G 1.
G 1.
HANDLINGSPROGRAM FÖR LOMMA KOMMUN ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR
1 Inledning
I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) finns bestämmelser om de åtgärder som stat och kommun skall vidta till skydd mot olyckor samt de förebyggande åtgärder som enskilda skall vidta. I lagen anges nationella mål som skall kompletteras med lokala inriktningsmål för skydd mot olyckor. I lagen betonas även kommunernas förebyggande verksamhet. I kommunens förebyggande arbete mot olyckor är det lämpligt att arbeta med ett brett perspektiv och samordning av arbetet bör ske mellan förvaltningarna för att uppnå bästa möjliga resultat.
Kommunens möjligheter att agera mot olyckor styrs förutom av LSO utav Kommunallagen, Lagen om extraordinära händelser och Lagen om civilt försvar. Andra lagar att ta hänsyn till är till exempel Arbetsmiljölagen, Miljöbalken, Plan och bygglagstiftningen, Lagen om brandfarliga och explosiva varor samt Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Förutom lagstiftningarna finns det ekonomiska skäl för en kommun att ha ett aktivt säkerhetsarbete för att minska på skadekostnaderna.
1.1 Syfte
Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 3§ och 8§ skall en kommun ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I Lomma kommun är det Miljö- och Byggnadsnämnden som har fått uppdraget att ta fram detta handlingsprogram. Det är värt att notera är att det är kommunens handlingsprogram och att hela kommunen behöver engageras om lagstiftarnas intentioner om skydd mot olyckor skall uppnås.
1.2 Avgränsningar
Detta handlingsprogram har avgränsats till att endast omfatta de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser enligt de lagstadgade kraven i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3§ och 8§.
2 Risker
Den förebyggande verksamheten är en viktig faktor i arbetet med skydd mot olyckor. Därför är det viktigt att identifiera risker för att kunna förebygga och minimera sannolikheten för och konsekvenserna av en sådan händelse. Riskanalysen över Lomma kommun behandlar enbart fredstida olyckor som kan föranleda räddningstjänst. Denna är framtagen av kommunens räddningstjänst och skall revideras varje år. I framtiden är målet att alla förvaltningar skall engageras i riskanalysarbetet.
2.0 Lomma kommuns risktopografi
Visar hur kommunen är uppbyggd och vilka verksamheter som har en betydelse för riskbilden.
2.1 Bostadsområden
Cirka 75 % av befolkningen i kommunen är bosatt i småhus, i någon av tätorterna Lomma eller Bjärred.
Lägenhetsområden med fler än tre våningar eller tät struktur finns både i Lomma och Bjärred. En räddningsinsats i ett sådant område kan försvåras av:
- dålig framkomlighet för räddningsfordon
- uppställningsplatser för hävare saknas
- komplexa byggnader
- långa inträngningsvägar
- spridningsrisk
2.2 Lantbruksverksamhet
I Lomma kommun är 3 % av befolkningen sysselsatt inom jordbruk Vid räddningsinsats på ett lantbruk kan svårigheter uppstå med att få tillgång till vatten. Ytterligare en räddningstekniskt svår uppgift är att rädda djurbesättningar.
Lantbruksuniversitetet i Alnarp har en omfattande verksamhet.
2.3 Industrier
I Lomma kommun finns såväl mindre som större industriobjekt. Följande objekt har bedömts vara mest speciella ur räddningsteknisk synvinkel, vilket innebär objekt med komplicerad insats, förekomst av brandfarlig vara, kemiska ämnen eller hög brandbelastning.
- Nolato Gejde AB: Tillverkar plastdetaljer till bl.a bilindustrin och sjukvården. Risken uppstår i samband med tillverkning då plasten värms upp och formas. Vid en fullt utvecklad brand uppstår rökgaser från plasten, som kan påverka omgivningen.
Företaget förvarar formar till plastdetaljerna Skulle de bli förstörda i samband med brand skulle stora ekonomiska förluster drabba företaget.
- Lomma Hårdkromverk: Kromaterar stålrör till hydraulverktyg. Kromatering
sker i stora krombad. Vid ett utsläpp av kromsyra kan mark och VA-systemet förorenas.
Av Länsstyrelsen klassificerat som en anläggning som innebär fara för att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön och omfattas av bestämmelserna för Sevesoanläggning.
Återbruket: Fastbränsleeldat kraftvärmeverk. Lagrar rivningsvirke, träprodukter, papper och plast som sedan flisas. Stora mängder brännbart material och ånga under högt tryck.
Plasticolor
Företaget tillverkar färgkoncentrat till den plastbearbetande industrin
Maskinparken samt Laboratoriet med dess receptur är en förödande förlust för företaget vid en uppkommen brand
Vid en fullt utvecklad brand uppstår rökgaser från plasten, som kan påverka omgivningen.
Metallteknik Återvinningsföretag som hanterar stora mängder brännbart material och har stora lokaler.
2.4 Skolor och förskolor
Inom förskoleverksamheten i kommunen finns totalt 1388 platser år 2008.
Inom grundskolan finns det 2392 elever läsåret 09/10. Hälften av bränderna på skolorna i riket är anlagda. Orsakerna kan både vara lek och vandalism. Ett problem kan vara felaktigt placerade sopkärl och containers, som står för nära byggnader.
2.5 Kulturbyggnader
I Lomma kommun finns flera kulturbyggnader, bland annat slott, museum och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Om en brand skulle inträffa i en gammal byggnad kan det bli svårt att göra en effektiv begränsande insats, eftersom det byggnadstekniska brandskyddet inte alltid når upp till dagens krav.
2.6 Lägenheter för särskilt boende
I Lomma kommun finns olika typer av lägenheter för särskilt boende för äldre och handikappade. Dessa objekt kan kräva räddningstekniskt svåra räddningsinsatser eftersom boende kan ha svårigheter att ta sig ut i händelse av brand.
Dessa enheter är Xxxxxxxxxxxxxxx 0, servicehuset Havsblick, Jonasgården, Solberga, Vega, Idrottsvägen och Xxxxxxxxxxxx 0.
2.7 Affärsverksamhet
Det finns två stycken större affärscentra, ett i Bjärred och ett i Lomma. Dessa kan också kräva räddningstekniskt svåra räddningsinsatser, då många människor kan vistas där samtidigt och inträngningsvägarna är långa.
2.8 Trafik
2.8.1 På väg
Den mest trafikerade vägen som går genom Lomma kommun är E6.
En händelse som kan medföra allvarliga konsekvenser är olyckor vid transport av farligt gods. För att styra upp distributionsvägarna av "farligt godstransporterna" i länet har länsstyrelsen gjort en undersökning av vägnätets lämplighet för detta ändamål.
Undersökningen har resulterat i en bedömning där de mest lämpade vägarna har klassificerats som primära transportleder av farligt gods. Vägar som ej är lika lämpliga men som behövs för framkomligheten har klassificerats som sekundära transportleder för farligt gods.
Länsstyrelsen har även fastställt uppställningsplatser för transporter med farligt gods för att utsläpp från parkerade fordon ej skall orsaka större skador.
Utmed E6 finns borrade vattentäkter, som tillhör Lunds kommun. Dessa är reserv för Lunds vattenförsörjning. Eftersom vattentäkterna är överlagrade av lera och ligger djupt, bör det ta långt tid innan vattentäkterna förorenas vid ett eventuellt utsläpp av farligt gods.
2.8.2 På järnväg
Genom Flädie och Lomma tätorter går Lommabanan Arlöv- Kävlinge. Som är en del av godsstråket genom Skåne. Här går idag enbart godstrafik.
De vanligaste olyckshändelserna i samband med järnvägstransporter är urspårning, kollisioner och läckage.
Ett utsläpp av farligt gods kan ske under transport till följd av otäta packningar, öppna ventiler och liknande. Men risken för läckage är dock större på bangården, där ämnet hanteras.
I landet inträffar 100-150 urspårningar per år, de flesta i anslutning till växlingsrörelser. Andra orsaker till urspårningar kan vara fel på banan, fel på fordon, påkörning och felaktig lastning.
Årligen inträffar 50-100 kollisioner i landet. Ungefär en tredjedel av dessa avser sammanstötningar med sten, snö eller träd.
Olyckshändelser i plankorsningar inträffar cirka 30 gånger per år i Sverige. I Lomma kommun finns totalt åtta st plankorsningar. Banverket arbetar långsiktigt med att ta bort plankorsningarna mellan väg och järnväg.
Godstrafiken väntas öka framöver på Lommabanan och persontågstrafik tillkomma efter 2015.
2.8.3 Till sjöss
Öresund är ett av världens mest trafikerade sund. Årligen passerar cirka 25 000 fartyg i nord/sydlig riktning (det finns även omfattande trafik i ost/västlig riktning). Vid kollisioner och grundstötningar med oljeutsläpp kan Lomma kommun drabbas, eftersom den förhärskande vinden är västlig. Detta gäller inte bara oljetankers eftersom alla maskindrivna fartyg har en stor mängd bränsle ombord.
2.8.4 I luften
De flesta flygolyckorna sker vid flygplatserna och i deras närhet, enligt uppgift från flygplatsbrandkåren på Sturup så sker 90 % av haverierna inom 5 km radie från landningsbanan. En viss del av inflygningen till Kastrup sker över kommunen. Därmed finns risken att kommunen kan drabbas av en större flygolycka. Men den troligaste olyckan är inte den med ett passagerarflygplan i linjefart utan den med de mindre privata flygplanen. Speciellt de ultralätta och experimentklassade flygplanen har visat sig vara olycksbenägna. En olycka med dessa skulle dock få begränsade konsekvenser.
2.9 Bensinstationer
I Lomma kommun finns fem st bensinstationer. Två stycken ligger i Lomma tätort och två i Bjärreds tätort samt en i Borgeby. Två av bensinstationerna ligger nära bostadsbebyggelse. Själva förvaringen av bensin sker på betryggande sätt i nedgrävda tankar.
2.10 Objekt belägna utanför kommunen
2.10.1 Malmö hamn
I Malmö hamn finns det bland annat en oljeterminal och ett utsläpp vid lastning eller lossning sprider sig lätt till Lommabukten.
2.11 Riskvärdering
Sannolikheten för att typhändelserna skall inträffa har bedömts med utgångspunkt från egen och nationell statistik.
Sannolikheten har hänförts till någon av följande fem klasser i stigande skala:
Klass Frekvens
1. Liten sannolikhet Mindre än en gång per 1000 år
2. En gång per 100-1000 år
3. Sannolik En gång per 10-100 år
4. En gång per 1-10 år
5. Mycket sannolik Mer än en gång per år
På samma sätt behandlas konsekvenserna av en typhändelse och hänförs till någon av följande fem klasser:
Klass Liv
1. Små Övergående lindriga obehag
2. Lindriga Enstaka svårt skadade, varaktiga obehag
3. Stora Enstaka svårt skadade, svåra obehag
4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade
5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade
Klass Egendom ( i -99 års penningvärde )
1. Små Mindre än 140 000 kr
2. Lindriga Mellan 0,14 och 1,4 miljoner kr
3. Stora Mellan 1,4 och 7 miljoner kr
4. Stora Mellan 7 och 28 miljoner kr
5. Mycket stora Större än 28 miljoner kr
Klass Miljö
1. Små Ingen sanering, liten utbredning
2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning
3. Stora Enkel sanering, stor utbredning
4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning
5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning
3.2.3 Sammanställning riskvärdering
Nedan redovisas gjord värdering vid de tidigare uppräknade typhändelserna. Vid värderingen av riskerna har utgångspunkten varit att branden har fått fäste och är ordentligt utvecklad. Men hänsyn har också tagits till antalet tillbud som inträffar varje år för att bedöma sannolikheten för en utvecklad händelse. Även konsekvenserna är värderade utifrån den utvecklade händelsen.
Nr | Typ/objektgrupp | Sannolikhet | Konsekves | |
1.A | Brand i bostad, liv | 4 | 4 Liv | |
1.B | Brand i bostad, egendom | 5 | 2 Egendom | |
2. | Brand i lantbruk | 4 | 3 Egendom | |
3. | Brand i sädesfält | 5 | 1 Egendom | |
4. | Brand i kulturbyggnad | 3 | 4 Egendom | |
5.A | Brand hotell(elevhem)/camping | 3 | 3 Liv | |
5.B | Brand i skola eller förskola | 3 | 3 Liv | |
5.C | Brand i affärslokal | 3 | 3 Egendom | |
6. | Brand i industri | 4 | 3 Egendom | |
7. | Brand i särskilt boende | 3 | 4 Liv | |
8.A | Trafikolycka, liten | 5 | 4 Liv | |
8.B | Trafikolycka, stor | 4 | 5 Liv | |
9. | Kombinationslarm | 4 | 2 Liv | |
10.A | Farligt gods olycka landsväg | 3 | 4 Miljö | |
10.B | Farligt gods olycka järnväg | 2 | 5 Miljö | |
10.C | Farligt gods olycka industri | 3 | 3 Miljö | |
11. | Brand bensinmack | 3 | 3 Egendom | |
12. | Oljeutsläpp vid kust eller i Höje å | 4 | 3 Miljö | |
13. | Drunkningsolycka/sjönöd | 4 | 4 Liv | |
14. | Flygolycka | 2 | 5 Liv | |
15. | Brand i småbåtshamn | 4 | 3 Egendom | |
16. | Naturolycka | 4 | 4 Egendom | |
17. | Långvarigt elavbrott | 3 | 4 Egendom |
En sammanställning av riskerna har gjorts i en matris på nästa sida.
Riskmatris
3 | 1B | 8A | ||
9 | 2, 6, 12, 15 | 1A, 13, 16 | 8B | |
5.A, 5B, 5C, 10C, 11 | 4, 7, 10A, 17 | |||
10B, 14, |
Ju längre upp åt höger händelserna ligger desto större är risken.
2.12 Slutsats
De största riskerna i Lomma kommun för olyckor som kan leda till räddningsinsatser enligt Lagen om Skydd mot olyckors mening är följande:
Trafikolyckor Bostadsbränder Drunkningsolycka Naturolyckor
3 Mål
3.1 Nationella mål
I LSO anges övergripande nationella mål för skydd mot olyckor. Syftet med lagen är att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Målet med lagen är att olycksriskerna ska minskas, färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras samt att antalet olyckor ska minimeras.
3.2 Övergripande mål
De övergripande målen i Lomma kommun är att tillförsäkra invånarna och anställd personal samt de som vistas i kommunen en hög säkerhet och trygghet, säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunen med så få störningar och egendomsförluster som möjligt.
Skadeutvecklingen skall utvisa en vikande trend. Säkerhetsarbetet skall ingå som en del i kommunens kvalitetsarbete och bidraga till en ökad riskmedvetenhet, förbättra attityder, beteenden och kunskap hos de människor som finns inom kommunens område.
3.3 Säkerhetsmål och prestationsmål (åtgärdsförslag)
Kommunens säkerhets- och prestationsmål är framtagna och anpassade för den lokala riskbilden i kommunen. Säkerhetsmålen beskriver den säkerhets- och skyddsnivå som skall nås i kommunen med utgångspunkt i tredje mans (medborgarnas) perspektiv. Hur dessa säkerhetsmål skall uppnås beskrivs med konkreta åtgärdsförslag i prestationsmålen.
Säkerhetsmål | Prestationsmål ( Åtgärdsförslag ) |
Minska antalet fallolyckor i hemmen | Tillsyn hos samtliga som har hemtjänst, första gången när hemtjänsten börjar och sedan vart fjärde år. Brandvarnare hos äldre utrustas med 10-års batteri och placeras lämpligt. Att det finns en "fixar-Malte" i Lomma kommun som hjälper gamla med farliga göromål i hemmet. |
Minska antalet bränder | Se till att brännbart materiel i minsta möjliga omfattning ej förvaras intill byggnader. Ordna belysning och hålla efter vegetation runt kommunens byggnader. Lås & larm samt ordning och reda i kommunens byggnader. Emballage, avfall, soptunnor, containrar eller annat brännbart material får inte förvaras på lastkaj eller plats utomhus inom 6 meter från byggnad. |
Minska antalet skadade och döda i samband med bränder | Xxxxxx att samtlig vårdpersonal och hemtjänst har utbildning och tillgång till släckredskap. Utbildning i brandkunskap minst vart 3:e år Arbeta med riskgrupperna t ex missbrukare, äldre, funktionshindrade. Kontinuerligt följa upp andelen brandvarnare i kommuninvånarnas bostäder. Tillsyn och validering av samtliga samlingslokaler minst en gång per år. Samverkan med hemtjänsten och Staffanstorps Hus i Staffanstorps kommun avseende förebyggande brand i hemmiljö. Samverkan med hemtjänsten i Lomma kommun avseende förebyggande brand i hemmiljö. Tillsyn av samtliga samlingslokaler minst en gång per år. |
Minska egendomsskadorna som orsakas av brand | 99 % av byggnaderna i kommunen nås av räddningstjänsten inom 10 minuter efter larm. Räddningsvägar är fria från parkerade bilar och hindrande växtlighet. Placera utryckningsfordon hemma hos brandmannen för att få en kortare utryckningstid och därmed snabbare insatser. Utbildning, brandkunskap för alla. |
Att öka överlevnad och minska skador efter trafikolyckor | Räddningstjänsten har utbildning och kompetens för losstagning vid trafikolyckor. Placera utryckningsfordon hemma hos brandmannen för att få en kortare utryckningstid och därmed snabbare insatser. Fördjupad akutsjukvårdsutbildning för brandpersonal. Utbildning i första hjälpen. |
Minska antalet trafikolyckor | Ständiga förbättringar i den fysiska trafikmiljön. Hålla efter träd, buskar och häckar som skymmer sikten för trafikanter och döljer skyltar. Ständiga förbättringar i den fysiska trafikmiljön. Hålla efter träd, buskar och häckar som skymmer sikten för trafikanter och döljer skyltar. Kontinuerligt analysera var trafikolyckor sker och hur de kan förebyggas. |
Minska drunkningsolyckorna | Stränderna förses med livräddningsredskap i tillräcklig omfattning. Skolbarnen får simundervisning. Kommunen har en flytvästdepå på brandstationen i Lomma. |
Minska följdverkan av miljöolyckor | Räddningstjänsten kan påbörja arbetet med att begränsa spridningen av mindre kemikalieutsläpp senast 15 minuter efter larm samt vid komplicerade fall 30 minuter Ta hänsyn till förebyggande och begränsande åtgärder avseende miljöolyckor vid projektering. |
Minska skadekostnaderna för kommunen. | Aktivt "Risk Management" arbete för alla i kommunens verksamheter. |
Att få ett snabbare omhändertagande av akuta sjukdomsfall. | Räddningstjänsten åker på sjukvårdslarm och IVPA (I Väntan På Ambulans)-larm. Räddningstjänstens personal har delegation på syrgas och hjärtdefibrillator. Placera utryckningsfordon hemma hos brandmannen för att få en kortare utryckningstid och därmed snabbare insatser. |
Ha konsekvensdämpande åtgärder vid skyfall och andra översvämningar | Kontinuerlig kontakt och samarbete med kommunens VA-ansvariga, utföraren av VA- och gatuentreprenören |
Kommunens anställda och externa entreprenörer skall (där kommunen är huvudman) få ökad riskmedvetenhet samt förmåga att kunna hantera alla typer av risker som kan drabba dem | Utbildning, information, rådgivning, övningar, kontinuerliga risk- och sårbarhetsanalyser, upprättande av handlingsplaner och styrdokument, uppföljning och validering. |
3.4 Mål för räddningstjänsten
Det övergripande målet för räddningstjänsten är att genom förebyggande arbete bidra till att olyckor och bränder minskar samt kunna göra ett snabbt ingripande i händelse av olycka eller brand inträffar. Räddningstjänsten ska vara planerad och organiserad samt ha utrustning och förmåga för att på ett effektivt sätt ingripa mot olyckor enligt LSO 1 kap. 3§ inom godtagbar tid.
Nämndmål | Aktivitet |
Samverkan och effektivisering inom räddningstjänsten skall fördjupas och utvecklas. | Uppföljning och redovisning beträffande ekonomin skall tydliggöras och förbättras. |
Räddningstjänsten skall verka för ett fortsatt brandförebyggande arbete i kommunen genom konsultationer samt genom råd och anvisning till allmänhet, företag och institutioner. | Aktivt medverka i byggprocessen vid såväl nyproduktion som ombyggnad samt att råd och anvisning ges åt företag och enskilda i frågor om brandskydd. |
Räddningstjänsten skall svara för intern utbildning i brandskydd samt utöver detta erbjuda extern utbildning i brandskydd. | Kurser skall erbjudas i brandkunskap till företag, föreningar och allmänhet. Utbildning av personal i hjärt- och lungräddning skall genomföras. Förebyggande brandutbildning i åk. 2, 5 och 8 skall genomföras. |
Minst 80% av nämndens ärenden skall beredas så att beslutunderlag och förslag till beslut föreligger senast vid Miljö- och Byggnadsnämndens andra sammanträde efter det att sökanden inkommit med erforderliga och kompletta handlingar. | Räddningstjänsten kommer att senast till Xxxxx- och Byggnadsnämndens andra sammanträde förebereda och föredraga minst 80% av de, enligt gällande lagstiftning, kompletta ärenden, som inte kan avgöras på delegation. |
3.5 Uppföljning av målen
Enligt prop. 2002/03:119 s. 95 skall arbetet med handlingsprogram ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring. Uppföljning av övergripande mål, säkerhets- och prestationsmål samt mål för räddningstjänsten bör göras för att se om målen uppfylls. Detta bör göras vart annat år. Handlingsprogrammet blir då en del i säkerhetsprocessen där utvärdering och uppföljning av målen är en viktig del för att sträva mot ett säkrare och tryggare samhälle.
Metodik och verktyg för uppföljning skall utarbetas som på ett lämpligt sätt tillgodoser kommunens behov. Utredning av vad kommunen har för befintliga uppföljningssystem skall göras.
4 Räddningstjänst
4.1 Allmänt
Kommunen har ansvaret för räddningstjänst, det vill säga de insatser som krävs vid en olycka eller överhängande fara för olycka för att hindra och begränsa skador på liv, egendom eller miljön. Hänsyn skall tas till behovet av snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt.
4.2 Resurser
Lomma och Staffanstorp har en gemensam räddningstjänst; Räddningstjänsten Lomma- Staffanstorp. Stationerna bemannas av en räddningschef, ställföreträdande räddningschefer, personal som kan göra tillsyn och service samt administrativ personal under kontorstid.
Brandmännen är deltidsanställda och har en anspänningstid på högst 5 minuter. En styrka i Lomma består av 1 insatschef (gemensam för Lomma-Staffanstorp), 1 styrkechef deltid och 4 brandmän. Insatsledaren har en anspänningstid på 90 sekunder och ska uppehålla sig i Lomma eller Staffanstorp. Vidare finns en regional brandingenjör (VBI) i samarbete med Svedala som tas i anspråk vid större och mer komplicerade olyckor samt en Räddningschef i Beredskap (RCB) som betjänar 15 kommuner i Södra Skåne.. Kompetenskrav på räddningskårens personal redovisas i Bilaga 1 Räddningstjänsten.
I dagsläget är alla räddningstjänstens fordon utom befälsbilar placerade på respektive brandstation i Lomma och Staffanstorp. Kompletterande utryckningsfordon kommer under 2010 placeras hemma hos brandmän för att få en kortare utryckningstid och därmed en snabbare första insats. Dessa utryckningsfordon kallas framskjutna enheter och planeras ha utrustning för bl a brandbekämpning och drunkningstillbud, trafikolyckor och sjukvårdslarm.
4.3 Förmåga
Räddningsstyrkorna i Lomma skall självständigt kunna hantera vardagsolyckor samt göra en första insats vid akuta sjukdomsfall. Uthållighet vid större insatser uppnås genom samarbete med de övriga räddningstjänsterna i Skåne. För en detaljerad lista av räddningstjänstens förmåga se Bilaga 1 Räddningstjänsten. Förutom detta så kan andra myndigheter, organisationer och privatperson nyttjas av räddningsledaren. Detta gäller enbart under räddningstjänst och i skälig omfattning. Insatstiden i Lomma tätort understiger normalt 10 minuter med insats från Lomma brandstation. Insatstid i Bjärred, Borgeby, Fjelie och Flädie är normalt ca 10 minuter med en första mindre insats från närliggande räddningstjänst denna består av tre personer som kan utföra utvändig släckning eller säkring av trafikolycka, men för att genomföra en rökdykning eller losstagning krävs en insats från Lomma brandstation och då är insatstiden ca 15 minuter. Till hösten 2010 skall ha kompletterande små snabba enheter så att vi tillsammans med samverkande räddningstjänster kan närma oss 10 minuters insatstid för rökdykning i dessa orter.
4.4 Samverkan
Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp har förmåga att klara av vardagsolyckor, men vid större händelser krävs ofta samverkan med andra aktörer. Samverkan startar redan på planeringsstadiet. Samarbete sker i första hand med närliggande räddningstjänster och förbund. I räddningsområde Syd finns gemensamma resurser i form av en inre och en yttre stab samt räddningschef i beredskap. Samtliga kommuner i Skåne har skrivit på ett avtal om gränslös räddningstjänst vilket innebär att kommungränserna inte skall vara ett hinder när en olycka har skett. Vidare finns specialutrustning och specialpersonal som verkar över hela Skåne. Förstärkningsmaterial finns utplacerad i depåer på olika ställen i landet med utrustning som kommuner kan disponera vid behov.
Administrativt förekommer olika samarbetsformer inom länet med kommunalförbund och civilrättsliga avtal för räddningstjänstverksamhet och kommunal krishantering.
4.5 Myndighetsbeslut
Räddningsledaren kan begära tjänsteplikt, dvs medverka i räddningstjänst, enligt LSO 6 kap. 1§. Vidare får räddningsledaren besluta om ingrepp i annans rätt enligt LSO 6 kap. 2§. Beslut om tjänsteplikt respektive ingrepp i annans rätt skall dokumenteras.
4.6 Övningsverksamhet
För att upprätthålla kompetensen och förmågan hos personalen krävs det regelbundna övningar samt fysisk träning. Övningstid per år redovisas i Bilaga 1 Räddningstjänsten.
4.7 Kommunens hamnar och dess gränser i vatten
I området inom pirarna i Lomma hamn svarar kommunen för räddningstjänsten.
Följande kommunala badplatser finns i kommunen:
Långa bryggan intill Bjärreds Saltsjöbad Badplatsen vid Habo Ljung camping Lomma norra badplats (Lomma Beach) Badplatsen vid Hamnhusen (T-bryggan)
Räddningstjänsten har utrustning och tränar för att kunna genomföra livräddning och ytbärgning i det strandnära området.
4.8 Alarmering
SOS Alarm tar emot 112 samtalen och larmar sedan ut räddningstjänsten med stationslarm och över personsökare, de hanterar även de automatiska brandlarmen. Vid allvarliga telestörningar så går räddningstjänsten ut med information om hur allmänheten skall nå SOS Alarm på alternativa vägar.
4.9 Vatten för brandsläckning
Den primära släckvattenförsörjningen i Lomma kommun sker via brandposter från det kommunala vattennätet. Vidare finns möjlighet att få släckvatten via tankbilar från regionens räddningstjänster, och även att med hjälp av pumpar ta släckvatten från vattendrag, dammar och havet.
4.10 Olycksundersökning
När en räddningsinsats är avslutad skall olyckan undersökas av insatschefen för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Den lägsta nivån av olycksundersökning utgörs av en väl ifylld insatsrapport. Nästa nivå utgörs av en utredning som förmodligen kräver expertkunskaper från andra myndigheter eller företag.
Vid större händelser utreds olyckan eller branden av Statens haveriutredning respektive polisens brandorsaksutredare. I övriga fall med omkomna eller många skadade tar vi in externa utredare på eget initiativ.
4.11 Räddningstjänst vid höjd beredskap
Räddningstjänsten ska under anpassningsperioden, som för närvarande är 10 år, kunna öka sin förmåga att hantera händelser som kan uppstå under höjd beredskap.
5 Förebyggande verksamhet
5.1 Allmänt
Alla har ett eget ansvar för att förebygga bränder enligt LSO oavsett om det är enskild, kommun eller stat. Kommunen ansvar är att vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
5.2 Systematiskt brandskyddsarbete
Enligt LSO 2 kap. 2§ skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. För att uppfylla detta lag krav bör i princip alla verksamheter bedriva ett dokumenterat systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete enligt Räddningsverket SRV1allmänna råd (2004:3). Vissa verksamheter skall dessutom lämna en skriftlig redogörelse över brandskyddet till räddningstjänsten enligt LSO 2:3.Vid tillsynsbesöket så bedömer inspektören ifall den skriftliga redogörelsen är aktuell eller behöver uppdateras.
5.3 Tillsyn
Tillsyn enligt LSO kap. 5 bedrivs av Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp på uppdrag av Xxxxx- och byggnadsnämnden. Tillsyn kan göras överallt inom kommunens område för att kontrollera att den enskilde har ett tillfredsställande brandskydd, om så inte är fallet kan kommunen meddela föreläggande eller förbud. För tillsyn enligt kap LSO 2 kap. 4§ skall samverkan ske med andra berörda myndigheter.
1Räddningsverket (SRV) har upphört och ingår nu tillsammans med Styrelsen för psykologiskt försvar och Krisberedskapsmyndigheten i den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Räddningsverkets webbplats kommer under en period att finnas kvar för stödja MSBs nya tillfälliga webbplats. Rådet är utgivet 2004 då SRV fortfarande fanns.
Tillsynsobjekt.
De byggnader eller anläggningar som omfattas av tillsyn enligt LSO i Lomma kommun indelas i tre risknivåer med avseende på den verksamhet som bedrivs. Risknivån styr tillsynsbehovet. Tidsintervallet skiftar mellan 1 och 4 år beroende på hur väl SBA-arbetet fungerar.
Risknivå H – inklusive 2.4
På denna nivå finns de företag vars verksamhet medför hög risk för människor och/eller miljön och som omfattas av 2 kap. 4 § i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Risknivå M
På denna nivå finns de företag vars verksamhet medför en medelstor risk för människor och/eller miljön.
Risknivå L
På denna nivå finns de företag vars verksamhet medför en låg risk för människor och/eller miljön.
Indelning av verksamheter i risknivåer
5.4 Risknivå H
• De verksamheter som omfattas av 2 kap. § 4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och som specificerats av Länsstyrelsen.
• Restauranger och nattklubbar med plats för fler än 300 personer
• Samlingslokaler med plats för fler än 300 personer
• Industrier2 där hög brandbelastning och stor brandrisk föreligger eller annan verksamhet som innebär stor risk för hälsa eller miljö.
• Verksamheter som omfattas av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
• Vårdanläggningar, äldreboenden och gruppboenden om verksamheten inte enbart är belägen i markplan eller om verksamheten omfattar fler än 75 vårdtagare/boende.
• Elevhem för fler än 50 barn eller ungdomar eller elevhem för barn eller ungdomar som inte kan utrymma på egen hand.
2 Med industrier avses verksamheter som innebär tillverkning, framställning eller destruktion av produkter, reparation, energiutvinning, lager, godsterminal eller hamn.
• Hotell, pensionat och vandrarhem med fler än 50 gäster, eller med fler än 25 gästrum3.
• Komplexa lokaler eller lokaler som inrymmer flera verksamheter.
Risknivå M
• Förskolor, skolor och skolbarnomsorg med fler än 15 barn eller ungdomar om verksamheten inte enbart är belägen i markplan. Förskolor, skolor och skolbarnomsorg med fler än 90 barn eller ungdomar. Förskolor, skolor och skolbarnomsorg med fler än 5 funktionshindrade barn eller ungdomar.
• Restauranger och nattklubbar utan alkoholtillstånd med plats för > 150 men < 300 personer samt restauranger och nattklubbar med alkoholtillstånd med plats för >50 och upp till 150 personer.
• Samlingslokaler med plats för > 150 men < 300 personer.
• Vårdanläggningar, äldreboenden och gruppboenden i markplan med 3 - 75 vårdtagare/boende.
• Hotell, pensionat och vandrarhem med 9 - 50 gäster, eller med 5 - 25 gästrum.
• Elevhem för 9 - 50 barn eller ungdomar.
• Fritidsanläggningar och idrottsarenor med plats för fler än 1000 personer, helt eller delvis under tak.
• Bemannade bensinstationer.
• Industrier eller verkstäder med en yta större än 2500 m2, eller med hög brandbelastning, eller med fler än 20 personer samtidigt sysselsatta i industriverksamheten.
Risknivå L
• Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där verksamheten är belägen i markplan och färre än 90 barn eller ungdomar vistas samtidigt, eller om verksamheten inte är belägen i markplan men färre än 15 barn eller ungdomar vistas där samtidigt.
• Restauranger och nattklubbar utan alkoholtillstånd med plats för 50 - 150 personer, samt restauranger med alkoholtillstånd med plats för 20 – 50 personer.
3 För att det ska räknas som hotell måste verksamheten bedrivas i vinstdrivande syfte.
• Byggnader och anläggningar med samhällsviktiga funktioner såsom vattenverk och reningsverk.
• LBE-tillsyn, obemannade bensinstationer.
• Samlingslokaler4 med plats för 50 - 150 personer.
• Hotell, pensionat och vandrarhem med < 9 gäster, eller med < 5 gästrum.
• Elevhem för < 9 barn eller ungdomar.
• Industrier , lantbruk eller verkstäder med en sammanlagd yta > 1000 men < 2500 m2, eller med > 5 men < 20 personer samtidigt sysselsatta i industriverksamheten eller med tillstånd för brandfarlig vara.
• Kontor med en yta > 2500 m2.
• Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden så som kyrkliga kulturminnen, byggnadsminnen och statliga museer.
• LSS Dagverksamhet
• Campingplatser
5.5 Utbildning, rådgivning och information
Kommunen skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO 3 kap. 2§. Räddningstjänsten bedriver förebyggande verksamhet i form av rådgivning, information och utbildning inom brand och säkerhetsområdet. Räddningstjänsten bedriver brandskyddsutbildning för åk 2, 5 & 8. Vidare finns information om räddningstjänsten samt om krisberedskap och säkerhet på kommunens hemsida.
5.6 Plan- och byggärenden
Kommunens räddningstjänst är delaktig i byggprocessen genom ett nära samarbete med plan- och byggkontoret.
5.7 Explosiv och brandfarlig vara
Tillståndärenden för hantering av brandfarlig vara, enligt Lagen om brandfarliga och explo- siva varor (LBE), hanteras av kommunens Miljö- och Byggnadsnämnden. Tillsyn över hanteringen av brandfarlig vara enligt LBE utföres av räddningstjänsten.
4 En lokal med mindre än 150 personer är ingen samlingslokal enligt BBR. Det som här avses är lokaler som rymmer personer vilka kan förväntas ha mindre god lokalkännedom
5.8 Varning och information
Inom Lomma, Alnarp, Bjärred och Borgeby kan signalen ”Viktigt meddelande allmänheten” (VMA) ges genom 12 st tyfoner. Signalen kan utlösas från brandstationen i Lomma eller av SOS efter beslut av räddningsledare. Signalen består av 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. VMA-signalen återföljs av meddelande att sändas i Sveriges Radio P4.
5.9 Sotning (rengöring och brandskyddskontroll)
Kommunen är enligt LSO 3 kap. 4§ ansvarig för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.
Lomma kommun tillämpar frister för rengöring enligt Räddningsverkets5 allmänna råd 2005:9, temperaturklass +5 C. Kommunen tillåter egen rengöring efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare om detta kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.
Ansökan behandlas av miljö- och byggnadsnämnden vilken delegerat ärendet till räddningschef eller stf. räddningschef. Åt de som inte tillämpar egen rengöring utföres denna av kommunens skorstensfejare som skall föra det register kommunen måste ha för att kontrollera att sotningen utförs med de intervaller som beslutats. Lomma kommun har avtal med en sotningsentrepenör.
Nya sotningsobjekt uppmärksammas på det samrådsmöte med byggnadskontoret som sker en gång i veckan och alla bygglov som söks diskuteras. Räddningstjänsten är representerad och det finns en rutin för att föra vidare informationen till sotningsentrepenören.
5.10 Trafiksäkerhet
Kommunfullmäktige har beslutat om en trafiksäkerhetspolicy. Utifrån policyn har tekniska nämnden tagit fram en trafiksäkerhetsplan med åtgärsprogram som senast reviderats 2009. Åtgärdsprogrammet innehåller konkreta förslag till trafiksäkerhetsåtgärder och används av tekniska förvaltningen för att prioritera åtgärder. Samordning skall ske med trafiksäkerhetsrådet. Nollvisionen är den vägledande målsättningen som innebär att först skall åtgärder vidta som minimerar risken för allvarligt skadade eller döda i trafiken. I policyn gäller följande prioriteringsordning: 1. Säkerhet och trygghet. 2. Miljöhänsyn. 3.
Genomförbarhet. 4. Tillgänglighet och orienterbarhet. 5. Framkomlighet.
Bilaga 1 Räddningstjänsten Kompetens
Räddningskårens personal skall ha lägst den kompetens som redovisas nedan.
• Räddningschef bör förutom allmänna ledaregenskaper vara kunnig i brand- och olycksförebyggande frågor och skall ha genomgått Räddningsverkets3 kurs B för räddningsledning, 9 poäng eller brandmästarutbildning.
5 Räddningsverket (SRV) har upphört och ingår nu tillsammans med Styrelsen för psykologiskt försvar och Krisberedskapsmyndigheten i den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Räddningsverkets webbplats kommer under en period att finnas kvar för stödja MSBs nya tillfälliga webbplats. Rådet är utgivet 2004 då SRV fortfarande fanns.
• Personal som skall göra tillsyn skall ha genomgått Räddningsverkets6 kurs A för tillsyns- och olycksförebyggande arbete, 6 poäng eller förebyggande 1. När möjlighet ges skall denna personal genomgå kurs B, 10 poäng.
• Insatschef skall ha genomgått Räddningsverkets3 kurs B för räddningsledning, 9 poäng eller brandmästarutbildning.
• Styrkechef heltid och deltid skall ha genomgått Räddningsverkets3 kurs A för rädd- ningsledning, 6 poäng eller brandförmansutbildning.
• Brandman skall ha Räddningsverkets3 brandmansexamen eller ha motsvarande kompe- tens. Xxxxxxxx skall ha genomgått minst preparandkurs för räddningsinsats och rökdykarutbildning. En målsättning är att brandmannen inom två år efter preparandkursen skall genomgå en grundkurs för räddningsinsats.
• Brandingenjör skall ha brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och Räddningsverkets3 påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer samt kunna bedriva tillsyn i mer komplicerade objekt.
• Styrkechef får ersätta insatschef vid sjukdom eller annan oplanerad frånvaro under den tid som erfordras för att anskaffa ersättare.
Rekommenderad övningstid per år
50 timmar grundläggande övningar för samtlig brandpersonal 12 timmar hävarövningar
12 xxxxxx xxxxxxxxxx
10 timmar regionsövningar
10 timmar befälsövningar
50 timmar fysisk träning för samtlig brandpersonal
Resurser
Räddningsstyrkan i Lomma skall självständigt kunna utföra följande räddningsinsatser:
• Livräddningsinsats med rökdykare eller utvändig släckning skall kunna utföras i all bostadsbebyggelse i kommunen.
• Att med hjälp av bärbar stegutrustning upp till 11m höjd eller med höjdfordon upp till 24m höjd kunna utrymma människor ur byggnader.
• Invändig släckinsats i andra byggnader än bostäder med normal riskmiljö.
• Utvändig släckinsats i andra byggnader än bostäder med hög riskmiljö
• Att kunna stoppa eller begränsa utflöde av normala kemikalier och sanera efteråt.
• Att kunna göra livräddande insats när det gäller olyckor med mycket farliga kemikalier.
• Losstagning av fastklämda vid trafikolycka.
• Ge första hjälpen och HLR vid olyckor.
• Oljebekämpning av mindre omfattning både i vatten och på land.
• Djurlivräddning.
• Indikering av radioaktivitet i luft eller mark.
• Utföra vattenlivräddning i sjöar, dammar, vattendrag och kustnära hav.
• Samverka med sjukvården då personer befinner sig i besvärliga lägen eller ute i terrängen så att de snabbt kan komma under vård.
Räddningsstyrkan i Lomma skall tillsammans med regionens resurser kunna utföra räddningsinsatser vid följande olyckor:
• Flygolyckor
• Tågolyckor
• Stora trafikolyckor
• Stora kemolyckor
• Invändig släckning i hög riskmiljö
• Bränder i stora byggnader
• Kärnkraftsolycka
• Långvariga insatser
Räddningsstyrkan i Lomma skall kunna utföra följande service-uppdrag ( ej räddningstjänst ):
• Köra ut och koppla in reservkraftverk på kommunhuset, äldreboenden, värmestugor och brandstationen vid elavbrott.
• Utföra akut restvärdesräddning efter bränder.
• Sanera vägar efter trafikolyckor.
• Sanera järnväg och lok efter tågolyckor.
• Ambulansassistans, t ex med bärhjälp och terrängtransporter
6 Räddningsverket (SRV) har upphört och ingår nu tillsammans med Styrelsen för psykologiskt försvar och Krisberedskapsmyndigheten i den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Räddningsverkets webbplats kommer under en period att finnas kvar för stödja MSBs nya tillfälliga webbplats.