UKTA DEL A ALLMÄN DEL
Ändrade avtalsbestämmelser i UKTA 2022–2025
UKTA DEL A
ALLMÄN DEL
§ 31 Arbetstidsformer
Undervisningspersonalens arbetstider framgår av respektive del och/eller bilaga.
Tillämpningsanvisning
Undervisningspersonalens arbetstidsformer är följande (förteckningen efter varje arbetstidsform är inte uttömmande, utan ska betraktas som exempel):
1 Arbetstid baserad på undervisningsskyldighet och övertimmar
– grundskollärare
– gymnasielärare
2 Helhetsarbetstid (byråarbetstid anpassad efter läroanstaltens verksamhet, AKTA kap. III § 8)
– rektorer och innehavare av biträdande rektorstjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier
– rektorer och biträdande rektorer vid yrkesläroanstalter
3 Arbetstider baserade på årsarbetstimmar
– lektorer i elevhandledning i grundskolan,
– lärare vid medborgarinstitut
– innehavare av studiehandledar- och speciallärartjänst med årsarbetstid i gymnasier
4 Årsarbetstid
– lärare vid yrkesläroanstalter
5 Arbetstidsformer för undervisningspersonalen inom småbarnspedagogik (del G)
– Allmän arbetstid (AKTA kap. III § 7)
– Periodarbetstid (AKTA kap. III § 9) kan bli tillämplig vid ett daghem eller sjukhus med verksamhet dygnet runt om förutsättningarna för tillämpning av periodarbete uppfylls.
Arbetstiden för timlärare vid medborgarinstitut, folkhögskolor, konstskolor för barn och unga samt för timlärare i bisyssla i tjänsteförhållande vid olika skolor och
läroanstalter bestäms enligt arbetsavtalet eller enligt respektive bestämmelse som gäller för timlärare i tjänsteförhållande.
§ 36 Semesterdagsersättning för visstidsanställda tjänsteinnehavare (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd under hela arbetsåret betalas när anställningen upphör två dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 33 mom.
2. Från semesterdagsersättningen avdras dock eventuella sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen (mån– sön).
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas om den visstidsanställda tjänsteinnehavaren verkligen varit anställd under hela arbetsåret. Det är inte meningen att mom. 2 ska tillämpas om anställningsförhållandet varit några dagar kortare än arbetsåret.
mom. 2 Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare har varit anställd en kortare tid än hela arbetsåret betalas när anställningen upphör två dagars ordinarie lön i semesterdagsersättning för varje full kvalifikationsmånad enligt § 33 mom.
2. Från semesterdagsersättningen avdras de vardagar (mån–fre) under höst-, jul-, sport- och påskloven samt de sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen.
§ 40 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet mom. 1 Moderskapsledigheten för en tjänsteinnehavare är minst 72 vardagar.
Tjänsteinnehavare har rätt att för de 72 första vardagarna under moderskapsledigheten få sin ordinarie lön enligt vad som avtalats i AKTA.
mom. 2 När karenstiderna för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren i fråga har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänstgöringen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.
Protokollsanteckning:
Bestämmelsen i UKTA del A § 40 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 3.9.2022 eller tidigare. Om barnet föds senast 29.7.2022 tillämpas denna bestämmelse, även om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare. Om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, iakttas bestämmelsen i § 40 a.
§ 40 a Lön under graviditets- och familjeledighet (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 En gravid lärartjänsteinnehavare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen har rätt till sin ordinarie lön under
graviditetsledigheten under de förutsättningar som anges i AKTA kap. V § 7 mom. 1.
mom. 2 En lärartjänsteinnehavare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen har rätt att under föräldraledigheten få löneförmåner i enlighet med sin ordinarie lön för den tidsperiod som bestäms i AKTA kap. V § 8. Förutsättningarna för betalning av löneförmåner bestäms enligt AKTA kap. V § 8.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
Betalningen av löneförmåner förutsätter att personen har tjänstledigt under tiden i fråga.
mom. 3 När karenstiderna för graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har varit anställd som lärare i kommunen ända till slutet av föregående arbetsår och anställningen fortgår i kommunen när följande arbetsår inleds.
§ 41 Dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar
mom. 1 Arbetsgivaren har rätt att få den del av dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat under tjänsteinnehavarens sjukfrånvaro eller moderskaps-/graviditets, faderskaps- eller föräldraledighet.
mom. 2 Arbetsgivaren har rätt enligt mom. 1 till dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och/eller föräldrapenning, till rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringspenning trots att tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet, om det är fråga om en tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet.
mom. 3 Arbetsgivaren har dock inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2 för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6, med undantag av faderskapspenningen. I fråga om de tjänsteinnehavare på vilka del C tillämpas har arbetsgivaren med avvikelse från ovan inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2, med undantag av faderskapspenningen, för de 34 första vardagarna räknat från sommarledighetens början.
Protokollsanteckning:
När de nya bestämmelserna om familjeledigheter (graviditets- och föräldraledighet) i sjukförsäkringslagen träder i kraft 1.8.2022, är praxis enligt mom. 2 och 3 i denna paragraf inte längre tillämpliga på de bestämmelser om familjeledighet som gäller efter lagändringen.
Tillämpningsanvisning för mom. 2 och 3:
Mom. 2 tillämpas inte på sådana familjeledigheter (graviditets- och föräldraledighet) som bestäms enligt ändringarna i sjukförsäkringslagen 1.8.2022.
Tillämpningen av mom. 3 efter ändringarna i sjukförsäkringslagen 1.8.2022: Till den del den avlönade graviditets- och/eller föräldrapenningsperioden (UKTA del A § 40 a och AKTA kap. V § 7 och 8) för en lärartjänsteinnehavare som är berättigad till graviditetspenning infaller helt eller delvis under en kalkylerad semester som börjar 16.6 eller under de 34 första vardagarna under sommarledighetsperioden, betalar arbetsgivaren för den nämnda graviditets- och/eller föräldraledighetsperioden utöver den ordinarie lönen dagpenningsandelen enligt sjukförsäkringslagen som en lönedel som inte hör till den ordinarie lönen.
mom. 4 Vad som avtalats i mom. 1–3 gäller även sådan ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar eller ersättning från annat håll som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 7 och 8.
mom. 5 För att få löneförmåner under sjukfrånvaro samt moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldraledighet ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna vid sjukfrånvaro, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldraledighet och olycksfall eller yrkessjukdom med ett belopp som motsvarar förlusten.
DEL B
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UNDERVISNINGSPERSONAL INOM ALLMÄNBILDANDE UTBILDNING
§ 2 Lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 I bilaga 1 som gäller grundskolan beräknas en lönegrundsgrupp enligt följande:
1 I årskurs 1–6 och inom förskoleundervisningen bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 15 elever.
2 I årskurs 7–9 bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 25 elever.
3 Dessutom bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om särskilt stöd.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas som sådan också på specialundervisning i klass, förberedande undervisning, flexibel grundläggande utbildning och elever inom HUX-utbildning. Elever som får särskilt stöd blir
medräknade i punkt 3 samt punkt 1 eller 2.
Protokollsanteckning
Lönegrundsgrupperna för en rektor för en specialskola beräknas fortfarande enligt bestämmelsen i § 2 i UKTA 2020–2021.
Lönegrundsgrupperna för rektorer beräknas fortfarande enligt UKTA 2020–2021 i en situation som avses i § 3 mom. 2 punkt b.
§ 3 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i grundskolor (träder i kraft 1.8.2023)
Xxxxx lönegrundsgrupper
Rektor för en skola med årskurs 1–6
4 03 01 10 1
4 03 01 20 1
4 03 01 30 1
4 03 01 40 1
12–23
24–30
31–37
38–
Rektor för en skola med årskurs 7–9 eller en sammanhållen grundskola
Rektor för en specialskola 4 03 01 10 3 6–11
4 03 01 20 3 12–20
4 03 01 30 3 21–25
4 03 01 40 3 26–
mom. 1 Lönepunkter och antal lönegrundsgrupper för rektorer. Den uppgiftsrelaterade lönen i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.
4 03 01 10 2 | –6 |
4 03 01 20 2 | 7–14 |
4 03 01 30 2 | 15–19 |
4 03 01 40 2 | 20–24 |
4 03 01 50 2 | 25–44 |
4 03 01 60 2 | 45– |
Protokollsanteckning: Lönepunkt 4 03 01 60 2, som gäller rektorer för skolor med årskurs 7–9 eller sammanhållna grundskolor med över 45 lönegrundsgrupper, träder i kraft 1.8.2023.
Se UKTA del A § 6 och 10 angående användningen av löneskalan.
Tillämpningsanvisning (gäller 1.8.2022–31.7.2025)
En högre lönepunkt än vad lönegrundsgrupperna anger bör tillämpas om det är motiverat på grund av att rektorn förutom
undervisningspersonalen har ett stort antal andra underställda eller på grund av det administrativa arbetets belastning.
Rektorns lön bestäms inte nödvändigtvis direkt enligt lönegrundsgrupperna. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas också arbetsvärderingen enligt det lokala lönesystemet.
Små ändringar i lönegrundsgrupperna medför inte automatiskt ändringar i rektorns lön om arbetets svårighetsgrad inte ändras.
mom. 2 Rektorns löneskala följer bestämmelsen för årskurs 7–9 också då en innehavare av rektorstjänst har ålagts att ansvara för
a) en skola med årskurs 1–9 eller
b) en skola med årskurs 1–6, som dessutom har minst sex lönegrundsgrupper inom specialundervisning.
Med skola avses här en administrativt självständig skola eller flera självständiga skolor, där rektorsuppgifterna har ålagts en innehavare av rektorstjänst.
Protokollsanteckning: Anvisningar om tillämpningen av punkt b efter 1.8.2023 kommer att ges genom ett cirkulär våren 2023, senast i slutet av mars.
mom. 3 För en rektor som inte har den behörighet som anges i förordning 986/1998 är den nedre gränsen i löneskalan 3–15 % lägre än de nedre gränserna i löneskalorna ovan.
Tillämpningsanvisning
Vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för rektorer beaktas vad som bestäms i UKTA del A § 6 och 10.
§ 6 a Uppgiftsrelaterad lön för studiehandledare i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Grundlönen för en studiehandledare i gymnasiet som har studiehandledarbehörighet (4 04 04 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla som har behörighet för studiehandledning i gymnasiet (4 04 07 06 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.
mom. 2 För en lärare (lönepunkt 4 04 04 06 7 eller 4 04 07 06 7) som inte har studiehandledarbehörighet, men som har annan lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning är lönen högst 5 % lägre än grundlönen enligt mom. 1. För en studiehandledare som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.
§ 6 b Uppgiftsrelaterad lön för speciallärare i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Grundlönen för lärare med speciallärarbehörighet för gymnasieundervisning (4 04 04 07 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla som har speciallärarbehörighet för gymnasieundervisning (4 04 07 07 6) i dyrortsklass I och II, se lönebilagan.
mom. 2 För en lärare (lönepunkt 4 04 04 06 7 eller 4 04 07 06 7) som inte har speciallärarbehörighet, men som har annan lärarbehörighet för gymnasieundervisning eller grundläggande utbildning är lönen högst 5 % lägre än grundlönen enligt mom. 1. För en speciallärare som saknar lärarbehörighet är grundlönen högst 30 % lägre.
§ 8 Årsbundet tillägg (träder i kraft 1.8.2022)
Tabell 1 | 5 år | 8 år | 10 år | 15 år | 20 år |
Rektorer och biträdande rektorer | – | – | 5 % | 5 % | 10 % |
Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan | 4 % | 3% | 6 % | 6 % | 6 % |
Förskollärare och timlärare i huvudsyssla | 6 % | 2 % | 9 % | 6 % | 6 % |
Tjänsteinneha vare i elevhandledni ng i grundskolan | 2 % 2 % | 2 % 3 % | 5 % 5 % | 11 % 11 % | – |
Studiehandled ning i gymnasiet: tjänsteinnehav |
are och timlärare i huvudsyssla Specialundervi sning i gymnasiet: tjänsteinnehav are och timlärare i huvudsyssla | |||||
Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/vu xengymnasiu m | 6 % | 2 % | 10 % | 4 % | 6 % |
- tabell saknas
§ 10 Antal undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst
mom. 1 Xxxxx undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6 är följande:
Antal lönegrundsgrupper | i | skolan | Undervisningstimmar per vecka |
12–17 | 10– | ||
12 | |||
18–23 | 9–11 | ||
24–29 | 6–9 | ||
30–35 | 4–6 | ||
36–41 | 3–5 | ||
42– | –2 | ||
mom. 2 Xxxxx undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9 (7–9-skola eller sammanhållen grundskola) är följande:
Antal lönegrundsgrupper | i | skolan | Undervisningstimmar per vecka |
1–3 | 9–11 | ||
4–9 | 7–9 | ||
10–20 | 5–7 | ||
21–25 | 4–6 | ||
26–30 | 2–4 | ||
31– | –2 | ||
mom. 3 Xxxxx undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola är följande:
Antal lönegrundsgrupper | i | skolan | Undervisningstimmar per vecka |
1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31– | 11– 13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4 | ||
mom. 4 Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen (se § 3 mom. 2) med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.
Tillämpningsanvisning för mom. 1–4 (gäller 1.8.2022–31.7.2025) En rektor kan åläggas två timmar färre undervisningstimmar än vad antalet lönegrundsgrupper anger om det finns en stor mängd
administrativt arbete i skolan. Rektorns administrativa arbete påverkas till
exempel av mängden annan personal utöver undervisningspersonalen. Vid bedömningen av belastningsgraden i rektorns administrativa arbete beaktas de lösningar skolan har med biträdande rektor eller biträdande föreståndare. Rektorns undervisningstimmar behöver inte bindas till arbetsschemat.
Rektorns undervisningsskyldighet ändras inte till följd av små ändringar i lönegrundsgrupperna om rektorns totala arbetsbelastning förblir oförändrad.
En rektor kan åläggas högst två undervisningstimmar mer än vad antalet lönegrundsgrupper i skolan anger. Det administrativa arbetet ska i så fall minska i motsvarande mån på ett verifierbart sätt. Ett större antal undervisningstimmar måste kunna motiveras med en exceptionell situation som gäller ordnandet av undervisningen (se del B bilaga 1 § 9 mom. 5).
mom. 5 Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 får en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka räkna följande uppgifter till antalet undervisningstimmar:
a) klassföreståndaruppgifter
b) förberedelser för demonstrationer i fysik och kemi (också när individuellt lönetillägg betalas)
c) förberedelser för demonstrationer i biologi
d) stödundervisning.
mom. 6 Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 kan till antalet
undervisningstimmar för en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka av särskilda skäl räknas också följande uppgifter:
e) skötsel av bibliotek
f) skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi
g) ordnande av gemensamma musikframträdanden
h) elevhandledning
i) klubbarbete
mom. 7 För en gymnasierektor fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till högst 418 timmar. Det är dock möjligt att fastställa antalet undervisningstimmar per år till högst 456 timmar. I så fall kan skolan ha högst 100 studerande och det får inte ingå rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen i rektorns tjänsteutövningsskyldighet, eller också ska det finnas någon annan grundad anledning till det högre antalet undervisningstimmar.
mom. 8 För en rektor för ett vuxengymnasium fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till högst 363 timmar. I antalet undervisningstimmar kan ingå handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur (bilaga 3 § 6 mom. 2) och anordnande av sommarkurser (bilaga 3 § 9).
Tillämpningsanvisning
Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter, rektorns ansvar för budgeten och andra lokala specialförhållanden.
§ 13 Arbetstid för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 För en innehavare av lektorstjänst i elevhandledning är den arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för 1 221 timmar per läsår. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller mellan måndag och fredag, förkortas den årliga bundna arbetstiden med 7 timmar för varje nämnd söckenhelg.
mom. 2 Av arbetstiden ovan kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. En del av den tid som regleras av arbetsgivaren ska förläggas till skolans sommaravbrott. Denna tid, som främst gäller arbete med gemensam antagning, är 30–50 timmar av arbetstiden ovan.
mom. 3 Det övriga arbete som hör till lektorstjänsten i elevhandledning utförs under icke-bunden arbetstid, som tjänsteinnehavaren själv får bestämma tid och plats för.
Tillämpningsanvisning
Den icke-bundna arbetstiden är avsedd för förberedelse av lektioner, sammanställning och utarbetande av studiematerial, läsning av facklitteratur samt förberedelse av andra handledningsuppgifter i skolan.
mom. 4 Den arbetstid som regleras av arbetsgivaren enligt mom. 1 får överskridas med högst 75 timmar, om det undervisnings- och handledningsarbete som fastställts för elevhandledaren inte kan minskas och överskridningsbehovet beror på en oförutsedd ökning av handledningsarbetet, till exempel då utbildningsanordnaren får fler skyldigheter till följd av utvidgad läroplikt.
Arbetsgivaren och elevhandledaren ska komma överens om överskridningen av arbetstiden och hur den förläggs. En överenskommelse ingås också om det handledningsarbete som ska utföras under den överskridande arbetstiden och när arbetet ska utföras. Det handledningsarbete som ska utföras under överskridande arbetstid och förläggningen av arbetstiden planeras genom en separat arbetstidsplan.
Den överskridande arbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 102.
§ 13 a Arbetstid för studiehandledare med årsarbetstid i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Den årliga arbetstiden för en studiehandledare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.
Tillämpningsanvisning
Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter.
Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, görs detta genom att arbete och uppgifter som läraren fått tas bort eller byts. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.
Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för är avsedd för förberedelse av studiehandledningskurser och sammanställning och utarbetande av anknytande studiematerial och för bland annat samarbete med arbetslivet och högskolor.
mom. 2 Av den arbetstid för studiehandledare som regleras av arbetsgivaren kan 30–50 timmar förläggas till skolans sommaravbrott.
mom. 3 Årsarbetstiden på 1 600 timmar kan överskridas med högst 100 timmar, om det undervisnings- eller handledningsarbete som fastställts i planen för studiehandledarens arbetstidsanvändning inte kan minskas och överskridningsbehovet anknyter till projektarbete eller andra särskilda uppgifter i gymnasiet. Arbetsgivaren och studiehandledaren kommer överens om överskridningen av årsarbetstiden. Arbete som utförs under
överskridande arbetstid planeras genom en särskild arbetstidsplan, och av denna arbetstid kan högst 30 timmar förläggas till skolans avbrott. Arbetstid som överskrider årsarbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 133.
mom. 4 Den årliga arbetstiden för en studiehandledare i gymnasiet som anställts som timlärare i huvudsyssla är minst 870 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 23 timmar per vecka. Andelen arbetstid som timläraren får bestämma tid och plats för bestäms enligt mom. 1.
Lönen för en timlärare som arbetar mindre än 1 600 timmar är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid.
§ 13 b Arbetstid för speciallärare med årsarbetstid i gymnasiet: tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Den årliga arbetstiden för en speciallärare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.
Tillämpningsanvisning
Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger lärarens uppgifter. Sådana uppgifter är bland annat specialundervisning och speciallärarens uppgifter i en konsultativ roll som stöd för ämneslärare i gymnasiet i anknytning till stöd för de studerandes lärande samt samarbete med elevvården.
Om det under arbetsperioden är nödvändigt att ändra den fastställda planen för arbetstidsanvändning, görs detta genom att arbeten och uppgifter som läraren fått stryks eller byts ut. Hur planen har realiserats följs upp och bedöms i slutet av höst- respektive vårterminen.
Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för är avsedd för bland annat arbete som hänför sig till förberedelse av specialundervisning och stöd för de studerandes lärande.
mom. 2 Av den arbetstid för speciallärare som regleras av arbetsgivaren kan högst 30 timmar förläggas till skolans avbrott, om man kommit överens om detta lokalt med förtroendemannen i fråga.
mom. 3 Årsarbetstiden på 1 600 timmar kan överskridas med högst 100 timmar, om det undervisningsarbete eller övriga arbete som fastställts i planen för speciallärarens arbetstidsanvändning inte kan minskas och överskridningsbehovet anknyter till projektarbete eller andra särskilda uppgifter i gymnasiet. Arbetsgivaren och specialläraren ska komma överens om överskridningen av årsarbetstiden. Det handledningsarbete som ska utföras under överskridande arbetstid planeras genom en separat arbetstidsplan. Arbetstid kan förläggas till sommaravbrottet, om det är nödvändigt på grund av uppgifternas karaktär Arbetstid som överskrider årsarbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den
ordinarie lönen med 133.
mom. 4 Den årliga arbetstiden för en speciallärare i gymnasiet som anställts som timlärare i huvudsyssla är minst 870 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 23 timmar per vecka. Andelen arbetstid som timläraren i huvudsyssla får bestämma tid och plats för bestäms enligt mom. 1. Lönen för en timlärare som arbetar mindre än 1 600 timmar är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid.
§ 14 Lärararbetsdagar
mom. 1 En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan en av dessa dagar av särskilda skäl ordnas som två separata sammanlagt minst sex timmar långa pass.
mom. 2 Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den i mom. 1 nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling av arbetsplatsen som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet, högst två dagar (högst 12 timmar) per läsår.
mom. 3 Arbetstiden under en sådan dag som avses i mom. 2 är 6 timmar, och utvecklingsdagen ska ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av arbetstiden under terminen. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena ordnas som två tretimmars pass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna, om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt. För en utvecklingsdag (6 tim.) betalas en dagslön i samband med följande månads lönebetalning.
Tillämpningsanvisning
Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i de lärardagar som avses i mom. 2 (t.ex. lärardag för uppdatering av läroplaner, lärardag om grunderna för utvärdering av skolarbetet, utvecklingsdag för arbetsplatsen) eller om en del av kommunens lärare ska delta (t.ex. lärarna för årskurs 7–9) eller en del av lärarna i någon skola (utvecklingsgrupp för samarbete mellan skolor, e.d.). De lärararbetsdagar som avses i mom. 1, lärarmöten under läsåret och den tid lärarna har för planering per vecka kan givetvis användas för motsvarande arbete, till exempel för sådana uppgifter som nämns i utbildningslagstiftningen. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.
mom. 4 Slopat 1.10.2007–31.7.2025
§ 14 a Byte av arbetstid (träder i kraft 1.8.2022)
Under ett läsår kan högst 76 timmar av undervisningsarbetet genom överenskommelse bytas ut mot utvecklingsarbete / mentor- och/eller tutorarbete.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen gör det möjligt för läraren och rektorn att komma överens om att undervisningstimmar byts mot utvecklingsarbete / mentor- och/eller tutorarbete. Under ett läsår kan högst 76 undervisningstimmar bytas ut. Vid utbytet tillämpas koefficienten 1,5, och då motsvaras 76 undervisningstimmar av 114 timmar utvecklingsarbete / mentor- och/eller tutorarbete. Läraren och rektorn kommer överens om vilket slags uppgifter denna arbetstid ska användas till. Det är också möjligt att komma överens om att arbetstiden ska användas exempelvis till lärarens kompetensutveckling eller till verksamhet som stöder arbetshälsan.
§ 18 Ersättning till ambulerande lärare (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera verksamhetsställen och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan dem (i genomsnitt en eller två gånger), betalas en ersättning i euro enligt lönebilagan. Om läraren byter verksamhetsställe tre eller fyra gånger, betalas ersättningen förhöjd med 50 %. Vid fem eller flera byten betalas dubbel ersättning.
Tillämpningsanvisning
Ersättning enligt bestämmelsen betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än 2 kilometer.
mom. 2 Bestämmelsen kan undantagsvis tillämpas också på en lärartjänsteinnehavare som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen, trots att läraren inte byter verksamhetsställe mitt under dagen. För att bestämmelsen ska tillämpas förutsätts då att det finns en orsak som beror på lokala särförhållanden i anknytning till anordnandet av utbildning. En sådan orsak kan anses vara långa avstånd mellan verksamhetsställena eller skärgårdsförhållanden, som gör det nödvändigt att ha ambulerande lärare på grund av det låga antalet elever eller studerande. Avstånden mellan verksamhetsställena bör vara minst 40 kilometer. En ersättning i euro enligt lönebilagan betalas om läraren har två verksamhetsställen. Om verksamhetsställena är tre eller fler betalas ersättningen förhöjd med 50 %. Förhöjd ersättning betalas också om avståndet mellan verksamhetsställena är minst 80 kilometer.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna i denna paragraf (mom. 1 och 2) tillämpas också på timlärare i huvudsyssla. Bestämmelserna blir tillämpliga på gemensamma timlärare i huvudsyssla om det är fråga om samma utbildningsanordnares grundskola/gymnasium.
Bestämmelsen ersätter inte resekostnadsersättningar som betalas
enligt AKTA bilaga 16.
mom. 3 Om det krävs för att antalet undervisningstimmar enligt undervisningsskyldigheten ska uppfyllas för en lärartjänsteinnehavare, eller om bestämmelsen tillämpas på en timlärare i huvudsyssla som har underskott i undervisningsskyldigheten, kan ersättningen enligt denna bestämmelse användas till att fylla ut undervisningsskyldigheten enligt följande formel:
Ersättningen i euro till den ambulerande läraren / lärarens ordinarie månadslön som motsvarar full undervisningsskyldighet x lärarens undervisningsskyldighet.
§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en separat angiven uppgift som gäller utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt eller mentor- och/eller tutorarbete betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från lönebilagan.
mom. 2 I grundskolan ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för en uppgift enligt mom. 1
mom. 3 Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i mom. 2 enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.
mom. 4 I fråga om grundskolor som inte har tillgång till den skolspecifika kvoten i mom. 1–2 kan den behöriga myndigheten i kommunen enligt övervägande på samma grunder som i mom. 1 använda det belopp per månad som framgår av lönebilagan för varje helt tiotal av skolornas sammanlagda antal lönegrundsgrupper för utveckling, planering eller administration av undervisningen i enskilda skolor eller i kommunen.
mom. 5 I gymnasier ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för det ändamål som avses i mom. 1.
mom. 6 Vid vuxengymnasier kan den behöriga myndigheten i kommunen enligt prövning använda följande belopp per månad för det ändamål som avses i mom. 1:
Om målen för uppgiften godkänts och man på förhand kommit överens med läraren om uppföljning av måluppfyllelsen, betalas månatligen enligt uppgiftens svårighetsgrad och ansvar tidsbegränsat det belopp som framgår av lönebilagan per varje tiotal tjänsteinnehavare i huvudsyssla vid vuxengymnasiet och timlärare som uppnår huvudsyssla på basis av timmar i vuxengymnasiet.
mom. 7 (gäller 1.8.2016–31.7.2025)
Om det för ordnandet av utbildningen är nödvändigt att tillämpa denna paragrafs bestämmelser om grundskolan på ett annat sätt, kan arbetsgivaren besluta att en del av ersättningen för tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter används på kommunnivå.
Tillämpningsanvisning
En del av beloppet enligt mom. 2 som beräknas per skola och som framgår av lönebilagan kan enligt arbetsgivarens övervägande användas på kommunnivå, om det är motiverat för utvecklingen av hela kommunens undervisning och det inte är ändamålsenligt att använda hela beloppet i enskilda skolor. Minst 70 procent av beloppet ska ändå tilldelas enskilda skolor.
Innan beslut fattas om att använda skolspecifika pengar på kommunnivå bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.
§ 28 Avtalsbestämmelserna i del B som gäller timlärare i huvudsyssla
§ 1 Tillämpliga avtalsbestämmelser
§ 7 Bestämning av lönen
§ 8 Årsbundet tillägg
§ 14 Lärararbetsdagar
§ 14 a Byte av arbetstid (träder i kraft 1.8.2022)
§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden
§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer
§ 18 Ersättning till ambulerande lärare (träder i kraft 1.8.2022)
§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner (träder i kraft 1.8.2022)
§ 20 Administrativa rektorsuppgifter
§ 23 Betalning/minskning av övertimarvode, övertimme som betalas enligt övertimarvodesgrunden och ersättningar för särskilda uppgifter under tjänstledighet
§ 24 Lön för visstidsanställda tjänsteinnehavare
§ 25 Resekostnadsersättningar för ambulerande lärare
§ 26 Övergångsbestämmelse för lärare som 1.8.2005 övergått till lön angiven i euro
§ 27 Övergångstillägg 1.3.2007 vid övergång till löner baserade på arbetsvärdering
DEL B BILAGA 1 GRUNDSKOLAN
§ 1 Indelning av den grundläggande utbildningen
Denna bilaga tillämpas på utbildning som ges i grundskolan:
1 Årskurs 1–6 och förskoleundervisning för elever som inte omfattas av förlängd läroplikt
2 Årskurs 7–9 och HUX-utbildning i samband med den grundläggande utbildningen
3 Specialundervisning enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning
Tillämpningsanvisning för punkt 1 och 2
En blandad grupp består av elever i årskurs 1–6 och 7–9. Om över hälften av eleverna är elever från årskurs 1–6 tillämpas bestämmelserna för årskurs 1–6 på den blandade gruppen. Om minst hälften av eleverna i den blandade gruppen är elever från årskurs 7–9 tillämpas bestämmelserna för årskurs 7–9.
§ 6 Samplanering 1.8.2007–31.7.2025
Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lärare per vecka ska läraren i skolan delta i samplanering av undervisningen, möten som gäller olika ämnesområden och sakfrågor, samarbetet mellan hem och skola och planeringen av undervisning och arbetsuppgifter som gäller utvecklingen av skolans verksamhet. Arbetstiden bestäms enligt § 6 a.
Tillämpningsanvisning
Vid planering av arbetstiden för samplanering bör man ge akt på att denna arbetstid i mån av möjlighet används jämnt fördelad över hela arbetsåret.
§ 8 Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare
mom. 1 Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:
Xxxxx lönegrundsgrupper skolan/skolorna | Timantal/vecka |
1–2 | 1 |
3 | 2 |
4–5 | 3 |
6–7 | 6 |
8 | 7 |
9–12 | 9 |
13– | 12 |
mom. 2 Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola, bestäms timantalet enligt tabellen ovan separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan.
mom. 3 Slopat (slagits ihop med mom. 1)
mom. 4 Om två eller flera skolor med årskurs 1–6 har en gemensam föreståndare, kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver vad som anges i mom. 1.
Tillämpningsanvisning för mom. 1–4 (träder i kraft 1.8.2023)
Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper (del B § 2) från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten för en skolföreståndare, om tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrat.
mom. 5 (gäller 1.8.2022–31.7.2025)
En lärartjänsteinnehavare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola kan undantagsvis förordnas till skolföreståndare av orsaker som beror på lokala särförhållanden. Sådana orsaker kan anses vara till exempel långa avstånd eller skärgårdsförhållanden. Då är det inte ändamålsenligt att ha en rektorstjänst på grund av det låga elevantalet. Det kan vara motiverat att ha en skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola också i en situation där det kan påverka antalet skolor som fastställts för innehavaren av en rektorstjänst i kommunen.
På en skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola tillämpas bestämmelserna ovan i mom. 1–4.
Arbetsgivaren kan dessutom bestämma att till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till skolföreståndare i årskurs 7–9 eller i en sammanhållen grundskola ska räknas högst 3 timmar mer, om detta kan motiveras med lokala särförhållanden. Skolföreståndarens undervisningsarbete ska dock uppgå till minst fyra timmar i veckan.
§ 9 Inräknande av biträdande föreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande föreståndare
mom. 1 Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flera skolor med årskurs 1–6, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:
Xxxxx lönegrundsgrupper i skolan/skolorna | Timantal/vecka |
24–29 | 1–3 |
30–35 | 3–6 |
36–41 | 6–9 |
42– | 11–14 |
mom. 2 För en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare för någon annan grundskola/andra grundskolor än de som avses i mom. 1 räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:
13–20
21–25
3–6
5–10
Timantal/vecka
Xxxxx lönegrundsgrupper i skolan/skolorna
26–30
31–
8–16
10–18
Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2
Om det undantagsvis har förordnats flera biträdande föreståndare för en skola/flera skolor fördelas timantalet i mom.1 eller 2 mellan de biträdande föreståndarna.
mom. 3 Har slopats
mom. 4 Om en grundskola och ett gymnasium har en gemensam rektorstjänsteinnehavare och det till biträdande föreståndare har förordnats en grundskollärare, räknas lönegrundsgrupperna i grundskolan och gymnasiet ihop vid bestämning av timantalet enligt mom. 2.
Tillämpningsanvisning för mom. 1–4 (gäller 1.8.2022–31.7.2025)
Till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare eller biträdande rektor kan räknas ett större antal timmar än vad antalet lönegrundsgrupper anger, om det finns en stor mängd administrativt arbete i skolan. Det administrativa arbetet i skolan påverkas till exempel av mängden annan personal utöver undervisningspersonalen. Det timantal som räknas till undervisningsskyldigheten kan vara högst två timmar mer.
Arbetsgivaren kan bestämma att till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande skolföreståndare eller biträdande rektor ska räknas ett timantal som överskrider det ovan nämnda (mom. 1 och mom. 2) med högst 3 timmar. Bestämmelsen ska basera sig på lokala särförhållanden och grunderna ska bedömas varje läsår. Förutsättningen för att de överskridande timmarna ska räknas till undervisningsskyldigheten är att dessa timmar inte är övertimmar.
Protokollsanteckning, mom. 4:
I den ändrade bestämmelsen om lönegrundsgrupper (del B § 2) från 1.8.2023 har mom. 2 slopats. Momentet angav hur lönegrundsgrupperna i gymnasiet beräknas. Om en grundskola och ett gymnasium har en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare i enlighet med bestämmelsen, bestäms inräknandet i undervisningsskyldigheten för en biträdande föreståndare på samma grunder som för läsåret 2021–2022. Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten, om lärartjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrat.
mom. 5 (Gäller 1.8.2022–31.7.2025)
Genom ändringar i tjänsteutövningsskyldigheten (KomTjL 23 §) kan administrativa rektorsuppgifter av grundad anledning överföras på en lärartjänsteinnehavare, dock inte chefsarbete. I en skola med årskurs 1–6 är en sådan överföring möjlig om antalet lönegrundsgrupper är
minst 36 och i andra grundskolor om antalet lönegrundsgrupper är minst 26. I en skola med årskurs 1–6 kan högst 5 timmar administrativa uppgifter räknas till undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare och i andra grundskolor högst 7 timmar. Den avvikande bestämmelsen om arbetstid kan tillämpas för ett läsår i sänder.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas bara om de administrativa uppgifterna inte kan överföras på en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare/biträdande rektor.
§ 16 Skötsel av AV-apparatur och ansvar för datorutrustning (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Till en lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-apparatur betalas följande ersättning:
Skola med årskurs 7–9 | |||
1–11 | lönegrundsgrupper | 1 | årsveckotimme |
12– | lönegrundsgrupper | 1,5 | årsveckotimmar |
Skola med årskurs 1–6 och specialskola | |||
färre än 12 | lönegrundsgrupper | 0,5 | årsveckotimmar |
12–19 20– | lönegrundsgrupper lönegrundsgrupper | 1 1,5 | årsveckotimme årsveckotimmar |
Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensam AV- apparatur som en grundskollärare har ålagts att sköta, räknas alltid 1,5 årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten.
mom. 2 Till en lärare som ålagts ansvaret för skötsel och övervakning av datorutrustning betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckotimmar.
§ 17 Elevkårshandledning
Till en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren i årskurs 7–9 betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en halv veckotimme om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning som motsvarar årsarvodet för en och en halv veckotimme i större skolor.
Protokollsanteckning:
Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra ersättningen till en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren, om skolans storlek är oförändrad.
§ 24 Kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Denna avtalsbestämmelse kan införas om man kommer överens om det med förtroendemannen.
mom. 2 Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att sköta en tilläggsuppgift som gäller utveckling, planering eller administration av en skola eller kommunens undervisningsväsende eller åläggs mer arbete än i genomsnitt med anskaffningar eller underhåll i samband med konst- och färdighetsämnen, betalas en ersättning utgående från hur mycket arbete uppgiften medför och hur krävande och ansvarsfull uppgiften är. Arbetsgivaren fastställer det penningbelopp som används för tilläggsuppgifter på skol- eller kommunnivå.
Tillämpningsanvisning
Det arbete som kan komma att ersättas enligt bestämmelsen är annat arbete än det som hör till den egna tjänsten (de grundläggande uppgifterna). De uppgifter som hör till lärarens grundläggande uppgiftsbeskrivning är inte tilläggsuppgifter.
Genom särskilda ersättningar ersätts sådana tilläggsuppgifter som inte hör till varje lärares grundläggande uppgiftsbeskrivning, till exempel krävande utvecklingsprojekt eller skötsel av skolans bibliotek.
Tilläggsuppgifterna kan ersättas enligt del B § 14 mom. 2 (planeringsarbete, arbetsplatsutveckling, utbildning utanför skolarbetstiden) eller enligt denna avtalsbestämmelse. Krävande utvecklingsuppgifter kan vara internationellt, nationellt eller kommunalt arbete, till exempel utarbetande av en läroplan eller ett värderingssystem eller något annat utvecklingsprogram, uppdrag som kontaktperson vid internationellt samarbete som gäller skolans verksamhet, till exempel EU-projekt, arbete i anknytning till deltagande i något av Undervisningsministeriets eller Utbildningsstyrelsens nationella projekt för utveckling av undervisningen eller i planeringen i samband med ett byggprojekt på skolan osv. (t.ex. sakkunnig i planering av ett klassrum för kemiexperiment).
Genom denna avtalsbestämmelse ersätts den tid som behövs för att utföra extra arbete som arbetsgivaren bestämt. Bestämmelsen ger inte möjlighet att fastställa en väsentligt högre svårighetsgrad för arbetet och beakta detta i den uppgiftsrelaterade lönen. Samma arbete/faktor kan inte ersättas både som mertidsarbete och genom högre svårighetsgrad i den uppgiftsrelaterade lönen, om det inte är fråga om en tilläggsuppgift, som inte hör till den grundläggande uppgiftsbeskrivningen och som kräver extra arbetstid och samtidigt innebär en väsentligt högre svårighetsgrad.
mom. 3 För ersättning av tilläggsuppgifter enligt mom. 2 ska användas det sammanlagda beloppet av ersättningarna enligt del B § 19 och del B bilaga 1 § 23, vilka framgår av lönebilagan (tilläggsuppgifter i enskilda skolor och kommuner samt konst- och färdighetsämnen).
mom. 4 För ett ändamål enligt mom. 2 får kommunens behöriga myndighet enligt eget övervägande, utöver det belopp som bestäms i mom. 3,
använda det belopp som myndigheten föregående läsår använde för särskilda uppgifter enligt UKTA del B bilaga 1 § 11–21.
mom. 5 Lokalt kan man dessutom komma överens om att för ett ändamål enligt mom. 2 använda ett större belopp än beloppet enligt mom. 3 och
4. Beloppet enligt detta moment finansieras med en lokal justeringspott eller med andra medel som enligt arbetsgivarens övervägande används för detta ändamål. Till den del som den lokala justeringspotten används för dessa uppgifter, kan pengarna fördelas på nytt när den lokala potten ska fördelas nästa gång, om penningbeloppet inte längre används till att betala ersättning för uppgifter enligt denna avtalsbestämmelse.
mom. 6 Om det krävs för att antalet undervisningstimmar enligt undervisningsskyldigheten ska uppfyllas för en lärartjänsteinnehavare, eller om bestämmelsen tillämpas på en timlärare i huvudsyssla som har underskott i undervisningsskyldigheten, kan en tilläggsuppgift enligt denna paragraf användas till att fylla ut undervisningsskyldigheten enligt följande formel:
Den månatliga ersättningen i euro för tilläggsuppgiften / lärarens ordinarie månadslön som motsvarar full undervisningsskyldighet x lärarens undervisningsskyldighet.
§ 30 Andra bestämmelser som gäller timlärare
mom. 1 På timlärares löner tillämpas del A § 22, 23 och 24 samt bestämmelserna i § 9, § 10 mom. 4 och § 11–23 i denna bilaga. På lönen för timlärare i huvudsyssla tillämpas dessutom bestämmelserna i § 10 mom. 1 och 2, § 24 samt § 26 i denna bilaga.
mom. 2 Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan, men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilken ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar.
mom. 3 För en timlärare i bisyssla som har en tjänst i gymnasiet bestäms timundervisningstimmarna vid avbrott i tjänsteutövningen enligt del B
§ 23.
DEL C
UNDERVISNINGSPERSONALEN INOM YRKESUTBILDNINGEN
V Lediga perioder
§ 18 Xxxxxx perioder för lärare mom. 1
Under perioden 2.5–30.9 ska lärarna ha en åtta (8) veckor, dvs. 56 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till.
Sommarledigheten kan ges i högst tre delar, och av dessa ska en del vara minst fyra (4) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra (4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.
mom. 2
De lärare som övergått från del E ska under perioden 2.5–30.9 ha en sex (6) veckor, dvs. 42 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst fyra delar och av dessa ska en del vara minst tre (3) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en ledig period på fyra
(4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar, och den kan ges i högst fyra delar.
Med en lärare som avses i detta moment kan man komma överens om att antalet lediga perioder bestäms enligt § 18 mom. 1.
VII Timlärare
§ 25 Timlärare i huvudsyssla mom. 1
Lönen för en timlärare vars årliga arbetstid är 1 500 timmar (arbetstid för heltidsanställda) bestäms på samma grunder som för en lärartjänsteinnehavare i § 12. Lönen för en timlärare som arbetar mindre än 1 500 timmar är lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid.
Exempel
En lärare har anställts för perioden 24.8–18.12.2020. Vecka 42 har preliminärt planerats som ledig period för läraren. Den lediga perioden omfattar 7 kalenderdagar. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i den lediga perioden. I tjänsteförhållandet ingår 80 arbetsdagar (mån–fre). I kortare anställningsförhållanden än ett år är en heltidsanställd lärares arbetstid 37,5 timmar per vecka, varav andelen icke-bunden arbetstid följer § 12 mom. 1. Läraren har 16 fulla arbetsveckor, så arbetstiden på 100 % är 16 x 37,5 = 600 timmar. Om 500 arbetstimmar fastställts för läraren är lärarens arbetstid 83,33 % av full arbetstid (500/600).
mom. 2
Den årliga arbetstiden för en timlärare i huvudsyssla är minst 800 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 20 timmar per vecka. Andelen icke-bunden arbetstid framgår av
§ 12.
Tillämpningsanvisning
En timlärare anses vara timlärare i huvudsyssla om lärarens bundna arbetstid är minst 600 timmar per arbetsår eller i genomsnitt minst 15 timmar per vecka.
§ 26 Timlärare i bisyssla mom. 1
Den årliga arbetstiden för en timlärare i bisyssla är mindre än 800 timmar per arbetsår eller i genomsnitt mindre än 20 timmar per vecka.
Till en timlärare i bisyssla betalas för varje arbetad timme minst ett timarvode enligt lönebilagan. Timarvodena innehåller också lön för semesterdagar och semesterpenningens andel.
Tillämpningsanvisning
En timlärare anses vara timlärare i bisyssla om lärarens bundna arbetstid är mindre än 600 timmar per arbetsår eller i genomsnitt mindre än 15 timmar per vecka.
När timarvodet bestäms beaktas arbetets svårighetsgrad och ansvar samt lärarens erfarenhet, färdigheter och arbetsförmåga.
Avtalsbestämmelserna enligt denna paragraf kan tillämpas tidigast 1.8.2022. På timlärare i bisyssla som anställs 1.11.2022 eller senare tillämpas bestämmelserna i denna paragraf. Senast 1.8.2023 ska avtalsbestämmelserna tillämpas på timlärare i bisyssla som innan de nya avtalsbestämmelserna trädde i kraft anställts tillsvidare eller för viss tid enligt avtalsbestämmelserna för timlärare i del C i UKTA 2020–2021.
mom. 2
För sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren görs ett avdrag för avsaknad av behörighet enligt del A kap. II § 8
mom. 3
4 11 07 04 1 | Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre |
4 11 07 04 2 | yrkeshögskoleexamen Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitektexamen |
4 11 07 04 3 | Lämplig examen på institutnivå |
4 11 07 04 4 | Annan lämplig examen eller utbildning |
mom. 4
Innan arbetsperioden börjar ska en arbetstidsplan med lärarens samtliga arbetsuppgifter i mån av möjlighet fastställas för läraren. När arbetstidsplanen fastställs ska arbetsperiodens längd och arbetsuppgifternas förutsebarhet beaktas. Arbetstidsplanen ska följas upp regelbundet.
I arbetstidsplanen fastställs all bunden/icke-bunden/oreglerad arbetstid så att den motsvarar det verkliga behovet. På timlärare i bisyssla tillämpas ingen minimiandel icke- bunden arbetstid enligt § 12.
För en timlärare i bisyssla som anställts för minst ett år planeras arbete för högst 40 veckor/200 arbetsdagar. Genom överenskommelse med läraren kan man avvika från detta antal arbetsveckor/arbetsdagar.
mom. 5
Till en timlärare i bisyssla betalas tillägg för obekväm arbetstid, som höjer lärarens timarvode med 50 %. I fråga om påbörjandet av arbetet och betalningen av tillägget beaktas inte den icke-bundna arbetstiden enligt § 12 mom. 1.
För arbetstimmar som utförs under samma dygn betalas kvällstillägg efter att 8 timmar har förlöpt sedan den första arbetsuppgift som fastställts av arbetsgivaren påbörjades under dygnet. Kvällstillägg betalas tidigast efter klockan 15.
För arbete som arbetsgivaren fastställt till lördag och söndag betalas tillägg för obekväm arbetstid om arbetsuppgifter under samma kalendervecka förlagts till en eller flera kalenderdagar under måndag–fredag.
För arbete som arbetsgivaren i arbetstidsplanen fastställt till söckenhelger och till vardagar klockan 22.00–7.00 betalas tillägg för obekväm arbetstid.
För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg endast enligt en av grunderna ovan,
Tillämpningsanvisning
För arbete som arbetsgivaren fastställt till lördag och söndag betalas inget tillägg för obekväm arbetstid om läraren anställts endast för ett veckoslut under fredag–söndag.
DEL F
GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING OCH FRITT BILDNINGSARBETE
DEL F
BILAGA 10 MUSIKLÄROANSTALTER
§ 9 Lön och undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla (träder i kraft 1.8.2022) mom. 1 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för timlärare i huvudsyssla
4 08 07 02 6 | Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen |
4 08 07 02 8 | Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet |
4 08 07 02 7 | Xxxxx lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör |
mom. 2 Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är 23 timmar per vecka.
mom. 3 Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är vägd, om det för läraren har räknats ut en vägd undervisningsskyldighet enligt del A § 53.
§ 10 Uppgifter för en timlärare i huvudsyssla och övriga uppgifter som bestäms av
arbetsgivaren (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Om en timlärare i huvudsyssla ges nämnde- eller planeringsuppgifter eller annat arbete enligt § 6 mom. 3, betalas för varje timme ett timarvode som räknas ut enligt bestämmelserna om övertimarvode i § 8 utgående från lönen i § 9 mom. 1 och undervisningsskyldigheten i § 6 mom. 2.
Tillämpningsanvisning
En timlärare i huvudsyssla som anställts för minst ett arbetsår är skyldig att utan särskild ersättning utföra 8 timmar annat arbete enligt § 6 mom. 3.
Om timläraren i huvudsyssla har anställts för minst arbetstiden under en termin, är motsvarande skyldighet 4 timmar.
mom. 2 I lönegrunden för en timlärare i huvudsyssla, som undervisar minst 16 timmar per vecka vid en och samma musikläroanstalt beaktas dessutom undervisning vid en filial på det sätt som anges i § 7 mom. 2.
§ 11 Lönepunkter och timarvode (se lönebilagan) för timlärare i bisyssla (träder i kraft
1.8.2022)
4 08 07 02 9 | Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen |
4 08 07 03 0 | Lämplig yrkeshögskoleexamen, påbyggnadsexamen vid konservatorium eller tidigare lektorsbehörighet |
4 08 07 03 1 | Xxxxx lämplig examen eller tidigare behörighet som lärare eller ackompanjatör |
mom. 1
mom. 2 Om en timlärare i bisyssla åläggs annat arbete eller uppgifter enligt § 10 mom. 1, bestäms timarvodet enligt mom. 1.
DEL F
BILAGA 12 MEDBORGARINSTITUT
§ 4 Årsbundet tillägg (träder i kraft 1.8.2022)
Gäller från 1.8.2022 | 5 år | 10 år | 15 år | 20 år |
Rektorer och biträdande rektorer | 5 % | 4 % | 6 % | |
Lärare | 3 % | 9 % | 6 % | 6 % |
Planeringsansvariga lärare | 3 % | 10 % | 10 % | 10 % |
§ 6 Årlig arbetstid och undervisningsskyldighet för lärare (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Lärare är skyldiga att hålla följande antal undervisningstimmar per arbetsår:
a) lärare i samhällsämnen, pedagogik, modersmålet, det andra inhemska språket och främmande språk samt lärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen 530 timmar,
b) övriga lärare 580 timmar.
mom. 2 Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare är 350 timmar per arbetsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka på grund av resor till en annan verksamhetsenhet, räknas av den tid som använts till resor högst 75 timmar per år till den ovan nämnda övriga arbetsskyldigheten.
mom. 3 Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika undervisningsskyldighet, ska undervisningstimmarna per år räknas så att de vägs enligt de olika ämnena.
mom. 4 Om undervisningsskyldigheten bestäms så att den understiger de timantal som anges i mom. 1, ska den övriga arbetsskyldigheten ökas med 1,5 timmar per minskad undervisningstimme. Med lärarens samtycke kan undervisningsskyldigheten också för ett arbetsår i sänder bestämmas vara större, varvid den övriga arbetsskyldigheten minskas med 1,5 timmar per varje tillagd undervisningstimme. Den övriga arbetsskyldigheten är då minst 200 timmar per arbetsår.
Vid behov kan läraren undervisa 150 timmar mer än det årliga antalet undervisningstimmar. En överenskommelse om extra undervisning ingås med läraren. Extra undervisning ersätts i form av timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 103.
mom. 5 En undervisningstimme är 45 minuter. I en undervisningstimme ingår förberedelse av undervisningen, liksom också utarbetande och korrigering av repetitioner, prov och övriga uppgifter som hör till undervisningen och deltagande i lärarmöten.
mom. 6 En timme övrig arbetsskyldighet är 60 minuter.
Tillämpningsanvisning
Till den övriga arbetsskyldigheten hör, beroende på institutarbetets karaktär, allmänna arrangemang, uppgörande av läroplan, utveckling av undervisningen, studiehandledning, deltagande i elevkårsverksamheten vid medborgarinstitutet och andra liknande uppgifter.
mom. 7 Om en lärare får i uppgift att sköta handledningen av distansundervisning, räknas det av arbetsgivaren fastställda antalet handledningstimmar till undervisningstimmarna så att 1,5 timmar arbete motsvarar en undervisningstimme.
mom. 8 Om trettondagen infaller på en annan vardag än lördag, förkortas lärarnas arbetstid med en tid som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.
§ 9 Arbetstid för planeringsansvarig lärare (träder i kraft 1.8.2022) mom. 3 För en planeringsansvarig lärare, vars uppgifter omfattar planering och
koordinering av studieprogram/kurser samt ledning och uppföljning av projekt (ekonomiskt e.d. ansvar) delas arbetstiden enligt arbetsgivarens beslut in i undervisning och andra uppgifter som åläggs av arbetsgivaren, så att antalet undervisningstimmar följer § 6 mom. 1. Mängden annat arbete (620–670 timmar) får man genom att från 1 200 timmar dra av 530 eller 580 timmar, beroende på den planeringsansvariga lärarens undervisningsskyldighet. Om en vägd undervisningsskyldighet räknats ut för den planeringsansvariga läraren, får man mängden annat arbete genom att dra av den vägda undervisningsskyldigheten från 1 200 timmar.
Exempel
En lärare har en undervisningsskyldighet på 530 timmar. Andelen annat arbete är 670 timmar under läsåret.
mom. 2 Enligt överenskommelse med läraren kan annat arbete bytas mot undervisningstimmar eller undervisningstimmar mot annat arbete ett läsår åt gången. En utbytt undervisningstimme ökar då det andra arbetet med 1,5 timmar och en extra undervisningstimme minskar det andra arbetet med 1,5 timmar. Högst 280 undervisningstimmar kan bytas ut mot annat arbete. Lärarens bundna arbetstid kan variera under läsåret enligt hur mycket läraren undervisar.
Exempel
En lärare har en undervisningsskyldighet på 530 timmar, men undervisar bara 400 timmar. Andelen annat arbete beräknas på följande sätt: 530 - 400 = 130, dvs. läraren undervisar 130 timmar mindre än undervisningsskyldigheten. Andelen annat arbete blir då 865 timmar under läsåret (670 + 130 x 1,5 = 865). Lärarens årliga bundna arbetstid under
läsåret är 1 265 timmar.
Tillämpningsanvisning
Förberedelse av egna lektioner och efterarbete sker utanför undervisningstiden och den övriga arbetstid som arbetsgivaren bestämmer om (dvs. utanför den bundna arbetstiden).
mom. 3 Arbetsgivaren och en lärare som har arbetstid enligt § 6 kan komma överens om övergång till arbetstid enligt mom. 1 i denna paragraf, så att övergången sker den 1 augusti.
§ 10 Avvikelse från antalet undervisningstimmar för en planeringsansvarig lärare (träder i kraft 1.8.2022)
Arbetsgivaren samt läraren och/eller lärarens förtroendeman kan tillsvidare eller för viss tid komma överens om att procenttalen för det årsbundna tillägget enligt § 4 är de samma för den planeringsansvariga läraren som för lärare i huvudsyssla.
§ 14 Årsförhöjning (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.
Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 5 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 4
%.
Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 7 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 4
%.
Tillämpningsanvisning
Vid beräkningen av undervisningstimmarna beaktas timmarna vid endast ett medborgarinstitut. Betalningen av årsförhöjningen förutsätter också att läraren undervisar vid medborgarinstitutet eller folkhögskolan i genomsnitt minst 16 veckotimmar. Som divisor används antalet arbetsveckor.
mom. 2 På ansökan om årsförhöjning och på den tid efter vilken årsförhöjningen förfaller tillämpas del A § 17.
mom. 3 Årsförhöjningens inverkan på timlönen beräknas på summan av timarvodet och tidigare årsförhöjningar.
Tillämpningsanvisning
Årsförhöjningens inverkan på timlönen räknas ut genom att timarvodet multipliceras med koefficienter som följer av procenttalen för årsförhöjningen (t.ex. 6 % = 1,06) utan att siffrorna avrundas under uträkningen. Avrundningen till hela cent görs först på den slutliga lönen. Beräkningen görs alltså enligt principen ränta på ränta.
§ 19 Ersättning för resekostnader (träder i kraft 1.8.2022)
En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer bestämmelserna i AKTA, dock med följande undantag:
Till en timlärare betalas resekostnadsersättning för resor från timlärarens bostad eller tjänstgöringsställe till arbetsstället vid institutet, dock högst till den del resan överstiger tjugo kilometer. På samma grunder ersätts också återresan.
DEL F
BILAGA 13 FOLKHÖGSKOLOR
§ 2 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare med arbetstidsalternativ 1
Har slopats 1.8.2022
§ 3 Arbetstid för lärare med alternativ 1
Har slopats 1.8.2022
§ 4 Lönepunkter och grundlön (se lönebilagan) för lärare med arbetstidsalternativ 2 (träder i kraft 1.8.2022)
4 07 04 02 1 | Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre yrkeshögskoleexamen |
4 07 04 02 2 | Lämplig högskoleexamen |
4 07 04 02 3 | Xxxxx examen |
§ 5 Årsbundet tillägg (träder i kraft 1.8.2022)
Gäller från 1.8.2022 Rektorer | 5 år | 10 år 5 % | 15 4 | år % | 20 år 6 % |
Lärare med alternativ 2 | 3 % | 5 % | |||
§ 11 Årsförhöjning (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1 Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i tre år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.
Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 5 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.
Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 7 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sin egen eller någon annan folkhögskola, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.
Tillämpningsanvisning
Vid beräkningen av undervisningstimmarna beaktas timmarna vid endast
en folkhögskola. Betalningen av årsförhöjningen förutsätter också att läraren undervisar vid medborgarinstitutet eller folkhögskolan i genomsnitt minst 16 veckotimmar. Som divisor används antalet arbetsveckor.
mom. 2 På ansökan om årsförhöjning och på den tid efter vilken årsförhöjningen förfaller tillämpas del A § 17.
mom. 3 Årsförhöjningens inverkan på timlönen beräknas på summan av timarvodet och tidigare årsförhöjningar.
Tillämpningsanvisning
Årsförhöjningens inverkan på timlönen räknas ut genom att timarvodet multipliceras med koefficienter som följer av procenttalen för årsförhöjningen (t.ex. 6 % = 1,06) utan att siffrorna avrundas under uträkningen. Avrundningen till hela cent görs först på den slutliga lönen. Beräkningen görs alltså enligt principen ränta på ränta.
§ 16 Ersättningar för resekostnader
En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:
Till en timlärare betalas resekostnadsersättning för resor från timlärarens bostad eller tjänstgöringsställe till arbetsstället vid folkhögskolan, dock högst till den del resan överstiger tjugo kilometer. På samma grunder ersätts också återresan.
DEL G
UNDERVISNINGSPERSONALEN INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN
§ 7 Lönesättning
I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönesättningen (45999999), se § 8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.
Daghemsföreståndare (45000020)
Den huvudsakliga uppgiften för dem som hör till denna lönepunkt är att vara daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik.
Uppgifterna förutsätter behörighet som daghemsföreståndare enligt 31, 74 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).
Till denna lönepunkt kan höra t.ex. föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet och daghemsföreståndare.
Biträdande föreståndare för småbarnspedagogisk enhet (45000030)
Den huvudsakliga uppgiften för dem som hör till denna lönepunkt är att vara biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet. Till en biträdande
föreståndares uppgifter hör att leda enheten och och/eller vara direkt chef för personalen. Till uppgifterna kan också höra deltagande i undervisning och fostran.
Uppgifterna förutsätter behörighet enligt 26, 30, 31, 74 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).
Till denna lönepunkt kan höra t.ex. biträdande daghemsföreståndare och motsvarande lärare inom småbarnspedagogik som kontinuerligt verkar som direkt chef.
Speciallärare inom småbarnspedagogik (45000042)
De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom specialsmåbarnspedagogik, såsom specialundervisning och fostran av barn samt handledning av och stöd för den övriga personalen.
Till denna lönepunkt kan höra t.ex. speciallärare inom småbarnspedagogik, ambulerande/konsulterande specialbarnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare.
Lärare inom småbarnspedagogik (5000044)
De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med undervisning och fostran av barn.
Uppgifterna förutsätter behörighet enligt 26 eller 75 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).
Till denna lönepunkt kan höra t.ex. lärare inom småbarnspedagogik och barnträdgårdslärare.
Gemensam tillämpningsanvisning för lönesättningen
I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen, se § 7 och 8 i lönekapitlet i AKTA och § 4 i denna del med tillhörande tillämpningsanvisningar.
Lönepunkten bestäms utgående från den anställdas arbetsuppgifter och de förutsättningar som anges i lönepunkten. Enbart uppgiftsbeteckningen är inte avgörande.
Utbildning
Om det för en befattning som hör till lönepunkten förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönepunkten eller specialiseringsutbildning på området, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Till exempel kan arbetsgivaren i lönepunkterna 45000020, 45000030, 45000042 och 45000044 förutsätta lämplig högre högskoleexamen i stället för de examenskrav som nämns i lönepunkten. Se punkt 3.1 Utbildning i tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i denna del.
amma
Chefsställning
I arbetsuppgifterna för dem som omfattas av lönebilagan kan ingå chefsuppgifter eller arbetsledning. Detta bör också beaktas i arbetsvärderingen. I fråga om bestämningen av lönen för personer i chefsställning, se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i denna del.
Arbetsvärdering
Förändringar i verksamhetsbetingelserna (t.ex. sätten att producera tjänster förändras, tekniken, arbetsredskapen och arbetsmetoderna utvecklas och kraven på kundservicen ökar) kan påverka arbetsuppgifternas innehåll. När arbetsuppgifterna ändras bör de anställdas uppgiftsbeskrivningar ses över och uppgifternas svårighetsgrad omvärderas. Se punkt 1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärderingen i tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i denna del.
Exempel på extra uppgifter och extra ansvar är ansvar för en krävande uppgiftshelhet som andra som hör till samma lönepunkt inte har. Inom småbarnspedagogiken är ansvar för förskoleundervisningen ett exempel på en sådan uppgift i arbetet med undervisning och fostran. Andra exempel inom bl.a. vård- och omsorgsuppgifter är ledning och uppföljning av vården för långtidssjuka barn samt genomförande av läkemedelsbehandling.
I arbetsvärderingen värderas uppgifterna i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare samtidigt och dessa uppgifter jämförs också sinsemellan.