K-avtalet 2020 – 2023

K-avtalet 2020 – 2023

Kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor

Giltighetstid 2020-11-01 – 2023-03-31

Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Vision

Ledarna

AiF, Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Akavia och Sveriges Arkitekter).

Kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor och löneavtal

Utdrag ur förhandlingsprotokoll från förhandling den 20 januari 2021 mellan Fastigo, Fastighetsbranschens

Arbetsgivarorganisation och Vision, Ledarna samt AiF, Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sve- riges Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Akavia och Sveriges Arkitekter).

1. I avtal om allmänna anställningsvillkor har parterna gemen- samt genomfört ett antal redaktionella ändringar. Parterna är ense om att ifall detta arbete medfört att något i avtalet som är av materiell betydelse ändrats eller tagits bort, har denna regel fortsatt giltighet. De förändringar av materiell betydelse som parterna enats om har särskilt markerats i avtalet.

Innehållsförteckning

Allmänna anställningsvillkor

§ 1. Avtalets omfattning 3

§ 2. Anställning 4

§ 3. Allmänna förhållningsregler 5

§ 4. Försäkringar m m 5

§ 5. Lön 6

§ 6. Arbetstid 7

§ 7. Övertid och mertid 11

§ 8. Resebestämmelser 15

§ 9. Semester 18

§ 10. Sjukdom 27

§ 11. Föräldraledighet 34

§ 12. Permission, tjänstledighet m m 37

§ 13. Anställningens upphörande 40

§ 14. Giltighetstid 46

Bilaga Plikttjänstgöring 47

Övriga avtal

Korrigering av preliminär lön 48

Förutsättningar och villkor för fackligt förtroendevalda 50

Trygghetsavtal 53

Gällande kollektivavtal 64

§ 1. Avtalets omfattning

Allmänt

Mom 1. För tjänstemän, som är anställda i företag enligt särskild förteckning, gäller avtalet med följande tillägg och undantag.

Företagsledande ställning

Mom 2. Avtalet omfattar inte tjänsteman i företagsledande ställning, vars allmänna anställningsvillkor regleras i sär­ skild överenskommelse mellan tjänstemannen och arbets­ givaren.

Anmärkning

Med tjänsteman i företagsledande ställning avses tjänsteman som inte omfattas av lagen om anställningsskydd.

Tjänstgöring utomlands

Mom 3. För tjänsteman som på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands, regleras anställningsvillkoren under utlandsvistelsen antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt ut­ landsresereglemente eller liknande vid företaget.

Bisyssla

Mom 4. För tjänsteman vars anställning utgör bisyssla gäller inte avtalet utom § 10 mom 3:1 a–b.

Pensionärer

Mom 5. Tjänsteman som har anställts efter att ha uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd, Las, eller efter att ha börjat uppbära hel tjänstepension, kan överenskomma med arbetsgivaren om annan reglering av villkor än vad avtalet anger.

Vissa undantag i avtalet

Mom 6. I § 13 finns vissa undantag för prov- och visstidsan­ ställda. I § 10 och § 13 finns vissa undantag för pensionärer.

§ 2. Anställning

Lagen om anställningsskydd (Las) gäller med följande till­ lägg och förtydliganden.

Anställning tills vidare

Mom 1. Anställning gäller tills vidare, om inte annat har överenskommits enligt nedan.

Tidsbegränsad

Mom 2:1. Tidsbegränsad anställning får ske i de fall, och i den omfattning, detta är tillåtet enligt Las.

– underrättelse

Mom 2:2. Arbetsgivare ska enligt 28 § Las underrätta lokal tjänstemannaorganisation om tidsbegränsade anställningar avsedda att pågå längre än en månad. Arbetsgivare och lokal tjänstemannaorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelse från sådan skyldighet.

Provanställning

Mom 3:1. Provanställning får ske när, och i den omfattning, detta är tillåtet enligt Las.

Mom 3:2. Arbetsgivare ska underrätta lokal tjänstemanna­ organisation om provanställning.

Mom 3:3. Om tjänstemannen under provperioden varit frånvarande minst en månad, kan anställningen efter över­ enskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman förlängas högst med motsvarande tid som tjänstemannen varit från­ varande.

Friskintyg

Mom 4. Om arbetsgivaren begär det, är tjänsteman i sam­ band med anställningstillfället eller annars skyldig att läm­ na läkarintyg om tjänstbarhet. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren.

Skriftlig bekräftelse

Mom 5. Anställning ska enligt 6 § c–f Las bekräftas skriftligt av arbetsgivaren.

§ 3. Allmänna förhållningsregler

Allmänt

Mom 1. Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtro­ ende.

Handlingar och uppgifter rörande företagets verksamhet och förhållanden hos hyresgäster/kunder ska hanteras med aktsamhet.

Konkurrens och bisyssla

Mom 2. En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt el­ ler indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren.

Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. En tjänsteman som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör därför först samråda med arbetsgivaren.

Förtroendeuppdrag

Mom 3. En tjänsteman har rätt att inneha statligt, kommu­ nalt och fackligt förtroendeuppdrag.

§ 4. Försäkringar m m

Mom 1:1. Arbetsgivaren är skyldig att teckna och vidmakt­ hålla försäkringar enligt enligt nedan angivna alternativ.

Mom 1:2. Arbetsgivaren ska tillämpa reglerna i parternas gemensamma pensionsavtal KAP­KL. Efter överenskom­

melse mellan de centrala parterna, kan dock arbetsgivare istället tillämpa ITP­planen.

Anmärkning

För företag som tillämpade ITP-planen före den 1 april 2007 krävs endast överenskommelse mellan de lokala parterna.

– KAP-KL

Mom 1:3. För arbetsgivare som tillämpar KAP­KL med av­ giftsbefrielseförsäkring gäller att han därutöver ska teckna och vidmakthålla trygghetsförsäkring för arbetsskada (TFA­KL), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS­KL) samt tjäns­ tegrupplivförsäkring (TGL­KL).

– ITP-plan

Mom 1:4. För arbetsgivare som tillämpar ITP­planen ska ar­ betsgivaren teckna avtal härom med Collectum. Vidare ska arbetsgivare teckna och vidmakthålla trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) samt tjänstegruppliv (TGL).

Trygghetsrådet Fastigo

Mom 2. Arbetsgivaren ska erlägga avgift till Trygghetsrådet Fastigo enligt reglerna i Trygghetsavtal mellan de centrala parterna.

Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd

Mom 3. Arbetsgivaren är enligt avtal mellan de centrala parterna skyldig att erlägga avgift till Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd.

§ 5. Lön

Månadslön

Mom 1:1. Tjänsteman ersätts med månadslön.

Mom 1:2. Lön fastställs enligt bestämmelserna i de avtals­ slutande parternas överenskommelser om löner för tjänste­ män.

Deltidsanställd

Mom 2. Månadslönen för deltidsanställd tjänsteman utges med så stor del av heltidslönen som svarar mot arbetsti­ dens längd i förhållande till arbetstiden för motsvarande heltidsanställd.

Lön för del av löneperiod

Mom 3. Tjänsteman som börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad ersätts med en dagslön för varje kalenderdag som anställningen omfattar.

Dagslön =  månadslönen x 12

365

För definition av månadslön, se § 12 moment 3.

Timlön

Mom 4. Arbetstagare anställd på viss tid och vars anställ­ ning inte överstiger två månader ersätts med timlön. Xxxx xxx är 1/167­del av aktuell månadslön vid heltidsanställ­ ning.

§ 6. Arbetstid

Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande tillägg.

Heltidsanställning

Mom 1. Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska – om inte annat anges nedan – inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s k lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.

Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön­ och helgdag eller till vardag och helgdag ska för hel­ tidsanställd utgöra i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.

Deltidsanställning

Mom 2. Sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd tjäns­ teman bör uppgå till minst 17 timmar per vecka.

Helgdagar

Mom 3:1. Med helgdag enligt mom 1 ovan likställs påsk­, pingst­, midsommar­, jul­ och nyårsafton.

– nationaldagen

Mom 3:2. År då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag har heltidsanställd tjänsteman rätt till 8 timmars ledighet. För deltidsarbetande proportioneras ledigheten i förhållande till arbetstidens längd.

De lokala parterna ska träffa överenskommelse om hur le­ digheten ska förläggas. Saknas lokal facklig organisation vid företaget träffas överenskommelse mellan arbetsgivaren och berörda tjänstemän.

Förläggning

Mom 4:1. Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller dylikt, som överenskommes med företrädare för den fackliga organisationen.

Anmärkningar

1. Vid bristande enighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom tio dagar. Om så ej sker eller den lokala för- handlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren för- läggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelserna i denna paragraf.

2. När det gäller önskemål om tillgänglighet utanför ordinarie ar- betstid är det ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv viktigt att arbetsgivaren och berörda tjänstemän har en dialog om arbets- givarens förväntningar och tjänstemannens förutsättningar.

Beredskap

Mom 4:2. Innan arbetsgivare inför beredskap ska lokalt av­ tal träffas med de fackliga organisationerna.

Sammanlagd arbetstid (inklusive mer- och övertid)

Mom 5. Den sammanlagda arbetstiden under varje period av sju dagar får högst uppgå till 48 timmar under en be­ räkningsperiod av sex månader om inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro, under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat, lik­ ställas med fullgjord arbetstid.

I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordi­ narie arbetstid, mertid, och övertid. Beredskapstid ingår ej.

Anmärkning

Beräkningsperioden börjar den 1 januari respektive den 1 juli om inte de lokala parterna träffat annan överenskommelse.

Dygnsvila

Mom 6. Varje tjänsteman ska som regel ges minst elva tim­ mars sammanhängande viloperiod per 24­timmarsperiod.

I den mån den sammanhängande dygnsvilan, exempelvis på grund av övertidsarbete eller annan omständighet som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, blir kortare än elva tim­ mar gäller följande. Tjänstemannen har rätt till sammanlagt 13 timmars viloperiod under 24­timmarsperioden. Detta gäller exempelvis vid övertidsarbete eller annan omständig­ het som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Tjänstemannen ska i sådana fall få kompenserande viloperiod motsvarande mellanskillnaden mellan 13 timmar och faktisk erhållen viloperiod under 24­timmarsperioden.

Om den kompenserande viloperioden av objektiva skäl inte kan förläggas till närmast påföljande ordinarie arbetspass, ska motsvarande ledighet tas ut inom 7 dagar, eller om så inte kan ske senast inom 14 dagar.

Den kompenserande viloperioden läggs ut på ordinarie ar­ betstid utan att löneavdrag görs.

Tjänsteman är skyldig att på det sätt arbetsgivaren anvisar, rapportera eventuella avbrott i dygnsvilan.

Anmärkning

24-timmarperioden räknas från ordinarie arbetstids slut enligt ar- betstidsschema om inte de lokala parterna träffat annan överens- kommelse.

Veckovila

Mom 7. Tjänsteman ska ha minst 36 timmars sammanhäng­ ande ledighet under varje period om sju dagar. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhål­ lande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren.

Efter lokal överenskommelse kan bestämmas att vilan ska beräknas som ett genomsnitt under en fjortondagarsperiod. Även annan avvikelse från första stycket får göras efter lo­ kal överenskommelse under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompenserande viloperiod eller bereds lämpligt skydd.

Anmärkningar

1. Parterna noterar att möjligheten till avvikelse i första stycket ska tillämpas restriktivt och att med uttrycket särskilt förhål- lande, närmast avses situationer av nödfallskaraktär i enlighet med arbetstidslagen.

2. Med lämpligt skydd i tredje stycket avses annan form av ledighet och inte ersättning i pengar.

Mom 8. Oavsett vad som sägs i arbetstidslagen (ATL)

– får rast under nattjänstgöring utbytas mot måltidsuppe­ håll

– anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid

– anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer­ eller övertid

– kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad.

Mom 9. Xxxxxxxxxxxx och tjänstemannaorganisation får träffa kollektivavtal om avvikelser från

– 5 § andra stycket ATL om längre begränsningsperiod än fyra veckor

– 7 § andra stycket (10 § första stycket) ATL om att likstäl­ la kompensationsledighet med arbetad tid

– 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan begräns­ ningsperiod för övertid

– 10 § andra stycket ATL om annat uttag av mertid

– 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster samt

– 16 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom 8.

Anmärkning

Ovanstående reglering avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

Sommartid

Mom 10. Med undantag från ovanstående regler kan – för att möjliggöra sommartid – olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året under förutsättning att i mom 1 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår bibehålls.

Flexibel arbetstid

Mom 11. Överenskommelse om flexibel arbetstid kan träf­ fas lokalt.

§ 7. Övertid och mertid

Övertid

Mom 1:1. Som övertidsarbete räknas arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet per dag för heltidsanställd tjänsteman.

Mom 1:2. Kompensation för övertidsarbete utges om över­ tidsarbetet på förhand beordrats eller, då så inte kunnat ske, i efterhand godkänts av arbetsgivaren.

Mom 2:1. Om arbetstiden är förkortad under en del av året utan motsvarande förlängning under annan tid beräknas övertid på den längre dagliga arbetstiden.

Mom 2:2. Vid övertidsberäkningen räknas påbörjad halv­ timme som fullgjord halvtimme. Arbete i direkt anslutning till ordinarie arbetstid under minst en halv timme i följd, räknas inte som övertid förrän arbetstiden per helgfri vecka överstiger 40 timmar.

Inskränkning i rätten till övertidskompensation

Mom 3:1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa över­ enskommelse om att ersätta rätten till övertidskompensa­ tion med fler semesterdagar än som anges i § 9 och/eller högre lön.

Sådan överenskommelse kan gälla tjänsteman i chefsställ­ ning och tjänsteman vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att välja förläggning av sin arbetstid, eller annan tjänsteman om särskilda skäl föreligger.

Överenskommelse ska vara skriftlig. Den ska gälla för ett år i taget och kan sägas upp senast två månader före nytt se­ mesterår. Överenskommelsen bör ses över i samband med lönerevisionen.

För tjänsteman som träffat överenskommelse med arbetsgi­ varen om att ersätta rätten till övertidskompensation med fler semesterdagar och/eller högre lön gäller begränsning­ arna i § 6 om sammanlagd arbetstid, dygnsvila samt vecko­ vila. Sådan överenskommelse innebär inte att det ordinarie arbetstidsmåttet utökas.

När överenskommelse träffats ska arbetsgivaren underrätta kontaktombud eller lokal facklig organisation vid företaget, om sådan finns.

Anmärkningar

1. Parterna hänvisar till 11 § arbetstidslagen rörande anteck- ningar om jourtid, övertid och mertid. Det är ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaorganisationerna att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidsvolymen för tjänstemännen. Om den lokala tjänstemannaparten så begär ska arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för tjänstemännen.

2. Vid utvecklingssamtalet ska tjänstemannens totala arbetstid dis- kuteras. Om tjänstemannen upplever hälsoproblem som tydligt kan kopplas till arbetets omfattning, bör tjänstemannen erbju- das hälsoundersökning.

Mom 3:2. Om tjänstemannen så begär ska överenskommel­ se om annan övertidskompensation träffas mellan arbets­ givaren och den fackliga organisation, som tjänstemannen tillhör.

Enkel / kvalificerad övertid

Mom 4:1. Med enkel övertid avses sådant övertidsarbete som utförs under två timmar före eller två timmar efter or­ dinarie arbetstid enligt mom 1:1.

Mom 4:2. Kvalificerad övertid avser övertidsarbete på an­ dra tider än som anges ovan.

Det gäller även övertidsarbete både före och efter denna tid, som sammanlagt överstiger två timmar.

När övertidsarbete påbörjats före kl 05.00 ska – oberoende av vad som ovan sägs – arbete utfört under de två timmarna närmast före ordinarie arbetstids början betraktas som kvalificerad övertid.

Mertid för deltidsarbetande

Mom 5:1. Mertid benämns tiden mellan det ordinarie ar­ betstidsmåttet för en deltidsarbetande tjänsteman och det som gäller för heltidsanställda.

Mom 5:2. Övertid för deltidsarbetande är tid utanför ordi­ narie arbetstidsmått för motsvarande heltidsanställd tjäns­ teman. Oberoende av om den fastställda tjänstgöringstiden fullgjorts eller inte är det kvalificerad övertid vid arbete på lör­, sön­ och helgdag, som inte är ordinarie arbetstid och under beordrad beredskap.

Arbetstid, övertid, mertid (se definition i mom 1:1)

Kvalificerad övertid		Övrig tid
Enkel övertid		Två timmar före ordinarie arbetstid vid heltidsanställning
Heltid	Deltid	Ordinarie arbetstid vid heltidsanställning
	Mertid
Enkel övertid		Två timmar efter ordinarie arbets- tid vid heltidsanställning
Kvalificerad övertid		Övrig tid

Kompensation för övertid och mertid

Mom 6:1. Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) och/eller helt eller delvis i form av ledig tid (kompensationsledighet). Kompensation i form av ledighet förutsätter att tjänstemannen så önskar och att ar­ betsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att det inte medför olägenhet för verksamheten i företaget.

Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt beaktas tjänstemannens önske­ mål om när kompensationsledigheten ska läggas ut.

Kompensation för mertid utges endast form av kontant ersättning.

Mom 6:2. Övertids­ och mertidsarbete kompenseras enligt följande.

Kompensation per övertidstimme		Tid	Pengar	Tid och pengar
Mertid	Upp till ordi- narie tid enligt mom 1:1		månadslön* 140
Enkel	Upp till två tim- mar före eller två timmar efter eller två timmar sammanlagt före och efter ordinarie ar- betstid	1,5 tim	månadslön* 90	1 tim + månadslön* 270
Kvalifi- cerad	Övrig tid	2 tim	månadslön* 70	1 tim + månadslön* 140
* För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsva- rande full ordinarie arbetstid enligt mom 1:1.
Se även mom 4 och 5.

Anmärkningar

1. Om övertidskompensation skulle ha utgått i form av ledighet, men istället ersätts med pengar, ska varje kompensationstimme ersättas med månadslönen/140.

2. Mertids- och övertidskompensationen inkluderar semesterlön.

3. I detta moment avses med månadslön tjänstemannens fasta kon- tanta månadslön.

§ 8. Resebestämmelser

Restid

Mom 1:1. Restid med rätt till ersättning är den tid under en beordrad tjänsteresa, som går åt för själva resan.

Restid under tjänstemannens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. Restid både före och efter den ordinarie arbetstiden en viss dag sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna ska tiden kl 22.00–08.00 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänsteman­ nen under tjänsteresan själv kör bil eller annat fordon, oav­ sett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.

Resan anses påbörjad och avslutad i enlighet med de be­ stämmelser, som gäller för traktamentsberäkning eller mot­ svarande vid respektive företag.

– rätt till restidsersättning

Mom 1:2. Tjänsteman har rätt till restidsersättning enligt mom 1:3. Det gäller även tjänsteman som enligt § 7 mom 3 inte har rätt till kompensation för övertidsarbete om inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om annat.

Följande undantag finns från rätten till restidsersättning.

a) Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid ska utges i annan form, till exempel att förekomsten av restid ska beaktas vid fast­ ställande av lönen.

b) Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning har rätt till restids­ ersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.

Anmärkning

Parterna är överens om att det är av stor vikt att systematiskt gran- ska omfattningen och förläggningen av restiden och dess effekter på de anställda i företaget. Detta omfattar även de som undantagits rätt till restidsersättning enligt mom 1:2 a och b. Det är av vikt att se till att restiden inte oskäligt belastar enskilda tjänstemän.

– kompensation

Mom 1:3. Restidsersättning utges per timme med

Restidens förläggning	Ersättning/timme
Kl. 18.00 dag före arbetsfri dag – kl. 06.00 dag efter arbetsfri dag	månadslön * 190
Övrig tid	månadslön * 240
* För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsva- rande full ordinarie arbetstid för heltidsanställd.

Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad.

Anmärkning

Restidsersättningen inkluderar semesterlön.

Rese- och traktamentsbestämmelser

Mom 2:1. Vid tjänsteresa som görs för företagets räkning på annan plats än tjänstemannens tjänsteställe gäller företa­ gets bestämmelser för resa och traktamente samt milersätt­ ning.

Anmärkning

Finns inte sådana, kan bestämmelserna i de centrala parternas rekommendationsavtal för resor användas.

Mom 2:2. Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman kan träffa individu­ ell överenskommelse om andra förmåner än de som anges ovan. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Mom 3. Utgår

Övergångsbestämmelse

För arbetsledare som 2020-11-01 har rätt till bidrag för resa mellan bostad och byggnadsarbetsplats från företaget gäller reglerna i av- tal 2017–2020.

§ 9. Semester

Semesterrätt

Mom 1. Semesterförmåner utges enligt semesterlagen (SemL)med följande tillägg och förtydliganden.

Intjänandeår / semesterår

Mom 2. Intjänandeår och semesterår räknas på samma lö­ pande kalenderår. I detta fall gäller inte 26a § andra–tredje meningarna SemL.

Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjäns­ temannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. I sådant fall gäller 26a § SemL i sin helhet.

Semesterns längd

Mom 3:1. Tjänstemannen har rätt till följande antal se­ mesterdagar under ett helt intjänande­/semesterår. Därtill kommer eventuellt ytterligare semester enligt enskilt avtal.

– till och med det kalenderår tjänstemannen fyller 39 år:	25
– från och med det kalenderår tjänstemannen fyller 40 år:	31
– från och med det kalenderår tjänstemannen fyller 50 år:	32

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semes­ terdagar. För tjänsteman med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § SemL.

– extra semesterdagar

Mom 3:2. Om semesterledighet som avses i mom 5:2 på arbetsgivarens begäran förläggs till tidpunkt före eller ef­ ter juni–augusti erhåller tjänsteman, som fått högst fjorton semesterdagar förlagda under juni–augusti, två betalda semesterdagar extra under semesteråret.

Tjänsteman som fått 15–19 semesterdagar förlagda under juni–augusti erhåller en betald semesterdag extra under semesteråret.

Anmärkningar

1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att tjänste- mannen är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.

2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 ej uppnåtts för arbetstagare med arbetstid enligt § 6 mom 1 för- sta stycket som erhållit semester med midsommarafton i direkt anslutning till semesterledigheten.

Vissa undantag

– korttidsanställd

Mom 4:1. Tjänsteman som anställts för tid av högst tre månader har inte rätt till semesterledighet eller semester­ lön. Istället utges semesterersättning med 12 procent på utbetald lön och andra ersättningar för utfört arbete, som ej inkluderat semesterlön.

– nyanställd och förskottssemester

Mom 4:2. Om en nyanställd tjänstemans betalda semester­ dagar inte räcker för full semester kan tjänstemannen kom­ ma överens med arbetsgivaren om ledighet utan löneavdrag

– så kallad förskottssemester. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Upphör anställningen inom fem år, görs avdrag från inne­ stående lön och/eller semesterersättning, för varje semes­ terdag utan semesterlön med 4,6 procent av tjänsteman­ nens aktuella månadslön. Avdraget beräknas på den lön som gällde vid ledigheten.

Avdrag ska dock inte göras om anställningen upphör på grund av sjukdom, arbetsbrist eller sådana förhållanden som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd.

Anmärkning

Har tjänstemannen fått flera betalda semesterdagar än som mot- svarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad se- mesterlön i tredje stycket 29 § SemL vid ledigheten.

Förläggning av semester

Mom 5:1. Semesterledighet ska om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag, om inte annat överenskommes.

Mom 5:2. Vid förläggning av semesterledighet ska eftersträ­ vas att tjänstemannen får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni–augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt Samverkansavtalet eller MBL förläggas även till maj och september eller del av dessa månader.

Efter lokal överenskommelse eller om särskilda skäl förelig­ ger, kan semesterledighet förläggas till annan tid än maj– september.

Mom 5:3. Vid upprättande av semesterlista ska följande gälla, om inte annat överenskommes lokalt.

1. Tjänsteman ska lämna önskemål om huvudsemesterns förläggning senast vid tidpunkt som överenskommes lokalt.

2. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semester­ lista.

3. Detta förslag lämnas till berörda tjänstemän och över­ sänds till den lokala tjänstemannaorganisationen senast vid tidpunkt som överenskommes lokalt.

4. Xxxxx tjänstemannaorganisation kan inom tio dagar på­ kalla förhandlingar om ändringar i förslaget. I annat fall anses förslaget godkänt.

5. Tjänsteman underrättas om fastställd semester.

Kan inte lokal överenskommelse uppnås om ovan angivna tidpunkter, ska arbetsgivaren, om inte särskilda skäl förelig­

ger, underrätta tjänstemannen om semesterförläggningen senast två månader innan semesterledigheten.

Semesterlönegrundande frånvaro

Mom 6:1. Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det är fråga om

a) sådan ledighet som anges i 17–17b § SemL

b) offentligt förtroendemannauppdrag eller annan ledighet av vikt för företaget

c) ledighet för fullgörande av centralt fackligt förtroende­ mannauppdrag.

Mom 6:2. Sammanfaller semesterdag med dag som är se­ mesterlönegrundande enligt ovan, har tjänstemannen rätt att få denna flyttad till senare tillfälle, om han omgående begär det.

Semesterlön

Mom 7:1. Semesterlönen utgörs av den under semesterti­ den aktuella månadslönen och semesterdagstillägg enligt nedan.

Semesterdagstillägget för varje betald semesterdag utgör 0,8 procent av tjänstemannens aktuella månadslön vid se­ mestertillfället.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön samt eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta beredskaps­, övertids­ och restidstillägg, ga­ ranterad minimiprovision eller liknande).

– överenskommelse om växlade dagar

Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman kan träffa överenskommelse om att semesterdagstillägg växlas mot lediga dagar (ej se­ mesterdagar). För sådana lediga dagar utges inte semester­ dagstillägg.

Överenskommelse ska träffas senast två månader före se­ mesterårets början. Den gäller för ett år i taget och ska avse hela årets semesterdagstillägg.

Växlade dagar ska tas ut under semesteråret och kan inte sparas. I annat fall återbetalas semesterdagstillägg för ej uttagna dagar. För tjänsteman som slutar sin anställning under semesteråret av annan anledning än arbetsbrist ska växlade dagar proportioneras.

Anmärkning

Utifrån gällande semesterdagstillägg om 0,8 procent har parterna värderat det växlade värdet av semesterdagstillägget till sex extra lediga dagar fram till och med det kalenderår arbetstagaren fyller 39 år (25 semesterdagar). Från och med det kalenderår arbetsta- garen fyller 40 år (31 respektive 32 semesterdagar) är värdet sju lediga dagar.

Upplysningar:

1. Växling av semesterdagstillägg till växlade dagar påverkar pen- sionsgrundad lön.

2. Växling av semesterdagstillägg är i första hand avsedd för tjäns- teman med rätt till 25 dagars semesterledighet.

– rörliga lönedelar

Mom 7:2. För rörliga lönedelar utges semesterdagstillägg för varje betald semesterdag med 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som utbetalats under föregående intjänandeår.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang

– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga löne­ delar, som har direkt samband med tjänstemannens personliga insats.

– premielön

– beredskaps­ och ob­ersättning eller liknande rörlig löne­ del i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats un­ der föregående intjänandeår”, ska för varje kalenderdag (hel

eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro, läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under föregående intjänandeår utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § SemL) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänande­ året. Beträffande beredskaps­ och ob­ersättning eller lik­ nande gäller att sådan ersättning ska medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen under kalender­ året uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderda­ gar.

Anmärkningar

1. Semesterdagstillägget 0,5 procent förutsätter att tjänsteman- nen har tjänat in full betald semester. I annat fall uppjusteras semesterdagstillägget genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar, som tjänstemannen har tjänat in.

2. Övertids-, mertids- och restidsersättning inbegriper semesterlön.

Undantag

Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalnings­ tillfället i juni få utbetalt á conto ett av arbetsgivaren upp­ skattat semesterdagstillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid första ordinarie löneutbetal­ ningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedel­ xxxx efter semesterårets utgång betala ut det semesterdags­ tillägg som kan återstå efter beräkningen enligt mom 7:1.

Ändrad sysselsättningsgrad

Mom 8. Om tjänstemannen under intjänandeåret/semester­ året byter sysselsättningsgrad ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande ka­ lendermånad ska vid beräkningen användas den syssel­ sättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

Intermittent deltidsarbete

Mom 9:1. För deltidsarbetande tjänsteman vars arbetstids­ schema innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) proportioneras det totala antalet semesterdagar i förhållande till arbetstagarens an­ del av ordinarie arbetstid för heltidsanställda.

Semesterdagarna uppdelas i brutto­ och nettosemesterda­ gar:

• Bruttosemesterdagar är det totala antalet semesterda­ gar (ordinarie semester och sparad semester) som ska läggas ut under semesteråret.

• Nettosemesterdagar är de dagar som är den deltidsan­ ställdes ordinarie arbetsdagar på vilka semester ska förläggas.

Antalet nettosemesterdagar beräknas enligt följande for­ mel. Varje dag där arbete utförs räknas som arbetsdag oav­ sett arbetstidens längd.

arbetsdagar/vecka

5 x bruttosemesterdagar som ska utläggas

= nettosemesterdagar (eventuellt brutet tal avrundas uppåt till närmaste heltal)

Med ”arbetsdagar/vecka” avses det genomsnittliga antal da­ gar, som enligt tjänstemannens arbetstidsschema är arbets­ dagar. Genomsnittet beräknas per helgfri vecka under fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggnings­ cykel).

Ska både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar utläggas un­ der semesteråret proportioneras de var för sig.

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.

– förläggning

Mom 9:2. När semester utläggs för sådan tjänsteman kon­ sumeras en hel semesterdag även för den dag tjänsteman­ nen endast skulle ha arbetat del av dagen.

Exempel:
Tjänstemannens arbetstid är för- lagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar/vecka	Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester)
4,0	20
3,5	18
3,0	15
2,5	13
2,0	10
1,0	5

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att antalet ”arbetsdagar/vecka” förändras ska antalet outtagna netto­ semesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

– ersättning

Mom 9:3. Beräkning av semesterdagstillägg, semesterer­ sättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

– omvandling från netto- till bruttosemesterdagar

Mom 9:4. I vissa fall kan kvarvarande eller sparade netto­ semesterdagar behöva omvandlas tillbaka till bruttosemes­ terdagar, exempelvis vid ändrat intermittent uttag. För be­ räkningen av bruttosemesterdagar ska antalet kvarvarande eller sparade nettodagar multipliceras med en semester­ kvot som beräknas enligt följande:

totalt antal bruttodagar

totalt antal nettodagar

= semesterkvot

Utbetalning av semesterdagstillägg

Mom 10. För all under intjänandeåret intjänad betald se­ mester ska semesterdagstillägget om 0,8 procent utbetalas under juni månad semesteråret om inte de lokala parterna överenskommer om annat.

Semesterdagstillägget om 0,5 procent för rörlig lönedel utbetalas vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle efter semesterårets utgång.

Obetald semester

Mom 11. För varje semesterdag utan semesterlön görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.

Sparad semester

Mom 12:1. Tjänsteman som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt över­ stiga 40.

Tjänsteman, som vill ta i anspråk högst fem sparade se­ mesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.

Betald semesterdag, som inte kunnat utläggas under semes­ teråret överförs – om inte annat överenskommes med tjäns­ temannen – till nästa semesterår som sparad semesterdag.

I den mån antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semes­ terlön för sådan semesterdag.

Mom 12:2. Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 7:1 och mom 7:2 (exklusive anmärkning 1). Vid beräkning av semesterdagstillägget om 0,5 procent, gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordina­ rie semester ska behandlas på samma sätt som semester­

lönegrundande frånvaro. Semesterlön för sparad semester baseras på aktuell månadslön och sysselsättningsgrad.

Avbruten semester

Mom 13. Tjänsteman är skyldig att avbryta sin semester och träda i tjänst om det finns synnerliga skäl. Eventuella extra kostnader som avbrottet orsakat och som är skäliga ska ersättas av arbetsgivaren.

Semesterersättning

Mom 14. Semesterersättning utgörs av semesterlön och se­ mesterdagstillägg som inte utgetts tidigare, beräknade som 4,6 respektive 0,8 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag.

Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställning­ en upphörde.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 8.

Avräkning

Mom 15. Om tjänsteman under semesteråret fått större semesterlön än vad som tjänats in får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen. Detta avser tjänsteman med sammanfallande intjänande­ och semesterår.

Xxxxxxx tjänstemans dödsbo har inte återbetalningsskyldig­ het.

Intyg om uttagen semester

Mom 16. Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande, se § 13 mom 6:2.

§ 10. Sjukdom

Rätt till sjuklön, sjukanmälan

Mom 1:1. Sjuklönelagen (SjLL) gäller med följande tillägg och förtydliganden.

Mom 1:2. När tjänsteman är frånvarande på grund av sjuk­ dom ska arbetsgivaren snarast möjligt underrättas om det­ ta. Tjänstemannen ska vidare så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för att överföra smitta och har rätt till smittbärarersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbets­ givaren fått anmälan om sjukdomsfallet.

Försäkran och läkarintyg

Mom 2:1. Tjänstemannen ska skriftligt försäkra att han har varit sjuk, i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen samt vilka dagar arbete skulle ha utförts.

Mom 2:2. För att ha rätt till sjuklön ska tjänstemannen från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukan­ mälan styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukpe­ riodens längd med läkarintyg.

Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka ned­ sättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. En sådan begäran ska omprövas senast efter ett år. Ar­ betsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnaden för begärt intyg vid kortare sjukledighet än åtta dagar ska ersättas

av arbetsgivaren i den mån detsamma inte bekostats eller borde ha bekostats av försäkringskassa.

Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.

Sjuklön

Mom 3:1. Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjäns­ temannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

a. för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnitt- lig veckoarbetstid (ka- renstid) i sjukperioden	Avdrag per frånvarotimme =   månadslön x 12   52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
b. För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoar- betstid till och med dag 14 i sjukperioden	Avdrag per frånvarotimme = 20 % x månadslön x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka
c. 15:e–90:e (45:e) sjukfrånvarodagen, även arbetsfria vardagar samt sön- och helg- dagar (ppb = prisbas- belopp)	Månadslön om högst 8 pbb /12: Avdrag per kalenderdag = 90 % x månadslön x 12 365
	Månadslön över 8 pbb /12: Avdrag per kalenderdag = 90 % x 8 x pbb + 365 10 % x [(månadslön x 12) – (8 x pbb)] 365
	Sjukavdraget per kalenderdag får inte överstiga: fast kontant månadslön x 12 365
d. Gäller endast vid företag som tecknat AGS-KL: Efter 90:e (45:e) sjukfrånvaro- dagen	Tjänsteman vars årslön överstiger 8 prisbasbelopp, får under tid med sjukpenning kompletterande sjuklön med belopp motsvarande 80 procent av den del av lönebortfallet som över- stiger 8 prisbasbelopp. Vid beviljad förlängd sjukpenning på fortsättningsnivå utges sjuklön med belopp motsvarande 75 procent av den del av lönebortfallet som översti- ger 8 prisbasbelopp.

Avdrag görs endast för de timmar som tjänstemannen faktiskt har varit frånvarande.

Alla karensavdrag som görs inom samma sjukperiod enligt a. ovan betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar.

Xxxxxx tjänstemannen ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön enligt b ovan med 80 procent av den beredskaps- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.

Om tjänstemannen varit frånvarande hel kalendermånad utan rätt till sjuklön kan avdrag ske med hel månadslön.

Anmärkningar

1. Ny sjukperiod, som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats, ska be-traktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensav- drag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig vecko- arbetstid i den fortsatta sjukperioden.

2. Har tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft ka- rensavdrag tio gånger enligt a ovan, ska vid följande sjuktill- fällen under perioden avdrag göras enligt b ovan även för den första sjukfrånvarodagen.

3. För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berät- tigad till sjuklön även för den första sjukdagen, görs sjukavdrag enligt b ovan även för denna dag.

Definition av månadslön och genomsnittlig veckoarbetstid

Vid beräkning av sjuklön avses med månadslön fast kontant månadslön samt

– eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta övertidstillägg)

– den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rör­ liga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska gö­ ras.

För begränsningsregeln avses med månadslön fast kontant månadslön samt

– fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta övertids­ tillägg)

– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som in­ tjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

– garanterad minimiprovision eller liknande.

Med genomsnittlig veckoarbetstid avses antalet arbetstim­ mar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Har tjänstemannen oregelbunden arbetstid, beräknas veckoar­ betstiden per representativ period, exempelvis i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decima­ ler varvid 0–4 avrundas nedåt och 5–9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

– sjuklönetiden

Mom 3:2. Har tjänstemannen enligt detta avtal rätt till sjuk­ lön enligt mom 3:1 c ska arbetsgivaren utge sådan till ho­ nom enligt följande.

Huvudregel

För tjänsteman som varit anställd hos arbetsgivaren

– minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställ­ ning i med rätt till sjuklön under minst 90 dagar, till och med 90 kalenderdagen i sjukperioden

– mindre än ett år till och med 45 kalenderdagen i sjukpe­ rioden.

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karenstid), dels arbetsfria dagar under sjukperioden.

Undantag 1

Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till

– totalt 105 dagar för tjänsteman som varit anställd minst ett år i följd eller övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar

– totalt 45 dagar för tjänsteman som varit anställd mindre än ett år.

Om tjänstemannen därför under de senaste tolv månader­ na, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukav­ drag, dels arbetsfria dagar under en sjukperiod.

Rätten till sjuklön enligt mom 3:1 a och b påverkas inte av denna begränsning.

Undantag 2

Om hel sjukpension enligt AGS­KL eller ITP­planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Vissa samordningsregler

Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada upp­ bär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillna­ den mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.

Mom 4:2. Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än AGS­KL, ITP eller trygghetsförsäkring vid ar­ betsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4:3. Om tjänstemannen får annan ersättning från sta­ ten än från den allmänna försäkringen eller arbetsskadeför­ säkringen, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1. Utgår

Mom 5:2. Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget

efter att ha uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd, Las, eller uppbär hel tjänstepension har endast rätt till sjuklön enligt mom 3:1 c och d om särskild överenskommelse om detta träffats med arbetsgivaren.

Anmärkning

Sådan överenskommelse kan även gälla andra villkor i avtalet.

Mom 5:3. Tjänsteman vars anställning utgör bisyssla har endast rätt till sjuklön enligt mom 3:1 a–b.

Mom 5:4. Om en tjänsteman vid anställningen förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön enligt mom 3:1 c om frånvaron beror på denna sjukdom.

Mom 5:5. Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt Socialförsäkringsbalken ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5:6. Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt Xxxxxx hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om – respektive i den utsträckning – tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbets­ förtjänst från den som är ansvarig för skadan.

Mom 5:7. Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall un­ der förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbetsgivaren utge sjuklön enligt mom 3:1 c endast om han särskilt åtagit sig detta.

Mom 5:8. Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön en­ ligt mom 3:1 c

– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkrings­ förmåner enligt Socialförsäkringsbalken, eller

– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, el­ ler

– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

Ersättning till smittbärare

Mom 6. Xxxxx tjänsteman avhålla sig från arbete på grund av risk för att överföra smitta och har rätt till smittbärar­ penning görs sjukavdrag enligt mom 3:1 c från och med första dagen.

§ 11. Föräldraledighet

Vård av barn, havandeskapsledighet

Mom 1. Under föräldraledighet och tjänstledighet för gravi­ ditet görs avdrag enligt § 12 mom 3. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt nedan och när sådan rätt saknas.

Anmärkning

Om så är möjligt bör tjänsteman som önskar ledighet för vård av barn förlagd i samband med huvudsemestern, lämna ansökan om båda ledigheterna vid samma tillfälle.

Föräldralön

Mom 2:1. En tjänsteman som är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär graviditetspenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren.

Föräldralön utges under maximalt sex månader vid ledighet som tas ut inom 48 månader från födelsen eller adoptions­ tillfället. Om föräldraledigheten totalt skulle bli kortare än sex månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledig­ heten omfattar.

Föräldralön betalas inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsva­ rande grad.

Mom 2:2. Föräldralönen per månad beräknas genom att en månadslön minskas med 30 belopp beräknade enligt formel

a. eller b. nedan.

Föräldralön = månadslön – (30 x a. eller b.)
a. Månadslön om högst 10 prisbas- belopp (pbb) / 12	90 % x månadslön x 12 365
b. Månadslön mer än 10 prisbasbelopp (pbb) / 12	90 % x 10 x pbb + 365 10 % x [(månadslön x 12) – (10 x pbb)] 365

Om föräldraledigheten totalt skulle bli kortare än sex måna­ der, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten om­ fattar.

Mom 2:3. Föräldralön utbetalas månatligen vid ordinarie löneutbetalningstillfälle från tjänstledighetens början.

Mom 2:4. Om en tjänsteman har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader, beräknas föräldralönen på den aktuella månadslönen när den nya föräldraledigheten inträffar. Dock ska beräkningen utgå från den tjänstgörings­ grad som gällde för tjänstemannen före den första föräldra­ ledigheten.

Anmärkning:

Denna regel tillämpas då tjänsteman sänker sin sysselsättningsgrad

Lön för tillfällig vård av barn

Mom 3. När en tjänsteman är frånvarande från arbetet på grund av tillfällig vård av barn och får tillfällig föräldrapen­ ning utges lön enligt följande.

För tjänsteman med månadslön	görs avdrag per frånvarotimme med
om högst 7,5 pris- basbelopp (pbb) / 12	80 % x månadslön x 12 veckoarbetstiden x 52
över 7,5 prisbasbe- lopp (pbb) / 12	80 % x 7,5 x pbb + veckoarbetstiden x 52 20 % x [(månadslön x 12) – (7,5 x pbb)] veckoarbetstiden x 52

Ersättning enligt detta moment utges under högst tio arbetsdagar per kalenderår och arbetstagare. För varje arbetsdag som tjänstemannen är helt eller delvis ledig tas en av de tio dagarna i anspråk.

Anmärkning:

Vid särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att tjänstemannen styr- ker att tillfällig föräldrapenning utgetts under frånvaron.

Upplysning:

Ersättning enligt detta moment gäller även när tillfällig föräldra- penning utges vid barns födelse eller adoption.

Mom 4. När tjänsteman är frånvarande för tillfällig vård av barn under annan tid än vad som sägs i mom 3 görs avdrag per timme med

månadslönen x 12

veckoarbetstiden x 52

§ 12. Permission, tjänstledighet m m

Permission

Mom 1. Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permis­ sion beviljas för en eller flera dagar, till exempel vid hastigt påkommet sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller vid nära anhörigs frånfälle, begravning eller urnsättning.

Med nära anhörig avses make, maka, barn, föräldrar, sys­ kon, svärföräldrar eller annan person, som står i jämförbart förhållande till tjänstemannen.

Permission kan även beviljas för besök hos läkare, sjukgym­ nast/motsvarande eller sjukhus vid behandling efter remiss från läkare om det nödvändigtvis måste ske under arbets­ tid för att tjänstemannen ska bibehålla sin arbetsförmåga.

Samma rätt finns vid förstagångsbesök hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Permission kan vidare bevil­ jas för blivande förälder vid besök hos mödravård om det nödvändigtvis måste ske under arbetstid.

Rätt till permission föreligger inte om tjänsteman har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Tjänstledighet

Mom 2:1. Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren anser att det kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjäns­ temannen ange vilken tidsperiod denna omfattar.

Tjänstledighet får inte förläggas så, att den inleds och/eller avslutas på sön­ och/eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel till­ lämpas.

Mom 2:2. Tjänstledighet för att pröva annat arbete kan beviljas i rehabiliteringssyfte upp till sex månader. Tjänstle­

dighetsperioden kan efter överenskommelse mellan arbets­ givaren och tjänstemannen förkortas eller förlängas.

Anmärkning:

Sådan tjänstledighet avser inte ledighet enligt lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete.

Tjänstledighetsavdrag

Mom 3. När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande.

Om tjänsteman är tjänstledig under	görs avdrag med
a. Del av dag	för varje full halv- timme	per timme månadslön * 175
b. Högst 5 arbetsdagar	för varje arbetsdag	per dag månadslön 21
c. Längre period än 5 arbetsda- gar (även arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag)	för varje kalender- dag	per dag månadslön x 12 365
d. Hel kalendermånad (även arbetsfri vardag samt sön- eller helgdag) eller annan avräknings- period som företaget använder	hela månadslönen
* För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsva- rande full ordinarie arbetstid för heltidsanställd.

Med månadslön avses den aktuella månadslönen inklusive fasta lönetillägg per månad.

Deltidsarbete

Mom 4:1. Om en tjänsteman är deltidsarbetande och ar­ betar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veck­ ans arbetsdagar (så kallat intermittent deltidsarbete) ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande.

Avdrag per arbetsdag = månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar/vecka x 21 5

Anmärkning

För definition av månadslön, se mom 3.

Exempel:

Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar per vecka	avdrag per dag = månadslönen dividerad med
4,0	16,8
3,5	14,7
3,0	12,6
2,5	10,5
2,0	8,4

– partiell ledighet hel månad

Mom 4:2. Vid ledighet del av dag eller annan partiell ledig­ het under hel kalendermånad görs avdrag på månadslönen med så stor andel som motsvarar ledighetens omfattning.

Ledighet för studier

Mom 5:1. Vid ledighet för att genomgå utbildning kan ar­ betsgivaren ge tjänstemannen rätt att behålla lönen eller del därav. Arbetsgivaren får föreskriva särskilda villkor för detta. Deltidsanställd tjänsteman kan av arbetsgivaren även ges rätt till mertidsersättning eller del därav.

– utbildning i tjänsten

Mom 5:2. Vid deltagande i utbildning, kurser, konferenser och dylikt, som fullgörs i anställningen, har tjänstemannen rätt att förutom bibehållen lön – om utbildningen pågår högst sju kalenderdagar – i förekommande fall dessutom behålla vad som skulle utgått i tillägg för obekväm arbetstid om tjänstemannen fullgjort sina ordinarie arbetsuppgifter.

Deltidsanställd tjänsteman, som utöver fastställd arbetstid deltar i verksamhet, som nämnts i föregående stycke, får mertidsersättning, dock högst till den lön som gäller för motsvarande heltidsanställd.

Kompensation för övertidsarbete enligt § 7 utgår inte i fall som avses i detta moment. Dock får heltidsanställd tjänste­ man för varje fullgjord utbildningstimme på dag som enligt ordinarie arbetstidsförläggning skulle varit fridag, kom­ pensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utgår istället ersättning per timme med belopp motsvarande mertidser­ sättning enligt § 7 mom 6.

§ 13. Anställningens upphörande

Uppsägning från tjänstemannens sida

Mom 1:1. Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande antal månader om inte annat anges i mom 3.

Anställningstid vid företaget	Uppsägningstid
Mindre än 2 år Fr o m 2 år Fr o m 3 år	1 månad 2 månader 3 månader
Efter uppnådd ålder enligt 32 a § Las gäller 1 månads underrättelsetid i enlighet med mom 3:5.

Upplysning:

Beräkning av anställningstidens längd regleras i 3 § lagen om an- ställningsskydd (Las).

– formen för uppsägning

Mom 1:2. För att det inte ska uppstå tvist om ifall uppsäg­ ning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsäg­ ning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetsgivaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen.

Uppsägning från arbetsgivarens sida

Mom 2:1. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida gäller följande uppsägningstider om inte annat anges i mom 3.

Anställningstid vid företaget	Uppsägningstid
Mindre än 1 år Fr o m 1 år till 2 år Fr o m 2 år till 6 år Fr o m 6 år till 8 år Fr o m 8 år till 10 år Fr o m 10 år	1 månad 2 månader 3 månader 4 månader 5 månader 6 månader
Efter uppnådd ålder enligt 32 a § Las gäller 1 månads underrättelsetid i enlighet med mom 3:5.

Upplysningar

1. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska enligt Trygghetsav- talet § 6 följande beaktas:

Tjänsteman som vid uppsägningstillfället uppnått 50 års ålder och har 10 sammanhängande anställningsår erhåller en med 4 månader förlängd uppsägningstid.

Tjänsteman som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder och har 10 sammanhängande anställningsår erhåller en med 6 månader förlängd uppsägningstid.

Uppsägning av övertalig tjänsteman, som avses i föregående stycke och som bedöms ha speciella svårigheter att få ny godtag- bar anställning, får ej företas förrän alla möjligheter prövats att bereda tjänstemannen fortsatt anställning inom företaget.

2. Beräkning av anställningstidens längd regleras i 3 § Las.

– varsel

Mom 2:2. Varsel som arbetsgivaren enligt Las ska ge lokal tjänstemannaorganisation ska anses ha skett när arbetsgi­ varen har överlämnat skriftligt varsel till den lokala tjänste­ mannaparten eller två arbetsdagar efter att arbetsgivaren har sänt den till respektive tjänstemannaförbund.

Varsel som arbetsgivaren har gett då företaget har semes­ terstängt anses ha skett dagen efter den då semesterstäng­ ningen upphörde.

Vissa undantag

– överenskommelse om annan uppsägningstid

Mom 3:1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om annan uppsägningstid.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida får dock inte upp­ sägningstiden understiga vad som anges mom 2:1.

– särskilda omständigheter

Mom 3:2. Om tjänstemannen på grund av särskilda omstän­ digheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

Om verksamheten så tillåter kan en tjänsteman som är uppsagd på grund av arbetsbrist, med bibehållna anställ­ ningsförmåner beviljas den ledighet som krävs för att delta i utbildning inom ramen för Trygghetsrådet Fastigo TRF

– provanställda

Mom 3:3. Under provanställning ska tjänsteman eller ar­ betsgivare, som vill att provanställningen ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställ­ ning, underrätta varandra om detta senast en (1) månad före provtidens utgång.

– pensionärer

Mom 3:4. Anställs tjänstemannen vid företaget efter att ha uppnått den ålder som anges i 32 a § Las eller uppbär hel tjänstepension är uppsägningstiden en månad för både ar­ betsgivaren och tjänstemannen.

– uppnådd pensionsålder

Mom 3:5. Arbetsgivaren eller tjänstemannen kan genom skriftlig underrättelse avbryta en tillsvidareanställning tidigast vid den tidpunkt som anges i 32 a § Las. En sådan underrättelse ska lämnas senast en månad i förväg. Lämnas skriftlig underrättelse vid en senare tidpunkt upphör an­ ställning en månad efter att underrättelse lämnats.

Anmärkningar:

1. Efter underrättelsen gäller inte reglerna om varsel till lokal arbetstagarorganisation, överläggning och förhandling enligt 33 a § Las.

2. Arbetsgivaren bör i god tid före ingången av den månad då tjänstemannen uppnår den avtalade pensionsåldern enligt gäl- lande pensionsplan, inhämta besked från tjänstemannen om denne vill avsluta sin anställning i samband med detta.

Upplysning:

Den ålder som anges i 32 a § Las är 68 år från och med 1 januari 2020 och 69 år från och med 1 januari 2023.

– upphörande i förtid av tidsbegränsad anställning

Mom 3:6. Om arbetsgivare eller tjänsteman vill att en tids­ begränsad anställning som är minst tre månader, ska upp­ höra i förtid gäller samma regler som vid upphörande av tillsvidareanställning. Uppsägningstiden är i dessa fall en månad om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om annat.

Lön under uppsägningstid

Mom 4. I anslutning till 12 § Las gäller följande för tjänste­ män som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

Provision som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats ska, för varje kalenderdag då tjäns­ temannen inte kan erbjudas arbete beräknas som 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmåna­ dersperiod. Motsvarande gäller tantiem, produktionspre­ mie eller dylikt.

Ersättning för förskjuten arbetstid eller beredskapstjänst­ xxxxxx som normalt skulle ha utgetts beräknas som 1/365 av sådan ersättning som utbetalats under närmast föregå­ ende tolvmånadersperiod.

Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstid

Mom 5. Om tjänsteman lämnar sin anställning utan att iakt­ ta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägen­ het som därigenom vållas. Beloppet får dock högst motsva­ ra tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.

Betyg och arbetsgivarintyg

Mom 6:1. När anställning upphör har tjänstemannen rätt att få tjänstgöringsbetyg som anger:

– den tid som tjänstemannen varit anställd

– de arbetsuppgifter tjänstemannen har haft att utföra samt

– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande hur ar­ betet har utförts.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att anställningen upphört eller från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.

Mom 6:2. När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att få ett intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.

Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semestern i detta sammanhang an­ ses ha uttagits först.

Mom 6:3. Arbetsgivaren ska lämna arbetsgivarintyg för ar­ betslöshetskassa inom sju dagar från det att tjänstemannen begärt det.

Omreglering vid partiell sjukersättning

Mom 7. En arbetsgivare som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad och med oför­ ändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att tjäns­ temannen har rätt till partiell sjukersättning enligt Social­ försäkringsbalken, ska skriftligen ge tjänstemannen besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska tjänste­ mannens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.

Anmärkningar

1. Anställningsvillkorens omreglering enligt arbetsgivarens besked ska vara utifrån verksamhetens krav och tjänstemannens ar- betsförmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

2. En tjänsteman, vars anställningsvillkor omreglerats enligt ovan och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade.

Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt ovan ska sysselsättningsgraden motsvara den kvarstående arbetsför­ måga som försäkringskassan fastställer.

Tjänsteman med fast kontant lön som fått sina anställnings­ villkor omreglerade får lön i förhållande till den nya syssel­ sättningsgraden.

Om arbetsgivaren och tjänstemannen, som fått besked en­ ligt ovan, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren och tjänste­ mannen gälla en uppsägningstid av en månad, oavsett vad Las föreskriver.

Anmärkning

Bestämmelser om avgångsskyldighet vid hel sjukersättning enligt Socialförsäkringsbalken finns i 4 a § Las.

Företrädesrätt till ny anställning

Mom 8:1. För att behålla sin företrädesrätt ska tjänste­ mannen skriftligt anmäla anspråk på företrädesrätten. Har sådan anmälan inte gjorts föreligger inte företrädesrätt till återanställning.

Mom 8:2. Oavsett reglerna i 22, 25 och 27 § Las gäller före­ trädesrätt till ny anställning (återanställning) inte vikariat eller allmän visstidsanställning som vid dess uppkomst bedöms vara högst fjorton kalenderdagar.

§ 14. Giltighetstid

Avtalet gäller från och med den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023 och därefter ett år i sänder med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Part har rätt att säga upp avtalet i förtid senast den 30 sep­ tember 2021 till upphörande den 31 mars 2022. Avtalet gäller då med sju dagars ömsesidig uppsägningstid efter den 31 mars 2022.

Part som begär förhandling om ovanstående ändringar i av­ tal ska samtidigt eller senast en månad innan avtalen löper ut, framlägga förslag till nytt avtal om inte parterna enas om annat.

Vid ändrad lagstiftning äger endera part med en månads uppsägningstid rätt att säga upp avtalsbestämmelse, som berörs av ändrad lagstiftning, och parterna kan träffa över­ enskommelse om nya regler från tidigare tidpunkt än den 31 mars 2023. Sådana förhandlingar förs under fredsplikt.

Bilaga

Plikttjänstgöring

Vid militärtjänst utöver den första tjänstgöringen ersätts tillsvi­ dareanställd tjänsteman enligt nedan.

Repetitionsutbildning

Mom 1. Tjänsteman som inte är reservbefäl och är tjänstledig för repetitionsutbildning som inte direkt ansluter till grundut­ bildningen ersätts enligt nedan. Samma gäller för civilförsvars­ pliktig tjänsteman då dagpenning utges.

För varje kalenderdag är ersätt- ningen på årslöner upp till 10 prisbasbelopp:	10 % x månadslön x 12 365
På lönedel överstigande 10 pris- basbelopp är ersättningen:	25 % x månadslön x 12 365

Anmärkning

Ersättningen inkluderar semesterlön.

Företaget får jämka ovannämnda ersättning så att den inte över­ stiger tjänstemannens ordinarie lön.

Annan militärtjänstgöring

Mom 2. Vid annan militärtjänstgöring utges inte någon ersätt­ ning.

Militärtjänstgöring vid mobilisering

Mom 3. Ersättning vid militärtjänstgöring föranledd av mobi­ lisering eller förstärkt försvarsberedskap regleras inte genom bestämmelserna ovan.

Protokollsanteckning

Anställda i lönelägen över 10 prisbasbelopp kan få en kännbar inkomst- minskning. Det kan därför vara motiverat att arbetsgivaren ger en ut- fyllnad så att denna tillsammans med dagpenningen uppgår till högst 90 procent av ordinarie lön. Sådan utfyllnad behandlas som lön. Vid utfyll- nad ska befattningspenning inte medräknas.

Korrigering av preliminär lön

§ 1. Överenskommelse

Parterna konstaterar att inom avtalsområdet lön och andra av­ löningsförmåner för avräkningsperioden ofta beräknas prelimi­ närt och utbetalas utan att arbetstagarens frånvaro eller annan omständighet under perioden helt beaktas. Slutlig beräkning av avtalsenliga avlöningsförmåner görs vid ett senare avlönings­ tillfälle (i normalfallet nästkommande), när samtliga därpå in­ verkande omständigheter under perioden är kända. I anslutning härtill avtalar parterna, att följande bestämmelser ska gälla.

§ 2. Preliminär lön

Mom 1. Vad arbetstagare i preliminär lön enligt § 1 har erhållit för mycket i förhållande till vad som avtalsenligt ska utges för avräkningsperioden är han skyldig att låta avräknas genom av­ drag vid senare avlöningstillfälle från då innestående avlönings­ förmåner (korrigering av preliminärlön) eller att återbetala.

Mom 2. Om korrigering av preliminär lön inte har gjorts senast under fjärde kalendermånaden efter den under vilken den pre­ liminärt beräknade lönen utbetalades meddelar arbetsgivaren inom ytterligare en månad därefter arbetstagaren om skulden och söker nå överenskommelse med honom om hur återbetal­ ning ska ske. Sådan överenskommelse kan även träffas före utgången av nämnda fjärde kalendermånad.

Mom 3. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har enats om hur återbetalning av skulden ska ske underrättas arbetstagaren i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisa­ tion äger rätt till förhandling därom. Har organisationen inte på­ kallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagaren mottog det skriftliga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Påkallas förhandling i fråga som avses i föregående stycke kan sådan – oavsett vad som eljest följer av lag eller annat avtal – endast föras som lokal förhandling. Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har full­ gjorts genom slutförande av den lokala förhandlingen eller ge­ nom förlust av rätten därtill.

Mom 4. Har arbetsgivaren inte iakttagit vad som sägs i mom 2 och 3 ovan, ska fråga om skyldighet att återbetala skulden be­ handlas enligt reglerna i § 3 nedan.

§ 3. Förhandlingsordning m m vid felaktigt utbetald lön

Har arbetstagare i annat fall än som avses i § 1 första stycket er­ hållit högre lön eller annan avlöningsförmån än som avtalsenligt tillkommer honom, meddelar arbetsgivaren arbetstagaren om förhållandet. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har en­ ats om återbetalning av skulden och om arbetsgivaren vill kräva sådan, underrättas arbetstagaren i skriftligt återbetalningskrav att hans lokala fackliga organisation äger rätt till rättstvisteför­ handling i frågan. Har organisationen inte påkallat förhandling inom två månader efter det att arbetstagaren mottog det skrift­ liga kravet har organisationen förlorat rätten till förhandling.

Den förhandlingsskyldighet före domstolsprövning som kan följa av lag eller avtal, har fullgjorts genom slutförande av för­ handlingen eller genom förlust av rätten därtill.

För rättstvisteförhandlingen och för fortsatt tvisteförfarande gäller i övrigt bestämmelserna i huvudavtalet och MBL.

§ 4. Giltighet

Denna överenskommelse gäller mellan parterna tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Uppsägningen ska, för att vara giltig, ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse. Överenskommelse 1983-07-05

Förutsättningar och villkor för fackligt förtroendevalda

Överenskommelse mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Vision, Unionen, Ledarna samt AiF om förutsättningar och villkor för fackligt förtroen- devalda inom avtalsområdet.

§ 1 Syfte

Parterna är ense om att det fackliga uppdraget är ett betydelse­ fullt och naturligt inslag i företagets verksamhet och utveckling samt att det för den enskilde kan utgöra en viktig del i den per­ sonliga karriärutvecklingen.

Avtalet omfattar fackligt förtroendevalda och som enligt 1 § Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplat­ sen (förtroendemannalagen) till företaget anmälts som facklig förtroendeman. Avtalet omfattar även skyddsombud (arbetsmil­ jöombud) som utsetts av kollektivavtalsslutande facklig organi­ sation.

Parternas syfte med detta avtal är att:

• Framhålla betydelsen av en väl fungerande facklig verksam­ het för såväl de anställdas inflytande som för företaget och dess verksamhet.

• Med dessa utgångspunkter skapa goda förutsättningar för fackligt förtroendevalda att åta sig fackliga uppdrag och på ett kvalitativt och förtroendeskapande sätt fullgöra dessa.

• Härigenom skapa förutsättningar för de fackligt förtroende­ valdas legitimitet och representativitet.

• Underlätta för fackligt förtroendevalda vid avslut av sina fackliga uppdrag att återgå fullt ut till en lämplig yrkesroll.

§ 2 Tillämpning

Inledning av det fackliga uppdraget

Det är den fackliga organisationens uppgift att anordna utbild­ ning för de fackligt förtroendevalda avseende de skyldigheter och rättigheter som följer med det fackliga uppdraget samt vad gäller tillämpningen av lagar och avtal, samverkansregler och facklig policy. Regler för detta finns i förtroendemannalagen.

För att nå syftet enligt § 1 är parterna ense om att företaget och den fackligt förtroendevalde ska diskutera uppdragets omfatt­ ning och dess inverkan och konsekvenser avseende det ordina­ rie arbetet.

Under pågående uppdrag

I syfte att möjliggöra för den fackligt förtroendevalde att upp­ rätthålla sin yrkesroll och på så vis underlätta för en återgång då det fackliga uppdraget avslutats, är det parternas gemensamma uppfattning att det är av vikt att den fackligt förtroendevalde behåller en kunskap om verksamheten. Detta bör i första hand ske genom att skapa förutsättningar för den fackligt förtroende­ valde att förena sin ordinarie befattning med det fackliga upp­ draget.

Det är angeläget att företaget och den fackligt förtroendevalde under mandatperioden diskuterar vidareutbildning och utveck­ lingsinsatser avseende såväl den yrkesmässiga som den fackliga rollen och samspelet dem emellan. Vid behov ska även alternati­ va karriärvägar diskuteras. Detta kan vara en del av det normala utvecklingssamtalet men också diskuteras med andra företrä­ dare i företaget än den närmaste chefen.

Avslutande av det fackliga uppdraget

I samband med avslutande av fackligt uppdrag ser parterna det som naturligt att förstärka möjligheterna för den fackligt förtro­ endevalde att fullt ut återgå till tidigare yrkesroll eller att med hjälp av interna och/eller externa utbildningsinsatser skolas in i en ny yrkesroll inom företaget. Arbetsgivaren och den fackligt

förtroendevalde ska gemensamt kartlägga dennes kompetens och förutsättningar i förhållande till behoven vid företaget och utifrån denna ta fram en handlingsplan för hur återgång ska ske eller för annan åtgärd.

§ 3 Lönesättningspolicy

Samma löneprinciper ska gälla för anställda med fackligt upp­ drag som för övriga. Det är viktigt att erforderlig hänsyn härvid tas till att fackligt förtroendevalda till följd av det fackliga upp­ draget inte har samma möjligheter som övriga att fullt ut satsa på sin yrkeskarriär så länge som det fackliga uppdraget varar.

Det bör betonas, att den fackligt förtroendevaldes sätt att full­ göra sitt fackliga uppdrag principiellt inte ska ligga till grund för lönesättningen. Däremot kan naturligtvis det fackliga uppdraget ge kunskap om företaget, dess verksamhet och anställda på ett sätt som har relevans för lönesättningen liksom sättet att pla­ nera den fackliga verksamheten kan bedömas efter samma kri­ terier som sättet att planera och genomföra andra uppgifter.

§ 4 Giltighetstid

Detta avtal gäller tillsvidare och har en ömsesidig uppsägnings­ tid om tre månader.

Överenskommelse 2013-05-06

Trygghetsavtal

Fastigo å ena, samt Unionen, Ledarna, AiF och Vision å andra si­ dan, åtar sig att utifrån nedan angivna gemensamma värdering­ ar utöva den verksamhet som enligt avtalet ankommer på dem.

§ 1. Allmänt

Avtalets omfattning

Mom 1:1. Avtalet gäller såsom kollektivavtal för tjänstemän an­ ställda i företag som är anslutet till Fastigo, med undantag för:

– arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och an­ ställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

– arbetstagare som anställts med stöd av arbetsmarknadspoli­ tiska åtgärder.

Gemensamma värderingar

Mom 1:2. Fastigo – Unionen, Ledarna, AiF och Vision är medvet­ na om att rationaliseringar kan leda till förändringar i företags­ strukturen. I ett växlande antal fall måste betydande förändring­ ar i ett företags verksamhet ske. Utvecklingen mot effektivare företag medför ibland driftsinskränkningar och därmed uppsäg­ ningar på grund av arbetsbrist.

Med detta Trygghetsavtal avser parterna att i så hög grad som möjligt hindra eller minska de negativa följder som kan uppstå genom olika rationaliseringsåtgärder och att dessa åtgärder i största möjliga mån tillgodoser företagets krav på en effektiv or­ ganisation samt att dess personal i detta sammanhang uppfyller angivna kompetens- och kvalifikationskrav. Därvid bör följande beaktas.

Företagen ska eftersträva att genomföra en långsiktig plane­ ring av sin totala verksamhet. I denna planering ska också ingå personalbehov av personalsammansättning. Med ledning av en långsiktig personalplanering, som beaktar både kvantitativa och

kvalitativa aspekter samt erforderliga kompetensnivåer, bör det vara möjligt att genomföra en successiv anpassning av persona­ len till ändrade förhållanden. Det förutsätts att man kan finna former för att bedriva den långsiktiga planeringen i samråd med aktiva och engagerade representanter för de anställda.

Åtgärder måste vidtas för att underlätta den enskilde arbets­ tagarens anpassning till de nya krav som förändringar medför. Dessa åtgärder kan vara av många olika slag och förutsätter in­ satser både från arbetsgivarna och de anställdas organisationer samt från de enskilda arbetstagarna. Det råder också ett sam­ band mellan dessa anpassningsåtgärder och den ovan berörda långsiktiga personalplaneringen, på så sätt att den övergripande planeringen inom respektive företag bör utmynna i individuella utvecklingsplaner för de anställda.

En grundtanke är att de anställda i god tid ska underrättas om förändringar som förestår och att de genom sina fackliga orga­ nisationer ska beredas tillfälle att överlägga med arbetsgivaren om konsekvenserna.

Följande principer ska vara vägledande vid dessa överläggning­ ar.

• Om befattningar dras in som följd av struktur förändringar, rationaliseringsinsatser och dylikt ska berörda tjänstemän om möjligt erbjudas likvärdiga befattningar inom företaget. Saknas likvärdig befattning, ska berörd tjänsteman om möj­ ligt erbjudas annan anställning inom företaget. Härvid ska samtliga arbetsplatser beaktas.

• Dessa åtaganden från arbetsgivarsidan, att om möjligt bereda fortsatt anställning, förutsätter skyldighet för de fackliga organisationerna att verka för sådana omplaceringar samt att de anställda i princip accepterar omplaceringar enligt vad som sägs i föregående stycke.

• Kunskapsuppbyggnad är en viktig form av investering i ett företag. Kunskapsuppbyggnad kan ske genom kompetensut­ veckling. Kompetensutvecklingens syfte är att utifrån upp­

ställda mål tillföra och fördjupa teoretiska kunskaper och yrkeserfarenheter, som gör det möjligt att upprätthålla en hög kompetensnivå i företaget. Kompetensutveckling och utbildning som sker eller initieras på den egna arbetsplatsen är betydelsefull för anpassning till kommande förändringar

i företaget. Härvid kan växling mellan olika arbetsuppgifter utnyttjas. Chefer ska ägna omsorg åt kompetensutveckling av medarbetare. Enskilda bör stimuleras till egna insatser för sådan kompetensutveckling.

Om gamla befattningar försvinner och nya tillkommer, ska över­ talig personal normalt utbildas för anpassning till de nya be­ fattningarna genom företagets försorg och på dess bekostnad.

Härvid gäller att vederbörande personer erhåller full lön vid utbildningen. Vid utbildning utanför företaget ska tjänsteman­ nen i erforderlig utsträckning befrias från sin arbetsskyldighet i företaget. De åtaganden om företagets medverkan i utbildning som ovan angivits förutsätter ett positivt engagemang från de anställda och deras organisationer. Möjligheterna att erhålla stöd för omskolning ska beaktas.

§ 2. Samarbete med de anställdas representanter

Allmänt

Mom 1. De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att parternas intentioner, som de kommer till uttryck i de gemen­ samma värderingarna ovan, behandlas vid överläggningar om personalförändringar på ett sådant sätt att personalsamman­ sättningen gör det möjligt för företaget att uppnå mål av karak­ tären ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft samt anställningstrygghet. Därvidlag är arbetsgivarens ansvar för de anställdas kontinuerliga kompetensutveckling av stor vikt.

Underrättelse om förestående driftsinskränkning

Mom 2. Om det, trots överenskomna åtgärder i enlighet med de gemensamma värderingarna ovan, enligt arbetsgivarens bedöm­ ning är nödvändigt att vidta åtgärder såsom driftsinskränkning­ ar och liknande strukturförändringar som kan medföra perso­ nalförändringar, så ska denne så snart det kan ske underrätta berörd tjänstemannaklubb eller, om sådan inte finns, vid företa­ get anställda representanter för tjänstemännen.

Överläggningar

Mom 3. Överläggningar mellan de lokala parterna med anled­ ning av underrättelse enligt mom 2 ska upptas med skyndsam­ het.

Avvikelse från turordningsreglerna i LAS

Mom 4. De lokala parterna ska, vid aktualiserad personalin­ skränkning, bedöma arbetsgivarens krav och behov i beman­ ningshänseende.

Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag, åligger det de lokala parterna att vid driftinskränkning, på en­ dera partens begäran, söka träffa sådan överenskommelse om turordning vid uppsägning som avviker från reglerna i lagen om anställningsskydd 22 §.

De lokala parterna har därvid ett gemensamt ansvar för att ar­ betsstyrkans sammansättning gör det möjligt för arbetsgivaren att uppnå ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft. Därigenom kan fortsatt trygghet i anställningen beredas.

Det förutsätts att arbetsgivare som önskar träffa sådan turord­ ningsöverenskommelse tillhandahåller tjänstemannaparten sådant faktaunderlag att denna kan samråda med honom om det behov i fråga om personal som företagets fortsatta verksam­ het kräver.

Riktmärket vid träffande av sådan överenskommelse ska vara att, med minsta möjliga olägenhet för berörda tjänstemän, bibe­ hålla personalen vid företaget samtidigt som företagets behov

av kompetens särskilt beaktas på ett sådant sätt att dess effekti­ vitet inte eftersätts.

Avvikelser från reglerna om företrädesrätt vid återanställning i LAS

Mom 5. Har parterna träffat turordningsöverenskommelse en­ ligt mom 4 ovan, kan de även träffa överenskommelse med avvi­ kelse från lagen om anställningsskydd 25–27 § om turordningen vid företrädesrätt till återanställning.

Centrala parters medverkan

Mom 6. Enas inte de lokala parterna i frågor enligt mom 4–5 ovan, äger förbundsparterna på endera partens begäran, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Koncerner

Mom 7. Koncerner och liknande sammanhållna företagsgrupper bör inom koncernen respektive företags gruppen inrätta perso­ nalpool och clearingverksamhet.

Fastigo ska verka för att till Fastigo anslutna företag ska samar­ beta i omplaceringsfrågor.

Företagen ska till Trygghetsrådet anmäla planerade förändring­ ar i personalbehov.

§ 3. Trygghetsrådets uppgifter

Trygghetsrådet har i enlighet med detta avtal till uppgift: att verka för goda och trygga anställningsförhållanden,

att behandla trygghetsfrågor av principiell natur och personal­ administrativa frågor i anknytning härtill,

att sprida information om trygghetsfrågor och personaladmi­ nistrativa frågor och om utvecklingen inom dessa områden,

att främja samarbetet mellan arbetsgivare och tjänstemän rö­ rande trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor,

att utforma de närmare riktlinjerna för och leda den verksam­ het som rör särskilda trygghetsåtgärder i syfte att under­ lätta för uppsagda tjänstemän att få nya anställningar,

att främja verksamheten i koncerner och liknande sammanhåll­ na företagsgrupper,

att till huvudmännen avge förslag angående ändringar i avta­ lets bestämmelser, som kan visa sig erforderliga,

att samverka med arbetsförmedlingen för samordning med Trygghetsrådets verksamhet,

att pröva ansökningar enligt de grunder och i den ordning som gäller enligt Trygghetsavtalet,

att varje år inom ramen för parternas överenskommelse fast­ ställa den avgift till fonden som företagen ska erlägga,

att bekosta Trygghetsrådets verksamhet som syftar till att främja anställningstryggheten samt öva tillsyn över förvalt­ ningen av avsatta medel, samt

att såsom skiljenämnd uppta och avgöra tvister dels om gil­ tigheten eller rätta innebörden av bestämmelserna i detta avtal, dels huruvida visst förfarande strider mot avtalet, dels huruvida visst projekt strider mot avtalet.

§ 4. Trygghetsåtgärder

Avgångsersättning (AGE) – allmänna förutsättningar

Mom 1. Avgångsersättning ska utbetalas ur Tjänstemännens Trygghetsfond i enlighet med följande regler.

• Tjänstemannen har sagts upp på grund av arbetsbrist vid företaget och vid anställningens upphörande blivit arbetslös.

• Tjänstemannen ska ha varit anställd sammanhängande vid företaget minst fem år i följd då den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden utgår eller på avgångsdagen (när anställ­ ningsförhållandet upplöses) om denna tidpunkt uppstår senare. Eventuell anställning vid annat företag inom samma koncern får tillgodoräknas. Om tjänstemannen inom fem år

före den aktuella uppsägningen blivit uppsagd på grund av arbetsbrist från annat AGE­anslutet företag, kan tjänsteman­ nen få tillgodoräkna sig anställningstid jämväl i den föregå­ ende anställningen. Vid prövning av ersättningsfrågan i så­ dana fall ska tidigare utbetald AGE beaktas.

§ 5. Ansökan om Trygghetsåtgärder

Ansökan om AGE

Mom 1:1. Ansökan om AGE sker via företaget på särskild blan­ kett som tillhandahålls av Trygghetsrådet. Ansökan ska fyllas i och vidimeras av arbetsgivaren och den uppsagda tjänsteman­ nen. Till ansökan ska också bifogas ett av arbetsgivaren och den fackliga organisationen justerat förhandlingsprotokoll. Arbets­ bristen kan av arbetsgivaren styrkas på annat sätt.

Ansökan insänds snarast efter uppsägningen så att utbetalning av eventuell ersättning kan ske senast en månad efter anställ­ ningens upphörande. Den lokala handläggningen av ansöknings­ ärenden ska ske med största skyndsamhet, så att tjänstemannen om möjligt före anställningens upphörande erhåller besked i ersättningsfrågan.

Ansökan förutsätts innehålla alla data, som är nödvändiga för ärendets beredning och prövning, dvs

– tjänstemannens lön,

– tjänstemannens ålder,

– antal hela anställningsår vid företaget/koncernen, eventuell anställning som arbetare däri inräknad,

– teoretisk utbildning,

– tidigare anställningar,

– familjeförhållanden.

Prövning av AGE-ansökningar

Mom 1:2. Inkomna ansökningar prövas av Trygghetsrådet. Om ansökan bifalls, innefattar beslutet som regel att visst belopp utges snarast i samband med anställningens upphörande samt ytterligare belopp vid vissa angivna tidpunkter beroende av bestyrkt fortsatt arbetslöshet. Trygghetsrådets beslut i ersätt­ ningsfrågor meddelas berörd tjänsteman. Beslut kan inte över­ klagas.

Utbetalning av ersättning sker till tjänstemannen. Skatteavdrag görs på utfallande belopp enligt gällande författning.

Rätt till AGE – som ännu inte helt eller delvis utbetalats – är per­ sonlig och kan inte överlåtas till annan eller övergå till dödsbo.

Särskilda trygghetsåtgärder

Mom 2. Särskilda trygghetsåtgärder ska vidtas för tjänstemän som blivit uppsagda eller som löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar, företagsnedläggelse eller rationa­ liseringar av företagets verksamhet. Särskilt ska beaktas äldre tjänstemän med lång anställningstid.

Syftet ska vara att så snabbt som möjligt återföra dessa tjäns­ temän till arbetslivet. Trygghetsåtgärderna ska omfatta olika former av verksamhet och därvid inrymma möjligheter till indi­ viduell prövning och anpassning av olika åtgärder som kan un­ derlätta för berörda tjänstemän att få nya anställningar.

I de fall arbetsgivare utfäster sig att bereda tjänsteman avtals­ pension eller avgångsvederlag utöver avtalsenlig uppsägnings­ lön, äger arbetsgivaren efter prövning rätt att erhålla viss del av kostnaden såsom bidrag i enlighet med vid varje tidpunkt fast­ ställd praxis.

Inom ramen för de särskilda trygghetsåtgärderna ska medel även kunna användas för följande ändamål.

• Utvecklingsprojekt och rådgivning rörande ”planering för trygghet” i enlighet med vad som framgår av de gemensam­ ma värderingarna i trygghetsavtalet.

• Genomförande av utvecklingsprojekt, utbildningsprojekt och informationsåtgärder rörande sambandet mellan rationali­ sering i företagen på tjänstemannaområdet och tjänstemän­ nens trygghet i anställningen.

• Utredningar och prognoser rörande tjänstemännens arbets­ marknad totalt sett och inom olika branscher, kortsiktigt och långsiktigt.

• Utvecklingsarbete rörande yrkesutbildning för tjänstemän­ nen i avsikt att anpassa arbetskraftsutbuden från tjänste­ mannasidan till de förändringar som enligt bedömningar i föregående punkt gjorts beträffande tjänstemännens arbets­ marknad.

• Enskild part kan från de utgångspunkter som anges i detta moment ensam genomföra projekt, under förutsättning att parterna gemensamt är ense om projektets innehåll och upp­ läggning. Medel får inte användas för partsenskild policybild­ ning.

Prövning av ansökan om särskilda trygghetsåtgärder

Mom 3. Medel för åtgärder enligt mom 2 ovan kan erhållas efter prövning av Trygghetsrådet.

Trygghetsrådet meddelar därefter beslut. Beslut kan inte över­ klagas.

§ 6. Uppsägningsskydd

Vid uppsägning av tjänsteman på grund av arbetsbrist ska den enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor gällande uppsäg­ ningstiden förlängas enligt följande.

Tjänsteman som vid uppsägningstillfället uppnått 50 års ålder och har 10 sammanhängande anställningsår erhåller en med 4 månader förlängd uppsägningstid.

Tjänsteman som vid uppsägningstillfället uppnått 55 års ålder och har 10 sammanhängande anställningsår erhåller en med 6 månader förlängd uppsägningstid.

Uppsägning av övertalig tjänsteman, som avses i föregående stycke och som bedöms ha speciella svårigheter att få ny godtag­ bar anställning, får ej företas förrän alla möjligheter prövats att bereda tjänstemannen fortsatt anställning inom företaget.

§ 7. Organisation för Trygghetsrådet Fastigo

Trygghetsrådets styrelse

Mom 1. Trygghetsrådets styrelse, tillika kollektivavtalsstiftel­ sens styrelse är högsta beslutande och för verksamheten ytterst ansvarigt organ. Styrelsen ansvarar för att Trygghetsrådets upp­ gifter i enlighet med § 3 utförs på ett ändamålsenligt sätt.

Styrelsen består av åtta ledamöter, varav fyra från arbetsgivarsi­ dan och fyra från arbetstagarsidan jämte lika antal suppleanter för dem. Fastigo utser ordförande och Unionen, Ledarna, AiF och Vision vice ordförande.

Styrelsens ledamöter och suppleanter utses för en tid av två år.

Styrelsen sammanträder två gånger per år varvid också supple­ anter och beredare kallas till styrelsen.

Styrelsens arbetsutskott

Mom 2. Arbetsutskottet har att besluta i frågor av mer principi­ ell karaktär och om uppsägningsförebyggande åtgärder av stör­ re omfattning samt i övrigt enligt av styrelsen fastställd instruk­ tion.

Arbetsutskottet består av fyra ledamöter, varav två från arbets­ givarsidan och två från tjänstemannasidan.

Arbetsutskottet sammanträder då särskilda behov föreligger. Arbetsutskottet kan, vid behov, även sammanträda tillsammans med beredningsgruppen.

Styrelsens beredargrupp

Mom 3. Till styrelsen är en beredargrupp knuten. Beredargrup­ pen har att besluta i ärenden i enlighet med gällande praxis.

Beredargruppen består av två ledamöter från Fastigo och en ledamot från vardera Unionen, Ledarna, AiF och Vision.

Skiljenämnd

Mom 4. Frågor om tolkning av detta avtal ska av parterna hän­ skjutas till en skiljenämnd. Denna består av styrelsen i Trygg­ hetsrådet Fastigo och en opartisk ordförande. Ordföranden utses gemensamt av parterna.

Denna överenskommelse av den 24 juli 1996, med ändringar den 20 december 2000, den 9 november 2010 och den 17 mars 2017, gäller fr o m den 1 mars 1996 och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Gällande kollektivavtal

mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorga- nisation och Vision, Ledarna samt AiF – Akademikerför- bunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Arkitekter)

• Avtal om allmänna anställningsvillkor

• Lönebildningsavtal (Fastigo – Vision, AiF)

• Ledaravtalet – avtal om lönebildning (Fastigo – Ledarna)

• Studentmedarbetaravtal, 2014 (Fastigo – Vision, Ledarna, AiF m fl)

• Förutsättningar och villkor för fackligt förtroendevalda, 2013 (Fastigo – Vision, Ledarna, AiF m fl)

• Pensionsavtal: (Fastigo – Vision, Ledarna, AiF m fl)

– AKAP-KL, 2013

– KAP-KL, 2006

– PFA-Fastigo, 1998

– PA-KAB, 1993

• Samverkansavtal och Avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling, 2007 (Fastigo – SKTF m fl)

• ITP-avtalet, 2006 (Fastigo – SKTF m fl)

• Huvudavtal 2004 (Fastigo – SKTF, Ledarna, AiF)

• Statistiköverenskommelse, 2019 (Fastigo – SKTF, Ledarna, AiF m fl)

• Trygghetsavtal, 1996 (Fastigo – Vision, Ledarna, AiF)

• Reseavtal, de centrala parternas rekommendationsavtal 1991 (Fastigo – Vision, Ledarna, AiF m fl)

• Beredskap vid krig/krigsfara, 1990 (Fastigo – SKTF, Ledarna, AiF )

• Krislägesavtal för kommunala medlemsföretag, 2020 (Fasti- go – Vision, Ledarna, AiF)

• Förslagsverksamhet, 1987 (Fastigo – SKTF, Ledarna, AiF m fl)

JAN 2021