MALAX KOMMUN
MALAX KOMMUN
Åminne Servicehus Byggbeskrivning
ALLMÄNNA DIREKTIV OCH ANVISNINGAR BYGGNADSPROJEKTET
Byggnadsobjektet och dess läge
Arbetet omfattar Nybyggnad utav Servicehus till Åminne Adress Xxxxxxxxxxx 0
66100 MALAX
Ytor Våningsyta 65 m2 Volym 205 m3
PLANERARE OCH SPECIALISTER
Beställare Malax Kommun / Xxxx Xxxxxxxxx Malmgatan 5
65100 MALAX
000-0000 000
Projektingenjör Malax Kommun / Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx 0
65100 MALAX
050-502 7786
Planerare och Specialister
Huvudplanerare Byggnadsbyrå Lindqvist Ab Xxxxxxxxxxx 00 00000 Xxxx
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, 0000-000 000 xxxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Byggnadskonstruktioner Ingenjörbyrå Budd Ab Kyrkskogen 00000 Xxxx
Xxxxxx Xxxx, 000-0000 000 xxxxxx@xxxx.xx
VVSA-planering VVS-planering L Nygård 64230 Närpes
Xxxx Xxxxxx, 0000-000 000 xxxx.xxxxxx@xxxx.xx
El-planering: TA Elektriska Kb / Tommy Andtsjö Xxxxxxxxxx 00
66100 Malax
0505923478
Grundundersökning TJ Holmback Ab Oy Österhammaren 1
65450 SOLF
Xxxxx Xxxxxxxx, 000-0000 000 xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
01.15 Handlingar som skall följas
I denna byggnadsbeskrivning avses med entreprenör byggnadsentreprenören (=huvudentreprenören) om inte annat uttryckligen anges. Handlingarnas inbördes rangordning enligt YSE 1998.
Allmänna handlingar Handlingar som skall följas:
- lagar och förordningar samt med dem jämförbara officiella bestämmelser
- allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader YSE 1998
- normer och klassificieringsgrunder för kvalitet, hållfasthet och användning av byggnadsmaterial och produkter
- allmänna kvalitetskrav för byggnadsarbeten RYL 90 (gäller allmänt och är gällande trots att hänvisning skulle saknas under resp.punkt i beskrivningen)
- RT-kort
- RIL-normer och andra motsvarande av branschorganisationer givna direktiv och anvisningar som berör detta arbete
- goda vedertagna arbetsmetoder, som svarar mot kvalitetskraven i denna arbetsbeskrivning
Projektbundna handlingar
- entreprenadkontrakt med bilagor
- allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader YSE 1998
- övriga offertförfrågningshandlingar, före kontraktet givna skrifliga tillägg samt protokoll från entreprenadförhandlingarna
Inom ramen för entreprenadkontraktet skall entreprenören följa för arbetets färdig- ställande kompletterande ritningar och anvisningar från planerare, byggherrens befullmäktigade, leverantörer, materialtillverkare och specialföretag.
Om arbetsprestation eller del därav fattas i handlingarna utföres denna enligt beprövad och godkänd praxis utan skild ersättning.
Ritningar, detaljritningar och arbetsbeskrivningar samt övriga kontraktshandlingar kompletterar varandra så, att i en av handlingarna lämnad anvisning, som uppenbart ansluter sig till byggnadsarbetet anses bindande även om den skulle saknas i övriga avtalshandlingar.
I händelse av motstridiga uppgifter gäller den handling som har högre prioritet (YSE 1998). En mera detaljerad ritning (i större skala) är gällade framom en mindre detaljerad (i mindre skala) ritning.
Kompletterande och tilläggsritningar som entreprenören önskar skall beställas minst två veckor förrän de behövs på arbetsplatsen.
Byggherren levererar överenskommet antal serier av ovannämnda handlingar till entreprenören.
Ritningar, direktiv och prov som hör till huvudentreprenören skall framföras i god tid till byggherren och dennes experter. Dessa och för underentreprenörer och för offerter behövliga kopior bekostar huvudentreprenören. Uppgörande av tillverkningsritningar hör till entreprenören.
Entreprenören är skyldig att genast då han fått ritningar granska och jämföra dessa med motsvarande ritningar och handlingar på motsvarande ställen i byggnaden och genast meddela eventuella motsägelser i dessa.
01.2 BYGGNADSMATERIAL RYL 90, 01.2
01.21 Kvalitetskrav för byggnadsmaterial
RYL 01.21
Byggnadsmaterial och produkter skall uppfylla gällande normer och direktiv samt upp- gjorda handlingar
Material som angetts med firmamärke får utbytas till motsvarande material om ej bestämd typ eller färg önskas. Entreprenören är i dessa fall skyldig att få byggherrens godkännande. Lov till materialbyte kan endast byggherren ge. Bevisning av materialens likvärdighet liksom ansvaret för materialbytet faller på den som begärt materialbyte.
Om i handlingarna förekommer materialalternativ skall entreprenören konferera med byggherren om slutligt materialval. Material framställda i entreprenadhandlingarna skall ligga till grund för entreprenadanbudet.
01.22 Typgodkända och standardmärkta produkter
RYL 01.
Över i handlingarna föreskrivna typgodkända produkter skall typgodkännande företes byggherre och byggnadstillsynsmyndighet. Sådana produkter är t.ex. branddörrar
01.23 Uppmärkning av byggnadsmaterialen under byggnadstiden RYL 01.23
01.24 Återanvändning av material RYL 01.24
I byggnadsarbetet får användas endast nya, felfria material om ej annat yttryckligen anges.
01.25 Förpackningar, transport och mellanlagring RYL 01.25
Förpackningarna skall vara ändamålsenliga och tåla transport och och lagring utan att innehållet skadas. Förpackningens innehåll skall tydligt framgå och vara fäst på synlig plats.
01.26 Leveranstider för material RYL 01.26
Materialens leveranstider skall beaktas. Materialen skall beställas i så god tid att inga materialbyten p.g.a. leveranstider kommer ifråga. Om eventuella material som inte längre finns på marknaden skall medelas i så god tid att ersättande material kan uppsökas och införskaffas. Ansvar för leveranstider ligger hos entreprenören. Byggherren ger inte tilläggstid och betalar inte tilläggskostnader p.g.a att material inte beställts i tid eller av andra orsaker försenade materialleveranser.
01.27 Granskning av leveranser och reklamationer RYL 01.27
Granskning av material och produkter samt eventuella reklamationer utförs genast vid leveransen.
01.28 Lagring på arbetsplatsen
RYL 01.28
Entreprenören skall skydda byggnadsmaterial och produkter samt halvfärdiga och färdiga byggnadsdelar. Denna skyldighet gäller även byggherrens direkta anskaffningar. Sidoentreprenörerna skyddar sina egna material och leveranser
01.3 BYGGNADSUTRUSTNING OCH -METODER Se entreprenadprogram.
01.4 UTSÄTTNING AV MÅTT
RYL 01.4, RT 02-10028 (SFS 3305)
För alla mått och alla avvägningar ansvarar huvudentreprenören. Huvudentreprenören är skyldig att åt underentreprenörerna ge behövlig måtthjälp. Toleranser enligt nämnda RT- kort och RYL-bestämmelser.
01.5 ARBETETS UTFÖRANDE
01.51 Prov och modeller RYL 01.51
Samtliga prov för att bevisa att uppställda kvalitetskrav uppnåtts utförs automatiskt av entreprenören som också står för kostnaderna. Provresultaten tillställes byggherren eller dennes representant. Bevisbördan åligger således på entreprenören.
Entreprenören är skyldig att utföra och låta utföra av myndigheter önskade provtagningar.
Bl.a. av följande arbeten är entreprenören skyldig att ta prov och göra modeller:
- betongkontroll enligt gällande betongnormer
- täthetskontroll av fyllningar enligt RIL 132
Provytor och modeller skall godkännas av byggherren före arbetet får fortsätta.
För målningsarbetet skall provytor, i tillräckligt antal, av olika kulörer målas och granskas före arbetet fortsätter (kulör och kvalitet).
Provytor och modeller används som referenser för fortsatt arbete.
01.52 Utredningar
Ryl 01.52
Saker som inverkar på arbetets utförande skall utredas före respektive arbetsskede påbörjas. Detta gäller speciellt vid användande av nya metoder och material.
01.53 Monteringssätt och arbetsförhållanden RYL 01.53
Entreprenören skall iaktta alla bestämmelser som arbetsmarknadsparterna kommit överensom i kollektivavtal eller på annat sätt, så att inte avvikanden från dessa inverkar på arbetets utförande eller tidtabellen.
För byggnadsarbetet skall van, erfaren och kunnig ansvarig byggmästare användas. Personen i fråga skall behärska svenska. Ansvarig Arbetsledare skall godkännas av byggherren och byggnadstillsynsmyndigheten på orten.
För skötande av arbetsskyddet skall ansvarsperson utses, se närmare arbetsskyddsdokumentet.
Ifall huvudentreprenören använder underentreprenörer skall dessa vara erkända firmor. Förrän dessa påbörjar sitt arbete skall de godkännas av byggherren.
Huvud- och underentreprenörer skall sinsemellan överenskomma om eventuellt hjälparbete och hjälpkonstruktioner samt dess avlägsnande.
Sidoentreprenörerna skall uppgöra en tidsplan som är koordinerad med huvud- entreprenören. För uppgörandet ansvarar huvudentreprenören.
Alla arbeten utföres av yrkesskickliga och erfarna arbetare enligt handlingarna med beprövade och godkända metoder.
I fall arbeten utförs under vintertid, tas vinterförhållanden i beaktande utan extra ersättning.
01.54 Konstruktioner som skall övertäckas
RYL 01.54
Då arbetsskede uppnåtts (värmeisolering, vattenisolering, rörkanaler, dränering mm.) får det ej täckas in förrän kontrollanten granskat och gett sitt tillstånd. Entreprenören skall på eget initiativ för kontrollanten för godkännande förevisa uppnådd arbetsprestation och materialkvalitet så att byggherren har full kontroll över att arbetet förtskrider enligt kontraktshandlingarna.
01.55 Byggnadstida användning Se entreprenadprogram
01.6 RESERVERINGAR
I bärande konstruktioner får hål- och fördjupningar samt infästningar av olika slag göras endast med konstruktörens tillstånd.
01.7 SKYLTAR
Trafikmärken och övriga av myndigheter erfoderliga skyltar och dyl. anskaffas och bekostas av huvudentreprenören (skyltar som behövs under byggtiden)
Till huvudentreprenören hör även att anskaffa och resa en reklamskylt enligt byggherrens direktiv. På ställningen monteras beställarens, huvudentreprenörens, byggherrens, planerarnas, övriga entreprenörers samt finansiärers namnskyltar.
Byggnadsentreprenören betalar alla skyltkostnader
01.8 TOMTOMRÅDE, ENTREPRENADER OCH ARBETSPLATSARRANGEMANG
01.81 Tomtområdet
Huvudentreprenören svarar för projektets samtliga röjnings, grävnings och fylnadsarbeten jämte borttransport utav grävnings massor inom entreprenadgränsen.
Byggheren svarar för fyllnadsmassorna och grävningsarbeten utanför entreprenadgränsområdet.
Entreprenadområde / gräns se situationsplan. Observera att skilld plan över arbetsplatsarrangemangen skall uppgöras enligt gällande arbetsskyddslagstiftning omfattande också arbetsplatsens elektrifiering. Efter avslutat arbete skall av huvudentreprenörenentren slutstäda tomten från överblivet byggmaterial och bråte.Detta gäller även använda områden utanför entreprenadgränsen.
01.82 Entreprenader
Till byggnadsentreprenören hör alla arbeten och materialanskaffningar enligt medföljande ritningar och beskrivningar. Arbetena skall vara så utförda att byggnaden och byggnadsplatsen är fullt färdig att den till alla delar kan tagas i bruk vid överlåtelse till beställaren i entreprenadkontrakt fastställd tidpunkt.
Arbeten såsom jordbyggnads, el-, rör- och ventilations- entreprenader så hör till byggnadsentreprenören.
Målnings-tapetseringsarbeten och mattarbeten hör till byggentreprenaden (byggnadstekniska arbeten)
Byggnadsentreprenören svarar för samtliga underentreprenörers ansvar gentemot beställaren.
Huvudentreprenaden omfattar även alla hjälparbeten som är nödvändiga för utförandet av underentreprenörernas arbeten samt efterarbeten.
Entreprenören uppmanas att före anbudet ges på platsen bekanta sig med byggnaden och byggnadsområdet.
01.83 Dokumentation Arbetsplatsdagbok
Se entreprenadprogram. Arbetsplatsmöten
YSE 1998.
Ändringars inverkan på kontraktet
Parterna är skyldiga att meddela om planerade ändringar och tillägg i så god tid att tillräckliga utredningar hinner utföras. Förrän ändrings- eller tilläggsarbetet påbörjas skall entreprenören enligt allmänna avtalsvillkoren förete skriftlig offert som skall godkännas av byggherren. Över nämnda ändringar och tillägg görs anteckning i arbetsplatsmötes- protokollet eller på annat sätt, skriftligen. Lov till ändrings- och tilläggsarbeten och materialbyte kan endast ges av byggherren.
Byggherrens experter, Huvudplaneraren eller övriga planerare har inte rätt att beställa tilläggs- eller ändringsarbeten vilka binder byggherren.
Förtydligade detaljer av byggnadsdelar, skärningar mm. berättigar ej huvudentreprenören till tilläggsersättning.
Arbetsplanering
Se entreprenadprogram.
Kontrollritningar
Byggherren levererar till arbetsplatsen en serie ritningar för anteckningar och ändringar. Alla de ändringar, som inte syns i ändringsritningarna, antecknas i dessa kopior. När byggnadsarbetet har blivit färdigt utlämnas dessa ritningar till byggherren efter kontrollantens godkännande.
01.9 GRANSKNINGAR OCH IBRUKTAGANDE
01.91 Granskningar
Se YSE § 54. Samtliga granskningar och besiktningar protokollförs.
01.92 Ibruktagande
Byggnadsentreprenören ombesörjer att byggnaden och byggnadsområdet slutstädas. Städningen skall även gälla övriga entreprenörers samt byggherrens säranskaffningar och entreprenörer. Sidoentreprenörerna skall grovstäda sina egna arbetsområden. Vid slutstädningen skall bl.a. följande iakttas:
- golven rengörs enligt golvmaterialtillverkarens anvisningar
- sanitetsgods, ventiler, golvbrunnar och vattenlås rengörs
- beslag rengörs, gångjärn och lås oljas
- fönster och övriga glasytor tvättas
- armaturer rengörs enligt tillverkarens anvisningar.
Före byggnadens överlåtelse skall den städas både in- och utvändigt, tomtområdet uppsnyggas och överflödigt material transporteras bort. Enskilda byggnadsdelar rengörs med sådana metoder att skador inte uppkommer.
01.93 Bruksinstruktioner och skötselföreskrifter Se entreprenadprogram.
01.94 Mottagningssyn
Se YSE 1998 §§ 70-71. Vid mottagningsbesiktningen behandlas i nämnda §§ upptagna ärenden samt eventuellt övriga ärenden.
01.95 Garantitida arbeten
Se YSE 1998 §§ 29, 74. Det skall observeras, att fel och brister som väsentligt inverkar på byggnadens användning, förorsakar störningar i driften eller som medför risk för mera omfattande skador skall repareras omgående. Ansvaret bibehålls ända tills garantitiden är slut.
1. MARKARBETEN
10 MARKARBETEN, ALLMÄNT
100 Allmänt RYL 1
Direktiv och anvisningar som skall följas:
- RIL 107 Rakennusten veden ja kosteudeneristysohjeet
- RIL 121 Pohjarakennusohjeet
- RIL 126 Rakennuksen ja tonttialueiden kuivatus
- RIL 132 Talonrakennuksen maatöiden työselitys
- MaaRYL 2000
- VTT / Talonrakennuksen routasuojausohjeet
- VTO-83 Viheraluetöiden tekniset ohjeet
- grundundersökning
- uppgjorda ritningar (ark. och arbetsritningar) och denna beskrivning
- VVS-ritningar och beskrivning
- el-ritningar och beskrivning
Arbetet fortsätter från befintliga förhållanden. Entreprenören svarar för de skador som på grund av byggnadsarbetet uppstår på befintliga byggnader och konstruktioner.
Entreprenören skall uppvisa siktkurvor på använt material och bevis på erfoderlig tätningsgrad.
101 Grundundersökning
Grundundersökning har utförts av XX Xxxxxxxx (se grundundersökning)
102 Besiktning av byggnadsområdet
Innan markarbetena påbörjas skall entreprenören kontrollera och försäkra sig om var ledningar, kablar och dylikt är belägna på byggnadsplatsen. Entreprenören ansvarar för eventuella skador i samband med arbetet.
11 RÖJNING OCH RIVNING
Samtliga röjnings arbeten hör till byggnadsentreprenören. Beställaren RA-står för rivning av de byggnader som är inom entreprenadgränsområdet.
Byggnaden samt nya väg-och parkeringsområden
All matjord borschaktas och lagras vid behov för återanvändning och utfyllnad utav gräsmatta runt tillbyggnaden. Ev överblivet material se pt 128 nedan.
113 Skydd av växtlighet
RYL 2.3, VTO-83, avsnitt 2.1
Planteringar som skadas nyplanteras eller ersätts av entreprenören.
12 SCHAKTNING OCH GRÄVNING
120 Allmänt
RYL 3.1-6, RIL 121-1988, 132-1987
Grävnings- och fyllningsarbetena framgår av grundundersökningen konstruktionsritningarna , VVS- och elritningarna. Schaktning av gårdsplansområdena utförs så att angivna lutningar erhålls. Schakt- och markytan skall luta bortåt från byggnaden. Schaktbotten skall ha samma lutning som den färdiga ytan.
124 Grundgrävning
RYL 3.1,5.1. Grävning för grunder utförs till nivåer enligt konstruktionsritningarna med beaktande av de olika fyllningslagrens tjocklek, dräneringar, tak- och regnvattenledningar och markisoleringar.
126 Kanalgrävning
RYL 3.2. Grävning för kablar, vatten och avlopp se el- och VVS-ritningarna. Grävningen utförs till de i ritningarna angivna djupen och bottens bredd och slänternas lutning utförs så, att montering av för schaktet avsedda rör och ledningar obehindrat kan ske. Vid slänt utformningen beaktas markens stabilitet så att rasrisk undviks.
128 Borttransport av grävmassor
Grävmassor som inte kan användas som återfyllning transporteras bort från tomtområdet.
13 SPRÄNGNING
Ifall sprängningsarbeten utav någon speciell orsak fodras så är byggnadsentrepreören är skylldig att besikta intillliggande fastigheter och dokumentera eventuella sprickbildningar på fasader och murar före sprängningsarbetena utförs. För eventuella skador uppkomna vid sprängningsarbeten ersätes utav byggnadsentreprenören
14 GRUNDKONSTRUKTIONER OCH GRUNDFÖRSTÄRKNING.
140 Allmänt
RYL 5.
Byggnaden grundläggs enligt utav konstruktören uppgjorda konstruktionsritningar. Se också anvisningar i grundundersökningen.
Byggnaden skall dräneras och tjälisoleras.
142 Arbetstida länshållning och stöttning utav grävschakt
RYL 3.5. Entreprenören skall sköta all behövlig arbetstida länshållning i grund och gräv / kanalschakt under byggnadstiden.
15 DRÄNERING OCH RÖRLEDNINGAR
150 Allmänt
RYL 6, RIL 121-1988, 126-1987.
Till entreprenaden hör dräneringar tjälisoleringar och andra rörarbeten enligt konstruktions och VVS-ritningarna. Före återfyllning skall ledningarna granskas och anteckning göras i arbetsplatsdagboken. Dräneringen utföres enligt Vs ritningarna.
151 Dränering
RYL 6.1, RIL 126
Dräneringen utförs enligt VVS-ritningarna av plaströr och med plastbrunnar. Vid dräneringsarbetet bör beaktas att dräneringen kan monteras till planerad nivå med beaktande av ett minst 100 mm tjock utjämnande dräneringsgruslager under rören samt att schaktet är tillräckligt brett med beaktande av ett minst 100 mm tjockt skyddande dräneringsgrusskikt på vardera sidan. Ovanpå rören utförs fyllning förhand med min 200 mm dräneringsgrus. Dräneringsgruset skall ha en gradering enligt 3. Toleranser enligt RIL 126.
Innan dräneringsrören täcks skall genomströmningen och nämnda toleranser kontrolleras.
Under golven utförs ett min 300 mm tjockt lager av grus eller kross. Lagret skall uppfylla kravet för kurva 3 för dräneringsgrus (kapillärbrytande), täthet min 95 % Proctor
152 Avlopp
RYL 6.3,6.6.
Avlopps-, tak- och regnvattenavloppsledningar se VVS-ritningar. Avloppsschaktens botten utjämnas med beaktande av avloppsrörets höjdläge samt med beaktande av det utrymme, som det utjämnande grusskiktet under rören upptar. Schaktbottnen utjämnas till rörens nedre kant med välpackat stenfritt grus, täthetsgrad 90 % mätt enligt det förbättrade Proctorprovet. Det utjämnande grusskiktets tjocklek skall vara minst 150 mm.
153 Brunnar
RYL 6.1-6.3,6.6
Brunnar enligt konstruktions och VVS-ritningar. Bottnarna av brunnarnas grundschakt utjämnas och på botten utbreds och packas ett minst 150 mm tjockt grusskikt.
Dräneringsbrunnar ingår i byggentreprenaden, övriga brunnar i rörentreprenaden.
154 Vattenledningar RYL 6.7
Vattenledningar se VVS-ritningar. Utförande se 152.
157 Kabelrännor och skyddsrör RYL 6.9
Eventuella kabelrännor och skyddsrör för eldragningar enligt elplaneringen. Märkband för kablar i mark installeras ca 300 mm ovanför kabeln, kabeldjup min. 700 mm
158 Öppna diken
Byggherren står för alla öpna diken som skall ränsas eller omdras.
16 FYLLNING OCH UTJÄMNING
160 Allmänt
RYL 7, 7.01, RIL 132. Se anvisningar i grundundersökningen.
Förrän fyllningsarbetet påbörjas bör man försäkra sig om, att sådana konstruktioner och monteringar som blir under eller i igenfyllnadsskikten, är utförda och tillräckligt väl
stödda, samt att erförderliga inspektioner för deras vidkommande blivit förrättade och godkända.
Tätningsdirektiv för att uppnå erfoderlig täthet se RYL tabell 7:T1 samt RIL 132.
161 Fyllning under grunder
RYL 7.1, 7.3, se grundundersökning.
Grundfundamentet läggs på en välkomprimerad krossbädd, se närmare grundundersökning och konstruktionsritningar.
162 Fyllning mot grunder RYL 7.2
Fyllning intill socklar och grundmurar se konstruktionsritningar. Övrig fyllning får utföras av packningsbart friktionsmaterial.
163 Fyllning under golv
Fyllning under golv skall utföras med välgraderat grovt, kapillärbrytande grus eller kross. Materialet skall uppfylla kravet enligt kurva 3 för dräneringsgrus, täthetskrav 95 %.
164 Fyllning av kanaler och fördjupningar RYL 7.4
Fyllning av kanaler utförs och tätas skiktvis. Ledningar, rör, brunnar, kablar och övriga konstruktioner omges med ett sandlager (stenfritt gruslager) på min. 150 mm.
165 Fyllning på byggnadsområdet
Samtliga fyllnadsmassor och utjämningsarbeten ingår i byggnadsentreprenaden.
17 TOMTENS YTSKIKT
170 Allmänt
RYL 8, RYL 9, RIL 132, RIL 126, RT 89-10052
171 Gräsmattor och planteringar RYL 9, VTO-83.
Gårdsplanen inom entreprenadområdet fylles och utjämnas enligt angivna höjder på gårdsplansritningen. Som slutlig yta kommer matjord med insådd gräsmatta.
Växtunderlaget
Gräsmattornas och planteringarnas matjord kan vara antingen åkermull eller mull (jfr, RT 89-10073/4.4), som vid behov förbättras med torv och sand samt gödslats med gödselblandning för gräsmattor. För gräsmattorna används 7 kg/ar.
Mullens riktvärden är efter jordförbättring och gödsling följande:
Humusprocent 8-15 %, pH 5,5-6, Ca 2500-3000,K 300-350, P 35-45 (mg / liter), ledningsvärde Jl 2-3, B l,0-l,2, Mg 400 och N 30-40.
Utjämning
Gräsmattorna utjämnas med en noggrannhet på 50 mm. Kanterna bör göras tydliga och raka. Gräsmattorna görs ca 50 mm högre än bredvidliggande grusytor. Höjdskillnaden mellan vardera ytan är svagt sluttande. Kanternas anslutningspunkt bör dock vara på samma nivå.
Vältning
Mullen vältes ordentligt på de blivande gräsmattorna både före och efter sådd. Planteringar
Inga planteringsarbeten ingår i entreprenaden.
173 Beläggning på trafikområden RYL 8.
Trafikområden
Det förekommer inga trafikområden för tyngre trafik inom entreprenadgränsen.
175 Avledande av ytvatten (hör till bygnadsentreprenören)
Takvattnet från byggnaden leds bort i ett regnvattensystem, omfattning, ledningar och brunnar, se VVS-ritningar och 152.
Regnvattenavloppet leds till regnvattenbrunnar, se VVS-planering. Regnvattnet i övrigt leds bort med lutningar från byggnaden. Detta beaktas vid slutavjämningen av fyllning och gräsmattor.
Regnvattenbrunnar inom entreprenadområdet isoleras runtom med Solimate 200 isolering, 50 + 50 mm., det ena skiktet 1x1 m2, det andra 2x2 m2.
18 UTVÄNDIG UTRUSTNING
180 Allmänt
(ingen utvändig utrustning ingår i entreprenaden)
182 Fastighetsutrustning
Ingen fastighetsutrustning ingår.
183 Skyltar
Ingår inte (tillfälliga skyltar se 01.7)
186 Utebelysning
Se EL planering.
2 GRUNDKONSTRUKTIONER OCH UTVÄNDIGA KONSTRUKTIONER
20 ALLMÄNT
RYL 10, RakMK B2, B3, B7 och RIL 131, RT 80-10210 (SFS 3521)
Alla grundkonstruktioner utförs i armerad betong.
20 0 Allmänna anvisningar
RYL 10.2
Konstruktioner under mark får gjutas mot brädform, eventuella synliga konstruktioner ovanom mark gjuts mot stål eller fanerform.
20 2 Betongarbeten allmänt
RYL 10,15
Armeringen utförs enligt konstruktionsritningarna. Armeringen binds och fästs omsorgsfullt så att den inte ändras under gjutningen. Armeringens minimi skyddsskikt se konstruktionsritningar (grundritning). Armeringsstålen skall vara rena, fria från fett, rost och avflagningar.
Armeringsstål och profiler som går genom värmeisoleringen skall vara rostfria, stål av ej rostfritt material skall skyddas med ett minst ett 40 mm tjockt betongskikt.
Förflyttning och transport av betongmassa skall ordnas så att separation undviks och massan är homogen vid gjutningen. Om eventuella andra tillsatsmedel än flytbarhets- medel i betongen skall meddelas till kontrollant och konstruktör för godkännande.
Betongmassans fria fallhöjd vid gjutning får uppgå till högst 1,0 m. Betong i socklar och utekonstruktioner skall ha ett luftinnehåll på min 5%. Betongen skall vara vattentät och frostbeständig.
Efterbehandling och uppvärmning av betongen skall ske enligt anvisningarna i betongnormerna och vinterbetoneringsdirektiven (”Talvibetonointiohjeet”)
21 GRUNDPLATTOR OCH SULOR 21 0 Allmänt
RYL 10.2, RIL 121,131
byggnadens grundfundament gjutes i armerad betong enligt konsruktionsritningarna
21 2 Betongarbete allmänt
RYL 10
RIL 131-1990
Utföres enligt betongnormerna och konstruktionsritningarna, se även pt 20 2.
22 GRUNDMURAR, PELARE OCH SOCKELBALKAR 22 0 Allmänt
RYL 10.2, BY 40
Ev platsjutna konstruktioner i armerad betong enligt konstruktionsritningar. Ytan skall uppfylla kravet MUO 2 enl. by 40. Eventuella dilatationsfogar se konstruktionsritningar.
22 7 Värmeisolering av grundmurar, pelare och sockelbalkar RYL 20,20.1
Se konstruktionsritningarma.
Isolering under grundplatta och runt socklar utförs med styrox EPS. Tjälisolering runt byggnaden utförs likaså men styrox EPS, i två lager, skivorna monteras med förskjutna fogar. Isoleringen ges lutning 1:20 från byggnaden och täcks med plastfilm 0,2 mm.
Isolering under kalla konstruktioner (golv och grundsulor) utförs med isolering enligt konstruktionsritningarna.
22 8 Vatten och fuktisoleringar
RYL 22.6-8
23 BÄRANDE GOLVBJÄLKLAG
Utföres i trä enligt gonstruktionsritningar
26 1 Betonggolv
RYL 10.5, 10.6
Golven ovanpå träbjälklaget utföres med Vetonit 5000 50mm. (se konstruktionsritningar). Med en armeringsmatta # 6-150 som sprickarmering som fäste för EL golvvärmeslingor.
Lutning till golvsiler beaktas. För att erhålla normenliga lutningar kan erfodras att bjälklagsvasorna delvis snedsågas eller urfälls. Faner skivorna formas med rätta lutningar så att slipskicktet förblir 50mm.
Fog mot vägg, pelare och annat motsvarande utförs med krympningsband + elastisk massa. Krympningsbandet är skumplast med slutna porer.
26 7 Värmeisolering i bottenbjälklag (torparbjälklag)
Se konstruktionstyper. Isoleringen utförs utav minerall ull 2x100mm med förskutna skarv.
Alla nya trä / gipsväggar byggs från fördigt golv, en filtremsa placeras mellan betong och syll.
27 SPECIALKONSTRUKTIONER
28 UTVÄNDIGA KONSTRUKTIONER 28 0 Utvändiga konstruktioner allmänt
Utvändiga betongkonstruktioner utförs av vattentät och frostbeständig betong, betongklass enligt konstruktionsritningarna, luftinnehåll på min 5%. Tjäl, fukt och andra isoleringar se konstruktionsritningar.
Trappor vid huvudingångar
Trappor och ramper framför huvudingångar bygges enligt konstruktionsritningar och gårdsplansritning.
3 STOM OCH YTTERTAKSKONSTRUKTIONER
30 STOM OCH YTTERTAKSKONSTRUKTIONER, ALLMÄNT 30 0 Allmänt
Den bärande ytterväggskonstruktionen utföres i träkonstruktion endera som resvirke eller som elementleverans. Bärande konstruktioner som tak och mellanbjälklag utförs utav trä.
Observeras att tillverkningsritningar för eventuella elementleveranser hör till byggnadsentreprenören
30 6 Trä och skivarbeten i stom- och yttertakskonstruktioner RYL 12, 33, 34, 35, RT 21-10172, 21-10173, RakMK B10.
Se konstruktionsritningar. Virke som används och inbyggs i konstruktioner får ha en fuktkvot på max. 0,18 (RH 0,8). Träkonstruktioner som kommer i kontakt med sten- material (betong, lättgrus- och lättbetong, tegel) skall åtskiljas från betongen med fuktisolering, ML-bitumen-filtmatta eller likvärdigt material.
30 7 Värme och ljudisoleringsarbeten, allmänt
RakMK Cl, C3, C4, C5
RYL 20, 20.1, 20.2, 20.3, 20.4, RYL 21, 21.1- 21.4, RYL 23
Produkter och materialtjocklekar framgår av skärningsritningarna. Isoleringsprodukter skall under lagring och montering skyddas mot fukt och skada. Isoleringarna skall insättas så att de ligger an mot omgivande konstruktioner och ansluter tätt till varandra. Isoleringarna får dock inte tryckas samman. Då flera lager av isolermaterial används skall fogarna alltid förskjutas
30 8 Vatten- och fuktisoleringar allmänt
RYL 22, 23, RIL 107
Underlag för vatten och fuktisoleringen skall vara plan. Underlaget ges planerad lutning och rengörs innan isoleringsarbetet påbörjas. Inre och yttre girar avrundas. Isoleringen får inte utföras på fuktigt underlag. Vatten och fuktisolering dras upp på omgivande konstruktioner (väggar, socklar, pelare och motsv.) till det plan som skall isoleras, i inre utrymmen min 150 mm, utomhus min 300 mm högre än den högsta punkten av det isolerade planet eller till den höjd som anges i ritningarna. Isoleringen skall bilda ett oavbrutet isolerskikt.
Diffusionsspärrar i konstruktioner utförs enligt konstruktionsritningarna.. Den skall anslutas tätt och varaktigt till omslutande konstruktioner och genomföringar. Alla skarv skall tejpas.
32 BÄRANDE INNERVÄGGAR OCH PELARE 32 0 Allmänt
Bärande konstruktioner (pelare och balkar) uppförs utav limträ. Uppbyggnad enligt konstruktionsritningar.
De övriga melanväggarna utförs som lätta melanväggar i trä och skivkonstruktion i Gips (EK).
ytbehandlingar enligt rumskort.
33 MELLANBJÄLKLAG OCH BALKAR 33 0 Allmänt
Mellanbjälklagets bärande konstruktioner är av NR Fackverk enligt konstruktionstyper och konstruktionsritningar. Förrådsvindens golv samt sidoväggar (rak del) bekläds med råspont 28x95 se konstruktionsskärning
34 TRAPPOR
Ytter trappor och ramper utföres i trä enligt konstruktionsritningar
35 YTTERVÄGGAR 35 6 Ytterväggar
Ytterväggarna i träutförande
36 XXXXXXXX, XXXXXX
Trappor, ramper och staket framför ingångar utföres i trä
37 VIND OCH VATTENTAKSKONSTRUKTIONER 37 0 Allmänt
RYL 12.3
Utförs enligt skärningsritningar och konstruktionsritningarna.
Värme, ljud, vatten och fuktisoleringar enligt RT-Rak Mk. Allt fästmaterial i samband med tak skall vara varmförzinkat.
Ventilation av mellanbjälklag sker genom ventiler i gavlar
Takutrustning
All takutrustning skall fylla RakMK F2 och myndigheternas krav. All takutrustning levereras färdig målad. I samma kullör som vattentaket.
Rör och kanalgenomföringar, se konstruktions, el- och VVS-ritningar. Landgångar (vindsutrymmen) för skötsel av el- och VVS-anläggningen utförs enligt konstruktions och VVSE-ritningar (gångväg längs nock 7 st 50x100mm.
Takutrustningens kulör samma som vattentaket
4 KOMPLETTERANDE BYGGNADSDELAR
41 FÖNSTER 41 0 Allmänt
RYL 25, RT 41-10008, RT 41-10027, RT 41-10049, RT 41-10076, RT 41-10124, RT 41-
10095, RT 41-10096, RT 41-10110, RT 41-10431, RT 41-10433, RT 41-10434, RT 45-
10204, RT 41-10208, RT 41-10103, RT 41-10279 RT 41-10124
Fönstertyper inklusive ytbehandling framgår ur fönsterritningarna, placering enligt plan- och fasadritningar.
Tätning mellan karm och vägg utförs vid träfönster utifrån till 2/3 av karmdjupet med mineralull eller tjär/manilladrev och resterande del ca 1/3 av karmdjupet inifrån med polyuretanskum. Vid metallfönster utförs tätningen helt med polyuretanskum.
Träfönster fästs med justerskruvar genom karm. Hålen täcks med plastproppar i karmens färg. Metallfönster svetsas eller skruvas
Fönsterplåtar och övriga plåtbeslag tillverkas av 0,6 mm PVDF beklädd galvaniserad plåt. Plåtarna skarvas med hakfalsar, ges lutning min 1:3 och monteras mot fast underlag.
Yttre fönsteromfattningar se ritningar och detaljer, utfyllnadslister på insidan (ca 60 mm breda) trä eller mdf om inte annat anges, listerna monteras ca 1,5 mm utanför vägg, kanterna avrundas, lister kvalitet 2. Alla lister målas på plats.
41 6 Träfönster
Träfönster är av typ MSE / ALU, kvalitet 2, färgade (vita), yttre bågen aluminium, karmdjup 170 mm, typ Fenestra Primus Energia A-luokka, k-värde 1,0 W/m2K, se fönsterritningar.
Fönstren förses med gångjärn, fönsterlås och täckskyltar enl. fabrikens standard, förkromade (CR).
Alla glas lägre än 700 mm från golv skall vara laminerade (säkerhetsglas) Alla fönster levereras fabriksmålade (färg enligt färgsättningsplan)
42 SPECIALFÖNSTER Finns ej
43 DÖRRAR
43 0 Allmänt
RYL 24, RT 21-10188, RT 21-10190, RT 42-10076, RT 42-10077, RT 42-10083, RT 42-
10084, RT 42-10089, RT 42-10274,RakMk E6 (sektionerande dörrar)
Dörrtyper inklusive ytbehandling framgår av dörritningarna, placering enligt fasad- och planritningar.
Dörrkarmarna skall fästas på så stort avstånd från tvärvägg att hel foderlist kan användas. Foderlister trä 12x42, kval.2, med girade hörn.
Nya trädörrar fästs med justerskruvar genom karm, hålen täcks med plastproppar, ståldörrar svetsas till inmurade eller inborrade fäststål eller svetsas direkt till stålkonstruktion.
Alla dörrar, som kan skadas eller skada väggyta eller annan yta när de öppnas, förses med ändamålsenliga stoppare.
Tätning mellan karm och vägg utförs vid träytterdörrar med tjär-/ manilladrev, vid ytterdörrar dessutom till 1/3 av karmens bredd, infrån, med polyuretanmassa. Tätning
mellan vägg och karm vid branddörrar enligt E6 (obrännbart tätningsmaterial + elast. massa). Xxxxxxxx förses med beslag enligt beslagsbeskrivning.
Låsen till ytterdörrar är av typen ILOQ Samtliga dörrar är försedda med trösklar .
Ventilationsspringor enligt VVS-ritningar (om aktuella), beaktas vid tröskelutformningen (beställs för ändamålet avsedd tröskel). Eventuella strömningsgaller och ventiler i dörrar likaså enligt VVS-ritningarna.
Utfyllnadslister monteras vid behov mellan karm och färdiga väggytan (där karmen är smalare än väggen)
Beslagen enligt dörrbeskrivning 43 3 Metalldörrar
43 5 Lyftdörrar
43 6 Trädörrar
Se dörritningar.
Oklassificerade innerdörrar är av typ Fenestra 200 med yta av 9 (8) mm faner (laminerade)
Samtliga dörrar skall vara färdigt ytbehandlade , Även kanterna runtom samt ovan och under dörrblad skall vara ytbehandlade.
Observera att mellandörrarnas karmar skall plats målas från undersidan mot golvet 2ggr. Karmarna monteras först när golvmattor med uppvik är gjorda. Dörrkarmens nedre kant upplyfts 20mm från ök golvmatta.
45 LÄTTA MELLANVÄGGAR OCH INVÄNDIGA MURNINGAR 45 0 Allmänt
Vid väggarbeten skall observeras alla ventiler, luckor fästen o dylikt för inredning, VVS- och elutrustning.
Vid vägganslutningarna till andra byggnadsdelar skall bjälklagens formförändringar beaktas. Alla rör- och kanalgenomföringar tätas med elastiskt kitt från båda sidorna samt förses med täckbrickor av plast eller metall, dessa täckbrickor levereras av el- / VVS-entreprenören. Genomföringar i brandsektionerande väggar utförs med brandbeständigt material enligt respektive brandklass och enligt brand- myndigheternas krav.
45 6 Lätta mellanväggar i trä och skivkonstruktion
RYL 12.2, 13.5, 20.1-2, 21.1, 34.1-4, 35.1-3.
Väggarna lättamellanväggar i lägenheter utförs med stomme utav Kertopuu 66 mm. Övriga väggar enligt konstruktionstyper . Normala inner väggar , cc-avstånd normalt 600mm, vid väggkakel max 300. Som skivor används gips EK 13 O, vid
dubbla väggar ex vid lägenhetsavskiljare får undre skivan vara GN. Skivorna behandlas enligt tillverkarens anvisningar. I skivskarv skall alltid finnas regel, skurna skivkanter läggs där möjlighet finns alltid mot hörn, i annat fall fasas kanterna. Alla skivor fästs med skruvar enligt tillverkarens anvisningar. Alla väggar isoleras med min.ull. Anslutningar i isolerade väggar tätas med Akostoseal eller motsvarande tätningsmassa.
48 RÖR, KANALER
Till byggnadsentreprenören hör bl. håltagnings, fästnings, inklädnings- och tätnings- arbeten, se också entreprenadgränsbilaga samt VVS- och elritningarna.
5 BEKLÄDNADER OCH YTMATERIAL
50 ALLMÄNT
Olika utrymmens ytkonstruktion och ytbeklädnad framgår ur fasadritningarna inredningsritningarna och och rumsbeskrivningen. Ifall ytbeklädnad fattas från någon byggnadsdel skall fordringar lika intilliggande följas. Beklädnader och beläggningar skall helt täcka avsedda ytor och vid behov också sträcka sig tillräckligt långt över angränsande ytor.
51 VATTENTAK
51 3 Tak, plåtdelar och beslag
RYL 42.1, 42.4, 42.5, RT 85-10381, RT 85-10186, RT 88-10179,
Vattentaket utföres utförs med med Maskinfalsat plåttak. Montering och rotavstånd enligt tillverkarens direktiv
Takutrustning se vattentaksritning
Taket är ventilerat via springor vid takkanten och ventilgaller vid gavlar
Byggnaden förses med halvrunda rännor, 125 mm och runda stuprör, diam 125 mm. Rännor och stuprör utförs i aluminiumplåt
Ovanom takytan stigande kanaler, väggar och avluftningsrör mm. bekläs från takytan räknat min. 400 mm uppåt med galv. plåt, ventilationsgenomföringar och fundament för utsugsfläktar plåtbekläs i sin helhet. Ventilationskanalernas och toppventilatorernas fundament utföres enligt VVS- och konstruktionsplanerarens direktiv.
Takutskjutens undertak är brädade, se ritningar. Bräder kvalitet V, synliga ytor fullkant. Takkantsbräder se ritningar, bräderna är av kvalitet u/s-III, fullkant runtom.
52 INNERVÄGGARNAS YTKONSTRUKTION OCH MATERIAL 53 00 Allmänt
Innerväggarnas ytmaterial se också rumsbeskrivningar och inredningsritningar. Ytmaterialet skall monteras så att lappning undviks, ytorna skall vara hela och enhetliga.
Genomföringar för el- och VVS-arbeten skall utföras i sådant skede att ytmaterialet inte skadas, eventuella lappningar skall utföras så att ymaterialet byts i lämpliga delar så att ingen nyans eller annan skillnad syns.
52 47 Spackling
Ytornas jämnhet enligt RYL 27.1, tabell 27:T1, klass 1.
Väggarnas spacklingsbehandlingar anges i samband med aktuell målningsbehandling. Xxxxxxx enligt utrymmets användningsändamål, för torra, fuktiga och våta utrymmen, väljs enligt leverantörens direktiv.
52 48 Plattsättning
RYL 39.3,39.4. Ytornas jämnhetskrav enligt tabell 39:T1 i RYL 39.3, klass 2. Plattorna fästs enligt av brukstillverkaren givna anvisningar.
Vattenisolering i våtutrymmen och kök utförs av VTT certifierad firma med certifierade produkter, Vetonit vattenisoleringssystem eller motsvarande, förstärkningsband monteras i hörn och golvanslutningar.
Som plattor används glaserade väggkakel (se runskort) . Plattorna fästs med bruk enligt tillverkarens direktiv. Plattorna fogas med fogmassa enligt tillverkarens direktiv, fogtjocklek 2...3 mm. Fog i skarv mellan olika material, i hörn och vid golvanslutningar, vid rör-/kabelgenomföringar samt vid disk-/arbetsbordsanslutningar utförs med elastisk fogmassa (silikon). Den elastiska fogmassan skall ha samma färg som fogarna. Vid golvanslutning till plastmatta går väggplattorna ovanpå denna minst 30 mm.
52 62 Skivarbeten i innerväggar
RYL 34. Som ytskivor används gipsonit EK 13 O, som fästs med skruvar enligt tillverkarens anvisningar. Ytorna skall fylla kraven enligt klass 2 i tabell 34:T2 i RYL
34.05. Spackling av skarv utförs med Gyproc gipsspackel och pappersremsor enligt tillverkarens direktiv.
52 64 Listning
Alla listningsarbeten såsom tak, golv, smyg och foderlister hör till entreprenaden.
Lister i hörn och mellan olika material används där så erfodras, listtyp enligt behov, furu kval 2V (i sal betsade, i övrigt målade)
Alla hörnanslutningar giras. Listerna får vara fabriksmålade.
53 INNERTAKENS YTMATERIAL 53 00 Allmänt
RYL 34. Innertakens ytmaterial i alla utrymmen blir vitlaserad granpanel (15x95/120mm)
I stomskedet skall observeras fästen för belysningsarmaturer, lådor för infällda armaturer, högtalare o dyl. samt fästen för upphängningsskenor mm, utförande och mått enligt elentreprenören.
Genomföringar för el- och VVS-arbeten skall utföras i sådant skede att ytmaterialet inte skadas, eventuella lappningar skall utföras så att ymaterialet byts i lämpliga delar så att ingen nyans eller annan skillnad syns.
53 47 Spackling
RYL 27.2. Ytorna skall uppfylla kravet enligt klass 1 i tabell 27:T2. Takens spacklingsbehandlingar anges i samband med målningsbehandlingen. Xxxxxxx enligt utrymmets användningsändamål, för torra, fuktiga och våta utrymmen, väljs enligt leverantörens direktiv.
53 66 Listning
Listning sker enligt rumskort (rumsvis) 53 9 Nedsänkta tak
Nedsänkta tak göres i huvudsak endast vid behov för att täcka in ventilations och rör kanaler.
54 YTMATERIAL
Alla ytmaterial och färger enligt runskort
55 YTTERVÄGGARNAS YTMATERIAL 55 0 Allmänt
RYL 29.2, 29.3. Se fasadritningar och konstruktionstyper.
55 6 Ytterväggarnas plåtbeklädnader, avskiljningsplåtar
RYL 42
Alla plåtlister och plåtbeslag utförs av min 0,6 mm PVDF behandlad galvanserad plåt. Fönsterplåtar och motsvarande beslag skall monteras mot fast underlag, ha lutning minst 1:3 samt skarvas med hakfals. All fästning utförs med skruvar av rostfritt material med brickor i samma färg som plåten.
56 GOLVENS YTSKIKT 56 0 Allmänt
Se konstruktionstyper och rumsbeskrivning. Underlagets kvalitet och jämnhet skall fylla de krav som erfodras för respektive utrymme och golvbeläggning. Betongens fuktighet skall alltid kontrolleras före ytbehandling eller beläggning. Tillåtna värden enligt materialleverantören, om inte annat anges skall relativa fuktigheten RH vara under 80%, mätningen skall mitt i plattan (inte på ytan). Observera att spacklingen höjer fuktkvoten/ relativa fuktigheten i betongen varför golvspacklet skall torka tillräckligt länge före beläggning. Golv med golvbrunnar ges en jämn lutning på 1:50...1:75 om inte annat anges.
Genomföringar för el- och VVS-arbeten skall utföras i sådant skede att ytmaterialet inte skadas, eventuella lappningar skall utföras så att ymaterialet byts i lämpliga delar så att ingen nyans eller annan skillnad syns.
56 2 Ytbetong
RYL 10.6.
Slip och ytbetong i målade, eller plattbelagda utrymmen skall fylla kravet enligt klass B- X-30. Ytan stålslipas, ytor som skall målas slipas maskinellt till klass ”Pintahionta” enligt BLY 4 (allt cementlim bort). Ytbetongens tjocklek anpassas till respektive golvmaterials tjocklek så att de färdiga golvytorna är i samma plan.
56 47 Golvspackling
Ryl 27.3. Ytan skall uppfylla kraven enligt klass 2 i tabell 27:T3, cementbaserat spackel används.
56 48 Plattsättning
RYL 39.5. det färdiga golvet skall uppfylla kraven enligt klass 2 i tabell 39:T2.
Vattenisolering i våtutrymmen och kök utförs av VTT certifierad firma med certifierade produkter och system, tex Vetonit eller motsvarande, förstärkningsband monteras i hörn och golvanslutningar.
56 66 Listning i våtutrymen
Mattorna viks i alla våtutrymmen upp mot väggen som golvlist, 150 mm varav 100mm synligt (våtutrymmen se ovan) övriga lister enligt rumskort
56 93 Mattor
RYL 46.1
Plastmattor
Som plastmatta används (se rumskort). I våta utrymmen viks mattan upp mot väggen som fotlist 150 mm (överlappningl min. 30 mm på mattan). Hörn, genomföringar, kanter och liknande förbehandlas med primer och tätas med silikonmassa. Alla fogar svetsas i mattans färg. Läggning enligt tillverkarens direktiv.
58 MÅLNINGSBESKRIVNING 58 1 Målning
58 10 Målningsarbeten allmänt
RYL 28, RT 29-10103, 29-10257(SFS 4957), 29-10268 (SFS 4962), 29-10325, 29-
10326, 29-10363, SFS 4959, Maalaus 90.
Målningen utförs enligt behandlingar givna i målnings- och rumsbeskrivningar, kulörer enligt skilt färgprogram. Målningsentreprenören skall granska och godkänna de ytor som skall målas före arbetet påbörjas. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid fukt, sprickor och ytornas jämnhet. Skadade ytor repareras så att hela ytan målas på nytt. Putsning och ytbehandling av konstruktioner som göms bort t.ex. infästningsstål och dylikt utförs vid sådan tidpunkt att de inte förblir obehandlade. Förzinkade stålytor skall alltid penselmålas.
Förbehandlingar
De ytor som skall ytbehandlas rengörs från damm, fett och lösa partiklar innan ytbehand- lingen påbörjas. Objekt som tvättas med kemiska rengöringsmedel skall omsorgsfullt sköljas med rent vatten. Slipning och dammborttagning skall utföras för varje ny behand- ling trots att detta inte särskilt anges i behandlingsombinationerna. Betonggolvens yta rengörs från cementlim genom maskinell ytslipning (”Pintahionta”) och omsorgsfull rengöring.
Stålytor rengörs till klass Sa 21/2 mindre lappningar, vid svetsställen och små skador i den färdiga beläggningen, till St 3. Rostskyddsmålning utförs genast då ytan rengjorts. Förzinkade metallytor inom- och utomhus etsas med ca 5%-ig fosforsyra och rengörs sedan med ammoniakhaltigt tvättmedel (”peltipesu”) samt omsorgsfull sköljning med rent vatten.
Grundning
Grundningen skall ge ett varaktigt underlag till vilket övriga ytbehandlingar förankras. Skyddsimpregnering av dörrar, fönster, karmar och motsvarande träkonstruktioner räknas inte som grundning utan dessa skall vid täckmålning grundas på arbetsplatsen. Desamma gäller stålprodukter som levereras med s.k. shopprimerbehandling (verkstadsgrundfärg). Dessa skall ytterligare vid behov rengöras från rost och andra partiklar enligt krav ovan.
Spackling
Spackling utförs enligt angivna behandlingskombinationer så att en jämn och enhetlig yta uppnås. Vid igenspackling av gropar, spikhål, skruvhål o.dyl. får inte fyllas så mycket på en gång att sprickbildningar uppkommer. Xxxxxxx väljs för respektive utrymme enligt tillverkarens anvisningar.
Skyddsåtgärder
Fabriksmålade, redan behandlade ytor, inredning mm skyddas på ändamålsenligt sätt så att de inte stänks ned eller skadas.
Begränsningar Se RT 29-10363
Begränsningar i takkant och motsvarande utförs så att den ljusare färgnyansen målas ca 10 mm på den mörkare nyansen. Bakom lister, inredningar och motsvarande ställen får olika färgnyanser målas kant i kant.
Reparation av felaktigheter
Slutstrykning skall utföras så att ytorna inte uppvisar matta eller glänsande fläckar eller annan brokighet. Om de behandlade ytorna uppvisar felaktigheter skall defekterna repareras genom att förnya hela ytans behandling.
Ospecifierade mindre målningsarbeten
Mindre ospecifierade ytor som inte omnäms i denna beskrivning, rumsbeskrivningen eller ritningarna skall målas lika intilliggande ytor med för ändamålet lämplig färg.
Målningskvalitet
Den färdiga ytan skall uppfylla kraven enligt kvalitetsklass (Maalaus Ryl 2003) 58 11 Målningsbehandlingskombinationer
Inre målning
Behandlingar se målningsbeskrivning Yttre målning
Byggnadens alla trä delar skall vara målade. (se färgsättnings schema). Alla yttre trädelar skall levereras grundmålade i samm kullör som slutfärgen
Trävirket skall vid leverans vara torrt. Första strykningen, i slutlig kulör, utförs före montering. Slutstrykning sker när alla trädelar har monterats på plats.
60 INREDNING, UTRUSTNING OCH MASKINER
61 INREDNING
61.0 Allmänt
RYL 51, RT 49-10120 (SFS 2457). Behövliga förstärkningar för fästning skall utföras. Behövliga förstärkningar för fästning av inredningar skall göras i stomskedet.
Efterlappningar tillåts inte. En skadad eller söndrig skiva skall bytas till ny eller vid färgskador målas om helt. Virke och annat material skall var torrt (8-10 %) och anpassat för ändmålet ifråga
Inredningarnas mått skall kontrolleras på platsen för tillverkningen.
611 Inredning
Se rumsvisa inredningsritninar Köksinredningar utföres enligt följande:
- Skåpstomme laminerad spånskiva.
- Dörrarna i laminerad spånskiva och trådhandtag.
- Bordsskivor laminerad spånskiva
- rostfri infäld diskho
- Täckskivor utförs av spånskivor med lamin. (vita)
- Köksinredningen monteras på sockel.
Väggfasta hyllor till förråd och städskrubbar, placering och antal (se rumskort) Väggfasta hyllor utföres enligt följande:
-Sovella konsolsystem, skenor c/c 600
-Hyllplan av spånskivor (18mm) med lamin
615 Kök
Köksmaskiner och all fast indedning och utrustning ingår i entreprenaden. I entreprenaden ingår fästen (vägg, golv) för fästande av utrustning liksom alla monerings och övriga hjälparbeten. Koordinering av arbetet utförs av huvudentreprenören.
62 UTRUSTNING
620 Utrustning allmänt
RYL 52
Utrustningen rumsvis (speglar, krokar, pappers och WC-pappershållare, handtag mm) ingår i entreprenaden.
621
622 Specialutrustning (finns ej) MASKINER OCH UTRUSTNING
Maskiner och dess placering för respektive utrymme syns i inredningsritningarna. Invändiga ytor samt rumsvis utrustning enligt nedanföljande runskort
Vörå 15.02.2019
Xxxxxxxx Xxxxxxxxx
Rum 101 Omklädningsrum
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattuppvik 150mm
Väggar | EK- Gips, Spacklas Glasfiberväv målas | 2ggr LUJA | Vit F497 |
Tak | Granpanel | Vitlaserad |
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Ingen övrig utrustning
Övrigt ------
Rum 102 Städskrubb
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattupvik 150mm
Väggar | EK- Gips, Spacklas Glasfiberväv målas | 2ggr LUJA | Vit F497 |
Tak | Granpanel | Vitlaserad |
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Lavoar enligt Vvsa armaturförteckning
Övrigt Vägghållare (1st) för städredskap och golvmoppar Handukskena 1st med plats för( 6st) handukar Sovella hyll och konsolsystem ovan lavoar.
Hyllplan 3st (1000x600) Konsolskenor 2st + konsoler 6st
Rum 103 Pausrum
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattupvik 150mm
Väggar | EK- Gips, Spacklas Glasfiberväv målas Kakel mellan undre och övreskåp. Typ Pukkila 150x150 vit fogfärg vit | 2ggr LUJA Vit F497 |
Tak | Granpanel | Vitlaserad |
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Köksinredning (se separat ritning)
Övrigt Kylskåp sant Microugn
Väggfasta klädkrokar 3st till vänser om ytterdörr
Rum 104 Omklädning Herrar
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattupvik 150mm
Väggar EK- Gips, Spacklas
Glasfiberväv målas 2ggr LUJA Vit F497
I Duch utrummet väggkakel Typ Pukkila 150x150 vit fogfärg vit
Tak Granpanel Vitlaserad
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Duchblandare (se Vvs armaturlista)
Övrigt -----------
Rum 105 Omklädning Damer
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattupvik 150mm
Väggar EK- Gips, Spacklas
Glasfiberväv målas 2ggr LUJA Vit F497
I Duch utrummet väggkakel Typ Pukkila 150x150 vit fogfärg vit
Tak Granpanel Vitlaserad
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Duchblandare (se Vvs armaturlista)
Övrigt -----------
Rum 106 Inva Wc
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattupvik 150mm
Väggar EK- Gips, vattenisolering och Väggkakel Typ Pukkila 150x150 vit fogfärg vit
Tak Granpanel Vitlaserad
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Sanitetspjäser +Varmvattenberedare enligt Vvs armaturförteckning
Övrigt Väggmonterad spegel 600x800 ovanför lavoer Nerfällbart skötbord (typ Robust) ovanför Wc stol. Pappershandukshållare Typ Katrin eller motsvarande Wc pappers hållare (skall vara intregrerad i armsöden) Väggfast Tvålhållare
Rum 107 Wc
Rives -----
Nya Konstruktioner -----
Ytor och inredning Typ / Behandling Kombination Kullör
Golv Golvmatta Tarket Granit Safe-T Färg meddelas senare Med mattupvik 150mm
Väggar EK- Gips, vattenisolering och Väggkakel Typ Pukkila 150x150 vit fogfärg vit
Tak Granpanel Vitlaserad
Nersänkra innertak Eventuella synliga rördragningar i innertak inklädes med gips.
Samt spacklas och målas
Lister / foder / smygar Foderlister ex ET-list 15x42 (smygar 15x70 vid behov) vita Taklister släta 15x42 fabriksmålade vita
Inredningar / utrustning Sanitetspjäsr enligt Vvs armaturförteckning
Övrigt Väggmonterad spegel 600x800 ovanför lavoer Pappershandukshållare Typ Katrin eller motsvarande Wc pappers hållare
Väggfast Tvålhållare