VÅRD OCH OMSORGSAVTALET





VÅRD OCH OMSORGSAVTALET

2013-04-01 – 2016-03-31

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Vision

Vårdförbundet Förtecknade Saco-förbund


VÅRD OCH OMSORGSAVTALET

2013-04-01 – 2016-03-31

INNEHÅLL

Definitioner och förkortningar 5

Förkortningar i avtalstexten G

§ 1 Avtalets omfattning 7

Annan reglering av avtalsinnehåll 7

§ 2 Anställningsform med mera 8

§ 3 Arbetstid 10

Övertidsersättning 12

Färdtidsersättning 14

Tillägg för obekväm arbetstid 15

Jour och beredskap 17

Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera 19

§ 4 Skriftlig varning 21

§ 5 Anställningens upphörande och uppsägningstid 22

§ G Lönebestämmelser 24

Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad 25

§ 7 Semester 28

§ 8 Ledighet 32

Ledighet och förmåner vid sjukdom med mera 32

Ledighet för vård av barn med mera 36

Ledighet för enskilda angelägenheter av vikt med mera 37

Ledighet och förmåner vid utbildning 38

Samordningsbestämmelser (har utgått) 38

§ 9 Tjänste- och personalbostad 39

§ 10 Pensionsförmåner, avtalsförsäkringar

och trygghetsavtal 40

§ 11 Korrigering av preliminär lön 41

Bilaga 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön 42

Bilaga 2 Alternativ beredskapsersättning (har utgått) 44

Bilaga 3 Förteckning över övriga avtal inom KFS-området 45

Protokollsanteckningar 4G

Tabell över kalenderdagsfaktorer 49

Tabell över semesterkoefficienter 52

FO-F 03 – Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS 5G

Förhandlingsprotokoll FO-F 03 62

Förhandlingsprotokoll tjänstemannafacken 64

Förhandlingsprotokoll Kommunal 75

DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR

ARBETSGIVAR- Kommunala Företagens Samorganisation (KFS)

ORGANISATION

ARBETSGIVARE Företag/organisation som tillhör KFS

CENTRAL ARBETSTAGAR- Facklig riksorganisation

ORGANISATION

LOKAL ARBETSTAGAR- Lokal arbetstagarorganisation tillhörande central organisation

ORGANISATION

CENTRAL PART KFS samt facklig riksorganisation

LOKAL PART Arbetsgivare och arbetstagarorganisation. För Vision och Ledarna avser ”Lokal part” arbetstagarorganisation vid företaget

CENTRAL FÖRHANDLING Förhandling mellan centrala parter

LOKAL FÖRHANDLING Förhandling mellan lokala parter

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal som tecknas av central arbetstagarpart, eller av lokal arbetstagarpart med fullmakt från den centrala arbetstagar- parten

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Lokalt kollektivavtal, som kan tecknas mellan lokala parter, i frågor reglerade i detta avtal

Lokalt kollektivavtal tecknat med SEKO och Kommunal; se särskild förklaring till annan reglering av avtalsinnehåll §1 moment 2a

ENSKILD ÖVERENS- Överenskommelse som kan tecknas med tjänsteman om frågor

KOMMELSE reglerade i detta avtal i enlighet med §1 moment 2b

FASTSTÄLLELSE Då avtal eller överenskommelse inte träffas och reglerna styrs av avtal, lag, förordning eller föreskrift. Fastställelse avser ensidigt beslut av arbetsgivaren

FÖRKORTNINGAR I AVTALSTEXTEN

AGS – KL/AGS Avtalsgruppsjukförsäkring

ATL Arbetstidslag

BIL 12 – KFS Avtal om bilersättning

FO – F 03 Förhandlingsordning för företag inom KFS-området

LAS Lag om anställningsskydd

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

PA – KFS Pensionsavtal inom KFS

SEML Semesterlag

SJLL Lag om sjuklön

Socialförsäkringsbalken Där ingår bl a AFL – Lag om allmän försäkring och LAF – Lag om arbetsskadeförsäkring

TFA – KL/TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

TGL – KL/TGL Tjänstegrupplivförsäkring

TRAKT 13 – KFS Avtal om traktamentsersättning

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

TILLÄMPNINGSOMRÅDE Moment 1 Avtalet gäller arbetstagare, som är anställd vid före- tag anslutet till Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) inom företagets verksamhetsområde, om inte annat avtal gäller.

§ 1 Moment 2 Annan reglering av avtalsinnehåll

LOKALT KOLLEKTIVAVTAL Moment 2a Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter.

För Kommunal gäller följande:

Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än löne- påslag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet att gälla tidigast 2016-03-31.


ENSKILDA Moment 2b (gäller inte Kommunal) Arbetsgivare och

ÖVERENSKOMMELSER arbetstagare får träffa överenskommelse om annan reglering avseende branschavtalets allmänna anställningsvillkor där så anges. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömse- sidig uppsägningstid av tre månader och ska ses över årligen.

§ 2 ANSTÄLLNINGSFORM MED MERA

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller med följande avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

ANSTÄLLNINGSFORM Moment 1:1 Arbetstagare anställs tillsvidare eller tidsbegränsat

MED MERA med följande avvikelser.

Moment 1:2 Moment 1:2 Utöver 5 § LAS om tidsbegränsad anställning gäller följande:

Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning oavsett form av tids- begränsad anställning.

Tidsbegränsad anställning i form av allmän visstidsanställning och vikariat kan uppgå till maximalt 2 år av varje slag i enlighet med 5 § LAS, dock enligt stycket ovan aldrig mer än 3 år sammantaget.

Anmärkning

Momentet gäller fr.o.m. 2012-10-01.

Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt speciallagstiftning (krav på behörighet, legitima- tion eller dylikt).

Moment 1:3 Om en arbetstagare har kvalificerat sig för tills- vidareanställning med stöd av moment 1:2 kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvidareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader.

PROVANSTÄLLNING Moment 2 Provanställning kan ske enligt LAS 6 §. Provanställ- ningen kan förlängas motsvarande tid arbetstagaren inte kunnat fullgöra arbete på grund av giltig frånvaro.

VIKARIE Moment 3 Vikarie är också arbetstagare som, efter det att annan arbetstagare slutat, anställts för att helt eller delvis sköta dennes arbetsuppgifter intill dess att efterträdare utsetts.

XXXXXXXXXXXXXXXX Moment 4 Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, under en sammanhängande tid av högst tre månader.

FÖRETRÄDESRÄTT Moment 5 Prov- och ferieanställning kvalificerar inte till före- trädesrätt till återanställning.

Moment G Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat som bedöms bli högst 14 dagar.

Moment 7 Företrädesrätt till återanställning gäller inte till anställning, som behöver disponeras för omplacering.

SKRIFTLIGT ANSPRÅK Moment 8 För att behålla sin företrädesrätt ska arbetstagare skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten senast inom en månad efter anställningens upphörande.

BISYSSLOR Moment 9 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs, för att bedöma bisysslan. Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren bedömer att bisysslan antingen hindrar eller påverkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete eller konkur- rerar med arbetsgivarens verksamhet. Förtroendeuppdrag i fackliga, politiska eller ideella organisationer är inte bisyssla.

§ 3 ARBETSTID

Arbetstidslagen (ATL) gäller med nedan angivna avvikelser.

Arbetstidens förläggning anpassas till verksamhetens förutsätt- ningar och därigenom ökas möjligheterna till flexiblare arbets- tider för respektive anställd.

Årsarbetstid, arbetstidsutrymme inom olika begränsningsperioder och flexiblare arbetstider, som möjliggör andra anställningsvillkor är aktiva verktyg i arbetstidsanpassningen.

Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras.

GENOMSNITTLIG Moment 1:1 Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 tim-

ARBETSTID mar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om sexton veckor.

Om helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag (så kallad lätthelgdag) minskas arbetstiden sådan vecka med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.

Helgdag enligt ovan är också påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsan- ställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid måndag-fre- dag rätt till en dags ledighet (deltidsanställd i proportion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk- eller tjänstledig.

ARBETSTID FÖRLAGD Moment 1:2 Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl

TILL HELGER som söndag och helgdag eller till vardag och helgdag är för hel- tidsanställd i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod. Omfattar den ordinarie arbetstiden inte samtliga lätthelger, ska denna fastställas i pro- portion till antalet sådana dagar under kalenderåret.

TRESKIFTSARBETE Moment 1:3 Vid kontinuerligt treskiftsarbete är arbetstiden i genomsnitt 34 timmar och 20 minuter och vid intermittent tre- skiftsarbete 36 timmar och 20 minuter.

ENSKILDA Moment 1:4 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens-

ÖVERENSKOMMELSER kommelse om arbetstidens förläggning. En sådan överenskommelse ska bygga på de regler som framgår av 3 § ATL.

För medlemmar i Kommunal ska sådan överenskommelse god- kännas av berörd facklig organisation på företaget.

ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING Moment 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och bered- skap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som överens- kommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation.

Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal för- handling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos arbets- givaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisationen fått arbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande av bestämmelser för arbetstid och förläggning.

Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kan endast föras som lokal förhandling.

DELTIDSANSTÄLLD Moment 1:G:1 Vid bestämmande av sysselsättningsgrad för tills- vidareanställd arbetstagare ska eftersträvas att arbetstiden uppgår till minst 17 timmar per vecka.

Moment 1:G:2 Deltidsanställd arbetstagare som så önskar kan tillåtas arbeta mer än ATLs tak om 50 timmar/månad. Om mertiden förutses vara mer än en månad, utfärdas i stället ett ytterligare anställningsavtal. ATLs mertidstak om 200 timmar/kalenderår gäller även fortsättningsvis.

AVVIKELSE Moment 1:7 Oavsett vad som sägs i ATL gäller följande:

a) rast får under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppehåll,

b) studieledighet anses inte som arbetad tid,

c) förlängd arbetstid på grund av vikariat anses inte som mertid,

d) förskjuten arbetstid eller byte av schema anses inte som mer- eller övertid,

e) ordinarie arbets-, jour-, över- och mertid kan beräknas per kalendermånad.

f) för arbetstagare som fullgör beredskap, jourtid och nödfalls- övertid får den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst sex månader.

AVVIKELSE GENOM Moment 1:8 Lokalt kollektivavtal får träffas

KOLLEKTIVAVTAL a) om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid, 8 § ATL,

b) om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,

c) om undantag från reglerna om nattvila, 13 § andra stycket ATL,

d) om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila och veckovila, inom ramen för EG-direktivet, 13 § första stycket och 14 § ATL.

ANNAN REGLERING Moment 1:9 Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras

a) om annat än att likställa kompensationsledighet med arbetad tid, 7 § andra stycket ATL,

b) om annan förläggning av raster, 15 § tredje stycket ATL,

c) om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än ovan, 16 § ATL.


§ 3 Moment 2 Övertidsersättning

ÖVERTIDSARBETE Moment 2:1 Heltidsanställd arbetstagare, som enligt detta avtal har fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, äger rätt till ersättning för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbetet beordrats på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan ersättning utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Anmärkning

Beordran att utföra övertidsarbete ska så långt möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut.

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Med arbetstagare som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa över- enskommelse om att arbetstagare inte ska ha rätt till kompensa- tion för övertidsarbete. Överenskommelse kan i stället träffas om kompensation i form av extra semesterdagar och/eller högre lön.

ENSKILD Moment 2:2 Enskild överenskommelse, enligt ovan, ska främst

ÖVERENSKOMMELSE gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig med en ömsesidig upp- sägningstid av tre månader och ses över årligen.

BERÄKNING AV TID Moment 2:3 För övertidsarbete enligt ovan under två timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid– enkel övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med 1,5 timmes ledighet eller med belopp som framgår nedan.

För övertidsarbete under annan tid– kvalificerad övertid– utges ersättning för varje övertidstimme med två timmars ledighet eller med belopp som framgår nedan.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger två timmar, utgöra kvali- ficerad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbör- jad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. Då övertidsarbete påbörjas före klockan 05.00 ska, oberoende av vad som ovan sägs, ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstidens början. Som övertidsarbete betraktas inte tid, som tas i anspråk genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden.

KOMPENSATIONS- Moment 2:4 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verk-

LEDIGHET samhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna utnyttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekreation.

Om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att över- tidskompensation ska tas ut i form av ledig tid, ska arbetsgivaren, efter skälig varseltid, särskilt beakta även arbetstagarens önske- mål om tidpunkt för ledigheten.

Kompensationsledighet får sparas med högst 40 timmar. Kompensationsledighet ska tas ut i så nära anslutning till över- tidsarbetet som möjligt

Vid anställningens avslutande betalas sparad kompensations- ledighet ut med motsvarande mertidslön per sparad timme.

DELTIDSANSTÄLLD Moment 2:5 Deltidsanställda arbetstagare, som arbetar mer än den avtalade tjänstgöringstiden, får med nedan angivet undan- tag, mertidslön härför. Efter överenskommelse mellan arbets- givare och arbetstagare kan mertidstjänstgöring i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar mer än tjänst- göringsmåttet för motsvarande heltidsanställning, får kompen- sation för detta under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte ska följande gälla:

a) tjänstgöring på lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid samt

b) arbetstid som överstiger åtta timmar per dag– eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid– utgöra arbete på övertid.

KOMPENSATION FÖR Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt

ÖVERTIDSARBETE OCH nedan:

MERTIDSTJÄNSTGÖRING Mertidslön 120 procent

(§ 3 MOM 2) Enkel övertid 180 procent av månadslönen Kvalificerad övertid 240 procent 165

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.


§ 3 Moment 3 Färdtidsersättning

FÄRDTIDSERSÄTTNING Moment 3:1 Arbetstagare som under inrikes tjänsteresa utom den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte utgör ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som framgår nedan. Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, för vilken mertidslön, ersättning för över- tidsarbete eller annan ersättning än traktamentsersättning utges.

Med tjänsteresa och den vanliga verksamhetsorten avses det- samma som i traktamentsavtalet (Trakt-13).

ORDINARIE ARBETSTID Moment 3:2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan

08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

NATTRESA Moment 3:3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

VÄNTETID Moment 3:4 Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

OMFATTNING Moment 3:5 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar minst 30 minuter.

Färdtidsersättning utges för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.

SÄRSKILD FÄRDTID Moment 3:G Vid användande av egen bil i samband med transport/ beledsagning under resa utanför ordinarie arbetstid gäller följande:

Tid som åtgår för transport/beledsagning ska räknas som arbets-

tid och mertidslön eller övertidsersättning utges. Resterande del av restiden räknas som färdtid och en särskild färdtidsersättning utges med belopp motsvarande kvalificerad övertid. Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att ledighet timme mot timme kan utges i stället för särskild färdtidsersättning.

Särskild färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan

22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

Vid beräkning av dygnsvila ingår inte den särskilda färdtiden. Arbetstagare som vid sådan beräkning inte erhållit minst 9 timmars dygnsvila på grund av transporten ska beredas ledighet, under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under begräns- ningsperioden som är högst 6 månader. Infaller del av viloperio- den under ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag för den delen.


Färdtidsersättning (§ 3 moment 3) Färdtidsersättning per timme utges enligt nedan


För de första 10 timmarna under en kalendervecka

Fr o m 2013-04-01 60:00 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 61:30 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 62:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 64:20 kr/tim

För tid därutöver under kalenderveckan

Fr o m 2013-04-01 120:00 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 122:50 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 125:30 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 128:30 kr/tim

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka fram- räknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 3 Moment 4 Tillägg för obekväm arbetstid

OBEKVÄM ARBETSTID Moment 4:1 Arbetstagare, vars tjänstgöringsskyldighet fast- ställs enligt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådan tjänstgöring på obekväm tid, som inte utgör över- tidsarbete, erhåller tillägg för obekväm arbetstid.

Arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, ska få tillägg för obekväm arbetstid även när arbetet är mertidstjänstgöring eller arbete på övertid.

Anmärkning

Vid övertidsarbete under jour och beredskap utges inte tillägget.

O-tilläggstid B (helg)


Tid från kl 19.00 fredag som ej omfattas av O-tilläggstid A till kl 07.00 måndag


Tid från kl 16.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmel- färdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter trettondag jul, första maj, kristi himmel- färdsdag, 6 juni eller alla helgons dag.

Fr o m 2013-04-01 49:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 50:50 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 51:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 52:90 kr/tim

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.


SAMORDNING Moment 4:2 Utges på grund av arbetstidens förläggning annan kontant ersättning ska tillägget minskas med denna eller i före- kommande fall helt bortfalla.


Tillägg för obekväm arbetstid (§ 3 moment 4)

O-tilläggstid A (storhelg)


Tid från kl 18.00 på skärtorsdagen till

kl 07.00 på dagen efter annandag påsk


Tid från kl 18.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen

Fr o m 2013-04-01 99:00 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 101:10 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 103:40 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 105:90 kr/tim

O-tilläggstid kategori A, B, C respektiva D sammanräknas var för sig. Sammanräknad tid per avlöningsperiod av vardera slaget avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.


§ 3 Moment 5 Jour och beredskap

JOUR OCH BEREDSKAP Moment 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- stället för att vid behov omedelbart utföra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande i bostaden eller på annan godkänd plats, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med en dags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggas i anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för tjänst- ledighet, kompensationsledighet, arbetstidsåtgärder (ATK) samt under helgdagar och fridagar.


O-tilläggstid C (vardag natt)


(dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)


Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till

kl 06.00 tisdag till fredag

Fr o m 2013-04-01 39:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 40:30 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 41:20 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 42:20 kr/tim

Ersättning för jour (§3 moment 5)


Jour


För tid som uppgår till högst

Fr o m 2013-04-01 33:00 kr/tim

50 timmar under kalendermånaden

Fr o m 2014-01-01 33:70 kr/tim


Fr o m 2014-07-01 34:50 kr/tim


Fr o m 2015-04-01 35:30 kr/tim

För tid därutöver under

Fr o m 2013-04-01 66:00 kr/tim

kalendermånaden

Fr o m 2014-01-01 67:40 kr/tim


Fr o m 2014-07-01 69:00 kr/tim


Fr o m 2015-04-01 70:70 kr/tim


O-tilläggstid D (vardag kväll)


(dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)


Tid från kl 19.00 till kl 22.00 på vardag

Fr o m 2013-04-01 21:00 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 21:40 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 21:90 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 22:40 kr/tim

Beredskap


För tid som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden


A – i bostaden

Fr o m 2013-04-01 26:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 27:10 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 27:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 28:40 kr/tim

B - i bostaden eller på annan plats utom arbetsstället

Fr o m 2013-04-01 14:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 14:80 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 15:10 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 15:50 kr/tim

För tid därutöver under kalendermånaden


A – i bostaden

Fr o m 2013-04-01 53:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 54:60 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 55:90 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 57:20 kr/tim

B – i bostaden eller på annan plats utom arbetsstället

Fr o m 2013-04-01 26:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 30:10 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 30:80 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 31:50 kr/tim

punkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under jour och beredskap äger arbetstagaren bibehålla jour- respektive beredskapsersätt- ningen.

Vid inställelse för tjänstgöring på arbetsställe och återfärd där- ifrån under ålagd beredskap utges ersättning för resekostnader enligt samma grunder som anges i reseavtalet.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.



Anmärkningar

För beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges ska ersättningen enligt ovan förhöjas med 100%

Tid från kl 19.00 fredag till kl 07.00 måndag

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk

Tid från kl 19.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på dag som både föregås och efter- följs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställes med helgdag.

Tid från kl 16.00 vardag – ej lördag – närmast före trettondag jul, första maj, kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagen

För jour och beredskap, som fullgöres mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tid-

§ 3 Moment 6 Tillägg vid förskjuten arbetstid med mera

TILLÄGG Momenτ G:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie arbetstid. Det- samma gäller då arbetstiden i schemat förskjutes genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridags- förläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.

LÖNETILLÄGG Momenτ G:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen– för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid– med belopp som framgår av lönebilaga. Avser ändringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utgår inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med mertidslön, övertidskompensa- tion eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.


Tillägg vid förskjuten arbetstid (§ 3 moment 6)

Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt nedan.


För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag

Fr o m 2013-04-01 73:50 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 75:00 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 76:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 78:50 kr/tim

För övrig tid

Fr o m 2013-04-01 36:00 kr/tim

Fr o m 2014-01-01 36:80 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 37:60 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 38:50 kr/tim

Under de två första kalenderdagarna ska tillägget förhöjas med 50%.

Den sammanlagda tiden för vilken tillägg utges sammanräknas var för sig per avlöningsperiod och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

§ 4 SKRIFTLIG VARNING

FEL ELLER FÖRSUMMELSE Momenτ 1 Arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan tilldelas skriftlig varning.

Innan varning meddelas ska den anställdes lokala fackliga organi- sation varslas och den anställde underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning, som ska påkallas senast sju kalenderdagar efter underrättelsens mot- tagande.

Beslut om skriftlig varning ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till och innebörd av åtgärden.

§ 5 ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE OCH UPPSÄGNINGSTID

Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, med följande avvikelser. Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras.

UPPSÄGNINGSTID Momenτ 1 Uppsägningstider följer av LAS, om inte annat anges.

Anmärkning

I samband med uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgiva- ren enligt 47 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring på begäran utfärda s k arbetsgivarintyg.

Momenτ 2 Arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överens- kommmelse om en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Har arbetsgivaren en längre uppsägningstid enligt LAS eller avtal gäller dock denna.

SÄRSKILD Momenτ 3 Gäller endasτ ansτällda med ansτällningsavτal

UPPSÄGNINGSTID enligτ deττa avτal som ingåττs före 1998-09-01 och som gäller forτlöpande eller förlängs uτan avbroττ.

Tillsvidareanställd med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader, enligt detta avtal, har följande uppsägningstider:

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.

Arbetsgivare får för särskilt fall besluta att nämnda uppsägnings- tider ska gälla även för arbetstagare med kortare anställningstid.

För arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år, eller fyllt 40 år och varit anställd under minst 10 år, är upp- sägningstiden 12 månader, om uppsägningen beror på ändrad arbetsorganisation, att arbetsuppgifterna har upphört, att arbetstagaren är färdigrehabiliterad eller arbetstagarens sjukdom.

Uppsägning ska vara skriftlig.

ANNAN UPPSÄGNINGSTID Momenτ 4 Arbetstagare vid företag som blir medlemmar i KFS bibehåller de uppsägningstider som gällde före övergången till detta avtal, om inte annan överenskommelse träffas i samband med inrangeringsförhandlingar.

UPPSÄGNINGSTID VID Momenτ 5 För tidsbegränsade anställningar gäller en ömsesidig TIDSBEGRÄNSADE uppsägningstid av en månad. Uppsägning från arbetsgivaren ANSTÄLLNINGAR förutsätter saklig grund enligt LAS.

LÄMNAD ANSTÄLLNING Momenτ G Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att iaktta stadgad uppsägningstid, samt arbetstagare som bryter sin visstidsanställning, mister innestående anställningsförmåner, högst med belopp motsvarande lönen för 14 kalenderdagar.

PENSIONSAVGÅNG Momenτ 7 Arbetstagare som inte önskar kvarstå i anställning efter 65 års ålder ska anmäla detta till arbetsgivaren senast tre månader före utgången av kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år.

Om inte annat följer av pensionsbestämmelser är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställning vid utgången av kalendermånaden under vilken arbetstagaren fyller 67 år.

OMREGLERING AV Momenτ 8 Får arbetstagaren rätt till partiell sjukersättning som

ANSTÄLLNINGEN inte är tidsbegränsad, kan arbetsgivaren besluta om omreglering av anställningen i förhållande till graden av sjukersättning.

Omregleringen ska ske utifrån verksamhetens krav och arbets- tagarens arbetsförmåga. Om sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt ska arbetsgivaren pröva om ny omreglering av anställningsvillkoren är möjlig.

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER Momenτ 9 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under upp-

UNDER UPPSÄGNINGSTID sägningstiden beräknas anställningsförmåner enligt följande:

Till vad som enligt 12 § LAS anges som ”lön och andra anställ- ningsförmåner” ska räknas samtliga i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser upptagna löne- och anställningsförmåner, varvid:

a) jour- och beredskapsersättning samt tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad arbetstagare enligt gällande arbetstidsschema eller jour- och beredskapslista skulle ha erhållit,

b) ackordslön beräknas till vad arbetstagare genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit,

c) tantiem beräknas till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

§ 6 LÖNEBESTÄMMELSER

Inledande löneprinciper

Annan reglering enligt §1 moment 2a och 2b kan göras.

LÖNEPRINCIPER Momenτ 1:1 Lönesättningen är individuell och kan vara diffe- rentierad. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighets- grad i arbetsuppgifter och den enskildes sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme, initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft beaktas vid lönesättningen. Lönen ökar med stigande ansvar och svårig- hetsgrad och med arbetstagarens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre arbetstagare. Det är ett gemensamt ansvar för arbets- givare, arbetstagare och arbetstagarorganisation att få bort köns- relaterade orättvisor på arbetsplatserna.

Det finns ett naturligt samband mellan arbetstagarens kompetens- utveckling och löneutveckling.

LOKALA GRUNDER/ Momenτ 1:2 Parterna utgår från att alla arbetstagare bidrar till

LÖNEBILDNING tillväxten i ett företag. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet i företaget är en värdefull och engagerad insats av arbetstagare på alla nivåer i företaget.

AVLÖNINGSFÖRMÅNER Momenτ 1:3 Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbets- givare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överens- kommelser.

Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare, enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med den dag anställningen upphör.

FAST KONTANT LÖN/ Momenτ 1:4 Arbetstagare, anställd för tre månader eller mer,

MÅNADSLÖN får lön och eventuella fasta lönetillägg för kalendermånad om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare.

LÖN TILL ANSTÄLLD Momenτ 1:5 Vid daglöneberäkning, Alternativ A, § 6 moment

DEL AV MÅNAD 2:2: Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlönad arbetstagare per kalenderdag och är månadslönen delad med an- talet kalenderdagar i månaden.

Vid timlöneberäkning, Alternativ B, § 6 moment 2:3: Lön för del av kalendermånad, beräknas för månadsavlönad per kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

LÖN VID PARTIELL Momenτ 1:G Månadslön till arbetstagare som är partiellt ledig LEDIGHET ELLER FÖR hel kalendermånad, eller har deltidsanställning, utges med så DELTIDSANSTÄLLD stor del av lönen som svarar mot arbetstidens omfattning i för-

hållande till normalarbetstiden för heltidsanställd.

TIMLÖN Momenτ 1:7 Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader får lön per timme, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönen per timme är månadslönen

165

UTBETALNING Momenτ 1:8 Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är kalen- dermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden.


§ 6 Moment 2 Beräkning av avdrag vid ledighet del av månad

BERÄKNING AV LÖN Momenτ 2:1 Beräkning av lön och/eller löneavdrag vid ledig-

I VISSA FALL het del av månad sker antingen genom ”daglöneberäkning” (Alternativ A) eller efter lokalt kollektivavtal ”timlönebe- räkning” (Alternativ B).

ALTERNATIV A Momenτ 2:2:1 Löneavdrag enligt den så kallade 1,4-regeln görs

DAGLÖNEBERÄKNING för samtliga arbetsdagar i frånvaroperioden, enligt nedan:

Sammanlagd ledighet utan rätt till lön under del av månaden om- fattar det antal kalenderdagar som motsvarar antalet arbetsdagar under ledigheten. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom att multiplicera antalet arbetsdagar med:

1) 1,4 för arbetstagare vars ordinarie arbetstid är förlagd till fem dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod– till genomsnittligt fem dagar per vecka.

2) För annan arbetstagare den faktor som framräknas genom att dividera antalet kalenderdagar i begränsningsperioden med antalet arbetsdagar. Kalenderdagsfaktorer framgår av Bilaga över vissa tabeller. Avrundning görs inte.

månadslönen x 1,4 (eller annan kalenderdagsfaktor) kalenderdagar

i månaden

Reglerna enligt ovan gäller vid:

a) ledighet utan rätt till lön om inte annat gäller,

b) ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada enligt

§ 8 moment 1:4 första stycket för tid som ingår i en sjuklöne- period då arbetsgivaren ska betala sjuklön enligt sjuklönelagen,

c) då dagberäknad sjukpenning utges.

Momenτ 2:2:2 Löneavdrag enligt den så kallade 1,0-regeln görs för samtliga kalenderdagar i frånvaroperioden i följande fall:

a) då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliterings- penning utges,

b) vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret då dagpenning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvars- pliktiga eller motsvarande regler. Sammanlagd sådan ledighet under del av månaden ska omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning, enligt formeln:

månadslönen x 1,0 kalenderdagar

i månaden

Momenτ 2:2:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen som heltidslön 165

Vid ledighet del av enstaka dag på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt moment 2:2:1 (1,4-regeln).

ALTERNATIV B Momenτ 2:3 Månadslönen = den fasta kontanta lönen (för

TIMLÖNEBERÄKNING arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för arbetstagare. Om arbetstagare har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, var- vid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Momenτ 2:3:1 Löneavdrag görs för varje frånvarotimme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Reglerna enligt ovan gäller i fallen a-c enligt moment 2:2:1.

Momenτ 2:3:2 Löneavdrag görs för varje kalenderdag enligt formeln:

månadslönen x 12 365

Reglerna enligt ovan gäller i fallen a-b enligt moment 2:2:2.

Momenτ 2:3:3 Löneavdrag för ledighet del av enstaka dag görs per timme enligt formeln:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Regeln ovan gäller i fall motsvarande moment 2:2:3.

§ 7 SEMESTER

Semesterförmåner utges enligt SemL och lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, med nedan angivna avvikelser. Annan reglering enligt § 1 moment 2a och 2b kan göras.

UNDANTAG FRÅN Momenτ 1 Arbetstagare som anställts för en tid av högst tre

SEMESTERLEDIGHET månader och som inte tidigare under semesteråret haft anställ- ning hos arbetsgivaren, har inte rätt till semesterledighet.

INTJÄNANDEÅR Momenτ 2 Som intjänandeår/semesterår räknas löpande kalen- derår.

AVBRUTEN SEMESTER Momenτ har uτgåττ.

FÖRLÄGGNING AV Momenτ 4 Om annat inte överenskommes mellan arbetsgivare

LEDIGHET och arbetstagare ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

Momenτ 4:1 Arbetsgivaren har ett ansvar för planering av verk- samhet, arbete, arbetstid och ledigheter. Detta ansvar betyder också att möjligheter ska skapas för arbetstagarna att kunna ut- nytttja sin rätt till ledighet i full omfattning och till vila och rekre- ation.

Arbetsgivaren ska avseende semesteruttag särskilt beakta behovet av planering för hela semesteråret, då arbetstagare kan vara berättigad till fler semesterdagar än huvudsemester eller riskera överskridande av antalet tillåtna sparade dagar.

Vid utläggning av semesterledighet, bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt för ledigheten.

EXTRA SEMESTERDAG Momenτ 5 Om semesterledighet enligt 12 § SemL på arbets- givarens begäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni- augusti, får arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni-augusti, två betalda semesterdagar extra under semester- året. Arbetstagare som fått 15-19 semesterdagar förlagda under juni-augusti får en betald semesterdag extra under semesteråret.

Anmärkning

Ovanstående gäller om arbetstagare är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas om annan kom- pensation.

SEMESTERLÖNE- Momenτ G Xxxxxxxx från arbetet är semesterlönegrundande då

GRUNDANDE frånvaron grundas på:

FRÅNVARO a) ledighet med anledning och omfattning som sägs i 17 §, 17 a § och 17 b § SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 8 moment 3 samt

§ 8 moment 4:1,

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

ANTAL SEMESTERDAGAR Momenτ 7 Antalet semesterdagar med semesterlön utgör så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänandeåret som arbetstagaren har anställning hos arbetsgivaren eller är från- varande av anledning och omfattning enligt moment 6.

SEMESTERNS LÄNGD Momenτ 8:1 För arbetstagare med anställningsavtal enligt detta avtal, som ingåtts före 1998-09-01och som gäller fortlöpande eller förlängs utan avbrott, är semesterlängden från och med det intjänandeår som arbetstagaren fyller 40 år 31 semesterdagar, från och med 50 år 32 semesterdagar.

Momenτ 8:2 Arbetstagare, på företag med anställda som omfattas av moment 8:1 och som anställts efter 1998-08-31 med semesterrätt om 25 dagar erhåller, efter fyllda 40 år respektive 50 år och ett års anställning inom företaget, en lönehöjning med 3% respektive 0,5 % på den fasta kontanta månadslönen.

Momentet gäller ej arbetstagare med uppehållslön.

BYTE MOT KONTANT- Momenτ 9 Arbetsgivare och arbetstagare får träffa överens-

ERSÄTTNING kommelse om att byta ut betald semesterdag– som överstiger

vad som följer enligt lag– mot kontant ersättning med semester- lön. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

I detta sammanhang värderas varje semesterdag till 0,5 % av den fasta kontanta lönen per månad multiplicerad med tolv.

SPARANDE AV Momenτ 10 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till

SEMESTERDAGAR mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får sammanlagt– från och med 2006-01-01 – inte överstiga 25.

OUTTAGNA Momenτ 11 Om det beror på arbetsgivaren att betald semester-

SEMESTERDAGAR dag inte kunnat utläggas under semesteråret, överförs sådan dag till nästa semesterår som sparad semesterdag.

Sparade semesterdagar överstigande 25 ska tas ut i ledighet, senast under kommande kalenderår.

BERÄKNING AV Momenτ 12 För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie

SEMESTERDAGAR arbetstid enbart vardagar måndag-fredag är varje under semester- tiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semester- ledigheten enligt formeln:

5 x b = c varvid a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fast- ställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledig-

heten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmast lägre dagantal. Semesterkoefficienter framgår av Bilaga över vissa tabeller.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till så kallad lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterledigheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton, under förutsätt- ning av att ledigheten omfattar minst en vecka.

BERÄKNING AV Momenτ 13 Semesterlön för månadsavlönad arbetstagare under

SEMESTERLÖN semestern är den fasta kontanta lönen.

SEMESTERTILLÄGG Momenτ 14 Semestertillägg för varje betald semesterdag är 0,8 % av arbetstagarens fasta kontanta lön vid utbetalningstill- fället. Semestertillägget för intjänandeårets betalda semester

utbetalas till huvudsemestern eller vid annan tidpunkt som lokalt överenskommes.

ÅTERBETALNING Momenτ 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbetala för mycket utbetald semesterlön.

Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

ANNAN ARBETSTAGARE Momenτ 1G För annan arbetstagare än månadsavlönad arbets- tagare gäller följande:

Semesterlön utges för varje betald semesterdag med 12 % av semesterlöneunderlaget– beräknat enligt 16 § SemL– dividerat med det antal betalda semesterdagar– ej sparade– arbetstagaren är berättigad till.

För arbetstagare som enligt moment 8 ovan är berättigad till längre årssemester än 25 semesterdagar höjs procentsatsen med 0,48 % för varje sådan ytterligare dag.

SEMESTERERSÄTTNING Momenτ 17 Semesterersättning utgörs av semesterlön (4,6 %) och semestertillägg (0,8 %) av den aktuella fasta kontanta lönen per semesterdag, som inte utgivits i samband med semesterledig- het. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas på detta sätt oberoende av när semesterdagen intjänades.

OBETALD SEMESTER Momenτ 18 För varje uttagen semesterdag utan semesterlön görs löneavdrag, med beräkning enligt § 6 moment 2:1.

§ 8 LEDIGHET

§ 8 Moment 1 Ledighet och förmåner vid sjukdom

med mera

LEDIGHET Momenτ 1:1 Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada inte kan arbeta, är ledig så länge arbetsoförmågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering inte kan arbeta, är ledig då sjuk- penning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

ANMÄLAN Momenτ 1:2 Arbetstagare ska, för att vara berättigad till sjuklön enligt SjLL/detta avtal, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagare ska även med- dela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

Sjuklön utges som huvudregel inte för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagare varit förhindrad att göra sjukanmälan men sådan görs omedelbart efter det att hindret upphört ska sjuklön utbetalas även för tid före sjukanmälan.

Arbetstagare– som inte har sjuklönerätt enligt SjLL– ska med- dela arbetsgivaren datum för sjukanmälan till allmän försäk- ringskassa samt uppgift om arbetstagaren får dagberäknad eller kalenderdagsberäknad sjukpenning.

INTYG Momenτ 1:3 Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan utges sjuklön endast om arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd genom läkarintyg.

Sådant intyg ska inlämnas till arbetsgivaren snarast möjligt.

Arbetsgivare kan, för att utge sjuklön, kräva sådant intyg även vid kortare ledighet samt alltid begära att arbetstagare styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ersätter då kostnaden för intyget till den del av kostnaden som inte ersätts eller borde ha ersatts av allmän försäkringskassa eller av försäkring som arbets- givaren bekostar.

Dag- eller Timlöneberäknad frånvaro på grund av sjukdom med mera

Alternativ A Daglöneberäkning

SJUKAVDRAG Momenτ 1:4 Sjukavdrag för 1:a till 14:e dagen i sjuklöne- perioden görs för varje arbeτsdag enligt § 6 moment 2:2:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för samt- liga kalenderdagar enligt § 6 moment 2:2:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebortfallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges kompletterande sjuklön enligt moment 1:5.

Vid tillämpning av 7 § SjLL– sjuklöneperiod– ska utlagd jour och beredskap anses utgöra ”arbete åt arbetsgivaren”.

KOMPLETTERANDE Momenτ 1:5:1 Arbetstagare får vid ledighet som avses i § 8

SJUKLÖN moment 1:1 eller § 8 moment 1:12 – under tid då sjukpenning eller rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges– sjuklön med belopp motsvarande 10 % av lönebortfallet, längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

Momenτ 1:5:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dess- utom sjuklön med belopp motsvarande 80 % av den del av löne- bortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad sjukpenning:

månadslönen x 12 365

Vid beviljad förlängd sjukpenning utges sjuklön med belopp motsvarande 75 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Anmärkning

Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt Socialförsäkrings- balken.

Alternativ B Timlöneberäkning

SJUKAVDRAG Momenτ 1:G Efter lokalt avtal kan frånvaroavdrag göras genom timlöneberäkning.

Sjukavdrag 1:a till 14:e dagen i sjuklöneperioden görs för varje

arbeτsτimme enligt § 6 moment 2:3:1.

Sjukavdrag från och med 15:e dagen i sjukperioden görs för varje

kalenderdag enligt § 6 moment 2:3:2.

SJUKLÖN För första sjukdagen (karensdagen) utges ingen sjuklön. För dag 2-14 i sjuklöneperioden utges sjuklön med 80 % av lönebort- fallet. Från och med 15:e dagen i sjukperioden utges komplette- rande sjuklön enligt moment 1:5.

Momenτ 1:7-1:12 gäller såväl daglöneberäknaτ som τimlöneberäknaτ avdrag.

Momenτ 1:7 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande:

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställnings- förmåner” räknas endast följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt § 6, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskaps- ersättning.

Till vad som arbetstagare gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, räknas:

a) timlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterlön; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått,

c) lön under ledighet; till vad arbetstagare för perioden enligt då gällande avtal skulle ha fått,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagare för perio- den enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagare för perio- den enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

f) ackordslön; till vad arbetstagare för perioden genom utförande av sitt ordinarie arbete skulle ha erhållit, om arbetstagaren inte varit ledig från arbete åt arbetsgivaren, samt

g) tantiem; till genomsnittligt tantiem per timme och individ.

UNDANTAG Momenτ 1:8 Kompletterande sjuklön enligt moment 1:5 utges inte:

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgiva- ren har att svara för sjuklön enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagare undantas från sjukpenning eller rehabi- literingsersättning enligt Socialförsäkringsbalken,

c) för tid då arbetstagare uppbär aktivitetsersättning eller sjuker- sättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska sjuklönen enligt

§ 8 moment 1:5 reduceras i motsvarande grad.

UTBETALNING UPPHÖR Momenτ 1:9 Arbetstagare med månadslön, vars utbetalning av sjukpenning upphör enligt Socialförsäkringsbalken på grund av försäkringskassans bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 eller § 8 moment 1:12 då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken eller rehabi-

34

literingsersättning annars skulle ha utgetts sjuklön för tid i sjuk- perioden under totalt högst 180 kalenderdagar med belopp mot- svarande:

80 % av lönebortfallet för arbetsdag 2-14,

90 % av lönebortfallet för tid därefter t o m dag 90 samt 80 % av lönebortfallet för dag 91-364

Upphör – eller beviljas inte – så kallad förlängd sjukpenning att betalas ut, utges – inom ramen om 180 kalenderdagar enligt ovan och längst till och med den tidpunkt som förlängd sjukpenning skulle ha utgetts – sjuklön med 75 % av lönebortfallet.

HEL DAG ELLER DEL AV DAG Momenτ 1:10 Arbetstagare med månadslön, får vid ledighet som avses i § 8 moment 1:1 sjuklön beräknad enligt moment 1:9 ovan, för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på grund av att bestämmelserna i Socialförsäkringsbalken medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock högst under 180 kalen- derdagar.

REHABILITERING Momenτ 1:11 Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabiliterings- ersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månads- lönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom rehabiliterings- tillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som be- räkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabiliteringsersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semesterer- sättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.


35

SMITTORISK Momenτ 1:12 Arbetstagare kan för att förhindra att smitta sprids förbjudas att arbeta i väntan på resultatet av beordrad läkarundersökning eller efter läkares utlåtande. Arbetstagare behåller samtliga sina avlöningsförmåner under förbudet.


§ 8 Moment 2 Ledighet för vård av barn med mera

FÖRÄLDRAPENNING Momenτ 2:1 Arbetstagare, som under den senaste treårs-perioden varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning får föräldrapenningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställ- ningstid, oavsett anställningsform.

Föräldrapenningtillägg utges endast till arbetstagare, som enligt Socialförsäkringsbalken är berättigad till föräldrapenning över lägstanivån. Om föräldrapenning har nedsatts eller indragits ska föräldrapenningtillägget minskas med motsvarande belopp.

Föräldrapenningtillägget är 10% av lönebortfallet. Föräldra- penningtillägget utges för så många kalenderdagar som föräldra- ledigheten omfattar maximalt 90 dagar för barn födda före

2007-04-01, 150 dagar för barn födda 2010-04-01-2013-03-31 och 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

Tillägget utges för maximalt tre ledighetsperioder, under förut- sättning att föräldraledigheten tas ut i minst 30 dagar i följd.

Föräldrapenningtillägget betalas inte för ledighet som tas efter att barnet är 24 månader, vid adoption 24 månader efter adoptionen eller mottagandet.

För barn födda före 2007-04-01 och där maximalt föräldrapenn- ningtillägg 90 dagar ännu inte är utbetalt, kan föräldrapenning- tillägget utbetalas för återstående dagar under maximalt tre ledighetsperioder under en tid av 24 månader räknat från

2012-07-01.

Momenτ 2:2 Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 10 prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalken och som uppfyller villkoren enligt moment 2:1, får ersättning enligt detta moment då föräldra- penning utges.

Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar 80 % av den del av lönebort- fallet som överstiger 10 prisbasbelopp– beräknat per kalender- dag. Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder


3G

som beräkning av föräldrapenning enligt Socialförsäkrings- balken, det vill säga vid kalenderdagberäknad föräldrapenning:

månadslönen x 12 365

UTBETALNING/ Momenτ 2:3 Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges

ERSÄTTNING en gång per födsel, utbetalas vid ledighetens början och inbe- griper semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenn- ningtillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenning- tillägget kan delas mellan föräldrar på samma arbetsplats.

Ersättningen enligt moment 2:2 utges månadsvis och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

AVVIKELSE FRÅN LAG Momenτ 2:4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelse från 13 § första stycket och 15 § andra stycket samt om den närmare tillämpningen av 11 och 12 §§ i föräldraledighetslagen.

§ 8 Moment 3 Ledighet för enskilda angelägenheter av vikt med mera

ENSKILD ANGELÄGENHET Momenτ 3:1 Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare vid nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig medges behålla lönen under sammanlagt högst tio arbetsdagar per kalenderår.

Med nära anhörig avses make, maka, sambo, eller person man lever tillsammans med i partnerskapsförhållande, barn (även adoptiv- och fosterbarn), föräldrar (även adoptiv- och fosterföräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn, mor- och farföräldrar samt personer i för- äldrars ställe.

Vid barns och när anhörigs svårare sjukdom utges lön under ledighet endast om arbetstagaren inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

BESÖK HOS LÄKARE Momenτ 3:2 Om läkar- eller tandläkarbesök med mera måste

ELLER TANDLÄKARE förläggas till ordinarie arbetstid får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag under den tid som nödvändigtvis måste tas i anspråk för sammanlagt högst tio tillfällen per kalenderår i följande fall:

a) för förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjuk- dom eller olycksfall.

b) för besök hos läkare, sjukgymnast/motsvarande eller sjukhus vid behandling efter remiss av läkare.

3y

c) vid högst två tillfällen under ett havandeskap för besök vid mödravårdscentral i egenskap av blivande förälder.

Anmärkning

Vid behandling av allvarlig sjukdom kan arbetstagare få vara ledig utan löneavdrag vid fler än tio tillfällen.

Bestämmelsen ska inte tillämpas för tid då sjuklön utges enligt SjLL/detta avtal eller sjukpenning utges enligt Socialförsäkrings- balken.

§ 8 Moment 4 Ledighet och förmåner vid utbildning

LÖN VID UTBILDNING Momenτ 4:1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare medges rätt till att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan även medges rätt till fyllnadslön eller del därav. Arbetsgivare kan föreskriva särskilda villkor för att arbetstagare ska uppbära och behålla lön, som beviljats för här avsedd ledighet.

BIBEHÅLLNA Momenτ 4:2 Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser

LÖNEFÖRMÅNER och dylikt, som fullgöres i anställningen, får arbetstagare förutom bibehållen lön– om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar

– behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

Momenτ 4:3 Vid utbildning på del av arbetsdag som inte utgör ordinarie arbetstid utges kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledig- het utges ersättning per timme med mertidslön.

LEDIG DAG Momenτ 4:4 Kompensation för beordrad utbildning eller obli- gatorisk information på en för arbetstagaren ledig dag överens- kommes mellan de lokala parterna.

Läs mer i den partsgemensamma kommentaren till § 8 mom 4:4 som ingår i förhandlingsprotokollen med respektive fackförbund.


§ 8 Moment 5 Samordningsbestämmelser

Har uτgåττ

§ 9 TJÄNSTE- OCH PERSONALBOSTAD

TJÄNSTE- OCH Momenτ 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras

PERSONALBOSTAD enligt gällande lag i den mån inte annat följer av denna paragraf.

DEFINITION Momenτ 2 Med tjänstebostad förstås av arbetsgivare ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivare anvisar arbetsta- gare såsom nödvändig bostad för fullgörande av anställningens arbetsuppgifter och därför upplåter till arbetstagare i samband med anställning som är förenad med bostadstvång.

Med personalbostad förstås av arbetsgivare ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivare upplåter till arbetstagare i samband med anställning.

XXXX Xxxxxx 3 Hyra för tjänste- och personalbostad fastställes av arbetsgivare till belopp som är skäligt med hänsyn till olägenhe- ter, som kan följa av bostadens karaktär av tjänste- och personal- bostad och dess belägenhet.

FÖRBEHÅLL Momenτ 4 Utan arbetsgivares medgivande får inte:

a) hyresrätt till tjänste- och personalbostad överlåtas,

b) hyresgäst upplåta tjänste- och personalbostad i andra hand.

UPPSÄGNING AV Momenτ 5 Hyresavtal för tjänste- och personalbostad kan av

HYRESAVTAL arbetsgivare sägas upp för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:

a) då arbetstagares anställning ska upphöra,

b) då arbetstagare inte erlagt hyra,

c) då arbetstagare vidtagit åtgärd i strid mot ovan angivna förbehåll. Då arbetstagarens anställning ska upphöra gäller:

a) att om arbetstagare, vid uppsägningstillfället av hyresavtalet, har rätt till en uppsägningstid– vad gäller anställningens upphö- rande – som är längre än en månad, ska arbetsgivare iaktta mot- svarande uppsägningstid, vad gäller hyresavtalets upphörande,

b) att om anställning upphör på grund av att arbetstagare avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider,

c) uppsägningstid enligt momentet gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än tre månader och för hyres- avtal som gäller för obestämd tid. Om arbetsgivare har sagt upp hyresavtalet för tjänste-/personalbostaden i samband med anställningens upphörande har hyresgäst eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.


38 3ç

§ 10 PENSIONSFÖRMÅNER, AVTALSFÖRSÄKRINGAR OCH TRYGGHETSAVTAL

ALLMÄNT Lokalt kollektivavtal ska träffas om pensionsförmåner och avtals- försäkringar.

PENSIONSAVTAL PA-KFS Momenτ 1 Parterna har på KFS-området tecknat centralt kollektiv- avtal om pensioner– PA-KFS– att tillämpas efter tecknande av lokalt kollektivavtal.

ANNAN PENSIONSPLAN Lokalt kollektivavtal kan träffas om överenskommelse om annan pensionsplan. För nytillkommande medlemsföretag gäller PA- KFS 09 eller i förekommande fall PA-KFS om inte överens- kommelse om annan pensionsplan kan träffas.

ARBETSSKADE- Momenτ 2 Arbetsgivare ska träffa lokalt kollektivavtal om TFA-

FÖRSÄKRING KL eller, vid tillämpning av annan pensionsplan, annan fösäkring med motsvarande innehåll.

Arbetstagare äger inte rätt att föra talan mot arbetsgivare eller hos denne anställd om skadestånd i anledning av personskada som utgör arbetsskada.

AVTALSGRUPP- Momenτ 3 Arbetsgivare ska träffa lokalt kollektivavtal om

SJUKFÖRSÄKRING AGS-KL eller, vid tillämpning av annan pensionsplan, annan för- säkring med motsvarande innehåll.

TJÄNSTEGRUPPLIV- Momenτ 4 Arbetsgivare ska träffa lokalt kollektivavtal om FÖRSÄKRING OCH TGL-KL eller annan Tjänstegrupplivförsäkring. Underlåter BEGRAVNINGSHJÄLP arbetsgivare detta gäller vad som sägs i försäkringsbestämmelser

TGL-KL § 28 angående vite med mera. Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravningshjälp med xxxxxx motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.

TRYGGHETSAVTAL Momenτ 5 Arbetsgivare, som omfattas av det centralt tecknade kollektivavtalet Trygghetsavtal KFS, ska följa centralt kollektiv- avtal om årlig avsättning till kollektivavtalsstiftelsen KFS- företagens Trygghetsfond.

§ 11 KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

KORRIGERING AV Momenτ 1 Kollektivavtal om korrigering av preliminär lön

PRELIMINÄR LÖN gäller enligt bilaga 1.

BILAGA 1 KOLLEKTIVAVTAL OM KORRIGERING AV PRELIMINÄR LÖN

§1 PARTERNA Parterna konstaterar att lön och andra avlöningsförmåner för

KONSTATERAR avräkningsperioden beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagares frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlöningstillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå inverkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestäm- melser ska gälla:

§ 2 PRELIMINÄR LÖN Momenτ 1 Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsenligt ska utges för avräkningsperioden, är han skyldig att låta avräknas genom avdrag vid senare avlöningstillfälle från de innestående avlöningsförmånerna (korrigering av preliminär lön), eller att återbetala.

Momenτ 2 Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den under vilken den preli- minärt beräknade lönen utbetalades, meddelar arbetsgivare inom ytterligare en månad därefter arbetstagare om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetalning ska ske.

Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämn- da fjärde kalendermånad.

Momenτ 3 Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om hur återbetalning av skulden ska ske, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation har rätt till förhandling. Har organisationen inte påkallat förhand- ling inom två månader efter det att arbetstagare mottog det skrift- liga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke, kan sådan– oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal– endast föras som lokal förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av den lokala förhandlingen eller genom förlust av rätten därtill.

Momenτ 4 Har arbetsgivare inte iakttagit vad som sägs i moment 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbetala skulden behandlas enligt reglerna i § 3 nedan.

§ 3 FÖRHANDLINGS- Har arbetstagare, i annat fall än som avses i § 1 första stycket,

ORDNING MED MERA VID erhållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsen-

FELAKTIGT UTBETALD XXX ligt tillkommer honom, meddelar arbetsgivare arbetstagare om förhållandet.

Om arbetsgivare och arbetstagare inte har enats om återbetalning av skulden och om arbetsgivare vill kräva sådan, underrättas arbetstagare i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fack- liga organisation har rätt till rättstvisteförhandling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader, efter det att arbetstagare mottog det skriftliga kravet, har organisa- tionen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av förhand- lingen eller genom förlust av rätten därtill. För rättstvisteför- handlingen och för fortsatt tvisteförfarande gäller i övrigt bestäm- melserna i parternas förhandlingsordning/huvudavtal och i MBL.

§ 4 GILTIGHET Detta kollektivavtal gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

BILAGA 2 ALTERNATIV BEREDSKAPSERSÄTTNING

Har uτgåττ

BILAGA 3 FÖRTECKNING ÖVER ÖVRIGA AVTAL INOM KFS-OMRÅDET

Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Svenska Transportarbetareförbundet (Transport) Vision

Unionen Ledarna Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilekonomerna (CR) / Civilekonomerna (CR) samt Förtecknade Saco-förbund

• Förhandlingsordning för företag inom KFS-området (FO-F03)

• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) eller mot- svarande försäkring

• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) eller motsvarande försäkring

• Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) eller mot- svarande försäkring

• Pensionsavtal (PA-KFS 09/gamla PA-KFS)

• Avtal om bilersättning (Bil 12-KFS)

• Avtal om traktamentsersättning (Trakt 13-KFS)

• Trygghetsavtal KFS

• Avtal om kollektivavtalsstiftelsen KFS-företagens Trygghets- fond samt avtal om avsättning till KFS-företagens Trygghets- fond

PROTOKOLLSANTECKNINGAR

1 Utrymmet för arbetstidsåtgärder är centralt reglerat för avtals- området och utgör 27 timmar per år. Vid enskilda företag kan överenskommelse ha träffats om annat antal timmar eller att arbetstidskonto inte gäller vid företaget. Reglerna för arbets- tidskontot är desamma som gällde för föregående avtalsperiod.

Lokala överenskommelser om tillämpningen av bestämmelserna förekommer. Om inte lokal överenskommelse träffats om andra arbetstidsåtgärder ska individuella arbetstidskonton gälla.

2 Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom.

Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbets- tagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande.

Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjuk- dom omplaceras till en annan anställning utanför anställnings- avtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första tolv månaderna utbetalas hela tillägget Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad.

Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande:

(a-b) x c = d

a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid

c = ny sysselsättningsgrad d= tillägg

För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet.

För arbetstagare mellan 60 och 65 år ska vid beräkning av pen- sionsmedförande lön enligt Gamla PA-KFS eller motsvarande för- månsbestämda pensionssystem, hela tillägget enligt ovan ligga till grund.

För medlemmar i Kommunal gäller dessutom följande:

Anställd som erhåller annan anställning med högre lön än ursprungslönen efter ovan angiven 24-månadersperiod får räkna den nya högre lönen som pensionsmedförande lön.

Arbetstagare som omplaceras på grund av organisatoriska skäl har under ovan angiven 24-månadersperiod rätt till tjänstledighet upp till ett år för att pröva på annat arbete eller starta eget enligt samma förutsättningar som lagen om ledighet för näringsverksamhet.

3 Parterna är överens om att följande regler gäller:

Det ligger inom ramen för det enskilda anställningsavtalet att arbetstagare är skyldig att, där så erfordras, uppvisa intyg av läkare om tjänstbarhet, underkasta sig drogtest, genomgå läkarundersökning om arbetstagare har visat sig inte kunna utföra sina arbetsuppgifter och detta kan antagas bero på dro- ger eller sjukdom. Arbetsgivare är skyldig att, där så erfordras, göra rehabiliteringsutredning, rehabilitera och/eller omplacera arbetstagare.

Arbetsgivaren har inom ramen för sin arbetsledningsrätt möjlighet att tillfälligt försätta arbetstagare ur tjänstgöring.

Arbetstagare som blivit försatt ur tjänstgöring (avstängts) på grund av påverkan av alkohol eller annan drog och därför har utgjort säkerhetsrisk, ska avstå samtliga avlöningsförmåner under avstängningen.

Regler om drogfri arbetsmiljö och hantering av drogfrågor anknyter till arbetsmiljölagens regler om säker arbetsmiljö och kan hanteras/beslutas i skyddskommitté eller motsvarande eller i lokalt avtal.

4 Medlemsföretagens tillhörighet(er) till olika branscher inom KFS och därmed sammanhängande branschavtal ska framgå av särskild förteckning. Då nytt företag beviljas inträde i KFS ska branschtillhörighet(er) anges. I företag/koncerner ska bransch- tillhörighet(er) avtalas lokalt. Byte av branschtillhörighet innebär framgent byte av kollektivavtal och ska på så sätt för- handlas/avtalas.

5 De centrala parterna är ense om att uppta förhandlingar om ändringar görs i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning. Förhandlingarna ska resultera i att ändringar i ersättningsnivån eller villkoren för socialförsäkringen ska medföra att motsvarande anpassningar görs i branschavtalen.

6 Arbetsgivare kan ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt § 8 moment 1:7, som medfört sjukfrånvaro, beroende på personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges

endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersätt- ning enligt avtalet och semesterlagen.

7 Arbetstagare anställd 2004-03-31 och på vilken § 8 moment 3 då var tillämpligt omfattas även framgent av bestämmelse i oförändrad lydelse. En förutsättning för rätt till ersättning enligt bestämmelsen är dock att arbetstagaren före aktuell tjänstgöring anmäler anspråk på ersättning till arbetsgivaren.

8 Lokalt kollektivavtal om pensionsplan tecknas av Kommunal centralt.

9 Förhandling om distansarbete ska vid behov tas upp senare.

10 Uppstår fråga som reglerats i § 8 Moment 5 Samordnings- bestämmelser tillämpas lydelsen i branschavtal Vård och Omsorg 2010-04-01-2012-03-31.

11 Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlandsvistelsen som regel bör vara reglerade före utlandsvistelsen.

12 De särskilda ersättningarna för färdtid, obekväm arbetstid, jour, beredskap och förskjuten arbetstid flyttas från löne- bilagan till respektive moment under § 3 Arbetstid med ny layout.

13 För Kommunal gäller: Centrala parter är överens om att vid upptäckt av delade arbetspass ska lokala parter ta upp en diskussion om behov av åtgärder mot detta.

BILAGA ÖVER VISSA TABELLER

Tabell över kalenderdagsfaktorer

Med kalenderdagsfaktor avses faktor för beräkning av det antal kalenderdagar som ledigheten ska anses omfatta, vid ledighet utan rätt till lön under del av månad.


1-veckasschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

2-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

3-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

1

7,00





2

3,50

2

7,00



3

2,33

3

4,66

3

7,00

4

1,75

4

3,50

4

5,25

5

1,40

5

2,80

5

4,20

6

1,16

6

2,33

6

3,50



7

2,00

7

3,00



8

1,75

8

2,62



9

1,55

9

2,33



10

1,40

10

2,10



11

1,27

11

1,90



12

1,16

12

1,75


13

1,61

14

1,50

15

1,40

16

1,31

17

1,23

18

1,16

4-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

5-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

6-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

4

7,00





5

5,60

5

7,00



6

4,66

6

5,83

6

7,00

7

4,00

7

5,00

7

6,00

8

3,50

8

4,37

8

5,25

9

3,11

9

3,88

9

4,66

10

2,80

10

3,50

10

4,20

11

2,54

11

3,18

11

3,81

12

2,33

12

2,91

12

3,50

13

2,15

13

2,69

13

3,23

14

2,00

14

2,50

14

3,00

15

1,86

15

2,33

15

2,80

16

1,75

16

2,18

16

2,62

17

1,64

17

2,05

17

2,47

18

1,55

18

1,94

18

2,33

19

1,47

19

1,84

19

2,21

20

1,40

20

1,75

20

2,10

21

1,33

21

1,66

21

2,00

22

1,27

22

1,59

22

1,90

23

1,21

23

1,52

23

1,82

24

1,16

24

1,45

24

1,75



25

1,40

25

1,68



26

1,34

26

1,61



27

1,29

27

1,55



28

1,25

28

1,50



29

1,20

29

1,44



30

1,16

30

1,40





31

1,35





32

1,31





33

1,27





34

1,23





35

1,20





36

1,16

7-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

8-veckorsschema Antal arbets- dagar under perioden


Faktor

7

7,00



8

6,12

8

7,00

9

5,44

9

6,22

10

4,90

10

5,60

11

4,45

11

5,09

12

4,08

12

4,66

13

3,76

13

4,30

14

3,50

14

4,00

15

3,26

15

3,73

16

3,06

16

3,50

17

2,88

17

3,29

18

2,72

18

3,11

19

2,57

19

2,94

20

2,45

20

2,80

21

2,33

21

2,66

22

2,22

22

2,54

23

2,13

23

2,43

24

2,04

24

2,33

25

1,96

25

2,24

26

1,88

26

2,15

27

1,81

27

2,07

28

1,75

28

2,00

29

1,68

29

1,93

30

1,63

30

1,86

31

1,58

31

1,80

32

1,53

32

1,75

33

1,48

33

1,69

34

1,44

34

1,64

35

1,40

35

1,60

36

1,36

36

1,55

37

1,32

37

1,51

38

1,28

38

1,47

39

1,25

39

1,43

40

1,22

40

1,40

41

1,19

41

1,36

42

1,16

42

1,33



43

1,30



44

1,27



45

1,24



46

1,21



47

1,19



48

1,16

Tabell över semesterkoefficienter

Med semesterkoefficient avses koefficient för beräkning av antalet semesterdagar som ska anses ingå i semesterledigheten.

1-veckasschema 2-veckorsschema

under perioden

1

koefficient

under perioden

koefficient

2

2,50

2

5,00

3

1,66

3

3,33

4

1,25

4

2,50

5

1,00

5

2,00

Antal arbetsdagar Xxxxxxxx- Xxxxx arbetsdagar Semester-


5,00

3-veckorsschema 4-veckorsschema

Xxxxx arbetsdagar Xxxxxxxx- Xxxxx arbetsdagar Semester- under perioden koefficient under perioden koefficient

3 5,00

4 3,75 4 5,00

5 3,00 5 4,00

6 2,50 6 3,33

7

2,14

7

2,85

8

1,87

8

2,50

9

1,66

9

2,22

10

1,50

10

2,00

11

1,36

11

1,81

6

0,83

6

1,66

13

1,15

13

1,53



7

1,42

14

1,07

14

1,42



8

1,25

15

1,00

15

1,33



9

1,11

16

0,93

16

1,25



10

1,00

17

0,88

17

1,17



11

0,90

18

0,83

18

1,11



12

0,83



19

1,05


20

1,00

21

0,95

22

0,90

23

0,86

24

0,83

12 1,25 12 1,66

5-xxxxxxxxxxxxx Xxxxx arbetsdagar under perioden


Semester- koefficient

6-xxxxxxxxxxxxx Xxxxx arbetsdagar under perioden


Semester- koefficient

7-veckorsschema Xxxxx arbetsdagar under perioden


Semester- koefficient

8-veckorsschema Xxxxx arbetsdagar under perioden


Semester- koefficient

5

5,00



7

5,00



6

4,16

6

5,00

8

4,37

8

5,00

7

3,57

7

4,28

9

3,89

9

4,44

8

3,12

8

3,75

10

3,50

10

4,00

9

2,77

9

3,33

11

3,18

11

3,63

10

2,50

10

3,00

12

2,91

12

3,33

11

2,27

11

2,72

13

2,69

13

3,07

12

2,08

12

2,50

14

2,50

14

2,85

13

1,92

13

2,30

15

2,33

15

2,66

14

1,78

14

2,14

16

2,18

16

2,50

15

1,66

15

2,00

17

2,05

17

2,35

16

1,56

16

1,87

18

1,94

18

2,22

17

1,47

17

1,76

19

1,84

19

2,10

18

1,38

18

1,66

20

1,75

20

2,00

19

1,31

19

1,57

21

1,66

21

1,90

20

1,25

20

1,50

22

1,59

22

1,81

21

1,19

21

1,42

23

1,52

23

1,73

22

1,13

22

1,36

24

1,45

24

1,66

23

1,08

23

1,30

25

1,40

25

1,60

24

1,04

24

1,25

26

1,34

26

1,53

25

1,00

25

1,20

27

1,29

27

1,48

26

0,96

26

1,15

28

1,25

28

1,42

27

0,92

27

1,11

29

1,20

29

1,37

28

0,89

28

1,07

30

1,16

30

1,33

29

0,86

29

1,03

31

1,12

31

1,29

30

0,83

30

1,00

32

1,09

32

1,25



31

0,96

33

1,06

33

1,21



32

0,93

34

1,02

34

1,17



33

0,90

35

1,00

35

1,14



34

0,88

36

0,97

36

1,11



35

0,85

37

0,94

37

1,08



36

0,83

38

0,92

38

1,05





39

0,89

39

1,02





40

0,87

40

1,00





41

0,85

41

0,97





42

0,83

42

0,95







44

0,90







45

0,88







46

0,86







47

0,83







48

0,83

FO-F 03 – FÖRHANDLINGSORDNING FÖR FÖRETAG ANSLUTNA TILL KFS

I lydelse från och med 2003-01-01

Kapitel I Definitioner

§1 I deττa avτal avses med ARBETSGIVARORGANISATION:

Kommunala Företagens Samorganisation, KFS


ARBETSGIVARE:

Företag/sammanslutning som tillhör Kommunala Företagens Samorganisation


CENTRAL ARBETSTAGARORGANISATION:

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport Vision (SKTF)

Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Ledarna

Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF) Civilekonomerna, CR

Förtecknade Saco-förbund

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd


LOKAL ARBETSTAGARORGANISATION:

Till central arbetstagarorganisation hörande lokal organisation


CENTRAL PART:

Kommunala Företagens Samorganisation samt central arbetstagarorganisation


LOKAL PART:

Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation


CENTRAL FÖRHANDLING:

Förhandling mellan centrala parter


LOKAL FÖRHANDLING:

Förhandling mellan lokala parter

Kapitel II Förhandling om upprättande av kollektivavtal

§2 Förhandling om upprättande eller prolongering av kollektivavtal skall föras som central förhandling, om central part begär det.

§3 Har central förhandling i viss fråga begärts enligt § 2, får lokal förhandling inte påkallas eller föras i frågan innan den centrala förhandlingen är avslutad.

§4 Mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation får inte avtalas om villkor, som innebär avvikelse från central överenskommelse, om inte avvikelsen är tillåten enligt den centrala överenskommelsen.

§5 Parterna är skyldiga att på ömse sidor verka för att träffad överenskommelse snarast genomföres samt att, då överenskommelsen avser kollektivavtal, sådant avtal snarast upprättas.

Kapitel III Förhandling enligt 11, 12, 14 eller 38 § §

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

§G Begäran av lokal eller central arbetstagarorganisation om sådan förhandling, som avses i 14 § andra stycket MBL, skall skriftligen vara arbetsgivaren tillhanda inom sju dagar efter det att den lokala förhandlingen i frågan slutförts. Har begäran framställts av lokal arbetstagarorganisation skall inom samma tid skriftligen till arbetsgivaren visas, att central arbetstagarorganisation önskar fullfölja förhandlingsförfarandet.

Har vad nu sagts inte uppfyllts av arbetstagarorganisationen, är arbetsgivaren inte förhandlingsskyldig och äger utan påföljd fatta och verkställa beslut i frågan.

Anmärkning

Har vid förhandlingar som avses i 11, 12, 14 eller 38 §§ MBL enighet uppnåtts i den sakfråga varom förhandling förts, skall vad parterna därvid enats om inte ha verkan av kollektivavtal, om inte sådan verkan har uttryckligen fastslagits i handling, som undertecknats av behörig företrädare för respektive kollektiv- avtalspart.

Kapitel IV Förhandling i rättstvist

§7 I sådan rättstvist, som skall handläggas enligt lagen om rättegång i arbetstvister, skall förhandling äga rum i den ordning som anges i detta kapitel.

Även om kollektivavtal upphört att gälla skall bestämmelserna i detta kapitel iakttagas i tvist om avtalets tolkning och tillämpning.

Anmärkning

Om handläggning av vissa tvister föreskrevs i särskilt huvudavtal för den offent- liga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§8 Förhandling som avses i § 7 förs i första hand som lokal förhandling.

Anmärkning till § § 7 och 8

Här avses inte att begränsa användningen av direkt överläggning mellan arbets- ledning och arbetstagare för utjämnande av meningsmotsättningar.

§9 Kravet på arbetsgivare att i fall som avses i 35 § MBL ”omedelbart” påkalla för- handling i där avsedd tvist skall anses uppfyllt, om arbetsgivaren senast inom sju dagar efter det att arbetsgivaren mottagit skriftligt besked om arbetstagarorga- nisationens tolkning av berörd avtalsbestämmelse, avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken till den lokala arbetstagarorganisationen.

Motsvarande krav i fall, som avses i 34 § tredje stycket MBL, skall anses uppfyllt om arbetsgivaren avsänder skriftlig begäran om förhandling i saken inom sju dagar efter mottagande av arbetstagarorganisationens skriftliga besked i tolkningsfrågan.

§ 9A I tvist som avses i 64 § första stycket första meningen MBL skall där angivna frister utgöra fyra månader respektive två år.

§ 10 Kan uppkommen tvist inte lösas vid lokal förhandling, ankommer det på part som vill fullfölja ärendet att påkalla central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall av vederbörande centrala part göras hos motparten inom fyra månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock central förhandling påkallas inom tre veckor och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, har parten förlorat rätten att påkalla central förhandling och därmed rätten att föra talan i tvisten.

§ 11 Tvist får upptagas direkt till central förhandling, om de centrala parterna är ense därom.

§ 12 Xxxxx får inte väckas av part innan han fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt detta kapitel. Xxxxx skall väckas inom fyra månader räknat efter det att den centrala förhandlingen har avslutats. Rör tvisten fråga som avses i 35 § MBL skall dock talan väckas inom tre veckor, och fråga som avses i 34 § tredje stycket MBL inom sju dagar.

Försummas tidsfristerna som anges i första stycket, är rätten till talan förlorad. Vad nu sagts om förlust av talerätt gäller även part, som försuttit sin rätt till för- handling i frågan.

§ 13 I tvist som avses i 33 och 34 §§ MBL utövas tolkningsföreträdet av den arbets- tagarorganisation som slutit kollektivavtalet eller av lokal arbetstagarorganisa- tion, som erhållit dess skriftliga bemyndigande att utöva tolkningsföreträdet. Vill arbetstagarorganisation åberopa tolkningsföreträde enligt nämnda para- grafer, skall detta anges skriftligen till arbetsgivaren eller, vid central förhand- ling, till arbetsgivarorganisationen.

§ 14 Anspråk som grundas på gällande pensionsbestämmelser får upptagas till lokal förhandling med centrala parters biträde utan hinder av § 9a i detta avtal och bestämmelserna i 64 § första stycket första meningen MBL. För tvist om sådant anspråk gäller inte 35 § MBL. I övrigt gäller bestämmelserna i 64 och 65 §§ MBL.

§ 14A Med avvikelse från bestämmelserna i vad som sägs i 9a och 12 §§ i detta avtal gäller i fråga om tvister avseende 40 och 41 §§ Lagen om anställningsskydd (LAS) denna lags frister för påkallande av lokal tvisteförhandling och talans väckande. Fristerna för talans väckande skall räknas från den centrala tvisteför- handlingens avslutande.

Kapitel V Protokoll med mera

§ 15 Om parterna inte enas om annat skall vid förhandling föras protokoll, som juste- ras av parterna. Protokoll upprättas och justeras i så nära anslutning till förhand- lingen som möjligt.

§ 1G Förhandling skall anses avslutad den dag, då parterna enats om att förklara den slutförd. Uppgift om denna tidpunkt bör intagas i protokollet.

Oavsett vad som sagts i föregående stycke skall förhandling anses avslutad då part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet skriftligen underrättat motpart om att förhandlingen frånträdes.

Kapitel VI Stridsåtgärder

§ 17 Stridsåtgärd får inte i något fall vidtagas, utan att åtgärden blivit beslutad eller medgiven av arbetsgivarorganisationen respektive vederbörande centrala arbetstagarorganisation.

§ 17A Varsel om stridsåtgärd skall innehålla tydliga uppgifter såväl om anledning till stridsåtgärd som om stridsåtgärdens omfattning och vilka yrkeskategorier som kommer att beröras av stridsåtgärden.

§ 18 Stridsåtgärd i anledning av viss tvist får därutöver inte vidtagas av part, som försuttit sin rätt till förhandling i frågan eller inte fullgjort sin förhandlings- skyldighet eller efter förhandling inte lämnat motparten skriftligt meddelande om stridsåtgärden inom tre månader från den dag förhandlingen avslutades.

Även om förhandling inte kommit till stånd skall part anses ha fullgjort sin för- handlingsskyldighet, då förhandling mött hinder, som inte berott på honom, eller då motparten utan iakttagande av sin förhandlingsskyldighet vidtagit stridsåtgärd för tvistens lösande.

§ 18A Sedan medling i arbetskonflikt påkallats och under tid då sådan medling pågår får part inte lämna motpart varsel om stridsåtgärd eller påbörja stridsåtgärd.

Parterna är ense om att detta inte innebär att en part genom att ensidigt påkalla medling kan inhibera av motpart redan varslad stridsåtgärd.

Medling i arbetskonflikt skall anses avslutad, när part givit motparten skriftligt besked om att han frånträder medlingen. Part som vill frånträda medling är skyldig att innan frånträdandet inhämta yttrande från medlaren(-arna) i fråga om medlarens(-arnas) synpunkter på förutsättningarna för fortsatt medling i

tvisten.

§ 19 Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbete som är föremål för lockout eller för tillåten strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd eller för lovlig blockad. Den som står utanför arbetskonflikt skall dock fullgöra sina vanliga tjänsteåliggan- den. Arbetstagare är skyldig att utföra skyddsarbete. Till skyddsarbete hänföres arbete som erfordras för avveckling av verksamheten på ett tekniskt försvarligt sätt eller till förebyggande av fara för människor eller skada på egendom. Lika med skyddsarbete anses arbete som någon är skyldig att utföra på grund av sär- skild föreskrift i lag.

§ 20 Om begränsningar i rätten att använda stridsåtgärder i fråga, varom avtal får anses kränka den politiska demokratin, föreskrives i särskilt huvudavtal för den offentliga sektorn (SHA), såvitt avser kommunalförbund.

§ 20A Från stridsåtgärd bör undantas dels avdelningschef och arbetstagare med avdel- ningschefs ställning dels arbetstagare som regelmässigt har att företräda arbets- givaren i kollektivavtalsförhandlingar.

Arbetsgivaren skall informera respektive lokal arbetstagarorganisation om arbetsgivarens tolkning av frikretsens omfattning. Med kollektivavtalstvister enligt första stycket avses såväl intresse- som rättstvistförhandlingar.


Kapitel VII Samhällsfarliga konflikter

§ 21 Parterna är överens om att stridsåtgärder inte vidtages som otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner eller medför fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.

Anmärkning

Bestämmelsen innebär inte att från det tillåtna området för arbetskonflikt undantas vårdområdet. Uttrycket ”fara för människors liv eller risk för att be- stående ohälsa uppstår” har valts för att markera att vårdområdet är ett sådant område där rätten till stridsåtgärder bör användas med särskild försiktighet.

§ 22 Tvist enligt detta kapitel behandlas slutligt av de centrala parterna och skall direkt föras som central förhandling, om central part begär det.

Part som bedömer att en stridsåtgärd otillbörligt stör samhällsviktiga funktioner enligt § 21 ovan har att påkalla förhandling hos berörd motpart med syfte att undvika, begränsa eller avbryta stridsåtgärden. Vägrar part att ingå i förhandling eller kan enighet inte uppnås vid förhandling, äger part hänskjuta ärendet till den centrala nämnden enligt § 22a nedan att pröva om stridsåtgärden är samhällsfarlig.

§ 22A Den centrala nämnden består av nio ledamöter. Av dessa utser KFS tre ledamöter, LO-anslutna organisationer samfällt, TCO-anslutna organisationer och Ledarna samfällt samt SACO-anslutna organisationer samfällt vardera en ledamot, par- terna gemensamt tre ledamöter varav en utses till ordförande. För varje ledamot utses enligt samma grunder en ersättare.

Parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämn- den. Kostnaderna för medverkan av de tre av parterna gemensamt utsedda leda- möterna delas lika mellan parterna.

§ 22B Har frågan om stridsåtgärds samhällsfarlighet hänskjutits till centrala nämn- den, skall varslad stridsåtgärd som inte redan påbörjats, uppskjutas i avvaktan på nämndens utlåtande.

Föreligger inte nämndens utlåtande inom två veckor från det frågan hänskjutits till nämnden, är part dock oförhindrad att påbörja stridsåtgärden, om inte nämnden med hänsyn till behovet av rådrum förordnat om uppskov med avgi- vande av utlåtanden. Har sådant förordnande meddelats, är parten inte skyldig att uppskjuta stridsåtgärden längre än till dess tre veckor förflutit från det frågan hänsköts till nämnden.

§ 22C Nämnden är beslutsför endast om den är fulltalig. Som nämndens beslut gäller den mening varom flertalet förenar sig.

Nämndens utlåtande skall genom ordförandens försorg tillställas parterna. Har nämnden funnit stridsåtgärden vara samhällsfarlig skall nämnden i sitt beslut hemställa att parterna skall undvika, begränsa eller häva stridsåtgärden.

Kapitel VIII Tvister om förhandlingsordningen

§ 23 Vid tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal gäller inte 33 § MBL och vid tvist om tolkning och tillämpning av avtalets § 19 andra stycket inte heller 34 § MBL.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

DATUM 2002-12-04

ÄRENDE Förhandlingsordning FO-F 03

PARTER Kommunala Företagens Samorganisation, KFS samt Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal Facket för Service och Kommunikation, SEKO Svenska Transportarbetareförbundet, Transport

Vision (SKTF) Ledarna

Unionen (Tjänstemannaförbundet HTF) Vårdförbundet

Sveriges Ingenjörer (Civilingenjörsförbundet, CF) Förtecknade Saco-förbund

Civilekonomerna, CR Lärarförbundets

Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

1 Redigering av förhandlingsordning

För att undvika oklarheter rörande vilka frister som gäller i olika slag av tvister, möjliggöra att FO-F 89 gäller för samtliga verksam- heter anslutna till KFS samt för att inrätta en central nämnd med ledamöter utsedda av parterna på KFS avtalsområde har förhand- lingsordningens parter enats om att FO-F 89 från och med 2003- 01-01 ska ha den lydelse som framgår av bilaga till detta protokoll. Från och med samma datum omfattas således även de kommunala trafikföretagen och där anställda arbetstagare av FO-F 03 istället för tidigare av FO-TRAFIK 94.

2 Uppsägningsτid

Förhandlingsordningen FO-F 03 gäller mellan de centrala parterna tills vidare och med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

VID PROTOKOLLET

Xxxx Xxxxx


JUSTERAS

för KFS för Kommunal

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx


för SEKO för Transporτ

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx


för Vision (SKTF) för Unionen (HTF)

Xxxxx Xxxxx Xxx Xxxxxxxx


för Ledarna för Vårdförbundeτ

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx


för CF för CR

Xxxx X Xxxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxxx


för Förτecknade Saco-förbund

Xxxxx Xxxxxxxx Xxx Xxxxxxx

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx


för Lärarförbundeτs och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

Xxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

DATUM 2013-05-03

ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Vård och Omsorg

PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm

PARTER KFS och och Vision, Vårdförbundet och förtecknade Saco-förbund

NÄRVARANDE för KFS för Vision

Xxxxx Xxxxxxxx Jan-Xxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxx för Förτecknade Saco-förbund

Xxxx Xxxxx

för Vårdförbundeτ Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx


§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avτalsperiod

tta avtal avser tiden 2013 04-01 – 2016-03-31.

§ 3 Löneprocess

Allmänna förutsättningar

– Lönerevision ska genomföras per 1 april 2013, 2014 och 2015 om inte annat avtalas.

– De centrala parterna är överens om att en väl fungerande lokal lönebildning, som främjar arbetet med de lönepolitiska frågorna, förutsätter en konstruktiv och på ömsesidigt förtroende baserad samverkan mellan de lokala parterna.

– Lönepolitiken har ett långsiktigt syfte. De långsiktiga målen måste därför omsättas i användbara delmål, när det gäller diffe- rentiering, önskad lönestruktur och lönerelationer.

– Löneöversynen ska ske genom lokal lönebildning med utgångs- punkt i branschavtalets §6 och resultatet av överläggningen.

– Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagens verksam- het och bidra till ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet. En företagsanpassad lönebildningsprocess bidrar till företagens och medarbetarnas utveckling.

– Lokal lönebildning är en långsiktig process som förutsätter att verksamhetsmål, resultat, lönepolitik samt lönekriterier är väl kända av samtliga medarbetare.

– Lokal lönebildning ska syfta till att koppla samman företagets och individens utveckling till gagn för bägge parter.

– Lönekriterierna ska vara framtagna på arbetsplatsen. Det är vik- tigt att medarbetaren vet på vilka grunder lönen sätts samt att sambandet mellan den enskildes lön och prestation är tydligt.

– En viktig förutsättning för att lönesättningsmodellen chef – medarbetare ska fungera är att lönesättande chef ges utbildning, stöd och mandat så att han/hon kan fullgöra sitt uppdrag på ett klart och entydigt sätt.

– Parterna har särskilt att beakta lönesättningen ur ett diskrimi- neringsperspektiv.

– Centrala parter kan konsulteras i alla faser av löneprocessen.

– Löneöversynen omfattar även föräldralediga och långtidssjuka. Löneöversynen omfattar också tidsbegränsat anställda med en anställningstid som varat mer än 12 månader vid revisionstid- punkten.

– Löneöversynen ska planeras och genomföras i god tid innan revisionstidpunkt.

– De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att starta och driva löneöversynen med målet att vara klara vid överens- kommen revisionstidpunkt.

Överläggning

– Arbetsgivaren kallar till överläggning inför den förestående löneöversynen.

– Parterna ska redogöra för sina övergripande inriktningar för avtalsperioden samt grunderna för sina ställningstaganden. I detta ingår att gå igenom verksamhetsmål, resultat, kon- kurrenssituation, lönsamhet, lönepolitik samt lönekriterier. Vidare ska minnesanteckningar från föregående avstämning uppmärksammas.

– Parterna ska föra fram de löneåtgärder som de anser nödvändiga.

– Vid överläggningen ska parterna sträva efter samsyn kring de övergripande principerna.

– Vid överläggningen fastställer parterna en tidplan för revisions- arbetet.

– Vid överläggningen ska minnesanteckningar föras.

– I förekommande fall går parterna igenom gällande lönekart- läggning och handlingsplan för jämställda löner.

Kommentarer

Överläggningen är del 1 i löneprocessen.


Medarbeτardialog

Lokal lönebildning kräver en konstruktiv/aktiv dialog i flera steg mellan medarbetare och chef.

Framgång med lönesamtalen förutsätter att lönesättande chefer och medarbetare är väl förtrogna med företagets verksamhetsmål, lönepolitik och lönekriterier, samt att mål, kopplade till detta, finns uppsatta för den enskilde medarbetaren. Medarbetarsamtal är ett naturligt och framåtsyftande forum för detta. Samtalen ska bland annat behandla aktuella arbetsuppgifter, kompetenskrav, medarbetarens bidrag till verksamhetens utveckling och medar- betarens resultat i förhållande till tidigare uppsatta mål. Samtalen ska även omfatta medarbetarens arbetssituation i övrigt. För att undvika missförstånd bör dessa samtal dokumenteras.


Lönesamτal

– Chef och medarbetare ska föra en dialog om arbetstagarens resultat. Resultatet kopplas till överenskomna individuella mål och verk- samhetsmål, resultat, lönepolitik och lönekriterier.

– Efter genomförd dialog lämnar lönesättande chef förslag på ny lön med motivering till medarbetaren.

– Centrala parternas intention är att chef och medarbetare ska komma överens om lön i dialog.

– För medarbetare med ingen eller ringa löneökning ska arbetsgi- varen, tillsammans med berörd arbetstagare, upprätta en hand- lingsplan som bör följas upp löpande.

– Samtalet/samtalen ska dokumenteras.

Kommentarer

Lönesamtal är del 2 i löneprocessen.

Lönesamtal är inte att betrakta som en förhandling.


Avsτämning

– Efter genomförda samtal om lön kallar arbetsgivaren respektive arbetstagarorganisation till avstämning.

– Inför avstämningen eller senast vid avstämningen, ska arbetsgi- varen överlämna det samlade löneförslaget på individnivå till respektive arbetstagarorganisation.

– Vid avstämningen ska parterna gå igenom minnesanteckning- arna från överläggningen.

– Vid avstämningen ska minnesanteckningar föras.

– Parterna ska vid avstämningen gå igenom löneprocessen i syfte att förbättra denna inför nästa tillfälle.


Kommentarer

Avstämningen är del 3 i löneprocessen.


Förhandlingsordning

– Om chef och medarbetare inte kommit överens om ny lön kan lokal arbetstagarorganisation påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

– Om arbetsgivaren frångått de löneprinciper som behandlats vid de lokala parternas överläggning kan lokal arbetstagarorganisa- tion påkalla förhandling inom två veckor efter avstämningen.

– Påkallas inte förhandling inom två veckor efter avstämningen får arbetsgivarens förslag status av lokalt kollektivavtal.

– Kan de lokala parterna inte träffa överenskommelse ska företrä- dare för berörd central part ha medverkat innan de lokala för- handlingarna avslutas. De centrala parterna kan enas om att avsluta ärendet med en central förhandling.

§ 4 Ändringar i Branschavτal Vård och Omsorg

Ändringar och protokollsanteckningar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Arbeτsgrupper

Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

§ 6 Fredsplikτ

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 7 Uppsägningsτid

Överenskommelsen gäller för perioden 2013-04-01- 2016-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader före avtals- periodens utgång. Uppsägningen ska vara skriftlig.

Har överenskommelse inte sagts upp inom föreskriven tid, för- längs den för en tid av ett år i sänder med en ömsesidig uppsäg- ningstid om tre månader.

§ 8 Förhandlingarna avsluτande

Förhandlingarna avslutades 2013-05-20 sedan Xxxxx Xxxxxxxx, Xxx-Xxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxx dess- förinnan utsetts att justera protokollet.

VID PROTOKOLLET

Xxxxx Xxxxxxxx


JUSTERAS

för KFS för Vision

Xxxxx Xxxxxxxx Jan-Xxxx Xxxxxx


för Vårdförbundeτ för Förτecknade Saco-förbund

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

§ 3 MOMENT 1 Nyττ sτycke

Deltidsanställd arbetstagare som så önskar kan tillåtas arbeta mer än ATLs tak om 50 tim/månad.

Om mertiden förutses vara mer än en månad, utfärdas istället ett ytterligare anställningsavtal.

§ 3 MOMENT 5:1 Nyττ sτycke

JOUR OCH BEREDSKAP Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med en dags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggas i anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för tjänst- ledighet, kompensationsledighet, arbetstidsåtgärder (ATK) samt under helgdagar och fridagar. .

§ 3 MOMENT 5:2 Anmärkningen τas borτ i sin helheτ

ANMÄRKNING


§ 7 MOMENT 3 Momenτeτ τas borτ i sin helheτ

AVBRUTEN SEMESTER


§ 7 MOMENT 8:2 Förτydligande

Arbetstagare, på företag med anställda som omfattas av moment 8:1, som anställts efter 1998-08-31 med semesterrätt om 25 dagar erhåller, efter fyllda 40 år respektive 50 år och ett års anställning inom företaget, en lönehöjning med 3% respektive 0,5% på den fasta kontanta månadslönen.

§ 8 MOMENT 1:11 Ny formulering

Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom rehabi- literingstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkrings- balken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabiliterings- ersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semester- ersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

§ 8 MOMENT 2:1 Försτa sτyckeτ, ändrad lydelse

Arbetstagare, som under den senaste treårs-perioden, varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får föräldrapenningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

§ 8 MOMENT 2:1 Tredje sτyckeτ, ny lydelse

Föräldrapenningtillägget är 10% av lönebortfallet. Föräldra- penningtillägg utges för så många kalenderdagar som föräldra- ledigheten omfattar, maximalt 90 dagar för barn födda före

2007-04-01, 150 dagar för barn födda 2010-04-01- 2013-03-31 och 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

§ 8 MOMENT 2:3 Ny lydelse

Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenning- tillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenning- tillägget kan delas mellan föräldrar på samma arbetsplats.

BILAGA 2 ALTERNATIV Bilagan τas borτ i sin helheτ.

BEREDSKAPSERSÄTTNING

NY Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utom- PROTOKOLLSANTECKNING lands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och

arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlandsvistelsen som regel bör vara reglerade före utlandsvistelsen.


NY De särskilda ersättningarna för färdtid, obekväm arbetstid, jour,

PROTOKOLLSANTECKNING beredskap och förskjuten arbetstid flyttas från lönebilagan till respektive moment under § 3 Arbetstid med ny layout.

De särskilda ersäττningarna för färdτid, jour, beredskap och förskjuτen arbeτsτid

De särskilda ersättningarna höjs med 2,1% från och med 2014- 01-01, 2,3% från och med 2014-07-01 och 2,4% från och med

2015-04-01.

Bilaga 2 ARBETSGRUPPER

1. Lösning § 8 mom 1:9

Parterna är överens om att en arbetsgrupp ska se över möjligheten att låta trygghetsfonden ta över ansvaret för de individer som kommer i fråga för ersättning enligt § 8 mom 1:9 och § 8 mom 1:10. Syftet är att med aktiva åtgärder öka möjligheten att få ett annat arbete. I arbetsgruppen ska följande frågor behandlas:

– Finansiering

– Anställningens upphörande

– Omfattning vilka åtgärder som ska erbjudas

– Deltidssjukskrivna (§ 8 1:10) för vilka ersättning upphör.

Förutom arbetsgruppen kommer Trygghetsfondens Beredargrupp att behöva hantera frågan.

2. Genomlysning av frågor kring vissτidsansτällningar. Parterna är överens om att i en arbetsgrupp se över frågor kring visstidsanställningar varvid särskilt nedanstående ska behandlas;

– Efterlevnad av LAS regler om konvertering

– Provanställningstid inför längre visstidsanställningar

– Möjligheten för arbetstagare att avstå konvertering

– Intermittent anställning

Arbetsgruppens arbete skall vara slutfört före utgången av år 2014.

3. Divisorer

Parterna är överens om att i avtalsefterlevnadsgruppen även ska följa utvecklingen av de särskilda ersättningar kopplade till inkomstbasbeloppet enligt de förslag som diskuterats under förhandlingarna inför Avtal13.

4. Fackligτ arbeτe

Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp som har att förutsättningslöst diskutera möjligheterna för fackligt arbete på KFS medlemsföretag och därvid finna gemensamma rekommen- dationer/skrivningar/aktiviteter för god samverkan mellan med- lemsföretagen och fackliga organisationer lokalt.

Arbetsgruppens arbete ska vara slutfört före utgången av 2014.

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER

1. Till § 3 momenτ 1:8 d

I bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att lokala kollek- tivavtal om annan reglering även av bestämmelserna om dygns- vila får träffas. Ett sådant avtal omfattas också av den så kallade EG-spärren, vilket innebär att avtal om mindre förmånliga regler än som följer av arbetstidsdirektivet inte får träffas.

Enligt Arbetstidslagen får avvikelse från dygnsvila göras tillfälligt- vis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbets- tagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Arbetstids- lagen föreskriver inte att sådan kompensationsledighet ska ske utan löneavdrag om ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid.

Lokala kollektivavtal om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila kan innebära olika lösningar för olika verksamheter med utgångspunkt från verksamhetens kvalitet och art och med hänsyn till såväl företagets som de anställdas bästa. Det är alltså fullt möjligt att träffa överenskommelse om att utebliven dygns- vila ska kompenseras vid ett senare tillfälle, t ex efter en intensiv arbetsperiod. Överenskommelse kan också träffas om att bryt- punkten för beräkning av dygnsvila kan variera från individ till individ och vara ”flytande” för individen för att anpassas till exempelvis längre ledigheter eller i samband med utbildning och motsvarande. Arbetstidsdirektivet ger också möjligheter att genom kollektivavtal komma överens om att – för det fall ”mot- svarande kompensationsledighet” inte kan ges av objektiva skäl – arbetstagaren ges rätt till annat lämpligt skydd. Ersättning i pengar anses inte som ”annat lämpligt skydd”.

De centrala parterna rekommenderar att ledighet som i undan- tagsfall (vanligtvis efter ett omfattande övertidsarbete) läggs ut på initiativ av arbetsgivaren för att tillgodose en i samråd med arbetstagaren bedömd nödvändig vila, ska ske utan löneavdrag, om inte annan överenskommelse träffats mellan de lokala parterna eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna rekommenda- tion gäller endast i de fall lokalt kollektivavtal har träffats om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila.

Träffar de lokala parterna inte något kollektivavtal med stöd av denna bestämmelse gäller Arbetstidslagen fullt ut.

2. Till § 8 momenτ 4:4

De centrala parternas uppfattning är att utbildning/kompetens- utveckling eller obligatorisk information i normalfallet förläggs under arbetstagarens ordinarie arbetstid. KFS branschavtal med- ger tillfälliga förändringar i arbetstidens förläggning liksom, i vissa av branschavtalen, möjligheter till förskjuten arbetstid, vilket kan förenkla planering av utbildningsinsatser för arbetstagare.


I det fall arbetsgivaren av planeringsskäl kräver att arbetstagaren deltar i utbildning eller information på dag som annars skulle ha varit fridag för arbetstagaren, förutsätter de centrala parterna att denna tid jämställs med arbetad tid om inte parterna lokalt är överens om annat.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

DATUM 2013-05-31

ÄRENDE Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Vård och Omsorg

PLATS KFS kontor, World Trade Center, Stockholm

PARTER KFS och Kommunal

NÄRVARANDE för KFS

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

för Kommunal

Xxxx xx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx

§ 1 Ärende

Parterna träffar överenskommelse om löneavtal och allmänna anställningsvillkor med mera enligt nedan.

§ 2 Avτalsperiod

Detta avtal avser perioden 2013-04-01- 2016-03-31.

§ 3 Löneöversyn med mera

Löneöversyn ska genomföras per 1 april 2013, 2014 och 2015 med

ett utrymme om 550 kr för 2013, 550 kr för 2014 och 600 kr för 2015 per medlem i Kommunal.

Utrymmet för löneöversynen utgörs av summan av de fasta kon- tanta månadslönerna månaden innan förhandlingstillfället, för varje tillsvidareanställd arbetstagare som är heltidsanställd (del- tidsanställd i proportion) och medlem i Kommunal att fördelas individuellt vid lokala förhandlingar.

Löneöversynen ska ske med utgångspunkt i branschavtalets § 6. Lönebestämmelser och den individuella fördelningen av löne- utrymmet ska bygga på de kriterier för lönesättning som gäller vid företaget. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att använda delar av utrymmet för andra åtgärder. Träffas inte sådan överenskommelse ska hela utrymmet användas för löneökningar.

Arbetsgivaren kallar till lokal förhandling angående fördelning av löneutrymmet. Inför förhandlingarna bör de lokala parterna enas om en tidplan för förhandlingarnas genomförande. Parterna är överens om att genomförda samtal med varje arbetstagare avseende måluppfyllelse och graden av samstämmighet med lönekriterierna är en grundförutsättning för en väl genomförd löneöversyn.

Om de lokala parterna inte kan träffa överenskommelse angående fördelning av löneutrymmet ska respektive central part ha med- verkat innan de lokala förhandlingarna avslutas. Part kan därefter föra frågan om fördelning av löneutrymmet till central förhand- ling. I de fall de centrala parterna inte kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att föra fråga enbart om fördelning av löneutrymmet för slutligt avgörande i lönenämnden. Löne- nämnden består av fyra representanter, två från KFS och två från Kommunal samt en av parterna gemensamt utsedd opartisk ord- förande. Kostnaden för den opartiska ordföranden delas lika mellan KFS och Kommunal.

§ 4 Ändringar i de allmänna ansτällningsvillkoren och i de särskilda ersäττningarna

Ändringar framgår av Bilaga 1.

§ 5 Arbeτsgrupper

Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

§ 6 Nyansτällningar

Vid nyanställningar av personer med yrkeserfarenhet ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befatt- ningshavare på företaget.

Vid nyanställning ska arbetsgivare underrätta lokal arbetstagaror- ganisation senast tio dagar efter nyanställningen, om den nyan- ställdes löneinplacering väsentligen avviker från gängse lön för ifrågavarande arbetstagarkategori vid företaget. Lokal arbetstagar- organisation kan inom tio dagar från underrättelsen påkalla för- handling.

§ 7 Lägsτlöner

Månadslönen för heltidsanställd arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst 17.202 kr från och med 2013-04-01, 17.697 från och med 2014-04-01 och 18.237 kr från och med 2015-04-01.

Arbetstagare som fyllt 18 år får lägst lön som motsvarar 90% av ovan angiven lön.

Arbetstagare som fyllt 16 år får lägst 69 kr/timme och arbets- tagare som fyllt 17 år får lägst 78 kr/timme under avtalsperioden.

Månadslönen för arbetstagare som fyllt 19 år, i yrke där arbets- givaren kräver och arbetstagaren har gymnasial yrkesutbildning samt ett års sammanlagd anställning i yrket under den senaste treår-perioden efter genomgången utbildning, ska uppgå till lägst 17.557 kr från och med 2013-04-01, 18.107 kr från och med 2014-04-01 och 18.707 kr från och med 2015-04-01.

§ 8 Lokala överenskommelser

Parterna är överens om att möjligheten att träffa lokala överens- kommelser enligt de allmänna anställningsvillkoren i största möjliga utsträckning ska ske efter förhandling mellan de lokala företrädarna på företaget. Kommunal åtar sig att lämna fullmakt till lokala fackliga företrädare i sådan utsträckning att detta syfte nås.

§ 9 Fredsplikτ

Förhandlingar enligt denna överenskommelse ska ske under fredsplikt.

§ 10 Uppsägningsτid

Överenskommelsen gäller för tiden 2013-04-01- 2016-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader före avtalsperiodens utgång.

Har överenskommelsen inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs den för en tid av ett år i sänder med en ömsesidig uppsäg- ningstid av tre månader.

§ 11 Förhandlingarnas avsluτande

Förhandlingarna avslutades 2013-05-31 sedan Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxx di Xxxxx Xxxxxxxx dessförinnan utsetts att justera proto- kollet.


VID PROTOKOLLET

Xxxxx Xxxxxxxx


JUSTERAS

för KFS för Kommunal

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx di Xxxxx Xxxxxxxx

BILAGA 1 ÄNDRINGAR AVSEENDE ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

§ 1 MOMENT 2a Allmänna anställningsvillkoren är dispositiva för lokala parter. Parterna ska komma överens om uppsägningstid för lokala avtal.

Om delar av löneutrymmet används för andra åtgärder än lönepå- slag i enlighet med detta moment upphör det lokala avtalet att gälla tidigast 2016-03-31.

Resterande text i momentet utgår.

§ 3 MOMENT 1 Nyττ sτycke

Deltidsanställd arbetstagare som så önskar kan tillåtas arbeta mer än ATLs tak om 50 tim/månad.

Om mertiden förutses vara mer än en månad, utfärdas istället ett ytterligare anställningsavtal.

ATLs mertidstak om 200 timmar/kalenderår gäller även fortsätt- ningsvis.

§ 3 MOMENT 5:1 Nyττ sτycke

JOUR OCH BEREDSKAP Om arbetstagaren inte erhållit veckovila kompenseras det med en dags ledighet utan löneavdrag. Ledigheten ska normalt förläggas i anslutning till nästkommande veckovila/veckoslut.

Arbetstagaren ska anses ha veckovila under frånvaro för tjänst- ledighet, kompensationsledighet, arbetstidsåtgärder (ATK) samt under helgdagar och fridagar.

§ 3 MOMENT 5:2 Anmärkningen τas borτ i sin helheτ

ANMÄRKNING

§ 7 MOMENT 3 Momenτeτ τas borτ i sin helheτ

AVBRUTEN SEMESTER


§ 7 MOMENT 8:2 Förτydligande

Arbetstagare, på företag med anställda som omfattas av moment 8:1, som anställts efter 1998-08-31 med semesterrätt om 25 dagar erhåller, efter fyllda 40 år respektive 50 år och ett års anställning inom företaget, en lönehöjning med 3% respektive 0,5% på den fasta kontanta månadslönen.

§ 8 MOMENT 1:11 Ny formulering

Arbetstagare, som på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering är förhindrad att arbeta, är ledig då rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkringsbalken utges.

Arbetstagare, vars årslön (bestående av den fasta kontanta månadslönen) överstiger 7,5 prisbasbelopp, får dessutom rehabi-

literingstillägg med belopp motsvarande 80 % av den del av lönebortfallet som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Beräkningen av lönebortfallet ska ske efter samma grunder som beräkning av rehabiliteringsersättning enligt Socialförsäkrings- balken, det vill säga vid kalenderdagberäknad rehabiliterings- ersättning:

månadslönen x 12 365

Har rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indragits enligt Socialförsäkringsbalken ska rehabiliteringstillägget reduceras i motsvarande grad.

Rehabiliteringstillägget inbegriper semesterlön och semester- ersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Anmärkning

Där Socialförsäkringsbalken anges avses, beträffande skador som inträffat före 1977-07-01, motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.

§ 8 MOMENT 2:1 Försτa sτyckeτ, ändrad lydelse

Arbetstagare, som under den senaste treårs-perioden, varit anställd hos arbetsgivaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapenning, får föräldrapenningtillägg vid föräldraledighet enligt nedan. Vid beräkningen ingår all anställningstid, oavsett anställningsform.

§ 8 MOMENT 2:1 Tredje sτyckeτ, ny lydelse

Föräldrapenningtillägget är 10% av lönebortfallet. Föräldra- penningtillägg utges för så många kalenderdagar som föräldra- ledigheten omfattar, maximalt 90 dagar för barn födda före

2007-04-01, 150 dagar för barn födda 2010-04-01- 2013-03-31 och 180 dagar för barn födda 2013-04-01 och senare.

§ 8 MOMENT 2:3 Ny lydelse

Föräldrapenningtillägg enligt moment 2:1 utges en gång per födsel, utbetalas vid respektive ledighets början och inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL. Överenskommelse kan träffas om att föräldrapenning- tillägget i stället kan utbetalas månadsvis. Föräldrapenning- tillägget kan delas mellan föräldrar på samma arbetsplats.

BILAGA 2 ALTERNATIV Bilagan τas borτ i sin helheτ.

BEREDSKAPSERSÄTTNING

De särskilda ersäττningarna för färdτid, jour, beredskap och förskjuτen arbeτsτid

De särskilda ersättningarna höjs med 2,1% från och med

2014-01-01, 2,3% från och med 2014-07-01 och 2,4% från och

med 2015-04-01.

NY Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utom- PROTOKOLLSANTECKNING lands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och

arbetstagaren eller genom reglemente, avtal eller liknande vid företaget.

Det är parternas uppfattning att villkoren vid utlandsvistelsen som regel bör vara reglerade före utlandsvistelsen.


NY De särskilda ersättningarna för färdtid, obekväm arbetstid, jour,

PROTOKOLLSANTECKNING beredskap och förskjuten arbetstid flyttas från lönebilagan till respektive moment under § 3 Arbetstid med ny layout.


NY Centrala parter är överens om att vid upptäckt av delade arbets

PROTOKOLLSANTECKNING pass ska lokala parter ta upp en diskussion om behov av åtgärder mot detta.


KOMPENSATION FÖR Övertidskompensation och mertidslön utges per timme enligt

ÖVERTIDSARBETE OCH nedan:

MERTIDSTJÄNSTGÖRING Mertidslön 120 procent

(§ 3 MOM 2) Enkel övertid 180 procent av månadslönen Kvalificerad övertid 240 procent 165


Ny layouτ för de särskilda ersäττningarna


Färdtidsersättning (§ 3 moment 3) Färdtidsersättning per timme utges enligt nedan


För de första 10 timmarna under en kalendervecka

Fr o m 2014-01-01 61:30 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 62:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 64:20 kr/tim

För tid därutöver under kalenderveckan

Fr o m 2014-04-01 122:50 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 125:30 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 128:30 kr/tim

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka fram- räknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Den sammanlagda färd- och väntetiden per kalendervecka fram- räknas och avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.


Tillägg för obekväm arbetstid (§ 3 moment 4)

O-tilläggstid A (storhelg)


Tid från kl 18.00 på skärtorsdagen till

kl 07.00 på dagen efter annandag påsk


Tid från kl 18.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen

Fr o m 2014-04-01 101:10 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 103:40 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 105:90 kr/tim


O-tilläggstid B (helg)


Tid från kl 19.00 fredag som ej omfattas av O-tilläggstid A till kl 07.00 måndag


Tid från kl 16.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmel- färdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter trettondag jul, första maj, kristi himmel- färdsdag, 6 juni eller alla helgons dag.

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

Fr o m 2014-04-01 50:50 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 51:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 52:90 kr/tim


O-tilläggstid C (vardag natt)


(dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)


Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till

kl 06.00 tisdag till fredag

Fr o m 2014-04-01 40:30 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 41:20 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 42:20 kr/tim


O-tilläggstid D (vardag kväll)


(dock inte i fall som avses med O-tilläggstid A eller B)


Tid från kl 19.00 till kl 22.00 på vardag

Fr o m 2014-04-01 21:40 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 21:90 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 22:40 kr/tim

81

O-tilläggstid kategori A, B, C respektive D sammanräknas var för sig. Sammanräknad tid per avlöningsperiod av vardera slaget avrundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme.

O-tillägg utges ej för sammanräknad avrundad tid understigande en timme per avlöningsperiod.

Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.


Ersättning för jour (§3 moment 5)


Jour


För tid som uppgår till högst

50 timmar under kalendermånaden

Fr o m 2014-04-01 33:70 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 34:50 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 35:30 kr/tim

För tid därutöver under kalendermånaden

Fr o m 2014-04-01 67:40 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 69:00 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 70:70 kr/tim


Beredskap


För tid som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden


A – i bostaden

Fr o m 2014-04-01 27:10 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 27:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 28:40 kr/tim

B - i bostaden eller på annan plats utom arbetsstället

Fr o m 2014-04-01 14:80 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 15:10 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 15:50 kr/xxx

För tid därutöver under kalendermånaden


A – i bostaden

Fr o m 2014-04-01 54:60 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 55:90 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 57:20 kr/tim

B – i bostaden eller på annan plats utom arbetsstället

Fr o m 2014-04-01 30:10 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 30:80 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 31:50 kr/tim

Anmärkningar

För beredskap eller del därav, förlagd till tid som nedan anges ska ersättningen enligt ovan förhöjas med 100%

Tid från kl 19.00 fredag till kl 07.00 måndag

Tid från kl 19.00 på skärtorsdagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk

Tid från kl 19.00 på dag före pingst-, midsommar-, jul- eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen

Tid från kl 00.00 till kl 24.00 på dag som både föregås och efter- följs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställes med helgdag.

Tid från kl 16.00 vardag – ej lördag – närmast före trettondag jul, första maj, kristi himmelfärdsdag, 6 juni eller alla helgons dag till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagen

För beredskap, som fullgöres mellan tidpunkten för den fastställ- da arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under beredskap.

Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under beredskap äger arbetstagaren bibehålla beredskapsersättningen.

Vid inställelse för tjänstgöring på arbetsställe och återfärd där- ifrån under ålagd beredskap utges ersättning för resekostnader enligt samma grunder som anges i reseavtalet.

Ersättningarna inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.



Tillägg vid förskjuten arbetstid (§ 3 moment 6)

Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt nedan.


För dag som enligt näst föregående schema skulle varit fridag

Fr o m 2014-04-01 75:00 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 76:70 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 78:50 kr/tim

För övrig tid

Fr o m 2014-04-01 36:80 kr/tim

Fr o m 2014-07-01 37:60 kr/tim

Fr o m 2015-04-01 38:50 kr/tim

Bilaga 2 ARBETSGRUPPER

1.

Parterna är överens om att en arbetsgrupp ska se över möjligheten att låta trygghetsfonden ta över ansvaret för de individer som kommer i fråga för ersättning enligt § 8 mom 1:9 och § 8 mom 1:10. Syftet är att med aktiva åtgärder öka möjligheten att få ett annat arbete. I arbetsgruppen ska följande frågor behandlas:

– Finansiering

– Anställningens upphörande

– Omfattning vilka åtgärder som ska erbjudas

– Deltidssjukskrivna (§ 8 1:10) för vilka ersättning upphör.

Förutom arbetsgruppen kommer Trygghetsfondens Beredargrupp att behöva hantera frågan.

2. Vissτidsansτällningar

Parterna är överens om att i en arbetsgrupp se över frågor kring visstidsanställningar varvid särskilt nedanstående ska behandlas;

– Efterlevnad av LAS regler om konvertering

– Provanställningstid inför längre visstidsanställningar

– Möjligheten för arbetstagare att avstå konvertering

– Intermittent anställning

Arbetsgruppens arbete skall vara slutfört före utgången av år 2014.

3. Divisorer

Parterna är överens om att i avtalsefterlevnadsgruppen även ska följa utvecklingen av de särskilda ersättningar kopplade till inkomstbasbeloppet enligt de förslag som diskuterats under förhandlingarna inför Avtal13.

4. Fackligτ arbeτe

Parterna är överens om att tillsätta en arbetsgrupp som har att förutsättningslöst diskutera möjligheterna för fackligt arbete på KFS medlemsföretag och därvid finna gemensamma rekommen- dationer/skrivningar/aktiviteter för god samverkan mellan med- lemsföretagen och fackliga organisationer lokalt.

Arbetsgruppens arbete ska vara slutfört före utgången av 2014.

BEMANNINGSFÖRETAG

Särskilda regler vid in- och uτhyrning av arbeτskrafτ mellan föreτag när deτ inhyrande föreτageτ har τidigare ansτällda med föreτrädesräττ τill åτeransτällning vid uppsägning på grund av arbeτsbrisτ


1. Förhandlingar

För det fall arbetstagarorganisationen i samband med förhandling om inhyrning enligt medbestämmandelagen framför att arbets- givarens planerade åtgärd kan anses strida mot 25 § lagen om an- ställningsskydd, och arbetsgivarens bemanningsbehov är längre än fem veckor, ska arbetsgivaren före beslut särskilt förhandla frågor enligt andra stycket.

I förhandlingen ska arbetsgivaren ange skälen för att lösa beman- ningsbehovet genom inhyrning av arbetstagare. Förhandlingen ska även omfatta frågan om arbetsgivarens behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, varvid ska behandlas ifall arbetstagarna har till- räckliga kvalifikationer för arbetet.

Om arbetsgivaren sedan förhandling skett enligt andra stycket ändå gör gällande att hans behov av arbetskraft inte kan tillgodo- ses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, ska parterna i förhandlingen därutöver – med beaktande av företagets behov men även av arbetstagarnas berättigade intressen – bedöma förutsättningarna för en överenskommelse.

Uppkommer i förhandlingen oenighet om huruvida inhyrning längre än fem veckor strider mot 25 § lagen om anställningsskydd, ska central förhandling påkallas snarast av arbetsgivaren efter av- slutad lokal förhandling.

Central förhandling ska äga rum inom tio dagar från påkallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetstagarnas berättiga- de intressen.

Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivarsidan inom tre arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt punkt 2 Om skiljenämnd avseende inhyrning.

Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla central förhandling eller hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrning inte vidtas alter- nativt ska den avslutas inom fjorton dagar.

Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till skiljenämnd i rätt tid, kan inhyrning pågå till dess en vecka förflutit från beslut i skiljenämnd.

Förhandling ska bedrivas skyndsamt.


2. Om skiljenämnd avseende inhyrning

Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan. Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt.

Nämnden ska bestå av 2 ledamöter från Kommunal och 2 ledamöter från KFS. Nämnden ska även bestå av en opartisk ordförande. Vid oenighet om vem som ska utses som opartisk ordförande, skall Medlingsinstitutet utse ordförande. Xxxxxxx parten står för sina egna kostnader för ledamöterna och kostnaderna för den opartiske ordföranden delas lika mellan parterna.

Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon ledamot inom nämnda treveckorsperiod, är skilje- nämnden beslutsför med enbart opartisk ordförande. Ett beslut kan ske även om arbetstagarorganisationen inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål. Skiljenämnden får, men behöver inte, hålla muntlig förhandling innan ett beslut fatt- tas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av skiljenämn- den vid en muntlig förhandling, men får ske om handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.

Skiljenämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller vidtagna åtgärder kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om anställningsskydd.

Skiljenämnden ska inte redovisa skälen skriftligt, men nämnden får redovisa skälen muntligt till respektive part.

Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommenda- tion utan är rättsligt bindande i den meningen att det ska betrak- tas som ett kollektivavtalsbrott om i förekommande fall ordningen i punkt 1 inte iakttas.

Om arbetsgivaren följer skiljenämndens beslut alternativt om skil- jenämnden finner att åtgärden inte strider mot 25 § lagen om anställningsskydd ska parterna verka för att bilägga eventuella rättstvister med grund i just nämnda lagrum.

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER

1. Till § 3 momenτ 1:8 d

I bestämmelsen har ett tillägg gjorts som innebär att lokala kollek- tivavtal om annan reglering även av bestämmelserna om dygns- vila får träffas. Ett sådant avtal omfattas också av den så kallade

EG-spärren, vilket innebär att avtal om mindre förmånliga regler än som följer av arbetstidsdirektivet inte får träffas.


Enligt Arbetstidslagen får avvikelse från dygnsvila göras tillfälligt- vis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbets- tagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Arbetstids- lagen föreskriver inte att sådan kompensationsledighet ska ske utan löneavdrag om ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid.


Lokala kollektivavtal om annan reglering av bestämmelserna om dygnsvila kan innebära olika lösningar för olika verksamheter med utgångspunkt från verksamhetens kvalitet och art och med hänsyn till såväl företagets som de anställdas bästa. Det är alltså fullt möjligt att träffa överenskommelse om att utebliven dygns vila ska kompenseras vid ett senare tillfälle, t ex efter en intensiv arbetsperiod. Överenskommelse kan också träffas om att bryt- punkten för beräkning av dygnsvila kan variera från individ till individ och vara ”flytande” för individen för att anpassas till exempelvis längre ledigheter eller i samband med utbildning och motsvarande. Arbetstidsdirektivet ger också möjligheter att genom kollektivavtal komma överens om att–för det fall ”mot- svarande kompensationsledighet” inte kan ges av objektiva skäl– arbetstagaren ges rätt till annat lämpligt skydd. Ersättning i pengar anses inte som ”annat lämpligt skydd”.


De centrala parterna rekommenderar att ledighet som i undan- tagsfall (vanligtvis efter ett omfattande övertidsarbete) läggs ut på initiativ av arbetsgivaren för att tillgodose en i samråd med arbetstagaren bedömd nödvändig vila, ska ske utan löneavdrag, om inte annan överenskommelse träffats mellan de lokala parterna

eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Denna rekommendation gäller endast i de fall lokalt kollektivavtal har träffats om annan regle- ring av bestämmelserna om dygnsvila.


Träffar de lokala parterna inte något kollektivavtal med stöd av denna bestämmelse gäller Arbetstidslagen fullt ut.


2. Till § 8 momenτ 4:4

De centrala parternas uppfattning är att utbildning/kompetens- utveckling eller obligatorisk information i normalfallet förläggs under arbetstagarens ordinarie arbetstid. KFS branschavtal med- ger tillfälliga förändringar i arbetstidens förläggning liksom, i vissa av branschavtalen, möjligheter till förskjuten arbetstid, vilket kan förenkla planering av utbildningsinsatser för arbetstagare.


I det fall arbetsgivaren av planeringsskäl kräver att arbetstagaren deltar i utbildning eller information på dag som annars skulle ha varit fridag för arbetstagaren, förutsätter de centrala parterna att denna tid jämställs med arbetad tid om inte parterna lokalt är överens om annat.



























































ç0

Document Metadata

Filed: August 2nd, 2013