KOLLEKTIVAVTAL

Detta avtal omfattar samtliga anställda i de gym och friskvårdsföretag som är anslutna till Almega Tjänsteföretagen och som anges i särskild förteckning.

1.2 Tillämpning

För att avtalet ska gälla vid ett företag krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Avtalet träder i kraft från och med den första dagen nästa månad, såvida inte annan överenskommelse träffas i det enskilda fallet.

Avtalet gäller mellan de parter som anges i begäran.

Om ett företag redan är bundet av ett annat tillämpligt kollektivavtal gäller det avtalet tills att giltighetstiden löpt ut, om inte någon annan överens- kommelse träffas.

1.2.1 Avtalets dispositivitet

Om de lokala parterna önskar att avtalet i någon del ska ges annat innehåll prövas framställningen därom.

1.3 Undantag

Avtalet gäller inte arbetstagare i företagsledande befattning

1.4 Uppnådd pensionsålder

För arbetstagare som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt pensionsplanen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår av detta avtal. För rätt till sjuklön efter arbetsgivarperioden krävs en särskild överenskommelse.

Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller vid företaget.

§ 2 Anställning ‌‌

2.1 Anställning tills vidare

En anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har kommit överens om att anställningen ska vara tidsbegränsad eller på prov.

2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om tidsbegränsad anställning i följande fall. Regler för respektive anställningsform se avsnitt 2.3 - 2.6.

- Allmän visstidsanställning

- Vikariat

- För arbetstagare som uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt pensionsplanen

- Tidsbegränsad anställning vid behov av extra arbetskraft

- Tidsbegränsad anställning för instruktör

- Provanställning

Vid tidsbegränsade anställningar som bedöms få en varaktighet av högst en månad gäller inte företrädesrätt till återanställning.

Anmärkning

Avsikten är inte att kortare anställningar skall kunna staplas på varandra för att därmed undvika reglerna om företrädesrätt till återanställning

2.3 Allmän visstid

Allmän visstidsanställning kan ingås vid ett eller flera tillfällen. Anställningstidens längd får vara upp till 24 månader. Om arbetstagaren under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän viss- tidsanställning i sammanlagd mer än 24 månader, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Arbetstagare får efter skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren avstå konvertering från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning.

Sådan överenskommelse gäller i 6 månader. Arbetstagaren kan på nytt avstå tillsvidareanställning enligt denna regel.

2.4 Vikariat

Vikariatsanställning kan ingås för att ersätta en arbetstagare vid till exempel dennes ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet, eller för att upprätthålla en ledigförklarad befattning under högst sex månader, om inte arbetsgivaren och den lokala arbetstagar- parten kommer överens om annat. Om arbetstagaren under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än 24 månader, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Arbetstagare får efter skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren avstå konvertering från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning.

Sådan överenskommelse gäller i 6 månader. Arbetstagaren kan på nytt avstå tillsvidareanställning enligt denna regel.

2.5 För arbetstagare som uppnått den ordinarie pensions- åldern enligt pensionsplanen

Arbetstagare som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt pensionsplanen kan anställas för viss tid.

2.6 Tidsbegränsad anställning vid behov av extra arbetskraft

Anställning kan ingås när behov av extra arbetskraft föreligger, om det föranleds av arbetets oregelbundna beskaffenhet. Anställningsformen bör endast tillämpas när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft. I första hand ska redan anställd på deltid erbjudas mertid eller anställning med högre sysselsättningsgrad, om detta kan ske utan allvarliga olägen- heter för arbetsgivaren.

2.7 Tidsbegränsad anställning för instruktörer

Instruktör som arbetar högst sex timmar per vecka i genomsnitt kan anställas för viss tid.

2.8 Provanställning

Avtal om provanställning får träffas när syftet är att anställningen efter prövotiden ska övergå till en tillsvidareanställning. Avtalet får omfatta

högst sex månader. Om arbetstagaren varit frånvarande under prov- perioden, kan anställningen efter överenskommelse förlängas med mot- svarande tid.‌

Om provanställningen inte övergår till en tillsvidareanställning, ska arbets- givaren motivera sitt ställningstagande, om arbetstagaren begär det.

§ 3 Allmänna förhållningsregler

3.1 Lojalitet

Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagaren ska vara diskret när det gäller arbetsgivarens angelägenheter som prissättningar, datasystem, undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.

3.2 Bisyssla, konkurrerande verksamhet m m

Arbetstagare får inte åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka menligt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, ska därför först samråda med arbetsgivaren.

Arbetsgivare och arbetstagare kan i anställningsavtalet reglera att arbets- tagaren inte får utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren.

3.3 Förtroendeuppdrag

En arbetstagare har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.

§ 4 Arbetstid ‌

4.1 Tillämpningsområde

Denna paragraf ersätter arbetstidslagen i dess helhet och gäller samtliga arbetstagare som omfattas av detta avtal med i 4.2 angivna undantag.

Parterna är eniga om att paragraftexten ligger inom ramen för EG:s arbets- tidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning.

För arbetstagare, som omfattas av denna paragraf, ska arbetsgivaren föra anteckningar om övertid och mertid. Berörd arbetstagare och kollektiv- avtalsslutande facklig organisation har rätt att på begäran få ta del av dessa anteckningar för innevarande kalenderår och de två närmast föregående kalenderåren.

4.2 Undantag

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej för arbetstagare som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses som arbetsgivarens skyldighet att vaka över hur arbetet är anordnat eller har förtroendet att själva disponera sin arbetstid.

Arbetstagare, som träffar överenskommelse om att kompensation för över- tidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön, kan träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från tillämpningen av denna paragraf.

4.3 Arbetstid

4.3.1 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt 40 timmar per vecka. Med hänsyn till branschens speciella förutsättningar är parterna överens om att arbetstiden beräknas i genomsnitt under tolvmånadersperioden den

1 september – 31 augusti på följande sätt:

1. Årsarbetstiden exklusive semester och lätthelgdagar är 1 800 timmar. För anställd del av år utgör årsarbetstiden:

antalet anställningsdagar (kalendariskt) / 365 x 1 800 timmar.

För deltidsanställd beräknas årsarbetstiden i proportion till heltid. Genomsnittlig arbetstid/vecka för deltidsanställd beräknas i proportion till heltid.

Anmärkning

Med lätthelgdag avses helgdag som infaller måndag-lördag.

1.1. Årsarbetstiden kan för månadsavlönad arbetstagare läggas ut enligt ett av följande alternativ (a-g):

Genomsnittlig arbetstid/xxxxx	Xxxxx arbets- veckor/år	Xxxxx lediga veckor/år
a) 40	45	7
b) 41	44	8
c) 42	43	9
d) 43	42	10
e) 44	41	11
f) 45	40	12
g) 46	39	13

Anmärkning

Parterna är överens om att andra varianter än ovanstående kan förekomma. Årsarbetstiden ska i samtliga fall vara 1800 timmar.

1.2. Under arbetsveckorna kan arbetstiden läggas ut på såväl vardagar som helgdagar.

1.3. Arbetstagarens lediga veckor, som inkluderar semesterledighet och kompensation för lätthelgdagar, läggs ut av arbetsgivaren efter sam- råd med arbetstagaren. Ledigheten kan läggas ut såväl i samman- hängande veckor som i enskilda dagar, varvid fem dagar motsvarar en vecka. Fyra veckor ska dock alltid läggas ut sammanhängande under juni – augusti om inte annat överenskommes. Om semesterledighet inte tas ut höjs årsarbetstidens antal timmar i motsvarande utsträckning. För arbetstagare, som i enlighet med § 5 mom 5.3.1 har ytterligare fem semesterdagar, tillförs överenskommet antal lediga veckor enligt tabellen ovan en vecka och antalet arbetsveckor minskas med en vecka.

1.4. Överenskommelse enligt punkt 1.1 ovan gäller en tolvmånaders- period i sänder. Om överenskommelsen inte har sagts upp av endera parten senast två månader innan innevarande periods utgång för- längs den att gälla under nästkommande tolvmånadersperiod.

2. Lätthelgdagarna är kompenserade med att arbetstagaren utöver semesterledigheten på årsbasis har rätt till två veckors (= 10 arbetsdagar) ledighet på sätt som beskrivs ovan, vilket innebär att arbetstiden under arbetsveckorna kan läggas ut på såväl vardagar som helgdagar.

4.3.2 Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden inklusive övertid och mertid får uppgå till högst 48 timmar per sjudagarsperiod i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst tolv månader.

Anmärkning

Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

4.3.3 Arbetstidsschema

Arbetstidsschema ska i samverkan med de anställda eller deras representanter fastställas senast 14 dagar i förväg. Tillfälliga ändringar i arbetstidsschema kan undantagsvis ske på grund av sjukdomsfall eller andra därmed jämför- bara omständigheter utanför arbetsgivarens kontroll. Parterna noterar att det för vissa kategorier arbetstagare inte är möjligt att i förväg fastställa arbets- tidsschema. Om måltidsrast inte läggs ut ska arbetstagaren, då arbetspasset varar mer än fem timmar, beredas tillfälle till måltidsuppehåll.

4.4 Veckovila

Arbetstagaren tillförsäkras 36 timmars sammanhängande veckovila per sjudagarsperiod. Varannan sjudagarsperiod ska denna ledighet läggas ut under perioden fredag-söndag. Ledigheten får genomsnittsberäknas under en begränsningsperiod, som omfattar högst 14 dagar, förutsatt att två 36- timmarsperioder läggs ut under 14-dagarsperioden. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan överenskomma om annan utläggning av ledigheten.

4.5 Dygnsvila

Arbetstiden ska förläggas så att arbetstagaren får minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt för- hållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren kompenseras med motsvarande ledighet.

Avvikelse får även göras genom lokal överenskommelse, under förut- sättning att arbetstagaren kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.

Anmärkning

Avvikelse från dygnsvilan förutsätter att arbetstagaren ges förlängd vilo- period timme mot timme svarande mot avvikelsen. Den förlängda vilo- perioden ska om möjligt förläggas i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden.

Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbetstid ska löneavdrag ej göras.

Tillägg till mom 4.4-4.5:

I de fall vid beräkning av vecka används annan bryttidpunkt än kl 00.00 natten söndag-måndag eller vid beräkning av dygn används annan bryt- tidpunkt än kl 00.00 ska dessa bryttidpunkter användas konsekvent och framgå av arbetstidsschemat.

Vid avbrott t ex i samband med schemaändring kan bryttidpunkterna ändras med beaktande av gällande viloperioder enligt mom 4-5.

4.6 Rast och måltidsuppehåll

När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast. Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förut- sätter att berörda tjänstemän kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hän- syn till arbetsförhållandena. Under rast har tjänstemannen rätt att lämna arbetsplatsen eftersom rasten inte är betald arbetstid.

Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant mål- tidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

Anmärkning

En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under arbetsdagen. Pauser ingår i arbetstiden.

4.7 Ordinarie arbetstid på helger, kvällar och nätter

1. Ersättning för helg-, kväll- och nattarbete

Ordinarie arbetstid som är förlagd på de dagar och tider som anges nedan ersätts med tillägg för varje ordinarie timme.

Ersättning, inklusive semesterlön/-ersättning utges per timme med:

2015-09-01

Måndag – Fredag 23:00 kr/tim

från 20.00 till 23.30 samt

Lördag, Söndag samt helgdag från 17.00 till 23.30

Måndag – Söndag från 23.30 till 05.30 55:00 kr/tim

Vid övertidsarbete eller arbete under beredskap utges ej tillägget. Ersättning utgår för faktiskt arbetad tid.

Arbetstagare vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att förlägga sin arbetstid har ej rätt till ersättning för helg-, kväll- och nattarbete. Detta bör framgå av anställningsavtalet. Om arbetsgivaren tillfälligt schemalägger del av arbetstagarens arbetstid, skall för denna tid utgå ersättning enligt ovan.

2. Enskild överenskommelse

2.1 Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen istället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.

En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Ersättning som har utgått som kompensation ska avräknas mot befintlig lön.

Anmärkning

Parterna rekommenderar att det i överenskommelsen fastställs ett belopp med vilket ersättning enligt ovan är avlöst.

2.2 För anställningsavtal som har ingåtts före 2015-09-01 gäller att om arbetsgivaren kan påvisa att arbetstagaren tidigare fått arbetstidsförläggningsberoende ersättning anses enskild överenskommelse enligt 2.1. ingåtts.

Sådan överenskommelse kan endast sägas upp från tjänstemannens sida. Arbetsgivaren och tjänstemannen ska då enas om med vilket belopp avräkning skall ske (anges i % av den aktuella månadslönen alternativt timlönen).

Kan parterna ej enas om avräkningens värde ska frågan hänskjutas till de centrala avtalsparterna för behandling.

§ 5 Övertidsarbete ‌

5.1 Definition

Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den schemalagda ordinarie arbetstiden för arbetstagaren om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i arbetstagarens arbete.

Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.

Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda och som ersätts som mertid enligt detta avtal räknas inte av från övertidsut- rymmet.

5.2 Enskild överenskommelse om annan begränsningsperiod

Arbetsgivare och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om att övertiden ska beräknas efter begränsningsperioden. Ersättning för övertid ska då utgå såsom ”vid övertidsarbete på annan tid” enligt kollektivavtalet. En sådan enskild överenskommelse gäller tills vidare med tre månaders upp- sägningstid.

5.3 Rätten till övertidskompensation

Arbetstagare har rätt till övertidskompensation enligt 5.6 om inte någon annan överenskommelse har träffats enligt 5.3.1.

5.3.1 Överenskommelse med vissa arbetstagare

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete ska ges genom att arbetstagaren i stället får högre lön och/eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser träffas företrädesvis med arbetstagare i chefs- ställning och arbetstagare vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att förlägga sin arbetstid. I annat fall ska särskilda skäl föreligga.

5.3.2 Skriftlig överenskommelse. Giltighetstid

Överenskommelser enligt 5.3.1 ska vara skriftliga. De gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision. Av överenskommelsen bör framgå hur arbetstagaren kompenseras för övertidsarbete.

Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrätta den andra parten senast två månader innan nästkommande lönerevision.

5.4 Allmän övertid

När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår. Vid beräkning av övertid ska ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord arbetstid.

5.4.1 Återföring av övertid

Om ersättning för övertidsarbete har erhållits i form av kompensations- ledighet enligt kollektivavtalet återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 5.4 ovan (allmän övertid).

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertids- utrymmet, såvida inte arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten enas om annat.

Exempel

En arbetstagare utför övertidsarbete, fyra timmar, en vardagskväll. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 5.4.

Överenskommelse träffas om att arbetstagaren ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 timmar x 1,5 tim = sex timmar kompensationsledighet).

När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de fyra övertids- timmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 5.4.

5.5 Extra övertid ‌

Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret med högst 100 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten.

5.6 Kompensation för övertid

5.6.1 Pengar - ledighet

Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbets- tagaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Vid samrådet ska arbetsgivaren så långt det är möjligt tillmötesgå arbets- tagarens önskemål om när kompensationsledigheten ska tas ut.

5.6.2 Ersättningens storlek Övertidsersättning per timme ges enligt följande: Övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar

månadslönen

eller efter överenskommelse

kompensationsledighet med 1 ½ timme för varje övertidstimme

Övertidsarbete på annan tid

månadslönen 72

eller efter överenskommelse

kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Övertidsarbete på arbetstagarens arbetsfria vardagar jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller övertidsarbete på midsommar-, jul- och nyårsafton.

5.7 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

5.7.1 Ersättning för mertid

I de fall där arbetstagaren har kortare schemalagd arbetstid än den ordinarie schemalagda arbetstiden för heltidsarbetande ska överskjutande tid som faller inom ramen för ordinarie schemalagd arbetstid för heltidsarbetande ersättas med mertidsersättning, samt tid därutöver enligt bestämmelserna för övertidsersättning enligt ovan, varvid lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

5.7.2 Mertidsersättningens storlek

Mertidsersättning per timme ges enligt följande: Månadslönen

3,7 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt över begränsningsperioden.

§ 6 Restidsersättning ‌

6.1 Rätten till restidsersättning

Arbetstagare har rätt till restidsersättning enligt 6.3 med följande undantag:

Undantag

1 Arbetsgivaren och den arbetstagare som har träffat överenskommelse om kompensation för övertid enligt 5.3.1 kan komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte ska gälla.

2 Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om att kompensa- tion för restid ska ges i annan form, till exempel genom att före- komsten av restid beaktas när lönen fastställs.

3 Arbetstagare med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, till exempel resande försäljare och servicetekniker, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om detta.

6.2 Restid

Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa till bestämmelseorten.

Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som ligger före eller efter arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller en del av denna, ska tiden kl 22 - 08 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under tjänste- resa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

6.3 Restidsersättning

1) Restidsersättning per timme

månadslönen 240

Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn, om inte längre restid visas.

2) När resan skett under tiden fredag kl 18 - måndag kl 06 månadslönen

190

3) När resan skett under tiden från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag till kl 06 dag efter helgdag

månadslönen 190

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

§ 7 Semester ‌‌

7.1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag.

Anmärkning

Parterna är överens om att tillämpa smidiga anpassningar då företag blir bundna av kollektivavtalet. Har företaget t ex tillämpat annat semesterår ska detta kunna bibehållas.

7.2 Intjänandeår och semesterår

7.2.1 Månadsavlönade

Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av beräknings- perioden för arbetstid, 1 september – 31 augusti. Detta innebär att arbets- tagaren har rätt till betald semester redan under det första året. Om arbets- tagare av detta skäl fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen och övriga lönedelar.

7.2.2 Timavlönade

Intjänandeåret räknas från och med den 1 september till och med den 31 augusti året därpå.

Semesteråret är den därpå följande 12-månadersperioden.

För tillsvidareanställda som avlönas med timlön utbetalas semesterlönen á conto under intjänandeåret i samband med semesterledigheten eller i sam- band med respektive löneutbetalningstillfälle. Om arbetstagare av detta skäl fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen och övriga löne- delar.

7.3 Semesterns längd

7.3.1 Xxxxx xxxxxxxxxxxxx

- 25 semesterdagar enligt semesterlagen

- 5 semesterdagar utöver lag genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt § 5.3.1 i detta avtal.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

7.3.2 Antal betalda semesterdagar

Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:

A x B = D C

A = antal avtalade semesterdagar (enligt 7.3.1)

B = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro som inte är semesterlönegrundande

C = antal kalenderdagar under intjänandeåret

D = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till heltal).

7.3.3 Ändring av semesterdagar

Om detta avtal träder i kraft för en arbetstagare som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har arbetstagaren rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare.

Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela arbetstagareparten, och om denna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.

7.3.4 Befordrad eller nyanställd arbetstagare

För befordrade eller nyanställda arbetstagare ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör till samma koncern.

7.3.5 Semester för intermittent arbetande

För arbetstagare som arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka beräknas antalet nettosemesterdagar enligt följande:

Antalet arbetsdagar/vecka x antalet semesterdagar enligt 7.3

= Antalet semesterdagar (nettosemesterdagar) som ska förläggas till dagar som enligt arbetstidsschemat skulle ha varit arbetsdagar. Brutet tal vid beräkningen rundas av till närmast högre dagantal.

Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del av dag samma vecka, ska den delvis arbetade dagen räknas som hel dag. När semestern läggs ut för en sådan arbetstagare går det åt en hel semesterdag även för den dag arbetstagaren endast skulle ha arbetat en del av dagen.

Exempel
Arbetstagarens arbetstid är förlagd	Xxxxx nettosemesterdagar
till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka	(vid 25 dagars semester)
4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om arbetstidsschemat ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att de svarar mot det nya schemat.

Semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

Alternativ:

Semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) uppräknas enligt följande och räknas på antalet nettosemester- dagar:

Antalet arbetsdagar *) i genomsnitt per vecka	Semester- tillägg	Semester- ersättning	Löneavdrag vid obetald semester
4	1,0	6,75	5,75
3,5	1,14	7,71	6,57
3	1,33	9,0	7,67
2,5	1,6	10,8	9,2
2	2,0	13,5	11,5

*) oavsett dagarbetstidsmåttet

7.4 Semesterlön, semesterersättning m m

7.4.1 Semesterlön och semestertillägg

7.4.1.1 Semesterlön för den som avlönas med månadslön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semester- tillfället och semestertillägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

- 0,8 % av arbetstagarens månadslön som är aktuell vid semester- tillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 7.4.5.

- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.

Om arbetstagaren inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:

0,5 % x det antal semesterdagar som arbetstagaren har rätt till Antalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har tjänat in

Med fasta lönetillägg avses här till exempel fasta övertids- och restids- tillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.

Med rörlig lönedel avses här till exempel provision, tantiem, bonus eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga löne- delar som har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats.

I övertids-, mertids-, restids, och ersättning för helg-, kväll- och nattarbete ingår semesterlön.

7.4.1.2 Semesterlön för den som avlönas med timlön

Semesterlön utgår med 12,5 % av den lön och andra semesterlöne- grundande ersättningar som har utbetalats under intjänandeåret.

7.4.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro

Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänande- året ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.

Genomsnittlig dagsinkomst =

Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret

7.4.3 Utbetalning av semesterlön

7.4.3.1 Månadsavlönade

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.

Undantag

1. Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har arbets- tagaren rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelarna. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek.

Tillägget betalas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetal- ningen i samband med semestern. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 7.2.2, 7.4.1 och 7.4.2.

2. Arbetsgivaren kan betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin kan tillämpas.

7.4.3.2 Timavlönade

Semesterlön för timavlönade enligt mom 7.4.1.2 betalas ut senast vid löneutbetalningstillfället närmast efter intjänandeårets slut.

7.4.4 Semesterersättning

7.4.4.1 Månadsavlönade

Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt 7.4.1.1 och 7.4.2.

För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.

7.4.4.2 Timavlönade

Semesterersättning utgår i enlighet med mom 7.4.1.2.

7.4.5 Ändrad sysselsättningsgrad (månadsavlönade)

Om arbetstagaren ändrar sysselsättningsgrad under beräkningsperioden ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i för- hållande till andelen av full ordinarie arbetstid under beräkningsperioden. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se 8.3.5.

7.5 Sparande av semester

7.5.1 Sparande av semesterdagar

Arbetstagare som har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa över- skjutande semesterdagar förutsatt att de inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggas under detta semesterår.

Om semesterledighet inte tas ut höjs årsarbetstidens antal timmar i motsvarande grad enligt 4.3.1.

7.5.2 Uttag av sparade semesterdagar

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt 7.5.1 under samma år.

7.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 7.4.1 och 7.4.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 7.4.5.

§ 8 Sjuklön m m ‌

8.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan

8.1.1 Rätten till sjuklön

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden betalas enligt lagen om sjuklön med tillägg enligt 8.2.2 andra stycket. Hur sjuklönen beräknas anges i 8.3.1 – 8.3.2.

Sjuklön från arbetsgivaren från och med den 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden betalas enligt 8.3.6 – 8.3.8 och 8. 4 – 8.7

En sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjuk- perioden.

8.1.2 Sjukanmälan

Den arbetstagare som blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Arbetstagaren ska så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas.

Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycks- fall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta som ger rätt till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare.

Sjuklön ska som huvudregel inte betalas för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket lagen om sjuklön).

8.2 Försäkran och läkarintyg

8.2.1 Skriftlig försäkran

Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att arbets- tagaren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9 § lagen om sjuklön).

8.2.2 Läkarintyg

Arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjuk- periodens längd med läkarintyg för att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjuk- anmälan (8 § andra stycket lagen om sjuklön).

Om arbetsgivaren begär det, ska arbetstagaren lämna sådant läkarintyg från en tidigare dag. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren.

Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss läkare är han inte skyldig att ersätta kostnaden för intyg från annan läkare.

8.3 Sjuklönens storlek

8.3.1 Sjuklönens storlek

Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

8.3.2 Sjukdom till och med 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:

Månadsavlönade:

För den första frånvarodagen månadslönen x 12,2

(karensdagen) i sjukperioden 52 x veckoarbetstiden

Från och med den andra frånvaro- 20 % x månadslönen x 12,2 dagen i sjukperioden 52 x veckoarbetstiden

Timavlönade:

För den första frånvarodagen timlönen

(karensdagen) i sjukperioden

Från och med den andra frånvaro- 20 % x timlönen dagen i sjukperioden

Arbetstagare som skulle ha arbetat på schemalagd arbetstid 23.30 – 05.30 får dessutom sjuklön från och med den andra frånvarodagen med 80 % av den ersättning som de gått miste om enligt § 4 mom 4.3.1 sista stycket.

8.3.3 Sjuklön från första dagen i vissa fall

För en arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan från och med den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller från och med den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

8.3.4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar

Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga tio under en tolv- månadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller från och med den andra frånvarodagen.

8.3.5 Definition av månadslön och veckoarbetstid m m

Månadslön

Med månadslön avses den aktuella månadslönen. I månadslönen ingår

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta övertidstillägg)

- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar.

För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som sjukavdrag ska göras från.

Veckoarbetstid

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstagaren. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag arbetstagaren får besked om sin nya lön.

8.3.6 Sjukdom från och med den 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:

Sjukavdraget beräknas olika beroende på om arbetstagarens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som

7,5 x prisbasbeloppet (pbb)

exempel 2016:

Pbb: år 2016 är 44 300 kr. Lönegränsen blir därför:

7,5 x 44 300 kr

= 27 688 kr för år 2016

För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen:

90 % x	Månadslönen x 12
	365

För arbetstagare med månadslön över lönegränsen:

Sjukavdrag görs med

90 % x

7,5 x pbb månadslönen x 12 – 7,5 x pbb

+ 10 % x

365 365

För arbetstagare med timlön:

Vid beräkning enligt ovanstående formler framräknas en månadslön genom att timlönen multipliceras med 167. Den sålunda framräknade månads- lönen proportioneras för deltidsanställda i förhållande till den genom- snittliga sysselsättningsgraden.

Med månadslön avses utöver vad som anges i 8.3.5 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skattemyndighetens anvisningar.

Om inte arbetstidsschema kunnat fastställas beräknas sjuklönen på den genomsnittliga schemalagda arbetstidens omfattning under det kvartal som närmast föregått sjukdomstillfället.

8.3.7 Högsta sjukavdrag per dag

Sjukavdraget per dag får inte överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Med fast kontant månadslön jämställs här

- fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande.

8.3.8 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om arbetstagaren enligt detta avtal har rätt till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden, ska arbetsgivaren betala sådan enligt följande:

Sjuklön betalas till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden till den som

- varit anställd minst ett år i följd hos arbetsgivaren eller

- gått över direkt från en anställning med rätt till sjuklön under 90 dagar (grupp 1).

Sjuklön betalas till och med den 45:e kalenderdagen i sjukperioden till övriga (grupp 2).

I sjukperioden ingår samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar), och arbetsfria dagar under perioden.

Högsta antal dagar med sjuklön

Om arbetstagaren under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjuk- domsfallet.

Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden på- verkas inte av ovanstående begränsningsregel.

8.4 Vissa samordningsregler

8.4.1 Rehabiliteringspenning

Om en arbetstagare är frånvarande med rehabiliteringspenning under annars sjuklöneberättigad tid enligt 8.3.8 görs löneavdrag som vid sjukdom från och med den 15:e kalenderdagen enligt 8.3.6.

8.4.2 Ersättning från annan försäkring

Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än gällande pensionsplan eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

8.4.3 Annan ersättning från staten

Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskade- skydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

8.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön

8.5.1 Arbetstagaren har fyllt 60 år

Om arbetstagaren vid anställningen har fyllt 60 år, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstagaren inte ska ha rätt till sjuk- lön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden. Om en sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren underrätta den lokala arbetstagareparten.

8.5.2 Förtigande av sjukdom

Arbetstagare som vid anställningen har förtigit att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen i sjukperioden när arbetsoförmågan beror på sjukdomen ifråga.

8.5.3 Inte lämnat friskintyg

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av arbetstagaren men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har arbets- tagaren inte rätt till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

8.5.4 Nedsatta sjukförmåner

Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

8.5.5 Skada vid olycksfall vållad av tredje man

Om en arbetstagare har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte betalas enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om - respektive i den ut- sträckning -arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.

8.5.6 Olycksfall hos annan arbetsgivare

Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

8.5.7 När sjukpension betalas ut

Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar betalas till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön.

8.5.8 Uppnådd pensionsålder

Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden för arbetstagare som uppnått pensionsåldern, se § 1 mom 1.4.

8.5.9 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön från och med den 15:e kalenderdagen i sjukperioden

- om arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller

- om arbetstagarens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

- om arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

8.6 Smittbärare

Om en arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersätt- ning till smittbärare görs avdrag enligt följande till och med den 14:e kalenderdagen.

För varje timme en arbetstagare är frånvarande görs avdrag per timme med

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Från och med den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt 8.3.6 – 8.3.8.

8.7 Övriga bestämmelser

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som betalas enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med mot- svarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbets- skadeförsäkring.

§ 9 Ledighet ‌‌

9.1 Permission, kort ledighet med lön

Permission beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar till exempel vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom arbetstagarens familj eller nära anhörigs dödsfall.

9.2 Tjänstledighet, ledighet hel dag utan lön

Tjänstledighet beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägen- het för verksamheten vid företaget, såvida det inte är fråga om lagstadgad ledighet till exempel studie- eller föräldraledighet.

Tjänstledighet för att pröva annat arbete bör beviljas i rehabiliteringssyfte. Ledigheten begränsas till sex månader men kan förlängas efter överens- kommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

När tjänstledigheten beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod ledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren. För arbetstagare som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel tillämpas.

9.2.1 Löneavdrag för heltidsanställd med månadslön, hel dag

När en arbetstagare är frånvarande minst en dag på grund av tjänstledighet, görs löneavdrag enligt följande:

- under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar görs för varje arbetsdag ett avdrag med 1/21 (1/25)* av månadslönen

- under en period längre än 5 (6)∗ arbetsdagar görs avdrag med dags- lönen för varje ledig dag. Detta gäller även arbetstagarens arbetsfria vardagar och sön- eller helgdagar.

den fasta kontanta månadslönen x 12

dagslön =

365

9.2.2 Löneavdrag för intermittent arbetande med månadslön, hel dag

Om arbetstagaren arbetar endast under vissa av veckans arbetsdagar (så kallat intermittent arbete), ska löneavdrag göras för varje dag som arbetstagaren är tjänstledig och som annars skulle ha varit arbetsdag.

Avdrag görs enligt följande: Månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar per vecka

5 (6)*

x 21 (25)*

Exempel

Arbetstagarens arbetstid är förlagd till Avdrag följande antal arbetsdagar/vecka

4 månadslönen

16,8

3,5 månadslönen

14,7

3 månadslönen

12,6

2,5 månadslönen

10,5

2 månadslönen

8,4

Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.

*) Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka.

9.3 Annan ledighet, ledighet under del av dag utan lön

Ledighet under del av dag kan beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Löneavdrag görs för varje full halvtimme. Avdraget per timme är 1/167 av månadslönen. För deltidsanställda ska lönen först räknas upp så att den motsvarar heltidslön.

9.4 Månadslön

I månadslönen ingår

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/avräkningsperioder ska tjänstemannens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna

9.5 Föräldralön

9.5.1 Villkor för föräldralön

En arbetstagare som är tjänstledig på grund av graviditet, i samband med barns födelse eller adoption, har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om

- arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd,

- arbetstagarens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten och

- arbetstagarens anställning under den senaste tolvmånadersperioden har varit i genomsnitt minst 20 % av en heltidsanställning.

Med begreppet i samband med avses att tjänstledigheten ska äga rum inom 18 månader.

Ansökan om föräldraledighet för perioden 1 juni till den 31 augusti respektive år bör inges i samband med semesteransökan till arbetsgivaren, det vill säga normalt senast den 1 mars.

9.5.2 Föräldralönens storlek

Om arbetstagaren har varit anställd i ett men inte två år i följd utgörs föräldralönen av

– två månadslöner minus 60 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.

Om arbetstagaren har varit anställd i två men inte tre år i följd utgörs föräldralönen av

– tre månadslöner minus 90 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.

Om arbetstagaren har varit anställd i tre men inte fyra år i följd utgörs föräldralönen av

– fyra månadslöner minus 120 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.

Om arbetstagaren har varit anställd i fyra men inte fem år i följd utgörs föräldralönen av

– fem månadslöner minus 150 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.

Om arbetstagaren har varit anställd i fem år i följd eller mer utgörs föräldralönen av

– sex månadslöner minus 180 föräldralöneavdrag beräknat per dag enligt denna paragraf.

Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om arbetstagarens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som

10 x prisbasbeloppet (pbb)

Exempel 2016:

Pbb: år 2016 är 44 300 kr Lönegränsen blir därför:

10 x 44 300 kr

= 36 917 kr för år 2016

För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen görs föräldralöneavdrag per dag med:

90 % x	månadslönen x 12
	365

För arbetstagare med månadslön över lönegränsen görs sjukavdrag per dag:

90 % x

10 x pbb

+ 10 % x

(månadslönen x 12) – (10 x pbb)

365 365

Med månadslön avses den aktuella månadslönen. I månadslönen ingår

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta övertidstillägg)

- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar.

samt förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.

För timavlönade arbetstagare framräknas en månadslön genom att timlönen multipliceras med 167. Den sålunda framräknade månadslönen proportioneras för deltidsanställda timavlönade i förhållande till den genomsnittliga sysselsättningsgraden.

Föräldralön utges enbart för en sammanhängande ledighetsperiod. Om tjänstledighetens skulle bli kortare än en, två, tre, fyra, fem respektive sex månader utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön utbetalas i proportion till ledighetens omfattning, dvs hel- respektive deltid.

9.5.3 Utbetalning av föräldralön

Föräldralönen betalas ut med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att arbetstagaren har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten.

9.5.4 Reduktion av föräldralön

Föräldralön betalas inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

9.6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

9.6.1 Avdrag

Om en månadsavlönad arbetstagare är frånvarande med tillfällig föräldra- penning, görs löneavdrag per frånvarotimme enligt följande:

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

För timavlönade arbetstagare görs avdrag per frånvarotimme med den aktuella timlönen.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader/ avräkningsperioder ska arbetstagarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioderna.

Veckoarbetstid

Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras ‌

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra avdrag med ut- gångspunkt från den gamla lönen till den dag arbetstagaren får besked om sin nya lön.

§ 10 Lön

10.1 Utbetalning av månadslön mm

Lönen betalas ut månadsvis och ska om inte annat överenskommes vara arbetstagaren tillhanda senast den 28 i månaden efter det att den tjänats in.

Lönen ska som huvudregel utgöras av månadslön men timlön kan användas då arbetstidsmåttet varierar från månad till månad.

10.2 Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller ändrar syssel- sättningsgrad under löpande kalendermånad/avräkningsperiod beräknas lönen på följande sätt:

x Z = L

X = aktuell månadslön

Y = antal kalenderdagar under den aktuella månaden/avräkningsperioden

Z = antal anställningsdagar i månaden/avräkningsperioden

L = lön för beräkningsperioden

Vid ändrad sysselsättningsgrad beräknas varje period med respektive sysselsättningsgrad för sig.

Exempel:

Avräkningsperioden är kalendermånad. Arbetstagarens heltidslön är 20 000 kr. Arbetstagaren byter sysselsättningsgrad den 17 juni.

Heltid till och med 16 juni 20xx Deltid (50 % från och med 17 juni

20xx)

X = 20 000 kr X = 10 000 kr

Y = 30 dagar Y = 30 dagar

Z = 16 dagar Z = 14 dagar

L = 10 667 kr L = 4 667 kr

§ 11 Uppsägning ‌

11.1 Uppsägning från arbetstagarens sida

11.1.1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är följande, om inte annat följer av 11.3.2 - 11.3.6.

Arbetstagarens uppsägningstid i månader

Anställningstid vid företaget

mindre än 2 år från och med 2 år

Uppsägningstid

1 mån

2 mån

11.1.2 Skriftlig uppsägning

Arbetstagaren bör göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

11.2.1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande, om inte annat följer av 11.3.2 - 11.3.6.

Arbetsgivarens uppsägningstid i månader

Anställningstid vid företaget

mindre än 2 år

från och med 2 år till 4 år från och med 4 år till 6 år från och med 6 år till 8 år från och med 8 år till 10 år

från och med 10 år

Uppsägningstid

1 mån

2 mån

3 mån

4 mån

5 mån

6 mån

Upplysning till 13.1.1 och 13.2.1

Beräkning av anställningstidens längd

Hur anställningstidens längd enligt ovan ska beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd.

11.2.2 Förlängd uppsägningstid i vissa fall

Om en arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist vid upp- sägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.

Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.

11.2.3 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagarorganisationen ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelsen till den lokala arbetstagareparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har skickat skrivelsen i rekom- menderat brev till berört förbund. Varsel som arbetsgivaren har gett under tid då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.

11.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

11.3.1 Lön under uppsägningstid

Om en arbetstagare inte kan beredas arbete under uppsägningstiden ska lön och andra ersättningar betalas ut som om arbetstagaren varit i tjänst

(12 § lagen om anställningsskydd).

11.3.2 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetstagare som enligt kollektivavtal eller enskilt anställningsavtal har längre uppsägningstid när detta avtal träder i kraft vid företaget, behåller denna.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om en annan uppsäg- ningstid. Om de gör det får emellertid uppsägningstiden från arbets- givarens sida inte understiga uppsägningstiden enligt tabellen i 11.2.1.

11.3.3 Upphörande av provanställning

Provanställning kan av både arbetsgivaren och arbetstagaren avbrytas före prövotidens utgång genom skriftligt besked senast två veckor i förväg.

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, ska skriftligt besked om detta lämnas senast två veckor före prövotidens utgång.

11.3.4 Avbrytande av tidsbegränsade anställningar

Tidsbegränsad anställning kan under de första sex månaderna bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället genom att arbets- givare eller arbetstagaren lämnar skriftlig underrättelse. Sådan anställning upphör 14 dagar efter det att någondera parten lämnat skriftlig under- rättelse till den andra parten. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren motivera sitt ställningstagande.

Tidsbegränsad anställning som har pågått mer än sex månader kan av endera parten bringas att upphöra i förtid genom skriftlig uppsägning. Uppsägningstiden är i dessa fall en månad. Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad.

11.3.5 Pensionärer - uppsägningstid

För arbetstagare som fyllt 67 år är den ömsesidiga uppsägningstiden en månad.

11.3.6 Förkortning av uppsägningstid för arbetstagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstiden slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

11.3.7 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden

Om arbetstagaren lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Arbetsgivaren har rätt att som skadestånd innehålla samtliga arbetstagarens innestående ersättningar i form av lön, semester- ersättning m m motsvarande den del av uppsägningstiden som inte iakttagits, dock högst upp till ett belopp motsvarande två månadslöner.

11.3.8 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att få ett tjänstgöringsbetyg, som visar

- den tid som arbetstagaren har varit anställd, och

- de arbetsuppgifter som arbetstagaren utfört, samt

- om arbetstagaren så begär, vitsord om det sätt på vilket arbetet har utförts. Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget senast inom tre veckor från det att arbetstagaren har begärt att få betyget.

11.3.9 Intyg om uttagen semester

När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna som har tagits ut under innevarande semesterår (beräkningsperiod). Arbetsgivaren ska lämna intyget till arbetstagaren senast inom en vecka från det att arbetstagaren begärt att få intyget. Om arbetstagaren har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den överskjutande semestern här anses ha tagits ut först.

11.4 Turordning vid driftinskränkning och återanställning

Om det blir aktuellt med personalinskränkning, ska de lokala parterna värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turordningen fastställas med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna ska då göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och om de avsteg från lagen som krävs.

De lokala parterna kan också komma överens om turordning vid åter- anställning genom avvikelse från bestämmelserna i 25 - 27 §§ lagen om anställningsskydd. Därvid ska de ovan angivna kriterierna gälla.

De lokala parterna är skyldiga att på begäran föra förhandlingar om tur- ordning liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, får förbundsparterna, om endera parten begär det, träffa överenskommelse enligt de riktlinjer som anges ovan.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågor som berörs i

11.4 tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Upplysning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

§ 12 Förhandlingsordning vid rättstvister ‌‌

12.1 Förhandlingspreskription

Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på.

Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna om- ständlighet inträffat.

Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.

12.2 Lokal förhandling

En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen).

Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har begärts, om inte parterna har kommit överens om annat.

12.3 Central förhandling

Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hän- skjuta frågan till central förhandling.

Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.

12.4 Rättsligt avgörande

Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit före- mål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala för- handlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

Anmärkning ‌

Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, ska lagens tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldig- heter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet.

§ 13 Giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 september 2016 till och med den 31 augusti 2017.

Om avtalet inte har sagts upp senast tre månader före giltighetstidens ut- gång förlängs det för ett år åt gången.

Stockholm den 16 juni 2016

Almega Tjänsteföretagen SRAT

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx

Bilaga 1

Löneavtal 2016 för gym och friskvårdsföretag

1. Gemensamma utgångspunkter

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad. Härvid ska beaktas en ökad lönespridnings betydelse för goda resultat. Lönen ska bestämmas med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet, uppnådda resultat i relation till satta mål samt till marknadskrafterna.

Lönesättningen i företagen bör utformas så att den blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Lönesättningen ska stimulera till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft.

Samma löneprincip ska gälla för kvinnor och män.

1.1 Lönepolicy med kriterier för individuell lönesättning

För att nå målet med en bra lönebildning krävs att företaget har en lönepolicy som redovisar företagets värderingar och att denna är tydlig och väl känd. För att säkerställa de anställdas kunskap om tillämpade lönekriterier och principer för individuell lönesättning ska årliga medarbetarsamtal föras mellan chef och berörd medarbetare. Med stöd av tidigare genomförda medarbetarsamtal kan man i så fall på ett fördelaktigt sätt följa upp föregående års satta mål samt diskutera kriterier, prestation och arbetsresultat.

Anmärkning

Parterna är medvetna om att det vid korta och tillfälliga anställningar av praktiska skäl kan vara svårt att genomföra medarbetarsamtal.

Vid framtagande av kriterier för lönesättningen kan nedanstående beaktas:

• arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvaret som följer därav

• medarbetarens prestation och sätt att uppfylla kraven som ställs

• medarbetarens idérikedom

• förmåga att leda, ta initiativ och samarbeta

• utbildning, kunskap och erfarenheter samt

• ekonomiskt ansvar, verksamhetsansvar och personalansvar

Om en medarbetare inte erhåller lönehöjning i samband med lönerevision i företaget ska motivet för detta redovisas. Är motivet låg måluppfyllelse upprättas en utvecklingsplan med berörd medarbetare. I denna behandlas hur en positiv löneutveckling kan erhållas vid kommande lönerevisioner.

Den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna liksom kompetenshöjande insatser eller andra åtgärder, ska beaktas. Åtgärderna dokumenteras samt följs upp vid tidpunkt som överenskommes

1.2 Lönehöjningar

Om inte annat överenskommes lokalt ska det totala utrymmet för individuella lönehöjningar beräknas som 2,2 % av summan av företagets fasta kontanta löner för tjänstemän den 31 augusti 2016.

1.3 Redan genomförd lönerevision

Företag som genomfört 2015 års lönerevision tidigare än 1 september 2015, har rätt att vid 2016 års lönerevision avräkna 0,2 % på löneutrymmet. Detta gäller om avräkningen ej skedde i samband med lönerevisionen 2015.

2. Förhandlingsordning vid lönerevision

1. Lönen revideras per den 1 september 2016.

2. Företaget ska senast den 31 augusti 2016 till den anställde lämna ett skriftligt meddelande om den nya lön som avses utgå.

3. Om den anställde önskar påkalla lokal förhandling rörande den meddelade lönen ska sådan begäran inlämnas till företaget senast en vecka efter att den anställde fått meddelandet. Den anställde kan biträdas eller låta sig företrädas av representant från förbundet. Den lokala förhandlingen ska upptagas snarast och vara avslutad senast 14 kalenderdagar efter påkallandet.

4. Om den lokala förhandlingen inte leder till uppgörelse kan frågan hänskjutas till central förhandling. Begäran om central förhandling ska ske

skriftligen och påkallas hos Almega Tjänsteföretagen respektive SRAT senast 14 kalenderdagar från den lokala förhandlingen avslutades.

5. Det ankommer på de lokala parterna att utan dröjsmål fastställa lämplig dag för förhandling.

3. Omfattning m m

3.1 Omfattning

Löneavtalet omfattar tjänstemän som börjat sin anställning vid företaget senast den 31 augusti 2016. Har överenskommelse träffats om att den avtalade lönen ska gälla oberoende av kommande lönerevision ska tjänstemannen inte omfattas av innevarande års löneavtal.

3.2 Redan genomförd lönerevision

Om företaget i avvaktan på detta löneavtal redan utgett lönehöjningar ska dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller enligt p 1.2.

3:3 Anmälan om pensionsmedförande lön

Företaget ska till försäkringsbolaget anmäla lönehöjningar enligt p 1.2 från och med den 1 september 2016.

Bilaga 2

Förhandlingsprotokoll

Datum 2008-04-22 och 2008-05-15

Parter Almega Tjänsteföretagen SRAT

Närvarande för arbetsgivarparterna: Xxxxx Xxxxxx Per-Xxxx Xxxxxxx

för arbetstagarparterna: Xxxx-Xxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Plats Almegahuset, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

Ärende Överenskommelse om försäkrings- och pensionsvillkor för personal i gym och friskvårdsföretag

§ 1 Parterna konstaterade att överenskommelsen, 2008-04-16, om löner och allmänna anställningsvillkor är preliminär i avvaktan på överenskommelse om pensionsvillkoren.

§ 2 Parterna konstaterade att TGL-Tjänstegrupplivförsäkring, TFA-Trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt Omställ- ningsavtalet ska gälla.

§ 3 Parterna är överens om att avtalspensionen ska vara likvärdig med ITP avdelning 1 och med samma premiesatser det vill säga 4,5 % under 7,5 inkomstbasbelopp respektive 30 % därutöver.

Ålderspensionen ska räknas från fyllda 25 år.

Premiebefrielseförsäkring och sjukförsäkring ska ingå enligt

ITP-avdelning 1.

§ 4 Pensionsförsäkringen ska tecknas för samtliga anställda som utför arbete över 416 timmar/år.

För anställd som inte uppnår 416 timmar/år utbetalas istället en pensionskompensation. Kompensationen är inte pensions- medförande eller semesterlönegrundande.

Pensionskompensationen avses vara kostnadsneutral i jäm- förelse med pensionspremierna.

Med nuvarande pensionspremie och lagstadgade arbetsgivar- avgift respektive särskild löneskatt fastställs kompensationen till 4,5 x 1,2426:1,3242 = 4,2 % av överenskommen lön.

Förändras dessa avgifter skall förändringar av pensions- kompensationen göras så att kostnadsneutraliteten bibehålls.

Företag och den anställde kan träffa överenskommelse om att pensionspremie ska avsättas istället för pensions- kompensationen.

§ 5 Parterna är överens om att företagen ska kunna teckna pensionsförsäkringen i endera Moderna Försäkringar, Danica eller Skandia.

Almega Tjänsteföretagen SRAT

Avtalet finns för nedladdning i webbshoppen och på xxxxxx.xx

Best nr: 6589 1606 xxx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx

Frågor om innehåll:

xxx.xxxxxx.xx, Tel: 00-000 00 00

Document Metadata

Table of Contents

KOLLEKTIVAVTAL

Document Metadata