VA- och DAGVATTENUTREDNING
VA- och DAGVATTENUTREDNING
Stockalid 1:4 m. fl.
EKSTA Bostads AB, Kungsbacka kommun
Projektbenämning: Beställare: Uppdragledare: Handläggare:
Interngranskare:
Kommunens granskare:
Uppdragsnummer: Dokumentbeteckning: Upprättad: Reviderad:
Version:
Konsult Dämningsverket AB Org. Nr. 559120-4911
Xxxxxxxxxxxx 00-00
C/O Fabrik 38
412 51 Göteborg xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
VA- och dagvattenutredning, Stockalid 1:4 m fl. Xxxxxxxx Xxxxxxxx, EKSTA Bostads AB
Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx, Dämningsverket AB Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx, Dämningsverket AB Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Dämningsverket AB
Xxxxxx Xxxxxxxxxx (dagvattenutredning) och Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx (VA-utredning), Dämningsverket AB Xxxxxxx Xxxxxxxx, Kungsbacka kommun
-
-
2019-05-17
2020-05-27
1.1
Beställare
EKSTA Bostads AB Org. Nr. 556497-8293
Box 10400
434 24 Kungsbacka xxx.xxxxx.xx
Handläggare
Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx
Granskare
Xxxxxx Xxxxxxxxxx
Göteborg 2020-05-27
Revideringshistorik
2020-05-27 – version 1.1
Förklaringar i text och figurer har uppdaterats generellt sett i hela rapporten. Sammanfattningen har förtydligats. Ett nytt kapitel avseende översvämningsrisk för befintlig situation, samt ett förslag på hantering av skyfall, har presenterats. Mindre uppdateringar av föroreningsberäkningarna har utförts. Ett utökat resonemang avseende MKN samt recipientens status i relation till detaljplanen har lagts in i rapporten.
Sammanfattning
Dämningsverket fick under 2019 uppdraget av EKSTA bostads AB att ta fram en VA- och dagvattenutredning. Utredningen är en del av det underlag som håller på att tas fram till ny detaljplan för fastigheten Stockalid 1:4 m. fl. i en byggherredriven detaljplan. Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra nya bostäder samt förskola.
Området består i dagsläget främst av skogsmark och efter exploatering tillkommer byggnader, gator och parkeringar som ökar den hårdgjorda arean. Reducerad area i området ökar från totalt ca 0.9 hektar till 2.25 hektar efter exploatering.
Flödet ökar totalt sett från ca 80 l/s till som mest ca 400 l/s vid ett 5-årsregn. Dagvatten från regn upp till återkomsttid 20 år inkl. klimatfatkor föreslås fördröjas till 1.5 l/s och hektar för att inte öka belastningen på det befintliga markavvattningsföretag som ligger nedströms detaljplaneområdet.
Dagvattnet föreslås renas bland annat via en damm med permanent vattenyta, krossdiken, underjordiska sedimentations- och fördröjningsmagasin samt översilning av takdagvatten på grönytor. Med föreslagna reningsmetoder hålls halterna av föroreningar nere till låga nivåer.
Halterna i dagvattnet, efter exploatering, är så pass låga att det är rimligt att anta att planen inte riskerar att försämra recipientens status inom MKN (miljökvalitetsnormerna) samt att planen inte riskerar att äventyra möjligheten att uppnå en bättre status inom MKN i framtiden.
Inom avrinningsområdet finns det för befintlig situation en problematik avseende översvämningar i anslutning till Stockalidsvägen. Denna utredning ger ett första förslag på hur problematiken skulle kunna avhjälpas för befintlig situation, samt även inklusive den framtida exploateringen. Utredningen visar även att den nya exploateringen inte påverkas negativt av skyfall.
Utredningen redovisar, utöver dagvattenhanteringen, erforderliga dimensionerande flöden för spill-, dricks- samt brandsläckningsvatten.
Innehåll
3 Riktlinjer för dagvattenhantering 3
3.1 Dagvattenpolicy for Kungsbackas kommun 3
3.2 Verksamhetsområde och huvudmannaskap 4
3.3 Fördröjning och rening av dagvatten 4
3.5 100-årsregn och översvämning 5
5.1 Koordinat- och höjdsystem 8
5.2 Topografi och ytlig avrinning 9
5.3 Befintligt dagvattensystem 12
Översiktlig kapacitetsbedömning i befintligt dagvattensystem 13
5.4 Befintlig VA-försörjning 14
6 Recipienter och Miljökvalitetsnormer (MKN) 18
6.2 yttre kungsbackafjorden 19
7 Förslag till framtida dagvattenhantering 20
8 Förslag till framtida VA-Försörjning 23
9 Översvämning och extremflöden 24
10.2 Dimensionerande flöden och fördröjningsbehov 29
10.3 Fördröjningsberäkningar 35
11 Dricks- och spillvattenberäkningar 39
Ledningsdimensioner på servisledningar 41
Ledningsdimensioner på servisledningar 41
12.3 Föroreningsberäkningar – resultat 46
12.5 Riktvärden för föroreningar 48
13 Föreslagna fördröjnings- och reningsmetoder 49
14 Ansvar för dagvattenhanteringen 52
15 Slutsats och fortsatt arbete 53
Bilaga 1 – Förslag på hantering av dagvatten
1 INLEDNING
1.1 UPPDRAGET
Denna VA- och dagvattenutredning är en del av det underlag som håller på att tas fram till ny detaljplan för fastigheten Stockalid 1:4 m fl. i en byggherredriven detaljplan. Planområdets lokalisering i förhållande till Åsa tätort visas i Figur 1. Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra nya bostäder samt förskola.
Området i Stockalid ligger bredvid Kläppa och består i dagsläget främst av naturmark. Åsa är beläget ca 2.5 km bort.
VA-huvudmannen för närliggande verksamhetsområden för VA är Kungsbacka kommun. Kommunen har för avsikt att senare även införliva anslutningarna till detta detaljplaneområde inom verksamhetsområdet för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Inom själva detaljplaneområdet för allmän platsmark är avsikten att det är enskilt huvudmannaskap som ska gälla.
Planområdet
1.2 SYFTE
2016 tog Tyréns fram en översiktlig dag- och VA-utredning, bland annat för Stockalid- området.
Syftet för Dämningsverkets nya utredning är att mer detaljerat undersöka vilka konsekvenser det nya planförslaget kommer ha på dagvattenavrinningen och om området är lämpligt att bebygga utifrån ett dagvattenperspektiv. Utredningen ska även mer detaljerat visa områdets lämplighet ur ett dricks- och spillvattenperspektiv. Den ska även visa hur konsekvenserna kan hanteras utifrån gällande lagstiftning och riktlinjer.
Vidare ska utredningen visa vilka hanteringsmetoder som är lämpliga för att planområdet ska uppfylla uppskattade behov ur ett dagvattenperspektiv. Utredningen ska också visa var sekundära rinnvägar kan etableras där ytvatten kan ledas när ledningsnätet går fullt med syftet att minska risken för skador vid stora skyfall (100- årsregn).
1.3 AVGRÄNSNINGAR
Denna utredning studerar förutsättningar och förslag till dagvattenhantering samt hur spill- och dricksvatten kan lösas. I senare detaljprojekteringsskede finns därför friheten att välja metoder till dagvattenhantering så länge behoven enligt utredningen uppfylls.
I utredningen och dess bilagor anges bland annat flöden, fördröjningsvolymer, föroreningsberäkningar samt förslag till dagvattenhantering. Dimensionerande flöden för spill- och dricksvatten ingår också. Resultatet av utredningen ska ses som en kontroll och vägledning av platsbehov till det kommande detaljprojekteringsskedet.
1.4 ORGANISATION
Beställare: Uppdragsledare: Handläggare:
Interngranskare: Kommunens granskare:
2 UNDERLAG
Xxxxxxxx Xxxxxxxx, EKSTA Bostads AB
Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx, Dämningsverket AB Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx, Dämningsverket AB Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Dämningsverket AB
Xxxxxx Xxxxxxx-Xxxxxxxxxxx
Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Dämningsverket AB Xxxxxxx Xxxxxxxx, Kungsbacka kommun
Följande material har använts som underlag till dagvattenutredningen. Utredningen är baserad på exploateringsskissen daterad 2019-03-25. Sedan dess har det skett flera ändringar i exploateringsskissen, men inga ändringar som är så pass stora ett de signifikant påverkar dagvattenhanteringen.
• ABVA – Allmänna bestämmelser för användande av Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (2009)
• Bergteknisk och hydrogeologisk utredning. Bergab 2019-04-10
• Dagvatten- och VA-utredning Stockalid och östra kläppa. Tyréns, 2016-09-16.
• Exploateringsskiss erhållen från Krook & Tjäder 2019-03-25.
• Förutsättningar gällande dricksvatten, spillvatten och dagvatten erhållna i möte med VA-enheten på Kungsbacka kommun, 2019-03-29.
• Grundkarta med höjdkurvor från Kungsbacka kommun daterad 2019-03-05.
• Information om Bergbobäckens markavvattningsföretag planområdet daterat 1921-10-11, erhållet 2019-04-02.
• Konsultavtal med EKSTA Bostads AB, daterat 2019-03-20.
• Planprogram erhållet från Krook & Tjäder, erhållet 2019-03-03.
• PM Geoteknik. Inhouse Tech, 2019-04-10.
• Projektplan för bostäder och förskola inom Sockalid 1:4 och 1:39 i Åsa, Kungsbacka kommun. Daterad december 2018.
• Underlag från SMHI avseende nederbörd, inhämtat 2019.
• Underlag från Ledningskollen 2019-03-28.
• Inmätningar av Ölmevallavägen samt diken anslutande till Bergbobäcken, inmätt av Kungsbacka kommun 2020-01-28.
• Underlag och kommentarer efter samråd.
3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING
Nedan beskrivs i korthet ett flertal dokument och lagar som har varit styrande för arbetet med dagvattenutredningen och bedömningen av fördröjnings- och reningsåtgärder.
3.1 DAGVATTENPOLICY FOR KUNGSBACKAS KOMMUN
Kungsbacka kommuns dagvattenpolicy beskriver i stora drag hanteringen av dag- och dräneringsvattnet i kommunen och hur målen för den framtida dagvattenhanteringen ser ut. De övergripande målen i policyn är:
• Den naturliga vattenbalansen ska inte påverkas negativt
• Föroreningskällor ska angripas och vid behov ska dagvattnet renas på dess väg till recipienten
• Dagvattensystemen ska utformas och underhållas så att skadliga dämningar vid kraftiga regn undviks.
• Bebyggelsemiljön ska berikas, dagvattnet lyftas fram som en resurs och synliggöras. Säkerhets- och skötselfrågor måste beaktas.
• Belastningen på reningsverken ska minska.
• Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska utnyttjas så långt som möjligt.
• Skadeverkningar vid miljöolyckor ska begränsas.
3.2 VERKSAMHETSOMRÅDE OCH HUVUDMANNASKAP
Eftersom planområdet i framtiden avses befinna sig inom Kungsbacka kommuns verksamhetsområde för dagvatten och VA är det enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster VA-huvudmannens ansvar att tekniska anordningar, t ex fördröjningsmagasin, kommer till stånd och fungerar. Tidigare rättsfall, exempelvis i domen MÖD P 7238, har visat att Mark- och Miljööverdomstolen anser att det är svårt att få till garantier för att en viss dagvattenlösning ska komma till stånd inom kvartersmark enligt PBL, Plan- och bygglag (2010:900).
Att föra över ansvaret på dagvattenhantering på kvartersmark, inom ett verksamhetsområde för dagvatten, innebär att det sker en osäkerhet gällande uppfyllandet av MKN. Reningen inne på kvartersmark kan bara möjliggöras, men inte framtvingas, för normalt dagvatten. För att det inte ska uppstå oklarheter i hur MKN ska kunna uppnås är det således mest lämpligt att placera dagvattenlösningar inom allmän platsmark eftersom det då blir VA-huvudmannens, och slutligen kommunens, uppgift att följa upp att reningen säkerställs.
Oavsett hur ansvaret fördelas, och om fördröjningen hamnar på kvartersmark eller allmän platsmark, ska det tydligt framgå i detaljplanen enligt Plan- och bygglagen (2010:900) så att det inte råder några oklarheter kring ansvarsfördelningen eftersom det då finns risk för att detaljplanen överprövas.
3.3 FÖRDRÖJNING OCH RENING AV DAGVATTEN
Enligt instruktion från Kungsbacka kommun ska plats möjliggöras inne på kvartersmark för att 10 mm nederbörd ska kunna tas om hand lokalt.
Eftersom den fördröjningen är inne på kvartersmark så kan emellertid kommunen inte tillgodoräkna sig den fördröjningen vid dimensioneringen av det allmänna ledningssystemet och fördröjningen i området.
Dimensionerande flöde som ska fördröjas har, i samråd med Kungsbacka kommun, ansatts till 20 år. För att inte belasta nedströms liggande markavvattningsföretag har ett förslag tagits fram att flödet ut från det exploaterade området begränsas till 1.5 l/s, ha upp till ett 20-årsregn. En sådan begränsning innebär emellertid mycket stora fördröjningsvolymer, även av naturmark. På grund av detta har ytterligare ett fördröjningsförslag tagits fram där framtida flöde fördröjs till ett befintligt 5-årsflöde.
Dagvattnet ska renas till en rimlig nivå som medger att planen inte påverkar MKN negativt i recipienten.
3.4 MILJÖKVALITETSNORMER
2015 kom ett förtydligande från EU-domstolen på det s.k. ”icke-försämringskravet”. Detta förtydligande kom i en tolkning av ramdirektivet för vatten i ett ärende i floden Weser. Denna dom, Weserdomen, tydliggjorde att varje kvalitetsfaktor för en recipient
ska bedömas individuellt. Detta innebär att inga enskilda kvalitetsfaktorer får försämras i recipienten.
För att uppnå detta är det viktigt att kvalitén på dagvatten som genereras inom planområdet inte försämrar recipientens statusklassning. En enkel schablonberäkning, se rubrik 12, har utförts för att undersöka detta.
Den 1 januari 2019 implementerades som en konsekvens av Weserdomen en skärpning av Miljöbalken (1998:808) som innebar en skärpning av miljökvalitetsnormerna. Det ställs således större krav än tidigare på kommunen på att visa att detaljplanen är förenlig med MKN. Detta gör det svårare att få till dagvattenrening inne på kvartersmark eftersom det finns få möjligheter att säkerställa och följa upp att reningen sköts på längre sikt. Detta sätter emellertid inga begränsningar på möjliggörandet av dagvattenåtgärder inne på kvartersmark i planskedet.
3.5 100-ÅRSREGN OCH ÖVERSVÄMNING
Ett övergripande mål är att planområdet ska klara ett 100-årsregn utan att det uppstår skador på byggnader eller fastigheter.
4 BESKRIVNING AV OMRÅDET
4.1 BEFINTLIG SITUATION
Utredningsområdet, se Figur 2, har en area på ca 7 hektar och består idag främst av naturmark bestående av skog delvis med berg i dagen. Ett dike leds genom den norra delen av området från öst till väst. Längs med diket löper ett öppet ängs område bestående av tidigare brukad mark.
I den södra delen av området finns även vägområden samt befintliga bebyggda fastigheter. Figur 3 visar ett ortofoto av området.
En del av planområdet, som i stort sett har antagits vara oförändrat, eller endast lite förändrat, efter exploatering finns markerat med svart i figuren. Denna del av detaljplanen har därmed inte tagits med i utredningsområdet.
Del av planområdets som inte tas med i utredningen
Utredningsområdet
Utredningsområdet
4.2 FRAMTIDA SITUATION
Eftersom Kungsbacka kommun är en attraktiv kommun med ett högt inflyttningstryck finns det ett kontinuerligt behov av nya bostäder. Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra ett 80-nya bostäder samt en förskola inom fastigheterna Stockalid 1:4 m fl. Eftersom området i dagsläget främst består av naturmark kommer det oundvikligen ske en ökning av hårdgjorda ytor. Dagvatten från dessa nya ytor kommer behöva fördröjas och renas.
Se Figur 4 för en översiktlig illustrationsskiss av området.
Figur 4. Illustrationsskiss erhållen från Krook & Tjäder 2019-03-25
Den nya detaljplanen innebär att jungfrulig naturmark tas i anspråk och att det blir mer hårdgjord yta än i dagsläget. Eftersom detta ger upphov till ökade dagvattenflöden kommer det behövas både rening och fördröjning av dagvattnet.
5 FÖRUTSÄTTNINGAR
5.1 KOORDINAT- OCH HÖJDSYSTEM
Aktuellt plan- och höjdsystem för utredningsområdet är:
Plansystem: SWEREF 99 12 00
Höjdsystem: RH 2000
5.2 TOPOGRAFI OCH YTLIG AVRINNING
En nivåstudie av terrängdata, se Figur 5, visar att planområdets högsta del har en nivå på ca +30. Det finns även en höjdrygg som löper genom området och agerar vattendelare, se vit streckad markering i figuren. Norr om denna vattendelare leds dagvatten norrut till ett dike och söder om vattendelare leds dagvattnet diffust västerut via diken.
Norr om vattendelaren, i anslutning till diket, är marknivån i lågpunkten ca +20.
+20
+21
+30
+29
+31
+16
Ölmevallavägen
Lokal lågpunkt
Stockalidsvägen
SKYFALL
2013 utförde DHI Sverige AB, för Kungsbacka kommuns räkning, en översiktlig riskvärdering i samband med stor nederbörd i Åsa med omnejd. I utredningen utfördes en skyfallsmodellering som mynnade ut i översvämningskartor. Dessa kartor visar var det kan uppstå översvämningsproblem med stora flöden och stående vatten vid stor nederbörd. Översvämningsberäkningar utfördes för 100-årsregn. Materialet visar att det finns ett naturmarksområde som avvattnas via det dike som löper längs planområdets norra kant, se Figur 6.
Vid 100-årsregn flödar vatten från naturmarken till dikets utlopp - ett befintligt ledningssystem där vattennivån däms upp och en översvämning sker. Figur 6 visar var det blir vatten stående på marken i samband med ett 100-årsregn. Röd färg i figuren indikerar djupare vattendjup och grön färg grunt vattendjup.
Flödesstråk
Vattennivå ca +20.6 Översvämningsyta visas även i Figur 7
>0.6 m. Xxxxxxx visar huvudsaklig flödesriktning. Bild: DHI, 2013.
DHI:s rapport redovisar inga absoluta nivåer på vattenytorna. Vattendjupen har i denna dagvattenutredning emellertid kombinerats med terrängdata för att få fram en ungefärlig vattennivå på ca +20.60 vid grönytan norr om utredningsområdet. Denna nivå kan användas som grovt underlag vid projektering av marknivåer i området.
Under september 2019 inträffade ett lokalt intensivt skyfall som orsakade översvämning samt bortspolning av delar av Stockalidsvägen. Denna översvämning bekräftar skyfallsmodelleringen utförd av DHI och de beräknade rinnsträckorna.
Figur 7 visar översvämningsytan öster om Stockalidsvägen som är markerad i röd färg i Figur 6.
Figur 7. Översvämningsytan markerad i rött i Figur 6.
5.3 BEFINTLIGT DAGVATTENSYSTEM
Informationsunderlag om befintliga dagvattenledningar har erhållits från Kungsbacka kommun via Ledningskollen. Enligt erhållet underlag och uppgifter från kommunen finns i dagsläget ingen dagvattenanslutning i området som ägs av kommunen.
Dagvatten som genereras i området avleds till ett delvis kulverterat dike som i sin tur ansluter till Bergbobäcken, se Figur 8 för översiktskarta.
Kulvertering Inlopp ca 300 mm
Dike
Bergbobäcken
Längs med dikets sträckning finns en kortare kulverterad sträcka, markerad med gult i Figur 8. Kulverteringen löper under den närmaste nedströms liggande fastigheten.
Därefter leds dagvattnet ut ytligt till diket igen, med undantag för några trummor som har avsevärt större dimension än kulvertens inloppsdimension.
Det finns ingen information om dimensionen på hela kulverten. Inloppet till kulverten, som är den dämmande och strypande punkten, har emellertid uppskattats till ca 300 mm.
Det uppstår dämning vid kulverteringens inlopp när det är stora flöden i diket, samt översvämningar längs med Stockalidsvägen vid intensiva regn.
Storleken på dikets avrinningsområde har uppskattats till ca 0.65 km2, se Figur 9. Strax över 50 % av utredningsområdet ligger inom dikets avrinningsområde. Studier av topografi, samt korrelerande resultat från DHI:s översvämningsriskbedömning, visar
att dagvattnet från resterande ca 50 % av utredningsområdet slutligen leds till samma punkt som diket längre västerut om utredningsområdet.
Det finns även indikationer på att dikesfåran stod torr under den torra sommaren 2018.
Avrinningsområde ca 0.65 km2
Dike
Figur 9. Avrinningsområde för diket. Uppskattad storlek är ca 0.65 km2. Bakgrundsbild: Lantmäteriet 2019.
ÖVERSIKTLIG KAPACITETSBEDÖMNING I BEFINTLIGT DAGVATTENSYSTEM
En enkel kapacitetsberäkning, se Tabell 1, har utförts på dikets utloppskapacitet till den befintliga kulvert som löper inom nedströms angränsande fastigheter. Lutningen i ledningen har uppskattats till ca 5 promille.
Flödet har beräknats med modelleringsprogramvaran HEC-RAS 5.0.6. Beräkningarna tar hänsyn bland annat till uppströms dämning och inloppsförluster till röret.
Motsvarande beräkning med exempelvis ett Colebrook-diagram hade givit ett resultat på ca 75 l/s, vilket hade varit en förenkling och överskattning av kapaciteten.
Tabell 1. Kapacitetsbedömning av befintligt kulvertinlopp.
Lutning Innerdimension Flöde
5 ‰ 300 mm Ca 50 l/s
Beräkningarna visar att flödeskapaciteten vid kulvertens inlopp är otillräcklig med avseende på avrinningsområdets storlek. Karaktäristiska naturmarksflöden för diket vid kulvertens inlopp har modellerats fram i den hydrologiska beräkningsprogramvaran HEC-HMS, se rubrik 9. Medelflödet i vattendraget är uppskattat till ca 10 l/s. Detta innebär att vattendraget sannolikt ofta däms upp vid stora naturmarksflöden, något som också bekräftats i kommentarer från de boende efter att denna utredning publicerades till samråd.
Kapaciteten på trummorna nedströms kulverten med det dämda utloppet är avsevärt större, vilket innebär att den begränsande kapaciteten finns vid inloppet. Eftersom diket går igenom och nära befintliga fastigheter bör det eftersträvas att flödet varken ska minska eller öka. Delvis för att diket och vattenflödet är en tillgång för de som bor där och för att det inte ska föreligga förhöjd risk för skador vid stora flöden.
5.4 BEFINTLIG VA-FÖRSÖRJNING
I följande stycken beskrivs kommunala VA-ledningar som finns i anslutning till planområdet, inom planområdet finns inga befintliga VA-ledningar. Underlag från Ledningskollen har inte visat några fjärrvärmeledningar inom eller i anslutning till planområdet.
VATTEN OCH VATTENTRYCK
Sydväst om planområdet utmed Kläppavägen finns en V 110 PVC -ledning som övergår till en V160 PVC ca 130 m väster om Xxxxxx Xxxxxxx väg. Vattentrycket i det befintliga nätet längs med Kläppavägen bedöms enligt Kungsbacka kommun vara ca 56 mVp. Vattentrycket kan variera beroende på förbrukning. Se Figur 10 nedan för vattenledningens läge.
SPILLVATTEN
Längs med Kläppavägen sträcker sig en spillvattenledning av dimension 200 mm. Ledningen viker av mot Xxxxxx Xxxxxxx väg och Nancys Promenad. Ledningsmaterial är PVC och betong. I dagsläget avleder S 200-ledningen spillvatten från Kläppa samt från ett flertal andra områden belägna söder och väster om planområdet.
Spillvattnet avleds västerut och når slutligen Ölmanäs Reningsverk där det renas.
Utredningsområdet
Kapaciteten i kommunens ledningssystem för spillvatten har inte utretts i detalj.
BEFINTLIGA VATTENKONTRAKT
Befintliga vattenkontrakt finns ej för det berörda planområdet.
5.5 GEOLOGI
Enligt SGU (2019) består marken i området främst av berg i dagen samt mindre delar postglacial sand, se Figur 11.
Berg i dagen
Postglacial sand
SGU:s genomsläpplighetskarta visar att genomsläppligheten i området varierar från medelhög- till hög genomsläpplighet, se Figur 12 nedan. Området med berg i dagen har medelhög genomsläpplighet (gult) och området med postglacial sand har hög genomsläpplighet (rosa). Detta innebär att förutsättningarna lokal infiltration av dagvatten bör vara goda i området med postglacial sand, se Figur 12. Dock har den hydrogeologiska utredningen (Bergab, 2019) visat att den största delen av planområdet består av sprickfattigt berg i dagen med begränsade möjligheter för grundvattenbildning i området.
I planområdets norra del, med något större jorddjup, är det inte heller troligt att grundvattenbildning av större betydelse äger rum då jordtäcket är tunt och till största del består av lera.
Gult: Medelhög
genomsläpplighet
Xxxx: Hög genomsläpplighet
Den geotekniska utredningen (Inhouse Tech AB, 2019) visar att djup till berg varierar och ligger enligt utförda sticksonderingar på ca 0 till 1.0 m under markytan.
Jordlagerföljden i norra delen av området består generellt av mulljord, mullhaltig sand alternativt torv i anslutning till lokalt blötområde (nordvästra delen). I centrala, södra och östra delen av området återfinns berg i dagen och berg med ett tunt jordtäcke. Den dominerande geologin är berg i dagen med varierande höjdryggar.
5.6 FÖRORENINGAR
Avloppsreningsverk
Denna plats bedöms inte utgöra någon risk för dagvattenhanteringen inom området.
5.7 GRUNDVATTEN
Inga grundvattenförekomster ligger i anslutning till utredningsområdet.
I den hydrogeologiska utredningen (Bergab, 2019) har grundvattennivåer i närliggande vatten- och energibrunnar undersökts. Grundvattennivån varierar mellan 2 och 19 m under mark i flera olika punkter.
Enligt den hydrogeologiska utredningen (Bergab, 2019) är infiltrationsmöjligheterna begränsade inom planområdet.
5.8 VATTENSKYDDSOMRÅDE
Det finns i dagsläget inga fastslagna vattenskyddsområden som ligger inom eller i anslutning till utredningsområdet.
5.9 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG
Diket som avleder dagvatten från planområdet (se Figur 8) mynnar ut i Bergbobäcken som ingår i dikningsföretaget ”Nr 87 Bergbobäcken rf. 1921 Fredal, Hallen, Nygård, Larkärr, Bolg m.fl”. Planområdet är inte inom dikningsföretagets utbredning men dagvatten avleds till dikningsföretaget.
6 RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER (MKN)
Utredningsområdet tillhör ett delavrinningsområde inom huvudavrinningsområdet ”105/106 Mellan Viskan och Rolfsån”. Informationen under denna rubrik är hämtad från VISS; Vatteninformationssystem Sverige, 2019. VISS är länsstyrelsernas databas som innehåller bland annat kartor över vattenförekomster, grundvattenförekomster, avrinningsområden. Databasen har även samtliga miljökvalitetsnormsbedömningar (MKN) som är tillgängliga i dagsläget.
Två recipienter beskrivs; Bergbobäcken och yttre Kungsbackafjorden.
6.1 BERGBOBÄCKEN
Bergbobäcken, som är recipient av dagvattnet från planområdet, tillhör delavrinningsområdet ”Rinner mot Yttre Kungsbackafjorden” (636709–127944), se Figur 14. Bergbobäckens avrinningsområde är ungefär 10 km2 varav ca 2/3 består av jordbruksmark och ca 1/3 består av skogs- och naturmark. En liten del av området är urbaniserad.
Slutrecipient
Utredningsområdet
Dike som avleder dagvatten från planområdet
EKOLOGISK STATUS
Bergbobäcken saknar klassning av ekologisk status enligt VISS (2019). Kungsbacka kommun har i sin dagvattenpolicy klassat Bergbobäcken som mindre känslig.
Klassningen som Kungsbacka kommun har gjort är baserad på kända naturvärden och den bedömda känsligheten för den påverkan som nuvarande dagvattentillförsel kan medföra.
KEMISK STATUS
Bergbobäcken saknar klassning av kemisk status enligt VISS (2019). Kungsbacka kommun har klassat Bergbobäcken som mindre känslig i sin dagvattenpolicy.
6.2 YTTRE KUNGSBACKAFJORDEN
Bergbobäcken mynnar ut i Näsbofjorden som är en del av Kungsbackafjorden (SE572135-120141), se Figur 15.
Planområdet
Bergobäcken
Yttre Kungsbackafjorden
Figur 15. Yttre Kungsbackafjorden, markerad med ljus turkos färg i figuren. Bild: Lantmäteriet 2019.
EKOLOGISK STATUS
Yttre Kungsbackafjordens ekologiska status är klassad som måttlig. Detta bland annat
p.g.a. måttlig status på parametern bottenfauna. Övriga ekologiska statusfaktorer visar antingen god eller hög status.
Kravet är god ekologisk status 2027.
KEMISK STATUS
Yttre Kungsbackafjorden uppnår inte heller god kemisk status p.g.a. PDBE samt kvicksilver. PBDE är en industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel i bl.a. textil, möbler, plastprodukter, elektroniska produkter och byggnadsmaterial.
Länsstyrelsen har belyst att Yttre Kungsbackafjorden har problem med miljögifter
p.g.a. kvicksilverhalter i biota som överskrider gränsvärdet på 20 µg/kg. För höga halter av PBDE och kvicksilver finns i samtliga vattendrag i Sverige.
Enligt Länsstyrelsen finns det indikationer på att halterna av Tributyltenn (TBT) är ställvist höga pga. båttrafik.
7 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING
Tre första förslag på dagvattenhantering har tagits fram som underlag för detaljplanearbetet. I senare projekteringsskede finns det därmed utrymme att använda dessa som underlag.
Enbart dagvattenförslag 3 redovisas utförligt då det är det mest troliga förslaget för dagvattenhanteringen inom planområdet.
• Dagvattenförslag 1
Fördröjning till 1.5 l/s och hektar för hela området. Endast samlad fördröjning och rening vid utloppspunkter. Reningsalternativ 1 i föroreningsberäkningarna under rubrik 12.
• Dagvattenförslag 2
Fördröjning till befintligt 5-årsflöde från området med samlad fördröjning och rening vid utloppspunkter. Reningsalternativ 1 i föroreningsberäkningarna under rubrik 12.
• Dagvattenförslag 3
Fördröjning till 1.5 l/s och hektar för hela området, samlad fördröjning och rening plus utspridd rening i hela området. Reningsalternativ 2 i föroreningsberäkningarna under rubrik 12. Dagvattenförslag 3 visas som planförslag i A3-format, se Bilaga 1.
Förslag 1 och 3 innebär att diket som löper inom utredningsområdets norra del måste flyttas.
Förslag 2, eftersom det innebär avsevärt mindre fördröjningsvolym, innebär att diket kan ligga kvar som i dagsläget. Eventuella mindre justeringar av det kan emellertid fortfarande aktuellt.
7.1 DAGVATTENFÖRSLAG 3
Dagvattenförslag 3 visas i Figur 17 eftersom det är detta alternativ som är mest fördelaktigt ur ett MKN-perspektiv. Förslaget visas även i Bilaga 1 i A3-format.
Indelningen av området i ett A- och B-område visas i Figur 16. I gränsen mellan delområde A och B går en höjdrygg.
Delområde A
Delområde B
Detta förslag innefattar minst ca 1020 m3 fördröjning inom delområde A och minst ca 280 m3 fördröjning inom delområde B. Eftersom 1.5 l/s och hektar är ett hårt ställt fördröjningskrav blir således fördröjningsvolymerna stora sett till områdenas area.
Dagvattenförslaget innefattar lokala reningslösningar utmed och/eller under lokalgatorna. Detta skulle kunna vara remsor med tvättat krossmaterial eller underjordiska makadammagasin som tar emot dagvatten från exempelvis perforerade rännstensbrunnar. I rännstensbrunnarna sker en försedimentering av större partiklar så att dessa inte leds in i makadammagasinen. Makadammagasinen dräneras till det intilliggande ledningssystemet.
Samtliga takytor avvattnas mot grönytor där vattnet översilas och renas vegetativt. Höjdsättning av marken efter stuprörens utkastare ska medföra att dagvattnet kan bräddas till det lokala ledningsnätet, exempelvis via kupolsilar eller andra typer av brunnar.
Dagvatten från parkeringar leds antingen till krossdiken eller översilningsytor för rening och fördröjning. Förslagsvis görs parkeringar med någon form av permeabel yta, t ex S:t Xxxxx gräsarmering eller dylikt. Då går det även att placera ett vattenhållande makadamlager under parkeringarna som bidrar med ytterligare rening och fördröjning.
Dagvattendammen i den norra delen av området utformas med permanent vattenyta för att reningen ska bli så god som möjligt. Vid regn över 20 års återkomsttid, föreslås det att dagvattnet från dammen bräddas vidare västerut via en ny 500 mm dagvattenledning (eller motsvarande) i Stockalidsvägen.
Stockalidsvägen föreslås även asfalteras, sänkas ca 10 cm samt bebyggas med kantsten för att möjliggöra fri och säker passage av stora flöden från avrinningsområdet utan att vägen spolas bort. Eftersom det inte går att föreslå specifika lösningar i planskedet är denna lösning endast ett förslag av flera möjliga.
Det dämda inloppet till den befintliga kulverten fungerar i dagsläget i den bemärkelsen att själva diket nedströms dämningspunkten inte översvämmas. Dock sker det översvämningar på mark och in på fastigheterna när det genereras för stora flöden från avrinningsområdet.
För att översvämningen som skedde i september 2019 inte ska ske igen föreslås det även att det befintliga diket ska kunna bräddas till den föreslagna 500 mm-ledningen, eftersom det finns en problematik redan i dagsläget som inte beror på den framtida exploateringen.
Eftersom den föreslagna dagvattendammen som tillhör exploateringsområdet är dimensionerad att släppa ett litet flöde (1.5 l/s, ha) upp till återkomsttider på 20 år är det sannolikt att naturmarksvatten kommer bräddas till föreslagen 500 mm-ledning oftare än att dagvatten bräddas från exploateringen och dammen.
Det är av stor vikt att bräddningslösningen i senare skede detaljprojekteras omsorgsfullt för att påverkan på det befintliga diket ska bli så liten som möjligt. Eftersom den nya dammen tar upp en del av den befintliga dikesfåran behöver emellertid diket grävas om längs den norra sidan av dammen.
Dammen bör utformas så att vattnet får en så lång väg att färdas som möjligt. Den skulle exempelvis kunna göras U-formad för att maximera utrymmet.
Föroreningsberäkningarna visar att både reningen och fördröjningen är avgörande för dagvattenhanteringen inom utredningsområdet som helhet. För att MKN inte ska påverkas behöver stort fokus läggas på rening inom området. För att markavvattningsföretaget nedströms i systemet inte ska påverkas behöver även stort fokus läggas på fördröjningen i området.
Fördröjningen för 10 mm nederbörd från hårdgjorda ytor visas inte i figuren. För de flesta hus rör det sig om ca 2-3 m3 totalt per huskropp. För en 1 m djup stenkista motsvarar en markyta av ca 6-10 m2 som behöver möjliggöras inne på kvartersmark. Det ska inte tas någon hänsyn till denna fördröjning vid dimensionering av den övriga fördröjningen i området.
8 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA VA-FÖRSÖRJNING
Föreslagen VA-försörjning har tagits fram utifrån Svenskt vattens publikation P83 samt P110.
Föreslagen dimension på de allmänna servisledningarna förselås till 200 mm per servis. En för delområde A (norr) och en för delområde B (söder).
Erforderlig dimension på dricksvattenledningen till området är 160 mm. Förslagsvis görs en enda anslutningspunkt för dricksvattnet, till skillnad från 2 st för spillvatten.
9 ÖVERSVÄMNING OCH EXTREMFLÖDEN
Vid kraftiga skyfall finns det risk för att stora flöden uppstår på markytan, vilket blev tydligt i september 2019.
Skyfallsmodelleringen som DHI Sverige AB utförde 2013 visar att det i dagsläget uppstår stora flöden från avrinningsområdet och naturmarken som avvattnas via diket vid Stockalidsvägen. Dessa flöden ger upphov till stående vatten uppströms Stockalidsvägen, och även översvämningar emellanåt. DHI:s utredning visar att det redan i dagsläge finns ett behov av ett översvämningsskydd i den norra delen av området.
Eftersom det nya området innebär nya hårdgjorda ytor så är det även sannolikt att flöden som uppkommer p.g.a. stora skyfall (100-årsregn) också ökar. Tyréns föreslog i sin utredning från 2016 att en ny bräddningsledning bör byggas i Stockalidsvägen för att det ska gå att hantera extrema skyfall och minimera skador på bebyggelse. Tyréns föreslog även att kommunen bör möjliggöra ytterligare fördröjning av extrema flöden längre nedströms i systemet. Dämningsverket håller med om detta resonemang.
För att beräkna flöden från avrinningsområdet innan och efter exploateringen upprättades hydrologisk modell av avrinningsområdet i programvaran HEC-HMS 4.3. Denna programvara är framtagen av Us Army Corps of Engineers och används över hela världen för att räkna fram flöden från avrinningsområden utifrån regnserier.
Ett 6-timmars CDS-regn med återkomsttid 100 år samt klimatfaktor +25 % användes som indata till den hydrologiska modellen, se Figur 18. Regnet beräknades utifrån Svenskt Vattens publikation P104.
Förenklat släpptes regnet jämnt fördelat på hela avrinningsområdet i beräkningsmodellen.
900
Nedrbördsintensitet, l/s,ha
800
700
600
500
400
300
200
100
0
CDS-regn med 6 timmars varaktighet
100-årsregn +25% klimatfaktor
100-årsregn
12:00 14:00
Tidangivelse
16:00 18:00
Figur 18. 6 timmars CDS-regn med återkomsttid 100 år samt klimatfaktor +25 %.
Två scenarier beräknades för att få fram avrinningen före exploatering och efter exploatering. SCS Curve Number användes som förlustmodell för att beräkna hur stor del av skyfallet som evapotransporerar och hur stor del av skyfallet som blir avrinning. CN = 55 användes för avrinningsområdet i stort, eftersom det består av naturmark. CN
= 72 användes för exploateringen, vilket innebär en högre andel hårdgjord area.
Beräknad avbördningskurva från den hydrologiska modellen innan exploatering visas i Figur 19. Figuren visar att flödet blev ca 0.8 m3/s.
Avbördningskurvan visar att flödet sakta byggs upp och klingar av, vilket är karaktäristiskt för naturmark.
Beräknad avbördningskurva från modellen inkl. exploateringen visar att det uppstod två flödestoppar under ett och samma regntillfälle. En flödestopp först från exploateringsområdet, och därefter ytterligare en flödestopp från naturmarksområdet. Den första flödestoppen, från exploateringen, hamnade i samma storleksordning som flödestoppen från naturmarken, d.v.s. ca 0.8 m3/s.
Figur 20. Avbördningskurva från avrinningsområdet efter exploatering. Kurvan visar att det totala maxflödet är ca 0.8 m3/s även efter exploatering, men att det blir två flödestoppar istället för en.
För att undersöka hur ett sådant flöde ska kunna avledas från avrinningsområdet på ett säkert sätt har ytterligare en beräkningsmodell upprättats i beräkningsprogrammet HEC-RAS 5.0.7.
En kombinerad dagvatten- och skyfallslösning togs fram i beräkningsmodellen. Vid stora flöden från avrinningsområdet kan vatten från både diket samt exploateringens dagvattendamm kunna bräddas till en 500 mm-ledning (eller motsvarande) förlagd i anslutning till Stockalidsvägen. I normalfallet innebär detta sannolikt att det är naturmarksavrinning som kommer att brädda till 500 mm-ledningen eftersom exploateringens damm är dimensionerad att fördröja regn med återkomsttid 20 år ned till 1.5 l/s och hektar och på så viss endast bräddar vid återkomsttider längre än detta. Kapaciteten i en 500 mm-ledning är beräknad till ca 0.25 m3/s.
Kombinerat med denna 500 mm-ledning har även Stockalidsvägens förbiledningskapacitet beräknats. Förutsättningen för denna beräkning var att sänka Stockalidsvägen ca 10-12 cm samt att förse den med kantsten och asfalt, för att göra det möjligt att avleda stora skyfallsflöden på ett säkert sätt när 500 mm-ledningens kapacitet är nådd.
Det är viktigt att vägytan och infarter till de olika fastigheterna utformas på ett sådant sätt att vatten som leds på Stockalidsvägen vid extrema skyfall inte kan ledas in på fastigheterna. Höjdsättningen öster om Stockalidsvägen, vid diket och dammen, behöver också höjdsättas så att ytliga flöden dirigeras rätt. I första hand till det befintliga diket, i andra hand till 500 mm-ledningen och i tredje hand till
Stockalidsvägen. Avbördningskapaciteten för Stockalidsvägen enligt förslaget ovan är ca 0.8 m3/s.
Total avbördningskapacitet i Stockalidsvägen, inkl. 500 mm-ledningen blir således ca
1.05 m3/s, vilket är mer än tillräcklig kapacitet vid det beräknade klimatjusterade 100- årsregnet.
För att undersöka anslutningspunkt för 500 mm-ledningen utfördes även en enklare nivåstudie av Ölmevallavägen samt möjligheterna att leda ledningen vidare till antingen det dike som avrinningsområdet leds till i dagsläget, alternativt till det dike som är beläget norr om planområdet, se Figur 21. Två alternativ på ledningsdragning av dagvattenledningen från området. Nivåstudien visade att det är höjdmässigt möjligt att anlägga en ny 500 mm-ledning till antingen det norra eller södra diket. Det södra diket är emellertid i dåligt skick och behöver rensas för att kapaciteten ska bli optimal.
Dike
Bergbobäcken
Dike
Alternativa dragningar av D500-ledningen
Figur 21. Två alternativ på ledningsdragning av dagvattenledningen från området.
Eftersom lösningen ovan är utanför planområdet är den inte spikat och endast ett möjligt förslag. Det är upp till Kungsbacka kommun att säkerställa att rådighet skapas för att släppa ut dagvattnet till det dike som väljs som utsläppspunkt.
Avrinningen från den södra delen av området sker mer diffust än för den norra delen och större mängder dagvatten skulle enligt DHI:s utredning kunna ledas förbi söder om den föreslagna förskolan, se Figur 22. Eftersom det inte finns någon lågpunkt vid förskolan är det därmed osannolikt att vatten ansamlas där. Det är dock viktigt att det inte byggs några hinder söder om förskolan som kan skapa instängda områden.
Behåll flödesstråk vid förskolan
Figur 22. Förslag på lösningar för hantering av extrema skyfall (100-årsregn). Bild av DHI, 2013.
Byggnader ska ligga över gatunivå och mark ska slutta utåt från samtliga byggnader för att extrema skyfall ska kunna ledas undan. Det förutsätts i denna utredning att samtliga gator höjdsätts utifrån att det inte ska uppstå lokala lågpunkter och att vattnet kan ledas undan vid skyfall. Eftersom det finns goda marklutningar och området ligger på en höjd är förutsättningarna för detta goda.
Ett annat alternativ till bräddningsledning i Stockalidsvägen skulle exempelvis kunna vara att föreslagen damm som ska hantera exploateringens dagvatten hanterar även 100-årsnivåer från exploateringsområdet. Detta hjälper dock inte den problematik som finns i dagsläget och som beror på naturmarksavrinningen vid stora skyfall.
10 DAGVATTENBERÄKNINGAR
Beräkningar i denna dagvattenrapport följer beräkningsanvisningarna i Svenskt vattens publikation P110. Indata för att beräkna flöden består av markanvändning tolkad från illustrationsförslaget för planen samt flygfoton.
Föreslagna fördröjnings- och reningsmetoder förklaras kort i avsnitt 13. En klimatfaktor på +25% har antagits vid beräkning av flöden.
10.1 MARKANVÄNDNING
Planområdets area har delats in utifrån avrinningskoefficient (φ) enligt P110. De olika marktyper som har kategoriserats för nutida och framtida situation är:
• Grönyta, skogsmark, naturmark (φ = 0.1)
• Hårdgjord, t ex asfalt, parkering (φ = 0.8)
• Tak (φ = 0.9)
• Dagvattenlösningar (φ = 1)
10.2 DIMENSIONERANDE FLÖDEN OCH FÖRDRÖJNINGSBEHOV Rationella metoden är ett sätt att beräkna flöde utifrån en given avrinningsarea, dimensionerande regnintensitet samt en avrinningskoefficient:
Qdim = i(tr) · φ· A
Där
Qdim = dimensionerande flöde [l/s]
i(tr) = dimensionerande regnintensitet [l/s, ha]
φ = avrinningskoefficient [-]
A = avrinningsområdets area [ha] Dimensionerande regnintensitet bestäms enligt:
i(𝑡𝑟)
= 3√T ln (t𝑟) + 2
t0.98
r
Där
tr = regnvaraktighet (benämns även som tc) [minuter] T = Återkomsttid [månader]
Området har klassats enligt Tabell 2.1 i P110 som ”tät bostadsbebyggelse”. Detta innebär att VA-huvudmannen har ansvar för en återkomsttid på T = 5 år vid dimensionering av nya ledningar samt ansvarar för en återkomsttid på T = 20 år med en trycklinje i marknivå. Detta innebär således att ledningar i vanliga fall bör dimensioneras för att klara av ett 20-årsflöde utan att det blir översvämning på markytan. D.v.s., vattennivån i brunnarna kan gå över ledningarnas hjässa, men
vattnet ska inte flöda ut på marken. Sannolikheten att ett 5-årsregn inträffar under ett enskilt år är 20 %. För ett 20-årsregn är sannolikheten 5 %.
I samråd med Kungsbackas kommuns VA-huvudman (2019-04-08) har dimensioneringsförutsättningar avseende fördröjning tagits fram. För att inte belasta nedströms liggande markavvattningsföretag föreslås flödet ut från det exploaterade området begränsas till 1.5 l/s, ha upp till en återkomsttid på regnet på 20 år.
Den tidigare översiktliga dagvattenutredningen utförd av Tyréns (2016) föreslog 1.0 l/s, ha. I samråd med VA-huvudmannen anses detta värde vara för konservativt varför 1.5 l/s, ha har valts istället.
Fördröjningen ned till 1.5 l/s, ha ska anläggas på allmän platsmark där kommunen har full rådighet över fördröjningsanläggningen.
Ett krav på 1.5 l/s och hektar innebär emellertid att även flöden från befintlig markanvändning (naturmark) skulle behöva fördröjas. På grund av detta har även erforderliga fördröjningsvolymer beräknats med utgångspunkten att flöden upp till 20- årsregn ska fördröjas till samma nivå som i dagsläget.
På övrig kvartersmark ska fördröjning från 10 mm nederbörd på hårdgjorda ytor möjliggöras.
Ledningsnätet i området ska dimensioneras utifrån premissen att det inte sker någon fördröjning inne på kvartersmark.
Utöver detta utgår flödes- och föroreningsberäkningarna från att föroreningsmängden till recipienten ska vara likvärdig eller mindre efter exploatering jämfört med innan exploatering.
NEDERBÖRD, ÅRSMEDEL
Årsmedelnederbörden för det aktuella delavrinningsområdet är 994 mm/år enligt SMHI Vattenwebb (2019).
NUVARANDE SITUATION
Koncentrationstiden (tc), också benämnd som rinntiden (tr), för avrinningsområdet har uppskattats till ca 30 minuter. Koncentrationstiden är hur lång tid det tar för en regndroppe att rinna från punkten längst bort i avrinningsområdet till utflödespunkten. Enligt P110 ska koncentrationstiden antas vara minst 10 minuter vid beräkningar med rationella metoden.
Genomsnittlig vattenhastighet har uppskattats till max 0.1 m/s vid ett 20-årsregn med en rinnsträcka på ca 180 meter. Detta ger en koncentrationstid på ca 30 minuter.
För att kunna jämföra befintligt dagvattenflöde för befintlig situation med framtida markanvändning har ett 30-minuters 5- samt 20-årsregn valts till beräkningarna av
flödet för befintlig situation, se Tabell 2 och Tabell 3. Avrinningen har räknats ut för två beräkningspunkter, se Figur 16.
Tabell 2. 30-minuters 5-årsregn enligt Svenskt Vatten P110.
30-minuters 5-årsregn
Återkomsttid 60 månader
Varaktighet 30 minuter
Regnintensitet, i(tr), enl. Xxxxxxxxx (2010), exkl. klimatfaktor 92 l/s, ha
Tabell 3. 30-minuters 20-årsregn
30-minuters 20-årsregn
Återkomsttid 240 månader
Varaktighet 30 minuter
Regnintensitet, i(tr), enl. Xxxxxxxxx (2010), exkl. klimatfaktor 145 l/s, ha
Avrinningen har räknats ut för två beräkningspunkter, se Figur 23. Delområde A leds norrut. Delområde B leds söderut. Slutlig avrinningspunkt för respektive område är indikerade med kryss i figuren.
Flödet har delats upp i två olika beräkningspunkter eftersom det finns en vattendelare ungefär i mitten av området som antingen leder ytvattnet norrut eller söderut. Vid platsbesöket gick det inte att hitta någon specifik utloppspunkt för dagvatten som genereras i den södra delen av området. En stor del av detta avleds sannolikt diffust i området i dagsläget för vanliga regn och vidare längs med vägdiken. Utloppspunkten för delområde B bör således betraktas som en fiktiv utloppspunkt.
Delområde A
Delområde B
Beräknade flöden för respektive beräkningspunkt visas i Tabell 4 och Tabell 5. Totalt flöde från hela området visas i Tabell 6.
Yta | Area [m2] | φ [-] | Ared [ha] | T = 5 år Q [l/s] | T = 20 år Q [l/s] |
Naturmark/grönyta | 38750 | 0.1 | 0.388 | 36 | 56 |
Tot | 38750 | - | 0.388 | 36 | 56 |
Yta Area [m2] φ [-] Ared [ha]
T = 5 år Q [l/s]
T = 20 år Q
[l/s]
Naturmark/grönyta | 27875 | 0.1 | 0.279 | 26 | 40 |
Asfalt | 920 | 0.8 | 0.074 | 7 | 11 |
Tak | 720 | 0.9 | 0.065 | 6 | 9 |
Tot | 29515 | - | 0.417 | 38 | 61 |
Yta Area [m2] φ [-] Ared [ha]
T = 5 år Q [l/s]
T = 20 år Q
[l/s]
Naturmark/grönyta | 66625 | 0.1 | 0.666 | 61 | 97 |
Asfalt | 920 | 0.8 | 0.074 | 7 | 11 |
Tak | 720 | 0.9 | 0.065 | 6 | 9 |
Tot | 68265 | - | 0.805 | 74 | 117 |
Beräkningarna visar att ett 30-minuters 5-årsregn totalt sett för hela området genererar ett dagvattenflöde på ca 75 l/s och att ett motsvarande 20-årsregn genererar ett dagvattenflöde på ca 115 l/s.
FRAMTIDA SITUATION
Koncentrationstiden efter exploatering blir kortare än i nuläget eftersom dagvattenavrinningen kommer ske snabbare. Rinntiden efter exploatering blir kortare eftersom området kommer ha hårdgjorda ytor som avleds till ett ledningsnät. Detta gör att dimensionerande regnintensitet ökar. Koncentrationstiden för framtida situation har uppskattats till ca till 10 minuter enligt P110, se Tabell 7 och Tabell 8.
Tabell 7. 10-minuters 5-årsregn enligt Svenskt Vatten P110.
10-minuters 5-årsregn
Återkomsttid 60 månader
Varaktighet 10 minuter
Regnintensitet, i(tr), enl. Xxxxxxxxx (2010), exkl. klimatfaktor 181 l/s, ha
Tabell 8. 10-minuters 20-årsregn
10-minuters 20-årsregn
Återkomsttid 240 månader
Varaktighet 10 minuter
Regnintensitet, i(tr), enl. Xxxxxxxxx (2010), exkl. klimatfaktor 287 l/s, ha
Eftersom koncentrationstiden efter exploatering är kortare ökar därmed också dimensionerande regnintensitet jämfört med befintlig situation.
Fördröjningsvolymer i avsnitt 10.3 har beräknats med utgångspunkterna att framtida flöden ut från området inte får överstiga 1.5 l/s och hektar, alternativt inte överstiga flödena för befintlig situation.
Flödesberäkningar exkl. fördröjning för hela området visas nedan i Tabell 9 för ett 10- minuters 5-års- samt 20-årsregn. Beräkningen antas vara ett värsta-fall-scenario om inga åtgärder vidtas för att minska dagvattenavrinningen.
Flödesberäkningarna har delats upp i två olika separata delar p.g.a. vattendelaren som löper genom utredningsområdet. En del av det totala flödet kommer att avledas norrut, se Tabell 9. Övrigt flöde leds söderut, se Tabell 10. Totala summerade flöden från hela området visas i
Tabell 11.
Yta | Area [m2] | φ [-] | Ared [ha] | T = 5 år Q [l/s] | T = 20 år Q [l/s] | T = 5 år Q [l/s], +25 % | T = 20 år Q [l/s], +25 % |
Tak | 6508 | 0.9 | 0.586 | 106 | 168 | 133 | 210 |
Asfalt | 4212 | 0.8 | 0.337 | 61 | 97 | 76 | 121 |
Parkering | 1504 | 0.8 | 0.120 | 22 | 35 | 27 | 43 |
Tomtparkering | 1920 | 0.8 | 0.154 | 28 | 44 | 35 | 55 |
Grönyta | 9694 | 0.1 | 0.097 | 18 | 28 | 22 | 35 |
Naturmark | 15867 | 0.1 | 0.159 | 29 | 46 | 36 | 57 |
Xxxxxxxxxxxxx | 1667 | 1 | 0.167 | 30 | 48 | 38 | 60 |
Tot | 41372 | - | 1.619 | 294 | 465 | 367 | 581 |
Yta | Area [m2] | φ [-] | Ared [ha] | T = 5 år Q [l/s] | T = 20 år Q [l/s] | T = 5 år Q [l/s], +25 % | T = 20 år Q [l/s], +25 % |
Tak | 2205 | 0.9 | 0.198 | 36 | 57 | 45 | 71 |
Asfalt | 2032 | 0.8 | 0.163 | 29 | 47 | 37 | 58 |
Parkering | 638 | 0.8 | 0.051 | 9 | 15 | 12 | 18 |
Tomtparkering | 120 | 0.8 | 0.010 | 2 | 3 | 2 | 3 |
Grönyta | 4913 | 0.1 | 0.049 | 9 | 14 | 11 | 18 |
Naturmark | 16985 | 0.1 | 0.170 | 31 | 49 | 38 | 61 |
Tot | 26893 | - | 0.641 | 116 | 184 | 145 | 230 |
Yta | Area [m2] | φ [-] | Ared [ha] | T = 5 år Q [l/s] | T = 20 år Q [l/s] | T = 5 år Q [l/s], +25 % | T = 20 år Q [l/s], +25 % |
Tak | 8713 | 0.9 | 0.784 | 142 | 225 | 178 | 281 |
Asfalt | 6244 | 0.8 | 0.500 | 91 | 143 | 113 | 179 |
Parkering | 2142 | 0.8 | 0.171 | 31 | 49 | 39 | 61 |
Tomtparkering | 2040 | 0.8 | 0.163 | 30 | 47 | 37 | 59 |
Grönyta | 14607 | 0.1 | 0.146 | 26 | 42 | 33 | 52 |
Naturmark | 32852 | 0.1 | 0.329 | 60 | 94 | 74 | 118 |
Xxxxxxxxxxxxx | 1667 | 1 | 0.167 | 30 | 48 | 38 | 60 |
Tot | 68265 | - | 2.260 | 410 | 648 | 512 | 811 |
På grund av den nya detaljplanens ökade andel hårdgjorda ytor och snabbare avrinning ökar det totala dimensionerande dagvattenflödet från ca 75 till 410 l/s vid ett 5-årsregn.
Vid ett 20-årsregn ökar flödet från ca 115 l/s för befintlig situation till ca 650 l/s. Inklusive klimatfaktor ökar det som mest till ca 810 l/s.
Eftersom flödena ökar i utredningsområdet behöver dagvattnet fördröjas och även renas.
Total area för det norra området är större för framtida situation än för befintlig situation. Detta är för att takarean av vissa av byggnaderna i den södra delen av området föreslås ledas norrut istället för att maximera rening och fördröjning. Det finns emellertid möjlighet att leda även dessa söderut.
10.3 FÖRDRÖJNINGSBERÄKNINGAR
En beräkningsmetod enligt ekvation 9.1 i Svenskt vattens publikation P110 (sida 119) har använts för att beräkna volymen på fördröjningsmagasinen för det dagvatten som släpps ut från planområdet.
I denna metod ansätts ett tillåtet utflöde från magasinet. Därefter beräknas den största volym som uppkommer vid ett klimatjusterat 20-årsregn med olika varaktigheter som ger upphov till ett varierande inflöde till magasinet över tid.
Magasinsvolymen beräknas enligt följande:
V = 0.06 ∙ [iregn ∙ tregn − K ∙ tregn − K ∙ trinn +
K2 ∙ trinn
]
iregn
Där
V = specifik magasinsvolym [m3/ hared]
iregn = regnintensitet för aktuell varaktighet [l/s ha]
tregn = regnvaraktighet [min]
trinn = rinntid [min]
K = specifik avtappning från magasinet [l/s hared]
Xxxxxxxxx har ansatts till 10 minuter för fördröjningsmagasinet/dammen som ligger i ledningsnätets utloppspunkt. Vid fördröjningsberäkningar av fördröjningsmagasin som är nära källan ansätts rinntiden till 0 minuter eftersom detta ger en säkerhet i beräkningarna. Vid beräkningen av fördröjningsmagasin går det enligt P110 bra att anta rinntider kortare än 10 minuter.
trinn = 10 minuter
Den faktiska volymen (Vmag) för magasinen fås genom att multiplicera specifik magasinsvolym (V) med reducerad area för respektive magasin (Ared).
Vmag = V ∙ Ared
Oftast är det dagvattnet som först rinner av (även kallat first flush) som innehåller de högsta koncentrationerna föroreningar än det dagvatten som rinner av under resten av regnperioden. Eftersom flödet från området ska begränsas till 1.5 l/s per hektar, vilket är ett förhållandevis hårt fördröjningskrav, kommer fördröjningsvolymen vara stor nog att se till att den största delen av first flush-flödet fångas upp och renas.
För att beräkna fram erforderlig fördröjningsvolym inne på tomtmark från 10 mm nederbörd används följande metod. Fördröjningsvolymen beräknas då istället som:
V = 𝑑r ∙ 𝐴 ∙ 𝜑 = 𝑑r ∙ 𝐴red
Där
V = dimensionerande fördröjningsvolym [m3]
dr = regnvolym som ska hanteras [mm], i detta fall 10 mm
φ = avrinningskoefficient [-]
A = avrinningsområdets area, hårdgjord area [ha]
Fördröjningsmetoder som designas utifrån denna metod stryps så att nederbörden har en uppehållstid på ca 12 timmar så att reningen optimeras.
FÖRDRÖJNINGSVOLYMER
Följande avsnitt beskriver beräkningen av erforderliga fördröjningsvolymer.
Nedan visas två tabeller. De beskriver total erforderlig fördröjningsvolym inom respektive delområde utifrån vilken fördröjning som föreslås. D.v.s. fördröjning för 1.5 l/s och hektar, fördröjning ned till samma nivå som i dagsläget vid ett 5-årsflöde samt 10 mm fördröjning inne på tomtmark. Tabell 12 visar delområde A och Tabell 13 visar delområde B.
Som jämförelse visas även fördröjning ned till 1.5 l/s ha för befintlig situation, d.v.s. främst för naturmark. Beräkningarna visar att ett sådant fördröjningskrav i realiteten även skulle kräva en signifikant fördröjning av även befintlig mark. Rimligheten av ett sådant flödeskrav kan således ifrågasättas.
Fördröjningen av 10 mm nederbörd inne på tomtmark ska inte räknas in i den dimensionerande fördröjningsvolymen för respektive område.
Tabell 12. Total fördröjning inom delområde A – den norra delen av området.
Vald fördröjningsnivå Volym [m3]
1. 1.5 l/s och hektar (d.v.s. ca 6.2 l/s från delområde A). Efter exploatering.
1020
2. 1.5 l/s och hektar, före exploatering 140
3. Fördröjning ned till befintligt 5-årsflöde 375
4. 10 mm nederbörd från hårdgjorda ytor inom tomtmark 75
Tabell 13. Total fördröjning inom delområde B – den södra delen av området.
Vald fördröjningsnivå Volym [m3]
2. 1.5 l/s och hektar, före exploatering 180
1. 1.5 l/s och hektar (d.v.s. ca totalt 4 l/s från delområde B) 325
3. Fördröjning ned till befintligt 5-årsflöde 125
4. 10 mm nederbörd från hårdgjorda ytor inom tomtmark 20
Beräkningarna för område A visas i nästkommande underrubrik. Beräkningarna för område B visas inte eftersom de utförs på exakt samma sätt som för område A.
10.3.1.1 OMRÅDE A – FÖRDRÖJNING TILL 1.5 L/S, HA
Beräkningsmetoden som har använts är enligt ekvation 9.1 i Svenskt vatten P110.
Ansatt K-värde (3.8 l/s hared) för området motsvarar ett antaget utflöde till det befintliga ledningsnätet på 6.2 l/s, d.v.s. flödet som motsvaras av 1.5 l/s per hektar.
Den beräknade specifika magasinsvolymen visas i Figur 24.
Specifik magasinsvolym som funktion av regnvaraktighet
700
Specifik magasinsvolym [m3/hared]
600
500
400
300
200
100
0
0 500 1000 1500 2000 2500
Regnvaraktighet [min]
Figur 24. Specifik magasinsvolym för delområde A som funktion av regnvaraktighet.
Beräkningarna visar att maximal fördröjningsvolym uppstår vid ungefär vid en regnvaraktighet på strax över ett dygn då den specifika magasinsvolymen når en topp på ca V = 628 m3/ hared. Detta är en mycket hård strypning av flödet som gör att
dammen fördröjer även mycket lågintensiva regn från området.
Eftersom den reducerade arean för området är 1.62 hektar blir den faktiska magasinsvolymen:
Vmag = V ∙ Ared = 628 ∙ 1.62 ≈ 1020 m3
Beräkningarna visar att total erforderlig fördröjning är 1020 m3 med metodiken beskriven i P110.
10.3.1.2 Område A – fördröjning till befintligt 5-årsflöde
Ansatt K-värde (45.7 l/s hared) för området motsvarar ett antaget utflöde till det befintliga ledningsnätet på 36 l/s, d.v.s. flödet som motsvaras av ett befintligt 30-
minuters 5-årsregn. Den beräknade specifika magasinsvolymen visas i Figur 25.
Specifik magasinsvolym som funktion av regnvaraktighet
250
Specifik magasinsvolym [m3/hared]
200
150
100
50
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Regnvaraktighet [min]
Figur 25. Specifik magasinsvolym för delområde A som funktion av regnvaraktighet.
Beräkningarna visar att maximal fördröjningsvolym uppstår vid ungefär vid en regnvaraktighet på ca 45 minuter då den specifika magasinsvolymen når en topp på ca V = 229 m3/ hared.
Eftersom den reducerade arean för området är 1.62 hektar blir den faktiska magasinsvolymen:
Vmag = V ∙ Ared = 229 ∙ 1.62 ≈ 375 m3
Beräknad erforderlig fördröjning är således ca 375 m3 med fördröjning ned till flödet som uppstår vid ett befintligt 5-årsregn.
11 DRICKS- OCH SPILLVATTENBERÄKNINGAR
Kungsbacka kommun är huvudman för vatten- och avloppsförsörjningen utanför planområdet. Uppsamling av avloppsvattnet och distribution av dricksvattnet sker till de allmänna vatten- och spillvattenledningarna. Förbindelsepunkterna till fastigheten fastställs av Kungsbacka kommun enligt ABVA (2009). I fastighetens förbindelsepunkt sätts rensbrunn för spillvattenservis och servisventil för vattenservis. Dessa tillhör kommunens anläggning.
Planområdet och dess bebyggelse ansluter sina VA-installationer till förbindelsepunkterna. Huvudledningarna i gatan kommer ägas av Kungsbacka kommun. Servisledningar från förbindelsepunkten samt andra typer av VA- installationer inom planområdet är i fastighetsägarens ägo. Fastighetens vattenmätare tillhör den allmänna VA-anläggningen.
Storkök osv. ska ha fettavskiljare innan anslutning till spillvattenledning.
Samtliga beräkningar är baserade på ungefärligt lägenhetsantalet och bör ses som översiktliga. I vidare detaljprojektering kan mer detaljerade beräkningar för varje anslutningspunkt behöva utföras.
Dräneringsledningar får inte kopplas till spillvattennätet.
11.1 VATTEN
Följande beräkningar är utförda enligt P83. Det finns inga uppgifter i nuläget om förskolan ska förses med sprinklersystem.
11.2 VATTENTRYCK
Enligt uppgift från Kungsbacka kommun är vattentrycket i området ca 56 mVp. Detta innebär att trycknivån är på ca +65 m ö.h. eftersom V 110 PVC-ledningen befinner sig som lägst på nivån ca +9 m ö.h.
Enligt uppgift från VAV P83 ska vattentrycket i förbindelsepunkt vara minst 15 mVp över högsta tappställe i byggnaden. Den högsta planerade byggnaden har 2 våningar vilket ger en uppskattad nivå på högsta tappstället på ca +33.6 m ö.h (28 + 2 x 2.8) om varje våning antas vara 2.8 m.
Detta innebär således att lägsta tryck i ledningsnätet för att uppnå tillräckligt tryck i högsta byggnaden behöver vara minst 33.6+15 = ca +49 m ö.h.
Eftersom trycket i kommunens ledningsnät är ca +65 m ö.h. ligger trycket över gränsen för det erforderliga trycket i vattennätet.
Kapaciteten i kommunens ledningssystem för dricksvatten har inte utretts i detalj.
SLÄCKVATTEN
Brandposter föreslås placeras i området enligt P83. Detta innebär att brandposter placeras med minsta avstånd 150 m från varandra. Räddningstjänsten ska ha max 75 m till närmaste brandpost från sina uppställningsplatser.
I det nya planområdet bör minst 3 brandposter placeras ut.
VATTENFÖRBRUKNING
Två fall för sannolik vattenförbrukning har beräknats enligt P83. Följande antagen har gjorts:
• 1.8 personer / lägenhet. 32 st lägenheter ger 58 personer.
• 2.8 personer / parhus och radhus. 53 st parhus/radhus ger 149 personer. Det ena fallet, qdim1, ger maximal normal förbrukning.
q dim 1
= p ∗ qd medel ∙ c 3600 ∗ 24
d max
∙ ct max
Det andra fallet, qdim2, ger normal förbrukning för kritiska driftförhållanden och inkluderar släckvatten på 10 l/s. I detta fall används endast maxtimfaktor i beräkningarna enl. P83.
Där
q dim 2
= p ∗ qd medel ∙ c 3600 ∗ 24
t max
+ qsläckvatten
p = antal boende, anställda, elever etc. (207 p)
qq medel = specifik förbr., bostad + allm. (200 + 30 l/pers, dygn enl. p83) cd = maxdygnfaktor (2.0 enl. P83)
ct = maxtimfaktor (2.5 enl. P83)
qsläckvatten = 10 l/s (enl. P83)
Beräkningarna för qdim1 samt qdim2 blir följande:
q dim 1 =
207 ∗ (200 + 30)
∙ 2.0 ∙ 2.5 = 𝟐. 𝟖 𝐥/𝐬
3600 ∗ 24
q dim 2 =
207 ∗ (200 + 30)
∙ 2.5 + 10 = 𝟏𝟏. 𝟒 𝐥/𝐬
3600 ∗ 24
Det dimensionerande fallet inkluderar släckvatten och väljs till qdim2, d.v.s. 11.4 l/s.
LEDNINGSDIMENSIONER PÅ SERVISLEDNINGAR
Kungsbacka kommun har inget krav på max vattenhastighet i vattenledningar men väljs till 1.0 m/s enligt Svenskt vattens publikation VAV P83. För att uppnå detta behöver servisen ha en dimension på minst 160 mm.
Ledningsdimensioner till respektive kvarter inom planområdet får undersökas i detalj i senare skede beroende på var servisen placeras.
11.3 SPILLVATTEN
Följande beräkningar är utförda enligt Svenskt Vattens publikation P110.
DIMENSIONERANDE FLÖDE
När antalet anslutna personer är i intervallet 100-1000 och industrianslutning saknas bestäms det dimensionerande flödet av figur 4.1 i P110. 207 anslutna personer ger ett flöde på 7.5 l/s.
Tillskottsvatten uppskattas till 0.1 l/(s*ha) och planområdets storlek uppgår till ca 7 ha vilket ger:
qläcktorr = 0.1 ∙ 7 ≈ 𝟎. 𝟕 𝐥/𝐬
Beräkningen för qs dim, exkl. säkerhetsfaktor, blir följande:
qs dim,SF = 0.7 + 7.5 ≈ 𝟖. 𝟐 𝐥/𝐬
Med en säkerhetsfaktor på 1.5 blir dimensionerande flöde qs dim:
qs dim,SF = 8.2 ∙ 1.5 ≈ 𝟏𝟐. 𝟑 𝐥/𝐬
LEDNINGSDIMENSIONER PÅ SERVISLEDNINGAR
En spillvattenledning med lutning 7 ‰ och innerdiameter 200 mm (råhetstal k = 1, konservativt räknat) har en kapacitet på 30 l/s. Vid dimensionerande flöde ca 12.3 l/s ger detta således en säkerhetsfaktor på ca 2.4 som är över P110:s rekommenderade säkerhetsfaktor på 1.5. Enligt kommunen ska en fyllnadsgrad i ledningen på max 80% förekomma, vilket klaras inom säkerhetsfaktorn.
Självrensning på en 200 mm-ledning uppnås vid en lutning på minst 4.5 ‰ och flöde
på 2.5 l/s. För dimension 160 mm gäller minsta lutning 5 ‰ och ett flöde på 2 l/s.
Eftersom det finns goda förutsättningar för att ha tillräcklig lutning på ledningarna inom planområdet kommer självrensning att kunna uppnås på ledningarna.
Spillvatteninstallation med självfall får inte anslutas under dämningsnivån ansatt av Kungsbacka kommun. Generellt räknas dämningsnivån som +0.75 m över huvudledningens hjässa vid servisledningens anslutningspunkt. Detta behöver kontrolleras i detalj vid framtida projekteringsskede.
P110 rekommenderar minsta dimension på 200 mm i allmän servisledning. Föreslagen dimension för både delområde A och B blir således 200 mm.
Yttre Kungsbackafjorden
12 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR
Föroreningsberäkningar har utförts med årsnederbörd och föroreningsläckage från olika markslag som underlag. Fyra beräkningsfall har tagits fram.
• Fall 1: Nuläge
• Fall 2: Efter exploatering exkl. rening
• Fall 3: Reningsalternativ 1. Efter exploatering inkl. samlad rening vid utloppspunkt. I delområde A är detta en permanent våt damm och i delområde B är det krossdiken utmed ny infartsväg.
• Fall 4: Reningsalternativ 2. Efter exploatering inkl. samma samlade rening som i Fall 3 samt mer extensiv rening inne på området.
Beräkningarna för reningsalternativ 1 har utförts enligt systemprincipen i Figur 27. Beräkningar för reningsalternativ 2 har utförts enligt systemprincipen i Figur 28.
Krossdiken har förenklat även likställts med makadammagasin i beräkningarna, vilket ger flexibilitet inför framtida val av dagvattenlösningar.
Delområde A
Delområde B
Tak Lokalgator Parkeringar
Skogsmark Grönytor
Skogsmark Grönytor
Bef. TrV-vägar Bef. tak
Tak Lokalgator Parkeringar
Damm med permanent vattenyta
Recipient
Krossdiken
Norra delområdet
Södra delområdet
Lokalgator Parkeringar
Tak
Parkeringar
Krossdike
Översil- ningsyta
Översil- ningsyta
Lokalgator Parkering på tomt
Damm med permanent vattenyta
Krossdike
Tak
Skogsmark Grönytor
Översil- ningsyta
Skogsmark Grönytor
Bef. TrV-vägar Bef. tak
Recipient
I beräkningarna antas 90% av dagvattnet från den nya exploateringen renas medan 10% av dagvattnet bräddar direkt till ledningsnätet. Dagvatten från grönytor och naturmark renas inte. Detta gäller även befintlig infrastruktur.
För att se resultatet av beräkningarna, gå direkt till avsnitt 12.3.
12.1 INDATA
Årsnederbörden har uppskattats utifrån data från SMHI till ca 994 mm/år, se avsnitt 10.2.1.
Väg 2 | Gräsyta | Tak | Lokalgata | Skogsmark | Parkering | |
Ämne | ug/l | ug/l | ug/l | ug/l | ug/l | ug/l |
Fosfor (P) | 85 | 160 | 140 | 150 | 17 | 140 |
Kväve (N) | 1800 | 1600 | 1600 | 1300 | 450 | 2400 |
Bly (Pb) | 3.5 | 15 | 15 | 12 | 6 | 30 |
Koppar (Cu) | 23 | 30 | 30 | 30 | 6.5 | 40 |
Zink (Zn) | 20 | 100 | 100 | 70 | 15 | 140 |
Kadmium (Cd) | 0.3 | 0.7 | 0.7 | 0.2 | 0.2 | 0.45 |
Krom (Cr) | 7 | 12 | 12 | 1 | 3.9 | 15 |
Xxxxxx (Ni) | 3.9674 | 9 | 9 | 1.2 | 6.3 | 15 |
Suspenderad substans (SS) | 7400 | 70000 | 70000 | 60000 | 34000 | 140000 |
Xxxxx(a)pyren (BaP) | 0.01 | 0.05 | 0.05 | 0.007 | 0.01 | 0.06 |
Föroreningsberäkningar som förlitar sig på schablonvärden ger en grov indikation till vilka föroreningshalter som förväntas finnas i dagvattnet före och efter exploatering. Detta gäller oavsett om beräkningarna utförs manuellt eller med modelleringsverktyg och resultaten bör tolkas med stor försiktighet. Halterna kan variera i hög grad bland annat beroende på byggnadsmaterial och hur de används, hur dagvattenfördröjnings- och reningsmetoderna utformas, markens beskaffenhet etc.
Tre typer av reningsmetoder har valts i till beräkningarna. Damm med permanent vattenyta, krossdiken och översilningsytor. Eftersom det generellt sett är stora lutningar i området valdes svackdiken bort som lösning. Reningsgrader har beräknats med Stormtac Web v19.1.2.
Reningsgraden för makadammagasinen är under förutsättning att de konstrueras så att det finns möjlighet för partiklar att sedimentera på magasinets botten. Detta gäller även utformningen för eventuella svackdiken.
Eftersom PBL inte kan framtvinga specifika fördröjnings- och reningsmetoder finns det möjligheter att välja andra metoder i senare skeden. Detta är en första kontroll av vad som är möjligt i ett fördröjnings- och reningsperspektiv. Framtida projektering bör lämpligen gå in mer i detalj på detta.
Tabell 15. Beräknade totala reningsgrader i StormTac Web.
Ämne | Alternativ 1 (%) | Alternativ 2 (%) |
Fosfor (P) | 62 | 62 |
Kväve (N) | 61 | 61 |
Bly (Pb) | 86 | 85 |
Koppar (Cu) | 80 | 76 |
Zink (Zn) | 87 | 86 |
Kadmium (Cd) | 65 | 85 |
Krom (Cr) | 54 | 72 |
Nickel (Ni) | 37 | 72 |
Susp. substans (SS) | 56 | 56 |
Benso(a)pyren (BaP) | 84 | 83 |
Reningsgraderna kan skilja sig åt i hög grad beroende på hur dagvattenlösningarna utformas. De antagna reningsgraderna för dagvattenhanteringslösningarna består av sammanvägda värden från ett flertal olika studier och är medelvärden. StormTac har beräknat den absoluta osäkerheten på reningsgraderna till ca +/- 20 %.
Eftersom marktypen är densamma för befintlig och framtida situation är det enda som ändras den reducerade arean. Flödesberäkningarna tidigare i rapporten visade att den reducerade arean ökar från ca 0.87 ha till 2.32 ha. Detta innebär att flödet, och därmed det totala föroreningsläckaget ökar i beräkningarna.
Reningsmetoderna har valts utifrån de metoder som har antagits vara rimliga utifrån områdets förutsättningar för att ge två första alternativ till dagvattenhanteringen.
12.2 BERÄKNINGSMETOD
Föroreningshalt [µg/l] och massflöde [kg/år] har beräknats respektive ämne (P, N, Pb osv). Metoden som används i StormTac bygger på att dagvattenflöde och basflöde [l/s] multipliceras med läckage [µg/l] Därefter används reduktionsfaktorn/reningsgraden för att reducera det totala arealäckaget från området för att få fram föroreningshalter och mängder efter rening.
Denna typ av beräkningar går att utföra manuellt, exempelvis med Stockholm stads beräkningsmetod, eller med modelleringsprogramvaror som StormTac.
12.3 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR – RESULTAT
I Tabell 16 och Tabell 17 visas beräkningsresultaten för föroreningsberäkningarna. Värden som överstiger dagens halter och massflöden är markerade med grått i tabellerna.
Alternativ 1 Alternativ 2 exkl. rening inkl. rening inkl. rening
Nuläge Framtid Framtid Framtid
µg/l µg/l µg/l µg/l
Fosfor (P) | 28 | 97 | 60 | 53 |
Kväve (N) | 360 | 980 | 730 | 600 |
Bly (Pb) | 1.6 | 5.7 | 1.8 | 1.4 |
Koppar (Cu) | 5.3 | 13 | 6.2 | 5.2 |
Zink (Zn) | 12 | 35 | 13 | 10 |
Kadmium (Cd) | 0.08 | 0.27 | 0.12 | 0.096 |
Krom (Cr) | 1.3 | 3.2 | 1.3 | 1.2 |
Nickel (Ni) | 1.6 | 3.3 | 1.5 | 1.3 |
Suspenderad substans (SS) | 9600 | 33000 | 11000 | 11000 |
Benso(a)pyren (BaP) | 0.0028 | 0.01 | 0.004 | 0.004 |
Schablonberäkningarna visar att halterna i dagvattnet för framtida situation generellt sett minskar för de beräknade ämnen som ligger till grund för bedömningen av kemisk status; bly (Pb), koppar (Cu), kadmium (Cd), krom (Cr) och nickel (Ni). Övriga halter ökar, men är fortfarande låga i jämförelse med vanlig urban bebyggelse.
Tabell 17. Beräknade massflöden [kg/år]. Grå markering visar ökning jmf. med bef.
Alternativ 1 Alternativ 2 exkl. rening inkl. rening inkl. rening
Nuläge Framtid Framtid Framtid
kg/år kg/år kg/år kg/år
Fosfor (P) | 0.77 | 3.7 | 2.3 | 2 |
Kväve (N) | 10 | 38 | 28 | 23 |
Bly (Pb) | 0.045 | 0.22 | 0.069 | 0.054 |
Koppar (Cu) | 0.15 | 0.49 | 0.24 | 0.2 |
Zink (Zn) | 0.32 | 1.3 | 0.48 | 0.39 |
Kadmium (Cd) | 0.0022 | 0.01 | 0.0046 | 0.0037 |
Krom (Cr) | 0.035 | 0.12 | 0.049 | 0.045 |
Xxxxxx (Ni) | 0.044 | 0.13 | 0.058 | 0.05 |
Suspenderad substans (SS) | 270 | 1300 | 435 | 404 |
Xxxxx(a)pyren (BaP) | 0.000078 | 0.00039 | 0.00015 | 0.00015 |
Beräkningarna visar att det sker en ökning av den totala mängden föroreningar från området efter exploatering. Detta beror på att det är jungfrulig mark inom ett skogsområde som exploateras. För jungfrulig mark kan det ofta vara möjligt att få ned halter [µg/l] ned till samma, eller lägre nivå jämfört med i dagsläget, men det är oftast näst intill omöjligt att få en minskning av total mängd [kg/år].
12.4 RECIPIENTBEDÖMNING
För de beräknade ämnen som anses vara särskilt förorenande av Havs- och vattenmyndigheten (HVMFS 2013:19); koppar, zink och krom minskar halten av koppar och zink, medan kadmium ökar marginellt. Total mängd ökar ut från utredningsområdet även efter rening, men total mängd är emellertid liten i förhållande till hela recipientens avrinningsområde. Slutlig mängd för dessa prioriterade ämnen beror till stor del på vilka materialval som görs i byggprocessen. Med eftertänksamhet avseende materialvalen går det att ytterligare minska föroreningsmängderna.
Eftersom StormTac använder medelvärden för olika typer av reningsanläggningar går det att med höga krav på projekteringen av fördröjnings- och reningslösningarna uppnå högre reningsgrader än de beskrivna i denna rapport.
För att maximera reningen bör valda reningslösningar kompletteras med en öppen och trög avledning i så stor mån som möjligt. Att bygga in tröghet i dagvattensystemet, t ex att dela upp krossdiken i flera seriekopplade anordningar gör att dagvattnet får en större fördröjning och bättre rening. Om detta görs ökar möjligheterna ytterligare att minska den totala mängden föroreningar som når recipienten.
Det tas inte någon hänsyn till öppen avledning i beräkningarna och i verkligheten sker det även viss rening vegetativt och via infiltration även där, vilket gör att beräkningsresultaten visar ett medelvärde av ett värsta-fall-scenario.
Eftersom halterna av särskilt förorenande ämnen antingen minskar, eller ligger inom gränsen för vad som anses vara god kemisk status i recipienten redan innan utspädning, är det därmed rimligt att anta att detaljplanen inte riskerar att försämra status i recipienten, eller äventyra möjligheten att uppnå en bättre status inom MKN i framtiden.
12.5 RIKTVÄRDEN FÖR FÖRORENINGAR
Det finns i dagsläget inga nationella krav för halter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten. Det finns endast nationella krav på koncentrationer i recipienter utifrån miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status.
Emellertid har några kommuner och organisationer tagit fram riktvärden som kan användas som bedömningsunderlag för halter i dagvatten. I denna rapport presenteras tre olika riktvärdesunderlag. Ett från Göteborgs stad, som främst är inriktat på känsliga recipienter, ett underlag från Nordvästra Skånes vatten och avlopp (NSVA) samt ett underlag från Riksvärdesgruppen från 2009 för verksamhetsutövare.
Se Tabell 18 för en jämförelse av beräknade totalhalter från detaljplaneområdet med dessa andra riktvärdesunderlag.
Renings- | |||||
alternativ 2 | Gränsvärde god status i | ||||
Framtid Göteborg NSVA RTK 2009 recipient | |||||
µg/l | µg/l | µg/l | µg/l | ||
Fosfor (P) | 53 | 50 | 200 | 160 | - |
Kväve (N) | 600 | 0000 | 0000 | 0000 | - |
Bly (Pb) | 1.4 | 14 | 8 | 8 | 1.2* |
Koppar (Cu) | 5.2 | 10 | 18 | 30 | 0.5* |
Zink (Zn) | 10 | 30 | 75 | 90 | 5.5* |
Kadmium (Cd) | 0.096 | 0.4 | 0.4 | 0.4 | 0.08-0.25** |
Krom (Cr) | 1.2 | 15 | 10 | 10 | 3.4** |
Nickel (Ni) | 1.3 | 40 | 15 | 30 | 4* |
Suspenderad substans (SS) | 11000 | 25000 | 40000 | 60000 | - |
Benso(a)pyren (BaP) | 0.004 | 0.05 | 0.03 | 0.07 | 0.00017** |
**Total halt
*Biotillgänglig halt
Jämförelsen visar att de beräknade medelhalterna av föroreningarna och näringsämnena generellt sett är låga i jämförelse med riktvärdena. Även jämfört med gränsvärdet för god status i recipienten, som är i utspädd form, står sig halterna lågt i jämförelse. Även detta styrker bedömningen att detaljplanen inte riskerar att försämra befintlig status MKN eller att riskera att en bättre status MKN inte uppnås i framtiden.
13 FÖRESLAGNA FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSMETODER
Nedan ges exempel på de fördröjnings- och reningsmetoder som föreslås i denna dagvattenutredning. Vid senare detaljprojektering är särskilt viktigt att lägga fokus på vissa aspekter. En av dessa är att minska erosion vid inlopp och dämmen och det är viktigt att vattnets färdväg kontrolleras. Markens höjdsättning behöver i ett tidigt skede ge hänsyn till hur dagvattnets flödesvägar ska riktas för att det ska vara möjligt att ta hand om dagvattnet.
13.1 KROSSDIKE
Krossdiken, se illustration i Figur 29, kan fördröja dagvatten samt bidra med rening av främst partikelbundna föroreningar. Dagvattnet leds från avvattningsytan till det makadamfyllda diket där vattnet fyller upp hålrummet mellan stenarna.
I krossdiken som utförs med dräneringsledning skapas en sedimentationsvolym genom att ledningen placeras en bit ovanför dikets botten. Detta gör att krossdikets reningskapacitet blir avsevärt bättre än om dräneringsledningen ligger i dikets botten. Diket i figuren ligger nedanför en grön slänt, men kan även ligga i direkt anslutning till den hårdgjorda ytan.
Figur 29. Principiell illustration av ett krossdike. Framtagen av Dämningsverket 2018.
Krossdiken kan utföras med tät omslutning på sidor och botten beroende på markförutsättningar och risk för farliga utsläpp till dikena. Där det är möjligt och önskvärt att infiltrera dagvattnet kan de utföras med genomsläpplig botten för att dagvattnet ska kunna infiltrera ned i marken.
Krossdiken är en förhållandevis billig åtgärd i relation till nyttan. Reningseffekten på lösta föroreningar är emellertid begränsad.
Driften för ett krossdike innebär främst ogräsrensning och allmän renhållning. På lång sikt sätter ofta denna typ av diken igen p.g.a. ansamling av sedimentpartiklar. Då grävs gruset upp och antingen tvättas eller ersätts med nytt grus.
13.2 ÖVERSILNINGSYTA
Översilningsytor är vegetativa ytor i flack lutning där vatten vanligtvis leds ut över en bred front. Vattnet flödar långsamt över ytan där rening sker vegetativt genom nebrytning av organiska ämnen samt genom fastläggning av partiklar. Fördröjningen i en översilningsyta är begränsad, därför bör den kombineras med andra lösningar längre nedströms om fördröjning även är aktuellt.
Anläggningen bör tas i drift först efter gräs har etablerat sig på ytan. Om vattnet släpps ut över en smal front och vattenhastigheten blir hög kan det uppstå erosion även efter att vegetationen har etablerat sig.
Figur 31. Principiell illustration av ett av en översilningsyta. Illustration av WRS AB.
Översilningsytor är förhållandevis enkla och billiga att utföra och kan utföras i många olika skalor och storlekar. En mindre översilningsyta kan exempelvis kombineras med ett svackdike med flack släntlutning som leder dagvattnet vidare till utloppspunkten, något som skulle kunna vara aktuellt i fallet med Stockalid eftersom utrymmet kommer vara förhållandevis begränsat.
13.3 DAGVATTENDAMM
Dagvattendammar, se Figur 32, kan utformas antingen som torra eller våta. Generellt sett är de, över lång sikt, driftstabila anläggningar så länge de sköts och kontrolleras regelbundet. Bottensediment som ansamlas över tid behöver föras bort med jämna mellanrum. När sedimenten avlägsnas är det av stor vikt att de hanteras på ett säkert sätt så att de partikelbundna föroreningarna inte hamnar i marken igen.
För att uppnå så god rening som möjligt bör dagvattendammen utformas så att den är långsmal och så att vattnet får en lång väg att färdas.
Figur 32. Dagvattendamm i Landskrona. (Foto: NSVA 2018)
En dagvattendamm kräver även regelbunden kontroll och rensning av både ut- och inlopp.
14 ANSVAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN
För att kunna skapa en dagvattenhantering som inte motverkar möjligheten att uppnå MKN (Miljökvalitetsnormerna) är det viktigt att det möjliggörs och lämnas plats åt dagvattenlösningar i planen. Plats på kvartersmark bör möjliggöras för dagvattenlösningar, men det föreslås i denna rapport att det är kommunen som står för driften av så många av lösningarna som möjligt för att funktionen på lösningarna ska kunna säkerställas på lång sikt.
15 SLUTSATS OCH FORTSATT ARBETE
Denna rapport ger ett första förslag till dagvattenhantering inom planområdet. Det finns därmed utrymme i framtida projekteringsskede att välja olika fördröjnings- och reningsmetoder. Rapporten ger även svar på dimensionerande flöden för dricks- och spillvattenförsörjning samt erforderliga ledningsdimensioner i anslutningspunkterna.
Fördröjning av dagvattnet går att lösa inom området, även ned till 1.5 l/s per hektar. Rapporten visar emellertid att det flera utmaningar avseende dag- och skyfallsvatten redan i dagsläget i Stockalid, som föreslås lösas i samband med exploateringen.
För att uppnå ett utflöde på max 1.5 l/s och hektar upp till ett 20-årsregn krävs stora fördröjningsvolymer. Om samma krav hade ansatts i nuläget hade även dagvatten som uppstår naturligt i befintlig naturmark behövt fördröjas.
Beräkningsmodelleringar av skyfall inom avrinningsområdet visar att skyfallsvatten kan hanteras, men att det krävs tekniska åtgärder. Antingen i form av att dammen kan göras större, eller att det byggs någon form av bräddningslösning i exempelvis Stockalidsvägen.
Föroreningsberäkningarna visar att det sker en ökning av föroreningsbelastningen [kg/år] till recipienten, Yttre Kungsbackafjorden, om inga reningsåtgärder vidtas. Tillräcklig rening inom området går att lösa inom området, men kräver att det läggs stort fokus på hur reningslösningarna utformas för att så hög reningsgrad som möjligt ska kunna uppnås. Beräkningar med två reningsalternativ visar minskning av halterna [µg/l] på flera prioriterade ämnen en total ökning av samtliga föroreningsmängder [kg/år] efter exploatering.
Dessa reningsalternativ beräknades med medelvärden för reningsgraderna och kan förbättras om det ställs tydliga krav på hur reningen utformas i byggskedet.
Föroreningshalterna i dagvattnet är emellertid låga, sett till olika riktlinjer ute i landet.
Ämnen som anses vara särskilt förorenande av Havs- och vattenmyndigheten är koppar, zink och krom. Förändringen i halterna minskar för koppar och zink, med en marginell ökning av krom. Den totala mängden föroreningar från utredningsområdet ökar även efter rening eftersom det är jungfrulig mark som exploateras. Den slutliga mängden av dessa ämnen är beroende av de materialval som görs i byggprocessen och kan reduceras genom att välja material med eftertänksamhet.
Eftersom halterna av särskilt förorenande ämnen antingen minskar, eller ligger inom gränsen för vad som anses vara god kemisk status i recipienten redan innan utspädning, är det därmed rimligt att anta att detaljplanen inte riskerar att försämra status i recipienten, eller äventyra möjligheten att uppnå en bättre status inom MKN i framtiden.
Mottagande dike för beräknade dagvattenflöden från planområdet bör utredas mer i detalj för att fastställa flödeskapacitet. Detta för att även ta hänsyn till andra nya exploateringar i området.
Erforderlig dimension för spill-, dag-, och vattenservis har beräknats för planområdet. Det befintliga VA-ledningssystemets kapacitet bör utredas mer i detalj för att ta hänsyn till andra nya exploateringar i området som kan ha tillkommit efter att Tyréns utförde sin översiktliga utredning av området 2016. Kungsbacka kommun behöver säkerställa att rådighet finns att släppa ut dagvatten till något av de föreslagna dikena i denna rapport.
16 REFERENSER
ABVA, Kungsbacka kommun, 2009.
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xx-xxx-xxxxx/xxxxxxxx/xxxxxx-xxx- avlopp/kommunalt-avlopp/abva_rad_webbny.pdf
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19)
HEC-HMS 4.3. hydrologisk beräkningsprogramvara framtagen av US Army Corps of Engineers. xxxxx://xxx.xxx.xxxxx.xxxx.xxx/xxxxxxxx/xxx-xxx/
HEC-RAS 5.0.6, hydraulisk modelleringsprogramvara framtagen av US Army Corps of Engineers. xxxx://xxx.xxx.xxxxx.xxxx.xxx/xxxxxxxx/xxx-xxx/
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. xxxxx://xxx.xxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006412-om-allmanna- vattentjanster_sfs-2006-412 [besökt februari 2019]
Mark- och miljööverdomstolen. Mål P 7238-13. xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxxxxxxxx-xxxx-Xxxx--xxx- miljooverdomstolen/2014/P-7238-13/ [besökt februari 2019]
Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. ISBN nr 1401-2448. 2013. xxxxx://xxxxxxxx.xx/xxx/xxx/xxxxxxx/xxx0xx00-xx00-00xx-000x- 14fc36d3da16/N800_R_2013_10.pdf?MOD=AJPERES [besökt november 2018]
Miljökvalitetsnormer och Miljöbalk (1998:808). xxxxx://xxx.xxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/xxxxxxxx/xxxxxx- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808 [besökt februari 2019]
Plan- och bygglag (2010:900). xxxxx://xxx.xxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 [besökt februari 2019]
Riktvärden för dagvattenutsläpp i kommunerna Båstad, Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Antagen 2016-12-12. xxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxx- astorp/dagvattenplan-astorp_bilaga-3-riktvarden-for-dagvattenutslapp_antagen-dec- 2016.pdf [besökt november 2018]
Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län.
Schablonvärden från StormTacs databas 2019-03-20. xxxx://xxx.xxxxxxxx.xxx [besökt april 2019]
SMHI Vattenwebb. xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxx [besökt april 2019]
Svenskt vatten, Publikation VAV P83 (2001). Allmänna ledningsnät.
Svenskt Vatten, Publikation P104 (Utgåva 1, 2011). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenskt Vatten, Publikation P105 (Utgåva 1, 2011). Hållbar dag- och dränvattenhantering.
Svenskt Vatten, Publikation P110 (Utgåva 1, 2016). Avledning av dag- drän- och spillvatten.
VISS, Vatteninformation Sverige. xxxx://xxxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/ [besökt april, 2019]
Ny bräddningsledning föreslås i stockalidsvägen som hanterar bräddat dagvatten från
dagvatten damm. Även översvämningsskydd för skyfallsvatten från naturmark.
Vägen föreslås sänkas av samt kantstensförsättas för att kunna leda undan vatten vid extrema skyfall.
Dagvattendamm med permanent vattenyta
fördröjer dagvattnet från delområde A (norra området) ca 1020 m3
Befintlig bäck grävs om för att
Bilaga 1
Dagvattenförslag 3
Schematisk bild av ny dagvattenhantering.
Eftersom det inte går att detaljstyra exakta lösningar i detaljplaneskedet är detta bara ett principförslag.
ge plats åt damm.
Krossfyllt dagvattendike eller motsvarande som skyddar tomterna norr om
slänten vid skyfall.
Smal makadamremsa utmed lokalgata renar dagvattnet. Dränering i botten kopplas till dagvattennätet.
Dagvattenflöden fördröjs ned till 1.5 l/s och hektar
Mindre kopplingar från krossdiken, översilningsytor, dränering och dyl. är ej utritade
2019-04-26 version 1.0
2020-05-27 version 1.1
Ny dagvattenledning
Kupolsilsbrunn med sandfång
Xxxx ledningsnät till kommunal anslutningspunkt.
Dagvattenbrunn Ut- och inlopp
Makadammagasin fördröjer dagvatten från takyta
Takvatten släpps ut på tomternas grönytor för översilning. Höjdsättning ska medge bräddning till ledningsnät.
Krossdiken vid parkeringar för rening.
Makadammagasin under parkering Total fördröjning ca 170 m3
Dagvatten från parkering renas i översilningsyta och krossdike. Fördröjning sker i krossdiket.
Total fördröjning inom skolfastighet ca 110 m3
Översilningsyta/ grönyta för takvatten
Krossdike/ Makadammagasin
Dagvattendamm
Rinnpil yta
Bef. dagvattenledning Bef. dagvattenbrunn
Rinnpil ledningsnät