AVTALSUPPFÖLJNINGSRAPPORT
Upphandlande organisation
Göteborgs Stad Inköp och upphandling
Fördjupad
2019-10-30
Uppföljning
Städtjänster 193-196, 263/17
Inledning
Göteborgs Stad Inköp och upphandling samordnar och följer upp stadens gemensamma inköp av tjänster och varor. Förvaltningen är stadens inköpscentral och strategiska resurs i inköps- och upphandlingsfrågor.
Inköp och upphandling har under 2019 arbetat med en fördjupad uppföljning av Städtjänster. Avtalskategorin Städtjänster omsätter årligen runt 124 MSEK. Ramavtal är tecknade med 16 leverantörer, beställningsförfarandet är komplext och många omfattande krav är ställda. Inom Göteborgs Stad finns en omfattande lokalyta som ska städas (delvis i egen regi), och ett stort antal beställare.
Rena lokaler är en avgörande förutsättning för att stadens alla verksamheter ska fungera. Ingen vill ha sina nära och kära i smutsiga, lokaler; varken i förskolan, i simhallen, biblioteket eller på äldreboendet.
Städbranschen klassas som en riskbransch, Upphandlingsmyndigheten pekar på sju riskfaktorer:
• Lågkvalificerade yrkeskategorier
• Kollektivavtalstäckning under genomsnittet
• Migrantarbetare
• Brister i systematiskt arbetsmiljöarbete
• Komplexa leverantörskedjor
• Konkurrensutsättning av verksamhet som tidigare bedrivits i egen regi
• Särskilda skattemässiga regleringar/risk för skattebrott
Städ är en bransch som utmärker sig genom många små företag, prispress, höga sjukskrivningstal, utsatta yrkesgrupper och så vidare. Avtalskategorin Städtjänster blev föremål för fördjupad uppföljning just till följd av omständigheterna nämnda ovan, att det är ett komplext avtal med stor omsättning och en viktig funktion i staden som måste fungera.
Uppföljning handlar mycket om förtroende för den offentliga affären. Att följa upp att de offentliga verksamheterna faktiskt får vad de betalar för handlar om trovärdighet och ett ansvarsfullt användande av skattemedel. Det finns ett flertal risker med bristfällig uppföljning. Några handlar om risker att beställaren ådrar sig skadeståndsskyldighet, att beställningar kan resulterar i otillåtna direktupphandlingar, att konkurrensen kan snedvridas till fördel för
oseriösa leverantörer. Andra risker handlar om okontrollerade prisförändringar, risk att avtalet inte används korrekt och missbrukas, bristande vetskap om rätt vara/tjänst beställts och faktiskt levererats och dess eventuellt bristande kvalité.
Sammanfattning
• Den totala omsättningen för ramavtalsleverantörerna är 124 MSEK. Den totala omsättningen inom avtalskategorin Städtjänster är 140 MSEK. Den totala omsättningen för lokalvård, där Städtjänster är inräknat, är totalt 192 MSEK, för mer detaljerad information se avsnitt ”Volymvärde”.
• Endast en av sexton ramavtalsleverantörer hade inte någon omsättning på ramavtalet under kontrollperioden.
• Samtliga ramavtalsleverantörer fick anmärkningar i första delen av uppföljningen. Tre leverantörer fick tillfälligt beställningsstopp och vite. Fyra av leverantörerna har åtgärdsplaner, gällande deras respektive fordonspark, som löper ut i mars 2020. För mer information se avsnitt ”Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå”.
• Beställare har varit delaktiga i uppföljningen genom deltagande på en informationsträff, enkät och platsbesök.
• Beställare har uttryckt sitt missnöje kring leverantörens oförmåga att leverera enligt överenskommelse. Leverantörer uppfattas ha dålig planering, vilket resulterar i försenade leveranser. Den generella uppfattning hos beställarna är att det är svårt att komma i kontakt med leverantörerna.
• Genom uppföljningen har många lärdomar dragits och idéer formats. Dessa lärdomar kommer att tas omhand i avtalskategori-projektet och vid nästa upphandling av Städtjänster, För mer information se avsnitten ”Att tänka på inför nästa upphandling” och ”Lärdomar”.
Se den totala omsättningen för ramavtalsleverantörerna (124 MSEK) fördelad på respektive avtalsområde på bilden nedan.
Projektgrupp avtalsuppföljning
• Xxx Xxxxxxx – Avtalscontroller (Projektledare)
• Xxxxxxx Xxxxxxxx – Avtalscontroller (Projektledare)
• Xxx-Xxxxx Xxxxx – Ansvarig upphandlare
• Xxxx Xxx – Ansvarig upphandlare
• Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx – Upphandlingsjurist
• Xxxx Xxxxxx – Kategoriledare, f.d. ansvarig upphandlare
• Xxxxx Xxxxxxx – Miljöspecialist
• Xxxxxx Xxxxxxxx – Miljöspecialist
• Xxxxxx Xxxxxxx – CSR* specialist
• Xxxx Xxxxxxx – Samordnare
• Xxxxxxxx Xxxxxxxxx – Upphandlingsassistent
• Xxxxxx Xxxxxxx - Avtalscontroller
*CSR - Corporate Social Responsibility
Objekt och omfattning
Beställarnas behov är olika avseende typ av städtjänst och frekvens. Tjänsterna ska täcka all typ av städning och städning av alla typer av material och underlag som kan förekomma inom de olika verksamheterna för respektive beställare. Städtjänster kan komma att utföras både inomhus och utomhus. Vid köp av städtjänster kan golvvård, storstädning, fönsterputs, sanering och höghöjdsstädning ingå i uppdraget. Fönsterputs kan också avropas separat. Ramavtalet är ett avtal utan volymförpliktelser.
Verksamhet inom ramavtalsområdet kan bedrivas i egen regi. I sådana fall är ramavtalet att betrakta som ett komplement till den egna verksamheten.
Avtalskategori och leverantörer
Avtalskategorin fördelar sig i fem delområden enligt följande:
• Regelbunden städning, elva leverantörer
• Städtjänst omsorg/hemtjänst, två leverantörer
• Evenemang och arenastäd, tre leverantörer
• Fönsterputs, fem leverantörer
• Fastighetsbolagsstädning inklusive lägenhetsstädning, 13 leverantörer.
I tabellen nedan visas fördelningen av avtalskategorins 16 leverantörer med avtal inom en eller flera delområden.
Avgränsningar och metodik
Fördjupad uppföljning har skett genom granskning av utvalda krav på ramavtalsleverantörer inom en begränsad period (2018).
Uppföljningen har bestått av följande delar: en planeringsfas under hösten 2018, genomförandefas mellan januari 2019 - augusti 2019 och en analysfas under augusti 2019 - oktober 2019.
Planering
Hösten 2018 bestämde ledningen på Inköp och upphandling att en fördjupad uppföljning skulle genomföras på avtalskategorin Städtjänster. En intern projektgrupp med specialister
inom olika områden sattes ihop. Gruppen bestod av ansvarig upphandlare, specialister inom miljö och CSR, en jurist, två controllers och en upphandlingsassistent. Projektgruppen har identifierat de krav som anses påverka slutanvändarna mest, vilket i detta fall är miljökrav, arbetsrättsliga krav och ekonomisk omsättning på avtalet.
Projektet beräknades ta cirka fem månader, men på grund av avtalskategorins komplexitet och uppehåll under sommaren har uppföljningen pågått under cirka åtta månader.
Projektgruppen har haft kontinuerliga avstämningsmöten under den fördjupade uppföljningen för att säkerställa kommunikation och ett korrekt tillvägagångssätt. Redan vid planeringsfasen bestämdes det att uppföljning av de arbetsrättsliga kraven skulle delas i två. Första delen skulle besvaras med två veckors varsel. Därefter skulle leverantörer, för att genomföra del två i uppföljningen, få information om ett stickprov på en eller två vunna förnyade konkurrensutsättningar* (FKU:er) under kontrollperioden där bland annat ett platsbesök skulle ingå. Urvalet av de leverantörer som skulle ingå i del två begränsades till de leverantörer som hade en omsättning över 2 000 000 SEK under kontrollperioden.
Genomförande
Inköp och upphandling kontaktade beställarna i staden i början av mars. Dels genom en enkät till samtliga inköpssamordnare och dels via en informationsträff. Under informationsträffen fick beställarna information om den fördjupade uppföljningen, resultatet på enkäten till beställarna samt förklaring om vad den fördjupade uppföljningen skulle kunna innebära för dem.
Ett leverantörsmöte anordnades 2019-01-22 för att informera om innehållet och processen av den fördjupade uppföljningen. På mötet fick leverantörerna information om att enskilda möten med varje leverantör skulle ske, där eventuella avvikelser och resultaten av uppföljningen skulle redogöras.
Efter mötet skickades ett uppföljningsbrev ut till samtliga leverantörer med information om vad de skulle inkomma med under uppföljningen. Leverantörerna fick två veckor på sig att inkomma med efterfrågad information. Av uppföljningsbrevet framgick att uppföljningen av de arbetsrättsliga villkoren skulle bestå av två delar. I del två av uppföljningen har fem verksamheter fått besök från projektgruppens CSR- och miljöspecialister. Under besöken fick specialisterna träffa både beställare och städpersonal och en del avvikelser noterades.
För att ytterligare fördjupa förståelsen för branschen och ramavtalets effekter genomfördes enskilda möten med samtliga leverantörer under våren. På mötena informerades leverantörerna om de åtgärder som skulle vidtas omedelbart och påföljande åtgärder vid bristande rättelse. Under mötena inkom leverantörerna med egna kommentarer och förslag på förbättringsområden inför kommande upphandling.
Analys och resultat
Vid genomgång av inkommet material visade det sig att samtliga leverantörer behövde komplettera materialet för minst en av delarna i uppföljningen. Controllers och specialister granskade all dokumentation. Samtliga leverantörer fick tid för att komplettera, alternativt rätta till, inskickad information. Förankring, analys och sammanställning av resultat gjordes parallell med platsbesöken. Rapport för genomläsning reviderades av projektgruppen innan den lämnades till nämnden.
Utöver svar från leverantörer har följande information sammanställts:
• Enkät till samtliga inköpssamordnare och förvaltningsbrevlådor i staden
• Inkomna ärenden till Inköp och upphandling under 2018.
Till rapporten bifogas följande:
• Bilaga Arbetsrättsliga villkor
• Bilaga Enkät till beställare
• Bilaga Fordonskrav
• Bilaga Kemikalier
• Bilaga Leverantörsmöten
• Bilaga Tabeller
* För mer information om FKU se avsnitt "Beställningsförfarande".
Avtalsperiod
Avtalsperiod: 2017-07-10 - 2021-07-09
Kontrollperiod: 2018-01-01 - 2018-12-31
Volymvärde
Alla belopp i svenska kronor visas exklusive moms i denna rapport.
I inriktningen uppskattades volymen för hela avtalskategorin till cirka 100 MSEK per avtalsår. Faktiskt volymvärde på gällande ramavtal för kontrollperioden uppgick till cirka 124 MSEK och är totalt cirka 24 procent högre än uppskattat.
Anmärkningsvärt är att den totala omsättning som redovisats till Inköp och upphandling för kontrollperioden är cirka 140 MSEK. Skillnaden ligger i omsättning utanför gällande ramavtal. Det är alltså omsättning på gamla avtal från befintliga och tidigare ramavtalsleverantörer samt för ej upphandlade tjänster så som exempelvis städvikarier. För skillnaden på cirka 16 MSEK saknas detaljerade uppgifter vilket innebär att de ej ingår i leverantörs- och beställaranalyserna nedan.
I stadens spend-verktyg framgår att den totala omsättningen inom lokalvård uppgår till cirka 192 MSEK. Skillnaden mellan omsättningen på lokalvård och omsättningen för städtjänster som redovisas i den här rapporten (cirka 50 MSEK) gäller ospecificerade tjänster inom lokalvård. Dessa tjänster kan inte kopplas till de upphandlade tjänsterna inom avtalskategori Städtjänster. Kategoristyrningsgruppen tar informationen i beaktande.
Se tabellen nedan för information om omsättning per delområde inom Städtjänster under 2018.
Beställningsförfarande
Dynamisk rangordning
För beställning upp till 250 000 SEK gäller dynamisk rangordning. Samtliga ramavtalsleverantörer ombeds att, utifrån villkor i ramavtalet, lämna uppskattning på antal timmar som beställningen/uppdraget kommer att omfatta. Beställning ska göras hos den leverantör som kan utföra uppdraget och har lägst totalkostnad för aktuellt köp.
Leverantören får ej offerera annat timpris än angivet pris i ramavtalet för fastighetsbolagsstädning inklusive lägenhetsstädning, storstädning samt flytt av möbler vid golvvård samt får inte under överstiga det fasta intervallet mellan ”Pris minst” och ”Pris max”
för golvvård respektive fönsterputs.
Förnyad konkurrensutsättning (FKU)
För beställning som överstiger 250 000 SEK gäller FKU. Samtliga leverantörer bjuds in att på nytt lämna anbud för att se vilken leverantör som bäst motsvarar behovet vid det aktuella tillfället. Vid FKU kan ett eller flera av nedanstående utvärderingskriterier användas.
• Språkkunskap
• Genomförandetid/inställelsetid/arbetstider
• Kompetens
• Kvalitet
• Miljö
• Förbrukningsmaterial
• Service
• Referenser
• Hållbarhet
• Xxxxx tillsvidareanställd personal
• Pris
Vid en FKU äger leverantören rätt att utifrån angivna förutsättningar i beställningen lämna andra priser än dem som är avtalade i ramavtalet. Leverantören får dock ej offerera lägre timpriser än angivna minimipriser i ramavtalet. Leverantören får ej offerera lägre timpris än angivet pris i ramavtalet för fastighetsbolagsstädning inklusive lägenhetsstädning, storstädning samt flytt av möbler vid golvvård samt får inte under överstiga det fasta intervallet mellan ”Pris minst” och ”Pris max” för golvvård respektive fönsterputs.
Kontraktsvillkor
Leverantörerna har kontrollerats utifrån i upphandlingen ställda kontraktsvillkor.
Krav på skatter och socialförsäkringsavgifter samt registrering (punkt 2.1.1 i ramavtalet) Leverantörerna uppfyller kravet på skatter och socialförsäkringsavgifter samt registrering.
Krav på ekonomisk och finansiell ställning (punkt 2.1.2 i ramavtalet) Leverantörerna uppfyller kravet på ekonomisk och finansiell ställning.
Social hänsyn - Krav på anställningsvillkor (punkt 2.2.3 i ramavtalet)
Uppföljningen av anställningsvillkoret genomfördes i två delar. I den första delen ombads leverantörerna besvara följande frågor:
• Är ni anslutna till ett kollektivavtal, Ja/Nej
• Om ja på frågan ovan, vilket
• Hur betalar ni ut semesterersättning till era anställda?
Utifrån inkomna svar har en stickprovskontroll på en av de vunna FKU:erna genomförts i del två av uppföljningen. Leverantörerna fick lämna in följande information:
• Avtal med underentreprenör, om de används i arbetet med beställningen
• En lista över de personer som utför/utförde arbete med beställningen. I listan ska det stå deras befattning/titel och hur många år de arbetat i yrket.
• Schema för dessa personer för aktuell tidsperiod då beställningen genomförs/genomfördes.
• Tidrapportering, personalliggare eller motsvarande för dessa personer för tiden då beställningen genomfördes.
• Lönespecifikationer för dessa personer från tiden då beställningen utfördes.
Samtliga leverantörer har blivit godkända efter att ha inkommit med efterfrågad dokumentation. För mer information se avsnitt "Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå". För en komplett redogörelse om uppföljningen av krav på anställningsvillkor se
Bilaga Arbetsrättsliga villkor.
Krav på fordon och fordonsförteckning (punkt 2.2.4 i ramavtalet)
Leverantören ombads inkomma med information om samtliga fordon som används till uppdraget, oavsett om de ägs eller leasas av leverantören eller av anställda, underleverantörer eller hyrs in på annat sätt.
Följande krav skulle vara uppfyllda vid senast sex månader efter avtalsstart:
Miljökrav på lätta lastbilar (< 3,5 ton totalvikt)
• alla lätta lastbilar får vara maximal åtta år gamla.
• de lätta lastbilar som har dieselmotor får släppa ut högst fem milligram (0,005 gram) partiklar per km, alternativt tillhöra miljöklass 2005 PM/Euro V eller högre.
• minst hälften av de lätta lastbilarna ska vara miljöfordon. Kravet gäller förutsatt att leverantören regelmässigt använder minst två lätta lastbilar i uppdraget.
Lätt lastbil som tagits i trafik första gången år 2013 och senare betraktas som miljöfordon om den omfattas av 2013 års krav på miljöbil enligt vägtrafikskattelagen (SFS 2006:227). Dessutom betraktas i detta avtal lätta lastbilar som miljöfordon om de kan
drivas med fordonsgas, E85 eller el, även om de inte uppfyller kraven i vägtrafikskattelagen.
Lätt lastbil som tagits i trafik innan år 2013 betraktas som miljöfordon om den uppfyller Göteborgs Stads lokala definition. Som miljöfordon räknas där fordon som kan köras på fordonsgas, E85 eller el.
Miljökrav på personbilar
• alla personbilar ska vara högst åtta år gamla
• alla personbilar ska vara miljöfordon.
Personbil som enligt uppgift i vägtrafikregistret tagits i trafik första gången år 2013 och senare betraktas som miljöfordon om den är registrerad som miljöbil enligt 2013 års regler i Vägtrafikskattelagen (SFS 2006:227, uppdatering SFS 2012:761). Personbil som tagits i trafik innan år 2013 betraktas som miljöbil om den är registrerad som miljöbil enligt 2007 års regler i Vägtrafikskattelagen (SFS 2006:227).
Fordonsförteckning (gäller samtliga fordonskategorier)
Leverantören ombads lämna förteckning över de fordon som används i statistikmallen.
Samtliga leverantörer har blivit godkända efter att ha inkommit med efterfrågad dokumentation. För mer information se avsnitt "Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå". För en komplett redogörelse om uppföljningen av krav på fordon och fordonsförteckning se Bilaga Fordonskrav.
Rengöringsprodukter (punkt 2.2.5 i ramavtalet)
Leverantörerna ombads inkomma med en kemikalieförteckning över alla de rengöringsprodukter som används för uppdrag inom avtalet. I kemikalieförteckningen skulle det framgå om och i så fall vilka produkter som innehåller utfasningsämnen samt en motivation till varför sådana produkter används i uppdragen.
Leverantörerna ombads även inkomma med information om vilka fem rengöringsprodukter som används mest, sammanräknat av alla de städkemikalier som används i uppdrag inom ramavtalet. För de här fem produkterna skulle leverantören inkomma med säkerhetsdatablad samt ifyllda svarsformulär gällande vilka verifikat som finns tillgängliga för att visa på att produkterna uppfyller ställda krav på kemiskt innehåll.
Leverantörerna ombads inkomma med en rutin för utbildning av personal angående skyddsutrustning, kemikalielista och säkerhetsdatablad. Det ska även finnas med information angående om de använder koncentrerade produkter i sina uppdrag inom avtalet och om och i så fall hur personalen får kunskap om hur dessa ska spädas.
Leverantörerna ombads inkomma med en rutin för val av städkemikalier, där det framgår om och i så fall hur leverantören minimerar inköp och användning av de kemikalier med störst miljöpåverkan.
Samtliga leverantörer har inkommit med efterfrågad dokumentation. För mer information se avsnitt "Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå". För en komplett redogörelse om uppföljningen av rengöringsprodukter se Bilaga Kemikalier.
Faktureringsvillkor (punkt 3.10 i ramavtalet)
En stickprovskontroll på fakturor har gjorts på samtliga leverantörer. Syftet med kontrollen var att utröna om avtalsnummer framgår på fakturan så som det framgår av faktureringsvillkoret. I e-handelssystemet Proceedo kontrollerades fyra slumpmässigt utvalda fakturor per leverantör. Efter att ha granskat 60 fakturor (en leverantör har inte haft någon omsättning under perioden) konstaterades att endast två fakturor innehöll avtalsnummer. Värt att notera är att en av dessa fakturor som innehöll avtalsnummer gällde en icke upphandlad tjänst inom städtjänster.
Statistik (punkt 3.16 i ramavtalet)
Leverantörerna ombads fylla i statistikmallen med uppgifter om:
• omsättning per vunna FKU:er
• omsättning per beställande enhet fördelat per delområde
Leverantörerna har inkommit med efterfrågad statistik. För mer information se avsnitt "Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå".
Provision (punkt 3.25 i ramavtalet)
Leverantörerna uppfyller provisionskravet. För mer information se avsnitt "Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå".
Underleverantörer (punkt 3.26 i ramavtalet)
Leverantörerna ombads inkomma med information om underleverantörer som används för uppdrag inom avtalet. Samtliga leverantörer uppfyller kravet på underleverantörer.
Beställare
Poseidon (Bostads AB Poseidon) är den beställare som haft störst omsättning under kontrollperioden, närmare 15 MSEK, motsvarande tolv procent av totalt 124 MSEK. De tio beställare med störst omsättning står för 62 procent av den totala omsättningen. Bland dessa sticker framför allt de kommunala bolagen ut, men även fackförvaltningarna och några stadsdelsförvaltningar finns representerade. Orsaken till att Stadsdelsförvaltningarna eventuellt saknas bland dem med störst omsättning kan bero på att städ delvis bedrivs i egen regi. Se bild nedan och Bilaga Tabeller för mer detaljerad information.
Under kontrollperioden hade 102 kommentarer inkommit till förvaltningen Inköp och upphandling. Majoriteten av kommentarerna har inkommit från beställare. De kommentarer som inkommit från leverantörer framgår under avsnittet "Leverantörsanalys" nedan.
Kommentarerna från beställare kan delas i:
• Problem med leverantörer
• Frågor om avtalet
• Förslag på ändringar eller förbättringar i e-handelssystemet Proceedo.
Frågor som beställare har om avtalet berör framför allt klagomål kring beställningsförfarandet FKU. I vissa fall anser beställaren att leverantören har lämnat för låga anbudspriser. Ett återkommande problem i kommentarerna är att leverantörer inte svarar
på FKU:er. Beställare har även varit missnöjda med leverantörernas oförmåga att redovisa arbetade xxxxxx, antal personal som utfört uppdraget eller timmar som återstår i samband med att uppdraget är i sitt slutskede eller avslutat.
Flera beställare har inkommit med synpunkter på de mallar som finns i
e-handelssystemet Proceedo. Beställare skulle vilja ha flera mallar. Mer information om hur en beställare kan kontrollera att städpersonal är godkänd och att de har tagit ett utdrag ur belastningsregistret.
Beställare:
• bör kontakta leverantören direkt för att utreda problem.
• bör ge en rimlig anbudstid (svarstid) så att leverantörer hinner göra en korrekt beräkning av projektet. Detta förutsätter bättre planering från beställarsidan.
• kan kontakta Inköp och upphandling för rådgivning eller när konflikten mellan beställare och leverantör eskalerat. Försöka höja beställarkompetensen och kunskap om städtjänstavtal.
Inköp och upphandling:
• bör se över mallarna som finns i e-handelssystemet Proceedo.
Leverantörsanalys
Rimab Facility Service AB är den leverantör som haft störst omsättning under kontrollperioden, drygt 22 MSEK, motsvarande 18 procent av totalt 124 MSEK. Sju av 16 leverantörer står för 80 procent av omsättningen, en av leverantörerna har inte haft någon omsättning alls, se bilden nedan.
I Bilagan Tabeller framgår att det inom flera delområden har förekommit att några leverantörer med avtal inte haft någon omsättning. Inom samma områden har istället några av de leverantörer utan avtal inom delområdet haft omsättning. En orsak till detta kan vara att beställare haft underavtal som löpt in på den nya ramavtalsperioden.
Gällande nyckeltalet leverantörstrohet* visar data att köp av städtjänster även gjorts från leverantörer som inte är ramavtalsleverantörer. Majoriteten av dessa har tidigare varit ramavtalsleverantörer inom avtalskategorin alternativt ramavtalsleverantörer inom närliggande avtalskategorier och omsättningen uppgår till cirka 172 MSEK. Leverantörstroheten uppskattas till cirka 95 procent.
Kontakten med leverantören under uppföljningen har varit positiv och viljan att göra rätt är stor. Samtliga leverantörer hade minst en avvikelse/anmärkning i början av uppföljningen. Upplevelsen är att mognadsgraden bland leverantörerna att svara på frågor kring gällande villkor har varit låg. Flera missförstånd och mycket tid har tagits i anspråk för att genomföra uppföljningen. Under uppföljningens gång, efter påminnelser, möten och kompletteringar, har flera av leverantörerna kunnat visa att de faktiskt uppfyller kraven och blivit godkända.
Inkomna kommentarer från leverantörer har gällt:
• Klagomål på beställarkompetens
• Brist på uppdaterade kontaktuppgifter i e-handelssystemet Proceedo.
Kommentarer från leverantörer tyder på att beställare i många fall ger dem allt för kort tid för att besvara FKU:er och att beställningar är allt för bristfälliga för att de ska kunna lämna korrekta offerter.
Leverantörer:
• ska alltid svara på FKU:er och inkomma med förklaring när de tackar nej till uppdraget.
• behöver lämna korrekt information om utförda uppdrag annars kan avtalsrättsliga åtgärder komma att vidtas.
• behöver förbättra sitt sätt att kommunicera både med beställare och internt i sina organisationer.
* Leverantörstrohet = när beställning görs från avtalade leverantörer, oavsett om varan/tjänsten är upphandlad eller ej.
Avvikelser och åtgärder leverantörsnivå
Leverantörerna har varit delaktiga och svarat i stor utsträckning på frågorna enligt
uppföljningsbrevet. Samtliga leverantörer fick anmärkningar efter första delen av uppföljningen. Det har krävts mycket arbetet för att få in kompletta uppgifter från leverantörerna.
Några leverantörer blev godkända på en eller några punkter av uppföljda krav från första utskicket. Tabellen nedan sammanfattar de ställda krav som kontrollerades vid denna uppföljning och leverantörernas godkännandeprocess. Leverantörerna hade möjlighet att slutföra eller revidera sina ursprungliga svar.
I tabellen nedan finns fem varianter:
1. Godkänd - Leverantören blev godkända vid första omgången av inkommen information på de specifika kontrollerade kraven.
2. Godkänd efter kompletteringar - Leverantörerna fick i detta skede en uppmaning till rättelse och ett antal veckor för att inkomma med begärd information.
3. Godkänd efter sanktion - Leverantörerna som inte klarade uppfylla ställda krav efter den kompletterande perioden fick ett beslut om tillfälligt beställningsstopp i e-handelsystem Proceedo samt beslut om vite på 10 000 SEK per icke godkänt krav. Ett tillfälligt beställningsstopp i Proceedo innebär att under en period av max 30 dagar leverantörer
får sista möjlighet att inkomma med begärd information för att styrka att de klarar ställda krav.
4. Ej kontrollerade - Leverantören kontrollerades inte på grund av sin låga omsättning.
Övriga händelser som berör avtalskategorin
Avdelningen för strategiskt inköp har påbörjat ett kategoristyrningsprojekt av kategorin Städtjänster med ett hela-staden-perspektiv. Problem och eventuella brister som har framkommit under den fördjupade avtalsuppföljningen kommer att hanteras vidare i kategoriprojektet.
Att tänka på inför nästa upphandling
Utifrån vad som framkommit under uppföljningen är följande punkter viktiga att ta hänsyn till vid nästa upphandling.
• Upphandlingens omfattning - definiera vad avtalskategorin ska omfatta. Eventuellt kan fler typer av tjänster inkluderas exempelvis vaktmästeri och sanering.
• Upphandlingens upplägg - överväg om tjänsterna skulle kunna paketeras på något annat
sätt. Dels för att om möjligt få beställarna att tänka lite mer långsiktigt och ha bättre framförhållning med beställningarna, och dels beställa för längre perioder och mer omfattande uppdrag, det vill säga slå ihop fler tjänster som upphandlas samtidigt.
• Geografisk indelning av upphandlingen - skulle kunna minska risken för stressig arbetsmiljö samt kan göra FKU:erna mer intressanta ur ett affärsmässigt perspektiv för leverantören som inte behöver förflytta personal.
• Antalet leverantörer - färre leverantörer skulle kunna öka omsättningen per leverantör, möjliggöra en tätare dialog, öka antalet uppföljningar och minska administrationen för samtliga inblandade.
• Prisnivå - ett högre timpris bör utredas.
• Kontroll/standard - eventuellt införa någon typ av kontrollsystem istället för Insta 800.
• Krav och uppföljningsmöjligheter av städpersonalens språkkunskaper och deras vetskap om sina rättigheter skulle kunna förtydligas/formuleras om. Brister i språkkunskaper är dels en säkerhetsfråga och kan dels leda till bristande service vid utförande av tjänsten.
• Rengöringsprodukter/förbrukningsmaterial - det bör övervägas om ett strategiskt beslut ska fattas kring vilka produkter som används vid utförandet av tjänsterna inom avtalskategorin. Det bör säkerställas att produkter som används uppfyller ställda krav. Bestäm om det är leverantören eller beställaren som tillhandahåller produkter för utförandet av tjänsten. Eventuellt överväga om leverantörerna kan få inlogg i Kemkollen.
• Arbetsmiljön för leverantörens anställda. Det är en säkerhetsfråga med telefoner och /eller larm för de som städar.
• Ta hänsyn till restiden för de som utför tjänsterna.
• Genomför introduktion av leverantörer med information om bland annat hur beställningar är tänkta att gå till, vad som ska finnas på fakturan och om kommande uppföljning.
• Det bör ske information till, och utbildning av, beställare för att öka kvalitén på beställningar och uppföljning, och därmed minska risker för missförstånd och irritation mellan leverantör och beställare. Det är viktigt att klargöra vad avtalsägaren respektive beställarorganisationen har för roller i bland annat uppföljningen.
• Ta fram tydliga mallar för att underlätta vid beställning och uppföljning av de upphandlade tjänsterna.
Lärdomar
Hantera lärdomar och idéer
Genom denna fördjupade uppföljningen har många lärdomar gjorts och idéer formats. Samtliga utmaningar, både de som nämns nedan och de som nämns under avsnittet "Att tänka på inför nästa upphandling", kommer att hanteras i avtalskategoriprojektet och i kommande upphandling. De delar som anses gå att påverka i samband med kommande upphandling, och implementering av nya avtal, finns att läsa under avsnittet "Att tänka på inför nästa upphandling".
Utmaningar
Det är komplext att beställa en städtjänst. Dels utifrån att många påverkas av resultatet och preferenserna bland dessa kan skilja sig åt, dels på grund av att det är många detaljer som ska beskrivas och sedan uppfattas på samma sätt av den leverantör som ska utföra tjänsten. Till följd av att många av stadens beställare inte har den tid som krävs och bristande kunskaper kan leverantörerna själva välja nivå på utfört uppdrag. Mycket av makten kring när, hur och till vilket pris tjänsten utförs hamnar därmed hos leverantörerna. Då uppföljningen av leveransen dessutom är bristfällig eller helt uteblir i många fall vet beställaren inte om tjänsten blir utförd som de tänkt eller vad de faktiskt betalar för.
Förbättringsförslag
För att möjliggöra en förbättring av ovan utmaningar har följande lärdomar, idéer och förslag framkommit under uppföljningen:
• Utifrån ett hela-staden-perspektiv anses det finnas en stor besparingspotential i att anställa/utbilda specialister för inköp av, i detta fall, städtjänster. En av utmaningarna idag är att det i staden finns många beställare med varierande kunskap, alltså bör antalet beställare minskas och deras kompetens ökas. Detta skulle sannolikt även minska risken för bland annat korruption.
• Utifrån ett hela-staden-perspektiv anses även att en tydligare organisation i staden med avseende på lokalvårdstjänster kunna höja kvalitén både på tjänsten, beställningen och av tjänsten och möjliggöra uppföljning på olika nivåer.
• Vid beställningsförfarandet FKU bör avrop av städtjänster göras för längre perioder, med större omfattning och i god tid. En tydlig dialog med leverantörerna är avgörande för att lyckas.
• Uppmärksamma beställarna på risker och nackdelar med att beställa tjänster som ska utföras vid tidpunkter som klassas som obekväm arbetstid. Exempelvis skulle de som utför tjänsten kunna bli ensamma i trappuppgångar, tvättrum och lokaler. Beställaren har mindre möjlighet att kontrollera vem som faktiskt utför tjänsten. Risken för korruption och en svart marknad ökar och det blir sannolikt dyrare för beställaren.
• I samband med leverans av varor och tjänster görs en del uppföljning och kontroll. Även viten används. Beställare har kontrollerat ID-kort, gjort utdrag ur belastningsregistret och bland annat kontrollerat produkter. Reklamationer och viten har tillämpats och lett till åtgärder. Dock finns inga tillförlitliga data kring omfattningen av detta och den information som inkommer till förvaltningen Inköp och upphandling tyder snarare på att det rör sig om undantag än regel.
• En kontinuerlig uppföljning av de faktiska uppdragen skulle sannolikt bidra till bättre kvalité av utförda tjänster. Det skulle sannolikt bidra till bättre affärsrelationer mellan både beställare, leverantörer och förvaltningen Inköp och upphandling samt minskade kostnader för samtliga inblandade. Uppföljningen skulle säkerligen även bidra till att hållbarhetskraven upprätthålls, till en sundare konkurrens och seriösare leverantörer.
• Platsbesök vid uppföljning kan bidra till att fler detaljer uppdagas, vilket i sin tur kan leda till en bättre utförd tjänst och i längden en bättre affärsrelation. Detta bör göras av beställaren själv eller tillsammans med Xxxxx och upphandling.
• I samband med uppföljning bör risken att leverantörer nyttjar bidrag från Arbetsförmedlingen på ett, för de anställda, inhumant sätt uppmärksammas, som till exempel att leverantörens anställda får en tillfällig anställning under bidragsperioden utan någon som helst möjlighet till förlängning därefter.
• I samband med uppföljning är det viktigt att utreda om de eventuellt höjda timpriserna i upphandlingen har inneburit högre lön och bättre arbetsvillkor för leverantörens anställda.
• I arbetet med avvikelser och åtgärder skulle Inköp och upphandling regelbundet kunna inventera och kategorisera de avvikelser och ärenden som inkommer till förvaltningen för att hålla sig ajour med nuläget inom avtalskategorin. En rutin för att strukturerat återkoppla avvikelser till beställande enheter bör tas fram.
• Riskanalys bör göras i början av fördjupade uppföljningar för att snabbare kunna agera om avvikelser upptäcks.
• Uppmärksamma vid fördjupade uppföljningar att tidsåtgången är svår att uppskatta och uppföljningen därmed kan ta längre tid än beräknat.
• I kommande fördjupade uppföljningar bör uppstartsmöten och enskilda möten med leverantörerna fortsätta att tillämpas.
• Vid urvalet av FKU:er för stickprov bör det säkerställas att avropen utgår ifrån aktuella ramavtal och att uppdraget är utfört eller fortfarande utförs.
• När dokumentation krävs in bör en bedömning göras om det är möjligt utifrån dataskyddsförordningen, exempelvis gällande anställningskontrakt vid uppföljning av arbetsrättsliga villkor.
Den fördjupade uppföljningen har bidragit till en ökad förståelse för både leverantörers och beställares situation och utmaningar. Inköp och upphandling ska ta all inkommen information i beaktande och använda den i samband med kommande uppföljningar. Att brister upptäcks
är en del i uppföljningen, syftet är dock att upptäcka, hantera och förebygga att de inträffar igen. Målet är att ständigt förbättra ramavtalen för användarna i staden.
Signatur
2019-10-30
Xxxxxxx Xxxxxxxx Avtalscontroller
Xxx Xxxxxxx Avtalscontroller
Xxxxxx Xxxxxxxx Förvaltningsdirektör
Inköp och upphandling
Bilaga Arbetsrättsliga villkor
Innehåll
Urval av leverantörer att kontrollera gällande arbetsrättsliga villkor 3
Kommunikation med arbetsmarknadens parter 5
Funna avvikelser och vidtagna åtgärder utifrån xxxxxxxxxxxxxxxxxx 0
Funna avvikelser och iakttagelser vid platsbesök 6
Slutsatser av funna brister och avvikelser hos leverantören 8
Slutsatser från funna avvikelser vid genomförda platsbesök 9
Bilaga Arbetsrättsliga villkor
Sammanfattning
Uppföljningen av de arbetsrättsliga villkoren i Göteborgs Stads ramavtal för städtjänster är gjord som en del av den fördjupade uppföljningen av ramavtalsområdet.
Inköp och upphandlingsförvaltningen konstaterade avvikelser hos sju av tolv uppföljda leverantörer gällande utbetalning av ersättningar och löner. Inga andra avvikelser kunde beläggas. I vissa fall har avvikelserna varit systematiska, i andra fall tydliga utslag av slarv och dåliga rutiner. Samtliga leverantörer har vidtagit rättelse och ingen har beställningsstoppats med anledning av att de inte uppfyllt de arbetsrättsliga villkoren.
Villkoren i ramavtalen finns för att gynna en sund marknad med en god konkurrens, de är också till för att skattepengar ska användas för att köpa tjänster av god kvalité från seriösa leverantörer som tar ansvar för sin personal. För att villkoren i ramavtalen ska ge den önskade effekten behöver fler uppföljningar göras och beställarorganisationen stärkas.
Uppföljningen av de arbetsrättsliga villkoren i ramavtalet utvecklades en bit in processen till att omfatta även arbetsmiljöfrågor som är närbesläktade. Uppföljningen har givit lika många svar som nya frågor att arbeta med, för förvaltningen och för Göteborgs Stad som helhet.
Göteborgs Stad har endast avtal med städföretag som har tecknat kollektivavtal. Dialog har kontinuerligt skett med Fastighetsanställdas förbund och Almega Serviceföretagen.
Bakgrund
Städtjänster är en av tre branscher som i förarbetena till senaste LOU1 är utpekad som ett särskilt prioriterat område där villkor för lön, semester och arbetstid ska ställas, på grund av risken för att villkoren för lön, semester och arbetstid inte följs i branschen. Olika myndigheter, exempelvis Skatteverket2, lyfter också städtjänster som ett område där oegentligheter gällande dessa villkor kan förekomma och därför bör följas upp. Utöver detta har det funnits indikatorer från beställare som visar på att dessa villkor inte alltid uppfyllts.
Mot bakgrund av ovanstående har förvaltningen bedömt att det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor i städtjänstupphandlingen samt göra en fördjupad uppföljning av villkoren i ramavtalen för städtjänster. I uppföljningen av arbetsrättsliga villkor har förvaltningen velat säkerställa att leverantören uppfyller villkoren för att undvika snedvriden konkurrens.
1 LOU = Lagen om offentlig upphandling
2 Skatteverket, ”Svartarbete och social dumpning” 2015
Metod
Urval av leverantörer att kontrollera gällande arbetsrättsliga villkor
Göteborgs Stad har ramavtal med 16 leverantörer för städtjänster, totalt omsatte området ca 124 miljoner kronor år 2018. Utav de 16 leverantörerna på ramavtalet hade fem stycken en försäljning på över tio miljoner kronor per år. Fyra stycken leverantörer hade en försäljning på under två miljoner kronor per år, var av en inte hade någon försäljning till Göteborgs Stad.
I urvalet av vilka leverantörer som skulle följas upp prövades till en början 80/20 principen vilken tillämpats i tidigare uppföljningar, men försäljningen fördelade sig inte över leverantörerna på det sätt som principen förutsatte. Istället frångick förvaltningen i denna uppföljning 80/20 principen och baserade urvalet på försäljning, samband och möjlighet till påverkan. Urvalet gav följande:
• Leverantörer med försäljning över tio miljoner kronor = Två stickprov samt platsbesök
• Leverantörer med försäljning två - tio miljoner kronor = Ett stickprov
• Leverantörer med försäljning under två miljoner kronor = ingen uppföljning av dessa villkor
Med ett stickprov avses kontroll av ett genomfört eller pågående uppdrag för Göteborgs Stad, vanligtvis avtalat via förnyad konkurrensutsättning, FKU. I urvalet av de uppdrag som legat till grund för stickproven har så stora uppdrag som möjligt eftersträvats, liksom en blandning av beställare av uppdragen, med spridning inom både stadsdelsnämnder, fackförvaltningar och bolag. Uppföljningen påbörjades i januari 2019 och perioden för kontroll valdes till oktober – december 2018. I ett fall valdes en storstädning av en skola under sommaren 2018, för att få spridning i typ av uppdrag och beställare. Totalt gjordes 16 stickprov.
Underlag till stickproven hämtades in från de beställare i staden som hade genomfört beställningen. Vid urvalet tittade förvaltningen dels på material som finns tillgängligt i stadens e-handelssystem Proceedo, samt vilka förvaltningar och bolag som leverantören uppgett är de största beställarna. Beställarna har sedan ombetts att skicka in FKU:er, uppdragsbeskrivningar eller motsvarande dokument, vilka använts som underlag i den inledande kontakten med leverantörerna.
Dokumentgranskning
För de utvalda stickproven har förvaltningen begärt in uppgifter från leverantörerna för de uppdrag som legat till grund för stickproven och för de personer som utfört tjänst inom de uppdragen. Följande dokument har begärts in från leverantörerna:
• Avtal med eventuella underleverantörer om de använts i uppdraget.
• En lista över de personer som utförde arbete med uppdraget under den angivna tidsperioden. Listan ska ange befattning/titel och hur många år de arbetat i yrket.
• Anställningsavtal för de anställda som genomfört uppdraget.
• Schema för dessa personer för aktuell tidsperiod då uppdraget genomfördes.
• Tidrapportering, personalliggare eller motsvarande för dessa personer för tiden då uppdraget genomfördes.
• Lönespecifikationer för dessa personer från tiden då uppdraget utfördes.
I inledningen av uppföljningen tillfrågades leverantörerna om de hade tecknat kollektivavtal, och i så fall vilket. Alla leverantörer svarade att de hade tecknat kollektivavtal genom Almega AB (Almega), antingen med Fastighetsanställdas förbund eller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal).
Uppgifterna i de inlämnade dokumenten kontrollerades mot innehållen i aktuellt kollektivavtal och semesterlagstiftningen samt arbetstidslagstiftningen. Kontrollerna av att rätt lön betalats ut baserades på vilken tjänst, antal år i yrket som den anställde hade, vilken skatt som var dragen samt när och hur mycket den anställde arbetat. Kontrollen av arbetstid utgick från antalet redovisade timmar i tidrapporten, den schemalagda tiden samt antalet ersatta arbetstimmar. Kontrollen av semester utgick från anställningsform, redovisad tid, lönespecifikationer samt leverantörernas uppgifter om hur de hanterar semester och semesterersättning.
Om en leverantör inte hade haft ett kollektivavtal skulle de ha kontrollerats utifrån de villkor som ställts upp i förfrågningsunderlaget. Villkoret i förfrågningsunderlaget bygger på nivåer hämtat ur kollektivavtalet mellan Almega serviceföretagen och Fastighetsanställdas förbund.
Dataskyddsförordningen
I och med införandet av den nya Dataskyddsförordningen (DSF) 2017, begränsades förvaltningens möjligheter att ta in och hantera personuppgifter jämfört med vad som tidigare var möjligt enligt personuppgiftslagen. Förordningen reglerar också företagens möjligheter att lämna ut uppgifterna och det är höga vitesbelopp kopplade till brott mot förordningen. Hantering av personuppgifter är central för att uppföljningen av de arbetsrättsliga villkoren ska kunna ske.
Inför och under arbetet med denna uppföljning har förvaltningen Inköp och upphandling varit i kontakt med stadens dataskyddsombud, Dataskyddsinspektionen, Upphandlingsmyndigheten och SKL:s jurister för att hitta den bästa framkomliga vägen att hantera de begärda uppgifterna utan att det bryter mot DSF. Svaren från våra kontakter har ändrats under arbetets gång och det förvaltningen inledningsvis trodde var möjligt att göra fick efterhand justeras. Under arbetet har det stått klart att förvaltningen genom undantag i DSF har rätt att behandla de inhämtade uppgifterna. Frågetecknen som funnits har framförallt rört hur leverantörerna ska lämna ut uppgifterna till oss utan att bryta mot sina åtaganden i DSF. I dagsläget saknas praxis och Dataskyddsinspektionen lämnar inte stöd eller rådgivning i specifika situationer utan hänvisar endast till gällande förordning.
Under arbetet med uppföljningen har förvaltningen Inköp och upphandling identifierat ett sätt för leverantörerna att lämna ut handlingarna på för att inte bryta mot DSF. Leverantörerna kan göra en intresseavvägning där det framgår att leverantörens intresse, av att uppfylla villkoret och behålla kontraktet, väger tyngre än den enskilda individens intresse. Intresseavvägningen ska sparas av leverantören i händelse av att Datainspektionen skulle ifrågasätta varför dokumenten har lämnats ut.
Förslag har förts fram på att endast avidentifierade uppgifter ska tas in, men mot bakgrund av de avvikelser som hittas i de genomförda uppföljningarna skulle avidentifierade uppgifter troligtvis inte ha tillräckligt bevisvärde.
Platsbesök
Leverantörerna fick vid första leverantörsmötet information om att platsbesök från förvaltningen kommer att ske, men ej var och när. Oannonserade platsbesök har gjorts hos de fem största leverantörerna genom stickprov. Städpersonal har påträffats vid alla utom två ställen. När platsbesöken genomförts har förvaltningen noga förklarat för städpersonalen att det inte är de som kontrolleras, utan att det är de krav som Göteborgs Stad ställer på städpersonalens arbetsgivare i upphandlingen. Då kommunen även ställer språkkrav så förutsätts att sådan information ska fungera.
Vid platsbesöken har frågor om arbetskläder och identitetsbricka (ID06 eller motsvarande) ställts. Frågor har också ställts om städutbildning och skyddsutrustning där det varit relevant.
Kommunikation
Under uppföljningen har kommunikation skett med leverantörerna på olika sätt. Inför det att uppföljningen startade hölls ett startmöte med samtliga leverantörer närvarande. Då gavs fördjupad information om de arbetsrättsliga villkoren, vilka uppgifter som skulle komma att begäras in samt att information gavs om DSF.
Efter dokumentgranskningen skett, gjordes ett första utskick om avvikelser med kompletterande frågor via mail. Telefonkontakt har skett med flertalet leverantörer som har ringt upp förvaltningen för att ställa frågor på de identifierade bristerna och förklarat vilka orsaker som legat bakom. Alla leverantörer har även behövt lämna svar och rättelser skriftligt.
Beställarna i staden bjöds också in till ett möte för att diskutera städtjänster. På det mötet informerades beställarna om de arbetsrättsliga villkoren och vilken uppföljning som genomfördes av dem, samt att platsbesök i verksamheten kunde komma att ske.
Med samtliga leverantörer har det efter genomförd dokumentgranskning hållits enskilda möten (se Bilaga Leverantörsmöten). Frågor om kvarstående avvikelser har ställts, samt att dialog har förts kring de arbetsrättsliga villkoren och om leverantörernas syn på andra relaterade villkor i ramavtalen. Slutliga kompletteringar har lämnats in via brev eller mail. Besked om att uppföljningarna är klara har lämnats vid de enskilda mötena eller via mail.
Kommunikation med arbetsmarknadens parter
Under uppföljningen har dialog kontinuerligt skett med arbetsmarknadens parter, Almega serviceföretagen och Fastighetsanställdas förbund. Valet att utgå från Fastighetsanställdas förbunds kollektivavtal med Almega förankrades hos Fastighetsanställdas förbund och Kommunal när villkoren arbetades fram till förfrågningsunderlaget inför upphandlingen.
Innan startmötet med leverantörerna informerade förvaltningen om att en fördjupad uppföljning skulle genomföras. När dokumentgranskningen var gjord och leverantörerna getts möjlighet till att inkomma med rättelser på de funna avvikelserna kontaktades parterna igen för att ges information om läget. Frågor ställdes då också till parterna om och hur de följer upp dessa villkor och vad de gör för att förbättra situationen utifrån det
avtal de företräder. Eftersom städbranschen är utpekad som en bransch där det finns risk för oegentligheter och snedvriden konkurrens, behöver dialogen med såväl branschorganisationer som enskilda städföretag fortsätta även inför kommande upphandlingar.
Resultat
Nedan redogörs för de avvikelser som förvaltningen har funnit i samband med uppföljningen. Avvikelser från de arbetsrättsliga villkoren har medfört avtalsrättsliga åtgärder. Avvikelser från andra villkor som upptäckts har inte lett till avtalsrättsliga åtgärder från förvaltningen. De funna avvikelserna som inte rör arbetsrättsliga villkor har kommunicerats med berörd leverantör och/eller beställare.
Funna avvikelser och vidtagna åtgärder utifrån dokumentgranskning
Vid en första kontroll var det endast en av tolv leverantörer som helt uppfyllde villkoren. För de resterande elva leverantörerna fanns det antingen konstaterade avvikelser, oklarheter eller brister i den inlämnade dokumentationen som krävde kompletteringar och/eller rättelser.
Efterhand som leverantörerna skickade in efterfrågad dokumentation och den kontrollerats skickades kompletterande frågor ut. I mailet med kompletteringar framgick vilka avvikelser förvaltningen identifierat samt vilka frågor leverantören skulle besvara. I vissa fall har även en andra och en tredje omgång med kompletteringar krävts för att klargöra om det är en avvikelse eller inte. I arbetet med att kontrollera avvikelse har kontakt även skett med Skatteverkets olika avdelningar.
De avvikelser från de arbetsrättsliga villkoren som har identifierats under uppföljningen är:
• Utbetalning av lön under lägstalön
• Att semesterersättning ej utbetalts till timanställda
• Att branschvanetillägg ej utbetalts till anställda med dokumenterad erfarenhet
• Differenser mellan arbetad/redovisad tid och utbetald tid, dvs. ersättning har inte utgått för all arbetad tid.
I dokumentgranskningen av stickproven identifierades avvikelser som uteslutande åtgärdats via retroaktiva utbetalningar av lön och annan ersättning. Totalt har sju av tolv uppföljda leverantörer behövt inkomma med bevis på utbetalningar av löner och ersättningar i nivå med villkoret.
Xxxxxxx har även kunnat identifieras gällande hur tidrapportering sker och att systemen är för osäkra med mycket manuell hantering i flera led, men det i sig utgör inget avtalsbrott även om det ökar risken för felaktigheter.
Enligt ramavtalen med städleverantörerna framgår att leverantörerna om möjligt ska ges möjlighet till rättelse innan en hävning genomförs.
Funna avvikelser och iakttagelser vid platsbesök
Följande avvikelser och brister har identifierats på platsbesöken:
- Bristande språkkunskaper
- Bristande städutbildning
- Arbetsmiljöbrister
- Säkerhetsbrister
Ramavtalet anger att de anställda ska ha arbetskläder och ID-bricka som visar vart ifrån de kommer och vilka de är. Alla utom en arbetstagare har haft arbetskläder med städföretagets logotype och ID som gjort personalen identifierbar som anställda av leverantören. Den som saknade arbetskläder och ID gjorde sin första arbetsdag och hade därför inte hunnit få detta och noteras därför inte som avvikelse.
I ramavtalen för städtjänster anges att de anställda ska ha en grundläggande nivå av språkkunskaper. För arbetsledare anges nivån B2 och för städare anges nivån A2 enligt europarådets standard, villkoret ska vara uppfyllt sex månader efter avtalsstart.
Övervägande del av arbetstagarna som förvaltningen har mött vid platsbesöken har fungerande kunskaper i svenska. Hos några leverantörer är det en hög andel av personalen som har bristande språkkunskaper i svenska, men de har då ofta samma modersmål som arbetsledaren. Bristande språkkunskaper ger bristande möjligheter till kommunikation vid exempelvis olyckor och möjlighet att ta del av information. Vi har dessutom i uppföljningen av villkoren bland annat sett att bristande kunskaper i svenska kan leda till att man fyller i tidrapporteringen felaktigt eller att arbetsledaren justerat i tidrapporten och arbetstagaren därmed riskerar att få fel lön.
Krav ställs på utbildning och miljökunskap enligt PRYL, SRY eller motsvarande i ramavtalet. PRYL och SRY är branschorganisationernas certifiering av lokalvårdare. Förvaltningen kan inte fastlägga att all personal har fått sådan utbildning. Vid några arbetsplatser har leverantören angett att all personal har genomgått utbildning för de maskiner som de använder. När detta kontrollerades på en arbetsplats hade personalen inte genomgått en sådan utbildning, men haft det inplanerat för ett senare tillfälle. På samma arbetsplats hade beställaren synpunkter på brister i utfört arbete och fick därmed reda på orsaken till bristerna.
Vid en arbetsplats där platsbesök genomfördes används kemikalier i rengöringen som kräver att personalen använder skyddsutrustning. När platsbesöket genomfördes använde städpersonalen inte sådan skyddsutrustning.
Vid ett platsbesök uppgav beställaren att arbetsledaren för städpersonalen som utförde uppdraget själv arbetade fler timmar per vecka än vad arbetstidslagstiftningen tillåter. Beställaren hade påtalat bristen för leverantören. Leverantören hade inte vidtagit några åtgärder och arbetsledaren fortsätter enligt beställaren att arbeta för mycket. Beställaren har då valt att inte gå vidare med de avtalsrättsliga åtgärder som finns tillgängliga.
Förvaltningen har kontakt med beställarens inköpsavdelning.
Analys
Under arbetets gång med att genomföra denna fördjupade uppföljning har en mängd slutsatser dragits och konstateranden kunnat göras. Nedan följer en sammanställning utifrån uppföljningen av de arbetsrättsliga villkoren. Mer analys ur andra perspektiv finns i de andra bilagorna till rapporten.
Slutsatser av funna brister och avvikelser hos leverantören Uppföljningen som gjorts visar på funna brister i drygt hälften av alla de FKU:er som förvaltningen har kontrollerat. I vår uppföljning har förvaltningen endast gjort ett fåtal stickprov. Stickproverna ger en ögonblicksbild och vi kan inte med säkerhet säga att bilden är representativ för branschen.
Avvikelserna visar på ett tydligt mönster där många leverantörer systematiskt eller av rent slarv inte betalt ut korrekta löner och ersättningar. På de leverantörsmöten som hållits har en majoritet av leverantörerna framstått som dåligt pålästa på de kollektivavtal som ligger till grund för villkoren. Då det finns flera parallella kollektivavtal försvårar det för leverantörerna. Flera leverantörer är förhållandevis små och saknar en HR-funktion med ansvar för personalfrågor. Detta har medfört att mycket ansvar har lagts på städledarna, vilka många gånger saknar kunskaper om anställningsvillkoren och de anställdas rättigheter. Detta har förvaltningen sett medför avvikelser och brister. Efter påtalande av funna avvikelser har en leverantör har valt att köpa in tjänsten av all lönehantering, då de insåg att de saknade tillräcklig kompetens.
Avvikelserna i kronor per anställd under kontrollperioden har legat mellan ca 250 – 3500 kronor, summor som kan tyckas vara små, men som för den enskilda över tid blir betydande. Summorna är också stora i förhållande till de grundlöner som finns i branschen. I de fall avvikelserna har varit genomgående för all personal har det innan rättelse, även inneburit en betydande lägre lönekostnad för leverantörerna på bolagsnivå.
I denna uppföljning har förvaltningen begärt in anställningskontrakt. I ramavtalet kräver förvaltningen att minst 50 procent av de anställda som utför uppdragen ska ha mer än två års erfarenhet. I samband med kontroll av anställningskontrakten samt kontroll av branscherfarenhet har det framkommit att flera kontrakt har upprättats med anledning av denna uppföljning. Tidigare arbetade en del personal som timanställda hos en del av stadens leverantörer. På de enskilda leverantörsmötena framkom i flera fall att leverantörerna inte har förstått bakgrunden till villkoret. När leverantörerna fick förklarat för sig att syftet var att stärka möjligheterna för städpersonalen att få varaktiga anställningar uppfattades villkoret som positivt.
De är endast ett fåtal av de drygt 80 anställda som förvaltningen följt upp som har heltidsanställningar, majoriteten har en anställningsgrad mellan 30 - 70 procent. Leverantörerna kallar tidsperioden från kl. 06:00 – 21:00 för ”de gyllene timmarna” då alla vill ha städning utfört. Stadens förvaltningar och bolag beställer ofta städtjänster före och efter verksamhetstid, vilket driver mot låga anställningsgrader och i enstaka fall så kallade delade turer, då det inte går att få ett sammanhängande arbetspass under dagen. Leverantörerna uppger att de försöker undvika delade turer.
Det har framkommit att anställda som tidigare arbetat hos mindre noggranna arbetsgivare, vilka inte har dokumenterat deras anställning, har svårt att få tillgodoräkna sig sin erfarenhet och missar därför branschvanetillägget.
Bristande språkkunskaper har visat att problem uppstår med tidredovisningen samt att det ökat risken för avvikelser. Det verkar hos många leverantörer finnas ett utökat behov av bolagsgemensamma träffar och information till nyanställda om hur bland annat tidredovisning ska ske.
I den tidredovisning som förvaltningen har fått ta del av finns i flera fall inte någon restid angiven, även om uppdragen ligger i direkt anslutning till varandra men på olika adresser. Det är därför troligt att städpersonalen inte hinner städa den tid beställaren tror att de ska städa, då städpersonalen måste förflytta sig mellan uppdragen. Det är viktigt att beställarna gör kontroller av utfört arbete. Ur ett arbetsmiljöperspektiv bör man ta höjd för restid i kommande upphandlingar för att minska personalens stress, förslagsvis genom att lägga till en post för betald restid 10 - 15 minuter före och efter varje uppdrag.
Slutsatser från funna avvikelser vid genomförda platsbesök
• Beställarna behöver ha tätare dialog med leverantören och kontinuerlig uppföljning av uppdraget.
• Beställarna behöver stöd i beräkning av tidsåtgång för uppdraget.
• I framtida upphandlingar bör krav ställas på ID med säkerhet motsvarande minst ID06.
• I framtida upphandling bör man ställa krav på att arbetstagarna endera har tillgång till arbetstelefon eller personlarm.
Uppföljning med platsbesök har inneburit en rad lärdomar om brister hos både leverantörer och staden som beställare. Vid platsbesöken har arbetsmiljörisker påträffats. Detta är inte något som kravställts i upphandlingen men behöver beaktas i kommande upphandlingar.
Kontakten mellan beställare och leverantör kan förbättras genom bättre beställningar och tätare dialog med leverantören. Uppföljning av kontraktet bör ske kontinuerligt, även för arbete utfört tidig morgon, sena kvällar och nätter. Tiden för när städningen ska utföras kan förändras för att förbättra arbetsförutsättningarna för städpersonalen. Beställaren har ofta liten kontakt med de som utför arbetet. Verksamheten vet inte alltid om alla anställda har arbetstillstånd. Almega har ett ID-system för sina medlemsorganisationer – Service ID - men det har inte lika hög säkerhetsnivå som ID06. Om skyddsutrustning är nödvändig så finns ingen kontroll av att den används om städning sker utanför verksamhetstid.
Beställarna behöver stöd i framtagandet av en realistisk tidsåtgång för uppdraget, vilket skulle kunna motverka missnöje med utfört arbete eller att städpersonal städar gratis när de inte hinner med arbetet under avsatt tid. Risk finns att arbetstagaren utför obetalt arbete.
En fråga som uppkommit under platsbesöken är arbetstagarens säkerhet och trygghet vid ensamarbete. Arbetsgivarna har inte tillhandahållit telefoner till arbetstagarna så att de kan kontakta arbetsledare eller larma, utan det förutsätts att arbetstagaren tillhandahåller privat telefon. Det finns behov av att säkerställa att personalen kan larma vid incidenter och även ha möjlighet att kontakta arbetsledare.
Inköp och upphandling
Bilaga Enkät till beställare
Inledning
Under februari 2019 utfördes en enkät som riktades till olika beställarenheter i staden som avropar från avtalskategorin Städtjänster. Målet med enkäten var att få en bredare bild av kategorin och kartlägga de största problem som beställarna stöter på i samband med städtjänster. Genom enkätsvaren inkom förbättringsförslag, några som kunde åtgärdas direkt, andra som bör tas hänsyn till vid nästa upphandling.
Metod
Enkäten skickades till stadens samtliga inköpssamordnare och förvaltningsbrevlådor, det vill säga 69 olika e-postadresser. Respondenterna har olika arbetsbefattningar och representerar en av de 25 olika organisationer som svarade på enkäten. I den här texten används termen beställare för att hänvisa till de aktuella respondenterna. Undersökningen hade totalt 31 respondenter med ett procentandelsvar av 44,9 procent. Beställare som valde att besvara enkäten har inte svarat på samtliga frågor och därför varierar frekvensen på svar i de enskilda frågorna mellan 28–31 respondenter.
Frågor & Svar
Enkäten bestod av totalt 14 flervals- och öppna frågor. Inom parentes presenteras andelen av de 31 respondenterna som besvarade på frågan.
Generell information om respondenterna
Genom svaren på de första två frågorna samlades generell information om respondenten och information om de områden inom städtjänster som denne brukar beställa ifrån.
Anlitat leverantör utanför ramavtalet?
Tredje frågan hanterade frågan kring huruvida respondenten anlitat leverantörer utanför ramavtalen.
Tre respondenter (tio procent) svarade att de har gjort det. Några anledningar till att det blev så är på grund av att leverantören inte hade tid att utföra uppdraget, att personalen som behövdes för uppdraget inte klarade ställda krav och att städpersonalen hade en extrem frånvaro.
25 respondenter (81 procent) svarade att de inte har anlitat leverantörer utanför ramavtalet.
Tre respondenter (tio procent) svarade inte på frågan.
Synpunkter på avtalet
Frågorna fyra och fem handlade om synpunkter på avtalet, vad som har fungerat bra och mindre bra ur ett beställarperspektiv.
Respondenterna anser att det fungerar bra när det finns kontinuerlig personal. Kommunikationen fungerar då bättre mellan beställare och leverantörer. Det blir även enklare för leverantörer att skicka vikarier om personalen blir sjuk eller vid ledighet. Städpersonalen anses vara trevlig överlag. Några kommentarer pekar på att beställare är nöjda med de leverantörer som de träffar när det gäller tillgänglighet, tillmötesgående och
kvalitet. Att ha tydliga städscheman är också uppskattat bland respondenterna. Xxxxxxxxx som beställare värderar hos leverantörer är att ha bra kommunikation, att det blir ett professionellt utförande, att leverantörer är flexibla och har ett miljötänk.
Frågorna sex till tolv hanterar i vilken utsträckning beställare tillämpar olika bestämmelser från ramavtalet.
Begärt utdrag ur belastningsregistret?
Genom fråga sex efterfrågades om respondenten begärt utdrag ur belastningsregistret. Sex respondenter (19 procent) har begärt utdrag ur belastningsregistret från anlitad städpersonal. Det finns tvivel bland beställare om hur och när begärs sådant utdrag begäras eller om ansvaret ligger hos leverantörer eller hos Inköp och upphandling.
20 respondenter (65 procent) svarade att de inte har begärt in något utdrag ur belastningsregistret.
Fem beställare (15 procent) svarade inte på frågan.
Kontroll av leverantörens personal
På fråga sju ombads beställare att besvara om de kontrollerar att leverantörens städpersonal har rätt arbetskläder, rätt ID och tillräckliga språkkunskaper.
16 respondenter (52 procent) svarade att de genomför kontroller. Bland de som kontrollerar finns det somliga som alltid kontrollerar arbetskläder, rätt ID och tillräckliga språkkunskaper, övriga gör det via stickprovskontroller. En del respondenter kommenterade att språket är ett viktigt krav för att kunna kommunicera sig med personalen. De tyckte även att det är viktigt att städpersonalen kan förstå interna anvisningar, säkerhetsföreskrifter och så vidare. Arbetskläder och namnbrickor kontrolleras framförallt när det gäller vikarier.
Nio respondenter (29 procent) svarade att de inte utför kontroller då de anser att ansvar för att kontrollera leverantörens städpersonal ligger hos Inköp och upphandling.
Sex respondenter (19 procent) svarade inte på frågan.
Kännedom om miljökrav
I fråga åtta efterfrågas respondenternas kännedom om miljöpunkter i avtalet. Respondenterna fick svara om de kontrollerar produkter som leverantörens städpersonal använder.
Sex respondenter (19 procent) svarade att de kontrollerar leverantörens produkter och att rengöringsmedlet uppfyller miljökrav. En respondent (tre procent) förklarade även att de
1 Förnyad konkurrensutsättning
ställer miljökrav vid FKU:er och egna upphandlingar.
Två respondenter (sex procent) svarade att de inte kontrollerar produkterna då de själva tillhandahåller städprodukterna.
Sex respondenter (19 procent) svarade att de inte kontrollerar städprodukterna. En del av dessa respondenter räknar med att leverantörer kontrolleras i samband med upphandlingen.
16 respondenter (53 procent) svarade ej på frågan.
Summering av svaren i denna fråga är att några respondenter har god kunskap om godkända kemikalier och kemikaliehantering av produkter för lokalvård. Några respondenter kontrollerar leverantörens städprodukter medan andra inte gör detta alls.
Kvalitetskontroller på utförda uppdrag
I fråga nio ställdes frågan kring om leverantörer utför kvalitetskontroller på utförda uppdrag.
20 respondenter (65 procent) svarade att de utför kvalitetskontroller. En del svar tyder på att slutbesiktningar görs, övriga respondenter föredrar regelbundna avstämningsmöten med leverantören.
Åtta respondenter (25 procent) svarade att de inte utför sådana kontroller. I dessa fall är det leverantören som utför kontrollerna.
Tre respondenter (tio procent) svarade inte på frågan.
Tillämpas INSTA 800
Den tionde frågan handlade om huruvida respondenterna tillämpar standaren INSTA 800. Tre respondenter (tio procent) svarade att de tillämpar INSTA 800.
23 respondenter (75 procent) svarade att de inte tillämpar standaren INSTA 800. Kommentarer från respondenterna tyder på att det finns en bristande kunskap om standaren bland beställare. INSTA 800 kräver att både leverantörer och beställare har kunskap för att kunna tillämpa den. Beställande organisationer prioriterar inte att höja kompetensen inom detta område enligt inkomna kommentarer.
Fem respondenter (15 procent) svarade ej på frågan.
Reklamationer
I fråga elva undersöktes om respondenter har gjort reklamationer.
16 beställare (53 procent) har gjort reklamationer. Dessa reklamationer gäller bland annat brist på kvalitét i arbetet, dålig kompetens, strul med debiteringar, fel i städschemat, städpersonal som inte hinner med alla arbetsuppgifter och som inte är motiverade, kanske på grund av låga löner enligt kommentarer från beställare. En del av beställarna angav att reklamationer har lett till förbättringar, andra anmärkte att missnöjet fortsätter trots reklamationer.
Tio respondenter (32 procent) svarade att de inte har gjort någon reklamation under avtalsperioden medan fem beställare (15 procent) inte svarade på frågan.
Tillämpat vite
På fråga tolv ombads respondenterna svara om de har tillämpat vite.
3 respondenter (tio procent) har tillämpat vite. En av dem medgav att detta berodde på att ersättningspersonal brast i kvalitét på utfört arbete. En annan respondent behöll betalningen tills arbetet blev godkänt. Den tredje respondent medgav att vite var på gång. 22 respondenter (71 procent) svarade att de inte har tillämpar något vite.
6 respondenter (19 procent) svarade inte på frågan.
Pågående reklamationer
Fråga 13 var en följdfråga till fråga elva. Respondenterna ombads att svara på om de har pågående reklamationer.
Sex respondenter (19 procent) svarade att de har pågående reklamationer. Reklamationer gäller bland annat ett duschutrymme som inte är åtgärdat, tömning som inte görs vid rätt tid, brister i kvalitet, leverantören som inte följer städschema och avtal, ID-kort som inte bärs synligt av extrapersonal.
22 respondenter (71 procent) svarade att de inte har någon pågående reklamation. Tre respondenter (tio procent) svarade inte på frågan.
Intresse av dialogträff
Fråga 14 var sista fråga. I den fick respondenterna svara på om de var intresserad att komma på en dialogträff om städtjänster under mars månad?
Tio (32 procent) respondenter svarade att de var intresserad.
Åtta (25 procent) respondenter svarade att kanske var de intresserad Åtta (25 procent) respondenter svarade att de inte var intresserad.
Fem (15 procent) respondenter svarade inte på frågan. Reflektioner:
Respondenterna har utryckt sig om leverantörernas uppförande. Svaren har både positiva och negativa kommentarer mot leverantörer och avtalet.
Det finns olika uppfattning om ramavtalet bland beställare särskild när det gäller beställares ansvar för att kontrollera några punkter i avtalet. Inköp och upphandling bör förtydliga vad beställare ska kontrollera och i så fall när och hur.
INSTA 800 är en standard som har varit svårt att tillämpa vid kontroller då det finns en begränsad kunskap om standaren både bland beställare och leverantörer. Värd att notera är att beställande enheter inte prioriterat en sådan utbildning.
Positiva slutsatser utifrån inkomna svar är att beställare utför kontroller, bland annat av ID-kort, utdrag ur belastningsregistret, språk och miljöprodukter. Positivt är även att beställare gör reklamationer och att dessa åtgärdas. Noterbart är att några beställare har tillämpat vite när det har varit behövligt, detta tyder på att de känner till avtalets bestämmelser.
Mindre positivt är att det finns mycket okunskap bland beställare kring avtalets bestämmelser. Beställare saknar information om vilka punkter i avtalet ska den beställande enhet kontrollera. Beställare saknar tydliga upplysningar om Inköp och upphandlings ansvarighet gentemot leverantörer.
Beställare kan hitta på lösningar vid konflikter med leverantörer som strider mot avtalets bestämmelser (Exempelvis respondenten som behöll betalningen tills arbetet blev godkänt).
Inköp och upphandling
Bilaga Fordonskrav
Uppföljning fordonskrav Städtjänster
Ingen av leverantörerna skickade in korrekta uppgifter, eller information om sin fordonsflotta som uppfyllde ställda transport- och fordonskrav. Det fanns i huvudsak tre sorters avvikelser:
- Leverantören skickade in hela sin fordonsflotta och inte enbart de fordon som kör på uppdrag åt Göteborgs Stad.
- Leverantören skickade in ofullständiga eller felaktiga uppgifter, exempelvis fel registreringsnummer.
- Leverantörens fordonsflotta uppfyllde inte ställda fordonskrav. Xxxxxx var i korthet utformade som att:
- Minst hälften av de lätta lastbilarna ska vara miljöbilar. För att klara kravet ska de uppfylla miljöbilsdefinitionen i Vägtrafikskattelagen från 2013, alternativt framföras på gas, etanol eller el. I praktiken innebär kravet att inga lätta diesel- lastbilar uppfyller miljöbilsdefinitionen. Eventuella dieselbilar ska vara klassade som Euro 5 eller högre.
- Alla personbilar ska vara miljöbilar. För att klara kravet ska de uppfylla miljöbilsdefinitionen i Vägtrafikskattelagen från 2013. I praktiken innebär kravet att inga bensinbilar klarar kravet, en del dieselbilar klarar kravet och att gas, etanol och elbilar klarar kravet.
- Fordonen får max vara åtta år gamla.
Den vanligaste avvikelsen är att de lätta lastbilarna inte uppfyller miljöbilsdefinitionen i tillräckligt stor omfattning. Leverantörerna tror ofta att utsläppsklassningen (Euro 5 eller högre) är vad som definierar huruvida det är en miljöbil eller inte. Det är en diskussion som för tillfället blir något svårhållen eftersom regeringen tog bort den nationella miljöbilsdefinitionen under 2018 när bonus malus-systemet infördes och vi måste hänvisa till en lag som inte längre är aktuell. Det genomförs på regeringens uppdrag i skrivande stund en utredning om en eventuell ny miljöbilsdefinition. Den tidigare miljöbilsdefinitionen baserades på utsläpp av koldioxid, vilket innebar att snåla diesel- personbilar kunde vara miljöbilar.
Leverantörssamtal och åtgärdsplaner
Leverantörerna som inte uppfyllde fordonskravet vid den första granskningen, fick möjlighet att rätta sin fordonspark. De leverantörer som fortfarande inte kunde uppfylla fordonskraven fick inkomma med en åtgärdsplan för hur fordonskravet skulle vara uppfyllt inom en sexmånadersperiod. I samband med att leverantörerna inkom med justeringar och åtgärdsplaner så minskade totalantalet fordon från 154 till 85. Antalet miljöbilar ökade från 70 till 82, vilket procentuellt innebär att andelen miljöbilar ökade från 45 procent (70/154) till 96 procent (82/85).
Transportintensitet
Området bedömdes vara transportintensivt när upphandlingen genomfördes, men det kan ifrågasättas om området verkligen är det. Oftast finns det en eller två personbilar som arbetsledarna kör och sedan sker leverans av varor till platser där leverantören ansvarar för det, i en lätt lastbil ungefär en gång i veckan. De flesta städare åker kollektivt.
Fordonssammanfattning
Se leverantörernas fordon vid starten av uppföljningen och efter åtgärdsförslag.
Leverantör | Xxxxx rapporterade fordon | Xxxxx xxxxxxxxxxx | Xxxxx fordon efter åtgärdsförslag | Xxxxx xxxxxxxxxxx |
Ada Service Partner AB | 23 | 6 | 4 | 4 |
Bkab Facility Service AB | 1 | 0 | ||
Bohus Städ Xxxxxx Xxxxxxxx AB | 0 | 0 | 28 | 28 |
Dannebackens Service AB | 6 | 1 | 4 | 4 |
Finns Städ & Fönsterputs AB | 12 | 8 | 11 | 8 |
Fix Cleaning Service AB | 6 | 3 | 5 | 5 |
GE Bäst Services AB | 4 | 0 | 4 | 4 |
Lassila & Tikanoja Service AB | 40 | 15 | 1 | 1 |
Mellansvenska Städ AB | 2 | 1 | 1 | 1 |
Rimab Facility Service AB | 1 | 1 | 1 | 1 |
Förenade Service i Sverige AB | 6 | 3 | 3 | 3 |
Samhall AB | 7 | 6 | 6 | 6 |
Städbolaget i Göteborg AB | 23 | 18 | 7 | 7 |
Winab Företagsservice AB | 1 | 0 | 1 | 1 |
Miab/Nca Facility Services AB | 9 | 0 | 0 | 0 |
Miab/Nca Facility Services AB | 13 | 8 | 9 | 9 |
154 | 70 | 85 | 82 |
Följande tabell redovisar godkända åtgärdsplanen och datum för ny kontroll av fordonskrav:
Leverantör | Godkänt | Datum för att redovisa åtgärdsplanen |
Ada Service Partner AB | 2019-10-02 | 2020-03-30 |
Bkab Facility Service AB | ej kontrollerad | ej kontrollerad |
Bohus Städ Xxxxxx Xxxxxxxx AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Dannebackens Service AB | 2019-08-19 | 2020-02-15 |
Finns Städ & Fönsterputs AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Fix Cleaning Service AB | 2019-08-19 | 2020-02-15 |
Förenade Service i Sverige AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
GE Bäst Services AB | 2019-09-02 | 2020-02-29 |
Xxxxxxx & Tikanoja Service AB | 2019-10-02 | behövs ej, redan godkänd |
Mellansvenska Städ AB | 2019-08-28 | behövs ej, redan godkänd |
Miab/Nca Facility Services AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Xxxxxx Xxxxxxx Städkonsult AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Rimab Facility Service AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Samhall AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Städbolaget i Göteborg AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Winab Företagsservice AB | 2019-08-19 | behövs ej, redan godkänd |
Inköp och upphandling
Bilaga Kemikalier
Bakgrund
I upphandlingen av städtjänster ställdes krav på att leverantörerna endast ska använda kemiska produkter som uppfyllde ställda kemikaliekrav.
Metodik
Uppföljningen av vilka kemiska produkter leverantörerna använder sig av har genomförts stegvis. Leverantörerna fick i ett första steg inkomma med säkerhetsdatablad för de fem produkter som de använde mest i sina uppdrag inom ramavtalet, en kemikalieförteckning innehållande alla de kemiska produkter som de använder i sina uppdrag inom ramavtalet, en rutin för utbildning av personal gällande hantering av kemiska produkter samt en rutin för val vid inköp av kemiska produkter.
Efter det så granskades den dokumentation som inkommit. Stickprovskontroller genomfördes även på plats vid några av de uppdrag som utförs inom ramavtalet. Platsbesöken genomfördes i samband med de stickprov som gjordes för att kontrollera arbetsrättsliga villkor.
Platsbesök
Det genomfördes fyra platsbesök hos olika städtjänstleverantörer där de kemikalier som fanns på plats kontrollerades och jämfördes med de kemikalieförteckningar som leverantören inkommit med, för att se om de överensstämde. I samband med platsbesöken kontrollerades även att rätt säkerhetsdatablad fanns på plats både i förhållande till vilka produkter leverantörerna hade angivit i sina kemikalieförteckningar och i förhållande till vilka produkter som fanns på plats.
I alla de stickprovskontroller som genomfördes hittades andra kemiska produkter än de som fanns med på de kemikalieförteckningar som leverantörerna inkommit med. Där fanns ofta även oidentifierbara flaskor med oidentifierbart innehåll samt likadana flaskor med olika färg på innehållet, vilket indikerar att det är olika ämnen i de olika flaskorna. Odefinierat innehåll i flaskor kan leda till feldosering eller felanvändning av produkterna. Det är även svårt att veta om det är rätt säkerhetsdatablad som finns på plats. Vid tillfällen då det är annan personal på plats, exempelvis vikarier, är det svårt att använda rätt produkter och rätt doseringar när det är ett otydligt innehåll i flaskorna.
Även vid kontroll av säkerhetsdatablad hittades en del avvikelser. På vissa platser var säkerhetsdatabladen fel i förhållande till vad leverantören angivit i sin kemikalieförteckning, men stämde med vissa av de kemiska produkterna på plats. På andra platser stämde säkerhetsdatabladen med produkterna i kemikalieförteckningen, men inte med alla de kemiska produkter som fanns på plats. Gemensamt för alla platsbesök var att det fanns kemiska produkter på plats som saknade tillhörande säkerhetsdatablad.
Enligt ett av kraven i ramavtalet ska ”en kemikalielista
[…] upprättas över de rengöringsprodukter som används och tillsammans med produkternas säkerhetsdatablad förvaras i anslutning till rengöringsprodukterna.”
Avvikelser och vidtagna åtgärder
De avvikelser som har framkommit under uppföljningen kopplade till hur leverantörerna lever upp till ställda kemikaliekrav är dels de avvikelser som upptäcktes på platsbesöken och dels andra avvikelser kopplade till dokumentationen som leverantörerna skulle inkomma med.
Efter ett första utskick med begäran om att leverantörerna skulle inkomma med dokumentation som visar att de uppfyller kraven, var det endast en leverantör som inte behövde inkomma med kompletteringar. Nästan alla leverantörer inkom från början med säkerhetsdatablad för deras fem mest använda produkter inom de uppdrag som utförs inom ramavtalet. Däremot inkom endast en av alla leverantörer med en fullständig kemikalieförteckning över alla de kemiska produkter som de använder i sina uppdrag inom ramavtalet. De var även få av leverantörerna som inkom med rutin för utbildning av personal eller rutin för val av städkemikalier.
Efter förfrågan om komplettering till de leverantörer som inte inkommit med tillräckligt underlag gällande kemikaliekraven i ramavtalet, inkom ett flertal leverantörer med kompletterande uppgifter och åtta av 16 leverantörer hade sedan godkända underlag.
Under våren hölls möten med alla städtjänstleverantörer, där de fick information både om vad som upptäckts vid platsbesök gällande kemikaliehanteringen och hur deras inkomna underlag för hur de uppfyllde kemikaliekraven i ramavtalet såg ut. De leverantörer som inte inkommit med alla de verifikat som efterfrågats fick ytterligare tid på sig att komplettera. Efter sista kompletteringen var det endast en leverantör som inte inkommit med alla delar som efterfrågades gällande uppföljningen av deras kemikaliearbete, vilket har lett till en nedsläckning av leverantören i Göteborgs Stads e-handelssystem.
Eftersom att platsbesöken endast genomfördes hos några av stadens leverantörer har åtgärder inte kunnat vidtas för de avvikelser som påträffades, mer än att lyfta frågan vid dialog med leverantörerna. För att vidta åtgärder gällande avvikelser vid platsbesöken hade enskilda platsbesök behövts göras hos alla leverantörer. På så sätt hade utgångsläget varit detsamma för alla leverantörer och varje leverantör hade fått hantera de avvikelser som upptäckts i anslutning till deras uppdrag.
Analys
Nästan alla leverantörer har kunnat ta fram giltig dokumentation som visar hur de hanterar kemikalier i sin organisation och hur de arbetar för att kemikalieanvändningen ska ha en låg miljöpåverkan. Det har dock tagit tid och flera påminnelser att få fram rätt material. Utifrån vad som har framkommit från de platsbesök som genomförts har leverantörerna inte alltid kontroll över exakt vilka kemiska produkter som används inom de uppdrag som de genomför inom ramavtalet. I ett möte med en av leverantörerna framkom det att personalen som utför uppdragen i vissa lägen själv går och köper andra rengöringsmedel än de som leverantören tillhandahåller. Detta är en bidragande orsak till att utbudet av kemiska produkter på plats ute i Göteborgs Stads verksamheter varierar i förhållande till de listor som leverantören inkommit med. Utöver det verkar inte leverantörerna själva alltid kontrollera vilka kemiska ämnen som används i alla uppdrag. Många leverantörer anger att det endas beställs kemiska produkter centralt som sedan levereras ut till de olika uppdragen, vilket skulle innebära att kemikalierna på plats skulle
stämma helt överens med den kemikalieförteckning som leverantören inkommit med, samt att det skulle funnits rätt säkerhetsdatablad på plats, vilket inte alltid var fallet.
För att verksamheterna som beställer städtjänster på ramavtalet ska kunna veta att det är rätt kemiska produkter som används i deras verksamheter är det viktigt att beställarna själva börjar genomföra regelbundna kontroller av vilka produkter som används och föra en dialog kring detta med både leverantörerna och lokalvårdarna som utför uppdragen. Att göra egna kontroller av de kemikalier som används i verksamheten är en del som ingår i ett miljöledningssystem, vilket alla verksamheter i Göteborgs Stad ska införa enligt en åtgärd i ”Göteborgs Stads handlingsplan för miljön 2018-2020”.
Inköp och upphandling
Bilaga Leverantörsmöten
Inledning
I samband med den fördjupade uppföljningen av avtalskategorin städtjänster genomfördes leverantörsmöten. Dessa gick dels ut på att prata om uppföljningen, vad som eventuellt behövde kompletteras för att uppföljda krav skulle vara godkända, och hur kommande upphandling och avtal skulle kunna förbättras. Möten på cirka 90 minuter per leverantör genomfördes med målet att hitta lösningar och lära av varandra.
Majoriteten av mötena var positiva och leverantörerna bjöd in till besök hos dem för att ge möjligheten till en inblick i hur de arbetar.
Många upplever att beställare inte har tillräckligt med kunskap för att kunna avropa på ramavtalet för städtjänster på avsett sätt.
Tjänster handlar om upplevelser. En leverantör: ”En städare som hälsar och använder deo kan vara mer uppskattad trots bristande kvalité vid tjänstens utförande än en som tittar ner i golvet och luktar svett men städar perfekt.”
Denna bilaga är en summering av de anteckningar som skrevs ner i samband med leverantörsmötena.
Underlag och förutsättningar
Att beskriva ett städuppdrag kan upplevas svårt, speciellt om det är första gången. Leverantörernas upplevelse är att de sedan avtalsstart stött på många bristfälliga beskrivningar från beställarna i staden. En bristfällig beskrivning av ett uppdrag kan leda till irritation och besvikelse samt extra kostnader.
Två leverantörer anger att de inte längre lämnar anbud till Staden eller håller på att fasa ut staden som kund, då underlagen är så undermåliga att det inte går att bedriva en seriös verksamhet utifrån de förutsättningar som ges. Under mötena har leverantörerna även utryckt att otillåtna direktupphandlingar kan ha gjorts under 2018.
Leverantörerna saknar beställarens roll och ansvar i ramavtalet. Det är viktigt att förklara för beställarna att detaljer så som väggar, lysknappar och handtag måste städas och därmed finnas med i beskrivningen. Fler FKU1-mallar i e-handelssystemet Proceedo, samt utbildning för beställarna kring hur de ska fylla i dem i samband med förnyade konkurrensutsättningar. Då leverantörerna upplever att många beställare byter tjänst bör dessa utbildningar erbjudas regelbundet.
Leverantörerna har blivit mer noga med att följa de skrivna avtalen, de gör sällan eller aldrig något utöver eftersom det inte lönar sig. Flera av leverantörerna förmedlar att de upplever situationen så.
Som ny leverantör övertas lokalerna i befintligt skick. Den nya leverantören ska dock inte städa upp eller behöva ta hänsyn till tidigare leverantörs eventuellt bristande städning, om det inte tydligt framgår i underlaget. En grundstädning (nollställning) av aktuella lokaler
1 Förnyad konkurrensutsättning
inför nytt uppdrag med ny städleverantör borde vara en självklarhet i underlaget, men verkar ha missats i flera fall enligt några av leverantörerna.
Vid beställning av exempelvis fönsterputs bör antalet fönster framgå i underlaget. För att underlätta bör även möjligheten att komplettera antalet fönster i underlaget finnas, dock med en övre gräns. Pris per fönster bör dock undvikas då förutsättningarna kan variera mycket. Fönstren kan bland annat variera i storlek och ha begränsad tillgänglighet. Med denna typ av förutsättningar blir det lättare för leverantören att lämna rättvisande anbud och flexiblare för båda parter om något missats från början.
Prisnivå
Samtliga leverantörer tillfrågades om de kunde uttala sig kring timpris i samband med upphandlingen av städtjänster. Det landade på allt från 240 till 300, men majoriteten av leverantörerna tyckte ändå att smärtgränsen låg vid 265 - 280 kr per timma.
Resonemangen gick isär och följande förslag på lösningar kom fram:
• Pris borde enligt många vara olika beroende på vilken typ av städning det gäller; exempelvis grundstädning/ flyttstädning, regelbundenstädning, sanering.
• Några nämnde att pris bör räknas per objekt för att bästa pris och service ska kunna uppnås.
• Antal personer som arbetar i lokalerna bör ingå i beräkningarna då det blir mer att städa ju fler personer som verkar i en och samma lokal.
• Även pris per kvadratmeter kom upp som ett förslag.
• Prissättning av olika paketlösningar kom på tal under mötena. Vissa tycker de är svårt med paketlösningar då förutsättningarna ser så olika ut. Andra tycker det är en bra lösning.
Utvärdering
Många förslag på sätt att utvärdera har framkommit under mötena.
Vad gäller referenser tycker vissa det är effektivt, speciellt i samband med viktning vid en upphandling. Andra tycker det svårt med referenser, men kan fungera om de handlar om huruvida leverantören har kapacitet eller inte. Det viktigaste är att utvärderingsmodellen är tydlig menade någon. Någon anser att referenser fungerar om samtliga leverantörer anger ett större antal och den upphandlande myndigheten slumpmässigt väljer ut de referenser som ska kontrolleras.
Modeller för utvärdering kan bygga på många olika parametrar, här är några som nämndes som helhet eller del av en modell:
• En av leverantörerna nämnde en upphandling där priser stod för 40 procent och en genomförandebeskrivning för 60 procent.
• Andra tog upp exempel där beställaren specificerat ett belopp de hade att spendera på tjänsten och bad leverantörerna precisera vad de kunde uträtta för den summan.
• Ett annat exempel handlade om fasta priser på objekt.
• Provstädning var ett annat exempel.
• Eller varianter där upphandlaren tar bort högsta och lägsta anbudet och sedan utvärderar de övriga.
• Även lägsta avverkningsgrad nämndes som ett utvärderingsförslag. Avverkningsgrad är olika beroende på typ av lokal (typ av golv, hur mycket möbler som ska flyttas, hur smutsigt och så vidare.) Ett minimun antal timmar borde framgå och kombineras med tidsredovisning.
• En leverantör menade att en beställare i utvärderingen borde ta hänsyn både av pris, tid och avverkningsgrad.
• En av leverantörerna nämnde en beställare som i förfrågan hade en kvalitetsparameter som löd: ”Rent och snyggt – vi avgör om det är det”. Detta tyckte leverantören fungerade bra.
Språkkrav
En leverantör sa: "Det finns inte personer med ”hög svenska” som vill jobba inom den här branschen"
De flesta menade att språkkravet är viktigt och måste finnas kvar, men svårt att efterleva. Språkkravet blir extra svårt att nå upp till när uppdraget ska påbörjas med kort varsel.
Flera av leverantörerna försöker hitta lösningar där en tjänst kombineras med SFI2- utbildning. Detta är ett sätt att möjliggöra för personer långt ifrån arbetsmarknaden att kunna få in en fot.
Att som städleverantör kunna erbjuda en tjänst kombinerat med SFI-utbildning hade varit attraktivt för både leverantören, arbetstagaren och samhället. I många fall efterfrågas städ på förmiddagen eller innan arbetsplatser öppnar, så som exempelvis skolor. Men då SFI- utbildning vanligtvis erbjuds på förmiddagar försvåras den lösningen. En leverantör pratade om en lösning där anställda får läsa SFI 2 dagar i veckan med bidrag och gå vid sidan av med lön 3 dagar i veckan. Då snabbas språkinlärningen på och det blir en möjlig inkörsport till ett jobb.
Vissa leverantörer menar att de avsiktligt undviker att sätta personer med samma hemspråk tillsammans, detta för att de snabbare ska lära sig svenska språket då de blir tvungna att använda det. Utmaningar finns dock med hur personalen ska kunna tillgodogöra sig säkerhetsdatablad och exempelvis mobilapp för rapportering som båda vanligtvis är på svenska. Andra leverantörer tänker tvärt om och sammanför de med samma modersmål för att de enklare ska kunna kommunicera med varandra.
Flera av leverantörerna har många nationaliteter representerade i sin personal. De förklarade att de har regelbundna utbildningar och informationstillfällen med personalen kring bland annat frånvarorapportering och hur de ska fylla i tidredovisning korrekt.
Det framkom att det förekommer att myndigheter kräver språktest i samband med vissa uppdrag, med risk för vite och omplacering vid dåliga resultat. Detta ville leverantören som tog upp exemplet undvika, tyckte det skulle vara integritetskränkande för den anställde. Leverantören föredrog satsningar med SFI under arbetstid och flerspråkig information.
Vad ska ingå i ramavtalet
Sanering regleras med annan ersättning enligt kollektivavtalen, och borde därför särskiljas från övriga tjänster inom avtalskategorin. Så som det är nu får städarna i Göteborg som utför saneringsarbeten samma lön som för övriga städtjänster. En tydlig
2 Svenska för invandrare
definition för vad som ingår i sanering inom avtalskategorin krävs. Det finns en mängd risker att ta hänsyn till. Bland annat krävs speciella kläder och utrustning så som container. Det finns risker att arbetstagaren stöter på bland annat blod och nålar.
Insta 800 har av de flesta leverantörer (och beställare) inte varit uppskattat. Vissa uppskattar standarden, men då främst ur ett uppföljningsperspektiv.
Flera leverantörer anser att tjänsterna bör standardiseras så mycket som möjligt för att underlätta vid beställning. Även standardiserade städinstruktioner har tagits upp.
En synpunkt handlade om kontrollsystem. Redan i samband med upphandlingen bör beslut fattas kring vilken typ av kontrollsystem som ska användas vid uppföljning av städ. Ett exempel är tidredovisning, då gärna med en flexibilitet på + - 15 procent eftersom det ofta tar mer tid på vinterhalvåret än sommarhalvåret. Ett annat exempel är just Insta 800 som vissa tillämpar under innevarande avtalsperiod. En av leverantörerna nämnde även Dansk hygien standard, används dock endast inom vård och omsorg.
Flera av leverantörerna tog upp möjligheten att upphandla facility management. Alltså en upphandling där fler områden ingår. Vissa nämnde vaktmästeri som förslag på ett tillkommande avtalsområde, andra föredrog tjänster så som kaffe- och vattenautomater, växter, entrémattor och regelbundna leveranser av frukt.
Kontroller
En leverantör menade att de som leverantör var på plats varje objekt en gång i månaden och gjorde kontroller.
Flera av leverantörerna verkade i stort vara positiva till mer kontroll av tjänstens utförande. Majoriteten uppfattades även ha en positiv inställning till rollen städcontroller. Xxxxx lämnade även förslag på upphandlande myndigheter som arbetar med städcontrollers. Andra tryckte istället på beställarens/verksamheternas roll vid uppföljning och kontroll av städningen.
Leverantörer efterfrågar leveranskontroller. Även höjd provision till två - tre procent har föreslagits för att staden ska ha resurser till fler kontroller så verksamheterna verkligen får vad de beställer. Även kontroll på bidragssystemen önskas, detta ligger dock utanför förvaltningen Inköp och upphandlings område.
Ett förslag var att ställa krav på antal bidragstagare per uppdrag, dock max 30 procent.
Ytterligare ett förslag var att provstädning skulle kunna begäras om stora avvikelser uppmärksammas.
Andra utmaningar leverantörerna nämnde
Flera leverantörer nämnde att det är svårt att hitta kvalificerad personal. Och svårt att få de anställda att arbeta i utsatta områden, speciellt i trappuppgångar i utsatta områden där personlarm krävs.
En leverantör förklarade att de har sin personal uppdelad på geografiska områden. Fungerar bra så länge inte någon beställare gör en FKU på en större mängd lokaler
utspridda över staden. Framför allt försvårar det när det gäller leverantörens kontaktperson till beställaren.
En av leverantörerna menade att de i så stor utsträckning som möjligt tvättar fönstren utvändigt med så kallat ”rent vatten”. Då vattnet spolas på fönstren är det inte möjligt att göra inomhus. Diskmedlet YES, som inte uppfyller kemikaliekraven, är annars det optimala medlet för fönstertvätt.
Inköp och upphandling
Bilaga Tabeller
Tabell: Omsättning per leverantör och delområde
Leverantör | Regelbunden städning | Fastighetsbolagsstädning inkl. lägenhetsstädning | Evenemang och arenastädning | Fönsterputs | Städtjänst för verksamhet inom omsorg/hemtjänst |
Dannebacken Service AB | 10 369 426 kr | 4 194 247 kr | - kr | - kr | - kr |
Finns Städ och Fönsterputs AB | 9 863 753 kr | 5 924 191 kr | - kr | 3 519 740 kr | - kr |
Rimab Facility Service AB | 7 374 192 kr | - kr | 14 092 948 kr | 659 161 kr | - kr |
Fix Cleaning Service AB | 6 175 662 kr | 8 643 979 kr | - kr | 778 304 kr | 2 421 871 kr |
Miab/Nca Facility Services AB | 5 957 886 kr | - kr | 4 803 189 kr | 568 975 kr | - kr |
Winab Företagsservice AB | 2 691 463 kr | - kr | - kr | 19 200 kr | - kr |
StädBolaget i Göteborg AB | 2 300 287 kr | 5 192 077 kr | - kr | - kr | - kr |
Bohus Städ Xxxxxx Xxxxxxxx AB | 2 193 893 kr | 3 987 383 kr | - kr | - kr | - kr |
Förenade Service AB | 2 093 388 kr | 41 660 kr | - kr | - kr | - kr |
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx AB | 1 676 491 kr | 85 537 kr | - kr | 681 281 kr | - kr |
Ada Service Partner AB | 1 612 683 kr | 3 068 853 kr | - kr | - kr | - kr |
Xxxxxxx & Tikanoja Service AB | 641 712 kr | - kr | - kr | - kr | - kr |
Samhall AB | 539 677 kr | 3 248 295 kr | - kr | - kr | - kr |
Bkab Facility Service AB | - kr | - kr | - kr | - kr | - kr |
Mellansvenska Städ AB | - kr | 6 159 988 kr | - kr | - kr | - kr |
GE-BÄST SERVICES AB | - kr | 2 396 351 kr | - kr | - kr | - kr |
Totalsumma | 53 490 513 kr | 42 942 560 kr | 18 896 137 kr | 6 226 661 kr | 2 421 871 kr |
Grönmarkerade celler representerar de avtalsområden respektive leverantör har ramavtal inom.
Tabell: Omsättning per beställare och delområde (1/2)
Beställare | Fastighetsbolagsstäd inkl. lägenheter | Regelbunden städning | Städtjänst omsorg hemtjänst | Fönsterputs | Evenemang och arenastädning | Totalt per beställare |
Poseidon (Bostads AB Poseidon) | 14 784 779 kr | - kr | - kr | - kr | - kr | 14 784 779 kr |
Familjebostäder i Göteborg AB | 10 101 906 kr | 2 093 388 kr | - kr | - kr | - kr | 12 195 294 kr |
Liseberg AB | - kr | 2 199 388 kr | - kr | 14 654 kr | 9 031 491 kr | 11 245 533 kr |
Idrotts- och föreningsförvaltningen | - kr | 3 267 358 kr | - kr | 6 700 kr | 4 803 189 kr | 8 077 247 kr |
Xxxxxxx-Xxxxx stadsdelsförvaltning | 1 690 kr | 6 839 790 kr | - kr | 823 254 kr | - kr | 7 664 734 kr |
Västra Göteborgs stadsdelsförvaltning | 1 965 450 kr | 997 973 kr | 2 421 871 kr | 50 114 kr | - kr | 5 435 408 kr |
GotEvent AB | - kr | 429 035 kr | - kr | 3 500 kr | 4 784 767 kr | 5 217 302 kr |
Framtiden (Förvaltnings AB Framtiden) | 4 677 074 kr | - kr | - kr | - kr | - kr | 4 677 074 kr |
Askim-Frölunda-Högsbo stadsdelsförvaltning | - kr | 3 195 197 kr | - kr | 813 237 kr | - kr | 4 008 434 kr |
Kulturförvaltningen | 349 360 kr | 2 687 506 kr | - kr | 276 500 kr | - kr | 3 313 366 kr |
Utbildningsförvaltningen | 5 300 kr | 2 792 133 kr | - kr | 134 800 kr | - kr | 2 932 233 kr |
Social resursförvaltning | 10 300 kr | 2 601 233 kr | - kr | 127 126 kr | - kr | 2 738 659 kr |
Göteborgs Stads Parkerings AB | 1 555 441 kr | 967 680 kr | - kr | - kr | - kr | 2 523 121 kr |
Higab | 2 521 134 kr | - kr | - kr | - kr | - kr | 2 521 134 kr |
Förvaltnings AB GöteborgsLokaler | 1 997 350 kr | 12 490 kr | - kr | 18 910 kr | - kr | 2 028 750 kr |
Centrums stadsdelsförvaltning | 3 180 kr | 1 567 848 kr | - kr | 450 151 kr | - kr | 2 021 179 kr |
Göteborgs Hamn AB | - kr | 1 951 484 kr | - kr | - kr | - kr | 1 951 484 kr |
Gårdstensbostäder AB | 1 899 794 kr | - kr | - kr | - kr | - kr | 1 899 794 kr |
Förskoleförvaltning | - kr | 1 745 131 kr | - kr | 55 475 kr | - kr | 1 800 606 kr |
Park- och naturförvaltningen | - kr | 1 767 358 kr | - kr | 18 395 kr | - kr | 1 785 753 kr |
Fastighetskontoret | 85 537 kr | 1 359 585 kr | - kr | 19 200 kr | - kr | 1 464 322 kr |
Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning | 66 954 kr | 771 650 kr | - kr | 606 055 kr | - kr | 1 444 659 kr |
Göteborgs Stadsteater AB | - kr | 1 435 920 kr | - kr | - kr | - kr | 1 435 920 kr |
Bostadsbolaget (Göteborgs Stads Bostads AB) | 1 311 246 kr | - kr | - kr | 15 500 kr | - kr | 1 326 746 kr |
Intraservice | - kr | 1 323 730 kr | - kr | - kr | - kr | 1 323 730 kr |
Göteborg Energi AB | - kr | 1 144 555 kr | - kr | - kr | - kr | 1 144 555 kr |
Norra Hisingens stadsdelsförvaltning | - kr | 779 403 kr | - kr | 318 243 kr | - kr | 1 097 646 kr |
Arbetsmarknad och vuxenutbildning | 146 698 kr | 898 703 kr | - kr | - kr | - kr | 1 045 401 kr |
Fastighets AB Fribordet | 626 442 kr | - kr | - kr | 303 580 kr | - kr | 930 022 kr |
Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning | - kr | 477 411 kr | - kr | 408 066 kr | - kr | 885 477 kr |
Förvaltningen kretslopp och vatten | - kr | 835 599 kr | - kr | - kr | - kr | 835 599 kr |
Räddningstjänsten Storgöteborg | - kr | 642 136 kr | - kr | 185 838 kr | - kr | 827 974 kr |
Västra Hisingens stadsdelsförvaltning | 109 965 kr | 139 926 kr | - kr | 557 088 kr | - kr | 806 979 kr |
Göteborg & Co AB | - kr | 510 034 kr | - kr | 7 562 kr | 276 690 kr | 794 286 kr |
Norra Älvstranden Utveckling AB | 84 027 kr | 550 413 kr | - kr | 113 600 kr | - kr | 748 040 kr |
Tabell: Omsättning per beställare och delområde (2/2)
Beställare | Fastighetsbolagsstäd inkl. lägenheter | Regelbunden städning | Städtjänst omsorg hemtjänst | Fönsterputs | Evenemang och arenastädning | Totalt per beställare |
Trafikkontoret | - kr | 682 518 kr | - kr | 5 700 kr | - kr | 688 218 kr |
Förvaltningen för konsument- och medborgarservice | - kr | 687 654 kr | - kr | - kr | - kr | 687 654 kr |
Göteborgsregionens Kommunalförbund och ISGR AB | - kr | 618 491 kr | - kr | - kr | - kr | 618 491 kr |
Lundby stadsdelsförvaltning | - kr | 336 827 kr | - kr | 273 123 kr | - kr | 609 950 kr |
Business Region Göteborg AB | - kr | 527 304 kr | - kr | - kr | - kr | 527 304 kr |
Miljöförvaltningen | - kr | 387 709 kr | - kr | 28 225 kr | - kr | 415 934 kr |
Partille pastorat | - kr | 145 989 kr | - kr | 262 920 kr | - kr | 408 909 kr |
Göteborgs Stads Leasing AB | - kr | 360 511 kr | - kr | - kr | - kr | 360 511 kr |
Södra Älvstranden Utveckling AB | - kr | 339 858 kr | - kr | 5 000 kr | - kr | 344 858 kr |
Renova AB | 214 788 kr | 124 207 kr | - kr | - kr | - kr | 338 995 kr |
Regionarkivet | - kr | 332 416 kr | - kr | - kr | - kr | 332 416 kr |
Grefab | - kr | 318 178 kr | - kr | - kr | - kr | 318 178 kr |
Fastighets AB Navet | - kr | 313 792 kr | - kr | 2 500 kr | - kr | 316 292 kr |
Stadsbyggnadskontoret | - kr | 306 720 kr | - kr | - kr | - kr | 306 720 kr |
Förvaltning för inköp och upphandling | - kr | 292 080 kr | - kr | - kr | - kr | 292 080 kr |
Renova Xxxxx AB | 192 624 kr | 75 086 kr | - kr | 20 275 kr | - kr | 287 985 kr |
Älvstranden Utveckling AB | - kr | 266 751 kr | - kr | - kr | - kr | 266 751 kr |
Lokalförvaltningen | 29 000 kr | 170 295 kr | - kr | 55 925 kr | - kr | 255 220 kr |
Göteborgs begravningssamfällighet | - kr | 229 000 kr | - kr | - kr | - kr | 229 000 kr |
Stadsrevisionen | - kr | 202 499 kr | - kr | - kr | - kr | 202 499 kr |
Stadsledningskontoret | - kr | 107 141 kr | - kr | 68 240 kr | - kr | 175 381 kr |
Göteborgs Frihamn AB | 78 642 kr | 3 407 kr | - kr | 91 200 kr | - kr | 173 249 kr |
Gryning Vård AB | - kr | 126 893 kr | - kr | 11 168 kr | - kr | 138 061 kr |
Störningsjouren i Göteborg AB | - kr | 135 560 kr | - kr | - kr | - kr | 135 560 kr |
Försäkrings AB Göta Lejon | - kr | 105 942 kr | - kr | 10 548 kr | - kr | 116 490 kr |
Angereds stadsdelsförvaltning | 80 740 kr | 26 175 kr | - kr | 7 755 kr | - kr | 114 670 kr |
Grundskoleförvaltning | - kr | 88 480 kr | - kr | 26 134 kr | - kr | 114 614 kr |
Göteborgs Stadshus AB | - kr | 76 991 kr | - kr | - kr | - kr | 76 991 kr |
Lindholmspiren Beta AB | - kr | 49 833 kr | - kr | 24 000 kr | - kr | 73 833 kr |
Färdtjänstförvaltning | - kr | 63 300 kr | - kr | - kr | - kr | 63 300 kr |
Fastighetsbolaget Bredfjäll AB | 26 480 kr | - kr | - kr | - kr | - kr | 26 480 kr |
Valnämnden | 16 660 kr | - kr | - kr | - kr | - kr | 16 660 kr |
Eriksbergs förvaltnings AB | - kr | - kr | - kr | 6 400 kr | - kr | 6 400 kr |
Göteborgs Spårvägar AB | - kr | 4 848 kr | - kr | - kr | - kr | 4 848 kr |
Totalsumma | 42 942 560 kr | 53 490 513 kr | 2 421 871 kr | 6 226 661 kr | 18 896 137 kr | 123 977 742 kr |