TOM SIDA

TEKNISK MANUAL – SD6053C

BREEAM Infrastructure: Projekt

Internationell | Version 6

BREE AM. COM

TOM SIDA

Allmänna villkor

Friskrivning

Det här dokumentet tillhör BRE Global Ltd (”BRE Global”) och offentliggörs endast i informationssyfte.

All slags verksamhet avseende provning, bedömning, certifiering eller godkännande med anknytning till detta dokument (”verksamheten”) måste utövas i enlighet med BRE Globals godkända processer, där verksamheten utförs av auktoriserade anställda, representanter och partner till Building Research Establishment Ltd (”BRE”), BRE Global eller godkända leverantörer av verksamheten.

För att undvika tveksamheter måste alla som vill använda eller reproducera detta dokument för att erbjuda tjänster avseende provning, bedömning, certifiering eller godkännanden ansöka om rätten att erbjuda sådana tjänster hos BRE Global.

BRE Global tar inget ansvar för eventuell obehörig användning eller distribution av detta dokument av andra parter och kan vidta rättsliga åtgärder om obehörig användning uppdagas.

Detta dokument är utgåva nummer 00 på svenska av BRE Globals tekniska manual SD6053 BREEAM Infrastructure: Projekt Version – 6.0.3. – 2022-11-01 vilken har skapats enbart som svensk referens. Notera att BRE Global Limited bedömer certifieringsansökningar baserat på den senast godkända versionen av dokumentet samt på engelska.

BRE Global Limited tar inget ansvar för eventuella skillnader mellan denna referenssutgåva och det engelskspråkiga originaldokumentet. Vänligen besök xxx.xxxxxx.xxx för att ladda ner den aktuella versionen av det engelskspråkiga dokumentet och kontrollera att denna översatta upplaga motsvarar den nu gällande engelskspråkiga versionen. Genom att skicka in för certifiering bekräftar du att du är medveten om detta och accepterar ansvaret för att säkerställa att din bedömning är slutförd i enlighet med det gällande BRE Global godkända dokumentet innan inlämning för ett certifieringsbeslut.

Upphovsrätt

Med undantag för de fall där BRE Global hänvisar till källor som ägs av tredje part, innehas upphovsrätten till detta dokument av BRE Global.

Dokumentet får endast laddas ner och reproduceras om:

• reproduktionen är för akademiska och andra icke-kommersiella ändamål

• dokumentet återges i sin helhet

• BRE Globals upphovsrätt till dokumentet framgår.

All annan användning av dokumentet ska regleras av särskilda avtal med BRE Global.

Varumärken

”BRE”, ”BRE Global”, ”BREEAM”, ”CEEQUAL”, ”SmartWaste” och ”The Green Guide” är registrerade eller oregistrerade varumärken som ägs av BRE eller BRE Global och får inte användas utan skriftligt tillstånd från BRE eller BRE Global.

Erkännanden för insatser

Denna tekniska manual har kunnat tas fram tack vare insatserna från många engagerade BRE Group- medarbetare, arbetsgruppsdeltagare, assessorer, verifierare, pilotanvändare och alla de som på andra sätt har svarat på våra återkopplingsförfrågningar. BRE Global tackar också de kunder som stöder XXXXXX genom att fortsätta att specificera och tillämpa metoden och som bidrar till vårt gemensamma uppdrag att bygga en bättre värld tillsammans.

Omslagsbild

Spårväg City – Linje 7 (med tillstånd av Skanska Sverige AB)

Innehåll

Allmänna villkor 3

Erkännanden för insatser 4

Innehåll 5

Om BRE Global Limited 7

Om det här dokumentet 8

Introduktion 10

Om BREEAM Infrastructure 10

Mål för BREEAM Infrastructure 10

Andra BREEAM Infrastructure-system 10

Andra BREEAM-system 10

Användning av dokumentet 11

Områden och bedömningsindikatorer i BREEAM Infrastructure 12

Tillämpningsområde 13

Projekttyper 13

Bedömningsskeden 13

Bedömningstyper 15

Verifierings- och certifieringspunkter 16

Delprojekt 16

Systemgränser 17

Poäng- och betygsättning 18

Betygsnivåer 18

Minimikrav 18

Viktning av områden 19

Bedömningsindikatorer och poäng 19

Skallkrav 20

Innovationspoäng 20

Beviskrav 20

Beräkning av ett BREEAM Infrastructure-betyg 21

1 Ledning och styrning 22

1.1 Ledarskap för hållbarhet 24

1.2 Miljöledning 30

1.3 Ansvarsfull byggledning 38

1.4 Social styrning av personal och leveranskedja 40

1.5 Livscykelkostnad 44

2 Resiliens 45

2.1 Riskbedömning och riskreducering 46

2.2 Översvämningar och dagvattenavrinning 54

2.3 Framtida behov 60

3 Samhällen och intressenter 64

3.1 Samråd och engagemang 66

3.2 Bredare samhällsnytta 72

3.3 Bredare ekonomisk nytta 78

4 Markanvändning och ekologi 81

4.1 Markanvändning och värde 82

4.2 Markföroreningar och sanering 88

4.3 Skydd av biologisk mångfald 94

4.4 Förändring och förbättring av biologisk mångfald 102

4.5 Långsiktig förvaltning av biologisk mångfald 108

5 Landskap och historiska miljöer 110

5.1 Landskap och visuellt intryck 112

5.2 Kulturarv 120

6 Föroreningar 129

6.1 Vattenföroreningar 130

6.2 Luft-, buller- och ljusföroreningar 136

7 Resurser 142

7.1 Strategi för resurseffektivitet 144

7.2 Minskning av koldioxidutsläpp under hela livscykeln 152

7.3 Byggprodukters miljöpåverkan 156

7.4 Cirkulär användning av byggprodukter 164

7.5 Ansvarsfull anskaffning av byggprodukter 176

7.6 Hantering av byggavfall 182

7.7 Energianvändning 190

7.8 Vattenanvändning 198

8 Transport 204

8.1 Transportnät 206

8.2 Bygglogistik 212

Innovation 219

Innovation 220

Ordlista 222

Om BRE Global Limited

BRE Global Ltd (en del av BRE Group) är ett oberoende godkännandeorgan som erbjuder certifiering av produkter och tjänster för brandskydd, säkerhet och hållbarhet på en internationell marknad.

BRE Globals uppdrag är att ”skydda människor, egendom och vår planet”. Vi strävar efter att uppnå detta genom att:

1. bedriva forskning kring och ta fram standarder

2. utföra provning och certifiering inom områdena brandskydd, elektronik, säkerhet och hållbarhet

3. utveckla världsledande metoder för hållbarhetsbedömning

4. utföra forskningsuppdrag och tillhandahålla rådgivning för kunder och tillsynsorgan

5. offentliggöra standarder och sprida kunskap inom branschen genom publikationer och evenemang

6. ta fram och tillhandahålla utbildning.

BRE Globals produktprovningar och -godkännanden utförs av erkända experter i våra världsberömda provningslaboratorier.

BRE Global ansvarar för flera världsledande märkningssystem, däribland:

• BREEAM – världens ledande miljöbedömningsmetod för byggnader och infrastruktur.

• CEEQUAL – ett evidensbaserat system för hållbarhetsbedömning, -klassificering och -certifiering av projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer.

• Loss Prevention Certification Board (LPCB) för godkännande av produkter och tjänster inom brandskydd

och säkerhet.

BRE Global Ltd är ett dotterbolag till BRE Trust, den forsknings- och utbildningsstiftelse som äger BRE Group. BRE Global

Bucknalls Lane

Watford Hertfordshire WD25 9XX

T x00 (0)000 000 0000

F x00 (0)0000 000 000

xxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xxx xxx.xxxxxxxxx.xxx xxx.xxxxxxxxxxxxx.xxx

Om det här dokumentet

Det här dokumentet är en teknisk manual för BREEAM Infrastructure-projekt. Den beskriver en standard för hållbarhetsprestanda mot vilken projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer utanför Storbritannien och Irland kan bedömas för en BREEAM Infrastructure-betygsättning.

Dokumentet är avsett att användas av utbildade och kvalificerade BREEAM Infrastructure-assessorer och - verifierare i enlighet med kraven på förfaranden och verksamhet i BREEAM Infrastructure.

Denna tekniska manual ersätter CEEQUAL för projekt, version 5.2 (utfärdad den 23 december 2015).

Versioner och ändringar

Ändringar kan komma att göras i det här dokumentet och det kan komma att utfärdas i en ny utgåva av BRE Global. En tabell med publiceringsdatumet för varje utgåva anges nedan.

Dokumentreferens	Versionsnummer	Datum för utfärdande
SD6053	6.0.0 (version 0.0)	2019-09-30
	6.0.1 (version 0.1)	2020-11-19
	6.0.2	2022-10-12
	6.0.3	2022-11-01

Förteckning över ändringar

6.0.3

Avsnitt	Beskrivning av ändringen
Flera	Visning av ekvationer som saknades i vägledningen för 7.1, 7.4, 7.6, 7.7, 7.8 och 8.2 åtgärdad (endast PDF).

6.0.2

Avsnitt	Beskrivning av ändringen
Alla	Ny utgåva som BREEAM Infrastructure (tidigare CEEQUAL).
	Uppdaterat onlineformat.
	Uppdaterat PDF-format.
	Rättade skrivfel.
3.2 Bevisning	Rättad vägledning om bevisning för 3.2.4.
4.1 Bevisning	Rättad vägledning om bevisning för 4.1.1.
4.4 Bevisning	Saknad vägledning om bevisning för 4.4.2 åtgärdad.
7.3 Vägledning	Rättad numrering av listorna i vägledningen för 7.3.1.
7.4 Bedömningskriterier	Rättade kriterier för 7.4.12 och 7.4.13. Den felaktiga hänvisningen till ”på annan plats” har tagits bort.
7.5 Bedömningskriterier	Avsnitt 7.5.6 uppdaterat för att förtydliga att det hänvisar till användningen av ”lokalt anskaffat och återvunnet material”.
7.6 Vägledning	Rättad vägledning för 7.6.10. Upprepad information har tagits bort.
7.6 Bevisning	Rättad vägledning om bevisning för 7.6.8.
7.7 Bevisning	Rättad vägledning om bevisning för 7.7.6. Rätt vägledning visas nu för 7.7.5 och 7.7.6.

Avsnitt	Beskrivning av ändringen
8.2 Vägledning	Rättad vägledning för 8.2.9. Korrekta rubriker används nu i vägledningen för 8.2.7, 8.2.8, 8.2.9 och 8.2.10.

6.0.1 (version 0.1)

Avsnitt	Beskrivning av ändringen
Alla	Nytt onlineformat.
	Uppdaterat PDF-format.
	Rättade skrivfel.
	Trasiga länkar har rättats eller tagits bort.
Om det här dokumentet	Avsnittet ”Status för CEEQUAL version 6” har tagits bort.

Introduktion

Om BREEAM Infrastructure

BREEAM Infrastructure (tidigare CEEQUAL) är en metod för hållbarhetsbedömning och -betygsättning med Institution of Civil Engineers (ICE) som initiativtagare. Den används för bedömning av alla typer av projekt och avtal inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. XXXXXXX lanserades offentligt 2003 med version 2 av metoden och har successivt uppdaterats och uppgraderats för att bredda och fördjupa bedömningarna.

I november 2015 förvärvades CEEQUAL Ltd av BRE Global och CEEQUAL blev en del av BREEAM-systemen. I oktober 2022 döptes CEEQUAL om till BREEAM Infrastructure.

Mål för BREEAM Infrastructure

Målen för BREEAM Infrastructure är att:

• skapa ett klimat som präglas av medvetenhet om hållbarhet – och av kontinuerliga förbättringar – inom yrkeskåren och branschen

• främja vikten av att fastställa och genomföra en hållbarhetsinriktad strategi för det projekt eller avtal som

bedöms

• främja förbättrad hållbarhetsprestanda i specifikationer, projektering och byggskede för projekt eller avtal

• uppmuntra och främja goda ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat i alla former av projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer.

Andra BREEAM Infrastructure-system

BREEAM Infrastructure finns som två system:

• BREEAM Infrastructure: Projekt för projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer.

• BREEAM Infrastructure Term Contracts för underhåll av infrastrukturnät och -tillgångar.

BREEAM Infrastructure: Projekt är uppdelad i två utgåvor:

• Storbritannien och Irland

• Internationell

Andra BREEAM-system

BRE Global är förvaltare av systemen BREEAM, HQM och CEEQUAL i Storbritannien. Vi utvecklar och förvaltar system som är utformade för att bedöma byggnaders och infrastrukturtillgångars hållbarhetsprestanda i olika skeden av livscykeln. Dessa inbegriper:

• BREEAM Communities för översiktsplanering för större grupper av byggnader.

• BREEAM New Construction för nybyggnation av byggnader som inte är för bostadsbruk.

• BREEAM In-Use för befintliga byggnader i bruk som inte är för bostadsbruk.

• BREEAM Refurbishment and Fit-out för inredning och renovering av bostäder och byggnader som inte är för bostadsbruk.

• HQM för nybyggda byggnader för bostadsbruk (endast i Storbritannien).

Användning av dokumentet

Det här dokumentet består av tre huvuddelar:

• Tillämpningsområde: Beskriver de typer av infrastrukturprojekt för vilka denna version av BREEAM Infrastructure kan tillämpas. Avsnittet om systemets tillämpningsområde kan även användas av beställare och assessorer som vill kontrollera om detta är rätt system att använda för deras projekt.

• Poäng- och betygsättning: Beskriver hur BREEAM Infrastructure-betyget beräknas och innehåller

information om referensnivåer för betyg, minimikrav och viktning av områden.

• Kategorier och bedömningsindikatorer: presenterar bedömningsindikatorerna enligt BREEAM Infrastructure strukturerade utifrån område. För varje indikator definieras en prestandanivå (bedömningskriterier) som man måste bevisa att det bedömda projektet uppnår (utifrån lämplig projektinformation, det vill säga bevisning) för att poäng ska kunna tilldelas.

Varje bedömningsindikator innehåller:

• Syfte: Här anges målet med indikatorn och den miljöpåverkan som indikatorn mäter eller minskar.

• Bedömningens tillämpningsområde: Anger hur indikatorn ska tillämpas för olika typer av bedömningar och projektspecifika omständigheter.

• Poängsammanfattning: Anger det antal poäng som kan tilldelas för varje bedömningskriterium i varje

bedömningsskede (planering, projektering, byggskede).

• Bedömningskriterier: Kraven för indikatorn och de medel som används för att uppnå indikatorns syfte. Om projektet uppfyller alla eller några av de relevanta kriterierna, enligt assessorns bedömning, kan respektive antal poäng tilldelas.

• Vägledning: Ger stödjande information om tolkningen och tillämpningen av bedömningskriterierna. Vägledningen är endast informativ och det faktiska tillvägagångssättet beror på projektets art, komplexitet och sammanhang.

• Bevisning: Föreslår typer av information som kan tillhandahållas för att påvisa prestandan gentemot bedömningskriterierna och motivera de poäng som tilldelas. Denna vägledning är endast informativ. Eftersom BREEAM Infrastructure kan tillämpas på många olika typer av tillgångar kan typerna av bevisning skilja sig från de som anges.

Vid behov kan vissa bedömningsindikatorer också innefatta:

• Definitioner: Eventuella specifika definitioner av begrepp som används i bedömningsindikatorn.

• Ytterligare information: Källor till ytterligare information som kan vara av nytta för indikatorn.

Områden och bedömningsindikatorer i BREEAM Infrastructure

BREEAM Infrastructure version 6 innehåller trettio bedömningsindikatorer som är indelade i åtta områden, se tabell 1.

Tabell 1 Områden och bedömningsindikatorer i BREEAM Infrastructure version 6

Område	Bedömningsindikatorer
1 Ledning och styrning	1.1 Ledarskap för hållbarhet
	1.2 Miljöledning
	1.3 Ansvarsfull byggledning
	1.4 Social styrning av personalen och leveranskedjan
	1.5 Livscykelkostnad
2 Resiliens	2.1 Riskbedömning och riskreducering
	2.2 Översvämningar och dagvattenavrinning
	2.3 Framtida behov
3 Samhällsgrupper och intressenter	3.1 Samråd och engagemang
	3.2 Bredare samhällsnytta
	3.3 Bredare ekonomisk nytta
4 Markanvändning och ekologi	4.1 Markanvändning och värde
	4.2 Markföroreningar och sanering
	4.3 Skydd av biologisk mångfald
	4.4 Förändring och förbättring av biologisk mångfald
	4.5 Långsiktig förvaltning av biologisk mångfald
5 Landskap och historiska miljöer	5.1 Landskap och visuellt intryck
	5.2 Kulturarv
6 Föroreningar	6.1 Vattenföroreningar
	6.2 Luft-, buller- och ljusföroreningar
7 Resurser	7.1 Strategi för resurseffektivitet
	7.2 Minskning av koldioxidutsläpp under hela livscykeln
	7.3 Byggprodukters miljöpåverkan
	7.4 Cirkulär användning av byggprodukter
	7.5 Ansvarsfull anskaffning av byggprodukter
	7.6 Hantering av byggavfall
	7.7 Energianvändning
	7.8 Vattenanvändning
8 Transport	8.1 Transportnät
	8.2 Bygglogistik

Tillämpningsområde

Projekttyper

BREEAM Infrastructure: Projekt kan användas för alla infrastrukturprojekt som innefattar anläggning av nya tillgångar eller renovering av befintliga tillgångar. Systemet omfattar inte bedömning i drifts- eller underhållsfasen. BREEAM Infrastructure Term Contracts ska användas för att utvärdera underhåll av tillgångar eller uppförande av små, återkommande projekt.

BREEAM Infrastructure: Projekt kan användas för alla typer av projekt inom mark, anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. Detta omfattar anläggning eller renovering av tillgångar som vägar, järnvägar, hamnar, vindkraftsparker, översvämningsskydd, avloppsreningsverk samt el-, gas- och vattenverk, liksom specialiserade projekt som rivnings- och saneringsarbeten.

Om ett infrastrukturprojekt omfattar byggnader där människor vistas bör dessa byggnader bedömas med hjälp av ett lämpligt BREEAM-system, såvida inte byggnaden anses vara en underordnad del av infrastrukturprojektet (t.ex. en väntsal på en tågperrong). Strukturer som täcker industri- eller processanläggningar anses inte vara byggnader. Om du är osäker kan du kontakta BREEAM Infrastructure-teamet (XXXXXXXxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xxx).

Denna internationella utgåva är utformad för projekt utanför Storbritannien och Irland.

Bedömningsskeden

BREEAM Infrastructure: Projekt kan användas för att bedöma och betygsätta infrastrukturprojektens hållbarhetsprestanda i följande skeden:

• Planering

• Projektering

• Byggskede

Vilka krav som bedöms i varje skede och vilka poäng som finns tillgängliga beskrivs i tabellerna ”Poängsammanfattning” i början av varje bedömningsindikator. Kraven i varje skede är i stort sett avsedda att överensstämma med de projektskeden som visas i figur 1 nedan.

Den exakta tidpunkten för bedömning, verifiering och certifiering av varje skede är inte fastställd utan kan anpassas utifrån projektets krav och upphandlingsprocess. Om det finns åtgärder som måste genomföras inom en viss tidsram anges dessa som en del av bedömningskriterierna.

Planering Projektering Byggskede

Planering Förstudie Programhandling Systemhandling Bygghandling Byggnation

och driftsättning

Överlämning och avslut

Planering		Projektering		Byggskede
Planering	Förstudie	Programhandling	Systemhandling	Bygghandling	Byggnation och driftsättning	Överlämning och avslut

Figur 1 Bedömningsskeden i BREEAM Infrastructure version 6 jämfört med typiska projektskeden (från UK BIM Task Group Digital Plan of Work)

Bedömningstyper

Det finns fem olika bedömningstyper som kan utföras med BREEAM Infrastructure: Projekt. De bedömningsskeden som ingår i var och en av de fem bedömningstyperna visas i tabell 2 nedan.

Tabell 2 Bedömningstyper i BREEAM Infrastructure: Projekt

Bedömningstyp	Bedömningsskeden som ingår i bedömningen
	Planering	Projektering	Byggskede
Hela projektet
Planering & projektering
Endast projektering
Projektering & byggskede
Endast byggskede

Hela projektet

Beställaren, projektören och huvudentreprenören/-erna ansöker gemensamt eller på uppdrag av varandra om bedömningstypen Hela projektet och den slutliga verifieringen och certifieringen sker i slutet av byggskedet. Denna bedömningstyp bör användas när en beställare specificerar att en BREEAM Infrastructure-bedömning ska göras, så att beställarens roll i projektet kan bedömas tillsammans med projektörens och entreprenörens roller. Bedömningar av hela projektet kan också omfatta bedömningar av planeringsskedet, den preliminära dimensioneringen eller projekteringsskedet.

Planering & projektering

Beställaren och projektören ansöker gemensamt om bedömningstypen Planering & projektering och ansökan kan ske innan byggskedet har inletts. Det här kan tillämpas när godkännandet för byggskedet ännu inte har inhämtats eller om entreprenören inte vill delta i en bedömning av hela projektet.

Endast projektering

Bedömningstypen Endast projektering är avsedd för huvudprojektörer och gör det möjligt för projektören att få erfarenhet av BREEAM Infrastructure utan att de andra parterna i projektet är inblandade. Den kan också användas när projektören vill få erkännande för sitt bidrag till ett projekt där beställaren och entreprenören inte vill delta i bedömningen.

Projektering & byggskede

Huvudentreprenören/-erna och projektören ansöker gemensamt om bedömningstypen Projektering & byggskede och bedömningstypen kan användas när projektören och entreprenören vill få erkännande för sitt bidrag till ett projekt där beställaren inte vill delta i bedömningen.

Endast byggskede

Bedömningstypen Endast byggskede är avsedd för huvudentreprenörer och gör det möjligt för en entreprenör att få erfarenhet av BREEAM Infrastructure utan att de andra parterna i projektet är inblandade. Den kan också användas när entreprenören vill få erkännande för sitt bidrag till ett projekt där beställaren och projektören inte vill delta i bedömningen.

Verifierings- och certifieringspunkter

Som ett minimum måste ett projekt verifieras en gång i slutet av den valda bedömningstypens omfattning för att projektet ska kunna certifieras. Denna obligatoriska verifiering omfattar alla bedömningsskeden inom ramen för bedömningen. Till exempel måste en bedömning som endast avser projektering verifieras i slutet av projekteringen och en bedömning som avser hela projektet måste verifieras i slutet av byggskedet.

Alla andra verifieringspunkter är frivilliga. Dessa frivilliga verifieringspunkter är utformade så att det går att mäta resultatet under projektets gång eller vid viktiga milstolpar, som planering, anbudsgivning eller slutet av detaljprojekteringen. Till exempel kan en frivillig bedömning av hela projektet verifieras i slutet av projekteringen, där både planering- och projekteringsskedet ingår i verifieringen, och sedan slutförs den obligatoriska verifieringen i slutet av byggskedet (vilken då endast omfattar byggskedet).

Tabell 3 på sida 16 visar de olika obligatoriska och frivilliga verifieringspunkterna för varje bedömningstyp i BREEAM Infrastructure version 6.

En preliminär certifiering är endast tillgänglig som en del av en bedömning av hela projektet. Tidpunkten för den preliminära certifieringen är flexibel och kan genomföras när som helst under projekteringsfasen. Den är tänkt att genomföras vid den tidpunkt då en beställare begär in anbud för ett avtal avseende projektering och byggnation. Med certifiering i det preliminära dimensioneringsskedet kan man skjuta upp projekteringspoäng till det slutliga projekteringsskedet för att täcka projektering som kommer att ingå i det upphandlade avtalet.

Tabell 3 Verifieringssteg i BREEAM Infrastructure version 6 (F – frivilligt, O – obligatoriskt)

Bedömningstyp	Bedömningsskede
	Planering	Projektering		Byggskede
Hela projektet	F	(preliminär) F	F	O
Planering & projektering	F	O
Endast projektering		O
Projektering & byggskede		F		O
Endast byggskede				O

Delprojekt

För många infrastrukturprojekt kan kriterierna i systemet tillämpas på hela projektet för att ge ett enda övergripande resultat och betyg. För andra infrastrukturprojekt, exempelvis vissa nationellt viktiga infrastrukturprojekt, kan det dock vara lämpligare att dela upp projektet i flera delprojekt och bedöma dessa individuellt.

När det senare tillvägagångssättet används i ett projekt bör kriterierna avseende planering fortfarande bedömas för hela projektet. Den poäng som erhållits i strategiskedet överförs till varje delprojekt och kriterierna för projektering och byggskede bedöms på delprojektnivå. Poängen i planeringsskedet för hela projektet läggs sedan till poängen i projekterings- och byggskedet för delprojektet, vilket resulterar i en totalpoäng för bedömningen av delprojektet. Hela projekt kan delas upp om hållbarhetsresultaten för olika delprojekt kan skilja sig åt. Det kan exempelvis vara fallet när:

1. olika projektgrupper eller entreprenörer utvecklar olika delar av projektet och därför hanterar projekteringen eller byggnationen på olika sätt

2. bedömning av projektet sker på flera platser (t.ex. linjära projekt), där projektets påverkan kommer att ha varierande inverkan på de hållbarhetsaspekter som omfattas av systemet.

Kontakta BRE Global om en beställare vill dela upp sitt projekt av skäl som inte anges ovan (till exempel om det rör sig om separat upphandlade arbeten).

När ett projekt är avslutat sammanställs alla poäng för delprojekt baserat på avtalsvärdena för att ge ett betyg för det övergripande projektet.

Systemgränser

En infrastrukturtillgång är del av ett komplext system-av-system, vilket innebär att ramarna för en BREEAM Infrastructure-bedömning – vad som ska inkluderas eller uteslutas – inte alltid är omedelbart uppenbara. Det är nödvändigt att fastställa dessa systemramar för att BREEAM Infrastructure-bedömningarna ska ge en rättvis, exakt och jämförbar utvärdering av projektering och byggnation av nya infrastrukturtillgångar.

På grund av de många olika typer av verksamheter och påverkan som behandlas i systemet fastställer BREEAM Infrastructure inte en enda övergripande ram för ett projekt (eller delprojekt). I stället varierar de nödvändiga ramarna beroende på bedömningsindikatorn. Ramarna definieras i de tekniska kraven för systemet utifrån en eller flera av följande punkter:

• uttryckliga geografiska, tidsmässiga eller funktionella gränser

• nationella eller internationella standarder

• nationell vägledning för bransch- eller myndighetspraxis

• specifika BREEAM Infrastructure-metoder

• särskilda minimikrav för innehåll eller verksamhet

• samråd med relevanta intressenter

• utlåtande av en sakkunnig med lämpliga kvalifikationer

• utlåtande av BREEAM Infrastructure-assessorn och projektgruppen med verifiering av BREEAM Infrastructure-verifieraren.

De antagna ramarna är utformade för att främja de enskilda indikatorernas syften och de övergripande målen för systemet. I vissa fall är definitionerna mer flexibla så att bedömningarna är fortsatt genomförbara eller så att oförutsedda scenarier inte utesluts på ett felaktigt sätt.

Om det krävs ett utlåtande för att fastställa en ram, antingen av en BREEAM Infrastructure-assessor eller av en sakkunnig, bör följande frågor beaktas:

• Främjar det indikatorns syfte att inkludera detta i bedömningen?

• Kommer det att ge en mer korrekt återspegling av hur bedömningen påvisar att denna indikator har uppnåtts?

• Är det genomförbart, motiverat och proportionerligt att inkludera detta?

I vissa fall är det lämpligt att förenkla ramarna för att se till att bedömningen står i proportion till projektets omfattning och dess tillhörande påverkan. De ramar som för närvarande definieras i BREEAM Infrastructure är ofta skalbara på detta sätt, även i de fall då beslutet har skickats vidare för utlåtande av en sakkunnig. I vissa fall kan metoden för att fastställa ramarna vara särskilt komplex eller utmanande (till exempel kräva specialistkompetens) och alternativa krav anges för projekt där denna komplexitetsnivå inte är lämplig.

Poäng- och betygsättning

Betygsnivåer

Betygsnivåerna för projekt som bedöms med hjälp av BREEAM Infrastructure version 6 anges i tabell 4 nedan. Tidigare versioner av CEEQUAL innehöll inte betyget Outstanding.

Tabell 4 Betygsnivåer i BREEAM Infrastructure version 6

BREEAM Infrastructure-betyg	Totalpoäng, %
Outstanding	≥ 90
Excellent	≥ 75
Very Good	≥ 60
Good	≥ 45
Pass	≥ 30
Unclassified	˂ 30

Minimikrav

BREEAM Infrastructure: Projekt innehåller minimikrav för prestanda för att säkerställa att grundläggande indikatorer inte förbises för att kunna uppnå specifika betyg. När de är tillämpliga måste minimikraven uppfyllas för att ett visst betyg ska kunna tilldelas. Minimikraven för BREEAM Infrastructure: Projekt gäller för närvarande endast för betyget Outstanding och anges i tabell 5 nedan.

Tabell 5 Minimikrav för BREEAM Infrastructure: Projekt – Internationell

Betygsnivå	Bedömningsindikator	Bedömningskriterier	Minimikrav
Outstanding	2.1 Riskbedömning och riskreducering	2.1.2 Identifiering av beroendeförhållanden (obligatoriskt)	Alla poäng för 2.1.2 och 2.1.3 ska ha erhållits (84 poäng)
		2.1.3 Kommunikation av beroendeförhållanden (obligatoriskt)
	4.4 Förändring och förbättring av biologisk mångfald	4.4.1 Förändring av ekologiskt värde	Ingen nettoförlust av ekologiskt värde (20 poäng)
	7.2 Minskning av koldioxidutsläpp under hela livscykeln	7.2.2 Oberoende tredjepartscertifiering av koldioxidhantering	Process för hantering av koldioxidutsläpp certifierad av oberoende tredje part enligt PAS 2080 (9/18/27 poäng)
	7.4 Cirkulär användning av byggprodukter	7.4.2 Affärsmodeller för en cirkulär ekonomi – genomförda	Minst en affärsmodell har genomförts (2 poäng)

Viktning av områden

Viktningar är en grundläggande del av alla metoder för hållbarhetsbedömning. De är ett sätt att definiera och rangordna olika hållbarhetsområdens relativa påverkan genom att ta hänsyn till hur stor påverkan och hur stort inflytande de projekt som bedöms vanligtvis har på olika hållbarhetsaspekter. BREEAM Infrastructure använder ett tydligt viktningssystem för att fastställa den totala BREEAM-poängen. De poäng som tilldelas för varje bedömningsindikator i detta dokument inbegriper de viktningar som visas i tabell 6 på sida 19.

Viktningarna har tagits fram genom en utvärdering av viktningar i både CEEQUAL version 5 och BREEAM Infrastructure Pilot med justeringar som baserats på hur omfattningen av varje avsnitt har ändrats i BREEAM Infrastructure version 6.

Vid behov kan dessa viktningar justeras för att passa specifika nationella eller regionala sammanhang genom att en formell viktningsprocess genomförs. Kontakta BRE Global för mer information.

Tabell 6 Viktningar av områden i BREEAM Infrastructure version 6

Område	Områdets viktning, %
Ledning och styrning	11
Resiliens	12
Samhällsgrupper och intressenter	11
Markanvändning och ekologi	12
Landskap och historiska miljöer	9
Föroreningar	8
Resurser
Material, inklusive avfall	16
Energi och koldioxid (operativt skede)	4
Energi och koldioxid (byggskede)	5
Vattenanvändning	4
Transporter	8

Bedömningsindikatorer och poäng

BREEAM Infrastructure: Projekt består av trettio bedömningsindikatorer som är indelade i åtta områden. Varje bedömningsindikator behandlar en specifik hållbarhetsaspekt.

Det finns totalt 5 000 poäng som kan tilldelas i systemet. Antalet tillgängliga poäng för varje bedömningsindikator varierar och detta återspeglar i allmänhet vikten av att mildra påverkan av bedömningsindikatorn jämfört med påverkan av andra indikatorer i området. För vissa kriterier baseras antalet tillgängliga poäng på en glidande skala (eller ett referensvärde) där progressivt högre prestandastandarder belönas med ett högre antal poäng.

Förutom poäng per område, totalpoäng och det slutliga BREEAM-betyget, som verifieras mot enskilda bedömningsindikatorer, får användarna också ett antal tillförlitliga nyckeltal för en rad olika påverkansfaktorer under projektets livscykel.

Skallkrav

Skallkrav står i början av vissa BREEAM Infrastructure-bedömningsindikatorer och måste uppfyllas för att några poäng ska kunna tilldelas inom bedömningsindikatorn.

Skallkrav skiljer sig från minimikrav genom att de inte direkt påverkar det totala BREEAM-betyget utan påverkar möjligheten att tilldelas poäng inom en bedömningsindikator.

Tabell 7 Skallkrav för BREEAM Infrastructure: Projekt – Internationell

Område	Bedömningsindikator	Skallkrav
4 Markanvändning och ekologi	4.3 Skydd av biologisk mångfald	4.3.1 Skallkrav: Undersökningar gällande skyddade arter
		4.3.2 Skallkrav: Skadliga eller invasiva arter
7 Resurser	7.5 Ansvarsfull anskaffning av byggprodukter	7.5.1 Skallkrav: Lagligt och hållbart virke
	7.6 Hantering av byggavfall	7.6.1 Skallkrav: Aktsamhetskrav (obligatoriskt)
		7.6.2 Skallkrav: Tillstånd för avfall som behandlas eller används på plats
		7.6.3 Skallkrav: Farligt avfall

Innovationspoäng

Ett av syftena med BREEAM Infrastructure är att främja innovation inom byggbranschen och dess leveranskedjor. Ett sätt att göra detta är möjligheten att tilldela fler poäng för hållbarhetsrelaterade fördelar eller prestandanivåer som för närvarande inte erkänns som standardmässiga bedömningsindikatorer och -kriterier inom BREEAM Infrastructure. Detta belönar utveckling som sträcker sig utöver aktuell bästa praxis inom en viss hållbarhetsaspekt.

Tilldelning av innovationspoäng gör att beställare och projektgrupper kan öka sin totala BREEAM-poäng och bidrar till att stärka marknaden för nya innovativa metoder inom teknik, projektering eller byggnation.

Innovationspoäng kan erhållas genom att BREEAM Infrastructure-assessorn ansöker hos BRE Global om att få en teknik, funktion, design, produkt, byggmetod eller process erkänd som ”innovativ”. Om ansökan godkänns och det sedan påvisas att kraven är uppfyllda kan en innovationspoäng tilldelas.

Varje innovationspoäng som tilldelas adderar 1 % till en tillgångs totala poäng. Det maximala antalet innovationspoäng som kan tilldelas till en och samma tillgång är 10. Därför är det maximala antalet extrapoäng som kan erhållas genom innovationspoäng 10 %.

Innovationspoäng kan tilldelas oberoende av det slutliga BREEAM-betyget (det vill säga att de kan tilldelas på alla BREEAM-betygsnivåer), men det totala betyget kommer att begränsas till 100 %.

Beviskrav

För att få poäng i BREEAM Infrastructure måste det finnas bevisning som styrker att alla relevanta kriterier i systemet har uppfyllts. Exempel på beviskällor anges som vägledning i varje bedömningsindikator. Assessorn och verifieraren kan komma överens om lämplig bevisning för ett projekt.

Beräkning av ett BREEAM Infrastructure-betyg

BREEAM Infrastructure-betyg måste fastställas av BREEAM Infrastructure-assessorer med hjälp av korrekt bedömningsverktyg. Endast certifierade projekt får hävda att ett BREEAM-betyg uppfylls.

Ett exempel på beräkning av BREEAM Infrastructure-poäng och -betyg finns i tabell 8 på sida 21. Tabell 8 Exempel på beräkning av poäng och betyg för BREEAM Infrastructure: Projekt version 6

Område	Områdets viktning, %	Tillgängliga poäng (max.)	Tillgängliga poäng (efter uteslutning)	Tilldelade poäng	Tilldelade poäng, %
Ledning och styrning	11 %	550	492	411	83,5 %
Resiliens	12 %	000	000	000	86,1 %
Samhällsgrupper och intressenter	11 %	550	480	445	92,7 %
Markanvändning och ekologi	12 %	600	550	502	91,3 %
Landskap och historiska miljöer	9 %	450	212	212	100 %
Föroreningar	8 %	400	369	340	92,1 %
Resurser
Material, inklusive avfall	16 %	800	725	703	97,0 %
Energi och koldioxid (operativt skede)	4 %	200	101	92	91,1 %
Energi och koldioxid (byggskede)	5 %	250	188	173	92,0 %
Vattenanvändning	4 %	000	000	000	88,4 %
Transporter	8 %	400	341	267	78,3 %
TOTALT	100 %	5 000	4 122	3 720	90,2 %
Innovation		500	–	–	2,00 %
BREEAM-poäng					92,2 %
Minimikrav uppfyllda					Ja
BREEAM-betyg					Outstanding

1 Ledning och styrning

Sammanfattning

Området Ledning och styrning tar hänsyn till hur hållbarhetsaspekterna integreras i den övergripande förvaltningen av projektet. Den omfattar principerna för hållbar utveckling och hanteringen av miljömässiga och sociala resultat under projektets planerings-, projekterings- och byggskede.

Sammanfattande tabell för området

Bedömningsindikatorer	Tillgängliga poäng
1.1 Ledarskap för hållbarhet	173
1.2 Miljöledning	254
1.3 Ansvarsfull byggledning	36
1.4 Social styrning av personalen och leveranskedjan	60
1.5 Livscykelkostnad	27
	550

1.1 Ledarskap för hållbarhet

Syfte

Att se till att principerna för hållbar utveckling tillämpas och att miljömässiga och sociala aspekter beaktas under hela projektets planerings-, projekterings- och byggskede.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
1.1.3 Urvalsprocess för projektörer och entreprenörer	Uteslut för Endast projektering-bedömningar där projektören inte har något inflytande över processen för val av entreprenör.
1.1.6 Miljömål för huvudunderleverantörer	Det kan finnas omständigheter där det är lämpligt att utesluta detta kriterium, till exempel om det inte förekommer några underleverantörer.
1.1.7 Hållbarhetsmål för användningsskedet	Uteslut om det aktuella projektet i sig inte är ”avsett för drift”, till exempel översvämningsvallar.
1.1.8 Samråd med personalen om hållbarhetsprestanda	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och sammanhang samt på de olika projektparternas intressen och ansvarsområden.
1.1.9 Förmedling av bästa praxis	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och sammanhang samt på de olika projektparternas intressen och ansvarsområden.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
1.1.1 Principer för hållbar utveckling (obligatoriskt)	19	12	4
1.1.2 Strategi för produktionsledning (obligatoriskt)		5	6
1.1.3 Urvalsprocess för projektörer och entreprenörer	24 (upp till)		12
1.1.4 Miljömässiga och sociala prestanda i avtal (obligatoriskt)	20
1.1.5 Hållbarhetsmål för byggskedet (obligatoriskt)		12 (upp till)
1.1.6 Miljömål för huvudunderleverantörer			12 (upp till)
1.1.7 Hållbarhetsmål för driftskedet	16
1.1.8 Samråd med personalen om hållbarhetsprestanda			16
1.1.9 Förmedling av bästa praxis	5	5	5

Bedömningskriterier

1.1.1 Principer för hållbar utveckling (obligatoriskt)

1.1.1.1. Projektgruppen har aktivt beaktat principerna för hållbar utveckling i projektets planerings-, projekterings- och byggskede.

Planering	Projektering	Byggskede
19	12	4

1.1.2 Strategi för produktionsledning (obligatoriskt)

1.1.2.1 Projektgruppen har aktivt antagit en hållbarhetsinriktad strategi för utvecklingen av projektets plan för produktionsstyrning.

Planering	Projektering	Byggskede
	5	6

1.1.3 Upphandling av projektörer och entreprenörer

1.1.3.1 Vid upphandling av (i) huvudprojektören, (ii) huvudentreprenören och (iii) huvudunderleverantörerna har tidigare miljömässiga och sociala resultat ingått som ett av utvärderingskriterierna.

Planering	Projektering	Byggskede
24 (upp till)		12

	Roll tilldelad genom upphandling	Poäng (vardera)	Bedömningsskede
(i)	Huvudprojektör	12	Planering eller projektering
(ii)	Huvudentreprenör	12
(iii)	Huvudunderleverantör(-er)	12	Byggskede

1.1.4 Miljömässig och social prestanda i avtal (obligatoriskt)

1.1.4.1 Avtalskraven för projektörer och entreprenörer inbegriper uttryckligen:

a. uppfyllande av specificerad miljömässig och social prestanda

b. ett krav på att övervaka och rapportera miljömässig och social prestanda under avtalets löptid.

Planering	Projektering	Byggskede
20

1.1.5 Hållbarhetsmål för byggskedet (obligatoriskt)

1.1.5.1 Under programhandlings- och projekteringsprocessen har särskilda mål satts upp för projektets miljömässiga och sociala prestanda under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
	12 (upp till)

1.1.5.2 Under byggskedet har framstegen mot målen övervakats, rapporterats och delats med personalen och arbetsstyrkan.

	Hållbarhetsmål för byggskedet	Poäng
(a)	Mål har fastställts, men ingen formell övervakning finns.	6
(b)	Mål har fastställts och framstegen övervakas, rapporterats och delas i byggskedet.	12

1.1.6 Miljömål för huvudunderleverantörer

1.1.6.1 Relevanta och viktiga miljömål och prestandamål har fastställts för huvudunderleverantörer och de har övervakats med avseende på resultatet av dem.

Planering	Projektering	Byggskede
		12 (upp till)

	Miljömål för huvudunderleverantörer	Poäng
(a)	Mål har fastställts, men ingen formell övervakning finns.	6
(b)	Mål har fastställts och framstegen övervakas, rapporteras och delas med personalen.	12

1.1.7 Hållbarhetsmål för driftskedet

1.1.7.1 Under projekteringsprocessen har särskilda mål satts upp för projektets miljömässiga och sociala prestanda under användning och det finns ett övervakningsprogram för driftskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
16

1.1.8 Samråd med personalen om hållbarhetsprestanda

1.1.8.1 Kontinuerligt engagemang eller tvåvägsdialog mellan projektdeltagarna och byggnadsarbetarna har genomförts när det gäller hantering av miljömässiga och sociala aspekter, och förslagen från dessa diskussioner har beaktats i byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
		16

1.1.9 Förmedling av bästa praxis

1.1.9.1 I varje projektskede har projektgruppen delat med sig av eventuella innovationer eller bästa praxis inom hållbarhetsdriven ledning och hållbarhetsdrivna metoder till andra delar av anläggningssektorn eller andra relevanta sektorer.

Planering	Projektering	Byggskede
5	5	5

Vägledning

Principer för hållbar utveckling (1.1.1)

Att införliva principerna för hållbar utveckling i ett projekt kräver att man tar hänsyn till många olika frågor. Det kan handla om projektets påverkan på den lokala miljön, påverkan på samhället och projektets ekonomiska påverkan på lokalsamhället, både under uppförandet av projektet och under efterföljande användning och eventuell avveckling. Ett antal av dessa frågor behandlas mer ingående genom andra krav inom BREEAM Infrastructure, så vad detta kriterium utgår från är om det finns en övergripande målsättning inom projektgruppen att beakta de bredare aspekterna kring hållbar utveckling inom ramen för projektets beslutsfattande.

Ytterligare vägledning om principerna för hållbar utveckling finns i Royal Academy of Engineerings guide Engineering for Sustainable Development: Guiding principles (2005), som finns tillgänglig på xxx.xxxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxx/xxxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx.

Strategi för produktionsledning (1.1.2)

Införlivandet av principer för hållbarhet i en produktionsledningsstrategi kräver att man tar hänsyn till flertalet aspekter, som är olika men ändå sammanlänkade. Dessa kan innefatta, men är inte begränsade till:

• byggprocessernas påverkan på miljö och grannar

• val och anskaffning av material

• transport av människor och fysiska resurser

• mer omfattande påverkan på samhället, lokalt eller regionalt, beroende på projektets geografiska omfattning och tidsplan

• projektets ekonomiska påverkan på det lokala eller regionala samhället.

Utarbetandet av strategin bör påbörjas under utvecklingen av projektet och införlivas i den översiktliga hållbarhets- eller miljöplanen för byggskedet som överlämnas av beställaren och projektören till den valda entreprenören för vidareutveckling.

Ett antal av dessa aspekter behandlas mer ingående inom andra kriterier i andra avsnitt av BREEAM Infrastructure. Detta kriterium kräver en övergripande strategi inom projektgruppen för att beakta och på lämpligt sätt anta de bredare aspekterna kring hållbarhet och hållbar utveckling i planeringen av byggskedet.

Ytterligare vägledning om principerna för hållbar utveckling finns i Royal Academy of Engineerings guide Engineering for Sustainable Development: Guiding principles (2005), som finns tillgänglig på xxx.xxxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxx/xxxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx.

Miljömässig och social prestanda i avtal (1.1.4)

Det är känt att olika avtalsformer kan påverka avtalsparternas beteende i hög grad, särskilt när det gäller aspekter och krav som inte anges uttryckligen utan underförstått. Det som eftersträvas här är att kraven på miljömässig och social prestanda anges uttryckligen, så att det inte råder några tvivel om dessa krav och så att projektörer och entreprenörer får tillräckliga resurser för att uppfylla dem.

Social prestanda kan omfatta en mängd olika aspekter, några exempel kan vara:

• grad av samverkan med lokalsamhället i samrådsfrågor

• samverkan med lokala skolor för att öka medvetenheten om ingenjörsyrket

• bidrag till den lokala ekonomin, till exempel genom att lokal arbetskraft används i projektet

• förbättring av samhällets faciliteter och anläggningar som en del av avtalet

• uttryckliga åtaganden om att minimera störningar för grannarna inom ramen för de nödvändiga byggprocesserna.

Observera att denna indikator endast kräver bevis på att kunden specificerar miljömässig och social prestanda i avtalskraven. Möjligheter för projektören och entreprenören att få poäng för sina egna målsättningar behandlas i

1.1.5 och 1.1.6. Även de faktiska övervaknings- och rapporteringsrutinerna hanteras i 1.1.5 och 1.1.6. Uppfyllelse behandlas i andra avsnitt i denna manual.

Hållbarhetsmål för byggskedet (1.1.5)

Målen ska vara kvantifierbara och om möjligt tidsbegränsade (det vill säga SMART:a mål: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta).

Bästa praxis visar att miljömässig och social prestanda blir som bäst om beställaren är delaktig i fastställandet av kraven för avtalet. Om beställaren inte specificerar detta finns det dock fortfarande möjligheter för projektören att påverka vad som händer under byggskedet.

Det bör noteras att beställarkrav behandlas i 1.1.4. Om detta krav har poängsatts handlar det om att bevisa att avtalskraven har omsatts i praktiken i projektet samt kommunicerats. Om 1.1.4 inte har poängsatts måste bevisningen för detta krav också påvisa att lämpliga mål har satts upp för de viktiga aspekter som identifierats i 1.1.4.

Hållbarhetsmål för driftskedet (1.1.7)

Mål måste fastställas för driften av de färdiga arbetena och ett övervakningsprogram, vilket ska genomföras när byggskedet är slutfört, måste finnas för att poäng ska kunna tilldelas. Att sätta upp mål utan att övervaka framstegen anses vara till liten eller ingen nytta.

Mål i driftskedet är i regel kopplade till kvantifierbara åtgärder som avfallsproduktion, energiförbrukning, koldioxidproduktion, förbrukning av naturresurser eller förebyggande av föroreningar. Ett mål i driftskedet kan till exempel vara att 50 % av den mängd avfall som produceras under det första verksamhetsåret ska återbrukas genom antingen återanvändning, återvinning eller kompostering. Målen kan också omfatta underhållsaspekter, som vilka färger som ska användas eller hur avfall som uppstår från underhåll ska hanteras. Observera att efterlevnad av lagstiftningen inte kan betraktas som ett lämpligt mål i driftskedet.

Vanliga miniminivåer omfattar mål för avfallshantering och minskning av energi-/CO2-utsläpp vid projektering eller användning. Målen måste vara ”mätbara” så att de kan övervakas och jämföras. Det måste finnas bevis för att målen har antagits av de ansvariga för projektet under dess driftskede. Detta kan ske under ett formellt möte eller liknande, vilket kan styrkas genom mötesprotokoll.

Samråd med byggnadsarbetarna om hållbarhetsprestanda (1.1.8)

Erfarenheterna hittills från projekt som bedömts enligt BREEAM Infrastructure visar att BREEAM Infrastructure- processen ofta leder till förbättringar av praxis under både projektering och byggskede. Detta kriterium fokuserar på åtgärder i byggskedet inom projektgruppen avseende dialog mellan projektdeltagare och byggnadsarbetarna som syftar till att identifiera och kommunicera de lärdomar som dragits samt till att komma fram till fler förbättringar som kan göras.

Förmedling av bästa praxis (1.1.9)

Syftet är inte att försöka övertala projektgruppens medlemmar att lämna ut affärshemligheter. Syftet är snarare att belöna projektdeltagare som bidrar till artiklar i facktidskrifter eller rapporterar om innovationer i fallstudier som utarbetats för BREEAM Infrastructure eller andra webbplatser som främjar innovation inom byggbranschen, så att åtminstone principerna för bästa praxis eller nya innovationer blir mer allmänt kända och därmed kan användas av andra grupper.

Syftet är att uppmuntra och belöna BREEAM Infrastructure-användare:

• som rapporterar om och demonstrerar en praxis som sträcker sig längre än gängse teknisk praxis

• vars arbete får stor spridning och kan noteras och tillämpas av andra parter.

När det gäller innovation måste projektgruppen visa att det är första gången en metod tillämpas och att det inte rör sig om en ”bästa praxis”, vilket är en vidare tillämpning av metoder som redan har använts tidigare.

För att få poäng är det inte nödvändigt att visa att den redovisade metoden används av andra parter, utan att en effektiv spridning av den har uppnåtts.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.1.1 Principer för hållbar utveckling (obligatoriskt)	Bevisning kan utgöras av en policy för hållbar utveckling som används som ett hållbarhetsramverk för projektet. Ytterligare bevis på att man aktivt har tagit hänsyn till hållbar utveckling kan vara protokoll från möten i projekteringsteamet eller en hållbarhetsbedömningsrapport.
1.1.2 Strategi för produktionsledning (obligatoriskt)	Bevisning kan utgöras av hela produktionsplanen eller specifika delar av den, mötesprotokoll eller en hållbarhetsbedömningsrapport för byggskedet.
1.1.3 Urvalsprocess för projektörer och entreprenörer	Bevisningen kan utgöras av leverantörsbedömningar, kvalitetsredovisningar samt information om miljömässiga och sociala aspekter under anbudsförfarandet.
1.1.4 Miljömässig och social prestanda i avtal (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av output från avtalsstrategimöten eller rapporter som visar att miljömässiga och sociala aspekter har beaktats som en faktor vid valet av upphandlingsmetod. Bevisningen kan också omfatta viktiga miljömässig och social prestanda i avtal samt krav på övervakning och rapportering. Att ange att ett projekt har ansökt om en BREEAM Infrastructure-bedömning eller att ett visst betyg har uppnåtts anses inte vara lämplig bevisning.
1.1.5 Hållbarhetsmål för byggskedet (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av mål som fastställts för att man ska kunna uppnå eller överskrida målnivåer (exempelvis mål för vattenkvalitet) eller mål som innebär att arbetsmoment ska slutföras så att ”fredade” säsonger (exempelvis för häckande fåglar) undviks. Det måste också påvisas att målen regelbundet har övervakats för att poäng ska kunna tilldelas.
1.1.6 Miljömål för huvudunderleverantörer	Bevisningen för övervakning av målen kan utgöras av inspektioner av underleverantörer och fortsatt goda prestationer, genomgångar eller rent kvantitativa mått som avfallsproduktion eller antal miljöincidenter.

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.1.7 Hållbarhetsmål för användningsskedet	Bevisningen måste påvisa att sådana mål har antagits av projekteringsgruppen, exempelvis genom protokoll från projektgruppens möten eller motsvarande. Även om en miljökonsekvensbeskrivning (ES) kan innehålla mål eller likvärdiga uttalanden om ett stort antal aspekter, exempelvis om buller från verksamheten eller kontroll av luftföroreningar, anses inte en miljökonsekvensbeskrivning i sig vara tillräcklig bevisning. Bevisningen kan omfatta mål som anger konkreta siffror för att hantera och minska koldioxid- och energiutsläppen under projektets livslängd, förbinda sig till en effektiv avfallshantering under hela livscykeln samt för att hantera och minska vattenförbrukningen. Andra mål kan fastställas för att öka den biologiska mångfalden eller för att förbättra transportförbindelserna i samhället.
1.1.8 Samråd med byggnadsarbetarna om hållbarhetsprestanda	Bevisningen kan utgöras av protokoll från möten, forum eller genomgångar, samt plakat på byggarbetsplatsen, miljötillbud, rapportering om god praxis eller fallstudier.
1.1.9 Förmedling av bästa praxis	Bevisningen kan utgöras av informationsblad som publiceras antingen internt eller i branschpublikationer, presentationer för andra företag eller yrkesorganisationer, eller samverkan med universitet och studenter inom relaterade områden. Alla parter kan få full poäng om projektgruppen har tagit fram en enda gemensam fallstudie som uppfyller kriterierna.

1.2 Miljöledning

Syfte

Att säkerställa att sociala och miljömässiga risker och möjligheter identifieras och hanteras på lämpligt sätt under projektets planering, projektering och byggskede.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
1.2.2 Genomförande av miljöförbättringar	Det är osannolikt att 1.2.2 och 1.2.3 någonsin kommer att uteslutas, men det kan hända att en miljökonsekvensbeskrivning (ES) inte innehåller några löften om förbättringar och inte ger upphov till några frågor som behöver tas med i avtalsdokumentationen.
1.2.3 Främjande av miljönytta i avtal

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
1.2.1 Bedömning av miljöpåverkan och miljönytta (obligatoriskt)	8
1.2.2 Genomförande av miljöförbättringar	24 (upp till)
1.2.3 Främjande av miljönytta i avtal	8
1.2.4 Miljöpåverkan under byggskedet (obligatoriskt)			25 (upp till)
1.2.5 Bedömning av miljömässiga och sociala aspekter (obligatoriskt)	8	4	4
1.2.6 Samordning av miljömässiga och sociala aspekter (obligatoriskt)	8	8	8
1.2.7 Identifiering och prioritering av påverkan (obligatoriskt)	13 (upp till)	13 (upp till)	13 (upp till)
1.2.8 Rutiner för hållbarhetsledning (obligatoriskt)	4	8	8
1.2.9 Genomförande av rutiner (obligatoriskt)	4	8	8
1.2.10 Rutinernas framgång (obligatoriskt)	4	8	8
1.2.11 Hållbarhetsutbildning (obligatoriskt)	10	10	10
1.2.12 Kommunikation med projektgruppen (obligatoriskt)	4	8	8

Bedömningskriterier

1.2.1 Bedömning av miljöpåverkan och miljönytta (obligatoriskt)

1.2.1.1 Beställaren eller projektörerna har genomfört en bedömning av projektets miljöpåverkan och -nytta på ett bredare plan än enbart projektägarnas intressen och som är lämplig för projektets art, omfattning, livslängd och plats, inklusive bedömningar av möjliga förbättringar av den lokala miljön.

Planering	Projektering	Byggskede
8

1.2.2 Genomförande av miljöförbättringar

1.2.2.1 De förbättringar som identifierades i bedömningen av miljöpåverkan och miljönytta har tagits med i projekteringen tillsammans med de som gäller åtgärder avseende begränsning och kompensering av miljöpåverkan.

Planering	Projektering	Byggskede
24 (upp till)

	Procentuell andel av de identifierade förbättringarna som genomförts	Poäng
(a)	25 % eller mer	6
(b)	50 % eller mer	12
(c)	75 % eller mer	18
(d)	90 % eller mer	24

1.2.3 Främjande av miljönytta i avtal

1.2.3.1 Där det är lämpligt har åtgärder för att främja resultaten från bedömningarna av miljöpåverkan och miljönytta inkluderats i relevant avtalsdokumentation.

Planering	Projektering	Byggskede
8

1.2.4 Miljöpåverkan under byggskedet (obligatoriskt)

1.2.4.1 Byggproduktionsgruppen har genomfört en bedömning av miljöpåverkan och -nytta i projektets byggskede och använt resultaten i utarbetandet och implementeringen av planen för produktionsstyrning.

Planering	Projektering	Byggskede
		25 (upp till)

	Miljöpåverkan under byggskedet	Poäng
(a)	Resultaten från en bedömning av miljöpåverkan och -nytta har använts vid utarbetandet av planen för produktionsstyrning.	9
(b)	Miljöaspekterna i den utarbetade planen för produktionsstyrning har implementerats.	25

1.2.5 Bedömning av miljömässiga och sociala aspekter (obligatoriskt)

1.2.5.1 Det har funnits ett dokumenterat åtagande om att beakta och bedöma projektets miljömässiga och sociala aspekter.

Planering	Projektering	Byggskede
8	4	4

1.2.6 Samordning av miljömässiga och sociala aspekter (obligatoriskt)

1.2.6.1 En medlem av projektgruppen har utsetts till ansvarig för att samordna hanteringen av projektets miljömässiga och sociala aspekter och har varit medveten om de uppgifter och det ansvar detta innebär.

Planering	Projektering	Byggskede
8	8	8

1.2.7 Identifiering och prioritering av påverkan (obligatoriskt)

1.2.7.1 Miljörisker, miljöpåverkan och möjligheter till miljöförbättringar samt tillhörande sociala frågor har (a) identifierats och tydligt registrerats för varje skede och (b) prioriterats utifrån sin betydelse.

Planering	Projektering	Byggskede
13 (upp till)	13 (upp till)	13 (upp till)

	Identifiering och prioritering av påverkan	Poäng
(a)	Identifierad och tydligt registrerad för varje skede	8
(b)	Prioriterad utifrån betydelse	13

1.2.8 Rutiner för hållbarhetsledning (obligatoriskt)

1.2.8.1 Lämpliga rutiner har införts för att hantera projektets miljömässiga och sociala risker, konsekvenser och möjligheter.

Planering	Projektering	Byggskede
4	8	8

1.2.9 Genomförande av rutiner (obligatoriskt)

1.2.9.1 Regelbundna kontroller har utförts för att säkerställa att rutinerna för hållbarhetsledning har genomförts.

Planering	Projektering	Byggskede
4	8	8

1.2.10 Rutinernas framgång (obligatoriskt)

1.2.10.1 Resultaten (framgångsrika eller inte) från genomförandet av rutinerna för hållbarhetsledning har bedömts.

Planering	Projektering	Byggskede
4	8	8

1.2.11 Hållbarhetsutbildning (obligatoriskt)

1.2.11.1 I varje projektskede har det funnits ett utbildningsprogram om miljö- och samhällsfrågor som är relevanta för projektet och det har tillhandahållits på en lämplig nivå för dem som är involverade i projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
10	10	10

1.2.12 Kommunikation med projektgruppen (obligatoriskt)

1.2.12.1 I varje projektskede har alla som är direkt involverade i projektet informerats om betydande miljöpåverkan och -möjligheter samt tillhörande samhällsfrågor, för deras del eller etapp i projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
4	8	8

Vägledning

Bedömning av miljöpåverkan och miljönytta (1.2.1)

I många delar av världen krävs det enligt lag att projektgrupper genomför en formell miljöbedömning (EIA) som en del av tillståndsförfarandet. Detta är dock inte alltid ett lagstadgat krav och det kan variera kraftigt från en miljöbedömning till en annan hur mycket utöver projektområdets gränser som inkluderas i bedömningen.

För att kunna fatta de bästa hållbarhetsinriktade projektbesluten är det viktigt att miljöbedömningar, oavsett om de är lagstadgade eller inte, genomförs i rätt tid och inom lämpliga geografiska gränser. Detta för att minimera risken för att betydande negativa effekter ignoreras om de uppstår långt från projektet samt för att maximera chanserna för att miljöförbättringar ska kunna genomföras i samband med projektet.

Miljöpåverkan under byggskedet (1.2.4)

Detta kriterium syftar till att entreprenören i förväg aktivt ska ha bedömt arbetets miljöpåverkan och miljöaspekter, inbegripet de som genereras av leveranskedjan, samt ska ha planerat projektet utifrån detta. Aspekter som måste tas upp i en sådan bedömning innefattar, men är inte nödvändigtvis begränsade till:

• påverkan från tillverkningen av de material som används i projektet

• minimerad användning av farliga material i byggskedet

• minimerad vattenanvändning under byggskedet (i överensstämmelse med andra krav, till exempel på stoftavskiljning)

• energiförbrukning och koldioxidutsläpp under byggskedet

• förebyggande av föroreningar, särskilt i vattendrag i närheten av eller under arbetsplatsen

• påverkan på flora och fauna

• hantering av förorenade jordmassor eller andra förorenade material och komponenter på arbetsplatsen

• hantering av schaktmassor och avfall från arbetena.

Vägledning om dessa frågor finns i relevanta avsnitt i denna manual.

Bedömning av miljömässiga och sociala aspekter (1.2.5)

För en framgångsrik hantering av att beakta, bedöma och uppnå ett projekts miljömässiga och sociala aspekter behöver åtagandet på ett enkelt sätt kan kommuniceras till projektgruppens medlemmar och intressenter, inte bara utlovas av högsta ledningen.

Samordning av miljömässiga och sociala aspekter (1.2.6)

Alla projekt, oavsett storlek, ska ha någon som utses till ansvarig för de miljömässiga och sociala aspekterna. För mindre projekt kan en medlem i projektgruppen ansvara för detta tillsammans med sina andra uppgifter. För större projekt finns det troligtvis en särskild ansvarig person eller samordnare för hållbarhet och miljö. I partnerskapsprojekt kan det vara samma person i varje skede.

För att poäng ska kunna tilldelas måste detaljerade uppgifter och ansvarsområden i samband med projektet ha fastställts vid utnämningen.

Identifiering och prioritering av påverkan (1.2.7)

Alla risker och all negativ påverkan på miljön från projektet – samt tillhörande sociala aspekter – bör identifieras, liksom positiva effekter och möjligheter till miljömässiga och sociala förbättringar till följd av projektet.

Betydelsen av negativ påverkan bedöms vanligtvis genom att man kombinerar den potentiella allvarlighetsgraden med sannolikheten för att påverkan sker om inga åtgärder vidtas för att undvika den. Resultatet av denna bedömning gör det sedan möjligt att prioritera risker och konsekvenser i förhållande till deras betydelse, vilket gör det lättare att prioritera olika riskreducerande åtgärder.

Betydelsen av positiv påverkan och möjligheter bedöms på samma sätt utifrån den förväntade miljönyttan och sannolikheten för att de ska inträffa eller kunna genomföras som en del av projektet. Detta kan sedan ligga till grund för besluten om vilka av möjligheterna projektgruppen bör fokusera på.

Rutiner för hållbarhetsledning (1.2.8)

På projekteringsstadiet kan ”lämpliga rutiner” vara en miljöplan för projektet (Project Environmental Management Plan – PEMP) eller en handlingsplan med aktiv övervakning av hur planen fortskrider. Det faktum att en

miljöbedömning har gjorts för projektet anses dock inte utgöra bevisning för att rutinerna för hantering av de frågor som identifieras i en sådan undersökning används på ett effektivt och lämpligt sätt.

I byggskedet kan ”lämpliga rutiner” vara en miljöplan för arbetsplatsen (Site Environmental Management Plan – SEMP) eller en integrerad verksamhetsplan för arbetsplatsen som omfattar omfattning och hantering av miljömässiga och sociala aspekter, med en aktiv övervakning av hur planen fortskrider. En sådan plan ska omfatta hanteringen av alla viktiga miljömässiga och sociala aspekter av byggprocessen och ska utarbetas specifikt för den aktuella arbetsplatsen och det aktuella projektet. Den bör ta upp aspekter som minimering av störningar för grannar, hantering av underentreprenörers och leverantörers miljöprestanda samt utbildningskrav. Planen bör också innehålla förfaranden för övervakning av dess genomförande, beredskapsplaner samt förfaranden för funktionskontroll (exempelvis för avfallshantering och förhindrande av spill).

Det är mycket viktigt att projektörerna inhämtar information om och får kopior av avtal, förpliktelser och åtaganden som har gjorts under tillståndsprocessen och att de integrerar innehållet i dem i projekteringsprocessen. På samma sätt måste entreprenörerna ta reda på och agera på liknande information från tillstånds- och projekteringsprocesser som rör byggskedet för att säkerställa att åtaganden som gjorts tidigare i projektet uppfylls och att olämpliga åtgärder undviks.

Genomförande av rutiner (1.2.9)

Tolkningen av ”regelbundna” beror på projektets storlek och i synnerhet på hur lång tid arbetena beräknas ta. För de flesta projekt är det acceptabelt med en översyn var tredje månad, men översynen bör ske oftare för projekt eller projektfaser på sex månader eller kortare. Om perioderna mellan översynerna är längre och detta fortfarande anses vara acceptabelt, måste anledningen till detta motiveras. Det är under alla omständigheter viktigt att översynens omfattning är lämplig i förhållande till projektets miljörisker och omfattning.

För projekt med längre varaktighet eller som är större omfattar dessa kontroller sannolikt formella interna miljörevisioner. Sådana är dock inte nödvändigtvis lämpliga för mindre eller kortare projekt.

Det viktiga att påvisa för detta kriterium är att någon form av kontroll har ägt rum för att säkerställa att de rutiner som anges i 1.2.8 har genomförts och har verkan. För mindre projekt kan detta till exempel vara en enkel nedteckning av översyner i veckovisa mötesprotokoll.

Rutinernas framgång (1.2.10)

I motsats till de regelbundna kontroller av genomförandet som avses i 1.2.9, lyfter detta kriterium frågan om granskningen av resultaten av genomförandet, vilket innebär ett ytterligare steg och en mer proaktiv översyn där man tittar på de genomförda rutinernas utfall, inte bara om de har genomförts.

Hållbarhetsutbildning (1.2.11)

Den projektspecifika miljöutbildningen bör som minst omfatta de betydande konsekvenser och möjligheter för miljön som identifierats (se 1.2.7), samt instruktioner om hur de ska hanteras. Den kan också omfatta frågor som rör avfallsplaner för byggarbetsplatsen (Site Waste Management Plans –SWMP), avfallsminskning, effektiv användning av materialresurser, energiprestanda under hela det färdiga projektets livslängd samt minimering av vattenförbrukningen. Dessa frågor kan tas upp under utbildningstillfällen av många olika slag, inklusive formella kurser för projektgruppsmedlemmar, möten inom projektgruppen eller via arbetsplatsintroduktioner och genomgångar. Resurser som CIRIA:s Environmental good practice on site guide (C741, 2015) och den tillhörande pocketboken (C762, 2016) ger användbar information som stöd för miljöledning på plats. Uppgifter om utbildningen ska finnas att tillgå.

Kommunikation med projektgruppen (1.2.12)

En bedömning av påverkan och möjligheter (se 1.2.7) måste ha gjorts för att poäng ska kunna tilldelas för detta kriterium.

Detta kan omfatta resultatet av eventuella miljökonsekvensbedömningar eller sociala konsekvensbedömningar och kan förmedlas via avtalsshandlingar och anbudsinfordringar, projektets miljöledningsplaner, metodbeskrivningar, uppstartsmöten och avstämningsmöten eller arbetsinstruktioner.

”Alla som är direkt involverade i projektet” omfattar projektledningsgrupp, projektörer, entreprenörer och underentreprenörer samt alla andra som är aktivt engagerade i arbetet, men inte personer från utvinningsindustrier eller fabriker eller kontor tillhörande leverantörer av material eller tjänster.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.2.1 Bedömning av miljöpåverkan och miljönytta (obligatoriskt)	Bevisning för analysen kan utgöras av en miljökonsekvensbeskrivning (ES), en miljöbedömningsrapport eller en miljökommentar som utarbetas under utvecklingen av projektet och som lämnas in med bygglovs- och tillståndsansökan. Det är nödvändigt att påvisa att omfattningen och avgränsningen av bedömningarna har fastställts med omsorg för att maximera möjligheterna att inkludera betydande negativ påverkan som uppstår långt från projektet.
1.2.2 Genomförande av miljöförbättringar	Bevisningen utgörs troligen av konstruktionsritningar och konstruktionsdetaljer, men måste också vara kopplad till bedömningen av miljöpåverkan och miljönytta samt påvisa att konstruktionen innehåller de förbättringar som har identifierats.
1.2.3 Främjande av miljönytta i avtal	Bevisningen utgörs av relevanta avtalsklausuler.
1.2.4 Miljöpåverkan under byggskedet (obligatoriskt)	Bevisningen återfinns i rapporterna om bedömningarna och i planerna för produktionsstyrning (CMP) eller motsvarande.
1.2.5 Bedömning av miljömässiga och sociala aspekter (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av ett skriftligt åtagande från projektchefen, en miljöpolicyförklaring för projektet, en hållbarhetsförklaring för projektet eller mål och delmål. Det räcker dock inte med en allmän miljöpolicy, såvida den inte innehåller ett särskilt åtagande att beakta och bedöma miljömässiga och sociala aspekter för varje projekt. Att ange att ett projekt har ansökt om en BREEAM Infrastructure-bedömning anses inte heller vara lämplig bevisning.
1.2.6 Samordning av miljömässiga och sociala aspekter (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av en formell anteckning om utnämningen, mötesprotokoll där rollen tydligt definieras, rapporter från den utnämnda personen till projektgruppen eller ett organisationsschema eller liknande som fastställer roller och ansvarsområden inom projektgruppen eller projektledningsstrukturen.
1.2.7 Identifiering och prioritering av påverkan (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av en rapport om bedömningar av påverkan och möjligheter från gruppmöten där processen behandlades eller diagram som utarbetats efter sådana diskussioner. Bevisningen för poängen i kolumnerna Planering och Projektering i en bedömning av hela projekt eller av planering och projektering måste påvisa att detta arbete har utförts eller specificerats av samt att utfallet har godkänts av beställaren.
1.2.8 Rutiner för hållbarhetsledning (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av förfaranden, flödesscheman, checklistor eller dokumenterade kontrollåtgärder och kan utgöra en del av ett miljöledningssystem (EMS), om ett sådant fanns. Ett miljöledningssystem är dock inte ett krav, och för mindre företag eller projekt kan bevisningen utgöras av protokoll från möten där dessa frågor och de rutiner som ska användas diskuteras och beslutas om. Lämpliga rutiner kan ha införts utan att det har funnits ett fullständigt miljöledningssystem. De måste dock dokumenteras i någon form och bör tydligt ange vilka åtgärder som ska vidtas samt vilka roller och ansvarsområden som behövs. De måste också motsvara komplexiteten hos de miljöfrågor som är relevanta för projektet. Utdata från en miljöbedömning (EIA) som innehåller en diskussion om hur projektets miljöfrågor, miljöpåverkan och miljömöjligheter ska hanteras är inte tillräckligt för att poäng ska tilldelas för detta kriterium. Det krävs bevis på att utdata från en sådan miljöbedömning (EIA) har omsatts i handling.
1.2.9 Genomförande av rutiner (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av protokoll från möten för granskning av arbetsplatsen, inspektioner av arbetsplatsen, checklistor eller rapporter från granskningar.
1.2.10 Rutinernas framgång (obligatoriskt)	Bevisningen kan omfatta åtgärder som anges som avslutade i protokoll, avslutande av avvikelserapporter eller annan bevisning som visar att åtgärder som följer av inspektioner på plats har slutförts, samt bevis för att en rutingranskning har skett, i motsats till en granskning som förorsakats av en kontroll som har skett i 1.2.9. Till exempel kan en stående punkt i avstämningsmöten eller -rapporter, där man rutinmässigt granskar miljömässig och social prestanda och hur väl de inrättade kontrollmekanismerna fungerar, vara godtagbar. Bevisningen kan också utgöras av att lämpliga mål för miljömässig och social prestanda har uppnåtts.

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.2.11 Hållbarhetsutbildning (obligatoriskt)	Bevisningen kan omfatta dokumentation av arbetsplatsintroduktioner eller personalgenomgångar, mer formella utbildningstillfällen gällande projektet, genomgångar eller annan utbildning om specifika projektfrågor (t.ex. om utterpassager eller användning av ny utrustning), samt workshoppar med beställaren, projektören och projektgruppen för att granska och fastställa miljöriskerna.
1.2.12 Kommunikation med projektgruppen (obligatoriskt)	Bevisning för beställaren kan utgöras av att man i upphandlingsdokument eller - specifikationer informerar om miljömässiga och sociala konsekvenser och möjligheter. För projektören kan detta inbegripa hur projektören har upplyst sitt team om de miljömässiga och sociala aspekter som måste beaktas eller hur information tillhandahålls i konstruktionsritningarna eller riskregistret. För entreprenören kan detta innebära att åtgärder för att begränsa miljöpåverkan införlivas i metodbeskrivningar, personalgenomgångar eller andra arbetsplatsgenomgångar eller -introduktioner där kraven i SEMP kommuniceras, eller att information förmedlas på informationstavlor på byggarbetsplatsen eller liknande. För varje skede kan det också inbegripa fler projektworkshoppar, exempelvis om värdehantering och värdeutveckling, där man tar hänsyn till projektets miljömässiga och sociala konsekvenser och möjligheter.

1.3 Ansvarsfull byggledning

Syfte

Att undvika negativ påverkan på grannar och lokalsamhällen under byggskedet.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
1.3.2 Oberoende bedömning av hänsynsfullt beteende	Det kan under vissa begränsade omständigheter vara lämpligt att utesluta 1.3.2, exempelvis för mycket kortvariga projekt.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
1.3.1 Hänsynsfullt beteende (obligatoriskt)	16
1.3.2 Oberoende bedömning av hänsynsfullt beteende			5
1.3.3 Visuellt intryck under byggskedet (obligatoriskt)			15

Bedömningskriterier

1.3.1 Hänsynsfullt beteende (obligatoriskt)

1.3.1.1 Projektet har en policy eller en praxis gällande hänsynsfullt beteende från byggföretagen och policyn har:

Planering	Projektering	Byggskede
16

a. meddelats till alla berörda personer som arbetar med projektet

b. inkluderats i projektets ledningssystem.

1.3.2 Oberoende bedömning av hänsynsfullt beteende

1.3.2.1 Genomförandet av projektets policy eller praxis för hänsynsfullt beteende har genomgått en oberoende bedömning och som lägst bedömts som tillfredsställande.

Planering	Projektering	Byggskede
		5

1.3.3 Visuellt intryck under byggskedet (obligatoriskt)

1.3.3.1 Åtgärder har vidtagits för att minimera negativa visuella intryck från arbetsplatsen under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
		15

Vägledning

Hänsynsfullt beteende (1.3.1, 1.3.2)

Om entreprenören har en egen policy eller praxis måste den som minst täcka följande:

• relationer med grannar

• kommunikation med grannar

• renhållning av byggarbetsplatsen

• byggarbetsplatsens utseende

• relationer med andra intressenter

• förfaranden för klagomål

• granskningsprocesser

• åtagande om ett grundligt och systematiskt genomförande av policyn.

En policy är av föga värde om den inte kommuniceras, genomförs och övervakas. Kommunikationen ska ske både inom projektgruppen och externt till intresserade grupper.

Visuellt intryck under byggskedet (1.3.3)

Ett vanligt klagomål på byggarbetsplatser är att de ser skräpiga ut. Material ligger alltför ofta utspritt överallt tillsammans med diverse skräp. Korrekt förvaring av material kan inte bara göra att arbetsplatsen ser mer vårdad och trevlig ut, utan gör den också till en säkrare plats och kan avsevärt minska resursslöseriet. Regelbunden bortforsling av skräp gör att arbetsplatsen ser prydligare ut och främjar en personalkultur som sätter miljövård i fokus.

Exempel på åtgärder är lämplig avskärmning av arbetsplatsen, tilldelning av upplagsplatser, ordnad förvaring av material, regelbunden platsinspektion, skräpplockning och städning av arbetsplatsen samt inspektion och rengöring av avskärmningsplank.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.3.1 Hänsynsfullt beteende (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av en uppförandekod eller en policyförklaring, registrering i ett lämpligt system från tredje part samt bedömningsresultat.
1.3.2 Oberoende bedömning av hänsynsfullt beteende
1.3.3 Visuellt intryck under byggskedet (obligatoriskt)	Dessa åtgärder kan fastställas som en del av en SEMP eller motsvarande. Xxxxx bevisning krävs för att identifiera de åtgärder som vidtagits och för att bekräfta att de har genomförts, exempelvis dokumentation från byggarbetsplatsen, fotobevis eller rapporter från granskningar som kommenterar arbetsplatsens utseende.

1.4 Social styrning av personal och leveranskedja

Syfte

Att främja etiska anställningsförhållanden och -förfaranden inom organisationer genom hela leveranskedjan.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
–	–

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
1.4.1 Organisationens policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (obligatoriskt)	4	4	4
1.4.2 Tillämpning av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden på projektet (obligatoriskt)	8 (upp till)		10
1.4.3 Övervakning av etiska anställningsförhållanden under byggskedet (obligatoriskt)			18
1.4.4 Oberoende verifiering eller certifiering av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (obligatoriskt)	4	4	4

Bedömningskriterier

1.4.1 Organisationens policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (obligatoriskt)

1.4.1.1 Samtliga organisationer som ingår i projektgruppen (beställare, projekteringsgrupp, huvudentreprenör) tillämpar policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden.

Planering	Projektering	Byggskede
4	4	4

1.4.1.2 Policyerna och riktlinjerna ska:

a. vara allmänt tillgängliga

b. ha undertecknats av företagets ledning (eller motsvarande)

c. omfatta alla personer som arbetar permanent eller tillfälligt för organisationen och, när det gäller beställaren och huvudentreprenören, alla arbetstagare på projektets byggarbetsplatser

d. xxxx en namngiven person med särskilt ansvar för etiska anställningsförhållanden

e. innehålla specifika åtaganden för att förbättra de etiska anställningsförhållandena varje år.

1.4.1.3 Framsteg gällande åtaganden för att förbättra etiska anställningsförhållanden rapporteras regelbundet och görs tillgängliga för allmänheten.

1.4.2 Tillämpning av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden på projektet

(obligatoriskt)

1.4.2.1 I urvalsprocessen för (i) projekteringsgruppen, (ii) huvudentreprenören och (iii) underentreprenörer har resultat avseende policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden ingått som ett av utvärderingskriterierna.

Planering	Projektering	Byggskede
8 (upp till)		10

1.4.2.2 I avtalskraven för (i) huvudprojektörer, (ii) huvudentreprenören och (iii) underentreprenörer har det uttryckligen framgått att deras policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden ska uppfyllas under projektet.

	Tillämpning av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden	Poäng	Bedömningsskede
(i)	Beställarens upphandling av organisationerna som ingår i projekteringsgruppen	2	Planering eller projektering
(ii)	Beställarens upphandling av huvudentreprenör	6
(iii)	Huvudentreprenörens upphandling av underentreprenörer	10	Xxxxxxxxx

1.4.3 Övervakning av etiska anställningsförhållanden under byggskedet (obligatoriskt)

1.4.3.1 Huvudentreprenörens policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden har genomförts och deras uppnådda resultat har regelbundet övervakats under hela byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
		18

1.4.4 Oberoende verifiering eller certifiering av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (obligatoriskt)

1.4.4.1 Samtliga organisationer som ingår i projektgruppen (beställare, projekteringsgrupp, huvudentreprenör) har verifierats eller certifierats av en oberoende tredje part enligt ett erkänt system för etiska anställningsförhållanden.

Planering	Projektering	Byggskede
4	4	4

1.4.4.2 En sammanfattning av den oberoende tredje partens verifierings- eller certifieringsrapport är allmänt tillgänglig.

Vägledning

Organisationens policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (1.4.1)

Som ett minimum bör följande punkter – hämtade från Ethical Trading Initiatives (ETI) Base Code – återspeglas i organisationens policyer, riktlinjer eller förfaranden för anställningsförhållanden:

1. Anställningen är fritt vald.

2. Föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar respekteras.

3. Arbetsförhållandena är säkra och hygieniska.

4. Barnarbete används inte.

5. De löner som betalas går att leva på.

6. Arbetstiderna är inte för långa.

7. Ingen diskriminering får förekomma.

8. Regelbundet arbete tillhandahålls.

9. Ingen hård eller omänsklig behandling är tillåten.

Som ett minimum ska även följande ytterligare punkter, som inte ingår i ETI:s Base Code, ingå:

a. Mutor och korruption ska undvikas.

b. Lärande och utveckling ska främjas.

c. Flexibla arbetsmetoder som uppmuntrar och möjliggör en sund och funktionell balans mellan arbete och fritid ska tillämpas.

ETI:s Base Code bygger på Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och är ett internationellt erkänt regelverk för goda anställningsförhållanden. Mer information om ETI:s Base Code finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx/xxx-xxxx-xxxx.

Organisationens policyer och riktlinjer måste definiera hur organisationen har uttolkat var och en av ovanstående punkter och hur de kommer att övervakas och verkställas i varje land/region där organisationen är verksam.

Den namngivna personen ska vara en person som är tillräckligt högt uppsatt inom organisationen för att kunna övervaka och åtgärda bristande efterlevnad. Personen måste namnges och hens specifika ansvarsområden måste definieras i policyerna och riktlinjerna.

Tillämpning av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden på projektet (1.4.2)

Under urvalsprocessen för projekteringsgruppen och huvudentreprenören ska beställaren kräva att organisationer som potentiellt kan komma att ingå i projektgruppen tillhandahåller en genomförandeplan som visar hur deras relevanta policyer och riktlinjer (se 1.4.1) kommer att uppfyllas i det specifika projektet. Organisationens genomförandeplaner bör sedan ingå i deras tilldelningsavtal.

Under byggskedet ska huvudentreprenören kräva att potentiella underentreprenörsorganisationer tillhandahåller en genomförandeplan som visar hur huvudentreprenörens relevanta policyer och riktlinjer (se 1.4.1) kommer att uppfyllas i det specifika projektet. Underentreprenörens genomförandeplaner bör sedan ingå i deras tilldelningsavtal.

Övervakning av etiska anställningsförhållanden under byggskedet (1.4.3)

Huvudentreprenören måste som minst övervaka hur deras policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden uppfylls för alla arbetare på byggarbetsplatsen under byggskedet.

Dessa poäng kan endast tilldelas om poängen för byggskedet i 1.4.1 har tilldelats.

Oberoende verifiering eller certifiering av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (1.4.4)

Verifiering eller certifiering på organisationsnivå av tredje part anses vara bästa praxis och ger garantier för att policyer sannolikt kommer att tillämpas på projektnivå.

BREEAM Infrastructure godkänner för närvarande de system för etiska arbetsförhållanden som anges i tabellen nedan. Om en organisation är verifierad eller certifierad enligt ett system för etiska anställningsförhållanden som inte finns med i listan nedan, vänligen kontakta BRE Global så snart som möjligt för att ansöka om ett godkännande.

Avsnitt	Systemets namn	Lägsta nivå
Storbritannien	BES 6002 Ethical Labour Sourcing Standard	Uppfyller grundnivån för alla 12 områden

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.4.1 Organisationens policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (obligatoriskt)	Bevisningen hämtas sannolikt från företagets policyer, rapporter och handlingsplaner. Bevisningen kan också utgöras av en rapport om ETI:s genomförandeprinciper eller en självbedömning med hjälp av Ethical Labour Sourcing Standard (ELS). Bevisningen måste påvisa att organisationens policyer och riktlinjer (som minst) täcker alla de punkter som anges i vägledningen.

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.4.2 Tillämpning av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden på projektet (obligatoriskt)	Bevisningen utgörs av förfrågningsunderlag som beskriver de krav som anbudsgivarna ska uppfylla, utvärderingsdokument som visar hur frågor om etiska anställningsförhållanden har beaktats samt avtalskrav för organisationer som tilldelats avtal.
1.4.3 Övervakning av etiska anställningsförhållanden under byggskedet (obligatoriskt)	Bevisningen utgörs sannolikt av rutinmässig datainsamling och rapportering.
1.4.4 Oberoende verifiering eller certifiering av policyer och riktlinjer för etiska anställningsförhållanden (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av en organisations verifieringsbevis om att den uppfyller Ethical Labour Sourcing Standard (ELS) eller ett utfärdat certifikat.

Ytterligare information

BES 6002 Ethical Labour Sourcing Standard

Ethical Labour Sourcing Standard (ELS), BES 6002, är en standard för att via en oberoende tredje part påvisa att en organisation uppfyller kraven på etiska anställningsförhållanden och att organisationen är fast besluten att kontinuerligt förbättra dem. Mer information om ELS finns på xxx.xxxxxxxx.xxx/xxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxxxxx- labour-sourcing-standard.

1.5 Livscykelkostnad

Syfte

Att presentera värdet under hela livslängden genom att säkerställa att principerna för livscykelkostnad beaktas under hela planeringen, projekteringen och byggnationen av projektet.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
–	–

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
1.5.1 Livscykelkostnad (obligatoriskt)	8	19

Bedömningskriterier

1.5.1 Livscykelkostnad (obligatoriskt)

1.5.1.1 Beställaren och projekteringsgruppen har genomfört en bedömning av livscykelkostnaden för projektet i enlighet med ISO 15686-5:2017 (eller nationella motsvarigheter).

Planering	Projektering	Byggskede
8	19

1.5.1.2 Bedömningen av livscykelkostnaden har påverkat utformningen av projektet.

Vägledning

Livscykelkostnad (1.5.1)

Principerna för livscykelkostnader för byggverksamhet fastställs i den internationella standarden ISO 15686-5 Byggnader och byggnadsverk – Livslängdsplanering – Livscykelkostnader. Om tillämpligt kan projekten använda nationella versioner av ISO 15686-5.

Efter att en studie har genomförts kan ytterligare poäng tilldelas för lämplig projektering eller specifikation som möjliggör effektiva eller låga underhållsnivåer samt underlättar demontering och återvinning i slutet av livslängden. Dessa aspekter bedöms i Resurser.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
1.5.1 Livscykelkostnad (obligatoriskt)	Bevisningen måste utgöras av en rapport från processen och det måste finnas bevis på hur detta har påverkat utformningen av projektet.

2 Resiliens

Sammanfattning

Området Resiliens uppmuntrar proaktiv identifiering, bedömning och hantering av risker avseende tillgångar och de infrastruktursystem inom vilka de ingår. Indikatorerna omfattar bedömning och begränsning av risker orsakade av naturkatastrofer, avsiktliga hot och klimatförändringar samt planering inför framtida behov. I avsnittet behandlas riskerna för tillgången och dess beroendeförhållanden och följaktligen den resiliens som tillgången behöver. Specifika miljörisker till följd av tillgångens konstruktion och användning behandlas separat under Föroreningar.

Sammanfattande tabell för området

Bedömningsindikatorer	Tillgängliga poäng
2.1 Riskbedömning och riskreducering	269
2.2 Översvämningar och dagvattenavrinning	229
2.3 Framtida behov	102
	600

2.1 Riskbedömning och riskreducering

Syfte

Att bedöma och begränsa risker och negativ påverkan som förknippas med naturkatastrofer, avsiktliga hot och klimatförändringar under tillgångens beräknade livslängd.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
–	–

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
2.1.1 Identifiering av krav på resiliens (obligatoriskt)	17
2.1.2 Identifiering av beroendeförhållanden (obligatoriskt)	21	21
2.1.3 Kommunikation av beroendeförhållanden (obligatoriskt)	21	21
2.1.4 Identifiering och bedömning av risker (obligatoriskt)	42 (upp till)	21 (upp till)	14 (upp till)
2.1.5 Kommunikation av risker (obligatoriskt)	9	9	9
2.1.6 Plan för resiliens (obligatoriskt)		32	32

Bedömningskriterier

2.1.1 Identifiering av krav på resiliens (obligatoriskt)

2.1.1.1 Innan planeringsskedet avslutas har de relevanta resilienskraven för projektet identifierats baserat på en aktuell riskbedömning för projektet (se 2.1.4) och genom samråd med relevanta experter.

Planering	Projektering	Byggskede
17

2.1.2 Identifiering av beroendeförhållanden (obligatoriskt)

2.1.2.1 I planerings- och projekteringsskedena har berörda intressenter identifierat (eller granskat):

a. beroendeförhållanden som är förknippade med tillgången och dess funktioner

b. tillgångens och dess komponenters kritikalitet.

Planering	Projektering	Byggskede
21	21

2.1.3 Kommunikation av beroendeförhållanden (obligatoriskt)

2.1.3.1 I varje tillämpligt projektskede har tillgångens identifierade beroendeförhållanden och kritikalitet kommunicerats på lämpligt sätt till berörda medlemmar i projektgruppen.

Planering	Projektering	Byggskede
21	21

2.1.4 Identifiering och bedömning av risker (obligatoriskt)

2.1.4.1 Med hjälp av aktuell projektinformation har man i varje projektskede identifierat och bedömt (eller granskat och uppdaterat) risker och påverkan avseende ett eller flera områden för resiliens i enlighet med vägledningen.

Planering	Projektering	Byggskede
42 (upp till)	21 (upp till)	14 (upp till)

Område för resiliens		Tillgängliga poäng i varje bedömningssteg
		Planering	Projektering	Byggskede
(i)	Naturkatastrofer	14	7	7
(ii)	Klimatförändringar	14	7	–
(iii)	Säkerhet	14	7	7

2.1.5 Kommunikation av risker (obligatoriskt)

2.1.5.1 I varje projektskede har de risker och den påverkan som har identifierats i den aktuella riskbedömningen kommunicerats på lämpligt sätt till relevanta medlemmar i projektgruppen.

Planering	Projektering	Byggskede
9	9	9

2.1.6 Plan för resiliens (obligatoriskt)

2.1.6.1 Under projektering och byggskede har en plan för resiliens tagits fram (eller uppdaterats) utifrån aktuell projektinformation, baserat på aktuella riskbedömningar och en utvärdering av potentiella lösningar som stärker resiliensen och uppfyller projektkraven för resiliens.

Planering	Projektering	Byggskede
	32	32

2.1.6.2 Planen för resiliens har:

a. distribuerats till alla berörda intressenter

b. vid behov uppdaterats (till exempel på grund av ändringar i projekterings- eller byggprocessen)

c. genomförts under projektering och byggskede.

2.1.6.3 Alla avvikelser från riskbedömningen eller planen för resiliens styrks av en skriftlig motivering.

2.1.6.4 I förekommande fall har varje inträffad riskhändelse rapporterats med lämplig och proportionell betydelse eller fokus till relevanta nationella, lokala eller projektspecifika myndigheter.

Vägledning

Identifiering av krav på resiliens (2.1.1)

Xxxxxx på resiliens för projektet kan omfatta:

• lagstadgade minimikrav gällande resiliens

• företagsspecifika minimikrav gällande resiliens

• affärsrelaterade beroendeförhållanden som påverkar projektutvecklingsprocessen

• rekommendationer från relevanta experter.

Detta kan inte poängsättas om ingen poäng har tilldelats i planeringsskedet för 2.1.4.

Identifiering av beroendeförhållanden (2.1.2)

Beroendeförhållanden måste identifieras med hjälp av ett för branschen erkänt tillvägagångssätt (metod, verktyg eller modell), om ett sådant finns och är lämpligt. Metoderna måste involvera berörda intressenter (exempelvis genom strukturerade workshoppar). Verktyg och modeller måste vara oberoende eller granskade av sakkunniga. Om det inte finns något lämpligt tillvägagångssätt måste skräddarsydda metoder, verktyg eller modeller utarbetas för projektet och motiveras av berörda intressenter. Som ett minimum måste tillvägagångssättet:

• beakta direkta beroendeförhållanden på en nivå uppåt eller nedåt (det vill säga delar av systemet som, om de påverkas, skulle ha en direkt effekt på tillgången, exempelvis energiförsörjning eller kommunikationssystem)

• vara aktuellt och uppdaterat.

Projektgruppen, inbegripet ägaren eller driftansvarig, bör fastställa tillgångens och dess komponenters kritikalitet (till exempel nationellt, regionalt eller lokalt). Tillgångarnas kritikalitet kommer att variera beroende på nationell infrastruktursektor och inte alla tillgångar inom en viss sektor kommer att bedömas vara ”kritiska”. Kritikalitet och kritisk nationell infrastruktur definieras i avsnittet Definitioner.

Kommunikation av beroendeförhållanden (2.1.3)

Som minst måste relevant information om de identifierade beroendeförhållandena och tillgångens kritikalitet kommuniceras till:

• projekteringsgruppen under programhandlingsskedet

• byggnadsgruppen innan byggskedet inleds.

Identifiering och bedömning av risker (2.1.4)

Under riskbedömningsprocessen bör man:

1. utarbeta en serie möjliga störande händelser för att fastställa risker förknippade med tillgången under hela dess livscykel (det vill säga byggskede, användning och slutskede)

2. bedöma och klassificera riskernas sannolikhet och allvarlighetsgrad

3. fastställa de högsta acceptabla risknivåerna för projektet

4. identifiera hur riskerna kan minskas genom planering, projektering, byggnation och användning till en överenskommen acceptabel nivå eller en så låg nivå som är praktiskt rimlig (”ALARP”)

5. identifiera hur eventuella kvarstående risker kan hanteras.

Ytterligare vägledning om riskhantering finns i ISO 31000:2018 Riskhantering – Vägledning.

Omfattning (av riskbedömningar)

Riskbedömningarna måste inbegripa omfattningen och varaktigheten av den risk som är förknippad med:

• arbetsmiljö för operatörer, samt hälsa och säkerhet för användare eller andra personer

• kommersiella eller ekonomiska förluster (till exempel underlåtenhet att uppfylla avtalsförpliktelser, fysisk skada, förstörelse)

• skadat anseende (till exempel negativ medierapportering, förlorat förtroende)

• avbrott i verksamheten (till exempel förlust av väsentliga tjänster)

• rättsliga åtgärder (till exempel efter dödsfall, allvarlig personskada eller miljöskada)

• miljön (till exempel skador på naturen).

Störande händelser (för riskbedömningar)

Alla störande händelser (se Definitioner) måste:

• grundas i samråd och råd från:

a. relevanta experter (se Definitioner)

b. berörda intressenter (se Definitioner)

• behandla händelser med hög sannolikhet och låg påverkan samt händelser med låg sannolikhet och hög påverkan

• beakta händelser under tillgångens hela livscykel.

Datakällor (för riskbedömningar)

De datakällor som används måste som minst:

• vara oberoende och ha genomgått en sakkunnig bedömning

• inkludera det nationella riskregistret, om ett sådant finns

• inkludera sektorsspecifika planer för resiliens.

Ytterligare vägledning om datakällor för specifika riskbedömningar finns i tabellen nedan.

Område	Vägledning om datakällor för specifika riskbedömningar
Naturkatastrofer	Datakällor för naturkatastrofer kan inbegripa riskbedömningar på strategisk nivå.
Klimatförändringar	Datakällor för klimatförändringar kan inbegripa nationella eller internationella prognoser för klimatförändringar. När större investeringar i långsiktig infrastruktur övervägs bör man hänvisa till resultat från internationella center för klimatmodellering. Resultat från IPCC:s modeller kan visas via IPCC:s datadistributionscenters visualiseringsverktyg ( xxxxx://xxxx-xxxxxxx.xxxx-xxxx.xxx/xxxxxxx/xxxxxx ).
Säkerhet	Datakällor för säkerhetshot och avsiktliga hot kan vara statistik från den lokala polisen, nationell brottsstatistik, uppgifter om försäkringsanspråk samt företags utgifter för underhåll och reparationer.

Kommunikation av risker (2.1.5)

Som minst måste relevant information om de identifierade riskerna kommuniceras till:

• projekteringsgruppen under programhandlingsskedet (till exempel genom ett projektunderlag eller motsvarande)

• byggproduktionsgruppen innan byggskedet inleds (till exempel genom projektdokumentation)

• ägaren/driftansvarig före överlämningen (till exempel i form av formell drifts- och underhållsdokumentation).

Plan för resiliens (2.1.6)

Planen för resiliens måste ta upp:

• hur projekterings- och byggproduktionsgrupperna ska hantera de identifierade riskerna

• vilken roll människor och förfaranden spelar för att hantera de identifierade riskerna

• prestandakrav för föreslagna åtgärder för resiliens

• vilka förvaltningsåtgärder som krävs för att mildra konsekvenserna av potentiella risker.

När olika alternativ för att stärka resiliensen utvärderas kan följande beaktas:

• hur effektiva de är för att minska riskerna

• proportionalitet med riskernas allvarlighetsgrad

• tillgångens livscykelkostnader och livslängd, inbegripet underhåll, utbyte, uppgraderingar och driftskostnader

• påverkan på beroendeförhållanden

• balansen mellan investeringar i infrastrukturen och investeringar i beredskaps- och återhämtningskapacitet

• osäkerheter under tillgångens hela livslängd.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
2.1.1 Identifiering av krav på resiliens (obligatoriskt)	Projektunderlag, specifikationer.
2.1.2 Identifiering av beroendeförhållanden (obligatoriskt)	Mötesprotokoll, information avseende riskbedömning.
2.1.3 Kommunikation av beroendeförhållanden (obligatoriskt)	Projektunderlag, specifikationer. Projekteringsdokumentation. Dokumentation om drift och underhåll.
2.1.4 Identifiering och bedömning av risker (obligatoriskt)	Dokumentation om riskbedömning, mötesprotokoll, förteckning över samrådsparter.

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
2.1.5 Kommunikation av risker (obligatoriskt)	Projektunderlag, specifikationer, riskbedömning. Konstruktionsritningar, riskbedömning. Relationshandlingar, överlämningsdokumentation, beredskapsplaner, drift- och underhållshandböcker, provningsrapporter inför driftsättning.
2.1.6 Plan för resiliens (obligatoriskt)	Plan för resiliens.

Definitioner

Kritikalitet

Påverkan till följd av tillgångens förlust av anslutning och/eller funktionalitet i förhållande till det vidare nätverket.

Kritisk nationell infrastruktur

För denna bedömningsindikator definieras kritisk nationell infrastruktur som följande:

”De kritiska delar av infrastrukturen (det vill säga tillgångar, anläggningar, system, nätverk eller processer samt de viktiga arbetstagare som driver och handhar dem), som om de går förlorade eller äventyras kan leda till:

a. större skadlig påverkan på tillgången till, integriteten för eller tillhandahållandet av väsentliga tjänster – inbegripet de tjänster vars integritet, om den äventyras, kan leda till ett stort antal dödsfall eller stora förluster – med beaktande av betydande ekonomisk eller social påverkan

b. betydande inverkan på den nationella säkerheten, det nationella försvaret eller statens funktion.”

Från Summary of the 2015-16 Sector Resilience Plans (Cabinet Office, 2016) tillgänglig online på xxxxxx.xxxxxxxxxx.xxxxxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxxxx/xxxxxx/xxxxxxx/xxxxxxxxxx_xxxx/xxxx/000000/0000_00_xxx mary_of_the_srp.pdf.

Beroendeförhållanden

Ett beroende är ett förhållande mellan två produkter eller tjänster där den ena produkten eller tjänsten krävs för att generera den andra produkten eller tjänsten (eller där båda är beroende av varandra). När det gäller infrastrukturprojekt kan beroendeförhållanden definieras som andra tillgångar, det samhälle eller den miljö som skulle påverkas om tillgången skulle gå sönder eller inte fungera som avsett.

Ett beroendeförhållande kan vara:

• Digitalt: En it-anslutning mellan infrastrukturtillgångar eller två eller flera element som gemensamt är beroende av överföring av information från en tredje part.

• Geografiskt: Närheten mellan infrastrukturtillgångar, system eller nätverk gör att de lätt drabbas av

samma incident.

• Organisatoriskt: Delat ägande, styrning, finansieringsmekanismer, ”mjuk” infrastruktur.

• Fysiskt: En fysisk koppling mellan olika infrastrukturtillgångar, system eller nätverk (till exempel en tillgång som använder bränsle som levereras av en annan tillgång).

Ett beroende kan ligga uppströms eller nedströms om tillgången:

• Nedströms: När infrastrukturtillgången tillhandahåller en produkt eller tjänst till en annan infrastrukturtillgång som är beroende av denna produkt eller tjänst.

• Uppströms: När infrastrukturtillgången är beroende av en produkt eller tjänst som tillhandahålls av annan

infrastruktur.

När det gäller infrastrukturtillgångar bör man också ta hänsyn till ömsesidiga beroendeförhållanden. Ett ömsesidigt beroendeförhållande innebär att infrastrukturägare och -operatörer är beroende av produkter eller tjänster från andra leverantörer.

Störande händelser

Händelser som har fastställts för att förutsäga risker under tillgångens livslängd. För denna indikator finns det två typer av störande händelser:

• Dimensionerade händelser: En serie av störande händelser baserade på naturkatastrofer (inklusive påverkan från klimatförändringar).

• Dimensionerade angrepp: En serie av störande händelser baserade på avsiktliga hot.

Avsiktliga hot

Mänskliga hot, inbegripet brand och brott (stöld, mordbrand, skadegörelse, terroristattacker, cybersäkerhet etc.). Dessa kan på grund av sin karaktär inte bedömas utifrån historiska data utan bedöms bäst genom att man utgår från en serie trovärdiga hotbilder för att kunna göra en riskanalys och bedömning av tillgångarnas sårbarhet.

Naturkatastrofer

En naturlig process eller ett naturfenomen som kan orsaka dödsfall, personskador eller annan påverkan på hälsan, egendomsskador, förlust av försörjningsmöjligheter och tjänster, sociala och ekonomiska störningar eller miljöskador.

Naturkatastrofer omfattar:

• översvämningar

• risker med geologiskt ursprung (till exempel vulkanutbrott, jordbävningar och jordskred)

• risker av klimat- eller väderrelaterad natur (till exempel extremregn, genomsnittliga och extrema temperaturer, torka, laviner, stormfloder inklusive tsunamier och tidvattenvågor samt stormar inklusive cykloner, orkaner, tornador, tropiska stormar och tyfoner)

• skogsbränder.

Relevansen för olika naturkatastrofer beror på lokala geografiska, geologiska, hydrologiska och klimatrelaterade faktorer. Bedömningen av naturkatastrofer brukar baseras på historiska data, men man bör även beakta klimatscenarier och potentiella framtida risker.

Relevanta experter

• När det gäller naturkatastrofer har relevanta experter teknisk och yrkesmässig erfarenhet av att fastställa:

• möjliga naturkatastrofer i regionen

• sannolika konsekvenser för projektet

• lämpliga skyddsåtgärder för projektet.

• När det gäller klimatförändringar har relevanta experter teknisk och yrkesmässig erfarenhet av att förutsäga och förstå klimatförändringarnas påverkan på den bebyggda miljön samt ge råd om skyddsåtgärder.

• När det gäller säkerhetshot (eller avsiktliga hot) har relevanta experter teknisk och yrkesmässig erfarenhet av att utforma lämpliga säkerhetsåtgärder och har relevanta yrkeskvalifikationer.

Berörda intressenter

För denna indikator innefattar berörda intressenter som minst:

• ägaren/driftansvarig

• företrädare för lokala offentliga organ, inbegripen räddningstjänst, lokala myndigheter, hälso- och sjukvård samt miljöorganisationer

• intressenter uppströms och nedströms om projektet som rimligen anses löpa risk att i) påverkas av

projektet eller ii) ha påverkan på projektet.

Ytterligare berörda intressenter för specifika frågor gällande resiliens anges nedan.

• När det gäller naturkatastrofer eller klimatförändringar kan ytterligare berörda intressenter vara:

• erkända ledare inom resilienssektorn

• experter inom klimatförändringar

• ägare eller operatörer av andra liknande infrastrukturtillgångar

• beställare

• allmänheten, om den berörs

• lokala intressegrupper.

• När det gäller säkerhetshot eller avsiktliga hot kan ytterligare berörda intressenter vara:

• företagsspecialister på IKT och cybersäkerhet

• nationella säkerhetsorganisationer

• polismyndigheter

• säkerhetsspecialister.

Resiliens

Tillgångars, nätverks och systems förmåga att förutse, fånga upp, anpassa sig till eller snabbt återhämta sig från en störande händelse.

Resiliens kan beaktas på en rad olika sätt, bland annat:

• Motståndskraft: Utformning av tillgången så att den klarar av förutsedd påverkan, som barriärer som förhindrar att vatten tränger in i tillgången eller väggar som är tillräckligt starka för att stå emot översvämningsvatten.

• Tillförlitlighet: Tillgången eller systemen måste fungera under en rad fastställda förhållanden under en bestämd period, vilket kan innebära att kritiska komponenter höjs över den dimensionerade översvämningsnivån eller att specifikationer används för att hantera identifierade risker, till exempel inbrottslarm eller klotterskydd. Det kan även inkludera icke-tekniska åtgärder som varningssystem för översvämningar, personalutbildning och vägledning inom god praxis för att säkerställa att personalen kan agera på händelser och garantera tjänsternas kontinuitet på ett säkert sätt.

• Redundans: Tillgången till reservinstallationer eller reservkapacitet i ett system som gör det möjligt att växla om eller omdirigera driften till alternativa delar av systemet i händelse av störningar för att på så sätt säkerställa tjänsternas kontinuitet. Nätverkens resiliens minskar när de körs vid eller nära full kapacitet, även om det inom vissa sektorer eller organisationer är känt att det inte alltid går att hålla igång driften och samtidigt behålla en betydande reservkapacitet i nätverket.

• Återhämtning: Förberedelser för snabb och effektiv respons och återhämtning från störande händelser.

Omfattar processer för hantering av en inträffad händelse för att säkerställa att tillgången kan fortsätta vara i drift.

När det gäller översvämningsrisker används ofta begreppen motståndskraft och resiliens så här:

• Motståndskraft: När åtgärder förhindrar att vatten kommer i kontakt med tillgången.

• Resiliens: När tillgången är utformad för att tåla kontakten med vattnet.

Områden för resiliens

I tabellen nedan definieras omfattningen för de tre områdena för resiliens inom ramen för denna indikator.

Område	Vägledning om omfattning
Naturkatastrofer	Alla naturkatastrofer som kan skada eller äventyra tillgången eller dess kritiska funktioner. Se definitionen av naturkatastrofer.
Klimatförändringar	Klimatförändringar som kan skada eller äventyra tillgången eller dess kritiska funktioner (till exempel översvämningar, dagvattenflöden, temperatursvängningar, vädervariationer, belastning av vattenresurser, förändringar i markförhållanden).
Säkerhet	Alla hot som kan skada eller äventyra tillgången eller dess kritiska funktioner (till exempel fysiska, cyberrelaterade eller personalrelaterade).

Ytterligare information

Sekretess eller nationell säkerhet

Den information som bedöms ingå i denna bedömningsindikator kan omfattas av särskilda krav på grund av sekretess eller nationell säkerhet. Om det är relevant kan du kontakta oss för mer information om hur du kan genomföra bedömningen och påvisa att kraven uppfylls.

SABRE – Standard för säkerhetsbedömning av byggnader och byggda infrastrukturtillgångar

SABRE är ett system för säkerhetsbedömning och certifiering av byggnader och byggda infrastrukturtillgångar som förvaltas och underhålls av BRE Global. Systemet ger ägare, brukare och intressenter:

• en oberoende bedömning av en anläggnings klassificering avseende säkerhetsriskhantering

• möjligheten att mäta, jämföra och utvärdera en anläggnings säkerhetsprestanda mot en rad trovärdiga säkerhetshot.

Mer information om SABRE finns på xxx.xxxxxxxx.xxx/xxxxx.

2.2 Översvämningar och dagvattenavrinning

Syfte

Att minimera negativ påverkan från översvämningar.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
2.2.2 Förbättringar baserade på översvämningsrisk	Uteslut om en lämplig utredning av översvämningsrisker har gjorts och om det enligt den inte krävdes några åtgärder. Detta kan inte uteslutas om 2.2.1 inte har tilldelats några poäng.
2.2.3 Hållbara dräneringssystem	Uteslut endast för havsbaserade och kustnära projekt, där det inte finns några utsikter för att hållbara dräneringssystem ska kunna tillämpas, och för renoveringsprojekt där dränering inte ingår i arbetets omfattning.
2.2.4 Långsiktig resiliens mot och anpassning till översvämningar	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
2.2.5 Genomförande av förbättringar baserade på översvämningsrisk	Uteslut om en lämplig utredning har gjorts enligt 2.2.2 och om det enligt den inte krävdes några åtgärder.
2.2.6 Genomförande av hållbara dräneringssystem	Uteslut endast om poäng har tilldelats för 2.2.3 och om hållbara dräneringssystem har bedömts som olämpliga för projektet (till exempel för ett projekt för förstärkning av flodbanker).
2.2.7 Hantering av avrinning vid källan	Uteslut endast för havsbaserade och kustnära projekt eller om infiltration har bedömts som olämplig enligt bedömningen i 2.2.3 (till exempel på grund av dålig infiltrationspotential eller risk för markförorening).

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
2.2.1 Utredning av översvämningsrisk (obligatoriskt)		18
2.2.2 Förbättringar baserade på översvämningsrisk		56
2.2.3 Hållbara dräneringssystem		5
2.2.4 Långsiktig resiliens mot och anpassning till översvämningar		56
2.2.5 Genomförande av förbättringar baserade på översvämningsrisk		56 (upp till)
2.2.6 Genomförande av hållbara dräneringssystem		14
2.2.7 Hantering av avrinning vid källan		24 (upp till)

Bedömningskriterier

2.2.1 Utredning av översvämningsrisk (obligatoriskt)

2.2.1.1 Avrinning, översvämningsrisk och potentiell ökning av risken för översvämningar på andra ställen till följd av de färdiga arbetena har alla bedömts under den förväntade livslängden och lämpliga åtgärder för hantering av översvämningar har inkluderats i projekteringen.

Planering	Projektering	Byggskede
	18

2.2.2 Förbättringar baserade på översvämningsrisk

2.2.2.1 Projekteringsgruppen har aktivt övervägt möjligheterna att tillhandahålla förbättringar som en del av åtgärderna för hantering av översvämningsrisker och/eller övervägt fördelarna med att utforma projektet för större översvämningar eller för högre resiliens mot översvämningar än vad som krävs enligt planeringsföreskrifter eller - riktlinjer.

Planering	Projektering	Byggskede
	56

2.2.3 Hållbara dräneringssystem

2.2.3.1 Användningen av hållbara dräneringssystem har övervägts att införlivas i projekteringen.

Planering	Projektering	Byggskede
	5

2.2.4 Långsiktig resiliens mot och anpassning till översvämningar

2.2.4.1 Projektgruppen har utformat projektet för långsiktig resiliens mot och anpassning till översvämningar.

Planering	Projektering	Byggskede
	56

2.2.5 Genomförande av förbättringar baserade på översvämningsrisk

2.2.5.1 De förslag som rekommenderas i 2.2.2 har tagits med i projekteringen och införlivats i projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
	56 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Förslag har tagits med i projekteringen	28
(b)	Förslag har införlivats i projektet	56

2.2.6 Genomförande av hållbara dräneringssystem

2.2.6.1 Hållbara dräneringssystem har införlivats i projektet där det är lämpligt.

Planering	Projektering	Byggskede
	14

2.2.7 Hantering av avrinning vid källan

2.2.7.1 En procentandel av den totala dagvattenavrinningen från det färdigställda projektet har hanterats vid källan genom infiltration.

Planering	Projektering	Byggskede
	24 (upp till)

	Procentuell andel av den totala dagvattenavrinningen som har hanterats vid källan	Poäng
(a)	Upp till 30 %	6
(b)	Upp till 60 %	12
(c)	Upp till 90 %	18
(d)	Över 90 %	24

Vägledning

Utredning av översvämningsrisk (2.2.1)

Alla utredningar måste följa kraven i riktlinjerna för planering eller motsvarande.

All byggnation, oavsett om den sker på en flodslätt eller inte, kan bidra till ökad översvämningsrisk. Om man anlägger fler hårdgjorda ytor på tidigare öppen mark ökar avrinningen, som om den leds till befintliga floder eller avloppssystem ökar den befintliga belastningen. Klimatförändringarna har förutspåtts leda till ökad nederbörd, ökad intensitet och ökad förekomst av extremt kraftigt regn – den typ av händelser som orsakar översvämningar på grund av att avloppssystemen och floderna inte klarar av att hantera den plötsligt ökade volymen av nederbörd.

Vid nybyggnation bör avrinningen kontrolleras så att den inte är större än vad den skulle vara på ett grönområde av samma storlek. Ökade översvämningsrisker på andra ställen till följd av projektet bör minimeras och lämpliga åtgärder för hantering av översvämningar bör ingå i projekteringen.

Observera också att även renoveringsprojekt kan ge upphov till fler hårdgjorda ytor och att en avrinningsbedömning alltid bör göras för att säkerställa att avrinningen inte överskrider de befintliga systemens kapacitet.

Lämpliga åtgärder för hantering av översvämningsrisker kan väsentligt påverka projektets övergripande utformning, till exempel höjning av nivån på en väg så att översvämningsrisken minskas, med kulvertar som gör det möjligt för vattnet att rinna under vägen.

Förbättringar baserade på översvämningsrisk (2.2.2)

Möjligheterna att förbättra befintliga eller framtida förhållanden med avseende på översvämningsrisker kan undersökas för alla arbeten som har en inverkan på översvämningsrisken. Det som här definieras som förbättringar i samband med översvämningsrisker kan uppnås genom att dagvattenavrinningen minskas till nivåer som är lägre än de nuvarande eller genom att man planerar för en större ökning av nederbördsintensiteten på grund av klimatförändringarna än vad som krävs av tillsynsmyndigheterna. Det kan vara lämpligt att planera för större översvämningar eller för högre resiliens mot översvämningar på särskilda platser som är mycket känsliga för intensivt regn eller avrinning från närliggande platser. Det kan också vara lämpligt med högre resiliens för regionala eller nationella strategiska tillgångar, till exempel kraftverk eller nätverksanläggningar, vattenreningsverk eller avloppsreningsverk.

Genom att minska dagvattenavrinningen utöver de nuvarande förhållandena (eller utöver det minimum som krävs av tillsynsmyndigheterna) kan översvämningsriskerna nedströms, och de översvämningsrisker som förknippas med mindre översvämningar, reduceras. På samma sätt kan man genom att planera för en större ökning av nederbördsintensiteten förbättra systemets prestanda under hela livscykeln och tillhandahålla mer lagringskapacitet på plats för att hantera extrema händelser.

Hållbara dräneringssystem (2.2.3)

Till exempel dagvattenfördröjning, utjämningsmagasin, vassbäddar och/eller grästak. Se följande CIRIA-publikationer för vägledning:

• The SuDS Manual (C753, 2015).

• Site handbook for the construction of SuDS (C698, 2007).

• Retrofitting to manage surface water (C713, 2012).

• Managing urban flooding from heavy rainfall – encouraging the uptake of designing for exceedance (C738, 2014).

Införlivandet av hållbara dräneringssystem måste aktivt övervägas. Om projektet inte ger upphov till någon ytterligare avrinning, eller om det efter samråd med lokala myndigheter visar sig att det för ett visst fall inte är

fördelaktigt eller till och med olämpligt med hållbara dräneringssystem – detta ska vara ett medvetet och välgrundat beslut – kan 2.2.6 uteslutas.

Långsiktig resiliens mot och anpassning till översvämningar (2.2.4)

Även när översvämningsrisker beaktas vid utformningen av ett nytt projekt finns det fortfarande vissa kvarstående översvämningsrisker. Dessa risker kan bero på extrema oväder utöver vad som beaktats i punkt 2.2.1, skador på översvämningsskydd eller på översvämningar som orsakats av stopp i systemen för dagvattenhantering.

Potentiella konsekvenser av klimatförändringar kan också leda till att stormstyrkan ökar mer än vad som för närvarande förekommer och vad de befintliga dräneringssystemen är utformade för.

Dessa kvarstående risker kan hanteras på flera olika sätt. Nybyggnationer kan till exempel byggas med material som är översvämningsanpassade eller som lätt kan repareras efter en översvämning. Elektriska installationer kan placeras ovanför den beräknade översvämningsnivån.

Genomförande av förbättringar baserade på översvämningsrisk (2.2.5)

Se vägledningen för 2.2.2.

Genomförande av hållbara dräneringssystem (2.2.6)

Poängen visas i kolumnerna för projektering och byggskede, vilket innebär att projektören inte bara måste ha införlivat hållbara dräneringssystem i projekteringen, utan att faktiska hållbara dräneringssystem måste ha uppförts (inte bara ha ingått i utformningen) för att poäng ska tilldelas vid en bedömning av hela projektet.

Se även vägledningen för 2.2.3.

Hantering av avrinning vid källan (2.2.7)

Beräkningarna ska baseras på en händelse med en sannolikhet att inträffa 1 gång på 30 år.

Användningen av hållbara dräneringssystem kan ge många fördelar när det gäller översvämningsrisker, vattenkvalitet och tillgång till vattenresurser. Många hållbara dräneringssystem dämpar flödet och renar vattnet genom fördröjning eller uppsamling. Användningen av dessa system tas upp i 2.2.3 och 2.2.6. Detta kriterium gäller särskilt hantering av dagvattenavrinning genom infiltration. Infiltration av avrunnet dagvatten kan reducera översvämningsrisken från det mottagande vattendraget och bidra till att fylla på grundvattnet.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
2.2.1 Utredning av översvämningsrisk (obligatoriskt)	Bevisningen måste sannolikt innehålla en översyn av befintliga översvämningsrisker från alla källor som kan komma att påverka projektet, samt en sammanfattning av föreslagna åtgärder för hantering av översvämningar, om det anses nödvändigt. För vissa typer av projekt, särskilt små projekt – exempelvis små broar över en flod eller kanal eller förstärkning av en flod- eller kanalbank – kan en kvalitativ bedömning räcka som bevisning. Bedömningen kan exempelvis ha gjorts vid ett projekteringsmöte och protokollförts. När det gäller risker i samband med dagvattenavrinning kan bevisningen utgöras av bedömningar eller beräkningar av avrinningen eller, för större projekt, konsultrapporter och/eller påvisat samråd med lämpliga tillsynsmyndigheter.
2.2.2 Förbättringar baserade på översvämningsrisk	Det ska framgå i bevisningen vilka åtgärder (såsom de som nämns ovan) som har införlivats i projekteringen. Detta kan vara i form av ritningar, specifikationer eller andra dokument som rör projekteringen.
2.2.3 Hållbara dräneringssystem	Bevisning ska tillhandahållas som påvisar att man har övervägt hållbara dräneringssystem. Det kan vara anteckningar från ett projekteringsmöte eller en del av beställarens förstudie.
2.2.4 Långsiktig resiliens mot och anpassning till översvämningar	Bevisning kan tillhandahållas i form av en teknisk kommentar eller ritningar som påvisar att åtgärderna har införlivats.
2.2.5 Genomförande av förbättringar baserade på översvämningsrisk	Det ska framgå i bevisningen att de åtgärder som identifierats för 2.2.2 har införlivats i de slutliga arbetena. Detta kan påvisas i form av ritningar, specifikationer eller andra projekteringsdokument, samt rapporter eller fotografier från byggnationen som visar hur arbetena har uppförts.

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
2.2.6 Genomförande av hållbara dräneringssystem	Bevisning ska tillhandahållas som påvisar att hållbara dräneringssystem har införlivats, där de är lämpliga. Bevisningen kan omfatta ritningar eller specifikationer som visar hur hållbara dräneringssystem har införlivats.
2.2.7 Hantering av avrinning vid källan	Bevisningen ska omfatta beräkningar som visar hur dagvattenavrinning hanteras och planer som visar de ytor på området där avvattning sker till infiltrationssystem.

2.3 Framtida behov

Syfte

Att uppmuntra lämplig anpassningsförmåga till framtida behov så att onödiga störningar, olägenheter och kostnader kan undvikas.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
–	–

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
2.3.1 Identifiering av framtida behov (obligatoriskt)	19	9
2.3.2 Möjligheter att tillgodose framtida behov (obligatoriskt)	25	12
2.3.3 Projektering för framtida behov (obligatoriskt)		37

Bedömningskriterier

2.3.1 Identifiering av framtida behov (obligatoriskt)

2.3.1.1 Under planerings och projekteringsfasen har tillgångens förväntade framtida behov identifierats (eller granskats och uppdaterats) genom att:

a. bedöma förutsedda förändringar som förväntas vara kritiska för sektorn eller tillgången

b. använda robusta data för att styrka förutsägelser

c. genomföra samråd med berörda intressenter.

Planering	Projektering	Byggskede
19	9

2.3.1.2 Innan projekteringen påbörjas har tillgångens förväntade framtida behov kommunicerats till projekteringsgruppen.

2.3.2 Möjligheter att tillgodose framtida behov (obligatoriskt)

2.3.2.1 Under planerings- och projekteringsfasen har projektgruppen identifierat (eller granskat och uppdaterat) möjligheter att anpassa projekteringen för att möta eller lättare tillgodose tillgångens förväntade framtida behov.

Planering	Projektering	Byggskede
25	12

2.3.2.2 En kvalitativ bedömning av de förväntade kostnaderna och nyttorna med att anpassa projekteringen för att tillgodose tillgångens förväntade framtida behov har genomförts (eller granskats och uppdaterats).

2.3.2.3 Innan projekteringen inleds har beställaren kommunicerat följande till projekteringsgruppen genom ett projektunderlag (eller motsvarande):

a. eventuella identifierade möjligheter att möta eller tillgodose framtida behov

b. eventuella krav för att möta eller tillgodose framtida behov.

2.3.3 Projektering för framtida behov (obligatoriskt)

2.3.3.1 I projekteringen ingår möjligheter att möta eller lättare tillgodose tillgångens förväntade framtida behov inom ett eller flera av de områden som identifierats som mest kritiska för sektorn eller tillgången.

Planering	Projektering	Byggskede
	37

2.3.3.2 Projekteringen möjliggör att kunna tillgodose de förväntade framtida behoven utan att förstöra tillgången samt med minimala störningar.

Vägledning

Identifiering av framtida behov (2.3.1)

När projektgruppen utvärderar de förväntade förändringarna bör hänsyn tas till:

• befolkningstillväxt

• demografiska förändringar

• beställarens förväntningar

• integrerade system

• resurstillgång

• ny och befintlig teknik

• tillgångens flexibilitet

• branschförändringar.

I nedanstående tabell visas möjliga överväganden för var och en av dessa aspekter.

Område	Potentiella överväganden
Befolkningstillväxt	Förutsedd framtida efterfrågan och kapacitet, inbegripet potentiell framtida expansion och uppgradering; om ytterligare tillgångar kommer att krävas för att tillgodose de förutsedda behoven; hur framtida tillväxt eller anpassning kan värnas eller införlivas i den nuvarande projekteringen för att framtida behov lättare ska kunna tillgodoses; hur innovation kan användas för att tillgodose behoven hos en växande befolkning. Potentiella framtida funktionsförändringar. Potentiella framtida krav på tillgänglighet.
Demografiska förändringar	Ålder (barn, ungdomar, äldre och den åldrande befolkningen). Funktionsnedsättningar. Kön och sexuell läggning. Religion eller trosuppfattning. Etnicitet. Fattigdom (detta inbegriper aspekter kring inkomst, sysselsättning, hälsa och funktionsförmåga, utbildning, hinder för tillgång till bostad och tjänster, brottslighet och boendemiljö). Hälsa (förväntad livslängd, fetma, fysisk aktivitet, dödlighet i sjukdomar, demens, depression, psykisk hälsa). Sysselsättning (sektorer, inkomster, företag, arbetsmönster, ekonomisk aktivitet, arbetslöshet). Utbildning, färdigheter och fortbildning. Befolkningsprognoser. Den aktuella demografiska profilen bör finnas tillgänglig hos den lokala myndigheten och utifrån folkräkningsdata.
Användarnas förväntningar	Xxx användarna kommer att nyttja tillgången under de kommande 5, 10 eller +20 åren. Förbättrad kostnadseffektivitet under tillgångens livslängd. Att tillgodose ökade förväntningar från användare med avseende på tillförlitlighet, komfort, säkerhet, trygghet och information (i förekommande fall). Tjänsters tillgänglighet för framtida uppgraderingar.

Område	Potentiella överväganden
Integrerade system	Tillgången som en del av det system inom vilket den verkar nu och under tillgångens livslängd. Hur tillgångens tekniska aspekter interagerar med (potentiellt föränderliga) operativa aspekter under tillgångens livslängd (till exempel telekommunikation och energisektorer). Möjligheter till nuvarande eller framtida sammanlänkning med andra tillgångar inom samma eller andra sektorer (till exempel vatten/vatten, energi/vatten). Eventuella gemensamma anläggningar, energisystem och infrastrukturer (till exempel hållbara dräneringssystem, rekreationsområden och kablar). Samarbete med andra organisationer genom kommunikation och samordning mellan olika organ. Framtida beroendeförhållanden (uppströms och nedströms) och även ömsesidiga beroendeförhållanden genom användning av verktyg, modeller och samråd med (uppströms och nedströms) intressenter. Att vara medveten om och planera för potentiella beroendeförhållanden är avgörande när man projekterar för framtida behov. Om dessa beroendeförhållanden inte beaktas kommer de åtgärder som vidtas för att planera inför framtida behov i bästa fall att vara begränsade och i värsta fall helt ineffektiva.
Resurstillgång	Framtida efterfrågan på resurser som tillgången behöver under dess livslängd och som levereras av tillgången under dess livslängd, inbegripet: materialkrav under tillgångens livslängd i fråga om robusthet samt förutspådda eller möjliga förändringar i materialförsörjningen; energi- och vattenbehov under tillgångens livslängd samt förutspådda eller möjliga förändringar i tillgång, efterfrågan och typ.
Ny och befintlig teknik	Smart teknik för drift och underhåll (till exempel smarta distributionsnät som automatiskt omdirigerar när utrustning går sönder och smarta mätare som gör att kunderna kan fatta välgrundade beslut om när de ska använda sin el). Teknik och teknologi som kan användas för att tillgodose förutsedda framtida behov (som dubbla användningsområden för en tillgång, till exempel en vägtunnel som kan fungera som dagvattenmagasin vid stora regnmängder).
Tillgångens flexibilitet	Tillgångens eller systemets flexibilitet (till exempel genom att identifiera olika uppsättningar av lösningar för att tillgodose beställarens och driftsansvariges behov). Flera olika reservlösningar för att minska risken för otillgänglighet. Genomförande av idéer som gör att tillgångarna kan bli självförsörjande (som att de genererar mer egen energi eller har dubbla funktioner). Hur man ska säkerställa att tillgångens funktion inte äventyras av framtida prognoser. Om tillgången kan utformas för att ingå i ett flexibelt system nu och i framtiden (eventuellt mer relevant för energi- och kommunikationssektorerna).
Branschförändringar	Hur lagstiftningen sannolikt kommer att förändras och hur detta kommer att påverka den tjänst som tillhandahålls av tillgången. Förutsedda förändringar inom infrastrukturbranschen och hur detta kan påverka tillhandahållandet av tjänster för tillgången.

Möjligheter att tillgodose framtida behov (2.3.2)

Detta kan endast poängsättas om poäng har tilldelats för 2.3.1 i det aktuella eller tidigare bedömningsskedet.

Projektering för framtida behov (2.3.3)

Detta kan endast poängsättas om poäng har tilldelats för 2.3.1 och 2.3.2 i det aktuella eller tidigare bedömningsskedet.

En acceptabel nivå av minimala störningar kan inte slutgiltigt definieras och kommer att variera från projekt till projekt. Det måste finnas bevis för att störningar som påverkar tillgången och framtida användare har beaktats på lämpligt sätt i projekteringen och att de har begränsats där det är möjligt.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
2.3.1 Identifiering av framtida behov (obligatoriskt)	Utvärdering av framtida behov, mötesprotokoll, förteckning över samrådsparter, datakällor.
2.3.2 Möjligheter att tillgodose framtida behov (obligatoriskt)	Mötesprotokoll, resultat av den kvalitativa bedömningen, konstruktionsritningar, specifikationer. Projektunderlag.
2.3.3 Projektering för framtida behov (obligatoriskt)	Konstruktionsritningar, relationshandlingar, mötesanteckningar, förteckning över rekommendationer, överlämningsdokumentation.

Definitioner

Berörda intressenter (framtida behov)

För denna indikator avses att berörda intressenter är kunniga och representativa och omfattar som minst följande:

• ägaren/driftansvarig, om känd

• personer med:

• erfarenhet av drift av liknande tillgångar

• specialistkunskap och erfarenhet av sektorn

• förståelse för hur sektorn sannolikt kommer att utvecklas i framtiden

• förståelse för ny och relevant teknik

• förståelse för sektorsspecifika beroendeförhållanden, till exempel energi och kommunikation

• förståelse för tillgångens behov av och tillgång till resurser, till exempel energi, vatten.

3 Samhällen och intressenter

Sammanfattning

I detta område behandlas frågor som rör projektets bredare sociala och ekonomiska påverkan på lokalsamhällen och andra berörda intressenter som direkt eller indirekt kan påverkas av genomförandet av projektet och/eller användningen av tillgången. Den omfattar inledande och efterföljande engagemang och samråd om det föreslagna projektet genom förstudier, projektering och byggskede – och hur det kan påverka samhällsfrågor i ett bredare perspektiv – för att maximera den bredare sociala och ekonomiska nytta som ett projekt kan medföra.

Sammanfattande tabell för området

Bedömningsindikatorer	Tillgängliga poäng
3.1 Samråd och engagemang	225
3.2 Bredare samhällsnytta	242
3.3 Bredare ekonomisk nytta	83
	550

3.1 Samråd och engagemang

Syfte

Att etablera ett effektivt engagemang med samhällsgrupper och intressenter under hela projektets planering, projektering och byggskede i syfte att identifiera och övervaka intressenternas orosmoment och möjligheter, för att på så sätt främja ”ägandeskap” och deltagande i de berörda samhällena.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
3.1.2 Ytterligare samråd med allmänheten	Om det vid det första samrådet konstateras att det inte finns några intressenter kan detta uteslutas för projektering och byggskede.
3.1.4 Bedömning av samhällsdemografi	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
3.1.6 Samhällsengagemang	Det är mycket ovanligt att detta krav utesluts. Det kan finnas mycket sällsynta fall där inga intressenter har identifierats under det inledande samrådet och där ett fortsatt program för samhällsengagemang därför kan anses vara onödigt. Man kan dock hävda att det alltid finns möjligheter och potentiella fördelar för en projektgrupp att samarbeta med lokalsamhällen eller andra intressenter (se vägledning).
3.1.7 Dokumentation av allmänhetens åsikter	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
3.1.8 Bedömning av allmänhetens åsikter under projekteringen	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
3.1.9 Bedömning av allmänhetens åsikter under byggskedet	Uteslut om programmet för samhällsengagemang anordnades och leddes av andra och om entreprenören inte var involverad separat från andra medlemmar av gruppen i att överväga svaren från programmet. Detta krav kan också uteslutas om beställaren är ensamt ansvarig för programmet för samhällsengagemang.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
3.1.1 Inledande samråd med allmänheten (obligatoriskt)	10
3.1.2 Ytterligare samråd med allmänheten		11	5
3.1.3 Samråd med intressenter om påverkan under byggskede och driftskede (obligatoriskt)		16
3.1.4 Bedömning av samhällsdemografi	33
3.1.5 Ansvar för löpande samråd med allmänheten (obligatoriskt)	3	3	3
3.1.6 Samhällsengagemang	11	11	11
3.1.7 Dokumentation av allmänhetens åsikter	4	4	4
3.1.8 Bedömning av allmänhetens åsikter under projekteringen		48 (upp till)
3.1.9 Bedömning av allmänhetens åsikter under byggskedet			48 (upp till)

Bedömningskriterier

3.1.1 Inledande samråd med allmänheten (obligatoriskt)

3.1.1.1 Beställaren har genomfört ett samråd med allmänheten och resultaten har vidarebefordrats till lämpliga medlemmar i projektgruppen samt, när så är lämpligt, återkopplats till intressenterna.

Planering	Projektering	Byggskede
10

3.1.2 Ytterligare samråd med allmänheten

3.1.2.1 Ett samråd med allmänheten har genomförts i projektets projekterings- och byggskede och resultaten har vidarebefordrats till lämpliga medlemmar i projektgruppen samt, när så är lämpligt, återkopplats till intressenterna.

Planering	Projektering	Byggskede
	11	5

3.1.3 Samråd med intressenter om påverkan under byggskede och användningsskede (obligatoriskt)

3.1.3.1 Alla berörda intressenter har rådfrågats om den påverkan på grannar som förväntas uppstå både under byggskedet och under användningen av det färdiga projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
	16

3.1.4 Bedömning av samhällsdemografi

3.1.4.1 Samhällets demografiska förhållanden har bedömts i syfte att säkerställa att kommunikationen är lämpligt riktad under samråd med allmänheten eller vid pågående samhällsengagemang.

Planering	Projektering	Byggskede
33

3.1.5 Ansvar för löpande samråd med allmänheten (obligatoriskt)

3.1.5.1 En medlem i projektgruppen har fått ansvar för löpande samråd med allmänheten.

Planering	Projektering	Byggskede
3	3	3

3.1.6 Samhällsengagemang

3.1.6.1 Det har funnits ett kontinuerligt program för samhällsengagemang som omfattar alla relevanta projektskeden.

Planering	Projektering	Byggskede
11	11	11

3.1.7 Dokumentation av allmänhetens åsikter

3.1.7.1 Det har funnits en rutin för att säkerställa att alla åsikter från lokalsamhället har dokumenterats.

Planering	Projektering	Byggskede
4	4	4

3.1.8 Bedömning av allmänhetens åsikter under projekteringen

3.1.8.1 Beställaren och projekteringsgruppen har utvärderat alla svar från programmet för samhällsengagemang

och vidtagit lämpliga åtgärder inom ramen för beslutsfattande och projektering avseende projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
	48 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Svaren har bedömts av beställaren och projekteringsgruppen	10
(b)	Därutöver har lämpliga åtgärder vidtagits inom ramen för beslutsfattande och projektering avseende projektet	24
(c)	Därutöver har återkoppling lämnats till berörda intressenter	38
(d)	Därutöver är intressenterna nöjda med återkopplingen	48

3.1.9 Bedömning av allmänhetens åsikter under byggskedet

3.1.9.1 Byggproduktionsgruppen har utvärderat svaren från programmet för samhällsengagemang och vidtagit lämpliga åtgärder under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
		48 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Svaren har utvärderats av byggproduktionsgruppen	10
(b)	Därutöver har lämpliga åtgärder vidtagits i byggskedet	24
(c)	Därutöver har återkoppling lämnats till berörda intressenter	38
(d)	Därutöver är intressenterna nöjda med återkopplingen	48

Vägledning

Inledande samråd med allmänheten (3.1.1)

Helst bör samråd genomföras tidigt i varje skede av den övergripande processen (exempelvis under planeringen, under projekteringen och innan byggskedet inleds). Samråd kan ske i form av ett enkelt offentligt möte eller mer omfattande initiativ för åtgärdsplanering, beroende på projektets omfattning och profil. Andra metoder kan vara undersökningar genom dörrknackning, utdelning av broschyrer och nyhetsbrev, även om det sistnämnda främst bör vara ett sätt att följa upp samråd som redan har ägt rum. Sådana initiativ betraktas allt oftare som början på en ”engagemangsstrategi” tillsammans med lokalsamhället snarare än som ett samråd med lokalsamhället.

Det är viktigt att komma ihåg att ett samråd inte bara innebär att tillhandahålla information. Ett äkta samråd ger fler intressenter möjlighet att delta i beslutsfattandet – åtminstone i viss utsträckning. Alla typer av samråd måste därför innehålla en rutin för återkoppling där allmänheten kan ge respons och genom vilken deras åsikter beaktas, när så är lämpligt.

Detta krav kan inte uteslutas eftersom det även på en avlägsen plats utan omedelbara grannar kan finnas andra intressegrupper som bör rådfrågas. Det kan handla om lokala eller regionala myndigheter, lokala eller nationella intresseorganisationer eller nationella miljöorgan.

Samråd med intressenter om påverkan under byggskede och användningsskede (3.1.3)

Berörda intressenter kan innefatta:

• lokalsamhället (inbegripet invånare, företagare eller skolor)

• lokala myndigheter

• lokala intresseorganisationer eller -grupper

• nationella myndigheter eller organ.

Detta måste poängsättas innan poäng kan tilldelas för 6.2.3 Begränsning av påverkan på grannar under användning och 6.2.5 Begränsning av påverkan på grannar under byggskedet, eftersom de planerade begränsande åtgärderna bör ha diskuterats med berörda intressenter.

Bedömning av samhällsdemografi (3.1.4)

I ett samhälle där huvuddelen av invånarna är pensionärer är en webbplats och e-postmeddelanden kanske inte det mest effektiva sättet att kommunicera på. Att hålla offentliga möten och öppet hus under arbetstid är också ett tillvägagångssätt som riskerar att utesluta vissa grupper i samhället. Det är viktigt att projektkommunikationen är anpassad till aktuella demografiska förhållanden för att maximera räckvidden och nyttan.

Ansvar för löpande samråd med allmänheten (3.1.5)

För varje projekt bör det utses en person som ansvarar för det löpande samrådet med allmänheten, även om det bara är för att hantera förfrågningar från intressenter.

Samhällsengagemang (3.1.6)

Medan ett samråd med allmänheten är en specifik milstolpe – som kan genomföras i mer än ett skede av ett projekt – är ett program för samhällsengagemang en pågående insats för att upprätthålla en dialog med alla intressenter i samhället under hela planerings-, projekterings- och byggprocessen. Det ska inte bara vara ett sätt att hantera klagomål, utan en tvåvägskommunikation med samhället.

Ett grundligt och effektivt program för samhällsengagemang bör ta hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser, däribland:

• betydande miljöpåverkan från den färdigbyggda tillgången

• betydande miljöpåverkan från byggskedet

• påverkan på transporter

• byggprocessens påverkan på försörjningsmöjligheter

• tidsplan och program för arbetena i projekterings- och byggskedena

• möjligheter till sysselsättning och kompetensutveckling under arbetena och till följd av det färdiga projektet.

Dessa konsekvenser kan ha identifierats som en del av en miljöbedömning (EIA) eller transportkonsekvensbedömning (TIA).

Ett effektivt program för samhällsengagemang bör också hantera samrådsparternas förväntningar. Med andra ord får samråd inte skapa orealistiska förväntningar på projektet.

Om inga intressenter har identifierats under det inledande samrådet (och ett fortsatt program för samhällsengagemang därför anses vara onödigt) är det viktigt att vara medveten om fyra huvudproblem som kan uppstå:

• Det inledande samrådsinitiativet kanske inte nådde ut till ett representativt urval av samhället.

• Känsliga aspekter tas inte alltid upp direkt – det kan ta mycket lång tid innan alla berörda parter får reda på att ett projekt föreslås eller är igång.

• Hur avlägsen platsen än är kan förändringar av den påverka grannar på sätt som inte är uppenbara för

projektgruppen.

• Även om allmänheten generellt sett är positivt inställd kan det hända att möjligheter och känsliga aspekter blir uppenbara först längre fram under projektets gång.

Måttvägledning

Bedömningen av denna indikator kan underlättas genom att man genomför demografiska undersökningar eller skrivbordsstudier av det berörda samhället, helst i ett mycket tidigt skede av projektet, för att identifiera samhällets demografiska fördelning och grupper. Exempel på dessa olika grupper är etniska minoritetsgrupper, könsgrupper, lokala företagare och anställda, olika åldersgrupper, äldre, personer med funktionsnedsättningar, religiösa grupper och socioekonomiska grupper.

Effektiviteten av programmet för samhällsengagemang och samrådsinitiativ kan mätas och redovisas med hjälp av ett mått som:

Procentandel av befolkningen för varje identifierad demografisk grupp inom det berörda samhället som har deltagit. Detta kan beräknas med hjälp av en formel som:

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑑𝑒𝑙𝑡𝑎𝑔𝑎𝑟𝑒 𝑖𝑛𝑜𝑚 𝑒𝑛 𝑔𝑖𝑣𝑒𝑛 𝑖𝑑𝑒𝑛𝑡𝑖𝑓𝑖𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑑𝑒𝑚𝑜𝑔𝑟𝑎𝑓𝑖𝑠𝑘 𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙 𝑏𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑖𝑛𝑜𝑚 𝑠𝑎𝑚𝑚𝑎 𝑑𝑒𝑚𝑜𝑔𝑟𝑎𝑓𝑖𝑠𝑘𝑎 𝑔𝑟𝑢𝑝𝑝 𝑖𝑛𝑜𝑚 𝑑𝑒𝑡 𝑏𝑒𝑟ö𝑟𝑑𝑎 𝑠𝑎𝑚ℎä𝑙𝑙𝑒𝑡 × 100

Bedömning av allmänhetens åsikter under projekteringen (3.1.8)

Detta kriterium innebär inte att beställaren och projekteringsgruppen alltid måste genomföra de åtgärder som efterfrågas i responsen, utan endast att det ska finnas en process för att införliva responsen i beslutsfattandet och inom projekteringsgruppen samt för att återkoppla utfallen till berörd(a) intressent(er).

Bedömning av allmänhetens åsikter under byggskedet (3.1.9)

Avsikten med detta kriterium är inte att ändringar som projektgruppen anser vara onödiga eller meningslösa ska göras bara för att få poäng.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
3.1.1 Inledande samråd med allmänheten (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av rapporter eller protokoll från möten med lämpliga grupper som genomförs i lämpliga skeden av projektet. Det bör också påvisas hur uppgifterna från dessa initiativ sedan har kommunicerats till projektgruppen.
3.1.2 Ytterligare samråd med allmänheten
3.1.3 Samråd med intressenter om påverkan under byggskede och användningsskede (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av rapporter eller protokoll från möten med lämpliga grupper som genomförs i lämpliga skeden av projektet.
3.1.4 Bedömning av samhällsdemografi	Bevisningen kan omfatta en kommunikationsstrategi som identifierar lokalsamhällets demografi och hur kommunikationen ska riktas därefter. Bevisningen kan alternativt omfatta en beräkning och redovisning av den måttbaserade vägledning som beskrivs i 3.1.6.
3.1.5 Ansvar för löpande samråd med allmänheten (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av ett brev där någon utses till ansvarig eller av att en ansvarig utses i en projektledningsplan. I båda fallen måste ansvarsområdet definieras.
3.1.6 Samhällsengagemang	Bevisningen måste påvisa att ett program för samhällsengagemang har genomförts. Det kan handla om utdelning av broschyrer, pressmeddelanden, webbplatser, dokumentation från öppet hus eller protokoll från regelbundna möten med samverkansgrupper. Hur programmet än utformas måste det ha en tvåvägskommunikation. Bevisningen måste visa att dessa aktiviteter har ägt rum och att relevanta grupper har bjudits in eller deltagit. Detta kan ske i form av mötesprotokoll, korrespondens eller närvarolistor.
3.1.7 Dokumentation av allmänhetens åsikter	Bevisningen kan utgöras av mötesprotokoll från samverkansgrupper. Ett klagomålsförfarande kan också utgöra bevisning, men definitionen av ett klagomål kan begränsa vad som registreras.
3.1.8 Bedömning av allmänhetens åsikter under projekteringen	Lämplig bevisning kan visa hur åsikter från allmänheten har bedömts och beaktats i beslutsprocessen eller projekteringen, exempelvis en samrådsrapport eller ett uttalande om samhällsengagemang. Återkoppling och bevis på intressenternas nöjdhet kan ske genom frågeformulär och undersökningar.
3.1.9 Bedömning av allmänhetens åsikter under byggskedet	Bevisningen kan utgöras av ändringar av förslag eller utformning utifrån kommentarer från samråd med allmänheten. Det bör finnas en förteckning över eventuella samråd som har ägt rum samt förändringar eller åtgärder som ett resultat av detta (exempelvis en förändring av en tillfartsväg), liksom en förteckning över klagomål eller åsikter och vilka åtgärder som har vidtagits som ett resultat av detta.

3.2 Bredare samhällsnytta

Syfte

Att identifiera och genomföra åtgärder som minimerar negativ social påverkan och ökar den bredare samhällsnyttan under projektets byggskede och driftskede.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
3.2.3 Främjande av samhällsnytta i avtal	Uteslut endast om det är helt säkerställt att det inte finns några aspekter som ska tas upp från 3.2.1.
3.2.4 Bredare samhällsnytta	Det är osannolikt att 3.2.4 kommer att uteslutas ofta och det är troligtvis endast motiverat för mycket små projekt, men det är möjligt, särskilt för små projekt, att samhällspåverkan inte bedöms vara tillräckligt betydande för att motivera en formell bedömning av samhällspåverkan. Beslutet om att utesluta detta kriterium beror därför på projektets art, omfattning, plats och kontext.
3.2.6 Mångfald i samhället	Kan uteslutas för projekt där det inte finns några identifierbara användare eller boende.
3.2.7 Förbättring utöver funktionskrav	Detta får endast uteslutas om 3.2.4 har uteslutits.
3.2.10 Genomförande av partnersamverkan under byggskedet	Får endast uteslutas för bedömningar av Projektering & Byggskede eller Endast Byggskede där det kan påvisas att ansvaret för att genomföra partnersamverkan kontrolleras av beställaren och entreprenören inte tillåts inleda alternativ samverkansinitiativ med partner.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
3.2.1 Bedömning av samhällspåverkan och samhällsnytta (obligatoriskt)	10
3.2.2 Betydande samhällsnytta (obligatoriskt)	28 (upp till)
3.2.3 Främjande av samhällsnytta i avtal	11
3.2.4 Bredare samhällsnytta	18	14
3.2.5 Hälsa och välbefinnande hos framtida användare eller grannar (obligatoriskt)	14	11
3.2.6 Mångfald i samhället	19	19
3.2.7 Förbättring utöver funktionskrav	10	16	6
3.2.8 Partnersamverkan (obligatoriskt)		13
3.2.9 Samhällspåverkan och samhällsnytta under byggskedet (obligatoriskt)			24 (upp till)
3.2.10 Genomförande av partnersamverkan under byggskedet			29 (upp till)

Bedömningskriterier

3.2.1 Bedömning av samhällspåverkan och samhällsnytta (obligatoriskt)

3.2.1.1 Beställaren och/eller projektörerna har gjort en bedömning av projektets samhällspåverkan och -nytta på ett bredare plan än bara projektägarnas intressen.

Planering	Projektering	Byggskede
10

3.2.2 Betydande samhällsnytta (obligatoriskt)

3.2.2.1 Bedömningen visar att projektet har betydande samhällsnytta för samhället i stort i följande eller liknande frågor som är relevanta för projektet:

Planering	Projektering	Byggskede
28 (upp till)

	Resultat	Poäng (vardera)
(i)	Förnyelse av den sociala strukturen i det samhälle där projektet uppförs	7 för varje egenskap (upp till högst 4 egenskaper)
(ii)	Förbättring av livskvaliteten i samhället
(iii)	Utveckling av lokal kompetens och förmåga
(iv)	Tillhandahållande av rekreationsområden eller resurser för samhället
(v)	Minskning av översvämningsrisk
(vi)	Förbättring av den lokala luftkvaliteten
(vii)	Minskad risk för brott
	Eller, om färre än fyra egenskaper är tillämpliga på det projekt som bedöms och betydande samhällsnytta från projektet för samhället i stort kan påvisas för samtliga egenskaper	28

3.2.3 Främjande av samhällsnytta i avtal

3.2.3.1 Där det är lämpligt har åtgärder för att främja resultaten från bedömningarna av samhällspåverkan och - nytta inkluderats i relevant avtalsdokumentation.

Planering	Projektering	Byggskede
11

3.2.4 Bredare samhällsnytta

3.2.4.1 Under projektets förstadium och under projekteringen har vederbörlig hänsyn tagits till projektets bredare samhällsnytta under byggskedet och användningsskedet samt till det färdiga projektets påverkan på den mänskliga miljön.

Planering	Projektering	Byggskede
18	14

3.2.5 Hälsa och välbefinnande hos framtida användare eller grannar (obligatoriskt)

3.2.5.1 Projektets potentiella påverkan på hälsa och välbefinnande hos framtida invånare, användare, grannar eller driftspersonal har beaktats och projekteringen har ändrats som ett resultat av detta.

Planering	Projektering	Byggskede
14	11

3.2.6 Mångfald i samhället

3.2.6.1 Mångfalden i lokalsamhället har beaktats och respekterats i projekteringslösningen för att främja lika tillgång för alla (exempelvis funktionsnedsatta, äldre och personer från olika kulturer och religioner) och detta har inkluderats i den specifikation som uppnåtts för det färdiga projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
19	19

3.2.7 Förbättring utöver funktionskrav

3.2.7.1 Hänsyn har tagits till att förbättra utformningen av projektet, användarnöjdhet samt andra faciliteter för att gynna användarna utöver anläggningens funktionskrav och detta har uppnåtts fullt ut i byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
10	16	6

3.2.8 Partnersamverkan (obligatoriskt)

3.2.8.1 Partnersamverkan har aktivt eftersträvats under projekteringsprocessen och främjats under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
	13

3.2.9 Samhällspåverkan och samhällsnytta under byggskedet (obligatoriskt)

3.2.9.1 Byggproduktionsgruppen har genomfört en bedömning av samhällspåverkan och -nytta i projektets byggskede och använt resultaten i utarbetandet och genomförandet av planen för produktionsstyrning.

Planering	Projektering	Byggskede
		24 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Resultaten från en bedömning av samhällspåverkan och -nytta har använts vid utarbetandet av planen för produktionsstyrning.	8
(b)	Därutöver har de sociala aspekterna i den framtagna planen för produktionsstyrning genomförts.	24

3.2.10 Genomförande av partnersamverkan under byggskedet

3.2.10.1 Entreprenören har genomfört partnersamverkansinitiativ enligt vad som har identifierats av beställaren, eller betydande samverkan som beställaren inte har identifierat.

Planering	Projektering	Byggskede
		29 (upp till)

	Procentandel av partnersamverkansinitiativ som identifierats av beställaren och som genomförts	Poäng
(a)	25 % eller mer	6
(b)	50 % eller mer	12
(c)	75 % eller mer	18
(d)	100 %	24
	Alternativa partnersamverkansinitiativ har inletts som beställaren inte identifierat	Ytterligare 5

Vägledning

Bedömning av samhällspåverkan och samhällsnytta (3.2.1)

Analysen av direkta fördelar för beställaren till följd av dennes projekt är inte en fråga som bedöms inom ramen för BREEAM Infrastructure. De icke-ekonomiska aspekterna av motiveringen till projektet, och därmed beslutsfattandet om huruvida ett projekt ska genomföras eller inte, ingår dock i ett bredare sammanhang.

Det finns en allt vanligare uppfattning att projektgrupper bör sträva efter att leverera verklig nytta till en bredare grupp än bara beställarens begränsade intressen, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. En analys och bedömning av projektets samhällspåverkan och -nytta på ett bredare plan än bara projektägarnas intressen kommer sannolikt att leda till att man identifierar möjligheter att uppnå bredare samhällsnytta för det samhälle där projektet anläggs och kommer att användas.

Frågor som en sådan analys sannolikt måste omfatta för att vara av betydelse för projektet och samhället anges i 3.2.2, men den behöver inte begränsas till dessa aspekter. Syftet bör vara att studien ska vara anpassad till projektets art, plats, sammanhang och storlek och att den ska syfta till att uppnå största möjliga sociala nytta för den investering som görs, utan att försvaga – snarare stärka – beställarens ansökan till relevant planmyndighet. Konsekvensbedömningar avseende jämlikhet bör ingå.

Allmän vägledning finns också i FIDIC:s riktlinjer för hållbarhetshantering av projekt (Project Sustainability Management Guidelines) – se xxxxx.xxx/xxxxx/xxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxx-0000.

Betydande samhällsnytta (3.2.2)

De frågor som tas upp bör vara kopplade till det projekt som bedöms. Exempelvis minskar en kemianläggning eller ett kraftverk vanligtvis inte direkt översvämningsrisken.

Bredare samhällsnytta (3.2.4)

Det finns tre huvudfrågor att ta hänsyn till för detta kriterium och 3.2.5:

• sociala konsekvenser under byggskedet för byggarbetskraften och på lokalsamhället, till exempel faciliteter för personalen, ökad trafik, köer, inflyttning av arbetskraft till lokalsamhället och potentiell avskiljning på grund av byggarbetsplatsens placering och upplägg för tillträde till den

• sociala konsekvenser för lokalsamhället till följd av det färdiga projektet, exempelvis att områden separeras (vägnät), att områden kopplas samman (bro), att trafiken ökar, att rörligheten ökar, att utbudet av service och tjänster förbättras och/eller att sysselsättningen ökar

• sociala konsekvenser för användarna av och/eller de boende vid det färdiga projektet, då dessa påverkas av projektets utformning.

Hälsa och välbefinnande hos framtida användare eller grannar (3.2.5)

Dessa åtgärder måste vara mer omfattande än de krav som ställs i lagar och förordningar om arbetsmiljö. Rekommendationerna kan komma från en hälsokonsekvensbedömning (HIA).

Även om planer för hälsa och säkerhet kräver att man tar hänsyn till användarnas hälsa, är detta krav inriktat på de mindre konkreta hälsofrågor som inte omfattas av lagstadgade krav. Exempel på detta är tillhandahållande av naturligt ljus i byggnader (som täckta avloppsreningsverk), ytor för odling av frukt och grönsaker eller idrottsanläggningar inom- och utomhus som indirekt förbättrar användarnas välbefinnande. Poäng kan tilldelas om rekommendationerna från en HIA för projektet har införlivats i utformningen.

Mångfald i samhället (3.2.6)

När det gäller behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättningar måste man ta hänsyn till behoven hos personer med icke-fysiska funktionsnedsättningar (till exempel sensoriska funktionsnedsättningar). Ett omsorgsfullt utförande i byggskedet är avgörande för om ett projekt eller en tillgång ska kunna användas av personer med funktionsnedsättningar – om till exempel hälso- och säkerhetskraven leder till att en toalettdörr öppnas inåt kan det innebära att toaletten inte kan användas av rullstolsburna. När det gäller olika kulturer ska hänsyn tas till att använda tydliga visuella budskap och olika språk i skyltningen.

Förbättring utöver funktionskrav (3.2.7)

Exempel på åtgärder kan vara att uppföra utsiktsplatser, picknickområden och rastplatser med toaletter i anslutning till väg- och broprojekt, utsiktsplatser och friluftsområden vid dammar och reservoarer, gångvägar vid flodstränder efter att nya översvämningsskydd har anlagts, samt att tillhandahålla ytterligare förtöjningsplatser i

samband med uppförande av skydd för strandlinjer och flodbankar. I byggskedet kan åtgärderna omfatta högkvalitativ avskärmning.

En viktig aspekt som positivt kan påverka användarupplevelsen är ett omsorgsfullt utförande i byggskedet. Dålig detaljplanering kan förstöra den bästa designen genom att antingen lägga till ett visuellt störningsmoment eller leda till att tillgången blir mindre användarvänlig. Det kan vara att ventilationsaggregat läggs till sent i en konstruktion på grund av undermåliga specifikationer eller olämpliga konstruktionsändringar, eller att gångvägar gör plötsliga svängar för att undvika annan infrastruktur. Omvänt kan positiva förändringar under byggskedet förbättra användarupplevelsen.

Partnersamverkan (3.2.8)

För alla projekt, även på avlägsna platser och för små projekt, finns det sannolikt potential att i projekterings- och byggskedet etablera kontakt med lokala skolor, invånare, samhällsgrupper eller andra organisationer som kan ha nytta av utbyte av färdigheter eller som gärna tar emot material eller kunskap. Exempel på samverkan kan vara att skänka överblivet material till lokala verksamheter (som lokala byggutbildningar eller volontärgrupper), fysisk förbättring av samhällets infrastruktur (som reparationer av medborgarhus, samlingslokaler eller parker) eller samverkan med skolor för att öka medvetenheten om ingenjörers roll i samhället och vilka karriärvägar som finns.

Samhällspåverkan och samhällsnytta under byggskedet (3.2.9)

Här efterfrågas att entreprenören i förväg aktivt ska ha utvärderat all påverkan från arbetena på grannar och lokalsamhället och jämfört dem med bakgrundsförhållandena. Bedömningarna måste innefatta den påverkan som genereras av leveranskedjan, och arbetena måste planeras i enlighet med detta. Aspekter som måste tas upp i en sådan bedömning innefattar, men är inte nödvändigtvis begränsade till:

• olägenheter som buller, damm, vibrationer, lukt, ljusföroreningar och avfall

• påverkan på trafiken och vägutrymmet från leveranser av material och komponenter, insamling av avfall och personalens resor

• visuell påverkan från byggarbetsplatsen och dess avspärrningar

• vibrationspåverkan på närliggande byggnader

• påverkan på närliggande kulturhistoriska värden

• den potentiellt ökade översvämningsrisken för andra områden som uppstår under byggskedet, särskilt i samband med tillfälliga konstruktioner

• personalens respekt för grannar och förbipasserande

• möjligheter för lokalbefolkningen att arbeta med projektet

• hantering av tillgången till eller konkurrenskraften hos lokala företag eller samhällsfunktioner.

Vägledning om dessa frågor finns i relevanta avsnitt i denna manual.

Genomförande av partnersamverkan under byggskedet (3.2.10)

För bedömningar av Projektering & Byggskede eller bedömningar av Enbart Byggskede där beställaren inte har identifierat någon partnersamverkan kan projektören eller entreprenören identifiera partnersamverkan i stället för beställaren.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
3.2.1 Bedömning av samhällspåverkan och samhällsnytta (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av ett dokument med titeln ”Analys av samhällspåverkan och samhällsnytta” eller liknande, med det innehåll som anges i 3.2.2 och i vägledningen. Alternativt kan den utgöras av en serie mindre omfattande analyser som tillsammans ger en strategisk översikt på hög nivå som utgör ett betydande bidrag till projektets programhandling och projektering. Observera att bevisningen för 3.2.1, 3.2.2 och 3.2.3 kan hämtas från resultaten av en kombinerad undersökning av ekonomisk och social påverkan och nytta.
3.2.2 Betydande samhällsnytta (obligatoriskt)
3.2.3 Främjande av samhällsnytta i avtal
3.2.4 Bredare samhällsnytta	Bevisningen kan utgöras av en formell social konsekvensbedömning, de mänskliga aspekterna av en miljöbedömning, protokoll från omfattande samråd med intressenter eller liknande. All bevisning som tillhandahålls ska visa att alla tre punkterna i vägledningen har beaktats.

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
3.2.5 Hälsa och välbefinnande hos framtida användare eller grannar (obligatoriskt)	Bevisningen kan bestå av projektunderlag, mötesprotokoll och rapporter från bedömningar och/eller samråd. En arbetsmiljöplan, en fasindelad plan för byggskedet och/eller en dokumentation om hälsa och säkerhet som utarbetats enligt hälso- och säkerhetsbestämmelser och som inte uttryckligen omfattar även framtida användare av och boende i det färdiga projektet är inte tillräckligt.
3.2.6 Mångfald i samhället	Bevisningen kan hämtas från projektunderlag, protokoll från projekteringsgruppens möten, statliga/kommunala utmärkelser eller byggstandarder.
3.2.7 Förbättring utöver funktionskrav	Bevisningen kan utgöras av material från projektunderlaget, specifikationer och andra dokument som visar att det finns inslag som är till nytta för boende och/eller användare. I projekteringsskedet kan det framgå av konstruktionsdokument eller -ritningar att dessa inslag har införlivats. I byggskedet kan det framgå av foton eller ritningar av den färdiga anläggningen som visar hur designkonceptet har uppfyllts eller överträffats.
3.2.8 Partnersamverkan (obligatoriskt)	Bevis för att partnersamverkan har identifierats och främjats, till exempel i rapporter eller mötesprotokoll.
3.2.9 Samhällspåverkan och samhällsnytta under byggskedet (obligatoriskt)	Bevisningen återfinns i rapporterna om bedömningarna och i plan för produktionsstyrning (CMP) eller motsvarande.
3.2.10 Genomförande av partnersamverkan under byggskedet	Lämplig bevisning måste tillhandahållas för att visa vilka relationer som har upprättats och hur omfattande de är i förhållande till projektets omfattning.

3.3 Bredare ekonomisk nytta

Syfte

Att identifiera och genomföra åtgärder som minimerar negativ ekonomisk påverkan och ökar den bredare ekonomiska nyttan under projektets byggskede och användningsskede.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
3.3.3 Främjande av ekonomisk nytta i avtal	Detta får endast uteslutas om det är helt säkerställt att det inte finns några aspekter som ska tas upp från 3.3.2.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
3.3.1 Bedömning av ekonomisk påverkan och nytta (obligatoriskt)	10
3.3.2 Betydande ekonomisk nytta (obligatoriskt)	28 (upp till)
3.3.3 Främjande av ekonomisk nytta i avtal	11
3.3.4 Involvering av lokala företag (obligatoriskt)	17		17

Bedömningskriterier

3.3.1 Bedömning av ekonomisk påverkan och nytta (obligatoriskt)

3.3.1.1 Beställaren och/eller projektörerna har gjort en bedömning av projektets ekonomiska påverkan och nytta på ett bredare plan än bara projektägarnas intressen.

Planering	Projektering	Byggskede
10

3.3.2 Betydande ekonomisk nytta (obligatoriskt)

3.3.2.1 Bedömningen visar att projektet har betydande ekonomisk nytta för samhället i stort i följande eller liknande frågor som är relevanta för projektet:

Planering	Projektering	Byggskede
28 (upp till)

	Resultat	Poäng (vardera)
(i)	Främjande av annan gynnsam utveckling	7 för varje egenskap (upp till högst 4 egenskaper)
(ii)	Ekonomisk förnyelse av det samhälle där projektet uppförs
(iii)	Skapande av nya jobb i byggbranschen, kompetenser, lärlingsutbildningar eller möjligheter till arbetslivserfarenhet
(iv)	Skapande av långsiktiga arbetstillfällen efter byggnationen och/eller kompetenshöjningar
(v)	Kortare restider

	Resultat	Poäng (vardera)
(vi)	Ökade exportmöjligheter
(vii)	Effektivitetsförbättringar som kan tillämpas på bred front
	Eller, om färre än fyra egenskaper är tillämpliga på det projekt som bedöms och betydande ekonomisk nytta från projektet för samhället i stort kan påvisas för samtliga egenskaper	28

3.3.3 Främjande av ekonomisk nytta i avtal

3.3.3.1 Där det är lämpligt har åtgärder för att främja resultaten från bedömningarna av ekonomisk påverkan och nytta inkluderats i relevant avtalsdokumentation.

Planering	Projektering	Byggskede
11

3.3.4 Involvering av lokala företag (obligatoriskt)

3.3.4.1 Beställaren har särskilda planer eller mål för att aktivt uppmuntra lokala företag att lämna anbud för arbete, under konkurrens eller på annat sätt. Dessa planer eller mål har genomförts eller uppnåtts under byggskedet. Alternativt tillhandahålls bevisning som visar varför lokala företag inte är ett lämpligt val.

Planering	Projektering	Byggskede
17		17

Vägledning

Bedömning av ekonomisk påverkan och nytta (3.3.1)

BREEAM Infrastructure överlåter åt beställaren att göra egna ekonomiska analyser, motiveringar och fatta beslut om huruvida ett projekt ska genomföras – det är beställarens ensak och BREEAM Infrastructure har ingen avsikt att göra bedömningar om den aspekten av projektutvecklingen. Det finns dock en allt vanligare uppfattning att projektgrupper bör sträva efter att leverera verklig nytta till en bredare grupp än bara beställarens begränsade intressen. En bedömning av projektets ekonomiska nytta på ett bredare plan än bara projektägarnas intressen kommer sannolikt att leda till att man identifierar möjligheter att ge högre värde till det samhälle där projektet byggs och kommer att användas.

Frågor som en sådan analys sannolikt måste omfatta för att vara av betydelse för projektet och samhället anges i 3.3.2, men den behöver inte begränsas till dessa aspekter. Syftet bör vara att studien ska vara anpassad till projektets art, plats, sammanhang och storlek och att den ska syfta till att uppnå största möjliga sociala och miljömässiga nytta för den investering som görs, utan att försvaga beställarens ekonomiska förutsättningar och nytta.

Betydande ekonomisk nytta (3.3.2)

De frågor som tas upp bör vara kopplade till det projekt som bedöms. Som exempel innebär ett vattenreningsverk vanligtvis inte kortare restider.

Involvering av lokala företag (3.3.4)

Planer eller mål för att visa aktiv uppmuntran innebär inte att man ber specifika företag att lämna anbud på grundval av var de har sitt säte. Det innebär helt enkelt att alla företag ska ges möjlighet. Att säkerställa att möjligheten annonseras på rätt ställen (som i lokaltidningar och i Europeiska unionens tidning) är ett exempel på att visa aktiv uppmuntran. Reglerna för konkurrensutsättning kan förhindra urval av anbudsgivare baserat på ort eller närhet, men de förhindrar inte att lokala företag uppmuntras att lämna anbud på samma villkor som alla andra anbudsgivare.

Att uppmuntra lokala företag att arbeta med projektet är en del av ett bredare resonemang om hur arbetena kan ge lokalsamhället mervärde ur ett kombinerat ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Efter en genomgång av ekonomisk, social och miljömässig påverkan kan användningen av lokal kompetens och

arbetskraft ge ytterligare nytta i form av stolthet och upplevt ägandeskap i samhället. När det gäller leverans av specialiserade varor eller tjänster kan ”lokalt” innebära grannländer, till skillnad från avlägsna länder i andra världsdelar.

Måttvägledning

De mått eller mål som beställaren fastställer kan omfatta andelen material och tjänster som kommer från en viss radie runt projekten (till exempel 4 mil) eller ett definierat geografiskt område (till exempel en regional gräns).

Fördelarna med att sätta upp vägledande mål om att anskaffa material och tjänster lokalt är bland annat samhällets engagemang och upplevda ägandeskap gentemot projektet, arbetstillfällen i lokalsamhället, lägre transportkostnader och minskad användning av fossila bränslen.

De vägledande mål som satts upp och mätningar av hur målen har uppnåtts kräver en motiverad geografisk definition av de lokala gränser som har fastställts för projektet. Ett exempel på ett mått för att redovisa resultat kan vara:

Andelen lokala företag eller leverantörer som har lämnat anbud på lämpliga arbetspaket. Detta kan beräknas med hjälp av en formel som:

𝐴𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑙𝑜𝑘𝑎𝑙𝑎 𝑓ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔 𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑙𝑒𝑣𝑒𝑟𝑎𝑛𝑡ö𝑟𝑒𝑟 𝑠𝑜𝑚 ℎ𝑎𝑟 𝑙ä𝑚𝑛𝑎𝑡 𝑎𝑛𝑏𝑢𝑑 𝑝å 𝑙ä𝑚𝑝𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑝𝑎𝑘𝑒𝑡

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 𝑙𝑜𝑘𝑎𝑙𝑎 𝑓ö𝑟𝑒𝑡𝑎𝑔 𝑒𝑙𝑙𝑒𝑟 𝑙𝑒𝑣𝑒𝑟𝑎𝑛𝑡ö𝑟𝑒𝑟 𝑠𝑜𝑚 𝑖𝑑𝑒𝑛𝑡𝑖𝑓𝑖𝑒𝑟𝑎𝑡𝑠 𝑠𝑜𝑚 𝑙ä𝑚𝑝𝑙𝑖𝑔𝑎 𝑓ö𝑟 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑝𝑎𝑘𝑒𝑡𝑒𝑡 × 100

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
3.3.1 Bedömning av ekonomisk påverkan och nytta (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av ett dokument med titeln ”Analys av ekonomisk nytta” eller liknande, med det innehåll som anges i 3.3.2 och i vägledningen. Alternativt kan den utgöras av en serie mindre omfattande analyser som tillsammans ger en strategisk översikt på hög nivå som utgör ett betydande bidrag till projektets programhandling och projektering. Observera att bevisningen för detta kriterium samt 3.2.1, 3.2.2 och 3.2.3 kan hämtas från resultaten av en kombinerad undersökning av ekonomisk och social påverkan och nytta.
3.3.2 Betydande ekonomisk nytta (obligatoriskt)
3.3.3 Främjande av ekonomisk nytta i avtal
3.3.4 Involvering av lokala företag (obligatoriskt)	Bevisningen kan utgöras av en kopia av beställarens åtaganden för att uppmuntra lokala företag att lämna anbud för arbete och en sammanfattning av material eller tjänster som ska upphandlas i enlighet med dessa åtaganden. Det faktum att en eller två leverantörer råkade vara lokala kan inte betraktas som tillräcklig bevisning. Alternativt kan bevisningen innefatta en beräkning och redovisning av den måttbaserade vägledningen.

4 Markanvändning och ekologi

Sammanfattning

Syftet med detta område är att främja användning av tidigare störd mark för att minimera negativ påverkan på den biologiska mångfalden och naturen i allmänhet. Det främjar utfall som ökar det ekologiska värdet genom skydd och förbättring av livsmiljöer för att främja den biologiska mångfalden, samtidigt som det i möjligaste mån främjar förbättringen av tillhörande sociala och hälsomässiga värden.

Sammanfattande tabell för området

Bedömningsindikatorer	Tillgängliga poäng
4.1 Markanvändning och värde	187
4.2 Markföroreningar och sanering	186
4.3 Skydd av biologisk mångfald	92
4.4 Förändring och förbättring av biologisk mångfald	90
4.5 Långsiktig förvaltning av biologisk mångfald	45
	600

4.1 Markanvändning och värde

Syfte

Att uppmuntra till effektiv markanvändning, minimera användningen av oexploaterad mark samt öka markvärdet på och runt projektområdet.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
4.1.1 Strategi för markanvändning	Detta kan uteslutas om det inte förekommer någon ny markanvändning alls i samband med projektet (exempelvis anläggning av en havsbaserad vindkraftspark som endast använder befintliga anläggningar på land).
4.1.2 Alternativ för projektets placering	Detta kan endast uteslutas i situationer där beställaren kan påvisa att det inte har funnits något val när det gäller projektets placering, för projekt som omfattar strukturer som är nödvändiga för hälsa och säkerhet (till exempel navigationsutrustning längs kusten eller i havet, eller förbättringar av reningsverk) eller för att möjliggöra tillträde till en plats för utbildning eller rekreation för allmänheten.
4.1.3 Beaktande av alternativ för projektets placering
4.1.4 Platsens lämplighet	Detta får endast uteslutas för projekt där det kan påvisas att platsens lämplighet inte är relevant, till exempel vid marksanering.
4.1.5 Motivering av platsens lämplighet
4.1.6 Effektiv markanvändning	Uteslut för renoveringsprojekt som inte innebär någon förändring av markexploateringen eller användningen av havsbottnen för de anläggningar som ska renoveras eller för projekt där projektgruppen har säkerställt att det inte finns möjlighet att ta hänsyn till markexploateringen.
4.1.7 Val av tillfällig mark	Uteslut endast om projektgruppen kan påvisa att ingen mark används för tillfälliga anläggningar. Ett exempel kan vara en havsbaserad vindkraftspark där all landbaserad verksamhet använder befintliga anläggningar som fabriker, vägar och hamnar.
4.1.8 Tillfällig markanvändning
4.1.9 Tidigare användning av platsen	Uteslut endast för havsbaserade och kustnära projekt där ingen mark på land används.
4.1.10 Bevarande av jordarter och andra resurser på platsen	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
4.1.1 Strategi för markanvändning	3
4.1.2 Alternativ för projektets placering	27
4.1.3 Beaktande av alternativ för projektets placering	27
4.1.4 Platsens lämplighet	27 (upp till)
4.1.5 Motivering av platsens lämplighet	27
4.1.6 Effektiv markanvändning		26
4.1.7 Val av tillfällig mark	2	2	4
4.1.8 Tillfällig markanvändning			8
4.1.9 Tidigare användning av platsen	20 (upp till)
4.1.10 Bevarande av jordarter och andra resurser på platsen	14

Bedömningskriterier

4.1.1 Strategi för markanvändning

4.1.1.1 Projektunderlaget innehåller instruktioner om att överväga hur man ska balansera en effektiv markanvändning med andra prioriterade områden.

Planering	Projektering	Byggskede
3

4.1.2 Alternativ för projektets placering

4.1.2.1 Beställaren har samlat in tillräckligt med relevant information för att kunna fatta lämpliga och medvetna beslut om projektets placering.

Planering	Projektering	Byggskede
27

4.1.3 Beaktande av alternativ för projektets placering

4.1.3.1 Det har funnits en påvisbar process för att överväga respektive fördelar med de olika alternativen för projektets placering.

Planering	Projektering	Byggskede
27

4.1.4 Platsens lämplighet

4.1.4.1 Skrivbords- och fältstudier har genomförts för att hjälpa beställaren bekräfta att den valda platsen är lämplig.

Planering	Projektering	Byggskede
27 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Heltäckande skrivbordsstudie.	19
(b)	Heltäckande insamling av information, grundlig skrivbordsstudie och rundvandring på plats.	27

4.1.5 Motivering av platsens lämplighet

4.1.5.1 Det har funnits en tydlig process för att utvärdera de viktigaste riskerna och möjligheterna på platsen.

Planering	Projektering	Byggskede
27

4.1.6 Effektiv markanvändning

4.1.6.1 Markexploateringen för utformningen av olika system, processer och planritningar för de planerade arbetena har beräknats, och dessa beräkningar har påverkat projekteringsprocessen och den slutliga utformningens effektivitet i fråga om markanvändning.

Planering	Projektering	Byggskede
	26

4.1.7 Val av tillfällig mark

4.1.7.1 En formell process för att välja ut tillfällig mark för anläggningsarbete har använts.

Planering	Projektering	Byggskede
2	2	4

4.1.8 Tillfällig markanvändning

4.1.8.1 Byggproduktionsgruppen har effektivt utnyttjat de markresurser som har ställts till deras förfogande och

minimerat långsiktig negativ påverkan från det tillfälliga markanspråket av grönområden under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
		8

4.1.9 Tidigare användning av platsen

4.1.9.1 Platsen har använts för bebyggelse sedan tidigare.

Planering	Projektering	Byggskede
20 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Sedan tidigare bebyggd till 25 % eller mer	4
(b)	Sedan tidigare bebyggd till 50 % eller mer	12
(c)	Sedan tidigare bebyggd till 75 % eller mer	20
(d)	Renoveringsprojekt	20

4.1.10 Bevarande av jordarter och andra resurser på platsen

4.1.10.1 Vid valet av plats och utformningen av projektet har man förutom den faktiska markexploateringen också tagit hänsyn till bevarandet av matjord, alv, havsbottnens geologi samt bevarandet eller användningen av mineraltillgångar på platsen.

Planering	Projektering	Byggskede
14

Vägledning

Alternativ för projektets placering (4.1.2)

Inom anläggningsbranschen finns det ofta få eller inga valmöjligheter när det gäller projektets placering – till exempel en ombyggnad av en motorväg eller en spårförgrening. Det finns dock projekt där det av en rad olika skäl finns möjligheter att göra ett aktivt val av placering – till exempel fyrar, småbåtshamnar vid kanaler eller floder, vattenreningsverk eller en ny reservoar. Det är alltså en utmaning för beställarna att aktivt överväga frågor om platsens egenskaper, miljöfrågor och översvämningsrisker i sitt val av den lämpligaste placeringen av projektet.

Platsens lämplighet (4.1.4)

Förutom platsbesök kan information om tidigare användning av mark eller havsbotten ha samlats in genom undersökningar av historiska kartor och sjökort. I vissa länder finns det kommersiellt tillgängliga rapporter om platsens förutsättningar som sammanfattar en rad tidigare insamlade uppgifter. Nationella myndigheter eller organ kan också tillhandahålla bakgrundsinformation om känslighet och markförhållanden på platsen.

Undersökningarna bör också omfatta en bedömning av nuvarande planeringspolicyer eller riktlinjer för resursutveckling.

Motivering av platsens lämplighet (4.1.5)

Den insamlade informationen från 4.1.4 måste analyseras systematiskt så att de viktigaste riskerna och möjligheterna på platsen kan fastställas. Detta kan, men måste inte, innebära att olika områden har tilldelats poäng eller betydelse. Det avgörande är att man har fått en förståelse för platsens egenskaper för att kunna utforma exploateringen på lämpligt sätt. En sådan undersökning kan leda till att man väljer en annan plats, det vill säga att processen leder till att den aktuella platsen är en annan än den ursprungliga föreslagna platsen.

Effektiv markanvändning (4.1.6)

Även om det alltid är viktigt att använda mark effektivt, är det tydligt att en minimering av markanvändningen under vissa omständigheter faktiskt ökar den negativa påverkan på andra områden av miljömässig och social betydelse. I Irland används till exempel allt oftare konstruerade våtmarker som reningsverk för avloppsvatten.

De konstruerade vattenbäddarna tar visserligen upp mark, men de är skapade på ett sådant sätt att stigarna runt omkring kan användas som rekreationsområden och energiförbrukningen för ”anläggningarna” är låg – de har en total installerad effekt på 6 kW och körs under några få timmar varje dag. Denna lösning ”byter” markanvändning mot lägre energiförbrukning och anses vara en mer hållbar lösning än konventionella anläggningar – när marken och topografin passar för användningen.

Val av tillfällig mark (4.1.7)

Entreprenörerna får ibland ansvara för att införskaffa ytterligare mark för arbetsområdet, lagringsplatser för avfall och lagerplatser. Detta gäller främst tillfällig markanvändning, särskilt om man vid val och användning av inhägnade arbetsområden och områden för materialförvaring har tagit hänsyn till miljön, och om man har gjort ansträngningar för att minimera markexploateringen för tillfälliga arbetsområden och arbeten.

Måttvägledning

Detta kan bedömas genom att man beräknar markexploateringen för tillfälliga konstruktioner i förhållande till den totala markexploateringen för både varaktiga och tillfälliga konstruktioner, med hjälp av ett mått som:

Procentandel av det tillfälliga markanspråket (anläggningsarbeten) i förhållande till den totala tillfälliga och permanenta markanspråket för alla anläggningsarbeten. Kan beräknas med hjälp av en formel som:

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑚𝑎𝑟𝑘𝑎𝑛𝑠𝑝𝑟å𝑘 𝑓ö𝑟 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑒𝑡 – 𝑝𝑒𝑟𝑚𝑎𝑛𝑒𝑛𝑡 𝑚𝑎𝑟𝑘𝑎𝑛𝑠𝑝𝑟å𝑘 𝑣𝑖𝑑 𝑓ä𝑟𝑑𝑖𝑔𝑠𝑡ä𝑙𝑙𝑡 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑒

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑚𝑎𝑟𝑘𝑎𝑛𝑠𝑝𝑟å𝑘 𝑓ö𝑟 𝑝𝑟𝑜𝑗𝑒𝑘𝑡𝑒𝑡 𝑚𝑒𝑑 𝑎𝑣𝑠𝑒𝑒𝑛𝑑𝑒 𝑝å 𝑏å𝑑𝑒 𝑘𝑜𝑛𝑠𝑡𝑟𝑢𝑘𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑟 𝑜𝑐ℎ 𝑑𝑟𝑖𝑓𝑡 𝑎𝑣 𝑓ä𝑟𝑑𝑖𝑔𝑠𝑡ä𝑙𝑙𝑡 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑒 × 100

Det resulterande värdet av detta mått ska vara så lågt som möjligt och bevis för de åtgärder som har vidtagits för att minska det ska tillhandahållas. Denna beräkning kan också kompletteras med en klassificering av den tidigare användningen av den mark som tas i anspråk för tillfälliga arbeten. Precis som permanent markexploatering bör tillfällig markexploatering inte utnyttja mark med hög biologisk mångfald och den bör inte heller hindra eller ta upp offentliga gångvägar eller aktiva gemensamhetsytor.

Tidigare användning av platsen (4.1.9)

Uppförande av anläggningsprojekt på tidigare exploaterade områden bidrar till förnyelse, vilket kan ge nytt liv åt lokalsamhällen och bevara oexploaterad mark (som ibland kallas ”greenfield” eller ”nyexploatering”).

Återanvändning av mark ligger i linje med politiska riktlinjer, de aktuella tankegångarna kring planering och följer principerna för hållbar utveckling.

Sådana redan exploaterade områden (som ibland kallas ”brownfield”), särskilt i industri- eller stadsområden, kan dock också vara av ett särskilt ekologiskt och/eller historiskt intresse. De kan erbjuda tillfälliga öppna ytor som är särskilt uppskattade i ett visst område och ett ”brownfield” skulle kunna behöva ersättas med permanenta öppna ytor i stället för att exploateras. För att ta hänsyn till detta har definitionerna av begreppen oexploaterad mark (”greenfield”) och tidigare exploaterad mark (”brownfield”) anpassats i enlighet med detta och anges i definitionerna nedan.

Integrerade infrastrukturområden som är ”gröna”, exempelvis gräsmattor eller vallar som ingår i projektområdet eller platsens avgränsning, bör beaktas i poängsättningen och om de exempelvis utgör 45 % av platsen ska området poängsättas som > 50 % tidigare exploaterad och inte > 75 %.

Om en plats som håller på att exploateras omfattas av de undantag som anges nedan i definitionen av ”tidigare exploaterad” ska den behandlas som en oexploaterad plats (”greenfield”) och tilldelas noll poäng.

Bevarande av jordarter och andra resurser på platsen (4.1.10)

Detta kriteriums syfte är att man ska undvika de mest värdefulla och/eller mest produktiva jordarna. Jordarter kan ha ett högt värde på grund av de habitat de främjar, den roll de spelar för miljöns kvalitet i stort, det kol de binder eller helt enkelt för att de har höga värden i sig själva. Att inte använda jord och mineraler på grund av att de är av dålig kvalitet kan också ge poäng, men bevis för detta måste läggas fram – ”bästa användning” kan vara att inte använda jord och mineraler, vilket också minimerar miljöpåverkan från schaktning, transport och/eller bortskaffande av schaktmassor.

Observera: Ytterligare poäng för utarbetande och genomförande av en plan för hantering av jord och för återanvändning av matjord och alv finns i 7.4 Cirkulär användning av byggprodukter.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
4.1.1 Strategi för markanvändning	Bevisningen hämtas sannolikt från avtalshandlingarna. Bevisningen måste vara anpassad till projektets art, plats, sammanhang och storlek. En två sidor lång sammanfattande rapport är inte tillräckligt för ett miljardprojekt, medan en detaljerad analys på 100 sidor i regel inte är rimlig för projekt med ett värde på runt 15 miljoner kronor.
4.1.2 Alternativ för projektets placering	Bevisning måste tillhandahållas som påvisar att alla alternativ har övervägts noga.
4.1.3 Beaktande av alternativ för projektets placering
4.1.4 Platsens lämplighet	Bevisningen ska helst utgöras av en enda, heltäckande skrivbordsstudie. Det kan hända att informationen är en sammanställning av befintliga platsbedömningar, -undersökningar och -utvärderingsrapporter (såsom arkeologiska eller geotekniska rapporter och datasökningar). Skrivbordsstudien ska innehålla information som är relevant för andra delar av BREEAM Infrastructure-bedömningen. Alternativt kan skrivbordsstudier identifiera aspekter från tidigare genomförda undersökningar. Det är möjligt att en del av informationen kan inhämtas genom miljöbedömningen. Observera att för att bedömas som ”heltäckande” ska rapporterna inte bara innehålla information om geologisk miljö, utan även en allmän bedömning av platsen med avseende på riktlinjer för anläggning, miljö och planeringspolicyer. Rapporten bör identifiera brister i den information som finns tillgänglig.
4.1.5 Motivering av platsens lämplighet
4.1.6 Effektiv markanvändning	Det måste påvisas att särskild uppmärksamhet, utöver vad som är normal praxis, har ägnats åt utformningen av projektet, med en uttrycklig avsikt att effektivisera markexploateringen.
4.1.7 Val av tillfällig mark	Bevisningen kan hämtas från utvärderingen av alternativ: beräkningar som härrör från alternativa utformningar av platsen, inbegripet identifierade miljörestriktioner; jämförelser mellan mark som gjorts tillgänglig för byggproduktionsgruppen och mark som faktiskt använts; planer; riktlinjer för platsen; en metodbeskrivning för uppförandet av arbetsplatsen; och foton. Bevisningen kan också omfatta de områden där tillfällig markexploatering har undvikits för att förhindra störningar, exempelvis genom att avgränsa skogsområden eller grönremsor från området. Foton kan också utgöra bevisning för markanvändning. Alternativt kan bevisningen innefatta en beräkning och redovisning av den måttbaserade vägledningen.
4.1.8 Tillfällig markanvändning
4.1.9 Tidigare användning av platsen	Bevisningen kan bestå av beräkningar som härrör från platsens utformning eller information från miljöbedömningen, historiska foton och kartor. Foton kan också utgöra bevisning för befintlig markanvändning.
4.1.10 Bevarande av jordarter och andra resurser på platsen	Bevisningen kan utgöras av en plan för jordresurser, dokumenterade uttalanden i lämpliga rapporter eller mötesanteckningar om optimal jordanvändning.

Definitioner

Tidigare exploaterad mark (”brownfield”)

Tidigare exploaterad mark (”brownfield”) är ett område som tidigare har använts för bebyggelse och där denna användning fortfarande är tydlig i form av byggnader eller konstruktioner eller rester av dessa, där det finns en stor omfattning av bearbetade markytor eller där det förekommer mark- eller grundvattenföroreningar från verksamhet som bedrivits på platsen. Platsen kan vara förorenad, men måste inte vara det. Tidigare exploaterad mark är områden som enligt Concerted Action on Brownfield and Economic Regeneration Network (CABERNET) (2007):

• har påverkats av tidigare användning av platsen eller omgivande mark

• är övergivna eller underutnyttjade

• huvudsakligen finns i helt eller delvis utvecklade stadsområden

• kan ha verkliga eller upplevda föroreningsproblem

• kräver ingrepp för att åter kunna användas.

När det gäller exploatering på tidigare använd mark är en användbar definition följande:

”Tidigare exploaterad mark är mark där det finns eller har funnits en permanent konstruktion, inbegripet inhägnaden av den bebyggda marken samt all tillhörande fast infrastruktur på markytan.”

Undantag från ”tidigare exploaterad mark” är bland annat:

• mark som används eller har använts för lantbruks- eller skogsbruksbyggnader

• mark som har utnyttjats för mineralutvinning eller avfallsdeponi där återställning har genomförts med åtgärder enligt särskilda bestämmelser

• mark i bebyggda områden, exempelvis parker, rekreationsområden och koloniträdgårdar, som även om

den kan innehålla stigar, paviljonger och andra byggnader inte tidigare har varit bebyggd

• mark som tidigare har använts men där återstoderna av de permanenta konstruktionerna eller de fasta ytorna med tiden har smält in i landskapet (i en sådan utsträckning att man rimligtvis kan se dem som en del av den naturliga miljön).

Om exploateringen gäller mark som omfattas av ovanstående undantag ska den behandlas som oexploaterad mark (”greenfield”).

Oexploaterad mark (”greenfield”)

Oexploaterad mark (”greenfield” eller ”nyexploatering”) är ett område som i huvudsak är täckt av vegetation, vare sig den är naturlig eller odlad, utan några bevis på omfattande bebyggelse från senare tid (även om det kan omfatta områden av arkeologisk betydelse), eller där användningen i huvudsak har begränsats till jordbruk, trädgårdar, parker eller idrottsplaner.

4.2 Markföroreningar och sanering

Syfte

Att uppmuntra lämplig användning av mark som är påverkad av föroreningar samt att främja hållbar sanering av mark och grundvatten.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
4.2.2 Ytterligare bedömning av föroreningar	Detta kan endast uteslutas om den formella undersökningen i 4.2.1 indikerade att ytterligare undersökningar vore onödiga eller olämpliga.
4.2.3 Specialister på markföroreningar	Om inga undersökningar har utförts som en del av 4.2.1 är det osannolikt att detta kan uteslutas. Beslutet att utesluta detta beror på utfallet av den formella undersökningen i 4.2.1 eller på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.2.4 Förfaranden för hantering av markföroreningar	Om inga undersökningar har utförts som en del av 4.2.1 är det osannolikt att detta kan uteslutas. Beslutet att utesluta detta beror på utfallet av den formella undersökningen i 4.2.1 eller på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.2.5 Utvärdering av saneringsalternativ	Uteslut om sanering inte ingår i omfattningen av det arbete som bedöms för certifiering. Om inga undersökningar har utförts som en del av 4.2.1 är det osannolikt att detta kan uteslutas. Beslutet att utesluta detta beror på utfallet av den formella undersökningen i 4.2.1 eller på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.2.6 Förekomst av gaser i marken	Uteslut om undersökningen enligt 4.2.1 visar att inga gaser förekommer i marken. Om inga undersökningar har utförts som en del av 4.2.1 är det osannolikt att detta kan uteslutas. Beslutet att utesluta detta beror på utfallet av den formella undersökningen i 4.2.1 eller på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.2.7 Implementering av saneringsåtgärden	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.2.8 Saneringsåtgärdens långsiktiga effekt	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.2.9 Förebyggande av framtida föroreningar	Detta kan uteslutas om inga föroreningar har identifierats på platsen och ingen sanering var nödvändig samt om det inte förekommer någon ny eller befintlig användning på eller nära platsen som involverar potentiella föroreningar.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
4.2.1 Bedömning av föroreningsrisker (obligatoriskt)		8
4.2.2 Ytterligare bedömning av föroreningar		14 (upp till)
4.2.3 Specialister på markföroreningar		27
4.2.4 Förfaranden för hantering av markföroreningar		14 (upp till)
4.2.5 Utvärdering av saneringsalternativ		38 (upp till)
4.2.6 Förekomst av gaser i marken		27 (upp till)
4.2.7 Implementering av saneringsåtgärden			17
4.2.8 Saneringsåtgärdens långsiktiga effekt		30 (upp till)
4.2.9 Förebyggande av framtida föroreningar		11

Bedömningskriterier

4.2.1 Bedömning av föroreningsrisker (obligatoriskt)

4.2.1.1 Skrivbordsstudien från 4.1.4 var en formell undersökning som bedömde risker och påföljder som kan kopplas till marken eller havs-/sjöbottnen. Den omfattar antingen aspekter gällande mark, grundvatten, gas, kvarlämnade strukturer skapade av människor och användning av närliggande mark, eller så har den utökats till en formell, lämpligt specificerad undersökning. Den studie som krävs för detta behöver inte vara densamma som används i 4.1.4.

Planering	Projektering	Byggskede
	8

4.2.2 Ytterligare bedömning av föroreningar

4.2.2.1 Undersökningen går utöver kraven i 4.2.1 med syfte att ge ytterligare underlag för beslutsfattandet kring projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
	14 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Omfattande insamling av information genom skrivbordsstudier, rundvandringar på plats eller undervattensinspektioner samt bedömning av informationens lämplighet i förhållande till risken.	6
(b)	Skrivbordsstudien innehåller dessutom visuella och beskrivande illustrationer av kopplingarna mellan föroreningskällor, spridningsvägar och mottagare på platsen.	14

4.2.3 Specialister på markföroreningar

4.2.3.1 Om det i de undersökningar som nämns i 4.2.1 och 4.2.2 framkommer att det kan förekomma föroreningar på platsen har en lämpligt erfaren auktoriserad specialist på förorenad mark konsulterats.

Planering	Projektering	Byggskede
	27

4.2.4 Förfaranden för hantering av markföroreningar

4.2.4.1 I de fall föroreningar förekom på platsen har platsen bedömts i enlighet med lämpliga lokala förfaranden för hantering av markföroreningar, eller, om sådana inte finns, i enlighet med annan internationellt erkänd bästa praxis.

Planering	Projektering	Byggskede
	14 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	En rapport som fastställer riskbedömningen	9
(b)	En rapport som utvärderar genomförbara saneringsalternativ och fastställer den mest lämpliga saneringsstrategin för platsen	14

4.2.5 Utvärdering av saneringsalternativ

4.2.5.1 I de fall föroreningar förekom på platsen och saneringen ingick i omfattningen av det arbete som bedöms ska det finnas bevis för att ett av följande utfall har uppnåtts.

Planering	Projektering	Byggskede
	38 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Genomförbara saneringsalternativ har utvärderats och den mest lämpliga saneringsstrategin har fastställts för platsen i samråd med en lämplig sakkunnig.	18
(b)	Saneringsåtgärden har undanröjt eller eliminerat behovet av deponi och det material som avlägsnades i samband med saneringen användes i andra byggprojekt (förutom uppförande eller täckning av deponier).	28
(c)	I de fall saneringsåtgärderna har utvärderats och godkänts av lämplig sakkunnig var den valda saneringsåtgärden mer omfattande än tillsynsmyndighetens minimikrav och utgick antingen från innovativ teknik eller innovativ tillämpning av befintlig teknik eller ökade den potentiella nyttan med projektplatsen utöver det aktuella projektet.	38

4.2.6 Förekomst av gaser i marken

4.2.6.1 Om det förekommit gaser i marken finns det bevisning för att riskminimering och riskhantering har skett och genomförts fullt ut.

Planering	Projektering	Byggskede
	27 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Ja	11
(b)	Ja, och projekteringen och genomförandet har inte varit en engångsinsats utan uppföljning eller kontroller.	27

4.2.7 Implementering av saneringsåtgärden

4.2.7.1 Påverkan från implementeringen av saneringsåtgärden har utvärderats och lämpliga kontrollåtgärder har vidtagits.

Planering	Projektering	Byggskede
		17

4.2.8 Saneringsåtgärdens långsiktiga effekt

4.2.8.1 Effekten av och hållbarheten hos saneringsåtgärden samt underhåll och övervakning av den har beaktats under projektets livslängd och efteråt, och operativ information har förmedlats till driftansvarig.

Planering	Projektering	Byggskede
	30 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Viss bevisning	10
(b)	Bevisning har sammanställts i en valideringsrapport och drifthandböcker	25
(c)	Utöver en valideringsrapport och drifthandböcker finns det garantier och försäkringar	30

4.2.9 Förebyggande av framtida föroreningar

4.2.9.1 Åtgärder för föroreningskontroll finns för att förhindra framtida föroreningar på platsen.

Planering	Projektering	Byggskede
	11

Vägledning

Bedömning av föroreningsrisker (4.2.1)

Detta tas upp när en plats har valts för projektet. En lämplig formell skrivbordsstudie måste utföras för att fastställa om en plats potentiellt kan vara förorenad.

En formell skrivbordsstudie ska omfatta en genomgång av publicerade data och undersökningar på plats och ska som minst omfatta följande aspekter:

• identifiering av tillämpligt regelverk för platsen eller området

• översyn av historiska kartor

• översyn av den underliggande geologin och hydrogeologin

• rundvandring på platsen.

Studien bör omfatta en preliminär kvalitativ riskbedömning baserad på ovanstående uppgifter följt av en övergripande identifiering av potentiellt miljöansvar som gäller för platsen.

Här ska den information som identifierats i den studie som omfattas av 4.1.4 användas, men informationen kan vara otillräcklig för att göra riskbedömningen trovärdig och mer arbete kan behöva utföras.

Observera att i vissa fall kan 4.1.4 och 4.2.1 besvaras av samma studie – det beror på hur utvecklingen av projektet har organiserats och på de alternativ som finns tillgängliga för beställaren.

Ytterligare bedömning av föroreningar (4.2.2)

Det är viktigt att göra en fysisk inspektion av platsen i form av en rundvandring för att förstå platsens dynamik. Rundvandringar och undersökningar måste utföras innan projekteringsprocessen inleds så att man kan ta hänsyn till resultaten i utformningen av projektet.

Specialister på markföroreningar (4.2.3)

En lämpligt erfaren auktoriserad specialist på förorenad mark är en erkänd sakkunnig och har lämplig relevant yrkeserfarenhet av markföroreningar.

Förfaranden för hantering av markföroreningar (4.2.4)

Ingen särskild vägledning tillhandahålls.

Utvärdering av saneringsalternativ (4.2.5)

Användning av behandlingsanläggningar för förorenad jord uppmuntras, men den resulterande produkten måste återföras till nyttjandekedjan och får inte bara användas som täck- eller byggmaterial för deponiprojekt.

En innovativ teknik eller tillämpning kan till exempel innebära:

• att den kan definieras som en ny tillämpning i landet eller regionen

• att det finns annan väsentlig information, som redovisad forskning, som påvisar att det rör sig om en innovation.

Vilken teknik som är lämpligast beror på förhållandena på platsen, föroreningens typ och omfattning och den avsedda användningen. Att ”gräva ner och stänga in på plats” omfattar täckskikt och vertikala barriärer (som slurry) som kan innesluta föroreningar men inte bryta ner dem. Cementbaserad teknik (stabilisering eller solidifiering) kan immobilisera föroreningar i flera decennier eller längre. Fysiska saneringsprocesser kan resultera i koncentrerade rester eller överföring av föroreningar till alternativa medier (till exempel jordtvätt och termisk behandling). Biologiska saneringsprocesser bryter ner eller förändrar organiska föroreningar i mark eller grundvatten till mindre rörliga eller mindre skadliga former (biologisk rening). Kemiska saneringsmetoder innebär att man tillsätter kemikalier i marken eller grundvattnet för att göra föroreningarna mindre skadliga.

I varje enskilt fall bör den mest hållbara saneringsåtgärden identifieras genom en utvärdering av alternativen.

Förekomst av gaser i marken (4.2.6)

Detta omfattar skyddsåtgärder i marken eller i byggnader och strukturer.

Skydd mot farliga gaser kan uppnås genom att man skapar barriärer som förhindrar att de tränger in i byggnader eller rör sig mellan platser, eller genom att man skapar möjliga vägar genom vilka gaserna kan ventileras på ett säkert sätt.

Verifiering kan komma att kräva långsiktig övervakning av möjliga spridningsvägar eller godkända kontrollpunkter för att säkerställa att föroreningsnivåerna inte stiger ytterligare (exempelvis på grund av att vissa saneringsprocesser kan drabbas av ”bakslag”) och/eller för att bekräfta att föroreningsvärdena minskar, vilket är ett särskilt krav för övervakad naturlig reduktion.

Ofta genomförs ingen externt verifierad validering av saneringen och det finns fortfarande begränsat med information om många saneringsteknikers resultat på lång sikt.

Implementering av saneringsåtgärden (4.2.7)

Alla lämpliga kontrollåtgärder bör ha vidtagits för buller, damm och föroreningskontroll under saneringsfasen. När det gäller transport av förorenad jord till annan plats skulle detta till exempel innebära att hjul tvättas, att täckväv används och att relevant dokumentation tillhandahålls. Åtgärderna på plats kan omfatta avspärrning och skyltning av föroreningen samt säkerställande av att föroreningen inte kan läcka eller förflytta sig. Saneringsprocessen bör inte medföra några betydande negativa konsekvenser.

Förvaring av material på plats före bortskaffande kan omfattas av relevanta kontroller av avfallshantering och därför kommer lämpliga tillstånd, licenser eller dispenser att krävas. Avfallshantering behandlas i Resurser, men verksamhet som omfattar lagring och insamling av avfall bör också registreras i avfallsplanen.

Saneringsåtgärdens långsiktiga effekt (4.2.8)

Det bör finnas bevis som styrker saneringsåtgärdens varaktighet och normala underhållsbehov. Exploateringens beräknade livslängd får inte vara längre än livslängden för saneringsåtgärden. Långsiktig övervakning krävs för att säkerställa vissa lösningars fortsatta effekt, däribland naturlig reduktion, genomsläppliga reaktiva barriärer, slurrybarriärer och pågående processbaserade behandlingar av grundvatten.

Övervakningen beror på vilken typ av saneringsmetod som valts och dess beräknade livslängd. Om övervakning är nödvändig bör det också finnas beredskapsplaner om övervakningsdata skulle visa på fel eller försämringar i saneringsåtgärden.

Förebyggande av framtida föroreningar (4.2.9)

Detta gäller alla eventuella föroreningar till följd av den nya användningen av platsen eller annan potentiellt förorenande användning i anslutning till platsen. Sannolikheten för föroreningar, hur allvarlig en eventuell förorening skulle vara och vilken typ av förebyggande åtgärder som ska ha vidtagits beror på projektets art och bör bedömas därefter.

Vid projektering av nya anläggningar, till exempel offshore-ledningar, olje- och gasproduktionsanläggningar, bränsletankar, avfallslager, kemikalieförråd eller processer där kemikalier används, bör ny infrastruktur anläggas i enlighet med gällande standarder för att förhindra framtida förorening av mark och grundvatten. Om den aktuella platsen har sanerats men det finns ett angränsande område som kan vara förorenat och det finns en risk för att föroreningarna läcker därifrån till platsen med återkontaminering som följd, ska det finnas bevisning för att åtgärder har vidtagits för att hantera denna risk.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
4.2.1 Bedömning av föroreningsrisker (obligatoriskt)	Bevisningen bör omfatta en förhandsstudie med en riskbedömning av föroreningar som påverkar nuvarande och framtida mottagare, inbegripet en bedömning av hur förslagen i studien kommer att påverka eventuella kopplingar mellan källa, spridningsväg och receptor. Detta representeras bäst i en översiktlig konceptuell modell av platsen.
4.2.2 Ytterligare bedömning av föroreningar

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
4.2.3 Specialister på markföroreningar	Bevisningen kan omfatta ytterligare rapporter eller anteckningar från diskussioner med en specialist, eller till och med en specialist på markförhållanden, som verifierar de inledande resultaten och vid behov identifierar strategier för att hantera föroreningar.
4.2.4 Förfaranden för hantering av markföroreningar	Bevisningen kan utgöras av en saneringsstrategi som beskriver de metoder och värden som ska uppnås.
4.2.5 Utvärdering av saneringsalternativ	Bevisningen kan även här utgöras av en saneringsstrategi och en handlingsplan som har godkänts av en relevant lokal eller nationell myndighet, förvaltning eller tillsynsmyndighet. Det krävs också bevis för eventuella relevanta tillstånd, licenser eller dispenser. För att få full poäng måste den innovativa tekniken uppfylla de kriterier som anges ovan.
4.2.6 Förekomst av gaser i marken	Bevisningen omfattar sannolikt uppgifter från projekteringen och en övervakningsplan.
4.2.7 Implementering av saneringsåtgärden	Kontrollåtgärder, övervakningsdata, myndighetsbesök och -åtgärder samt avfallshantering bör dokumenteras, och denna dokumentation bör finnas tillgänglig för att påvisa att åtgärderna har genomförts. Det kan vara en SWMP, annan dokumentation från platsen (fotografisk eller av annan typ), följesedlar, transportintyg, fraktsedlar eller fakturor.
4.2.8 Saneringsåtgärdens långsiktiga effekt	Bevisningen bör påvisa att saneringsåtgärden på lämpligt sätt uppfyller de krav som anges i vägledningen ovan.
4.2.9 Förebyggande av framtida föroreningar	Bevisningen kan påvisa att rekommendationerna från en eventuell saneringsstrategi har implementerats, inbegripet tillhandahållande av lämplig övervakningsutrustning. Bevisning kan utgöras av ritningar eller foton som visar den installerade utrustningen.

4.3 Skydd av biologisk mångfald

Syfte

Att i möjligaste mån undvika förlust av biologisk mångfald samt, när detta är oundvikligt, begränsa negativ påverkan på den biologiska mångfalden till följd av projektet.

Bedömningens tillämpningsområde

Endast de kriterier som anges i tabellen nedan får uteslutas från bedömningar. Alla andra kriterier är obligatoriska.

Bedömningskriterier	Riktlinjer för uteslutning
4.3.1 Skallkrav: Undersökningar gällande skyddade arter	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.3.2 Skallkrav: Skadliga eller invasiva arter	Om inga undersökningar har gjorts för att identifiera skadliga eller invasiva arter är det osannolikt att detta kan uteslutas. Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på undersökningarnas utfall eller på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.3.3 Undersökning och utvärdering av ekologiskt värde	Beslutet om att utesluta detta kriterium beror på projektets art, omfattning, plats och kontext.
4.3.5 Ytterligare samråd med naturskyddsorganisationer	Om det vid det inledande samrådet i 4.3.4 har konstaterats att det inte finns några naturskyddsfrågor att ta hänsyn till kan 4.3.5 uteslutas för projekterings- och byggskedet.
4.3.6 Mark med högt ekologiskt värde	Detta kan endast uteslutas om projektet omfattar strukturer som är nödvändiga för hälsa och säkerhet (exempelvis navigationsutrustning längs kusten), för att möjliggöra tillträde till en plats för utbildning eller rekreation för allmänheten, eller för renoveringsprojekt som råkar ligga i områden med högt ekologiskt värde. För en bedömning av Endast projektering eller för arbeten i stadskärnor inom ramen för program för offentliga utrymmen kan detta uteslutas i situationer där projektören inte har haft något inflytande över valet av plats. Bevisning för detta hämtas från förstudien.
4.3.8 Hantering av negativ påverkan på befintliga ekologiska värden	Detta kan endast uteslutas om undersökningarna visar att det inte finns några befintliga ekologiska särdrag på platsen.
4.3.9 Övervakning av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation	Detta kan endast uteslutas om undersökningarna visar att det inte finns några befintliga ekologiska särdrag på platsen.
4.3.10 Framgångsrikt genomförande av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation	Uteslut om bedömningens tidsschema inte tillåter insamling av slutgiltiga övervakningsdata.

Poängsammanfattning

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
4.3.1 Skallkrav: Undersökningar gällande skyddade arter	–
4.3.2 Skallkrav: Skadliga eller invasiva arter		–
4.3.3 Undersökning och utvärdering av ekologiskt värde	18
4.3.4 Inledande samråd med naturskyddsorganisationer (obligatoriskt)	4
4.3.5 Ytterligare samråd med naturskyddsorganisationer		2	2
4.3.6 Mark med högt ekologiskt värde	17
4.3.7 Ekologisk arbetsplan (obligatoriskt)	4	4	4
4.3.8 Hantering av negativ påverkan på befintliga ekologiska värden		18 (upp till)

Bedömningskriterier	Planering	Projektering	Byggskede
4.3.9 Övervakning av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation			8
4.3.10 Framgångsrikt genomförande av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation			11

Bedömningskriterier

4.3.1 Skallkrav: Undersökningar gällande skyddade arter

4.3.1.1 Beställaren har specificerat lämpliga undersökningar gällande skyddade växt- och djurarter samt tillhandahållit resurser för att genomföra dem på ett effektivt sätt.

Planering	Projektering	Byggskede
–

4.3.1.2 Lämpliga undersökningar gällande skyddade växt- och djurarter har genomförts i varje skede av projektet.

4.3.1.3 Om skyddade växt- och djurarter har påträffats på projektområdet eller på tillfälliga arbetsområden har planer för att skydda dessa:

a. upprättats och godkänts

b. övervakats och uppnåtts under alla undersökningar, förberedelser och byggnadsarbeten på platsen.

4.3.2 Skallkrav: Skadliga eller invasiva arter

4.3.2.1 Om invasiva djur- eller växtarter eller skadligt ogräs har påträffats på platsen har en metodbeskrivning (eller motsvarande) för kontroll och hantering av dem:

a. upprättats och godkänts innan byggskedet inleds

b. övervakats och uppnåtts under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
	–

4.3.3 Undersökning och utvärdering av ekologiskt värde

4.3.3.1 En sakkunnig ekolog har utsetts i ett skede som garanterar inflytande på beslut om allmän och detaljerad utformning av platsen och, där det är nödvändigt för att säkerställa att möjligheterna till skydd och förbättring kan förverkligas, inflytande på strategiska planeringsbeslut.

Planering	Projektering	Byggskede
18

4.3.3.2 Innan projektfasen Förstudie avslutas har en sakkunnig ekolog utfört en undersökning och utvärdering av området och dess influensområde på lämplig nivå för att fastställa det ekologiska utgångsläget, bland annat:

a. nuvarande och potentiellt ekologiskt värde och förhållande för området och relaterade områden inom influensområdet

b. direkta och indirekta risker för det nuvarande ekologiska värdet

c. möjlighet och genomförbarhet att öka det ekologiska värdet för området och, i förekommande fall, områden inom influensområdet.

4.3.3.3 Information och data har sammanställts och delats med projektgruppen för att ligga till grund för beslut om förberedelser, projektering och byggnadsarbeten på platsen.

4.3.4 Inledande samråd med naturskyddsorganisationer (obligatoriskt)

4.3.4.1 Beställaren har samrått med relevanta naturskyddsorganisationer om förslagens ekologiska påverkan och kommunicerat resultaten till projektgruppens medlemmar.

Planering	Projektering	Byggskede
4

4.3.5 Ytterligare samråd med naturskyddsorganisationer

4.3.5.1 Samråd med relevanta naturskyddsorganisationer om förslagens ekologiska påverkan har genomförts och kommunicerats till alla berörda medlemmar i projektgruppen i både projekterings- och byggskedet av projektet.

Planering	Projektering	Byggskede
	2	2

4.3.6 Mark med högt ekologiskt värde

4.3.6.1 Projektet, inbegripet mark som används för tillfälliga arbeten och konstruktioner, har inte placerats på eller använt mark eller havsbotten som har konstaterats ha högt ekologiskt värde eller där det finns arter med högt värde.

Planering	Projektering	Byggskede
17

4.3.7 Ekologisk arbetsplan (obligatoriskt)

4.3.7.1 En ekologisk arbetsplan eller ett ekologiavsnitt i den integrerade projektledningsplanen eller miljöplanen för arbetsplatsen har utarbetats och sedan genomförts under byggskedet.

Planering	Projektering	Byggskede
4	4	4

4.3.8 Hantering av negativ påverkan på befintliga ekologiska värden

4.3.8.1 Negativ påverkan på befintliga ekologiska värden från förberedelser och byggnadsarbeten på platsen har hanterats i enlighet med begränsningshierarkin och ett av utfallen i tabellen nedan har uppnåtts.

Planering	Projektering	Byggskede
	18 (upp till)

	Resultat	Poäng
(a)	Förlusten av ekologiskt värde har i möjligaste mån begränsats	9
(b)	Ingen övergripande förlust av ekologiskt värde har skett	18

4.3.9 Övervakning av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation

4.3.9.1 Implementeringen av rekommendationer för befintliga ekologiska särdrag har övervakats under hela avtalets löptid.

Planering	Projektering	Byggskede
		8

4.3.10 Framgångsrikt genomförande av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation

4.3.10.1 Övervakningsdata visar att genomförandet av rekommendationerna för befintliga ekologiska särdrag har varit framgångsrikt.

Planering	Projektering	Byggskede
		11

Vägledning

Skallkrav: Undersökningar gällande skyddade arter (4.3.1)

Planerna kommer sannolikt att innehålla vägledning om lämpliga tidpunkter för att utföra arbetet – till exempel att röja vegetation utanför häckningsperioder eller undvika arbeten under lektider – tillsammans med metodbeskrivningar och instruktioner för flyttning av arter. Planerna ska godkännas av alla relevanta parter, såsom beställare, entreprenör och ekolog. Under vissa omständigheter, särskilt när det gäller skyddade arter, kan tillstånd behöva erhållas och tillhörande planer och metodbeskrivningar kan behöva godkännas av en relevant myndighet.

Observera att ”uppfyllelsen” av åtgärderna måste utvärderas på lämpligt sätt fram till tidpunkten för bedömningen, inte utifrån en förutsägelse av vad som förväntas uppnås på lång sikt.

Skallkrav: Skadliga eller invasiva arter (4.3.2)

I vissa fall är det kanske inte möjligt att vara säker på att alla åtgärder för att utrota skadliga eller invasiva växter har varit helt framgångsrika, åtminstone inte under en tid efter att projektet har slutförts. Den bevisning som efterfrågas är därför om alla de åtgärder som anges i metodbeskrivningen har utförts eller inte. Om åtgärderna har utförts bör utrotningen/kontrollen av växter antas ha uppnåtts. ”Uppfyllelsen” måste alltså utvärderas på lämpligt sätt fram till tidpunkten för bedömningen, inte utifrån en förutsägelse av vad som förväntas uppnås på lång sikt.

Kartunderlag med markeringar som ett register över behandlade områden kan också vara ett användbart verktyg för att bedöma om målen för kontroll av invasiva arter har uppnåtts eller håller på att uppnås.

Vissa andra växtarter kan betraktas som invasiva och/eller skadliga om de orsakar problem för tredje part. I Storbritannien är till exempel stånds (Senecio jacobaea) en inhemsk växt som är giftig för betesdjur, men som har ett värde för den biologiska mångfalden, inte minst eftersom den är en värdväxt för larverna av den skyddade arten (UK BAP) karminspinnare (Tyria jacobaeae). Sådana arter bör endast beaktas i detta avsnitt om de identifieras som ett specifikt problem för platsen i fråga och dess grannar.

Många djurarter som introducerats i främmande miljö kan också klassificeras som invasiva på grund av reproduktiva eller andra konkurrensfördelar. Metodbeskrivningar krävs för att förhindra att dessa arter sprids till områden där de inte redan finns. Observera att vissa djurarter också kallas skadedjur, till exempel brunråtta och stadsduva. Förekomsten av dessa arter ökar dock vanligtvis inte till följd av anläggningsarbeten, och de utgör snarare ett arbetsmiljöproblem för personalen än ett rent miljöproblem. Kontrollen av dessa arter är främst kopplad till god renhållning och behandlas därför inte här.

Observera att utvärderingen måste göras på lämpligt sätt fram till tidpunkten för bedömningen, inte utifrån en förutsägelse av vad som förväntas uppnås på lång sikt.

Undersökning och utvärdering av ekologiskt värde (4.3.3)

Där det är lämpligt ska undersökningarna omfatta:

1. fastställande av platsens influensområde, inklusive angränsande mark och habitat

2. befintlig flora, fauna (både bofasta och migrerande arter) och habitatens egenskaper (inbegripet men inte begränsat till ekologiska särdrag i eller på byggnadsverk)

3. habitatens storlek, kvalitet, konnektivitet och fragmentering

4. nyliga och tidigare förhållanden på platsen

5. befintliga nivåer och upplägg för förvaltning och underhåll

6. befintliga ekologiska initiativ inom influensområdet

7. identifiering av, och samråd med, berörda intressenter som påverkas av platsen

8. lokal kunskap eller lokala informationskällor.

Där det är lämpligt ska utvärderingen omfatta:

1. platsens och, i förekommande fall, influensområdets aktuella värde och skick med avseende på:

a. egenskaper som habitat, arter, födokällor och konnektivitet

b. vidare nyttor eller möjligheter med avseende på biologisk mångfald och ekosystemtjänster

2. direkta och indirekta risker för det nuvarande ekologiska värdet:

a. känsliga områden och särdrag på eller nära platsen

b. direkta risker inklusive risker från mänsklig aktivitet (till exempel byggnadsarbeten), fragmentering av habitat och potentiellt skadliga arter

c. indirekta risker, inklusive vatten, buller, vibrationer eller ljusföroreningar

3. kapacitet och genomförbarhet gällande att förbättra det ekologiska värdet

4. potential för återställande och skapande av habitat

5. påverkan från den föreslagna projekteringen, anläggningsarbetena och verksamheten under drift på plats.

Det kan finnas projekt där inte alla punkter i listan ovan kan tillämpas eller är lämpliga för platsen. I dessa fall bör ekologen tydligt ange sin yrkesmässiga uppfattning att punkterna inte anses vara tillämpliga.

Inledande samråd med naturskyddsorganisationer (4.3.4)

Lämpliga naturskyddsorganisationer kan vara nationella, regionala eller lokala myndigheter, internationella organ (som FN eller EU) samt en rad icke-statliga eller frivilliga organisationer. De organisationer som rådfrågas bör vara lämpliga representanter för kunskap inom biologisk mångfald och ekosystem i den omfattning som förekommer på platsen och i det vidare influensområdet.

Detta inledande samråd får inte uteslutas eftersom det även för en avlägsen plats utan uppenbara naturskyddsintressen, skulle kunna finnas organisationer och grupper som borde bli rådfrågade.

Ytterligare samråd med naturskyddsorganisationer (4.3.5)

Se vägledning för 4.3.4.

Mark med högt ekologiskt värde (4.3.6)

Land- eller havsområden som har ett ”högt ekologiskt värde” är områden som:

a. har identifierats utifrån sitt naturskyddsvärde (eller sin betydelse som grön korridor) av ett officiellt naturskyddsorgan eller en lokal tillsynsmyndighet (exempelvis en miljö- eller byggnadsförvaltning)

b. har identifierats som ekologiskt viktiga genom en ekologisk bedömning av platsen, vilken har utförts före all röjning eller annan verksamhet på platsen. Alla ekologiska bedömningar bör ha utförts av, eller noggrant övervakats av, en sakkunnig ekolog.

En plats kan anses vara av ekologisk betydelse om den består av nationellt eller lokalt prioriterade habitat eller hyser arter med högt värde. En art anses ha högt värde om den är:

• skyddad av internationell, nationell eller regional lagstiftning

• en nationellt eller lokalt prioriterad art

• en art eller ett habitat av avgörande betydelse för den biologiska mångfalden

• en art på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista

• nationellt eller lokalt fastställd som utsatt för risk för minskning av populationsstorlek.

Observera att denna vägledning avser alla områden på en plats som kan vara av högt ekologiskt värde. Det kan vara så att det finns områden på en plats som har lågt ekologiskt värde som kan exploateras utan någon betydande påverkan på den biologiska mångfalden, även om platsen i sig har markområden med högt ekologiskt värde.

Observera också att ”hyser arter med högt värde” även omfattar användning av luftrummet över ett område. Om till exempel en regelbunden flyg- eller födosöksväg för en skyddad art som fåglar eller fladdermöss går genom ett område ska området anses hysa en art med högt värde.

Så länge skada på områden med högt ekologiskt värde undviks kan poäng tilldelas.

Observera att identifiering av mark med högt landskapsvärde och mark med högt ekologiskt värde inte nödvändigtvis sammanfaller för landbaserade projekt – mark kan ha det ena men inte nödvändigtvis det andra. Därför finns detta krav med här, liksom snarlika krav i Landskap och historiska miljöer.

Observera även att poäng inte kan tilldelas här om inte undersökningar eller skrivbordsstudier utförs för att identifiera områdets ekologiska värde.

Ekologisk arbetsplan (4.3.7)

En sådan plan ska vara av lämplig kvalitet och omfatta aspekter som lämpliga årstider för att utföra arbeten, där negativ påverkan på djurlivet minimeras, vilka metoder som ska användas om detta visar sig vara omöjligt, hur oväntade fynd av djurliv på platsen ska hanteras, kontroll av skadliga växter; metoder för att förhindra kolonisering av platsen under projektet (om det vore olämpligt), kommunikation kring dessa aspekter med projektpersonalen samt förfaranden för regelbunden övervakning och granskning.

Om en plan inte har utarbetats av beställaren eller projektören och noll poäng därför har tilldelats i kolumnerna Planering och Projektering, kan entreprenören fortfarande tilldelas poäng om en egen plan har utarbetats och genomförts i byggskedet.

En ekologisk arbetsplan eller ett ekologiavsnitt i miljöledningsplanen eller den integrerade projektledningsplanen har utformats i syfte att implementeras i projektets byggskede. En platsekolog kan behöva utses för att hjälpa till med implementeringen. Beroende på projektets storlek och de ekologiska aspekter som är involverade kan denna roll vara på heltid, deltid eller uppdragsbaserad, beroende på projektets omfattning, art och plats.

Någon slags plan eller utlåtande om beaktandet av projektets ekologiska aspekter ska utarbetas av beställaren och en preliminär version av planen bör utarbetas i projekteringsskedet. BREEAM Infrastructure föreskriver inte vilken form dessa planer ska ha, utan de kan ingå i mer omfattande planeringsdokument så länge de är tydligt identifierbara och övervakade. Poängen för dessa roller tilldelas för utarbetandet av de preliminära planerna i det relevanta skedet av projektet. Full poäng för byggskedet kan endast tilldelas om det finns bevis för att planen har implementerats korrekt.

Hantering av negativ påverkan på befintliga ekologiska värden (4.3.8)

Följande begränsningshierarki måste följas vid hantering av negativ påverkan från förberedelser och byggnadsarbeten på platsen:

1. Undvik negativ påverkan på habitat och särdrag av ekologiskt värde på platsen. Om det inte är möjligt att undvika negativ påverkan:

2. Skydda habitat och särdrag av ekologiskt värde från skador i enlighet med riktlinjer för bästa praxis under exploateringsarbetet. Om det inte är möjligt att undvika all negativ påverkan eller att skydda habitat och särdrag av ekologiskt värde:

3. Minska, begränsa eller kontrollera negativ påverkan så långt det är möjligt. Om det inte är möjligt att undvika, skydda, begränsa eller kontrollera den negativa påverkan på särdrag av ekologiskt värde på platsen:

4. Kompensera för att säkerställa att det befintliga ekologiska värdet bibehålls under och efter projektet. Kompenseringen bör i möjligaste mån vara till nytta för de lokala ekosystem som påverkas av projektarbetena.

Övervakning av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation (4.3.9)

Ingen särskild vägledning tillhandahålls.

Framgångsrikt genomförande av åtgärder för skydd, begränsning och kompensation (4.3.10)

Assessorn bör bedöma dessa faktorer mot bakgrund av rekommendationer och observationer från en ekologisk bedömning av platsen. Observera att ”framgångsrikt” måste utvärderas på lämpligt sätt fram till tidpunkten för bedömningen, inte utifrån en förutsägelse av vad som förväntas uppnås på lång sikt.

Bevisning

Bedömningskriterier	Vägledning om bevisning
4.3.1 Skallkrav: Undersökningar gällande skyddade arter	Viss bevisning för åtgärder som har vidtagits för att värna skyddade arter kan hämtas från dokumentation som en SEMP, men ett platsbesök eller detaljerad dokumentation inklusive foton kan krävas för att se eller visa exempel på praktiska åtgärder som har genomförts. Det kan också vara nödvändigt att tala med relevant personal.
4.3.2 Skallkrav: Skadliga eller invasiva arter	Bevisningen bör vara i form av metodbeskrivningar eller annan lämplig kontroll av hanteringen. Övervakning och resultat ska styrkas med dokumentation som visar att metodbeskrivningarna har följts.