Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal.

Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

Kollektivavtalet

för sko- och läderindustrin 17.4.2020–28.2.2022

Innehåll

KOLLEKTIVAVTALET FÖR SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN mellan SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF och INDUSTRIFACKET RF 3

1 § Avtalets tillämpningsområde 3

2 § Bilageavtal 3

3 § Avtalets bindande verkan 4

4 § Anställning av arbetstagare, arbetsledning och organisationsfrihet 4

5 § Uppsägningsskydd, permittering och förkortad arbetsvecka 4

6 § Arbetstid 6

7 § Dagliga vilotider 9

8 § Övertidsarbete 10

9 § Tidlöner 10

10 § Prestationslöner 14

11 § Beräkning av genomsnittlig timförtjänst 15

12 § Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete 16

13 § Söckenhelgsersättning 17

14 § Reseersättning och dagtraktamente 18

15 § Lönebetalning 18

16 § Lön för sjukdomstid 19

17 § Läkarundersökningar 24

18 § Familjeledighet 27

19 § Tjänsteårstillägg 32

20 § Semester 33

21 § Särskilda ersättningar 35

22 § Arbets- och tidsstudier 36

23 § Arbetssäkerhet 37

24 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 37

25 § Möten inom Industrifackets förvaltningsorgan 40

26 § Förlikning av tvister och meningsskiljaktigheter 40

27 § Lokala avtal 42

28 § Särskilda bestämmelser 42

29 § Grupplivförsäkring 43

30 § Avtalets giltighetstid 44

BILAGA 1 55

SKOINDUSTRINS LÖNEGRUPPERINGAR 55

FÖRTECKNING ÖVER SKOBRANSCHENS YRKESBETECKNINGAR 56

LÄDERINDUSTRINS LÖNEGRUPPERINGAR 62

FÖRTECKNING ÖVER SKOBRANSCHENS YRKESBETECKNINGAR 62

PÄLSBEARBETNINGENS LÖNEGRUPPERINGAR 71

FÖRTECKNING ÖVER PÄLSBEARBETNINGENS YRKESBETECKNINGAR 72

BETECKNINGAR PÅ HANDVÄSKEBRANSCHEN 74

BETECKNINGARNA PÅ KAPPSÄCKBRANSCHEN 76

BILAGA 2 79

OMSTÄNDIGHETSTILLÄGGEN I LÄDERINDUSTRIN 79

BILAGA 3 83

FÖRKORTNING AV ARBETSTIDEN ENLIGT INTJÄNINGSSYSTEMET I SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN 83

BILAGA 4 87

ARBETSTID I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE INOM SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN 87

BILAGA 5 89

ARBETSTID I INTERMITTENT 3-SKIFTSARBETE 89

BILAGA 6 91

VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD

................................................................................................................................... 91

BILAGA 7 ALLMÄNT AVTAL 93

BILAGA 8 Semesterlöneavtal 109

BILAGA 9 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 111

BILAGA 10 ARBETSTIDSBANK 122

BILAGA 11 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 124

ARBETSTAGARNAS ÅRLIGA ARBETSTID I SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN 2020– 2023 125

KOLLEKTIVAVTALET FÖR SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN‌

mellan

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF

och INDUSTRIFACKET RF

17.4.2020–28.2.2022

1 § Avtalets tillämpningsområde‌

Detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden mellan Sko- och Läderindustrin rf:s medlemsfabriker och alla arbetstagare som arbetar i dem.

Protokollsanteckning 1:

Avtalsparterna rekommenderar att lönebestämmelserna i detta avtal i tillämpliga delar även tillämpas på arbetstagare som arbetar hemma och att hemarbetets ackordsprissättning i tillämpliga delar baseras på arbetsstudier som utförts på fabriken. Ifall arbetstagaren begrundat framför att ackordspriset är felaktigt, ska han eller hon meddela om detta till arbetsgivaren. Justeringen sker på fabriken.

Protokollsanteckning 2:

Till en arbetstagare som arbetar hemma betalas i samband med varje löneutbetalning för den penninglön som han eller hon förtjänat ett särskilt tillägg på 3,9 % som motsvarar söckenhelgersättningen i detta avtal samt ett särskilt tillägg på 14 % som motsvarar semesterersättningen och semesterpremien.

Ifall anställningsförhållandet vid utgången av semesterkvalifikationsåret oavbrutet fortgått minst ett år, betalas ett särskilt tillägg på 16,5 % som motsvarar semesterersättningen och semesterpremien.

2 § Bilageavtal‌

Som en del av det här kollektivavtalet tillämpas följande avtal som ingåtts mellan förbunden:

• Det allmänna avtalet

• Avtal om uppsägningsskydd

• Semesterlöneavtalet

Om det görs ändringar i de ovan nämnda avtalen medan kollektivavtal är i kraft, iakttas dessa ändringar från och med den dag då ändringarna enligt de undertecknande förbundens överenskommelse fogas till kollektivavtalet.

Protokollsanteckning:

Enligt lagen om medling i arbetstvister iakttas avvikande från allmänavtalet en strejkvarseltid på två veckor.

3 § Avtalets bindande verkan‌

Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.

4 § Anställning av arbetstagare, arbetsledning och organisationsfrihet‌

Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om arbetets ledning och arbetsfördelning.

Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till fackliga föreningar eller inte.

Protokollsanteckning:

Förbunden rekommenderar att det i företag där det på grund av arbetsplatsens storlek eller andra omständigheter är nödvändigt och ändamålsenligt ska för nya arbetstagare arrangeras presentationer om företaget och dess anställningsförhållanden där det redogörs för företagets organisation, förhandlingsordningen i kollektivavtalsfrågor, ärenden som hänför sig till arbetssäkerhet och sociala frågor samt arbetsmarknadsorganisationernas verksamhet o.d. frågor kring anställningsförhållandet. Även företagets huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig ska vid dessa presentationer reserveras en möjlighet att redogöra för de ovan nämnda frågorna.

5 § Uppsägningsskydd, permittering och förkortad arbetsvecka‌

1. På grunderna för uppsägning och permittering i kollektivavtalet tillämpas avtalet om uppsägningsskydd mellan förbunden och den gällande lagstiftningen om grunderna för uppsägning och permittering.

Protokollsanteckning:

Om hävning av ett anställningsförhållande ska huvudförtroendemannen informeras innan hävningen sker.

2. När arbetsavtalet sägs upp iakttas följande uppsägningstider:

Om anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott, och inget annat har avtalats, ska arbetsgivaren vid uppsägning av arbetsavtalet iaktta

Längden på anställningsförhållandet	Uppsägningstid
mindre än ett år	14 dagar
över ett år men högst 4 år	1 månad
över 4 men högst 8 år	2 månader
över 8 men högst 12 år	4 ”
över 12 år	6

När arbetstagaren säger upp arbetsavtalet ska han eller hon iaktta

Längden på anställningsförhållandet	Uppsägningstid
under 5 år	14 dagar
över 5 år	1 mån.

Protokollsanteckning:

Ifall man på grund av minskat behov blir tvungen att skära ner arbetskraft, meddelar arbetsgivaren på förhand om detta till arbetstagarnas förtroendeman och då följer man, om möjligt, den regel att de arbetstagare som sist anställts på fabriken avskedas först, dock med beaktande av behovet av i första hand yrkeskunnig arbetskraft.

Man strävar efter att i mån av möjlighet ordna arbete till krigsskadade och de som har ådragit sig en skada som har medfört partiell arbetsoförmåga i samma arbetsgivares tjänst.

När man blir tvungen att skära ner eller permittera arbetskraft, eller ta i bruk förkortad arbetsvecka, ska detta även meddelas till den offentliga arbetskraftsmyndigheten.

3. När arbetsgivaren av särskilt vägande skäl så som otillräcklig produktåtgång, brist på råmaterial, störningar i arbetets regelbundna gång eller andra jämförbara skäl tar i bruk en arbetstid per vecka som är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller utan att säga upp anställningsförhållandet permitterar arbetstagare, ska arbetsgivaren meddela om denna åtgärd minst två veckor innan den verkställs.

Protokollsanteckning:

När arbetsgivaren meddelar om sådana åtgärder som avses ovan i punkt 3 ska han eller hon samtidigt ge huvudförtroendemannen en utredning om de orsaker som lett till åtgärderna. Om huvudförtroendemannen föreslår det, ska de ovan nämnda åtgärderna även meddelas på anslagstavlan.

4. Om permitteringen har skett tills vidare ska arbetsgivaren meddela om att arbetet återupptas minst två dagar på förhand. Arbetstagaren har emellertid rätt att komma till arbete senast en vecka efter att han eller hon fått meddelandet utan att anställningsförhållandet upphör. Om detta ska arbetstagaren i mån av möjlighet meddela arbetsgivaren före den dag som arbetsgivaren meddelat.

5. Beräkning av förhandlingstid

Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/07) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.

När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 45 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 51 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och utifrån nödvändiga uppgifter som givits i förväg under en sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.

6. Om arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en eldsvåda eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen eller av en annan liknande orsak som avses i 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen, iakttas bestämmelserna i lagen.

7. Arbetstagarens rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt till vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen och -förordningen.

6 § Arbetstid‌

1. I fråga om arbetstid iakttas det som stadgas i arbetstidslagen och detta avtal.

2. Den ordinarie arbetstiden är 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

3. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 40 timmar per vecka i dagsarbete och i tvåskiftsarbete under en tidsperiod på högst 16 veckor (eller genom lokala avtal en tidsperiod på högst ett år), förutsatt att det på förhand har gjorts upp ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till genomsnittet.

4. Den ordinarie arbetstiden per dygn och vecka kan förlängas genom lokala avtal. Maximiarbetstiden per dygn är tolv timmar och maximiarbetstiden per vecka är 50 timmar.

Arbetstiden ska i ovan nämnda fall inom en tidsperiod på högst ett år utjämnas till åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

5. Den ordinarie arbetstiden i sådant arbete som avses i 3 kap. 7 § i arbetstidslagen (periodarbete) fastställs enligt 3 kap. 7 § 1 mom. i lagen.

Det är möjligt att lokalt avtala om periodarbete även i andra fall än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.

6. Arbetstagaren har utöver söndagen även en annan ledig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, ska den, såvitt möjligt, vara lördag. Då den andra lediga dagen är en rörlig veckodag, ska den framgå av ett arbetstidsschema som gjorts upp på förhand.

Denna punkt tillämpas inte då man använder sådan genomsnittlig arbetstid per vecka som avses i punkt 3 ovan och inte heller då arbetstiden har organiserats på det sätt som avses i punkt 4 ovan.

7. Under en söckenhelgsvecka är den ordinarie arbetstiden 8 timmar på en helgdagsafton som infaller på en vardag och en lördag, förutom lördagen efter påsk, lördagen under första maj-veckan, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx och självständighetsdagsveckan, lördagen efter jul, lördagen under nyårsveckan, midsommar- och julafton, som är lediga dagar. För arbete som utförts på dessa dagar betalas ersättning så som har avtalats om övertidsarbete per vecka. Denna punkt tillämpas inte då man använder sådan genomsnittlig arbetstid per vecka som avses i punkt 3 ovan och inte heller då arbetstiden har organiserats på det sätt som avses i 4 stycket ovan.

8. Arbetsgivaren bestämmer inom ramen för kollektivavtalet om tidpunkten för den ordinarie arbetstidens början och slut samt de nödvändiga pauserna i arbetet. Tillfälliga avvikelser av praktiska skäl ska föregås av underhandlingar med huvudförtroendemannen.

9. Arbetstagaren är berättigad till att arrangera arbetstidsuppföljning genom att använda ett kontrollur eller andra motsvarande apparater. Arrangemanget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust.

10. Arbetsgivaren får inte förlänga den ordinarie arbetstiden genom att ge arbete som ska utföras hemma.

11. I ett- och tvåskiftsarbete anses arbetsveckan börja från och med början av morgonskiftet på måndagen, och i treskiftsarbete från och med början av söndagens nattskift.

Protokollsanteckning:

Protokollet om förkortning av arbetstiden enligt intjäningssystemet som undertecknats av förbunden utgör en bilaga till detta avtal (bilaga 3).

Förbunden har undertecknat ett protokoll om förkortning av arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 4).

Likväl har förbunden undertecknat ett protokoll om förkortning av arbetstiden i intermittent treskiftsarbete (bilaga 5).

12. Maximal arbetstid

Den maximala arbetstiden följer de begränsningar som föreskrivs i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för den maximala arbetstiden används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är 12 månader.

13. Arbetstidsbank

På arbetsplatsen kan man genom ett lokalt avtal införa en arbetstidsbank. I bilaga 10 till kollektivavtalet finns en förteckning över saker som ska avtalas när en arbetstidsbank införs.

14. Ledighet per vecka

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per vecka får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar som ska, såvitt möjligt, förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.

I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka. Ifall tekniska omständigheter eller arbetets organisering så förutsätter, kan man med arbetstagarens samtycke gå tillväga på motsvarande sätt.

Protokollsanteckning

Tolkningen av bestämmelserna motsvarar tolkningen av bestämmelsen i 31 § i den tidigare arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden gällande bestämmelsen, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).

Man kan avvika från ledigheten per vecka om den ordinarie arbetstiden är högst 3 timmar per dygn samt i de undantagsfall som nämns i 28 § i arbetstidslagen. I dessa undantagsfall ska ledigheten per vecka ersättas så som stadgas i 2 mom. i samma paragraf.

7 § Dagliga vilotider‌

1. I dagsarbete har arbetstagarna en vilotid på en timme. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i dagsarbete även avtala om en kortare vilotid på minst en halv timme. Under vilotiden får arbetstagaren obehindrat avlägsna sig från arbetsplatsen.

2. I skiftarbete har arbetstagaren ingen vilotid, utan han eller hon reserveras möjlighet att inta sin måltid under arbetet kring mitten av arbetsskiftet vid den tidpunkt som med hänseende till utförande av arbetet i vart fall är lämpligast. Ifall arbetets karaktär och organiseringen av produktionen inte förhindrar det, kan man i tvåskiftsarbete komma överens om en vilotid på en halvtimme, under vilken arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.

Protokollsanteckning 1:

I fråga om vilotiden kan man iaktta hävdvunnen praxis på arbetsplatsen eller, då det finns särskilda skäl för det, separat avtala om den, dock utan att ändra den sammanlagda arbetstiden.

Protokollsanteckning 2:

Under varje arbetsperiod på fyra timmar har arbetstagaren en rekreationspaus på 10 minuter, under vilken arbetstagaren tillåts avnjuta förfriskningar som han eller hon tagit med sig till arbetsplatsen. Detta arrangemang utförs lokalt med beaktande av fabriksspecifika omständigheter och rimliga renlighetssynpunkter.

3. Dygnsvila

Arbetstagaren ska under de 24 timmar som följer varje arbetsskifts början beviljas en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ändamålsenlig organisering av arbetet så förutsätter kan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Xxxxxxxxxx ska emellertid omfatta minst sju timmar.

I övrigt iakttas bestämmelserna i 25 § i arbetstidslagen.

8 § Övertidsarbete‌

1. Arbetstagaren kan med hans eller hennes samtycke hållas i övertidsarbete inom de gränser som lagen tillåter. Arbetsgivaren ska om möjligt meddela arbetstagaren om övertidsarbete senast föregående dag innan arbetstiden tar slut.

2. Övertidsarbete som fortgått till nästa dygn räknas höra till det dygnets timmar då övertidsarbetet påbörjades.

3. För övertidsarbete per dygn betalas förhöjd lön enligt arbetstidslagen, dvs. för de två första övertidstimmarna en förhöjning på 50 % och för därefter följande övertidstimmar en förhöjning på 100 %.

4. I sådana fall som avses i § 6 punkt 4 i kollektivavtalet betalas övertidsförhöjningen för timmar som utförs efter den överenskomna ordinarie arbetstiden som avtalats enligt denna punkt.

5. För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.

6. Lön för mertids- och övertidsarbete kan enligt 21 § i arbetstidslagen även avtalas att beviljas som ledighet.

Protokollsanteckning:

Om en arbetstagare på grund av semester, sjukdom eller resa på arbetsgivarens order under de arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat ingår i arbetsveckan inte har haft möjlighet att utföra arbete under så många timmar, att det skulle motsvara hans eller hennes ordinarie arbetstid per vecka, och han eller hon arbetar under en dag som enligt arbetstidsschemat är hans eller hennes lediga dag, betalas till honom eller henne övertidstillägg för de timmar som han eller hon arbetat under sin lediga dag så som har överenskommits om övertidsarbete per vecka.

Fastställande av övertidsarbete vid byte av arbetstidsform

7. Om arbetstagaren under arbetsveckan arbetar i olika arbetstidsformer, anses de timmar som arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen arbetat utöver den oftast förekommande arbetstidsformen under den aktuella arbetsveckan som övertid, om man inte har kommit överens om att byta dessa timmar mot ledighet.

9 § Tidlöner‌

1. Minimitimlönerna för fullt arbetsföra, 18 år fyllda arbetstagare angivna i cent enligt olika ortsklasser och lönegrupp är följande:

Normlönerna från och med 1.2.2019 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp	cent/timme
1.	884
2.	911
3.	946
4.	975
5.	1022

Normlönerna från och med 1.9.2020 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp	cent/timme
1.	893
2.	920
3.	955
4.	985
5.	1032

Normlönerna från och med 1.3.2021 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp	cent/timme
1.	906
2.	933
3.	969
4.	999
5.	1046

Protokollsanteckning 1:

När arbetstagaren mot tidlön utför arbeten i sko-/läder-/väskbranschen i en sådan lönegrupp vars andra, i bilagan nämnda förutsättningar han eller hon inte uppfyller, bestäms hans eller hennes lön enligt den närmast lägre lönegruppen. Dock om sådant arbete ska anses varaktigt och om arbetstagaren med tanke på sin yrkeskunskap och arbetseffektivitet når det ifrågavarande arbetets eller arbetsgruppens normala prestationer, vilket konstateras till exempel med stöd av hans eller hennes prestationer i ackordsarbete eller andra nådda arbetsresultat, betalas honom eller henne den motsvarande lönegruppens lön.

Protokollsanteckning 2:

Om en anställd som får tidlön av orsaker som inte beror på honom eller henne själv förflyttas till ett arbete för vilket minimitimlönen är lägre än timlönen i det tidigare arbetet, betalas honom eller henne till slutet av den närmast följande lönebetalningsperioden lön enligt den tidigare minimitimlönen.

1. Med de ovan nämnda lönerna avses penninglöner utan naturaförmåner. Då naturaförmåner finns, beaktas deras penningvärde enligt den prissättning som fastställts av skattestyrelsen.

2. Löner till unga under 18-åriga arbetstagare är beroende på den vederbörandes tid i arbete, arbetsförmåga och arbetsskicklighet 85-100 % av minimilönen i lönegrupp 2. Till en ung arbetstagare, som har den arbetsskicklighet och yrkeserfarenhet som förutsätts av den lönegrupp i vilken han eller hon varaktigt arbetar, betalas lön som bestäms enligt lönegrunderna för fullt arbetsföra arbetstagare.

3. Om arbetstagarens arbetsskicklighet, arbetseffektivitet eller erfarenhet eller de krav som arbetet ställer på honom eller henne avviker från den aktuella arbetstagargruppens allmänna genomsnitt, kan honom eller henne betalas högst 7 % högre lön än den som enligt minimitimlöntabellen som nämns ovan i punkt 1 ska betalas till den aktuella lönegruppen.

I enskilda fall kan även högre lön betalas.

4. Till en arbetstagare som på grund av arbetets karaktär på arbetsgivarens uttryckliga order måste utföra sitt arbete huvudsakligen mot tidlön, kan man i tidsarbete betala högre timlön än den som enligt punkter 1 och 4 i denna paragraf vore möjligt. När lönen bestäms ska man beakta arbetets svårighetsgrad, ansvarsfullhet och kvalitet samt arbetshastighet som på grund av arbetsmaskin, entreprenad av annat arbete i produktionslinjen eller andra orsaker är högre än den genomsnittliga prestationsnivån i tidsarbete.

5. I fråga om dem som arbetar mot månads- eller veckolön ska de ovan nämnda normlönerna anses som en grund när lönen avtalas.

6. Arbetstagarna delas i olika lönegrupper på det sätt som framgår av bilagan.

Protokollsanteckning:

När en arbetstagare som arbetar mot tidlön regelbundet måste utföra arbeten i olika lönegrupper, ska som lönegrund anses det arbete som han eller hon huvudsakligen utför, dock så att deltagande i arbeten, som är mer krävande än detta och för vilka han eller hon har tillräcklig yrkeskunskap, beaktas som förhöjande faktor.

7. I fråga om snickare, förare och förarbiträden iakttas bestämmelserna i detta kollektivavtal, förutom i fråga om lönerna, för vilkas del iakttas de löner som under denna avtalsperiod gäller inom den ifrågavarande huvudbranschen. I fråga om yrkesarbetarna i reparationsverkstaden iakttas bestämmelserna i detta avtal, förutom i fråga om lönerna, som har separat avtalats mellan förbunden. Lönerna till fabrikernas elektriker, ersättningarna för utryckningsbetonat arbete i reparationsverkstaden och beredskap samt arbete utanför industriområdet bestäms enligt de gällande bestämmelserna i metallindustrin under denna avtalsperiod.

Protokollsanteckning 1:

Vid beräkning av löner till sådana arbetstagare i reparationsverkstaden som inte uppfyller behöriga krav för yrkesarbetare beaktas emellertid deras arbetserfarenhet och arbetsskicklighet i arbetet i reparationsverkstaden.

Protokollsanteckning 2:

Arbetsgivaren och arbetstagaren är alltså i fråga om arbetsmeningsskiljaktigheter bundna vid detta avtal.

Protokollsanteckning 3:

Arbetsgivaren ordnar arbetstagaren följande utrustning som behövs i arbetet (i läderindustrin):

Läder- och gummiförkläden som kan kostnadsfritt användas i arbetet.

I de arbeten i kalkavdelning där det behövs, tyghandskar som kan kostnadsfritt användas i arbetet. Arbetsvantar (läder eller gummi) säljs med en rabatt på 75 % av de fastställda detaljpriserna till dem som utför våta och smutsiga arbeten. Arbetstagaren ska lämna sina nedslitna vantar tillbaka till arbetsgivaren när han eller hon köper nya. 1 par stövlar som lämpar sig till arbetsbruk per år lämnas för användning i arbete på våta sidan. Vid behov säljer arbetsgivaren dessutom dessa stövlar till arbetstagarna på våta sidan till fabrikens självkostnadspris.

Gummistövlar lämnas för användning till dem som arbetar i avlopps-, brunns- eller andra därmed jämförbara tillfälliga arbeten. I det fall att man på någon arbetsplats har beviljat större förmåner än ovan avtalats, kan tidigare praxis fortfarande iakttas. På samma sätt kan man av särskilda orsaker avtala om avvikande praxis. Arbetstagaren är skyldig att omsorgsfullt sköta den utrustning som ställts till hans eller hennes förfogande, och han eller hon ska ersätta arbetsgivaren den skada som han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet förorsakat.

I Sko- och Läderindustrin rf:s medlemsföretag betalas för särskilt tungt, vått eller smutsigt arbete ett särskilt omständighets- och tvättillägg enligt den följande tabellen (cent/t):

Omständighetstilläggen från och med 1.5.2010 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter (cent/t):

A1	A2	A3	A4
38	29	23	16
B	C	D	E
15	13	11	8

Det tillägg som nämns i denna punkt betalas i följande arbeten till det belopp mot arbetstimme som tabellen enligt bilaga 2 anvisar för var grupp som är betecknad med bokstäverna A1, A2, A3, A4, B, C, D och E.

10 § Prestationslöner‌

1. Som grund för prissättning i ackordsarbete anses att arbetstagarens ackordinkomst med normalt ackordarbetstempo stiger 20 % högre än de motsvarande normlöner som nämns i § 10 mom. 1 i detta avtal och ökar i minst samma förhållande allt eftersom arbetsprestationen eller arbetseffektiviteten stiger.

Protokollsanteckning:

Som grund för prissättning i ackordsarbete anses minimitimlönen till den lönegrupp dit det ifrågavarande arbetet enligt detta kollektivavtal anses höra.

2. För ackordsarbete är arbetstagaren garanterad sin personliga timlön.

3. I fall det sker ändringar i arbets- eller produktionsmetoderna, råvarorna och materialen, maskinmekaniseringen eller i andra därmed jämförbara faktorer som väsentligt påverkar arbetsprestationen, genomförs en ny ackordsprissättning, med den inkomstnivå som bildats utgående från ovan nämnda punkt 1.

4. Om man på antingen arbetsgivarens eller arbetstagarens initiativ vill justera de gällande ackordspriserna, kan detta göras med den ifrågavarande arbetsgivarens och arbetstagarens samtycke. Om enighet om ny ackordsprissättning inte kan nås dem emellan, fortsätter arbetet på de föregående grunderna och ärendet förs vidare till de undertecknade förbunden för avgörande. Vid avgörandet eller när rekommendationer ges om hur ärendet ska ordnas ska förbunden beakta de faktorer som har påverkat längden på ärendets anhängighet och utgående från dem bestämma när den nya ackordprissättningen ska träda i kraft.

5. I sådana arbeten där ackord inte visar sig vara ändamålsenligt kan man även avtala om löneformer där lönen bestäms utgående från dels den tid som använts till arbetet och dels arbetsprestationen. I sådana arbeten iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i punkter 2-4 i den här paragrafen. När arbetsprestationen motsvarar normalt ackordarbetstempo ska inkomsten stiga 20 % högre än minimitimlönen till den lönegrupp dit det ifrågavarande arbetet enligt bilagan till detta avtal anses höra.

6. Om arbetstagaren på arbetsgivarens order är tvungen att avbryta ett avtalat ackord som han eller hon påbörjat på grund av ett annat arbete, och om det arbete som orsakat avbrottet inte kan utföras som ackord, betalas till arbetstagaren för avbrottets tid, dock högst 10 arbetsdagar, lön enligt hans eller hennes genomsnittliga timförtjänst. Om timarbetet pågår längre än 10 arbetsdagar, betalas tidslön för den timarbetstid som följer därpå.

Protokollsanteckning:

Det som sägs ovan i punkt 6 gäller även sådant fall där en ackordsarbetstagare övergår till att utföra provarbete eller motsvarande produktutvecklingsarbete mot tidlön.

7. Om arbetstagarens arbete avbryts på grund av en ovanlig teknisk eller produktionsmässig störning eller annars på grund av en orsak som beror på arbetsgivaren, betalas tidsarbetare för väntetiden individuell tidlön och ackordsarbetare normlön förhöjd med 20 %.

8. Till de ackordsarbetare som i sitt arbete inte har nått ackordets prissättningsnivå betalas dock lön enligt deras genomsnittliga timförtjänst.

Protokollsanteckning:

Kortvariga avbrott som vanligen förekommer i arbete, vilka förorsakas till exempel av att symaskinsnålen går sönder, ska beaktas i ackordsprissättning.

11 § Beräkning av genomsnittlig timförtjänst‌

1. Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst används vid beräkning och betalning av lön och ersättningar enligt vad som särskilt bestäms i detta kollektivavtal.

2. Vid beräkningen av genomsnittlig timförtjänst för ordinarie arbetstid används föregående kvartal som beräkningsperiod.

När det är fråga om en ny arbetstagare, eller då arbetstagaren på grund av till exempel sjukdom under kvartalet arbetat mindre än 160 timmar, används som beräkningsperiod för genomsnittlig timförtjänst sådan närmast föregående räkenskapsperiod för vilken den genomsnittliga timförtjänsten tillförlitligt kan beräknas, i stället för kvartalet.

3. Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst för ordinarie arbetstid beräknas så att den förtjänst som han eller hon under beräkningsperioden enligt olika löneformer har fått för arbetstiden inklusive separata tillägg med undantag av övertids- och söndagstillägg (totalförtjänst) divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar under beräkningsperioden.

4. De i punkt 2 avsedda genomsnittliga timförtjänsterna som baserar sig på kvartal tillämpas på följande sätt:

• under februari, mars och april den genomsnittliga timförtjänsten under IV kvartalet föregående år,

• under maj, juni och juli den genomsnittliga timförtjänsten under årets I kvartal,

• under augusti, september och oktober den genomsnittliga timförtjänsten från årets II kvartal och

• under november, december och januari den genomsnittliga timförtjänsten under III kvartalet.

Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt beräknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna så att när räkenskapsperioden fördelar sig på två av de ovan nämnda månadsperioderna eller kvartalen räknas räkenskapsperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.

12 § Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete‌

Skifttilläggen från och med 1.2.2018 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Kvällsskift	93 cent/timme
Nattskift	173 cent/timme

Protokollsanteckning:

Om tillämpning av denna paragraf avtalades att

• skiftarbetstillägg för skiftarbete som utförs på söndagar och kyrkliga helgdagar betalas som separat tillägg, men med motsvarande procentförhöjningar

• skiftarbetstillägg för arbetstagare som utför ackordsarbete likaså betalas som separat tillägg enligt de utförda arbetstimmarna

• andra skiftet i både tvåskiftsarbete och treskiftsarbete betraktas som kvällsskift och tredje skiftet i treskiftsarbete som nattskift.

1. När arbetet inte är skiftarbete, övertidsarbete eller nödarbete och arbetstagaren är tvungen att utföra det mellan kl. 18 och 22, räknas dylikt arbete som kvällsarbete samt arbete som utförs mellan kl. 22 och 6 som nattarbete. För kvällsarbete betalas ett lika stort tillägg som för kvällsskiftet vid skiftarbete. Om arbete som enligt det ovanstående ska betraktas som kvällsarbete har börjat före kl. 18, betalas kvällsarbetstillägg för arbete som utförts efter kl. 16.

2. När arbetstagaren efter skiftets slut stannar i övertidsarbete, betalas för övertidsarbetet skiftarbetstillägg enligt arbetstagarens ordinarie skift.

3. I s.k. överlappande skiftarbete betalas kvällsskiftstillägg från och med det att det första skiftet tagit slut.

4. I överlappande skiftarbete betalas kvällsskiftstillägg från och med det att det första skiftet tagit slut. Skiften anses avlösa varandra regelbundet då ett skift fortgår högst en timme in på följande skift eller då det blir högst en timmes paus mellan skiften.

13 § Söckenhelgsersättning‌

Till arbetstagaren betalas som söckenhelgsersättning för långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, midsommaraftonen, och annandag jul 8 timmars lön enligt genomsnittlig timförtjänst.

Då självständighetsdagen infaller på en ledig dag, eller då arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall inte är berättigad till lön för självständighetsdagen, betalas söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.

Om trettondagen, julaftonen, juldagen eller nyårsdagen infaller på en annan vardag än lördag minskar den arbetstiden och för den betalas en ersättning som motsvarar den förlorade förtjänsten enligt denna paragraf.

1. Söckenhelgsersättningen ska dock endast betalas till en arbetstagare vars anställningsförhållande oavbrutet har fortgått minst tre månader före söckenhelgen och förutsatt att arbetstagaren har arbetat enligt arbetstidsschemat på den sista arbetsdagen före söckenhelgen och även den närmast följande arbetsdagen efter den, eller på någondera av dessa dagar om frånvaron har berott på ett tillstånd av arbetsgivaren eller arbetstagarens sjukdom, reservövning eller annat därmed jämförbart skäl.

2. Söckenhelgsersättning betalas till sådan arbetstagare som avses i denna paragraf även för söckenhelg som infaller under semestern, under sjukdom som har fortgått högst tre månader före söckenhelgen och lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet, under i § 19 i kollektivavtalet avsedd avlönad ledighet på grund av ett barns sjukdom samt under permittering av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker som har fortgått högst 2 veckor före söckenhelgen samt även då när söckenhelgen infaller på arbetstagarens lediga dag oberoende av om arbetstagaren på den sagda dagen varit i arbete eller inte.

Om frånvaron på en söckenhelg som infaller på en dag som enligt arbetstidsschemat är en arbetsdag berodde på någon annan orsak än en sådan som nämns i punkt 2 betalas söckenhelgsersättningen dock inte.

En förutsättning för att arbetstagaren ska få söckenhelgsersättningen är dessutom att arbetstagaren inte av en orsak som beror på arbetstagaren själv låter bli att utnyttja en möjlighet att återvända till arbetet efter permitteringens slut som erbjudits honom eller henne.

3. När en arbetstagares tidlön per timme omräknas till månadslön multipliceras hans eller hennes tidlön per timme med talet 170. Den månadslön som räknats ut på så sätt höjs med 4,3 % vilket motsvarar den inverkan som separat ersatta söckenhelger har på inkomsten.

4. Beloppet av söckenhelgsersättningen till en deltidsarbetande arbetstagare beräknas så att den ovan nämnda söckenhelgsersättning multipliceras med kvoten av antalet ordinarie timmar per vecka och talet 40.

14 § Reseersättning och dagtraktamente‌

1. Reseersättningar och dagtraktamente betalas enligt II reseklass i statens gällande tjänstekollektivavtal.

2. För det antal resetimmar som motsvarar antalet förlorade ordinarie arbetstimmar betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten.

För en resa som sker på en ledig dag betalas för restid på högst 8 timmar ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten.

Då man ordnat en sovplats för arbetstagaren betalas ovan nämnd ersättning inte för tiden mellan kl. 22.00 och 06.00.

Tid som används till resa räknas inte som arbetstid.

15 § Lönebetalning‌

Arbetslöner betalas en gång i veckan, en gång i två veckor eller, enligt lokalt avtal, två gånger i månaden.

Protokollsanteckning 1:

Vid lönebetalning får lönen för högst fem dagar lämnas innestående. Om lönebetalningsdagen infaller på en helgdag eller annan ledig dag eller när lönen betalas genom en bank och banken är stängd på lönebetalningsdagen, betalas lönen på den föregående vardagen, dock så att om det under räkningstiden infaller flera söndagar eller helgdagar kan fyra vardagar reserveras för räkningen. Utan att de ovanstående bestämmelserna utgör ett förhinder kan man dock lokalt avtala annat om att reservera tillräcklig tid för beräkning och betalning av lön.

Protokollsanteckning 2:

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att de fordringar som förfallit till betalning vid anställningsförhållandets upphörande betalas på företagets normala lönebetalningsdag.

Lönen till en arbetstagare med månadslön kan betalas en gång i månaden.

16 § Lön för sjukdomstid Förutsättningar‌

1. Lön för sjukdomstid betalas om:

- arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra arbete enligt arbetsavtalet

- arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmögenheten uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Anmälningsskyldighet och läkarintyg

2. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om han eller hon insjuknar. Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg från företagsläkaren eller annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänner, om inte något annat följer av denna anvisning.

Under en epidemi, då det är svårt att få läkartid eller då hälsovårdstjänster inte är tillgängliga i tillräcklig mån, kan en företagshälsovårdare eller hälsovårdare på basis av en utförd undersökning utfärda ett intyg över sjukledighet för högst tre dygn åt gången.

Tillämpningsanvisning

Enligt den ovanstående bestämmelsen har arbetstagaren fortsättningsvis rätt att välja sin läkare. Meningen med dessa bestämmelser är dock inte att skapa en sådan praxis att arbetstagaren ska välja en läkare på en annan ort eller en sådan läkare vars tjänster han eller hon inte kan få utanför sin ordinarie arbetstid. Det förutsätts med andra ord att arbetstagaren i första hand använder den egna företagsläkarens tjänster och även dessa i mån av möjlighet utanför den egna ordinarie arbetstiden.

Intyget över sjukledighet är på ovan nämnda villkor ett godtagbart intyg om inte arbetsgivaren av grundad anledning kan påvisa missbruk.

Protokollsanteckning:

I fråga om frånvaro på grund av en tidigare diagnostiserad kronisk sjukdom kan en högst två arbetsdagar lång frånvaro också godkännas av arbetsgivaren efter anmälan av arbetstagaren.

Lönebetalning

3. Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid enligt följande:

Anställningsförhållandet fortgått vid insjukningstidpunkt	Längden på tidsperioden
minst 1 månad men under 3 år	28 dagar
3 år men under 5 år	35 ”
5 år men under 10 år	42 ”
10 år eller längre	56 ”

Lön för arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat ingår i sjukdomsperioden betalas enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Lön betalas från början av den andra sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit i arbete.

Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycka börjar innan anställningsförhållandet fortgått en månad betalar arbetsgivaren i lön för sjukdomstid 50 procent av arbetstagarens personliga tidlön, dock högst för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller mellan den dag då arbetsoförmågan uppstod och en därpå följande tidsperiod på nio vardagar. I fråga om lönen för karensdagen och även i övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf.

Ifall arbetstagarens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar tidigare förkortas den tid för vilken lön ska betalas i motsvarande mån.

Karens

4. Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid även för karensdagen ifall

- arbetsoförmågan på grund av sjukdom efter insjukningsdagen fortgår minst 6 vardagar samt

- arbetsoförmågan berott på ett olycksfall i arbetet.

- Till en arbetstagare vars anställningsförhållande före sjukdomens början utan avbrott fortgått minst 12 månader betalas lön för sjukdomstid från början av den första sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit i arbetet.

Insjuknande under arbetsdag

5. Om arbetstagarens arbetsoförmåga uppkommer mitt under en arbetsdag betalas till honom eller henne ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten för den förlorade ordinarie arbetstiden under respektive dag.

Återfall av samma sjukdom

6. Om arbetstagaren inom 30 dagar efter att ha återvänt till arbetet insjuknar i samma sjukdom räknas frånvaroperioderna ihop och lönen för dem betalas som om det handlade om en och samma sjukdomsperiod.

Vid återfall av samma sjukdom över 30 dagar efter återgången till arbetet betalas lön för sjukdomstid som om det vore fråga om en ny sjukdom, dvs. man iakttar de normala bestämmelserna om karens och perioder.

Fastställandet om huruvida det handlar om samma eller olika sjukdomar sker utgående från Folkpensionsanstaltens beslut

Tillämpningsanvisning:

Om arbetstagaren på grund av en yrkessjukdom som beror på arbetet måste övergå till en annan uppgift, bör man, om arbetstagaren inte är berättigad till pension enligt delpensionssystemet, i mån av möjlighet och med beaktande av den ifrågavarande personens arbetsförmåga och å andra sidan den ersättning som han eller hon med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring får för sin yrkessjukdom, sträva efter att ordna övergången så att arbetstagarens inkomst inte väsentligt försämras. I detta syfte bör man särskilt betona rehabilitering och omskolning.

När arbetstagaren återvänder från sjukledighet ska man sträva efter att förlägga honom eller henne i det tidigare arbetet eller motsvarande arbete.

Avdrag

7. Från lönen för sjukdomstiden dras av den dagpenning eller annan ersättning som kan jämställas med den som arbetstagaren med stöd av en lag eller ett avtal får för samma arbetsoförmåga och för samma tidsperiod. Arbetsgivaren har dock inte rätt att avdra denna ersättning från lönen för sjukdomstiden till den del ersättningen betalas till arbetstagaren utgående från en frivillig försäkring som arbetstagaren själv helt eller delvis har tecknat.

För den tid som arbetsgivaren har betalat arbetstagaren lön för sjukdomstid eller moderskapsledighet har arbetsgivaren rätt att som återbetalning lyfta den dagpenning eller motsvarande ersättning enligt stycket ovan som arbetstagaren får eller få tillbaka beloppet från arbetstagaren, dock inte till ett större belopp än det som arbetsgivaren har betalat.

Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag hade varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjukdomstid avdra den dagpenning eller del av dagpenning som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit outbetald.

Anvisningar om förfarande vid betalning av lön för sjukdomstid

a) Arbetsoförmågan konstateras med ett intyg som arbetsgivaren godkänt

Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg från företagsläkaren eller annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänner, om inte något annat följer av denna anvisning.

Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas enligt föregående stycke ifall läkaren har skrivit en godtagbar motivering till retroaktiviteten på intyget.

b) Oklarheter kring läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid när grunderna för betalning av lön för sjuktid och dess belopp på godkänt sätt har utretts.

Om arbetsgivaren av grundad anledning inte godkänner det läkarintyg som arbetstagaren företer har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för undersökning. I så fall betalar arbetsgivaren kostnaderna för anskaffningen av ett läkarintyg.

Intyget över sjukledighet är på ovan nämnda villkor ett godtagbart intyg om inte arbetsgivaren av grundad anledning kan påvisa missbruk. Oklarheter kring läkarintyg löses enligt kollektivavtalets förhandlingsordning, och saken förs vid behov till sådana myndighets- eller expertorgan som behandlar intyg över sjukledighet.

c) I första hand ska arbetstagarna anlita de tjänster som företagets företagshälsovård erbjuder.

Arbetstagaren ska i första hand vända sig till företagets företagsläkare.

Arbetstagaren har fortsättningsvis rätt att välja sin läkare. Arbetsoförmågan som ligger som grund för betalning av lön för sjukdomstid konstateras i första hand genom ett intyg av en företagsläkare, om inte arbetstagaren framför en grundad anledning till att använda en annan läkare. Sådana anledningar kan vara till exempel användning av ett system med egenläkare, ett behov av specialist, en långvarig vårdrelation, företagshälsovårdsstationens öppettider eller en lång väg till företagsläkarens mottagning.

d) Insjuknande under en epidemi

Under epidemier kan arbetstagarna insjukna i ett så stort antal att det är svårt att få tid hos läkare. En liknande situation kan tillfälligt uppstå när läkartjänster inte står till buds i den mån att sjukdomsfallet kunde skötas på annat sätt.

I ovan avsedda situationer kan sjukdomen anses påvisad då en företagshälsovårdare eller hälsovårdare efter genomförd undersökning meddelar upptäckta symtom och behovet av sjukledigt för högst tre dygn åt gången, förutsatt att det är samma hälsovårdare som utfärdar sjukintygen vid återfall. I sådana fall ska särskild uppmärksamhet ägnas åt ett eventuellt behov av läkarvård.

Parterna förutsätter emellertid att företagshälsovårdaren eller hälsovårdaren innan de utfärdar intyg över sjukledighet tillsammans med läkaren har konstaterat att ovan nämnda situation föreligger.

e) Minskning av problem till följd av sjukfrånvaro

Förbunden vill fästa de lokala parternas uppmärksamhet på vikten av insatser för att förebygga sjukfrånvaro och olycksfall. Även återkommande skador, i synnerhet svåra sådana, som beror på idrott, förorsakar arbetsgivaren ökade kostnader i form av lön för sjukdomstid och svårigheter i arbetstagarens förläggning i arbetet. Det ligger i parternas gemensamma intresse att antalet frånvaro blir så lågt som möjligt. Förbunden följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro på ett sätt som ska avtalas senare och utreder vid behov åtgärder med hjälp av vilka produktionsmässiga problem till följd av frånvaro ska kunna lösas.

Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sträva efter att handleda arbetstagarna vid korrekt tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjukdomstid.

Det rekommenderas att nya arbetstagare får upplysning och handledning i saken genast i samband med arbetsintroduktionen.

f) Ett klart missbruk kan utgöra en grund för hävning av arbetsavtalet

Ifall löneförmånerna för sjukdomstid uppsåtligen missbrukas, betalas naturligtvis ingen lön för sjukdomstid. Uppsåtligt missbruk kan dessutom leda till hävande eller uppsägning av anställningsförhållandet med stöd av bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

g) Arbetsgivaren ska såvitt möjligt underrättas om insjuknande innan arbetsskiftet inleds.

Arbetstagaren ska meddela sin närmaste chef eller annan person som arbetsgivaren angett om sitt insjuknande redan innan arbetsskiftet inleds, då detta alls är möjligt med beaktande av omständigheterna. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagarna om tillvägagångssätten gällande detta.

Det är viktigt att anmälan görs i god tid så att man redan då arbetsskiftet inleds på arbetsplatsen vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetena i frånvarofall organiseras den dagen.

Om arbetstagaren uppsåtligen försummar sin skyldighet att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om sitt insjuknande, börjar skyldigheten att betala lön för sjukdomstid tidigast den dag under vilken anmälan har gjorts.

17 § Läkarundersökningar Lagstadgade läkarundersökningar‌

1. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren inkomstbortfallet för den tid som motsvarar förlorade ordinarie arbetstimmar på grund av hälsoundersökningar under anställningen som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård (950/94) och som godkänns i företagshälsovårdens verksamhetsplan samt för resor i anknytning till dessa. På samma sätt går man tillväga i fråga om undersökningar som avses i lagen om unga arbetstagare (998/93) och i strålskyddslagen (592/91). Dessutom ska samma regel iakttas i fråga om undersökningar som förutsätts i lagen om smittsamma sjukdomar (583/86) som beror på att arbetstagaren inom samma företag övergår till en arbetsuppgift för vilken läkarundersökningen krävs.

En arbetstagare som hänvisas till undersökning som avses i ovan nämnda lagrum eller som under en sådan undersökning förordnas efterundersökning, får av arbetsgivaren även ersättning för nödvändiga resekostnader. Ifall undersökningarna eller efterkontrollen äger rum på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.

Ifall undersökningen äger rum under arbetstagarens fritid betalas till arbetstagaren i ersättning för extra kostnader ett belopp som motsvarar den behovsprövade dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.

Övriga läkarundersökningar

2. Förutsättningarna för ersättning av inkomstbortfallet är:

Grundläggande förutsättningar (gäller alla punkter A–E)

Det ska vara fråga om ett sjukdomsfall eller ett olycksfall där det är nödvändigt att snabbt genomgå en läkarundersökning. Arbetstagaren ska lägga fram en utredning över läkarundersökningen som godkänts av arbetsgivaren (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) och på arbetsgivarens begäran en utredning över hur länge läkarundersökningen med väntetider och skäliga restider varade.

I övriga än i föregående stycke nämnda sjukdoms- eller olycksfall förutsätts att arbetstagaren bokar en mottagningstid under arbetstid endast om det inte är möjligt att få en tid utanför arbetstiden inom skälig tid (t.ex. i normala fall en vecka). Arbetstagaren ska lägga fram en tillförlitlig redogörelse om att han eller hon inte har kunnat få en mottagningstid utanför arbetstiden.

Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök i förväg. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren i förväg ska arbetsgivaren informeras genast då det är möjligt.

Läkarundersökningen ska ordnas så att onödig förlust av arbetstid undviks. Ifall arbetstagaren får lön för sjukdomstid för tiden för läkarundersökningen, betalas ingen ersättning för inkomstbortfall med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning betalas inte heller för tiden för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som förutsätts i bestämmelserna om lön för sjukdomstid.

Om sjukdomen beror på eget grovt vållande eller uppsåt ersätts inte inkomstbortfallet.

Särskilda förutsättningar

Inkomstbortfallet ersätts i dessa fall:

a) Ny eller återkommande sjukdom

Inkomstbortfallet ersätts för tiden för en läkarundersökning under vilken arbetstagarens sjukdom konstateras.

För arbetsoförmåga på högst ett dygn som beror på läkarens åtgärder.

När arbetstagaren på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för observation. Då iakttas bestämmelserna om lön för sjukdomstid.

Inkomstbortfallet ersätts också under tiden för deltagande i cancerscreening enligt statsrådets förordning.

b) Tidigare konstaterad sjukdom

För tiden för en läkarundersökning som föranleds av en kronisk sjukdom förutsatt att läkarundersökningen utförs av en läkare inom specialområdet i syfte att fastställa vård.

När sjukdomen väsentligt förvärrats och arbetstagaren därför har blivit tvungen att söka läkarvård.

För den tid en läkarundersökning av en specialist inom området varar då undersökningen är nödvändig för att ordinera vård och i samband med den ordineras hjälpmedel, t.ex. glasögon.

I övrigt för den tid en läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.

För tiden för arbetsoförmåga som beror på vårdåtgärder som förutsätts av en cancersjukdom. Då iakttas bestämmelserna om lön för sjukdomstid.

c) Laboratorie- och röntgenundersökningar

För tiden för laboratorie- och röntgenundersökningar som direkt anknyter till en läkarundersökning som ersätts. Laboratorie- och röntgenundersökningen ska vara ordinerad av en läkare och sålunda utgöra en del av läkarundersökningen.

Inkomstbortfall för tiden för en särskild laboratorie- och röntgenundersökning ersätts endast om arbetstagaren inte har möjlighet att genomgå ovan nämnda laboratorie- och röntgenundersökning utanför arbetstiden eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen endast utförs vid en viss tidpunkt under dygnet. Ett sådant krav i fråga om tidpunkten ska utredas med läkarintyg.

d) Läkarundersökningar och undersökningar i anknytning till graviditet

Tiden för nödvändig undersökning i syfte att få intyg av läkare eller hälsovårdscentral som förutsätts för moderskapspenning i enlighet med sjukförsäkringslagen.

För tiden för medicinsk undersökning före nedkomst, ifall dessa undersökningar måste göras på arbetstid.

e) Plötslig tandsjukdom

Om en plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder medför arbetsoförmåga som kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, för den tid som vårdåtgärden varar, ifall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg.

Beräkning

3. Det inkomstbortfall som avses i punkter 1–2 ovan bestäms i enlighet med kollektivavtalets beräknings- och samordningsstadganden för lön för sjukdomstid. På samma sätt tillämpas kollektivavtalets bestämmelser för ersättning av resekostnader på dagtraktamente som avses i punkt 1 i det andra stycket.

18 § Familjeledighet‌

1. Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- samt vårdledighet ges enligt lagen. Det är inte tillåtet att låta en gravid arbetstagare utföra sådana arbetsuppgifter som kan förorsaka fara för henne eller fostret.

Lön för moderskapsledighet

2. När arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst 6 månader före nedkomsten, får arbetstagaren under moderskapsledigheten lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten för de arbetsdagar som infaller under en period på 42 dagar räknat från början av moderskapsledigheten enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Om en ny moderskapsledighet börjar så att arbetstagaren inte däremellan återvänder till arbetet, har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön för den nya moderskapsledigheten, förutom då arbetstagaren går direkt från vårdledighet till moderskapsledighet.

Arbetstagaren anses ha återvänt till arbetet om arbetstagaren är förhindrad att återvända på grund av sjukledighet eller semester.

Om ett barn under 7 år har adopterats till familjen, har endera adoptivföräldern rätt till en föräldraledighet på 42 dagar, under vilken arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren enligt kollektivavtalsbestämmelserna om betalning av så kallad lön för moderskapsledighet och arbetsgivaren betalas för denna tid föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Lön för faderskapsledighet

I anslutning till faderskapsledigheten bestående av 18 vardagar i enlighet med sjukförsäkringslagen betalas arbetstagaren lön för ordinarie arbetstid för de sex (6) första dagarna av faderskapsledigheten. Vid betalningen av lön för faderskapsledigheten iakttas samma förutsättningar och övriga bestämmelser som vid betalningen av lön för moderskapsledigheten.

Totalplan

3. Parterna rekommenderar att man utarbetar en totalplan om användningen av föräldra- och vårdledigheten på en blankett som centralorganisationerna har utarbetat tillsammans. Om användning av familjeledigheter ska i regel meddelas senast två månader innan ledigheten inleds.

Tillämpningsanvisning

a. Avbrytande av föräldra- eller vårdledighet

Arbetstagaren har rätt att av grundad anledning ändra tidpunkten för föräldra- eller vårdledigheten. Ändringen ska anmälas arbetsgivaren senast en månad innan ändringen genomförs eller så snart som möjligt. Om arbetstagaren avbryter föräldra- eller vårdledigheten på grund av arbetsoförmåga har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön för sjukdomstiden för den föräldraledighet eller vårdledighet som anmälts enligt arbetsavtalslagen.

b. Arbete annanstans under föräldra- eller vårdledighet

Föräldra- eller vårdledighet är avsedd att användas för vård av barn. Arbete under ledigheten är endast möjligt om det kan ske så att det inte orsakar hinder eller stör vården av barnet. Till exempel kvällsarbete kan vara möjligt om arbetet normalt är dagsarbete och vården av barnet är ordnad på kvällarna.

4. En arbetstagare som återvänder från familjeledighet har i första hand rätt att återvända till sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt, ska arbetstagaren erbjudas arbete som motsvarar det tidigare arbetet och som överensstämmer med arbetsavtalet, och om inte heller detta är möjligt, något annat arbete som överensstämmer med arbetsavtalet (arbetsavtalslagen 4 kap. 9 §).

Plötsligt insjuknande av ett barn under 10 år

Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för betalning av ersättningen är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en utredning i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet om betalning av lön för sjuktid ges över frånvaron. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad.

Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena av de försörjningspliktiga.

På samma grunder betalas motsvarande ersättning till barnets moder eller fader, i fall den andra föräldern till följd av sjukdom, resa, boende på annan ort till följd av arbete, studier eller medverkan i utbildning, eller annat motsvarande tillfälligt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet och vården inte kan ordnas på annat sätt i enlighet med det här momentet. Vid tillämpningen av det här momentet jämställs studier med förvärvsarbete.

Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena föräldern så att den avlönade perioden sammanräknad inte överstiger den maximilängd för frånvaro som nämns nedan i punkt 5.

Tillämpningsanvisning:

1. Utredning över barnets sjukdom

En förutsättning för betalning av ersättning är att det över barnets sjukdom och därav föranledd frånvaro krävs samma intyg som enligt kollektivavtalet och på företaget eventuellt tillämpad praxis krävs om arbetstagarens egen sjukdom. I allmänhet innebär detta att man skaffar ett läkarintyg över barnets sjukdom. Dock ifall man på arbetsplatsen vid arbetstagares sjukdomsfall godkänner en annan utredning ska denna också vara en tillräcklig utredning om barnets sjukdom.

2. När frånvaro är nödvändig för att ordna vård eller vårda barnet

Frånvaro är tillåtet enligt avtal för såväl barnets mor, far eller en person som bor permanent i samma hushåll som någondera av barnets föräldrar och som vårdar barnet. Frånvaron förutsätter att båda de försörjningspliktiga förvärvsarbetar. Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand ska försöka ordna med vården. Först när detta inte är möjligt kan någondera av de försörjningspliktiga stanna hemma för att vårda barnet. Vid frånvarofall krävs av arbetstagaren en utredning över frånvarons nödvändighet som ska innehålla uppgifter om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften. Det är inte nödvändigt att lägga fram någon utredning över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå.

Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar samt barnets äldre syskon och övriga personer som bor i arbetstagarens hushåll.

3. Barnet insjuknar mitt under förälderns arbetsdag

Om övriga förutsättningar i avtalet gäller, ska till arbetstagaren i frånvarofall ersättas lön enligt kollektivavtalet utgående från den genomsnittliga timförtjänsten. I allmänhet innebär detta att arbetstagaren erhåller lön fram till slutet av arbetsskiftet för den dag under vilken barnet insjuknar. Dagen efter insjukningsdagen är i allmänhet den första dagen av sjukledighet på vilken bland annat kollektivavtalets bestämmelser om karenstid tillämpas.

4. Återfall av samma sjukdom

Ifall barnet på nytt insjuknar i samma sjukdom inom den period på 30 dagar som baserar sig på kollektivavtalet eller praxis inom branschen, betalas lön för sjukdomstid (genomsnittlig timförtjänst) utan karens i enlighet med kollektivavtalet även för barnets vård på samma sätt som detta skulle gå till i fråga om arbetstagarens egen sjukdom.

Som återfall av samma sjukdom i enlighet med avtalet avses inte sådana fall där två eller flera barn inom samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 dagars mellanrum. Inte heller arbetstagarens och barnets sjukdom i följd utgör ett sådant återfall av sjukdom som avses i kollektivavtalet.

5. Frånvarons längd

Med kort, tillfällig frånvaro som nämns i avtalet avses en frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd ska alltid fastslås från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens natur. Avtalet medför således inte automatiskt rätt till fyra dagars maximal frånvaro med lön. Om frånvaron varar längre än avtalat betalas inte någon ersättning. Det är emellertid naturligt att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas ensamt när barnets sjukdom även fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.

6. Inverkan av frånvaro till följd av barnets sjukdom på arbetstagarens intjänande av semester

Förteckningen i 3 § i semesterlagen över de med arbetade dagar likställda dagarna upptar inte frånvarodagar på grund av barns insjuknande. Centralorganisationerna har emellertid avtalat om att avlönad frånvaro till följd av barns plötsliga insjuknande inte minskar arbetstagarens intjänande av semester. I enlighet härmed jämställs nämnda frånvarodagar med i lagen avsedda dagar som likställs med arbetsdagar.

7. Ensamförsörjare

Som ensamförsörjande i den mening som avses i avtalet betraktas även en person som utan särskilt hemskillnads- eller skilsmässobeslut permanent har flyttat i sär från sin maka eller make samt en person vars make eller maka är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av värnplikt eller reservövning.

8. Båda föräldrarna i skiftarbete

Ifall barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt plötsligt insjuknade barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. En dylik frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan fram och tillbaka.

Svårt sjukt barn

5. En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i statsrådets beslut nr 1335/2004 har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.

19 § Tjänsteårstillägg‌

I samband med lönebetalningen närmast efter 1 december betalas till en arbetstagare tjänstårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet utan avbrott fortgått före utgången av föregående november månad.

Tjänsteårstillägget ska dock betalas senast den 18 december. Tillägget bestäms som följer:

Anställningsförhållandets längd	Tilläggets belopp i euro uträknas med formeln:
5 år men inte 10 år	0,5 x Smån. x GTF
10 år men inte 15 år	1,5 x Smån. x GTF
15 år men inte 20 år	2,5 x Smån. x GTF
20 år men inte 25 år	3,5 x Smån. x GTF
25 år eller längre	4,5 x Smån. x GTF

Smån =	antalet månader som berättigar till semester under det föregående semesterkvalifikationsåret
GTF =	den genomsnittliga timförtjänst som avses i § 12 i kollektivavtalet

1. Konstaterande av grunden

Huruvida arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för tillägget och på vilken grund det eventuella tillägget betalas till honom eller henne konstateras den 30 november varje år. Den grund som då konstateras iakttas fram till den följande granskningstidpunkten. Vid beräkning av anställningsförhållandets kontinuitet iakttas tillämpningspraxis enligt semesterlagen.

2. Anställningsförhållandets upphörande

Om anställningsförhållandet av en arbetstagare som omfattas av tjänsteårstillägget upphör före den årliga betalningen av tillägget, betalas till arbetstagaren i samband med slutlönen och beräknat från och med ingången av föregående december för varje månad under vilken arbetstagaren har förtjänat semester 1/12 av den summa som senast betalades till honom eller henne som tjänsteårstillägg.

3. Behandling i löneadministrationen

Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg. Tillägget beaktas inte vid beräkning av den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet och § 2 punkt 1 i avtalet om semesterlön.

4. Begränsningsregel

När företaget använder sig av ett eget tjänsteårstilläggssystem, ska förfarandet enligt kollektivavtalet och det existerande systemet samordnas utan att förmåner som baserar sig på tjänstetiden betalas två gånger.

5. Genom lokala avtal kan man avvika från det som ovan i denna paragraf sagts om betalningstidpunkten och -sättet för tjänsteårstillägget.

6. Beloppet av tjänsteårstillägg till en deltidsarbetande arbetstagare beräknas så att det tjänsteårstillägg som uträknats enligt den ovan nämnda formeln multipliceras med kvoten av antalet ordinarie timmar per vecka och talet 40.

20 § Semester‌

1. Arbetstagarens semester bestäms utifrån semesterlagen.

Enligt 3 § i semesterlagen har arbetstagaren rätt till två vardagars semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.

En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden fortgått minst ett år, har rätt till 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.

Semester beviljas under semesterperioden, om inte annat avtalas lokalt. Lokalt kan avtalas att semesterlönen betalas på en vanlig lönebetalningsdag.

2. Till en arbetstagare som återvänder till arbetet efter sin semester betalas en semesterpremie till ett belopp av 50 % av hans eller hennes semesterlön.

3. Förutsättningen för att få semesterpremie är att arbetstagaren börjar sin semester på meddelad eller överenskommen dag och återvänder till arbetet omedelbart efter semestern.

4. Semesterpremien betalas dock om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller efter dess utgång medan anställningsförhållandet fortgått har varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller varit förhindrad att komma till arbetet på grund av en orsak som nämns i 3 § 5 mom. i semesterlagen.

Protokollsanteckning 1:

Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet jämställs med sådana situationer där arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens samtycke. En förutsättning för betalning av semesterpremie är att arbetstagaren återvänder till arbetet från vårdledigheten i enlighet med en anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller en ändring som senare av en motiverad anledning gjorts i den.

5. 1/3 av semesterpremien betalas i förskott i samband med betalning av semesterlönen. Förutsättningarna ovan på återgång till arbetet som gäller erhållande av semesterpremie gäller inte denna del.

6. Semesterpremien betalas i samband med den lönebetalning då arbetstagarens lön för dagen för återgången från semestern betalas eller skulle ha betalats, om arbetstagaren inte på grund av en orsak som anges i 4 stycket ovan hade varit förhindrad att återgå till arbetet, dock senast inom två veckor från återgången från semestern.

7. Lokalt kan avtalas om att semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så att den i sin helhet är betald senast vid utgången av kalenderåret.

Man ska komma överens om den exakta betalningstidpunkten för semesterpremien så att förfallodagen eller -dagarna är obestridliga. Man ska komma överens om förflyttningen av semesterpenningen innan semestern eller en del av den inleds. Avtalet om förflyttning av semesterpremien ska ingås skriftligt.

Om en arbetstagares anställningsförhållande upphör före den tidpunkt för utbetalning av semesterpremie som avtalats lokalt på ovan avsett sätt, betalas semesterpremien då anställningsförhållandet upphör, om arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpremie. Ifall en del av semesterpremien redan har betalats, gäller det ovan sagda den del av semesterpremien som är obetald.

8. Om semestern har delats, betalas efter varje avslutad del motsvarande belopp av semesterpremien med beaktande av vad som har fastställts ovan i punkt 1–6. Tidigare i punkt 5 nämnda förskott betalas emellertid endast i samband med den längsta semesterdelen.

9. Till arbetstagare som går i ålderspension, invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension betalas en semesterpremie på ovan nämnda procent av den semesterlön och den eventuella semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till.

10. En arbetstagare som på grund av inledande av aktiv tjänst skulle förlora semesterpremien som i enlighet med kollektivavtalet för övrigt hör till honom eller henne, har rätt till semesterpremie, i fall han eller hon efter avslutad värnplikt i aktiv trupp återgår till arbetet så som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61).

11. Semesterpremiens belopp som betalas i samband med att arbetstagaren återgår till arbetet efter en fullgjord värnplikt utgörs av en av kollektivavtalet anvisad procentandel av den semesterersättning som betalades till arbetstagaren vid inträdet i tjänst. Om arbetstagaren har inträtt i tjänst omedelbart efter semestern betalas semesterpremien på motsvarande sätt av summan av den utbetalda semesterlönen och semesterersättningen.

12. Ifall arbetsgivaren av skäl som inte beror på arbetstagaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal att upphöra under semestern så att arbetstagaren på grund av att anställningsförhållandet avslutades är förhindrad att återgå till arbetet efter semestern, förlorar arbetstagaren inte sin rätt till semesterpremie av denna anledning.

21 § Särskilda ersättningar‌

1. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som för första gången deltar i ett värnpliktsuppbåd en ersättning för inkomstbortfallet för uppbådsdagen som motsvarar förtjänsten för en arbetsdag.

2. Arbetsgivaren betalar en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse eller i en valnämnd eller kommitté som har tillsätts utgående från lagen inför statliga eller kommunala val ersättning för inkomstbortfall för ordinarie arbetstid som beror på ovan nämnda organs möte, så att arbetstagaren tillsammans med kommunens eller statens ersättning för inkomstbortfall får fulla löneförmåner.

Ersättningen betalas efter att arbetstagaren har lämnat en utredning till arbetsgivaren över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen eller staten betalar.

3. En arbetstagare som har arbetat i företagets tjänst i minst ett år har rätt att på sin 50- och 60-årsdag få en avlönad ledighet som motsvarar den ordinarie arbetstiden, om bemärkelsedagen infaller på hans eller hennes arbetsdag.

4. Arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön för tiden för reservövningar så att arbetstagaren tillsammans med statens reservistlön uppnår fulla löneförmåner.

Protokollsanteckning:

Bestämmelsen tillämpas också på dem som med stöd av lagen om befolkningsskydd utbildas till särskilda uppgifter inom befolkningsskyddet.

5. Arbetstagarna har rätt till en dags avlönad ledighet från arbetet på grund av en nära anhörigs död och på sin egen vigseldag.

Protokollsanteckning:

Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka eller make, sambo, barn och fosterbarn, arbetstagarens föräldrar, fosterföräldrar, mor- och farföräldrar samt bröder och systrar samt makens eller makans föräldrar och mor- och farföräldrar.

22 § Arbets- och tidsstudier‌

1. Avtalsparterna konstaterar att arbets- och tidsstudier som arrangeras på arbetsplatserna är viktiga och innebär förbättring av både arbetsresultat och arbetstagarnas inkomster, men konstaterar samtidigt att de ändringar i arbetsarrangemanget som studierna eventuellt ger upphov till inte får förorsaka överansträngning för arbetstagarna och inte heller ha en ofördelaktig inverkan på arbetstagarnas normala löneinkomster.

2. Målet med arbetsstudierna är förutom att utveckla arbetsmetoder även att hitta en rättvis grund för bestämning av lönen. Mätning av arbete ska utföras på ett sätt som motsvarar en bestämd arbetsmetod och de reella omständigheterna, med beaktande av alla faktorer som påverkar arbetstiden.

Detta förutsätter att den personal som utför arbetsstudien har en bra behärskning av studieteknik och yrkeskunskap.

3. Arbetstagarnas fackliga förtroendemän ska beredas möjlighet att på arbetsplatsen sätta sig in i det sätt på vilket arbets- och tidsstudier utförs samt i de reformer som har verkställts utgående från dem särskilt i fråga om lönesättning.

4. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.

Protokollsanteckningar:

1. På de arbetsplatser där arbetsgivaren använder sig av arbetsstudier, ska arbetsgivaren ge arbetstagarnas representanter en tillräcklig utredning om undersökningsmetoderna samt hur de eventuellt tillämpas på arbetstagarnas lönesättning.

2. När det handlar om en mätning av arbete som omedelbart inriktar sig på en arbetstagare, får han eller hon före början av arbetsstudien en meddelande om denna och dess syfte.

3. Användning av rationaliseringskonsulter förutsätter tidig informering, i samband med vilken ska framgå vilka rationaliserings- och arbetsstudieuppgifter uppdraget innehåller.

4. Förbunden har 30.1.1989 uppgjort en gemensam promemoria om användning av videoteknik i arbetsstudier.

23 § Arbetssäkerhet‌

1. Arbetsgivaren ser till att det finns tydliga anvisningar om användning av de kemiska ämnen som används på arbetsplatsen och deras hälsofaror. När det finns skäl att anta att ett ämne innehåller hälsofarliga beståndsdelar, låter arbetsgivaren utföra en undersökning om saken.

När det avdunstar gaser av de använda ämnen, ska man se till att ventilationen är tillräcklig.

2. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.

24 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige‌

Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.

Huvudförtroendemannen beviljas befrielse från arbetet per vecka och betalas ersättning per månad enligt följande:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Befrielse timmar/vecka
Under 30	1
30–50	5
51–100	9
101–150	13
151–200	16
201–400	18
401–600	22
över 600	26

Månadsersättning till huvudförtroendemannen t.o.m. 31.8.2020:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Ersättning €/mån.
Under 200	77 €
201–400	80 €
över 400	87 €

Månadsersättning till huvudförtroendemannen fr.o.m. 1.9.2020:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Ersättning €/mån.
Under 200		79 €
201–400		82 €
över 400		89 €

Arbetsgivaren anvisar huvudförtroendemannen en plats för förvaring av de dokument och den kontorsutrustning som behövs för förtroendemannauppgifterna.

Då arbetsplatsens storlek det förutsätter, ställer arbetsgivaren även till förfogande en ändamålsenlig lokal, där de samtal som är nödvändiga för skötseln av förtroendemannauppdraget kan föras.

Huvudförtroendemannen ska för skötseln av de kontakter som är nödvändiga för förtroendemannauppdraget beredas en möjlighet att använda sig av telefon.

En arbetarskyddsfullmäktig beviljas befrielse från arbetet enligt följande:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Befrielse timmar/vecka
Under 30	1
30–50	2
51–100	4
101–150	7
151–200	9
201–400	13
401–600	17
över 600	21

Ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig fastställs enligt följande:

T.o.m. 31.8.2020:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Ersättning €/mån.
Under 100	66 €
100 eller fler	77 €

Fr.o.m. 1.9.2020:

Antalet anställda på	Ersättning €/mån.
arbetsplatsen
Under 100		68 €
100 eller fler		79 €

Månadsersättningen till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig, behovet av befrielse från arbetet och den förtjänstutveckling som definieras i punkt 4.2 i det allmänna avtalet ses över minst en gång per år på lokalt överenskommet sätt.

Protokollsanteckning:

Förbunden konstaterar att förtjänstutvecklingen granskas på basis av tidlönernas utveckling.

Om arbetsgivaren säger upp vice huvudförtroendemannens eller vice arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal eller permitterar honom eller henne när han eller hon inte vikarierar för huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen och inte heller annars innehar förtroendemanna- eller arbetarskyddsfullmäktigställning, anses uppsägningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendeuppdrag, om arbetsgivaren inte kan påvisa att åtgärden berott på en annan omständighet.

Förbundsbehandling

Konflikter som berör hävandet av en förtroendemans och en arbetarskyddsfullmäktigs anställningsförhållande ska omedelbart meddelas arbetsgivarförbundet som ska vidarebefordra ärendet till arbetarförbundet för kännedom. Förbunden ska utan onödiga dröjsmål med de lokala parternas medverkan klargöra omständigheterna som medverkat på hävningen av anställningsförhållandet. Förbunden ska inom en vecka från det att utredningsarbetet upphört behandla konflikterna gällande upphörandet av en förtroendemans och en arbetarskyddsfullmäktigs anställningsförhållande i en förhandling mellan förbunden samt ge sina utlåtanden i ärendet. Förbundens ståndpunkter ges till arbetsgivaren för kännedom.

25 § Möten inom Industrifackets förvaltningsorgan‌

Arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller permanenta organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.

Arbetstagaren ska meddela om behovet av befrielse från arbetet så snart som möjligt och förete vederbörlig utredning över den tid som han eller hon behöver för deltagande i mötet.

26 § Förlikning av tvister och meningsskiljaktigheter‌

1. Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren uppstår meningsskiljaktigheter i frågor som gäller tillämpning av, tolkning av eller brott mot detta avtal, ska man eftersträva en förlikning genom förhandlingar mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsplatsens förtroendeman. Om enighet inte kan nås, ska ärendet överföras till förbunden för avgörande.

2. Meningsskiljaktigheter som förorsakas av detta avtal och som parterna med iakttagande av förfarandet som skildras ovan i punkt 1 inte har nått enighet i, och som enligt lagen om arbetsdomstolen hör till fall som ska behandlas i arbetsdomstolen, lämnas till arbetsdomstolen för avgörande i den omfattning och ordning som stadgas i lagen.

3. Tillgripande av strejk, blockad, lockout eller annan därmed jämförbar åtgärd liksom också massuppsägning under detta avtals giltighetstid eller för att få till stånd ett tillägg till avtalet i samma syfte är förbjudna.

4. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. De lokala parterna ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat ärendet.

5. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Då arbetskonflikten enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får arbetskonflikten inte inledas. Fackavdelningen måste följa förbundens syn och avstå från stridsåtgärder eller om det redan pågår en störning av arbetsfreden ska stridsåtgärderna upphöra och arbetsfreden ska omedelbart återställas.

Förbunden ska handleda de lokala parterna i att upprätthålla arbetsfreden. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar med de gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga utreda vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell arbetskonflikt är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i kollektivavtalet.

6. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt. Enligt förbundens ståndpunkt

- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 4-5 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och

- bör som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas även beaktas förbundens åtgärder enligt punkt 5 för att förhindra en arbetskonflikt.

7. Sko- och läderindustrin rf förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt punkterna 4-5 fortfarande pågår mellan förbunden.

Protokollsanteckning 1:

Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 5 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal.

Protokollsanteckning 2:

Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna paragraf.

27 § Lokala avtal‌

De i kollektivavtalet särskilt nämnda lokala avtalen är möjliga i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning antingen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. Det senare kommer i fråga då ärendet som ska avtalas berör hela produktionsanläggningen, arbetsavdelningen eller en därmed jämförbar större grupp arbetstagare.

Avtalet kan ingås på bestämd tid eller tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid, om inte annat avtalats om uppsägningstiden. Ett avtal som ingåtts med förtroendemannen binder de arbetstagare som förtroendemannen enligt förtroendemannaavtalet representerar och det ska ingås skriftligen, ifall någondera parten begär det. Ett skriftligt avtal utgör en del av det ikraftvarande kollektivavtalet.

28 § Särskilda bestämmelser‌

1. Arbetsgivaren innehåller, ifall arbetstagaren har gett sin fullmakt, medlemsavgifterna till Industrifacket från arbetstagarens lön. Innehållningen sker per lönebetalningsperiod, men om lönebetalningsperioden är en vecka, sker innehållningen med två veckors mellanrum. Medlemsavgifterna redovisas per lönebetalningsperiod till ett bankkonto som arbetstagarförbundet uppgett och arbetstagaren får vid utgången av året eller efter anställningsförhållandet upphört ett verifikat över den innehållna summan för skattemyndigheterna.

2. Det är förbjudet att ta med sig till industriområdet andra personer än sådana som är i anställningsförhållande till industrianläggningen utan tillstånd som separat i vart fall beviljats av industrianläggningens ledning.

Ombud för Industrifacket har rätt att, efter att ha meddelat om det till fabrikens ledning, besöka och bekanta sig med förhållandena på industrianläggningar som omfattas av denna paragraf i kollektivavtalet.

3. Industrifacket och dess lokala avdelningar har rätt att fasta meddelanden om sina möten på anslagstavlan eller annan plats som arbetsgivaren anvisat.

4. En registrerad underförening till Industrifacket och dess fackklubb eller motsvarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut samt, genom en separat överenskommelse, under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten kring frågor angående anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar.

a) En överenskommelse med arbetsgivaren ska, såvitt möjligt, ingås tre dagar innan ett möte hålls på arbetsplatsen eller på ett annat ställe som avses i detta avtal.

b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbetsplatsen. Om en sådan inte finns ska man vid behov förhandla för att nå en ändamålsenlig lösning i frågan. Vid valet av mötesplats är det viktigt att beakta att bestämmelserna om bl.a. säkerhet i arbete, arbetshygien och brandsäkerhet ska kunna iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamhet.

c) För mötesordningen och ordningen och redan i möteslokalen ansvarar den organisation och de arrangörer som har reserverat möteslokalen. Organisationens förtroendepersoner ska finnas tillgängliga under mötet.

d) Mötesarrangörerna har rätt att kalla representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen till mötet.

5. Ifall bestämmelserna i arbetsreglementet i någon fabrik som omfattas av detta kollektivavtal strider mot bestämmelserna i detta avtal, iakttas bestämmelserna i detta avtal tills arbetsreglementet gjorts till nödvändiga delar enhetliga med detta kollektivavtal.

6. Arbetstagaren är därtill skyldig att iaktta de övriga bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller hans eller hennes representant har gett, om dessa inte står i strid mot den gällande lagstiftningen, detta kollektivavtal eller arbetsreglementet.

29 § Grupplivförsäkring‌

Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna så som det har avtalats om mellan centralorganisationerna.

30 § Avtalets giltighetstid‌

Detta avtal gäller fr.o.m. 17.4.2020 t.o.m. 28.2.2022 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp avtalet.

Under förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.

Helsingfors den 28 april 2020 SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF

Xxxx Xxxxxxxxx
INDUSTRIFACKET RF
Xxxx Xxxxx		Xxxx Xxxxx

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN FÖR TIDEN 17.4.2020–28.2.2022

Tid	28.4.2020
Plats	Xxxxx xxxxx 00, Xxxxxxxxxxx
Närvarande	Sko- och läderindustrin rf Xxxx Xxxxxxxxx
	Industrifacket rf Xxxx Xxxxx Xxxx Xxxxx

1. Avtalsperiod

Det konstaterades att förbunden 17.4.2020 har uppnått ett förhandlingsresultat om text- och löneändringar i kollektivavtalet för sko- och läderindustrin. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller ovan nämnda bransch.

Det konstaterades att från och med den 17.4.2020 ersätter det nya kollektivavtalet det kollektivavtal som parterna undertecknat för tiden 1.12.2017–31.10.2020. Detta avtal är i kraft 17.4.2020–28.2.2022.

2. Lönejusteringar för tiden 17.4.2020–28.2.2022

2.1. Lönejusteringarnas tidpunkt, genomförande och storlek

Arbetstagarens personliga lön (utan tjänstetidstillägg och andra separata tillägg) höjs 1.9.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,0 procent.

Arbetstagarens personliga lön (utan tjänstetidstillägg och andra separata tillägg) höjs 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning på 0,6 procent.

Specifikt för företag och verksamhetsställen tillämpas fr.o.m. 1.3.2021 en lokal pott på 0,8 procent vars storlek beräknas på summan av de personliga tim- eller månadslönerna som betalades i mars 2021 till arbetstagarna som omfattas av kollektivavtalet (förtjänster i tids-, ackords- och premiearbete utan separata tillägg såsom tjänsteårs-, skiftsarbets-, miljötillägg etc.). Potten används till att utveckla den personliga lönedelen som baserar sig på arbetstagarens kompetens och arbetsprestation.

Om användningen av den lokala potten förhandlas och avtalas mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller, om ingen huvudförtroendeman har valts, mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Avtalet ingås skriftligen.

Ifall inget avtal nås lokalt om hur den företagsspecifika potten ska fördelas, betalas potten ut i form av en allmän förhöjning på 0,4 procent beräknad på lönen före den allmänna förhöjningen till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet, och arbetsgivaren beslutar om hur resterande 0,4 procent ska tilldelas. Den allmänna förhöjningen är därmed 1,0 procent.

2.2. Mål med lokala löneförhandlingar

Målet med lokala förhandlingar är att nå en löneuppgörelse som stöder den ekonomiska situationen, orderstocken, sysselsättningssituationen samt kostnadskonkurrenskraften på respektive företag eller arbetsplats. Målet är att genom lönebildningen uppmuntra till att utveckla kunnandet och verka i en sådan riktning att företagets produktivitet och arbetshälsa utvecklas enligt de mål som ställts upp.

2.3. Information som ges till företroendemannen med tanke på förhandlingarna och avtalsförfarande

Innan förhandlingarna ger arbetsgivaren förtroendemannen, eller personalgruppen om en förtroendeman inte har valts, information om lönesumman som ska fördelas och om hur den räknats ut.

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs (allmän eller företagsspecifik förhöjning) och kriterierna för dem.

Ett avtal ingås med huvudförtroendemannen eller, om ingen förtroendeman har valts, med personalgruppen senast 15.2.2021, såvida man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden. Avtalet ingås skriftligen.

Arbetsgivaren beslutar om hur förhöjningarna fördelas inom ramen för det lokala avtalet.

Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren tillsammans med huvudförtroendemannen eller, om ingen huvudförtroendeman har valts, med hela personalgruppen inom en rimlig tid göra en genomgång av det totala antalet arbetstagare, antalet arbetstagare som fått en löneförhöjning, den genomsnittliga storleken på förhöjningen samt den summa som använts för förhöjning av arbetstagarnas löner, med specifikation för de företagsspecifika och allmänna förhöjningarna.

Den information som getts under förhandlingarna är konfidentiell och får enbart användas för delningen av den lokala potten.

Den för olika företag och verksamhetsställen specifika löneförhöjningen för 2021 beräknas på summan av de personliga tim- eller månadslönerna som betalades i mars 2021 (förtjänster i tids-, ackords- och premiearbete utan separata tillägg såsom tjänsteårs-, skiftsarbets-, miljötillägg etc.).

Krisklausulen med tanke på löneförhöjningen år 2021.

Det är möjligt att med huvudförtroendemannen avtala att man delvis eller helt lokalt avstår från höjningen år 2021, ifall företagets verksamhetsutsättningar förutsätter detta på grund av coronapandemin.

Tillämpningsanvisning

Med i beräkningen är alla som omfattas av kollektivavtalet och som arbetar i mars 2021, oberoende av anställningsförhållandets natur (i kraft tillsvidare, på viss tid, deltid). Också lönerna för arbetstagare som är anställda vid tidpunkten för löneförhöjning, men frånvarande under beräkningsmånaden med anledning av exempelvis sjukdom eller semester, ska tas med i beräkningen. Om anledningen till frånvaron är familjeledighet, studieledighet eller annan längre ledighet av sådan art, och man har anställt en vikarie för arbetstagaren, beräknas enbart summan för vikariens lön.

I lönesumman inkluderas inte bl.a. följande tillägg: förtroendemannatillägg, arbetarskyddsfullmäktigs ersättningar, övertidsarbetsersättningar, resultatbaserade potter, tjänsteårs-, skifts-, söndags-, miljötillägg, söckenhelgsersättning, semesterpenning, semesterersättning om anställningsförhållandet upphört.

2.2. Avtal om att senarelägga lönejusteringarna

Ifall tidpunkten för förhöjningen senareläggs ska ett avtal ingås skriftligen med förtroendemannen senast 31.8.2020 för förhöjningarna år 2020 och senast 28.2.2021 för förhöjningarna år 2021. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.

Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.

Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att de beaktas då de förhöjningar som baserar sig på kollektivavtalet genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar den förhöjning som baserar sig på kollektivavtalet.

2.3. Lönetabeller Tidlöner

År 2020

Normlönerna från och med 1.9.2020 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp	cent/timme
1.	893
2.	920
3.	955
4.	985
5.	1032

Genomförande av förhöjningar i lönesystem i enskilda företag

Normlönerna i de företagsanpassade lönesystemen höjs fr.o.m. 1.9.2020 med 1,0 procent.

År 2021

Normlönerna från och med 1.3.2021 eller den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:

Lönegrupp	cent/timme
1.	906
2.	933
3.	969
4.	999
5.	1046

Genomförande av förhöjningar i lönesystem i enskilda företag

Normlönerna i de företagsanpassade lönesystemen höjs fr.o.m. 1.3.2021 med 1,4 procent.

Lär känna arbetslivet och tjäna en slant

Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för 2020–2021. Avtalet ingår som bilaga i kollektivavtalet.

2.4. Ersättningar till förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig Månadsersättning till huvudförtroendemannen fr.o.m. 1.9.2020:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Ersättning €/mån.
Under 200	79 €
201–400	82 €
över 400	89 €

Månadsersättning till arbetarskyddsfullmäktig fr.o.m. 1.9.2020:

Antalet anställda på arbetsplatsen	Ersättning €/mån.
Under 100	68 €
100 eller fler	79 €

3. Textändringar fr.o.m. 17.4.2020, om inget annat nämns i samband med paragrafen

5 § Uppsägningsskydd, permittering och förkortad arbetsvecka

En ny punkt ”Beräkning av förhandlingstid” läggs till. På basis av denna bestämmelse ingår tidsfristen på fem dagar att ge en förhandlingsframställning i de förhandlingstider som avses i lagen om samarbete enligt följande:

Beräkning av förhandlingstid

Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag (334/07) iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt.

Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.

När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 45 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 51 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och utifrån nödvändiga uppgifter som givits i förväg under en sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen.

I underteckningsprotokollet:

Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.

6 § Arbetstid

Nuvarande punkt 12 slopas. ”Genomförande av förlängningen av arbetstiden med 24 timmar fr.o.m. 1.1.2017 i enlighet med konkurrenskraftsavtalet.”

En ny punkt 12 om maximal arbetstid läggs till som lyder:

Den maximala arbetstiden följer de begränsningar som föreskrivs i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för den maximala arbetstiden används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är 12 månader.

En bestämmelse om ledighet per vecka läggs till som punkt 14 enligt följande:

14. Ledighet per vecka

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per vecka får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar som ska, såvitt möjligt, förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.

I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka. Ifall tekniska omständigheter eller arbetets organisering så förutsätter, kan man med arbetstagarens samtycke gå tillväga på motsvarande sätt.

Protokollsanteckning

Tolkningen av bestämmelserna motsvarar tolkningen av bestämmelsen i 31 § i den tidigare arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden gällande bestämmelsen, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).

Man kan avvika från ledigheten per vecka om den ordinarie arbetstiden är högst 3 timmar per dygn samt i de undantagsfall som nämns i 28 § i arbetstidslagen. I dessa undantagsfall ska ledigheten per vecka ersättas så som stadgas i 2 mom. i samma paragraf.

7 § Dagliga vilotider

3. Dygnsvila

Paragrafhänvisningen ändras så att den motsvarar den nya arbetstidslagen enligt följande:

3. Dygnsvila

Arbetstagaren ska under de 24 timmar som följer varje arbetsskifts början beviljas en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ändamålsenlig organisering av arbetet så förutsätter kan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Xxxxxxxxxx ska emellertid omfatta minst sju timmar.

I övrigt iakttas bestämmelserna i 25 § i arbetstidslagen.

13 § Söckenhelgsersättning

13 § i kollektivavtalet ändras enligt följande (söckenhelgsersättning betalas endast om söckenhelgen i fråga infaller på en annan vardag än lördag):

Till arbetstagaren betalas söckenhelgsersättning för långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx, midsommaraftonen och annandag jul 8 timmars lön enligt genomsnittlig timförtjänst.

Då självständighetsdagen infaller på en ledig dag, eller då arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall inte är berättigad till lön för självständighetsdagen, betalas söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.

Om trettondagen, julaftonen, juldagen eller nyårsdagen infaller på en annan vardag än lördag minskar den arbetstiden och för den betalas en ersättning som motsvarar den förlorade förtjänsten enligt denna paragraf.

26 § Förlikning av tvister och meningsskiljaktigheter

Kollektivavtalets 26 § 4 och 5 punkter ändras och lyder på följande sätt:

4. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar dess bedömning. De lokala parterna ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat ärendet.

5. Efter att ha tagit emot ett meddelande som avses i punkt 4 ska förbunden utan dröjsmål utreda orsaken till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden underrättar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Då arbetskonflikten enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får arbetskonflikten inte inledas. Fackavdelningen måste följa förbundens syn och avstå från stridsåtgärder eller om det redan pågår en störning av arbetsfreden ska stridsåtgärderna upphöra och arbetsfreden ska omedelbart återställas.

Förbunden ska handleda de lokala parterna i att upprätthålla arbetsfreden. På de

lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar med de gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga utreda vad tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka

dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell arbetskonflikt är. Om det förekommer lokala meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i kollektivavtalet.

ALLMÄNT AVTAL

KAPITEL 5 ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET

Arbetstidsbokföring

Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med den förteckning som gjorts upp över nöd- och övertidsarbete enligt arbetstidslagen (872/2019) så som arbetarskyddsfullmäktig enligt lagen har rätt till.

AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD

14 § Permittering

Punkt 1 ändras så att den lyder:

Om man inte enligt 27 § i kollektivavtalet har kommit överens om något annat, ska man vid permittering av arbetstagare iaktta en varseltid på minst 14 dagar och permitteringen kan ske för en viss tid eller tills vidare.

En ny bestämmelse om tid för meddelande om permittering som baserar sig på den temporära ändringen av 5 kap. 4 § o lagen om kollektivavtal (1.4–31.6.2020, såvida inte ändringens giltighetstid förlängs) läggs till enligt följande:

Om man inte enligt 14 § i avtalet om uppsägningsskydd har kommit överens om något annat, ska man vid permittering av arbetstagare iaktta en

varseltid på minst 5 dagar enligt ändringen av 5 kap. 4 § gällande tid för meddelande om permittering i lagen om kollektivavtal.

16 § Exceptionella permitteringssituationer

3. Avbrytande av permittering Följande protokollsanteckning läggs till

Man kan endast vägra utföra tillfälligt arbete av motiverade skäl.

4. Anteckningar i underteckningsprotokollet

4.1 Kontinuerliga förhandlingar

Syftet med kontinuerliga förhandlingar är att främja samarbete på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, bereda förändringar av kollektivavtalet under avtalsperioden samt gemensamma tillämpningsanvisningar för situationer som upplevs som svåra på arbetsplatserna.

Parterna tillämpar principen om kontinuerliga förhandlingar under avtalsperioden så att de under avtalsperioden förhandlar och söker lösningar kring särskilda teman. Parterna kan också på den andra partens förslag förhandla om andra frågor som uppstår.

Textändringar som avtalas vid förhandlingarna godkänns i avtalsparternas administrativa organ och träder i kraft vid den separat överenskomna tidpunkten.

4.4 Arbetshälsa

Arbetshälsa uppstår ur arbetets mål, mening och innehåll, ledarskap som identifierar och sammanjämkar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt behärskning av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet.

Programmet Hyvää huomista som avtalsparterna tillsammans inlett 2010 har etablerats för att främja arbetshälsan inom branschen. Arbetsplatsernas utvecklingsobjekt som förverkligas i programmet kan vara vad som helst som berör arbetet, arbetsmetoderna, arbetsgemenskapen, processerna, arbetsmiljön eller produktivitet som genomförs i samarbete och som har en positiv inverkan med tanke på programmets mål.

En arbetsgrupp som utsetts av arbetsgivar- och arbetstagarförbunden väljer gemensamma utvecklingsteman med beaktande av nya infallsvinklar, idéer och konkreta redskap för främjande av arbetshälsa och produktivitet som kan användas av företagen, och utnyttjar tidigare erfarenheterna från programmet Hyvää huomista.

Avtalsparterna uppmuntrar arbetsplatserna till systematisk och målinriktad utveckling av arbetshälsa och produktivitet samt utnyttjande av tjänsterna och resultaten inom programmet Hyvää huomista samt övrigt material som producerats i samarbete mellan arbetsmarknadsorganisationerna – exempelvis livscykelmodellen som publiceras av centralorganisationerna.

5. Avtalets giltighet

Kollektivavtalet gäller fr.o.m. 17.4.2020 t.o.m. 28.2.2022 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp avtalet.

Under förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i kollektivavtalet fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.

6. Protokollets bindande verkan och justering av protokollet

Detta protokoll har samma bindande verkan och giltighetstid som kollektivavtalet mellan parterna.

Detta protokoll har gjorts upp i två identiska exemplar, ett för varje part. Protokollet konstaterades justerat och godkänt efter bägge parters underteckning. Helsingfors den 28 april 2020

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF
Xxxx Xxxxxxxxx
INDUSTRIFACKET RF
Xxxx Xxxxx		Xxxx Xxxxx

BILAGA 1‌

SKOINDUSTRINS LÖNEGRUPPERINGAR‌

Tillämpningsanvisning

Tid i skobranschens yrkesskola eller yrkeskurs beaktas i sin helhet vid beräkningen av yrkesår. Av tid i andra närliggande industribranschers yrkesskolor eller -kurser beaktas hälften, om en sådan skola eller kurs betraktas vara till nytta i skobranschens arbeten.

Lönegrupper (arbetstagare som fyllt 18 år)

I lönegrupp 1 räknas arbetstagare som utför diverse- och hjälparbete och enkelt tempoarbete samt andra jämförbara arbetstagare. Dessutom omfattar denna lönegrupp port- och nattvakter samt arbetstagare i städningsarbeten.

I lönegrupp 2 räknas arbetstagare som utför arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp. Dessutom hör till denna lönegrupp port- och nattvakt, till vilken även anvisats andra uppgifter och tunga diversearbeten som till sin svårighetsgrad är jämförbara med arbeten i denna lönegrupp samt städare på produktionsavdelningar.

I lönegrupp 3 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst ett år i egentliga skobranschens arbeten.

I lönegrupp 4 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst 2 år i egentliga skobranschens arbeten.

I lönegrupp 5 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst 3 år i egentliga skobranschens arbeten.

FÖRTECKNING ÖVER SKOBRANSCHENS YRKESBETECKNINGAR‌

1.1. Tillskärning av ovandelar

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Tillskärning av ovandelar av läder för hand eller med maskin	5
2	Tillskärning av läderfoder och delar av dem samt tillskärning av pälsfoder	3
3	Tillskärning av ovandelar (textil- och konstämnen), för hand	3
4	Tillskärning av ovandelar (textil- och konstämnen), med maskin
		2
5	Tillskärning av tygfodrar för hand samt tillskärning av yllefodrar och konstpäls för hand och med maskin
		3
6	Tillskärning av tygfoder med maskin	2
7	Spaltning av ovandelar och foder med bandspaltningsmaskin
		2
8	Förtunning av ovandelar med bandförtunningsmaskin med hjälp av matris	2
9	Numrering och stämpling	2
10	Matrisperforering och mönstring	2
11	Sammansättning av ovandelar och foderdelar och avsändning av arbeten	2
12	Skrivare	2
13	Skrivare (krävande, med skärmbildsterminal)	3
14	Gradering av modellerna samt tillverkning av grundmodellerna	4
15	Granskare av tillskärning	5
16	Skoreparerare	5

1.2. Nåtlingsavdelning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Förtunning av ovandelar	5
2	Förtunning av foder och småstycken	3
3	Brännfållning	2
4	Ritning av mönster, för hand och med maskin	2
5	Flätning av dekorationer	2
6	Sammansättning av ovandelar genom flätning	3
7	Dekorativ perforering och lettring	4
8	Öppning av söm	2
9	Strykning eller pressning av mellanfoder med strykjärn	2
10	Sammansättning av foder genom limning	2
11	Sammansättning av foder genom sömnad, tygarbeten samt andra enkla syarbeten; till exempel nåtling av kanten med hjälp av styrapparat, nåtling av hälförstärkning, stickning med kassett- eller jämförbar automatmaskin, fästning av vanliga plösar, nåtling omkring remmar och plösar, fästning av dragkedja med hjälp av styrapparat med 2-nålsmaskin eller när den är limmad på förhand samt kortsömsautomatarbeten.
		3

12	Stickning av mönster samt sammansättningsarbeten (till exempel enkla sammanfogningar av stycken, dragkedjor som öppet arbete, strängstickning, krävande styrapparatarbeten, fogning (nåtling och kringnåtling av en läder- och ripskant som vänds separat) stövelsyarbeten (andra än de som är i klass 5.)
		4
13	Vändning av läder- och ripskant	4
14	Fållning	5
	■ Fotocellstyrd fållning	4
15	Montering och pressning av tåstyvning	2
16	Krävande sammansättningsarbeten (till exempel mockasinbitar, bakstycken, dekorativa plösar och remmar, dragkedjor med vändsöm, stram dold fogning, krävande resårinfällningsarbeten, kringnåtling (annan än i punkter 11 och 12), beläggningar, stickning av prov, stickning av kappa i stövel, stickning som helhetsarbete och repareringsarbeten
		5
17	Insättning av dragkedja genom limning	2
18	Uppfodring genom limning för nåtling omkring, med vändsöm	2
19	Insättning av öglor, insättning av krokar och nitning	3
20	Renskärning med maskin	2
21	Renskärning för hand	3
22	Färgning av foderranden i färdig nåtling	2
23	Vändning av stövelskaft	2
24	Kappning av stövel	3
25	Renskärning av passpoal i stövel	2
26	Renskärning av stövelkappa	2
27	Mellangranskning av nåtlingar och granskning av färdiga nåtlingar	4
28	Renskärning av foder från pinningsmarginal för limpinning	2
29	Laminering av ovandel och foder för pinning	2
30	Vändning av näbbstövelskaft	3
31	Vändning av näbbstövelskaft utan hjälpapparat	4
32	Tillbankning av ovandel, krävande (till exempel kosackstövel)	4
33	Arbetsfördelare	3
34	Arbetsfördelare (självständig)	4
35	Rynkning av mockasin	5
36	Sytt reliefmönster i mockasin	5
37	Luftmaskvirkning i mockasin	5
38	Genomnåtling	5

III. Pinneriavdelning, bottningsavdelning, utputsning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Ordning av läster	2
2	Fästning av bindsula	2
3	Kappning	4
	- skivkappa	3
4	Insättning av tåstyvning	2
5	Tillbankning av (nåtlingens) hälkappa men specialmaskin	4
6	Fästning av nåtling i bak	2
7	Fästning av kappans hörn	2
8	Översträckning med kombinationsmaskin och pinning av främre delen	5
9	Uträtning av foder	4
10	Pinning av foder (welt)	3
11	Pinning av tå och häl med stiftapparat
	(inte pinning med specialmaskin)	5
12	Pinning av sida	5
13	Pinning av sida och häl med kombinationsmaskin	4
14	Pinning av tå med specialmaskin	4
15	Pinning av häl med specialmaskin	3
16	Weltpinning	4
17	Pinning av träskor	3
	- lästen inne	4
18	Pinningsnåtling	4
19	Efterbankning av häl med specialmaskin	2
20	Tillbankning, efterbankning och strykning	4
21	Varmluftsblåsning	2
22	Granskning efter pinning	3
23	Granskning efter pinning, om
	handskomakararbeten ingår i arbetet	5
24	Nåtling av rand	5
25	Efterbankning av rand	2
26	Utjämning av bindsöm	4
27	Utjämning av becksöm (tillskärning av tåstyvning och foder och utjämning av söm för hand)
		4
28	Förtunning av randändan	2
29	Bortslipning av överflödigt material (pinningsmarginal)
		2
30	Korning av pinningsmarginal (skrapning under ovandelens rand)	4
31	Korning av pinningsmarginal med automatmaskin	3
32	Renskärning av ovandelens rand i träskor	2
33	Fästning av förstärkningsband i sulan (i sko med falsk rand)
		2
34	Randsyning av häl med märlmaskin	2
35	Limning av yttersula och framsula för hand eller med maskin
		2
36	Nåtling i klack	3
37	Bottning, koppsulor	5

38	Bottning, andra färdiga yttersulor	3
39	Bottning, andra	2
40	Randning och ritsning av yttersula, randarbete	4
41	Kantning av yttersula, annan än randarbete	3
42	Nåtling av yttersula	5
43	Genomnåtling	4
44	Spikning av yttersula	3
45	Skruvning av yttersula	3
46	Glättning av yttersula	2
47	Avlägsning av läst, med maskin	2
48	Avlägsning av läst, för hand	3
49	Avlägsning av läst för hand, stövlar	4
50	Lästisättning, med pinningsläst, även mockasin	3
51	Spikning av häl	2
52	Hyvling av häl	3
53	Hyvling av sulkant	5
54	Bortskärning av överflödigt material i gummiyttersulor	3
55	Fräsning av sulkant eller profilering med specialmaskin
		2
56	Patinaborstning samt efterborstning med fast borstvax
		3
57	Borstning eller polering av ovandel (annan än i nr 57 nämnd)
		2
58	Färgning av sulkant för hand	2
59	Polering av sulkant	3
60	Sammansättning av klackens framdel och klack, arbete med färdig yttersula	2
61	Anpassning av klack för hand	5
62	Anpassning av klack med maskin	4
63	Förfästning av klack och fästning i samband med montering	3
64	Spikning av förfästad klack	2
65	Arbete med klackens framdel	4
66	Spikning av stiftlapp med maskin	2
67	Spikning av stiftlapp med maskin i mönster	3
68	Hyvling av stiftlapp med specialmaskin	2
69	Fräsning av klack med specialmaskin (inte kanthyvel)	3
70	Fräsning av klack med specialmaskin, hög damklack	4
71	Montering och spikning av gummilapp	2
72	Skärning av klackens framsida (inte lös klack)	4
73	Bimsning framför klack	2
74	Slipning av xxxxx, formande	4
75	Bimsning av klack	2
76	Polering av klack och tryckning av trissa	2
77	Bimsning av yttersula	3
78	Målning av yttersula enligt mönster	2
79	Polering av yttersula	2
80	Lettring av sulkanten, tryckning och polering	2
81	Lästisättning, california	3

82	Insättning av mellansula, california	3
83	Pinning av mellanstycke, california	3
84	Handskomakarsarbete	5
85	Rengöring av ovandel och yttersulkant för hand	2
86	Rengöring av ovandel med maskin	2
87	Uppfodring av xxxx, helsula	2
88	Uträtning och strykning (utputsning)	2
00	Xxxxxxxx xx xxxxxxxxxxx	0
90	Veckning av stövelskaft	5
91	Fästning av dekorationer	2
92	Renskärning av foder, med maskin	2
93	Renskärning av foder, för hand	3
94	Handmålning och lappning (utputsning), även lappning av lackläder
		4
95	Sprutmålning, dragning av dressing och sprutning	3
96	Snörning	2
97	Stämpling av askar	2
98	Slutgranskning	5
99	Askning	2
100	Bottning, vulko	4
101	Förtillbankning av mockasin	4

IV. Stanseri (tillverkning av sulor, klackar, styvningar o.d.)

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Utstansning av yttersulor av läder	5
	Utstansning av bind- och mellansulor samt kappor av läder	4
2
3	Utstansning av klacklappar av läder	2
4	Utstansning av gummi och skivvara	3
5	Förtunning av kappa för hand	3
6	Snedförtunning av bindsulor, kappor och gelänker	2
7	Plan- och formförtunning av bottningsmaterial	2
8	Förtunning av textilstyvningar med "Fortuna"	2
9	Förtunning av gelänk och fästning av fjäder	2
10	Tillbankning och pressning av sulor och klackar	2
11	Ritsning av randbindsula	4
12	Limritsning av randbindsula	3
13	Lyftning av kant	2
14	Tygning av randbindsula	2
15	Kantning och nåtling i mellan- och bindsula	2
16	Korning	2
	Korning av koppsula	3
17	Limning av yttersula för hand och med maskin	2
18	Planet tillskärning	3

19	Slipning av xxxxx, formande	4
20	Byggning av läderklack, även fiberläder	3
21	Skärning av en lös klacks framsida	2
22	Spikning av stiftlapp med maskin	2
23	Spikning av stiftlapp med maskin i mönster	3
24	Hyvling av stiftlapp, specialmaskin	3
25	Bimsning av lös klack	3
26	Färgning av plastklack	2
27	Polering av klack	2
28	Nåtling i klack	3
29	Sammansättning av xxxxxxxx framdel och xxxxx, arbete med färdig yttersula
		2
30	Fräsning eller profilering av lös sulas kant med specialmaskin
		2
31	Fästning av limrand i färdig yttersula	3
32	Sortering av sulor	2
33	Förpackning	2
34	Hålritsning av klack	2
35	Färgning och limning av randrem	2
36	Skötare av PU-maskin	5
37	Färgare av PU-sulor (utför inställningar)	3
38	PU-renskärare	3

V. Lagerarbeten

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Lagerarbeten	2
2	Truckförare	3
3	Ansvarsfull mottagning och ordning av kemikalier i huvudsyssla
		4
4	Ansvarsfullt lagerarbete (till exempel skötsel av kortsystem, sortning av läder, leverering av beställningar, mottagning och ordning av råvaror)
		5

LÄDERINDUSTRINS LÖNEGRUPPERINGAR‌

Tillämpningsanvisning

Tid i läderbranschens yrkesskola eller yrkeskurs beaktas i sin helhet vid beräkningen av yrkesår. Av tid i andra närliggande industribranschers yrkesskolor eller -kurser beaktas hälften, om en sådan skola eller kurs betraktas vara till nytta i läderbranschens arbeten.

Lönegrupper (arbetstagare som fyllt 18 år)

I lönegrupp 1 räknas arbetstagare som utför diverse- och hjälparbete och enkelt tempoarbete samt andra jämförbara arbetstagare. Dessutom omfattar denna lönegrupp port- och nattvakter samt arbetstagare i städningsarbeten.

I lönegrupp 2 räknas arbetstagare som utför arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp. Dessutom hör till denna lönegrupp port- och nattvakt, till vilken även anvisats andra uppgifter och tunga diversearbeten som till sin svårighetsgrad är jämförbara med arbeten i denna lönegrupp samt städare på produktionsavdelningar.

I lönegrupp 3 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst ett år i egentliga läderbranschens arbeten.

I lönegrupp 4 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst 2 år i egentliga läderbranschens arbeten.

I lönegrupp 5 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst 3 år i egentliga läderbranschens arbeten.

FÖRTECKNING ÖVER SKOBRANSCHENS YRKESBETECKNINGAR‌

Förkortningar som betecknar arbetsstyckets vikt är:

L	=	lätta, omfattar sådana som motsvarar en saltvikt på -12 kg,
Mt	=	medeltunga, 12–18 kg och
T	=	tunga, +18 kg hudar och delar av dem.

Hudlager

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Mottagningsgranskare, kvalitetssorterare, ansvarsfull
		5
2	Truck- och traktorförare i hudlager, kalknings- och garvningsavdelningar samt transport- och utkörning av kemikalier
3	Arbeten i råhudslager Till exempel försortering (inte kvalitetssortering), saltning, sortering i viktklasser och vägning, krupongering	4

Kalkningsavdelning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Skötare av spaltningsmaskin	5
2	Ersättare för skötare av spaltningsmaskin	4
	- när arbetstagaren arbetar som skötare	5
3	Mottagare av spaltningsmaskin	3
4	Kalkare, ansvarsfull	5
5	Blöt- och kalkskavning Mt och T	5
6	Blöt- och kalkskavning (= får och get)	4
7	Skärning av kanter	4
8	Ansvarsfull sorterare av kalkade skinn	4
9	Avkalkning och betning	4
10	Andra arbeten på kalkningsavdelningen vilka likställs med arbeten i lg 3 Till exempel biträde vid kalkskavning, dragare vid klyvning av nackar och sidor med bandmaskin samt klyvning av kalvhuvud med specialmaskin, tvätt och centrifugering av ylle och hår, skötare av kokapparat (kokning av avfall), avhåringsmålning, krupongering.
		3

Garvningsavdelning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Vägning av kemikalier, ansvarsfull tillverkare av färg- och appreturmedel	5
2	Skötare av spaltningsmaskin för garvat läder	5
3	Ersättare för skötare av spaltningsmaskin för garvat läder	4
	- när arbetstagaren arbetar som skötare	5
4	Förtunning, får-, get-, sidor och nackar samt foderläder, styckspalt och motsvarande	4
5	Förtunning, andra än de som nämnts i punkt 4	5
6	Uträtning och riktning för hand, Mt och T	5
7	Bark- och kromgarvare samt tunnfärgare, ansvarsfull	5
8	Glasskivetorkning får, get och spalt	3
9	Glasskivetorkning, annan än de som nämnts i punkt 8	4

10	Förare av överföringskran	4
11	Vattenpressning med valspress	3
12	Våtslipning, efter förtunning	3
13	Maskinuträtning	3
14	Uträtning med ben- och nackmaskin	3
15	Vakuumtorkning a) våt	4
	b) halvtorr, torr och spalt	3
16	Sorterare på garvningsavdelning: - hudläder	5
	- fårläder	4
	- spaltläder	3
17	Uppsmörjning, för hand (inte småläder)	3
18	Läggning av garvat och färgat läder på bockar	3
19	Andra arbeten på garvningsavdelningen vilka likställs med arbeten i lg 2 T.ex. avlägsning av läder och tvätt av glasskiva, strykning av lim i glasskivetorkeri.	2

Bearbetningsavdelning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Mjukning-stollning, boxläder och hudnappaläder	5
2	Mjukning, andra än de som nämnts i punkt 1 och eftermjukning för boxläder	4
3	Mjukning med automatmaskin	3
4	Tunnmjukning	3
5	Stollning av handskskinn som handarbete	5
6	Skötare av fettavlägsningsanläggning	5
8	Chagringering som handarbete	4
9	Mjukning, i hjul	3
10	Skärning av kant	3
11	Strykning med handjärn före spikning	3
12	Spänning	3
13	Torkning-hängning (taktraverskran, fuktningsrum och torkeri) T	3
14	Andra arbeten på bearbetningsavdelningen vilka likställs med arbeten i lg 2	2
	T.ex. avlägsning från spikning, fuktning, mjukningskorkning med maskin, spikningsspänning L.

Utputsningsavdelning och lager

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Försäljningssorterare	5
	- sorterare av halvfabrikat	5
	- vant- och foderspaltsorterare	3
2	Slipning, krävande, till exempel mockaläder	5
3	Ytslipning av skoovandelsläder före utputsning	4
4	Dragning av poleringsmedel i svart boxläder	4
5	Polering, krävande, till exempel boxläder och chevreauläder	4
6	Polering, andra än de som nämnts i punkt 5	3
7	Slipning, andra än de som nämnts i punkt 2 och 3, även mockaspalt	3
8	Slipning av spalt, inte mockaspalt	2
9	Dammavlägsning med automatmaskin	2
10	Borstning av mockaläder för hand	3
11	Polering med slipningsmaskin	4
12	Sprutfärgning som handarbete	5
	- biträden	2
13	Skötare av täckfärgningsmaskin, ansvarsfull	5
	- skötare av täckfärgningsmaskin, deltar i matning	4
	- matare och mottagare	3
14	Skötare av färggjutningsmaskin (lackläder)	5
15	Mangling av sulläder	3
16	Grundning och färgning i bord som handarbete och på löpande band	3
17	Mjukningskorkning, som handarbete	2
18	Chagrinegring-strykning, med hydraulisk press	3
19	Strykning med eljärn, efter utputsning	3
20	Mätningsapparatsarbeten	3
21	Krävande lagerarbeten	4
22	Lagerarbeten	3
23	Ritning och tillskärning av gummifotskaft	4
24	Tillskärning av draperingsläder enligt mönster	5
25	Vägare av kemikalier	5
	- biträde	3
26	Tonare, reseptskrivare	5
27	Finiflexmaskin - matare	4
	- mottagare	4
28	Tryckning av färgmönster - matare	4
	- mottagare	3
29	Truckförare	3
30	Andra arbeten på utputsningsavdelningen vilka likställs med arbeten i lg 2	2

Kappverk
Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Utstansning	3
2	Snedförtunning för hand	3
3	Snedförtunning med maskin	2
4	Formning för hand	3
5	Formning med maskin	3
6	Förtunning med automatmaskin	2
7	Förpackning	2
Fiberläderarbeten
Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Förmalning, våt och torr	3
2	Tillverkning av massa	4
3	Tillverkning av skiva i vakuumlåda	4
4	Våtpressning	3
5	Hängning till torkning	2
6	Sortering	4
7	Limning och tillverkning av klackar	3
Seldons- och remverk
Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Tillskärning av helläder självständigt	5
2	Sadelmakare, kan självständigt tillverka mest krävande seldons- och läderverk	5
3	Klassificering av dragläder och seldonsremmar	5
4	Produktgranskare, krävande arbete	4
5	Tillskärning av seldonsdelar, andra än de som nämnts i punkt	3
6	Handsömnad, mer krävande arbeten	3
7	Handsömnad, enkla tempoarbeten	3
8	Maskinsömnad, av seldonsdelar	3
9	Fyllning och stickning av bogtränsdyna	3
10	Fyllning av däckelputor	3
11	Sammansättningsarbeten från färdiga delar	3
12	Stämplings- och tryckningsarbeten	3
13	Utstansning	2
14	Utstansning av helläder	4
15	Utjämning, som handarbete	2
16	Förtunning av kanter med Xxxxxxxxxxxxx, en arbetstagare som kan skärpa och ändra inställningar	3
17	Förtunning av läderdelar, annan än ovan nämnda	2
18	Nitning av tamper	2
19	Nitning av andra seldonsdelar	3
20	Remtillverkningsarbeten, svärtning, smörjning, dragning, limning och lackering	2

21	Flätning och vridning av bröstrem	2
22	Tillverkningsarbeten av dragläder: limning, pressning, stämpling och delning i par	2
23	Perforering av rem, räffling, färgning av kant och polering	2
24	Tryckning och lästningsarbete	2
25	Tillskärning av tygdelar med maskin	3
26	Nitning	2
27	Rundande skärning av remkanter	2
28	Rundande skärning av remkanter och färgning med maskin	3
29	Sömnad med Randalmaskin	4
30	Handsprutning	3

Tekniska läderverk

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Utstansning, tätningar, kopplingsläder m.fl.	2
2	Excenterpressning, skärning av plast m.fl.	2
3	Utjämning, pumpläder och småtätningar	3
4	Pressning, som handarbete t.ex. småtätningar	3
5	Borrning, S-läder, tätningar, picker	2
6	Maskinsömnad, mellanremmar, slagkappor	2
7	Skärning av bitar, fästningsläder, spännremmar osv.	2
8	Limning, S-läder, friktionsrullar, Rolleskinläder randremmar, grundlimning av maskinremmar	2
	- limning av Friitalaremmar	3
9	Utjämning: Gill-box och frottéläder, slagkappor, mellanremmar S-läder och randläder	2
10	Nitning: mellanremmar, slagkappor, S-läder	2
11	Smörjning: tätningar, solvremmar, luntremmar osv.	2
12	Polering och utputsning: maskinremmar	2
13	Rundning av remmar	3
14	Dragning av xxxxxx: rund-, kil, vridremmar och skosnören	2
15	Tryckning av skyddbälg	4
16	Skärning med rund- och riktningsskärare, slag-, solv-, mellan-, maskin- och randremmar, slagkappor, S-läder och stora tätningar	4
17	Utjämning: V- och U-tätningar	4
18	Pressning: Av högtryckstätningar och picker	4
19	Skärning, stor hud: Tätningar och kardningsbyxläder, kammaskin-, gill-box-, luntrem-, kil-, vrid- och rundremläder	5
20	Utjämning: Tätningar, andra än de som nämnts i punkter 3 och 17	4
21	Fogning och limning: Frottéläder, luntremsläder, maskinsremmar	3
22	Förtunning av kanter med Fortunamaskin	3
23	Falsning av kardningsbyxor	5

24	Fogning och limning: Byx- och gill-boxläder, andra än de som nämnts i punkt 21, samt avslutning av nylonrem	5
25	Borrning av plast med mejselborrsmaskin, picker	3
	- som kan montera blad	4
26	Fräsning av plast med fräsmaskin, picker, plåtsmeds-
	hammare o.d.	4
	- som kan montera blad	5
27	Svarvning av plast, monterares hammare, koniska rullar	5

Handske- och arbetsvantindustri

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Tillskärning för hand som helhetsarbete: av mocka-, yt- och handskskinn	5
2	Tillskärning med maskin: mocka-, yt-, handsk- och sportmockaläder samt handskärning av det sistnämnda	4
3	Maskinskärning av arbetsvante eller handske samt tillskärning av bitar	3
4	Sömnad av överlappnings- och motsöm	4
5	Sömnad av fingerspetsar och sömnad omkring	5
6	Dekorativ sömnad av handske	4
7	Sömnad av arbetsvante	2
8	Sömnad av arbetsvante (fingervante)	3
9	Sömnad av stepsöm	5
10	Granskning och räkning av tillskurna delar	3
11	Tillskärning och sömnad av foder	3
12	Sömnad av foder	3
13	Vändning av arbetsvante	2
14	Vändning av arbetshandske	3
15	Sömnad av vante med foder	3
16	Sömnad av handske med foder	4
17	Sömnad av pälsvante med specialmaskin	4
18	Insättning av spännen, öglor, knappar och läster samt buntning	2
19	Sammansättning av ishockeyhandske	5
20	Granskning av färdiga produkter	5
21	Kantning av handske	2
22	Uppfodring av handske	2
23	Strykning av handske (fingervante)	3
24	Sammansättning av bobollshandske	4
25	Sömnad av pälshandske	5

Läderkostym- och pälsarbete

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Tillskärning som helhetsarbete av läder och pälsläder, även pälskragar	5
2	Tillsättning av mönster och skärjärn	5
3	Tillskärning av ovandelar som delarbete	4
4	Tillskärning av pälsfoder	4
5	Tillskärning av överdragstyg	4
6	Sortering efter färg	5
7	Granskning och mellangranskning av tillskurna delar	4
8	Ritning och tillskärning av foder	3
8	Tillskärning av små läderdelar, foder, dukar och förstärkningar	3
10	Förtunning, sömkanter	3
11	Öppningar och limningar av sömmar	3
12	Vikning, vändning av fickor och knapphål	4
13	Markering och fästning av knappar och tryckknappar	3
14	Strykning av sömmar, limband, förstärkningar, mellandukar, formning av krage och motsvarande	3
15	Markering av sömsmån	3
16	Spänning av pälsar	3
17	Renskärning	3
18	Strykning av fodersömmar	2
19	Tillsättning av stödtyg	3
20	Markering och numrering	2
21	Beläggning av knappar och spännen	2
22	Pälslappning	2
23	Inledande och inre fogning samt byxarbete	4
24	Sömnad av överdrag	4
25	Kringfogning	4
26	Tillsättning av ärm	4
27	Mönsterstickning, dekorationsmönster och kantstickning	4
28	Sömnad av pälskrage	4
29	Knapphål med specialmaskin	3
30	Fästning av underkrage med specialmaskin	3
31	Fodersömnadsarbeten	3
32	Annan pälssömnad	3
33	Fästning av förstärkningar och stöd för bälte med specialmaskin	3
34	Handsömnad	3
35	Lappning av läderkläder	4
36	Lappning av använda läderkläder	5
37	Specialbyx- och overallsarbete som helhetsarbete	5
38	Tillverkare av modellexemplar som helhetsarbete	5
39	Plagg som helhetsarbete	5

40	Färdigpressning av plagg som helhetsarbete	5
41	Pressning av plagg	4
42	Slutstrykning	3
43	Granskning av färdiga produkter	5
44	Dammsugning	3
45	Arbetshandledare	5
46	Arbetsfördelare (självständig)	4
47	Arbetsfördelare	3
48	Graderare	5
49	Ritning, skärning och järnbeslag av mönster	4

Rengöringstjänst

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Sandblåsning	5
2	Dammavlägsning	3
3	Maskintvätt, ansvarsfull	4
4	Mottagningsgranskning och avsändning, ansvarsfull	4
5	Färgreparation, sprutning	5
	- som bordarbete	3
6	Annat reparerings- och rengöringsarbete	3

PÄLSBEARBETNINGENS LÖNEGRUPPERINGAR‌

Tillämpningsanvisning

Tid i pälsbranschens yrkesskola eller yrkeskurs beaktas i sin helhet vid beräkningen av yrkesår. Av tid i andra närliggande industribranschers yrkesskolor eller -kurser beaktas hälften, om en sådan skola eller kurs betraktas vara till nytta i pälsbranschens arbeten.

Lönegrupper (arbetstagare som fyllt 18 år)

I lönegrupp 1 räknas arbetstagare som utför diverse- och hjälparbete och enkelt tempoarbete samt andra jämförbara arbetstagare. Dessutom omfattar denna lönegrupp port- och nattvakter samt arbetstagare i städningsarbeten.

I lönegrupp 2 räknas arbetstagare som utför arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp. Dessutom hör till denna lönegrupp port- och nattvakt, till vilken även anvisats andra uppgifter och tunga diversearbeten som till sin svårighetsgrad är jämförbara med arbeten i denna lönegrupp samt städare på produktionsavdelningar.

I lönegrupp 3 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst ett år i egentliga pälsbranschens arbeten.

I lönegrupp 4 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst 2 år i egentliga pälsbranschens arbeten.

I lönegrupp 5 räknas arbetstagare som utför ett arbete som enligt beteckningsförteckningen nedan hör till denna lönegrupp och som arbetat i minst 3 år i egentliga pälsbranschens arbeten.

FÖRTECKNING ÖVER PÄLSBEARBETNINGENS YRKESBETECKNINGAR‌

Hudlager och bearbetning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Hudlager, sorterare ansvarsfull	5
2	Arbeten i råhudslager	4
3	Kararbeten, smörjning och tvätt av råläder, även handsmörjning
		3
4	Färgning, yrkeskunnig	5
5	Skärning av råylle (med remnätsmaskin) en arbetstagare som förmår sköta maskinen
		4
6	Skärning av råylle, annan än de som nämnts i punkt 4 samt nystning av kanter med handmaskin
		3
7	Skavning och borstskavning	4
8	Bänkarbete	5
9	Förtunning, en arbetstagare som kan förtunna alla pälsar, även värdepälsar, och sköta maskin
		5
10	Förtunning, annan än de som nämnts i punkt 8	3
11	Mogning och garvning, ansvarsfull	5
12	Vattenpressning	3
13	Borstvitning	4

Efterbehandling och utputsning

Xxx.xx	Arbetsskede	Lönegrupp
1	Trumarbete (spånarbete och fuktning)	3
2	Mjukning och spänning av pälsar med Universal- och backelsmaskin	4
3	Lappning av pälsar	4
4	a) Spikning	4
	b) Spänning	3
	b) Spänning - borstning	3
5	Maskin- och hjulslipning	4
	Skärning av kant	4
	Handslipning (mockaslipning)	4
	Slutslipning för hand med kromläder	5
6	Färdigskärning av ylle	4
7	Skärning av ylle, annan än de som nämnts i punkt 6	3
8	Rengöring, utstakning och kardning av ylle och hår o.d. arbeten	3
9	Rengöring av värdepälsar för hand, även kamning av räv	4
10	Polering	4
11	Färgning för hand och med borst	3
12	Skötare av pälsskärningsmaskin	5
13	Kvalitetssortering av pälsläder (ansvarsfull)	5
14	Läsning, markering, numrering, granskning och förpackning av läder	2

15	Tillverkare av kemikalier, färger och appreturmedel	5
	- biträde	3
16	Tvätt och torkning av ylle (med maskin)	3
18	Sprutfärgning och färgreparering av kappor och bodyer	5
20	Klippning av kalvhår	4
21	Borstning av plasticeringslösning	3
22	Arbetsfördelare (arbetsflyttning)	3

ARBETSBETECKNINGSFÖRTECKNINGEN FÖR HANDVÄSKE-, VÄSKE- OCH LÄDERVERKINDUSTRIN

BETECKNINGAR PÅ HANDVÄSKEBRANSCHEN‌

Lönegrupp 1 Handväskebransch:

Startlön betalas till en arbetstagare som inte är van vid väskebranschens arbete i högst 3 månader.

Annan väskeverkbransch:

I lönegrupp 1 räknas arbetstagare som utför diverse- och hjälparbete samt andra jämförbara arbetstagare. Dessutom omfattar denna lönegrupp port- och nattvakter samt arbetstagare i städningsarbeten.

Lönegrupp 2

Handväskebransch:

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete. Dessutom hör diverse- och hjälparbeten i denna lönegrupp.

Annan väskeverkbransch:

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete. Dessutom hör till denna lönegrupp port- och nattvakt, till vilken även anvisats andra uppgifter och tunga diversearbeten som till sin svårighetsgrad är jämförbara med arbeten i denna lönegrupp samt städare på produktionsavdelningar.

Xxx.xx Arbetsskede

1 Vändning av foder (handlingsväskor)

2 Tejpning, markering, buntning och räkning.

Lönegrupp 3

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete och som arbetat i minst ett år i egentliga väskebranschens arbeten.

Xxx.xx	Arbetsskede
1	Tillskärning av foder och andra material
2	Sömnad: foder, skol-, handlings- samt bitväskor av läder, konststoffväskor, portmonnäer, bälten, remmar, klockarmband och band Tryckning och värmeförsegling
3	Utstansning: portmonnäer, dekorationer, remändor och plastväskor och bitväskor av läder (även av helläder)
4	Skivning av rem med maskin
5	Ramning: plånböcker, portmonnäer och plastväskor
6	Beläggning av ram (plastväskor)
7	Fognings- och foderarbete (plånbok)
8	Böjnings- och vändningsarbeten, låsning, beslagning, limningar och sammansättningar av delar (mer krävande plastväskor samt enkla läderväskor)
9	Vändning av kant, böjning, vikning – för hand
10	Slipning av kant och färgning
11	Tillverkning av bälten
12	Enkla nitnings-, öglainsättnings- och perforeringsarbeten
13	Lagerarbeten
14	Slutbearbetning och slutgranskning
15	Vändning av remmar
16	Förtunning
17	Uppfodring, maskinarbete (handlings- och konstläderväskor)
18	Limning av superlon, dekorativ linjering och insättning av spännen

Lönegrupp 4
I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete och som arbetat i två år i egentliga väskebranschens arbeten.
Xxx.xx	Arbetsskede
1	Beläggning av ram av läderväskor och -portföljer
2	Tillskärning av överdragsdelar av plast
3	Utstansning av läderöverdragsdelar av helläder
4	Tillskärning för hand, väskespalt och -mocka
5	Böjnings- och vändningsarbeten av krävande läderväskor och - portföljer, låsning och beslagning samt sammansättning av delar även genom limning
6	Krävande nitnings- och tryckknappsarbeten
7	Sömnad som tempoarbete: mesryggsäckar, väskor för tidningar, plånböcker och enkla läderväskor
8	Tillverkning av olika läderverk, bl.a. slidor, dekorativa bälten (som helhetsarbete)
9	Krävande dekorativa sömnader till exempel officerarbälten
10	Slutbearbetning och slutgranskning (läderväskor)

11	Produktgranskare
12	Sammansättning av frysväska
13	Handsprutning
14	Krävande lagerarbeten
15	Städningsarbete (i handväskefabriker)
16	Vändning av kant, böjning, vikning – med maskin

Lönegrupp 5

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete och som arbetat i tre år i egentliga väskebranschens arbeten.

Xxx.xx	Arbetsskede
1	Tillskärning av överdragsdelar av läder för hand (hud, spalt och mocka)
2	Sömnad, med tunga specialmaskiner samt krävande läderhandväskor och -portföljer
3	Förtunning, kan skärpa och ändra inställningarna
4	Ramning av läderväska
5	Tillverkning av väska som helhetsarbete
6	Modellarbeten
7	Bildraperings- och tältarbete
8	Sadelmakararbete och handsömnad
9	Arbetsövervakararbete
10	Lagerförvaltning, ansvarsfull

BETECKNINGARNA PÅ KAPPSÄCKBRANSCHEN‌

Lönegrupp 1

Startlön

Startlön betalas till en arbetstagare som inte är van vid väskebranschens arbete i högst 3 månader.

Lönegrupp 2

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete. Dessutom hör diverse- och hjälparbeten i denna lönegrupp.

- Vändning av foder som maskinarbete och andra enkla maskinarbeten

- Vändning, formning, enkla tempoarbeten

Lönegrupp 3

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete och som arbetat i minst ett år i egentliga väskebranschens arbeten.

- Nitning av plastväska och- påse och enkla tempoarbeten

- Utstansning

- Bordarbeten

- Lagerarbete och förpackning

- Tillskärning av foder med maskin

- Sömnad, påsar enkla tempoarbeten

- Nitning, spikning, blocking (pappväskor)

- Digeliläggare

- Perforering och insättning av öglor

- Nitning av en lätt förvaringslåda

- Städare

Lönegrupp 4

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete och som arbetat i två år i egentliga väskebranschens arbeten.

- Förtunning

- Plitbeslagning av kappsäckskant

- Böjningsarbete av kappsäcksöverdrag

- Del- och dekorativ sömnad av kappsäck

- Uppfodring som handarbete

- Sammansättning av påse (t.ex. flyg- och respåsar)

- Äldre lagerarbetare

- Nitning av industrilåda

- Sömnad av kappsäckfoder

Lönegrupp 5

I denna lönegrupp räknas en arbetstagare som utför något nedan nämnt arbete och som arbetat i tre år i egentliga väskebranschens arbeten.

- Kappsäckateljéarbete

- Sammansättning av kappsäck genom sömnad

- Sömnad med tunga specialmaskiner

- Tillskärning av överdrag, läder, konstläder och papp

- Böjning av papp med tunga specialmaskiner (arbetar självständigt)

- Lagerförvaltning, ansvarsfull

- Pådragning av kappsäckram

- Nitning av kappsäck, krävande läder- och konstläderarbeten (t.ex. låsning och sammansättning)

- Sammansättning av en ABS-plastväska

- Digelskötare

Beteckningar som gäller ishockeyutrustningar konstateras med ett brev mellan avtalsparterna som en del av detta kollektivavtal så som saken avtalats för KHF Sport Oy:s del.

BILAGA 2‌

OMSTÄNDIGHETSTILLÄGGEN I LÄDERINDUSTRIN KROM-, GARVNINGS- OCH SELDONSARBETEN‌

Hudlager:
1	Arbeten i råhudslager – grupp A1
Kalkningsavdelning:
2	Blöt- och kalkskavning – grupp A1
3	Kalkning – grupp A1
4	Kalkspaltning – grupp A1
5	Skärning av kanterna – grupp A1
6	Sortering av kalkat läder – grupp A1
7	Krupongering från kalk, även kalkad spalt – grupp A1
8	Avhåringsmålning – grupp A1
Garvningsavdelning
9	Avkalkning och betning – grupp A2
10	Garvning – grupp A2
11	Läggning på bockar efter garvning – grupp A2
12	Vägning av kemikalier – grupp A2
Färgningsavdelning:
13	Tunnfärgning – grupp A2
14	Bockning – grupp A2
15	Krupongering innan vattenpressning – grupp A3
16	Vattenpressning – grupp A3
17	Krupongering efter vattenpressning – grupp A4
18	Förtunning – grupp E, maskinvaskning med stockmaskin med en man – grupp D, förtunning hudar med en man – grupp D
19	Förtunning, torra läder – grupp A4
20	Kromspaltning – grupp E
21	Uppsmörjning, riktningssmörjning av svärtat läder – grupp C
22	Hängning av barksmort läder efter uppsmörjning samt hängning av handsmörjt kromläder – grupp C
23	Handuträtning, hudar också vakuumtorkning alla skeden – grupp A4
24	Riktning – grupp E

25	Limning: till secoterm – grupp C, förutom får,
26	get och spalt – grupp D till glasskiva – grupp D, förutom får, get och spalt – grupp E Tvätt av glasskiva eller motsvarande – grupp E
27	Tvätt av läder efter limning – grupp E
28	Vägning och blötning av färger och kemikalier – grupp A3
29	– vägning och blötning av appreturkemikalier – grupp A4 Bordfärgningar, också på löpande band – grupp D, anilinfärgning
30	i bord och på löpande band – grupp C Spänning (inte dynavacmaskin) – grupp C
31	Strykning med eljärn före spikning – grupp D
32	Sprutfärgning, för hand – grupp A4
33	Borstning av mocka- och huntingläder, för hand – grupp C.
34	Detsamma, med maskin – grupp D Vitgarvning – grupp A4
35	Slipning – grupp D
36	Maskinborstning – grupp D
37	Maskintäljning – grupp D
38	Talkning av fetläder – grupp E
39	Matning och tömning av sprutfärgningsmaskin vid användning av formalin,
40	grupp C. Daglig rengöring av maskinen, grupp C Rengöring av sprutfärgmaskin – grupp A1
41	Vaskning av mognat läder före spaltning – grupp D
42	Torkning-hängning – grupp B.
43	Tunnmjukning, fuktig – grupp E
44	Maskinuträtning omedelbart efter smörjning/färgning –
45	grupp A3 Städare på produktionsavdelningen, vars uppgifter
46	även innehåller rengöring av WC – grupp A3 Maskinmjukning av färgade hudläder, dammig, inte
47	med automatmaskin – grupp E Fuktning: - spånarbete – grupp B
48	- fuktningsrum – grupp D - fuktningsmaskin, matare – grupp D, och mottagare - grupp C – karfuktning – grupp D Skötsel av fetkokare – grupp A4
49	Hissförare – grupp D

Pälsläderarbeten:

50	Arbeten i råhudslager – grupp A1
51 a.	Kararbeten (även sentrifuger), grupp A1
b.	Vattenkard, grupp A4
52	Tvätt – grupp A1
53	Mogning i karar – grupp A2

54	Färgningsavdelnings arbeten – grupp A3
55	Maskinskavning, inte förtunningsskavning – grupp A1
56	Städare på produktionsavdelningen, vars uppgifter även innehåller rengöring av WC – grupp A3
57	Rengöring av maskinernas dammpåsar och kanaler – grupp A4
58	Spånarbeten – grupp B
59	Demontering av dammande spån- och sandtrumma – grupp B
60	Torkning efter anilinsaltfärger – grupp C
61	Plasticering, polering av plasticerat läder samt syresprutning – grupp C
62	Nystning av kanter med handmaskin – grupp C
63	Handsmörjning, annat än färgat läder – grupp B
64	Torkning (spänning och hängning) av vått, färgat, smort läder – grupp A4
65	Bänkskavning (våt) – grupp E
66	Slipning samt polering och utstakning direkt från slipningen – grupp E
67	Förtunningsskavning i hjul – grupp E
68	Skärning av råylle – grupp E
69	Skyddfärgning (reservoiring) – grupp E
70	Sprutfuktning – grupp E
71	a) Mjukning av älg med backelmaskin – grupp C b) Mjukning av ren med backelmaskin – grupp D
72	Förtunningsskavning i hjul och bänkarbete – grupp E
73	Mjöltrumning och mjölvalk – grupp C
74	Smörjning i trumma och valk – grupp E
75	Kardning direkt från slipning – grupp E
76	Skärning av ylle efter formalinbehandling – grupp D
77	Torkningsrumsarbeten, inte kanal – grupp B.
78	Förtunningsskavning och förtunning: älgar och motsvarande – grupp B.
79	Förtunningsskavning: säl, avlägsnande av kött och förtunning samtidigt – grupp C
80	Kemisk tvätt och torkning av päls (med maskin) – grupp A3
81	Kantning direkt från slipning – grupp E
82	Spänning genom kantning efter slipning – grupp E
83	Spänning av sälar före avlägsnande av kött och förtunning – grupp E, hängning – grupp E

Bottenläderarbeten:

81 Arbeten ända till maskinpressning, denna medräknad, samt alkal- syrevitning – grupp A4, och från den till hängning efter smörjning denna medräknad – grupp B

Seldons- och remarbeten:
82	Färgning av rem – grupp C
83	Dragning av rem efter svärtning – grupp E
84	Lackering – grupp E
85	Smörjning av rem – grupp E
86	Fyllning av lokputor – grupp E
87	Rivning av hår och lump – grupp E
88	Tvätt av hår – grupp E
Fiberläderarbeten:
89	Förmalning, våt och torr – grupp E
90	Tillverkning av massa – grupp A3
91	Tillverkning av skiva i vakuumlåda – grupp A2
92	Våtpressning – grupp A4
93	Limning och tillverkning av klackar – grupp A4
Tekniska läderverk:
94	Limning av Friitalaremmar – grupp A4
95	Smörjning: tätningar, solvremmar, luntremmar – grupp D
Rengöringstjänst:
96	Sandblåsning – grupp A1
97	Dammavlägsning – grupp A1
98	Maskintvätt, ansvarsfullt – grupp C
99	Mottagningsgranskning, ansvarsfull – grupp D
100	Färgjustering – grupp A
Utputsning:
101	Tryckning av färgmönster - matare – grupp D - mottagare – grupp D

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF

BILAGA 3‌

FÖRKORTNING AV ARBETSTIDEN ENLIGT INTJÄNINGSSYSTEMET I SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN‌

1 Tillämpningsområde

Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka. Normalt är dessa arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete.

Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger och Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.

Förkortning av arbetstiden gäller dock inte arbetstagare som anställts för viss tid på högst tre månader. Om ett arbetsavtal för viss tid förlängs, intjänas ledigheterna på grund av förkortning av arbetstiden från och med anställningsförhållandets början.

2 Genomförande av arbetstidsförkortning

I de arbetstidsformer som avses i punkt 1 intjänar arbetstagaren ledigheter för utförda ordinarie arbetsdagar som följer:

minst	17 arbetsdagar	1 ledig dag
”	34 ”	2 lediga
”	51 ”	3 ”
”	68 ”	4 ”
”	85 ”	5 ”
”	102 ”	6 ”
”	119 ”	7 ”
”	136 ”	8 ”
”	153 ”	9 ”
”	170 ”	10 ”
”	187 ”	11 ”
”	204 ”	12 ”
”	212 ”	12,5 ”

De intjänade ledigheter som överskrider ett fullt arbetsskift (4 timmar) ges som en sammanhängande ledighet, om det inte lokalt annat avtalas.

Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid, förlossningsledighet för en tidsperiod på 42 dagar samt utbildnings- och restid under vilken arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet för ordinarie arbetstids del.

Med arbetade ordinarie arbetsdagar likställs även avlönad frånvaro på grund av följande orsaker:

- ett möte av kommunfullmäktige eller -styrelse samt ett möte av en valnämnd eller valkommitté som har tillsatts utgående från lagen för statliga eller kommunala val

- arbetstagarens 50- eller 60-årsdag

- uppbåd och separat läkarundersökning som hör till uppbådet

- likställda med arbetade dagar är de arbetsdagar under vilka arbetstagaren är permitterad, dock högst 30 dagar per år.

- karensdag under en period av lön för sjukdomstid (även när ett barn under tio år insjuknat)

- repetitionsövningar

- eget bröllop

- nära anhörigs dödsfall

- vård av eller ordnande av vård för sjukt barn under 10 år

- tid som används för möten i kollektivavtalssektion som Industrifacket har tillsatt, dock högst tre dagar per år

- tid som används för möten av kommittéer som förbunden gemensamt tillsatt

- vid fastställandet av längden på förkortningsledigheten ska som dagar likställda med arbetade dagar betraktas även sådana dagar under vilka arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av att arbetstagaren har tagit ut ledighet som avses i detta protokoll

Med arbetade dagar likställs även tid som använts till Industrifackets förbundsfullmäktigemöten och/eller förbundsstyrelsemöten för ordinarie arbetstids del.

Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som intjänar ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara uttagen.

Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.

3 Beviljande av ledighet

Den ledighet som har intjänats under ett kalenderår ska ges arbetstagaren senast före utgången av april följande år, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte lokalt avtalar om annat. Sättet och tidpunkten för beviljande av ledighet bestäms av arbetsgivaren, dock så att när tidpunkten meddelas iakttas en tid för meddelande som är två veckor, om lokalt inte annat avtalas.

Protokollsanteckning:

Förbunden rekommenderar att huvudförtroendemannen på begäran kvartalsvis ska få uppgifter om förkortningen av arbetstiden enligt detta avtal och om dess saldo.

Ledigheten ges minst ett arbetsskift åt gången, om annat inte avtalas.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte har getts ut före det får arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten.

Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har fått för mycket ledighet får arbetsgivaren innehålla en motsvarande lön av arbetstagarens slutlön.

Med arbetstagaren kan även avtalas om att arbetstidsförkortningsledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas åt arbetstagaren förutom ersättning för förkortningen enkel lön.

4 Förtjänstnivå

Som kompensation för inkomstbortfallet betalas timavlönade arbetstagare för ledig tid en ersättning som räknas utgående från den genomsnittliga timförtjänsten.

Arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att månadslönen bibehålls oförändrad.

Som divisor för månadslönen används 170.

5 Övertidsarbete per vecka

Vid beräkningen av övertidsarbetet per vecka förkortar en ledighet som ges i enlighet med det här avtalet antalet ordinarie arbetstimmar under ifrågavarande vecka på motsvarande sätt.

6 Dagar likställda med arbetade dagar

Vid fastställandet av semesterns längd betraktas som likställda med arbetade dagar även sådana dagar då arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av att uttagande av ledighet i enlighet med det här protokollet.

7 Ikraftträdande av förkortningen

Avtalet är i kraft t.o.m. slutet av kollektivavtalsperioden och därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast två månader förrän det går ut.

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF PROTOKOLL INDUSTRIFACKET RF

BILAGA 4‌

ARBETSTID I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE INOM SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN‌

1 § Förbunden avtalar om att den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt 3- skiftsarbete i genomsnitt är 35 timmar per vecka. Arbetstidsförkortningen sker genom övergång till 5-skiftssystem eller genom att andra skiftsystem tillämpas.

Protokollsanteckning:

En person omfattas av det här protokollet när han eller hon oavbrutet har arbetat i kontinuerligt 3-skiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskift.

2 § I arbete som avses ovan i § 1 ska arbetstiden under en tidsperiod på högst ett år utjämnas till i genomsnitt 35 timmar per vecka.

För arbetet ska på förhand utarbetas ett arbetstidsschema för åtminstone den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till sagda genomsnitt.

3 § Den minskning i inkomster som föranleds av utjämningen av arbetstid ersätts i kontinuerligt 3-skiftsarbete så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i den ifrågavarande arbetstidsformen intjänar ett tillägg i centbelopp som är 14,3 % av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst enligt kollektivavtalet. Tillägget beaktas inte vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten. Som beräkningstid av den genomsnittliga timförtjänsten reserveras den månad som följer efter kvartalet.

Betalning av tillägget gäller även restid och utbildningstid som arbetsgivaren ersätter för den ordinarie arbetstidens del och tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid.

Lokala avtal om tidpunkterna för utbetalningen av de intjänade tilläggen kan ingås enligt det tillämpade skiftsystemets behov.

Förbunden anser att en så jämn inkomst som möjligt är att rekommendera. Detta kan genomföras bland annat på så sätt att de intjänade tilläggen betalas på lönebetalningsdagar som infaller under längre oavbrutna ledighetsperioder eller närmast följer dem.

Det tillägg som nämns i denna paragraf betalas inte till arbetstagare med veckolön, halvmånadslön eller månadslön.

4 § När ett 5-skiftssystem används får arbetstagaren en oavbruten ledighet på 22 dagar mellan den 20 maj och den 20 september för semestern.

De semesterdagar som blir över efter denna ledighet och som ingår i semesterdelen på 24 dagar ges enligt huvudregeln som en sammanhängande period under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret löper ut.

I samtliga arbetsskiftssystem som avses i detta avtal ges den semesterdel som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret löper ut eller före utgången av april följande år.

När semestern ges, liksom när om tidpunkterna för semestrarna meddelas, tillämpas till övriga delar bestämmelserna i semesterlagen.

Förbunden anser det dock ändamålsenligt att man strävar efter att genomföra förläggningen av semestrarna i arbetstidsschemat i ett så tidigt skede som möjligt.

5 § Lediga dagar enligt arbetstidsschemat likställs med arbetsdagar när semestertiderna bestäms, dock borträknat dagsarbetarnas reguljära lediga dagar som ingår i den kalendermånaden.

6 § Söckenhelgsersättningar betalas i enlighet med förutsättningarna i kollektivavtalet.

7 § I de arbetstidsformer som avses i det här avtalet ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet.

8 § Vid övergången från en arbetstidsform som avses i detta avtal till en annan arbetstidsform liksom när arbetstagarens anställningsförhållande upphör kommer man överens om hur de intjänade men outtagna ledigheterna ska ersättas, antingen genom att ge en motsvarande ledighet eller genom att ersätta dem med pengar enligt den genomsnittliga timförtjänsten.

9 § Detta avtal är i kraft t.o.m. slutet av kollektivavtalsperioden och därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt sagt upp det senast två månader innan avtalets giltighet upphör.

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF PROTOKOLL INDUSTRIFACKET RF

ARBETSTID I INTERMITTENT 3-SKIFTSARBETE‌‌‌

BILAGA 5

1 § Förbunden avtalar om att den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete förkortas så att den i genomsnitt är 36,0 timmar per vecka.

Protokollsanteckning:

En person omfattas av det här protokollet när han eller hon har arbetat i intermittent 3-skiftsarbete i morgon-, kvälls- och nattskift.

2 § Arbetstidsförkortningen genomförs genom att ge ledighet så att arbetstiden under en tidsperiod på högst ett kalenderår utjämnas till i genomsnitt 36,0 timmar per vecka.

Protokollsanteckning:

Den årliga arbetstiden i denna arbetstidsform räknas genom att antalet arbetsveckor multipliceras med 36,0.

För arbetet ska på förhand utarbetas ett arbetstidsschema för åtminstone den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till sagda genomsnitt.

Arbetsgivaren ska meddela om bestående förändringar i gällande arbetstidsschema senast två veckor innan.

3 § Den minskning i inkomster som föranleds av utjämningen av arbetstid ersätts i intermittent 3-skiftsarbete så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i den ifrågavarande arbetstidsformen intjänar ett tillägg i centbelopp som är 9,5 % av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst enligt kollektivavtalet. Tillägget beaktas inte vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten. Som beräkningstid av den genomsnittliga timförtjänsten reserveras den månad som följer efter kvartalet. Betalning av tillägget gäller även restid och utbildningstid som arbetsgivaren ersätter för den ordinarie arbetstidens del och tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid.

Lokala avtal om tidpunkterna för utbetalningen av de intjänade tilläggen kan ingås enligt det tillämpade skiftsystemets behov. Ifall annat inte har avtalats betalas de intjänade tilläggen per lönebetalningsperiod.

Protokollsanteckning:

Förbunden konstaterar att man har kunnat, och alltjämt kan, avvika från procentersättningen i de företag där utjämningsledigheter som etablerad praxis har ersatts med genomsnittlig timförtjänst.

4 § Arbetstagaren får semester i enlighet med semesterlagen och kollektivavtalet.

Lediga dagar enligt arbetstidsschemat likställs med arbetsdagar när semestertiderna bestäms, dock borträknat dagsarbetarnas reguljära lediga dagar som ingår i den kalendermånaden.

5 § I de arbetstidsformer som avses i det här avtalet ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet.

6 § Vid övergången från en arbetstidsform som avses i detta avtal till en annan arbetstidsform liksom när arbetstagarens anställningsförhållande upphör kommer man överens om hur de intjänade men outtagna ledigheterna ska ersättas, antingen genom att ge en motsvarande ledighet eller genom att ersätta dem med pengar enligt den genomsnittliga timförtjänsten.

7 § Detta avtal är i kraft t.o.m. slutet av kollektivavtalsperioden och därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt sagt upp det senast två månader innan avtalets giltighet upphör.

SKO- OCH LÄDERINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF

BILAGA 6‌

VERKSAMHETSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD‌

Syftet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheten är att effektivera samarbete och sysselsätta arbetstagare så snabbt som möjligt.

Samarbets- och uppsägningsförfarande

Arbetsgivaren lägger fram en verksamhetsplan i början av samarbetsförhandlingar som berör minst 10 arbetstagare. Om planens innehåll förhandlas med personalföreträdarna. I planen redogörs för förhandlingsrutinerna och förhandlingsformerna, den planerade tidtabell samt de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden i fråga om jobbsökning, utbildning och anlitande av arbetsförvaltningens tjänster. I planen beaktas de gällande normerna om hur man går tillväga vid nedskärning av arbetskraft. Om samarbetsförhandlingarna berör under 10 arbetstagare, presenteras i samarbetsförfarandet de planerade verksamhetsprinciperna under uppsägningstiden för arbetssökandet, utbildningen och anlitandet av arbetskraftsservice.

Förhandlingarna om verksamhetsplanens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av alternativen för uppsägning vid samarbetsförhandlingar om stora uppsägningar tidigast kan inledas sju dagar efter att grunderna och inverkningarna behandlades.

I samband med ett samarbetsförfarande som gäller en planerad nedskärning behandlas även de ändringar som behövs i personalplanen.

Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger tillsammans utan dröjsmål vilka offentliga arbetskraftstjänster som behövs när samarbetsförfarandet eller små företags uppsägningsförfarande i har inletts. Arbetsgivaren strävar efter att tillsammans med arbetskraftsmyndigheten komma överens om hurdana tjänster som erbjuds, tidtabellen för deras genomförande samt samarbetet i deras genomförande. Personalens representanter deltar i samarbetet.

Sysselsättningsprogram och dess genomförande under uppsägningstid

Arbetsgivaren har skyldighet att informera om rätten till sysselsättningsprogram och förhöjt utbildningsstöd. Arbetsgivaren underrättar arbetskraftsmyndigheten om en uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker om den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Skyldigheten att informera gäller även upphörande av ett sådant anställningsförhållande för viss tid som består av ett eller flera arbetsavtal för viss tid med samma arbetsgivare som oavbrutet eller med korta avbrott har varat minst tre år. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens samtycke lämna ut uppgifterna om arbetstagarens utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter till arbetskraftsmyndigheten genast efter uppsägningen. Även i övrigt deltar arbetsgivaren i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, om det separat avtalas om detta.

Arbetstagaren har möjlighet att delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare.

Om annat inte efter uppsägningen har avtalats är arbetstagaren berättigad till ledighet utan inkomstbortfall i syfte att under sin uppsägningstid delta i utarbetandet av sysselsättningsprogrammet, jobbsökningen och arbetsintervjuer på antingen eget eller arbetskraftsmyndighetens initiativ, omplaceringsträningen, inlärningen och praktiken i arbetet eller arbetskraftspolitisk utbildning enligt arbetstagarens sysselsättningsprogram. Längden på ledigheten är beroende på anställningsförhållandets längd följande:

1) högst 5 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad;

2) högst 10 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad men högst fyra månader;

3) högst 20 dagar, om arbetstagarens uppsägningstid är över fyra månader.

Det förutsätts dessutom att ledigheten inte medför betydande olägenheter för arbetsgivaren.

Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om ledigheten och på begäran förete en tillförlitlig utredning om grunden för ledigheten.

BILAGA 7 ALLMÄNT AVTAL‌

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utgångspunkter

Parterna strävar efter att på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationer och avtalsverksamhet samt påverka förberedandet av möjligheterna till trepartsavtal i samhälleliga beslut.

Parterna strävar efter att utveckla dessa målsättningar genom att utnyttja olika samarbetsformer samt övervaka redan ingångna avtal.

Grundläggande rättigheter

Föreningsfriheten som hör till medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter är okränkbar. Detta gäller både arbetsgivare och arbetstagare. En arbetstagare har rätt att grunda och verka i fackföreningsorganisationer, och han får inte på grund av detta sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete. Företagens personal har rätt att välja representanter att företräda dem i ärenden som ska behandlas inom företagen. Rätt att välja representanter samt dessas rättigheter och skyldigheter har fastställts i lagar, i detta avtal och i andra avtal. Som utgångspunkt för avtalsbestämmelserna är säkerhet och hälsa, odiskriminerbarhet och jämlik behandling för den enskilda arbetstagaren.

Direktionsrätt

Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt att bestämma över ledningen av arbetet.

Parternas förhandlingar och begärande av utlåtanden

När någondera parten föreslår arbetsmarknadsförhandlingar, bör de i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.

Parterna kan gemensamt be EK och FFC om utlåtande angående tolkningen av avtalen.

De av kollektivavtalsparterna utsedda representanterna har, då särskilt överenskommits med arbetsgivaren, rätt att bekanta sig med förhållandena på de arbetsplatser där de medlemmar som de representerar arbetar.

Förhandsanmälan om arbetskonflikt

Innan politiska eller solidariska arbetsstridsåtgärder vidtas ska riksförlikningsmannen och vederbörande arbetsgivar- eller tjänstemannaförbund underrättas om möjligt minst fyra dagar innan. Anmälan ska innehålla uppgifter om orsaken till den tilltänkta arbetsstriden, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.

Organisations- o.d. förändringar

När verksamheten vid en arbetsplats väsentligt har inskränkts, utvidgats eller genomgått en väsentlig organisationsförändring till följd av att rörelsen överlåts, fusioneras, bolagiseras eller det sker någon annan motsvarande förändring, anpassas samarbetsorganisationen i enlighet med principerna i detta avtal så att den motsvarar den förändrade storleken och strukturen på arbetsplatsen.

Laghänvisningar

Till den del man inte har avtalat om något annat iakttas lagen om samarbete i företag (334/07) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006), vilka inte är delar av detta avtal.

KAPITEL 2

SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN

Utvecklingsverksamhet

Arbetstagarna och deras representanter ska i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklingen av arbetsorganisationer, teknologi, arbetsförhållanden och arbetsuppgifter och i genomförandet av ändringar.

I samband med utvecklingsverksamheten och tillämpningen av eventuell ny teknologi ska man eftersträva att arbetet får ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande innehåll samt att produktiviteten förbättras. På så sätt ges arbetstagaren möjlighet till utveckling i sitt arbete och ökad beredskap att ta emot nya arbetsuppgifter.

De åtgärder som vidtas får inte leda till en sådan ökning av den totala belastningen att den medför risk för arbetstagarens hälsa eller säkerhet.

I samarbete mellan parterna på en arbetsplats följer man med lämpliga mellanrum upp utvecklingen av produktiviteten, produktionen och personalen. Man kommer lokalt överens om behövliga uppföljningssystem och nyckeltal.

Genomförande av samarbetet

Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna kan ske i en delegation av permanent karaktär, i projektgrupper som tillsätts för att genomföra utvecklingsprojekt eller vid förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen. I en projektgrupp som bildas för att genomföra ett utvecklingsobjekt ska företaget och dess arbetstagare vara jämbördigt representerade. Arbetstagarna utser sina representanter i första hand bland arbetstagare i den enhet där projektet ska genomföras.

Om inte annat avtalas ska på företaget eller en del av det tillsättas en förhandlingsdelegation enligt samarbetslagen när antalet personal överskrider 200, ifall samtliga personalgrupper önskar detta.

För att genomföra utvecklingsverksamheten kan lokalt avtalas om tillsättandet av ett sådant samarbetsorgan som behandlar ärenden som gäller utvecklingsverksamhet. Samarbetsorganet kan ersätta särskilda samarbets- och arbetarskyddskommissioner samt övriga motsvarande kommissioner. Samma samarbetsorgan kan också ansvara för åtgärder och planer enligt lagen om samarbete, lagen om tillsyn över arbetarskyddet, lagen om företagshälsovård (1383/01) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86), i den omfattning man lokalt kommer överens om.

Ifall arbetsgivaren i företagets utvecklingsverksamhet utnyttjar en utomstående konsults tjänster, är arbetsgivaren ansvarig för att konsultföretagets verksamhet sker i enlighet med detta avtal.

Det är viktigt att planeringen av utvecklingsåtgärder och genomförandet av dessa i praktiken kopplas nära samman med företagets personalpolitik, i synnerhet med anställning av personal, främjande av jämställdhet, interna förflyttningar, utbildning, information, arbetarskydd, upprätthållande av arbetsförmågan och företagshälsovård.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen

Verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan på arbetsplatserna sker i samarbete mellan linjeledningen, personaladministrationen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. De principer för det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatserna med hjälp av vilka de anställdas arbetsförmåga och möjligheter att klara sig i arbetet upprätthålls ska inskrivas i arbetarskyddets verksamhetsprogram eller i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Om så överenskoms kan de ovan nämnda principerna även inskrivas i den plan för utvecklingsverksamhet eller i en motsvarande plan som görs upp på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktigs uppgift är att delta i uppläggningen, genomförandet och uppföljningen av planen.

KAPITEL 3

SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER 3.1

Bestämmelser som gäller förtroendemän Val av förtroendeman

Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av texten, av en fackavdelning utvald huvudförtroendeman och förtroendeman för en arbetsavdelning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses i detta avtal registrerade underföreningar till de undertecknade fackförbunden.

Förtroendemannen ska vara arbetstagare på arbetsplatsen och som arbetstagare förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. I fall på arbetsplatsen endast har valts en förtroendeman, är han eller hon den huvudförtroendeman som avses i detta avtal. Man kan lokalt avtala om att huvudförtroendemannen sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter eller tvärtom.

Förutom val av huvudförtroendeman avtalar man lokalt, på basis av fackavdelningens förslag, om för vilken avdelning eller enhet som motsvarar en avdelning det ska väljas en förtroendeman. Då ska man beakta att de överenskomna verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att det främjar behandlingen av ärenden i enlighet med förhandlingssystemet. Vid bedömningen ska även beaktas bl.a. antalet arbetstagare på avdelningen och förtroendemannens möjligheter att även med beaktande av skiftarbete möta arbetstagarna på avdelningen. Man kan lokalt komma överens om att ovan nämnda förtroendeman sköter arbetarskyddsombudets uppgifter eller tvärtom.

Fackavdelningen har rätt att förrätta valet av förtroendeman på arbetsplatsen. Om valet förrättas på arbetsplatsen, ska fackavdelningens samtliga medlemmar beredas möjlighet att delta i valet. Xxxxxxxxxx och förrättande av valet får dock inte störa arbetet. Om valtider och vallokaler ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn före förrättandet av valet. Arbetsgivaren bereder de av fackavdelningen utsedda personerna möjlighet att förrätta valet.

Uppgifter

Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som fackavdelningens representant i frågor som gäller tillämpning av kollektivavtalet.

Förtroendemannen representerar fackavdelningen i ärenden som hänför sig till tillämpningen av arbetslagstiftning och i frågor som i allmänhet beträffar förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och företagets utveckling. Förtroendemannens uppgift är också att för sin del verka för att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan företaget och personalen.

Förhandlingsordning

Om det uppstår oklarheter eller meningsskiljaktigheter om arbetstagarens lön eller tillämpningen av de lagar och avtal som hänför sig till anställningsförhållandet ska förtroendemannen ges all information som påverkar utredningen av fallet.

Frågor som berör anställningsförhållandet ska arbetstagaren utreda med sin chef. Om arbetstagaren inte direkt har fått det ovan nämnda ärendet utrett med sin chef, kan han eller hon överföra ärendet till förhandlingar mellan förtroendemannen för avdelningen eller en motsvarande enhet och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan utredas på detta sätt kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen.

När de lokala parterna gemensamt kräver det har de förbund som omfattas av kollektivavtalet rätt att sända sin representant till den lokala tvisteförhandlingen.

Om en meningsskiljaktighet som uppkommit på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet.

Om meningsskiljaktigheten berör avslutande av den förtroendemans anställningsförhållande som avses i detta avtal, ska lokala förhandlingar och förhandlingar mellan organisationerna därutöver inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden för avslutandet har bestridits.

3.2

Bestämmelser om arbetarskydd

Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Arbetstagarnas rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och vice fullmäktige fastställs enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och sökande av ändring i arbetarskyddsärenden.

Uppgifter

Utöver de övriga uppdrag som omfattas av arbetarskyddssamarbetet är arbetarskyddschefens uppgift att ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter fastställs enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom sköter arbetarskyddsfullmäktigen andra uppgifter som enligt andra lagar och avtal ankommer på honom. Om man lokalt inte har avtalat om övriga uppgifter, hör det till arbetarskyddsombudets uppgifter att delta i behandlingen och genomförandet av samarbetsfrågor med anknytning till arbetarskyddet inom hans eller hennes verksamhetsområde. Då arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad sköter vicefullmäktigen sådana uppdrag som hör till arbetarskyddsfullmäktigen och som inte kan framskjutas till att skötas efter att arbetarskyddsfullmäktigen inte längre är förhindrad.

Ombud

Om val av arbetarskyddsombud, om antalet ombud, deras uppgifter och verksamhetsområde avtalas lokalt i enlighet med samma valprinciper som överenskommits i tredje stycket i punkt 3.1 om valet av förtroendeman.