AKADEMIKERAVTALET

AKADEMIKERAVTALET

Löner och allmänna anställningsvillkor Public Serviceföretag

2013-04-01– 2016-03-31

I Akademikerförbunden ingår: Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetarna, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Universitetslärarförbund, Sveriges Veterinärförbund, och Sveriges Farmacevtförbund.

Innehållsförteckning

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 5

LÖNEAVTAL AKADEMIKERFÖRBUNDEN 11

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR 19

§ 1 AVTALETS OMFATTNING 23

Mom 1 Avtalets omfattning 23

Mom 2 Undantag 23

§ 2 ANSTÄLLNING 25

Mom 1 Anställning tills vidare 25

Mom 2 Anställning för viss tid 25

Mom 3 Visstidsanställning i annat företag 28

§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER 29

Mom 1 Arbetsskyldighet 29

Mom 2 Diskretionsskyldighet 29

Mom 3 Skyddande av företagets opartiskhet 29

Mom 4 Innehav av annan befattning mm 29

Mom 5 Nyttjande av programuppslag utanför företaget 30

Mom 6 Opartiskhet i tjänsten 30

Mom 7 Särskild nämnd 30

§ 4 ARBETSTID 31

Mom 1 Omfattning 31

Mom 2 Ordinarie arbetstid 32

Mom 3 Övertid 36

Mom 4 Övertidsersättning 37

Mom 5 Ersättning för arbete på obekväm tid 39

Mom 6 Beredskap 40

Mom 7 Nationaldagen 41

§ 5 RESOR I TJÄNSTEN 42

Mom 1 Arbetstid vid tjänsteresa 42

Mom 2 Social trygghet 44

Mom 3 Restid inom Sverige 44

Mom 4 Restid vid utrikes tjänsteresa 44

§ 6 LÖN 45

Mom 1 Månadslön 45

Mom 2 Lön för del av löneperiod 45

§ 7 SEMESTER 46

Mom 1 Allmänna bestämmelser 46

Mom 2 Semesterns längd 46

Tnr:7

Mom 3 Semesterlön, semesterersättning m m 48

Mom 4 Förskottssemester m. m 50

Mom 5 Sparande av semester 51

§ 8 SJUKLÖN MM 53

Mom 1 Rätten till sjuklön 53

Mom 2 Sjukanmälan mm 53

Mom 3 Sjuklönens storlek mm 54

Mom 4 Vissa samordningsregler 57

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön 57

Mom 6 Föräldratillägg 58

Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 60

Mom 8 Smittbärare 61

Mom 9 Förmåner enligt lagen om statligt personskadeskydd 61

§ 9 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET 62

Mom 1 Permission 62

Mom 2 Tjänstledighet 62

§ 10 KOMPETENSUTVECKLING 64

Mom 1 Allmänt 64

Mom 2 Lokalt inflytande 64

§ 11 UPPHOVSRÄTT 65

Mom 1 Rätten till upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer 65

Mom 2 Ersättning för visst utnyttjande 65

§ 12 UPPSÄGNING 66

Mom 1 Uppsägningstid 66

Mom 2 Formen för uppsägning mm 68

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 69

§ 13 FÖRHANDLINGSORDNING 72

Mom 1 Tillämpningsområde 72

Mom 2 Preskription 72

Mom 3 Förfarandet 72

Mom 4 Lokal förhandling 73

Mom 5 Central förhandling 73

Mom 6 Avgörande av rättstvist 73

Mom 7 Uppsägningstid 74

§ 14 GILTIGHETSTID 75

Mom 1 Giltighetstid 75

Mom 2 Uppsägning 75

BILAGA A - Programanställning 76

Avtal om partställning 77

Tidsbegränsad överenskommelse avseende Utrikestillägg 79

Centralt Kollektivavtal avseende Radiotjänst i Kiruna AB 80

Lokala avtal och överenskommelser om arbetstid SVT 84

Tnr:7

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Datum 2013-06-18 m. fl dagar

Parter Medieföretagen Akademikerförbunden

Närvarande för Medieföretagen:

Xxxx Xxxxx

Xxxx X Xxxxxxxxx jämte delegation

för Akademikerförbunden:

Xxxxxx Xxxx Xxx Xxxxxxxxxxx jämte delegation

Plats Almegas lokaler, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

Ärende Uppgörelse om löner och allmänna villkor för tjänstemän i public serviceföretag under avtalsperioden 2013-04-01 – 2016-03-31, dock avser löneavtalet perioden 2013-04-01 – tillsvidare.

§ 1 Mellanvarande kollektivavtal om allmänna villkor prolongeras för tiden

fr o m den 1 april 2013 t o m den 31 mars 2016 med följande ändringar och tillägg. Därefter gäller avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Avtalet om löner gäller fr o m den 31 mars 2016 tillsvidare med tillhörande uppsägningsregler.

Bilaga 1 Löner och förhandlingsordning Akademikerförbunden

Bilaga 2 Förändring i allmänna anställningsvillkor

Bilaga 3 Partställning

§ 2 Upphovsrättsmedel

Uppräkningen av upphovsrättsersättningsbeloppen enligt § 4

4.2 i avtalet om allmänna anställningsvillkor för Sveriges

5

Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) ska i särskild ordning fastställas efter gemensamma överläggningar mellan Medieföretagen, Unionen, Akademikerförbunden och Journalistförbundet.

Överläggningarna ska, om inte samtliga parter enas om annat, inledas så snart Medieföretagen har träffat avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för en ny avtalsperiod med samtliga motparter inom avtalsområdet.

Uppräkningen sker med utgångspunkt från nedanstående belopp.

SVT 4 472170 kr

SR 503 113 kr

UR 223 606 kr

Beloppen ska fördelas mellan i SVT, SR och UR anställda upphovsmän, som omfattas av kollektivavtalet om allmänna anställningsvillkor mellan Medieföretagen och Unionen, Akademikerförbunden respektive Journalistförbundet. Om enighet inte går att uppnå mellan samtliga parter ska beloppen räknas upp med det genomsnittliga värdet av varje års avtalshöjning.

§ 3 Statistikavtal

Parterna ska under 2013 på lämpligt sätt inleda överläggningar om ett nytt statistikavtal för avtalsområdet. Förhandlingarna ska vara avslutade innan den 31 augusti 2013.

§ 4 Utrikestillägg/Utrikesersättning

Parterna har diskuterat frågan om utrikestillägg. En aspekt i denna diskussion har varit lämpligheten att reglera sådana ersättningar i ett centralt kollektivavtal och i stället lämna detta till lokala parters hantering. Under förutsättning att samtliga parter på avtalsområdet lämnar sitt acceptererande därtill tillsätts en partsgemensam grupp. Gruppens sammansättning ska på lämpligt sätt spegla avtalsområdet avseende såväl partssammansättning som verksamheter.

Uppdraget för arbetsgruppen är att utreda syftet med regleringen i kollektivavtalet, vad regleringen var avsedd att ersätta och hur frågan skulle kunna hanteras av medlemsföretagen själva framöver. Målet är att centrala parter gemensamt utmönstrar reglerna ur kollektivavtalet och om möjligt träffar en överenskommelse som ska vara vägledande för medlemsföretagens lokala avtal/policydokument. Sådana avtal bör i så fall träffas före den 1 april 2014.

Uppdraget ska påbörjas snarast och vara slutfört före 2013 års utgång.

Skulle parterna träffa en överenskommelse enligt ovan och lokala parter därefter inte kommer överens i frågan före den 1 april 2014 ska centrala parter träffa överenskommelse i lokala parters ställe.

Parterna konstaterar att utlandstillägg/utlandsersättning för närvarande regleras olika beroende på medlemskap i en arbetstagarorganisation. Mot bakgrund av parternas ovan föreslagna behandling av frågan är parterna överens om, tills en central överenskommelse träffats, att medarbetare med medlemskap Akademikerförbunden ska erhålla ersättning enligt Bilaga 4.

Villkoren i bilaga 4 gäller från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2014, eller den tidpunkt centrala parter i annat fall enas om.

Skulle en överenskommelse mellan centrala parter inte träffas gäller kollektivavtalets villkor därefter.

§ 5 Vikariatspooler

Parterna överenskom 2010 om möjligheten att inrätta vikariepooler på företagen, denna överenskommelse ligger fast. Då förhållanden varierar från arbetsplats till arbetsplats lämpar sig frågan bäst för reglering i lokala kollektivavtal.

Med vikariepool avser parterna ett antal medarbetare som är

tillsvidareanställda (vikariatsanställda för ordinaire medarbetare får förekomma) och har att utföra arbete inom företaget med uppdrag där arbetsplats, arbetstid och arbetsuppgifter kan variera inom ett överenskommet tjänstgöringsområde.

De lokala parterna bör uppta förhandlingar om regler för vikariepool vid företag där detta är lämpligt. Sådant avtal bör innehålla regler om:

a) Antal anställda i vikariepoolen

b)Den geografiska omfattningen av arbetsskyldigheten (tjänstgöringsområden)

c) Varseltid för ändrad arbetstidsförläggning vid byte av uppdrag

d)Xxxxx xxxxxxxxxx vid arbete med samma arbetsuppgifter och vid byte av uppdrag

e) De antal veckoslut som ingår i schema vid byte av uppdrag och hur veckovila ska förläggas.

§ 6 Arbete i balans samt chefsskapets utvecklingsmöjligheter

Parterna är överens om vikten av att medarbetare ska kunna utvecklas i företagen, i synnerhet stora organisationer som Public Service företagen. För att på prov finna positiva effekter av att stimulera kreativa arbetssätt ska parterna under året 2013 tillsätta en arbetsgrupp i vilken syftet är att undersöka lokala initiativ, eller tillsätta lokala försök, till nya samarbetsmöjligheter för att särskilt belysa sunda arbetsmetoder som förhindrar sjukdom och skador i arbetet.

I samband med detta är det parternas uppfattning att särskilt diskutera utvecklingen av chefsrollen i företagen utifrån begrepp som ansvar, mål, mentorsstöd och roll är viktigt.

Arbetsgruppen ska initialt bestämma uppdragets omfattning och avgränsning.

§ 7 Kollektivavtalens omfattning

Kollektivavtalens omfattning/spridning har historiskt varit tydlig. Utvecklingen över tid har emellertid gjort tillämpningen av kollektivavtalen otydlig, både för företagen och arbetstagarorganisationernas medlemmar. Vid jämförelser med andra branscher och kollektivavtalsområden

konstaterar parterna att det saknas skiljelinjer mellan arbetstagarparternas kollektivavtal och tillämpningsområden.

Med anledning av ovan anförda, under förutsättning att samtliga parter på avtalsområdet lämnar sitt accepterande därtill, tillsätts en partsgemensam grupp, vars syfte är att undersöka förutsättningarna för att tydliggöra kollektivavtalens respektive omfattning och spridning. Målet med arbetsgruppen är att om möjligt träffa ett avtal som reglerar avtalens respektive tillämpning.

Gruppen sammansättning ska spegla samtliga parter på avtalsområdet och verksamheter på lämpligt sätt. Arbetet ska inledas snarast möjligt och vara slutfört till den 1 april 2014.

§ 8 ”Moderna arbetstidsregler”

Arbetstidsreglerna i kollektivavtalet träffades under en tid då andra omständigheter och villkor gällde. Idag är Public Service företagen på ett annat sätt en del av mediautvecklingen och konkurrerar om sändningstid, medarbetare och tittare.

Med anledning av ovan anförda, men också under förutsättning att samtliga parter på avtalsområdet lämnar sitt accepterande därtill, tillsätts en partsgemensam grupp, vars syfte är att genomgripande utreda och undersöka gällande regler på arbetstidsområdet samt om möjligt kunna ge förslag på moderna lösningar kollektivavtalet för Public Service företagen.

Arbetsgruppen ska på lämpligt sätt spegla olika yrkesgrupper och avtalsparter på avtalsområdet. Arbetet ska senast inledas under 2014 och vara klart senast till årsskiftet 2015/2016.

§ 9 Löneavtal

Parterna är överens om att tillämpningen av förhandlingsordningen innebär att centrala parter i efterhand, tidigast den 31 oktober, kan komma att fastställa utrymmet för löneökningarna med en siffra i procent.

Vägledande för fastställande av utrymmet är de löneökningar som arbetsmarknaden i övrigt rättat in sig efter.

§ 10 Radiotjänst

Parterna träffar centralt kollektivavtal avseende anställning som avgiftskontrollant på Radiotjänst i Kiruna AB, se bilaga

5. Parterna erinrar om att detta avtal följer samma avtalsperioder som nu träffats och ska för upphörande sägas upp särskild ordning. ’

§ 11 Avslutning

Förhandlingen förklarades avslutad.

För Medieföretagen För Akademikerförbunden

Xxxx Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxx X Xxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxxxx

LÖNEAVTAL AKADEMIKERFÖRBUNDEN

Nedanstående villkor och anvisningar ska tillämpas. Dock kan parter lokalt i ett eller flera avseende göra avvikelser och anpassningar.

Avtalsperiod

Detta avtal reglerar löner och lönesättning fr. o. m den 1 april 2013 tillsvidare.

Omfattning

Lönerevision omfattar medlemmar i Akademikerförbunden som börjat sin anställning i företaget senast 31 mars aktuellt år och vars lön inte har fastställts i årets löneläge.

Anmärkning 1

Parterna är överens om svårigheten att bedöma en medarbetares resultat och prestation om anställningen varat kortare period än 6 månader. Det ligger dock i sakens natur att arbetsgivaren ska kunna motivera lönesättningen av medarbetare vid varje tillfälle och iakta gällande principer för lönesättningen i detta avtal.

Anmärkning 2

För 2013 ska lokala parter träffa avtal om omfattningen av lönerevisionen och eventuella undantag, varvid tidigare gällande löneavtal kan utgöra en vägledning.

Övergripande mål för lönebildningen

Lönebildningen är en viktig drivkraft för goda arbetsinsatser, individuell utveckling och bra resultat. Därigenom bidrar lönebildningen till ökad effektivitet, produktivitet och utvecklingskraft i företaget vilket skapar förutsättningar för löneutveckling och anställningstrygghet.

Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bakgrund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, medarbetarnas prestationer och relevanta omvärldsförhållanden. Företagets lönesättande chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts och att resultat följs upp.

Arbetsgivaren ska årligen planera och genomföra mål- och utvecklingssamtal. Syftet är att, i dialog med medarbetaren, fastställa

11

individuella mål och utvecklingsbehov. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras.

Avtalets inriktning är att skapa en process där medarbetarens uppnådda resultat, kompetens och skicklighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Därigenom ges medarbetaren möjlighet att påverka den egna löneutvecklingen. Målet är att uppnå en lönesättning som både arbetsgivare och medarbetare förstår och accepterar.

Ett förtroendefullt samarbete mellan företagets ledning, chefer, medarbetare och lokala fackliga företrädare är en förutsättning för en bra lönebildning.

I verksamheter som saknar lokal facklig organisation sker lönebildningen för medarbetarna genom dialog direkt mellan den lönesättande chefen och medarbetaren. Det är parternas avsikt att avtalets intentioner även i dessa verksamheter ska följas så att både arbetsgivare och medarbetare förstår och accepterar lönesättningen.

Anmärkning

Med lokal facklig organisation avses akademikerförening på arbetsplatsen eller arbetsplatsombud med mandat att förhandla medlemmarnas löner.

Principer för lönesättning

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad samt kopplad till företagets mål och verksamhetsidé.

Den individuella lönen och löneutvecklingen grundas på

– verksamhetens krav

– arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvar

– uppnådda resultat jämförda med uppsatta mål

– individuell kompetens och engagemang

– förmåga att tillämpa relevanta kunskaper och erfarenheter

– förmåga att utveckla verksamheten

– marknadskrafterna

Lokala parter bör i dialog förankra företagets lönepolicy och utveckla tydliga kriterier för lönesättning som stämmer överens med ovanstående

strecksatser. Kriterierna för lönesättning ska vara kända och inte i något avseende diskriminerande. Målet är att lönesättningen ska uppfattas som saklig.

Varje medarbetare ska känna till på vilka grunder lönen sätts och vad han eller hon kan göra för att påverka lönen.

Löneprocessen

Det förutsätts att företaget och lokal facklig organisation samverkar i löneprocessen. Parterna ska sträva efter att finna samarbetsformer som stödjer lönearbetet på ett sätt som passar in i företagets övriga verksamhet.

Om de lokala parterna inte enas om annat ska en löneprocess i följande cykliska steg med nedanstående innehåll tillämpas på företaget.

Den lokala fackliga organisationens roll är att stödja sina medlemmar i löneprocessen och bevaka att avtalets intentioner följs och att den löneprocess som parterna har diskuterat vid det inledande mötet (se steg 1 nedan) efterlevs.

Saknas lokal facklig organisation sker nedanstående i dialog direkt med de anställda.

Steg 1 - Inledande möte mellan arbetsgivare och lokal akademikerförening

Förutsättningarna för lönerevisionen diskuteras. Parterna redovisar sin syn på omvärlden samt dess påverkan på företagets övergripande ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.

Gemensam genomgång av avtalets innehåll, principer och regler för lönesättning samt eventuell lokal lönepolicy.

Övergripande samtal runt företagets lönestruktur, där företaget redovisar hur man vill att strukturen ska utvecklas över tid och de framtida kompetensbehov som identifierats.

Dialog kring de lönekriterier som ska ligga till grund för lönesättningen. Kriterier ska vara kända och spegla de kvalifikationer som gäller för arbetsuppgifterna.

Samtala om hur löneprocessen ska kunna identifiera förekomsten av osakliga löneskillnader på grund av kön.

Tydliggörande av formerna för den lokala löneprocessen, t ex hur lönesamtalen ska utformas.

Upprätta en tidplan för löneprocessen bland annat med beaktande av de individuella lönesamtalen.

Fastställa lönerevisionens omfattning genom att lokal akademikerförening lämnar över en lista över sina medlemmar och att arbetsgivaren i god tid innan lönesamtalen påbörjas lämnar över uppgifter om medlemmarnas löner till akademikerföreningen.

Steg 2 – Information till chefer och medarbetare

Chefer och medarbetare ska informeras om löneprocessen och dess tidsplan. En viktig beståndsdel för att hög kvalitet i lönesättningsprocessen ska upprätthållas är att lönesättande chefers ansvar och roll blir tydliggjorda och att dessa involveras tidigt i processen i syfte att de ska kunna få tillräcklig förberedelsetid och tid att genomföra samtalen.

För att löneprocessen ska fungera är det angeläget att varje medarbetare vet på vilka grunder lönen sätts och vilken lönepolicy som gäller.

Steg 3 – Resultat- och lönesamtal

Chef och medarbetare har ett lönesamtal i samband med lönerevisionen. Samtalet genomförs på arbetsgivarens initiativ. Lönesamtalet är en dialog om lönen där medarbetare får en återkoppling på sitt arbete under den gångna perioden.

Vid samtalet bör diskuteras:

en uppföljning av medarbetarens mål

hur medarbetarens arbetsinsatser bedöms i förhållande till de uppsatta målen och företagets lönepolicy, kriterier för lönesättning m m

Samtalet ska utmynna i att chefen lämnar förslag på preliminär ny lön till medarbetaren och motiverar detta. Samtalet ska dokumenteras.

Steg 4 – Löneförhandling/lönerevision

När lönesamtalen är genomförda överlämnar företaget till lokal arbetstagarpart förslaget på medlemmarnas nya individuella löner. Om oenighet förelegat i det enskilda fallet mellan lönesättande chef och medarbetare kan förhandling begäras inom två veckor efter det att företaget

överlämnat sitt förslag, i annat fall fastställs företagets förslag mellan parterna i upprättat protokoll.

Om förhandling begärs redovisar företaget vilka överväganden som gjorts och hur förslaget på ett övergripande sätt påverkar lönestrukturen. De lokala parterna träffar överenskommelse om lönerevision med beaktande av det som anges i nedanstående förhandlingsordning.

Har det framgått av lönekartläggningen och/eller analysen att det föreligger löneskillnader beroende av kön som är osakliga och strider mot diskrimineringslagen ska dessa justeras. De löneökningar som blir följden av en sådan prövning ska inte tas ur tillgängligt löneutrymme.

Saknas lokal part ansvarar företaget för att processerna efterlevs.

Steg 5 – Besked om ny lön

Efter avslutad lönerevision meddelar chefen medarbetarens nya lön. Den nya lönen ska kunna motiveras av chefen.

Steg 6 – Åtgärdsplan

Om arbetsgivaren anser att en medarbetare inte lever upp till förväntningarna och därför inte erhåller en lönehöjning eller en avvikande låg lönehöjning, ska en åtgärdsplan upprättas. Planen ska innehålla åtgärder som avses leda till att medarbetaren lever upp till fastställda mål och därmed få en möjlighet till positiv löneutveckling.

Om särskilda skäl föreligger kan – på endera parts begäran - särskild överläggning föras om medarbetarens förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetenshöjning eller andra ändamålsenliga åtgärder.

Chef och medarbetare ska komma överens om hur och när uppföljning av åtgärdsplanen ska ske. Chef och medarbetaren ska utvärdera åtgärdsplanen. Om medarbetaren så begär kan även facklig representant delta i utvärderingen.

Steg 7 – Utvärdering

Efter avslutad lönerevision gör de lokala parterna en genomgång av och utvärderar:

• löneprocessen

• lönesamtalen

• förhandlingsklimatet

i syfte att förbättra löneprocessen inför kommande år.

Lönekonsultation

På endera lokal parts begäran ska de centrala parterna medverka i en rådgivande lönekonsultation i syfte att klarlägga hur avtalet är tänkt att tillämpas, om inte annat överenskommes.

Om det på företaget saknas lokal facklig organisation kan centrala parter ändå gemensamt genomföra en rådgivande lönekonsultation om företaget och medarbetarens fackliga organisation är överens om det.

Lönerevision

Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna vinnlägger sig om att leva upp till avtalets intentioner och komma överens.

Centrala parter ansvarar för att avtalets intentioner ska efterlevas lokalt. Detta innebär bl.a. att centrala parter regelbundet sammanträder i syfte att avhjälpa problem, utveckla processerna eller annan angelägenhet. Sådant möte ska hållas i oktober varje år, om inte parterna enas om annat.

Central förhandling

Central förhandling gällande lönerevision påkallas senast en månad efter revisionsdatum, eller vid det senare revisionsdatum som lokala parter i sin tidsplan enats om.

De centrala parterna ska senast den 31 oktober respektive år inleda förhandling enligt ovan.

Kan parterna i förhandlingen ej komma överens fastställs nivån på medlemmarnas sammantagna löneökningar på berört företag till X % att fördelas enligt arbetsgivarens förslag lokalt.

Central förhandling kan påkallas under förutsättning att central konsultation ägt rum.

Parterna är ense om att förhandlingsfrågor efter denna tidsfrist inte ska aktualiseras, om inte annat överenskommits, såvida det inte har förelegat uppenbart hinder att dessförinnan begära förhandlingar.

Retroaktivitet

Förskjuts tidpunkten för lönerevisionen och detta beror på orsaker som ligger utanför förhandlingsprocesserna mellan parterna ska revisionsdatum vara den 1 april. Pensionsmedförande lön ska samtidigt räknas från samma datum. Retroaktivitet beträffande övertidsersättning, sjuklön och tjänstledighetsavdrag ska omräknas.

I annat fall ska parterna lokalt, alternativt centralt, i samband med att överenskommelse träffas,enas beträffande retroaktivitet avseende övertidsersättning, sjuklön och tjänstledighetsavdrag, pensionsmedförande lön samt eventuell ny revisionstidpunkt för den nya lönen.

Giltighetstid

Avtalet mellan Medieföretagen och Akademikerförbunden gäller från och med den 1 april 2013 tillsvidare. Avtalet kan sägas upp senast den 31 december att upphöra den 31 mars året efter.

En uppsägning av avtalet ska föregås av en begäran om förhandling som ska genomföras före den 31 december.

Den 23 maj 2013

För Medieföretagen För Akademikerförbunden

18

Medieföretagen och

Akademikerförbunden

KOLLEKTIVAVTAL

OM

ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Public serviceföretag

Giltighetstid: 1 april 2013 – 31 mars 2016

Enligt särskilda överenskommelser gäller även följande avtal mellan Medieföretagen och Akademikerförbunden med i varje avtal angiven giltighetstid:

Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Avtal om kompletterande pensionsförmåner (ITP) Avtal om rätt till arbetstagares uppfinningar Överenskommelse om konkurrensklausul

Omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK Utvecklingsavtalet med överenskommelse om förslagsverksamheten

Avtalet om Trygghetsförsäkring (TFA) mellan Svenskt Näringsliv och PTK

Allmänna definitioner

Med lokala parter avses i avtalet arbetsgivare och respektive lokal arbetstagarorganisation.

Begrepp	Definition
Månadslön	Med månadslön avses den aktuella månadslönen inklusive fasta lönetillägg.
Rörliga lönedelar	Med rörliga lönedelar avses samtliga ersättningar som inte ingår i månadslönen såsom beredskaps- och ob- ersättning eller liknande rörlig lönedel.
Daglön/-avdrag (kalenderdaglön)	Daglön beräknas enligt följande formel månadslönen x 12 365
Timlön	Timlön beräknas enligt följande formel månadslönen 39 tim och 10 min veckoarbetstid 1631 månadslönen 36,5 tim veckoarbetstid 158 månadslönen 34,5 tim veckoarbetstid 150 månadslönen 32,5 tim veckoarbetstid 140
Veckoarbetstid	Den arbetstid per vecka som är fastställd för respektive arbetstidsform enligt § 4 i detta avtal. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per vecka i genomsnitt per år.
Deltidslön	Med deltidslön avses månadslön relaterad till sysselsättningsgrad.

1 Årsarbetstiden beräknad enligt principen om 28-årscykel

Ordinarie arbetstid	Ordinarie arbetstid definieras i detta avtal såsom den schemalagda arbetstiden för den enskilde medarbetaren.
Obekväm arbetstid	Med obekväm arbetstid avses här sådan arbetstid som inryms i det ordinarie arbetstidsmåttet men som infaller före kl 07.00 respektive efter kl 18.00 helgfria måndagar – fredagar samt arbetstiden enligt tabell i § 4 mom 5 på lördagar, söndagar och helger.
Övertidsarbete	Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som med- arbetaren har utfört utöver den för denne gällande ordinarie arbetstidens längd om - arbetet har beordrats i förväg eller, - där detta inte kunnat ske godkänts i efterhand av arbetsgivaren
Beredskap	Med beredskap avses tid då medarbetaren inte har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel inställa sig på arbetsstället.

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

Mom 1 Avtalets omfattning

Avtalet avser arbetstagare (i fortsättningen kallade medarbetare) anställda vid Public Serviceföretag medlemmar i Medieföretagen med i mom 2 angivna undantag.

Mom 2 Undantag

Mom 2:1 Vissa medarbetare

Avtalet gäller inte för

− företagsledare och personer i företagsledande ställning2

− medarbetare som har en anställning som utgör bisyssla

− medarbetare som är musiker i Sveriges Radios Symfoniorkester eller korist i Radiokören

Mom 2:2 Pensionärer

För medarbetare som står kvar i tjänst vid företaget efter 67 års ålder eller som anställs efter ordinarie uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen gäller avtalet med följande inskränkningar. Den del av § 8 som avser sjuklön efter den 15:e kalenderdagen gäller endast om

− särskild överenskommelse om detta träffats mellan arbetsgivaren och medarbetaren

− uppsägningstiden är en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren

Arbetsgivaren och sådan medarbetare som avses i detta moment kan komma överens om att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar.

Mom 2:3 Lokala avtal

§ 4 Arbetstid och § 5 Resor i tjänsten i detta avtal tillämpas om de lokala parterna inte avtalat om andra lokalt anpassade lösningar. Sådana lokala avtal skall vara skriftliga och innehålla omfattning, giltighetstid samt uppsägningsregler.

Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas förbundsparterna för godkännande.

2 Innebörden av begreppet företagsledande ställning är densamma som i lagen om anställningsskydd.

Ett lokalt avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär att mindre förmånliga villkor skall tillämpas för medarbetarna än vad som följer av minimireglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv (2003/88/EG) enligt arbetstidslagen 3 § 4 st.

§ 2 ANSTÄLLNING

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om annat inte överenskommits enligt mom 2 nedan.

Mom 2 Anställning för viss tid Mom 2:1 Allmän visstidsanställning

Arbetsgivare och medarbetare kan överenskomma om anställning för viss tid. Har medarbetaren haft allmän visstidsanställning längre än sammanlagt två år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidare- anställning.

Mom 2:2 Vikariat

Avtal om anställning för viss tid får träffas om anställningen avser vikariat vid frånvaro av anställd medarbetare. Har medarbetaren haft vikariats- anställning längre än sammanlagt tre år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Med vikariat avses att en medarbetare ersätter en annan medarbetare under dennes frånvaro. Med vikariat avses också när en medarbetare under högst sex månader, alternativt under den längre tid som fastställts i överens- kommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten, uppehåller en befattning i avvaktan på att den återbesätts.

Parterna är överens om att vikarie i normalfallet ska anställas för hela den period ordinarie befattningshavare är frånvarande. I de fall arbetsgivaren inte avser att anställa vikarien för hela den period som ordinarie befattningshavare är frånvarande ska företaget skriftligt informera den lokala arbetstagarorganisationen om skälen härför. Den lokala arbetstagarorganisationen kan begära förhandling enligt MBL 12 § i frågan.

Anmärkning

Om en medarbetare har varit anställd mer än fyra år på vikariat och allmän visstidsanställning under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Mom 2:3 Programanställning

Avtal om programanställning får träffas:

- under sammanlagt 48 månader, under en period om 60 månader,

Närmare bestämmelser om programanställning finns i Bilaga A.

Har medarbetare varit frånvarande under den mellan företaget och medarbetaren avtalade perioden för programanställning får arbetsgivaren och medarbetaren, innan tiden för programanställning löper ut, träffa avtal om att förlänga anställningen i motsvarande mån.

Har programanställningar träffats mellan arbetsgivaren och medarbetaren och som sammanlagt omfattar 48 månader får arbetsgivaren och medarbetaren träffa avtal om ytterligare programanställning såvida sådan anställning träffats inom ramen av 60 månader från första anställningstillfället. Sådan anställning får träffas efter att arbetsgivaren underrättat lokal arbetstagarpart härom.

Om den begränsade tiden för programanställning överskridits får den senast ingångna anställningen, så länge anställningsförhållande föreligger, på arbetstagarpartens begäran, omvandlas till tillsvidareanställning.

Företrädesrätt till återanställning gäller inte, vare sig till anställning eller som utökning av sysselsättningsgrad, medarbetare med programanställning. Inte heller åtnjuter en medarbetare med programanställning företrädesrätt till sådan anställning eller annan ledig befattning i verksamheten.

Anmärkning 1

Parterna i detta avtal kan säga upp § 2 mom 2.3 med en uppsägningstid om tre månader. Sådan uppsägning kan begränsas till att avse visst företag. Om arbetsgivarparten önskar att momentet skall ha fortsatt giltighet skall förhandlingar skyndsamt begäras och föras under uppsägningstiden. Parterna kan härvid enas om att förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden löper ut.

Anmärkning 2

De nya villkoren för programanställning gäller för anställningar som ingåtts efter den 1 april 2013.

För anställningar ingångna efter den 1 april 2013 gäller inte bilaga A.

Mom 2:4 Arbetsplatsförlagd praktik och feriearbete

Skolungdom, studerande får genomföra arbetsplatsförlagd utbildning/- praktik på företaget för att fullgöra i utbildningen ingående obligatorisk praktik. Sådan praktik som är studiemedelsberättigad är oavlönad.

Handledare skall alltid utses vid praktikarbete.

Skolungdom och studerande får i övrigt anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.

Mom 2:5 Pensionär

Medarbetare som står kvar i tjänst vid företaget efter 67 år ålder eller för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid. Samma gäller om en medarbetare anställs efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid företaget.

Mom 2:6 Provanställning

Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning kan träffas mellan arbetsgivaren och medarbetare om medarbetarens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller det annars föreligger särskilda skäl att pröva medarbetarens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav.

En provanställning kan omfatta högst 6 månader.

Mom 2:7 Företrädesrätt

Lagen om anställningsskydd gäller med följande tillägg.

Arbetsplatsförlagd utbildning/praktik är inte företrädesrättsgrundande enligt 25 § i LAS.

Företrädesrätt enligt 25 § LAS kan aldrig förekomma till program- anställning.

Medarbetare som uppnått pensionsålder, 67 år, eller avgått med pension enligt ITP-planen vid lägre ålder, har inte företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS.

Medarbetare som under pågående vikariatsanställning blir föräldraledig med föräldrapenning och som vid denna anställnings upphörande uppfyller förutsättningarna för företrädesrätt till återanställning har rätt att med åberopande av sin föräldraledighet under pågående företrädesrättsperiod tacka nej till anställningserbjudanden utan att därför förverka sin företrädesrätt.

Mom 2:8 Information till lokal arbetstagarorganisation

Arbetsgivaren skall informera den berörda lokala fackliga organisationen om omfattningen av och formerna för visstidsanställningar inom företaget. Närmare former för informationen bör överenskommas lokalt.

Mom 3 Visstidsanställning i annat företag

Medarbetare med tillsvidareanställning i Public Serviceföretag, som anställs för viss tid i annat Public Serviceföretag, erhåller inte företrädesrätt till ny anställning i det sistnämnda företaget under förutsättning att tillsvidareanställningen består vid visstidsanställningens upphörande.

§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER

Mom 1 Arbetsskyldighet

Medarbetare är skyldig att fullgöra de åligganden som meddelas i instruktion, arbetsordning eller av vederbörande chef.

Programmedarbetare får inte åläggas att utföra uppdrag som uppenbart står i strid mot medarbetarens övertygelse eller som är förödmjukande.

Ömsesidig hänsyn och respekt skall prägla arbetsplatsen.

Mom 2 Diskretionsskyldighet

Medarbetare har rätt att delta i den allmänna debatten om radion och televisionen samt om företaget men är därvid skyldig att iaktta diskretion om både sin och andras verksamhet inom företaget. Diskretionsskyldig- heten avser uppgifter om medarbetare och medverkande i program samt om sådana företagsinterna förhållanden, vilkas offentliggörande vore till skada för företagets verksamhet eller integritet.

Mom 3 Skyddande av företagets opartiskhet

Medarbetare är skyldig att i offentliga sammanhang avhålla sig från sådana uttalanden och åtgärder som kan medföra att företagets opartiskhet, särskilt på det politiska området, med fog kan ifrågasättas. Medarbetare är i övrigt oförhindrad att framföra sin mening i sociala, ekonomiska, politiska och kulturella frågor.

Mom 4 Innehav av annan befattning mm

Medarbetare får inte utan arbetsgivarens medgivande inneha konkurrerande befattning hos eller därmed jämförligt uppdrag i annat företag. Särskilt tillstånd krävs för att medverka i film, teater eller inom det kommersiella nöjeslivet eller för arbete i sådana företag som ägnar sig åt radio- och/eller TV-produktion.

Medarbetare får inte utan arbetsgivarens medgivande medverka i sådan reklam, där vederbörandes namn och ställning i företaget kan anses ha väsentlig betydelse.

Arbetsgivaren kan förbjuda innehav av bisyssla eller annan befattning om den uppenbarligen menligt påverkar medarbetarens arbete.

Medarbetare kan dock utan arbetsgivarens medgivande inneha statligt, kommunalt eller fackligt förtroendeuppdrag.

Mom 5 Nyttjande av programuppslag utanför företaget

Medarbetare får endast efter särskilt tillstånd i förvärvssyfte förse andra massmedieföretag med material angående program eller förhållanden inom företaget. Medarbetare får inte heller utan särskilt tillstånd utnyttja program eller programuppslag utanför företaget.

Mom 6 Opartiskhet i tjänsten

Medarbetare skall i alla frågor som rör relationer till personer, företag eller institutioner alltid handla så, att tilltron till vederbörandes opartiskhet i tjänsten inte med fog kan ifrågasättas.

Mom 7 Särskild nämnd

Tvister mellan företaget och medarbetare angående tillämpningen av denna paragraf kan av endera parten hänskjutas till en nämnd. Nämndens yttrande, som skall lämnas skriftligt, är rådgivande och inkräktar inte på gällande förhandlingsordning mellan parterna. Nämnden skall bestå av sex ledamöter. Av dessa utses tre av arbetsgivarparten och tre av berörd lokal facklig organisation inom företaget. Till sammanträde i nämnden kallas en representant från vardera Medieföretagen och central facklig organisation.

§ 4 ARBETSTID

Mom 1 Omfattning

Mom 1:1 Omfattning

Medarbetare enligt detta avtal undantas från arbetstidslagen (1982:673).

Mom 1:2 Undantag från vissa bestämmelser

Medarbetare skall vara undantagen från bestämmelserna i mom 2-6 nedan om medarbetaren har en månadslön som överstiger ett inkomstbasbelopp (56 600 kr. 2013). Medarbetaren har istället rätt till fem extra semester- dagar per år. Dock skall mom 3:3 samt begränsningsreglerna avseende veckovila och nattvila tillämpas.

Anmärkning

Enligt mom 1:2. omfattas vissa medarbetare inte av bestämmelserna i mom 2-6. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa medarbetare. Om den berörda lokala arbetstagarorganisationen så begär skall arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa medarbetare.

Mom 1:3 Överenskommelse om undantag från övertidsersättning

Arbetsgivaren och medarbetare som har en tjänsteställning som medför rätt att självständigt beordra andra medarbetare att arbeta övertid eller med hänsyn till sina arbetsuppgifter och/eller ställning naturligt sett har att själv avgöra behovet och förläggningen av egen övertid, kan träffa överens- kommelse om att medarbetaren skall vara undantagen från tillämpningen av bestämmelserna i mom 4.

Istället för ersättning för övertidsarbete skall medarbetaren erhålla fem dagars extra semester och/eller högre lön.

Överenskommelse enligt detta moment skall vara skriftlig och avse ett kalenderår om inte arbetsgivaren och medarbetaren kommer överens om annat. Uppsägning av överenskommelsen kan ske senast den sista november respektive år. Vid uppsägning av överenskommelsen sker en omprövning av de extra förmåner i form av eventuell högre lön och extra semesterdagar, som utgetts som kompensation och mom 4 skall återigen tillämpas på medarbetaren.

Information om träffade överenskommelser om undantag enligt detta mom skall lämnas till berörd lokal facklig organisation inom två veckor efter det att överenskommelse träffats.

Anmärkning

Vid nyanställning av medarbetare med ringa arbetslivserfarenhet bör detta mom inte tillämpas förrän efter ett års anställning.

Mom 2 Ordinarie arbetstid Mom 2:1 Normalarbetstid

Ordinarie arbetstid utgör 39 timmar och 10 minuter per helgfri vecka och den förläggs efter samråd mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation mellan klockan 07.00 och 18.00 och fördelas måndag till fredag.

Lokala parter kan träffa avtal om flexibel förläggning av arbetstiden för de som omfattas av normalarbetstid.

Olika lång ordinarie arbetstid kan efter lokal överenskommelse tillämpas under olika delar av året.

Mom 2:2 Produktionsarbetstid

För medarbetare som på grund av verksamhetens art har arbetsuppgifter som helt eller delvis måste utföras på andra tider än normalarbetstid utgör ordinarie arbetstid i genomsnitt 36,5 timmar per sjudagarsperiod oberoende av under perioden infallande helgdagar. För medarbetare i verksamhet där arbetet förläggs i form av kontinuerligt treskift med storhelgsdrift är arbetstiden i genomsnitt 32,5 timmar per sjudagarsperiod baserat på central överenskommelse från 21 oktober 1975.

Förläggning av schemalagd tid kan ske över veckans alla dagar, dock skall arbetstiden där så är möjligt förläggas på vardagar.

Mom 2:2:1 Schemaläggningsregler

Ordinarie arbetstid skall vara schemalagd. Arbetstidsschema skall, utöver att svara mot fastställda verksamhetsförutsättningar, så långt möjligt även tillgodose berörda medarbetares behov/intresse. Följande regler skall beaktas vid upprättande av arbetstidsschema:

- För att vid schemaläggning av produktionsarbetstid söka tillgodose individuella förläggningsönskemål - och därmed optimalt beakta enskilda medarbetares behov av regelbundenhet i arbetstidsförlägg- ningen - skall, så långt möjligt, berörda medarbetare beredas tillfälle att i inbördes samråd förlägga sina arbetstider. En allmän utgångspunkt

för denna möjlighet till förläggning av egen arbetstid är, om inte annat lokalt överenskommes, att samtliga arbetspass i aktuellt tjänstgörings- schema bemannas enligt fastställda verksamhetsförutsättningar.

- Arbetsledningen skall vid schemaläggningen eftersträva att uppnå enighet med berörda medarbetare och/eller facklig företrädare för dessa medarbetare.

Schemaläggningen av arbetstid görs, om inte överenskommelse lokalt träffas om annat, i olika etapper enligt följande:

Etapp 1: Övergripande schema för visst kvartal, innehållande uppgifter om produktionsprojekt, produktionsveckor samt övriga kända produktions- förutsättningar, görs minst 28 dagar före respektive kvartal. Om så är möjligt, bör alla sådana preciseringar, som nämns under Etapp 2, ske redan under Etapp 1 av planeringsprocessen. Det förhållandet att Etapp 2- preciseringar gjorts under Etapp 1 medför dock ingen inskränkning i möjligheterna att, när situationen så kräver, inom ramen för Etapp 2 vidta erforderliga justeringar i den detaljerade schemaläggningen.

Etapp 2: Schemaläggningen av arbetstider och veckoviloperioder sker därefter löpande med 28 dagars varseltid. Schemaläggningen skall omfatta 28 dagar om inte den verksamhet schemaläggningen avser är av sådan karaktär att kortare period erfordras.

Mom 2:2:2 Begränsningsregler

Vid all schemaläggning skall följande begränsningsregler iakttas:

Avräkningsperiod	Den i avtalet angivna genomsnittliga vecko- arbetstiden avräknas per kvartal.
Dagligt ordinarie arbetspass	Minst 5 och maximalt 12 timmar.
Restid	Restid skall inte – även om den räknas som arbetstid – ingå i beräkning av längd på dagligt ordinarie arbetspass.
Viloperiod mellan ordinarie arbetspass	Minst 11 timmar. Har viloperioden brutits av övertid har medarbetaren rätt till motsvarande ledighet i direkt anslutning till viloperioden eller snarast möjligt i anslutning därtill. Ledighet ska utgå utan avräkning av eventuell övertidskompensation.
Nattvila	Alla medarbetare skall ha ledigt för nattvila. I ledig- heten skall ingå tiden mellan klockan 24.00 och

	05.00. Avvikelse från denna regel får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.
Veckovila	Minst 58 timmar. Max 6 veckovilor per år får förläggas utanför hemorten om inte annat över- enskommes mellan berörd medarbetare och arbetsgivare För medarbetare med produktionsarbetstid får två veckoviloperioder sammanläggas. Vid sammanläggning av två veckoviloperioder omfattar den sammanlagda ledigheten minst 96 timmar. I dessa 96 timmar skall alltid ingå tiden från 00.00 dag ett till 24.00 dag fyra.
Veckoslut	Minst två veckoslut (lördag-söndag) per fyra- veckorsperiod skall i medeltal (räknat per år) vara arbetsfria. Medarbetaren är skyldig att arbeta högst 24 veckoslut per år.
Kvälls- och/eller nattjänst	Kvälls- och/eller nattjänstgöring (tid som infaller kl 18.00 till 06.00) får förläggas för medarbetare upp till elva gånger per fyraveckorsperiod. För vissa medarbetare där verksamheten så kräver får, efter lokal överenskommelse, kvälls- och/eller nattjänstgöring, som infaller mellan kl. 19.00 till 06.00, förläggas under fjorton kvällar per fyraveckorsperiod. Medarbetare som omfattas av denna begränsningsregel har 34,5 timmars veckoarbetstid i genomsnitt per vecka. För deltidsanställda skall antalet kvälls- och nattjänstgöringar proportioneras i förhållande till sysselsättningsgraden. Lokal överenskommelse om undantag kan träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation.
Rast/paus	Xxxxxx skall av arbetsledningen förläggas så att medarbetarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rast inräknas inte i medarbetarens arbetstid och

	innebär att medarbetaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Rast skall vara lägst en ½ timma och högst 1½ timma. Endast en rast får vara mindre än 1 timma. Arbetet skall av arbetsledningen ordnas så att medarbetarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Pauser inräknas i arbetstiden. Undantag från huvudregeln om maximalt fem timmars arbete mellan raster gäller dock för arbetspass som infaller kl 00-06 samt på lördag/söndag. Vid sådana tillfällen kan avgränsade arbetspass omfatta 6 timmar. I dessa fall skall en av pauserna uppgå till minst 15 minuter.
Måltidsuppehåll	Rast får bytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena. Sådant måltidsuppehåll inräknas i medarbetarens arbetstid.
Xxxxxx	Xxxxxxxxx och förläggning av arbetstid skall meddelas minst 28 dagar i förväg (se dock mom 2.2.1).
Överliggningsrum	När arbetspass förläggs så att det slutar kl. 00.00- 06.00 ordnas med överliggningsrum.

Mom 2:3 Arbetstid vid kurs eller konferens

Deltagande i kurs eller konferens medför inte rätt till kompensation i form av OB eller övertidsersättning. För deltidsanställd medarbetare utgår dock övertidsersättning enligt mom. 4:2:1 upp till heltid. För det fall att schemalagd ledig dag infaller vid deltagande i kurs eller konferens har medarbetaren rätt att ta ut denna i nära anslutning till kursens eller konferensens avslut, efter överenskommelse med arbetsgivaren. Kurs eller konferens skall endast i undantagsfall förläggas till helger.

Mom 2:4 Uppgifter om arbetstid

Medarbetare ska föra och lämna uppgifter om arbetstid varje månad, om inte rapportering av arbetstid sker på annat sätt.

Mom 3 Övertid

Mom 3:1 Övertidsarbete

Varje påbörjad kvart tillgodoräknas som fullgjord övertid.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning

Beträffande deltidsanställda medarbetare skall arbete som ersätts enligt mom 4:2:1 avräknas från övertidsutrymmet i mom 3:2 nedan.

Mom 3:2 Årligt allmänt övertidsuttag

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per kalenderår.

Mom 3:3 Begränsningsmått av övertidsuttag

Den sammanlagda totala arbetstiden (ordinarie arbetstid + övertid) får inte överskrida 48 timmar i genomsnitt per sjudagarsperiod under en beräkningsperiod om tre månader. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då medarbetaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid

Mom 3:4 Avräkning av övertid

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 3:2 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 3:2 ovan. Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbets- givaren och den lokala arbetstagarorganisationen enats om annat.

Mom 3:5 Extra övertidsuttag

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:

a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen

b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen.

Mom 3:6 Nödfallsövertid

Har naturkatastrof eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 3:2 ovan.

Mom 3:7 Anteckning av övertid

Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt mom 3. Medarbetaren, den lokala arbetstagarorganisationen eller central facklig representant har rätt att ta del av dessa anteckningar.

Mom 4 Övertidsersättning

Mom 4:1 Övertidsersättningens storlek

Mom 4:1:1 Ersättningsformer

Övertidsarbete ersätts i pengar (övertidsersättning) eller – om medarbetaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med medarbetaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget – i form av ledig tid (kompensationsledighet).

Vid samrådet mellan arbetsgivaren och medarbetaren bör, så långt det är möjligt, medarbetarens önskemål beaktas när kompensationsledigheten skall läggas ut.

Mom 4:1:2 Övertidsarbete ej anslutet till ordinarie arbetstid

Om en medarbetare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompen- sation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll eller rast.

Mom 4:1:3 Ersättning och tidsgränser

Övertidsersättning per timme utges enligt följande och inkluderar semestertillägg:

a. för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar – fredagar:

månadslönen

94

b. för övertidsarbete på annan tid:

månadslönen

72

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde medarbetaren arbetsfria vardagar, samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

Kompensationsledighet för övertidsarbete som avses under a) utges med 1½ timme och för övertidsarbete som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme.

Mom 4:2 Övertidsersättning deltidsanställda

För deltidsanställda medarbetare finns tre olika ersättningar beroende på när övertidsarbete utförs.

Mom 4:2:1 Övertidsersättning upp till heltids ordinarie arbetstid

Om arbete utförs på tid utöver den för deltidsanställds avtalade dagliga arbetstid men inom ordinarie arbetstid för heltidsanställda på arbetsplatsen ersätts denna övertid per timme med:

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Deltidsanställd kan, istället för övertidsersättning, kompenseras för denna övertid i form av kompledighet, timme för timme, efter överenskommelse med arbetsgivaren.

Mom 4.2.2 Övertidsersättning utöver ordinarie heltidsarbetstid

Utför deltidsanställd arbete på tid utanför den vid arbetsplatsen för heltidsanställda ordinarie arbetstiden ersätts denna enligt mom 4:1.

Vid tillämpningen av divisorerna i mom 4:1 och 4:2:3 nedan skall medarbetarens lön uppräknas till lön motsvarande heltidslön.

Mom 4.2.3 Övertidsersättning upp till heltid av ordinarie arbetstid vid produktionsarbetstid

Vid arbete som utförs utanför den schemalagda arbetstiden vid produktionsarbetstid, men inom normalarbetstiden för heltidsanställd, oavsett om arbetet sker i anslutning till ordinarie arbetstid eller på ledig dag, ersätts varje timme med

månadslönen

94

Avräkning av arbetstid sker per 4-veckorsperiod.

Deltidsanställd skall normalt inte beordras utföra övertidsarbete på för denne arbetsfri dag.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid, upp till normal arbetstid för heltid, medräknas endast fullgjord halvtimme.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.

Mom 5 Ersättning för arbete på obekväm tid Mom 5:1 Ersättning för obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid ersätts per timme enligt följande:

	Ob-ersättning
Måndag – fredag
från kl 18.00 till kl 23.00	månadslönen
	545
från kl 23.00 till kl 03.00	månadslönen
	364
från kl 03.00 till kl 07.00	månadslönen
	273
Lördag – söndag
från lördag kl 00.00 till söndag kl 24.00	månadslönen
	273
Vid helger gäller dock följande:

från kl. 07.00 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och alla helgons dag till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen
	273
från kl 18.00 på skärtorsdagen och samt från 07.00 på nationaldagen, pingst, midsommar-, jul- och nyårsafton till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen
	136

Mom 5:2 Undantag från ersättningsreglerna

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas mellan arbetsgivare och enskild medarbetare i mer kvalificerad befattning där skälig ersättning utges i annan form t.ex. extra semester och/eller högre lön. Den berörda lokala fackliga organisationen skall informeras om sådan överenskommelse inom 2 veckor efter överenskommelse träffats.

Mom 5:3 Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid

Ersättning för obekväm arbetstid och övertidsersättning kan inte utges samtidigt.

Mom 5:4 Xxxxxxx och ersättning för obekväm arbetstid

Kompensation för arbete på obekväm arbetstid ingår inte i underlaget för beräkning av sjuklön från 15:e dagen samt för övertidsersättning. Däremot ingår kompensation för arbete på obekväm arbetstid i pensionsunderlaget.

Mom 5:5 Förutsättning för ersättning

Bestämmelsen gäller endast arbete på obekväm tid som beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.

Mom 6 Beredskap

Mom 6:1 Ersättning för beredskap

Beredskap ersätts per beredskapstimme med	månadslönen
	1 400
Dock gäller följande:
Fredag – söndag
från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00	månadslönen
	900
från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00	månadslönen
	600
Vid helger

från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 trettondagen, 1 maj, Kristi himmels- färdsdag och alla helgons dag samt nationaldagen	månadslönen
	900
från kl. 07.00 trettondagen, 1 maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och alla helgons dag samt nationaldagen till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen
	600
från kl 18.00 på skärtorsdagen samt från kl 07.00 på pingst-, midsommar- jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen
	350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar.

Vid påkallad inställelse på arbetsstället utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse betalas ut. Vid påkallad inställelse till annan plats än arbetsstället, t.ex. i hemmet, så skall ersättningen regleras i lokal överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Xxxxx inte sådan överenskommelse utges övertidsersättning för arbetad tid dock minst för en timme. För arbete mellan kl. 22.00 och 06.00 ersätts medarbetaren för minst tre timmar.

Mom 7 Nationaldagen

De år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag skall medarbetare som den dagen har arbetstidsform normalarbetstid, erhålla en dags kompensations- ledighet att uttas efter överenskommelse mellan den enskilde medarbetaren och arbetsgivaren.

§ 5 RESOR I TJÄNSTEN

Mom 1 Arbetstid vid tjänsteresa Mom 1:1 Allmänna bestämmelser

Med tjänsteresa avses resa som medarbetare företar inom ramen för sin anställning till annan plats och ort än sin ordinarie arbetsplats. Tjänsteresa ska vara beordrad i förväg eller godkänd i efterhand av arbetsgivaren.

För medarbetares tjänsteresa till någon av arbetsgivarens fasta arbetsplatser/ordinarie produktionslokaler gäller de vid arbetsplatsen/- produktionslokalen för jämförbara medarbetare gällande arbetstidsreglerna.

För medarbetare som stationeras utomlands skall anställningsvillkoren regleras genom särskilt utlandsreglemente.

Mom 1:2 Arbetstid mm vid inrikes tjänsteresa

Mom 1:2:1 Inrikes tjänsteresa

Vid annan tjänstgöring inom Sverige är den ordinarie arbetstiden i genomsnitt 39 timmar och 10 minuter per helgfri sjudagarsperiod. Vid annan tjänstgöring inom Sverige som varar kortare tid än sju dagar är arbetstiden

- För medarbetare med normalarbetstid i genomsnitt 7 timmar och 50 minuter per dag, dock högst 39 timmar och 10 minuter totalt.

- För medarbetare med produktionsarbetstid enligt gällande arbetstidsschema.

Mom 1:2:2 Ledighet under inrikes tjänsteresa

Medarbetare har under tjänsteresa rätt till en sammanhängande ledighet om 48 timmar för varje sjudagarsperiod.

Medarbetare som inte kan få ut ledigheten under tjänsteresan har rätt att få ut ledigheten i anslutning till hemkomsten, utan avräkning av eventuell övertidskompensation.

Mom 1.3 Arbetstid m m vid utrikes tjänsteresa med övernattning

Vid utrikes tjänsteresa med övernattning utgör 39 timmar och 10 minuter ordinarie arbetstid per helgfri sjudagarsperiod. Vid arbete som varar kortare tid än sju dagar är arbetstiden i genomsnitt 7 timmar och 50 minuter per dag, dock högst 39 timmar och 10 minuter totalt.

Ett utrikestillägg, om månadslönen/65 per kalenderdag, utges som kompensation för arbete som medarbetare under resan förväntas utföra

utöver sin ordinarie arbetstid samt för eventuell obekväm arbetstid under resan. ½ utrikestillägg utgår om mindre än 12 timmar av ett dygn omfattas av tjänsteresan.

Medarbetare som inte har rätt till övertids- eller OB-ersättning vid arbete i Sverige erhåller inte utrikestillägg.

Vid utrikes tjänsteresa utges traktamente.

För deltidsanställd medarbetare utgår övertidsersättning enlig § 4 mom

4.2.1 för tid upp till motsvarande heltid.

Tjänsteresa ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande inom respektive företag.

Anteckning:

Reglerna i detta moment tillämpas vid tjänsteresor som påbörjas den 1 juni 2012 eller senare.

Mom 1:3:1 Ledighet under utrikes tjänsteresa

Medarbetare har rätt till en sammanhängande ledighet under tjänsteresa om 36 timmar för varje sjudagarsperiod.

Medarbetare som inte kan få ut ledigheten under tjänsteresan har rätt att få ut ledigheten i anslutning till hemkomsten.

Mom 1:4 Tillfällig produktionsplats

Den genomsnittliga arbetstiden skall vara 39 timmar och 10 minuter per helgfri sjudagarsperiod för samtliga anställda, oberoende av den enskilde medarbetarens normala arbetstidsförläggning, som deltar i programproduktion på produktionsplatser utanför företagets ordinarie produktionslokaler, s k tillfälliga produktionsplatser, och vilka produktioner sträcker sig över minst 5 dygn.

Medarbetare som normalt arbetar enligt annan arbetstidsform, skall underrättas om att förändrad arbetstidsförläggning kommer att ske enligt reglerna om varseltider. Medarbetaren äger rätt till kompensationsledighet timme för timme för den ordinarie arbetstid medarbetaren utför på tillfälliga produktionsplatser utöver sitt normala arbetstidsmått. Ledigheten förläggs efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och medarbetaren, normalt i anslutning till hemkomsten.

Mom 2 Social trygghet

Under utlandsvistelsen skall medarbetare tillförsäkras social trygghet motsvarande de avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som gäller för medarbetaren vid dennes ordinarie arbete i Sverige.

Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses ITP, TGL, TFA och förmåner enligt trygghetsavtalet. Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning och pensionsförmåner enligt lagen om allmän försäkring.

Mom 3 Restid inom Sverige

Med restid avses den tid under en tjänsteresa som går åt för resan till och från bestämmelseorten inom Sverige. Restid räknas som arbetstid dock högst till en total tid för arbete + resa av 13 timmar per kalenderdygn. För medarbetare som kör bil räknas hela tidsåtgången som arbetstid. Utnyttjar medarbetaren sovplats på tåg eller båt, räknas inte tiden 20.00–08.00 som arbetstid.

Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

Sådan restid, som för medarbetaren sker på övertid, skall inte räknas in i de övertidskvoter som anges i § 4 mom 3:2 och 3:6. Medarbetare skall inte beordras till tjänsteresa med avräkning enligt denna undantagsregel på för medarbetaren schemalagd ledig dag. Om medarbetaren beordras till resa på ledig dag kompenseras detta som om övertidsarbete skulle ha utförts under 4 timmar.

Mom 4 Restid vid utrikes tjänsteresa

Vid utrikes tjänsteresa beräknas ingen restid, istället utgår utrikestillägg enligt mom 1.3 ovan.

Anteckning:

Reglerna i detta moment tillämpas vid tjänsteresor som påbörjas den 1 juni 2012 eller senare.

§ 6 LÖN

Mom 1 Månadslön

Om inte arbetsgivaren och medarbetaren har kommit överens om annat, utgår lön i form av månadslön.

I övrigt kan rörliga lönedelar förekomma enligt detta avtal.

Mom 2 Lön för del av löneperiod

Om en medarbetare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag, om fler än fem, som anställningen omfattar utges en daglön.

Omfattar anställningen fem arbetsdagar eller mindre av en kalendermånad utgår lön med 1/21 del av månadslönen per dag.

§ 7 SEMESTER

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag. Löpande kalenderår skall vara semesterår och intjänandeår.

Mom 2 Semesterns längd

Mom 2.1 Xxxxx xxxxxxxxxxxxx

Medarbetare har rätt till 25 semesterdagar per kalenderår. Genom överens- kommelse mellan arbetsgivare och medarbetaren enligt § 4 mom 1.3 samt 5:2 kan medarbetaren i stället för 25 semesterdagar erhålla ytterligare upp till 5 semesterdagar.

Medarbetare som fyllt eller under semesteråret fyller 40 år har varje semesterår rätt till ytterligare tre semesterdagar utöver de semesterdagar som följer av stycke 1 ovan.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För medarbetare med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.

Regler för beräkning av antalet semesterdagar för medarbetare med inter- mittent arbetstidsförläggning eller intermittent deltidsarbete se § 7 mom 2.5.

Mom 2.2 Antal betalda semesterdagar

Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:

A x	B	= D
	C

A. = antal avtalade semesterdagar (enligt § 7 mom 2.1)

B. = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro som inte är semesterlönegrundande

C. = antal kalenderdagar under intjänandeåret

D. = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till heltal).

Mom 2.3 Ändring av semesterdagar

Om detta avtal träder i kraft för en medarbetare som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har medarbetaren rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare. Om det blir aktuellt att ändra

semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela klubben, och om denna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.

Mom 2.4 Befordrad eller nyanställd medarbetare

För befordrade eller nyanställda medarbetare ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör till samma koncern.

Mom 2.5 Semester för intermittent arbetande, oregelbundna arbetstider och/eller olika långa arbetsdagar

För heltidsanställd eller deltidsanställd medarbetare med ordinarie arbetstid kontinuerligt förlagd till måndag-fredag (med måndag-fredag likställes vid nattarbete söndag-torsdag) och med samma antal ordinarie arbetstimmar varje arbetsdag skall varje under semesterledigheten infallande schemalagd arbetsdag betraktas som en semesterdag.

För medarbetare (även deltidsanställda) som arbetar intermittent, oregelbundna arbetstider och/eller olika långa arbetsdagar gäller följande:

1. Årlig semesterledighet omräknas till årligt antal semesterlediga timmar genom formeln

A x V	= T
5

A = antal semesterdagar enligt § 7 Mom 2.1 V = genomsnittlig arbetstid per vecka

T = antalet semesterlediga timmar som skall ingå i semesterledigheten

2. Uttagen semesterledighet utgörs av antalet arbetstimmar under de schemalagda arbetsdagar som ingår i semesterledigheten.

3. Semesterledighet kan icke förläggas enbart till del av arbetsdag som ingår i medarbetarnas ordinarie arbetscykel.

Semestertillägg beräknas med utgångspunkt från antalet semesterdagar enligt § 7 mom 2.1.

Anmärkningar

1. Vid utläggning av semesterledighet är det parternas avsikt att arbetstidens förläggning i det enskilda fallet inte skall påverka semesterns längd.

2. För medarbetare vars semesterledighet regleras enligt 7.2.5 första stycket gäller följande:

Infaller under semesterledighet, som omfattar minst fem dagar, helgdag eller påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton som inte är schemalagd ledighetsdag, skall antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag och/eller helgdagsafton.

Vid arbete måndag-fredag avses ”schemalagd ledighetsdag” lördag- söndag.

Mom 3 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 3.1 Semesterlön och semestertillägg

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

- 0,8 % av medarbetarens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se § 7 mom 3.7

- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.

Om medarbetaren inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:

0,5 x det antal semesterdagar som medarbetaren har rätt till/antalet betalda semesterdagar som medarbetaren har tjänat in

Med fasta lönetillägg avses här till exempel fasta skift-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.

Med rörlig lönedel avses här till exempel provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, och ersättning för obekväm arbetstid eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats.

I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön. Upphovsrättsersättning är inte lön och ska därför inte vara semesterlönegrundande.

Mom 3.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro

Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.

Genomsnittlig dagsinkomst =

Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel / antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret

Ersättning för obekväm arbetstid och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om medarbetaren under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Mom 3.3 Utbetalning av semesterlön

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut. Undantag:

1. Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har

medarbetaren rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelarna. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek. Tillägget betalas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetalningen i samband med semestern. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets slut betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt § 7 3.1 och 3.2.

2. Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets slut. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin tillämpas.

Mom 3.4 Kransdagsersättning

Om arbete utförs på del av lördag före eller del av söndag efter semesterledighet som uppgår till minst 5 dagar utgår härför extra ersättning fr o m 2013-04-01 med 339 kronor, fr o m 2014-04-01 med 347 kronor och fr o m 2015-04-01 med 356 kronor. Beloppen är inklusive semesterlön.

Mom 3.5 Semesterersättning

Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt § 7 mom 3.1 och 3.2.

För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.

Mom 3.6 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från medarbetarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se § 7 mom 3.1.

Mom 3.7 Ändrad sysselsättningsgrad

Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se § 7 mom 3.1.

Mom 4 Förskottssemester m. m. Mom 4:1 Semester för nyanställda

Om en nyanställd medarbetares betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om medarbetaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och medarbetaren komma överens om att medarbetaren ska vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av

1. medarbetarens sjukdom eller

2. medarbetare som frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till medarbetaren personligen.

För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 a § Semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.

Mom 4:2 Återbetalning av för mycket betald semester

Medarbetare som inte erhållit s.k. förskottssemester enligt ovan utan fått semesterlön, som vid anställningens avslutande ännu inte tjänats in gäller följande:

Sådan erhållen semesterlön betraktas som à-conto utbetalning och avräknas från såväl semesterersättning som lön. Medarbetare som erhållit fler betalda semesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/tillägg, dock inte om anställningen avslutas till följd av uppsägning på grund av arbetsbrist, sjukdom och dödsfall.

Motsvarande avräkning görs om sysselsättningsgraden ändrats under kalenderåret.

Mom 5 Sparande av semester

Mom 5.1 Uttag av sparade semesterdagar

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt § 7

5.2 under samma år.

Mom 5.2 Sparande av semesterdagar

Om en medarbetare har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får medarbetaren efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att medarbetaren inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och medarbetaren ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggas under detta semesterår.

Mom 5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt § 7 mom 3.1 och 3.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro

under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till medarbetarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se § 7 mom 3.7.

§ 8 SJUKLÖN MM

Mom 1 Rätten till sjuklön

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:3 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-5.

Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

I de fall den avtalade anställningstiden är kortare än en månad är rätten till sjuklön begränsad enligt 3 § lagen om sjuklön.

Bestämmelserna i denna paragraf som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna gäller även medarbetare som innehar en anställning som utgör bisyssla.

Mom 1:1 Pensionärer

Medarbetare som står kvar i tjänst eller anställs vid företaget efter 67 års ålder eller efter gällande ordinarie pensionsålder enligt ITP-planen har inte rätt till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen om inte särskild överenskommelse träffats om detta vid anställningen och om uppsägningstiden är en månad från både arbetsgivaren och den anställdes sida.

Mom 2 Sjukanmälan mm Mom 2:1 Sjukanmälan

När en medarbetare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma sak gäller om medarbetaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket SjLL).

Mom 2:2 Försäkran

Medarbetaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar han skulle ha arbetat (9 § SjLL).

Mom 2:3 Läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om medarbetaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § andra stycket SjLL).

Om arbetsgivaren begär det skall medarbetaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönens storlek mm Mom 3:1 Sjuklönens storlek

Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till medarbetaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Arbetsgivaren skall därvid göra sjukavdrag från den aktuella månadslönen.

Mom 3:2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod

För varje timme en medarbetare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med

Om medarbetaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 % av den skift- eller ob-ersättning som denne gått miste om.

För den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden	månadslönen x 12
	52 x veckoarbetstiden

respektive med

Fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden	20 % x månadslönen x 12
	52 x veckoarbetstiden

Anmärkning 1

För medarbetare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan fr.o.m. första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag

under denna enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Anmärkning 2

Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga tio under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att medarbetaren fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall avdraget för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen.

Protokollsanteckning

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande:

Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad medarbetaren fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.

Mom 3:3 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.

För medarbetare med månadslön om högst 27 813 kronor:

90 % x	månadslönen x 12
	365

För medarbetare med månadslön över 27 813 kronor:

90 % x 7,	5 x pbb	* + 10 % x	(månadslönen x 12 - 7,5 pbb*)
	365		365

*prisbasbeloppet

Protokollsanteckning

Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.

Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad medarbetaren fått besked om sin nya lön respektive ändrad arbetstid.

Anmärkningar

1. Den ovan angivna lönegränsen utgör 7,5 x gällande prisbasbelopp

dividerat med 12. Prisbasbeloppet för 2013 är 44 500 kr och lönegränsen

för 2013 är således 27 813 kr.

2. Sjukavdraget per dag får inte överstiga daglönen

Mom 3:3:1 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om medarbetaren enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådan

− till medarbetare i grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden

− till medarbetare i grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller under en sjukperiod.

Medarbetare tillhör grupp 1

− om medarbetaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd

eller

− om medarbetaren övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.

Medarbetare tillhör grupp 2 i övriga fall.

Undantag 1

Om medarbetaren under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om medarbetaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45.

Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av ovanstående begränsningsregel.

Undantag 2

Om sjukersättning eller aktivitetsersättning börjar utges till medarbetaren upphör rätten till sjuklön.

Mom 4 Vissa samordningsregler

Mom 4:1 Arbetsskada och rehabilitering

Om en medarbetare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.

Om en medarbetare är frånvarande med rehabiliteringspenning under eljest sjuklöneberättigad tid enligt mom 3:3:1 görs löneavdrag som vid sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3.

Mom 4:2 Ersättning från annan försäkring

Om en medarbetare får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4:3 Annan ersättning från staten

Om en medarbetare får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1 Ej informerat om viss sjukdom

Om en medarbetare vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen i fråga.

Mom 5:2 Friskintyg kan ej presenteras

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av en medarbetare men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådan, har medarbetaren inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:3 Nedsatta sjukförmåner

Om en medarbetares sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5:4 Ersättning från trygghetsförsäkring (TFA)

Om en medarbetare har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - medarbetaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

Mom 5:5 Skada hos annan arbetsgivare

Om en medarbetare har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 5:6 Vissa andra inskränkningar

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden

− om medarbetaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller

− om medarbetarens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

− om medarbetare kvarstår i tjänst eller anställs efter 67 års ålder, eller efter ordinarie pensionsålder enligt ITP-planen, om inte särskild överenskommelse om detta träffats mellan arbetsgivaren och medarbetaren förutsatt att uppsägningstiden från båda parter är en månad

− om medarbetaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:3:1 undantag 2.

2. Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4.

Mom 6 Föräldratillägg

Mom 6:1 Rätten till föräldratillägg

Medarbetare som är tjänstledig på grund av graviditet, i samband med barns födelse eller adoption har rätt till föräldratillägg från arbetsgivaren om medarbetaren varit anställd hos arbetsgivaren minst i ett år i följd vid barnets födelse eller vid mottagande av adoptivbarn.

Tjänstledighet som berättigar till föräldratillägg ska äga rum inom 24 månader från barnets födelse eller från när barnets omhändertagits vid adoption.

Mom 6:2 Föräldratilläggets storlek

Föräldratillägget beräknas olika beroende på om medarbetararens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns.

Denna lönegräns beräknas som:

10 x prisbasbeloppet (pbb)

12

Exempel 2013:

Pbb: år 2013 är 44 500 kronor. Lönegränsen blir därför:

10 x 44 500 kr	= 37 083 kr för 2013
12

För medarbetare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen beräknas föräldratillägg genom ett avdrag per dag med:

90 % x m 365

ånadslönen x 12

För medarbetare med månadslön över lönegränsen beräknas föräldratillägg per dag med ett avdrag per dag:

90 % x	10 x pbb	+ 10 % x	(månadslönen x 12) – (10 x pbb)
	365		365

Om medarbetaren har varit anställd i ett men inte två år i följd utgörs föräldratillägget av en månadslön minskat med 30 dagsavdrag enligt denna paragraf,

Om medarbetaren har varit anställd i två år men inte tre utgörs föräldratillägget av tre månadslöner minskat med 90 dagsavdrag enligt denna paragraf.

Om medarbetaren har varit anställd i tre år eller mer utgörs föräldratillägget av sex månadslöner minskat med 180 dagsavdrag enligt denna paragraf.

Föräldratillägg utges endast för sammanhängande ledighetsperiod om minst en månad om inte annat överenskommes mellan lokala parter eller enskild medarbetare och närmaste chef.

Vid del ledighet proportioneras beloppen.

Mom 6:3 Utbetalning

Föräldratillägget utbetalas ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid som medarbetaren erhåller föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring.

Mom 6:4 Samordning föräldrapenning

Föräldratillägg utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldratillägget reduceras i motsvarande grad.

Mom 6:5 Avdrag vid havandeskap

Under tjänstledigheten för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när medarbetaren har rätt till föräldratillägg enligt ovan och när medarbetaren saknar sådan rätt.

Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning under högst 15 arbetsdagar per medarbetare, barn och år görs avdrag per timme beräknat enligt följande.

För medarbetare med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet/12 (27 813 kronor 2013):

90 % x 52 x veckoarbetstiden

månadslönen x 12

För medarbetare med månadslön över 7,5 x prisbasbeloppet/12 (27 813 kronor 2013):

90 % x	7,5 x pbb*	+ 10 % x	(månadslönen x 12 - 7,5 pbb*)
	52 x veckoarbetstiden		52 x veckoarbetstiden

*prisbasbeloppet

För varje arbetsdag en medarbetare är helt eller delvis ledig tas en av de 15 dagarna i anspråk.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning utöver 15 arbetsdagar gäller följande eftersom tillfällig föräldrapenning beräknas per timme oavsett ledighetens längd.

Om en medarbetare är frånvarande utöver ovan nämnda 15 dagar, görs löneavdrag per frånvarotimme med:

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermånader skall medarbetarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

Mom 8 Smittbärare

Om en medarbetare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:

För varje timme en medarbetare är frånvarande görs för frånvaro t o m den 14:e kalenderdagen avdrag per timme med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Fr.o.m. den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3.

Mom 9 Förmåner enligt lagen om statligt personskadeskydd

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

§ 9 PERMISSION OCH TJÄNSTLEDIGHET

Mom 1 Permission

Med permission avses en kort ledighet med bibehållen lön. Permission beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom medarbetares familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar. När påsk-, midsommar- och julafton inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Mom 2 Tjänstledighet

Mom 2:1 Allmänna bestämmelser

Med tjänstledighet avses ledighet utan lön. Tjänstledighet beviljas enligt lag eller i övrigt om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för medarbetaren ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på söndag och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde medarbetaren. För medarbetare som har veckovila förlagd till annan dag än söndag skall motsvarande regel tillämpas.

Mom 2:2 Löneavdrag

När en medarbetare är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande:

Om medarbetaren är tjänstledig:

− under en period om högst 5 arbetsdagar skall för varje dag som medarbetaren är tjänstledig avdrag från månadslönen göras med 1/21.

− under en period längre än 5 arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde medarbetaren arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med daglönen,

− För del av dag görs avdrag per timme med månadslönen delad med 175

Om medarbetaren är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) skall tjänstledighetsavdrag göras genom att månadslönen divideras med faktorn:

21 x antalet arbetsdagar per vecka

5

Anmärkning

Med "antal arbetsdagar/vecka" avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan skall göras för varje dag under vilken medarbetaren är tjänstledig och som annars skulle ha utgjort arbetsdag för denne.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall medarbetarens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

§ 10 KOMPETENSUTVECKLING

Mom 1 Allmänt

Arbetsgivaren ansvarar för all kompetensutveckling av medarbetarna i tjänsten. Kompetensutvecklingen styrs av företagets långsiktiga utveckling samt medarbetarnas behov av utveckling i arbetet. Medarbetaren har, vid sidan av arbetsgivaren, ett eget ansvar för att hans/hennes kompetens utvecklas i takt med företaget. Den årliga verksamhetsplaneringen skall omsättas i aktiva kompetensutvecklingsåtgärder för enskilda medarbetare.

I det årliga medarbetarsamtalet, mellan chef och medarbetare skall alltid kompetensutvecklingsbehovet för varje medarbetare diskuteras och beslutade kompetensutvecklingsinsatser för individen dokumenteras och följas upp.

Mom 2 Lokalt inflytande

I anslutning till att arbetsgivarens årliga verksamhetsplan fastställs skall arbetsgivaren samverka med de fackliga organisationerna om planerade kompetensutvecklingsinsatser. Arbetsgivaren skall dessutom minst en gång per år till de fackliga organisationerna redovisa en sammanfattning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser inom företaget och företagets bedömningar om framtida kompetensbehov.

§ 11 UPPHOVSRÄTT

Mom 1 Rätten till upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer

För vissa medarbetare råder ett upphovsrättsligt anställningsförhållande. Med detta avses att dessa i tjänsten framställer litterära och konstnärliga verk eller utför andra prestationer som skyddas av upphovsrättslagen.

Rätten till sådana verk och prestationer tillkommer företaget för nyttjande i dess verksamhet såväl under anställningstiden som därefter. Vid utnyttjandet skall företaget iaktta medarbetarens ideella rätt enligt 3 § upphovsrättslagen.

De närmare förutsättningarna för företagets utnyttjande regleras i överenskommelse mellan de lokala parterna.

Mom 2 Ersättning för visst utnyttjande

För utnyttjande utöver vad som kan anses ligga inom ramen för anställningsavtalet betalar företaget årligen ett belopp att fördelas bland berörda medarbetare. Beloppet fastställs årligen av de centrala parterna i förhandling.

Fördelningen av ersättningen sker enligt regler och i former som de lokala parterna kommer överens om.

§ 12 UPPSÄGNING

Mom 1 Uppsägningstid

Mom 1:1 Uppsägning från medarbetares sida

Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande, om inte annat följer av 3:1 – 5 nedan:

Medarbetarens uppsägningstid i månader
Anställningstid vid företaget mindre än 2 år fr.o.m. 2 år	Uppsägningstid 1 mån 2 mån

Upplysning

Hur anställningstidens längd enligt ovan skall beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd.

Anmärkning

Om tjänstemannens nuvarande anställning ingåtts före den 1 april 2013 är uppsägningstiden dock minst det antal månader som gällde för tjänstemannen den 31 mars 2013. Denna uppsägningstid beräknas enligt tabellerna nedan.

Anställningstid vid företaget	Medarbetarens uppsägningstid
Medarbetaren har
	inte fyllt	fyllt	fyllt	fyllt
	23 år	23 år	30 år	35 år
Uppsägningstid i månader
Mindre än 6 månader	1	1	1	1
fr.o.m. 6 månader till 2 år	1	1	2	3
fr.o.m. 2 år	1	3	3	3

Mom 1:2 Uppsägning från arbetsgivarens sida*)

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat följer av 3:1 – 5.

Anställningstid vid företaget	Uppsägningstid
Mindre än 2 år	1 mån
Fr. o. m 2 år till 4 år	2 mån
Fr. o. m 4 år till 6 år	3 mån
Fr. o. m 6 år till 8 år	4 mån
Fr. o. m 8 år till 10 år	5 mån
Fr. o. m 10 år	6 mån

Övergångsbestämmelse. Uppsägningstider för tjänstemän anställda före den 1 april 2013

Om tjänstemannens nuvarande anställning ingåtts före den 1 april 2013 är uppsägningstiden dock minst det antal månader som gällde för tjänstemannen den 31 mars 2013. Denna uppsägningstid beräknas enligt tabellerna nedan.

Anställningstid vid företaget** Medarbetarens uppsägningstid

Medarbetaren har
	inte fyllt	fyllt	fyllt
	23 år	23 år	35 år
Uppsägningstid i månader
Mindre än 6 månader	1	3	3
fr.o.m. 6 månader till 2 år	1	3	4
fr.o.m. 2 år till 6 år	1	6	6
fr.o.m. 6 år	2	6	6

* Om uppsägning sker på grund av arbetsbrist måste observeras att det i omställningsavtalet finns bestämmelser som skall beaktas av arbetsgivaren.

** Om beräkningen av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställnings- skydd

Mom 1:3 Förlängd uppsägningstid

Om en medarbetare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen har uppnått 55 års ålder och en sammanhängande

anställningstid om 10 år, skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.

Mom 2 Formen för uppsägning mm Mom 2:1 Uppsägning

För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör medarbetaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägning ändå sker muntligen bör medarbetaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 2:2 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala arbetstagarparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive förbunds adress.

Mom 2:3 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för medarbetare som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För medarbetare som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då medarbetaren inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till medarbetaren gäller följande. För varje kalenderdag, då medarbetaren inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperioden erhållna ersättningen.

Mom 2:4 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning

De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.

De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de medarbetare som skall sägas upp, så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25- 27 §§ lagen om anställningsskydd komma överens om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra sådana förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Om inte de lokala parterna enas, äger förbundsparterna, om endera parten begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller såväl den lokala som den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 3:1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och medarbetaren kan komma överens om att annan uppsägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga

− om medarbetaren vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 1:2

− i övriga fall: den tid som anges i tabellen mom 1:2

Mom 3:2 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren.

Mom 3:3 Pensionärer

Om medarbetaren står kvar i tjänst vid företaget efter 67 års ålder eller efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern

enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren.

Samma sak gäller om en medarbetare anställs vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.

Mom 3:4 Uppnådd pensionsålder

Medarbetarens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår 67 års ålder eller efter den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen, om inte medarbetaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna besked enligt 33 § lagen om anställningsskydd.

Mom 3:5 Förkortning av medarbetares uppsägningstid

Om medarbetaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om medarbetaren kan tillåtas göra det.

Mom 3:6 Skadestånd när medarbetare inte iakttar uppsägningstiden

Om medarbetaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som medarbetaren därigenom vållar.

Skadeståndet skall lägst uppgå till det belopp som motsvarar medarbetarens lön under den del av uppsägningstiden, som han inte har iakttagit.

Mom 3:7 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller medarbetarens sida har medarbetaren rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar

− den tid som medarbetaren har varit anställd och

− de arbetsuppgifter som medarbetaren har haft att utföra samt om medarbetaren så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att medarbetaren har begärt att få betyget.

Mom 3:8 Intyg om uttagen semester

När medarbetarens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår. Arbetsgivaren skall lämna intyget till medarbetaren senast inom en vecka från det att medarbetaren har begärt att

få intyget. Om medarbetaren har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha tagits ut först.

§ 13 FÖRHANDLINGSORDNING

Mom 1 Tillämpningsområde

Denna förhandlingsordning skall tillämpas vid handläggning av rättstvister.

Förhandlingsordningen skall dock inte tillämpas vad avser tolkningen eller tillämpningen av kollektivavtal som innehåller annan reglering av partsställningarna eller en särskild förhandlingsordning.

Om det uppkommer tvist om en medarbetares arbetsskyldighet eller hans rätt till lön eller annan ersättning skall 34 - 37 §§ medbestämmandelagen tillämpas.

Om arbetsgivaren påkallar förhandling enligt 34 § tredje st. eller 35 § medbestämmandelagen skall förhandling äga rum såväl lokalt som centralt innan talan får väckas i tvisten.

I anställningsskyddstvister skall 40 - 41 §§ anställningsskyddslagen tillämpas.

Mom 2 Preskription

Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag eller enligt enskilt avtal eller kollektivavtal, skall parten påkalla förhandling inom fyra månader från det att han fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på. Förhandling skall dock påkallas senast två år efter det att denna omständighet inträffat.

Om parten inte påkallar förhandling inom föreskriven tid förlorar han rätten till förhandling.

Mom 3 Förfarandet

Den part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

Parterna skall därefter utan dröjsmål bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde.

Parterna kan gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.

En förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om en part begär det, skall det föras protokoll över förhandlingen, som justeras av båda parter.

En förhandling skall anses vara avslutad den dag då parterna enats om att förklara den slutförd.

Kan parterna inte enas om att förhandlingen är slutförd, skall den anses vara avslutad då den part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet, skriftligen underrättar motparten om att han frånträder förhandlingen.

Mom 4 Lokal förhandling

Lokal förhandling hålls mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisation som har utsetts att företräda medarbetarna.

Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast inom två veckor från den dag den påkallats, om inte parterna enas om något annat.

Mom 5 Central förhandling

Kan överenskommelse inte träffas vid lokal förhandling kan ärendet hänskjutas till central förhandling mellan Medieföretagen och den centrala arbetstagarorganisationen.

Framställning om central förhandling skall göras senast två månader från den dag då den lokala förhandlingen avslutades. Om en part försummar detta förlorar parten rätten till förhandling såvitt avser skadeståndsyrkanden eller annan fullgörelse enligt lag eller avtal.

Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den påkallats, om inte parterna enas om något annat.

Mom 6 Avgörande av rättstvist

Om en rättstvist som rör lag, enskilt avtal eller kollektivavtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får en part hänskjuta tvisten till Arbetsdomstolen, om inte parterna enas om att hänskjuta tvisten till annan av parterna överenskommen skiljeinstans för bindande avgörande.

Avser tvisten skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag eller avtal skall talan väckas hos Arbetsdomstolen inom tre månader från det att den centrala förhandlingen avslutats.

Om det har funnits hinder mot att en förhandling kommer till stånd och detta inte har berott på den part som har försökt få förhandlingen till stånd, räknas tiden från det att förhandlingen senast skulle ha hållits enligt denna förhandlingsordning.

Om en part inte väcker talan inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till talan.

Mom 7 Uppsägningstid

Denna förhandlingsordning gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

§ 14 GILTIGHETSTID

Mom 1 Giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016 och därefter med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

För förhandlingsordningen enligt § 12 råder särskilda uppsägningstider.

Lokala avtal som tecknats med stöd av det centrala avtalet om allmänna villkor, ska normalt ha samma giltighetstid som det centrala avtalet och bör av lokala parter ses över och i mån av behov anpassas till följd av ett nytt centralt avtal.

Mom 2 Uppsägning

Uppsägning ska ske skriftligt för att vara gällande.

BILAGA A - Programanställning

1.

Programanställning syftar till att berika public service företagens utbud. Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service företagens programverksamhet och innehållsproduktion.

Med programanställning förstås en utomståendes medverkan i identifierbar innehållsproduktion, program eller programprojekt.

Programanställning får inte användas för att ersätta andra anställningsformer.

Programanställning är tillkommen för att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid berika programverksamheten. Därför medför programanställning inte företrädesrätt enligt LAS 25 § till ny programanställning. Företrädesrätt till andra lediga befattningar erhåller medarbetaren efter sammanlagt 24 månaders programanställning under treårsperioden.

Programanställd omfattas av gällande Upphovsrättsavtal mellan parterna och har därför också rätt att komma ifråga för ersättning enligt dessa avtal.

2.

Programanställningar kan omfatta högst 36 månader från första anställningsdagen i programanställning. Efter 36-månadersgränsen passerats kan ny programanställning inte avtalas förrän efter 36 månader.

3.

För att följa upp tillämpningen av detta avtal, ska de lokala parterna i resp. programföretag, gemensamt utforma information om villkoren för programanställning samt minst en gång per år gemensamt följa upp omfattningen och tillämpningen av avtalet.

4.

Dessa regler tillämpas endast på personer vars anställningsavtal träder ikraft 2007-06-01 eller senare. Reglerna har ingen retroaktiv verkan.

5.

Lokala parter kan teckna lokala avtal om formerna för programanställning. Sådant avtal får dock inte innebära att reglerna i detta avtal ändras.

Avtal om partsställning

Centralt kollektivavtal avseende partsställningen i kollektivavtal mellan Medieföretagen och Akademikerförbunden, avseende Public serviceföretag

a. Kollektivavtalet slutes med Medieföretagen på arbetsgivarsidan. Part på arbetstagarsidan är Akademikerförbunden gemensamt.

b. Avtalsförhandlingar och kollektivavtalsfrågor

Samordning sker genom att ett av berörda förbund utses att uppträda som gemensam representant för Akademikerförbunden. Det utsedda förbundet svarar för att samordning mellan berörda akademikerförbund sker på så sätt att dessa uppträder som en part, oavsett att flera av akademikerförbunden omfattas av avtalsförhandlingar. Det sålunda utsedda förbundet ska ha hög representativitet hos Public serviceföretagen.

Förändring av vilket förbund som representerar Akademikerförbunden ska meddelas Medieföretagen sex månader i förväg och senast sex månader före aktuellt lönekollektivavtals utlöpningsdatum.

För närvarande ombesörjes denna funktion av DIK.

c. Partsställning avseende § 33-37 medbestämmandelagen

Frågor i ovan avseende ska lokalt hanteras av Akademikerförening. Saknas sådan förening ska frågor som uppkommer med anledning av ovan nämnda paragrafer hanteras av aktuellt utsett förbund.

Aktuellt utsett förbund uppträder som central part med anledning av att fråga enligt nämnda paragrafer blir föremål för central förhandling.

d. Centrala förhandlingar

Ett av berörda förbund utses att uppträda som gemensam representant för Akademikerförbunden. Central förhandling, vanligtvis efter lokal förhandling enligt MBL 10 – 12 §§, begärs hos utsett Akademikerförbund, eller begärs av utsett Akademikerförbund som enligt punkten b) innehar denna funktion.

Centrala förhandlingar som enbart rör enskild medlem i ett av akademikerförbunden sker med det förbund medlemmen tillhör.

i. Anmärkning:

För närvarande ingår i Akademikerförbunden; Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetarna, Skolledarna, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Universitetslärarförbund, Sveriges Veterinärförbund, och Sveriges Farmacevtförbund.

e. Akademikerförbunden förbinder sig att tillse att samtliga akademiker förbunden inom PTK respekterar ovan partsställning.

f. Den företagsvisa lönerevisionen ska ske gemensamt för medlemmar i samtliga de akademikerförbund som omfattas av avtalet.

g. Förhandlingen avslutades.

Justeras för Medieföretagen

Xxxx Xxxxx Xxxx X Xxxxxxxxx

Justeras för Akademikerförbunden

Xxxxxx Xxxx Xxx Xxxxxxxxxxx

Tidsbegränsad överenskommelse avseende Utrikestillägg

För perioden 1 april 2013 till och med den 31 mars 2014 ersätter nedan skrivning den mellan parterna överenskomna lydelsen i kollektivavtalet, om inte lokala parter tidigare träffat överenskommelse om utrikestillägg/utrikesersättning. I sådant fall gäller denna överenskommelse tills annat meddelats.

§ 5 Resor i tjänsten

Mom 1.3 Arbetstid m.m. vid utrikes tjänsteresa med övernattning

Arbetstiden är i genomsnitt 7 timmar och 50 minuter per dag, dock högst 39 timmar och 10 minuter per sjudagarsperiod.

För beordrat eller i efterhand godkänt arbete utöver ordinarie arbetstid vid utrikes tjänsteresa utges, om avtal inte träffas om annat, utrikesersättning. Vid arbete utöver 7 timmar och 50 minuter per arbetsdag och för arbete utöver 39 timmar och 10 minuter per sjudagarsperiod ersätts varje timme med:

månadslönen

87

Ersättning betalas för fullgjorda halvtimmar.

Medarbetare som inte har rätt till övertids- och/eller OB-ersättning vid arbete i Sverige erhåller inte utrikesersättning.

Vid utrikes tjänsteresa utges traktamente.

För deltidsanställd medarbetare utgår övertidsersättning enligt 4.2.1 för tid upp till motsvarande heltid.

Tjänsteresa ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande inom respektive företag.

Resor som påbörjats före den 31 mars 2014 omfattar ovan regler.

Centralt Kollektivavtal avseende Radiotjänst i Kiruna AB

Centralt Kollektivavtal avseende allmänna anställningsvillkor för anställda som avgiftskontrollanter vid Radiotjänst i Kiruna AB

1. Med avgiftskontrollant avses sådan medarbetare som på Radiotjänst i Kiruna AB:s uppdrag besöker hushåll i syfte att inkassera hushållens radio- och tv-avgifter.

2. Detta avtals giltighet följer det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtalet för Public Serviceföretagen mellan Medieföretagen å ena sidan och Unionen/Akademikerförbunden å den andra.

3. Avgiftskontrollanter omfattas inte av gällande löneavtal. Lön utgår i kronor per till företaget inrapporterad avgift, enligt den av företaget fastställda lägsta krontal eller annan överenskommelse mellan företaget och varje avgiftskontrollant. Krontalet per avgift fastställs av företagsledningen med anledning av Riksdagens beslut avseende radio- och tv- avgiftens storlek. Antalet avgifter kan variera. Arbetsledande chef och medarbetare ska tydliggöra mål samt utvärdera arbetsresultat regelbundet.

4. Milersättning utgår i de fall detta särskilt medgivits i samband med anställningens ingående eller att detta särskilt avtalats.

5. Gällande ITP avtal samt avtal om arbetsmarknadsförsäkringar är tillämpliga.

6. Medarbetare anställda som avgiftskontrollanter och som kvalificerar sig för pensionspremier samt arbetsmarknadsförsäkringar omfattas av Omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Nämnda kollektivavtal gäller med följande undantag och tillägg.

§ 2 Anställning

I stället för kollektivavtalets anställningsformer tillämpas s.k. anställningsformen avgiftskontrollant. Anställningen kan ingås tillsvidare eller för viss tid med en geografisk placering. Den geografiska placeringen utgör verksamhetsort.

Lagen om anställningsskydd gäller.

Företrädesrätt gäller endast till anställning som avgiftskontrollant och

endast till det verksamhetsområde som medarbetare tidigare varit verksam inom. Medarbetare som uppnått pensionsåldern enligt gällande kollektivavtal har inte företrädesrätt.

Företaget ska informera arbetstagarparten om omfattningen av verksamheten regelbundet.

§ 4 Arbetstid

Med ändring av kollektivavtalets regler gäller att arbetstid ska förläggas i dialog med avgiftskontrollantens arbetsledare med hänsyn till företagets policy och uppdragets omfattning.

Medarbetare är undantagen från arbetstidslagen (1982:673).

Heltidsarbete utgör fem/sex arbetsdagar i genomsnitt per veckan om högst 40 timmar under en begränsningsperiod om 12 månader. Arbetstiden för viss vecka kan variera.

Det ligger i sakens natur att avgiftskontrollanten har rätt till erforderlig veckovila om minst 36 timmar. Sådan ska förläggas i samråd med ansvarig arbetsledare.

Reglerna om övertids- och mertidsarbete, övertids- och mertidsersättning, samt ob-, beredskapsersättning och nationaldagen är inte tillämpliga.

§ 5 Resor i tjänsten

Resor som avgiftskontrollant företar i tjänsten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utgör inte s.k. tjänsteresa enligt kollektivavtalets definition, om inte detta särskilt överenskommits. Restidsersättning utgår således inte för sådana resor.

Vid x.x. xxxxxxxxxxx, enligt kollektivavtalets definitioner, utgår ersättningar enligt kollektivavtalet.

§ 6 Lön

Lön utgår i efterskott, d.v.s. månaden efter, och utgörs av inrapporterade antalet avgifter månaden före.

§ 7 Semester

För avgiftskontrollanter regleras semester enligt lag och vad som anges nedan.

Medarbetare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår.

Semesterlönen utgörs av 12,5 % av ackumulerad lön under intjänandeåret april till mars. Semesterlönen utges i samband med juni månads löneutbetalning.

§ 8 Sjuklön m.m.

Sjuklön utgår enligt lag och kollektivavtal med följande begränsning.

Sjuklön utgår endast för ordinarie arbetsdagar som efter överenskommelse med arbetsgivaren förlagts som arbetstid.

Mom 1och Mom 2 gäller, utom vad avser sjuklön från och med 15:e kalenderdagen.

Sjuklönens storlek beräknas på den aktuella genomsnittliga månadslönen för de tre närmast föregående kalendermånaderna månaden vid insjuknandet. Har medarbetare inte varit anställd i företaget under nämnda period ska sjuklönen beräknas på en genomsnittlig månadslön som efter det mål och genomsnittliga schemalagda arbetstid planerats för medarbetaren under kalendermånaden.

Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs för lönen enligt Mom 3.1 och 3.2.

Därutöver gäller Mom 4 och Mom 5 såvida det reglerar ersättning före den 15:e sjukdagen i sjukperioden.

Avgiftskontrollanter omfattas inte av reglerna om föräldralön enligt Mom 6 - Föräldralön eller Mom 7 - Ledighet med tillfällig föräldrapenning.

Däremot omfattas sådan medarbetare av Mom 8 – Smittbärare, dock inte för tid som sträcker sig efter den 15:e dagen i sjukperioden.

§ 9 Permission och Tjänstledighet

Mot bakgrund av att arbetstiden förläggs i samråd med arbetsledande chef är parterna överens om att reglerna om permission och tjänstledighet inte är tillämpliga.

§ 12 Uppsägning

Uppsägningstider för avgiftskontrollanter framgår av anställningsskyddslagens § 11.

För Medieföretagen För Akademikerförbunden

Lokala avtal och överenskommelser om arbetstid SVT

Lokalt arbetstidsavtal inom SVT (som komplement till de centrala kollektivavtalen mellan SRAO och Sif och Sveriges Ingenjörer/DIK)

Parter: Sveriges television AB Saco-föreningen vid SVT Sif-klubben vid SVT

Tid: 2006-11-17–2007-04-26

Närvarande: För SVT

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx (delvis)

För SACO

Xxxx Xxxxxxxx

För Sif

Xxxxx Xxxxxx

Xxx Xxxxxxxx (delvis) Xxxxxx Xxxxxxx (delvis)

Xxxxx xxx Xxxxxxxxxxx (delvis)

§ 1 Inledning

Lokala parter vid SVT, Sveriges Television AB å ena sidan och Sifklubben samt SACO-föreningen å den andra, är ense om behovet av ytterligare arbetstidsformer och viss annan lokal reglering som komplement till arbetstidsreglerna i de centrala kollektivavtalen. Efter noggranna överväganden har parterna därför enats om denna överenskommelse.

Överenskommelsen löper parallellt med berörda kollektivavtal, men kan av envar lokal part sägas upp med tre månaders uppsägningstid om parten upplever att det lokala avtalet inte fyller sin funktion.

Detta lokala avtal innehåller fem delar: en allmän del, en arbetstidsform, Personlig arbetstid, samt en del kring varseltider, en del som reglerar flexibel arbetstid och en del som reglerar sommar-/vintertid.

§ 2 Allmänt

Oavsett vilka arbetstidsformer som tillämpas - lokala former eller former reglerade i de centrala kollektivavtalen - så ska regelbunden uppföljning ske av chefer och projektledare så att rätt arbetstidsform används. Oavsett arbetstidsform ska all utförd arbetstid redovisas. Formerna för redovisning varierar mellan de olika arbetstidsformerna.

Arbetstider och arbetstidsformer ska fortlöpande utvärderas, omprövas när/om det är nödvändigt och anpassas. Varje medarbetares arbetstid ska följas av personalansvarig chef i syfte att följa upp såväl den enskildes arbetstid som det totala arbetstidsuttaget. Detta gäller även beträffande anställda som inte har rätt till särskild kompensation för arbete på övertid eller som har personlig arbetstid.

§ 3 Personlig arbetstid

Arbetsgivare och medarbetare kan träffa överenskommelse om att personlig arbetstid skall gälla för medarbetaren. Information om träffade överenskommelser om personlig arbetstid skall med motivering lämnas till facklig organisation inom två veckor efter det att överenskommelse träffats. Överenskommelsen träder inte i kraft förrän information lämnats. Den fackliga organisationen har rätt att begära överläggning inom en vecka efter erhållen information. Om den fackliga organisationen begär överläggning i frågan träder överenskommelsen om personlig arbetstid inte i kraft förrän överläggningen genomförts, om inte de lokala parterna enas om annat.

Överenskommelse om personlig arbetstid kan träffas med anställd medarbetare vars arbete på grund av arbetsuppgifternas karaktär och/eller behovet av arbetstidsförläggning inte passar in i annan arbetstidsform.

Avsikten med denna arbetstidsform är inte att utöka mängden arbetstid utan att möjliggöra en individuell förläggning av arbetstiden.

Överenskommelse om personlig arbetstid innebär att medarbetarens ordinarie genomsnittliga arbetstid är 39 timmar 10 minuter per helgfri vecka för en period om ett kvartal. Arbetstiden förläggs i samråd mellan arbetsledningen och medarbetaren med beaktande av såväl arbetsuppgifterna som den anställdes önskemål. Högst +/- 50 timmar ordinarie arbetstid kan omfördelas mellan kvartal. Överstigande timmar (över +50) bortfaller, medan understigande timmar (under -50) medför löneavdrag. Det åligger medarbetarens arbetsledning att tillse att avtalets skyddsregler (nattvila, veckovila, raster mm), arbetsmiljöregler samt omfördelningsreglerna i denna överenskommelse efterlevs.

Medarbetare som övergår till personlig arbetstid erhåller tre dagars extra semester och/eller högre lön. Vid övergång till annan arbetstidsform sker en omprövning av de extra förmåner som utgetts som kompensation för personlig arbetstid. Ersättning för arbete på obekväm tid utges i förekommande fall. Särskild kompensation för arbete på övertid utges inte vid Personlig arbetstid.

Överenskommelse om personlig arbetstid skall vara skriftlig och normalt avse ett kalenderår. Utvärdering ska ske årligen. Därefter kan förlängning ske ett år i taget. Utvärderingen sker lämpligen i samband med utvecklingssamtal.

Den fackliga organisationen ska underrättas om resultatet av utvärderingen.

§ 4 Varseltider

Enligt reglerna om Arbetstid i de centrala kollektivavtalen görs schemaläggning av arbetstiden, om inte överenskommelse lokalt träffas om annat, i två etapper. Schemaläggningen enligt etapp 2 sker normalt löpande med 28 dagars varseltid. Enligt § 1 mom 2:3 i de centrala kollektivavtalen kan lokala avtal om avvikelser från Arbetstidsbestämmelserna göras.

De lokala parterna i detta avtal är ense om att det inom SVT förekommer verksamheter/aktiviteter, där det inte är praktisk hanterbart med så lång varseltid som 28 dagar. I dessa verksamheter gäller istället som tidigare 14 dagars varseltid. Detta är den enda inom SVT tillåtna alternativa varseltiden. Parterna är också ense om att 14 dagars varseltid endast ska förekomma när så är nödvändigt för verksamheten och att arbetsledningen, så ofta som det är möjligt, ska sträva efter 28 dagars varseltid. Enhetschef (motsvarande) fastställer efter genomförd MBL-förhandling i vilka verksamheter som 14 dagars varseltid tillämpas, med iakttagande av vad som sägs i detta stycke.

För medarbetare i verksamhet med 14 dagars varseltid utges ersättning för arbete på obekväm tid (OB-tillägg) enligt kollektivavtalen, förhöjt med 12 %.

Parterna i detta avtal pekar också på att det kan finnas alternativ till kort varseltid, som t ex att personer i ett visst projekt träffar överenskommelse om Personlig arbetstid. Även andra alternativa lösningar kan förekomma efter överenskommelse mellan de berörda lokala parterna. Parterna är också ense om att varsel om dubbelledighet aldrig kan vara kortare än 28 dagar.

§ 5 Flexibel arbetstid

Flexibel arbetstid förekommer sedan många år inom SVT. Skriftlig överenskommelse ska träffas mellan medarbetare och personalansvarig chef innan medarbetaren får tillämpa flextid. Följande regler gäller för dem som omfattas.

Anställd med flextid väljer daglig ankomsttid mellan kl 07.00 och 09.00 och avgångstid mellan 16.00 och 18.00 (sommartid mellan 15.00 och 17.00).

Detta gäller dock under förutsättning att inte arbetet på arbetsplatsen försvåras eller förhindras, t ex genom att alla medarbetare förlägger sin arbetstid så att arbetsplatsen står tom under någon tid mellan 08.00 och 17.00 (sommartid 16.00). Personalansvarig chef kan alltid ålägga personal att förlägga arbetstid så att den anpassas till de krav som verksamheten ställer.

Arbetet på övertid kan för anställd som arbetar på flextid normalt endast förekomma utanför flexramen (07.00 och 18.00). Chef kan i förväg beordra övertid före kl 08.00 eller efter kl 17.00, dock inte förrän dagligt ordinarie arbetstidsmått fullgjorts.

Över-/underskjutande timmar mellan kalendermånader får inte överstiga +/- 25 timmar. Överstigande timmar bortfaller, medan understigande timmar medför löneavdrag. Tillgodohavande i form av plustimmar får normalt endast tas ut under flexperioderna (07.00–09.00 och 16.00–18.00 (sommartid 15.00– 17.00)). Personalansvarig chef kan i undantagsfall medge uttag av tid inom den fasta tiden 09.00–16.00 (15.00 sommartid).

Dagar då arbetstiden avslutas kl 13.00 om arbetet så medger skall anställd med flextid arbeta 4 timmar och 50 minuter exklusive lunch.

För anställd med deltid som inte arbetar hela arbetsdagar gäller i normalfallet att flextid endast kommer ifråga antingen vid dagens början eller dagens slut (samma tidsramar som ovan).

§ 6 Sommar-/vintertid

För anställda med normalarbetstid gäller olika daglig längd på den ordinarie arbetstiden sommar och vinter, om inte annat lokalt överenskommes.

Sommartid tillämpas 1 maj – 31 augusti, vintertid resten av året. Sommartid omfattar 35 timmar och 50 minuter i genomsnitt per helgfri vecka, och vintertid omfattar 40 timmar och 50 minuter per helgfri vecka.

Stockholm 24 april 2007

För SVT	För SACO	För Sif
Xxxxx Xxxxxxxxxx	Xxxx Xxxxxxxx	Xxxxx Xxxxxx

Beställning av avtal: Best nr: 6597 1306

Almegas webbshop:

xxx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx

Frågor om innehåll:

xxx.xxxxxx.xx, Tel: 00-000 00 00