Avtalsvillkor för skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet
Avtalsvillkor för skötsel av jordbruksnaturens biologiska mångfald och landskapet
Sista ansökningsdagen är 15.6.2020
1. Föremål för avtalet och avtalsparterna
Föremål för avtalet är en vårdbiotop eller ett natur- bete, som inte utgör åker.
Med vårdbiotop menas back- och torrängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller använd- ning av området till produktion av foder för boskap.
Med värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som är i rapporten om kulturmiljöer, som är publicerats 1996-2001 eller senare uppdaterande inventeringar har klassificerats som en nationellt, landskapligt el- ler lokalt värdefull vårdbiotop, eller som närings-, trafik- och miljöcentralen (nedan NTM-centralen) i sitt utlåtande bedömt att motsvarar dessa till sina naturvärden, och som i sitt nuvarande tillstånd motsvarar definitionen på värdefull vårdbiotop. Er- sättning för skötsel av värdefulla vårdbiotoper kan erhållas för ett sådant område.
Ett avtal om skötsel av jordbruksnaturens biolo- giska mångfald och landskapet kan omfatta ett skogsbete, om
1) trädbeståndet utgörs av löv- eller barrträd av olika ålder och det finns fler murkna träd och hål- träd än i ekonomiskogar i allmänhet,
2) skogsbetet har ljusa gläntor där det växer ängs- växter,
3) det på skogsbetet finns mer örter och gräs än det vanligtvis finns i motsvarande skogstyp.
Utöver de ovannämnda betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilken björkdominans samt såd- ana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är ty- piska, samt skog som upphört att användas till be- tesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna.
Med naturbeten avses betesmark som inte utgör åker och som används för att producera foder för boskap och i sitt nuvarande tillstånd inte kan klas- sas som vårdbiotop eller som vårdbiotop som ska
iståndsättas. När det gäller naturbeten kan man ingå miljöavtal om det på området finns sådana na- tur- eller landskapsvärden som skiljer sig från den övriga omgivningen och som kan främjas genom betesgång. Naturbetet ska ligga i en landskapshel- het i jordbruksmiljö. Naturbeten är också kantzoner och åkerholmar.
Kantzonerna ska ligga i jordbruksmiljö utanför åker mellan åker och skog, mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag. Kantzonerna kan vara i genomsnitt högst 20 meter breda, men av land- skapskäl kan ett område mellan åker och vatten- drag eller mellan åker och väg som sköts genom röjning vara i genomsnitt högst 40 meter brett. Såd- ana skogsholmar på åkerområden som ska skötas genom röjning eller slåtter får vara högst en hektar stora.
Avtal kan ingås för objekt som har anlagts med er- sättning för icke-produktiva investeringar enligt 9 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014). Avtal kan ingås också om objekt som har omfattats av ett Avtal om miljöspe- cialstöd för jordbruket enligt 39 § i statsrådets för- ordning (366/2007) eller 10 § i statsrådets beslut (760/1995), som innehåller motsvarande åtgärder och som har löpt ut år 2018 eller 2019 eller löper ut år 2020.
Ingåendet av avtal i fråga om områden i nätverket Natura 2000, naturskyddsområden eller områden som skyddas genom avtal på grundval av annan lag- stiftning förutsätter att de åtgärder som ska vidtas med anledning av avtalet till sin kvalitet överträffar de skötselåtgärder som lagstiftningen förutsätter och att ersättning för de åtgärder som avtalet inbe- griper varken betalas eller har betalats via annan lagstiftning.
I avtalet ska man specificera de basskiften som av- talet gäller. Ett enskild skiftet kan godkännas som en del av avtalsområdet om den är minst 0,05 hek- tar. Den minsta areal för vilken ett avtal kan ingås är sammanlagt 0,30 hektar.
Avtalsskiftena anmäls varje år i samband med den samlade stödansökan i Vipu-tjänsten i jordbruks- skiftesuppgifterna eller på jordbruksskiftesblankett 102B.
Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges på den här ansökningsblanketten. För att få ett signum måste skiftet dessutom uppges i Vipu-tjänsten eller på ändringsblanketten för basskiften 102B. Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte ska den berörda skiftesdelens areal uppges i Vipu-tjänsten eller på denna ansökningsblankett. Uppge skiftes- delningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu-tjänsten eller till kommunen med blankett 102C senast 30.4, så att du kan använda de korrige- rade slutliga uppgifterna om basskiften i den sam- lade stödansökan.
Enstaka skiften som kommit i eller ur den sökandes besittning efter det att avtalsansökan lämnades in ska senast 15.6.2020 anmälas till landsbygdsnä- ringsmyndigheten eller NTM-central. NTM-cen- tralen ska med en kopia av basskiftesblankett 102A underrättas om skiften som läggs till i avtalet eller skiften anmäls i Vipu-tjänsten. Den plan som krävs för avtalet ska uppdateras så att den också innehål- ler de skiften som ansökts om att ingå i avtalet efter det att stödansökan lämnades in.
Avtalet ingås mellan en aktiv jordbrukare och den NTM-central inom vars verksamhetsområde gårds- bruksenhetens driftscentrum eller produktions- byggnad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produktions- byggnad, ingås avtalet med den NTM-central inom vars område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna.
Avtal kan också ingå mellan en registrerad förening och den NTM-central inom vars verksamhetsom- råde objektet för ansökan om avtal är beläget.
Avtalsområdet ska vara i sökandens besittning un- der hela avtalsperioden. Ett avtal kan ingås också för arrenderade områden förutsatt, att arrendeav- talet är i kraft åtminstone hela avtalsperioden.
Ansökan utgör tillsammans med NTM-centralens separata beslut avtalet. Avtalet har ingåtts när
närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt an- sökan genom ett separat beslut.
2. Allmänna förutsättningar för avtal
Ingåendet av avtal förutsätter att det är ändamåls- enligt enligt de mål som fastställts för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 och med tanke på hållbart utnyttjande av naturresurserna och miljöns tillstånd.
För beviljande av miljöersättning förutsätts att sö- kanden iakttar tvärvillkorskraven och kravet på be- varande av jordbruksmark enligt vilket jordbruks- marken ska hållas öppen
• Jordbruksmarken ska hållas öppen
• Maximiantalet av andra än sådana vedar- tade växter som nämns ovan som får finnas på en areal med permanent gräs- eller be- tesmark är högst 50 träd per hektar. Som träd betraktas sådana över två meter höga växter med vedstam som har en enda stam eller flera stammar från samma rot samt sådana 0,35-2 meter höga växter med ved- stam som inte är lämpliga som föda för pro- duktionsdjur.
Miljöförbindelsens krav på grundnivå
1) Tvärvillkorskravet på betesgång på perma- nent gräsmark så att markytan hålls i regel täckt av växtligheten samtidigt som betes- gången får medföra jorderosion endast i li- ten utsträckning. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att vilda fåglar och däggdjur skyddas.
2) Bevarande av landskapets särdrag dvs. be- varande av stora enstaka träd och träd- grupper som dominerar ett öppet landskap enligt 29 § 1 mom. 9 i naturvårdslagen och bevarande av naturminnesmärke enligt 23
§ Träden får inte beskäras under fåglarnas häckningstid (1.5 - 31.7).
Tvärvillkorens krav på bekämpning av flyghavre och jätteloka måste följas om avtalet gäller permanent gräsmark. På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen ke- miskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder enligt lagen om bekämpning av flyghavre
(185/2002). Likaså ska jätteloka (Heracleum mante- gazzianum), tromsöloka (Heracleum persicum) och bredloka (Heracleum sosnowskyi) på permanent gräsmark bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.
På jordbruksmarken på en gård som hör till ett na- turskyddsprogram enligt naturskyddslagen får inte vidtas sådana åtgärder som äventyrar syftet med områdets skydd.
3) Bestämmelser om skyddsområden enligt 24
§ och fredningsbestämmelser enligt 25 § i naturskyddslagen ska iakttas. Bestämmel- ser om skyddsbeslut som gäller fåglars livs- miljö och som har fattats på grundval av skyddade naturtyper enligt 29 § och 30 § i naturskyddslagen måste iakttas på jord- bruksmark. Naturtyper som ligger till grund för val av området till Natura 2000 -område får inte avsevärt försämras. Arter som lig- ger till grund för val av området till Natura 2000 -område får inte avsevärt försämras. Åtgärder som betydligt kan försämra de na- turvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i ett Natura 2000- område ska anmälas till NTM-centralen.
Ett avtal kan ingås och ersättning betalas under av- talsperioden om ersättningstagaren uppfyller kra- ven gällande aktiva jordbrukare och ålderskraven.
Krav för aktiva jordbrukare
Den så kallade förbudslistan som hörde samman med begreppet aktiv jordbrukare har inte längre tillämpats från och med 2020. I och med detta kon- trolleras det inte längre om en jordbrukare som an- söker om EU:s direktstöd eller programbaserade jordbrukarersättningar driver verksamheter som finns med på förbudslistan.
Ålderskrav (gäller aktiva jordbrukare):
Den sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår det år då av- talsperioden börjar. En sökande eller dennes maka som ingår förbindelse år 2020 ska alltså vara född senast 31.12.2002.
Ett avtal kan ingås med en person under 18 år kan ingås endast om han eller hon har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller en förälder eller om det
finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskra- vet.
Om det är fråga om ett jordbruk som bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslut- ning, kan avtal ingås under förutsättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Ålderskravet gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser eller skol- och fängelselägen- heter.
Ersättningens storlek och avtalsvillkoren kan ändras under avtalsperioden, om det förutsätts på grund av ändringar av Europeiska unionens lagstiftning el- ler krävs för att förhindra överlappande betalningar eller på grund av ändringar som gäller grundnivån. Om ersättningstagaren inte godkänner denna an- passning har hon eller han rätt att frånsäga sig avta- let utan återkrav.
3. Bevarande av handlingar
Handlingar, anteckningar och intyg som gäller vill- koren för ersättning ska sparas i minst fyra år räk- nat från avtalsperiodens utgång.
4. Ersättningstagarens anmälningsskyldighet
Stödtagaren är skyldig att lämna den NTM-central som beviljat stödet korrekt och tillräcklig informat- ion om förutsättningarna för beviljande och betal- ning av stöd.
Sökanden ska utan dröjsmål och senast inom 15 ar- betsdagar informera den NTM-central som beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållan- dena som gäller ersättningstagaren eller den verk- samhet för vilken ersättning beviljas och som kan inverka på ersättningens belopp eller leda till att er- sättningen återkrävs eller dras in.
De förändringar som avses här är till exempel för- säljning eller arrendering av hela gården eller en del av den till en annan jordbrukare.
Lämnande av uppgifter
En jordbrukare som får ersättning för genomfö- rande av åtgärder enligt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014-2020) för- binder sig att för möjliggörande av uppföljning och
utvärdering av programmet på begäran lämna upp- gifter om åtgärdens verkningar.
5. Avtalsperiod
Avtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Av- talsperioden börjar 1.5.2020. Avtalsperioden är fem (5) år (1.5.2020–30.4.2025). Med avtalsår menas
perioden 1.5.-30.4.
6. Åtgärder som avtalet förutsätter
Åtgärderna ska basera sig på en plan som godkänts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skif- tesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättningsta- garen förbinder sig att följa. (se ansökningsanvis- ningen punkt 5 Bilagor)
Skötselåtgärderna för vårdbiotoper och naturbeten kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av främmande arter och röjning av buskar och träd och motsvarande åtgärder. På vårdbiotoper och naturbeten kan man dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. hyg- gesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grun- der förutsätter något annat.
Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anlägg- ningar som finns på avtalsområdet och anknyter till boskapsskötseln samt åtgärder för stängsling av området och andra åtgärder som hänför sig till be- tesgång.
Som traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom häs- sjor, vålmar och stackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra motsvarande konstruktioner och anläggningar. När konstruktioner iståndsätts ska lokala typlösningar bevaras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsme- toder används så långt möjligt.
Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta
gödsling eller kemisk bekämpning av sly. I skötselåt- gärderna kan också ingå avlägsnande av främ- mande arter, om det inte gäller jätteloka. Som sköt- selåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämp- ning, om arealen är inte permanenta gräsmark.
Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jord- erosion. En vårdbiotop där betesgång ska ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas en- bart som nattbete.
Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Man ska försöka se till att betestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar be- tets avkastning. Djurantalet på en viss betesareal ska avpassas så att djuren huvudsakligen lever av betets avkastning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirkulationen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-cen- tralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges minera- ler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför över- gödning av området.
Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra lik- nande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synner- het undvika klippängar, torrängar och artrika friska ängar.
Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ:
Kviga < 1 | Kviga >1 | Köttnöt < 1v | |
Torräng | 1,0-1,2 | 0,5-0,8 | 0,4-0,6 |
Frisk äng | 2,0-2,5 | 1,0-1,8 | 0,9-1,2 |
Strandäng | 1,5-3,0 | 1,0-1,8 | 0,7-1,4 |
Hagmark | 1,2-2,0 | 0,7-1,3 | 0,5-1,0 |
Skogsbete | 0,2-0,8 | 0,05-0,5 | 0,05-0,4 |
Diko + kalv | Tacka + 2,5 lamm | Häst | |
Torräng | 0,2-0,4 | 1,5-2,0 | 0,4-0,8 |
Frisk äng | 0,5-0,8 | 2,0-2,5 | 1,0-1,4 |
Strandäng | 0,5-1,0 | 2,0-4,0 | 0,8-1,6 |
Hagmark | 0,4-0,8 | 1,5-2,5 | 0,6-1,2 |
Skogsbete | 0,04-0,3 | 0,2-1,0 | 0,05-0,4 |
Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djur- tätheterna, om de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn be- aktas när djurtätheten beräknas.
Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åt- minstone vartannat år, om inte något annat förut- sätts i den godkända planen. Om målsättningen för avtalsområdet är skötsel av den biologiska mångfal- den ska röjningsresternas tas bort från området.
På områden där avtalet syftar till att främja livsför- hållandena för hotade arter i jordbruksmiljö och på sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornmin- nen samt för att vårda det kulturarv på landsbyg- den som hänför sig till långvarig markanvändning kan skötseln enligt avtalets mål utföras både ge- nom betesgång, slåtter och röjning.
På varje skifte som avtalet omfattar ska du inleda åtgärderna det första avtalsåret, om den godkända planen inte förutsätter något annat.
Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt uppgifter om de åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgärde- nas varaktighet och inverkan på miljön. Med varak- tighet menas den tid som används för att genom- föra åtgärden.
Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM-cen- tralen tänker göra ändringar i de åtgärder som före- slås i planen.
I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.
7. Miljöersättningens belopp
Beloppet av den miljöersättning som betalas på ba- sis av avtalet slås fast i NTM-centralens avtalsbe- slut.
Sökanden betalas per år 450 euro per hektar som omfattas av avtalet. Om objektet är en nationellt el- ler regionalt värdefull vårdbiotop är ersättningsbe- loppet 600 euro per år.
Kvaliteten på de åtgärder som införlivas med ett miljöavtal ska överskrida tvärvillkorskraven och kra- vet för bevarande av jordbruksmark.
En åtgärd som ska genomföras kan godkännas i av- talet om åtgärden är motiverad med tanke på upp- nåendet av målen för avtalet.
Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder för vars genomförande annat EU-stöd eller stöd inom ra- men för ett nationellt stödsystem redan betalas, och inte heller åtgärder som du är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning.
8. Ansökan om årlig utbetalning av miljöer- sättning och betalning av ersättningen
Utbetalning av miljöersättningen ska sökas årligen. Utbetalning kan sökas årligen på elektronisk väg el- ler med blankett 101B senast den sista ansöknings- dagen.
Betalningen görs på det konto som sökanden har uppgett för landsbygdsnäringsmyndigheten (aktiv
jordbrukare) och NTM-centralen (r.f.) på blankett 101D.
Om ansökan eller bilagor lämnas in för sent sjunker ersättningen enligt författningen. Ansökan kan för- senas med högst 25 kalenderdagar och under den tiden minskar ersättningen med 1 % /arbetsdag.
Om ansökan är mer än 25 kalenderdagar försenad betalas ingen ersättning. På samma sätt går man till väga när det gäller betalning av stöd för det första avtalsåret om ansökan om att ingå avtal är förse- nad.
Om årlig utbetalning inte söks betraktas det som frånträdande av avtalet, ifall ansökan om utbetal- ning inte har uteblivit på grund av ett sådant oöver- stigligt hinder som avses i författningarna.
Miljöersättning kan betalas för ett jordbruksskifte vars areal är minst 0,05 hektar. För betalning av er- sättning förutsätts att beloppet av ersättning som betalas per avtalsår uppgår till minst 100 euro.
Om jordbrukaren i samband med huvudstödansö- kan har tagit ny digitaliserad areal i bruk, anses jordbrukaren samtidigt ha godkänt att den nya are- alen används också vid betalningen av specialstöd enligt avtalet.
Den areal som berättigar till stöd slås årligen fast på basis av de uppgifter som lämnats i huvudstödansö- kan samt, i fråga om gårdar som NTM-centralen har övervakat, på basis av övervakningsuppgifterna.
Miljöersättningen kan betalas årligen efter det att eventuella övervakningar av gårdsbruksenheten har slutförts och villkoren i det aktuella avtalet har följts. Miljöersättningen betalas första gången det år då avtalsperioden börjar.
Miljöersättning kan under avtalsperioden betalas en gång per avtalsår och högst lika många gånger som antalet avtalsår.
Den miljöersättning som betalas kan påföras en re- lativ minskning i fråga om åtgärder som blivit oge- nomförda på grund av oöverstigligt hinder.
9. Precisering av avtalet
Åtgärderna enligt avtalet kan vid behov preciseras under avtalets giltighetstid, så att målen för avtalet inte äventyras. Preciseringen kan utföras på
ansökan av stödtagaren eller på NTM-centralens initiativ innan följande avtalsår börjar.
Precisering söks skriftligen hos NTM-centralen. Före preciseringen ska stödtagaren höras om saken.
NTM-centralens beslut om precisering av avtalet får
överklagas (se punkten ”Ändringssökande”).
10. Byte av ett avtal eller en del av det mot ett annat avtal
Avtalet eller en del av det kan bytas mot ett annat avtal av annan typ under avtalets giltighetstid, för- utsatt att bytet är förenat med uppenbara fördelar ur miljösynpunkt och att det gällande avtalet blir avsevärt effektivare. Vid byte av avtal inleds en ny avtalsperiod.
Byte av avtal söks på våren i samband med huvud- stödansökan.
11. Överföring av avtal
En avtalsareal kan ändras om avtalet överförs till en annan person på grund av generationsväxling eller överföring av ägande- eller besittningsrätten till hela eller en del av gårdsbruksenheten eller om gårdens produktionsinriktning ändras eller på grund av någon annan orsak till ändringen.
Om hela gårdsbruksenheten överförs till en annan person under avtalets giltighetstid kan denna ifrå- gavarande andra person, som uppfyller förutsätt- ningarna för en stödtagare, fortsätta med avtalet under dess återstående giltighetstid eller så kan av- talet förfalla varvid en utbetald ersättning inte åter- krävs.
Den stödtagare som fortsätter med avtalet ska iaktta det under den återstående avtalsperioden.
Överföring av avtal ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten över- förts genom att blankett 160 lämnas in till NTM- centralen.
NTM-centralen ska fatta ett beslut jämte besvär- sanvisning om ansökan om överföring. Om ägarna eller innehavarna är flera till antalet ska den som tar emot beslutet delge de andra ägarna eller inne- havarna beslutet på det sätt som föreskrivs i för- valtningslagen (434/2003).
12. Minskning av avtalsarealen
Om ersättningstagaren tar bort areal från avtalsom- rådet (t.ex. på grund av hus- eller vägbygge) så att det inte längre går att genomföra åtgärder som in- går i avtalet på området, återkrävs de ersättningar som betalats för det borttagna området. Om avtals- arealen på grund av detta minskar så att den under- skrider minimiarealen (0,3 ha), hävs avtalet och alla ersättningar som betalats för avtalet återkrävs.
Avtalsarealen kan ändå minskas på de villkor som nämns i punkt 11. Om arealen på grund av en be- sittningsöverföring minskar så att den underskrider minimiarealen hävs avtalet. Ersättningen återkrävs inte om minskningen beror på besittningsöverfö- ring.
Ersättningen återkrävs inte om avtalsarealen mins- kar på grund av ett oöverstigligt hinder eller except- ionella förhållanden.
13. Frånträdande av avtal
Om jordbrukaren frånträder hela avtalet före avtal- speriodensutgång återkrävs den utbetalda miljöer- sättningen. Vid återkravet av specialstöd tillämpas lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013)
Miljöersättningen återkrävs inte när avtalet har frånträtts på grund av ett oöverstigligt hinder.
Sökanden ska visa upp tillräckliga skriftliga bevis på det oöverstigliga hindret. Till exempel i fråga om ar- betsoförmögenhetspension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd ett sådant bevis.
Anmälan om frånträdande av avtalet liksom anmä- lan om frånträdande av avtalet på grund av oöver- stigligt hinder ska göras skriftligen till NTM-cen- tralen före frånträdandet, och vid oöverstigligt hin- der utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsdagar från det att det är möjligt för jordbrukaren eller dennes rättsinnehavare att göra denna anmälan.
Om ersättningstagaren frånträder avtalet före av- talsperiodens utgång kan man låta bli att ingå ett nytt motsvarande avtal tills två år har förlöpt sedan frånträdandet Detta gäller också fall där den årliga utbetalningen inte har sökts, vilket betraktas som frånträdande av avtalet.
14. Hävande av avtalet och återkrav av miljö- ersättningen
NTM-centralen kan häva avtalet om den ersätt- ningstagare som ingått avtalet har hemlighållit eller lämnat oriktig information om en omständighet som väsentligt inverkat på att avtalet ingicks. Avta- let kan också hävas om avtalets innehavare bryter mot avtalsvillkoren.
Ersättning som har utbetalats felaktigt eller utan grund återkrävs om
• förutsättningarna för utbetalning eller be- viljande av ersättningen inte har uppfyllts,
• om sökanden inte har iakttagit stödvillko- ren,
• om denne har lämnat en sådan oriktig eller bristfällig uppgift som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av ersättningen,
• om stödtagaren vägrar att bistå vid gransk- ningen, eller
• om detta förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning.
Den myndighet som beviljar ersättningen beslutar om återkravet.
Om ett belopp beviljats utan grund eller till ett för högt belopp återkrävs kan det uppbäras ränta på det enligt 32 § i lagen om verkställighet av jord- bruksstöd. För det återkrävda beloppet uppbärs år- lig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. (633/1982).
Räntan ska beräknas på grundval av den tid som börjar 61 dagar efter delgivningen av beslutet om återkrav och slutar vid den faktiska återbetalningen eller, omdet belopp som återkrävs har dragits av från en post som ska betalas senare, mellan delgiv- ningen och avdraget.
Återkravet verkställs i den ordning som bestäms i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).
15. Övervakning och påföljder
I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har myndigheterna som övervakar stödet rätt att in- spektera förutsättningarna för att stöd ska beviljas och betalas ut. Ersättningstagaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga
fram alla behövliga handlingar som hör samman med ersättningen samt att även i övrigt bistå vid in- spektionen.
Ersättningen kan minskas eller ersättningen behö- ver inte betalas ut, om detta krävs i Europeiska un- ionens lagstiftning eller den nationella lagstift- ningen eller om den sökande inte har iakttagit de ersättningsvillkor som grundar sig på avtalet. Det belopp med vilket ersättningen minskas påverkas av hur allvarlig, omfattande och varaktig försum- melsen av villkoren är.
Om det på basis av övervakningen konstateras att ersättningstagaren inte har iakttagit avtalsvillkoren,
att tvärvillkoren eller kravet på bevarande av jord- bruksmark inte har följts eller att fel förekommer i de arealer som anges i avtalet, kan den miljöersätt- ning som betalas till ersättningstagaren minskas på det sätt som bestäms särskilt.
16. Ändringssökande
Ändring i beslutet får sökas med en skriftlig begä- ranom omprövning till den NTM-central som fattat beslutet. Ändring ska sökas inom 30 dagar från del- fåendet av beslutet.
ANSÖKNINGSANVISNINGAR ÅR 2020 (skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet)
A. Inlämnande av blanketten
Blanketten och de bilagor som behövs ska senast 15.6.2020 lämnas in till den närings-, trafik- och mil- jöcentral (NTM-centralen) inom vars verksamhets- område gårdens driftscentrum eller produktions- byggnad finns, eller inom vars verksamhetsområde jordbrukarens hemort finns om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produkt- ionsbyggnad.
Om sökanden är en registrerad förening lämnas blanketten och de bilagor som behövs till den NTM- central inom vars verksamhetsområde objektet för ansökan om avtal är beläget senast 15.6.2020.
En ansökan som inlämnats per post anses ha inläm- nats i tid om den har poststämplats den sista ansök- ningsdagen eller tidigare.
Sökanden svarar för att NTM-centralen får den kor- rekt ifyllda blanketten med bilagor inom utsatt tid.
B. Ifyllande av blanketten
Myndigheten fyller i alla punkter som gäller motta- gande av blanketten (den skuggade delen). Sökan- den fyller i de övriga punkterna på blanketten.
1. Uppgifter om sökanden
Sökandens namn, personbeteckning/FO-nummer samt lägenhetssignum anges, för föreningar uppges föreningens registernummer. Lägenhetssignum ges av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
I fortsättningen ska lägenhetssignum uppges i ansö- kan om utbetalning.
Som kontaktperson för föreningar uppges en per- son som har namntecknigsrätt i föreningen och som beviljats behörighet att sköta ärenden (blankett 456).
2. Uppgifter om avtalsområdet
De basskiften som ansökan om avtal gäller specifi- ceras i punkt 3 på ansökningsblanketten genom att man uppger namnen, signumen och arealerna för de basskiften som ansöks om att ingå i
avtalsarealen. Uppgifterna ska också anmälas i upp- gifterna om jordbruksskiften i Viputjänsten eller på blankett 102B.
Om du ansöker om avtal för en del av ett basskifte måste arealen av denna basskiftesdel uppges i Vipu-tjänsten eller på den här ansökningsblanket- ten. Uppge skiftesdelningarna och de nya skiftenas skiftesnummer i Vipu-tjänsten eller till kommunen med blankett 102C senast 30.4
Om ett basskifte måste delas eller slås samman så att följden blir ett nytt basskifte ska du göra anmä- lan i Vipu-tjänsten eller till kommunen på blankett 102C senast 30.4 så, att du kan använda de korrige- rade slutliga uppgifterna om basskiften i den sam- lade stödansökan. Meddela dessutom uppgifterna om de nya basskiften som uppstått i och med del- ningen eller sammanslagningen i Vipu-tjänsten eller till kommunen på blankett 102A.
Utöver den här ansökningsblanketten ska du i Vipu- tjänsten eller på blankett 102A också meddela nya basskiften som kommit i eller ur din besittning eller meddela dina önskemål om korrigeringar av den di- gitaliserade arealen till kommunen senast 15.6.2020.
De skiften för vilka avtal söks uppges som separata jordbruksskiften i jordbruksskiftesuppgifterna i Vipu-tjänsten eller på blankett 102B. Som växt upp- ges då Miljöavtal, permanent gräsmark eller Miljö- avtal, annan areal eller Miljöavtal, skogsmark.
Uppge om skiftet är eget (E) eller arrenderat (A).
Uppge dessutom om skiftet räknas som ett natur- bete (N) eller vårdbiotop (V). Sätt ett kryss för skif- tet om det är fråga om en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop.
Om du söker avtal som börjar vid olika tidpunkt an- vänd skilda blanketter för varje ansökan.
Avtalsområdet skall utgöra minst 0,30 ha. Området kan bestå av flera minst 0,05 ha stora skiften.
De basskiften eller delar av basskiften som ansökan om avtal gäller märks tydligt ut på den karta som fogas till ansökan.
Avtalsperiod
Avtalsperioden är fem (5) år (1.5.2020 - 30.4.2025).
3. Förbindelse och underskrift
Ansökan ska alltid undertecknas. Underskrift krävs också av gårdens samtliga ägare eller arrendatorer av hela gården samt för registrerade föreningar av en kontaktperson som har namnteckningsrätt.
Underskriften av alla ägare kan kompenseras med underskrift av den som har bemyndigats i fråga om ansökningar om jordbrukarstöd, med en fullmakt eller med namnteckningsrätt (det sistnämnda alter- nativet gällerbolagsformer).
Utöver underskrift krävs namnförtydligande. Un- derskriften ska vara samma som på stödansök- ningsblankett 101B.
4. Bilagor
Ansökan skall åtföljas av en plan som innehåller åt- minstone följande uppgifter:
1) En bedömning av projektets konsekvenser för miljön och landskapet och målsättningen för avtals- områdets skötsel.
2) En allmän beskrivning av och målen för det pla- nerade projektet, på basis av vilka områdets natur- och landskapsvärden kan bedömas.
3) En skifteskarta för nya skiften, eller om det har utförts en gränskorrigering, delning eller samman- slagning av ett befintligt skifte under året för ansö- kan om avtal)
4) En skötselplan som innehåller specificerade an- läggnings- och skötselåtgärder samt övriga åtgärder och en årlig tidsplan för utförandet av dem. I pla- nen skall ingå en redogörelse för på vilket sätt åt- gärderna bidrar till uppnåendet av målen i avtalet.
5) En kopia av skötseljournalen från föregående av- talsperiod om området eller en del av området tidi- gare har omfattats av ett avtal som kräver en plan.
Det område som omfattas av ansökan ska vara i sö- kandens besittning under hela avtalsperioden. Om området är arrenderat skall ansökan åtföljas av en kopia av arrendeavtalet eller ett annat avtal. Arren- deavtalet skall gälla under hela avtalsperioden. Det är skäl att man i arrendeavtalet antecknar de åtgär- der som kommer att utföras inom avtalsområdet.
Också bilagorna ska inlämnas till NTM-centralen senast den 15.6.2020.