AVA
AVA
Affärsverksavtal 2008:2
Affärsverksavtal
Centrala avtal 2008:2
2008-06-11
Ersätter Centrala avtal 2005:6
Utgiven av Arbetsgivarverket 2008
Grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Produktion: Tecknarn i Roslagen
Tryck: Tabergs Media Group STHLM
Innehåll
Förord 5
Allmänna anställningsvillkor 6
1 § Avtalets omfattning och lokala avtal 6 1 a § Enskilda överenskommelser 7 2 § Anställning 8
3 § Kostnadsersättningar 10 4 § Bisyssla 15 5 § Lön 16 6 § Arbetstid 17 7 § Övertid 19 8 § Mertid 24 9 § Restidsersättning 27 10 § Ersättning för ob, jour och beredskap 29 11 § Semester 31 12 § Lön under sjukfrånvaro m.m. 37 13 § Ersättning för sjukvårdskostnader 43 14 § Lön under föräldraledighet 45 15 § Ledighet 49 16 § Uppsägning m.m. 52 17 § Facklig förtroendeman 55 18 § Förhandlingsordning 56 19 § Avtalets giltighetstid m.m. 57
Bilaga A Ersättning för flyttningskostnader 59 Bilaga B Förhandlingsordning AVA 61 Bilaga C Sjukavdrag för arbetstagare som omfattas
av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom. 67
I N N E H Å L L 3
Förord
Genom ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (XXXX 0000-0000) har Arbetsgivarverket och Saco-S respektive Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O sammantagna samt SEKO slutit bl.a. Affärsverksavtal (AVA, bilaga 6 till förhandlings- protokoll RALS). Ramavtalen är publicerade i serien Centrala avtal.
Arbetsgivarverket och SACO-S har i samband med XXXX 0000-0000 överenskommit om särskilda bestämmelser om enskilda överens- kommelser (bilaga 8 till förhandlingsprotokoll RALS). På de ställen i detta avtalstryck där regleringen avseende enskilda överenskom- melser är olika redovisas både Saco-S respektive OFR/S, P, O och SEKO:s versioner.
I detta avtalstryck publiceras XXX med den lydelse fr.o.m. den 1 ok- tober 2007 som parterna enats om enligt förhandlingsprotokollen.
Arbetsgivarverkets råd för tillämpningen av vissa bestämmelser i ALFA (se Centrala avtal 2008:1) ska i förekommande fall beaktas vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i AVA.
Avtalstrycket publiceras i serien Centrala avtal och ersätter cirkulär 2005:6.
F Ö R O R D 5
Allmänna anställningsvillkor
1 § Avtalets omfattning och lokala avtal
Avtalet gäller på arbetsgivarsidan Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar, Svenska Kraftnät och Vägverket.
Med arbetsgivaren avses i avtalet respektive affärsverk/myndighet. Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag
– arbetstagare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknads- politiska åtgärder än lönebidragsanställning,
– arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepen- sionsbestämmelser,
– arbetstagare anställd med arvode enligt särskilt avtal vid resp. affärsverk/myndighet,
– arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
Lokalt avtal kan träffas om ytterligare undantag.
Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna får sluta kollektivavtal (lokalt avtal)
– i de fall som särskilt anges i vissa bestämmelser i avtalet,
– om avvikelser från bestämmelserna i avtalet samt
– om andra anställningsvillkor än sådana som framgår av avtalet.
6 1 § A V T A L E T S O M F A T T N I N G O C H L O K A L A A V T A L
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller följande:
1 a § Enskilda överenskommelser
Arbetsgivaren och en arbetstagare får i de fall som anges i avtalet träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet. En sådan överenskommelse (enskild över- enskommelse) ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överens- kommelsen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär.
Innan överenskommelsen träffas ska berörd lokal arbetstagar- organisation informeras.
Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får sluta kollektivavtal om att enskilda överenskommelser får träffas i andra fall än som framgår av avtalet.
1 A § E N S K I L D A Ö V E R E N S K O M M E L S E R 7
2 § Anställning
1 mom. Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt 2 mom.
2 mom. Tidsbegränsad anställning
Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i LAS träffas i följande fall:
– när en arbetstagare anställts för att arbeta av arbetsanhopning kan denna anställning förlängas under ytterligare högst sex månader om det huvudsakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför
– när en arbetstagare - under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och berörd lokal arbetstagarorganisation - uppehåller en ledigbliven befatt- ning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts eller
– när en arbetstagare genomgår särskilt föreskriven tidsbestämd aspirant- eller annan utbildning vid affärsverket som är en förutsättning för anställning om det finns lokalt avtal härom.
Protokollsanteckningar
1. Beträffande tjänstgöringens omfattning är parterna ense om följande.
Verksamheten ska i första hand organiseras för heltidsarbete.
Deltidsarbete ska endast anordnas när verksamheten kräver det eller annars när arbetstagare begär det, i den mån verksamheten medger det. Särskild hänsyn ska tas till familjesociala förhållan- den och till behovet att underlätta anställning av personer med arbetshandikapp eller andra svårigheter på arbetsmarknaden.
8 2 § A N S T Ä L L N I N G
I fråga om tjänstgöringens omfattning ska alltför många alterna- tiv undvikas. Kortare tjänstgöring än 40 procent av heltidstjänst- xxxxxx bör i allmänhet inte förekomma.
2. Beträffande anställningsform är parterna ense om följande.
Arbetsgivaren bör vid val av anställningsform för vikarier eller ersättare sträva efter att använda tillsvidareanställning i en omfattning som svarar mot det permanenta behovet av vikarier på arbetsplatsen. Visstidsanställning bör användas endast för det ytterligare vikariebehov som kan finnas.
3 mom. Ömsesidig lojalitet och förtroende Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i verkets ange- lägenheter.
Anmärkning:
Bestämmelsen i 3 mom. innebär inget avsteg från vad som tidigare gällt.
2 § A N S T Ä L L N I N G 9
3 § Kostnadsersättningar
A. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning (1 - 6 mom.) 1 mom. Vissa definitioner
Flerdygnsförrättning Förrättning som medför övernattning
utom bostaden
Förrättning Tjänstgöring som en arbetstagare - utan att få annan anställning - fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället
Förrättningsställe Arbetsplats där förrättning
fullgörs
IL Inkomstskattelagen (1999:1229)
Tjänsteresa Resa som föranleds av förrättning i Sverige
Tjänsteställe Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL
Traktamente Ersättning för ökade levnadskostnader
(logi, måltider och småutgifter)
som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning utanför den vanliga verk- samhetsorten
Vanliga Med vanliga verksamhetsorten verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL
2 mom. Grundläggande bestämmelser
Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till rese- kostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i 3 - 6 mom. nedan.
Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjäns- testället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen.
Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och förrättning utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte beslutar något annat, är rät- ten till sådana förmåner för viss månad förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.
Anmärkningar:
1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare.
2. De centrala parterna förutsätter att tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden.
3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.
3 mom. Resekostnadsersättning
Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand i förekommande fall inom den beloppsram som anges i 12 kap. IL.
Protokollsanteckning
De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.
4 mom. Traktamente m.m.
Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som anges i 12 kap. IL för att ersättningen ska vara avdragsgill. Efter 30:e dygnet betalas dock logikostnad endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattrak- tamentet.
Protokollsanteckning
De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.
5 mom. Tillämpning vid arbetskonflikt
Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattid.
Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.
Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.
6 mom. Förskott
Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på för- måner enligt 3 - 4 mom., dock högst för en månad i taget.
Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, ska han betala tillbaka det överskju- tande beloppet inom en månad efter anmodan.
Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre månader efter den månadens utgång, ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.
Om arbetstagare inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.
B. Ersättning vid flyttning (7 - 11 mom.)
7 mom. Byte av arbetsort
Lokalt avtal får träffas om ersättning och andra villkor vid flytt- ning i samband med byte av arbetsort. Saknas lokalt avtal gäller villkoren enligt 8 - 11 mom.
Med arbetsort avses den ort som är arbetstagarens vanliga verk- samhetsort enligt 12 kap IL.
8 mom. Flyttningsersättning vid byte av arbetsort m.m.
En arbetstagare som byter arbetsort inom landet får ersättning för skäliga och styrkta kostnader för resor, flyttning m.m. enligt bilaga A.
Arbetsgivaren kan besluta att flyttningsersättning inte ska utges när bytet av arbetsort är föranlett av arbetstagarens eget önskemål.
9 mom. Ersättning för ökade resekostnader
Arbetstagare som har rätt till flyttningsersättning, men inte flyt- tar, får ersättning för de ökade resekostnader som därigenom upp- står, dock under högst 1,5 år. Ersättningen får dock inte överstiga kostnaderna för traktamente under samma tid.
10 mom. Ersättning enligt förmånligare grunder
Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar m.m. enligt förmånli- gare grunder än som anges i 8 och 9 mom.
11 mom. Fria hemresor
Lokalt avtal får träffas om fria hemresor när en arbetstagare tjänstgör på annan ort inom landet än arbetsorten.
4 § Bisyssla
1 mom. Arbetshindrande bisyssla
Arbetstagare är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbets- givaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla.
Uppgift om bisyssla får avkrävas arbetstagare endast om arbetsgi- varen finner anledning därtill med hänsyn till arbetstagarens sätt att sköta sitt arbete.
Arbetsgivaren får ålägga arbetstagare att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hind- rande på arbetet (arbetshindrande bisyssla).
2 mom. Konkurrensbisyssla
Arbetstagare får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del
i eller själv eller genom annan driva företag inom området för ver- kets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verk- samhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla).
Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.
Upplysning
Utöver det som sägs i 1 och 2 mom. gäller bestämmelserna om bisysslor i 7 - 7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA).
5 § Lön
1 mom. Fast lön
Fast lön består av individuell lön samt fasta lönetillägg.
2 mom. Löneutbetalning
Löneutbetalning regleras i lokalt avtal.
3 mom. Lön för del av löneperiod
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad eller får löneförändring utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 % av den fasta lönen.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund.
4 mom. Arbetstagare som omplacerats
En arbetstagare som utan egen ansökan har omplacerats till en annan anställning inom verket ska behålla den fasta lön som beta- lades i den tidigare anställningen. Detta gäller endast om omplace- ringen skett på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada. Med omplacering avses inte det fall när en arbetstagare som samtidigt har innehaft två anställningar återgår till den anställning som han varit ledig från.
6 § Arbetstid
1 mom. Definitioner
Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med lördag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårs- afton.
Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som under- stiger 30 minuter.
2 mom. Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt, under en begränsningsperiod om 4 veckor.
För arbetstagare med skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka ej överstiga
38 timmar
Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller
– minst en gång på tid mellan klockan 23 och 05 samt
– med minst två timmar mellan klockan 23 och 05.
38 timmar
Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.
36 timmar
Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller
– minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23 och 05 samt
– med minst två timmar mellan klockan 23 och 05 samt
– till någon del på lördag eller söndag.
36 timmar
Om arbetstagaren huvudsakligen har underjordsarbete.
Lokalt avtal kan träffas om annan begränsningsperiod eller om olika lång arbetstid under olika delar av året.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller följande:
3 mom. Enskild överenskommelse om arbetstidsförläggning eller förtroendearbetstid
Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överens- kommelse om att arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från vad som gäller i övrigt på myndigheten.
Enskild överenskommelse får också träffas om att en arbets- tagare ska ha förtroendearbetstid.
7 § Övertid
1 mom. Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som heltidstjänstgörande arbets- tagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.
2 mom. Skyldighet att utföra övertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermå- nad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
För tjänstgöring på allmän övertid bör i första hand anlitas arbets- tagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.
Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensio- närers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O respektive Arbetsgivarverket och SEKO gäller följande:
Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläg- gare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller följande:
Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl att ta ut övertid i ett visst fall eller under en viss tid i större omfattning än vad som gäller enligt första stycket i detta moment, ska arbetsgivaren träffa en enskild överenskommelse med arbetstagaren om detta.
3 mom. Nödfallsövertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt ATL.
Lokalt avtal bör träffas om innebörden av begreppen nödfallsöver- tid och nödfallsmertid.
4 mom. Rätt till kompensation för övertidsarbete
En arbetstagare som enligt arbetsgivarens bestämmande har arbe- tat på övertid har rätt till kompensation för övertid såvida det inte följer av lokalt avtal eller 5 mom. nedan att sådan rätt inte föreligger.
Övergångsbestämmelser
En arbetstagare som inte hade rätt till gottgörelse för övertid vid tidpunkten för ikraftträdandet av AVA den 1 januari 1996 har inte heller rätt till ersättning för övertid enligt denna paragraf.
5 mom.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O respektive Arbetsgivarverket och SEKO gäller följande:
Överenskommelse om undantag
Överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren om att övertidskompensation inte ska utges.
Förekomsten av övertidsarbete ska därvid beaktas vid faststäl- lande av lönen.
Sådan överenskommelse kan träffas om arbetstagaren har fri- het att själv bestämma arbetstidens förläggning och normalt självständigt avgöra om han ska utföra arbete på övertid.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller följande:
Enskild överenskommelse om annan kompensation för övertidsarbete
Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överens- kommelse om att arbetstagaren i stället för övertidsersättning ska kompenseras på annat sätt t.ex. genom högre lön eller ett fast lönetillägg.
6 mom. Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Rätt till övertidskompensation föreligger om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
7 mom. Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Lokalt avtal bör träffas om kompensation för övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid.
Finns inte sådant lokalt avtal ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertids- arbetet från den ordinarie arbetstiden.
8 mom. Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader.
Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
Lokalt avtal får slutas om tillämpningen.
9 mom. Olika typer av övertidskompensation
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).
Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat.
När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompen- sationsledigheten ska läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbets- tagarens önskemål om tidpunkt.
Lokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.
10 mom. Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:
a) För övertidsarbete kl. 06.00-20.00 helgfria måndagar - fredagar
den individuella lönen per månad 94
b) För övertidsarbete på annan tid den individuella lönen per månad
72
Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid.
Ersättning betalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd.
Vid beräkning av övertidsersättning för deltidsanställda ska arbetstagarens individuella lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
11 mom. Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:
a) För övertidsarbete kl. 06.00 - 20.00
helgfria måndagar - fredagar = 1 1/2 timme.
b) För övertidsarbete på annan tid enligt 10 mom. = 2 timmar.
8 § Mertid
1 mom. Mertidsarbete
Med mertidsarbete avses arbete som deltidstjänstgörande arbets- tagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidstjänstgöringen men som ligger inom det ordinarie arbets- tidsmåttet för heltidstjänstgörande. Tjänstgöring på mertid anses som ordinarie arbetstid.
Tjänstgöring för deltidstjänstgörande är övertid om arbetstagaren
– arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för motsvarande heltidstjänstgörande under ett kalenderdygn,
– arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar, samt om arbetstagaren arbetar
– lördag eller söndag, motsvarande fridagar, helgdag eller påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton eller om den arbetade tiden infaller under tid som för motsvarande heltidstjänstgörande inte är ordinarie arbetstid.
2 mom. Skyldighet att utföra mertidsarbete
När särskilda skäl föreligger är en deltidstjänstgörande arbetsta- gare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut av deltidstjänstgörande med sammanlagt högst 250 timmar per kalenderår.
Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalen- derår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad).
Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.
För tjänstgöring på allmän mertid bör i första hand anlitas arbets- tagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.
Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete.
Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.
Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verk- samheten.
Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut under kalen- deråret efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren.
3 mom. Nödfallsmertid
En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt ATL.
Lokalt avtal bör träffas om innebörden av begreppen nödfallsöver- tid och nödfallsmertid.
4 mom. Arbete som medför rätt till mertidskompensation
Rätt till mertidskompensation föreligger om
– mertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– mertidsarbetet har godkänts i efterhand.
5 mom. Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
6 mom. Olika typer av mertidskompensation
Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mer- tidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).
Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat.
När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompen- sationsledighet ska läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstaga- rens önskemål om tidpunkt.
Lokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsledighet.
7 mom. Beräkning av mertidsersättning
Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme:
den individuella lönen per månad 3,5 x veckoarbetstiden
Med veckoarbetstid avses den deltidstjänstgörandes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per begränsningsperiod.
Ersättning utbetalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.
8 mom. Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete
Kompensationsledighet beräknas timme för timme.
9 § Restidsersättning
1 mom. Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning för resa som företagits på tid som inte är arbetstid enligt 2 och 3 mom. nedan om inte
– arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompen- sation för övertidsarbete)
– lokalt avtal har träffats om att undanta vissa grupper av arbetstagare.
2 mom. Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa utom den vanliga verksamheten som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig väntetid till förrättningens början resp. från förrättnin- gens slut.
Under flerdygnsförrättning ersätts även restid för resa till och från nattlogi och för att intaga måltid. Sådan restidsersättning utbeta- las dock endast om färdvägen i en riktning överstiger 20 kilometer.
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkningen av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Ersättning beräknas ej för kortare tid än 15 minuter i följd.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden som arbetstagaren kunnat disponera denna mellan klockan 00.00 och 06.00 inte räknas med.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestäm- melser som gäller för traktamentsberäkning (motsvarande) utom
9 § R E S T I D S E R S Ä T T N I N G 27
vid nattlogi och måltidsresa. Dessa resor beräknas efter faktisk färdtid. Vid tjänsteresor till utlandet betalas restidsersättning endast för resor till den första förrättningsorten och återresan från den sista förrättningsorten.
3 mom. Ersättning
Restidsersättning utgår enligt lokalt avtal.
4 mom. Lokalt avtal
Lokalt avtal kan träffas om andra former eller villkor för restids- ersättning.
10 § Ersättning för ob, jour och beredskap
1 mom. Obekväm arbetstid
Arbetstagare, som fullgör tjänstgöring på obekväm tid, har obe- kvämtidstillägg.
Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådan i ordinarie arbetstid ingående tjänstgöring som enligt tjänstgöringslista eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.
Obekvämtidstillägg betalas inte för tid då en arbetstagare arbetar in arbetstid för att vara tjänstgöringsfri viss dag.
2 mom. Obekvämtidstillägg
Obekvämtidstillägg för enkel obekväm tid och för kvalificerad obe- kväm tid utbetalas med de belopp för timme som fastställs i lokalt avtal.
Enkel obekväm tid är tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.
Kvalificerad obekväm tid är
a) tid från klockan 19.00 på fredag till kl 07.00 på måndag,
b) tid från kl 19.00 på dag före trettondedag jul, första maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx dag eller nationaldagen till kl 07.00 på närmast följande vardag,
c) tid från kl 19.00 på dag före långfredagen till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk,
d) tid från kl 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen,
e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt
f) tid i övrigt mellan kl 22.00 och 06.00.
1 0 § E R S Ä T T N I N G F Ö R O B , J O U R O C H B E R E D S K A P 29
När det är fråga om tid som anges i c) eller d) ska i stället för det belopp som gäller för kvalificerad obekväm tid gälla det högre belopp som fastställs i lokalt avtal.
Semestertillägg ska ingå i beloppen för obekvämtidstillägg.
Lokalt avtal kan träffas om annan ersättningsform och om villkor gällande förändrade tider vid arbete på obekväm arbetstid.
3 mom. Jour
Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtjänstgöring. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbets- tagaren.
Ersättning för jourtjänstgöring regleras i lokalt avtal.
4 mom. Beredskap
Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen.
Beredskap får tas ut vid högst 7 tillfällen under en tid av fyra veckor.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av beredskapstjänstgöring.
För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren.
Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.
11 § Semester
1 mom. Allmänna bestämmelser
Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändrin- gar och tillägg som gjorts nedan.
Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av kalenderår.
2 mom. Semesterns längd
Antalet semesterdagar framgår av tabellen. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.
Till och med det år då arbetstagaren fyller 29 år | Från och med det år då arbetstagaren fyller 30 år | Från och med det år då arbetstagaren fyller 40 år | |
Arbetstagare som varit anställd minst 3 månader | 28 | 31 | 34 |
Annan arbetstagare | 25 | 25 | 25 |
Protokollsanteckning
Arbetstagare som vid övergången till nettosemester 1991 gavs rätt till en dags tjänstledighet utan lön per år vid överenskommen tid- punkt kvarstår vid denna rätt.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller följande:
Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskom- melse om avvikelser från bestämmelserna om antalet semesterdagar.
3 mom. Olika årssemestrar
Gäller olika årssemestrar för skilda delar av samma kalenderår beräknas antalet semesterdagar för varje del för sig varefter det sammanlagda antalet i förekommande fall avrundas till närmast högre dagantal.
4 mom. Semesterlönegrundande frånvaro
Utöver den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 § semester- lagen gäller att frånvaro av följande anledningar är semesterlöne- grundande under den tid som anges i tabellen om arbetstagaren vid frånvarons början varit anställd minst tre månader.
Frånvaroanledning | Tid som är semesterlönegrundande |
Sjukdom då rätt till sjuklön föreligger | Insjuknandeåret samt följande kalenderår |
Föräldraledighet med föräldrapenning | Ingen begränsning |
Offentligt uppdrag när det inte är fråga om anställning eller uppdrag som riksdags- man eller som kom- munal förtroendeman | Ingen begränsning |
Vid hel frånvaro där icke semesterlönegrundande ledighet (utan lön) kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräld- rapenning utbetalas.
5 mom. Semesterlön
Semesterlönen utgörs av den fasta lön som är aktuell under semes- tern plus semestertillägg samt eventuell semesterlönegaranti.
Semestertillägg utgörs av
– 0,65 % av aktuell fast lön för varje betald semesterdag
– ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av rörliga lönedelar som har betalats ut under året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår.
Antal semesterdagar vid semesterårets början | Procenttal |
25 | 12,00 |
28 | 13,4 |
31 | 14,88 |
34 | 16,32 |
Till summan av den rörliga lönedel som har utbetalats året före semesteråret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semes- terlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.
Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund för de rörliga lönedelarna.
Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs fr.o.m. den 1 januari 20081 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1095 kronor1 och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg.
Anmärkning
För en deltidsarbetande arbetstagare gäller de lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning.
1) Beloppet är 1 135 kronor fr.o.m. 1 januari 2009 och 1 175 kronor fr.o.m. den 1 januari 2010.
Protokollsanteckning
För arbetstagare som i betydande omfattning ändrar sysselsätt- ningsgrad under kalenderåret kan lokalt avtal träffas om hur semesterlön ska beräknas.
6 mom. Utbetalning av semesterlön
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Semestertillägget om 0,65 % betalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas senast i juni månad.
7 mom. Avräkning
Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den fasta lönen samt semestertillägget för rörlig lön/lönedel.
8 mom. Avdrag för obetald semesterdag
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstaga- rens aktuella fasta lön med 4,6 % av den fasta lönen.
9 mom. Sparande av semester
9.1 Xxxxx sparade semesterdagar
Om en arbetstagare för ett visst kalenderår, har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar får han spara en eller flera av de över- skjutande dagarna till ett senare semesterår.
Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 40.
9.2 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,65 %, beräk- nat enligt 5 mom.
10 mom. Semester för intermittent deltidsarbetande
Lokalt avtal får träffas om beräkning av semester vid intermittent deltidsarbete.
Finns inte lokalt avtal gäller följande för en arbetstagare som är deltidsanställd/deltidstjänstgörande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka.
Antalet bruttosemesterdagar1 som ska läggas ut under semesteråret ska stå i proportion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemester- dagar2) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren.
Beräkningen sker enligt följande formel:
Antal arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar som ska läggas ut 5
= antal semesterdagar som ska förläggas till de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med antal arbetsdagar per vecka avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig.
Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta
1) Med bruttosemesterdagar avses antal semesterdagar för de arbetstagare som arbeter varje dag.
2) Med nettosemesterdagar avses antal semesterdagar för intermittent deltidsarbetande.
sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen.
Exempel
Arbetstagarens deltid är förlagd till genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka | Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25-dagars bruttosemester) |
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att antalet arbets- dagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkningen av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
11 mom. Semester för koncentrerat heltidsarbetande
Lokalt avtal kan träffas om beräkning av semester vid koncentre- rat heltidsarbete.
12 mom. Semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte beta- lats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 % av den aktuella fasta lönen per semesterdag plus semestertillägg.
13 mom. Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.
12 § Lön under sjukfrånvaro m.m.
1 mom. Rätten till lön under sjukfrånvaro
Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i denna paragraf. Dessutom gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjlL).
Villkor för lön under sjukfrånvaro (2 och 3 mom.) 2 mom. Sjukanmälan och skriftlig försäkran
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. När arbetstagaren återgår i arbete ska han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller del- vis inte har kunnat arbeta.
Upplysning
Arbetsgivaren är enligt XxxX inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts.
3 mom. Läkarintyg och tandläkarintyg
Arbetstagaren ska från och med den åttonde dagen i en sjukpe- riod styrka sjukdomen med läkarintyg eller tandläkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjukperiodens längd.
Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetsta- garen ska lämna läkarintyg eller tandläkarintyg
– från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod,
– från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader.
Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.
Med särskilda skäl avses samma grunder som Försäkringskassan tillämpar.
4 mom. Beräkning av lön under sjukfrånvaro
Under sjukfrånvaro ska sjukavdrag göras från lönen.
Om sjukfrånvaron omfattar endast en viss del av tjänstgörings- tiden görs ett mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfatt- ning (partiellt sjukavdrag).
Om arbetstagarens sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) har dragits in helt eller delvis ska i stället för sjuk- avdrag löneavdrag enligt 15 § 3 mom. göras i motsvarande grad.
Sjukavdragets storlek (5 - 9 mom.)
5 mom. Definitioner
Basbeloppstak (Bb-tak)
Ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt AFL.
Daglön
Månadslönen x 12 - Bb-taket
365
när det gäller lönedelar över Bb-taket
Bb-taket
365
För en arbetstagare med årslön över Bb-taket:
när det gäller lönedelar upp till Bb-taket
Månadslönen x 12
365
För en arbetstagare med årslön upp till Bb-taket:
Månadslön
Den fasta lönen plus det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg - med undantag av övertidstillägg - som arbets- tagaren hade året före insjuknandeåret.
Övergångsbestämmelse
För den som var frånvarande på grund av sjukdom m.m. den
1 april 2001, ska beräkningen av rörliga lönetillägg även under åter- stoden av frånvaron beräknas enligt tidigare gällande bestämmelser.
Årsarbetstid
Det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka gånger 52 (260 dagar för den som arbetar 5 dagar i veckan).
6 mom. Sjukavdrag under sjuklöneperioden (dag 1 - 14)
För varje dag som en arbetstagare skulle ha arbetat men är från- varande från arbetet på grund av sjukdom görs sjukavdrag per arbetsdag med
– för dag 1 (karensdagen)
100 % av månadslönen x 12
årsarbetstiden
– fr.o.m. dag 2
20 % av månadslönen x 12
årsarbetstiden
Om arbetstagaren är frånvarande endast en del av karensdagen ska sjukavdrag göras enligt följande.
Sjukfrånvarons längd | Procent av helt sjukavdrag |
högst 25 % av arbetstiden | 25 % |
mer än 25 % men högst 50 % | 50 % |
mer än 50 % men högst 75 % | 75 % |
mer än 75 % | 100 % |
Upplysningar
1. Āterinsjuknande
Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas den enligt AFL som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.
2. Hög sjukfrånvaro - s.k. allmänt högriskskydd
Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna haft 10 karens- dagar görs enligt SjlL, vid nästkommande sjukperiod, sjukavdrag
för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.
3. Vissa kroniskt sjuka - s.k. särskilt högriskskydd
För en arbetstagare som enligt beslut av Försäkringskassan av medicinska skäl redan från första ersättningsdagen är berättigad till förhöjd sjukpenning görs enligt SjlL sjukavdrag för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.
7 mom. Sjukavdrag efter sjuklöneperioden (dag 15 - ) när arbets- tagaren får sjukpenning från Försäkringskassan
För varje kalenderdag då arbetstagaren får sjukpenning görs sjukavdrag enligt följande.
Dag i sjuk- perioden | Arbetstagare med årslön | ||
upp till Bb-taket procent på daglönen | över Bb-taket | ||
Lönedelar upp till Bb-taket, procent på daglönen | Lönedelar över Bb-taket, procent på daglönen | ||
15-90 | 90 % | 90% | 10% |
91- | 100 % | 100 % | 20% |
8 mom. Sjukavdrag/löneavdrag när arbetstagaren får sjukersättning eller aktivitetsersättning1
En arbetstagare som får sjukersättning eller aktivitetsersättning
ska ha löneavdrag som svarar mot förmånens omfattning (dvs. hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån).
Övergångsbestämmelse
Om Försäkringskassan har fattat beslut före den 1 januari 1997 om sjukbidrag eller förtidspension och förmånen har börjat utbetalas före årsskiftet ska sjukavdrag göras enligt de bestämmelser som framgår av bilaga C. Detta gäller även när Försäkringskassan har
1) T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.
fattat beslut den 1 januari 1997 eller senare om en förlängning av tidigare beviljad förmån och förmånen har beviljats i samma omfattning som tidigare.
9 mom. Sjukavdrag vid förebyggande behandling
En arbetstagare som får sjukpenning för förebyggande behandling enligt 3 kap. 7 b § AFL ska ha sjukavdrag per arbetsdag de 14 första dagarna och per kalenderdag resterande dagar. Sjukavdrag görs enligt följande tabell.
Dag i sjuk- perio- den | Arbetstagare med årslön | ||
upp till Bb-taket | över Bb-taket | ||
Lönedelar upp till Bb-taket | Lönedelar över Bb-taket | ||
1 - 14 | 100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden | 100 % x Bb-taket årsarbetstiden | 20 % x (månadslönen x 12 - Bb-taket) årsarbetstiden |
15 - 90 | 90 % x daglönen | 90 % x daglönen | 10 % x daglönen |
91 - | 100 % x daglönen | 100 % x daglönen | 20 % x daglönen |
10 mom. Rehabiliteringsavdrag
När en arbetstagare har rehabiliteringspenning ska rehabilite- ringsavdrag göras på lönen.
Avdrag görs för varje kalenderdag enligt följande tabell.
Dag i sjuk- perioden | Arbetstagare med årslön | ||
upp till Bb-taket | över Bb-taket | ||
procent på daglönen | Lönedelar upp till Bb-taket, procent på daglönen | Lönedelar över Bb-taket, procent på daglönen | |
1-14 | 100 % | 100% | 20% |
15-360 | 90 % | 90 % | 10% |
361- | 100% | 100% | 20% |
11 mom. Löneavdrag vid arbetsskada
Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning på grund av en godkänd arbetsskada och därför också har arbetsska- delivränta görs helt löneavdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån.
12 mom. Lön till smittbärare
Något avdrag ska inte göras på lönen när en arbetstagare är frånva- rande från arbetet på grund av att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen eller livs- medelslagen (motsvarande).
13 § Ersättning för sjukvårdskostnader
Grundregler (1 - 3 mom.)
1 mom. Rätt till sjukvårdsersättning
Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf.
Rätten till ersättning enligt denna paragraf är förfallen om arbets- tagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han hade utgiften.
En arbetstagare som är ledig utan lön har rätt till sjukvårdsersätt- ning enligt denna paragraf
– dels under de 30 första dagarna av ledigheten,
– dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningstillägg betalas,
– dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.
2 mom. Apotekskort/högkostnadskort
En förutsättning för att kostnader enligt denna paragraf ska ersät- tas är att registrering i förekommande fall har skett i ett apoteks- kort eller högkostnadskort.
3 mom. Särskilda skäl
Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i denna paragraf, om det finns särskilda skäl.
4 mom. Läkarvård, tandvård och psykologbehandling
Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behand- ling samt psykologbehandling ersätts av arbetsgivaren med högst 95 kronor per besök.
1 3 § E R S Ä T T N I N G F Ö R S J U K V Å R D S K O S T N A D E R 43
Med läkarvård avses
– undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt
– utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbets- givaren infordrar.
Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet.
Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.
5 mom. Sjukgymnastik
Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök.
Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast.
6 mom. Sjukhusvård
Sjukhusvård ersätts av arbetsgivaren med högst 70 kronor för varje vårddag.
7 mom. Läkemedel
Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läke- medelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner
m.m. ersätts av arbetsgivaren.
8 mom. Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands
Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utom- lands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostna- der för sjukvård, tandvård och läkemedel.
14 § Lön under föräldraledighet
1 mom. Löneavdrag vid föräldraledighet
Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med 3,3 % av den fasta lönen.
Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalender- månader görs avdrag med hela den fasta lönen.
Vid partiell föräldraledighet anpassas avdraget till ledighetens omfattning innebärande att arbetstagarens månadslön räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen. Detta gäller oavsett om ledigheten är jämnt förlagd eller har förlagts till vissa dagar i veckan.
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt 4 mom.
2 mom. Villkor för föräldrapenningtillägg
En arbetstagare, som är ledig för barns födelse eller vård av adop- tivbarn, har rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn lik- ställs barn som har mottagits i adoptionssyfte.
Föräldrapenningtillägg utbetalas för sådana dagar under föräldra- ledigheten, då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivån eller därutöver. När arbetstagaren tar ut tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas tre fjärdedels, halvt respek- tive en fjärdedels föräldrapenningtillägg.
Föräldrapenningtillägg utbetalas för högst 360 dagar per barnsbörd.
Upplysning
Tidigare fjärde stycket upphör fr.o.m. den 1 januari 2008. Intill dess tillämpas bestämmelsen i dess lydelse i AVA 2004-2007.
3 mom. Föräldrapenningtilläggets storlek
Föräldrapenningtillägg utbetalas med 10 procent av daglönen på lönedelar inom basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger bas-
beloppstaket utbetalas föräldrapenningtillägg med 90 procent av daglönen.
Föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella daglönen vid föräldraledighetens början.
Om daglönen är nedsatt på grund av ledighet (hel eller partiell) får föräldrapenningtillägget beräknas på daglönen i anställningen om ledigheten beror på
– offentligt uppdrag.
– ledighet med föräldrapenningtillägg som svarar mot ledighetens omfattning.
Om en arbetstagare har varit ledig för vård av barn och blir gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnår en ålder av ett år och nio månader, beräknas föräldrapenningtillägg på den aktuella månads- lönen när den nya föräldraledigheten inträffar. Dock ska beräk- ningen utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbetstaga- ren före den första föräldraledigheten.
För övriga arbetstagare som har varit lediga (helt eller partiellt) krävs att ledigheten upphört senast 90 dagar före föräldraledighe- tens början för att föräldrapenningtillägget ska beräknas på dag- lönen i anställningen.
Uttag av semester förskjuter den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag. (Exempel: Om en arbetstagare tar ut tio semesterdagar under de 90 dagarna sker beräkningen av föräldra- penningtillägget med utgångspunkt i den månadslön som gällde för arbetstagaren under de 100 kalenderdagarna före ledighetens början.)
Om föräldrapenningen har satts ned av Försäkringskassan ska föräldrapenningtillägget reduceras i motsvarande mån.
4 mom. Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt följande.
Om frånvaron endast omfattar en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfattning.
10 dagar per år
Arbetstagare med årslön | |||
upp till Bb-taket | över Bb-taket | ||
Lönedelar upp till Bb-taket | Lönedelar över Bb-taket | ||
10 dagar per år | 100 % x månads- lönen x 12 årsarbetstiden | 100 % x Bb-taket årsarbetstiden | 20 % x (månadslönen x 12 - Bb-taket) årsarbetstiden |
Arbetsgivaren får, om det finns särskilda skäl, besluta att avdraget ska göras för fler än 10 dagar.
För övrig tid
100 % x månadslönen x 12 årsarbetstiden
5 mom. Definitioner Basbeloppstak (Bb-tak)
Ett belopp som motsvarar 10 gånger det gällande prisbasbeloppet
enligt AFL vad avser 3 mom. och 7,5 gånger nämnda basbelopp vad avser 4 mom.
Daglön
Med daglön förstås månadslönen x 12 dividerad med 365.
Med aktuell daglön förstås daglönen med avdrag för partiell ledighet. Med daglön i anställningen förstås daglönen i anställningen utan avdrag för partiell ledighet.
Månadslön
Fast lön plus det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg - med undantag av övertidstillägg - som arbetstagaren hade året före det år då föräldraledigheten börjar.
Årsarbetstid
Med årsarbetstid förstås detsamma som i 12 § 5 mom.
15 § Ledighet
1 mom. Ledighet med lön
1.1 Vid läkarbesök och vissa tandläkarbesök
Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för läkar- eller tandläkarbesök m.m. i följande fall.
a) Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårdscentral samt för blodgivning.
b) Vid akuta tandbesvär samt undersökningar eller behand- lingar efter remiss av tandläkare eller läkare.
1.2 Annan ledighet utan löneavdrag
Arbetstagare, som önskar erhålla ledighet utan löneavdrag, ska - om så är möjligt - ansöka härom i god tid innan ledigheten ska börja. I ansökan ska arbetstagaren ange skälet och önskad tidspe- riod för ledigheten.
Ledighet utan löneavdrag beviljas i följande fall:
Skäl | Tid |
a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvsskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen | Erforderlig tid, inkl. restid, dock högst nio dagar per kalenderår |
b) Flyttning, om ersättning för flyttningskostnad utbetalas | Högst tre dagar |
c) Flyttning i annat fall | En dag |
2 mom. Ledighet utan lön
Ledighet utan lön beviljas - utöver de lagenliga rättigheter som tillkommer arbetstagarna - enligt följande:
2.1 Ansökan om ledighet
Arbetstagare, som önskar vara ledig, ska ansöka härom i så god tid
som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges öns- kad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande eller avslag meddelas snarast.
2.2 Tjänstgöring i nordisk institution
En arbetstagare har rätt att vara ledig för tidsbegränsad anställning i nordisk institution.
2.3 Tjänstgöring i biståndsverksamhet
Ledighet bör beviljas för anställning utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet.
Ledighet bör också beviljas en arbetstagare vars make/maka är ledig för anställning inom UD eller biståndsverksamheten.
2.4 Föräldraledighet
Ledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl.
Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år.
2.5 Ledighet i andra fall
Ledighet kan beviljas i andra fall, om det finns skäl härför, och det kan ske utan olägenheter för verksamheten.
I syfte att stimulera önskad rörlighet t.ex. vid en befarad övertalig- hetssituation kan en arbetstagare beviljas ledighet för att pröva annan sysselsättning.
3 mom. Löneavdrag vid ledighet
a) När ledigheten är högst 5 arbetsdagar.
Avdrag görs med 4,6 % av den fasta lönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.
Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).
b) När ledigheten är 6 arbetsdagar eller mer.
Avdrag görs med 3,3 % av den fasta lönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.
c) När ledigheten omfattar del av dag. Avdrag görs för varje timme med
den fasta lönen per månad (heltid)
175
Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermåna- der görs avdrag med den del av den fasta lönen som svarar mot ledighetens omfattning.
4 mom. Löneutfyllnad vid tjänstgöring i totalförsvaret
Vid repetitionsutbildning (motsv.) ska i förekommande fall, löneutfyllnad utbetalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar 90 % av den fasta lönen.
Vid tjänstgöring som åligger reservofficer (motsv.) utbetalas ersätt- ning motsvarande 25 % av den fasta lönen såvida inte arbetsgivaren beslutar att större del av den fasta lönen ska betalas ut.
5 mom. Lön vid avstängning
När en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på tilltänkt avskedande utbetalas ingen lön.
Innehållen lön utbetalas om arbetsgivaren finner att avstängning- en inte varit påkallad. Arbetsgivaren kan betala ut viss del av lönen under avstängningstiden om han anser det skäligt.
6 mom. Frånvaro av annan anledning
När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löne- avdrag enligt 3 mom.
16 § Uppsägning m.m.
1 mom. Uppsägning från arbetstagarens sida
Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är en månad, om arbetstagaren varit anställd högst fyra år. I övriga fall är uppsäg- ningstiden två månader.
Arbetstagare som är anställd med fullmakt eller konstitutorial ska iaktta en uppsägningstid av sex månader.
Arbetstagare, som den 1 januari 1991 i det enskilda anställnings- avtalet har längre uppsägningstid, behåller denna.
Lokalt avtal kan träffas om annan uppsägningstid för en viss grupp av arbetstagare.
2 mom. Formen för uppsägning
Uppsägning ska ske skriftligen för att vara giltig.
3 mom. Uppsägning från arbetsgivarens sida
Anställningstid ålder | -24 år | 25-29 | 30-34 | 35-39 | 40-44 | 45- |
Uppsägningstid i månader | ||||||
Anställda före 970101 Anställda fr.o.m. 970101 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
Mindre än 24 mån | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
24 - 47 mån | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 | 2 |
48 - 71 mån | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
72 - 95 mån | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 |
96 - 119 mån | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
120 mån - | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 |
4 mom. Lön under uppsägningstiden
Om en arbetstagare inte kan beredas arbete under uppsägningstiden gäller, i anslutning till 12 § LAS, att lön och andra ersättningar utbetalas som om arbetstagaren varit i tjänst.
5 mom. Övriga bestämmelser vid uppsägning m.m.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O respektive Arbetsgivarverket och SEKO gäller följande:
5.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla.
Överenskommelse enligt första stycket förutsätts ske endast i speciella fall. Träffas överenskommelse ska lokal arbetstagar- organisation underrättas.
För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller följande:
5.1 Enskild överenskommelse om annan uppsägningstid
Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det får arbetsgivaren och arbetstagare träffa enskild överenskommel- se om annan uppsägningstid än som anges i 1 och 3 mom.
Anmärkning
Med särskilda skäl avses exempelvis det förhållandet att det skulle vara till väsentlig skada för verksamheten om arbetsta- garen lämnade sin anställning redan efter den uppsägnings- tid som anges i avtalet.
1 6 § U P P S Ä G N I N G M . M . 53
5.2 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren
Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.
5.3 Tjänstgöringsintyg
När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstaga- rens sida har arbetstagaren rätt att få ett tjänstgöringsintyg som utvisar
– den tid som arbetstagaren varit anställd
– de arbetsuppgifter som arbetstagaren har haft att utföra
– om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst 6 månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsintyget inom en vecka från arbetstagaren har begärt att få det.
6 mom. Avgångsskyldighet
En arbetstagare är skyldig att avgå från sin anställning vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 67 år.
17 § Facklig förtroendeman
För den fackliga verksamheten gäller avtalet den 20 mars 1975 om fackliga förtroendemän.
Avsteg får göras genom lokalt avtal.
Lokalt avtal får vidare träffas om sådan facklig verksamhet som inte omfattas av avtalet den 20 mars 1975 om fackliga förtroende- män. Finns inte sådant lokalt avtal gäller att arbetstagare har rätt till ledighet med 70 % av lönen för sådan facklig verksamhet under högst 15 dagar per år.
1 7 § F A C K L I G F Ö R T R O E N D E M A N 55
18 § Förhandlingsordning
Förhandlingsordningen enligt bilaga B gäller för de frågor som upptagits i den.
19 § Avtalets giltighetstid m.m.
Avtalet gäller fr.o.m. den 1 oktober 2007 t.o.m. den 30 september 2010, om inte något annat anges i fråga om någon bestämmelse
i avtalet.
Avtalet förlängs med ett år i sänder, om det inte skriftligen har sagts upp senast tre månader före giltighetstidens utgång.
1 9 § A V T A L E T S G I L T I G H E T S T I D M . M . 57
58
Bilaga A
Ersättning för flyttningskostnader
1 § Resekostnader och traktamenten vid flyttning
Vid resa i samband med flyttning utbetalas resekostnadsersätt- ning och traktamente som vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning betalas också för medflyttande familjemedlem.
2 § Ersättning för flyttningskostnader
Transport av bohag betalas i sin helhet av arbetsgivaren under för- utsättning att bohaget väger högst 15 000 kg. Transporten ska göras av transportföretag som arbetsgivaren godkänner.
Flyttningskostnad utbetalas också från tillfällig till fast bostad på den nya orten om fast bostad inte kunnat erhållas vid tillträdandet av det nya arbetet.
Ersättning kan också utbetalas när flyttningen sker med eget eller förhyrt fordon samt för transport av egen bil eller båt som fordras för tjänsten om dessa inte använts i flyttningen.
3 § Förlust vid försäljning av bostad med bostadsrätt
Arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan kan - efter medgivande av arbetsgivaren - få ersättning för förlust vid försälj- ning av bostad som innehas med bostadsrätt.
4 § Gardinpengar
Gardinpengar utbetalas med 2 000 kronor om den tidigare bo- stadsytan var högst 50 m2. Om den tidigare bostadsytan överstigit 50 m2 höjs beloppet med 300 kronor för varje påbörjat 25-tal m2 som ytan översteg 50 m2.
B I L A G A A – E R S Ä T T N I N G F Ö R F L Y T T N I N G S K O S T N A D E R 59
5 § Resor före flyttning
Arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den nya arbetssorten innan tjänstgöringen där påbörjas samt traktamente. Traktamentet höjs med 50 % för varje medföljande familjemedlem.
Arbetstagaren får normalt en dags ledighet med lön i samband med sådan resa.
6 § Resor efter flyttning
Arbetstagare som bytt arbetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den ursprungliga arbetsorten inom två år efter flyttningen.
7 § Ersättning för dubbelhyra
Ersättning för dubbelhyra utbetalas om traktamente eller ersättning för logikostnad inte utbetalas.
8 § Förskott för flyttningskostnader
Arbetstagaren har rätt till förskott för flyttningskostnader.
60 B I L A G A A – E R S Ä T T N I N G F Ö R F L Y T T N I N G S K O S T N A D E R
Bilaga B
Förhandlingsordning AVA
1 § Fredsplikt
Förhandlingar enligt detta avtal förs under fredsplikt.
2 § Lokal arbetstagarorganisation
Med lokal arbetstagarorganisation avses den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet.
3 § Förhandlings avslutande
Förhandling som förs enligt detta avtal ska, om de av förhand- lingen berörda parterna inte enas om annat, anses avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen. Särskilda regler finns i 5 § i denna bilaga.
4 § Lokala kollektivavtal i andra frågor än arbetstidens förläggning och lön
1 mom. Lokal förhandling
En lokal förhandling förs mellan resp. affärsverk/myndighet och berörd lokal arbetstagarorganisation. En sådan förhandling påkal- las skriftligen.
2 mom. Central förhandling
Om parterna i en lokal förhandling inte enas i fråga som enligt AVA regleras i lokalt avtal ska frågan göras till föremål för central förhandling, om Arbetsgivarverket eller central arbetstagarorgani- sation skriftligen begär det inom tio arbetsdagar från det att den lokala förhandlingen avslutats.
Central förhandling förs mellan Arbetsgivarverket och berörd cen- tral arbetstagarorganisation eller om Arbetsgivarverket bestämmer
det mellan respektive affärsverk/myndighet och den berörda cen- trala arbetstagarorganisationen.
3 mom. Giltighetstid
Lokala avtal har samma giltighetstid som AVA, om inte parterna enas om annan giltighetstid.
Lokala avtal upphör att gälla vid samma tidpunkt som AVA.
När nytt AVA träffas förlängs tidigare gällande lokala avtal om inte parterna enas om annat.
5 § Arbetstidens förläggning
1 mom. Förhandling om fast lista
Vid förläggning av ordinarie arbetstid samt vid förläggning av regelbunden jour eller beredskap gäller följande.
Förläggningen av den ordinarie arbetstiden bestäms normalt i för- väg genom fast lista. Sådan lista gäller för viss tid eller tills vidare.
Även förläggningen av sådan regelbunden jour eller beredskap, för vilken utgår kontant ersättning (jour- respektive beredskapstill- lägg), ska bestämmas i förväg i den fasta listan eller i särskild jour- eller beredskapslista.
Förhandling om fast lista ska ske i den ordning som anges nedan.
2 mom. Lokal listförhandling
Förhandling om fast lista förs i första hand lokalt mellan arbetsgi- varen och berörd lokal arbetstagarorganisation eller del av denna, som organisationen bestämmer (lokal listförhandling).
Arbetstagarparten ska ha medlem som ska tjänstgöra enligt den aktuella listan. Lokal listförhandling ska inledas i god tid innan lis- tan ska träda i kraft.
Förslag till ny lista ska som regel föreligga minst 30 dagar före den tidpunkt, då det är avsett att listan ska träda i kraft. När det är
fråga om mindre ändring av tjänstgöringen, räcker det dock att förslaget föreligger minst 15 dagar före nämnda tidpunkt.
När det gäller lista, som ska tillämpas under högst 4 veckor i följd (korttidslista), räcker det också att förslaget föreligger minst 15 dagar i förväg.
Lokal listförhandling ska bedrivas så att den, om inte särskilda skäl föreligger, är avslutad senast 2 veckor innan listan ska börja att till- lämpas.
Lokalt avtal får träffas om avvikelse från det som sägs i andra - fjärde styckena.
När lokal listförhandling har avslutats och parterna har enats ska parterna skriftligen ange att de har varit överens om listan.
3 mom. Central listförhandling
Om parterna i en lokal förhandling inte kan enas om listan, ska central listförhandling ske om riktlinjer för listans utformning.
I avvaktan på resultatet av den förhandlingen, görs uppehåll i den lokala listförhandlingen.
Central förhandling förs mellan affärsverket/myndigheten och berörd lokal arbetstagarorganisation. Vid förhandlingen ska föras protokoll, som justeras av parterna.
När den centrala listförhandlingen har avslutats, återupptas den lokala listförhandlingen. Härvid är de lokala parterna skyldiga att följa de riktlinjer för listans utformning, som parterna i den cen- trala listförhandlingen har enats om.
4 mom. Provisorisk lista
Har lokal och central förhandling förts om ny fast lista utan att parterna har kunnat enas om listans utformning, får arbetsgivaren föreskriva ny lista att tillämpas provisoriskt (provisorisk lista) i avvaktan på att parterna kan bli överens.
Motsvarande gäller när central listförhandling eller resultatet av sådan förhandling inte hinner genomföras före den tidpunkt då lis- tan måste träda i kraft.
5 mom. Kollektivavtal om riktlinjer
Har arbetsgivaren efter förhandling enligt 2 och 3 mom. föreskrivit provisorisk lista enligt 4 mom. första stycket att tillämpas från viss dag, kan central arbetstagarorganisation, som har medlem som ska tjänstgöra enligt listan, hos Arbetsgivarverket påkalla förhandling om kollektivavtal beträffande riktlinjer för arbetstidens förlägg- ning i listan. Förhandlingen ska påkallas inom 30 dagar räknat från den dag då arbetsgivaren har meddelat föreskrift om tillämpning av den provisoriska listan.
Kollektivavtal som avses i första stycket sluts mellan Arbetsgivar- verket och av listan berörd central arbetstagarorganisation.
6 mom. Arbetstidsförläggning för arbetstagare som inte tjänstgör enligt fast lista
För arbetstagare, som inte tjänstgör enligt fast lista, ska upprättas en preliminär plan för tjänstgöringen för så lång tidsperiod som möjligt. Planen ska delges berörd arbetstagare på lämpligt sätt.
Närmare regler härför fastställs i lokalt avtal.
Slutligt besked om den ordinarie arbetstidens förläggning viss dag enligt lista ska lämnas arbetstagaren i god tid och senast vid tjänst- xxxxxxxxx slut föregående arbetsdag. Detta gäller dock inte när arbetstagaren har semester eller tjänstledigt eller annars är frånva- rande från tjänstgöring eller då han har beordrats att delta i utbild- ningskurs. Hur arbetstagare i dessa speciella fall ska få slutligt besked om den tjänstgöring, som han ska ha dagen efter återkoms- ten, regleras genom lokalt avtal.
7 mom. Förhandlingsordning ersätter arbetsgivarens skyldigheter enligt MBL och ATL
Den förhandlings- och informationsskyldighet som föreskrivs i denna paragraf ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informa- tionsskyldighet enligt MBL i de frågor som omfattas av bestäm-
melserna i paragrafen. Det som här sägs gäller dock endast i förhål- lande till central arbetstagarorganisation och därtill ansluten organi- sation.
Bestämmelserna i denna paragraf ersätter också den skyldighet som arbetsgivaren har enligt 12 § ATL att i förväg lämna arbets- tagare besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning.
6 § Arbetsgivarbeslut
Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmel- ser i de fall som särskilt anges i avtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).
Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbets- tagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet.
Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhand- ling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begä- ran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet.
Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhand- lingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.
Bestämmelserna i andra - fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.
Protokollsanteckningar:
1. De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 9 § ska ha motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänst- ledighetsförordningen.
2. De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av bestämmelserna i 9 § och på någon parts begäran uppta över- läggningar om tillämpningen.
Bilaga C
Xxxxxxxxxx för arbetstagare som omfattas av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom.
Om en arbetstagare har aktivitetsersättning eller sjukersättning1 och omfattas av övergångsbestämmelsen till 12 § 8 mom. görs avdrag med 10 procent av daglönen samt avdrag för utgående för- mån (samordningsavdrag).
Vid partiellt utgående förmån görs sjukavdrag motsvarande för- månens omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som betalas ut för den arbetade tiden.
Om en arbetstagare med partiell förmån blir helt sjuk görs skilda sjukavdrag. För den del av daglönen som motsvarar förmånen sker ingen förändring. Partiellt sjukavdrag och samordningsavdrag ska göras. För den andra delen görs sjukavdrag på vanligt sätt.
1) T.o.m. den 31 december 2002 sjukbidrag eller förtidspension.
B I L A G A C – S J U K A V D R A G F Ö R V I S S A A R B E T S T A G A R E 67
2008
Affärsverksavtal 2008:2
Box 3267, 103 65 Stockholm
Tel 00-000 00 00, Fax 00-000 00 00