Skatteavtal

Skatteavtal

Neder- länderna

RSV 360 - 528 Utg 1

Skatteförvaltningen

SKATTEAVTALET MED NEDERLÄNDERNA

(1991 års avtal)

Ändringar t.o.m. SFS 1992:1194 har beaktats.

Förord

Sedan Finansdepartementets utgivning av de svenska skatteavtalen upphörde år 1987 har ett stort antal nya avtal tillkommit och många av de gamla har ändrats. Eftersom skattemyndigheterna behöver ha tillgång till aktuella skatteavtal har Riksskatteverket beslutat att ge ut dessa i en särskild skriftserie. Skriftserien inleds med sju häften som innehåller 1989 års multilaterala nordiska skatteavtal samt de nya avtalen med Belgien, Frankrike, Mauritius, Mexiko, Nederländerna och Zimbabwe.

Riksskatteverkets avtalshäften innehåller, förutom själva avtalen och övriga författningstexter, även relevanta förarbeten, i huvudsak propositionerna eller utdrag ur dessa. Där det behövs har verkets bedömning och aktuella rättsfall redovisats.

Avtalshäftena är avsedda för skattemyndigheternas taxeringsarbete. Verket avser att efter hand ge ut samtliga svenska skatteavtal men kommer att prioritera nya och ändrade avtal liksom sådana som tillämpas ofta.

Eftersom rättsläget ständigt förändras genom nya avtal, andra författningsändringar och domstolsavgöranden är det nödvändigt att bevaka utvecklingen på dessa områden. Fortlöpande information om nyheter inom skatteområdet finns i RSV-Nytt.

Solna i juli 1993 Xxxxxxx Xxxxxxx

Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Läsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Förkortningslista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Förordning (1992:946) om dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Nederländerna . . . . . . . . . . . . . . . 11

Lag (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och Nederländerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Neder-

länderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Protokollet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Proposition m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

2 Lagförslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

3 Skattelagstiftningen i Nederländerna . . . . . . . . . . . . . 48

4 Avtalets innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

4.1 Avtalets tillämpningsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

4.2 Definitioner m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

4.3 Avtalets beskattningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 62

4.5 Övriga bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Läsanvisningar

Avtalshäftet har disponerats så att författningarna (förordningen och lagen inklusive avtalet och protokollet) har placerats först. Därefter följer propositionerna, dels till det nu aktuella skatteav- talet med Nederländerna (prop. 1991/92:62 och 1992/93:24), dels - i de delar som är av betydelse för förståelsen av det nu gällande avtalet - till det tidigare nederländska skatteavtalet.

Författningarna har försetts med kantrubriker. Kantrubrikernas syfte är dels att tjäna som stöd vid läsningen av avtalet, dels att peka på andra bestämmelser etc. som kan ha betydelse vid till- lämpningen. Det kan t.ex. vara fråga om att tolkningen av ett visst uttryck behandlas i det till avtalet fogade protokollet eller att andra bestämmelser i avtalet/protokollet kan medföra avsteg från den aktuella bestämmelsen.

Även propositionerna har försetts med kantrubriker. Dessa kant- rubriker anger bl.a. i vilken proposition och på vilken sida i propo- sitionen den aktuella texten finns.

Avtalshäftet innehåller också vissa kommentarer av RSV. I för- fattningsdelen har dessa kommentarer tagits in som fotnoter medan de i propositionsdelen är markerade dels genom kantrubriker, dels genom kursiv stil.

Eventuella synpunkter på detta avtalshäfte kan lämnas till RSV, In- ternationella enheten, 171 94 Solna.

Förkortningslista

anv. anvisningarna till

art. artikel

ATP Allmän tilläggspension

AvrL Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

BevU Bevillningsutskottet

DB dotterbolag

def. definition

Dfl. Holländska floriner

Förordningen Förordning (1992:946) om dubbelbeskatt-

ningsavtal mellan Sverige och Nederländerna

KL Kommunalskattelagen (1928:370)

komm. kommentaren till OECD:s modellavtal från

1992

Lagen Lag (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna

LSI Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

mom. moment

OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

p. punkt

prop. proposition

prot.p. protokollspunkt

rskr. riksdagsskrivelse

RSV Riksskatteverket

RÅ Regeringsrättens årsbok

SFS Svensk författningssamling

SFL Lag (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

SIL Lag (1947:576) om statlig inkomstskatt

SINK Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

SkU Skatteutskottet

SOU Statens offentliga utredningar

st. stycke

> mer än

Förordning (1992:946) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna;

utfärdad den 20 augusti 1992.

Regeringen föreskriver följande.

Lagen (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna skall träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på beskattningsår som börjar den 1 januari 1993 eller senare.

Avtalet trädde i kraft den 12 augusti 1992.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

2. Genom förordningen upphävs kungörelsen (1969:281) med vissa anvisningar rörande tillämpningen av avtalet den 12 mars 1968 mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dub- belbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömse- sidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögen- het.

3. Den upphävda kungörelsen skall dock, tillsammans med den genom lagen (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna upphävda kungörelsen (1968:771) om tillämp- ning av det under punkt 2 angivna avtalet samt förordningen (1977:358) om kupongskatt för person med hemvist i Nederländ- erna m.m., fortfarande tillämpas för beskattningsår som börjar före den 1 januari 1993.

På regeringens vägnar

XX XXXXXXXX

Xxxxxx Xxxxxx (Finansdepartementet)

Lag (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna;

utfärdad den 9 januari 1992.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhin- drande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på för- mögenhet som Sverige och Nederländerna undertecknade den 18 juni 1991 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet gälla som lag här i landet. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

Ej progressions- 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som uppräkning enligt bestämmelserna i artikel 24 punkt 1 c) i avtalet undantas från svensk skatt eller som enligt bestämmelserna i artikel 8 punkt 1

beskattas endast i Nederländerna, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige.

Inskränkning i 4 §2 Bestämmelserna i artikel 24 punkt 1 d andra stycket i avtalet tillämpningen av skall inte gälla i de fall då avräkning medges enligt 1 § tredje art. 24 p. 1 d stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

1.Prop. 1991/92:62, SkU12, rskr. 103.

2.SFS 1992:1194, prop. 1992/93:24, bet. 1992/93:SkU3, rskr. 1992/93:79.

Bilaga1

(Översättning)

Avtal mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Konungariket Sveriges regering och

Konungariket Nederländernas regering,

som önskar ersätta det i Haag den 12 mars 1968 undertecknade avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederlän- derna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet med ett nytt avtal,

har kommit överens om följande bestämmelser:

KAPITEL I

AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Personer på vilka avtalet tillämpas

Def. i art. 4 p. 1 Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslu- tande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

Se art. 26 p. 6 1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet som påförs för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdel- ningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

Def. av @skatt@ 2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller på förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

1.Den engelska texten finns i SFS 1992:17.

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är särskilt:

Sverige a) i Sverige:

- den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskat- ten däri inbegripna,

- bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar,

- den statliga fastighetsskatten,

- den kommunala inkomstskatten, samt

- den statliga förmögenhetsskatten

(i det följande benämnd "svensk skatt");

Nederländerna b) i Nederländerna:

- inkomstskatten (de inkomstenbelasting),

- löneskatten (de loonbelasting),

- bolagsskatten (de vennootsschapsbelasting), däri inbegripet statens andel i nettovinsten från exploatering av naturtill- gångar, påförd i enlighet med 1810 års gruvlag (Mijnwet 1810) i fråga om koncessioner utfärdade fr.o.m. år 1967 eller i enlighet med 1965 års nederländska lag om kontinen- talsockeln (Mijnwet Continentaal Plat 1965),

- utdelningsskatten (de dividendbelasting), samt

- förmögenhetsskatten (de vermogensbelasting) (i det följande benämnd @nederländsk skatt@).

@Nya@ skatter 4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna1. De be- höriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstift- ning.

KAPITEL II DEFINITIONER

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

Def. av @Sverige@ a) "Sverige" åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när Jfr p. 2 a. anv. uttrycket används i geografisk bemärkelse, Sveriges territorium, 53 § KL Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sveri- ge - i överensstämmelse med folkrättens regler - äger utöva suverä-

na rättigheter eller jurisdiktion,

0.Xx RÅ 1986 ref. 74 och prop. 1990/91:54 s. 288.

Def. av @Neder- b) @Nederländerna@ åsyftar den del av Konungariket Nederlän- länderna@, derna som är belägen i Europa inklusive den del av havsbottnen och se prot.p. I dennas underlag under Nordsjön, i den mån detta område, i överensstämmelse med folkrättens regler, i nederländsk lagstift-

ning betecknas eller senare kommer att betecknas som ett område inom vilket Nederländerna äger utöva suveräna rättigheter med av- seende på utforskandet och utnyttjandet av naturtillgångar på havsbottnen eller dennas underlag,

Def. av @en av- c) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten"

talsslutande stat@ åsyftar Sverige eller Nederländerna beroende på sammanhanget, de @avtalsslutande staterna@ åsyftar Sverige och Nederländerna,

Def. av @person@ d) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan samman- slutning,

Def. av @bolag@ e) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som vid beskatt- ningen behandlas som juridisk person;

Def. av @företag i f) "företag i en avtalsslutande stat"1 och "företag i den andra en avtalsslutande avtalsslutande staten" åsyftar företag som bedrivs av person med stat@ hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av

person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,

Def. av @inter- g) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller luft- nationell trafik@, se fartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i en prot.p. II avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används

uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten,

Def. av @med- h) "medborgare" åsyftar

borgare@ 1) fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat,

2) juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat,

Def. av @behörig i) "behörig myndighet" åsyftar

myndighet@ 1) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet i frågor rörande avtalet,

2) i Nederländerna, finansministern eller dennes vederbörligen befullmäktigade ombud.

Tolkningsregel 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

0.Xx RÅ 1991 not 228.

Artikel 4

Hemvist

Def. av @person 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med med hemvist ...@ hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning,

Jfr art. 1 plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Ut- trycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i

Se prot.p. III denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmö- genhet belägen där.

Dubbelt hemvist, 2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har

fysisk person hemvist i båda avtalsslutande staterna1, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Dubbelt hemvist, 3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än annan än fysisk fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses person personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga

ledning.

Artikel 5

Fast driftställe

Definition 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast drift- Jfr art. 25 och ställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett prot.p. IV företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

0.Xx RÅ 1987 not 309.

Exemplifiering 2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad, och

Jfr art. 25 f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvin- ning av naturtillgångar.

Byggnadsverk- 3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet

samhet etc. utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader.

Undantag 4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställ- ning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för före- taget,

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedan- de eller biträdande art,

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslu- tande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a) C e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

Beroende repre- 5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken sentant punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslu- tande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal

i företagets namn, anses detta företag C utan hinder av bestämmel- serna i punkterna 1 och 2 - ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

Oberoende repre- 6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat sentant endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan

oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

@Närstående 7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslu- företag@ tande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärs-

verksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

KAPITEL III

BESKATTNING AV INKOMST

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Def. av @fast 2. Uttrycket "fast egendom" har den betydelse som uttrycket har egendom@ enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är Se prot.p. IV belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egen- dom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättig-

heter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

Nyttjande, ut- 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas

hyrning genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan använd- ning av fast egendom.

Fast egendom i 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst näringsverksam- av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egen- het dom som används vid självständig yrkesutövning.

Artikel 7

Inkomst av rörelse

Se def. i art. 3 och 1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat för- prot.p. V värvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast drift-

ställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företa- gets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

Inkomstberäkning 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra Se prot.p. V avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslu-

tande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående före- tag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

Avdrag 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder in- begripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anled- ningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

5. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

Artikelns till- 6. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i lämplighet andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i inter- Def. i art. 3 nationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där före- taget har sin verkliga ledning. I fall då denna stat på grund av sin

@Subject to tax@- lagstiftning inte kan beskatta inkomsten i sin helhet, skall inkom-

regel sten beskattas endast i den avtalsslutande stat i vilken företaget har hemvist.

Verklig ledning 2. Om företag som bedriver sjöfart har sin verkliga ledning om- ombord bord på ett skepp, anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppet har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn inte

finns, i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

SAS 3. Beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scan- dinavian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i punkt 1 endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System.

Vissa uthyrnings- 4. Vid tillämpningen av denna artikel innefattas i inkomst, som inkomster, @bare förvärvas genom användningen av skepp eller luftfartyg i interna- boat charter@ tionell trafik, inkomst som förvärvas genom uthyrning av obeman- Jfr p. 4 och 5 i nade skepp eller luftfartyg i internationell trafik, om sådan uthyr- komm. till art. 8 i ningsinkomst sammanhänger med sådan inkomst som avses i punkt modellavtalet 1.

5. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som för- värvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

Jfr 43 § 1 mom. 1. I fall då

KL a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett före- tag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa för- etags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. Det råder emellertid enighet om att det förhållandet att företag med intressegemenskap har ingått avtal, såsom avtal om kostnadsfördelning eller allmänna serviceavtal, avseende eller baserade på fördelningen av kostnaderna för före- tagsledning, allmän administration, teknik, forskning och utvec- kling samt kommersiella och andra liknande kostnader, inte i sig utgör en sådan förutsättning som avses i föregående mening.

2. I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit såda- na som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den andra staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de

Jfr art. 3 p. 1 i och behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid

art. 27 behov med varandra.

Artikel 10

Utdelning

Jfr art. 24 p. 1 d 1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

Fysisk person 15% 2. Utdelningen får även beskattas i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen

Bolag 0/15% i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen, får skat- ten inte överstiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp. Om

Se prot.p. VI emellertid den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med un- dantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital skall utdelningen vara undantagen från beskattning i den avtalsslutande stat i vilken det bolag som betalar utdelningen har hemvist.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

Def. av @utdelning@ 3. Med uttrycket "utdelning" förstås i denna artikel inkomst av enl. art. 10 aktier, andelsbevis eller andra liknande bevis med rätt till andel i vinst, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter med rätt till

andel i vinst, samt inkomst av fordringar som medför rätt till andel i vinst och inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstift- ningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskatt- ningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

Undantag från 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som

p. 1 och 2 har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tilläm- pas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

Förbud mot extra- 5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar in- territoriell be- komst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte skattning beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån

den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och inte heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller

delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11

Ränta

Se prot.p. VI 1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till räntan.

Def. av @ränta@ 2. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje enligt art. 11 slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast e- gendom eller inte, men som inte medför rätt till andel i gäldenärens

vinst. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

Undantag 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta drift- stället eller den stadigvarande anordningen. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

Intressegemens- 4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och kap den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan beta-

las, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förele- gat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstift- ningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

Se prot.p. VI 1. Xxxxxxx, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till royaltyn.

Def. av @royalty@ 2. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slags

enligt art. 12 betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för

rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetens- kapligt verk, häri inbegripet biograffilm samt film eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

Undantag 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådana fall tillämpas be- stämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

Intressegemens- 4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och kap den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller

den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestäm- melserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13

Realisationsvinst

Fast egendom 1. Xxxxx, som person med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses

Se prot.p. IV i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Lös egendom i fast 2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del driftställe m.m. av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en av- talsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös

egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en av- talsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela före- taget) eller av sådan stadigvarande anordning.

Skepp, luftfartyg 3. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I fall

@Subject to tax@- då denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta vinsten

regel i sin helhet, skall vinsten endast beskattas i den avtalsslutande stat i vilken överlåtaren har hemvist.

SAS Beträffande vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandina- vian Airlines System tillämpas bestämmelserna i denna punkt endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport, den svenske delä- garen i Scandinavian Airlines System.

Övrig egendom 4. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

Aktie/andel m.m. 5. Bestämmelserna i punkt 4 berör inte de avtalsslutande staternas efter utflyttning rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta sådan vinst genom överlåtelse av andelar i bolag, vars kapital helt eller delvis är

Jfr 53 § 1 mom. a fördelat på andelar och som enligt lagstiftningen i den staten äger KL och 6 § 1 mom. hemvist där, som förvärvas av en fysisk person som har hemvist a SIL i den andra staten och som har haft hemvist i den förstnämnda staten under loppet av de senaste fem åren före överlåtelsen av

andelarna. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas även på vinst på grund av överlåtelse av andra rättigheter i sådant bolag, som vid realisationsvinstbeskattningen enligt lagstiftningen i den först- nämnda staten behandlas på samma sätt som vinst på grund av överlåtelse av andelar.

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra

Stadigvarande avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmäs- anordning sigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har en sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i

denna andra stat, men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

Exempel på @fritt 2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig veten-

yrke@ skaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15

Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19 och 20 föran- leder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

Undantag från 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning,

p. 1; som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten endast i den först-

183-dagarsregeln nämnda staten, om:

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrym- der som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmåna- dersperiod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

Undantag från 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskat-

p. 1 och 2; tas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg i

Ombordanställda internationell trafik, endast i denna stat.

Artikel 16

Styrelsearvode

Se prot.p. VII Styrelsearvode och annan ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av styrelseledamot, @bestuurder@ eller @commissaris@ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får in- komst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller

idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksam- heten.

Artikel 18

Pension, livränta och utbetalningar enligt socialförsäkringslag- stiftning

Pension i enskild 1. Om inte bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder annat, tjänst beskattas pension och annan liknande ersättning, som med an- ledning av tidigare anställning betalas till person med hemvist i en

avtalsslutande stat, samt livränta, endast i denna stat.

Undantag från 2. Om emellertid sådan ersättning inte är av periodisk natur och

p. 1; den betalas med anledning av tidigare anställning som utövats i den andra avtalsslutande staten eller när i stället för rätten till livränta

Engångsbelopp ett engångsbelopp utbetalas får denna ersättning eller detta eng- ångsbelopp beskattas i den avtalsslutande stat från vilken ersätt- ningen eller engångsbeloppet härrör.

Socialförsäkrings- 3. Pension och annan ersättning som betalas enligt socialförsäk- ersättning ringssystemet i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i den förstnämnda

staten.

Def. av @livränta@ 4. Med uttrycket "livränta" förstås ett fastställt belopp som utbeta- las periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under en angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersätt- ning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penning- ars värde.

Artikel 19

Offentlig tjänst

Lön m.m. 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndig- heters tjänst, får beskattas i denna stat.

Undantag b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra

avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna andra stat och

Lokalanställd personen i fråga har hemvist i denna stat och

1) är medborgare i denna stat, eller

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbe- tet.

Pension 2. a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndig- heters tjänst, får beskattas i denna stat.

Undantag från b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra av-

p. 2 a talsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är med- borgare i denna stat.

Undantag från 3. Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersätt-

p. 1 och 2 ning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 20

Professorer och lärare

Se prot.p. VIII 1. Ersättning som en professor eller en lärare, vilken har hemvist i en avtalsslutande stat och som på inbjudan av ett universitet, hög- skola, skola eller annan godkänd undervisningsanstalt vistas i den andra avtalsslutande staten för att bedriva undervisning eller ve-

Högst två år tenskaplig forskning under en period om högst två år, uppbär för sådan undervisning eller forskning beskattas endast i den först- nämnda staten.

Undantag 2. Denna artikel tillämpas inte beträffande inkomst av forskning om forskningen sker inte i allmänt intresse, utan företrädesvis för att gagna viss person eller vissa personers privata intressen.

Artikel 21

Studerande

@Understöd@ från Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före annan stat vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtals- slutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande

för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utan- för denna stat.

Artikel 22

Annan inkomst

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat för- värvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat oavsett varifrån inkomsten härrör.

Undantag 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadig- varande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

KAPITEL IV

BESKATTNING AV FÖRMÖGENHET

OBS prot.p. IX Artikel 23

Förmögenhet

Fast egendom 1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat inne-

Se prot.p. IV har och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Lös egendom i fast 2. Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av driftställe m.m. rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtals- slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös

OBS art. 26 p. 2 egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtals- slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Skepp, luftfartyg 3. Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av lös egendom som är hänförlig till an- vändningen av sådana skepp och luftfartyg beskattas endast i den

@Subject to tax@- avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. I fall då regel denna stat på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta sådan förmögenhet i sin helhet, skall förmögenheten beskattas endast i

den avtalsslutande stat i vilken företaget har hemvist. Beträffande denna punkt skall bestämmelserna i artikel 8 punkt 2 tillämpas.

Övrig förmögenhet 4. Alla andra slag av förmögenhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

KAPITEL V

Metodartikeln UNDANRÖJANDE AV DUBBELBESKATTNING

Artikel 24

Undanröjande av dubbelbeskattning

Sverige 1. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas enligt följande:

Avräkning från a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt inkomstskatt nederländsk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Nederländerna, skall Sverige - med beaktande

av bestämmelserna i svensk lagstiftning om avräkning av utländsk skatt (såsom de kan komma att ändras från tid till annan utan att den allmänna princip som anges här ändras) - från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Nederländerna för inkomsten.

Avräkning från b) Om person med hemvist i Sverige innehar förmögenhet som förmögenhetsskatt enligt nederländsk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Nederländerna, skall Sverige från denna

persons förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som erlagts i Nederländerna för sådan förmö-

Spärrbelopp, genhet. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del förmögenhetsskatt av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräk- ning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i Neder-

länderna.

Exempt c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som en- ligt bestämmelserna i artikel 18 punkt 3 eller artikel 19 får be- skattas i Nederländerna skall Sverige, utan hinder av bestämmel- serna i a) i denna punkt, undanta sådan inkomst från beskattning.

Skattefrihet för d) Utan hinder av bestämmelserna i a) i denna punkt är utdelning utdelning. från bolag med hemvist i Nederländerna till bolag med hemvist i Se prot.p. X:1 Sverige undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle samt ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om 7 § 8 mom. SIL båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges

dock endast om

Ytterligare alter- 1) den vinst av vilken utdelningen betalas har, i Nederländerna nativa villkor eller annorstädes, underkastats en beskattning som motsvarar minst 15 procent av nettovinsten beräknad i enlighet med svensk lag,

eller

2) denna utdelning utgörs av inkomst eller realisationsvinst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolaget med hemvist i Sverige, eller

3) denna utdelning utgörs av realisationsvinst på grund av över- låtelse av aktier i ett bolag till den del tillgångarna i detta bolag, om dessa i stället överlåtits, hade resulterat i en realisationsvinst

som, om den hade förvärvats direkt av det svenska bolaget hade varit undantagen från beskattning i Sverige, eller

4) denna utdelning utgörs av realisationsvinst på grund av över- låtelse av aktier i ett bolag med hemvist i Nederländerna, till den del tillgångarna i detta bolag inte direkt eller indirekt utgörs av ett fast driftställe eller fast egendom i en tredje stat, eller av aktier i ett bolag med hemvist i en tredje stat och till den del vinstmedel i bolaget med hemvist i Nederländerna inte utgörs av inkomst eller realisationsvinst hänförlig till sådana tillgångar.

OBS 4 § lagen; I fall då utdelning - som skulle ha varit undantagen från beskatt- detta st. gäller inte ning enligt svensk lagstiftning om båda bolagen hade varit svenska om avräkning - inte uppfyller villkoren för skattebefrielse i Sverige, skall Sverige medges enligt 1 § 3 emellertid - utöver den avräkning från skatt som anges i a i denna st. AvrL. punkt - från skatten på utdelningen avräkna ett belopp motsvarande

10 procent av utdelningens bruttobelopp.

Progressions- e) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt förbehåll c) i denna punkt skall undantas från svensk skatt eller som skall beskattas endast i Nederländerna enligt artikel 8 punkt 1, får Sveri-

OBS 3 § lagen ge - vid bestämmandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt - beakta den inkomst som skall undantas från svensk skatt respektive som skall beskattas endast i Nederländerna.

Nederländerna 2. Nederländerna får vid uttagande av skatt på personer, som har hemvist där, i det beskattningsunderlag på vilket sådana skatter tas ut inräkna inkomst eller förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige.

Alternativ exempt 3. Om emellertid person med hemvist i Nederländerna förvärvar inkomst eller innehar förmögenhetstillgång som enligt artikel 6, artikel 7, artikel 10 punkt 4, artikel 11 punkt 3, artikel 12 punkt 3,

artikel 13 punkterna 1 och 2, artikel 14, artikel 15 punkt 1, artikel

18 punkt 3, artikel 19 punkt 1 a och punkt 2 a och artikel 23 punk- Se prot.p. X:2 terna 1 och 2 i detta avtal får beskattas i Sverige och har inräknats i det i punkt 2 angivna beskattningsunderlaget, skall Nederländerna

undanta denna inkomst eller förmögenhetstillgång från skatt genom att medge nedsättning av den nederländska skatten. Denna nedsätt- ning skall beräknas i enlighet med bestämmelserna i nederländsk lagstiftning om undvikande av dubbelbeskattning. På grund härav skall nu angiven inkomst eller förmögenhetstillgång anses ingå i det sammanlagda beloppet av inkomst eller förmögenhet som enligt dessa bestämmelser är undantaget från nederländsk skatt.

Avräkning 4. Nederländerna skall vidare medge avräkning från den sålun- da beräknade nederländska skatten på inkomst som enligt artikel 10 punkt 2, artikel 13 punkt 5, artikel 16, artikel 17 och artikel 18 punkt 2 i detta avtal får beskattas i Sverige till den del dessa

Spärrbelopp inkomster har inräknats i det i punkt 2 angivna beskattningsunder- laget. Avräkningsbeloppet skall motsvara den i Sverige erlagda skatten på dessa inkomster, men skall inte överstiga det belopp med vilket nedsättning skulle ha medgetts om de på detta sätt inräknade inkomsterna hade varit de enda inkomster som enligt bestämmelserna i nederländsk lagstiftning om undvikande av dub- belbeskattning var undantagna från nederländsk skatt.

Fördelning av be- KAPITEL VI

skattningsrätten VERKSAMHET UTANFÖR KUSTEN

sker med stöd av Artikel 25

art. 7 resp. art. 14 Verksamhet utanför kusten

Artikelns till- 1. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas utan hinder av övriga lämplighet bestämmelser i detta avtal. Denna artikel tillämpas emellertid inte då en person bedriver verksamhet utanför kusten som för honom

utgör ett fast driftställe enligt bestämmelserna i artikel 5 eller en stadigvarande anordning enligt bestämmelserna i artikel 14.

Def. av @verksam- 2. Med uttrycket @verksamhet utanför kusten@ avses i denna artikel het utanför kus- verksamhet vilken bedrivs utanför en av staternas kust i samband ten@ med utforskandet eller utnyttjandet av havsbottnen och dess under-

lag samt dessas naturtillgångar.

Fast driftställe om 3. Företag i en avtalsslutande stat som bedriver verksamhet utan- verksamhet be- för kusten i den andra avtalsslutande staten anses - om inte bestäm- drivs > 30 dagar melserna i punkt 4 i denna artikel föranleder annat - med avseende på dessa verksamheter bedriva rörelse i denna andra stat från där

beläget fast driftställe, såvida inte den ifrågavarande verksamheten utanför kusten bedrivs i denna andra stat under tid-rymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod. Vid tillämpningen av denna punkt gäller följande.

Tidsberäkning för a) I fall då företag, som bedriver verksamhet utanför kusten i företag i intresse- den andra avtalsslutande staten, har intressegemenskap med ett gemenskap annat företag och detta andra företag fortsätter, inom ramen för

samma projekt, samma verksamhet utanför kusten som bedrivs eller bedrevs av det förstnämnda företaget och de förutnämnda verksamheterna som de båda företagen bedrivit sammanräknat överstiger en tidrymd av 30 dagar, skall båda företagen anses ha bedrivit verksamhet under en tidrymd som överstiger 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

Def. av @intresse- b) Ett företag anses ha intressegemenskap med ett annat företag gemenskap@ om det ena företaget direkt eller indirekt äger minst en tredjedel av det andra företagets kapital eller om en person direkt eller

indirekt äger minst en tredjedel i båda företagens kapital.

Verksamheter som 4. Vid tillämpningen av punkt 3 i denna artikel anses uttrycket

inte utgör @verk- @verksamhet utanför kusten@ emellertid inte innefatta:

samhet utanför a) en eller flera av de kombinationer av verksamheter som anges

kusten@ i artikel 5 punkt 4,

b) bogsering eller assistans vid ankring som utförs med skepp vilka huvudsakligen är konstruerade för detta ändamål och annan verksamhet som utförs med sådana skepp,

c) transport av utrustning eller personal med skepp eller luftfartyg i internationell trafik.

Stadigvarande 5. Person med hemvist i en avtalsslutande stat som utanför den anordning om andra statens kust bedriver verksamhet som är att hänföra till fritt verksamhet > 29 yrke eller annan verksamhet av självständig natur, anses bedriva dagar verksamheten från en stadigvarande anordning i denna andra stat om den ifrågavarande verksamheten utanför kusten pågår under en

sammanhängande tidrymd av 30 dagar eller mer.

Lön etc. 6. Lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av anställning som har samband med verksamhet utanför kusten som bedrivs från fast driftställe i den andra avtalsslutande staten får, till den del som arbetet utförs utanför kusten i denna andra stat, beskattas i denna andra stat.

Nederländerna; 7. I fall då skriftligt bevis företetts att skatt har erlagts i Sverige alternativ exempt för de inkomster som enligt artikel 7 och artikel 14, jämförda med enl. art. 24 p. 3 punkt 3 respektive punkt 5 i denna artikel, samt enligt punkt 6 i denna artikel, får beskattas i Sverige, skall Nederländerna medge

nedsättning av sin skatt. Denna nedsättning skall beräknas i enlig- het med de bestämmelser som anges i artikel 24 punkt 3.

KAPITEL VII

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 26

Förbud mot diskriminering

Medborgarskap, 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra av-

se def. i art. 3 talsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed

sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

0.Xx RÅ 1986 not 785 och RÅ 1988 ref. 154.

Fast driftställe 2. Beskattningen av ett fast driftställe som företag i en avtals slutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna

Jfr 6 § 1 mom. andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av före- 1 st. c SFL tag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtals-

slutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskatt- ningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten

Kostnadsavdrag 3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestäm- mandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den först-

Avdrag för skuld nämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslu- tande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskatt- ningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

Nederländskt 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs ägande av svenskt eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer företag (och om- med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den vänt) förstnämnda avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer

tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat1.

Avdrag för avgift 5. Avgifter, som betalas av eller för en fysisk person som har till erkänd pen- hemvist i en avtalsslutande stat men som inte är medborgare i sionsplan denna stat, till en pensionsplan som erkänts för beskattningsända- mål i den andra avtalsslutande staten, behandlas vid beskattningen

i den förstnämnda staten på samma sätt som avgifter vilka betalats till en pensionsplan som erkänts för beskattningsändamål i den förstnämnda staten, under förutsättning att

Förutsättningar a) sådan fysisk person omfattades av en sådan pensionsplan innan

för avdrag han fick hemvist i den förstnämnda staten; och

b) den behöriga myndigheten i den förstnämnda staten finner att pensionsplanen motsvarar en pensionsplan som erkänts för beskattningsändamål i denna stat.

0.Xx x.xx. RÅ 1987 ref. 158.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan genom ömsesidig överenskommelse föreskriva närmare villkor för tillämpningen av denna bestämmelse.

Def. av @pensions- Vid tillämpninen av denna punkt anses uttrycket @pensionsplan@

plan@ innefatta pensionsplan som inrättats inom ramen för ett allmänt socialförsäkringssystem.

Artikeln tillämplig 6. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestäm-

på alla skatter melserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och be- skaffenhet.

Artikel 27

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

Beskattning i strid 1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda av- med avtalet talsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna

i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning,

Se art. 3 framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 26 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

Överenskommelse 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad i enskilda fall men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse

med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överens- kommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

Generella överens- 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall kommelser genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämp-

ningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överens- kommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

5. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa ömsesidig överenskommelse om sättet att genomföra de begränsningar som anges i artiklarna 10, 11 och 12.

Artikel 28

Utbyte av upplysningar

RSV behörig 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall myndighet utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas

Jfr lag (1990:314) interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet i den om ömsesidig mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. handräckning i Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar skatteärenden, som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga prop. 1989/90:14 på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller

myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentliga rättegångar eller i domstolsavgöranden.

Integritetsskydd 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstift- ningen eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat för- faringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

Artikel 29

Handräckning vid indrivning

Jfr lag om ömsesi- 1. De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra dig handräckning i handräckning och bistånd för indrivning i enlighet med respektive skatteärenden stats lagstiftning eller administrativa praxis av skatter på vilka detta avtal skall tillämpas samt av de förhöjda belopp, tilläggsav-

gifter, förfallna betalningar, räntor och kostnader som hänför sig till nämnda skatter.

2. Efter framställning av den ansökande staten skall den an- modade staten driva in den förstnämnda statens skattefordringar i enlighet med lagstiftning och administrativ praxis rörande in- drivning av dess egna skattefordringar. Sådana fordringar åtnjuter

Ingen förmånsrätt emellertid inte någon förmånsrätt i den anmodade staten och kan inte drivas in genom att gäldenären fängslas för sin fordran. Den anmodade staten är inte skyldig att vidta några exekutiva åtgärder som inte finns att tillgå enligt den ansökande statens lagstiftning.

Exekutionstitel 3. Bestämmelserna i punkt 2 gäller endast sådan skattefordran beträffande vilken det finns en i den ansökande staten giltig verk- ställighetstitel och, såvida inte de behöriga myndigheterna kommit överens om annat, som inte är tvistig.

Om emellertid fordran uppkommit på grund av skattskyldighet för tid under vilken en person varit inskränkt skattskyldig i den ansökande staten skall punkt 2 endast tillämpas, såvida inte de be- höriga myndigheterna kommit överens om annat, om fordran inte längre kan överklagas.

Dödsbo 4. Skyldigheten att ge handräckning vid indrivning av skatte- fordran som avser avliden person eller dennes dödsbo är begränsad till dödsboets värde respektive värdet av dödsbodelägares andel i dödsboet och värdet av till dödsbodelägare utskiftad egendom, beroende på om indrivningen av fordran skall riktas mot dödsboet eller mot dess delägare.

Se 6 § lagen om 5. Den anmodade staten är inte skyldig att efterkomma en fram-

ömsesidig hand- ställning:

räckning i skatte- a) om den ansökande staten inte prövat alla de möjligheter som ärenden står till dess förfogande inom dess territorium, utom i fall då vid- tagandet av sådana åtgärder skulle medföra oproportionerligt stora

svårigheter,

b) om och i den mån den anser att skattefordran strider mot bes- tämmelserna i detta avtal eller något annat avtal i vilket båda de avtalsslutande staterna är parter.

Handlingar som 6. Till framställning om handräckning för indrivning av en

skall fogas till skattefordran skall fogas:

framställning a) en försäkran att skattefordran gäller skatt som omfattas av avtalet och att villkoren i punkt 3 är uppfyllda,

b) en officiell kopia av den i den ansökande staten giltiga verk- ställighetstiteln,

c) de övriga handlingar som behövs för indrivning,

d) vid behov, en bevittnad kopia till bekräftande av varje besläktat beslut som härrör från ett administrativt organ eller en domstol.

Valuta och valuta- 7. Den ansökande staten skall ange storleken på den skattefordran kurs som skall drivas in såväl i den ansökande som i den anmodade statens valuta. Därvid skall den senast noterade säljkursen på den

mest representativa valutamarknaden eller -marknaderna i den ansökande staten användas. Varje belopp som drivs in av den anmodade staten skall överföras till den ansökande staten i den

anmodade statens valuta. Överföringen skall ske inom en månad efter det att indrivningen ägt rum.

Säkerställande av 8. Efter framställning av den ansökande staten skall den anmoda- indrivning av skatt de staten, om och i den mån detta är möjligt enligt lagstiftning och administrativ praxis i den anmodade staten, vidta åtgärder för att

säkerställa indrivning av skatt, även om en skattefordran har över- klagats eller om ingen verkställighetstitel ännu föreligger.

Godkännande etc. 9. En verkställighetstitel som är giltig i den ansökande staten av exekutionstitel skall, vid behov och i enlighet med de bestämmelser som gäller i den anmodade staten, snarast möjligt efter det att framställningen

har inkommit godkännas, erkännas, kompletteras eller ersättas med en verkställighetstitel som är giltig i den anmodade staten.

Preskription 10. I frågor som gäller tidsfrist efter vilken skattefordran inte kan verkställas skall den ansökande statens lagstiftning tillämpas. Framställning om handräckning skall innehålla detaljerade upp- gifter om sådan tidsfrist.

Preskriptionsav- 11. Indrivningsåtgärder, som vidtagits av den anmodade staten brott, jfr prop. efter framställning om handräckning och som enligt lagstiftningen 1989/90:14 s. 77 i denna stat uppskjuter eller avbryter tidsfrist som avses i punkt 10, skall också ha denna verkan vid tillämpningen av lagstiftningen i

den ansökande staten. Den anmodade staten skall underrätta den ansökande staten i de fall sådana åtgärder vidtas.

Anstånd med 12. Den anmodade staten får efter att först ha underrättat den betalning, delbe- ansökande staten därom, bevilja anstånd med betalningen eller talningar medge att denna sker genom delbetalningar, när detta är tillåtet under liknande omständigheter enligt lagstiftning eller admini-

strativ praxis i den anmodade staten.

13. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom gemensam överenskommelse föreskriva regler beträffande minsta belopp på skattefordringar som en framställning om hand- räckning får avse.

Kostnader vid 14. De avtalsslutande staterna skall ömsesidigt avstå från varje handräckning och ersättning för kostnader som uppkommit vid handräckning och bistånd bistånd som staterna lämnat varandra vid tillämpningen av detta avtal. Den ansökande staten skall i alla händelser förbli ansvarig

i förhållande till den anmodade staten i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av indrivningsåtgärder vilka befunnits vara obe- fogade med hänsyn till den verkliga skattefordrans storlek eller verkställighetstitelns giltighet i den ansökande staten.

Artikel 30

Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Se lag (1976:661) 1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid om immunitet och beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestäm- privilegier i vissa melser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska fall företrädare eller konsulära tjänstemän.

2. Vid tillämpningen av avtalet skall en fysisk person som är Bestämmande av medlem av en avtalsslutande stats diplomatisk beskickning eller hemvist konsulat, vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten eller i en tredje stat, och som är medborgare i den sändande staten, anses

Jfr 70 § KL ha hemvist i den sändande staten, om han där är underkastad sam- ma skyldigheter i fråga om skatter på inkomst och på förmögenhet som person med hemvist i denna stat.

Avtalets tillämp- 3. Avtalet tillämpas inte på internationell organisation, dess organ lighet i vissa fall eller tjänstemän och inte heller på person, som är medlem av en tredje stats diplomatiska beskickning eller konsulat, och som

befinner sig i en avtalsslutande stat om de inte där är underkastade samma skyldigheter vad avser skatter på inkomst och på förmögen- het som person med hemvist i denna stat.

Artikel 31

Territoriell utvidgning

1. Detta avtal kan antingen i sin helhet eller med erforderliga ändringar utvidgas till en av eller båda staterna Aruba och Neder- ländska Antillerna, under förutsättning att staten i fråga tar ut skatter av i huvudsak likartat slag som de på vilka avtalet tillämp- as. Sådan utvidgning gäller från den dag och med de ändringar och villkor, häri inbegripet villkor om upphörande, som anges och överenskommas i notväxling på diplomatisk väg.

2. Om inte annat överenskommits medför en uppsägning av av- talet inte samtidigt en uppsägning av sådan utvidgning av avtalet till att omfatta annan stat som skett med stöd av denna artikel.

KAPITEL VIII SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32

Ikraftträdande

Avtalet trädde i 1. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den senaste kraft 1992-08-12, dagen då respektive regeringar skriftligen meddelat varandra att se förordningen erforderliga konstitutionella åtgärder vidtagits i respektive stat och dess bestämmelser tillämpas på beskattningsår eller beskattnings-

perioder som börjar den 1 januari året närmast efter det kalenderår då avtalet träder i kraft eller senare.

Se SFS 1969:281 2. Avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Ned- erländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, med tillhörande protokoll, undertecknade i Haag den 12 mars 1968, skall upphöra att gälla med ikraftträdandet av förevarande avtal. Bestämmelserna i 1968 års avtal skall emellertid tillämpas intill dess bestämmelserna i förevarande avtal, i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel, blir tillämpliga.

Artikel 33

Upphörande

Xxx sägas upp Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtals- tidigast under år slutande stat. Envar av de avtalsslutande staterna kan på diploma- 1998 tisk väg skriftligen säga upp avtalet genom meddelande härom minst sex månader före utgången av något kalenderår som följer

efter en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla beträffande beskattningsår eller beskattningsperioder som börjar den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då avtalet sagts upp eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen be- myndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Stockholm den 18 juni 1991 i två exemplar på eng- elska språket.

För Konungariket För Konungariket

Sveriges regering: Nederländernas regering:

Xxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

41

Protokoll

Vid undertecknandet av avtalet för undvikande av dubbelbeskatt- ning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på in- komst och på förmögenhet, som denna dag ingåtts mellan Konung- ariket Sverige och Konungariket Nederländerna, har undertecknade kommit överens om att följande bestämmelser skall utgöra en integrerad del av avtalet.

I. Till artikel 3 punkt 1 b)

Till def. av Avtalet förutsätter att uttrycket @Nederländerna@ skall inkludera @Nederländerna@ den exklusiva ekonomiska zon inom vilken Nederländerna får utöva suveräna rättigheter i enlighet med internationell rätt, om

Nederländerna enligt nederländsk lagstiftning designerar en sådan zon och där utövar sin beskattningsrätt.

II. Till artikel 3 punkt 1 g)

Ej internationell Transport av utrustning eller personal mellan en avtalsslutande trafik stat och en plats där verksamhet bedrivs utanför denna stats kust eller mellan sådana platser skall anses utgöra transporter mellan

platser inom den staten.

III. Till artikel 4

Hemvist i vissa fall En fysisk person som bor ombord på ett skepp utan att ha någon verklig bostad i någon av de avtalsslutande staterna skall anses ha hemvist i den avtalsslutande stat i vilken skeppet har sin hem- mahamn.

IV. Till artiklarna 5, 6, 13 och 23

Rättighet som Avtalet förutsätter att rättigheter att utforska och utnyttja havs- utgör fast egen- bottnen, dess underlag och dess naturtillgångar - inbegripet rätten dom och tillgång i till andelar i eller förmåner av tillgångar som framkommer genom fast driftställe sådant utforskande och utnyttjande - skall anses som fast egendom belägen i den avtalsslutande stat till vilken havsbottnen och dess

underlag hör samt anses utgöra tillgångar i ett fast driftställe i denna stat.

V. Till artikel 7

Bestämmande av Om ett företag med hemvist i en avtalsslutande stat säljer varor ett företags vinst i eller bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där vissa fall beläget fast driftställe gäller beträffande artikel 7 punkterna 1 och 2 att vinsten från det fasta driftstället inte skall bestämmas på basis

av den totala summan som mottagits av företaget utan end-ast på basis av den ersättning som är hänförlig till det fasta drift-ställets faktiska verksamhet avseende denna försäljning eller rör-else. Särskilt när det gäller kontrakt avseende undersökning, an-skaff- ning, installation eller konstruktion av industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller anläggning, eller avseende of- fentliga arbeten, skall, när företaget har ett fast driftställe, vin-sten i ett sådant fast driftställe inte bestämmas på basis av den totala kontraktssumman utan endast på basis av den del av kontraktet vilken faktiskt utförts av det fasta driftstället i den avtalsslutande stat där det fasta driftstället är beläget. De vinster som är hänförliga till den del av kontraktet som utförts av företagets huvudkontor skall beskattas endast i den avtalsslutande stat i vilken företaget har hemvist.

VI. Till artiklarna 10, 11 och 12

Restitution av Om skatt har tagits ut vid källan med ett belopp som överstiger källskatt den skatt som får tas ut enligt artiklarna 10, 11 eller 12 skall an- sökan om återbetalning av överskjutande skattebelopp inges till den

Ansökan inom tre behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat som påfört skatten,

år inom en period om tre år efter utgången av det kalenderår under vilket skatten påförts.

VII. Till artikel 16

@Bestuurder@ Avtalet förutsätter att @bestuurder@ eller @commissaris@ i ett neder- ländskt bolag avser personer som har utsetts till detta vid en

@Commissaris@ bolagsstämma eller av annat behörigt organ i sådant bolag och som handhar den allmänna förvaltningen av bolaget respektive över- vakningen därav.

VIII. Till artikel 20

@Subject to tax@- Om den avtalsslutande stat i vilken en mottagare som avses i regel artikel 20 punkt 1 har hemvist, i enlighet med sin lagstiftning inte kan beskatta inkomsten i fråga, skall inkomsten beskattas endast

Professorer x.fl. i den avtalsslutande stat i vilken undervisningen eller den veten-

Protokollet 43

skapliga forskningen utförs.

IX. Till artikel 23

Villkor för arti- Denna artikel tillämpas inte såvida inte en allmän förmögenhets-

kelns tillämplighet skatt tas ut i båda avtalsslutande staterna.

X. Till artikel 24

Utdelningsskatte- 1. Avtalet förutsätter vid tillämpningen av artikel 24 punkt 1 d att: befrielse a) det faktum att vinster inte beskattas med inkomst- eller bo- lagsskatt på grund av att tidigare eller senare års underskott kvittats

- Underskott mot dessa vinster, diskvalificerar inte utdelningar som består av sådana vinster från skattebefrielse i Sverige,

b) utdelning i första hand skall anses ha skett av vinster som

- Turordning kvalificerar utdelningen för skattebefrielse i Sverige, om sådana vinster finns tillgängliga; detta gäller såvida inte det bolag som tar emot utdelningen begär annat,

c) inkomster och realisationsvinster som förvärvats av ett bolag Avtalet trädde i med hemvist i Nederländerna före ikraftträdandet av detta avtal kan kraft 1992-08-12 till och med den 31 december 1993 utdelas med bibehållen skatte- befrielse i Sverige under förutsättning att sådan utdelning hade

kunnat ske i enlighet med avtalet mellan Konungariket Sverige och Konungariket Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, vilket undertecknades i Haag den 12 mars 1968.

2. Vid beräkningen av den skattenedsättning som anges i artikel Till nederländska 24 punkt 3 skall från värdet av sådan förmögenhetstillgång som metodartikeln, avses i artikel 23 punkt 1 avdrag göras för skuld för vilken för- mögenhetstillgången utgör säkerhet. Vid beräkningen av värdet av

förmögenhet sådan förmögenhetstillgång som avses i artikel 23 punkt 2 skall avdrag göras för skuld som är hänförlig till det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen be- myndigade, undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Stockholm den 18 juni 1991 i två exemplar på eng- elska språket.

För konungariket För Konungariket

Sveriges regering: Nederländernas regering:

Xxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Genom lagen upphävs kungörelsen (1968:771) om tillämpning av avtal den 12 mars 1968 mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmel- ser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt förordningen (1977:358) om kupongskatt för person med hemvist i Nederländerna, m.m.

På regeringens vägnar XXXX XXXXX

XX XXXXXXXX

(Finansdepartementet)

Prop. 1991/92:62 s. 40

45

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna

Historik 1 Inledning

Det första avtalet mellan Sverige och Nederländerna för undvi- kande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser an- gående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet undertecknades den 25 april 1952. Detta avtal ersattes av det nu gällande avtalet som ingicks den 12 mars 1968 och som blev tillämpligt på inkomst hänförlig till beskattningsår som börjar efter utgången av år 1968 samt vid taxering till statlig förmögen- hetsskatt år 1970 eller senare (prop. 1968:133, BevU 59, rskr. 328,

SFS 1968:771).

Det nu gällande avtalet är föråldrat i vissa delar och avviker från vad som numera är brukligt i svenska dubbelbeskattningsavtal. Från svensk sida togs därför initiativ till förhandlingar om ett nytt avtal. Den 18 januari 1991 paraferades ett på engelska språket upprättat förslag till avtal. Förslaget har därefter översatts till svenska.

Avtalsförslaget remitterades till kammarrätterna i Göteborg och Jönköping samt till riksskatteverket. En del påpekanden har gjorts vilka föranlett ändringar i avtalsförslaget. Vidare har remissin- stanserna uttryckt önskemål om att vissa avtalsbestämmelser skall förklaras närmare.

Avtalet undertecknades den 18 juni 1991. Härefter har ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal upprättats inom finansdeparte- mentet.

2 Lagförslaget

Lagförslaget består dels av en huvudtext i tre paragrafer, dels en bilaga som innehåller avtalstexten. Här redovisas paragrafernas innehåll medan avtalets innehåll presenteras i avsnitt 4.

Lagen I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om avtalets tillämplighet i förhållande till annan skattelag (2 §). I 3 § föreskrivs att då en här bosatt person uppbär inkomst som enligt avtalet skall undantas från svensk skatt eller beskattas endast i Nederländerna skall sådan inkomst som enligt avtalet skall undantas från svensk skatt ellerbes kattas endast i Nederländerna skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen.

Prop. 1992/93:24 s. I artikel 24 punkt 1 d regleras frågan om skattefrihet i vissa fall då

51. ett svenskt moderbolag erhåller utdelning från ett nederländskt dotterbolag. Huvudregeln är att utdelningen är skattefri om så

Utdelningsskatte- skulle ha varit fallet om båda bolagen hade varit svenska. Sådan frihet m.m. skattebefrielse medges enligt reglerna i avtalet emellertid endast om något av fyra särskilt angivna villkor är uppfyllt t.ex. att den

vinst av vilken utdelningen betalas har, i Nederländerna eller annorstädes, underkastats en beskattning som motsvarar minst 15 % av nettovinsten beräknad i enlighet med svensk lag. Om mottagen utdelning inte uppfyller villkoren i avtalet eller enligt reglerna i SIL för skattebefrielse i Sverige C men utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstift- ning om båda bolagen hade varit svenska C skall Sverige emel- lertid från skatten på sådan utdelning avräkna ett belopp motsva- rande 10 % av utdelningens bruttobelopp (punkt d andra stycket). Denna garantiavräkning medges utöver vad som får avräknas enligt vanliga regler, dvs. för av den skattskyldige faktiskt erlagda skatter.

Garantiavräkning Den särskilda regleringen i avtalet med Nederländerna skall ses mot bakgrund av den generella schablonregel om avräkning av 10 % av utdelningens bruttobelopp som fr.o.m. den 1 januari 1992 föreskrivs i 1 § tredje stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, avräkningslagen (prop. 1990/91:107, SkU34, rskr. 312, SFS 1991:589). Denna schablonavräkning avser att kompense- ra moderbolaget för underliggande bolagsskatt som erlagts av utländskt dotterbolag i de fall då den mottagna utdelningen inte kan tas emot skattefritt i Sverige på grund av att de vinstmedel av vilken utdelningen betalas inte belastats med en utländsk skatt som varit jämförlig med vad som skulle ha tagits ut i skatt enligt svens- ka regler.

Prop. 1992/93:24 s. Vid tiden för förhandlingarna mellan Sverige och Nederländerna

52 gällde ännu inte de nya reglerna i 7 § 8 mom. sjätte stycket SIL. På grund av detta infördes den särskilda regleringen i dubbelbeskatt- ningsavtalet. Från nederländsk sida ansåg man det också angeläget att för framtiden uttryckligen ha denna särskilda reglering i avtalet.

I många svenska dubbelbeskattningsavtal C framför allt med utvecklingsländer C finns särskilda regler om garantiavräkning avseende en viss procent av en mottagen utdelnings bruttobelopp. I de flesta fall syftar dessa regler till att ge det mottagande svenska moderbolaget en rätt till avräkning med en fiktiv kupongskatt på den mottagna utdelningen då den utländska staten inte alls påfört kupongskatt eller påfört en sådant skatt med lägre belopp än vad avtalet medger. Syftet med en sådan nedsättning av kupongskattens storlek är att ge en utländsk investerare en särskild skatteförmån

för att därigenom främja investeringar. En sådan i ett dubbelbes- kattningsavtal föreskriven garantiavräkning av en fiktiv kupong- skatt kan mycket väl förenas med den nya schabloniserade garanti- avräkningen i 1 § tredje stycket avräkningslagen.

När det däremot gäller den garantiavräkning som medges enligt artikel 24 punkt 1 d andra stycket i dubbelbeskattningsavtalet med Nederländerna så syftar den till att kompensera moderbolaget för eventuell underliggande bolagsskatt som erlagts av utländskt dotterbolag. Garantiavräkningen i 1 § tredje stycket avräknings- lagen har samma syfte. För att klarlägga att sådan kompensation endast kan ifrågakomma antingen med stöd av avräkningslagen eller med stöd av dubbelbeskattningsavtalet föreslås att en ny bestämmelse, 4 §, införs i lagen om dubbelbeskattningsavtal mel- lan Sverige och Nederländerna. I denna bestämmelse föreskrivs att i fall då avräkning medges enligt 1 § tredje stycket avräkningslagen skall någon avräkning enligt artikel 24 punkt 1 d andra stycket inte medges.

RSV:s kommentar Dubbelbeskattningsavtal saknar bestämmelser om hur avtalet skall göras tillämpligt i respektive avtalsslutande stat. I Sverige inkor- poreras dubbelbeskattningsavtalen regelmässigt med svensk rätt. Så har också skett i fråga om det nederländska avtalet (se 1 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Nederländerna). När det gäller de i artikel 24 punkt 1 d andra stycket intagna bestämmelserna har emellertid i 4 § lagen om dubbelbeskattning- savtal mellan Sverige och Nederländerna tillämpligheten villkorats av att avräkning inte samtidigt medges enligt motsvarande bestäm- melse i avräkningslagen (1 § tredje stycket avräkningslagen). I propositionen om godkännande av Europaråds- och OECD-kon- ventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden m.m. (prop. 1989/90:14) har lagrådet lämnat en redogörelse för hur interna- tionella överenskommelser införlivas med svensk rätt.

Prop. 1989/90:14 s. Om bestämmelserna i en överenskommelse berör myndigheternas 133; Europaråds- eller enskildas handlande görs överenskommelsens bestämmelser och OECD-kon- tillämpliga i Sverige genom att en lag eller annan författning ventionen utfärdas genom vilken bestämmelserna i överenskommelsen inför- livas med den svenska rättsordningen till den del dessa bestäm-

melser saknar motsvarighet i eller strider mot de gällande svenska

Prop. 1989/90:14 s. rättsreglerna. När en överenskommelse skall införlivas med svensk

134 rätt, kan två olika metoder komma i fråga. Överenskommelsens bestämmelser kan sålunda införlivas med svensk rätt antingen genom s.k. transformation eller genom s.k. inkorporation. Vid transformation omarbetas de delar av den internationella överens-

kommelsen som behöver införlivas med svensk rätt till svensk författningstext. Inkorporation innebär att det i en lag eller annan författning föreskrivs att konventionens bestämmelser direkt gäller i Sverige och skall tillämpas av de svenska myndigheterna.

När konventionsbestämmelser överförs till svensk text har i praxis använts både transformationsmetoden och inkorporationsmetoden. Den förra metoden kan alltid användas, medan den senare metoden i princip bör reserveras för sådana överenskommelser vilkas bes- tämmelser utan vidare kan tillämpas av svenska domstolar och andra myndigheter. Transformationsmetoden har vanligen använts när det har gällt konventionsbestämmelser inom civilrätten, straf- frätten eller processrätten. Inkorporationsmetoden används bl.a. i fråga om dubbelbeskattningsavtal. Numera - fr.o.m. dubbelbe- skattningsavtalet med Korea år 1982 - sker detta genom lag (se härom Xxxx-Xxxxxxxx Xxxxx i Förvaltningsrättslig tidskrift 1988 s. 169 ff).

Även om en överenskommelse har inkorporerats i svensk rätt har emellertid enstaka bestämmelser i den ibland ansetts därjämte böra transformeras till svensk lagtext (se SOU 1974:100 s. 58). När Sverige tillträdde 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik införlivades stora delar av fördraget med svensk rätt genom en inkorporationslag, lagen (1985:193) om internationell järnvägstra- fik, medan andra delar transformerades till svensk rätt i bl.a. järn- vägstrafiklagen (1988:192).

Prop. 1991/92:62 s. Enligt artikel 32 i avtalet träder avtalet i kraft den trettionde dagen

41 efter den senaste dagen då respektive regeringar skriftligen med- delat varandra att erforderliga konstitutionella åtgärder vidtagits

Avtalets ikraft- i respektive stat. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken trädande tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bes-

tämmer.

3 Skattelagstiftningen i Nederländerna

Beskattning av Fysisk person bosatt i Nederländerna beskattas där för all inkomst fysisk person oavsett varifrån den härrör. Vad som avses med "bosatt" avgörs med hänsyn till levnadsomständigheterna ("according to the cir-

cumstances"). Härvid har i praxis särskilt beaktats omständigheter såsom om personen har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande i Nederländerna, om hans familj är bosatt där eller om han i övrigt har personliga och ekonomiska förbindelser, t.ex. anställning, i Nederländerna. Gifta beskattas var och en för sin

inkomst av tjänst, rörelse och självständig yrkesutövning. Kapita- linkomster beskattas, för gifta som bor tillsammans, hos den make som har högst inkomst. Den maken beskattas även för minderårigt barns kapitalinkomster. I regel beskattas fysiska personer inte för realisationsvinster, såvida inte vinsterna är hänförliga till en rörel- se. Avdrag medges för kostnader som är nödvändiga för intäkternas förvärvande. Från inkomst av tjänst medges antingen ett schablo- navdrag eller avdrag för faktiska kostnader. Schablonavdraget uppgår till 4 % av inkomsten, dock lägst 208 Dfl och högst 1036 Dfl. Näringsidkare är berättigade till ett särskilt avdrag, som mins- kar i storlek när den beskattningsbara vinsten ökar. Alla skattskyl- diga medges ett grundavdrag på 4 660 Dfl. För en ensamstående förälder med ett eller flera oförsörjda barn under 27 år uppgår grundavdraget till 8 388 Dfl. En ensamstående förälder som arbetar utanför hemmet och har ett barn under 12 år är härutöver berättigad till ett avdrag som motsvarar 6 % av tjänsteinkomsten, dock högst 3 728 Dfl. Skattesatsen uppgår till 35,75 % för beskattningsbara inkomster upp till 42 966 Dfl, till 50 % för inkomster mellan 42 967 och 85 930 Dfl och till 60 % för inkomster däröver. För vissa tillfälliga inkomster som kan hänföras till minst 2 år tillämpas speciella skattesatser på 10 %, 20 % eller 45 %. Skatterna uppbärs huvudsakligen under beskattningsåret genom källskatter och preli- minära skatter. Utdelningar och vissa ränteinkomster är föremål för källskatt på 25 %. Personer med hemvist i Nederländerna kan avräkna källskatten mot sina förfallna inkomstskatter.

Beskattning av I Nederländerna dubbelbeskattas bolagsvinster, dvs. först beskattas bolag vinsten i bolaget och därefter beskattas vinsten hos aktieägaren när den delas ut. Utdelningar och övriga vinstöverföringar är inte

avdragsgilla från det utdelande bolagets inkomst. Ett bolag med hemvist i Nederländerna måste innehålla källskatt på utdelningen. För aktieägaren är källskatten fullt avdragsgill från inkomstskatten. Bolagsskatten kan däremot inte dras av mot inkomstskatten. Bo- lagsskatt erläggs av juridiska personer som räknas upp i "the Cor-

Prop. 1991/91:62 s. porate Income Tax Act". Handelsbolag betraktas inte som ett

42 särskilt skattesubjekt, utan bolagsmännen beskattas i regel direkt för sin andel av vinsten. Bolag som är hemmahörande i Nederlän- derna beskattas där för all inkomst oavsett varifrån den härrör. Skattefrihet föreligger dock enligt reglerna om @participation exemption@ som gäller för företag som innehar ett väsentligt aktie- innehav i ett annat företag med hemvist i Nederländerna eller utomlands för alla inkomster hänförliga till ett sådant aktieinnehav, inkl. realisationsvinster vid försäljning av aktierna. För företag med fast driftställe i Nederländerna men som inte är hemmahörande där

kan sådan skattebefrielse medges under förutsättning att vissa ytterligare krav är uppfyllda. I likhet med vad som gäller för fysisk person finns inte heller beträffande bolag någon definition av uttrycket @hemmahörande@ i nederländsk lagstiftning, utan begrep- pet bestäms allt efter omständigheterna. Bolag som är bildade enligt nederländsk lag anses dock alltid hemmahörande i Nederlän- derna. Andra omständigheter av betydelse är sätet och platsen för den verkliga ledningen. Källskatt utgår på utdelningar som lämnas från ett företag hemmahörande i Nederländerna till ett företag med eller utan hemvist där. Källskatten uppgår till 25 % och får avräk- nas mot inkomstskatten för företag hemmahörande i Nederländer- na. På ränteinkomster och på royalty utgår i regel ingen källskatt. Om ett nederländskt bolag innehar minst 99 % av andelarna i ett annat nederländskt bolag kan dessa bolag ansöka om att bli behand- lade som en enhet i beskattningshänseende, vilket bl.a. innebär att endast en gemensam deklaration måste lämnas. Bolagsskatten är degressiv och uppgår till 40 % på beskattningsbara inkomster upp till 250 000 Dfl och till 35 % på inkomster däröver.

Ej bosatt fysisk Fysiska personer som inte är bosatta i Nederländerna är föremål person för en särskild inkomstskatt (non-resident income tax) för vissa in- komster som härrör från Nederländerna. Sådana inkomster är t.ex.

vinster som är hänförliga till ett fast driftställe i Nederländerna, inkomst av tjänst som förvärvats genom verksamhet i Nederlän- derna, inkomst av fast egendom belägen i Nederländerna, del av vinst i ett företag (handelsbolag) vars ledning finns i Nederländerna och periodiska utbetalningar från staten m.fl. Som regel är personer utan hemvist i Nederländerna inte berättigade till de särskilda personliga avdragen. Däremot är de berättigade till grundavdraget. Fysiska personer som inte är bosatta i Nederländerna beskattas i princip med 25 % på de första 42 966 Dfl. För inkomster mellan 42 967 och 85 930 Dfl är skattesatsen 50 % och för inkomster

däröver 60 %.

Utländska företag Utländska företag som inte är hemmahörande i Nederländerna är bl.a. skattskyldiga där för inkomst hänförlig till ett fast driftställe i Nederländerna, inkomst av fast egendom belägen i Nederländer- na, inkomst och realisationsvinst hänförlig till exploatering av na- turtillgångar belägna i Nederländerna och del av vinst i ett företag med ledning i Nederländerna. För utländska företag gäller samma

skattesatser som för nederländska företag. På överföring av vinst hänförlig till ett fast driftställe i Nederländerna utgår inte någon källskatt.

Förmögenhetsbe- Fysiska personer bosatta i Nederländerna är skattskyldiga för all skattningen förmögenhet oavsett var tillgången är belägen. För personer som Prop. inte är bosatta utgår förmögenhetsskatt på vissa tillgångar i Ned-

1991/92:62 s. 43 xxxxxxxxxx, x.ex. fast egendom belägen i Nederländerna och till- gångar belägna i Nederländerna som är att hänföra till ett fast driftställe. Makars förmögenhet beskattas hos den make som har den högsta inkomsten. Barn beskattas själva för sin förmögenhet. Skattesatsen för förmögenhet uppgår till 0,8 %. Om den skattskyl- diges inkomstskatt och förmögenhetsskatt överstiger 80 % av hans beskattningsbara inkomst, kan det överskjutande skattebeloppet återbetalas efter ansökan. Ett förslag att procentsatsen skall sänkas till 75 % föreligger.

4 Avtalets innehåll

OECD:s modellav- Avtalet är utformat i nära överensstämmelse med de bestämmelser tal förebild som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal

("Model Double Taxation Convention on Income and on Capital", 1977). Vissa förändringar har gjorts i förhållande till det nu gällan- de avtalet. Den viktigaste ändringen gäller bolags skattefrihet för mottagen utdelning. Vidare har nya regler gällande verksamhet utanför kusten införts. En femårsregel beträffande realisationsvins- ter vid försäljning efter utflyttning av aktier etc. har också introdu- cerats.

4.1 Avtalets tillämpningsområde

Prop. 1968:133 I art. 1 och 2 anges de personer och de skatter på vilka avtalet skall

s. 40 tillämpas. Avtalet får tillämpning på personer som har skatterätt- slig hemvist i Sverige eller i Nederländerna eller i båda staterna.

RSV:s kommentar Enligt denna bestämmelse skall avtalet tillämpas på "personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna". För att rätt förstå denna bestämmelse måste man se till dels den i artikel 4 punkt 1 intagna definitionen av uttrycket "per- son med hemvist", dels den i artikel 3 intagna definitionen av uttrycket "person". Sammantaget innebär dessa bestämmelser att avtalet endast är tillämpligt på fysiska personer samt bolag etc. som enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är

oinskränkt skattskyldiga där p.g.a. hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet [se RÅ 1987 not 309 och RÅ 1987 ref. 97 och jfr prop. 1991/92:11 s. 36f (skatteavta- let med Barbados)]. Enbart det förhållandet att en person är skattskyldig i en avtalsslutande stat för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där är således inte tillräckligt för att personen i fråga skall omfattas av avtalet. Exempelvis har en person inte hemvist i Sverige enbart av den anledningen att han skall erlägga kupongskatt för uppburen utdelning eller statlig fastighetsskatt för här i riket belägen fastighet.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 2 upptar de skatter på vilka avtalet är tillämpligt och över-

43 ensstämmer i princip med art. 2 i det gamla avtalet. Uttrycket "skatter på ett företags totala löneutbetalningar", som i det gamla

Skatter som avtalet finns i punkt 2, har uteslutits för att tydligare klargöra att omfattas svenska socialavgifter inte omfattas av avtalet. På svensk sida har ersättningsskatten och utskiftningsskatten som numera avskaffats

ej medtagits i uppräkningen i punkt 3, medan fastighetsskatten tillkommit.

RSV:s kommentar Enligt punkt 4 gäller att avtalet skall tillämpas på alla skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter avtalets underteck- nande påförs vid sidan av eller i stället för de i punkt 3 uppräknade skatterna. När det gäller skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt sägs i prop. 1990/91:54 s. 288 att denna inte är av sådant slag att den omfattas av dubbelbeskattningsavtalen.

Prop. 1991/92:62 s. 4.2 Definitioner m.m. 43

Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i Allmänna defini- avtalet. Definitioner förekommer även i andra artiklar i avtalet. tioner Sålunda definieras t.ex. uttrycken "fast driftställe" i art. 5, "ut- delning" i art. 10, "ränta" i art. 11 och "royalty" i art. 12. I det nya

avtalet har i överensstämmelse med OECDs modellavtal införts en definition av uttrycket "internationell trafik". Av protokollet (punkt II) framgår att transport av utrustning eller personal mellan en avtalsslutande stat och en plats där verksamhet bedrivs utanför denna stats kust eller mellan sådana platser inte är att anse som internationell trafik, utan skall betraktas som transporter mellan platser inom den staten. Punkt I av protokollet innehåller ett förtyd- ligande av definitionen "Nederländerna".

RSV:s kommentar För förståelsen av de i punkt 1 f definierade uttrycken @företag i en avtalsslutande stat@ och @företag i annan avtalsslutande stat@ är RÅ 1991 not 228 av intresse. I detta avgörande sägs nämligen

att uttrycket @ett företag@ innefattar fysisk eller juridisk person som bedriver rörelse. Detta innebär att om en fysisk person med hem- vist i Sverige bedriver rörelse i Nederländerna så är denna fysiska person vid tillämpningen av avtalet att anse som @ett företag i Sverige@.

Prop. 1992/93:177 När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och då bl.a. den

s. 51; skatteavtalet i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen får jag hänvisa till vad som med Estland anförts i propositionen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 ff., se även Riksskatte-

Tolkning av avtal verkets Handledning för internationell beskattning och Sveriges bidrag till IFA-kongressen i Florens i oktober 1993, jfr även avsnitt 4.5.3). Här skall endast framhållas att Wienkonventionen om trak- taträtten tar sikte på att vid tvist mellan parterna om avtalets inne- börd tolka parternas, dvs. staternas, avsikt med en bestämmelse i ett visst avtal och inte - beträffande dubbelbeskattningsavtal - att reglera förhållandet mellan skattskyldiga och staten. Dubbelbe- skattningsavtalen skall i princip tolkas som annan svensk skatte- lagstiftning, dvs. enligt sin ordalydelse och med stöd av offentliga förarbeten.

Hemvistreglerna Art. 4 innehåller regler för var en person skall anses ha hemvist i

Prop. 1991/92:62 s. avtalets mening. Dessa regler har således inte betydelse för var en

44 person skall anses vara bosatt enligt interna skatteförfattningar utan avser endast att reglera frågan om hemvist vid tillämpning av avtalet. Däremot inverkar reglerna i de avtalsslutande staternas interna rätt på avtalets hemvistbegrepp, eftersom frågan om var en fysisk eller juridisk person vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hemvist i första hand avgörs med ledning av lagstiftningen i resp. stat. Artikeln har utformats i överensstämmelse med det gamla avtalet och med OECDs modellavtal. Hemvistdefinitionen medför att svenska handelsbolag i princip inte omfattas av avtalet, trots att sådana bolag omfattas av bolagsdefinitionen i art. 3. Detta förhållande beror på att svenska handelsbolag inte är egna skattesubjekt enligt svensk skatterättslig lagstiftning och därför inte kan anses ha hemvist i Sverige vid tillämpning av ett avtal som innehåller en hemvistdefinition i enlighet med art. 4 punkt 1 i OECDs modellavtal. Bestämmelsen i art. 4 § 4 i det gamla avtalet gällande bl.a. diplomaters hemvist återfinns i det nya avtalet i art.

30 punkt 2. Vidare har i protokollet (punkt III) införts en bestämmelse som stadgar att en person som bor ombord på ett skepp utan att ha någon verklig bostad i någon av de avtalsslutande staterna skall anses ha hemvist i den avtalsslutande stat i vilken skeppet har sin hemmahamn.

RSV:s kommentar De i avtalet intagna hemvistreglerna har inte någon som helst betydelse för var en person i skattehänseende skall anses vara bosatt enligt intern svensk rätt. Såsom också framgår av punkt 1

-@vid tillämpningen av detta avtal åsyftar@ - reglerar artikel 4 endast frågan om var en person skall anses ha sin hemvist vid tillämpningen av avtalet. Avtalets hemvistregler saknar således betydelse exempelvis då det gäller att avgöra huruvida kupongskatt skall tas ut på utdelning eller om utdelningen skall beskattas i enlighet med bestämmelserna i SIL. Däremot inverkar bestäm- melserna i de avtalsslutande staternas interna rätt på avtalets hemvistregler. Detta sammanhänger med att frågan om var en fysisk eller juridisk person vid tillämpning av avtalet skall anses ha sin hemvist i första hand skall avgöras med ledning av den interna lagstiftningen i respektive stat (jfr t.ex. prop. 1991/92:11 s. 37).

Prop. 1991/92:62 s. Art. 5 definierar uttrycket "fast driftställe" i avtalet. Definitionen

44 är av avgörande betydelse för beskattningen av inkomst av rörelse (art. 7) och har även betydelse för tillämpningen av den s.k. 183-

Fast driftställe dagarsregeln i art. 15 punkt 2. Definitionen överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i det gamla avtalet och i OECDs modellavtal.

RSV:s kommentar Punkt 2 innehåller en uppräkning - på intet sätt uttömmande - av exempel som vart och ett kan utgöra fast driftställe. Dessa exempel måste emellertid ses mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1 av uttrycket @fast driftställe@. De väsentliga kännetecknen på fast driftställe är att det finns en plats för affärsverksamhet, att denna plats är stadigvarande samt att företaget bedriver rörelse från denna plats. För att t.ex. en filial skall anses som fast drift- ställe måste alltså de i punkt 1 uppställda villkoren vara uppfyllda.

Prop. 1991/92:62 s. 4.3 Avtalets beskattningsregler 44

Art. 6-22 innehåller regler om fördelning av beskattningsrätten till Beskattnings- olika inkomster och förmögenhetstillgångar. Avtalets uppdelning reglerna i olika inkomster har endast betydelse för tillämpningen av avtalet och således inte vid bestämmandet av till vilket inkomstslag eller

till vilken förvärvskälla inkomsten skall hänföras enligt svensk skatterätt. I de fall en inkomst eller förmögenhetstillgång "får beskattas" i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6-22 innebär detta inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten eller förmögenhetstillgången i fråga. Beskattning får C om inget annat är föreskrivet i annan bestämmelse i avtalet C ske

även i den andra staten om så kan ske enligt dess interna beskatt- ningsregler, men denna stat måste i så fall undanröja den dubbel- beskattning som därvid uppkommer.

Fast egendom Art. 6 innehåller bestämmelser om beskattning av inkomst av fast egendom. Artikeln överensstämmer med det gamla avtalet och med OECDs modellavtal med den skillnaden att definitionen av "fast egendom" inkluderar även byggnader.

RSV:s kommentar Som framgår av punkt 1 är bestämmelserna i denna artikel endast tillämpliga då den fasta egendomen är belägen i en avtalsslutande stat och ägaren har hemvist i den andra avtalsslutande staten. Om den fasta egendomen är belägen i den stat där ägaren har hemvist eller i tredje stat är inte denna artikel utan artikel 22 (annan inkomst) tillämplig.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 7 reglerar beskattningen av rörelseinkomst. Med undantag för

44 att bestämmelserna i § 4 i det gamla avtalet har uteslutits och att en ny protokollspunkt har tillkommit är artikeln utformad enligt det

Inkomst av rörelse gamla avtalet och även enligt OECDs modellavtal. Inkomst av rörelse som ett företag i en stat bedriver i den andra staten får

Prop. 1991/92:62 s. beskattas i sistnämnda stat endast om rörelsen bedrivs från fast

45 driftställe där. I sådant fall är kostnader som är hänförliga till driftstället avdragsgilla i den stat där driftstället finns, oavsett i vilket land kostnaderna uppkommit. § 4 i det gamla avtalet, som medger att ett fast driftställes inkomst bestäms på grundval av en fördelning av hela företagets inkomst på dess olika delar, kan varken tillämpas av Sverige eller Nederländerna, eftersom möjlig- het att taxera ett fast driftställe på sådant sätt inte föreligger enligt ländernas interna rätt. Enligt punkt V i protokollet skall beträffande art. 7 punkterna 1 och 2 vinsten från det fasta driftstället inte bes- tämmas på basis av den totala summan som mottagits av företaget utan endast på basis av den ersättning som är hänförlig till det fasta driftställets faktiska verksamhet.

RSV:s kommentar Begreppet @inkomst av rörelse@ i denna artikel överensstämmer inte med begreppet @inkomst av näringsverksamhet@ i intern rätt. Som framgår av punkt 6 är inte denna artikel tillämplig på inkom- ster som behandlas särskilt i andra artiklar. Om t.ex. ett svenskt AB erhåller utdelning, ränta, royalty eller reavinst från Nederlän- derna är inte denna artikel tillämplig på dessa inkomster. Vid beskattningen i Sverige utgör dock dessa inkomster inkomst av näringsverksamhet.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 8 föreskriver undantag från reglerna om rörelseinkomst i art.

45 7 när det gäller inkomst av sjöfart eller luftfart i internationell trafik. Liksom tidigare gäller att sådan inkomst endast beskattas

Sjöfart och luftfart där företaget har sin verkliga ledning. Eftersom Sverige enligt intern rätt i vissa fall inte kan utnyttja denna beskattningsrätt har införts en ny bestämmelse som ger hemviststaten rätt att beskatta inkomsten om den stat där företaget har sin verkliga ledning på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta inkomsten i sin helhet (@subject to tax@). I punkt 3 har införts en särskild regel för SAS som innebär att avtalet endast reglerar beskattningen av den del av SASs inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren. Enligt punkt 4 omfattas inkomst genom uthyrning av obemannade skepp eller luftfartyg i internationell trafik av artikeln om uthyrningsin- komsten sammanhänger med inkomst som ett företag förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik.

Företag med Art. 9, som ger de avtalsslutande staterna möjlighet att ändra intressegemenskap vinstfördelning vid vissa transaktioner mellan företag med intres- segemenskap, överensstämmer i princip med OECDs modellavtal.

I punkt 1 andra stycket har på initiativ från Nederländerna införts en bestämmelse enligt vilken det förhållandet att företag med intressegemenskap har ingått ett avtal om fördelning av kostnader avseende t.ex. forskning och utveckling inte i sig utgör skäl för att justera ett företags räkenskaper. Bestämmelserna i punkt 1 innebär givetvis inte någon inskränkning i möjligheterna att vidta en juster- ing enligt intern svensk lagstiftning. I punkt 2 ges staterna möjlig- het att lösa den ekonomiska dubbelbeskattning som kan uppkomma inom en internationell koncern till följd av en uppjustering enligt punkt 1 av ett företags inkomst i en av staterna ("corresponding adjustment").

Utdelning Art. 10, som behandlar beskattning av utdelning, ansluter till de principer som gäller enligt OECDs modellavtal. I punkt 2 anges att utdelning inte får beskattas i källstaten om mottagaren är ett bolag som innehar minst 25 % av det utdelande bolagets kapital. I andra fall får skatten inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp. Uttrycket "utdelning" definieras i punkt 3. Häri inbegrips även "inkomst av fordringar som medför rätt till andel i vinst", vilket har sin bakgrund i att Nederländerna enligt sin interna rätt behandlar avkastning från "profit sharing bonds" som utdelning. Definitionen

Definitionen avser av "utdelning" gäller såsom brukligt endast vid tillämpning av art.

endast art. 10 10 och således inte om uttrycket förekommer i andra artiklar. Enligt punkt 4 beskattas utdelning på andel som har verkligt samband med

Prop. 1991/92:62 s. fast driftställe eller stadigvarande anordning i en stat som inkomst

46 av rörelse resp. inkomst genom självständig yrkesutövning, vilket innebär att denna stat inte behöver begränsa sin skatt på utdel- ningen. Punkt 5 återger, liksom tidigare, förbudet i OECDs modellavtal mot s.k. extra territoriell beskattning.

RSV:s kommentar Bestämmelserna i denna artikel är inte tillämpliga på utdelning från bolag med hemvist i tredje stat eller då det utdelande bolaget och mottagaren av utdelningen har hemvist i samma stat. I nu ang- ivna fall tillämpas i stället bestämmelserna i artikel 22 (annan inkomst). Inte heller är begränsningsreglerna i denna artikel tillämpliga på utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat om utdelningen är hänförlig till ett fast driftställe eller en stadigvarande anordning som det mottagande företaget har i den avtalsslutande stat där det utdelande bolaget har hemvist. Beskatt- ningen i källstaten skall i sådant fall ske i enlighet med bestäm- melserna i artikel 7 eller artikel 14. Jfr punkterna 30 och 31 i kom- mentaren till artikel 10 i OECD:s modellavtal. Observera också att artikeln inte innehåller några bestämmelser om hur beskatt- ningen i källstaten skall ske. Det står således källstaten fritt att tillämpa sin egen lagstiftning och att ta ut skatten t.ex. genom avdrag vid källan eller genom taxering. Huruvida Sverige såsom källstat skall ta ut kupongskatt på utdelning eller inkomstbeskatta den enligt SIL är således något som skall bedömas med utgångs- punkt i intern svensk lagstiftning. Avtalets hemvistregler har alltså inte någon betydelse vid denna bedömning.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 11 innehåller regler för beskattning av ränta. Enligt punkt 1

46 skall sådan inkomst beskattas endast i den stat där mottagaren har hemvist. Uttrycket "ränta" omfattar, till följd av vad som redogjorts

Ränta för ovan, inte avkastning på fordringar med rätt till andel i gäldenä- rens vinst.

RSV:s kommentar Artikel 11 behandlar endast ränta som härrör från en avtalsslutan- de stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtals- slutande staten. Artikeln är inte tillämplig i fråga om ränta som har källa i tredje stat eller på ränta från en avtalsslutande stat som betalas till en person med hemvist eller till fast driftställe i denna stat. I sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna om annan inkomst i artikel 22 eller inkomst av rörelse i artikel 7.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 12 behandlar beskattning av royalty. Sådan inkomst beskattas

46 endast i inkomsttagarens hemviststat (punkt 1), om inte den rättig- het eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har verkligt

Royalty samband med rörelse resp. självständig yrkesutövning som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomstta-

garen har i källstaten (punkt 3). I motsats till vad som tidigare gällde inkluderas inte, i enlighet med OECDs rekommendation år 1985 (@Trends in International Taxation@), ersättning för nyttjande av industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning i begrep- pet royalty. Sådan ersättning beskattas i stället som rörelseinkomst.

RSV:s kommentar Artikel 12 behandlar endast royalty som härrör från en avtalsslut- ande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten. Artikeln är således inte tillämplig i fråga om royalty som har källa i tredje stat eller på royalty från en av- talsslutande stat som betalas till en person med hemvist eller till fast driftställe i denna stat. I sådana fall tillämpas i stället be- stämmelserna om annan inkomst i artikel 22 eller inkomst av rörelse i artikel 7.

RSV:s kommentar I art. 10-12 anges - i likhet med i motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal - uttryckligen att de i artiklarna angivna

@Mottagaren har begränsningarna i källstatens beskattningsrätt endast gäller då rätt@ @mottagaren har rätt@ till den mottagna ersättningen. Detta innebär att vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall en prövning ske

huruvida mottagaren har rätt till den mottagna ersättningen. Skulle det vid denna prövning framkomma att en mellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, satts in mellan inkomsttagaren och utbetalaren och att inkomsttagaren (dvs. den som har rätt till ersättningen) inte har hemvist i den andra av- talsslutande staten gäller inte begränsningen i källstatens beskatt- ningsrätt.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 13 reglerar beskattning av realisationsvinst och överensstäm-

46 mer i princip med det gamla avtalet och med OECDs modellavtal.

Realisationsvinst Enligt punkt 1 får vinst på grund av överlåtelse av fast egendom

- fast egendom beskattas i den stat där egendomen är belägen. Vinst vid överlåtelse

- lös egendom som av lös egendom som utgör rörelsetillgång i fast driftställe eller som är rörelsetillgång är hänförlig till stadigvarande anordning för utövande av självstän- dig yrkesverksamhet får beskattas i den stat där driftstället resp.

- skepp och luft- anordningen finns (punkt 2). Realisationsvinstreglerna i punkt 3 fartyg avseende överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik har kompletterats med en "subject to tax"-

- SAS bestämmelse och med en särskild bestämmelse avseende SAS. "Subject to tax"-bestämmelsen ger företagets hemviststat beskattningsrätten i fall då vinsten i sin helhet inte kan beskattas

- annan egendom i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Vinst vid över- låtelse av annan egendom än sådan som anges i punkterna 1-3 beskattas i regel endast i överlåtarens hemviststat (punkt 4). Un- dantag från denna regel föreskrivs i punkt 5. Detta undantag är nytt

- aktier etc. i vissa i förhållande till vad som gäller enligt det gamla avtalet och skall fall ses mot bakgrund av bestämmelsen i 53 § 1 mom. a sista stycket KL. Denna bestämmelse infördes 1983 och innebär att en person

(oavsett medborgarskap), som inte är bosatt i Sverige enligt nämn- da lag, kan beskattas i Sverige för vinst vid överlåtelse av aktier och vissa andra värdepapper utfärdade av svenska företag, under förutsättning att personen vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då överlåtelsen skedde haft sitt egentli- ga bo och hemvist i Sverige eller vistats här stadigvarande. Regeln i avtalet gäller dock för svensk del endast en svensk fysisk person som flyttat till Nederländerna och därefter överlåter sina aktier etc. och som haft hemvist i Sverige under loppet av de senaste fem åren före överlåtelsen av aktierna. Förutom aktier i ett aktiebolag omfat- tas givetvis också andelar i ett handelsbolag av regeln.

RSV:s kommentar Bestämmelserna i punkt 1 - som hänvisar till artikel 6 - omfattar svenska bostadsrätter (nyttjanderätt till fast egendom; jfr RÅ 1989

- bostadsrätt ref 37).

Art. 14, som innehåller regler för beskattning av inkomst av

Prop. 1991/92:62 s. självständig yrkesutövning, överensstämmer med motsvarande

47 bestämmelser i det gällande avtalet och i OECDs modellavtal. Sådan inkomst beskattas enligt samma principer som gäller be-

Självständig träffande rörelseinkomst. "Stadigvarande anordning" har samma yrkesutövning funktion som "fast driftställe" har vid rörelsebeskattningen (se punkterna 3 och 4 av kommentaren till art. 14 i OECDs modell-

avtal).

Enskild tjänst Art. 15 behandlar beskattningen av inkomst av enskild tjänst. Artikeln följer de huvudprinciper som anges i OECDs modellavtal och som gäller enligt det gamla avtalet. Inkomsten får således i regel beskattas i den stat där arbetet utförs (punkt 1). Undantag gäller vid visst korttidsarbete enligt den s.k. 183-dagarsregeln, som tagits in i punkt 2. Till skillnad mot OECDs modellavtal och det gamla avtalet hänför sig punkt 2 a till en "tolvmånadersperiod" och inte till "beskattningsåret". Anledningen till denna avvikelse är att användningen av uttrycket "beskattningsåret" i vissa fall kan med- föra skattefrihet i källstaten under nästan ett helt år. I punkt 3, som avviker från OECDs modellavtal, föreskrivs att inkomst av arbete ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik endast skall beskattas i den anställdes hemviststat.

RSV:s kommentar Enligt punkt 5 i kommentaren till artikel 15 OECD:s modellavtal från år 1992 skall man vid beräkningen av antalet dagar i arbets- staten endast ta med de dagar som arbetstagaren i fråga rent fak- tiskt befunnit sig i arbetsstaten. Del av dag räknas som hel dag (se punkterna VII:6 och VIII:6 i protokollet). I vistelsetiden inräknas ankomstdag, avresedag och andra dagar som tillbringas i arbets- staten, inklusive lördagar och söndagar samt helgdagar, semestrar och sjukdagar. Vid beräkningen skall däremot inte mellanland- ningar eller genomresa vid transport mellan två andra länder tas med. Viss flexibilitet är godtagbar i fråga om semester som till- bringas i arbetsstaten och som normalt skall ingå. Inte heller inräknas sådana dagar som den skattskyldige tillbringar i arbetss- taten pga. akut sjukdom eller olycksfall som inträffar när han står i begrepp att återvända till bosättninglandet.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 16 föreskriver att styrelsearvoden och annan ersättning som

47 någon uppbär i egenskap av styrelseledamot, "bestuurder" eller "commissaris" får beskattas i den stat där det utbetalande bolaget

Styrelsearvoden har hemvist. Regeln, som något skiljer sig från OECDs modellavtal och det gamla avtalet, omfattar förutom styrelsearvoden även lön och olika slags engångsbetalningar som uppbärs i angiven egen- skap. I punkt VII i protokollet anges vad som avses med "bestuur- der" respektive "commissaris".

RSV:s kommentar Enligt reglerna i SINK äger Sverige beskatta styrelsearvoden som svenska bolag betalar till i utlandet bosatt styrelseledamot oavsett om denne bevistat mötet eller inte.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 17 innehåller regler om beskattning av ersättning som artister

47 och idrottsmän förvärvar i denna egenskap och överensstämmer i sak med OECDs modellavtal och såvitt avser punkt 1 även med vad

Artister och som gäller enligt det gamla avtalet. Sådan ersättning beskattas idrottsmän alltid i den stat där verksamheten bedrivs (punkt 1). Detta gäller OBS omfattar ej oavsett om inkomsttagaren är anställd eller ej. Bestämmelserna om offentlig tjänst stadigvarande anordning i art. 14 och 183-dagarsregeln i art. 15 gäller med andra ord inte beträffande sådan ersättning. Bestäm-

melserna i punkt 2, som inte finns i det gamla avtalet, har till syfte att förhindra att beskattningsregeln i punkt 1 kringgås genom bildande av s.k. artistbolag e.d.

RSV:s kommentar I utlandet bosatta artister och idrottsmän samt i utlandet hemma- hörande artistföretag och arrangörer beskattas i Sverige enligt reglerna i LSI. Beskattningsmyndighet är i dessa fall Särskilda skattekontoret i Kopparbergs län, 771 83 Ludvika.

Prop. 1991/92:62 s. Art. 18 behandlar beskattning av pension. I likhet med OECDs

47 modellavtal och det gamla avtalet beskattas pension på grund av enskild tjänst endast i den stat där pensionsmottagaren har hemvist

Pension, livränta (punkt 1). Till skillnad mot OECDs modellavtal och vad som gäller och utbetalningar enligt det gamla avtalet omfattas uttryckligen även livränta av enligt socialförsäk- denna regel. Begreppet "livränta" definieras i punkt 4 och omfattar ringslagstiftning såväl privata pensionsförsäkringar som egendomslivräntor.

Om den utbetalda ersättningen inte är av periodisk natur och utgår på grund av tidigare anställning i den andra staten eller om rätten till livränta utbytts mot ett engångsbelopp får den dock beskattas i utbetalarstaten (punkt 2). Utan hinder av första punkten får dock pensioner och andra belopp som utbetalas enligt socialförsäkring- slagstiftningen i en av staterna till en person med hemvist i den andra staten, beskattas i utbetalarstaten (punkt 3). Svensk ATP och

Prop. 1991/92:62 s. folkpension, som betalas till mottagare med hemvist i Nederländer-

48 na, får alltså beskattas i Sverige. Någon särskild reglering av beskattningen av socialförsäkringsersättning finns inte i OECDs modellavtal och inte heller i gällande avtal.

Offentlig tjänst Art. 19 reglerar beskattning av ersättning på grund av offentlig tjänst (statlig, kommunal etc.). Artikeln överensstämmer helt med

- lön etc. OECDs modellavtal, men innehåller vissa ändringar i förhållande till vad som gäller enligt det gamla avtalet. Inkomst av offentlig tjänst får i regel beskattas i den stat som betalar ut inkomsten

- pension (punkt 1 a). Motsvarande gäller enligt punkt 2 a i fråga om pension på grund av offentlig tjänst. I särskilda fall som avses i punkterna 1 b och 2 b beskattas dock ersättningen endast i inkomsttagarens hemviststat. För svensk del tar undantagen i punkt 1 b bl.a. sikte på lokalanställd personal vid svensk beskickning i utlandet. Utgår lön eller pension på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en stat, kommun etc. gäller de ovan redovi- sade bestämmelserna i art. 15, 16 och 18 (punkt 3).

Professorer och Art. 20 innehåller regler om skattelättnader för besökande pro- lärare fessorer och lärare. Bestämmelserna återfinns inte i OECDs model- lavtal, men finns i det gamla avtalet. I punkt VIII i protokollet

stadgas att sådana inkomster som avses i art. 20 punkt 1 endast skall beskattas i den stat i vilken undervisningen eller forskningen utförs om hemviststaten på grund av sin interna lagstiftning inte kan beskatta inkomsten i fråga ("subject to tax").

Studerande Art. 21 innehåller bestämmelser om att vissa ersättningar från utlandet till studerande m.fl. som vistas i en av de avtalsslutande staterna undantas från beskattning i denna stat. Artikeln motsvaras

av art. 20 i OECDs modellavtal och överensstämmer i princip med art. 23 § 1 i det gamla avtalet.

Annan inkomst Art. 22 innehåller bestämmelser om inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6-20. Enligt huvudregeln i punkt 1 skall sådan in- komst i regel beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Regeln omfattar inkomster som inte uttryckligen behandlats i föregående artiklar, t.ex. vissa slag av periodiskt understöd, in- komst från källa som inte uttryckligen nämnts tidigare samt in- komst från tredje stat. Enligt punkt 2 skall bestämmelserna i punkt 1 inte tillämpas i vissa fall då inkomsten är hänförlig till fast driftställe eller stadigvarande anordning i den andra staten.

Förmögenhet Art. 23 som behandlar förmögenhetsbeskattning överensstämmer i princip med OECDs modellavtal och med det gamla avtalet. Artikeln är emellertid endast tillämplig om allmän förmögenhets- skatt tas ut i båda staterna (protokollet punkt IX). Sådan skatt tas för närvarande ut både i Sverige och Nederländerna. Förmögenhet som utgörs av fast egendom eller av lös egendom som utgör till- gång i fast driftställe eller stadigvarande anordning får beskattas i den stat där fastigheten resp. driftstället eller anordningen finns (punkterna 1 och 2). Enligt punkt 3 får tillgångar som utgörs av skepp eller luftfartyg m.m. som används i internationell trafik beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Kan den stat där den verkliga ledningen finns enligt sin lagstiftning inte beskatta förmögenheten i sin helhet övergår beskattningsrätten

Prop. 1991/92:62 s. till företagets hemviststat. Beträffande fördelningen av beskatt-

49 ningsrätten till förmögenhet när den verkliga ledningen finns ombord på ett skepp tillämpas enligt punkt 3 bestämmelserna i art. 8 punkt 2. Övriga förmögenhetstillgångar beskattas endast i inneha- varens hemviststat (punkt 4).

4.4 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning Metodartikeln Art. 24 innehåller bestämmelser om undvikande av dubbelbeskatt-

xxxx, den x.x. xxxxxxxxxxxxx. Sverige tillämpar enligt avtalet av- räkning av skatt ("credit of tax") som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning (punkt 1 a och b). Nederländerna tillämpar där- emot enligt punkt 3 en version av undantagandemetoden ("alterna- tiv exempt") som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning (se punkt 37 av kommentaren till OECDs modellavtal). När av- räkning skall ske med stöd av avtalet skall bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) till- lämpas. Detta innebär således t.ex. att den s.k. spärrbeloppsregeln i avräkningslagen skall tillämpas. Sverige tillämpar dock exempt-

metoden på inkomst som enligt bestämmelserna i art. 18 punkt 3 och art. 19 får beskattas i Nederländerna (punkt 1 c). I fråga om sådan inkomst och inkomst som enligt art. 8 punkt 1 beskattas en- dast i Nederländerna har Sverige enligt progressionsregeln i punkt 1 e rätt att höja skatteuttaget på denna persons övriga inkomster.

Ej progressions- Sverige har tidigare i förhållande till de nordiska länderna avstått uppräkning från att utnyttja den möjlighet till progressionsuppräkning som ges i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna. Skälen

härtill var bl.a. den minskade arbetsbördan för skattemyndigheterna och den förenkling av regelsystemet som ett slopande av progres- sionsuppräkningen innebär. Dessa skäl motiverar även ett slopande av progressionsuppräkningen i förhållande till Nederländerna. En ytterligare synpunkt är att det i avtalet med Nederländerna är ett fåtal inkomster som Sverige tillämpar exempt-metoden på. Detta innebär att det bortfall av skatt som blir följden av en slopad prog- ressionsuppräkning torde vara helt försumbar ur statsfinansiell synpunkt. Något stadgande om att progressionsuppräkning skall ske återfinns därför inte i den föreslagna lagen om dubbelbeskatt-

Skattefrihet för ningsavtal mellan Sverige och Nederländerna. Utdelning från utdelning nederländskt bolag till bolag med hemvist i Sverige skall vara undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle ha varit

undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska (punkt 1 d). Enligt 7 § 8 mom lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) är utdelning från ut- ländskt bolag till svenskt moderbolag i vissa fall skattefri. Be- stämmelserna i avtalet innebär givetvis ingen inskränkning av till- lämpligheten av dessa regler utan ger möjlighet till ytterligare befrielse från skatt. Vid den översyn av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar som skall göras kan frågan om den skattemässiga behandlingen av utdelningar från utländska dotterbolag åter komma

Villkoren under prövning. För befrielse enligt avtalets bestämmelser krävs att ytterligare något av villkoren i punkterna 1) - 4) är uppfyllt. Enligt punkt 1) krävs att den bakomliggande nettovinsten beräknad enligt svenska regler har beskattats med minst 15 % antingen i

Prop. 1991/92:62 s. Nederländerna eller i en annan stat. I punkt 2) uppställs som villkor

50 att utdelningen måste bestå av inkomst eller av realisationsvinst som skulle ha varit skattefri om den hade förvärvats direkt av det svenska bolaget. Härmed avses inkomster, t.ex. utdelningar och realisationsvinster, som härrör från en tredje stat och som skulle ha varit undantagna från svensk beskattning, exempelvis genom bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och denna tredje stat, om de hade förvärvats direkt av det svenska bolaget. För skattefrihet enligt punkt 3) gäller att utdelningen måste bestå av realisationsvinst på grund av överlåtelse av aktier i ett

bolag och att tillgångarna i detta bolag skulle ha gett upphov till en realisationsvinst vid en överlåtelse som skulle ha varit undanta- gen från beskattning här om den förvärvats direkt av det svenska bolaget. Denna bestämmelse är t.ex. tilllämplig om ett svenskt bolags dotterbolag i Nederländerna (DB 1), som i sin tur äger ett nederländskt dotterbolag (DB 2), säljer aktierna i DB 2 och delar ut vinsten till det svenska bolaget under förutsättning och till den del DB 2 äger en tillgång i en tredje stat som vid försäljning resul- terat i en realisationsvinst som inte hade beskattats i Sverige om det svenska bolaget hade ägt tillgången direkt och sålt den. Slutli- gen framgår av punkt 4) att skattefrihet föreligger om huvudvillko- ret är uppfyllt och utdelningen består av realisationsvinst som härrör från avyttring av aktier i nederländska bolag som enbart innehar nederländska tillgångar. Har det avyttrade bolaget tillgång- ar i en tredje stat via ett fast driftställe eller innehar fastighet i en tredje stat eller aktier i ett bolag med hemvist i en tredje stat med- ges inte skattefrihet enligt denna punkt för den del av realisations- vinsten som är hänförlig till sådana tillgångar. Inte heller medges skattefrihet för utdelning som är hänförlig till realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett bolag vars tillgångar består av inkomst hänförlig till eller realisationsvinst från överlåtelse av sådana i punkten nämnda tillgångar. I den engelska avtalstexten används i

Uttrycket @this punkt 4) vid två tillfällen uttrycket @this company@. De avtalsslu- company@ tande parterna är helt överens om att detta vid båda tillfällena syftar på det angivna bolaget med hemvist i Nederländerna. Blir

OBS 4 § lagen utdelningen inte skattefri i Sverige fastän utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svenska regler om båda bolagen hade varit svenska medges det mottagande bolaget i stället avräkning från den svenska skatten med ett belopp motsvarande 10

% av utdelningens bruttobelopp. Av punkt X i protokollet framgår att avtalet vid tillämpningen av art. 24 punkt 1 d förutsätter att utdelningar som består av vinster som inte beskattats på grund av att tidigare eller senare års underskott kvittats mot dessa vinster, inte är diskvalificerarde från skattebefrielse i Sverige. I förtydli- gande syfte har i protokollspunkten också angivits att utdelning i första hand skall anses ha skett av vinster som kvalificerar utdel- ningen för skattefrihet i Sverige, såvida inte bolaget i fråga begär annat. Slutligen framgår att inkomster och realisationsvinster som

Avtalet trädde i förvärvats av ett bolag med hemvist i Nederländerna före ikraftträ- kraft 1992-08-12 dandet av detta avtal kan t.o.m. den 31 december 1993 utdelas med skattebefrielse i Sverige om så hade kunnat ske enligt bestämmel-

serna i det nu gällande avtalet.

Prop. 1991/92:62 s. 4.5 Övriga bestämmelser

51

Verksamhet utan- för kusten

Art. 25, som behandlar verksamhet utanför kusten, är ny i förhål- lande till det gamla avtalet och återfinns inte heller i OECDs modellavtal. Enligt punkt 1 skall bestämmelserna i artikeln till- lämpas utan hinder av övriga bestämmelser i avtalet, såvida inte verksamheten utanför kusten konstituerar ett fast driftställe enligt art. 5 eller stadigvarande anordning enligt art. 14. I punkt 2 defini- eras uttrycket "verksamhet utanför kusten". Ett företag i en av staterna som bedriver verksamhet utanför kusten i den andra staten anses, enligt punkt 3, bedriva rörelse i den andra staten från där beläget fast driftställe om verksamheten pågår minst 30 dagar under en tolvmånadersperiod. Vid beräkningen av trettiodagarspe- rioden skall verksamhet som företag i intressegemenskap bedriver i vissa fall sammanräknas (3 a). Vad som avses med intressege- menskap anges i punkt 3 b. Vid tillämpningen av punkt 3 i artikeln anses uttrycket "verksamhet utanför kusten" inte innefatta vissa i punkt 4 angivna verksamheter. Enligt punkt 5 anses person med hemvist i en avtalsslutande stat som utanför den andra statens kust bedriver verksamhet som är att hänföra till fritt yrke eller annan verksamhet av självständig natur, bedriva verksamheten från en stadigvarande anordning i den andra staten om denna verksamhet pågår under en sammanhängande tidrymd av minst 30 dagar. I punkt 6 stadgas att lön och annan ersättning som person med hemvist i en av staterna förvärvar på grund av anställning som har samband med sådan verksamhet utanför kusten som bedrivs från fast driftställe i den andra staten får, till den del som arbetet utförs utanför kusten, beskattas i denna andra stat. Slutligen anges i punkt 7 att Nederländerna skall undvika dubbelbeskattning med avseende på i artikeln behandlade inkomster genom att medge nedsättning av sin skatt.

Förbud mot Art. 26 innehåller i likhet med det gamla avtalet och OECDs mo- diskriminering dellavtal bestämmelser om förbud mot diskriminering vid beskatt- ningen. I punkt 5 finns vissa specialbestämmelser beträffande

avgifter som betalas av eller för en fysisk person som har hemvist i en av staterna, till en pensionsplan som för beskattningsändamål erkänts i den andra staten.

Förfarandet vid Art. 27 reglerar förfarandet vid ömsesidig överenskommelse. I sak ömsesidig överens- överensstämmer bestämmelserna med motsvarande regler i OECDs kommelse modellavtal och i det gamla avtalet. Dock innehåller det nya avtalet i punkt 5 en bestämmelse om att ömsesidig överenskommelse kan

träffas av de behöriga myndigheterna om sättet för att genomföra de begränsningar som anges i artiklarna 10-12. Liknande bestäm-

xxxxxx återfinns i modellavtalet i art. 10 punkt 2 och art. 11 punkt 2.

Utbyte av upp- Art. 28 innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar i lysningar skattefrågor mellan de båda staterna. Artikeln är utformad i enlig- het med OECDs modellavtal och överensstämmer i huvudsak med

det tidigare gällande avtalet.

RSV:s kommentar Enligt 4 § lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatte- ärenden skall handräckning med annan avtalsslutande stat ske via Riksskatteverket. Enligt 3 § förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden skall vidare en svensk myndighet som vid utredning i ett svenskt skatteärende finner uppgift som kan antas beröra något skatteärende i en främmande stat snarast anmäla detta till RSV.

Handräckning vid Art. 29, som behandlar handräckning vid indrivning av skatt, indrivning överensstämmer i princip med motsvarande bestämmelser i Euro- paråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i

skatteärenden. I punkt 1 anges i vilka fall som handräckning skall

Prop. 1991/92:62 s. lämnas. Som exempel kan nämnas att såvitt avser Sverige omfattas

52 skattetillägg och förseningsavgift av denna punkt. Med verkstäl- lighetstitel som omnämns i punkt 3 avses bl.a. för svenskt vidkommande restlängd. Enligt punkt 13 kan riksskatteverket (RSV) genom överenskommelse med behörig myndighet i Ned- erländerna föreskriva regler beträffande minsta belopp på skatte- fordringar som en framställning om handräckning får avse.

Diplomater m.fl. Art. 30 innehåller vissa regler om den skattemässiga behandlingen av personer som tillhör diplomatiska beskickningar, konsulat m.m.

Territoriell Art. 31 innehåller regler om att avtalet kan överenskommas att utvidgning omfatta en av eller båda staterna Aruba och Nederländska Antil- lerna under förutsättning att staten i fråga tar ut skatter av i hu-

vudsak likartat slag som de på vilka avtalet tillämpas.

Ikraftträdande Art. 32 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den senaste dagen då re- spektive regeringar skriftligen meddelat varandra att erforderliga konstitutionella åtgärder vidtagits i respektive stat. Avtalets be- stämmelser skall därefter tillämpas på beskattningsår eller perioder

Trädde i kraft som börjar den 1 januari året närmast efter det kalenderår då avtalet

1992-08-12 träder i kraft eller senare.

Upphörande Art. 33 reglerar avtalets upphörande. Avtalet kan sägas upp efter fem år, räknat från dagen för ikraftträdandet.