaner, utveckla strukturer och utbilda hygienombud inom kommunens vård och omsorg.

Avtalsparter och avtalets omfattning

Detta avtal sluts mellan Region Norrbotten och Region Norrbottens län samtliga kommuner:

• Luleå

• Piteå

• Boden

• Kalix

• Överkalix

• Haparanda

• Övertorneå

• Pajala

• Jokkmokk

• Gällivare

• Kiruna

• Arjeplog

• Arvidsjaur

• Älvsbyn

Kontaktperson är medicinskt ansvarig sjuksköterska (Mas) i respektive kommun och hygiensjuksköterska på Vårdhygien i Region Norrbottens län.

Avtalet gäller from 2019-XX-XX till dess att ett nytt avtal tagits fram i samverkan och antagits. Avtalet beskriver samarbetsformer mellan Vårdhygien och kommunerna.

Syfte

Syftet är att garantera en god vårdhygienisk standard. Länets kommuner och Vårdhygien ska i samverkan ansvara för vårdhygieniska insatser inom all kommunal vård och omsorg.

Uppföljning

Avtalet ska följas upp avseende tillämpning efter behov av kontaktpersonerna och inför tecknande av nytt avtal.

Ansvarsbeskrivning

Vårdhygien har ansvar för:

• Rådgivning i vårdhygieniska frågor

• Utbildning/handledning/information på olika nivåer

• Hygienrutiner anpassade för kommunal vård och omsorg,

• Stöd och råd vid planering av ny/ombyggnation och verksamhetsförändring

• Stöd och råd vid upphandling

• Övervakning av infektionsläget

• Kartläggning/utredning och handlingsstöd vid utbrott av smitta

• Stöd och delta i vårdhygieniskt kvalitetsarbete

• Stöd i kvalitetsuppföljning ex hygienrond

• Omvärldsbevakning ur ett vårdhygieniskt perspektiv

Kommunen har ansvar för att:

• Systematiskt bedriva vårdhygieniskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

• Avsätta resurser för framtagande av rutiner och internutbildning

• Rekommenderad utrustning finns för att kunna följa basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) och uppfylla kravet på god hygienisk standard

• Följa gemensamma utarbetade hygienrutiner

• Mäta och följa framtagna uppföljningsbara mått och sträva efter att tillgodose identifierade kvalitetsindikatorer

• Samverka vid utbrott av smitta

Hygienråd

Samverkan med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länet

Fortlöpande samarbete mellan parterna ska ske i ett hygienråd som ska sammanträda utifrån behov, men minst 2 gånger per år (1ggr/termin). I hygienrådet ska hygiensjuksköterska och en referensgrupp av MAS från varje geografiskt område av länet ingå, d.v.s. en MAS från Norra-området, (Gällivare, Pajala, Kiruna eller Jokkmokk), en MAS från Södra gruppen, (Piteå, Luleå eller Boden) och en MAS från Östra delen, (Kalix, Överkalix, Haparanda eller Övertorneå). Representation från annan relevant yrkeskategori är adjungerad. MAS är sammankallande, antal Hygiensjuksköterskor deltar efter behov. Hygienläkare från Vårdhygien är adjungerad.

Hygienrådet ska:

• identifiera och prioritera behov av länsgemensamma insatser rörande vårdhygien

• ta fram modeller/förslag på hur olika processer kan genomföras, följas upp och utvärderas

• verka för god kommunikation inom lokala MAS grupperna (respektive geografiskt område) och inom länsgemensam grupp för MAS:ar

Hygienrådets deltagare kan verka som en arbetsgrupp, som bereder ärenden, hämtar in synpunkter och arbetar för att föra ut budskapet till respektive geografiskt område. Hygienrådet är inte beslutsfattande.

Ett strukturerat arbetssätt med uppföljning

Vårdhygien ska tillsammans med kommunerna bedriva ett proaktivt och systematiskt arbete avseende vårdhygien. I arbetet ingår att identifiera uppföljningsbara mått och kvalitetsindikatorer enligt ovan. Den årliga patientsäkerhetsberättelsen i respektive kommun bör innehålla en analys av hur uppsatta mål nåtts och hur hygienarbetet bedrivits. Nya mål ska formuleras för nästa års arbete. Dessa mål bör också finnas med i verksamhetsplanen se bilaga 1,2 och 3.

Avtalet innehåller:

Avtal om tillgång till vårdhygienisk kompetens

• Beskrivning och begränsning av uppdrag och dess processer

• Parter med målgrupps definition

• Beskrivning roller, åtaganden och ansvar

• Beskrivning av formen för utbildning och fortbildning

• Privata vårdgivare med vård- eller omsorgsavtal med kommunerna

• Beskrivning av strukturer för rådgivning och stöd (mail, telefon och besök)

• Ekonomisk ersättning från kommun för en garanterad volym omarbetad till årsarbetstimmar och fördelat per kommun

§1 Parter

Följande avtal har träffats mellan kommunerna i Norrbottens län och Region Norrbottens enhet för vårdhygien. Enheten för vårdhygien åtar sig att på avtalade villkor svara för vårdhygienisk expertis vid kommuns särskilda boenden och hemtjänstområden.

§2 Uppdrag

Som ett stöd till kommunerna i Norrbottens län för att upprätthålla en god hygienisk standard åtar sig enheten för vårdhygien att biträda med vårdhygienisk expertis enligt överenskommelse i detta avtal till målgruppen

§3 Målgrupp

Målgrupp är medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschef hälso- och sjukvården samt enhetschefer inom den kommunala hälso- och sjukvården.

§4 Omfattning

Detta avtal omfattar köp av vårdhygienisk expertis till länets kommuner. Den totala volymen omräknas till antal årstimmar och fördelas mellan kommunerna utifrån invånarantal >45 år, se bilaga1.

§5 Åtagande inom den garanterade omfattningen

Åtagandet innebär att bistå målgruppen med:

• rådgivning

• information genom masspridning (nyhetsbrev, mail, websida etc) skapad av enheten för vårdhygien, dvs avser inte nationell information tillgänglig för alla

§6 Erbjudande om vårdhygienisk expertis utöver garanterad omfattning

Region Norrbotten erbjuder kommunerna att i mån av tid även bistå med rådgivning utöver garanterade årsarbetstimmar av en tjänst, mot en timersättning. I bilaga 1 återges mall för hur enheten för vårdhygien ska följa upp nyttjade garantitimmar så att underlag finns för när debitering ska ske utöver garanterad tid.

§7 Utbildning och fortbildning

Kommunens personal erbjuds kostnadsfritt att delta vid utbildningar för regionens personal när innehållet är tillämpbart i kommunenes verksameheter.

Enheten för vårdhygien erbjuder i mån av tid utbildning samt uppföljning och fortbildning utifrån kommunernas behov riktat till målgruppen, mot en timersättning.

Innehållet i utbildningen/fortbildning ska planeras i samråd med kommunens MAS. Kommunen ansvarar för att tillhanda hålla lämplig lokal och teknisk utrustning.

§8 Privata vårdgivare med vård- eller omsorgsavtal med kommunerna.

De privata vårdgivarnas förfrågningar avräknas som nyttjad garantitid för kommunen som vårdgivaren har avtal med.

§9 Rådgivning

I första hand ska information sökas via Vårdhygiens hemsida på nll+ alternativt Vårdhandboken, xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx

Vid behov av vårdhygienisk expertis, ge rådgivning:

1. i enskilda ärenden till enhetschefer, sjuksköterskor samt MAS

2. vid inköp av hygienutrustning

3. i samband med ny- och ombyggnationer

4. i samband med upprättande av handlingsplaner

5. avseende mätningar av vårdrelaterade infektioner

6. i samband med utbrottshantering

§10 Ekonomisk ersättning

Den garanterade volymen av årsarbetstid per invånare >45 år finansieras gemensamt av länets kommuner med 400kr/timme. Ersättningen faktureras av regionen halvårsvis i förskott.

Uppdrag utöver garanterad volym faktureras den kommun som begär stöd/utbildning med en timersättning på 400kr/tim.

Tidberäkningarna ska omfatta administration inkl dokumentation.

Om uppdraget föranleder resa tillkommer restid, faktisk reskostnad och ev övernattning. Så långt möjligt ska telefon eller videokommunikation prioriteras.

Uppföljning av nyttjade timmar ska lämnas till MAS kvartalsvis. Prisomräkning med vårdprisindex (VPI)

Ersättningen ska vara fast från tidpunkten för avtalets tecknade till XX-XX-XX.

Från 2014- 01-01 justeras ersättningen årsvis med VPI som fastställs och publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Om SKL:s publicering av VPI upphör ska indexklausulen omförhandlas.

§11 Kontaktpersoner

Vardera parter ska utse en kontaktperson; en kontaktperson per kommun och en för regionen. Förutom rådgivning enl

§ 9 punkt 1 och 6 sker kontakt i första hand med kontaktperson. Kontaktpersoner se bilaga.

§12 Avtalstid

Avtalet gäller från 2019-XX-XX och t o m 2023-XX-XX med möjlighet till uppsägning av avtalet på årsbasis från vardera parten. Uppsägning av avtalet ska ske senast tre månader före varje kalenderårs utgång (31 december). Sker ingen uppsägning inför kalenderårets utgång fortsätter avtalet att gälla ytterligare ett kalenderår.

§13 Tvist

I de fall tvister kring tolkning och tillämpning av detta avtal uppstår mellan parterna hänskjuts dessa i första hand till respektive ansvarig överordnad chef. I de fall parterna inte kan enas hänskjuts tvister till allmän domstol.

§14 Upprättande av avtal

Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna har tagit var sitt.

Kommun/Region	Totalt befolkning	% fördelning	Fördelning kostnader
Arjeplog	1564	1%	15 912
Arvidsjaur	3 321	3%	33 787
Boden	14 164	11%	144 099
Gällivare	9 231	7%	93 913
Haparanda	5 378	4%	54 714
Jokkmokk	2 786	2%	28 344
Kalix	8 999	7%	91 552
Kiruna	10 925	9%	111 147
Luleå	35 687	29%	363 066
Pajala	3 614	3%	36 767
Piteå	20 658	16%	210 167
Älvsbyn	4 180	3%	42 526
Överkalix	2 014	2%	20 490
Övertorneå	2 689	2%	27 357
Norrbottens län	125 210	100,0%	1 273 838

Garanterad volym årstimmar fördelat på kommun
Kommun/Region	Totalt befolkning	% fördelning	Fördelning timmar
Arjeplog	1564	1%	44
Arvidsjaur	3 321	3%	93
Boden	14 164	11%	398
Gällivare	9 231	7%	260
Haparanda	5 378	4%	151
Jokkmokk	2 786	2%	78
Kalix	8 999	7%	253
Kiruna	10 925	9%	307
Luleå	35 687	29%	1 003
Pajala	3 614	3%	102
Piteå	20 658	16%	581
Älvsbyn	4 180	3%	118
Överkalix	2 014	2%	57
Övertorneå	2 689	2%	76
Norrbottens län	125 210	100,0%	3 520

Tillgång till Vårdhygienisk kompetens

I kraven på god hygienisk standard ingår kravet att alla vårdgivare ska ha tillgång till vårdhygienisk kompetens.

För att förtydliga vad tillgång till vårdhygienisk kompetens innebär har Socialstyrelsen tagit fram rekommendationer: Tillgång till vårdhygienisk kompetens – rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Vårdhygienisk kompetens i korthet

Den vårdhygieniska kompetens som måste finnas i varje vårdgivares organisation innefattar:

• grundkunskap om vårdhygien hos all vårdpersonal

• tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem.

För att kunna tillgodose kraven på en god vårdhygien måste personalen i samband med anställningen få en introduktion i verksamhetens lokala hygienrutiner, som sedan följs upp med kontinuerlig kompetensutveckling.

Vårdgivare behöver stöd från vårdhygienisk expertis, som finns samlad i en vårdhygienisk enhet med möjlighet till nära dialog med vårdgivarens ansvariga beslutsfattare. Detta kan uppnås genom att vårdgivaren antingen etablerar en vårdhygienisk enhet eller ansluter sig till en redan existerande enhet under annan huvudman.

Vårdhygienisk kompetens xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Utskriftsdatum: 3 april 2019 Sida 1 av 1

Bilaga 3

Ledningsverktyg för god vårdhygienisk standard inom kommunal vård- och omsorg

Inledning

Vårdgivare inom vård och omsorg är skyldiga att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att åstadkomma en god kvalitet. Med kvalitet i detta sammanhang menas att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och beslut. Ett ledningssystem är också en förutsättning för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt patientsäkerhetslagen. Hälso-och sjukvårdslagen anger att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard.

Detta dokument är ett ledningsverktyg som kan användas som ett hjälpmedel för att kontrollera och åtgärda eventuella brister i verksamheten för att säkerställa en god hygienisk standard.

Bakgrund

Den accelererande spridningen av multiresistenta bakterier innebär ett allvarligt hot mot hälso- och sjukvården. Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör en stor andel av undvikbara vårdskador och är resurs- och kostnadskrävande för vårdgivaren. För att möta detta hot måste sjukvården på ett systematiskt sätt säkerställa en god vårdhygienisk standard. För att säkerställa den vårdhygieniska standarden behöver eventuella brister inom viktiga vårdhygieniska områden identifieras. Verksamheten kan i många fall arbeta med förbättringar själva men i vissa fall kan riktat vårdhygieniskt stöd krävas.

Förutsättning

• Hälso- och sjukvårdslagen HSL(1982:763) 2a § föreskriver att vården skall ha ”god hygienisk standard”

• I patientsäkerhetslagen (2010:659) ställs krav på att vårdgivare skall bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bl.a. att vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt HSL upprätthålls.

• SOSFS (2011:9) innehåller föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Vårdgivarens roll och ansvar beskrivs ingående. Egenkontroll ingår som ett obligatoriskt moment i vårdgivarens systematiska förbättringsarbete (5 kap.). Enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska varje vårdgivare uppfylla kraven på en god vård, vilket innebär att den ska vara trygg, säker och av god kvalitet, med en god hygienisk standard.

• Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen (2001:453)

• Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

• SOSFS 2015:10 basala hygienrutiner

• AFS 2018:4 smitta och smittspridning

Genomförande

• Om nedan beskriven modell används i syfte att skapa ett fungerande ledningssystem (planering – ledning – uppföljning) för god vårdhygienisk standard så måste modellen integreras med vårdgivarens verksamhetsplaner.

• Ett framgångsrikt införande förutsätter att samtliga involverade chefer är väl insatta i ”Ledningsverktyg för god vårdhygienisk standard” och implementerar det i hela organisationen.

Egenkontrollprogram vårdhygienisk standard

Ev. riktad revision

Riktad vårdhygienisk konsultrond

Enhetens prioriterade förbättringsarbete

Enhetens handlingsplan(-er)

Figur: Arbetsmoment i modellen

Egenkontrollprogram ”vårdhygienisk standard”

• Syftar till att utgöra en enkel och begriplig målbild för berörda chefer samt att fungera som stöd för enheternas fortlöpande förbättringsarbete.

• Egenkontrollen har fokus på centrala och aktuella vårdhygieniska områden.

• Genomförs av enhetschef tillsammans med ev. medicinskt ledningsansvarig och enhetens hygienombud.

• Rekommendationen är att egenkontroll genomförs regelbundet, vartannat eller vart tredje år, på enheter där det bedrivs vård, undersökning eller behandling.

− Formuläret har utrymme för lokala tilläggsfrågor som vid behov kan läggas till av verksam- heten i samråd med vårdhygienisk expertis.

− Vid ”nej” i någon av frågorna upprättas handlingsplan för förbättringsarbete

Riktad vårdhygienisk konsultrond

• De tänkbara förbättringsområden som påvisats genom egenkontrollprogrammet kartläggs närmare med hjälp av vårdhygienisk expertis; tex ett team bestående av hygiensjuksköterska och hygienläkare.

• Konsultronden initieras av berörd enhetschef och den bör genomföras inom ett kvartal efter avslutat egenkontrollprogram. Planering bör ske i god tid.

• Från enhetens sida bör– utöver enhetschef – ev. medicinskt ledningsansvarig och hygienombud delta.

• Ronden avslutas med att konsultteamet lämnar ett skriftligt utlåtande med förslag på angelägna och genomförbara förbättringsåtgärder.

Prioriterat vårdhygieniskt förbättringsarbete

• Enhetschef och ev. medicinskt ledningsansvarig ansvarar för att nödvändiga handlingsplaner med mätbara mål upprättas och för att lämpligt team utför planerade förbättringsarbeten.

Riktat vårdhygienisk stöd

• Vid behov av stöd i vårdgivarens vårdhygieniska förbättringsarbete/handlingsplan kan berörd enhetschef kontakta sin kontaktperson/kontaktteam på vårdhygien.

.

Riktad revision

• Verksamhetschef kan besluta att genomföra en riktad revision avseende specificerat problemområde/rutin och/eller inom specificerat verksamhetsområde. Berörd enhetschef kontaktar då sin kontaktperson/ kontaktteam på vårdhygien.

Uppföljning

Resultat återkopplas och redovisas både på enhetsnivå och i verksamheternas verksamhets-/patient- säkerhetsberättelser eller motsvarande:

• antal genomförda egenkontroller

• utfört/pågående/planerat förbättringsarbete utifrån egenkontroll

Bilaga 4

EGENKONTROLLPROGRAM ”VÅRDHYGIENISK STANDARD”

Kommunal vård- och omsorg

Datum Avdelning/enhet

Namn Titel Telefon

För varje delfråga i avsnitt 1-4 sätts ett X i tillämplig kolumn

1.	ÖVERGRIPANDE ASPEKTER	NE J		JA
Följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer
1.1	Finns en fungerande rutin för att införa nya vårdhygieniska rutiner på enheten?
Kompetens
1.2. a	Ingår genomgång av basala hygienrutiner och klädregler i introduktionsprogram för all ny vårdpersonal på enheten?
1.2. b	Ges all vårdpersonal på enheten möjlighet till vårdhygienisk utbildning minst en gång/år?
Formaliserade arbetsuppgifter
1.3. a	Finns vid enheten medarbetare med ansvarsområde ”vårdhygien” (t.ex. hygienombud, ansvarsområden t.ex. förråd, desinfektionsrum etc.)?
1.3. b	Framgår det tydligt vad den/de ska arbeta med och vilket mandat den/de har?
1.3. c	Har enhetschef och hygienombud/ansvarig regelbundna träffar?
Återkommande mätning och analys (minst 2ggr/år)
1.4	… avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler?
Återkoppling av kunskap
1.5. a	Återkopplas resultat och erfarenheter från gjorda mätningar (enligt 1.4) regelbundet till de personalgrupper som berörs?
1.5. b	Finns en ”stående APT-punkt” på enheten där vårdhygieniska frågor diskuteras?
Förbättringsarbete
1.6	Är alla yrkeskategorier delaktiga i förbättringsarbetet för att upprätthålla god vårdhygien och förhindra smittspridning på enheten?

2.	Basala Hygienrutiner	NEJ		JA
2.1	Tillhandahåller arbetsgivaren arbetskläder?
2.2	Bär all vårdpersonal kortärmade arbetskläder i patientnära arbete?
2.3	Finns förutsättningar för att byta arbetskläderna dagligen samt vid behov?
2.4	Tvättas arbetskläderna på arbetsplatsen?
2.5	Finns handsprit lättåtkomligt placerat där handdesinfektion ska utföras?
2.6	Finns handskar och plastförkläden lättåtkomligt placerade där de ska användas?
2.7	Följs reglerna om att inte ha långt hängande hår, bära ringar, armband eller armbandsur och att inte ha långa naglar, nagellack eller lösnaglar/konstgjorda naglar
2.8	Finns riktlinjer för personal med nagelbandsinfektioner, sår och eksem?

3.	Tvätthantering/tvättprocess	NEJ		JA
3.1	Finns det tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar, skyddskläder och ytdesinfektionsmedel i tvättstugan?
3.2	Finns det rutiner för var/hur smutstvätten ska förvaras?
3.3	Händer det att smutstvätt läggs på golvet?
3.4	Finns det rutiner för hur smutstvätt fraktas till tvättstugan?
3.5	Finns det olika ytor för att hantera ren respektive oren tvätt?
3.6	Torkas ren tvätt i torkskåp/torktumlare?
3.7	Finns det rutiner för hur den rena tvätten ska hanteras och förvaras?

4.	Andra angelägna vårdhygieniska områden	NEJ		JA
4.1	Finns riktlinjer för hur patienter med riskfaktorer som t.ex. sår och diarré vårdas/omhändertas?
4.2	Finns skriftliga riktlinjer för smittrening av patientnära ytor?
4.3	Xxxxx skriftlig städinstruktion där det framgår var, hur ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem?

4.4	Har den personal som utför städningen fått någon utbildning avseende städmetoder, smitta/smittspridning och basala hygienrutiner?
4.5	Förvaras sterila och höggradigt rena produkter så att de bevarar sin renhetsgrad fram till dem ska användas?
4.6	Finns spoldesinfektor på enheten?
4.7	Finns diskdesinfektor på enheten?
4.8	Finns skriftliga rutiner för insättande av kvarliggande urinkateter samt skötsel av denna?

Frågorna i egenkontrollprogrammet och handlingsplan bör regelbundet utvärderas och v b revideras. Vårdgivaren i samråd med vårdhygienisk expertis ansvarar för detta.