VERSION 2022
Klimatkontrakt 20 0
Mellan Helsingborgs stad och myndigheterna
Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket samt Viable Cities.
VERSION 2022
Innehåll
1. Syftet med Klimatkontrakt 2030 4
3.3. Xxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxx 0
3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare 6
3.6. Digitalt stöd för genomförandet 8
3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner 9
3.10. Rapportering och uppföljning 11
4.3. Samordnad finansiering 12
4.4. Samspel med EUs mission klimatneutrala städer 13
5. Myndigheternas åtaganden 13
5.1. Lärande arbetssätt för policyutveckling 13
5.2. Stöd till forskning, innovation och utveckling 14
5.3. Samordnad finansiering 14
5.4. Deltagande i europeiska initiativ för hållbara städer 14
6. Strategiska utvecklingsprojekt 2023 15
6.2. Konkurrenskraft och finansiering 16
6.4. Mission klimatneutrala städer 2030 internationellt 17
7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering 18
7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen 18
7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen 18
7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities 19
7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna 20
8. Kontraktet 23 Klimatkontrakt 2030 24 Bilaga 1 – länkar till dokument 25
1. Syftet med Klimatkontrakt 2030
Syftet med detta Klimatkontrakt är att öka tempot i klimatomställningen i städer inom ramen för Agenda 2030 och samtidigt bidra till återhämtningen i svensk ekonomi
i kölvattnet av corona-pandemin. Klimatkontraktet uttalar parternas avsikt att höja ambitionen inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning. Klimatkontraktet ger även Sverige och svenska städer goda förutsättningar att vara internationella föregångare i städers klimatomställning. Detta ska uppnås genom ömsesidiga och
långsiktiga åtaganden om insatser från de undertecknande statliga myndigheternas, innovationsprogrammet Viable Cities och kommunens sida enligt följande.
2. Parter
Parter i Klimatkontrakt 2030 är:
• Helsingborgs stad.
• Myndigheterna: Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Verket för innova- tionssystem (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande (Formas), Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket.
• Strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.1
3. Kommunens åtaganden
3.1. Kommunens klimatmål
Helsingborgs livskvalitetsprogram beskriver hur staden bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Stadens ambition om en hållbar utveckling är att alla invånare ska uppleva en hög livskvalitet, men med låg miljöpåverkan så att människor och företag når sin fulla potential i en långsiktigt hållbar tillväxt, och så att kommande generationer också kan uppleva en god livskvalitet. Minimerad klimat- påverkan är ett utpekat fokusområde i livskvalitetsprogrammet.
Klimat- och energiplanen ligger under livskvalitetsprogrammet och sätter ramarna för klimatarbetet för perioden 2018 till 2024. Därutöver har Helsingborgs stad även antagit en eleffektplanen för 2022 till 2026 som bidrar till att säkerställa ett framtida hållbart, säkert, och effektivt elenergiutnyttjande.
En ny klimat- och energiplan kommer att tas fram med start 2023 och ska bland annat omfatta de stora förflyttningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av
1 Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet har en löptid från 2017 till 2030 och har cirka 130 medlemmar, Värdorganisation är KTH.
växthusgaser inom det geografiska området Helsingborg senast 2030. I samband med framtagandet av den nya planen behöver klimatneutralitet definieras, det vill säga hur stor del av utsläppen som får kompenseras och vilka kompensatoriska åtgärder som ska vara tillåtna.
I den nuvarande klimat-och energiplanen finns långsiktiga ambitioner om att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska minska till 1-2 ton per invånare och år, samt att det ekologiska fotavtrycket ska minska till en hållbar nivå senast år 2045. Även om målåret för klimatneutralitet inom det geografiska området skärps till 2030 är det mycket viktigt att även fortsätta arbeta för att minska utsläppen utanför kommungränsen som uppstår på grund av import av varor och långväga resor.
Utgångspunkten är att den nya klimat- och energiplanen ska adressera klimatut- släppen inom de sektorer som står för mest utsläpp. Transporter står för de största utsläppen i Helsingborg och kommer att vara ett fortsatt prioriterat område i den nya klimat- och energiplanen. Byggsektorn kommer att vara ett annat prioriterat område. Helsingborg växer och det behöver byggas nya bostäder och arbetsplatser med minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan. När det gäller utsläpp som koncernen inte har ensam rådighet över att minska kommer arbetet att vara inriktat på staden som möjliggörare, att stärka samverkan med civilsamhället och företag samt att jobba med beteendepåverkan.
3.2. Strategi
I stadens klimat- och energiplan pekas sex prioriterade områden ut, vilka kommun- koncernen primärt ska agera inom i sitt klimatomställningsarbete.
Dessa områden är:
• Klimatutsläpp och resursanvändning i balans.
• Transporter och resor: Bryta beroendet av fossila bränslen inom transportsektorn och öka andelen hållbara resor och transporter.
• Konsumtion: Skapa alternativ till konsumtion av resurskrävande livsmedel, varor och tjänster.
• Energi: Använda energi effektivt och klokt, såväl förnybar energi (sol och vind) som återvunnen energi ska utvecklas så långt som möjligt.
• Finansförvaltning: Främja en hållbar kommunal finansmarknad.
• Kolinlagring: Öka inlagringen av koldioxid i mark och vegetation.
Med anledning av att Helsingborgs stad ska ta fram en ny klimat- och energiplan under 2023 kommer de sex prioriterade områdena att ses över. För att Helsingborg
ska kunna nå målsättningen om klimatneutralitet behöver de mest effektiva sätten att minska klimatavtrycket prioriteras.
3.3. Organisation och ledning
Helsingborgs stad har som ambition att vara ledande i klimatarbetet, vilket är ut- gångspunkten i stadens klimat- och energiplan. Planen har tagits fram gemensamt inom kommunkoncernen och pekar ut riktningen för hur klimatarbetet ska bedrivas. Planen syftar till förändring och utveckling.
Miljönämnden ansvarar för samordning och uppföljning av planen. Det är däremot upp till varje nämnd och kommunägt bolag att säkerställa genomförandet av planen i enlighet med stadens tillitsbaserade styrningssätt. Utöver klimat- och energiplanen finns flera andra styrdokument som på olika sätt pekar ut stadsövergripande rikt- ningar och målsättningar som bidrar till arbetet mot ett klimatneutralt Helsingborg.
För att åstadkomma ett klimatneutralt Helsingborg till 2030 finns bland annat ett behov av att:
• Tjänstepersoner på högt uppsatta positioner aktivt arbetar för att driva frågan om klimatneutralitet i olika forum för beslutsfattande i syfte att säkerställa starkt stöd och genomförande.
• Tydliggör kopplingen till hållbar utveckling i samtliga budgetbeslut inom kommunkoncernen.
• Förbättrad bedömning av faktisk effekt av olika klimatåtgärder, i syfte att tydligare prioritera åtgärder som krävs för att uppnå klimatneutralitet.
• Riskbedömning av investeringar i klimatåtgärder eller åtgärder med positiv klimateffekt.
För att skapa varaktig förändring krävs ett starkt politiskt och offentligt mandat. Genom att ta till sig nya former av styrning som betonar samarbete, delaktighet och innovation kan Helsingborg komma ännu längre i sitt klimatarbete. Samverkan inom och mellan stadens olika förvaltningar och bolag är avgörande. Ansvar för, och ge- nomförande av, klimatomställningsarbetet bör vara ett gemensamt åtagande, under tydlig koordination av staden utifrån reglementen och ägardirektiv. Genom att bygga starka horisontella team med avsatt tid, mandat att agera och tillgång till budget skapas ytterligare framgångsfaktorer i stadens fortsatta klimatarbete.
3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare
Samverkan är avgörande för att nå Helsingborgs stads klimatmål och åtaganden.
I staden pågår en rad initiativ där kommunen samarbetar med näringsliv, akademi och civilsamhälle för att lösa de komplexa samhällsutmaningar Helsingborg står inför.
Klimatavtal i Helsingborg är en plattform för företag, föreningar och invånare som vill arbeta för ett klimatsmart och hållbart samhälle. Klimatavtal för företag och föreningar samordnas av Helsingborgs stad och klimatavtal för invånare av invåna- rinitiativet Helsingborgarnas klimatavtal. Företag och föreningar som undertecknar
avtalet förbinder sig till åtaganden de själva väljer som syftar till att minska sina koldi- oxidutsläpp under det kommande året. Genom att skriva på klimatavtalet blir under- tecknande också del i ett nätverk av andra klimatintresserade företag/föreningar och erbjuds föreläsningar, nätverksträffar och stöd i sitt klimatarbete. Än så länge har ett 40-tal företag och föreningar skrivit på. Det finns en politiskt antagen målsättning om minst 100 underskrivna klimatavtal 2023.
Helsingborgarnas klimatavtal riktar sig till vuxna och barn. En underskrift innebär å ena sidan att välja att själva leva ett mer hållbart liv, samtidigt som det är en uppmaning till stadens politiker om att ta klimatfrågan på allvar.
Helsingborgsdeklarationen är en satsning där staden tillsammans med aktörer från hela logistikkedjan tar sikte på att Helsingborgsregionen ska bli Europas mest
snabbrörliga och hållbara logistiknav. Ett 50-tal aktörer från hela logistikkedjan ingår tillsammans med staden i ett nätverk och en plattform som syftar till att accelerera den gröna omställningen mot klimatneutralitet till 2030.
Helsingborgs stad vill ta initiativ till att ett innovationsdistrikt växer fram. Distriktet är en fysisk plats där staden, universitet, olika stödaktörer, inkubatorer, stora och små före- tag kan mötas kring entreprenörskap och innovation. Syftet är att skapa möjligheter att främja innovationssamarbeten och forskning i Helsingborg genom att på ett nära och informellt sätt samlas kring olika frågor, till exempel hållbarhet och klimatutma- ningar, samt stimulera utveckling och det entreprenörskap som krävs för att lösa frågorna.
Genom projektet Den utforskande staden, som pågått mellan 2020 till 2022, har Helsingborgs stad tillsammans med FoU Helsingborg genomfört testbäddar där förvaltningar, akademi och invånare har haft möjlighet att skapa och testa nya lösningar på gamla problem. Målet med projektet har varit att möjliggöra för förvalt- ningar och bolag att genomgå en forskningsbaserad lärprocess samt att texta nya arbetssätt för att gränsöverskridande identifiera, formulera och ta sig an stadens utmaningar kopplade till livskvalitet.
3.5. Klimatinvesteringsplan
Arbetet med att ta fram en klimatinvesteringsplan påbörjas hösten 2022. Såväl en styr-, som arbetsgrupp har bildats i syfte att vägleda och utveckla innehåll, upplägg och omfattning av klimatinvesteringsplanen.
Helsingborg har sedan tidigare arbetat med att sammankoppla målbilden om net- tonollutsläpp med finans. I oktober 2021 lanserades Helsingborgs stads ramverk för hållbarhetskopplade obligationer. Takten i utsläppsminskningarna av växthusgaser kopplas på så sätt till räntevillkoren på stadens obligationer.
I september 2022 lanserades även Helsingborg stads nya hållbara ramverk, vilket möjliggör emittering av både gröna och sociala obligationer var för sig eller tillsam- mans, som en enda hållbar obligation. Denna typ av hållbara ramverk finns endast i Paris, Barcelona och Hannover sedan tidigare. Oavsett vilket av de hållbara ram- verken som används så krävs återrapportering på vad pengarna används till, vilket
innebär att Helsingborgs stad kommer få en samlad bild av kommunkoncernens alla hållbara investeringar.
För att komma åt Helsingborgs största utsläppskällor kommer det att krävas stora investeringar för såväl staden som verksamma företag och bolag. Trots egna inves- teringar är Helsingborg beroende av nationellt stöd och extern finansiering i form av bidrag för att klara omställningen till en klimatneutral stad. Vidare finns ett behov av tydliga ekonomiska incitament i kombination med beteendefrämjande åtgärder för att minska utsläppen från transportsektorn.
3.6. Digitalt stöd för genomförandet
Helsingborgs stad använder ett digitalt verktyg för att visualisera och kommunicera stadens utsläppskällor och åtgärder. Verktyget är ett stöd vid kvantifiering av effekten av åtgärder vilket kommer att vara till stor nytta när kommunkoncernen tar fram en ny klimat- och energiplan. Det visar var Helsingborg har luckor i åtgärdsarbetet och kan fungera som diskussionsunderlag i de fall det finns olika vägval för att nå samma utsläppsminskning. Verktyget hanterar kopplingen mellan olika åtgärdsmekanismer
i samhället. Det visar om summan av olika ansträngningar på lokal och nationell nivå gör att Helsingborgs stad når sina mål.
Det pågår även ett arbete att undersöka hur Helsingborgs stad kan använda digitala verktyg för att följa upp ramverk för hållbara obligationer, samt hur det kan användas till stöd för att ta fram en klimatinvesteringsplan.
Det finns även en ambition om att utveckla användandet av digitala verktyg för att visa hur andra aktörer i Helsingborg bidrar till att gemensamt nå nettonoll-utsläpp inom Helsingborg till 2030. Med hjälp av digitala verktyg kan olika aktörers åtaganden inom det lokala klimatavtalet synliggöras. Digitala verktyg är också till hjälp för att informera företag, föreningar och invånare om klimatläget i Helsingborg på ett lätt- åskådligt sätt och ge möjlighet för dessa grupper att ställa frågor och komma med synpunkter på klimatarbetet.
Det finns även stora möjligheter att använda digitala verktyg i dialog med invånare, bland annat Dialog Helsingborg. Plattformen kan användas för att involvera eller samskapa med stadens invånare.
3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner
Helsingborg har av iCapital blivit utsedd till en av Europas mest innovativa städer. Staden arbetar systematiskt med innovationsarbete i samverkan med omvärlden för att möta framtidens komplexa välfärdsutmaningar. Målsättningen är att hela staden ska agera möjliggörare och testbädd för nya mer effektiva och klimatvänligare lös- ningar som bidrar till ökad tillväxt och en hög livskvalitet. Staden riktar sitt innovations- arbete mot 15 stycken stadsgemensamma utmaningar, i syfte att få ett smartare, mer hållbart och omtänksamt Helsingborg. De fyra utmaningar med starkast kopp- ling till stadens klimatarbete är:
• Hur minskar vi vårt klimatavtryck och får ett mer cirkulärt samhälle?
• Hur kan vi dra nytta av näringslivets vilja till grön omställning?
• Hur kan vi göra invånarna mer delaktiga och medskapande?
• Hur kan vi nyttja data för bättre tjänster och livskvalitet?
Genom att våga utmana nuvarande arbetssätt kan nya och bättre lösningar implementeras i stadens alla verksamheter. Staden behöver både driva egna initiativ/program och agera testbädd för omvärlden. Helsingborg tittar nu på ett center för innovation som stöttar stadens innovationsarbete. Innovationscentret blir både en mötesplats och en plattform som samarbetar i flexibla partnerskap med andra städer, näringsliv och akademiska miljöer och andra partners utifrån specifika utmaningar/missioner i ett innovationsekosystem. Genom centret skapas organisatorisk kapacitet att fånga möjligheter för satsningar där städer är en av de drivande aktörerna, detta är viktigt inte minst med tanke på stadens satsning mot
klimatneutralitet 2030. Innovationscentret planeras att bli en naturlig del av ett större innovationsdistrikt.
3.8. Klimatanpassning
Helsingborgs stad har länge arbetat med klimatanpassning. Ett exempel på detta är Mariastaden som anlades för drygt 20 år sedan och som har ett helt integrerat och ytligt dagvattensystem. Klimatanpassning är integrerat i de processer som reglerar fysisk planering. Helsingborgs stad har till exempel riktlinjer för ny bebyggelse i risk- områden och har i översiktsplanen anpassat tätheten i nya bostadsområden efter de topografiska och geologiska förutsättningarna att ta hand om dagvatten och skyfall. Det finns samtidigt ett behov av att klimatanpassa redan befintlig byggnation för att klara framtidens klimat.
Målet för klimatanpassningsarbetet är att Helsingborg ska stå robust mot framtida klimatförändringar. Då framtiden är oviss måste staden ha ett flexibelt angreppssätt. Helsingborg strävar efter att arbeta med naturbaserade klimatanpassningslösningar där det är möjligt och att minimera utsläpp i de fall staden anlägger skydd av till exempel betong. För att nå en stad som står robust för framtidens utmaningar be- hövs ett brett samarbete mellan myndigheter, universitet, fastighetsägare och olika organisationer. Det finns även ett behov av en genomlysning av både regelverk och finansieringsmöjligheter.
Staden arbetar med en handlingsplan för klimatanpassning som ska antas under 2023. Planen pekar ut prioriterade områden för investeringar de kommande åren. Därutöver arbetar Helsingborg med att få till stånd ett samarbete mellan stadens bolag och förvaltningar som alla arbetar med frågan under respektive ansvarsom- råde. Den största vinningen med ett utökat samarbete är möjligheten till samnytt- jande av resurser och multifunktion av ytor, vilket minskar klimatpåverkan samt öpp- nar för innovativa lösningar.
3.9. Klimatsmart mobilitet
Transporter är den största utsläppssektorn och står för 37 % av klimatutsläppen i Helsingborgs stad. Det kommer att krävas strukturomvandlande förändring för att nå klimatneutralitet till 2030 och därför fokuserar staden på åtgärder inom mobilitet och transporter som har stor inverkan på klimatet.
En trafik- och mobilitetsplan som uppfyller kraven för en SUMP (Sustainable Urban Mobility Plan) kommer tas fram de närmaste åren. Planen kommer att utgå från mål om utsläpp i stadens klimat- och energiplan samt mål om klimatneutralitet 2030.
Framtidens hållbara mobilitet når inte staden på egen hand, utan i samverkan med andra. Genom Helsingborgsdeklarationen, en arena för samskapande, ökar staden takten mot klimatneutralitet tillsammans med det lokala näringslivet, akademin och offentliga aktörer, vilka har del i logistikkedjan. Helsingborgsdeklarationen är ett
politiskt initiativ med målsättning att göra Helsingborg till Europas mest hållbara och snabbrörliga logistiknav 2030. Deklarationen lanserades sommaren 2022 under H22 City Expo.
Mobilitet och transporter är bärare av sociala strukturer i samhället. Hållbar mobilitet med god tillgänglighet och nåbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. Därför utvecklar Helsingborg gång, cykel och kollektivtrafik till det mest konkurrenskraftiga transportvalet för alla. Staden bjuder in till samskapande och uppmuntrar initiativ som ligger till grund för en hållbar livsstil. Planprocesser ska möjliggöra hållbara beteenden för både boende och verksamheter.
Helsingborgs stad har ambitionen att arbeta mer med systemförändringar och ser fram emot utlysningar som eftersträvar detta.
3.10. Rapportering och uppföljning
Avdelningen för strategisk samhällsutveckling på stadsledningsförvaltningen är ansvarig för att sammanställa och redovisa effekterna av stadens samlade insat- ser utifrån livskvalitetsprogrammet till kommunfullmäktige. Detta sker vartannat år genom en uppföljningsrapport.
Miljönämnden ansvarar för uppföljning av ambitioner och åtgärder i Helsingborgs klimat- och energiplan. Uppföljning görs vartannat år och redovisas bland annat till politikerna i Beredningen för livskvalitet, där representanter från partierna i kommun- fullmäktige sitter med. Vartannat år rapporteras också stadens utsläppsstatistik och klimatarbete till Borgmästaravtalet 2030 och WWF One planet City Challenge genom Carbon Disclosure Project (CDP). För rapportering av Scope 1- och Scope 2-utsläpp använder staden utsläppsstatistik från nationella emissionsdatabasen av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) och energistatistik statistik från statistiska centralbyrån (SCB). Gällande Scope 3-utsläpp kommer staden framöver att använda klimatkom- passen från Stockholm Environment Institute.
Under 2022 har Helsingborg gett ut hållbarhetslänkade obligationer och gröna obli- gationer som kommer att redovisas årligen.
I och med att Helsingborg inte har haft tillgång till konsumtionsbaserad utsläppssta- tistik tidigare på kommunnivå finns ett behov av att kommuner får stöd i att bevaka utveckling av statistiken och välja ut relevanta och jämförbara indikatorer.
Helsingborg ser även behov av system för spridning av lyckade piloter och uppskal- ningsinitiativ där staten är med och stöttar.
4. Viable Cities åtaganden
Innovationsprogrammet Viable Cities genomförs i bred samverkan, för att bidra till att ställa om till klimatneutrala städer 2030 som en del i det svenska åtagandet att uppfylla mål i Agenda 2030 och Parisavtalet. I detta ingår att vara internationella föregångare i städers omställning.
Viable Cities arbetar med en bredd av aktörer på tvärs över vetenskapliga discipliner, branscher och samhällssektorer. Det kopplar samman excellenta forskningsmiljöer med stora och små företag inom en rad branscher samt offentliga verksamheter och civilsamhällesorganisationer.
Inom ramen för den roll som Viable Cities har som strategiskt innovationsprogram kommer programmet att verka för följande::
4.1. Bättre regler
Viable Cities har för avsikt att skapa ett kompetensstöd med tillhörande policylabb för att ge kommunen bättre överblick avseende nuvarande och kommande svensk och europeisk lagstiftning, regler och normer av relevans för städers klimatomställning.
Detta innefattar processtöd för förändring av regelverk och normer för att i praktiken underlätta klimatomställningen. Detta kommer i ett första steg att koppla till utveck- lingsarbetet kring systemdemonstratorer (se avsnitt 6).
4.2. Innovationer
För att underlätta för kommunen att implementera innovation som påskyndar kli- matomställningen, kommer Viable Cities att bidra med kompetensnätverk och pro- cesstöd, bland annat genom att engagera andra strategiska innovationsprogram i den fortsatta utvecklingen av Klimatkontrakt 2030, framför allt inom mobilitet, energi, byggd miljö, cirkulär ekonomi, hälsa och digitalisering. Utifrån samarbetsavtalet som finns med det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden kring klimatsmart mobilitet kommer samverkan utvecklas ytterligare med såväl städer som myndighe- ter kring detta område, inte minst med Trafikverket.
4.3. Samordnad finansiering
Viable Cities kommer på följande sätt understödja kommunens behov av finansiering av klimatomställning och verka för samarbete och synergi mellan myndigheter och andra aktörer som finansierar klimatomställning och hållbar stadsutveckling.
• Viable Cities kommer fortsatt arbeta med Klimatkontrakt 2030 med de 23 städerna och fem myndigheterna som är involverade i detta.
• Viable Cities har genom Rådet för Hållbara Städer startat ett samarbete för att skapa synergi mellan statliga myndigheters bidrag till städers klimatomställning och Klimatkontrakt 2030. Myndigheterna utvecklar samordningen kring de olika insatser som pågår inom området hållbar stadsutveckling, se 5.3 Samordnad finansiering.
• Viable Cities samarbetar med Kommuninvest och Europeiska Investeringsbanken EIB m fl i syfte att utveckla former för att förstärka den långsiktiga finansieringen av kommunens klimatinvesteringsplan.
Viable Cities arbetar vidare med att utveckla former för klimatinvesteringsplaner för städer med sikte på att stödja samtliga städer i satsningen Klimatneutrala städer 2030.
4.4. Samspel med EUs mission klimatneutrala städer
Viable Cities samverkar nära med de stödstrukturer som byggs upp kring EUs mission om klimatneutrala städer 2030 – såväl en plattform för EUs mission (EU mission plat- form, NetZeroCities) som CapaCITIES, ett nätverk av nationella noder, som partner- skapsprogrammet Driving Urban Transitions (DUT).
5. Myndigheternas åtaganden
Myndigheterna åtar sig att samverka inom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Myndigheterna bidrar på så sätt till syftet med det missionsdrivna arbe- tet att ställa om till klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser.
Klimatkontrakt 2030 innebär att nya arbetssätt behöver utvecklas, såväl mellan olika aktörer och organisationer som mellan olika styrnivåer.
Under 2023 fortsätter myndigheterna utveckla arbetet i det myndighetsövergripande innovationsteamet. En fortsatt dialog med städer och regioner är viktig för att fånga upp behov och bidra till systemomställning. Arbetet innebär en aktiv medverkan
i ”Transition Lab Forum” som Viable Cities faciliterar, där gemensamma workshops, reflekterande samtal och lärseminarier är en viktig del. Nya arbetssätt kan även bestå i att myndigheterna initierar experiment och pilotprojekt.
Myndigheterna åtar sig att fortsätta det gemensamma arbetet kring följande utveck- ling under 2023 för att stödja kommunernas klimatomställning:
5.1. Lärande arbetssätt för policyutveckling
Myndigheterna samverkar för att skapa förutsättningar för en proaktiv dialog och lärande kring policyutveckling samt befintligt och kommande regelverk inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning.
Under 2023 utforskar och testar myndigheterna former, exempelvis policylabb, för att identifiera hinder och utmaningar inom policy och regelverk för hållbar stadsutveck- ling och klimatomställning.
Myndigheterna fortsätter att bidra i aktiviteter som främjar utvecklingen av klimatin- vesterings-planer, digitalisering och datadelning, systemdemonstratorer och sam- verkansprocesser som rör flernivåstyrning.
Under Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 kommer myndigheterna vara invol- verade i flera av de cirka 150 EU-möten som kommer att hållas i landet. Mötena är arenor för lärande och policyutveckling och städer och regioner är viktiga deltagare.
Bland annat planeras diskussioner om EUs urbana agenda om hållbar stadsutveck- ling och en konferens om Gröna städer.
5.2. Stöd till forskning, innovation och utveckling
Myndigheterna finansierar insatser för forskning, innovation, utveckling och syste- minnovation som stödjer en snabbare klimatomställning.
Myndigheternas stöd riktar sig till olika typer av forskning, innovation, tillämpning och demonstration och till viss del investeringsstöd. Stöd tillhandahålls genom öppna ut- lysningar och andra former så som till exempel beställarnätverk, behovsägarnätverk och innovationsupphandling.
Som en del i omställningsarbetet har myndigheterna2 och Viable Cities lanserat en satsning på urbana systemdemonstratorer. Under hösten 2022 genomfördes en första, så kallad designfas inom satsningen. Under 2023 kommer en uppföljande utlysning genomföras. Syftet med satsningen är att skapa en insatsform som tar ett tydligare systemperspektiv på omställningsarbetet.
5.3. Samordnad finansiering
För att skapa bättre framförhållning och samlad information utvecklar myndighe- terna löpande samordningen kring de olika insatser som pågår inom hållbar stadsut- veckling och klimatomställning. Arbetet görs inom ramen för flera av myndigheternas befintliga uppdrag och uppgifter exempelvis Rådet för hållbara städer, strategiska innovationsprogram, de nationella forskningsprogrammen för klimat och hållbart samhällsbyggande, och europeiska regionala utvecklingsfonden.
Under 2022 har myndigheterna initierat ett första test med några av städerna för att
i dialog utveckla en metod för portföljanalys av myndigheternas samlade finansiering till städer. Innovationsarbetet avser att fortsätta under 2023. Det långsiktiga målet är att arbetet ska bidra i arbetet med städers klimatinvesteringsplaner.
Xxxxxxxxxxx.xx är Rådet för hållbara städers gemensamma webbplats. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet med webbplatsen dels för att fortsatt synliggöra kom- mande finansieringsmöjligheter, dels för att göra den mer tydlig och användarvänlig.
5.4. Deltagande i europeiska initiativ för hållbara städer
Myndigheterna ingår och arbetar med flera olika europeiska initiativ för att stödja utvecklingen av hållbara städer och samhällen.
I arbetet med att stödja svenskt deltagande i forskningsprogrammet Horisont Europa 2021–2027 ingår att bidra i utformning av utlysningar och aktiviteter samt informera
2 Vinnova
och ge råd till aktörer som planerar att delta i ansökningar i olika europeiska sats- ningar. Myndigheterna samverkar även i genomförande av EUs regionala utvecklings- fond 2021–2027 med insatserna för hållbar urban utveckling.
Myndigheterna fortsätter medverka i partnerskapet Driving Urban Transitions to a Sustainable Future3, där utlysningar och andra aktiviteter inom området hållbar stadsutveckling kommer att vara aktuellt under de kommande åren samt EU-
kommissionens satsning New European Bauhaus4, European Urban Initiative (EUI)5 och Urbact6
Myndigheterna bidrar även för att utveckla stödjande funktioner för de städer som valts ut att ingå i missionen 100 klimatneutrala städer. Ett exempel är programmet CapaCITIES7. Genom CapaCITIES initieras och stärks nationella förändringsprocesser för att etablera nationella nätverk och styrningsstrukturer.
6. Strategiska utvecklingsprojekt 2023
Under 2023 kommer följande strategiska utvecklingsprojekt att bedrivas inom Viable Cities Transition Lab i samverkan med övriga kommuner, med syfte att vid den kommande revideringen av Klimatkontrakt 2030 kunna vidareutveckla innehållet
i kontraktet.
6.1. Systemdemonstration
Viable Cities utvecklar i samarbete med myndigheter systemdemonstratorer som en ny insatsform för att driva innovation på systemnivå. Detta för att åstadkomma transformation i linje med mission klimatneutrala städer 2030. En systemdemonstra-
tor genomförs för att demonstrera omställning av hela samhällssystem i verklig miljö. En viktig del i insatsformen är en portfölj av insatser där nya lösningar, modeller, initia- tiv och experiment kopplas ihop till en större helhet. Många aktörer från olika sektorer mobiliseras i syfte att lära för att skala. Systemdemonstratorerna tar sin utgångs- punkt i centrala områden i Klimatkontrakt 2030 och är tänkta att bidra till revideringar av kontraktet utifrån insikter från arbetet.
Vinnova och Viable Cities har tillsammans under 2022 inlett en designfas för att utforska hur systemdemonstratorer kan bli ett kraftfullt verktyg för omställningen
3 Energimyndigheten, Formas och Vinnova
4 New European Bauhaus lyfter fram betydelsen av estetiska, sociala och kulturella värden i den gröna omställning.
5 European Urban Initiative, är en hub för hållbar stadsutveckling på EU-nivå. EUI ska erbjuda stöd till städer för att förbättra och öka sin kapacitet i att utforma strategier, policyer och projekt för hållbar stadsutveckling. (xxxxx-xxxxxxxxxx.xx).
6 Urbact är ett europeiskt samarbetsprogram för utbyte och lärande inom hållbar stadsutveckling, Tillväxtverket.
7 Energimyndigheten och Viable Cities deltar.
till klimatneutrala städer. I samverkan med ett antal städer har sex konsortier inlett designfasen hösten 2022. Under 2023 planeras en utlysning för etableringsfas med ambitionen om att möjliggöra för ett antal systemdemonstratorer i Sverige. Parallellt planeras för fyra systemdemonstratorer i Bogotá (Colombia), Bristol (Storbritannien), Curitiba (Brasilien) och Makindye Ssabgabo (Uganda) inom Climate Smart Cities Challenge tillsammans med UN-Habitat. Ambitionen är att under 2023 stärka erfaren- hetsutbytet mellan systemdemonstratorer nationellt och internationellt.
6.2. Konkurrenskraft och finansiering
En grundtes i missionsdriven innovation är att staten och offentliga organisationer på olika nivåer i samhället tar en aktiv roll i att samskapa och omforma marknader i samspel med näringslivet och andra samhällsaktörer som akademi och civilsam-
hälle. En stark mobilisering för omställning till klimatneutralitet kan ge förutsättningar för företag i Sverige att utveckla nya affärsstrategier som ger konkurrenskraft genom att driva en omställning till ett klimatneutralt och hållbart samhälle. Detta är avgö- rande för Sveriges ambition att vara världens första fossilfria välfärdsland och vårt klimatpolitiska ramverk. Under 2023 kommer Viable Cities att ytterligare förstärka samverkan med näringslivet för att kraftsamla för omställning. Det kommer att ske på flera nivåer. Inte minst genom samverkan med initiativ som Fossilfritt Sverige och Omställningslyftet. Likaså kommer utveckling ske för att förstärka den lokala mobilise- ringen av företag i Klimatkontakt 2030 att utforskas.
Ett centralt inslag i Klimatkontrakt 2030 är att skapa en klimatinvesteringsplan med ett brett perspektiv på vilka investeringar som behöver ske för att åstadkomma klimatomställningen till 2030 i en stad (i betydelsen ett bredd av aktörer inklusive medborgare, civilsamhälle, företag, akademi och offentliga organisationer). I genom- snitt bedöms kommunen själv ha rådighet över cirka 15 procent av de investeringar som behövs. Ett angeläget arbete är att samla rätt aktörer från näringsliv (inklusive finansiell sektor), offentliga aktörer och civilsamhälle för att få till stånd nödvändiga investeringar och omrikta finansiella flöden för att ställa om till klimatneutralitet och samtidigt säkra mervinster av klimatomställningen som arbetstillfällen, ökad hälsa, inkludering och attraktiva livsmiljöer. Även upphandling är ett centralt inslag här.
Viable Cities arbete kommer att fortsätta under 2023 för att säkra mobilisering av investeringar och utveckla metoder för klimatinvesteringsplaner.
6.3. Medborgarengagemang
Nuvarande samhällsutmaningar innebär att flera kriser sammanfaller med klimat- krisen. Det gäller bl a pandemin, kriget i Ukraina, kriser vad gäller energi, mat, råvaror och kritiska mineraler, biodiversitet och demografi. Detta innebär samtidigt en demo- kratisk utmaning där växande andelar av befolkningen känner sig utanför.
Detta ökar behovet av satsningar som syftar till inkludering och att sätta medborg- arna i centrum för omställningen till klimatneutralt och hållbart samhälle, bl.a. genom nya former för medborgarinvolvering (exv. medborgarråd) och utveckling av attrak- tiva livsmiljöer (exv. New European Bauhaus). Viable Cities kommer under 2023 att vidareutveckla samarbete med städer, myndigheter och andra aktörer för att skapa förutsättningar för medborgarengagemang i klimatomställningen. Inte minst genom utveckling av nya former av medborgarinvolvering i lokala klimatkontrakt och sam- spel med europeiska satsningar på området.
6.4. Mission klimatneutrala städer 2030 internationellt
EU sjösatte i oktober 2021 fem missioner för ett nytt och innovativt sätt att arbeta tillsammans och förbättra människors liv i och utanför Europa. De fem s k uppdragen ska tackla stora samhällsutmaningar som hälsa, klimat och miljö och formulerar ambitiösa och tidsatta mål som ska nås till 2030. Ett av dem är 100 klimatneutrala och smarta städer – med och för medborgarna (kallad Cities Mission) som är en viktig del i att leverera Europas gröna giv med sikte på en klimatneutral kontinent 2050. Detta innebär en väsentlig förstärkning av det svenska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030 och med Klimatkontrakt 2030 som verktyg för detta.
Under 2023 sker utvecklingsarbete för att ytterligare stärka kopplingen mellan det svenska och europeiska arbetet med mission klimatneutrala städer 2030. Det sker inom en rad initiativ som involverar såväl städer, myndigheter som Viable Cities som program. Exempel är NetZeroCities (som är en plattform för genomförande av Cities Mission, med utvecklingsarbete kring bl a Climate City Contract och Climate
Investment plans), partnerskapet Driving Urban Transitions, CapaCITIES, New European Bauhaus m fl. New European Bauhaus-initiativet lanserades av EU-kommissionen i ja- nuari 2021, och kopplar samman EUs gröna giv med vår byggda miljö. I genomföran- deplanen för Cities Mission pekar EU-kommissionen på att EUs Climate City Contract ska möjliggöra medverkande städer att integrera och stärka värden och principer i New European Bauhaus-initiativet i sina planer för klimatneutralitet. Arbete kring New European Bauhaus sker i samverkan med Boverkets (Rådet för hållbara städer) reger- ingsuppdrag att samordna Sveriges medverkan i New European Bauhaus.
En fortsatt utveckling av det globala samarbetet kring klimatneutrala städer 2030 kommer att ske. Detta tar framför allt utgångspunkt i ett flertal redan pågående arbeten, till exempel kopplat till det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 och fortsättningen av Climate Smart Cities Challenge i de fyra städerna utanför EU
i samarbete med UN-Habitat.
7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering
Viable Cities och kommunen är överens om att genomföra en årlig uppföljning
av kommunens resultat inom ramen för Klimatkontrakt 2030. Viable Cities tar fram underlag för en årlig uppfölj- ning på kommunal och nationell nivå.
7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen
I slutet av april utsågs Helsingborgs stad till en av 100 europeiska städer att ingå i EU:s satsning 100 klimatneutrala och smarta städer till 2030. Detta innebar bland annat att staden höjde sin ambitionsnivå för klimatarbetet och siktar nu på att uppnå klimatneutralitet redan till år 2030, istället för år 2035 som står angivet i klimat- och energiplanen.
Under hösten 2022 följer staden och bolagen upp klimat- och energiplanen. Detta är andra gången som planen följs upp, något som sker vartannat år. Ambitionerna
i planen följs upp med öppna data i kombination med statistik som kommunalägda bolag och förvaltningar handhar. Därutöver rapporterar samtliga förvaltningar och bolag vilka aktiviteter de gjort kopplat till åtgärderna i planen.
Uppföljningen av klimat- och energiplanen visar hur staden förflyttar sig i förhållande till de uppsatta ambitionerna i planen. Resultatet blir således en viktig grund i arbetet med att ta fram en ny klimat- och energiplan, vilket påbörjas under 2023.
7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen
Helsingborg, likt många andra städer, har stora utmaningar framför sig. För att möta utmaningarna måste vi hitta nya arbetssätt, samarbeten och lösningar. H22 är Helsingborgs stads stora välfärdssatsning med fokus på att utveckla morgondagens lösningar för en ökad livskvalitet i en smartare och mer hållbar stad. Mellan den 30 maj och 3 juli 2022 öppnade Helsingborg upp för världen genom H22 City Expo, en internationell stadsmässa med fokus på framtidens välfärds- och stadsutvecklings- lösningar. Genom att erbjuda staden som en testbädd har Helsingborg dels kunnat dela egna erfarenheter, men även bjudit in andra aktörer att visa upp sina idéer och lösningar.
I arbetet med H22 har nya sätt att samverka och arbeta tillsammans med företag, i syfte att tillsammans lösa gemensamma utmaningar, varit en viktig del. Lärdomar
har redan blivit inkorporerade i Helsingborgs vidare arbete med Helsingborgs klima- tavtal för lokala företag, samt Helsingborgsdeklarationen.
7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities
Under 2022 har ett omfattande arbete gjorts för att ge goda förutsättningar för alla 23 signerande städer att fördjupa sitt arbete med mission klimatneutrala städer 2030, då 14 städer tillkommit i oktober 2021. Vidareutveckling har gjorts av plattform för snabbare lärande genom Viable Cities Transition Lab Forum, City Labs, Klimatfrukostar och en rad olika format för möten mellan städer och myndigheter och andra aktörer. Vidare har samspelet med de signerande myndigheterna utvecklats för att fördjupa processen med Klimatkontrakt 2030 ytterligare. Viable Cities har även bidragit med underlag till regeringsuppdraget om lokal och regional klimatomställning som är ett av underlagen till regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan.
Under året har arbetet intensifierats för att utveckla praktiska och forskningsbaserade verktyg och metoder för klimatinvesteringsplaner. En första prototyp av ett beräk- ningsverktyg finns sedan i oktober tillgängligt för samtliga 23 signerande städer.
Under året har också konceptutveckling kring systemdemonstratorer fortsatt och under hösten har en designfas av en helt ny satsning lanserats i samarbete mellan Vinnova och Viable Cities som involverar ett flertal städer.
Under 2022 har Viable Cities ansvarat för ett regeringsuppdrag, Thriving North (stöd till innovationsarbete inom hållbar stads- och samhällsutveckling i Norrbotten och Västerbotten). En första prototyp av ett regionalt klimatkontrakt utvecklats med en arbetsgrupp med representanter från regionerna och länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten. Vidare har en plattform initierats för regional samhällsomställning i norra Sverige. Plattformen, med namnet Thriving North, bärs nu vidare av fler aktörer i de fyra norra regionerna.
EUs arbete med mission klimatneutrala städer 2030 har intensifierats under året.
I september 2021 lanserades mission Klimatneutrala städer 2030 som en av de fem missionerna. Då inbjöds städer över hela Europa att göra en intresseanmälan att bli föregångare i omställningen till klimatneutralitet. Så mycket som 377 städer anmälde intresse. I juni 2022 valdes 112 städer ut för att bli pionjärer i klimatomställningen, varav 100 inom EU och 12 i associerade länder. Av dessa 112 finns sju svenska städer som återfinns bland de 23 som signerar Klimatkontrakt 2030.
Den europeiska plattformen NetZeroCities har under det senaste året inlett arbetet med att stödja implementeringen av mission klimatneutrala städer 2030 inom EU. Inte minst för att underlätta omställningen i de 112 städerna. Viable Cities medverkar i ar- betet. NetZeroCities håller nu bl a på att utforma ett klimatkontrakt för städer i hela EU som verktyg för snabbare klimatomställning. Här är klimatinvesteringar en viktig del.
Två nya kompletterande initiativ har initierats under 2022 som ska stötta mission klimatneutrala städer 2030 i EU. Det första är partnerskapet Driving Urban Transitions där Viable Cities deltar tillsammans med Vinnova, Energimyndigheten och Formas
från Sverige. Här sker samarbetet med nationella aktörer från ett stort antal länder. Framför allt handlar det här om finansiering av internationella satsningar inom tre områden som kan bidra till snabbare klimatomställning: energipositiva stadsdelar, cirkulär urban ekonomi och 15-minutersstaden. Det andra är initiativet CapaCITIES. Detta EU-samarbete syftar till att underlätta etableringen av nationella strukturer för att möjliggöra klimatomställningen i städer liknande Viable Cities i Sverige och CitiES2030 i Spanien.
Den globala innovationstävlingen Climate Smart Cities Challenge har under året gått in i en ny fas och team av företag och organisationer arbetar nu i de fyra städerna utanför EU i samarbete med UN-Habitat.
7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna
Arbete inom myndigheternas Innovationsteam
Under 2022 har myndigheterna i Klimatkontraktet fortsatt utveckla arbetet inom sitt innovationsteam. Teamet har bland annat sammanställt en överblick av myndighe- ternas olika stödformer och finansieringsinstrument och medverkat till att utlysningar som rör klimatomställning och hållbara städer kontinuerligt publiceras på webbplat- sen Xxxxxxxxxxx.xx.
Innovationsteamet har medverkat i Viable Cities Transition Labs och deltagit i workshops och möten i syfte att lära mer om städers klimatinvesteringsplaner och myndigheternas roll i arbetet. Tillsammans med några av städerna har innovations- teamet testat att utveckla stöd och former för analys av myndigheternas gemen- samma finansiering (bl a olika forskning- och innovationsprogram, stadsmiljöavtal) de senaste fem åren. Syftet är att arbetet på sikt ska bidra till åtaganden om sam- ordnad finansiering och städernas arbete med klimatinvesteringsplanering.
I myndigheternas löpande arbete finns många åtgärder och initiativ som har be- tydelse för städernas arbete med klimatomställning. Att samla och informera om dessa är en viktig uppgift för myndigheterna. Nedan följer ett urval som stöder eller på annat sätt berör städerna.
Stöd till forskning, innovation och utveckling
Under året har myndigheterna genomfört flera utlysningar i syfte att underlätta om- ställningen i städer.
Vinnova har i samarbete med Viable Cities bland annat genomfört utlysningen Designfas av urbana systemdemonstratorer. En uppföljande utlysning sker våren 2023, Andra exempel från Vinnova är Hållbar tillgänglighet i hela Sverige, om mobilitet i glesbygd, i samarbete med Drive Sweden och Viable Cities, Civilsamhällets lösningar för klimatomställning, samt Innovationer för en minskad elanvändning i samarbete med Energimyndigheten.
Tillväxtverket har haft utlysningar från Europeiska Regionala utvecklingsfonden, Ta fram lokal strategi för Hållbar urban utveckling, och utlysningen Driva plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte. Staden som nav för grön och digital omställning är en satsning inom Omställningslyftet som också finansieras av Regionalfonden.
Satsningen syftar till att ta fram nya praktiska arbetssätt för att arbeta med syste- minnovation för lokal, grön omställning.
Formas har genomfört utlysningen Klimatneutrala och inkluderande kommuner för att öka kommuners kapacitet och förmåga att påskynda omställningsarbetet
mot klimatneutralitet som kännetecknas av social inkludering och jämlika livsvillkor. Inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande har Formas genomfört en utlysning på Forskarskolor för hållbart samhällsbyggande.
Forskarskolorna syftar till att stärka kompetens- och kunskapsutvecklingen och är alla tydligt tvärvetenskapliga, praktiknära och utmaningsdrivna. Flera kommuner ingår i forskarskolorna. Formas finansierar även varje år många forsknings- och innovations- projekt inom miljö, samhällsbyggnad och areella näringar i flertalet nationella och internationella utlysningar.
I Trafikverkets utlysningar om Stadsmiljöavtal kan kommuner och regioner söka stöd som leder till en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik och hållbara godstransportlösningar.
Energimyndigheten har genomfört utlysningar inom följande program som är re- levanta för hållbara städer och samhällen, Människa, Energisystem och samhälle, Spara och Bevara, Design för energieffektiv vardag, Transporteffektivt samhälle samt E2B2, Energieffektivt byggande och boende, Forskarskola Energisystem samt Biobaserat samhälle-Bio+.
Energimyndigheten finansierar sedan många år beställargrupper och nätverk för att skapa en plattform för nära samverkan mellan branschaktörer och staten i syfte att minska energianvändningen i byggnader. Energimyndigheten finansierar även den kommunala och energi- och klimatrådgivningen som riktar sig till hushåll och privata aktörer.
Impact Innovation är namnet på nästa generation strategiska innovationsprogram. Utlysning för förberedelseprojekt öppnades under året. En av de tre inriktningarna är Attraktiva och välfungerande samhällen, där inte minst städer är en viktig målgrupp.
På ett internationellt plan utlyser Formas, Energimyndigheten och Vinnova tillsam- mans medel så att aktörer verksamma i Sverige kan delta i internationella forsknings- och innovationsprojekt som tar sig an urbana utmaningar inom det europeiska partnerskapet Driving Urban Transition (DUT). I första utlysningen ingår 27 länder.
På ett övergripande plan adresserar partnerskapet frågor om energi, mobilitet och resursanvändning i en urban kontext.
Myndigheters arbete och särskilda regeringsuppdrag
Energimyndigheten har arbetat tillsammans med Tillväxtanalys, Trafikanalys och Länsstyrelsen i Uppsala län för att ta fram underlag till regeringens nästa klimathand- lingsplan. I uppdraget om lokal och regional klimatomställning genomfördes ett stort antal dialoger med kommuner, regioner, myndigheter, forskningsaktörer, näringsliv och andra relevanta aktörer ligger till grund för hindersanalysen och de förslag till styrmedel eller åtgärder som presenterades. På Energimyndigheten pågår en stor mängd uppdrag relaterade till elektrifieringsstrategin, energieffektivisering och trygg energiförsörjning samt uppbyggnaden av ett nationellt centrum för koldioxidavskilj- ning och lagring (CCS).
Klimatkontraktmyndigheterna ingår även som fem av 14 medlemmar i Regeringens Råd för hållbara städer. I mars 2022 fick rådet ett förlängt och ändrat uppdrag med tydligare fokus på att arbeta mot mål 11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030. Flera av myndigheterna har medverkat i Boverkets koordineringsuppdrag inom nytt europeiskt Bauhaus (NEB). Ett exempel är utlysningen Idéer för framtidens Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå – idéskisserna klara i projektet Visioner: i norr - Hållbar Stad (xxxxxxxxxxx.xx).
Trafikverkets kunskapsforum – Arena transporteffektiv stadsmiljö är en del av ett re- geringsuppdrag (2019-2022) om att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett forsknings- och innova- tionsprogram för Geofencing som finansieras av Trafikverket och drivs av Closer på Lindholmen samlar nödvändiga aktörer inom samhälle, näringsliv och akademi för att tillsammans ta fram lösningar som ska främja användningen av geofencing
i styrning av transportsystemet.
Ett axplock av arbeten som berör utveckling av systeminnovation är Utvecklade arbetssätt och processer för ökade synergier mellan regionala, nationella och in- ternationella innovationsinsatser, Systeminnovation i städer, (Vinnova), Stärka det regionala arbetet med hållbar utveckling (flera myndigheter), bidra till kommande diskussioner om EUs urbana agenda (Formas) samt Vinnovas satsning på att stödja städers förmåga att leda och organisera innovation, bl a genom det följeforskar- nätverk som i snart 10 år följt utvecklingen av satsningen Innovationsplattformar för hållbara städer, och projektet Accelerera som utvecklar och erbjuder stöd för innova- tionsledning i kommunerna enligt ISO-standard.
Ny myndighet bland signatärerna
Naturvårdsverket har beslutat att signera Klimatkontrakt 2030 i december 2022 och kommer därmed att fortsatt vara delaktiga i processen.
8. Kontraktet
Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2022. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.
Mellan Helsingborgs stad, myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket samt Viable Cities.
Stockholm den 8 december 2022. Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2023. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.
Xxxxxxxxx Xxxxxx kommunstyrelseordförande, Helsingborgs stad
Xxxx Xxxxxx programchef, Viable Cities
Xxxxxx Xxxxxx generaldirektör, Energimyndigheten
Xxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Vinnova
Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx generaldirektör, Formas
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx generaldirektör, Tillväxtverket
Xxxxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Trafikverket
Xxxxx Xxxxxxxx generaldirektör, Naturvårdsverket
Bilaga 1 – länkar till dokument
Nedan finns länkar till de mest relevanta dokumenten i relation till Klimatkontrakt 2030 för Helsingborgs stad.
Länkar till relevanta dokument
Livskvalitetsprogram, 2016 – 2024 (aktualiserat 2021)
Klimat- och energiplan för Helsingborg, 2018 – 2024 (2018)
Eleffektplan, 2022 – 2026 (2022)
xxxxxxxxxxxx.xx 25