BAROMETERN
//
SAMMAN- FATTNING AV ENKÄT-
MATERIALET
Avtalsbrandkårs-
BAROMETERN
2020
Inledning
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN som nu publicerats för tredje gången erbjuder unik information om avtalsbrandkårerna och avtalsbrandkåristerna. Genom den upprepade uppföljningen kan vi utöver de enskilda ämnesområdena och frågorna bilda oss en pålitlig uppfattning om olika utvecklingsriktningar
och förändringar i verksamhetsmiljön. En av barometerns kanske mest intressanta observationer hittas nu i den fråga som för första gången ställdes beträffande hur de som besvarat enkäten placerar sig i arbets- livet. Samtidigt som 8,2 % av hela befolkningen är arbetslös* så ligger arbetslöshetsgraden för dem som deltar i avtalsbrandkårsarbetet på endast 3,1 %. Skillnaden är statistiskt betydande. Handlar det om verk- samhet som samlar endast personer som är med i yrkeslivet, eller kan man konstatera, att avtalsbrand- kårsverksamhet höjer en persons position på arbetsmarknaden eller annars bara ger beredskap att sett ur sysselsättningssynpunkt placera sig bättre än den övriga befolkningen?
DEN OMFATTANDE ENKÄTEN lyfter även upp negativa fenomen i anslutning till verksamheten; av dem som svarade hade hela 30,9 % övervägt att avstå från verksamheten. Det är viktigt att man finner, uppfat- tar och lyfter fram de orsaker som får avtalsbrandkåristerna att fundera på att upphöra med avtalsbrand- kårsverksamheten, så att vi kan gripa tag i dem. Till skillnad från tidigare år har de som svarat inte mera som huvudsaklig orsak till tankar om upphörande angivit svårigheterna med att anpassa det dagliga livet till brandkårsverksamheten, så man kan konstatera att brandkåristerna funnit en bättre balans mellan brandkårsverksamhetens belastning och det övriga livet. Som huvudsaklig orsak till tankar om upphörande har emellertid kilat in sig olika faktorer i anslutning till jämlikhet, mobbning och diskriminering, 36,8 % (mot 35,2 % år 2017). I brandkårerna behövs alltså över hela linjen aktiva åtgärder i anslutning till arbets- välfärden och dess utvecklande, medan å andra sidan 72,8 procent av alla dem som svarade ansåg att den egna brandkårens arbetsmiljö var åtminstone god, så det görs även rätt saker med tanke på arbetsvälfär- den.
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN har uppnått den vedertagna och uppskattade positionen som räddningsbranschens mest omfattande enkät, som förmår beskriva avtalsbrandkåristerna som individer och systemet i allmänhet. En svarstäckning på över 10 % av målgruppen är betydande, då motsvarande undersökningar som beskriver medborgarnas åsikter görs upp på basen av ett sampel på 1 000 personer varvid resultaten anses pålitliga. Du har i din hand återigen ett minst lika bra verktyg som stöd för besluts- fattandet och utvecklandet inom räddningsväsendet i Finland.
*Arbetslöshetsgradens trendtal låg i december 2020 vid 8,2 procent.
INNEHiLL
3 Inledning
6 Allmänt om hur enkäten genomfördes
7 De statistiska begrepp som använts i undersökningen
8 Bakgrundsuppgifter om dem som svarat
16 Verksamheten och tidsanvändningen
19 Arbetsvälfärden
22 Räddningsväsendets system och samarbetet
26 Arbetarskyddet
32 Samarbetet mellan regionens brandkårer
36 Medlemsrekryteringen inom brandkårerna
42 Utbildningen
50 Antalet personer med körkort för lastbil
52 Hur coronan inverkat på brandkårsverksamheten
54 Brandskyddsfonden
56 Stödet för brandkårsverksamheten
4
61 Sammandrag och slutsatser
Avtalsbrandkårsbarometern 2020
Finlands Avtalsbrandkårers Förbunds publikationer, serie B:7/2021
ISBN 978-952-7132-28-9 (inb.)
ISBN 978-952-7132-29-6 (pdf)
Utgivare Finlands Avtalsbrandkårers Förbund rf
Enkätens resultat Xxxx Xxxxxxxxxx/ Suomen Kyselytutkimus Oy
Tabellkällor Xxxx Xxxxxxxxxx/ Suomen Kyselytutkimus Oy och Xxxxxx Xxxxx/ SSPL
Ombrytning och exteriör Xxxx Xxxxxxx/ PieniSuuri Idea
Översättning Xxxxxx Xxxxx
Tryck EuraPrint Oy
Bilder Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx och Depositphoto
Pärmbild Xxxx Xxxxxxxxx
Obs!
De öppna svaren* kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
j
a
r
s
v
a
r
a
r
e
n
s
i
d
e
n
ti
t
e
t
e
ll
e
r
a
n
d
r
a
k
ä
n
n
e
t
e
c
k
e
n
p
p
n
a
s
v
a
r
e
n
h
a
r
b
e
a
r
b
e
t
a
t
s
s
å
a
tt
d
e
i
n
t
e
a
v
s
l
ö
Allmänt om hur enkäten genomfördes
.
*
D
e
ö
UNDERSÖKNINGEN HADE SOM MÅL att via olika undersökningsdelområden omfattande insamla infor- mation om dagens avtalsbrandkårsverksamhet. Med hjälp av undersökningen strävar man även att förutse den närmaste framtidens behov av förändringar
och utveckling i anslutning till verksamheten.
BASMÅLGRUPPEN FÖR UNDERSÖKNINGEN
bestod av SSPL:s medlemssamfunds brandkå- rister (cirka 25 000 personer.)
UNDERSÖKNINGENS FRÅGEBLANKETT
gjordes upp i samarbete mellan Finlands Av- talsbrandkårers Förbund (SSPL) och Suomen Kyselytutkimus Oy. Frågeblanketten gjordes
De statistiska begrepp som använts i undersökningen
upp på både finska och svenska. Blanketten översattes av SSPL.
INSAMLINGEN AV UPPGIFTER för undersök- ningen förverkligades under tiden 27.11.2020
– 3.1.2021 via en av SSPL själv i olika media publicerad svarslänk.
”Inom utsatt tid inlämnade
sammanlagt 1618 personer sitt svar till undersökningen.”
I denna rapport används i huvudsak följande statistiska begrepp:
DEN PROCENTUELLA FÖRDELNIN-
GEN AV SVAREN = Den procentu- ella fördelningen av svaren kring respektive svarsalternativ
mt = Medeltal
Medeltalet (aritmetiskt medeltal) är det allra vanligaste bland de sk.
Obs!
Alla öppna svarsexempel är plockade med hjälp av en slumpgenerator och representerar på intet vis annat än svararens personliga åsikt. Svaren är emellertid anonymiserade så att enskilda svarare, samfund, regioner eller personer inte skall kunna identifieras.
medelvärdena. Det anger placering- en av mittpunkten för variabelns fördelning inom den uppmätta dimensionen.
sd = Medelspridning Medelspridningen är det viktigaste och mest använda måttet på sprid- ningen. Medelspridningen beskriver det genomsnittliga avståndet mellan observationsvärdena och medelta- let. Ju mindre spridning desto tätare har observationsmaterialet koncen- trerats kring medeltalet (de som svarat har varit av samma åsikt).
Md = Median
Medianen är det värde för vilket hälften av värdena (50 %) är större
och hälften mindre.
Mo = Typvärde
Typvärdet är det värde som oftast förekommer i materialet (i samband med variablerna oftast angivet med en inringning)..
Min och Max = Minimivärde och maximivärde
Svarens respektive minsta och störs- ta värde.
Delkälla: Statistikcentralen 2021
6
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020
2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN
7
Bakgrundsuppgifter om dem som svarat
DE SOM XXXXXXX var födda mellan åren 1940-2011 (ål- der cirka 9-80 år). Mest typiskt var den som svarade född år 1975, medan födelseårets median låg vid 1979. Av alla dem som svarade var sammanlagt 83,3 procent män.
KÖN
Alla de som svarade totalt (n=1618) %.
MAN KVINNA ANNAT
DEN HÖGSTA UTBILDNINGSNIVÅN för dem som svara- de var typiskt yrkes- eller studentexamen (55,6 procent av dem som svarade), men cirka en Ƞärdedel av dem som svarade hade avlagt åtminstone en lägre högskole- examen. Beträffande yrkespositionen representerade de som svarade typiskt arbetstagare (42,2 procent av dem som svarade), medan andelen lägre och högre tjänste- män likaså utgjorde cirka en Ƞärdedel. Uppgifterna inom brandkåren för dem som svarade handlade framför allt om släcknings- och räddningsverksamhet (84,5 procent av dem som svarade) och / eller andra operativa uppgif- ter (47,7 procent av dem som svarade.) En och samma person kunde även verka inom ett flertal olika uppgifter.
DE TRE VIKTIGASTE FORMERNA av brandkårsverksam- het var: utryckningar och räddningsverksamhet (91,4 procent), övning för räddningsuppgifter (76,7 procent) och utbildning för räddningsuppgifter (58,2procent).
HELA 46,2 PROCENT av alla dem som svarade hade varit med i brandkårsverksamhet i över 20 år (median- värde 16-20 år). Som räddningsområde hade de som svarade oftast Egentliga Finland (13,5 procent av dem
0,7
16,3
/n=1612
83,3
som svarade), Västra Nyland (9,5 procent av dem som svarade), Birkaland (9,3 procent av dem som svarade) el- ler Satakunda (8,1 procent av dem som svarade). Knappt hälften av dem som svarade (45,4 procent) uppgav att deras brandkår verkade i landsbygdsmiljö, 18,3 procent
i stadsmiljö och resten 36,3 procent i både landsbygds- och stadsmiljö.
FÖDELSEiR
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014 2017 2020
50
45
40
35
30 27,327,8
22,2
25
21,6
15,7
20
15
25,9
21,9
22,6
19,7
JämförelsetabeP 2014–2020
mt=1979 sd=14,064 Md=1979
min=1940 max=2011 Mo=1975
/n=1608 (2020)
14,1
11,8
12,9
11,3
12,3
6,1 5,7
10
5 4,7
11,1
0,7 0,6
0
1940–1955 1956–1965 1966–1975 1976–1985 1986–0000 0000–0000 2006–2011 ej angivet
8 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 9
Vad tycker du att är det viktigaste inom brandkårsverksamheten?
Välj högst de 3 funktioner du tycker är viktigast; något annat, vad?
100
80
60
40
UPPGIFTER I BRANDKiREN
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
84,5
38,8 40,1 39,3
47,7
Multivals- möjlighet
/n=1615
”FDV.”
”Det ffna gänget
”Möjligheten att hjälpa då hjälp behövs.”
23
20 15,7 17,3
i brandkåren.”
”Sammanhållningen
och vänskapsrelationerna i brandkåren.”
”All organisations- verksamhet.”
”Att hålla uppe den fysiska konditionen!”
0
Släcknings-
ningsverk-
och rädd- samhet
Första delvårds-
verksam- förvaltnings-
het
Lednings- och
uppgifter inom förenings- verksam- heten
Operativa lednings-
uppgifter
Övriga operativa
uppgifter
Övriga ansvars-
uppgifter
Stödfunk- tioner
Verksamhet i ungdoms-
avdelning
”Att verksamheten utvecklas.”
”Kunskap och färdighet att fungera i verkliga
”Tävlingarna.” ”Samhörigheten.”
”Kaffepauserna.”
Multivals- möjlighet
DE VIKTIGASTE FORMERNA AV BRANDKiRSVERKSAMHET
VAD TYCKER DU ATT ÄR DET VIKTIGASTE I BRANDKÅRSVERKSAMHETEN? VÄLJ HÖGST
DE 3 FUNKTIONER DU TYCKER ÄR VIKTIGAST. Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
situationer.”
”Föreningsverksam- heten.”
”Föreningsverksam- heten och att säkerheten utvecklas.”
”Det bra gänget. Som det är roligt att göra också annat med.”
”Goda vänner och xxxxxxxx tillsammans.”
”Första delvården.”
”Bastukvällarna.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
Utryckningar / räddningsverksamhet
Övning för räddningsuppgifter
Utbildning för räddningsuppgifter
Förvaltning
Säkerhetskommunikation
Beredskap /storolyckor/ undantagsförhållanden)
Damverksamhet Ungdomsverksamhet Veteranverksamhet
Musikkår/orkester
Klubbverksamhet utan anslutning till räddningsverksamhet
Något annat
4,8
2,8
1,7
0,2
2,6
1,5
8,5
17,9
28
58,2
76,7
91,4
/n=1616
0 20 40 60 80 100
10 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 11
HUR LÄNGE DE SOM SVARAT VARIT MED I BRANDKiRSVERKSAMHETEN
HUR LÄNGE HAR DU VARIT MED I BRANDKÅRSVERKSAMHETEN (INKLUSIVE UNGDOMSAVDELNINGEN)?
50
46,2
40
30
20
15
15
13
9,6
10
0,4
0,7
0
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
Md= 16–20 år
/n=1618
”Yrkesexamen
eller studentexamen var typiskt
den högsta utbildningsnivån bland dem som
Mindre än ett år
1–5 år 6–10 år 11–15 år 16–20 år Över 20 år Ingen
uppgift
svarade.”
HÖGSTA UTBILDNINGSNIVi
VILKEN ÄR DIN HÖGSTA UTBILDNINGSNIVÅ?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
YRKESPOSITION
TILL VILKEN AV FÖLJANDE GRUPPER HÖR DU I FÖRSTA HAND NU FÖR TILLFÄLLET?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
Företagare
11,4
Folkskola eller grundskola
Yrkesexamen eller studentexamen
Institutsexamen
Lägre högskoleexamen
Högre högskolexamen
Forskarexamen
6,7
0,3
9
10
6,4
17,3
55,6
/n=1615
Xxxxx tjänsteman
Lägre tjänsteman
Arbetstagare
Studerande
Arbetslös
Pensionär
9,3
9,2
3,1
16,2
42,2
/n=1617
Någon annan
0
1,4
10 20 30 40
50 60
70 80
90 100
Någon annan
0
1,9
10 20 30 40
50 60
70 80
90 100
12
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020
2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN
13
RÄDDNINGSOMRiDE
FRÅN VILKET RÄDDNINGSOMRÅDE KOMMER DU?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
Helsingfors
3,6
Västra Nyland
9,5
Mellersta Nyland
5,1
Östra Nyland
1,9
Egentliga Finland
13,5
Egentliga Tavastland 3
/n=1610
Päijänne-Tavastland
5,1
Kymmenedalen
7,4
Xxxxx Xxxxxxx 0
Södra Savolax 3
Mellersta Finland
3,6
Birkaland
9,3
Satakunda
9,1
Södra Österbotten
4,3
Österbotten 4
Mellersta Österbotten 2
Norra Savolax
1,5
Norra Karelen
0,8
Ådalarna
2,4
Kajanaland Uleåborg-Nordostlandet
Lappland
Åland
0,1
0,9
1,7
3,7
”Hela 46,2 procent av dem som svarade hade varit med i
Ingen uppgift / inget svar
0
0,5
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
brandkårsverksamheten i över 20 år.”
14 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 15
Verksamheten och tidsanvändningen
Multivals-
möjlighet
VILKA SAKER MOTIVERAR MEST I BRANDKiRSVERKSAMHETEN
VILKA TRE VIKTIGASTE SAKER MOTIVERAR DIG MEST I BRANDKÅRSVERKSAMHETEN?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
DE SOM SVARADE använde i medeltal cirka 2-5 timmar i veckan för brandkårsverksamhet (undantaget beredskap). Allmänt sett använde drygt över hälften av dem som svarade (63,1 procent) högst cirka 5 timmar i veckan för brandkårsverksamhet.
DE TRE VIKTIGASTE SAKER som motiverade inom brandkårsverksam- heten var: den goda andan och samhörigheten (67,5 procent av dem som svarade), viljan att hjälpa vid olyckssituationer (66,4 procent av dem som svarade) samt alarmuppdragen (46,1 procent av dem som svarade).
NÅGOT UNDER hälften (49,2 procent) av alla dem som svarade och till vilkas uppgifter hör operativ verksamhet (n=1420) uppgav att man i brandkåren inte alls erlade personliga ersättningar. 50,4 procent av svarsgruppen uppgav att man betalade ersättning för alarmverksam-
heten, 36,8 procent för övningar och 24,9 procent för beredskap. Vanli- gen var det räddningsverket som betalade ersättningen (57,1 procent).
Vännerna
Den god andan och samhörigheten
Den avtalsbundna säkra och kunniga verksamheten
Möjligheten att lära
sig nya saker
Alarmuppdragen Xxxxxx att hjälpa till
vid olycksfall
Möjligheten till samarbete med brandkårister i andra
brandkårer
Ungdomsverksamheten
Damverksamheten
5,4
3,4
10,3
16,9
25,2
36,3
46,1
67,5
66,4
BRANDKiRISTERNAS TIDSANVÄNDNING
HUR MÅNGA TIMMAR I VECKAN UPPSKATTAR DU ATT DU I MEDELTAL ANVÄNDER FÖR BRANDKÅR- SVERKSAMHET INKLUSIVE ALLA UPPGIFTER UNDANTAGET BEREDSKAP?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014 2017 2020
Veteranverksamheten
Frivilligheten Något annat
0
2,8
1,9
11,6
/n=1618
20 40 60 80 100
60
51
50
49,5
46,2
40
30
29,6
25,8 26,8
JämförelsetabeP 2014–2020
Md=n. 2,5 h
/n=1613 (2020)
ERSÄTTNINGAR FÖR BRANDKiRSVERKSAMHET
BETALAS I DIN BRANDKÅR PERSONLIG ERSÄTTNING?
Alla de som svarat och som deltar i operativ verksamhet sammanlagt (n=1420) %.
100
80
/n=1420
20
13,4
10
13,6
12
8,2
9,4
7,9
1
1,1 1,2
1,2 0,4
0,7 0,9
60
50,4
40
20
36,8
24,9
49,2
0
Mindre än
2 timmar
ca. 2–5 timmar ca. 5–10 timmar
ca. 10–20
timmar
ca. 20–30
timmar
Över 30 timmar per vecka
0
För utrycknings-
verksamhet
För övningar För beredskap Inte alls
16 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 17
Vilka tre viktigaste saker motiverar dig mest i brandkårsverksamheten; något annat, vad?
Arbetsvälfärden
SAMMANLAGT 72,8 procent av alla dem som svara- de ansåg att arbetsatmosfären i deras brandkår var åtminstone bra. Sammanlagt 19,4 procent ansåg att atmosfären var någotsånär, medan resterande 7,8
procent av dem som svarade ansåg att den var nöjaktig eller till och med dålig. Flera än var Ƞärde bland dem som svarade (30,9 procent) hade under det senaste året övervägt att upphöra med brandkårsverksamheten. Om
den som svarade hade övervägt att avstå från brandkår- sverksamheten så vad de tre mest betydande orsakerna: klickbildning, mobbning eller liknande kontroversiella personrelationer (36,8 procent av svarsgruppen), rädd- ningsverkets verksamhet såsom samarbete, attityder, resurser eller liknande (33,2 procent av svarsgruppen) samt svårigheter att passa ihop brandkårsverksamheten men det övriga livet (32,4 procent av svarsgruppen).
”Att följa med konditionsindexet.”
”Vara med och stöda ett viktigt arbete.”
”Att hjälpa och skapa förutsättningar att hjälpa.”
”Verksamheten på riksnivå.”
”Nödvändighet, utan kåren har vi lite dåligt med hjälp här!”
”Lönen.” ”Att sprida
säkerhetsmedvetandet.”
”Hindra skadornas storlek.”
”Att trygga Finland i fredstid och undantagsförhållanden.”
”Pliktkänsla.”
”Känsla av skyldighet.” ”Tävlingen.”
”Fbk idealet.”
”Vetskapen/känslan av att man litar på mej och min brandkår både inom
föreningen och utanför den.” ”Pengar.”
UTMANINGAR FÖR BRANDKiRS- VERKSAMHETENS KONTINUITET
HAR DU UNDER DET SENASTE ÅRET ÖVERVÄGT ATT UPP-
HÖRA MED BRANDKÅRSVERKSAMHETEN?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
JA NEJ
ATMOSFÄREN I ARBETET
HURUDAN ÄR ATMOSFÄREN I ARBETET I DIN BRANDKÅR?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014 2017 2020
100
90
30,9
69,1
mt=1,7 sd=0,462
/n=1613
”Motionsverksamheten.”
”Att öka den egna tryggheten och medvetande och beredskap inför nödsituationer.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
80
70
60
50
40
30
24,8
20
23,6
19,5
55,8
52,6
53,3
16,7 15,2
19,4
Jämf2ö0r1e4–ls20e2t0abeP
mt=3,8 sd=0,880
/n=1612 (2020)
10
4,3
0
3,9
5,8
1,6
1,5 2
Utmärkt Bra Någotsånär Nöjaktig Dålig
18 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 19
Av vilka särskilda orsaker har du övervägt att upphöra?
UTMANINGAR FÖR BRANDKiRSVERKSAMHETENS KONTINUITET
ANGE CENTRALA ORSAKER – VÄLJ DE 1–3 MEST BETYDELSEFULLA.
Alla de som svarat att de övervägt att avstå från brandkårsverksamhet (n=498) %.
2014 2017 2020
44,4
Välj de 1-3 mest betydande; någon annan:
Svårighet att passa in brandkårs-
verksamheten i det övriga livet
32,4
42,5
”Känns som om verksamheten tar mer än den ger just nu.”
”Tung byråkrati och svårt att hålla en öppen
kontakt, räddningsverkets
”Minskat intresse.”
”Omfattande/krävande administration, byråkrati, redovisning, osv.”
Alltför mycket jobb i brandkåren eller det att verksamheten är alltför bindande
Problem som hänger ihop med valet av personer
15,5
19,2
20,4
19,2
25,1
23,3
språkproblem och skolningssvårigheter på svenska, inget nytt på fiera år.”
”Barnens hobbyer (mina barn har fyra fotisträningar i veckan) och dessutom sedan
”På två år har man inte lyckats få in våra
rökdykare i Xxxxx systemet, nånstans är det fel och det allvarligt!!!”
”Hatet mot oss från ordinarie brandmännen.”
I brandkårsarbetet finns det med personer som inte passar in där
Klickbildning, mobbning eller liknande personkonflikter
Känsla av utanförskap eller svårighet att
komma med i gänget
6,3
8,8
17,8
24,1
22,7
30,3
35,2
36,8
Jämf2ö0r1e4–ls20e2t0abeP
/n=498 (2020)
det egna arbetet som tar för mycket tid så att jag inte mera hinner med intressen.”
”Flytt från orten, fortsätter som (xxx). Inte i nuläget möjligt att delta i nya hemortens FBK.”
”Verksamheten stampar på stället, ger inte möjlighet att utveckla kunnandet, redskapen är gamla, osv.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
Den egna hälsan eller
åldern
Xxxxx personlig orsak
Räddningsverkets verksamhet (samarbetet, attityderna, resurserna
el. likn.)
Andra administrativa
problem
5,6
10,1
14,8
17,3
16,7
13,4
13,1
10,9
8,5
34,7
30,9
33,2
7,0
Någon annan orsak
10,7
13,5
13,5
0 20 40 60 80 100
20 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 21
HUR SAMARBETET LÖPER MELLAN RÄDDNINGSVERKET OCH BRANDKiRERNA
PÅ VAD BEROR UTMANINGARNA I SAMARBETET ENLIGT DIN UPPFATTNING?
Alla de som på fråga 14 svarat ”nej” (n=359) %.
OBS: På grund av ändrad frågeställning är år 2020 inte direkt jämförbart med resultaten för år 2017
2017 2020
Attitydproblem – enskilda personer
Attitydproblem – räddningsverkets ledning
44,1
44,1
51,4
60,7
Jämf2ö0r1e7–ls20e2t0abeP
/n=359 (2020)
45
Svag/dålig
kommunikation
50
Byrokrati
26,3
33,2
Räddningsväsendets system och samarbetet
Resursanvändningen (resurserna utnyttjas inte förståndigt)
Resursbrist (inte tillräckligt med redskap/manskap)
Kravnivån (de krav som ställs på den enskilda avtalsbrandkåristen eller på brandkåren är alltför höga)
19,3
15,4
18,7
19,2
46,9
43,5
SAMMANLAGT 77,7 procent av alla dem som svara- de bedömde att samarbetet mellan räddningsverket och brandkåren för tillfället fungerar tillräckligt bra. Ifall det fanns utmaningar i samarbetet berodde de
för det mesta på: resursanvändningen; resurserna används inte förståndigt (46,9 procent av svarsgrup- pen) samt på olika attitydproblem – hos såväl enskil- da personer som räddningsverkets ledning.
Personrelationerna
12,3
19,6
Maktmissbruk
25,1
36
HUR SAMARBETET LÖPER MELLAN RÄDDNINGSVERKET OCH
BRANDKiRERNA
LÖPER SAMARBETET MELLAN RÄDDNINGSVERKET OCH DIN BRANDKÅR JUST NU TILLRÄCKLIGT BRA?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
JA NEJ
Ansvarsflykt
Bortförklaring av problem
Någon annan orsak
7,9
24
30,8
29,1
10,6
29
22,3
77,7
mt=1,2 sd=0,417
/n=1608
0 20 40 60 80 100
22 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 23
Vad beror det på att samarbetet inte löper tillräckligt bra – någon annan orsak, vilken?:
HUR SAMARBETET LÖPER MELLAN
RÄDDNINGSVERKET OCH BRANDKiRERNA
LÖPER SAMARBETET MELLAN RÄDDNINGSVERKET OCH DIN BRANDKÅR JUST NU TILLRÄCKLIGT BRA? (REGIONER DÄR ANTALET PERSONER SOM SVARAT ÄR MINST 10)
OBS: På grund av ändrad frågeställning är talen för de olika åren inte direkt jämförbara.
Med har tagits regioner där antalet personer som svarat har varit minst 10 i samtliga barometrar.
JA 2014 2017 2020
”Räddningsverkets interna problem, som leder till kontinuerlig personalomsättning och problem i
personrelationerna. Det leder
”Xxxxx inget samarbete !!”
”Det saknas en person som i verkligheten skulle ha ANSVAR för
avtalsbrandkårerna samt
”Utbildning på svenska som ex webinaren har inte ordnats alls fast vi har begärt fiera gånger. För de som inte hanterar ffnska tillräckligt bra blir
mt
Helsingfors
Västra Nyland Mellersta Nyland
0,00
0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,0 4,50
3,19
3,43
4,05
3,30
3,45
4,08
3,26
3,65
3,41
till att de 6 nya brandkårister som vi rekryterat inte fått utbildning. Allas motivation räcker knappast länge då man inte kommer med i verksamheten för fullt. Nya
en stadgad plan för att upprätthålla och utveckla avtalsbrandkårerna.”
”Allt info kommer på ffnska.”
skolningarna mycket lidande i dessa corona tider.”
”Avtalsbrandkårerna nedvärderas trots att vi är
Östra Nyland Egentliga Finland Egentliga Tavastland
2,94
3,00
3,02
3,15
3,51
3,80
3,57
3,70
4,00
4,02
övertidsbestämmelser i verket gör det att man säkert inte heller i år får tillräckligt
med kurser.”
”Räddningsverket använder sig felaktigt av makt. Man gör helt fel val vilket leder
till att ett fungerande
livsviktiga för den ordinarie verksamheten.”
”Gemensam station med de
Päijänne-Tavastland
Kymmenedalen Södra Karelen
3,35
3,90
3,61
3,80
3,59
3,54
4,46
”Språkliga problem på räddningsverket.”
samarbete upphör och systemet förstörs.”
”Man borde minska klyftan
ordinarie och samarbetet med de fiesta 0% beroende på att de ordinarie är ovilliga och nedlåtande
Södra Savolax Mellersta Finland
3,10
3,29
3,64
3,62
3,75
3,98
4,24
”Man favoriserar vissa FBKer,
den fbk som fostrat upp
mellan räddningsverkens
och de frivilligas stationer.
gentemot de frivilliga, det
förekommer mobbning och
Birkaland
3,36
3,65
4,09
räddningsverkets ledning.”
”Räddningschefen trampar godtyckligt över räddningsdirektörens
Särskilt då det gäller redskapsvård och underhåll. Vid utryckningarna fungerar allt smidigt utan problem, beträffande redskapens
diskriminering, en förbättring av attityderna skulle vara
på sin plats och borde stödas av de överordnade. Tills vidare verkar även vår
Satakunda
Södra Österbotten
Österbotten
2,72
3,38
3,33
3,58
3,47
3,17
3,31
3,02
4,21
4,20
beslut. Hos oss är det räddningschefen som i verkligheten är den sk. stora bossen och
räddningsdirektören kommer som tvåa.”
”Attityd problem bland ordinarie personal. Samt rustansvariga är inte villiga
underhåll och till exempel biltvätt kunde situationen underlättas så att man ger de frivilliga bättre möjlighet att exempelvis komma och tvätta utryckningsfordonen.”
”Kravnivån och resursbristen är en dålig kombination.”
kontaktperson vara xxxxxxx i sin position.”
”Språkproblem.”
”Information saknas i olika ärenden.”
Mellersta Österbotten
Ådalarna Uleåborg-Nordostlandet
Lappland
Åland Hela riket
2,41
3,18
2,81
3,24
3,28
3,46
3,10
3,12
3,02
3,49
3,67
3,57
3,37
3,50
3,89
3,88
4,21
att samarbeta.”
mt 0,00
0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,0 4,50
24 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 25
Arbetarskyddet
SAMMANLAGT 70,7 PROCENT av alla dem som svarade hade bekantat sig med de arbetarskyddsdirektiv som an- sluter sig till räddningsverksamheten och även tagit dem till sig. 21,8 procent hade bekantat sig med dem men inte tagit dem ordentligt till sig. Resterande 7,6 procent hade inte alls bekantat sig med arbetarskyddsdirektiven.
FÖR BRANDKÅRSVERKSAMHETENS del hade 69,2
procent av alla dem som svarade genomgått arbetshälso- vårdens kontroll. 63,3 procent av dem som svarade angav att det fanns tillräckligt med personlig skyddsutrustning även med tanke på underhållet, medan resterande 36,7 procent var av den åsikten att så inte var fallet.
J20ä1m7–f20ö2r0elsetabeP
KÄNNEDOMEN OM
8,1 PROCENT av alla dem som svarare kunde inte bedö- ma om de lagstadgade arbetarskyddsfrågorna (arbetar- skyddsplaner, arbetarskyddsdirektiv, riskbedömningar, årlig uppföljning, brandkårernas representation i arbetar- skyddsorganisationen samt sakliga skyddsmedel med tanke på räddningsuppgifterna) var i skick i den egna brandkåren. Något över hälften av dem som svarade (54,2 procent) bedömde att arbetarskyddsfrågorna var i åtminstone bra skick, 26,3 procent angav någotsånär och
resterande 11,4 procent ansåg dem vara nöjaktiga eller till och med dåliga.
11
7,6
”7,6 procent hade inte alls bekantat
sig med arbetarskydds- direktiven.”
2J0ä1m4–f20ö2r0elsetabeP
ARBETARSKYDDSDIREKTIVEN
HAR DU BEKANTAT DIG MED DE ARBETARSKYDDS-
DIREKTIV SOM ANSLUTER SIG TILL BRANDKÅRSARBETET?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
23,6
21,8
/n=1613
TILLRÄCKLIGT MED PERSONLIG SLÄCKNINGSUTRUSTNING MED TANKE Pi UNDERHiLLET
BL.A. SÅDANT SOM STÖVLAR OCH HJÄLMAR ÄR REDAN AV HYGIENISKA SKÄL PERSONLIGA,
OCH SLÄCKNINGSUTRUSTNING SOM BLIVIT SMUTSIG BÖR ALLTID TVÄTTAS. FINNS DET
I bakgrunden med ljusare färg talen för år 2017. 70,7
JA, OCH JAG HAR TAGIT INNEBÖRDEN TILL MEJ
JA, MEN JAG HAR INTE RIKTIGT TAGIT DEM TILL MEJ NEJ
65,3
I DIN BRANDKÅR TILLRÄCKLIGT MED PERSONLIG SLÄCKNINGSUTRUSTNING ÄVEN MED
TANKE PÅ UNDERHÅLLET? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
JA NEJ
2J0ä1m7–f20ö2r0elsetabeP
ARBETSHÄLSOViRDENS KONTROLLER
HAR DU INOM RAMEN FÖR BRANDKÅRS-
VERKSAMHETEN BLIVIT UNDERSÖKT AV ARBETSHÄLSOVÅRDEN (LÄKARE,
HÄLSOVÅRDARE)?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
I bakgrunden med ljusare färg talen för år 2017. Innersta ringen: Endast de som har operativa uppgifter (n=1424).
JA NEJ
2
30,5
30,8
T
E
R
P
E
23,5
76,5
69,2
69,5
U
P
P
G
I
F
O
R
A
T
I
V
A
mt=1,3 sd=0,462
/n=1616
100
80
60
40
20
0
50
50
2014
57
43
2017
63
37
2020
mt=1,4 sd=0,482
1
7
0
2
2
0
0
/n=1601
26 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 27
TILLRÄCKLIGT MED PERSONLIG UTRUSTNING REGIONVIS
Endast regioner där de som svarat varit minst 10 till antalet) %.
JA NEJ
n’
Helsingfors
53 47
59
Västra Nyland
73 27
153
Mellersta Nyland
64 36
82
Östra Nyland
53 47
30
Egentliga Finland
61 39
219
Egentliga Tavastland
51 49
49
Päijänne-Tavastland
55 45
83
Kymmenedalen
60 40
119
Södra Karelen
68 32
65
Södra Savolax
61 39
49
Mellersta Finland
64 36
59
Birkaland
58 42
150
Satakunda
77 23
148
Södra Österbotten
64 36
69
Österbotten
55 45
64
Mellersta Österbotten
53 47
32
Norra Savolax
68 32
25
Norra Karelen
54 46
13
Ådalarna
82 18
39
Uleåborg-Nordostlandet
78 22
27
Lappland
48 52
60
Åland
100 15
Hela riket
63 37
1618
0,00 10
20 30
40 50
60 70
80 90
100
”För brandkårs- verksamhetens del hade 69,2 procent av alla dem som svarade och 76,5 % av de operativa varit på kontroll hos arbetshälsovården.”
0,00 10
20 30
40 50
60 70
80 90
100
28 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 29
AVTALSBRANDKiRERNAS RÄDDNINGSPERSONAL HAR FÖR BRANDKiRSVERKSAMHETENS DEL GRANSKATS AV
ARBETSHÄLSOViRDEN
De bland dem som svarat till vilkas uppgifter hör släcknings- och räddningsverksamhet (regioner där antalet personen som besvarat enkäten är minst 10) %.
JA NEJ
0,00 10
20 30
40 50
60 70
80 90
100
n’
Helsingfors
85 15 33
Västra Nyland
58 42
129
Mellersta Nyland
57 43 70
Östra Nyland
68 32 25
Egentliga Finland
57 43
192
Egentliga Tavastland
93 8 40
Päijänne-Tavastland
66 34 71
Kymmenedalen
94 6
100
Södra Karelen
91 9 45
HUR ARBETARSKYDDSFRiGORNA ÄR SKÖTTA
HUR BEDÖMER DU ATT DET STÅR TILL MED DE LAGSTADGADE ARBETARSKYDDS-
FRÅGORNA I DIN BRANDKÅR (HÄR AVSES UTTRYCKLIGEN ARBETARSKYDDSPLANER, ARBETARSKYDDSINSTRUKTIONER, RISKBEDÖMNINGAR, ÅRSUPPFÖLJNING, BRAND-
KÅRENS REPRESENTATION I ARBETARSKYDDSORGANISATIONEN, SAKLIGA SKYDDSMEDEL
FÖR RÄDDNINGSUPPDRAGEN)? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
Södra Savolax Mellersta Finland
Birkaland Satakunda
Södra Österbotten
76 24
90 10
88 12
100
100
45
48
127
122
62
2014
2017
2020
Österbotten
57 43 61
50
45
40
35
30
25
20
15
10 8,9
45,3
40,1
43,4
38,1
33,4
26,3
11,7
9,1
8,4
Jämfö2r01e4ls–20e2t0abeP
mt=3,5 sd=0,908
/n=1612 (2020)
8,1
Mellersta Österbotten
Norra Savolax Norra Karelen
Ådalarna Uleåborg-Nordostlandet
Lappland
Åland
47 53
83 17
92
92
81 19
100 32
24
8 12
8 38
100 24
57
15
5 4,5
0
4,6
5,7
4,4 3
5,9
5,1
Hela riket
78 22
1377
Utmärkt Bra Någotsånär Nöjaktigt Dåligt Jag kan inte
säga / jag vet inte
0,00 10
20 30
40 50
60 70
80 90
100
30 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 31
REGIONENS BRANDKiRERS GEMENSAMMA VERKSAMHET
HUR HAR REGIONENS BRANDKÅRERS GEMENSAMMA ARBETE (REGIONAL- AVDELNING ELLER MOTSVARANDE) FUNGERAT TILL FÖRMÅN FÖR AVTALS- BRANDKÅRSVERKSAMHETEN INOM RÄDDNINGSVERKETS OMRÅDE?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014
2017
2020
Utmärkt
Bra
Någotsånär
2,6
7
3,4
27,4
28,1
29,6
40,1
41,8
Jämfö20r1e4–ls20e20tabeP
mt=3,5 sd=0,906
/n=1611 (2020)
23,3
Nöjaktigt
10,3
8,3
7,7
Dåligt
2,4
4,6
3
Samarbetet mellan regionens brandkårer
Jag kan inte svara / jag vet inte
I vår region har brandkårerna inte
4,4
2
14,2
15,6
22,7
48,8 PROCENT av alla dem som svarat angav att
brandkårernas gemensamma verksamhet (regional- avdelning eller motsvarande) inom räddningsver- kets område verkat åtminstone bra till förmån för avtalsbrandkårsverksamheten. 23,3 procent ansåg att den gemensamma verksamheten var någotsånär, medan 10,7 procent av dem som svarat ansåg att
den var nöjaktig eller dålig. Sammanlagt 15,6 procent
kunde inte ta ställning till frågan och 25 personer (1,6
procent av dem som svarat) uppgav att brandkårerna i deras region inte alls har någon gemensam verk- samhet.
NEGATIV FEEDBACK gällde bl.a. det att verksam- heten var sparsam, klickbildning, avsaknad av gemen- samma handlingslinjer samt svag kommunikation.
någon gemensam verksamhet
0
1,6
10 20 30 40 50
32 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 33
Hur har regionens brandkårers gemensamma arbete (regionalavdelning eller motsvarande) fungerat till förmån för avtalsbrandkårsverksamheten inom räddningsverkets område?
Om du vill kan du motivera ditt svar.
”Kontakterna till brandkårerna är ringa. Regionalavdelningen koncentrerar sig för mycket på beredskapsbrandkårernas ärenden. Man borde arrangera evenemang som väcker intresse, såsom paneldiskussioner mm. Det saknas diskussionskultur.”
”Att få tillräckliga bemanningar till de samövningar som räddningsverket arrangerar... där kan förstås ffnnas utmaningar gällande tidtabeller och motivation... ”
”Brandkårs förbundet är en ovärderlig tillgång när det kommer till större
förhandlingar som har med ex. avtalen att göra.”
”De har förhandlat fram ett rätt bra avtal med räddningsverket. De försvarar även hela tiden avtalsbrandkårernas rättigheter under
Räddningsverkets spartryck.”
”Vi har väldigt sällan/ aldrig övningar med andra kårer men arbetet tillsammans under uppdrag brukar
”0”
”Inga verkliga förhandlingar, avtalskårerna får alltid ge me sej. Räddningsverket dikterar hur det skall vara.”
”Avtalsbrandkårerna har ingen enhetlig linje och det matas och utnyttjas av räddningsverket.” ”Samarbetet fungerar utmärkt.”
”När det kommer till försäkringar och
ungdomsarbetet så har det gått ganska bra men alarmavdelningens
samarbete har varit ganska lågt.”
”I pratet nedvärderar man hela tiden grannbrandkårerna. Om
befälet beter sej såhär så får nykomlingar ingen bra bild.”
”Det har varit väldigt lugnt nu under Corona tider, i planerna för (brandkårsförbundet) ffnns att försöka jobba för skolningar på svenska i en större grad.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
”Vår kår har ett bra kunnande inom
traffkräddning samt ”Know how” om tungtraffk. Andra kårer bett oss om upplysning inom området, det i sin tur gett oss ny insyn på olika saker.
(Som man annars tro sig veta, eller som man tar förgivet).”
”Man har i åratal försökt utveckla samarbetet men det är alltid någon som drar undan mattan och använder nyttan för den egna brandkåren.”
”Verksamheten är skenbar och samma problem dyker upp år efter år.”
”Jag känner inte till att någon sådan organisation skulle existera. Åtminstone syns det inte på något
sätt i vår verksamhet.”
”I regionen har verksamheten, möten mm. skötts i över 40 år. I god anda. Dessutom ibland gemensamma övningar och så förstås utryckningarna.”
”Det ffnns ingen orsak att klaga, men det är inte
heller nånting som särskilt lyfts upp på plussidan.”
34 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 35
Medlemsrekryteringen inom brandkårerna
Xxxxxx av följande beskriver bäst situationen i din brandkår beträffande medlemsrekryteringen – du kan välja flera alternativ? Något annat, vad?:
67,3 PROCENT av dem som svarade uppgav att deras brandkårer hade medlemsrekrytering. Vanligen sked- de den då via ungdomsarbetet (53,9 procent av dem som svarade). 50,8 procent av dem som svarade upp- gav att medlemsrekrytering då och då skedde i form av jippon och 49,3 procent att den var kontinuerlig.
38,3 PROCENT bedömde att man inom brandkårerna inte i framtiden kommer att få tillräckligt med alar- meringsdugliga medlemmar. 34,7 procent kunde inte ta ställning till frågan medan resterande 26,9 procent trodde att på att det kommer att finnas tillräckligt med alarmeringsdugliga medlemmar även i framtiden. De som svarade nämnde som orsaker till att man i fram- tiden inte skulle få tillräckligt med alarmeringsdugliga medlemmar bl.a. att folks tidsanvändning har ändrats och nutidens brådska, att intresset för brandkårsverk- samhet minskar till förmån för andra aktiviteter, det
2J0ä1m7–f20ö2r0elsetabeP
MEDLEMSREJRYTERINGEN I BRANDKiRERNA
HAR DIN BRANDKÅR MEDLMSREKRYTERING?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
I bakgrunden med ljusare färg talen för år 2017.
JA NEJ
att brandkårsarbetet är bindande, regional utflyttning och det att kraven i brandkårsverksamheten ökar med en viss ökad yrkesmässighet som följd.
NÄSTAN HÄLFTEN av dem som svarade (45,8 procent) kunde inte ta ställning frågan om huruvida man i framtiden skulle komma att få medlemmar för annat än alarmverksamhet. 32,2 procent bedömde att man nog skulle få tillräckligt medan resterande 22,0 procent åter bedömde att det skulle komma att finnas alltför lite av dem. De som svarade nämnde som rekryteringsmetoder bl.a. regionala jippon, en tillräcklig synlighet i sociala media och över huvud taget en riksomfattande synlighet, att effektivt stiga ut bland folk som en del av andra evenemang (bl.a.
i skolor och vid andra tillställningar), öppenhet och över huvud taget det att man ger en realistisk bild av verksamheten.
30,2
32,7
mt=1,3
”Alltid när vi får nya personer till byn som kan vara brandkårist material så begär vi dem med, personligt alltså.”
”Sociala medier, lokal-lokalmedia.”
”Vid behov av fiera medlemmar så tillfrågas eventuella intressenter.”
”Vi funderar aktivt på folk som bor på orten och som man möjligen kunde bjuda med i brandkårsarbetet.”
”Ringa runt.”
”Medlemsrekryteringen ’riktad’ mot nyinfiyttade som man känner och vet att har bakgrund.”
”Informationsbrev i postlådan.”
”Vi har inte haft kampanjer, men tar emot nya medlemmar om någon lägger märke till vår brandkår. På det sättet har vi fått 1-3 per år.”
”När någon vill vara med.” ”Vi har eller
åtminstone försöker ha
medlemsrekrytering.” ”Facebook.”
”Goda jappar kan man personligen försöka locka med.”
”Åldern kommer emot, ungdomarna fiyttar bort.”
”Rekryteringen har nu paus eftersom vi har en verkligt bra besättningssituation.”
”Xxxxxxxxx försöker
”Alltid när man träffar någon som man tycker skulle passa så frågar man om hen kunde tänka sig att komma med i brandkåren.”
”Facebook/instagram.” ”Vänner, bekanta.”
”På hemsidan berättar vi om vem man skall kontakta om man vill komma med.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
67,3
sd=0,469/ n=1592
locka med nya.”
69,8
36 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 37
PRAXIS VID MEDLEMSREKRYTERINGEN
VILKET AV FÖLJANDE BESKRIVER BÄST SITUATIONEN I DIN BRANDKÅR BETRÄFFANDE MEDLEMS-
REKRYTERINGEN? Alla de som svarat att den egna brandkåren haft medlemsrekrytering (n=1072) %.
2014 2017 2020
100
Varför anser du att man inte i framtiden kommer att få tillräckligt med alarmeringsdugliga medlemmar till
80
60
50,8
52,4
49,3
61 62,1
53,9
Jämf2ö0r1e4–ls20e2t0abeP
/n=1063 (2020)
brandkårerna?
47,5
40
20
0
47,2
42,9
6,9
5,8
3,7
”Dagtid är folk låsta på sina arbetsplatser och kvällstid är få frivilliga att ge bort av sin fritid och eventuellt sömn.”
”Svårt att få med nya speciellt i
”Om inte hemkommunen lockar nya invånare och kommunens ungdomar inte vill fiytta tillbaka.”
”Svårt att få med nya.”
”Lata ungdomar.” ”Högre krav hela tiden.”
”De personliga kraven stiger hela tiden. De unga hålls
inte med i verksamheten
Rekrytering sker
då och då i form av jippon
0ä1m7–f20ö2r0elsetabeP
Rekryteringen är
kontinuerlig
Rekryteringen sker
via ungdomsar- betet
2J0ä1m7–f20ö2r0elsetabeP
På annat sätt
beredskapsgruppen. För dålig ersättning för beredskapstiden.”
”Svårt att få ungdomar intresserade och även svårt/
”Befolkningen minskar i området p.g.a dåligt med arbetsplatser på orten. Folk har så mycket annat att göra. Kraven på medlemmarna i brandkåren stiger hela tiden.
efter milin.” ”Ungdomarna är just nu väldigt få.”
”Vi har inte för tillfället juniorer och intresset bör
TILLGiNGEN Pi ALARMERINGS- DUGLIGA MEDLEMMAR I
FRAMTIDEN
KOMMER MAN I FRAMTIDEN ATT FÅ TILL- RÄCKLIGT MED ALARMERINGSDUGLIGA MEDLEMMAR TILL BRANDKÅRERNA?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
I bakgrunden med ljusare färg talen för år 2017.
28,7
TILLGiNGEN Pi MEDLEMMAR FÖR ANNAN VERKSAMHET
KOMMER MAN I FRAMTIDEN ATT TILL
BRANDKÅRERNA FÅ MEDLEMMAR FÖR ANNAN VERKSAMHET ÄN ALARMVERKSAMHET?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
I bakgrunden med ljusare färg talen för år 2017.
18,2
35
krävande att hålla hög nivå på ungdomsverksamheten.”
”Förhoppningsvis kommer tillräckligt många nya yngre vuxna med; utbildningsnivån i den kategorin är mycket bra.”
”Fullvuxna människor har begränsat med tid att
använda och man tror lätt
Känns inte så frivilligt mera.”
”Ingen rekrytering, inget stöd, motarbete från räddningsverket.”
”Med den nuvarande modellen att man inte betalar personlig ersättning för utryckningsverksamhet så tror jag inte att man på sikt kommer att får tillräckligt
komma från unga år om det ska hålla.”
”Brist på intresse och tid hos yngre personer, frivilligt arbete lockar inte, ffnns inte heller tillräckligt
Svårt att få personer satsa så mycke tid som krävs
på frivillig arbete inom räddningsväsendet.”
38,5
34,7
38,3
32,9
26,9
/n=1615
45,8
46,9
32,2
22
/n=1615
att brandkåren tar mycket tid.”
”Beror på hur väl vi lyckas rekrytera ungdomar samtidigt som de äldre fortsätter.”
med personal. Som helhet betraktad är verksamheten så pass krävande att alla inte klarar det. ”
”Kraven på medlemmarnas konditions- och utbildningsnivå har skärpts alldeles för mycket.”
”Där jag verkar i FBK så fiyttar ungdomar bort från orten för att vidare utbilda sej och fiyttar mera sällan tillbaka. Infiyttning till orten har även beslutsfattarna sett till att är motbjudande!”
JA NEJ
JAG KAN INTE SÄGA
JA NEJ
JAG KAN INTE SÄGA
38 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 39
”Svagt intresse. För stora krav från verket. Förut var det en ära att få vara med, dagsläget är det en massa krav hit och dit. (jo delvis är bra, men mera borde kravena gå enligt den personliga utbildningen/deltagandet.)
Hur skulle du förverkliga en effektivare rekrytering?
”Säkerhetskommunikation och med rekryteringsjippon.”
”TV och videokampanj. Action.”
eller åtminstone inte de nyinfiyttade som kunde vara potentiella medlemmar. Att ’sätta lappar’ i postlådorna kunde kanske vara ett
”Mera utbredd riksomfattande reklam, använda
somepåverkare för att ge brandkårsverksamheten
xxx kårens bästa chaufför bör ej behöva ha en kondition som en rökdykare. Eller dylikt. Bara för att ”värket” skall komma enkelt undan byråkratiskt, så går det mer och mer mot att en Fbk:are skall ha samma kompetens som en räddningsvärket anställd. (Jo går iofs, men
då skall ”värket” öppna börsen. Att även Fbk:aren får kontinuerlig ersättning, för att kunna upprätthålla kunskaperna samt kondition).”
”Svårt att aktivera dagens ungdomar.”
”Räddningsverket behöver visa intresse.”
”Har tagit kontakt med skolan i området men pågrund av corona läget är det svårt att visa upp sig till allmänheten.”
”Ändamålsenlig och lokal utbildning.”
”Svårt att säga.” ”Bra fråga!”
”Svårt att säga. Dom fiesta har varit med sen ungdomen och jag tror att det är gnistan för att dom är kvar än idag! De som har kommit med senare har slutat efter en tid. (gäller dock inte alla).”
”Staten mera med och stöda verksamheten och arbetsgivarna med.”
”Some.”
”Via skolan i ung ålder, ju tidigare de börjar destu troligare stannar i verksamheten. Juniorerna är framtiden.”
”Vet ej.”
”Man borde låta mänskor komma mera och besöka brandstationerna
och bekanta sej med verksamheten. Korta introduktionskurser kunde också fungera eftersom man där kunde låta folk göra saker och själv se om man tycker om brandkårsarbetet.
”Ändamålsenliga utrymmen.”
”På vårt område på landet når man folk via barnen. Man kommer lättare med hela familjen till verksamhet som riktar sej till barn. Den vägen kunde man även få berättat åt föräldrarna om verksamheten. Nya invånare utan barn är den svåraste gruppen att nå. Annonser i sociala media och tidningar är bra men når inte alla,
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
bra sätt att berätta om verksamheten. En kompakt annons som skulle innehålla en lämplig dos info kunde sticka av bland posten.
Det kräver förstås en stor satsning av brandkåren att köra omkring och sätta lappar i postlådor.”
”Kontinuerlig rekrytering med jippon understödda av räddningsverket.”
”Regional reklam med hjälp av någon känd person.”
”Just nu har vi bra styrka, åker för första åren ut med full bil på fiertalet larm.”
synlighet.”
”Mer uppdrag åt kåren skulle sporra framåt och locka nya med.”
”Ungdoms verksamhet.”
”Vi kan inte ta emot mera medlemmar.”
”Att högre ledning deltar mer aktivt.”
”Kontinuerlig rekrytering och jippon några gånger per år. Man måste även anvisa resurser för rekryteringen.”
”Genom att öka brandkårsverksamhetens dragningskraft.”
40 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 41
GRUNDUTBILDNINGENS TILLRÄCKLIGHET
ARRANGERAS DET INOM DIN REGION TILLRÄCKLIGT MED GRUNDUTBILDNING FÖR
BRANDKiRSARBETET? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014 2017 2020
50
45 44,3
40
45,8
Jämf2ö0r1e4–ls20e2t0abeP
37
35
30
23,4
25 24,8
20
36,7
27,5
23,8
19,3
mt=2,2 sd=0,755
/n=1614 (2020)
15
10
5 4,8
5,6
6,9
0
Det finns tillräckligt med
utbildning
Det finns nästan tillräckligt med utbildning
Det finns alltför lite utbildning
Jag vet inte / kan inte svara
Utbildningen
HUR UTBILDNINGSARRANGEMANGEN LÖPER
HUR LÖPER UTBILDNINGSARRANGEMANGEN SOM HELHET INOM DIN REGION (iRLIGA PLANER FÖR DEN UTBILDNING SOM ARRANGERAS, KURSKALLELSERNA, KURSERNAS FÖRVERKLIGANDE, KURSTIDTABELLERNAS PLANENLIGHET OCH HUR DE HiLLER, RESPONSFÖRFRiGNINGEN)?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2017 2020
UTBILDNINGSARRANGEMANGEN ansågs av samman- lagt 49,0 procent av dem som svarade löpa bra (utmärkt eller bra). 31,6 procent ansåg att de löper någotsånär medan sammanlagt 15,8 procent av dem som svarade ansåg att de löpte nöjaktigt eller dåligt. 3,5 procent av dem som svarade kunde inte bedöma hur utbildningsar- rangemangen löper. Sammanlagt 6,9 procent av dem som svarade kunde inte bedöma om det fanns tillräckligt av brandkårens grundutbildning. Utbildningen ansågs
av 37,0 procent vara tillräcklig medan en nästan lika stor andel på 36,7 ansåg att det fanns nästan tillräckligt av den. En knapp femtedel (19,3 procent) bedömde att det fanns alltför lite utbildning.
ÖVNINGSKVÄLLAR arrangerades i brandkårerna i medeltal (Md) över 30 per år. De som svarade hade
dem som svarade hade under de senaste fem åren inte genomgått några andra kurser än manskapskurser. 23,3, procent av dem som svarade hade fått kompletteringsut- bildning inom räddningsverksamhet eller första delvård.
SAMMANLAGT 68,3 procent av alla dem som svarade ansåg att nivån på manskaps- och enhetschefskurserna var åtminstone bra. 12,9 procent ansåg nivån vara nöjaktig, 3,2 procent försvarlig eller till och med dålig. 15,6 procent av dem som svarade kunde inte bedöma kursernas nivå.
I allmänhet (Md) ansåg man att 21-50 timmar skulle vara lämplig längd för kursen i släckningsarbete eller grundkursen i räddningsarbete. Något över hälften (52,0 procent) ansåg att det är tillräckligt med brandkårens egen bedömning av lämpligheten hos dem som deltar
50
45
40
35
30
25
20
15
10
6,2
43,3
42,8
33,8
31,6
8,6
9,7
5,4
Jämf2ö0r1e7–ls20e2t0abeP
mt=3,3 sd=0,968
/n=1613 (2020)
6,1
under de fem senaste åren vanligen (Md) genomgått 1-3
stycken, även om knappt hälften av alla dem som svarade (45,4 procent) inte alls hade genomgått några manskaps-
i grundkursen i räddningsarbete. 39,6 procent skulle
dessutom önska läkarundersökning och 8,4 procent önskade att ännu någon utomstående skulle bedöma
5 4,8
0
3,9
3,5
kurser under de senaste fem åren. 62,1 procent av
lämpligheten.
Utmärkt Bra Någotsånär Nöjaktigt Dåligt Jag kan inte svara /
jag vet inte
42 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 43
ANTALET ÖVNINGSKVÄLLAR
HUR MiNGA ÖVNINGSTILLFÄLLEN ARRANGERAR DIN BRANDKiR PER iR?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
ANTALET GENOMGiNGNA MANSKAPSKURSER
HUR MiNGA KURSER FÖR BRANDKiRSMANSKAP HAR DU GENOMGiTT UNDER DE
SENASTE FEM iREN? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
100
Md=30–
/n=1601
90
80
74,3
70
60
50
40
30
20
11,6
10
6,4
1,9
2,2
3,7
0
2017
0
1–3
2020
39,8
45,4
46,9
Jämf2ö0r1e7–ls20e2t0abeP
Md=1–3
/n=1605 (2020)
43,9
4–7
8–
1,5
1,2
11,8
9,4
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1–10 11–15 16–20 21–25 26–30 Över 30
BEDÖMNING AV NIViN Pi MANSKAPS- OCH ENHETSCHEFSKURSERNA
HURUDAN ANSER DU ALLMÄNT ATT NIViN Pi MANSKAPS- OCH ENHETSCHEFSKURSERNA ÄR?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2017 2020
100
90
80
70
60
50
65,7
55,9
Jämf2ö0r1e7–ls20e2t0abeP
mt=3,9 sd=0,686
/n=1607 (2020)
40
30
20
10 9,6
12,4
14,1
12,9
8,6
15,6
1,5
2,8
0,6 0,4
0
Berömlig Bra Nöjaktig Försvarlig Dålig Jag kan inte säga /
jag har inte erfarenhet
44 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 45
Har du under de fem senaste åren gått på andra kurser än manskapskurser?
Xxxxx, vad då?:
LÄMPLIG LÄNGD FÖR GRUNDKURSEN I RÄDDNINGARBETE (ENLIGT BRANDKiRSiLDERN FÖR DEN SOM SVARAT)
AV ALLA SOM DELTAR I UTRYCKNINGSVERKSAMHET KRÄVS DET ATT MAN GENOMGiTT KURSEN I
SLÄCKNINGSARBETE ELLER GRUNDKURSEN I RÄDDNINGSVERKSAMHET. HUR LiNG TYCKER DU ATT
DEN KURSEN BORDE VARA? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
CA. 20 TIMMAR (FÖRLÄNGT VECKOSLUT) 21–50 TIMMAR 51–80 TIMMAR ÖVER 80 TIMMAR NÅGOT ANNAT
”Webinaren ??”
”Maskinskötarkurs, släckningsmannakurs, första hjälp 1.”
”Befälsutbildningsprogrammet för YHS ingenjör.”
”Skepparutbildning.”
> 20 år
1,1
2,3
7,9
9,9
25,2
”Specialkurser.”
”Kurs för ungdomsledare.” ”Däcksman.” ”Brandkårsskriftskola.” ”Nödjordning.”
”Mentalt stöd.” ”Kurs i rökdykning.” ”Utbildarkurs.” ”Räddarkurs.”
”VHF kurs.”
”RPAS utbildning.”
16–20 år
11–15 år
0,3
0,2
1,5
0,8
2
1,1
2,4
5
5
4,8
Md=21–50
/n=1583 (2020)
”Kommunikation 1 och 2.” ”Spek:s, FRK:s.”
”Kurserna som tillhör brandkurser till sjöss.”
”Första hjälp & motorsågs
”Specialdieter.”
6–10 år
0,7
0,4
2,2
2
6,5
5,3
6,5
utbildning.” ”Industribrandchefsexamen.” ”Arbetarskydd.”
”Utbildning för kursledare i
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
1–5 år
< 1 år
0,4
0,2
0
0,2
0
1,3
4,7
förstahandssläckning.”
0,1
0 5 10 15 20 25 30
46 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 47
Av alla som deltar i utrycknings- verksamhet krävs det att man
genomgått kursen i släckningsarbete eller grundkursen i räddningsverksamhet. Xxx lång tycker du att den kursen borde vara? Något annat, vad?
”Vet ej.”
”Tillräckligt kunnande, färdighetsprov.”
”Det är inte timmarna utan innehållet som borde
bestämma kurslängden. Långa kurser begränsar deltagandet för folk som skulle behövas i brandkårerna, dom har ett jobb att sköta.”
”Ca. 40 - 60 timmar innehåll,
”20-30 närundervisning 20 distansundervisning.”
”Nuvarande mängden lämplig.” ”Ingen aning.”
”Minst som nu.”
”Det där är svårt. Beror även av nivån på brandkårens egen utbildning. Ja kan inte säga.”
”Nuvarande ok.”
BEDÖMNINGEN AV LÄMPLIGHETEN HOS DEM SOM DELTAR I GRUND- KURSEN (ENLIGT BRANDKiRSiLDERN FÖR DEN SOM SVARAT)
RÄCKER DET ATT BRANDKÅREN SJÄLV BEDÖMER OM DEN SOM DELTAR I GRUNDKURSEN I
RÄDDNINGSARBETE ÄR LÄMPLIG? Alla de som svarat och som framfört sin åsikt (n=1590) %.
efter det avgör övandet
BRANDKÅRENS EGEN BEDÖMNING RÄCKER
DESSUTOM BEHÖVS LÄKARGRANSKNING
timantalet.”
UTÖVER LÄKARGRANSKNINGEN BEHÖVS DESSUTOM BEDÖMNING AV EN UTOMSTÅENDE
”Introduktions utbildning på stationen, kan vara en färdigt planerad kurs med video föreläsningar och mycket färdigt material. men den måste gå att sköta från den egna stationen. senare när man redan är med skall och kan utbildningen kompletteras.”
”Veckända om brandkåren även själv ger grundutbildning.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
50
40
30
23,6
20
10
19,1
3,8
4,5 4
6,9
5,1
8,5
5,8
8,3
5,1
1,2
0
1,1
0,9
1,5
0,1
0,3
0,1
> 20 år 16–20 år 11–15 år 6–10 år 1–5 år <1 år
48 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 49
Antalet personer med körkort för lastbil
”49,7 procent av dem som svarade ansåg att det i den egna brandkåren ffnns tillräckligt med personer som har körkort för lastbil.”
I AVSNITTETS ENDA fråga bedömde de som svarade om det finns tillräckligt av personer med körkort för lastbil. Sammanlagt 49,7 procent ansåg att det finns tillräckligt, 29,0 procent angav
nästan tillräckligt och 15,7 procent ansåg att det finns för lite av dem. 5,6 procent av dem som svarade kunde inte bedöma mängden personer med lastbilskörkort.
KÖRKORT AV C-KLASS
FINNS DET I DIN BRANDKÅR TILLRÄCKLIGT MED BRANDKÅRISTER SOM HAR KÖRKORT FÖR
LASTBIL? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014
2017
2020
46,2 45
50 49,7
45
40
31,4
35
30
25
20
15
35,5
29
17,3
16,7
15,7
Jämfö20r1e4–ls20e20tabeP
mt=2,4 sd=0,751
/n=1615 (2020)
10
5,2
5
3,8
5,6
0
Det finns tillräckligt Det finns nästan
tillräckligt
Det finns alltför få Jag kan inte säga
50 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 51
Hur coronan inverkat
på brandkårsverksamheten
CORONANS INVERKAN Pi VERKSAMHETEN
HUR HAR CORONAPANDEMIN PÅVERKAT DITT BRANDKÅRSARBETE?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
mt=2,4
52
sd=0,705
/n=1615
34,7
8,2
5
70
60
ENDAST 8,2 PROCENT av dem som svarade bedömde att coronapandemin inte påverkat brandkårsarbetet. 52,0 procent av dem som svarade bedömde att brandkårs- verksamheten blivit i viss mån besvärligare medan 34,7 procent ansåg att den blivit det i betydande grad. 5,0 procent angav att verksamheten är helt ”på is”.
BETRÄFFANDE DE PÅSTÅENDEN om coronan som ställdes till dem som svarade var 34,2 procent oroliga för att de utan att veta om det kunde smitta ner andra brandkårister, och 31,9 procent vara allmänt oroliga för
räddningsväsendets beredskap och prestationsförmåga
i coronaläget. Å andra sidan var nästan samma andel 50
av dem som svarade (30,8 procent) inte oroliga för hur
coronapandemin skulle påverka räddningsväsendet.
49,3
Sammanlagt 73,3 procent av dem som svarade ansåg 40
att räddningsverkets stöd och instruktioner i anslutning
till coronapandemin var helt eller någorlunda tillräckli- 30
ga. Andelen personer som förhöll sig neutralt var 13,6
procent medan de som ansåg stödet otillräckligt sam- 20
manlagt utgjorde 9,3 procent. 3,9 procent av dem som
svarade kunde inte ta ställning till frågan.
5,8
10
Multivals-
möjlighet
BEDÖMNING AV PiSTiENDEN I ANSLUTNING TILL CORONAN
I VILKEN MÅN MOTSVARAR FÖLJANDE PÅSTÅENDEN DIN ÅSIKT? VÄLJ DE SOM PASSAR IN.
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
0
Har inte påverkat
Har i viss mån gjort verksam- heten besvärligare
Har i betydande grad gjort verksamheten besvärligare
Verksamheten är helt på is
Jag är orolig för att jag skall smittas av coronan i brandkårsverksamheten (mera än om jag inte skulle deltaga i brandkårsverksamhet)
Jag är orolig för att jag skall smitta ner andra (brandkårister) utan att jag vet om det
Jag har inte varit orolig för hur coronapandemin skall påverka räddningsväsendet (i allmänhet)
Jag har inte varit orolig för hur coronapandemin skall påverka min egen brandkårs verksamhet
13,2
34,2
30,8
29,4
/n=1594
RÄDDNINGSVERKETS STÖD OCH INSTRUKTIONER UNDER CORONAN
HUR UPPLEVER DU ATT STÖDET OCH INSTRUKTIONERNA FRÅN RÄDDNINGSVERKET BETRÄFFANDE CORONAPANDEMIN I FRÅGOR GÄLLANDE BL.A. SKYDDSMEDEL, RENGÖRINGSMEDEL OCH
INSTRUKTIONER HAR VARIT? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
mt=4,1
sd=1,026
/n=1614
40,1
33,2
13,6
7,1
2,2
3,9
70
60
50
Jag har inte varit orolig för hur coronapandemin skall påverka mej själv (smitta, begränsningar)
Jag är allmänt orolig för räddningsväsendets beredskap och prestationsförmåga under
pandemin
40
24,6
30
31,9 20
Jag är orolig för min brandkårs beredskap och prestationsförmåga under pandemin
22,3
0 20 40 60 80 100
10
0 Fullt
tillräckliga
Någorlunda tillräckliga
Nånting däremellan
Rätt otill- räckliga
Helt otill- räckliga
Jag vet inte
/ kan inte svara
52
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020
2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN
53
Brandskyddsfonden
46,2 PROCENT av dem som svarade uppgav att den egna brandkåren under de fem senaste åren ansökt om un- derstöd från Brandskyddsfonden, medan andelen osäkra var 35,4 procent och de som svarade nekande var 18,3
procent. 12,7 procent kände bra till Brandskyddsfondens olika understödsformer och ansökningskriterierna för dem, medan 38,1 procent av dem som svarade kände dem rätt så bra och 49,2 procent kände dem illa.
ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FRiN BRANDSKYDDSFONDEN
HAR DIN BRANDKÅR UNDER DE SENASTE FEM ÅREN ANSÖKT OM UNDERSTÖD FRÅN BRANDSKYDDSFONDEN?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
KÄNNEDOMEN OM
UNDERSTÖDSFORMER OCH ANSÖKNINGSKRITERIER
JAG ANSER ATT JAG KÄNNER BRANDS-
KYDDSFONDENS OLIKA UNDERSTÖDSFORMER OCH ANSÖKNINGSKRITERIERNA FÖR DEM?
Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
”46,2 procent av dem som svarade uppgav att den
JA NEJ KAN INTE SÄGA BRA
NÅGOTSÅNÄR
12,7
DÅLIGT
egna brandkåren under de fem senaste åren ansökt om understöd.”
18,3
46,2
35,4
/n=1611
49,2
38,1
mt=1,6 sd=0,697
/n=1601
54 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 55
BEDÖMNING AV SSPL:S VERKSAMHET
FINLANDS AVTALSBRANDKÅRERS FÖRBUND SKÖTER PÅ RIKSNIVÅ OM AVTALSBRANDKÅRS- SAMFUNDENS OCH AVTALSBRANDKÅRISTERNAS SAK. FUNGERAR FÖRBUNDET ENLIGT DIN
ÅSIKT? Alla de som svarat sammanlagt (n=1618) %.
2014
2017
2020
3,8
Mycket bra
5,1
5,8
41,3
Bra 47,4
41,3
22
Inte bra men inte heller illa 21,9
Rätt illa
16
3,1
2,4
Jämfö20r1e4–ls20e20tabeP
mt=3,7 sd=0,738
/n=1607 (2020)
3,4
1
Stödet för brandkårs- verksamheten
Synnerligen illa
0,8
0,7
28,7
BETRÄFFANDE FINLANDS AVTALSBRANDKÅRERS FÖR-
BUNDS verksamhet kunde hela 32,8 procent av dem som svarade inte bedöma verksamheten. Knappt hälften av dem som svarade (47,1 procent) ansåg att förbundets verksamhet var bra eller utmärkt, 6,0 procent ansåg
den medelmåttig och endast 4,1 procent av dem som svarade ansåg den vara rätt så dålig eller synnerligen dålig. I slutet av enkäten hade de som svarade möjlighet att kommentera behovet av tjänster och stöd och lämna öppen respons till Finlands Avtalsbrandkårers Förbund.
Jag kan inte säga
0 10 20
22,4
32,8
30 40 50
56 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 57
Av hurudana tjänster eller annat stöd behövs det mera?
Övriga hälsningar
”Utbildning på svenska. I nu läget påstår sig räddningsverket köpa
svenskspråkiga skolningar av XXX. men i praktiken
så har vi väldigt lite. ex
”Mera kontakter direkt till medlemsbrandkårerna.”
”Utbildning och distansutbildning på svenska ( XXX har inte skött YYY
bästa i 28 år och det har säkert tusentals andra kvinnor i andra brandkårer gjort, om det har vi ofta talat i damavdelningen och även med en liten
”Att få kravnivån och resurserna att motsvara varandra behöver
mera uppmärksamhet. Verksamheten är frivillig, ändå ställs allt större
till Finlands Avtalsbrandkårers Förbund?
webinaren på svenska ffnns nästan inte alls. Situationen är långt från jämlik mellan språkgrupperna.”
”Lokala tjänster.”
”Sådana här enkäter hjälper till att identiffera vad som behövs.”
”Stöd för att få mer skolning.”
”Mera möjligheter och idéer åt ungdomsavdelningen.”
”Inget lokalt stöd.”
”Påverkan så att man slipper ifrån överfiödig byrokrati och onödiga bestämmelser och kan koncentrera sig på det väsentliga. Utbildningen måste fås mera smidig så att nya brandkårister snabbt kommer med i verksamheten innan ivern avtar.”
”Lastbilskortet får inte bli ett problem för brandkåren, måste ordnas annars lämnar bilarna på stationen.”
tillräckligt).” ”Kan inte säga.”
”Stöd, utbildning, översyn och tillsyn från områdets ansvariga räddningsverk.”
”Mera intressebevakning.”
”Kunde lokalt etablera sig bättre i XXX och YYY. Känns som om de lite har gett upp hoppet för att engagera dessa områden.”
”Damavdelningen gör ett bra jobb, helt gratis, hämtar förplägningen
från butiken med egen bil, betalar bensinen ur egen ffcka, för förplägnaden till brandplatsen även det med egen bil, och gör långa dagar inom förplägnaden till och med 12 timmar
i taget, utan något slags ersättning, nog borde även damavdelningen få någon ersättning för arbetet, själv har jag till exempel gjort gratis arbete för brandkårens
ersättning skulle man kunna få med mera damer i hjålpverksamheten.”
”Upp daterat kurs material.”
”Mera info om psykiska sidan inom väsendet. Under den
tid jag varit med, talas det 99% om fysiska ”måbra” sidan men väldigt väldigt nerbantat den psykiska ”måbra” sidan. Det är även ett större steg än fysiska delen att prata om, så mera upplysning vart medlemmar kan ta kontakt vid behov. (Vet några som skulle behövt men ej ”vågat” ta upp saken).”
”Starkt grepp om räddningsverkens ledning och deras sätt att fungera. Man borde till ministernivå föra upp budskapet om avtalsbrandkårernas besvärliga situation och driva igenom en enhetlig avtalsbrandkårsutbildning i hela landet.”
krav på kårerna utan
att resurserna ökar. I en liten kår blir trycket lätt övermäktigt. Skulle också önska diskussion om mera anpassad utbildning. Nu är kurserna samma för alla.
I skärgården t ex blir viss kunskap överfiödig medan vi skulle behöva behärska sådant som inte alls ingår i kurserna.”
”Lätt utbildning för gamla.”
”Tillräckligt bra brandkårsavtal åt alla avtalsbrandkårer i hela landet.”
”Ingenting.”
”I XXX behövs det hjälp för att få brandkårerna att bilda en gemensam front och stopp för verkets diktatpolitik och äkta riktigt samarbete.
”:)”
”Gott nytt år.”
”Se till att de frivilliga brandkårerna ffnns kvar.”
”Sätt beredskapsersättningarna i skick. Det är inte motiverande att dejourera
då ersättningen är 30 % av timlönen. Dessutom ffnns det i XXX många fall där dejoureringen betalats fel!! ”
”Ändra på utbildningen, så att man går en grundkurs i minst släckning, räddning, förstahjälp. Först efter
den ska man slippa på utryckningar.”
”Keep up the good work!” ”Håll stånd i
byrokratins kvarnar.”
”Kämpa på??”
”Tack för att ni stöder oss!” ”Fortsätt jobba framåt!”
”Den enskilda brandkåren
får inte kännedom om eller nytta av förbundet. Bytet av verksamhetsledare var verkligt illa skött och den sortens verksamhet i sluten krets hör inte förbundet till. Vår brandkår kommer
i framtiden att noga överväga om man skall höra till förbundet. NN / YYY”
”Den sakliga kommunikationen och enkäten signalerar att man är intresserad av hur man fungerar på fältet.”
”SSPL gör ett viktigt arbete till förmån för tryggheten, räddningsväsendet, avtalsbrandkårs- verksamheten och räddningsbranschens frivilligarbete. Tack för ert viktiga arbete!”
58 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 59
”Tack för att materialet kommer på svenska. Kom
”Ett stort tack, det är mycket ffnt att ni jobbar med de här
461 C vid stormar, dessa motsvarar +90 % av våra
Sammandrag och slutsatser
ihåg oss som är långt ut i skärgården. När ni nämner miljöer som ex. i den här enkäten så har vi lite svårt att hitta något som passar in på oss. Glesbygd och skärgård är inte riktigt
det samma med tanke på arbetsmiljö.”
”Fortsätt med det goda arbetet.”
”Att vara FBKare är frivilligt, men där jag är aktiv är man ändå med som om man försvarade sitt fosterland!”
”Beträffande frågan om lastbilskörkort så har vi nu tillräckligt med folk med körkort eftersom brandkåren har betalat bilskolan för dem som förbinder sig tll verksamheten.”
”Bra jobbat, fortsätt så.”
”Driv mindre på tanken på en yrkesarmé och mera på jämlik behandling. Mindre viktiga brandkårer blir i fötterna på elitbrandkårerna då räddningsverken inte
vill utveckla andra än de viktiga brandkårerna även om brandkårerna själva skulle ha lust att utveckla sin verksamhet.”
sakerna och att ert material också kommer på svenska uppskattar vi verkligen. I den här enkäten saknades hällt i punkt 8. Skärgårds förhållanden som är på
så vis speciella att de inte passar in i något av era val. I punkt 10 försökte jag förklara att för det mesta
gör det här av nödvändighet då vi annars är rätt så isolerade här, men visst är samhörigheten viktig.”
”Att få adressuppgifterna till brandkåristerna då man alarmeras på första delvårdsuppdrag, dvs. en
uppluckring av dataskyddet på den punkten. Förbundet kunde börja utreda möjligheterna för det.”
”Ett större fokus borde läggas på vad den frivilliga brandkårens verkliga syfte/ uppgift är via statistik från alarm / utrycknings listan. De ger en bild på vad den kåren är bra på. Och vilket är behovet på utrustning samt utrustning som kanske borde prioriteras för den kåren. T.ex. har vår brandkår få rökdykningsuppdrag
eller bränder, Men desto större mängd första insats / första delvård uppdrag samt räddande av egendom samt
uppdrag. Därmed skulle de vara bra om vår kår skulle ha bra utrustning/utbildning för att kunna garantera en bra vård eller effektiva uppdrag. Detta utesluter inte såklart övriga räddningsuppdrag.
Men på de övriga uppdragen skulle de räcka med det minimikraven uppfylls dvs. Utbildning /utrustning för att kunna säkert ställa en beredskap på de området.”
”Mera kurser. Speciellt om stormskador.”
”Hej, medlemmarna i SSPL:s styrelse kunde mera effektivt ta fältet till hjälp.”
Obs!
Svaren på de öppna frågorna kan läsas på adressen xxx.xxxx.xx
SUOMEN KYSELYTUTKIMUS OY genomförde Finlands Av-
talsbrandkårers Förbund rf:s avtalsbrandkårsbarometer elektroniskt under tiden 27.11.2020 – 3.1.2021. Sam- manlagt 1 618 personer besvarade enkäten och av dem utgjorde andelen svenskspråkiga cirka 10 %. Föregående gång har undersökningen med delvis samma innehåll genomförts i början av sommaren 2017.
DE AVTALSBRANDKÅRISTER som deltog i enkäten var födda under åren 1940-2011 (cirka 9-80 år) varvid fö- delseårets median låg vid 1979 (cirka 41 år). Av alla dem som svarade var hela 83,3 % män.
UTBILDNINGSNIVÅN hos dem som svarade var mest typiskt yrkesexamen eller studentexamen (55,6 %) och yrkesgruppen arbetstagare (42,2 %). Tyngdpunkten för uppgifterna i brandkåren (deltagandet) för dem som svarade låg framför allt vid släcknings- och räddnings- verksamhet (84,5 %), men nästan hälften av dem som svarade (47,7 %) hade en specifik operativ position. Bland dem som svarade ansågs de tre viktigaste formerna av brandkårsarbete vara: utryckningar och räddningsverk- samhet (91,4 %), övning för räddningsuppgifter (76,7 %) samt utbildning i anslutning till räddningsuppgifter (58,2
%). Av alla dem som svarade hade hela 46,2 % varit med i brandkårsarbetet i över 20 år varvid medianen låg vid 16- 20 år. Regionalt kom de som svarade mest från: Egentliga Finland (13,5 %), Västra Nyland (9,5 %), Birkaland (9,3 %) och Satakunda (9,1 %). De som svarade verkade oftast i en landsbygdsmiljö (45,4 %) eller i både landsbygd- och stadsmiljö (36,3 %). För brandkårsverksamhet undanta- get beredskap använde de som svarade (Md) cirka 2-5 timmar per vecka.
DE TRE VIKTIGASTE saker som motiverade till brandkårs- arbete var: den goda andan och samhörigheten (67,5 %), viljan att hjälpa vid olycksfall (66,4 %) samt alarmuppdra- gen i allmänhet (46,1 %). Av dem som verkar i operativa uppgifter uppgav något under hälften (49,2 %) att det i deras brandkår inte betalades några personliga ersätt- ningar. Ifall ersättningar betalades så betalades de för det mesta för utryckningsverksamhet (50,4 %). Vanligen var det räddningsverket som betalade (57,1 %). Sammanlagt 72,8 % av alla dem som svarade ansåg att arbetsatmosfä- ren i den egna brandkåren var åtminstone bra. Trots det hade under det gångna året flera än var Ƞärde (30,9 %) av dem som svarade övervägt att upphöra med brandkår- sverksamheten. Som de tre mest betydande orsakerna angavs: klickbildning, mobbning och liknande person- konflikter (36,8 %), räddningsverkets verksamhet såsom samarbetet, attityderna, resurserna eller liknande (33,2
%) samt svårigheter med att anpassa brandkårsverksam- heten till det övriga livet (32,4 %).
AV ALLA DEM SOM SVARADE bedömde knappt 80 %
(77,7 %) att samarbetet mellan räddningsverket och brandkåren för tillfället löpte tillräckligt bra. Utmaningar- na i samarbetet gällde för det mesta: resursanvändning- en; resurserna används inte förnuftigt (46,9 %), svag och dålig kommunikation (45,0 %) samt diverse attitydpro- blem mellan såväl enskilda personer som räddningsver- kets ledning (44,1 %). Då man bedömer resultaten är det skäl att notera att även många andra faktorer fick många träffar i samband med frågan. Att definiera enskilda orsaker är således minst sagt komplicerat. Hela 21,8 % av alla dem som svarade uppgav att även om de bekantat sig med de arbetarskyddsdirektiv som gäller räddnings- verksamhet så har man dock inte tagit dem till sig. 7,6 % hade inte alls bekantat sig med direktiven. Resten hade bekantat sig med direktiven och även tagit dem till sig. Av alla dem som svarade hade 69,2 % granskats av arbets- hälsovården. De som svarade bedömde att de lagstad- gade arbetarskyddsfrågorna överlag var rätt bra i skick (mt 3,5 på skalan 1-5). Flera än var tredje (36,7 %) av dem som svarade uppgav att det i brandkåren inte fanns tillräckligt med personlig skyddsutrustning med tanke på underhållet.
BRANDKÅRERNAS GEMENSAMMA verksamhet (regio- nalavdelning eller motsvarande) fungerade rätt bra enligt dem som svarade då det gällde att på räddningsverkets område verka för avtalsbrandkårernas bästa (mt 3,5
på skalan 1-5). Som orsaker till en negativ bedömning angavs bl.a. verksamheten ringa mängd / otillräcklighet, klickbildning, avsaknad av gemensamma linjer för verk- samheten samt svag kommunikation.
BRANDKÅRERNA HADE typiskt medlemsrekrytering (67,3 %) och för det mesta skedde den via ungdomsar- betet (53,9 %). Trots medlemsrekryteringen uppskattade endast 26,9 % av dem som svarade att man även i fram- tiden får tillräckligt med alarmeringsdugliga medlemmar till brandkårerna (cirka 38,3 % bedömde att man inte
får tillräckligt medan resterande 34,7 % inte kunnat ta ställning i frågan). Som centrala utmaningar såg man bl.a. att folks tidsanvändning förändrats, att intresset för brandkårsarbete minskat till förmån för andra aktiviteter, brandkårsverksamhetens bindande natur, regional ut- flyttning och sålunda problem med befolkningsmängden särskilt på mindre orter samt att kraven i brandkårs- verksamheten blivit strängare med ett slags åtföljande ökande professionalitet. Det torde i framtiden även fin- nas utmaningar då det gäller att få medlemmar för annat än utryckningsverksamhet då endast 32,2 % av dem som svarade bedömde att det skulle finnas tillräckligt med medlemmar för det (cirka 45,8 % tog inte ställning till frågan medan 22 % bedömde att man inte kommer att
60 AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020 2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 61
få tillräckligt men medlemmar för annat än utrycknings- verksamhet). Som effektiva medlemsrekryteringsmetoder nämndes bl.a. olika regionala jippon, tillräcklig synlighet i sociala media och över huvud taget riksomfattande synlig- het, att man effektivt skulle stiga ut bland folk som en del av andra evenemang (skolor, andra tillfällen), öppenhet och det att man överlag ger en realistisk bild av verksam- heten. ”Genom att berätta att räddningsväsendet i stor utsträckning hänger på frivilliga. Många vet inte om att det finns en möjlighet att deltaga i brandkårsverksamhet”.
BETRÄFFANDE FRÅGORNA gällande medlemsrekryte- ringen bör man observera svarens stora osäkerhet bland annat i den stora andelen ”vet inte”-svar och delvis även i de öppna svaren. Utbildningsarrangemangen ansågs löpa skäligen bra (mt 3,3 på skalan 1-5) och mängden grundut- bildning nästan tillräcklig (mt 2,2 på skalan 1-3). Då man bedömer mängden är det skäl att observera att cirka en femtedel av dem som svarade (19,3 %) dock ansåg att det fanns för lite av den. Brandkårerna arrangerade i medel- tal (Md) flera än 30 övningskvällar per år. De som svarade hade i medeltal (Md) genomgått 1-3 manskapskurser under de senaste fem åren (45,4 % hade dock inte gått några kurser alls under den tiden). 37,9 % av alla dem som svarade hade under de fem senaste åren genomgått andra än manskapskurser. Dessa var typiskt komplette- ringsutbildning gällande räddningsverksamhet och första delvård (23,3 %). Nivån på manskaps- och enhetschefs- kurserna bedömdes som bra (mt 3,9 på skalan 1-5).
I SLUTET AV AVSNITTET frågades om vilken åsikt de som svarade hade om den lämpliga längden på grund- kursen i släckningsarbete eller räddningsarbete. Av dem som svarade ansåg nästan hälften (48,1 %) att en lämplig längd på kursen skulle vara 21-50 timmar. Beträffande bedömningen av lämpligheten hos den som deltar i kur- serna ansåg likaså ungefär hälften (52,0 %) att brandkå- rens egen bedömning räcker. Å andra sidan ville flera än var tredje (39,6 %) att en läkargranskning skulle vara en del av bedömningen.
DE SOM SVARADE bedömde att antalet brandkårister med körkort för lastbil är nästan tillräckligt (mt 2,4 på skalan 1-3).
NÄSTAN NIO av tio personer som svarade (86,7 %) be- dömde att coronapandemin påverkade brandkårsarbetet i någon mån eller betydligt. 5 % meddelade att verksam- heten var helt avbruten. Cirka en tredjedel (34,2 %) av dem som svarade var dessutom oroliga för att de utan att veta om det kunde smitta ner andra brandkårister, 31,9 % var allmänt oroliga för räddningsväsendets beredskap och prestationsförmåga i ett pandemiläge, även om en nästan lika stor andel (30,8 %) inte var det. Stödet och instruk- tionerna från räddningsverket ansågs dock någorlunda tillräckliga (mt 4,1 på skalan 1-5). Nästan hälften av dem som svarade (46,2 %) uppgav att deras brandkårer under
de senaste fem åren ansökt om understöd från Brand- skyddsfonden.
BRANDSKYDDSFONDENS OLIKA former av understöd samt ansökningskriterierna för dem vad dock kända för rätt få (12,7 %). I slutet på enkäten bedömde de som svarade Finlands Avtalsbrandkårers Förbunds verksamhet vid den riksomfattande skötseln av avtalsbrandkårssam- fundens och avtalsbrandkåristernas ärenden. De som svarade gav förbundets verksamhet gott betyg (mt 3,7 på skalan 1-5). Sammanlagt 32,8 % av alla dem som svarade kunde dock inte bedöma förbundets verksamhet. Man kan som en central slutsats av enkäten konstatera att framtiden fortfarande medför utmaningar beträffande säkrandet av antalet alarmeringsdugliga medlemmar men även beträffande medlemmar som deltar i andra uppgifter än släcknings- och räddningsverksamhet.
MEDIANÅLDERN FÖR DEM SOM SVARADE var rätt
hög (41 år) och nästan hälften av dem som svarade hade varit med i brandkårsverksamheten i över 20 år. En viss klickbildning samt tidsanvändningen i relation till det övriga livet ställer utmaningar då det gäller att hållas kvar i brandkårsverksamheten. Räddningsverkens verksamhet (samarbetet, attityderna, resurserna) lyftes även upp som en central faktor vid bedömningen av kontinuiteten av den egna verksamheten.
ATT LOCKA MED NYA MEDLEMMAR kräver mycket arbete och marknadsföring. På basen av svaren tycks brandkårsverksamheten för mången vara mera än ett intresse och en viss professionalitet sågs i en del svar som en negativ sak både då det gäller att hålla kvar gamla medlemmar och att rekrytera nya. Folk binder sig inte mera nödvändigtvis vid ett enda intresse för hela livet ut, utan man vill då och då även pröva på någonting nytt. In- tressemarknaderna är utsatta för hård tävlan i jämförelse med läget ännu för tio år sedan. Brandkårsverksamheten måste kunna särskilja sig med hjälp av de faktorer som brandkåristerna även själva ser som motivatorer. Dessa består framför allt av: den goda andan och samhörighe- ten, viljan att hjälpa i olyckssituationer, utryckningarna i allmänhet samt det att man lär sig nya saker.
ATMOSFÄREN I ARBETET i brandkårerna bland dem som svarade var i huvudsak bra, men samarbetet med räddningsverket medförde utmaningar för ungefär en femtedel av dem som svarade. Xxxxx attitydproblem kan man mången gång korrigera med hjälp av effektivare kommunikation. Kommunikationen utgjorde även ett centralt delområde där man upplevde utmaningar. Anta- ganden föds ifall informationen inte löper tillräckligt bra.
BETRÄFFANDE SSPL:S VERKSAMHET kunde hela 32,8
% inte ge någon bedömning. Även på den fronten behövs det absolut kommunikation och den vägen större trans- parens.
62
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN • 2020
2020 • AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN
63
Avtalsbrandkårs-
BAROMETERN
2020
AVTALSBRANDKÅRSBAROMETERN 2020 baserar sig på de tidigare enkäterna Avtalsbrandkårsbarometern 2014 och Avtalsbrandkårsbarometern 2017. En avsikt med de med vissa mellanrum genomförda enkäterna är att utreda
hur situationen med tidens gång förändras. Största delen av frågorna är desamma som i den föregående enkäten och de är även jämförbara med några andra enkäter som avspeglar samhället. Beträffande räddningsväsendet har några frågor lämnats bort och några kommit till. Den här gången har
man särskilt försökt att djupare pejla hur coronapandemin har påverkat avtalsbrandkårsverksamheten. Barometern har som ett mål att insamla information som stöd för utvecklandet av räddningsväsendet och för befrämjande av avtalsbrandkårsverksamheten. Denna rapport är en konkret produkt där enkätens resultat publiceras. Rapporten publiceras på både finska och svenska.
AV DE ÖPPNA SVAREN har med hjälp av slumpgenerator plockats in några exempel i den här rapporten, men de representerar alltså inte annat än respektive svarandes egen åsikt.
Avtalsbrandkårsbarometern 2021 – Finlands Avtalsbrandkårers Förbunds publikationer, serie B:7/2021
DETTA PROJEKT HAR FINANSIERATS AV BRANDSKYDDSFONDEN.