FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
Ärende: Löner och allmänna anställningsvillkor för perioden 1 april 2001 - 31 mars 2004
Parter: Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) SIF
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)
Tid och plats: 8 mars 2001, KFOs lokaler
Närvarande
för KFO: Xxx Xxxxx (vid protokollet), Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxx,
Xxxxxx Xxxxxxxx
för SIF: Xxxx Xxxxxxx justerare, Xxxxx Xxxxxxxx-Xxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxx, Xxxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx
för CF: Xxxxxx Xxxxxxxx
. / . § 1 Parterna träffade överenskommelse om lönebildning i företagen enligt bilaga 1 och 2.
§ 2 De avtal om allmänna anställningsvillkor som gällde mellan parterna fram till och med den 31 mars 2001 ska gälla från och med den 1 april 2001 med de ändringar
. / . som framgår av bilaga 3. Förteckning över berörda företag framgår av bilaga 5.
KFO ska fortlöpande informera SIF respektive CF om nyanslutna medlemsföretag inom avtalsområdet så att inrangering kan ske i löne- och allmänna villkorsavtalen.
. / .
§ 3 Parterna enas om omfattnings-, tillämpnings- och förhandlingsregler enligt bilaga 4.
§ 4 Parterna ska gemensamt följa tillämpningen av lönebildningsavtalet och löneutveck- lingen under avtalsperioden.
Den lönestatistik som insamlas genom KFOs försorg ska delges till respektive fö rbund avseende förbundens medlemmar.
§ 5 Om bestämmelserna om sjukersättning i lag ändras under avtalsperioden ska förhand- ling upptas i syfte att ändra avtalets bestämmelser på motsvarande sätt.
§ 6 Avtalen om konkurrensklausuler och arbetstidsbestämmelser med ändringar prolonge- ras med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor mellan par- terna.
§ 7 Parterna är ense om att till nästa avtalsomgång utreda vilka regler i anslut ning till punkterna 1-5 i bilaga 4 som behövs i framtiden.
§ 8 De lokala parterna ska göra en genomgång av arbetstidsfrågorna på företaget/arbets- platsen i syfte att träffa överenskommelse om förkortning av årsarbetstiden. Överen s- kommelsen ska ta hänsyn till både verksamhetens behov och individernas önskemål.
Lokal överenskommelse kan innehålla flexibilitet vad gäller arbetstidsförläggningen vid företaget eller delar av verksamheten. Överenskommelsen kan innefatta till exem- pel flexibel förläggning av arbetstid, produktionsanpassad arbetstid t ex vid arbetstop- par, förskjuten arbetstid etc.
Arbetstidsförkortning kan utformas som en personlig arbetstidsbank för ledighet eller på annat sätt som parterna enas om. Ledigheten utläggs efter överenskommelse med arbetsgivaren. I det fall den anställde inte haft möjlighet att utnyttja arbetstidsbanken fullt ut under överenskommen avräkningsperiod, kan denne välja att ta ut innestående ledighet på annat sätt efter enskild överenskommelse.
De lokala parterna ska värdera överenskommelsen och överenskomma om hur denna ska beaktas vid förhandlingarna om löner.
De centrala parterna noterar att under föregående avtalsperiod har l okala överens- kommelser träffats om arbetstidsförkortning. I huvudsak har sådana överenskomme l- ser gällt arbetstidsförkortning med en dag per år och vid företag som har arbetaravtal där arbetstidförkortning förekommer. De centrala parterna ser en fortsatt sådan u t- veckling som icke onaturlig.
De lokala parterna ska också överenskomma om tidpunkten för ikraftträdandet.
§ 9 Parterna är överens om vikten av ett aktivt arbete med arbetsmiljöfrågor särskilt inom det psykosociala området samt att arbetsmiljöarbetet på företagen skall präglas av en helhetssyn.
Parterna är därför överens om att i en partsgemensam arbetsgrupp inventera de ar- betsmiljöproblem som särskilt kan relateras till tjänstemännen enligt ovan. Därvid skall särskilt studeras de faktorer som på arbetsplatsen kan påverka arbetsmiljön.
Arbetsgruppen skall därutöver genom företagsbesök belysa det arbete som bedrivs i företagen inom detta område. I arbetsgruppen skall ingå representanter för företag och klubbar. Gruppen kan samverka med externa resurser på området.
Arbetet skall utmynna i en rapport med syftet att sprida kunskap om faktorer som kan utgöra orsaken till psykosociala problem, samt förslag på åtgärder som kan befrämja en god arbetsmiljö och hur parterna gemensamt kan följa arbetsmiljöutvecklingen.
Arbetet skall vara slutfört den 31 mars 2003.
§ 10 Endera parten äger rätt att senast den 31 december 2002 säga upp avtalet för det tredje avtalsåret.
§ 11 Överenskommelse om riktlinjer avseende kompetensutveckling, enligt bilaga 6, pro- longeras med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor mellan parterna.
§ 12 Parterna är ense att samredigera de tre allmänna villkorsavtalen inom KFO-området.
§ 13 Denna överenskommelse är preliminär tills den antagits i SIFs förbundsstyrelse.
§ 14 Avslutades förhandlingen.
Vid protokollet
Justeras SIF Justeras CF
Xxx Xxxxx
Xxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx
Avtal om lönebildning i företagen
mellan
Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och
SIF
fr o m 1 april 2001 t o m 31 mars 2004
Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och SIF är ense om följande avtal för KFOs medlemsföretag enligt särskild lista.
1. Lönebildningens betydelse
Lönebildningen bör vara en positiv kraft i företagets verksamhet och skapa förutsättnin g- ar för att individer utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Härigenom kan lön e- bildningen bidra till ökad produktivitet, effektivitet och lönsamhet. Ständigt förbättringsarbete, som alla anställda ska vara medverkande i och därmed bidra med sina insatser, leder till en intäktsskapande lönebildning. Detta möjliggör en positiv löneut- veckling och trygghet i anställningen.
Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, fackliga företrädare och de anstäl l- da tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen.
Lönebildningen bygger på företagets affärs- och verksamhetsidé samt ekonomi, produk- tivitetsutveckling och utvecklingskraft med uppsatta övergripande mål, nedbrutna på delmål och individmål.
2. Principer för lönesättningen i företagen
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet samt uppnåd- da resultat i relation till satta mål. Av betydelse härvid är utveckling av personliga färdig- heter och egenskaper t ex i ansvar för personal, teknik, ekonomi, information och materiella tillgångar, kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, stresstålighet, pro- blemlösning, omdöme, initiativ, idérikedom.
Vid den individuella lönesättningen ska särskilt beaktas hur tjänstemannen uppfyllt satta mål och de resultat som vederbörande uppnått.
Teknisk utveckling och ändrade förutsättningar i det egna företaget kräver ökad komp e- tens. Genom kompetensutveckling för aktuella och framtida arbetsuppgifter blir tjänste- männen bättre skickade att bidra till verksamhetsmålen. Detta ger möjligheter till perso n- lig utveckling med därtill kopplad löneutveckling.
Samma värdering och tillämpning beträffande ovanstående principer ska gälla såväl för kvinnor som för män vilket medför att eventuella osakliga löneskillnader mellan dem el i-
mineras. Samma värderingar och tillämpning beträffande ovanstående principer skall även gälla för att motverka all typ av diskriminering. Inför förhandlingar om löner enligt nedan analyserar de lokala parterna kvinnornas löner i förhållande till männens. Framgår det av denna analys att diskriminerande skillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med förhandlingarna.
Utveckling av företagets arbetsorganisation till följd av konkurrens, ny teknik och info r- mationssystem, affärs- och marknadsorientering etc förutsätter flexibilitet, decentralis e- ring, delegering av ansvar och ökad kompetens. En sådan utveckling bör ge alla anställda möjlighet att efter verksamhetens behov förkovra sig i sitt arbete.
Genom ökad kompetens bör de anställda sålunda bidra till företagets produktivitetsu t- veckling och få en beredskap för framtida arbetsuppgifter. Detta förutsätter individuell och differentierad lönesättning.
För äldre tjänstemän gäller samma principer som för yngre.
3 Löneprocessen och de lokala förhandlingarna
3.1 Det är i det enskilda företaget - hos företagsledning, fackliga företrädare och anställda - som kunskaper finns om företagets förutsättningar beträffande lönebildningen. Det är i enlighet med avtalets intentioner att uppläggningen och formerna för genomförandet av löneprocessen ska ske i samverkan mellan företagsledning och de fackliga företrädarna.
Parterna bör härvid finna samarbets- och förhandlingsformer som stödjer ett aktivt lokalt lönearbete, där parterna kan bidra med sina kunskaper från verksamheten. Härigenom uppnås en lönesättning som kan accepteras av både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen.
I förhandlingen görs först en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tilläm p- ningen på företaget samt träffas överenskommelse om lönerevisionsdatum, formerna och de lokala kriterierna för lönerevisionen.
Enas inte parterna om annat är lönerevisionsdatum 1 april 2001, 1 april 2002 respektive 1 april 2003.
3.2 Det är av avgörande betydelse för lönesättningen att en dialog förs mellan chef och b e- rörd SIF-medlem. Dialogen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, arbetssituationen, u t- vecklingsmöjligheter, kompetenskrav, uppnådda resultat i relation till satta mål - allt sett i ett helhetsperspektiv på kort och lång sikt - med koppling till individuell löneutveckling.
Ett framgångsrikt arbete med lönesättning förutsätter vidare att kompetensutvecklingen på ett naturligt sätt kopplas till detta arbete. Härigenom kan tjänstemännen stimuleras och känna gensvar för gjorda satsningar och framsteg.
3.3 De lokala parterna ska genomföra lönerevisionen så att lönesättningen bidrar till att en önskad lönestruktur bibehålls eller uppnås med en motiverad lönedifferentiering mellan de enskilda tjänstemännen. Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mera kvalifice- rade arbetsuppgifter, ökade krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, förbättrade arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.
3.4 Om lokal överenskommelse om annat inte träffas, ökas lönesumman för de SIF-medlem- mar vid företaget som omfattas av lönerevisionen efter den årliga lönerevisionen med minst 2,6 % för 2001, 2,3 % för 2002 och 2,1 % för 2003, varav varje heltidsanställd tjänsteman som omfattas av lönerevisionen senast den 1 januari 2002 ska ha erhållit 275 kronor per månad, 1 januari 2003 250 kronor per månad och 1 januari 2004 225 kronor per månad.
Till ovanstående löneutrymme tillkommer så kallad sedvanlig löneglidning inom avtals- området.
Parterna är ense om att värdet av löneavtalet sett över hela avtalsperioden motsvarar vad som beräknats för övriga tjänstemannaområden på arbetsmarknaden.
3.5 Med utgångspunkten att varje anställd - till följd av sina arbetsuppgifter och av sina upp- nådda resultat i förhållande till satta mål - bidrar till företagets produktivitetsutveckling, ökade lönsamhet och tillväxt ska alla heltidsanställda erhålla en lönehöjning om minst 275 kronor per månad, 250 kronor per månad respektive 225 kronor per månad vardera året enligt 3.4 ovan, om inte de lokala parterna enas om annat. Om en tjänsteman skulle erhålla lägre lönehöjning ska särskilda överläggningar hållas mellan berörda parter om orsakerna härtill och dessa bör överenskomma om vilka åtgärder som bör vidtas i syfte att åstadkomma en positiv utveckling.
3.6 Det ligger i avtalets anda att överenskommelsen om löner träffas lokalt. Enligt avtalets förhandlingsordning kan dock central förhandling påkallas av endera parten.
3.7 Efter lönehöjningen 2001, 2002 respektive 2003 ska månadslönen för heltidsanställd tjänsteman som har fyllt 18 år uppgå till lägst 12 000, 12 360 respektive 12 730 kronor. För tjänsteman som saknar yrkeslivserfarenhet kan lägre lön tillämpas under tolv måna- der. Om andra skäl än bristande yrkeslivserfarenhet föreligger, erfordras lokal överens- kommelse.
3.8 Detta avtal gäller till och med den 31 mars 2004.
KFO och SIF ska i god tid före avtalets utgång uppta förhandlingar i syfte att träffa nytt avtal innan det gamla avtalet löpt ut.
Stockholm den 8 mars 2001
KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION
SIF
Avtal om lönebildning i företagen
mellan
Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)
från och med 1 april 2001 till och med 31 mars 2004
Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) är ense om följande avtal för KFOs medlemsföretag enligt särskild lista.
1. Lönebildningens betydelse
Lönebildningen bör vara en positiv kraft i företagets verksamhet och skapa förutsättnin g- ar för att individer utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Härigenom kan lön e- bildningen bidra till ökad produktivitet, effektivitet och lönsamhet. Ständigt förbättringsarbete, som alla anställda ska vara medverkande i och därmed bidra med sina insatser, leder till en intäktsskapande lönebildning. Detta möjliggör en positiv löneut- veckling och trygghet i anställningen.
Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, fackliga företrädare och de anstäl l- da tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen.
Lönebildningen bygger på företagets affärs- och verksamhetsidé samt ekonomi, produk- tivitetsutveckling och utvecklingskraft med uppsatta övergripande mål, nedbrutna på delmål och individmål.
2. Principer för lönesättningen i företagen
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet samt uppnåd- da resultat i relation till satta mål. Av betydelse härvid är utveckling av personliga färdig- heter och egenskaper t ex i ansvar för personal, teknik, ekonomi, information och materiella tillgångar, kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, stresstålighet, pro- blemlösning, omdöme, initiativ, idérikedom.
Vid den individuella lönesättningen ska särskilt beaktas hur tjänstemannen uppfyllt satta mål och de resultat som vederbörande uppnått.
Teknisk utveckling och ändrade förutsättningar i det egna företaget kräver ökad komp e- tens. Genom kompetensutveckling för aktuella och framtida arbetsuppgifter blir tjänste- männen bättre skickade att bidra till verksamhetsmålen. Detta ger möjligheter till perso n- lig utveckling med därtill kopplad löneutveckling.
Samma värdering och tillämpning beträffande ovanstående principer ska gälla såväl för kvinnor som för män vilket medför att eventuella osakliga löneskillnader mellan dem el i-
mineras. Samma värderingar och tillämpning beträffande ovanstående principer skall även gälla för att motverka all typ av diskriminering. Inför förhandlingar om löner enligt nedan analyserar de lokala parterna kvinnornas löner i förhållande till männens. Framgår det av denna analys att diskriminerande skillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med förhandlingarna.
Utveckling av företagets arbetsorganisation till följd av konkurrens, ny teknik och info r- mationssystem, affärs- och marknadsorientering etc förutsätter flexibilitet, decentralis e- ring, delegering av ansvar och ökad kompetens. En sådan utveckling bör ge alla anställda möjlighet att efter verksamhetens behov förkovra sig i sitt arbete.
Genom ökad kompetens bör de anställda sålunda bidra till företagets produktivitetsu t- veckling och få en beredskap för framtida arbetsuppgifter. Detta förutsätter individuell och differentierad lönesättning.
För äldre tjänstemän gäller samma principer som för yngre.
3 Löneprocessen och de lokala förhandlingarna
3.1 Det är i det enskilda företaget - hos företagsledning, fackliga företrädare och anställda - som kunskaper finns om företagets förutsättningar beträffande lönebildningen. Det är i enlighet med avtalets intentioner att uppläggningen och formerna för genomförandet av löneprocessen ska ske i samverkan mellan företagsledning och de fackliga företrädarna.
Parterna bör härvid finna samarbets- och förhandlingsformer som stödjer ett aktivt lokalt lönearbete, där parterna kan bidra med sina kunskaper från verksamheten. Härigenom uppnås en lönesättning som kan accepteras av både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen.
I förhandlingen görs först en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tilläm p- ningen på företaget samt träffas överenskommelse om lönerevisionsdatum, formerna och de lokala kriterierna för lönerevisionen.
Enas inte parterna om annat är lönerevisionsdatum 1 april 2001, 1 april 2002 respektive 1 april 2003.
3.2 Det är av avgörande betydelse för lönesättningen att en dialog förs mellan chef oc h be- rörd CF-medlem. Dialogen bör behandla aktuella arbetsuppgifter, arbetssituationen, ut- vecklingsmöjligheter, kompetenskrav, uppnådda resultat i relation till satta mål - allt sett i ett helhetsperspektiv på kort och lång sikt - med koppling till individuell löneutveckling.
Ett framgångsrikt arbete med lönesättning förutsätter vidare att kompetensutvecklingen på ett naturligt sätt kopplas till detta arbete. Härigenom kan tjänstemännen stimuleras och känna gensvar för gjorda satsningar och framsteg.
3.3 De lokala parterna ska genomföra lönerevisionen så att lönesättningen bidrar till att en önskad lönestruktur bibehålls eller uppnås med en motiverad lönedifferentiering mellan de enskilda tjänstemännen. Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mera kvalifice- rade arbetsuppgifter, ökade krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, förbättrade arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.
3.4 Om lokal överenskommelse om annat inte träffas, ökas lönesumman för de CF-medlem- mar vid företaget som omfattas av lönerevisionen efter den årliga lönerevisionen med minst 2,6 % för 2001, 2,3 % för 2002 och 2,1 % för 2003, varav varje heltidsanställd tjänsteman som omfattas av lönerevisionen senast den 1 januari 2002, 1 januari 2003 och 1 januari 2004 ska ha erhållit en rimlig lönehöjning beaktat av åtgärder enligt 3.3 ovan.
Till ovanstående löneutrymme tillkommer så kallad sedvanlig löneglidning inom avtals- området.
Parterna är ense om att värdet av löneavtalet sett över hela avtalsperioden motsvarar vad som beräknats för övriga tjänstemannaområden på arbetsmarknaden.
3.5 Med utgångspunkten att varje anställd - till följd av sina arbetsuppgifter och av sina upp- nådda resultat i förhållande till satta mål - bidrar till företagets produktivitetsutveckling, ökade lönsamhet och tillväxt bör detta medföra att alla anställda i princip bör få löneö k- ning. Om en tjänsteman inte skulle erhålla lönehöjning ska särskilda överväganden göras mellan berörda parter om orsakerna härtill och dessa bör överenskomma om vilka åtgä r- der som bör vidtas i syfte att åstadkomma en förändring.
3.6 Det ligger i avtalets anda att överenskommelsen om löner träffas lokalt. Enligt avtalets förhandlingsordning kan dock central förhandling påkallas av endera parten.
3.7 Detta avtal gäller till och med den 31 mars 2004.
KFO och CF ska i god tid före avtalets utgång uppta förhandlingar i syfte att träf fa nytt avtal innan det gamla avtalet löpt ut.
Stockholm den 8 mars 2001
KOOPERATIONENS FÖRHANDLINGSORGANISATION
SVERIGES CIVILINGENJÖRS- FÖRBUND
Allmänna anställningsvillkor
§ 5 Sjuklön
Mom 6 Havandeskapslön benämns Föräldralön och ändras enligt följande: Mom 6:1
En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller i samband med födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till havandeskapspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.
Mom 6:2
Föräldralön utgörs av
– 1 månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalender- dagen enligt mom 4:2, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej två år i följd,
– 2 månadslöner minus 60 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalen- derdagen enligt mom 4:2, om tjänstemannen har varit anställd i två år i följd eller mer.
Om tjänstledigheten skulle bli kortare än 1 respektive 2 månader utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Mom 6:3
Föräldralönen utbetalas månatligen vid ordinarie löneutbetalningstillfälle enligt mom 6:2 när tjänstledighet börjar.
Mom 6:4
Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom 6:5
Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.
§ 6 Övertidskompensation
Mom 1:1 stycke 3 ändras enligt följande:
Sådana överenskommelser ska gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.
Ny anmärkning:
Anmärkning
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskommelsen vilar på, skall tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.
Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetst i-
den på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser. Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbete.
§ 13 Giltighetstid
Överenskommelsen gäller till och med den 31 mars 2004. För tid efter den 31 mars 2004 gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Omfattnings-, tillämpnings- och förhandlingsregler
1. Omfattning
1.1 Detta lönebildningsavtal omfattar ej tjänsteman som anställts för en anställningstid om högst sex månader om inte annat sägs i det enskilda anställningsavtalet.
1.2 Kontraktslön
Löneavtalet tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej framgår av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades.
2. Tillämpningsregler
2.1 Begreppet företag
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort har flera enheter gäller om så har varit klar praxis vid företaget, tillämpningen av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffas, avses med "företag" föret aget som helhet.
2.2 Retroaktiv omräkning
Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar samt gjorda tjänstledighetsa v- drag och sjukavdrag.
2.2.1 Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genom- snittliga lönehöjningen för tjänstemännen vid företaget, såvida inte lokal överenskomme l- se träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje tjänsteman.
2.2.2 Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.
2.2.3 Sjuklön
Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen i sjukperioden ska omräknas retroaktivt. Sjukav- drag fr o m 15:e kalenderdagen ska ej omräknas retroaktivt.
2.3 Arbetstidsförändring
Om arbetstidens längd för tjänstemännen vid företaget eller vissa av dessa förändras ska lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen.
3. Provision
För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.
4. Premielön
För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän.
5. Anmälan om pensionsmedförande lön
Företagen ska till KP Pension & Försäkring såsom pensionsmedförande lön anmäla löne- höjning från den dag lönehöjningen skett.
6. Förhandlingsordning och fredsplikt
6.1 Lokal förhandling
Om tjänstemannaklubben eller representant för tjänstemännen vid företaget så begär ska lokal förhandling ske om tillämpningen av detta avtal enligt vad som anges i punkt 3.1 andra stycket i lönebildningsavtalet.
6.2 Central förhandling
Kan enighet om tillämpningen av detta avtal inte nås vid lokal förhandling kan endera parten påkalla central förhandling.
De centrala parternas representanter ska vid förhandlingen aktivt - och med hänsyn till de ståndpunkter som intagits av de lokala parterna - tillämpa föreliggande avtal och beakta intentionerna vid dess tillkomst.
KFOs och SIF/CFs medverkan ska syfta till att lokala låsningar bryts upp samtidigt som nya lösningar prövas.
Vid den centrala förhandlingen tillförs den lokala tvisten dessutom ytterligare synpunkter från KFO och SIF/CF. Dessa kan bidra till att tvistefrågan kan lösas på ett sätt, som alla inblandade parter finner rimligt och riktigt.
Det åligger de centrala parternas representanter att vid tvistens behandling på alla sätt söka undvika att tvistefrågan förblir olöst och de lokala motsättningarna ökar.
6.3 Nämnden för lönefrågor
Kan enighet om löneavtalets tillämpning inte nås i central förhandling kan endera av för- bundsparterna, inom tre månader efter det att central förhandling förklarats avslutad, hänskjuta tvisten till nämnden för lönefrågor.
Nämnden består av fyra ledamöter varvid KFO respektive SIF/CF utser två ledamöter var.
Nämnden har att avge utlåtande i tvister rörande punkten 3 i lönebildningsavtalet samt vad denna bilaga anförs i punkt 3 och 4 om provision och premielön. Om ett företag skulle vägra följa nämndens utlåtande gäller ej längre avtalet i den fråga tvisten avser.
I tvister som rör avtalets omfattning och förhandlingsordningen samt vissa pensionsfr å- gor (punkt 1, 2, 5 och 6 i denna bilaga) ska nämnden fungera som skiljenämnd och avgö- ra tvisten. KFO och SIF/CF ska därvid utse en opartisk ordförande.
Medlemslista 2001-02-28
Företag med avtal 0110 (KFO-SIF/CF m fl)
Medlem | Företag | Postadress |
07311 | AMAX Konsult AB | Örebro |
07317 | Xxxxxx Xxxxxxxxx AB | Stockholm |
09958 | Atrium Fastigheter AB | Stockholm |
09056 | Barab AB | Stockholm |
03621 | Binol Filium AB | Karlshamn |
04238 | AB Biva Finans | Stockholm |
09949 | Bohus Xxxxxxx & Kantsten AB | Kungshamn |
09040 | Bohusläns Koop Stenindustri | Kungshamn |
09807 | Brf Domaren i Malmö | Malmö |
09935 | Brf Jupiter I | Täby |
09811 | Brf Lagmannen i Malmö | Malmö |
09938 | Brf Selångershus nr 4 | Sundsvall |
09099 | Butiksdatagården Bedege AB | Stockholm |
07310 | CRIFAB | Västerås |
09930 | Del-Ta Produktion AB | Kalmar |
09880 | Eko City | Uddevalla |
09863 | Eriksbo Kooperativa Förening | Angered |
09312 | Etac AB | Stockholm |
09068 | Etac Supply Center AB | Anderstorp |
09087 | Etac Sverige AB | Stockholm |
05100 | Fonus Begravningsföreningen | Stockholm |
03656 | Gustavsberg Rörsystem AB | Gustavsberg |
03667 | Gustavsberg VVS AB | Gustavsberg |
09940 | Gyllenforsen Fastigheter KB | Stockholm |
09959 | Hemfrid i Sverige AB | Stockholm |
09303 | Horredsmattan AB | Horred |
09806 | HSB Brf Xxxxxxx Xxxx i Xxxx | Xxxx |
09814 | HSB Brf Ellstorps Gem Fastighetssk | Malmö |
09854 | HSB Brf Rud i Karlstad | Karlstad |
09175 | HSB Täby-Roslagen ek för | Täby |
09951 | HSBs Brf City | Helsingborg |
09963 | Hyresgästernas Förlags AB | Stockholm |
03657 | Intra Mölntorp AB | Kolbäck |
03666 | JM Värmdöstrand AB | Gustavsberg |
03600 | Karlshamn AB | Karlshamn |
09001 | KF ek för (endast CF m fl) | Stockholm |
09871 | KF Fastigheter AB | Stockholm |
03900 | KF Invest AB | Stockholm |
03705 | KF Svenska Detaljhandels AB (endast CF m fl) | Stockholm |
01640 | Konsum Värmland | Karlstad |
00101 | Konsumentföreningen Stockholm | Stockholm |
03619 | Kvarn AB Juvel | Göteborg |
Medlem | Företag | Postadress |
09980 | LCO BoNet AB | Stockholm |
09972 | LKB Måleri och Golv AB | Luleå |
09995 | N I Advisory AB | Stockholm |
04219 | OK Biva Västerås AB | Västerås |
04037 | OK ek för | Stockholm |
04207 | OK Förlaget AB | Stockholm |
04233 | OK Försäljnings AB | Stockholm |
04053 | OK Köping ek för | Köping |
04154 | OK Marknadsservice AB | Stockholm |
04034 | OK Norrbotten ek för | Luleå |
04068 | OK Piteå ek för | Piteå |
04040 | OK Värmland ek för | Karlstad |
04041 | OK Västerbotten ek för | Umeå |
04065 | OK Örnsköldsvik ek för | Örnsköldsvik |
04237 | OK-Q8 AB | Stockholm |
09875 | Personalägda Totalteknik Väst AB | Göteborg |
04184 | Petrolia AB | Stockholm |
04224 | Preem Finans AB | Stockholm |
04205 | Preem Gas AB | Stockholm |
04187 | Preem Petroleum AB | Stockholm |
04222 | Preem Raffinaderi AB | Göteborg |
04200 | Preem Värme i Göteborg AB | Hisings Backa |
04198 | Preem Värme i Malmö AB | Malmö |
04202 | Preem Värme i Stockholm AB | Stockholm |
04201 | Preem Värme i Västerås AB | Västerås |
04199 | Preem Värme i Växjö AB | Växjö |
09006 | Riksbyggen | Stockholm |
09094 | Samordning Fastighetsskötsel | Malmö |
09968 | Sandå Projekt AB | Nacka |
09970 | Sandå Projekt Glas AB | Stockholm |
09969 | Sandå Projekt Golv AB | Stockholm |
09952 | Sandå Projekt Måleri AB | Nacka |
04183 | Scanraff AB | Lysekil |
03616 | Scotia Lipidteknik AB | Stockholm |
07316 | Skattunge Trä ek för | Orsa |
04189 | Sv Petroleum Exploration AB | Stockholm |
09012 | Sweden On Line | Stockholm |
04218 | Svenska Oljegrossister AB | Hisings Backa |
04226 | Sydbilar AB | Staffanstorp |
03625 | Sydöstbagerierna ek för | Kristianstad |
09207 | Synskadades Riksförbund | Enskede |
03612 | Tefac AB | Karlshamn |
09017 | Vår Bostad AB | Stockholm |
09962 | Vår Bostad Annons AB | Stockholm |
02570 | Östras Bröd | Halmstad |
2001-2004
Riktlinjer avseende kompetensutveckling
Utgångspunkter
Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare förändringar. Därmed har också kraven på de anställda att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.
Anpassning och utveckling är nödvändigt för att möta dessa förändringar. Mellan parterna f ö- religger en betydande samsyn när det gäller behov av kompetensutveckling och dess betydelse. Formerna för kompetensutveckling måste, för att vara ändamålsenliga och praktiska, vara a n- passade till de förutsättningar som finns i varje enskilt företag och utgå från företagets ver k- samhet, behov och långsiktiga utveckling.
Kompetensutvecklingens betydelse
För att möta de ökade kvalitetskraven och den tekniska utvecklingen krävs ett målmedvetet arbete med att utveckla kompetensen inom företaget. De anställdas yrkeskunnande, personliga engagemang och utveckling har avgörande betydelse för företagets utveckling. Det är inte til l- räckligt att bara ge vissa nyckelpersoner möjlighet till kompetensutveckling. Alla anställda, oavsett utbildningsbakgrund, bör efter behov ges möjlighet och utrymme till utveckling i arb e- tet.
Dialogens betydelse
En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagens samlade kompetens är den interna dialogen. Den kan föras vid t ex planerings- eller utvecklingssamtal och arbetsplats- träffar där företagets och individens utvecklingsbehov diskuteras.
Kompetensutveckling - ett ansvar för både företag och anställd
Företaget och den anställde har ett gemensamt ansvar för kompetensutvecklingen. Företaget måste därför göra känt vilken specifik kunskap och kompetens som behövs för företagets och den anställdes utveckling.
Det är i första hand företagets ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av anställda, organis a- tion och teknik. Varje anställd är sedan ytterst ansvarig för sin egen utveckling. Det är därför angeläget att alla anställda får möjlighet till insikt om sin situation, sina förutsättningar och de möjligheter till kompetensutveckling som föreligger.
Kompetensutveckling - löneutveckling
Ett framgångsrikt arbete med kompetensutveckling förutsätter att lönesättningen på ett natu r- ligt sätt stimulerar till personlig utveckling. Kompetensutveckling är därför en viktig faktor i lönebildningsprocessen. Det är därför viktigt att företagen tillämpar principer för lönesättning och anställningsvillkor som stimulerar de anställda till kontinuerlig kompetensutveckling.
Lokal samverkan
Parterna är överens om att formerna för dialog och kompetensutveckling samt stöd till enskilda anställdas initiativ till utveckling måste anpassas till varje företags storlek och situation.
Formerna för dialogen samt planering och genomförande av olika utvecklingsinsatser bör di s- kuteras och överenskommas mellan de lokala parterna. Det är också viktigt att representanter för de lokala fackliga organisationerna bereds möjlighet att delta i diskussioner om företagets utveckling för att kunna ge stöd till sina medlemmar.