Contract
§
Kollektivavtalsvillkor överlämnade till Arbetsmiljöverket av SRAT i enlighet med 25 § lag om utstationering av arbetstagare
Kollektivavtal för optiker tecknat mellan Svensk Handel och SRAT Löptid 2020-12-01 till 2023-04-30
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Omfattning
Detta avtal omfattar de till Svensk Handel anslutna företag som anges isärskild förteckning vid avtalets upprättande.
1.2 Tillämpning
För att avtalet ska gälla vid ett företag krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Om förutsättningar för avtal föreligger träder det därefter i kraft fr.o.m. den första dagen nästa månad såvida inte annanöverenskommelse träffas i det enskilda fallet.
1.3 Undantag
Avtalet gäller inte
– tjänstemän i företagsledande befattning
– tjänstemän vars anställning är att betrakta som bisyssla,
§
utom vad gäller sjuklön under arbetsgivarperioden enligt § 9 i detta avtal.
1.4 Uppnådd pensionsålder
För tjänstemän som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt ITP-planen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår avdetta avtal. För rätt till sjuklön efter arbetsgivarperioden krävs en särskild överenskommelse.
Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinariepensionsålder som gäller vid företaget.
§ 4 Förskjuten ordinarie arbetstid
4.1 Kontant tillägg
För ordinarie arbetstid förlagd å nedan angivna tider utgår tillägg med
måndag – fredag mellan kl 18.15 – 20.00 | 57 % |
måndag – fredag efter kl 20.00 | 79 % |
lördagar efter kl 12.00 samt sön- och helgdagar | 113 % |
Med lördagar jämställs i detta avseende jul-, nyårs- ochmidsommarafton.
De procentuella tilläggen utgår på timlönen, för heltidsanställdberäknad som 1/166 av tjänstemannens aktuella fasta kontantamånadslön och för deltidsanställd enligt formeln
den fasta kontanta månadslönen / veckoarbetstiden x 4,15
Vid företag som tillämpar rörligt lönesystem ingår i begreppet den fastakontanta månadslönen även den del av tidigare fast lön som kan ha omräknats till rörlig lön.
§
4.2 Kompensationsledighet
I stället för de i 4.1 nämnda ersättningarna kan arbetsgivaren bereda tjänstemannen ledighet på annan ordinarie arbetstid. För utbyte till kompensationsledighet av tillägg för tid efter kl
14.00 på lördagar samtpå söndagar och helgdagar fordras dock enskild eller lokal överenskommelse.
Arbetsgivarens utbytesrätt av ersättning för förskjuten ordinarie arbetstid mot kompensationsledighet får endast användas för utläggningav hellediga dagar. För utbyte i annat fall erfordras överenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman.
Kompensationsledighet ska utgå med
½ timme för varje arbetad timme berättigande till 57 procents tillägg,
¾ timme för varje arbetad timme berättigande till 79 procents tillägg,
1 timme för varje arbetad timme berättigande till 113 procents tillägg.
4.3 Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemanneni stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andraparten senast två månader dessförinnan.
I de fall lönen för ovan angiven tjänsteman, som är anställd vid avtalets ikraftträdande för respektive företag, avvägts med hänsyn till förekommande arbete på förskjuten ordinarie arbetstid och särskild ersättning alltså ej utgått, ska för sådan tjänsteman hittillsvarande system bibehållas, såvida ej annan överenskommelse träffas.
§
§ 5 Övertidskompensation
Angående arbetstider, se Avtal om arbetstidsbestämmelser, bilaga 1.
5.1 Rätten till övertidskompensation
Tjänstemän har rätt till övertidskompensation enligt 5.3 om inte någonannan överenskommelse har träffats enligt 5.1.1 - 5.1.2.
5.1.1 Överenskommelse med vissa tjänstemän
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att kompensation för övertidsarbete ska ges genom att tjänstemannen istället får högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser är avsedda för tjänstemän
– i chefsställning eller i annan kvalificerad befattning eller
– med okontrollerbar arbetstid eller
– med frihet i arbetstidens förläggning.
Anmärkning
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt punkten 5.1.1 finner attden arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskommelsen vilar på, ska tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.
Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheteratt registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t ex därför att tjänstemannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser. Exempel på detta kan vara när arbete utförs i hemmet eller säljarbete.
§
5.1.2 Förberedelse- och avslutningsarbete
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen har kommit överens om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts medhänsyn till detta, ska tjänstemannen kompenseras med tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
5.1.3 Skriftlig överenskommelse. Giltighetstid
Överenskommelser enligt 5.1.1 och 5.1.2 ska vara skriftliga. De gällertills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
Den part som vill att överenskommelsen ska upphöra, ska underrättaden andra parten senast två månader dessförinnan.
Arbetsgivaren ska underrätta berörd tjänstemannaklubb när en överenskommelse har träffats.
5.2 Förutsättningar för övertidskompensation
5.2.1 Definition av övertidsarbete
Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbetesom utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen, om övertidsarbetet
– har beordrats på förhand eller
– har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Beträffandedeltidsarbete se 5.4.
5.2.2 Förberedelse- och avslutningsarbete
Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannensuppgifter.
5.2.3 Beräkning av övertid
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas
§
ihop.
5.2.4 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid
Om en tjänsteman utför övertidsarbete på tid som inte ligger direkt efterden ordinarie arbetstiden, ges övertidskompensation för minst tre timmars övertidsarbete. Detta gäller dock inte om endast ett måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
5.2.5 Reskostnader vid övertidsarbete
Om tjänstemannen inställer sig för övertidsarbete som inte ligger direktefter den ordinarie arbetstiden och det uppstår reskostnader, ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även i de fall överenskommelseträffats enligt 5.1.1.
5.2.6 Övertidsarbete vid förkortad ordinarie daglig arbetstid
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en viss del av året, t ex sommaren, är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under enannan del av året gäller följande. Beräkning av övertidsarbete som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden tillämpats, ska ske med utgångspunkt från den dagliga arbetstid som gäller under resten av året.
5.3 Kompensation för övertid
5.3.1 Pengar – ledighet
Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vidföretaget.
Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt beakta tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten ska tas ut.
5.3.2 Ersättningens storlek
Arbete som på arbetsgivarens anmodan utförs på annan tid än
§
ordinarie arbetstid betalas per timme enligt följande:
De första två timmarna per vardag fram till 20.00. | Ordinarie timlön + 70 % |
Övrig övertid på vardagar | Ordinarie timlön + 92 % |
Måndag till fredag efter 20.00 | Ordinarie timlön + 92 % |
Lördagar efter 12.00 | Ordinarie timlön + 126 % |
Jul-, nyårs- och midsommaraftonefter 12.00 | Ordinarie timlön + 126 % |
All övertid på sön- och helgdag* | Ordinarie timlön + 126 % |
Övertidsarbete på fridag* | Ordinarie timlön + 92 % |
Fridag som infaller på lördagar, jul-, nyårs- och midsommarafton | Ordinarie timlön + 126 % |
*Ersättning utgår för minst 3 tim |
Timlön för heltidsanställd beräknas som 1/166 av den aktuella fasta kontanta månadslönen.
Timlön för deltidsanställd beräknas enligt formeln
Det fasta kontanta månadslönen |
Veckoarbetstiden x 4,15 |
Vid företag som tillämpar rörligt lönesystem ingår i begreppet ”den fasta kontanta månadslönen” även den del av tidigare fast lön som kan ha omräknats till rörlig lön.
Övertidsarbete må efter överenskommelse i varje särskilt fall kunnaersättas med ledighet på ordinarie arbetstid enligt följande grunder:
Övertid | Ledighet för varje övertidstimmar |
med 70 procents förhöjning | 1 ½ timme |
med 92 procents förhöjning | 1 ¾ timme |
med 126 procents förhöjning | 2 timmar |
5.4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
5.4.1 Ersättning för mertid
Om en deltidsanställd har utfört arbete utöver den ordinarie dagligaarbetstid som gäller för deltidsanställningen, betalas ersättning per överskjutande timme med
månadslönen |
veckoarbetstiden x 3,7 |
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfrivecka, räknat i genomsnitt per månad.
5.4.2 Beräkning av xxxxxx
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen, ska de båda tidsperiodernaräknas ihop.
5.4.3 Övertidskompensation vid mertidsarbete
Deltidsanställd erhåller övertidsersättning för arbetstid, som
överstigerordinarie arbetstid enligt Avtal om arbetstidsbestämmelser 2.1 och 2.2.Vidare utgår övertidsersättning för sådan arbetstid, som faller utanför den enligt arbetstidsschemat för heltidsanställd personal med likartadearbetsuppgifter vid företaget fastställda yttre ramen för den ordinarie arbetstiden per dag.
Anmärkning
Övertids- och mertidsarbete för deltidsanställd tjänsteman kan ske efteröverenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman.
§ 6 Restidsersättning
6.1 Rätten till restidsersättning
Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt 6.3 med följandeundantag:
Undantag
1. Arbetsgivaren och den tjänsteman som har träffat överenskommelse om kompensation för övertid enligt
5.1.1 och5.1.2, kan komma överens om att bestämmelserna om restidsersättning inte ska gälla.
2. Arbetsgivare och tjänstemän kan komma överens om att kompensation för restid ska ges i annan form, t ex genom attförekomsten av restid beaktas när lönen fastställs.
3. Tjänstemän med arbete som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare och servicetekniker,har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen kommit överens om detta.
6.2 Restid
Restid är den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för att resa tillbestämmelseorten.
Vid beräkning av restid som ger rätt till ersättning tas endast sådan restid med som ligger före eller efter tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Om restiden ligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en vissdag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tasmed vid beräkningen.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan elleren del av denna, ska tiden kl 22-08 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen undertjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhörarbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad enligt de bestämmelser somgäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
6.3 Restidsersättning
Restidsersättning utges per timme med ett belopp motsvarande
68 procent av timlönen utom när resan har företagits under tiden frånklockan 18 fredag fram till klockan 06 måndag eller från klockan
18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till klockan 06dag före helgdag, då ersättningen är 85 procent av timlönen.
Restidsersättningen enligt 68-procentregeln utges för högst 6 timmarper kalenderdygn, såvida inte längre restid kan visas.
Timlön beräknas för heltidsanställd som 1/166 av den fasta kontantamånadslönen och för deltidsanställd enligt formeln
den fasta kontanta månadslönen |
veckoarbetstiden x 4,15 |
Vid företag som tillämpar rörligt lönesystem ingår i begreppet den fasta kontanta månadslönen även den del av tidigare fast lön som kan ha omräknats till rörlig lön.
Anmärkning
Dessa bestämmelser ska ej medföra försämring av vid enskilt företagtidigare tillämpade restidsregler.
§ 7 Semester
7.1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag.
7.2 Intjänandeår och semesterår
Intjänandeåret räknas fr o m den 1 april t o m den 31 mars året därpå.
Semesteråret är den därpå följande 12-månadersperioden.
Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller medden lokala tjänstemannaparten om att intjänandeåret och/eller semesteråret ska förskjutas till andra tidpunkter eller sammanfalla helt.
För mycket utbetald semester
När intjänandeår och semesterår sammanfaller ska erhållen semesterlönbetraktas som á conto utbetalning och avräknas från såväl semesterersättning som lön. Tjänsteman som erhållit fler betalda semesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/tillägg. Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.
Löneavräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om detsker på grund av:
1. tjänstemannens sjukdom eller
2. tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållanden somavses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller
3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållandesom inte hänför sig till tjänstemannen personligen.
7.3 Semesterns längd
7.3.1 Xxxxx xxxxxxxxxxxxx
– 25 semesterdagar enligt semesterlagen
– 3 eller 5 semesterdagar utöver lag genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 5 i detta avtal.
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.
7.3.2 Antal betalda semesterdagar
Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:
A x | B | = D |
C |
A = antal avtalade semesterdagar (enligt 7.3.1)
B = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro sominte är semesterlönegrundande
C = antal kalenderdagar under intjänandeåret
D = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt tillheltal).
7.3.3 Ändring av semesterdagar
Om detta avtal träder i kraft för en tjänsteman som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har
tjänstemannen rätttill minst samma antal semesterdagar som tidigare.
Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela tjänstemannaparten, och omdenna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.
7.3.4 Befordrad eller nyanställd tjänsteman
För befordrade eller nyanställda tjänstemän ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör tillsamma koncern.
7.3.5 Semester för tjänstemän som arbetar intermittent
För tjänstemän som arbetar intermittent beräknas antaletnettosemesterdagar enligt följande:
Antalet arbetsdagar/vecka x antaletsemesterdagar enligt 7.3 |
5 |
= Antalet semesterdagar (nettosemesterdagar) som ska förläggas till dagar som enligt arbetstidsschemat skulle ha varit arbetsdagar. Brutet tal vid beräkningen rundas av till närmast högre dagantal. Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel som del avdag samma vecka, ska den delvis arbetade dagen räknas som hel dag. När semestern läggs ut för en sådan tjänsteman går det åt en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat endel av dagen.
Exempel
Tjänstemannens arbetstid ärförlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka
Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25dagars semester)
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om arbetstidsschemat ändras så att “antalet arbetsdagar per vecka“ förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att desvarar mot det nya schemat.
Semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
7.3.6 Visstidsanställning som pågår högst tre månader
Anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre, ger inte rätt till semesterledighet utan till semestersättning. Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman kan vid anställningstillfället komma överens om att semesterledighet ska läggas ut. Semesterersättning skainte ingå i lönen i något fall.
7.4 Semesterlön, semesterersättning m m
7.4.1 Semesterlön och semestertillägg
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg.
Semestertillägget för varje betald semesterdag är
– 0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad.Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 7.4.6.
– 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.
Om tjänstemannen inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5
% justeras upp enligt följande:
0,5 x det antal semesterdagar som tjänstemannen har rätt till antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in
Med fasta lönetillägg avses här t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.
Med rörlig lönedel avses här t. ex. provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, jour-, beredskapsersättning eller liknande, i den månden inte räknats in i månadslönen.
Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörligalönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
I övertids-, mertids- och restidsersättning samt i ersättning förförskjuten ordinarie arbetstid ingår semesterlön.
7.4.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundandefrånvaro
Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundandefrånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.
Under intjänandeåret
Genomsnittli utbetald rörlig lönedel
g
dagsinkomst
=
Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagarmed semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret
Skift-, jour- och beredskapsersättning och liknande ska inte tas med iovanstående genomsnittsberäkning, om tjänstemannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
7.4.3 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.
Undantag
1. Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har tjänstemannen rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelarna. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek. Tillägget betalas ut samtidigt medlönen vid denordinarie utbetalningen i samband med semestern. Arbetsgivarenska senast vid semesterårets utgång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 7.4.1 och 7.4.2.
2. Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin kan tillämpas.
7.4.4 Semesterersättning
Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt
7.4.1 och 7.4.2.
För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om densparade dagen tagits ut det semesterår
anställningen upphör.
Semesterersättning vid tidsbegränsad anställning enligt 7.3.6 beräknasmed 12,5 % av tjänstemannens uppburna lön.
7.4.5 Obetald semester
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannensaktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppetmånadslön, se 7.4.1.
7.4.6 Ändrad sysselsättningsgrad
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgradän vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gälltunder flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se 7.4.1.
7.5 Semester för nyanställda
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill halängre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att tjänstemannenska vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av
1. tjänstemannens sjukdom eller
2. tjänsteman som frånträder sin anställning under förhållande somavses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller
3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållandesom inte hänför sig till tjänstemannen personligen.
För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gällerbestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § a semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.
7.6 Sparande av semester
7.6.1 Sparande av semesterdagar
Tjänstemän som har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att de inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och tjänstemannen ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggasunder detta semesterår.
7.6.2 Uttag av sparade semesterdagar
Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar somsparats enligt 7.6.1 under samma år.
7.6.3 Semesterlön för sparade semesterdagar
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 7.4.1 och
7.4.2. Vidberäkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till
tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 7.4.6.
.
§ 10 Lön för del av löneperiod
10.1 Ändring av lön under löpande kalendermånad
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning eller ändrar sysselsättningsgrad under löpande kalendermånad/avräkningsperiodberäknas lönen på följande sätt:
X | x Z = L |
Y |
X = aktuell månadslön
Y = antal kalenderdagar under den aktuellamånaden/avräkningsperioden
Z = antal anställningsdagar i månaden/avräkningsperioden
L = lön för beräkningsperioden
Vid ändrad sysselsättningsgrad beräknas varje period med respektivesysselsättningsgrad för sig.
Exempel:
Avräkningsperioden är t o m den 20:e varje månad. Tjänstemannensheltidslön är 20 000 kr. Anställd fr o m den 1 oktober 20xx.
Heltid t o m 16 maj 20xx | Deltid (50 %) fr o m 17 maj 20xx |
X = 20 000 kr | X = 10 000 kr |
Y = 31 dagar | Y = 31 dagar |
Z = 27 dagar | Z = 4 dagar |
10.2 Timlön
Optikeravtalet bygger på månadslön. Det förekommer dock att timlönanvänds. Parterna är överens om att timlön
beräknas genom att heltidsmånadslön divideras med 166.
Formeln kan även användas när en tjänsteman under tjänstledighet påheltid, t.ex vid föräldraledighet, går in och arbetar enstaka arbetspass/dagar, som inte överstiger en månad.
För anställning med timlön utges lön endast för faktiskt fullgjordtjänstgöring beräknad per timme.
För beräkning av sjuklön görs sjukavdrag enligt formlerna i
8.3.2 och omräkning till månadslön sker genom att aktuell timlön multipliceras med 166. Sjukavdraget proportioneras efter sysselsättningsgraden.
Vid ersättning för övertid 5.3.2, mertid 5.4.1, förskjuten arbetstid
4.1 och restid 6.3 sker omräkning till månadslön genom att aktuell timlönmultipliceras med 166.
Bilaga 1 Avtal om arbetstidsbestämmelser
§ 1 Avtalets omfattning
1.1 Tillämpningsområde
Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för optiker. Dessatjänstemän undantas från tillämpningen av arbetstidslagen (SFS 1982:673) i sin helhet.
Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för EG:s arbetstidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet ochhälsa vid arbetstidens förläggning. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i arbetsmiljölagen.
1.2 Undantag
Bestämmelserna i §§ 2 – 6, som reglerar ordinarie arbetstid, övertid,mertid, jourtid och anteckningar om övertid, mertid
och jourtid samtsammanlagd arbetstid gäller ej beträffande
a) tjänstemän i kvalificerade befattningar med ledningsfunktion
b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest undersådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
1.3 Överenskomna undantag
Tjänstemän som enligt 5.1.1 ”Överenskommelse med vissa
tjänstemän”i avtalet för optiker träffar överenskommelse om att övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från tillämpningen av 2-6 § § i detta avtal.
§ 2 Arbetstid
2.1 Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda är, efter reduktion för helgdagar och helgdagsaftnar, i genomsnitt 38 timmar och 15 minuterper vecka, raster oräknade.
Den ordinarie arbetstiden för deltidsanställd är i genomsnitt det antaltimmar per vecka som finns angivet i anställningskontraktet, raster oräknade.
Arbetstiden beräknas i genomsnitt och läggs ut i perioder om högst tolvmånader.
2.2 Arbetstidens förläggning m m
Arbetstiden för hel- och deltidsanställda ska schemaläggas så att en helgfri vecka omfattar högst fem arbetsdagar. Kollektiv eller individuellöverenskommelse om annat kan träffas. Arbetstiden förläggs så att den anställde får minst 12 sammanhängande arbetsfria lördagar och söndagar under kalenderåret. Kollektiv eller individuell överenskommelse om annan utläggning av
ledigheten kan träffas.
Arbetstiden per arbetspass får inte understiga tre timmar.
Veckoarbetstiden för heltidsanställda får inte över- eller underskrida genomsnittsarbetstiden per vecka med mer än sju timmar, för deltidsanställda fem timmar. Individuell överenskommelse om annat kanträffas.
Arbetstiden ska läggas ut så att de anställda får arbetsfri dag antingen påjulafton eller nyårsafton. Julafton ska vara arbetsfri minst vart annat år.
2.3 Arbetstidsschema
Innan arbetsgivaren fastställer arbetstidschemat ska samråd äga rum med de anställdas representanter där sådana är utsedda, i annat fall skasamråd äga rum med tjänstemännen.
Vid upprättande av arbetstidsschema ska av tjänstemannen eller tjänstemannapartens framförda synpunkter på fördelning av arbetet påsen kvällstid och på sön- och helgdagar såvitt möjligt beaktas.
Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta.
Överläggningar om arbetstidsschema för kommande 12- månadersperiod genomförs i så god tid att schemat kan fastställas senasten månad i förväg.
Arbetstidsschema, upptagande ordinarie arbetstidens förläggning, ska finnas anslaget på arbetsplatsen eller på annat sätt skriftligen meddelastjänstemannen.
Ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens förläggning ska
– där såkan ske – meddelas minst en månad i förväg.
Arbetstidschema gäller såväl vid semester, sjukdom och tjänstledighetsom då tjänsteman tillträder eller frånträder sin anställning under året.
§ 3 Övertid
3.1 Övertidsarbete
Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinariedagliga arbetstiden för tjänstemannen om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.
Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt
5.4.1 i avtalet räknas av från övertidsutrymmet i 3.2 nedan.
3.2 Allmän övertid
När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200timmar per kalenderår.
Vid beräkning av övertid ska ledighet som förläggs till arbetstagarensordinarie arbetstid eller jourtid likställas med fullgjord arbetstid.
3.3 Återföring av övertid
Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt
5.3.2 i avtalet återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt
3.2 ovan (allmän övertid).
Exempel
En tjänsteman utför övertidsarbete, två timmar, en vardagskväll. Dessaövertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3.2.
Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under tre timmar (2 timmar x 1,5 tim
= tre timmar kompensationsledighet).
När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de två övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3.2.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubbenenas om annat.
3.4 Extra övertid
Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extraövertid tas ut under kalenderåret enligt följande:
1. högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och lokal tjänstemannapart
2. ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas om detta, mellan arbetsgivaren och lokal tjänstemannapart.
3.5 Nödfall
Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3.2 (allmän övertid) och 3.4ovan (extra övertid).
3.6 Mertid
Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger tjänstemannens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtalet.
§ 4 Jourtid
4.1 Omfattning av jourtid
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbeteför arbetsgivarens räkning.
4.2 Annan begränsningsperiod
Arbetsgivaren och lokal tjänstemannapart kan träffa en skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod av jourtid för en visstjänsteman eller grupp av tjänstemän.
En överenskommelse enligt föregående stycke gäller tills vidare med tremånaders uppsägningstid.
§ 5 Anteckning av övertid, mertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid, mertid och jourtid. Xxxxxxxxxxxxx, lokal tjänstemannapart ellerrepresentanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 Sammanlagd arbetstid
Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod omhögst tolv månader.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då tjänsteman annars skulle ha arbetat likställasmed fullgjord arbetstid.
Anmärkning
I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, allmän och extra övertid, nödfallsövertid, mertid samt jourtid. Utfört arbete underberedskap räknas som arbetstid.
§ 7 Nattarbetande – natt
Med nattarbetande avses tjänsteman som normalt utför minst tre timmarav sitt arbetspass nattetid samt tjänsteman som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid på natten. Med natt avses perioden mellan kl 22.00-06.00.
Arbetstiden för nattarbetande tjänsteman får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska från beräkningsperioden avräknas 24 timmar för varje period om sju dagar. Avvikelse får göras i lokal överenskommelse under förutsättningatt tjänstemannen kompenseras med ledighet eller lämpligt skydd.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk ellermental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte harkunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande kompensationsledighet.
Xxxxxxxx och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle haarbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.
§ 8 Rast och måltidsuppehåll
8.1 Rast
När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast.Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse. Sådan avvikelse förutsätter att berörda tjänstemän kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning sånoga som omständigheterna medger.
Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande medhänsyn till arbetsförhållandena.
8.2 Paus
En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att tapauser under arbetsdagen. Pauser räknas in i arbetstiden.
8. 3 Måltidsuppehåll
Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn tillsjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
§ 9 Vila
9.1 Dygnsvila
Tjänstemannen ska beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per24-timmarsperiod. Vilan bör vara förlagd till natt, varvid avses att perioden 00.00-05.00 bör ingå. Nämnda 24-timmarsperiod kan omfatta kalenderdygnet från kl.
00.00 till kl. 24.00 eller någon annan period om 24 timmar. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av scheman. Se anmärkning 1 nedan.
Avvikelse från dygnsvila får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren,under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet. Se anmärkning 2 nedan.
Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet ellerges lämpligt skydd.
I det fall ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid ska
löneavdrag integöras.
Anmärkning
1. Vid arbete under beredskap ska ledighet i tid motsvarande faktisktarbetad tid under beredskapen läggas ut i direkt anslutning till nästkommande arbetspass för uppfyllande av sammanlagd dygnsvila,enligt första stycket ovan.
2. Avvikelse, enligt andra stycket ovan, kan ske tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. En sådan avvikelse från dygnsvilan förutsätter att tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod, det vill säga timme per timme, svarande mot avbrottet. Den motsvarande förlängdaviloperioden ska om möjligt läggas i anslutning till det arbetspass somavbrutit viloperioden. Om detta av sakliga verksamhetsskäl inte är möjligt ska denna ledighet läggas ut inom sju dagar från det att dygnsvilan avbrutits.
9.2 Veckovila
Tjänstemannen ska beredas minst 36 timmars sammanhängandeledighet under varje period om sju dagar (veckovila).
Ledigheten ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Ledigheten kandock förläggas såväl i början som i slutet av en sjudagarsperiod.
Ledigheterna för två perioder kan sammanföras till ett veckoskifte,vilket gör det möjligt att anpassa ledigheten vid exempelvis beredskapstjänst.
Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motiverardet får genom lokal överenskommelse en veckovila om lägst 24 timmartillämpas.
Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds avnågot särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att
tjänstemannen kompenseras med motsvarande ledighet.
Xxxxx avvikelse från första stycket får göras genom lokal överenskommelse, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.
§ 12 Giltighetstid
Bestämmelserna i detta avtal om arbetstid har samma giltighetstid somavtalet för optiker.
Bilaga 3 Jourtid
1. Jourtid
Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet menåläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att utföra arbete när det uppstår behov.
2. Schema
Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskildtjänsteman.
Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
3. Ersättning för jourtid
Jourtid ersätts per jourtimme med | Månadslön en/600 |
Dock gäller följande: | |
från fredag kl. 18 till lördag kl. 07 | Månadslön en/400 |
från lördag kl. 07 till söndag kl. 24 | Månadslön en/300 |
från kl. 18 dagen före till kl. 07 trettondagen, 1maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och alla helgons dag | Månadslön en/400 |
från kl. 07 trettondagen, 1 maj, nationaldagen,Kristi himmelfärdsdag och alla helgonsdag tillkl. 00 första vardagen efter respektive helger | Månadslön en/300 |
från kl. 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl. 07 på pingst-, midsommar- ochjulafton till kl. 00 första vardagen efter respektive helger | Månadslön en/150 |
Jourtidsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommandefall minskat med den tid som tjänstemannen fått övertidsersättning för.
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön.
4. Lokal överenskommelse
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.
5. Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemannen i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Villkoren gäller tills vidare och kan revideras vid nästa lönerevision.
En part som vill att villkoren ska upphöra ska underrätta den andraparten senast två månader dessförinnan.
Bilaga 4 Beredskapstjänst
1. Beredskapstjänst 1.1
Med Beredskapstjänst I avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande genomatt vara anträffbar för att omedelbart kunna utföra arbete när det uppstårbehov.
1.2
Med Beredskapstjänst XX avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tidefter varsel utföra arbete vid arbetsstället eller annan plats.
2. Schema
Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskildtjänsteman.
Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.
3. Ersättning för beredskapstjänst
Beredskaps-tjänst I Beredskaps-tjänst II
månadslönen | månadslönen | |
1 000 | 1 400 |
Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med
Dock gäller följande:
månadslönen | månadslönen |
700 | 1 000 |
månadslönen | månadslönen |
500 | 700 |
månadslönen | månadslönen |
700 | 1 000 |
fredag-söndag från fredag kl. 18 tilllördag kl. 07
från lördag kl. 07 till söndag kl. 24
månadslönen | månadslönen | |
500 | 700 |
från kl. 18 dagen före till kl. 07 trettondagen, 1 maj, Kristi himmels-färdsdag och alla helgons dagfrån kl. 07 trettondagen, 1 maj, nationaldagen, Kristi himmelsfärdsdagoch alla helgons dag till kl. 00 första vardagen efter respektive helger
månadslönen | månadslönen | |
250 | 350 |
från kl. 18 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl. 07 på pingst-,midsommar- och julafton till kl. 00 första vardagen efter respektive helger
Beredskapsersättning betalas per pass för lägst 8 timmar, i förekommande fall minskad med den tid som tjänstemannen fåttövertidsersättning för.
Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för en timme vid Beredskapstjänst I och minst för två timmar vid Beredskapstjänst II. Ersättning för resekostnad i anslutningtill sådan inställelse betalas ut.
Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.
För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvararheltidslön.
4. Enskild överenskommelse
Arbetsgivaren och en enskild tjänsteman kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att tjänstemanneni stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.
Överenskommelsen gäller tills vidare och kan revideras vid nästa
lönerevision.
En part som vill att en sådan överenskommelse ska upphöra skaunderrätta den andra parten senast två månader dessförinnan.
37