NORDEA BANK AB (publ) NORDEA BANK FINLAND Abp

TILLÄGGSPROSPEKT NR. 4 MED FI DIARIENUMMER 14-1616 DATERAT DEN 25 FEBRUARI 2014 TILL GRUNDPROSPEKT DATERAT DEN 12 JUNI 2013




NORDEA BANK AB (publ) NORDEA BANK FINLAND Abp

Tillägg till Grundprospekt avseende Emissionsprogram för Warranter och Certifikat


Detta tillägg (”Tilläggsprospektet”) utgör ett tillägg till och ska läsas tillsammans med, Grundprospektet daterat den 12 juni 2013 samt tidigare godkända tilläggsprospekt avseende Nordea Bank AB:s (publ) (”NBAB”) och Nordea Bank Finland Abp:s (”NBF”) Emissionsprogram för Warranter och Certifikat (”Grundprospektet”) (med Finansinspektionens diarienummer 13-5811) och har godkänts och registrerats av Finansinspektionen och är upprättad i enlighet med 2 kap. 34§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.


Tilläggsprospektet upprättas då NBAB har publicerat Bokslutskommuniké för 2013 (som finns att tillgå på Nordeas hemsida, (xxx.xxxxxx.xxx).


De definitioner som används i Grundprospektet är tillämpliga även i detta Tilläggsprospekt. För det fall det föreligger diskrepans mellan detta Tilläggsprospekt och Grundprospektet eller andra dokument som införlivats genom hänvisning i Grundprospektet skall Tilläggsprospektet äga företräde.


Investerare som innan publiceringen av detta Tilläggsprospekt har gjort en anmälan om eller på annat sätt samtyckt till köp eller teckning av överlåtbara värdepapper som omfattas av Grundprospektet har rätt att återkalla sin anmälan eller sitt samtycke till köp eller teckning av överlåtbara värdepapper, i enlighet med 2 kap. 34§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, inom två arbetsdagar från offentliggörandet av detta Tilläggsprospekt, innebärande att sista dag för återkallelse är innan slutet av arbetsdagen den 27 februari 2014.


ÄNDRINGAR TILL GRUNDPROSPEKTET


NBAB:s Bokslutskommuniké 2013


NBAB har den 29 januari 2014 publicerat sin fjärde kvartalsrapport och Bokslutskommuniké för 2013 (”NBAB:s Fjärde Kvartalsrapport 2013”). NBAB:s Fjärde Kvartalsrapport 2013 är en icke-reviderad, konsoliderad delårsrapport. Den icke-reviderade, konsoliderade resultaträkningen, balansräkningen, rapporten över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalysen och relaterade noter från NBAB:s Fjärde Kvartalsrappport 2013 framgår av Bilaga 1 och denna bilaga utgör en del av detta Tilläggsprospekt och Grundprospektet. På sidorna 175-177 i Grundprospektet så infogas Bilaga 1 under avsnittet ”FINANSIELL INFORMATION, NORDEA BANK AB (publ).


På sidan 170 i Grundprospektet förs följande in under avsnittet ”NBAB:s utveckling under senare tid”.

”Påskyndande av effektivitetsprogram


Under det fjärde kvartalet av 2013 så har Nordeakoncernen påskyndat effektivitetsprogrammet. Nordeakoncernen har höjt effektivitets-målet från 450 miljoner euro till 900 miljoner euro att uppnås under perioden 2013 till 2015.


Kapitalposition


Under 2013 steg kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2,5 med 180 punkter till 14,9 procent. Under fjärde kvartalet erhölls godkännande att använda grundläggande intern riskklassificering i den ryska verksamheten, vilket förbättrade kärnprimärkapitalrelationen med 20 punkter. Den 14 januari 2014 erhölls godkännande att använda avancerad intern riskklassificering för nordiska företagslån, vilket kommer att förbättra kärnprimärkapitalrelationen med 70 punkter. Vid årskiftet 2013/2014 uppgick kärnkapitalrelationen (enligt Basel 3), proforma, efter fullständig implementering av kapitaltäckningsreglerna till 14,6 procent. Under 2013 utökades kapitalbasen med ytterligare 0,8 miljarder euro.


Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation


I allt väsentligt är redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen oförändrade jämfört med årsredovisningen 2012, med undantag för förändringen i redovisningsgrunden för aktuariella vinster/förluster från förmånsbestämda pensionsplaner som infördes under första kvartalet, presentationen av avvecklad verksamhet från andra kvartalet och den förändrade presentationen av obligationer med framtida start från fjärde kvartalet.”


UPPDATERING AV SAMMANFATTNINGEN TILL GRUNDPROSPEKTET


Sammanfattningen av Grundprospektet är uppdaterad i enlighet med Bilaga 2 till detta Tilläggsprospekt. Fotnoter utvisar tillägg och eller ändringar i sammanfattningen.

Bilaga 1


Nordea Bank AB (publ)


1. Oreviderad och konsoliderad resultaträkning per den 31 december 2013 Sidan 4


2. Oreviderad och konsoliderad balansräkning per den 31 december 2013 Sidan 5


3. Oreviderad och konsoliderad rapport över förändringar i eget kapital per den 31 december 2013

Sidan 6


4. Oreviderad och konsoliderad kassaflödesanalys i sammandrag – total verksamhet per den 31 december 2013

Sidan 9


5. Noter till redovisningen Sidorna 10-28


6. Oreviderad resultaträkning per den 31 december 2013 Sidan 29


7. Oreviderad balansräkning per den 31 december 2013 Sidan 30


8. Noter till redovisningen Sidan 31

Resultaträkning




Kv 4

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

Not

2013

2012

2013

2012

Rörelseintäkter






Ränteintäkter


2 731

2 923

10 604

11 939

Räntekostnader


-1 341

-1 541

-5 079

-6 376

Räntenetto


1 390

1 382

5 525

5 563

Avgifts- och provisionsintäkter


949

877

3 574

3 258

Avgifts- och provisionskostnader


-246

-195

-932

-790

Avgifts- och provisionsnetto

3

703

682

2 642

2 468

Nettoresultat av poster till verkligt värde

4

333

442

1 539

1 774

Andelar i intresseföretags resultat


21

33

79

93

Övriga rörelseintäkter


22

31

106

100

Summa rörelseintäkter


2 469

2 570

9 891

9 998

Rörelsekostnader






Allmänna administrationskostnader:






Personalkostnader


-739

-749

-2 978

-2 989

Övriga kostnader

5

-480

-458

-1 835

-1 808

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar


-64

-88

-227

-267

Summa rörelsekostnader


-1 283

-1 295

-5 040

-5 064

Resultat före kreditförluster


1 186

1 275

4 851

4 934

Kreditförluster, netto

6

-180

-241

-735

-895

Rörelseresultat


1 006

1 034

4 116

4 039

Skatt


-246

-215

-1 009

-970

Periodens resultat från kvarvarande verksamheter


760

819

3 107

3 069

Periodens resultat från avvecklade verksamheter, efter skatt

14

13

23

9

57

Periodens resultat


773

842

3 116

3 126

Hänförligt till:






Aktieägare i Nordea Bank AB (publ)


773

840

3 116

3 119

Minoritetsintressen


-

2

-

7

Summa


773

842

3 116

3 126

Resultat per aktie före utspädning, euro - total verksamhet


0,19

0,21

0,77

0,78

Resultat per aktie efter utspädning, euro - total verksamhet


0,19

0,21

0,77

0,78

Rapport över totalresultat


Kv 4


Kv 4


Jan-dec


Jan-dec

Mn euro

2013

2012

2013

2012

Periodens resultat

773

842

3 116

3 126

Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen





Valutakursdifferenser under perioden

-285

39

-999

409

Säkring av nettotillgångar i utländska koncernföretag:





Värdeförändringar under perioden

115

21

464

-254

Skatt på värdeförändringar under perioden

-25

-27

-102

45

Placeringar tillgängliga för försäljning:1






Värdeförändringar under perioden

-8

-3

31

67

Skatt på värdeförändringar under perioden

3

1

-6

-17

Kassaflödessäkringar:






Värdeförändringar under perioden

-32

-39

-2

-188

Skatt på värdeförändringar under perioden

7

11

-1

50

Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen

Förmånsbestämda pensionsplaner:






Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

56

362

155

362

Skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner

-16

-87

-39

-87

Övrigt totalresultat, netto efter skatt

-185

278

-499

387

Totalresultat

588

1 120

2 617

3 513

Hänförligt till:





Aktieägare i Nordea Bank AB (publ)

588

1 118

2 617

3 506

Minoritetsintressen

-

2

-

7

Summa

588

1 120

2 617

3 513

1Resultat från omvärderingar relaterade till säkrade risker i verkligt värde säkringar redovisas direkt i resultaträkningen.


Balansräkning




31 dec

31 dec

Mn euro

Not

2013

2012

Tillgångar




Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker


33 529

36 060

Utlåning till centralbanker

7

11 769

8 005

Utlåning till kreditinstitut

7

10 743

10 569

Utlåning till allmänheten

7

342 451

346 251

Räntebärande värdepapper


87 314

86 626

Pantsatta finansiella instrument


9 575

7 970

Aktier och andelar


33 271

28 128

Derivatinstrument

12

70 992

118 789

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i

säkringsportföljer



203


-711

Aktier och andelar i intresseföretag


630

585

Immateriella tillgångar


3 246

3 425

Materiella tillgångar


431

474

Förvaltningsfastigheter


3 524

3 408

Uppskjutna skattefordringar


62

266

Skattefordringar


31

78

Pensionstillgångar


321

142

Övriga tillgångar


11 064

15 554

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter


2 383

2 559

Tillgångar som innehas för försäljning

14

8 895

-

Summa tillgångar


630 434

668 178

varav tillgångar för vilka kund bär risken


24 912

20 361

Skulder




Skulder till kreditinstitut


59 090

55 426

In- och upplåning från allmänheten


200 743

200 678

Skulder till försäkringstagare


47 226

45 320

Emitterade värdepapper


185 602

183 908

Derivatinstrument

12

65 924

114 203

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i

säkringsportföljer



1 734


1 940

Skatteskulder


303

391

Övriga skulder


24 737

24 773

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter


3 677

3 903

Uppskjutna skatteskulder


935

976

Avsättningar


177

389

Pensionsförpliktelser


334

469

Efterställda skulder


6 545

7 797

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning

14

4 198

-

Summa skulder


601 225

640 173

Eget kapital




Minoritetsintressen


2

5

Aktiekapital


4 050

4 050

Överkursfond


1 080

1 080

Övriga reserver


-159

340

Balanserade vinstmedel


24 236

22 530

Summa eget kapital


29 209

28 005

Summa skulder och eget kapital


630 434

668 178

För egna skulder ställda säkerheter


174 418

159 924

Övriga ställda säkerheter


7 467

10 344

Ansvarsförbindelser


20 870

21 157

Kreditlöften1


78 332

84 914

Övriga åtaganden


1 267

1 294

1 Inklusive outnyttjad del av beviljad räkningskredit om 44 053 mn euro (31

dec 2012: 45 796 mn euro).



Rapport över förändringar i eget kapital

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank AB (publ)

Övriga reserver:


Aktie- Överkurs-


Omräkning

utländsk Kassaflödes-

Placeringar tillgängliga

för

Förmåns- bestämda

pensions- Balanserade


Minoritets-


Summa

eget

Mn euro

kapital1

fond verksamhet

säkringar

försäljning

planer

vinstmedel Summa

intressen

kapital

Ingående balans per

1 jan 2013


4 050


1 080


24


-15


56


275


22 530


28 000


5


28 005

Totalresultat

-

-

-637

-3

25

116

3 116

2 617

-

2 617

Aktierelaterade ersättningar

-

-

-

-

-

-

17

17

-

17

Utdelning för 2012

-

-

-

-

-

-

-1 370

-1 370

-

-1 370

Köp av egna aktier2

-

-

-

-

-

-

-57

-57

-

-57

Övriga förändringar

-

-

-

-

-

-

-

-

-3

-3

Utgående balans per

31 dec 2013


4 050


1 080


-613


-18


81


391


24 236


29 207


2


29 209

Hänförligt till aktieägare i Nordea Bank AB (publ)

Övriga reserver:


Aktie- Överkurs-


Omräkning

utländsk Kassaflödes-

Placeringar tillgängliga

för

Förmåns- bestämda

pensions- Balanserade


Minoritets-


Summa

eget

Mn euro

kapital1

fond verksamhet

säkringar

försäljning

planer

vinstmedel Summa

intressen

kapital

Redovisad ingående balans


1 jan 2012

4 047

1 080

-176

123

6

-

20 954

26 034

86

26 120

Omräkning till följd av ändrade











redovisningsprinciper4

-

-

-

-

-

-

-475

-475

-

-475

Omräknad ingående balans











1 jan 2012

4 047

1 080

-176

123

6

-

20 479

25 559

86

25 645

Totalresultat

-

-

200

-138

50

275

3 119

3 506

7

3 513

Emitterade C-aktier3

3

-

-

-

-

-

-

3

-

3

Återköp av C-aktier3

-

-

-

-

-

-

-3

-3

-

-3

Aktierelaterade ersättningar

-

-

-

-

-

-

14

14

-

14

Utdelning för 2011

-

-

-

-

-

-

-1 048

-1 048

-

-1 048

Köp av egna aktier2

-

-

-

-

-

-

-31

-31

-

-31

Förändring av minoritetsintressen

-

-

-

-

-

-

-

-

-84

-84

Övriga förändringar

-

-

-

-

-

-

-

-

-4

-4

Utgående balans per











31 dec 2012

4 050

1 080

24

-15

56

275

22 530

28 000

5

28 005

1 Totalt antal registrerade aktier var 4 050 miljoner (31 dec 2012: 4 050 miljoner).

2 Hänför sig till förändring av egna aktier relaterade till det långsiktiga incitamentsprogrammet, tradingportföljen och Nordeaaktier i de danska kundernas investeringsportföljer. Antalet egna aktier per den 31 dec 2013 var 31,8 miljoner (31 dec 2012: 26,9 miljoner).

3 Avser det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP). LTIP 2012 risksäkrades genom emission av 2 679 168 C-aktier. Aktierna har återköpts och konverterats till stamaktier. Totalt antal egna aktier relaterade till LTIP är 18,3 miljoner (31 dec 2012: 20,3 miljoner).

4 Avser den omarbetade IAS 19. För ytterligare information, se not 1.

Kassaflödesanalys i sammandrag - total verksamhet



Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

2013

2012

Den löpande verksamheten



Rörelseresultat

4 116

4 039

Periodens resultat från avvecklade verksamheter, efter skatt

9

57

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

4 492

3 199

Betalda inkomstskatter

-1 010

-662

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande

verksamhetens tillgångar och skulder


7 607


6 633

Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder

-1 292

13 121

Kassaflöde från den löpande verksamheten

6 315

19 754

Investeringsverksamheten



Materiella tillgångar

-120

-114

Immateriella tillgångar

-228

-175

Nettoinvesteringar i värdepapper, som hålles till förfall

930

1 047

Övriga finansiella anläggningstillgångar

-10

16

Kassaflöde från investeringsverksamheten

572

774

Finansieringsverksamheten



Nyemission

-

3

Emission/amortering av efterställda skulder

-500

906

Försäljning/återköp av egna aktier inkl. förändring i tradingportföljen

-57

-31

Utbetald utdelning

-1 370

-1 048

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-1 927

-170

Periodens kassaflöde

4 960

20 358

Likvida medel vid periodens början

42 808

22 606

Omräkningsdifferens

-2 098

-156

Likvida medel vid periodens slut

45 670

42 808

Förändring

4 960

20 358


Likvida medel


31 dec


31 dec

Följande poster ingår i likvida medel (mn euro):

2013

2012

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

33 529

36 060

Lån till centralbanker

9 313

5 938

Utlåning till kreditinstitut

2 290

810

Tillgångar som innehas för försäljning

538

-


Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel inklusive utländska sedlar och mynt. Tillgodohavanden hos centralbanker utgörs av tillgodohavanden på konton hos centralbanker och postgiron i myndighetsform, där följande förutsättningar är uppfyllda:

- centralbanken eller postgirot är hemmahörande i det land där institutet är etablerat

- tillgodohavandet kan disponeras fritt när som helst.

Utlåning till kreditinstitut betalbar vid anfordran utgörs av likvida tillgångar som inte representeras av obligationer och andra räntebärande värdepapper.

Noter till redovisningen


Not 1 Redovisningsprinciper

Nordeas koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), med tillhörande tolkningar från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRS IC), godkända av EU- kommissionen. Vidare har vissa kompletterande regler i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR) och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25, med tillägg i FFFS 2009:11, 2011:54 och

2013:2) tillämpats.


Denna delårsrapport uppfyller de krav som ställs enligt IAS 34 ”Delårsrapportering”.


Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation

I allt väsentligt är redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen oförändrade jämfört med årsredovisningen 2012, med undantag för förändringen i redovisningsgrunden för aktuariella vinster/förluster från förmånsbestämda pensionsplaner som infördes under första kvartalet, presentationen av avvecklad verksamhet från andra kvartalet och den förändrade presentationen av obligationer med framtida start från fjärde kvartalet. Dessa förändringar förklaras nedan.


Nordea började tillämpa den nya standarden IFRS 13 ”Värdering till verkligt värde” den 1 januari 2013, men detta har inte haft någon betydande inverkan på värderingen av tillgångar och skulder. De ytterligare upplysningar som enligt IFRS 13 ska lämnas varje kvartal presenteras i not 9 och

not 10.


IAS 32 ”Finansiella instrument: Klassificering” och IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar” har omarbetats vad gäller kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Nordea började tillämpa denna omarbetning den 1 januari 2013 (IAS 32 tillämpad i förtid). Omarbetningen av IAS 32 har inte haft någon inverkan och de ytterligare upplysningar som krävs enligt IFRS 7 presenteras i not 11.


IAS 19 ”Ersättningar till anställda”

Nordea började tillämpa den omarbetade standarden IAS 19 ”Ersättningar till anställda” den 1 januari 2013. En detaljerad beskrivning av dessa förändringar finns i årsredovisningen för 2012, not K1 ”Redovisningsprinciper”, avsnitt 3 ”Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats av Nordea”. Jämförelsesiffrorna i balansräkningen har justerats på motsvarande sätt och effekten beskrivs i tabellen nedan.

Jämförelsesiffrorna i resultaträkningen har inte påverkats nämnvärt och resultaträkningen har därför inte justerats. Förändringarna har inte haft någon betydande inverkan på fjärde kvartalet 2013.


31 dec 2012    1 jan 2012 Ny Tidigare Ny Tidigare

Mn euro

princip

princip

princip

princip

Pensionsförpliktelser, netto

327

47

732

102

Uppskjutna skatteskulder,





netto

710

779

694

849

Övriga reserver1

340

76

-47

-47

Balanserade vinstmedel    22 530 23 005 20 479 20 954 1 Påverkan genom “Övrigt totalresultat”. Den direkta effekten från förmåns- bestämda pensionsplaner var 275 mn euro per 31 december 2012, vilken

till viss del motverkas av valutakurseffekter på 11 mn euro under året.


Vid övergången den 1 januari 2013 uppstod en negativ inverkan på eget kapital med 211 mn euro efter särskild löneskatt och inkomstskatt (280 mn euro före inkomstskatt) och kärnprimärkapitalet minskade med 258 mn euro, inklusive en påverkan av förändringar i uppskjutna skattefordringar.


Avvecklad verksamhet och avyttringsgrupper som innehas för försäljning

Den avvecklade verksamheten består av Nordeas polska verksamhet (se not 14). Denna verksamhet klassificeras från och med andra kvartalet som avvecklad verksamhet eftersom den avser en väsentlig rörelsegren och ett geografiskt område och det bokförda värdet återvinns genom en försäljning.

Periodens resultat för den avvecklade verksamheten, inklusive omvärdering till verkligt värde efter försäljningsomkostnader, redovisas som ett belopp efter periodens resultat för den löpande verksamheten.

Jämförelsetalen har justerats.


Tillgångar och skulder hänförliga till avyttringsgruppen redovisas separat på balansräkningsraderna ”Tillgångar som innehas för försäljning” respektive ”Skulder som innehas för försäljning” från klassificeringsdagen. Jämförelsesiffrorna har inte justerats.


Obligationer med framtida start

Obligationer som förvärvas/emitteras på termin (ej avistavillkor, även kallade obligationer med framtida start, redovisades tidigare i balansräkningen som ”Räntebärande värdepapper”/”Emitterade värdepapper” tre dagar före likviddagen med en motsvarande skuld/fordran som redovisades under ”Övriga skulder”/”Övriga tillgångar”. Från fjärde kvartalet redovisas dessa obligationer i balansräkningen på likviddagen. Instrumenten redovisas fortsatt som derivat mellan affärsdagen och likviddagen.

Jämförelsesiffrorna i balansräkningen har justerats på motsvarande sätt och effekten beskrivs i tabellen nedan.

31 dec 2012


Mn euro

Ny

princip

Tidigare

princip

Räntebärande värdepapper

86 626

94 939

Övriga tillgångar

15 554

16 372

Emitterade värdepapper

183 908

184 340

Övriga skulder 24 773 33 472

Inverkan på kapitaltäckningen till följd av nya eller omarbetade IFRS- standarder

IASB har antagit två nya IFRS-standarder som kan få inverkan på kapitaltäckningen, men som ännu inte tillämpas av Nordea.


IFRS 9 ”Finansiella instrument” som omfattar klassificering och värdering (fas I) väntas inte få någon betydande inverkan på Nordeas resultat- eller balansräkning eftersom den blandade värderingsmodellen behålls. Några betydande omklassificeringar mellan verkligt värde och anskaffningsvärde eller någon betydande effekt på kapitaltäckningen förväntas inte, men detta beror naturligtvis på vilka finansiella instrument som finns upptagna i Nordeas balansräkning vid övergången och hur den slutliga standarden kommer att se ut. Förändringar kommer sannolikt att göras i standarden innan den träder i kraft.

Under fjärde kvartalet omarbetade IASB standarden IFRS 9 ”Finansiella instrument” och införde nya krav för allmän säkringsredovisning, så kallad ett-till-ett-säkring (fas 3). Den största förändringen är att standarden gör säkringsredovisningen mer anpassad till riskhanteringen.

Eftersom Nordea i allmänhet endast använder portföljsäkring bedömer Nordea att den nya tolkningen inte får någon betydande inverkan på Nordeas redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar.


Nordeas bedömning är att IFRS 10 “Koncernredovisning” inte får någon betydande inverkan på Nordeas resultaträkning eller balansräkning vid övergången. I framtiden måste Nordea eventuellt konsolidera vissa värdepappersfonder, vilket kan påverka balansräkningen och eget kapital om dessa fonder har aktier i Nordea som måste elimineras i Nordeakoncernen. Fonderna väntas inte konsolideras ur ett kapitaltäckningsperspektiv och konsolideringen skulle därmed inte få någon inverkan på kapitaltäckningen eller stora exponeringar


Valutakurser



1 euro = svenska kronor

Jan-dec

2013

Jan-dec

2012

Resultaträkning (genomsnitt)

8,6524

8,7052

Balansräkning (vid periodens slut)

8,8591

8,5820

1 euro = danska kronor



Resultaträkning (genomsnitt)

7,4579

7,4438

Balansräkning (vid periodens slut)

7,4593

7,4610

1 euro = norska kronor



Resultaträkning (genomsnitt)

7,8091

7,4758

Balansräkning (vid periodens slut)

8,3630

7,3483

1 euro = polska zloty



Resultaträkning (genomsnitt)

4,1969

4,1836

Balansräkning (vid periodens slut)

4,1543

4,0740

1 euro = ryska rubel



Resultaträkning (genomsnitt)

42,3269

39,9253

Balansräkning (vid periodens slut)

45,3246

40,3295

Not 2 Segmentrapportering


Rörelsesegment


Retail Wholesale

Group Wealth Corporate

Övriga rörelse-

Summa rörelse-


Summa

Jan-dec 2013

Banking

Banking Management

Centre

segment

segment Avstämning koncernen

Summa rörelseintäkter, mn euro

5 814

2 646

1 090

416

37

10 003

-112

9 891

- varav interna transaktioner1 , mn euro

-1 619

-295

27

1 933

-46

0

-

-

Rörelseresultat, mn euro

2 161

1 470

451

144

28

4 254

-138

4 116

Utlåning till allmänheten2, md euro

224

61

9

-

-

294

48

342

In- och upplåning från allmänheten2, md euro

110

43

11

-

-

164

37

201


Jan-dec 2012









Summa rörelseintäkter, mn euro

5 748

2 789

1 019

582

25

10 163

-165

9 998

- varav interna transaktioner1 , mn euro

-2 100

-386

32

2 562

-108

0

-

-

Rörelseresultat, mn euro

1 945

1 000

000

000

13

4 166

-127

4 039

Utlåning till allmänheten2, md euro

224

66

8

-

-

298

48

346

In- och upplåning från allmänheten2, md euro

109

46

11

-

-

166

35

201

1 IFRS 8 kräver information om intäkter från transaktioner med andra rörelsesegment. Nordea har definierat segmentinterna intäkter som interna ränteintäkter och räntekostnader relaterade till rörelsesegmentens finansiering genom internbanken inom Group Corporate Centre.

2 Volymerna inkluderas endast separata för rörelsesegment om de rapporteras separat till den högsta verkställande beslutsfattaren.



Nedbrytning av Retail Banking, Wholesale Banking och Wealth Management


Retail Banking Norden1 Jan-dec


Retail Banking Baltic countries2 Jan-dec


Retail Banking Övrigt3

Jan-dec


Retail Banking Jan-dec


2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Summa rörelseintäkter, mn euro



5 724

5 000

000

000

-81

30

5 814

5 748

- varav interna transaktioner, mn euro



-1 558

-1 968

-44

-51

-17

-81

-1 619

-2 100

Rörelseresultat, mn euro



2 266

1 972

46

57

-151

-84

2 161

1 945

Utlåning till allmänheten, md euro



217

217

7

7

-

-

224

224

In- och upplåning från allmänheten, md euro



107

106

3

3

-

-

110

109



Corporate &


Shipping,









Institutional Banking

Offshore & Oil Services

Nordea Bank Russia

Capital Markets oallokerat

Wholesale Banking Övrigt4

Wholesale Banking

Jan-dec Jan-dec Jan-dec

Jan-dec Jan-dec

Jan-dec



2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Summa rörelseintäkter, mn euro

1 637

1 000

000

000

270

233

437

540

-67

-24

2 646

2 789

- varav interna transaktioner, mn euro

-211

-318

-84

-101

-43

-52

133

124

-90

-39

-295

-386

Rörelseresultat, mn euro

975

1 099

205

74

166

120

221

298

-97

-50

1 470

1 541

Utlåning till allmänheten, md euro

41

46

13

13

7

7

-

-

-

-

61

66

In- och upplåning från allmänheten, md euro

37

39

4

5

2

2

-

-

-

-

43

46



Private Banking


Asset Management


Life & Pension oallokerat

Wealth Management Övrigt5


Wealth Management

Jan-dec Jan-dec Jan-dec Jan-dec Jan-dec


2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

2013

2012

Summa rörelseintäkter, mn euro

000

000

000

137

179

210

3

-2

1 090

1 019

- varav interna transaktioner, mn euro

20

25

0

0

1

0

6

7

27

32

Rörelseresultat, mn euro

335

270

48

35

76

103

-8

-16

451

392

Utlåning till allmänheten, md euro

9

8

-

-

-

-

-

-

9

8

In- och upplåning från allmänheten, md euro

11

11

-

-

-

-

-

-

11

11

1 Retail Banking Norden inkluderar bankverksamheten i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

2 Retail Banking Baltic countries inkluderar bankverksamheten i Estland, Lettland och Litauen.

3 Retail Banking Övrigt inkluderar supportfunktionerna Development & Projects, Distribution, Segments, Products och IT.

4 Wholesale Banking Övrigt inkluderar området International Units samt supportfunktionerna Transaction Products, Segment CIB och IT.

5 Wealth Management Övrigt inkluderar områdena Savings och supportfunktionerna, som IT.

Not 2, fortsättning


Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter


Rörelseresultat, mn euro Jan-dec


Utlåning till allmänheten, md euro 31 dec


In- och upplåning från allmänheten,

md euro 31 dec


2013

2012

2013

2012

2013

2012

Summa rörelsesegment

4 254

4 166

294

298

164

166

Koncernfunktioner1

-114

-85

-

-

-

-

Oallokerade poster

43

-28

59

40

42

31

Skillnader i redovisningsprinciper2

-67

-14

-11

8

-5

4

Total

4 116

4 039

342

346

201

201

1 Består av Group Risk Management, Group Internal Audit, Group Identity & Communications, Group Human, Resources och Executive Management.

2 Effekt från användning av budget valutakurser i segmentrapporteringen samt från att jämförelsesiffror för utlåning/upplåning omräknats i rörelsesegmente men inte i finansiella rapporter.


Värdering av rörelsesegmentens prestation

Värderingsprinciper och allokeringar mellan rörelsesegmenten följer, i enlighet med IFRS 8, den information som rapporteras till den högsta verkställande beslutsfattaren. I Nordea har Group Executive Management identifierats som den högsta verkställande beslutsfattaren. De huvudsakliga skillnaderna jämfört med sektionen "Affärsområden" i denna rapport är att information till den högsta verkställande beslutsfattaren upprättas med användande av budget valutakurser och att olika allokeringsprinciper mellan rörelsesegments har använts.


Finansiellt resultat presenteras för de huvudsakliga affärsområdena Retail Banking, Wholesale Banking och Wealth Management, med ytterligare nedbrytning på rörelsesegment, samt för rörelsesegmentet Group Corporate Centre. Övriga rörelsesegment som understiger de kvantitativa gränsvärdena i IFRS 8 inkluderas i Övriga rörelsesegment. Koncernfunktioner, elimineringar och resultat som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten visas separat som avstämningsposter.


Förändring avseende identifiering av rörelsesegment

Identifieringen av rörelsesegment har förändrats under det andra kvartalet till följd av Nordeas avyttring av sin polska verksamhet. Från och med andra kvartalet exkluderas den avyttrade verksamheten från rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren och är till följd av detta inte en del av rörelsesegmenten i not 2. Påverkan av avyttrad verksamhet återfinns i not 14. Jämförelsesiffror har omarbetats på motsvarande sätt.


Under det tredje kvartalet har det huvudsakliga affärsområdet Wealth Management blivit separerat från övriga rörelsesegment med ytterligare nedbrytning på rörelsesegment.

Not 3 Avgifts- och provisionsnetto



Kv 4

Kv 3

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

2013

2013

2012

2013

2012

Provisioner från kapitalförvaltning

273

251

231

1 000

832

Livförsäkring

101

83

90

350

285

Courtage, värdepappersemissioner och företagsfinansiering

80

66

76

296

289

Depå- och emissionstjänster

38

29

32

124

118

Inlåning

13

13

14

50

51

Summa sparande och placeringar

505

442

443

1 820

1 575

Betalningar

110

106

106

417

409

Kort

000

000

000

508

482

Summa betalningar och kort

237

237

233

925

891

Utlåning

124

130

115

510

457

Garantier och dokumentbetalningar

51

37

57

187

219

Summa låneprovisioner

175

167

172

697

676

Övriga provisionsintäkter

32

30

29

132

116

Avgifts- och provisionsintäkter

949

876

877

3 574

3 258

Sparande och placeringar

-94

-78

-61

-322

-269

Betalningar

-23

-22

-25

-90

-90

Kort

-69

-65

-63

-259

-236

Statliga garantiprogram

-33

-34

-19

-132

-89

Övriga provisionskostnader

-27

-25

-27

-129

-106

Avgifts- och provisionskostnader

-246

-224

-195

-932

-790

Avgifts- och provisionsnetto

703

652

682

2 642

2 468


Not 4 Nettoresultat av poster till verkligt värde







Kv 4

Kv 3

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

2013

2013

2012

2013

2012

Aktier och andelar samt andra aktierelaterade instrument

879

723

305

2 630

1 635

Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument

397

128

674

238

2 637

Övriga finansiella instrument

-74

36

87

90

482

Valutakursförändringar

157

206

53

876

234

Förvaltningsfastigheter

40

43

21

145

135

Förändring av försäkringstekniska avsättningar1, livförsäkring

-876

-635

-613

-1 519

-2 895

Återbäring och rabatter, livförsäkring

-216

-163

-125

-978

-546

Intäkter försäkringsrisk, livförsäkring

49

51

47

202

181

Kostnader försäkringsrisk, livförsäkring

-23

-43

-7

-145

-89

Summa

333

346

442

1 539

1 774


Varav livförsäkring







Kv 4

Kv 3

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

2013

2013

2012

2013

2012

Aktier och andelar samt andra aktierelaterade instrument

849

637

254

2 418

1 222

Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument

208

107

476

30

2 229

Övriga finansiella instrument

0

0

0

0

0

Valutakursförändringar

27

62

52

66

41

Förvaltningsfastigheter

39

44

22

144

136

Förändring av försäkringstekniska avsättningar1, livförsäkring

-876

-635

-613

-1 519

-2 895

Återbäring och rabatter, livförsäkring

-216

-163

-125

-978

-546

Intäkter försäkringsrisk, livförsäkring

49

51

47

202

181

Kostnader försäkringsrisk, livförsäkring

-23

-43

-7

-145

-89

Summa

57

60

106

218

279

1 Premieintäkter uppgår till 531 mn euro för kv 4 2013 och 2 278 mn euro för jan-dec 2013 (kv 3 2013: 537 mn euro, kv 4 2012: 754 mn euro,

jan-dec 2012: 2 601 mn euro).


Not 5 Övriga kostnader



Kv 4

Kv 3

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

2013

2013

2012

2013

2012

Informationsteknologi

-200

-167

-170

-671

-631

Marknadsföring och representation

-32

-24

-35

-116

-117

Porto-, transport-, telefon- och kontorskostnader

-44

-43

-55

-192

-220

Hyres-, lokal- och fastighetskostnader

-90

-96

-94

-373

-399

Övrigt

-114

-111

-104

-483

-441

Summa

-480

-441

-458

-1 835

-1 808


Not 6 Kreditförluster, netto







Mn euro

Kv 4

2013

Kv 3

20131

Kv 4

2012

Jan-dec

2013

Jan-dec

2012

Kreditförluster fördelade per kategori






Utlåning till kreditinstitut

1

0

0

1

-1

Utlåning till allmänheten

-173

-173

-264

-748

-901

- varav avsättningar

-288

-223

-353

-1 131

-1 392

- varav nedskrivningar

-227

-167

-235

-709

-642

- varav reserveringar

172

96

185

508

452

- varav återföringar

149

102

112

508

603

- varav återvinningar

21

19

27

76

78

Poster utanför balansräkningen

-8

2

23

12

7

Summa

-180

-171

-241

-735

-895

1 Jämförelsetalen för kv 3 2013 har omräknats.






Nyckeltal







Kv 4

Kv 3

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec


2013

2013

2012

2013

2012

Kreditförluster på årsbasis, punkter

21

20

28

21

26

- varav individuella

20

18

30

20

29

- varav gruppvisa

1

2

-2

1

-3


Not 7 Utlåning och osäkra lånefordringar





Summa




31 dec

30 sep

31 dec

Mn euro


2013

2013

2012

Lånefordringar som inte är osäkra


361 218

358 539

360 768

Osäkra lånefordringar


6 564

6 644

6 905

- reglerade


3 909

3 781

4 023

- oreglerade


2 655

2 863

2 882

Lånefordringar före reserver


000 000

000 183

367 673

Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar


-2 397

-2 457

-2 400

- reglerade


-1 372

-1 342

-1 332

- oreglerade


-1 025

-1 115

-1 068

Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar


-422

-414

-448

Reserver


-2 819

-2 871

-2 848






Lånefordringar, redovisat värde


364 963

362 312

364 825







Centralbanker och kreditinstitut


Allmänheten



31 dec

30 sep

31 dec

31 dec

30 sep

31 dec

Mn euro

2013

2013

2012

2013

2013

2012

Lånefordringar som inte är osäkra

22 515

19 124

18 578

338 703

339 415

342 190

Osäkra lånefordringar:

24

24

24

6 540

6 620

6 881

- reglerade

-

-

-

3 909

3 781

4 023

- oreglerade

24

24

24

2 631

2 839

2 858

Lånefordringar före reserver

22 539

19 148

18 602

345 243

346 035

349 071

Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar


-24


-24


-24


-2 373


-2 433


-2 376

- reglerade

-

-

-

-1 372

-1 342

-1 332

- oreglerade

-24

-24

-24

-1 001

-1 091

-1 044

Reserver för gruppvis värderade osäkra

lånefordringar


-3


-3


-4


-419


-411


-444

Reserver

-27

-27

-28

-2 792

-2 844

-2 820








Lånefordringar, redovisat värde

22 512

19 121

18 574

342 451

343 191

346 251



Reserver och avsättningar



31 dec

30 sep

31 dec

Mn euro

2013

2013

2012

Reserver för poster i balansräkningen

-2 819

-2 871

-2 848

Avsättningar för poster utanför balansräkningen

-61

-68

-84

Summa reserver och avsättningar

-2 880

-2 939

-2 932

Nyckeltal





31 dec

30 sep

31 dec


2013

2013

2012

Andel osäkra lånefordringar, brutto, punkter

178

182

188

Andel osäkra lånefordringar, netto, punkter

113

115

123

Total reserveringsgrad, punkter

77

79

77

Reserver i relation till osäkra lånefordringar, %

37

37

35

Total reserver i relation till osäkra lånefordringar, %

43

43

41

Oreglerade lånefordringar som inte är osäkra, mn euro

418

350

614

Not 8 Klassificering av finansiella instrument






Från början








värderade till





Låne-



verkligt





fordringar

Investeringar


värde via

Derivat-

Tillgäng-



och kund-

som hålles

Innehas

resultat-

instrument

ligt för


Mn euro

fordringar

till förfall

för handel

räkningen

för säkring

försäljning

Summa

Finansiella tillgångar








Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

33 529

-

-

-

-

-

33 529

Utlåning till centralbanker

11 014

-

755

-

-

-

11 769

Utlåning till kreditinstitut

4 281

-

5 851

611

-

-

10 743

Utlåning till allmänheten

250 026

-

39 159

53 266

-

-

342 451

Räntebärande värdepapper

0

5 359

35 326

18 627

-

28 002

87 314

Pantsatta finansiella instrument

-

-

9 575

-

-

-

9 575

Aktier och andelar

-

-

9 909

23 358

-

4

33 271

Derivatinstrument

-

-

69 045

-

1 947

-

70 992

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade








poster i säkringsportföljer

203

-

-

-

-

-

203

Övriga tillgångar

4 057

-

-

6 122

-

-

10 179

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

1 886

-

20

-

-

-

1 906

Summa 31 dec 2013

304 996

5 000

000 000

101 984

1 947

28 006

611 932









Summa 31 dec 2012

322 043

6 497

202 441

101 875

3 083

22 408

658 347













Från början








värderade till








verkligt








värde via

Derivat-

Övriga





Innehas

resultat-

instrument

finansiella


Mn euro



för handel

räkningen

för säkring

skulder

Summa

Finansiella skulder








Skulder till kreditinstitut



23 064

2 743

-

33 283

59 090

In- och upplåning från allmänheten



26 743

5 804

-

168 196

200 743

Skulder till försäkringstagare, finansiella avtal



-

13 737

-

-

13 737

Emitterade värdepapper



6 955

35 121

-

143 526

185 602

Derivatinstrument

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade



64 588

-

1 336

-

65 924

poster i säkringsportföljer



-

-

-

1 734

1 734

Övriga skulder



10 996

5 867

-

5 747

22 610

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter



29

427

-

1 890

2 346

Efterställda skulder



-

-

-

6 545

6 545

Summa 31 dec 2013



132 375

63 699

1 336

360 921

558 331









Summa 31 dec 2012



161 149

59 146

1 001

379 666

600 962

Not 9 Verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder

31 dec 2013


Mn euro

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Finansiella tillgångar



Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

33 529

33 529

Utlåning

365 166

365 166

Räntebärande värdepapper

87 314

87 439

Pantsatta finansiella instrument

9 575

9 575

Aktier och andelar

33 271

33 271

Derivatinstrument

70 992

70 992

Övriga tillgångar

10 179

10 179

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

1 906

1 906

Summa

611 932

612 057


Finansiella skulder



Inlåning och skuldinstrument

453 714

455 368

Skulder till försäkringstagare

13 737

13 737

Derivatinstrument

65 924

65 924

Övriga skulder

22 610

22 610

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2 346

2 346

Summa

558 331

559 985


Fastställandet av verkligt värde beskrivs i årsredovisningen för 2012, not K42 "Tillgångar och skulder till verkligt värde".

Not 10 Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i balansräkningen


Fördelning i hierarkin för verkligt värde






Värderings-



Värderings-






teknik


teknik




Instrument med noterade priser på en

aktiv marknad


Varav

baserad på observerbara

xxxxxxxxxxxx


Xxxxx

baserad på ej observerbara

xxxxxxxxxxxx


Xxxxx


31 dec 2013, mn euro

(nivå 1)

Life

(nivå 2)

Life

(nivå 3)

Life

Summa

Finansiella tillgångar1








Utlåning till centralbanker

-

-

755

-

-

-

755

Utlåning till kreditinstitut

-

-

6 462

-

-

-

6 462

Utlåning till allmänheten

-

-

92 425

-

-

-

92 425

Räntebärande värdepapper2

59 276

11 641

31 745

6 882

478

104

91 499

Aktier och andelar3

28 004

18 995

1 457

1 454

3 841

2 842

33 302

Derivatinstrument

195

128

69 361

26

1 436

-

70 992

Övriga tillgångar

-

-

6 122

-

-

-

6 122

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

-

-

20

-

-

-

20


Finansiella skulder1








Skulder till kreditinstitut

-

-

25 807

1 168

-

-

25 807

In- och upplåning från allmänheten

-

-

32 547

-

-

-

32 547

Skulder till försäkringstagare

-

-

13 737

13 737

-

-

13 737

Emitterade värdepapper

35 121

-

6 955

-

-

-

42 076

Derivatinstrument

35

-

64 490

-

1 399

-

65 924

Övriga skulder

8 939

-

7 923

-

1

-

16 863

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

-

-

456

-

-

-

456

1 Värderas regelbundet till verkligt värde vid slutet av varje rapportperiod. 2 Varav 9 544 mn euro avser balansposten Pantsatta finansiella instrument. 3 Varav 31 mn euro avser balansposten Pantsatta finansiella instrument.


Värdering av nettopositioner

Finansiella tillgångar och skulder med motsatta positioner i marknads- eller kreditrisk värderas utifrån det pris som skulle ha erhållits vid en försäljning av den nettotillgång som är exponerad för den specifika risken eller betalats vid en överlåtelse av den nettoskuld som är exponerad för den specifika risken. Ytterligare information om värderingstekniker och indata som används vid värderingen till verkligt värde finns i årsredovisningen för 2012, not K42 "Tillgångar och skulder till verkligt värde".


Överföringar mellan nivå 1 och 2

Nordea har under året överfört räntebärande värdepapper (inklusive pantsatta finansiella instrument) till ett värde av 2 893 mn euro från nivå 1 till nivå 2, och 1 092 mn euro från nivå 2 till nivå 1 i verkligt värde-hierarkin. Nordea har också överfört aktier till ett värde av EUR 966 mn euro och övriga skulder till ett värde av 1 054 mn euro från nivå 1 till nivå 2. Orsaken till överföringen från nivå 1 till nivå 2 var att instrumenten upphörde att handlas aktivt under året och verkligt värde har nu beräknats med värderingsmetoder baserade på observerbara marknadsdata. Orsaken till överföringen från nivå 2 till nivå 1 var att instrumenten handlades aktivt under året och tillförlitliga kursnoteringar fanns tillgängliga på marknaden. Överföringar mellan nivåerna anses ha skett vid rapportperiodens slut.

Not 10, forts.


Förändringar i nivå 3


1 jan


Omklassi-


Vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen under året



Köp/ Försälj- Avräkningar Överföringar Överföringar Omräknings-


31 dec

31 dec 2013, mn euro

2013

ficering Realiserade Orealiserade

emissioner

ningar

/ likvider

till nivå 3

från nivå 3

differenser

2013

Räntebärande värdepapper

1 118

-498

-10

65

105

-277

-12

-

-

-13

478

- varav Life

719

-498

-14

-2

10

-97

-1

-

-

-13

104

Aktier och andelar

3 000

000

000

62

967

-1 125

-72

2

-137

-27

3 841

- varav Life

2 210

498

251

52

808

-752

-69

2

-137

-21

2 842

Derivatinstrument (netto)

332

-

287

-300

-

-

-287

5

-

0

37

Övriga skulder

0

-

-20

0

608

-

-608

21

-

-

1

Orealiserade vinster och förluster hänför sig till de tillgångar och skulder som innehas vid rapportperiodens slut. Under perioden överförde Nordea aktier till ett värde av 137 mn euro från nivå 3 till nivå 2. Nordea överförde även övriga skulder till ett värde av 21 mn euro från nivå 2 till nivå 3. Skälet till överföringen från nivå 3 till nivå 2 var att observerbara marknadsdata blev tillgängliga. Skälet till överföringen från nivå 2 till nivå 3 var att observerbara marknadsdata inte längre fanns tillgängliga. Överföringar från en nivå till en annan anses ha skett i slutet av räkenskapsperioden. Xxxxxxx och förluster redovisade i resultaträkningen under året ingår i posten "Nettoresultat av poster till verkligt värde". Tillgångar och skulder avseende derivatinstrument redovisas netto.

Processen för värdering till verkligt värde i nivå 3

De värderingsprinciper som används i Nordea fastställs och godkänns av Group Valuation Committee (GVC). GVC utfärdar vägledande riktlinjer till affärsenheterna om hur de ska införa robusta värderingsprocesser och minimera osäkerheten i värderingen. GVC är också eskaleringsinstans.


Värderingsprocessen i Nordea utgörs av flera steg. Första steget är ta fram genomsnittliga köp- eller säljkurser vid dagens slut. De genomsnittliga kurserna fastställs antingen av front office eller erhålls från externa källor. Andra steget är kontroll, som utförs av oberoende kontrollenheter. Allra viktigast i kontrollen är den oberoende kontrollen av kurser. Här kontrolleras riktigheten i kurser och andra parametrar som används vid nuvärdesberäkningen, värderingsmodellernas lämplighet, inklusive en bedömning av om noterade priser eller värderingmodeller ska användas, samt tillförlitligheten i de antaganden och parametrar som används i justeringar till verkligt värde på portföljnivå som huvudsakligen omfattar justeringar för likviditetsrisk (skillnad mellan köp- och säljkurser), modellrisk och kreditrisk.


Kontrollen av riktigheten i kurser och andra parametrar utförs dagligen. Information från tredje man, såsom kursnoteringar och annan prisinformation från mäklare, används som referensuppgifter vid kontrollen. Jämförelseuppgifternas kvalitet bedöms regelbundet. Denna kvalitetsbedömning används i samband med mätningen av osäkerhet i värderingen.


Justeringar till verkligt värde på portföljnivå och uppskjutna dag 1-resultat från nivå 3-transaktioner beräknas och rapporteras månadsvis. Den faktiska bedömningen av instrument i verkligt värde-hierarkin utförs kontinuerligt.


Värderingsmetoder och indata som används vid värderingen till verkligt värde i nivå 3


31 dec 2013, mn euro

Verkligt värde


Värderingsmetoder


Ej observerbara indata

Intervall för verkligt

värde

Derivatinstrument





Räntederivat

141

Optionsmodell

Korrelation

Volatilitet

-7/5

Aktiederivat

-93

Optionsmodell

Korrelation

Volatilitet

-17/11




Utdelning


Valutaderivat

103

Optionsmodell

Korrelation

Volatilitet

+/-0

Kreditderivat

-129

Kreditderivatmodell

Korrelation

Återvinningsgrad

-7/9

Övrigt

15

Optionsmodell

Korrelation

Volatilitet

+/-0

Summa

37



-31/25

Värderingen av derivatinstrument bygger på ett antal antaganden och modelleringsval. För instrument som hänförts till nivå 3 leder dessa antaganden till osäkerhet i värderingen. För att ta hänsyn till detta tillämpas en rad olika modelleringsmetoder i syfte att bestämma ett osäkerhetsintervall för det redovisade verkliga värdet. De olika metoderna inriktar sig på olika aspekter av derivatens prissättning. Två vanliga komponenter i modeller för derivatvärdering är volatiliteten i underliggande riskfaktorer och korrelationen mellan dessa. Var och en av dessa beaktas genom att tillämpa olika antaganden för indata och/eller valet av modelleringsmetod. Utöver dessa gemensamma faktorer beaktas också ett antal faktorer som är specifika för tillgångsslaget, till exempel föväntad aktieutdelning, återvinningsantaganden för kreditderivat och inflationsförväntningar. Tabellen ovan visar de rimliga intervallen för verkligt värde på olika typer av nivå 3-derivat. De verkliga värdena redovisas som tillgångs- eller skuldnetto.

Not 10, forts.



31 dec 2013, mn euro

Verkligt värde

varav

Life 2


Värderingsmetoder


Aktier och andelar





Private equity-fonder

2 298

1 770

Andelsvärde1


Hedgefonder

458

178

Andelsvärde1


Kreditfonder

460

362

Andelsvärde/analytikerkonsensus1


Xxxxxx fonder

431

403

Andelsvärde/fondkurser1


Övrigt

194

129

-


Summa

3 841

2 842










Verkligt


varav

Ej

observerbara


Intervall för verkligt

31 dec 2013, mn euro

värde

Life 2

Värderingsmetoder indata

värde

Räntebärande värdepapper





Kommuner och andra offentliga organ

29

29

Diskonterade kassaflöden Kreditspread

+/-0

Hypoteks- och kreditinstitut3

359

8

Diskonterade kassaflöden Kreditspread

-20/20

Företag

82

67

Diskonterade kassaflöden Kreditspread

-4/4

Övriga

8

-

- -

-1/1

Summa

478

104


-25/25


Övriga skulder


1


-


Diskonterade kassaflöden Kreditspread


+/-0

Summa

1

-


+/-0

1 De verkliga värdena baseras på kurser och andelsvärden som erhållits från externa leverantörer/förvaltare. Dessa kurser har fastställts utifrån värde- utvecklingen i de underliggande tillgångarna. Den allra vanligaste värderingsmetoden för private equity-fonder hos leverantörer/förvaltare överensstämmer med anvisningarna International Private Equity and Venture Capital Valuation (IPEV), som utfärdats av EVCA (European Venture Capital Association).

Mindre än 15 procent av innehavet i private equity-fonder justeras/värderas internt utifrån IPEV-anvisningarna. De redovisade värdena för dessa ligger i intervallet 0 % till 100 % jämfört med de värden som erhållits från leverantörer/förvaltare.

2 Innehav i finansiella instrument utgör en stor del av livförsäkringsrörelsen, i syfte att fullgöra åtaganden i försäkringsavtal och finansiella avtal.

Vinster och förluster hänförliga till dessa instrument allokeras nästan uteslutande till försäkringstagarna och påverkar inte Nordeas eget kapital.

3 Varav 155 mn euro prissätts utifrån en kreditspread (skillnaden mellan referensräntan och LIBOR) på 1,45 procent, och en rimlig förändring av denna kreditspread skulle inte påverka det verkliga värdet med tanke på återköpsmöjligheten.

Känslighetsanalys för finansiella instrument i nivå 3

Effekten av rimliga alternativa antaganden

31 dec 2013, mn euro

Redovisat värde

Positiva

Negativa

Tillgångar

Räntebärande värdepapper


478


25


-25

- varav Life

104

4

-4

Aktier och andelar

3 841

381

-381

- varav Life

2 842

300

-300

Derivatinstrument (netto)

37

25

-31

Övriga skulder

1

0

0

Den metod som används för att beräkna känsligheten beskrivs i årsredovisningen för 2012, not K42 "Tillgångar och skulder till verkligt värde".

Uppskjutna dag 1-resultat

Mn euro Derivatinstrument (netto)

Ingående balans 1 jan 2013 24

Uppskjutna resultat från nya transaktioner 26

Redovisat i resultaträkningen under året -12

Utgående balans 31 dec 2013 38

Transaktionspriset för finansiella instrument överensstämmer i vissa fall inte med verkligt värde vid första redovisningstillfället (enligt använd värderingsmodell). Skälet är huvudsakligen att transaktionspriset inte har kunnat fastställas på en aktiv marknad. I sådana fall används värderingsmodeller för att bestämma försäljningspriset (exit price), och om betydande icke-observerbara parametrar används hänförs sådana instrument till nivå 3 och eventuella dag 1-resultat skjuts upp. Om försäljningspriset är tillgängligt på en aktiv marknad för samma instrument används detta pris. Ytterligare information finns i årsredovisningen för 2012, not K1 "Redovisningsprinciper".

Not 11 Finansiella instrument som kvittats i balansräkningen eller omfattas av nettningsavtal

Redovisade


31 dec 2013, mn euro

Redovisade finansiella tillgångar1,

brutto

brutto, som kvittats i balans- räkningen

Netto- redovisat värde i balans-

räkningen2


Finansiella instrument


Erhållna finansiella säkerheter


Erhållna kontant- säkerheter


Netto- belopp

Tillgångar








Derivatinstrument

128 855

-58 132

70 723

-56 104

-1

-5 739

8 879

Omvända återköpsavtal

45 704

-

45 704

-24 267

-21 053

-

384

Avtal om inlåning av värdepapper

4 397

-

4 397

-

-4 397

-

0

Summa

178 956

-58 132

120 824

-80 371

-25 451

-5 739

9 263



Redovisade finansiella






finansiella skulder,

Xxxxxx som inte kvittats men som omfattas

av ramavtal för nettning eller liknande avtal


Redovisade


tillgångar, brutto, som


Xxxxxx som inte kvittats men som omfattas Netto-  av ramavtal för nettning eller liknande avtal

finansiella

kvittats i

redovisat

Lämnade

Lämnade

skulder1,

balans- värde i balans-

Finansiella

finansiella

kontant-

Netto-

31 dec 2013, mn euro

brutto

räkningen

räkningen2

instrument

säkerheter

säkerheter

belopp

Skulder








Derivatinstrument

122 388

-58 132

64 256

-56 104

-

-4 586

3 566

Återköpsavtal

49 744

-

49 744

-24 267

-21 821

-

3 656

Avtal om utlåning av värdepapper

3 063

-

3 063

-

-3 063

-

0

Summa

175 195

-58 132

117 063

-80 371

-24 884

-4 586

7 222

1 Alla belopp har värderats till verkligt värde.

2 Omvända återköpsavtal och avtal om inlåning av värdepapper har i balansräkningen klassificerats som "Utlåning till centralbanker", "Utlåning till kreditinstitut" eller "Utlåning till allmänheten". Återköpsavtal och avtal om utlåning av värdepapper har i balansräkningen klassificerats som "Skulder till kreditinstitut" eller "In- och upplåning från allmänheten".

Redovisade

finansiella skulder,

Xxxxxx som inte kvittats men som omfattas

av ramavtal för nettning eller liknande avtal


31 dec 2012, mn euro

Redovisade

finansiella tillgångar1,

brutto

brutto, som kvittats i balans- räkningen

Netto-

redovisat värde i balans-

räkningen2


Finansiella instrument


Erhållna finansiella säkerheter


Erhållna kontant- säkerheter


Netto- belopp

Tillgångar








Derivatinstrument

193 979

-76 707

117 272

-99 005

-

-6 888

11 379

Omvända återköpsavtal

33 309

-

33 309

-15 288

-17 797

-

224

Avtal om inlåning av värdepapper

5 558

-

5 558

-

-5 558

-

0

Summa

232 846

-76 000

000 000

-114 293

-23 355

-6 888

11 603



Redovisade






finansiella Belopp som inte kvittats men som omfattas

tillgångar,  av ramavtal för nettning eller liknande avtal


Redovisade

brutto, som

Netto-






finansiella

kvittats i

redovisat


Lämnade

Lämnade



skulder1,

balans-

värde i balans-

Finansiella

finansiella

kontant-

Netto-

31 dec 2012, mn euro

brutto

räkningen

räkningen2

instrument

säkerheter

säkerheter

belopp

Skulder








Derivatinstrument

188 014

-76 707

111 307

-99 005

-

-7 339

4 963

Återköpsavtal

34 514

-

34 514

-15 288

-19 141

-

85

Avtal om utlåning av värdepapper

4 416

-

4 416

-

-4 416

-

0

Summa 226 944 -76 707

150 237

-114 293

-23 557

-7 339

5 048

1 Alla belopp har värderats till verkligt värde.

2 Omvända återköpsavtal och avtal om inlåning av värdepapper har i balansräkningen klassificerats som "Utlåning till centralbanker", "Utlåning till kreditinstitut" eller "Utlåning till allmänheten". Återköpsavtal och avtal om utlåning av värdepapper har i balansräkningen klassificerats som

"Skulder till kreditinstitut" eller "In- och upplåning från allmänheten".


Rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal

Finansiella instrument bruttoredovisas i balansräkningen med det innebär inte att dessa instrument inte omfattas av ramavtal för nettning eller liknande avtal. Normalt omfattas finansiella instrument (derivat, repor och värdepapperslån) av ramavtal för nettning, och Nordea skulle därmed tillåtas använda nettning både i den löpande verksamheten, i händelse av fallissemang och i beräkningen av motpartsrisk. Skälet till att nettoavräknade exponeringar inte redovisas under tillgångar och skulder i balansräkningen beror i de flesta fall på att nettoavräkning endast används i begränsad utsträckning.

Not 12 Derivatinstrument


Verkligt värde 31 dec 2013 31 dec 2012

Mn euro

Tillgångar

Skulder

Tillgångar

Skulder

Derivatinstrument för trading





Ränterelaterade

56 657

51 402

102 558

97 014

Aktierelaterade

000

000

000

568

Valutarelaterade

10 124

10 862

11 300

14 450

Kreditrelaterade

1 337

1 361

637

655

Råvarurelaterade kontrakt

144

113

528

487

Övriga

34

27

60

28

Summa

69 003

64 566

115 706

113 202


Derivatinstrument för säkring





Ränterelaterade

1 573

588

2 281

594

Valutarelaterade

416

770

802

407

Summa

1 989

1 358

3 083

1 001


Samtliga derivatinstrument, verkligt värde





Ränterelaterade

58 230

51 990

104 839

97 608

Aktierelaterade

000

000

000

568

Valutarelaterade

10 540

11 632

12 102

14 857

Kreditrelaterade

1 337

1 361

637

655

Råvarurelaterade kontrakt

144

113

528

487

Övriga

34

27

60

28

Summa

70 992

65 924

118 789

114 203


Nominellt värde




31 dec


31 dec

Mn euro



2013

2012

Derivatinstrument för trading





Ränterelaterade



5 717 491

5 622 598

Aktierelaterade



22 303

17 811

Valutarelaterade



855 316

910 396

Kreditrelaterade



60 888

47 052

Råvarurelaterade kontrakt



3 925

7 817

Övriga



2 378

2 583

Summa



6 662 301

6 608 257


Derivatinstrument för säkring





Ränterelaterade



97 594

59 858

Valutarelaterade



18 563

8 871

Summa



116 157

68 729


Samtliga derivatinstrument, nominellt värde





Ränterelaterade



5 815 085

5 682 456

Aktierelaterade



22 303

17 811

Xxxxxxxxxxxxxxxx



873 879

919 267

Kreditrelaterade



60 888

47 052

Råvarurelaterade kontrakt



3 925

7 817

Övriga



2 378

2 583

Summa



6 778 458

6 676 986

Not 13 Kapitaltäckning



Kapitalbastalen per 2012 är inte omräknade på grund av implementeringen av IAS 19 Ersättningar till anställda.



Kapitalbas1




31 dec

31 dec

Mn euro

2013

2012

Kärnprimärkapital

23 112

21 961

Primärt kapital

24 444

23 953

Total kapital bas

28 040

27 274

1 Ytterligare information rörande kapitalbasens komponenter finns i IRs fact book som finns tillgänglig på xxx.xxxxxx.xxx/XX.


Kapitalkrav






31 dec

31 dec

31 dec

31 dec


2013

2013

2012

2012


Kapital-

Riskvägt

Kapital-

Riskvägt

Mn euro

krav

belopp

krav

belopp

Kreditrisk

10 376

129 705

11 627

145 340

IRK

8 965

112 061

9 000

000 000

- av vilket företag

6 787

84 844

7 244

90 561

- av vilket institut

468

5 848

671

8 384

- av vilket hushåll

1 588

19 848

1 737

21 710

- av vilket övrigt

122

1 521

112

1 395

Schablonmetoden

1 411

17 644

1 863

23 290

- av vilket stat

34

428

34

426

- av vilket hushåll

862

10 776

860

10 752

- av vilket övrigt

515

6 440

969

12 112

Marknadsrisk

700

8 753

506

6 323

- av vilket handelslager, interna modeller

410

5 131

312

3 897

- av vilket handelslager, standardiserade modeller

186

2 321

138

1 727

- av vilket bankbok, standardiserade modeller

104

1 301

56

699

Operativ risk

1 344

16 796

1 298

16 229

Standardmetoden

1 344

16 796

1 298

16 229

Deltotal

12 420

155 254

13 431

167 892

Justering för övergångsregler





Tillkommande kapitalkrav enligt övergångsregler

4 318

53 969

3 731

46 631

Totalt

16 738

209 223

17 162

214 523


Kapitalkvoter, enligt CRD III/Basel 2 inklusive övergångsrelger (för kvoter exklusive övergångsregler, se sidor 3 och 9)




31 dec

31 dec




2013

2012

Kärnprimärkapitalrelation, inkl vinst %



11,0

10,2

Primärkapitalrelation, inkl vinst %



11,7

11,2

Kapitaltäckningsgrad, inkl vinst %



13,4

12,7


Analys av kapitalkrav







Kapital-




Exponeringsklass, 31 dec 2013

Genomsnittlig

riskvikt (%)

krav

(mn euro)



Företag

51

6 787



Institut

14

468



Hushåll IRK

12

1 588



Stat

1

34



Övrigt

67

1 499



Totalt kreditrisk


10 376



Not 14 Avvecklad verksamhet och avyttringsgrupper som innehas för försäljning



Kv 4

Kv 4

Jan-dec

Jan-dec

Mn euro

2013

2012

2013

2012

Räntenetto

37

47

154

189

Avgifts- och provisionsnetto

12

10

38

36

Övriga rörelseintäkter

4

2

7

13

Summa rörelseintäkter

53

59

199

238

Rörelsekostnader

-28

-32

-118

-122

Kreditförluster

-7

-3

-26

-38

Rörelseresultat

18

24

55

78

Skatt

-5

-1

-13

-21

Periodens resultat från avvecklad verksamhet

13

23

42

57

Periodens resultat, efter värdering till verkligt värde

-

-

1

-

Transaktions- och transfereringskostnader (inkl försäljningskostnader)1

-

-

-34

-

Periodens resultat från avvecklad verksamhet efter värdering till





verkligt värde och försäljningskostnader

13

23

9

57

1 Med avdrag för skatt på 9 mn euro.





Vinst per aktie från avvecklad verksamhet, euro

0,00

0,00

0,00

0,01

Vinst per aktie från avvecklad verksamhet, efter utspädning, euro

0,00

0,00

0,00

0,01


Balansräkning - sammandrag1


31 dec

Mn euro 2013

Tillgångar

Utlåning till allmänheten 6 144

Räntebärande värdepapper 1 534

Aktier och andelar 385

Övriga tillgångar 832

Summa tillgångar som innehas för försäljning 8 895


Skulder

Skulder till kreditinstitut 78

In- och upplåning från allmänheten 3 384

Skulder till försäkringstagare 625

Övriga skulder 111

Summa skulder som innehas för försäljning 4 198

1 Innefattar de externa tillgångar och skulder som innehas för försäljning. Den externa finansieringen av den polska verksamheten som kvarstår efter transaktionen har inte medräknats.


Avvecklad verksamhet och tillgångar/skulder som innehas för försäljning avser Nordeas tidigare meddelade beslut att avveckla sin polska bank-, finans- och livförsäkringsverksamhet, inklusive Nordea Bank Polska S.A., Nordea Finance Polska S.A. och Nordea Polska Towarzystwo Ubezpieczen na Zycie S.A., till PKO Bank Polski. Affären väntas slutföras inom de närmsta månaderna och förutsätter godkännande från myndigheterna. Avvecklingsgruppen redovisas inte i not 2 “Segmentrapportering” eftersom den inte ingår i rapporteringen till den högste verkställande beslutsfattaren. Huvuddelen av verksamheten redovisades tidigare i segmentet Retail Banking Poland & Baltic countries. Information om den avvecklade verksamhetens inverkan på övrigt totalresultat finns i Rapport över totalresultat.

Not 15 Risker och osäkerhet


Nordeas intäktsbas avspeglar koncernens verksamhet med en stor och diversifierad kundbas bestående av privatpersoner, företag och finansinstitut verksamma inom olika geografiska områden och branscher.


Kreditrisk är den mest betydande riskexponeringen för Nordea. Koncernen är också utsatt för andra risker såsom marknadsrisk, likviditetsrisk, operativ risk och livförsäkringsrisk. Mer information om riskfördelningen finns i årsredovisningen.


Finanskrisen och den försämrade makroekonomiska situationen har inte haft någon betydande effekt på Nordeas finansiella ställning. Konjunkturutvecklingen är emellertid fortsatt osäker.


Ingen av dessa exponeringar och risker bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på koncernen eller dess finansiella ställning på medellång sikt.


Inom ramen för den normala affärsverksamheten är koncernen föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister, varav de flesta rör förhållandevis små belopp. Nordeas bedömning är att dessa tvister inte kommer att medföra någon väsentlig negativ effekt på koncernen eller dess finansiella ställning under de närmaste sex månaderna.

Definitioner och begrepp


Avkastning på eget kapital

Årets resultat exklusive minoritetsintressen i procent av genomsnittligt eget kapital under året. I genomsnittligt eget kapital ingår årets resultat och ej utbetald utdelning. Minoritetsintressen ingår ej.


Totalavkastning (TSR)

Totalavkastning mätt som värdetillväxt i ett aktieinnehav under året, under antagande om att utdelningen återinvesteras i nya aktier vid utbetalningstidpunkten.


Riskjusterat resultat

Riskjusterat resultat definieras som intäkter minus rörelsekostnader, förväntade kreditförluster och schablonskatt. Större engångsposter ingår inte i det riskjusterade resultatet.


Primärkapital

Den del av kapitalbasen som innefattar konsoliderat eget kapital exklusive investeringar i försäkringsbolag, föreslagen utdelning, uppskjutna skattefordringar, immateriella tillgångar i bankverksamheten och hälften av avdraget avseende förväntat ”underskott”, det vill säga den negativa skillnaden mellan förväntade kreditförluster och gjorda reserveringar. Med tillsynsmyndighets godkännande omfattar primärkapital även kvalificerade former av förlagslån (primärkapitaltillskott och hybridkapitallån). Kärnprimärkapital utgörs av primärkapital exklusive hybridkapitallån.


Primärkapitalrelation

Primärkapital i procent av riskvägda tillgångar. Kärnprimärkapitalrelationen beräknas som kärnprimärkapital i procent av riskvägda tillgångar.


Kreditförluster på årsbasis

Kreditförluster, netto (på årsbasis) dividerade med utgående balans per kvartal för Utlåning till allmänheten (utlåning).


Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver.


Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar efter reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver.


Total reserveringsgrad

Totala reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver.


Reserver i relation till osäkra lånefordringar

Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar dividerade med individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver.


Reserver i relation till osäkra lånefordringar (reserveringskvot)

Totala reserver dividerade med totala osäkra lånefordringar före reserver.


Oreglerade lånefordringar som inte är osäkra

Förfallna lånefordringar som inte är osäkra med hänsyn till framtida kassaflöden (ingår i Lånefordringar som inte är osäkra).


Förväntade kreditförluster

Förväntade kreditförluster avspeglar normaliserade förlustnivåer över en konjunkturcykel både på portföljnivå och för enskilda kreditengagemang.

Economic capital

Economic capital (EC) är Nordeas interna mått på det kapital som krävs för att med viss sannolikhet täcka oväntade förluster i verksamheten. EC beräknas med avancerade interna modeller för att ge ett konsekvent mått avseende kredit- och marknadsrisk, operativ risk, affärsrisk och livförsäkringsrisk inom Nordeas olika affärsområden. När alla risker i koncernen aggregeras uppstår diversifieringseffekter, till följd av skillnader i verksamheternas risk samt att det är osannolikt att oväntade förluster uppstår samtidigt.


RAROCAR

RAROCAR (risk-adjusted return on capital at risk), i procent, utgörs av det riskjusterade resultatet i förhållande till economic capital.


För lista över ytterligare definitioner och begrepp, se årsredovisningen.

Nordea Bank AB (publ)


Redovisningsprinciper

De finansiella rapporterna för moderbolaget, Nordea Bank AB (publ), upprättas i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och IFRS, med de tillägg och undantag som följer av rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”, utfärdad av Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25, med tillägg i FFFS 2009:11, 2011:54 och 2013:2). Enligt RFR 2 ska

moderbolaget tillämpa alla standarder och tolkningar som utfärdats av IASB och IFRS IC i den mån detta är möjligt inom ramen för svensk redovisningslagstiftning, och därvid beakta den nära kopplingen mellan finansiell rapportering och beskattning. Rekommendationen fastställer undantag och tillägg till IFRS.


Upplysningarna i denna delårsrapport följer kraven på delårsrapporter i Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25, med tillägg i FFFS 2009:11, 2011:54 och 2013:2). Mer information återfinns i koncernens delårsrapport.


Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation

I allt väsentligt är redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen oförändrade jämfört med årsredovisningen 2012.


Den nya standarden IFRS 13 ”Värdering till verkligt värde” och omarbetningen av IAS 32 ”Finansiella instrument: Klassificering” och IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar” har omarbetats vad gäller kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder började tillämpas under första kvartalet 2013, men fick ingen betydande inverkan på Nordeas redovisning. Mer information om nya och omarbetade standarder återfinns i not 1 för koncernen.


Kommande ändringar i IFRS som inte ännu tillämpas av moderbolaget beskrivs i avsnittet ”Inverkan på kapitaltäckningen till följd av nya eller omarbetade IFRS- standarder” i not 1 för koncernen. Applicerbara slutsatser i detta avsnitt är också relevanta för moderbolaget.


Tillgångar som innehas för försäljning

Som nämns i not 1 och not 14 för koncernen har Nordea sålt sin polska verksamhet. Tillgångar som innehas för försäljning i Nordea Bank AB uppgick till 809 mn euro vid utgången av fjärde kvartalet, men dessa har inte omklassificerats i balansräkningen.


Resultaträkning



Mn euro

Kv 4

2013

Kv 4

2012

Jan-dec 2013

Jan-dec 2012

Rörelseintäkter





Ränteintäkter

500

583

2 140

2 656

Räntekostnader

-357

-418

-1 499

-1 932

Räntenetto

143

165

641

724

Avgifts- och provisionsintäkter

344

241

1 259

853

Avgifts- och provisionskostnader

-67

-51

-250

-230

Avgifts- och provisionsnetto

277

190

1 009

623

Nettoresultat av poster till verkligt värde

54

37

131

189

Utdelningar

1 527

3 271

1 827

3 554

Övriga rörelseintäkter

198

177

674

501

Summa rörelseintäkter

2 199

3 840

4 282

5 591

Rörelsekostnader





Allmänna administrationskostnader:





Personalkostnader

-245

-214

-982

-938

Övriga kostnader

-303

-269

-1 018

-842

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

-35

-32

-109

-105

Summa rörelsekostnader

-583

-515

-2 109

-1 885

Resultat före kreditförluster

1 616

3 325

2 173

3 706

Kreditförluster, netto

-68

-5

-124

-19

Nedskrivning av värdepapper som innehas som finansiella tillgångar

-4

-15

-4

-15

Rörelseresultat

1 544

3 305

2 045

3 672

Bokslutsdispositioner

102

-103

102

-103

Skatt

-134

-66

-192

-95

Periodens resultat

1 512

3 136

1 955

3 474


Nordea Bank AB (publ)


Balansräkning


31 dec

31 dec

Mn euro

2013

2012

Tillgångar



Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

45

180

Statsskuldförbindelser

4 953

5 092

Utlåning till kreditinstitut

80 917

68 006

Utlåning till allmänheten

34 155

36 214

Räntebärande värdepapper

11 128

11 594

Pantsatta finansiella instrument

737

104

Aktier och andelar

5 351

4 742

Derivatinstrument

4 219

5 852

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer

-11

-1 157

Aktier i koncernföretag

17 723

17 659

Aktier i intresseföretag

7

8

Immateriella tillgångar

729

670

Materiella tillgångar

118

121

Uppskjutna skattefordringar

28

19

Skattefordringar

0

41

Övriga tillgångar

2 533

1 713

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

1 291

1 272

Summa tillgångar

163 923

152 130

Skulder



Skulder till kreditinstitut

17 500

19 342

In- och upplåning från allmänheten

47 531

50 263

Emitterade värdepapper

62 961

48 285

Derivatinstrument

3 627

4 166

Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer

715

16

Skatteskulder

11

3

Övriga skulder

4 173

1 635

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

1 150

1 468

Uppskjutna skatteskulder

10

8

Avsättningar

184

148

Pensionsförpliktelser

166

182

Efterställda skulder

5 971

7 131

Summa skulder

143 999

132 647

Obeskattade reserver

3

108

Eget kapital



Aktiekapital

4 050

4 050

Överkursfond

1 080

1 080

Övriga reserver

-2

12

Balanserade vinstmedel

14 793

14 233

Summa eget kapital

19 921

19 375

Summa skulder och eget kapital

163 923

152 130

För egna skulder ställda säkerheter

2 454

4 230

Övriga ställda säkerheter

7 033

6 225

Ansvarsförbindelser

70 385

86 292

Kreditlöften1

26 713

26 270

1 Inklusive outnyttjad del av beviljad räkningskredit om 12 845 mn euro (31 dec 2012: 12 952 mn euro).



Not 1 Kapitaltäckning



Kapitalbas












31 dec

31 dec

Mn euro





2013

2012

Kärnprimärkapital





17 351

17 252

Primärt kapital





19 300

19 244

Total kapital bas





23 362

23 898

Kapitalkrav










31 dec

31 dec

31 dec

31 dec




2013

2013

2012

2012




Kapital-

Riskvägt

Kapital-

Riskvägt

Mn euro



krav

belopp

krav

belopp

Kreditrisk1



6 296

78 700

7 494

93 670

IRK



3 428

42 854

4 752

59 394

- av vilket företag



3 100

38 749

4 404

55 051

- av vilket institut



105

1 318

140

1 751

- av vilket hushåll



180

2 254

188

2 345

- av vilket övrigt



43

533

20

247

Schablonmetoden



2 868

35 846

2 742

34 276

- av vilket hushåll



101

1 258

106

1 327

- av vilket stat



2

26

2

21

- av vilket övrigt



2 765

34 562

2 634

32 928

Marknadsrisk



128

1 596

123

1 539

- av vilket handelslager, interna modeller



34

429

39

484

- av vilket handelslager, standardiserade modeller



5

59

20

246

- av vilket bankbok, standardiserade modeller



89

1 108

64

809

Operativ risk



250

3 121

219

2 739

Standardmetoden



250

3 121

219

2 739

Deltotal



6 674

83 417

7 836

97 948

Justering för övergångsregler







Tillkommande kapitalkrav enligt övergångsregler



-

-

-

-

Totalt



6 674

83 417

7 836

97 948

Kapitaltäckningsgrad












31 dec

31 dec






2013

2012

Kärnprimärkapitalrelation, %





20,8

17,6

Primärkapitalrelation, %





23,1

19,6

Kapitaltäckningsgrad, %





28,0

24,4

Analys av kapitalkrav









Kapital-






Exponeringsklass, 31 dec 2013

Genomsnittlig riskvikt (%)

krav (mn euro)





Företag

58

3 100





Institut

11

105





Hushåll IRK

34

180





Stat

0

2





Övrigt

34

2 909





Totalt kreditrisk


6 296





1 Ökningen i kreditrisken per 31 dec 2012 hänför sig till garantiåtagandet mellan Nordea Bank AB (publ) och Nordea Bank Finland Plc, där Nordea Bank AB (publ) garanterar majoriteten av exponeringarna i exponeringsklassen IRK i Nordea Bank Finland Plc. Garantiåtagandets effekt på de riskvägda tillgångarna i Nordea Bank AB (publ) per den 31 december 2012 motsvarar ca 34 md euro.

SAMMANFATTNING AV GRUNDPROSPEKTET Bilaga 2


Sammanfattningar består av informationskrav vilka redogörs för i ett antal punkter. Punkterna är numrerade i avsnitt A–E (A.1–E.7).


Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuella typer av värdepapper och emittenter. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för denna typ av värdepapper och emittenter, kan det finnas luckor i punkternas numrering.


Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuella typer av värdepapper och för Bankerna, är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med angivelsen ”Ej tillämpligt”.


Särskilt punkter i kursiv stil betecknar utrymmen för att färdigställa den emissionsspecifika sammanfattningen för en emission av Instrument för vilka en sådan emissionsspecifik sammanfattning ska förberedas.


Ord och uttryck som definieras i avsnittet som kallas ”Allmänna Villkor” eller på andra ställen i detta Grundprospekt har samma betydelse i denna sammanfattning.


AVSNITT A – INLEDNING OCH VARNINGAR

A.1

Inledning:

Denna sammanfattning skall läsas som en inledning till Grundprospektet och varje beslut om att investera i Instrument ska baseras på en bedömning av Grundprospektet i dess helhet. Om ett yrkande gällande informationen i detta Grundprospekt framförs inför domstol i en medlemsstat i det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet kan käranden enligt den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna bli skyldig att stå för kostnaderna för att översätta Grundprospektet innan de rättsliga förfarandena inleds. Inget civilrättsligt ansvar kommer kunna göras gällande mot Bankerna i någon sådan medlemsstat enbart på grund av denna sammanfattning, inklusive alla översättningar av den, såvida den inte är vilseledande, felaktig eller oförenlig när den läses tillsammans med de andra avsnitten av detta Grundprospekt eller om den inte innehåller, när den läses tillsammans med de andra avsnitten i detta Grundprospekt, relevant information (så som den definieras i Artikel 2.1(s) i Prospektdirektivet) för att hjälpa investerare att fatta beslut om att investera i Instrument.

A.2

Samtycke:

Bankerna samtycker till att Grundprospektet används i samband med ett erbjudande avseende Instrument i enlighet med följande villkor:


(i) samtycket gäller endast erbjudanden som kräver att ett prospekt upprättas;


(ii) samtycket gäller endast under giltighetstiden för detta Grundprospekt;


(iv) de enda finansiella mellanhänder som får använda Grundrospektet för erbjudanden är de finansiella mellanhänder som någon utav Bankerna har ingått distributionsavtal med och som anger detta på sin hemsida (”Finansiell Mellanhand”); och


(v) samtycket gäller endast för erbjudanden i Danmark, Norge Sverige eller Finland i enlighet med vad som anges på den aktuella Finansiella Mellanhandens hemsida;


(vi) samtycket kan för en enskild emission vara begränsat av ytterligare



förbehåll som i så fall anges i de Slutliga Villkoren för emissionen.


När en Finansiell Xxxxxxxxxx lämnar anbud till investerare ska den

finansiella mellanhanden underrätta investerare om anbudsvillkoren, i samband med att anbudet lämnas.




AVSNITT B – EMITTENT OCH EVENTUELL GARANTIGIVARE


B.1

Emittenternas registrerade firma och handels- beteckning:

Nordea Bank AB (Publ) (”NBAB”) Nordea Bank Finland Plc (”NBF”)

B.2

Emittenternas säte, bolagsform, lag under vilken emittenterna bedriver sin verksamhet, och land för registrering:

NBAB är ett publikt aktiebolag med organisationsnummer 516406- 0120. Sätet är i Stockholm, Sverige, på följande adress: Xxxxxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Den huvudsakliga lagstiftningen som reglerar NBAB:s verksamhet är aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.


NBF är ett aktiebolag enligt den finska aktiebolagslagen. NBF är registrerat i handelsregistret med registreringsnummer 1680235-8. NBF har sitt säte i Helsingfors på följande adress: Xxxxxxxxxxxxxxxx 00 X, XX-00000 Xxxxxxxxxxx, Xxxxxxx. Den huvudsakliga lagstiftningen som reglerar NBF:s verksamhet är den finska aktiebolagslagen och den finska lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform.

B.4b

Kända trender:

Ej tillämpligt. Det finns inte några för Bankerna kända tydliga trender som påverkar Bankerna eller de marknader de verkar på.

B.5

Koncern- beskrivning:

NBAB är moderbolag i Nordeakoncernen. Nordeakoncernen erbjuder finansiella tjänster på den nordiska marknaden (Danmark, Finland, Norge och Sverige), med ytterligare verksamhet i Polen, Ryssland, de baltiska länderna och Luxemburg, samt filialer i ett antal andra länder. De tre största dotterbolagen till Nordea Bank är Nordea Bank Danmark A/S i Danmark, NBF i Finland och Nordea Bank Norge ASA i Norge.



NBF bedriver bankverksamhet i Finland som en del av Nordeakoncernen och dess verksamhet är helt integrerad i Nordeakoncernens verksamhet.

B.9

Resultat- prognos eller beräkning av förväntat resultat:

Ej tillämpligt. Bankerna gör inte någon resultatprognos eller resultatuppskattning i Grundprospektet.

B.10

Eventuella anmärkningar i revisionsbe- rättelsen:

Ej tillämpligt. Det finns inte några anmärkningar för Bankerna i deras revisionsberättelser.

B.12

Utvald central

Tabellerna nedan visar viss utvald finansiell information i


finansiell

sammandrag som utan väsentliga ändringar har hämtats från och

information:

måste läsas tillsammans med Bankernas respektive reviderade


koncern- eller årsredovisning för det år som slutar den 31 december


2012, samt revisorernas rapporter och kommentarer, därtill NBAB:s


ej granskad finansiell rapport för året som slutar per den 31 december


2013 som har inkluderats i Grundprospektet genom Tilläggsprospekt


nr. 4 daterat 25 februari 2014 samt tillhörande noter samt NBF:s ej


granskade finansiella rapport för sexmånadersperioden som slutar per


den 30 juni 2013 som har inkluderats i Grundprospektet genom


Tilläggsprospekt nr. 1 daterat 6 augusti 2013 samt tillhörande noter.1



NBAB – utvald central finansiell information, koncernen.


2013 2012 2011


(Miljoner EUR)


Resultaträkning2


Summa rörelseintäkter 9 891 9 998 9 501


Periodens resultat 3 116 3 126 2 634


Balansräkning3


Summa tillgångar 630 434 668 178 701 131


Summa skulder 601 225 640 173 675 486


Summa eget kapital 29 209 28 005 25 645


Summa skulder och eget kapital 630 434 668 178 701 131


Kassaflödesanalys


Kassaflöde från den löpande


verksamheten före förändringar av


den löpande verksamhetens tillgångar


och skulder ............................................ 7 607 6 633 3 103


Kassaflöde från den löpande


verksamheten......................................... 6 315 19 754 3 730


Kassaflöde från


investeringsverksamheten...................... 572 774 7 565


Kassaflöde från


finansieringsverksamheten .................... -1 927 -170 -2 509


Årets kassaflöde..................................... 4 960 20 358 8 786


Förändring ............................................. 4 960 20 358 8 786



NBF – utvald central finansiell information, koncernen.


2012 2011 H1 2013 H1 2012


(Miljoner EUR)


Resultaträkning


Summa rörelseintäkter................................. 2 824 2 644 1 122 1 499


Årets resultat................................................ 1 181 1 101 418 707



Balansräkning


Summa tillgångar......................................... 341 912 399 287 306 598 389 687


Summa skulder ............................................ 000 000 000 667 297 553 378 344


Summa eget kapital ..................................... 9 217 11 620 9 045 11 343



1 Med verkan från och med Tilläggsprospekt daterat den 25 februari 2014 så har utvald finansiell information för NBAB inkluderats för året som slutar per den 31 december 2013. Med verkan från och med Tilläggsprospekt nr. 1 daterat den 6 augusti 2013 så har utvald finansiell information för NBF inkluderats för de sex månader som slutar per den 30 juni 2013 tillsammans med jämförbar information från samma period för det föregående finansiella året. Med verkan från och med Tilläggsprospekt daterat den 6 augusti 2013 så har vissa siffror för respektive NBAB och NBF för 2012 omräknats. Med verkan från och med Tilläggsprospekt daterat den 25 februari 2014 så har vissa siffror omräknats. 2 De jämförbara siffrorna för 2012 (men inte för 2011) har omräknats för tidigare perioder som en följd att den polska verksamheten har avvecklats.

3 De jämförbara siffrorna för 2012 och 2011 har omräknats på grund av ändringar till IAS 19 och obligationer med framtida start.



Summa skulder och eget kapital .................. 341 912 399 287 306 598 389 687


Kassaflödesanalys

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och

skulder ......................................................... -441 674 1 023 -760

Kassaflöde från den löpande

verksamheten............................................... 18 720 469 -164 4 536

Kassaflöde från

investeringsverksamheten............................ 333 3 180 -2 312

Kassaflöde från

finansieringsverksamheten .......................... -3 526 -692 -678 -947

Årets kassaflöde........................................... 15 527 2 957 -844 3 901

Förändring ................................................... 15 527 2 957 -844 3 901


Inga väsentligt negativa förändringar vad gäller NBAB:s eller NBF:s framtidsutsikter har inträffat sedan den den 31 december 2012, vilket är datumet för deras respektive senaste publicerade reviderade årsredovisning.


Inga väsentliga förändringar vad gäller NBF:s finansiella ställning eller ställning på marknaden har inträffat sedan den 30 juni 2013, vilket är datumet för NBF:s ej granskade finansiella rapport för sexmånadersperioden som slutar per den 30 juni 2013. Inga väsentliga förändringar vad gäller NBAB:s finansiella ställning eller ställning på marknaden har inträffat sedan den 31 december 2013, vilket är datumet för NBAB:s ej granskade finansiella rapport för året som slutar per den 31 deceember 2013 4

B.13

Nyligen inträffade händelser:

Ej tillämpligt för någon av Bankerna. Det har inte nyligen förekommit några särskilda händelser för någon av Bankerna som väsentligen påverkar bedömningen av Bankernas solvens sedan publiceringen av Bankernas reviderade årsredovisning för året som avslutades den 31 december 2012.

B.14

Koncern- beroende:

Ej tillämpligt. Vare sig NBAB eller NBF är beroende av andra enheter inom Nordeakoncernen.

B.15

Emittenternas huvudsakliga verksamhet:

NBAB utför bankverksamhet i Sverige inom ramen för Nordea- koncernens affärsorganisation. NBAB utvecklar och marknadsför finsansiella produkter och tjänster till privatkunder, företagskunder och den offentliga sektorn.


NBF bedriver bankverksamhet i Finland som en del av Nordeakoncernen och dess verksamhet är helt integrerad i Nordeakoncernens verksamhet.


Nordeakoncernens organisationsstruktur är byggd kring tre huvudsakliga affärsområden: ”Retail Banking”, ”Wholesale

Banking” och ”Wealth Management”. Utöver dessa affärsområden innehåller Nordeakoncernens organisation affärsenheten Group


4 Med verkan från och med Tilläggsprospekt daterat 25 februari 2014 så har datum för betydande förändring av NBAB:s handels- eller finansiella position uppdaterats från den 30 september 2013 till den 31 december 2013, som är datumet för NBAB:s senaste ej granskade finansiella information. Med verkan från och med Tilläggsprospekt daterat 6 augusti 2013 så har datum för betydande förändring av NBF:s handels- eller finansiella position uppdaterats från den 31 december 2012 till den 30 juni 2013, som är datumet för NBF:s senaste ej granskade finansiella information.



Operations and Other Lines of Business, tillsammans med Group Corporate Centre och Group Risk Management som är de andra centrala delarna av Nordeakoncernens organisation.


Nordeakoncernen är en universell bank och erbjuder därmed ett omfattande sortiment av bank- och finansprodukter samt tjänster till hushåll och företagskunder, inklusive finansinstitut. Nordea- koncernens produkter och tjänster består av ett brett sortiment av banktjänster för hushållen, t.ex. bolån och konsumentlån, kredit- och bankkort och ett stort antal olika sparformer, livförsäkringar och pensionsprodukter. Dessutom har Nordeakoncernen ett brett sortiment av banktjänster för företag, inklusive affärslån, kontanthantering, betalnings- och kontotjänster, riskhanteringsprodukter och rådgivningstjänster, skuld- och kapitalrelaterade produkter för likviditet och kapitalanskaffning samt företagsfinansiering, hanteringstjänster för institutionella tillgångar och livförsäkrings- och pensionsprodukter för företag. Nordea- koncernen distribuerar även allmänna försäkringsprodukter. Nordea- koncernen har också det största distributionsnätverket för kunder på den nordiska marknaden, med cirka 1 000 filialkontor (inklusive cirka 210 filialkontor i Polen, Ryssland och de baltiska staterna), telefonsupportcentraler i alla de nordiska länderna och en mycket konkurrenskraftig internetbank. Nordeakoncernen finns i 19 länder runt om i världen.

B.16

Personer med direkt eller indirekt ägande/ kontroll:

Ej tillämpligt. Såvitt NBAB känner till är inte Nordeakoncernen direkt eller indirekt ägd eller kontrollerad av någon enstaka person eller grupp av personer som agerar tillsammans. NBF är ett helägt dotterbolag till NBAB.




AVSNITT C – VÄRDEPAPPER

C.1

Beskrivning av värdepapprens typ och klass:

Emission i serier: Instrumenten utfärdas i serier (var och en benämnd som en ”Serie”) och Instrumenten i varje Serie kommer att få identiska villkor (utom pris, utgivningsdatum och räntestartdatum, som kan men inte behöver vara identiska) vad gäller valuta, valörer, ränta, förfallodag eller annat. Ytterligare trancher av Instrument (var och en benämnd som en ”Tranch”) kan emitteras som en del av en befintlig Serie.


Serienumret för Instrumenten är [ ]. [Tranchnumret är [ ].]


Form och clearing: Instrumenten ges ut i dematerialiserad form och registreras för clearing hos Euroclear Sweden AB:s (”Euroclear Sweden”), Euroclear Finland Ab (”Euroclear Finland”), VP Securities A/S (”VP”) eller Verdipapirsentralen ASA (”VPS”), såsom närmare anges i Slutliga Villkor.


ISIN-nummer: Avseende varje Tranch av Instrument kommer relevanta ISIN-nummer att anges i de tillämpliga Slutliga Villkoren.


Instrumenten kommer att clearas via [ ]. Instrumenten har tilldelats



följande ISIN: [ ].

C.2

Valuta:

Valutan för Instrumenten är danska kronor, euro, norska kronor, svenska kronor eller annan valuta, såsom närmare anges i de tillämpliga Slutliga Villkoren.


Valutan för Instrumenten är [ ].

C.5

Eventuella inskränkning- ar i rätten till överlåtelse:

Ej tillämpligt – Instrumentens villkor inskränker inte innehavarnas rätt att fritt överlåta dessa. Försäljning av Instrument kan dock i vissa länder vara begränsad av lag varför innehavarna av Grundprospektet eller Instrument måste informera sig om och iaktta sådana restriktioner.

C.8

Rättigheter kopplade till värdepapperen inklusive rangordning och begränsningar av sådana rättigheter:

Status: Instrument utgör icke-säkerställda och icke-efterställda förpliktelser för respektive Bank och rangordnas pari passu utan någon preferens mellan sig själva och minst pari passu gentemot alla övriga av Bankens nuvarande och framtida utestående icke- säkerställda och icke-efterställda förpliktelser.


Pris: Priset för varje Tranch av Instrument som ska ges ut under Grundprospektet kommer att fastställas av den relevanta Banken vid tidpunkten för emissionen av Instrumentet, i enlighet med rådande marknadsförhållanden.


Priset för Instrumenten är: [•].


Avkastning: Avkastningen på varje Tranch av Instrument kommer att beräknas på grundval av det relevanta priset på det relevanta utgivningsdatumet. Det är inte en indikation om framtida avkastning.


Åtagande att inte ställa säkerhet (negative pledge): Bankerna ger inget negative pledge-åtagande, vilket innebär att Bankerna är fria att ställa säkerhet eller pantsätta tillgångar till andra borgenärer.


Uppsägningsgrunder: I de Allmänna Villkoren föreskrivs inga uppsägningsgrunder för fordringshavare. Bankerna har dock rätt att säga upp instrument i förtid enligt vad som framgår av Allmänna Villkor.


Beskattning: Alla betalningar med hänsyn till Instrumenten kommer göras utan källskatt eller avdrag för skatt såvida inte detta fordras av svensk, norsk, dansk eller finsk lag, föreskrifter eller andra regler, eller beslut från finska, norska, danska eller svenska myndigheter. I händelse av att någon av Bankerna måste göra avdrag för eller undanhållande av finsk, norsk, dansk eller svensk skatt för någon investerare som inte omfattas av beskattning i Sverige, Norge, Danmark eller Finland kommer den relevanta Banken att betala ett tilläggsbelopp för att säkerställa att de relevanta innehavarna av Instrument, vid förfallodagen, kommer erhålla ett nettobelopp som är lika med det belopp som innehavarna skulle ha erhållit om det inte vore för de avdragna eller undanhållna beloppen, förutom i enlighet med vissa undantag.


Enligt svenska skatteregler medför en försäljning, inlösen eller annan avyttring av Instrumenten beskattning enligt kapitalvinstreglerna.



Generellt gäller att privatpersoner och dödsbon beskattas för kapitalvinster i inkomstslaget kapital med en statlig inkomstskatt om 30 procent medan aktiebolag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet med 22 procent skatt.


I Danmark beskattas vinst och förlust på Instrumenten normalt som kapitalinkomst med en marginalskattesats om 45,5 procent (2012) vilken sänks till 43,5 procent år 2013 och 42 procent år 2014 och framåt. Aktiebolag i Danmark som realiserar vinst eller förlust i Instrumenten beskattas för rörelseinkomst med en skattesats om 25 procent (2013).


I Finland beskattas Instrument som inte anses höra till näringsverksamhet och som innehas av fysiska personer enligt reglerna för kapitalinkomstbeskattning. Skattesatsen för kapitalinkomster är 30 procent (2013). Skattesatsen avseende den del av kapitalinkomsten som överstiger 50 000 euro är 32 % per år (2031). För aktiebolag beskattas nettoinkomster med en skattesats om 24,5 procent (2013) (sänks till 20 % från den 1 januari 2014).


I Norge medför en försäljning, inlösen eller avyttring av Instrument en beskattning enligt kapitalvinstreglerna. För fysiska personer är skattesatsen 28 procent (2013). För juridiska personer uppgår skattesatsen till 28 procent (2013) med undantag för vissa norska juridiska personer. I Norge finns även en förmögenhetsskatt.


Lagstiftning: Instrumenten och alla icke-avtalsenliga förpliktelser som uppstår ur eller i samband med Instrumenten styrs av antingen finsk lagstiftning, svensk lagstiftning, dansk lagstiftning eller norsk lagstiftning, förutom att (i) registreringen av Instrument i VP styrs av dansk lagstiftning, (ii) registreringen av Instrument i VPS styrs av norsk lagstiftning, (iii) registreringen av Instrument i Euroclear Sweden styrs av svensk lagstiftning, och (iv) registreringen av Instrument i Euroclear Finland styrs av finsk lagstiftning.


Instrument styrs av [finsk lagstiftning / dansk lagstiftning / svensk lagstiftning / norsk lagstiftning].

C.11

Upptagande till handel på en reglerad marknad:

Instrument som emitteras kan komma att noteras för handel på NASDAQ OMX Stockholm, NASDAQ OMX Helsinki, NASDAQ OMX Copenhagen, Oslo Børs, Nordic Growth Market NGM AB – NDX (Nordic Derivatives Exchange) eller annan reglerad marknad eller börs.


[Ansökan kommer göras för Instrumenten för att godkännas för notering på [ ] och för handel på [ ] med verkan från [ ].]

C.15

Beskrivning av hur investeringens värde påverkas av de underliggande instrumenten:

Instrument och underliggande tillgång: Instrumenten är värdepapper i form av warranter eller certifikat (”Instrument”) som utgivits av respektive Bank under detta Grundprospekt, i den valör och med de villkor som framgår av Allmänna Villkor och relevanta Slutliga Villkor. Slutliga Villkor innehåller bl.a. uppgift om underliggande tillgång. Värdet på Instrumenten kommer att bestämmas med referens till värdet av det underliggande och den

eller de värdeutvecklingsstrukturer som är tillämplig(a) för



Instrumenten.


Warrant: En warrant är ett finansiellt instrument som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång, t.ex. ett värdepapper eller ett index. Warranter kan också ges ut som turbowarranter, marknadswarranter eller MINI Futures som beskrivs närmare nedan.


Konstruktionen av warranter gör att prisutvecklingen i den underliggande tillgången påverkar värdet på warranterna och kan leda till större vinst eller förlust på investerat kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande tillgången.


Hur slutlikviden beräknas för warrant framgår av Allmänna Villkor och respektive Slutliga Villkor för varje warrantserie. Generellt gäller dock följande:


(i) Warrantens värde på slutdagen bestäms för köpwarranter av hur mycket den underliggande tillgångens kurs överstiger warrantens lösenkurs. En investerare som köper köpwarranter spekulerar i en uppgång i värde av den underliggande tillgången.


(ii) Warrantens värde på slutdagen bestäms för säljwarranter av hur mycket den underliggande tillgångens kurs understiger warrantens lösenkurs. En investerare som köper säljwarranter spekulerar i en nedgång i värde av den underliggande tillgången.


Om underliggande tillgång blir värdelös (exempelvis genom att det bolag som ger ut underliggande aktie går i konkurs), eller om den inte har en tillräckligt gynnsam värdeutveckling (som kan vara positiv eller negativ), blir warranten värdelös och den som investerat i warranten förlorar hela det investerade kapitalet.


Turbowarranter är warranter men har därutöver även en s.k. barriärnivå innebärande att turbowarrant köp förfaller omedelbart om den underliggande tillgången noteras lika med eller lägre än barriärnivån och turbowarrant sälj förfaller omedelbart om den underliggande tillgången noteras lika med eller högre än barriärnivån. Vid turbowarrants förtida förfall utbetalas eventuell slutlikvid och turbowarranten upphör att gälla.


MINI Futures liknar turbowarranter men har normalt en ej på förhand bestämd slutdag och en barriär som är annorlunda utformad än Barriärnivån för en turbowarrant.


Marknadswarranter är warranter som utges som en primärmarknadstransaktion och innehåller ofta ett underliggande belopp som utgör grunden för beräkning av eventuell avkastning. Marknadswarranter kan även innehålla värdeutvecklingssstrukturer motsvararande dem som annars avser certifikat enligt nedan. Marknadswarranten kan vara ett icke kapitalskyddat instrument. I sådant fall kan investerare i warranten komma att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.

Marknadswarranten kan berättiga att erhålla lösen eller avkastning på slutdagen (europeisk typ) men kan även vara strukturerat liknande en amerikansk option där investeraren har rätt att begära



inlösen under warrantens löptid.


Certifikat: Certifikat är finansiella instrument som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång. Underliggande tillgångar kan utgöras av t.ex. aktier eller aktieindex, samt andra tillgångar såsom räntor, valutor, råvaror eller en kombination av ovanstående samt korgar av sådana tillgångar. För att ge ett certifikat en specifik avkastningsprofil används ett antal definitioner som finns specificerade under Allmänna Villkor och relevanta Slutliga Villkor. Certifikatet är ett icke kapitalskyddat instrument innebärande att investerare i certifikatet kan komma att förlora hela det investerade kapitalet.


Värdeutvecklingsstrukturer: De värdeutvecklingsstrukturer som kan komma att användas för certifikat, warranter och marknadswarranter är bl.a. följande:


”Bas”-struktur - Basstrukturen för att beräkna värdeutvecklingen på Instrument är beroende av förändringen mellan start- och slutkurs för en eller flera underliggande tillgångar. För att minska risken för att tillfälliga värdeförändringar ger ett missvisande beräkningsunderlag vid beräkningen av slutvärdet på Instrument fastställs slutvärdet ofta som ett genomsnitt av underliggande tillgångarnas värde eller jämförelsetal vid ett antal mättidpunkter under en bestämd tidsperiod. Det förekommer dock att det endast finns en mättidpunkt av ett värde eller ett jämförelsetal under löptiden.


”Delta 1/Tracker”-struktur – Under en Delta 1-struktur erhåller investeraren aktuellt värde på den underliggande tillgången på återbetalningsdagen. Investeraren är fullt exponerad mot den underliggande tillgångens värdeutveckling i denna typ av struktur. Med det menas att instrumentets utveckling följer den underliggande tillgången i ett förhållande 1:1. En så kallad ”Tracker” är vanligtvis konstruerad så att en enprocentig uppgång i underliggande tillgång ger en enprocentig uppgång i instrumentets värde. En Tracker kan också vara konstruerad så att den ger en omvänd avkastning mot underliggande tillgång. Det innebär att en enprocentig nedgång i underliggande tillgång ger en enprocentig uppgång i intrumentets värde.


”Max”-struktur – Maxstrukturen utgår från basstrukturen men innehåller en bestämd maxavkastning, det vill säga ett tak för hur hög avkastningen kan bli. Investeraren erhåller det lägsta av maxavkastningen och värdeutvecklingen på den underliggande tillgången. Om värdeutvecklingen i den underliggande tillgången överstiger den på förhand bestämda maxavkastningen får investeraren ett belopp motsvarande maxavkastningen.


”Barriär-struktur – Denna struktur innehåller en fastslagen kurs som ersätter slutkursen om slutkursen för den underliggande tillgången uppnår och/eller överstiger ett kurstak eller understiger en kursbotten.


”Digital”-struktur – Avkastningen i en digital struktur är beroende av hur värdet för en underliggande tillgång förhåller sig till en viss



i förväg bestämd nivå på stängningsdagen.


”Binär” -struktur – Avkastningen i en binär struktur är beroende av hur värdet av en underliggande tillgång förhåller sig till en i förväg bestämd nivå under Instrumentets hela löptid.


”Portfölj”-struktur – Avkastningen i en portföljstruktur utgörs av det genomsnittliga värdet av den enskilt bästa värdeutvecklingen, eller flera av de bäst presterande, bland ett antal underliggande tillgångar i en korg. Den/de utvalda bäst presterande tillgången/tillgångarna kan komma att avlägsnas ur korgen i slutet av varje tidsperiod.


”Hävstång”-struktur – Hävstångstruktur innebär vanligtvis att intrumentets värde rör sig proportionerligt med hävstången i förhållande till underliggande underliggande tillgång. Stukturen kan kombineras med bland annat en barriär eller ett tak.


”Konstant Hävstång”-struktur – En konstant hävstång-struktur är en struktur där exponeringen mot underliggande tillgång under en definierad tidsperiod (till exempel en dag) ger en avkastning i förhållande till underliggande tillgång som är X gånger större. Den konstanta hävstången kan både vara positiv och negativ och strukturen kombineras ofta med exempelvis en barriär.


”Rainbow”-struktur –I en rainbowstruktur åsätts underliggande tillgångar på värderingsdagen vissa på förhand bestämda andelsvärden baserade på värdeutveckling för varje underliggande tillgång, det vill säga den underliggande tillgång som utvecklats bäst åsätts ett förutbestämt värde och så vidare. Denna struktur kombineras ofta med någon av övriga strukturer.


”Fixed best”-struktur – I en fixed best-struktur ersätts slutkursen för de/n underliggande tillgång/ar som haft högst värdeutveckling av ett på förhand bestämt värde, vid beräkningen av värdeutvecklingen.


Ovan angivna värdeutvecklingsstrukturer är ett urval av de vanligaste strukturerna. Dessa strukturer kan kombineras, varieras och användas i sin helhet eller endast delvis. Även andra värdeutvecklingsstrukturer kan bli tillämpliga och kommer då att närmare beskrivas i Slutliga Villkor för respektive certifikat.


De(n) tillämpliga värdeutvecklingsstrukturen(-erna) är [ ].


Deltagandegrad: Instrumentens struktur kan innehålla en deltagandegrad som används för att fastställa exponeringen mot respektive underliggande tillgång(ar), dvs. proportionen av ändring i värdet som tillfaller investeraren i varje individuellt Instrument.

Deltagandegraden bestäms av den relevanta Banken och fastställs genom, bland annat, löptiden, volatiliteten, marknadsräntan och den förväntade avkastningen från underliggande tillgång.


Den [indikativa] Deltagandegraden är: [ ]



Särskilda avkastningsstrukturer:


För Certifikat, Warranter och Marknadswarranter kan någon eller några av följande särskilda avkastningsstrukturer vara tillämpliga, i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor.


”Cap/Floor”


”Capped Floor Float” ”Compounding Floater” ”Range Accrual” ”Digital Long”

“Digital Short” ”Basket Long” ”Basket Short” ”Autocallkupong” ”Maxkomponent”

”Valutakomponent – Korg” ”Valutakomponent – Underliggande Tillgång”


De särskilda avkastningsstrukturerna som är tillämpliga för Instrumenten är: [•]/Ej tillämpligt]

C.16

Stängnings- eller förfallodag:

Med förbehåll för en förtida återbetalning, kommer återbetalningsdagen vara Instrumentens förfallodag.


Instrumentens återbetalningsdag är: [•]]

C.17

Avräknings- förfarande:

För alla Instrument sker automatiskt lösen genom kontantavräkning, vilket innebär att den relevanta Banken, om Instrument på slutdagen berättigar till slutlikvid, betalar innehavare av Instrument kontanter. Instrument ger inte innehavare rätt att erhålla underliggande tillgång.


Avräkning av Instrument som är registrerade vid VP ska ske i enlighet med VP-reglerna, avräkning av Instrument som är registrerade vid VPS ska ge i enlighet med VPS-reglerna, avräkning av Instrument som är registrerade vid Euroclear Sweden

ska ske i enlighet med Euroclear Swedens regler och avräkning av



Instrument som är registrerade vid Euroclear Finland ska ske i enlighet med Euroclear Finlands regler.


Avräkning av Instrument ska ske: [ ]

C.18

Avkastning:

Avkastningen eller återbetalningsbeloppet som ska betalas till Investerarna kommer fastställas med referens till värdeutvecklingen för de underliggande underliggande tillgångarna inom en specifik värdeutvecklingsstruktur som är tillämplig för Instrumenten. Detaljer om olika värdeutvecklingsstrukturer och särskilda avkastningsstrukturer finns angivna i avsnitt C.15.


Detaljer kring de(n) tillämpliga ränte- och värdeutvecklingsstrukturen(-erna) och avkastningen på Instrumenten finns angivna i avsnitt C.15.

C.19

Lösenpris eller sista noterade pris för det underliggande:

Det slutliga värdet på de(n) relevanta underliggande tillgång(-arna) kommer ha en inverkan på återbetalningsbeloppet som ska betalas till Investerare. Det slutliga värdet kommer fastställas på de(n) tillämpliga Värderingsdagen(-arna) som anges i de relevanta Slutliga Villkoren.


[Det slutliga värdet på den underliggande tillgången kommer att beräknas som [stängningskurs]/[genomsnittliga slutkurser] som publicerats av [•] på vardera av [•], [•] och [•].]

C.20

Typ av underliggande tillgång:

Underliggande tillgångar kan utgöras av, eller en kombination av, följande: aktie, depåbevis, obligation, råvara, ränta, växelkurs, terminskontrakt, fond, index eller korg av tillgångar, som ger investeraren en exponering mot en viss underliggande tillgång.

Värdeutvecklingen i den underliggande tillgången påverkar värdet och eventuell avkastning på warranten eller certifikatet.


Typ av underliggande tillgång(ar) är: [ ].




AVSNITT D - RISKER

D.2

Risker specifika för Bankerna:

Ett antal faktorer påverkar och kan komma att påverka verksamheten i Bankerna liksom de Instrument som erbjuds inom ramen för Grundprospektet. Risker föreligger beträffande förhållanden som har anknytning till Bankerna och till de Instrument som erbjuds under Grundprospektet samt sådana förhållanden som saknar specifik anknytning till Bankerna och Instrument.


Risker förenade med Bankernas verksamhet hänför sig huvudsakligen till kredit- och marknadsrisker, men det finns även andra risker såsom operationella risker och likviditetsrisker.

Kreditrisken är risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Marknadsrisken definieras som en risk för att



förändringar av räntekurser, växelkurser och priset på Bankernas tillgångar leder till en minskning av värdet av tillgångar och skulder. Vidare finns det likviditetsrisker vilket innebär risken att endast kunna fullgöra likviditetsåtaganden till ökad kostnad eller i värsta fall inte alls, samt operationella risker vilket innebär risker kopplade till fel och brister i produkter och tjänster, bristfällig intern kontroll, oklara ansvarsförhållanden, bristfälliga tekniska system, olika former av brottsliga angrepp och bristande beredskap inför störningar.


Riskerna i Bankernas verksamhet är relevant för investerare i Instrument eftersom investerare alltid har en kreditrisk på den relevanta Banken, innebärande att Bankernas fortsatta ekonomiska välstånd är en förutsättning för att återbetalning, eller i förekommande fall räntebetalning, kan ske under Instrumenten.

D.6

Risker specifika för Instrumenten och riskvarning:

Det finns även risker med de Instrument som erbjuds under Grundprospektet, vilka potentiella investerare noga skall beakta så att de är införstådda i dessa risker innan ett investeringsbeslut fattas med avseende på Instrument, bland annat följande:


• Produktens komplexitet – Avkastningsstrukturen för Instrument är ibland komplex och kan innehålla matematiska formler eller samband som, för en investerare, kan vara svåra att förstå och jämföra med andra investeringsalternativ. Noteras bör att relationen mellan avkastning och risk kan vara svår att utvärdera.


• Instrument vars kapitalbelopp inte är garanterat – Kapitalbeloppet för vissa av de Instrument som erbjuds under Grundprospektet är inte garanterat, enligt vad som anges i de tillämpliga Slutliga Villkoren. Det finns därmed för dessa Instrument ingen garanti för att det belopp som en investerare får tillbaka vid inlösen av Instrument kommer att överstiga eller vara lika med kapitalbeloppet.


• Prissättning av strukturerade Instrument – Prissättningen av strukturerade Instrument bestäms vanligen av Bankerna, och inte utifrån förhandlade villkor. Det kan därför uppstå en intressekonflikt mellan Bankerna och investerarna, i det att Bankerna kan påverka prissättningen och försöker generera en vinst eller undvika en förlust i relation till de underliggande underliggande tillgångarna. Bankerna har ingen skyldighet att agera i innehavarnas intresse.


• De underliggande tillgångarnas värdeutveckling – Med strukturerade Instrument är innehavarnas rätt till avkastning och ibland återbetalningen av kapitalbeloppet, beroende av hur bra värdeutvecklingen är för en eller flera underliggande tillgångar och den gällande avkastningsstrukturen. Värdet på strukturerade tillgångar påverkas av värdet på de underliggande tillgångarna vid vissa tidpunkter under värdepapprens löptid, hur starkt

priserna hos de underliggande tillgångarna varierar, förväntningarna angående den framtida volatiliteten,



marknadsräntorna och förväntade utdelningar på de underliggande tillgångarna.


• Valutafluktuationer – I de fall den underliggande tillgången noteras i annan valuta än svenska kronor, kan valutakursförändringar påverka avkastningen på Instrumenten. Växelkurserna för utländska valutor kan påverkas av komplexa politiska och ekonomiska faktorer, inklusive relativa inflationstakter, betalningsbalansen mellan länder, storleken på regeringars budgetöverskott eller budgetunderskott och den monetära, skatte- och/eller handelspolitiska policy som följs av de relevanta valutornas regeringar. Valutafluktuationer kan påverka värdet eller nivån hos de underliggande tillgångarna på komplexa sätt. Om sådana valutafluktuationer får värdet eller nivån hos de underliggande tillgångarna att variera, så kan värdet eller nivån på Instrument falla. Om värdet eller nivån hos en eller flera underliggande tillgång(ar) är utfärdad(e) i en valuta som är annan än valutan i vilken Instrument är utfärdade, så kan investerarna vara utsatta för en ökad risk som kommer från växelkurser för främmande valutor. Tidigare växelkurser för utländska valutor är inte nödvändigtvis indikationer beträffande framtida växelkurser för utländska valutor.


• Aktier som underliggande tillgångar – Instrument med aktier som underliggande tillgångar är inte sponsrade eller främjade av emittenten av aktierna. Emittenten av aktierna har därför inte någon skyldighet att beakta intresset för dem som investerat i Instrument varför åtgärder tagna av en sådan emittent av aktier skulle kunna negativt påverka Instrumentens marknadsvärde. Den som investerat i Instrument har inte rätt att få några utbetalningar eller andra utdelningar till vilka en direkt ägare av de underliggande aktierna annars skulle ha rätt.


• Index som underliggande tillgångar – Instrument som baserar sig på index som underliggande tillgångar kan få lägre betalning vid inlösen av sådana Instrument än om han eller hon hade investerat direkt i de aktier/tillgångar som utgör indexet. Sponsorn av ett index kan lägga till, ta bort eller ersätta komponenter eller göra metodändringar som kan påverka nivån på sådant index och därmed den avkastning som skall betalas till investerare i Instrument.


• Råvaror som underliggande tillgång – att handla i råvaror är spekulativt och kan vara extremt volatilt eftersom råvarupriser påverkas av faktorer som är oförutsägbara, såsom ändringar i relationerna mellan tillgång och efterfrågan, vädermönster och regeringars politik. Råvarukontrakt kan även handlas direkt mellan marknadsaktörer ”over-the-counter” på handelsplatser som är föremål för minimal eller ingen substantiell reglering. Detta ökar riskerna som sammanhänger med likviditets- och prishistorik för de relevanta kontrakten.

Instrument som är länkade till terminskontrakt för råvaror



kan ge en annan avkastning än Instrument som är länkade till den relevanta fysiska råvaran, eftersom priset på ett terminskontrakt för en råvara allmänt innefattar en premie eller en rabatt jämfört med dagspriset för den underliggande råvaran.


• Exponering mot en korg av underliggande tillgångar – För Instrument där det underliggande är en korg av underliggande tillgångar, bär investerarna risken för värdeutvecklingen för var och en av delarna som korgen innehåller. Där det är en hög nivå av ömsesidigt beroende mellan de individuella delarna av korgens innehåll kan en ändring i värdeutvecklingen hos korgens delar överdriva värdeutvecklingen i Instrument. Dessutom kan en liten korg eller en olikartat viktad korg göra korgen sårbar för ändringar i värdet hos vilken som helst av de specifika korgkomponenterna. Varje beräkning eller värde som berör en korg med ”bästa av” eller ”sämsta av”-inslag kan producera resultat som skiljer sig mycket från dem som tar hänsyn till korgens värdeutveckling i dess helhet.


• Automatisk förtida återbetalning – Vissa typer av Instrument kan automatiskt återbetalas innan deras planerade förfallodatum om vissa villkor är uppfyllda. I en del fall kan detta resultera i en förlust av en del eller hela investerarens investering.


• Warranter, turbowarranter, marknadswarranter och MINI Futures – Konstruktionen av warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Futures gör att prisutvecklingen på den underliggande tillgången får genomslag i kursen på warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Futures och kan leda till större vinst eller förlust på insatt kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande tillgången. Detta brukar uttryckas så att warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Futures har en hävstångseffekt jämfört med en investering i underliggande tillgång, dvs. en kursförändring (såväl uppgång som nedgång) för underliggande tillgång medför en procentuellt sett större förändring av värdet på warranten/turbowarranten/marknadswarranter/MINI Future. Detta medför att risken att investera i warranter/turbowarranter/marknadswarranter/MINI Future är större än att investera i underliggande tillgång. Warrant/turbowarrant/marknadswarranter/MINI Future kan förfalla värdelös. Eftersom marknadswarranter även kan innehålla värdeutvecklingsstrukturer som är mer komplicerade – än de som är tillämpliga vad avser warranter, turbowarranter och MINI Futures – och motsvarar de som anges vara tillämpliga avseende certifikat, kan de risker som är relevanta för certifikat enligt nedan även vara tillämpliga på marknadswarranter.


• Risker förenade med certifikat – Om den underliggande tillgången blir värdelös (exempelvis genom att bolaget



som ger ut underliggande aktie går i konkurs) blir certifikatet också värdelöst. Värdet på ett certifikat kan också påverkas av valutakursförändringar – om den underliggande tillgången är denominerad i en annan valuta än certifikatets denomineringsvaluta. En investerare i ett certifikat bör notera att hela det investerade beloppet kan gå förlorat. För det fall certifikatet är konstruerat för att ge avkastning i en nedåtgående marknad (sälj eller short) ger en värdeökning i den underliggande tillgången en värdeminskning i certifikatet. Under löptiden påverkas certifikatets värde av förändringar i volatilitet, prisutveckling och utdelningar i den underliggande tillgången samt marknadsränteförändringar. Om certifikatet innehåller en barriärnivå kan detta innebära att det belopp som en investerare har rätt att erhålla på återbetalningsdagen understiger det investerade beloppet eller att rätten till eventuell särskild avkastning bortfaller.


Övriga risker förenade med Instrument kan ha att göra med bland annat ränteförändringar, valutaförändringar, om Bankerna har rätt att inlösa Instrumenten i förtid, komplexiteten av de finansiella instrumenten, svängningar hos relevanta index, andra underliggande tillgångar eller den finansiella marknaden och om återbetalning av återbetalningsbeloppet är beroende av andra förhållanden än Bankernas kreditvärdighet.


Det finns också vissa risker rörande Instrument i allmänhet, såsom modifikationer i samband med Spardirektivet och undantag och lagändringar.


Vissa av de förekommande riskerna är hänförliga till omständigheter utanför Bankernas kontroll såsom förekomsten av en effektiv sekundärmarknad, stabiliteten i det aktuella systemet för clearing och avveckling samt den ekonomiska situationen och utvecklingen av densamma i Norden och i omvärlden i stort.


Denna sammanfattning av vissa risker är endast en kortfattad redogörelse för vissa viktiga risker och utgör inte en fullständig redogörelse för riskfaktorer som är hänförliga till Instrument.

Investeraren bör noggrant granska och överväga de risker liksom övrig information som beskrivs i Grundprospektet.


En investering i relativt komplexa värdepapper, såsom Instrument, för med sig en högre risk än att investera i mindre komplexa värdepapper. Speciellt, i en del fall, kan investerare förlora värdet av hela sin investering eller delar därav, från fall till fall.




AVSNITT E - ERBJUDANDE

E.2b

Motiv till erbjudandet och användning av intäkterna:

Instrumenten erbjuds för att tillhandahålla Bankernas kunder investeringsprodukter.


Placerade belopp kommer att användas i Bankernas löpande rörelse.

E.3

Beskrivning av erbjudandets former och villkor:

Instrument kan erbjudas på marknaden till institutionella professionella investerare och till så kallade retailkunder (vilka primärt omfattar mindre och medelstora företag samt privatkunder) genom offentliga erbjudanden eller till en begränsad krets investerare. Instrument kan komma att erbjudas av ett eller flera Emissionsinstitut som agerar tillsammans i ett syndikat eller genom en eller flera banker i en så kallad försäljningsgrupp.


Priser och volymer samt villkor för leverans och betalning av sålunda erbjudna Instrument bestäms genom överenskommelse vid varje sådan emission.

E.4

Relevanta intressen/intres sekonflikter för erbjudandet:

Ej tillämpligt. Förutom den ersättning som betalas till eventuella Finansiella Mellanhänder med anledning av deras deltagande i Programmet och/eller denna emission, så känner Bankerna inte till att någon inblandad person har något intresse av betydelse för emissionen.

E.7

Beräknade kostnader:

Banken och de Finansiella Mellanhänderna kan komma att debitera investerare avgifter i samband med emissioner av Instrument i enlighet med vad som anges i Slutliga Villkor.


[[Varken d/D]en relevanta Banken [eller någon Finansiell Mellanhand] debiterar någon investerare i Instrument några avigifter i samband med emissionen.] /


[I samband med emissionen kommer [den relevanta Banken [[och] de Finansiella Mellanhänderna att debitera investerarna avgifter om [•] [SEK/NOK/DKK/EUR/Annan valuta] [respektive [•] [SEK/NOK/DKK/EUR/Annan valuta]].

Document Metadata

Filed: February 25th, 2014