Införandet av en familjevecka påbörjas
Införandet av en familjevecka påbörjas
– familjedagspenning vid lov, studiedagar och utvecklingssamtal
Ds 2020:24
Införandet av en familjevecka påbörjas
– familjedagspenning vid lov, studiedagar och utvecklingssamtal
Ds 2020:24
SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90
Webbadress: xxx.xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx
Omslag: Regeringskansliets standard
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020
ISBN 978-91-38-25110-2
ISSN 0284-6012
Inför budgetpropositionen för 2022 är det angeläget att förslag kan förberedas genom remittering. Om förslagen presenteras i budget- propositionen för 2022 och med vilken utformning, t.ex. vad gäller antalet dagar som första steg i genomförandet av familjeveckan, blir beroende av de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.
En budgetproposition kräver alltid hårda prioriteringar. På grund av situationen med covid-19 är behovet särskilt stort. Pandemin och dess följdverkningar har drastiskt förändrat utsikterna för den eko- nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Stor osäkerhet råder om pandemins utveckling och om takten i återhämtningen.
Vad gäller förslagen i denna promemoria kan det utöver de ut- formningar som beskrivs innebära att införandet kan komma att justeras på andra sätt.
I promemorian lämnas tre likvärdiga förslag för hur införandet av familjeveckan kan ske. Förslagen skiljer sig åt avseende hur många dagar med ledighet och familjedagspenning som föräldrarna föreslås att kunna nyttja men är i övrigt överensstämmande. I lagförslagen i kapitel 2 anges därför tre alternativa förmånstider.
Förord 1
1 Promemorians huvudsakliga innehåll 7
2 Författningsförslag 11
2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 11
2.2 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) 23
2.3 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) 24
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1108) om
ersättning till riksdagens ledamöter 28
2.5 Förslag till förordning om ändring i
studiestödsförordningen (2000:655) 29
3 Gällande rätt om föräldrapenningsförmåner och föräldraledighet 31
3.1 Rätten till föräldrapenningsförmåner 31
3.1.1 Försäkringsgrunden 31
3.1.2 De två föräldrapenningsförmånerna 33
3.1.3 EU:s samordningsförordning 38
3.2 Rätten till föräldraledighet 39
4 Bakgrund 43
4.1 Balans mellan familjeliv och arbetsliv 43
4.2 Föräldrars förvärvsfrekvens är hög 44
4.2.1 Arbetsmarknadens villkor ser olika ut 50
4.3 Förskolans och fritidshemmets öppettider och läsårets förläggning 55
4.4 Ledighet med föräldrapenning 60
4.4.1 Uttagsmönstret varierar med utbildningsnivå
och inkomstnivå 61
4.4.2 Föräldrapenningdagar som inte tas ut 64
5 Överväganden och förslag 69
5.1 En ny föräldrapenningsförmån ska införas 69
5.2 Grundläggande förutsättningar för rätt till familjedagspenning 73
5.3 Förmånstagare 85
5.4 Förmånstid 86
5.5 Förmånsnivåer 94
5.6 Avstående, samtida uttag samt sammanfallande rätt till ersättning 97
5.7 Ersättning för inkomstbortfall 104
5.8 Övriga ändringar i socialförsäkringsbalken 108
5.9 Administration 110
5.10 EU-frågor och andra internationella frågor 115
5.11 Föräldraledighetslagen ska ändras 119
5.12 Förslag om ändring i andra författningar 124
5.13 Ikraftträdandebestämmelser 127
5.14 Uppföljning av reformen 128
6 Konsekvenser av förslagen 129
6.1 Utgångspunkter för beräkningarna 129
6.1.1 Hur många berörs av reformen? 130
6.1.2 Hur många dagar kommer att tas ut? 133
Ds 2020:24 Innehållsförteckning
6.1.3 Antal arbetade timmar, sysselsättning och sjukfrånvaro 136
6.2 Ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor 137
6.2.1 Kortsiktiga konsekvenser för statens budget 137
6.2.2 Kortsiktiga konsekvenser för kommuner och regioner 143
6.2.3 Effekter på antalet arbetade xxxxxx och sysselsättning 144
6.3 Kortsiktiga konsekvenser för företag 145
6.3.1 Anställda 145
6.3.2 Egenföretagare 147
6.4 Konsekvenser för jämställdhet, det
integrationspolitiska målet och icke-diskriminering 148
6.4.1 Jämställdhet 148
6.4.2 Integrationspolitiskt mål 150
6.4.3 Icke-diskriminering 150
6.5 Konsekvenser för enskilda 151
6.5.1 Ekonomiska konsekvenser för föräldrarna 151
6.5.2 Konsekvenser för barn 153
6.6 EU-konsekvenser 154
7 Andra förmånstider 155
7.1 Förmånstid och avstående – fyra eller två dagar med familjedagspenning per år 156
7.2 Förmånstid och avstående – två dagar eller en dag med familjedagspenning per år 157
7.3 Konsekvenser 159
7.3.1 Konsekvenser för statens budget 159
7.3.2 Bortfall i antalet arbetade timmar 160
7.3.3 Övriga konsekvenser 161
8 Författningskommentar 163
8.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 163
8.2 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) 181
8.3 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) 182
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter 187
Bilaga Beräkningsscenarier 189
1 Promemorians huvudsakliga innehåll
I budgetpropositionen för 2021 aviserade regeringen avsikten att påbörja införandet av en familjevecka (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12). Familjeveckan innebär att föräldrar ska ha rätt till ledighet från arbetet i vissa situationer och till en ersättning för förlorad arbetsin- komst.
I denna promemoria lämnas förslag till utformning av en ny för- äldrapenningsförmån i socialförsäkringsbalken som ska benämnas familjedagspenning. Dessutom lämnas förslag till förändringar av föräldraledighetslagen (1995:584) samt ett antal följdändringar i socialförsäkringsbalken och annan lagstiftning med anknytning till föräldrapenningsförmåner. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2022.
I promemorian lämnas tre likvärdiga förslag för hur införandet av familjeveckan kan ske. Förslagen skiljer sig åt avseende hur många dagar med ledighet och familjedagspenning som föräldrarna föreslås att kunna nyttja men är i övrigt överensstämmande. I lagförslagen i kapitel 2 anges därför tre alternativa förmånstider. Anledningen till att tre olika förmånstider föreslås är att den nedgång i konjunkturen som orsakats av spridningen av det nya coronaviruset i Sverige och omvärlden påverkar det statsfinansiella läget. Det råder osäkerhet kring pandemins utveckling och återhämtningen av ekonomin kan bli utdragen.
Familjeveckans syften
Familjeveckan har flera syften. Den ska underlätta för förvärvsarbe- tande föräldrar att kombinera arbetsliv och familjeliv, förbättra för- utsättningarna för föräldrar att förvärvsarbeta, främja minskat del-
tidsarbete samt att ge föräldrar till något äldre barn bättre möjlig- heter att i vissa situationer vara lediga tillsammans med barnen.
Familjeveckan ska dessutom bidra till att skapa en ökad jämlikhet mellan arbetande föräldrar, för vilka arbetsvillkor och möjlighet för flexibilitet kan variera kraftigt. Genom att underlätta heltidsarbete och balans mellan familjeliv och arbetsliv samt det att familjedags- penning föreslås lämnas till respektive vårdnadshavare bidrar famil- jeveckan i viss mån även till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, både när det gäller ekonomi och hem- och omsorgsarbetet.
Familjeveckan syftar också till att ge föräldrar mer tid med sina barn och därmed skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn, något som bland annat inbegriper möjlighet till nära relationer med båda föräldrarna högre upp i barnets åldrar.
Utformningen av familjedagspenningen
För att få rätt till familjedagspenning ska det krävas att föräldern faktiskt avstår från arbete den aktuella dagen eller den del av dagen som ersättningen avser. Det är därför inte möjligt att ta ut familje- dagspenning för en arbetsfri dag.
Familjedagspenning föreslås avse situationer då föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda ett barn under dag när det är lov, terminsuppehåll, studiedag för personalen eller en motsvarande situ- ation i den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet nor- malt deltar i. Det handlar exempelvis om förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem.
Förslag lämnas även om att familjedagspenning ska kunna lämnas när föräldrar deltar i barns utvecklingssamtal.
Familjedagspenning ska kunna lämnas till en vårdnadshavare som har barn som är mellan fyra och 16 år gamla.
Fullt utbyggd ska familjeveckan, när föräldrarna har gemensam vårdnad om sina barn, omfatta fem dagars ledighet med ersättning för vardera föräldern per kalenderår. Med förslagen i denna prome- moria påbörjas införandet. Tre alternativa förslag om förmånstiden lämnas. Det föreslås en möjlighet för föräldrar med gemensam vård- nad att använda antingen högst tre dagar, högst två dagar eller högst en dag med familjedagspenning vardera per kalenderår. Det föreslås vidare att en förälder med ensam vårdnad ska ges möjlighet att
Ds 2020:24 Promemorians huvudsakliga innehåll
använda antingen högst sex dagar, högst fyra dagar eller högst två dagar med familjedagspenning per år.
Förslagen som innebär en annan förmånstid finns i kapitel 7.
Till skillnad från vad som gäller för föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen, ska antalet dagar med familjedagspen- ning ges per vårdnadshavare, inte per barn. Detta innebär att antalet dagar ska lämnas sammanlagt för en förälders barn i det aktuella åldersspannet.
Familjedagspenningen ska kunna tas ut för samma barn och tid för att möjliggöra för exempelvis två vårdnadshavare att vara lediga tillsammans med barnet.
Familjedagspenning ska beräknas på samma sätt som tillfällig för- äldrapenning.
Föräldraledighet med familjedagspenning
En förälder ska ha rätt till ledighet under tid då han eller hon får familjedagspenning. Ledighet med familjedagspenning ska under ett kalenderår få delas upp på ett obegränsat antal perioder.
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med famil- jedagspenning för vård av barn under lov m.m. ska ha en skyldighet att anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. En arbets- tagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med familjedagspenning för att delta i utvecklingssamtal ska anmäla ledigheten till arbetsgi- varen minst en vecka före ledighetens början.
2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken
dels att 6 kap. 6 och 16 §§, 9 kap. 1 §, 11 kap. 2, 9 och 10 §§ och 24 kap. 3 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 12 a kap., och en ny para- graf, 11 kap. 9 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
6 kap.
6 §
Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner:
Avdelning B Familjeförmåner
1. graviditetspenning, (10 kap.)
2. föräldrapenning på grundnivå eller sjuk- penningnivå och tillfällig föräldrapenning,
(11–13 kap.)
Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada
3. sjukpenning, (24–28 kap.)
4. rehabilitering, rehabiliteringsersättning och bidrag till arbetshjälpmedel,
5. inkomstrelaterad sjukersättning och in- komstrelaterad aktivitetsersättning,
(29–31 kap.)
(33, 34, 36 och
37 kap.)
6. arbetsskadeersättning, (39–42 kap.)
7. närståendepenning, (47 kap.)
Avdelning E Förmåner vid ålderdom
8. inkomstgrundad ålderspension, (55–64 och 69–
71 kap.)
Avdelning F Förmåner till efterlevande
9. inkomstrelaterad efterlevandepension, (77, 78, 80 och 82–
85 kap.)
10. efterlevandeförmåner från arbets- skadeförsäkringen, och
11. efterlevandeskydd i form av premie- pension.
(87 och 88 kap.)
(89–92 kap.)
Föreslagen lydelse
6 kap.
6 §
Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner:
Avdelning B Familjeförmåner
1. graviditetspenning, (10 kap.)
2. föräldrapenning på grundnivå eller sjuk- penningnivå, familjedagspenning och tillfällig föräldrapenning,
(11–13 kap.)
Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada
3. sjukpenning, (24–28 kap.)
4. rehabilitering, rehabiliteringsersättning och bidrag till arbetshjälpmedel,
5. inkomstrelaterad sjukersättning och in- komstrelaterad aktivitetsersättning,
(29–31 kap.)
(33, 34, 36 och
37 kap.)
6. arbetsskadeersättning, (39–42 kap.)
7. närståendepenning, (47 kap.)
Avdelning E Förmåner vid ålderdom
8. inkomstgrundad ålderspension, (55–64 och 69–
71 kap.)
Avdelning F Förmåner till efterlevande
9. inkomstrelaterad efterlevandepension, (77, 78, 80 och 82–
85 kap.)
10. efterlevandeförmåner från arbets- skadeförsäkringen, och
11. efterlevandeskydd i form av premie- pension.
(87 och 88 kap.)
(89–92 kap.)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
16 §
Förmåner enligt 6 § 5, 6 och 8–11 lämnas för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2,
Familjedagspenning enligt 6 § 2
och förmåner enligt 6 § 5, 6 och 8–11 lämnas för tid då den för- säkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldra- penning på grund- eller sjukpen- ningnivå enligt 6 § 2,
1. om barnet är bosatt i Sverige, eller
2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.
I denna underavdelning finns
9 kap.
1 §
– bestämmelser om graviditetspenning i 10 kap., och
– allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner i 11 kap. Vidare finns bestämmelser om
– föräldrapenning i 12 kap.,
och
– föräldrapenning i 12 kap.,
– familjedagspenning i 12 a kap., och
– tillfällig föräldrapenning i 13 kap.
11 kap.
2 §1
Föräldrapenningsförmåner lämnas i följande former:
1. föräldrapenning för vård av barn med anledning av barns fö- delse eller vid adoption av barn (12 kap.), och
2. tillfällig föräldrapenning i särskilda situationer när någon avstår från förvärvsarbete för att vårda barn eller i samband med att ett barn har avlidit (13 kap.).
1. föräldrapenning för vård av barn med anledning av barns fö- delse eller vid adoption av barn (12 kap.),
2. familjedagspenning i sär- skilda situationer när en förälder avstår från förvärvsarbete för att vårda barn (12 a kap.), och
3. tillfällig föräldrapenning i särskilda situationer när någon avstår från förvärvsarbete för att vårda barn eller i samband med att ett barn har avlidit (13 kap.).
9 §
Oavsett antalet barn kan en för- älder inte få mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.
Oavsett antalet barn kan en för- älder inte få mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag. Det- samma gäller familjedagspenning.
9 a §
Både familjedagspenning och för- äldrapenning eller tillfällig föräld- rapenning får inte lämnas till en förälder för samma tid.
1 Senaste lydelse 2010:2005.
10 §2
Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 12 kap. 4 a och 5 a–7 §§ samt 13 kap. 10, 11, 13,
26 och 30 §§.
Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 12 kap. 4 a och 5 a–7 §§, 12 a kap. 3 och 4 §§ och
13 kap. 10, 11, 13, 26 och 30 §§. Föräldrapenning får dock lämnas till en förälder och familjedagspen- ning till en annan förälder för samma barn och tid.
Tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 31 e § får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid.
För tillfällig föräldrapenning gäller även 13 kap. 3 §.
12 a kap. Familjedagspenning
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
– rätten till familjedagspenning i 2–10 §§,
– förmånstiden i 11–15 §§,
– avstående från familjedags- penning i 16 och 17 §§,
– beräkning av antalet dagar med rätt till familjedagspenning i 18 §, och
– beräkning av familjedags- penning i 19 §.
2 Senaste lydelse 2018:1628.
Rätten till familjedagspenning
Allmänna bestämmelser
2 §
En försäkrad förälder har rätt till familjedagspenning.
Familjedagspenning lämnas i de fall och under de närmare för- utsättningar som anges i detta ka- pitel.
Vård av barn under lov, terminsuppehåll och studiedagar
3 §
En förälder har rätt till familje- dagspenning om föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda ett barn under en dag när det är lov, terminsuppehåll, studiedag för personalen eller en motsvarande situation i den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet normalt deltar i. Detta gäller dock inte när det är fråga om öppen förskola enligt 25 kap. 3 § skol- lagen.
För rätt till familjedagspenning gäller också som villkor att för- äldern under den tid som avses i första stycket till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder.
Deltagande i utvecklingssamtal
4 §
En förälder har rätt till familje- dagspenning om föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med att han eller hon deltar i ett utvecklingssamtal eller motsva- rande när det gäller ett barn i den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet normalt deltar i. Detta gäller dock endast om verksamheten avser
1. förskola,
2. förskoleklass,
3. grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller ut- bildning enligt 24 kap. skollagen på grundskolenivå, eller
4. pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § skollagen som ersätter förskola.
5 §
Familjedagspenning lämnas inte för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats till föräldern.
Förmånsnivåer och förvärvsarbete
6 §
Familjedagspenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:
1. Hel familjedagspenning för dag när en förälder helt har avstått från förvärvsarbete.
2. Halv familjedagspenning för dag när en förälder har förvärvs-
arbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha ar- betat.
7 §
När en förälder har avstått från förvärvsarbete hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat, lämnas halv familjedags- penning enligt 4 § och 6 § 2 även om förutsättningarna i 4 § för rätt till förmånen inte är uppfyllda för hela den tid som föräldern har av- stått från förvärvsarbete.
8 §
Som förvärvsarbete betraktas inte
1. vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem, eller
2. sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersätt- ning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.
Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn, ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.
9 §
Den omständigheten att en arbets- lös förälder som är arbetssökande inte står till arbetsmarknadens förfogande under tid som avses i
3 § första stycket och 4 § likställs inte med att föräldern avstår från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om familjedags- penning.
10 §
Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstå- ende från förvärvsarbete vid till- lämpning av bestämmelserna om familjedagspenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneför- månerna.
Förmånstiden
Ensam vårdnad
11 §
Till en förälder som har ensam vårdnad om samtliga sina barn som kan berättiga till familjedags- penning lämnas förmånen under högst [sex/fyra/två] dagar per år sammanlagt för barnen.
Gemensam vårdnad
12 §
Till en förälder som tillsammans med någon annan har gemensam vårdnad om samtliga sina barn som kan berättiga till familjedags- penning lämnas förmånen under
högst [tre dagar/två dagar/en dag] per år sammanlagt för barnen.
Både ensam och gemensam vårdnad
13 §
Till en förälder som har både ensam vårdnad och tillsammans med någon annan gemensam vårdnad om sina barn som kan berättiga till familjedagspenning lämnas förmånen under högst [sex/fyra/två] dagar per år sam- manlagt för barnen.
Ersättning för [tre/två/en] av dagarna lämnas endast för ett barn som föräldern har ensam vårdnad om.
Familjedagspenning för tid före ansökan
14 §
Familjedagspenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan om familje- dagspenning kom in till Försäk- ringskassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att familjedagspenning ändå bör läm- nas.
Barnets ålder
15 §
Familjedagspenning lämnas för tid från det att barnet fyller fyra år och längst till dess att barnet har fyllt sexton år.
Avstående från familjedagspenning
16 §
En förälder som har ensam vård- nad om ett barn som kan berättiga till familjedagspenning kan avstå rätten att få familjedagspenning för barnet till förmån för en annan av barnets föräldrar.
17 §
En förälder får avstå rätten att få familjedagspenning till förmån för en annan av barnets föräldrar en- ligt 16 § för sammanlagt högst [tre dagar/två dagar/en dag] per år.
Beräkning av antalet dagar med rätt till familjedagspenning
18 §
Vid beräkning av antalet dagar med rätt till familjedagspenning gäller följande:
– En dag med hel familjedags- penning motsvarar en dag.
– En dag med halv familje- dagspenning motsvarar hälften av en dag.
Beräkning av familjedagspenning
19 §
Familjedagspenning beräknas en- ligt bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning i 13 kap. 33–
38 §§.
24 kap.
3 §3
En försäkrads sjukpenninggrundande inkomst ligger också till grund för beräkning av följande förmåner enligt denna balk:
– graviditetspenning,
– föräldrapenning på sjukpenningnivå,
– familjedagspenning,
– tillfällig föräldrapenning,
– rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
– skadelivränta,
– smittbärarpenning, och
– närståendepenning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.
2. Familjedagspenning lämnas inte för tid före ikraftträdandet.
2.2 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)
Härigenom föreskrivs att 17 a § semesterlagen (1977:480) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 a §1
Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledig- het enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i fråga om
1. ledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om frånva- ron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för en- samstående förälder 180 dagar,
2. tid för vilken graviditets- penning utges enligt 10 kap. soci- alförsäkringsbalken, eller
3. tid för vilken föräldrapen- ning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption en- ligt 12 kap. socialförsäkringsbal- ken, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd samman- lagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.
1. ledighet enligt 8 § första stycket samma lag, om frånvaron under intjänandeåret inte över- stiger 120 dagar, eller för ensam- stående förälder 180 dagar,
2. ledighet enligt 8 a eller 8 b § samma lag,
3. tid för vilken graviditets- penning lämnas enligt 10 kap. socialförsäkringsbalken, eller
4. tid för vilken föräldrapen- ning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption en- ligt 12 kap. socialförsäkringsbal- ken, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd samman- lagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar.
I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.
1 Senaste lydelse 2010:1223.
2.3 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
Härigenom föreskrivs i fråga om föräldraledighetslagen (1995:584)
dels att 3, 10 och 13 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 a och 8 b §§, och närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Det finns följande sex former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:
Det finns följande sju former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:
1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hen- nes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).
2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).
3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).
4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).
5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).
6. Ledighet för en förälder som får eller skulle ha haft rätt till familjedagspenning (ledighet med familjedagspenning m.m., 8 a och 8 b §§).
6. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärde- del om det för barnet lämnas om-
7. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärde- del om det för barnet lämnas om-
vårdnadsbidrag (ledighet med omvårdnadsbidrag, 9 §).
vårdnadsbidrag (ledighet med omvårdnadsbidrag, 9 §).
Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinn- liga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18–21 §§.
Ledighet med familjedagspenning m.m.
8 a §
En förälder har rätt till ledighet under den tid då han eller hon
1. får familjedagspenning för att vårda ett barn under en dag när det är lov, terminsuppehåll, studiedag för personalen eller en motsvarande situation enligt 12 a kap. 3 § socialförsäkringsbal- ken, eller
2. skulle ha haft rätt till sådan familjedagspenning, om föräldern inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § samma balk.
8 b §
En förälder har rätt till ledighet under den tid då han eller hon
1. får familjedagspenning i samband med att föräldern deltar i ett utvecklingssamtal eller mot- svarande enligt 12 a kap. 4 § soci- alförsäkringsbalken, eller
2. skulle ha haft rätt till sådan familjedagspenning, om föräldern inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § samma balk.
10 §2
Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.
Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäl- ler antingen ledighet med tillfäl- lig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med föräldra- penning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.
Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäl- ler ledighet med tillfällig föräld- rapenning m.m. enligt 8 §, ledig- het med familjedagspenning m.m. enligt 8 a och 8 b §§ eller ledighet med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäk- ringsbalken.
13 §3
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6, 7 eller 9 § ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin an- mälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.
En arbetstagare som vill ut- nyttja sin rätt till ledighet enligt 8 § ska anmäla ledigheten till ar- betsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om det inte kan ske och rätten till ledigheten grundar sig i att arbetstagaren får tillfällig föräldrapenning eller skulle ha haft rätt till förmånen enligt föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbal- ken, ska ledigheten anmälas så
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6,
7, 8 a eller 9 § ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan ska arbetstaga- ren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.
En arbetstagare som vill ut- nyttja sin rätt till ledighet enligt 8 eller 8 b § ska anmäla ledighe- ten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om det inte kan ske och rätten till ledigheten grundar sig i att arbetstagaren får tillfällig föräld- rapenning eller skulle ha haft rätt till förmånen enligt föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § socialför- säkringsbalken, ska ledigheten
2 Senaste lydelse 2018:1629.
3 Senaste lydelse 2020:192.
snart som möjligt. Om ledighe- ten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.
anmälas så snart som möjligt. Om ledigheten beror på sjuk- dom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
8 §
Om en ledamot är föräldraledig från sitt uppdrag ska det för samma tid göras avdrag från arvodet och tilläggsarvodet och från andra sådana fasta arvoden som avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Ledighet för barns födelse, vård av adoptivbarn eller ledighet med tillfällig föräldrapenning ger rätt till ersättningar enligt de be- stämmelser som gäller för ar- betstagare hos Riksdagsförvalt- ningen.
Ledighet för barns födelse, vård av adoptivbarn, ledighet med tillfällig föräldrapenning eller ledighet med familjedagspen- ning ger rätt till ersättningar en- ligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos Riksdags- förvaltningen.
Avdrag från arvodena och betalningen av ersättningarna ska göras enligt de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos Riksdags- förvaltningen. För en ledamot gäller dock att arbetsdagsavdrag är detsamma som kalenderdagsavdrag.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.
2.5 Förslag till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § studiestödsförordningen (2000:655) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
12 §1
Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395) får läm- nas till en studerande som under kalenderåret närmast före studier- nas början har haft en inkomst som uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då studierna påbörjas. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.
Tilläggslån får också lämnas till en studerande som samman- hängande fått föräldrapenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket.
Tilläggslån får också lämnas till en studerande som samman- hängande fått föräldrapenning eller familjedagspenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket.
Tilläggslån får lämnas för studier i Sverige, i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz.
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2022.
1 Senaste lydelse 2015:50.
3 Gällande rätt om föräldrapenningsförmåner och föräldraledighet
3.1 Rätten till föräldrapenningsförmåner
Föräldrapenningsförmånerna enligt socialförsäkringsbalken, för- kortad SFB, utgör familjeförmåner inom den svenska socialförsäk- ringen. Föräldrapenningsförmåner lämnas i form av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (11 kap. 2 § SFB). Föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller vid adoption av barn. Tillfällig föräldrapenning lämnas bl.a. i särskilda situationer när någon avstår från förvärvsarbete för att vårda barn.
Föräldrapenningsförmånerna, och den ledighetsrätt som följer med dessa, har många olika syften. Föräldrapenningen ger möjlighet för båda föräldrarna att skapa en nära kontakt med barnet under oftast en längre föräldraledighet och att kombinera arbetslivet med föräldraskapet. Den tillfälliga föräldrapenningen ger framför allt möjlighet för föräldrarna att kombinera arbetslivet och föräldra- skapet. Den avser i huvudsak situationer som har sin grund i att barnet har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som medför behov av kortare frånvaro från arbetet.
3.1.1 Försäkringsgrunden
Socialförsäkringen är indelad i tre försäkringsgrenar. Dessa avser förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosättningsbaserade förmåner), förmåner som grundas på arbete i Sverige (arbetsbase- rade förmåner) och förmåner som grundas på andra omständigheter än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner). (4 kap. 2 §
SFB) För att en person ska omfattas av socialförsäkringsskyddet krävs att personen är försäkrad, dvs. uppfyller de krav i fråga om bosättning, arbete eller andra omständigheter som avses i nämnda 4 kap. 2 § samt krav på försäkringstider. Vidare krävs att personen uppfyller de andra villkor som gäller för respektive förmån enligt reglerna i 5–7 kap. SFB, t.ex. att det i vissa fall krävs uppehålls- eller arbetstillstånd för att ha rätt till en förmån. (4 kap. 3 § SFB) Där- utöver finns bestämmelser om rätten till förmåner i de delar av soci- alförsäkringsbalken som reglerar de specifika förmånerna.
I 5 kap. SFB finns de grundläggande bestämmelserna om bosätt- ningsbaserade förmåner. Bosatt i Sverige är som utgångspunkt den som har sitt egentliga hemvist här i landet (5 kap. 2 §). Den som flyttar till Sverige ska i regel anses vara bosatt här om personen kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år (5 kap. 3 § SFB). Det finns avvikande bestämmelser i bosättningsfrågan för särskilda personkategorier: statsanställda, utländska diplomater m.fl., bi- ståndsarbetare m.fl., utlandsstuderande m.fl. och familjemedlemmar till dessa personer (5 kap. 4–8 §§ SFB). Föräldrapenning på lägsta- nivå och grundnivå är bosättningsbaserade förmåner (5 kap. 9 § SFB). Det innebär att den som är bosatt i Sverige är försäkrad för dessa.
I 6 kap. SFB finns de grundläggande bestämmelserna om arbets- baserade förmåner. Med arbete i Sverige avses enligt huvudregeln förvärvsarbete i verksamhet här i landet (6 kap. 2 § första stycket SFB). Vad som avses med att någon är arbetstagare anges inte i bal- ken, men har bl.a. tolkats i rättspraxis (se t.ex. RÅ 2004 ref. 88 och RÅ 2007 ref. 83). Om en fysisk person som bedriver näringsverk- samhet har ett fast driftställe i Sverige ska verksamhet som hänför sig till det driftstället anses bedriven här i landet (6 kap. 2 § andra stycket SFB). Särskilda, avvikande regler finns för vissa person- kategorier: sjömän, utsända arbetstagare samt diplomater m.fl. (6 kap. 3–5 §§ SFB). Föräldrapenning på grundnivå eller sjukpen- ningnivå och tillfällig föräldrapenning är arbetsbaserade förmåner (6 kap. 6 § SFB). Det innebär att den som arbetar i Sverige är för- säkrad för dessa.
EU-rätten eller avtal som Sverige har ingått med andra stater kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i SFB (se 2 kap. 5 § SFB och vidare nedan).
3.1.2 De två föräldrapenningsförmånerna
Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning har vissa likheter, men skiljer sig även åt bl.a. på grund av förmånernas olika syften. Nedan beskrivs regleringen av förmånerna i stora drag.
Föräldrabegreppet och vårdnadshavare
Vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning och till- fällig föräldrapenning är begreppen förälder och vårdnadshavare av central betydelse.
Med vårdnadshavare avses den som har det rättsliga ansvaret för barnet (om vårdnadshavares ansvar, se 6 kap. 2 § föräldrabalken, för- kortad FB). Som utgångspunkt är det ett barns föräldrar som också är barnets vårdnadshavare, men även andra personer kan vara vård- nadshavare (6 kap. 3–10 c §§ FB). Ett barn kan enligt svensk lag- stiftning inte ha fler än två vårdnadshavare eller föräldrar. Föräld- rarna kan vara av olika kön eller av samma kön. Föräldrarna kan vara barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Ett barn kan också ha endast en förälder.
Vem som är förälder vid tillämpningen av socialförsäkrings- balkens bestämmelser följer av i 1 och 4 kap. FB (se 2 kap. 14 § SFB). Med en förälder likställs, vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, förälders sambo, särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och blivande adoptivförälder (11 kap. 4 § SFB, se definition av blivande adoptiv- förälder i 2 kap. 15 § SFB). När det gäller tillfällig föräldrapenning likställs även familjehemsförälder med förälder (11 kap. 5 § SFB).
Det är en förälder, i begreppets utvidgade innebörd, som har rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldra- penning kan dock lämnas även till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet i vissa situationer (13 kap. 8 och 9 §§ SFB).
Föräldrapenningsförmåner får som huvudregel inte lämnas till mer än en förälder för ett visst barn och en viss tid. Det finns vissa angivna undantag från denna huvudregel. (11 kap. 10 § SFB)
Särskilt om föräldrapenning
Föräldrapenning lämnas huvudsakligen för tid när föräldern vårdar barnet, men även när föräldern t.ex. besöker barnets förskola eller deltar vid barnets inskolning i förskola eller skola (12 kap. 2 och 5– 7 a §§ SFB). I vissa fall kan föräldrapenning lämnas till båda föräld- rarna för samma barn och tid, bl.a. för vård av barnet i högst 30 dagar under barnets första levnadsår och vid besök i barnets förskola (11 kap. 10 § första stycket SFB).
Föräldrapenning lämnas längst till dess att barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte året i grundskolan (12 kap. 13 § SFB). Tolvårsgränsen infördes den 1 janu- ari 2014. Enligt regleringen som gällde före det att tolvårsgränsen infördes, och som fortfarande gäller för barn födda före 2014, lämnas föräldrapenning längst till dess att barnet har fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första året i grundskolan. För rätt till föräldrapenning för vård av barn krävs att föräldern till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet. I och med införandet av tolvårsgränsen, vilket har inneburit att föräldrapenning kan lämnas för äldre barn än vad regleringen som gällde dessförinnan medgav, nyanserades kravet till att gälla på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder. (12 kap. 3 § SFB)
Ersättningstiden för föräldrapenning med anledning av ett barns födelse är högst 480 dagar sammanlagt för båda föräldrarna och vid flerbarnsfödsel ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första (12 kap. 12 § första stycket SFB). Ersättningstiden är kortare om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår eller senare (12 kap. 13 § andra stycket SFB).
Samtidigt med tolvårsgränsen infördes en begränsning av antalet möjliga dagar med föräldrapenning för tiden efter barnets fjärde levnadsår (12 kap. 12 § tredje stycket SFB). Den begränsningen gäller för barn födda den 1 januari 2014 eller senare.
När föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet får de föräldra- penning under hälften var av det högsta antalet dagar under vilka föräldrapenning lämnas för barnet (12 kap. 15 § SFB). Tre månader (90 dagar) med föräldrapenning på sjukpenningnivå är reserverade för vardera föräldern. För övriga förälderns dagar kan en förälder avstå sin rätt till föräldrapenning till den andra föräldern. (12 kap. 17 § SFB) När det gäller barn födda före 2016 är 60 dagar reserve-
rade. I vissa fall får den ena föräldern föräldrapenning under hela den tid för vilken föräldrapenning lämnas för barnet. Det gäller dels om föräldern har ensam vårdnad om barnet, dels om den andra föräldern på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning varaktigt saknar förmåga att vårda barnet (12 kap. 14 och 16 §§ SFB). När endast en förälder får föräldrapenningen gäller bestämmelsen om reserverade dagar i förhållande till förälderns möjlighet att avstå rätt till föräld- rapenning till förmån för en annan förälder som inte har vårdnad om barnet eller till förmån för personer som enligt 11 kap. 4 § SFB lik- ställs med förälder.
Särskilt om tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning lämnas i flera olika situationer. Bestäm- melserna som reglerar under vilka förutsättningar förmånen lämnas är med några undantag utformade efter barnets ålder. Några av situ- ationerna som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning är de följande. Tillfällig föräldrapenning lämnas för vård av barn som inte har fyllt tolv år om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i sam- band med sjukdom eller smitta hos barnet, sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, besök i samhällets förebyggande barn- hälsovård eller om vårdbehov uppkommer för att barnets andra för- älder besöker läkare med ett annat barn (13 kap. 16 § SFB). En föräl- der till ett barn som inte har fyllt tolv år har även rätt till tillfällig föräldrapenning om barnet är sjukt eller har en funktionsnedsättning och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete för att kunna besöka läkare, medverka i behandlingen av sitt barn eller lära sig vårda barnet (13 kap. 20 § SFB). I sådana situationer kan båda föräldrarna få till- fällig föräldrapenning för samma barn samtidigt (13 kap. 3 § SFB). Förmånstiden för dessa fall är sammanlagt högst 60 dagar per barn och år. I vissa situationer kan ytterligare 60 dagar för varje barn och år lämnas, bl.a. om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete vid
sjukdom eller smitta hos barnet. (13 kap. 21 § SFB)
För barn som är i behov av särskild tillsyn eller vård är ålders- gränsen för tillfällig föräldrapenning i de ovan angivna situationerna i stället 16 år. Det särskilda behovet av tillsyn eller vård ska ha sin grund i sjukdom eller utvecklingsstörning eller annan funktionsned-
sättning. (13 kap. 22 och 23 §§ SFB) Förmånstiden är samma som i de fall som avses i föregående stycke (se 13 kap. 25 § SFB).
För föräldrar till barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns en utökad rätt till till- fällig föräldrapenning. Föräldrarna har då rätt till s.k. kontaktdagar från barnets födelse till dess att barnet fyller 16 år. Dagarna kan användas om föräldern avstår från förvärvsarbete t.ex. för att besöka barnets skola, förskola eller fritidshem. (13 kap. 26 § SFB) Båda för- äldrarna kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar samtidigt för samma barn (11 kap. 10 § första stycket SFB). Dessutom gäller i fråga om denna grupp av barn att tillfällig föräldrapenning kan lämnas i samband med sjukdom eller smitta från det att barnet har fyllt 16 år ända till dess att barnet fyller 21 år, eller i vissa särskilda fall ännu längre (13 kap. 27 § SFB). För kontaktdagarna är förmåns- tiden högst tio dagar för varje barn och år (13 kap. 28 § SFB). För de ovan angivna fallen när tillfällig föräldrapenning lämnas efter att barnet har fyllt 16 år är förmånstiden högst 60 dagar för varje barn och år med möjlighet att i vissa situationer, bl.a. vid sjukdom eller smitta hos barnet, få ytterligare 60 dagar per år (13 kap. 29 § SFB).
Föräldrar till allvarligt sjuka barn har rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från för- värvsarbete för vård av barnet. Rätten gäller fram till dess att barnet har fyllt 18 år. (13 kap. 30 och 31 §§ SFB) Även i denna situation får båda föräldrarna ta ut tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid (se 11 kap. 10 § första stycket SFB). Tillfällig föräldrapenning lämnas också när föräldrar avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att ett barn som inte har fyllt 18 år har avlidit (13 kap. 31 e § SFB). Under dessa omständigheter får flera föräldrar ta ut tillfällig föräldrapenning för samma barn och tid (11 kap. 10 § andra stycket SFB). Förmånen lämnas under högst tio dagar per förälder och barn under en särskilt angiven period (13 kap. 31 f § SFB).
Den absolut vanligaste orsaken till att en förälder använder den tillfälliga föräldrapenningen är att föräldern under en kortare tids- rymd och med kort framförhållning behöver avstå från förvärvsar- bete för att vårda barnet när det är sjukt eller smittat.
Beräkningen av förmånerna skiljer sig åt
Tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning på sjukpenningnivå beräknas i stort enligt de bestämmelser som gäller för sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst (SGI, se mer om denna nedan). Beräkningsmetoderna för de två förmånerna skil- jer sig åt i vissa delar, bl.a. med anledning av förmånernas olika karak- tär: föräldrapenningen är i huvudsak avsedd för längre ledigheter medan den tillfälliga föräldrapenningen är avsedd för kortare ledig- heter.
De angivna föräldrapenningsförmånerna beräknas på ungefär 80 procent av SGI till den del inkomsten inte överstiger 7,5 prisbas- belopp för tillfällig föräldrapenning (354 750 kronor för 2020) och tio prisbasbelopp för föräldrapenning (473 000 kronor för 2020). Föräldrapenning på sjukpenningnivå är kalenderdagsberäknad, dvs. ersättningen per dag beräknas genom att förälderns SGI delas med 365 (12 kap. 25 och 26 §§ SFB och däri angivna paragrafer). Tillfällig föräldrapenning är i huvudsak arbetstidsberäknad, dvs. ersättningen per dag beräknas genom att förälderns SGI delas med förälderns års- arbetstid (13 kap. 33 § SFB och däri angivna paragrafer).
Föräldrapenning kan också betalas ut på grundnivå, med 250 kronor per dag för hel föräldrapenning, och på lägstanivå, med 180 kronor per dag för hel föräldrapenning (12 kap. 23 § andra stycket och 24 § andra stycket SFB).
Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning kan lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmån (12 kap. 9 § och 13 kap. 5 § SFB). Föräldrapenning kan lämnas för sju dagar per vecka. Tillfällig föräldrapenning kan lämnas för tid då föräldern skulle ha arbetat.
Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är skattepliktig inkomst (inkomst av tjänst, 11 kap. 31 § inkomstskattelagen [1999:1229]). Förmånerna är också pensionsgrundande (59 kap. 3 §
och 13 § 1 SFB).
Sjukpenninggrundande inkomst
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det inkomstunderlag som används för beräkning av flera socialförsäkringsförmåner som utges som ersättning för inkomstbortfall. Som framgår ovan används det
som beräkningsunderlag för bland annat föräldrapenning på sjuk- penningnivå och tillfällig föräldrapenning.
SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas få tills vidare för eget arbete antingen som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (in- komst av annat förvärvsarbete) (25 kap. 2 § SFB). Den senare om- fattar exempelvis inkomst av näringsverksamhet från enskild firma eller handelsbolag (se 25 kap. 8–14 § SFB). SGI kan beskrivas som den försäkrade inkomsten.
3.1.3 EU:s samordningsförordning
Bestämmelser som kan medföra rätt till socialförsäkringsförmåner finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygg- hetssystemen (nedan kallad samordningsförordningen). Syftet med förordningen är att samordna men inte harmonisera medlemslän- dernas lagstiftning om bland annat socialförsäkring. Samordnings- förordningen tillämpas på nationell lagstiftning inom vissa angivna sakområden, t.ex. förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap samt familjeförmåner. Samordningen av de olika med- lemsländernas system för social trygghet har sin grund i och bestäms utifrån principerna om likabehandling, likställande av fakta, sam- manläggning och pro rata samt exportabilitet. Likabehandlingsprin- cipen i artikel 4 skyddar personer som omfattas av förordningen mot diskriminering på grund av nationalitet. En person kan enligt arti- keln ha rätt till förmåner i ett annat medlemsland på samma sätt som det landets medborgare. Principen om likställande av fakta i artikel 5 innebär att ett medlemsland ska beakta likvärdiga förmåner, in-
komster, omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat medlemsland.
3.2 Rätten till föräldraledighet
Bestämmelser om föräldrars rätt till ledighet från arbetet och för- kortad arbetstid för vård av barn finns i föräldraledighetslagen (1995:584), förkortad FLL. Bestämmelser om föräldraledighet finns även i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare. Direktivet trädde i kraft den 2 augusti 2019 och medlemsstaterna har från den tidpunkten tre år på sig att anpassa de nationella regelverken till den nya EU-lagstiftningen.
Ledighetsrätten enligt föräldraledighetslagen gäller i huvudsak för arbetstagare som är föräldrar. Med förälder likställs förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, förälders sam- bo, särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet, blivande adoptivförälder och familjehemsförälder. I vissa fall har även en annan arbetstagare rätt till ledighet. (1 § FLL) Det finns inte någon definition i lagen av vad som menas med begreppet arbets- tagare. Det finns däremot en omfattande rättspraxis där innebörden av begreppet utvecklas. Utgångspunkten för bedömningen är vad parterna har avtalat om och domstolarna gör en helhetsbedömning där flera olika faktorer vägs samman (jfr t.ex. NJA 1949 s. 768, AD 1979 nr 155 och AD 1994 nr 10).
Föräldraledighetslagen är med vissa undantag tvingande till arbetstagarens förmån (2 § FLL). Det är t.ex. möjligt att i kollektiv- avtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts på central nivå göra avvikelser från lagens bestämmelser om anmälan om ledig- het och tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (2 § andra stycket FLL).
Det finns sex olika former av rätt till föräldraledighet i föräldra- ledighetslagen: mammaledighet, hel ledighet med eller utan föräldra- penning, delledighet med föräldrapenning, delledighet utan föräldra- penning ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. och ledighet med omvårdnadsbidrag. I vissa fall kan även en person som inte är förälder få tillfällig föräldrapenning enligt bestämmelserna i 13 kap.
SFB. Även en sådan arbetstagare har rätt till ledighet när han eller hon får tillfällig föräldrapenning.
Ledighet enligt föräldraledighetslagen får som huvudregel delas upp på högst tre perioder under varje kalenderår. Om en ledig- hetsperiod löper över ett årsskifte ska den anses höra till det kalen- derår då ledigheten påbörjades. Begränsningen till tre ledighets- perioder gäller inte i fråga om ledighet med tillfällig föräldrapenning, ledighet för vård av barn som är yngre än 240 dagar när den ordinarie vårdaren är sjuk eller smittad, ledighet för mödravårdsbesök, ledig- het för föräldrautbildning, ledighet för besök i barnets förskola eller viss annan pedagogisk verksamhet som barnet medverkar i eller le- dighet för deltagande i inskolning av barnet i förskola eller skola
m.m. (10 § FLL) Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär (11 § FLL). Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar (12 § FLL). En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till mammaledighet, hel ledighet med eller utan föräldrapenning, delledighet med eller utan föräldrapenning eller ledighet med omvårdnadsbidrag ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Om det inte går, ska anmälan göras så snart som möjligt. Arbetsta- garen ska ange hur lång tid ledigheten planeras att pågå. En arbets- tagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldra- penning m.m. ska anmäla detta minst en vecka före ledighetens början. Det finns dock ingen anmälningstid om ledigheten beror på
sjukdom eller smitta. (13 § FLL)
Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Hel ledighet ska, om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, förläggas så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortsätta utan påtaglig störning. Om en överenskommelse inte kan träffas om hur ledig- heten ska tas ut vid förkortad arbetstid, ska delledighet förläggas enligt arbetstagarens önskemål om det inte innebär påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren får inte, utan att arbets- tagaren har samtyckt till det, förlägga ledigheten på något annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledig- heten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. (14 § FLL)
Föräldraledighetslagen innehåller även bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling. Reglerna innebär att en arbetsgivare i vissa angivna situationer inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledigheten. Förbudet gäller bland annat när arbetsgivaren beslutar om befordran eller tar ut arbetstagare till utbildning för befordran, tillämpar löne- villkor eller andra anställningsvillkor eller säger upp, avskedar, per- mitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. (16 § FLL) En uppsägning eller ett avskedande som görs enbart av skäl som har samband med föräldraledighet ska ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det (17 § FLL).
En arbetsgivare som bryter mot reglerna i föräldraledighetslagen ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat (22 § FLL).
I semesterlagen (1977:480) regleras arbetstagares rätt till semes- terförmåner, dvs. semesterledighet, semesterlön och semesterersätt- ning. Viss ledighet enligt föräldraledighetslagen är semesterlöne- grundande. Det gäller t.ex. ledighet med tillfällig föräldrapenning, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar, och tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. SFB, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar. (17 a § semesterlagen).
4.1 Balans mellan familjeliv och arbetsliv
Att föräldrar som arbetar känner att de har goda möjligheter att kombinera arbetsliv och familj är viktigt för såväl deras deltagande i arbetskraften och på vilken nivå detta deltagande sker, som för föräldrarnas och barnens välmående. Det kan även påverka andra arbetstagare i deras beslut angående att försöka skaffa barn eller inte. Kvinnor och män arbetar i dag ungefär lika mycket, men fördel- ningen av betalt förvärvsarbete och obetalt hemarbete skiljer sig fortfarande åt. Föräldraförsäkringen har under de senaste fyrtio åren haft positiva effekter på föräldrars arbetsmarknadsdeltagande ge- nom att göra det möjligt för föräldrarna att vara hemma med barnen när de är små och därmed öka förutsättningarna för både kvinnor och män att kombinera familjeliv och arbetsliv.
Föräldrar som lever tillsammans och föräldrar med god ekonomi har generellt större möjlighet att spara föräldrapenningdagar. De har därmed möjlighet till fler och längre ledigheter tillsammans med barnet även när det är äldre samt till deltagande i skolan vid fler till- fällen när detta behövs. Föräldrar med höga inkomster har ofta arbe- ten med hög grad av flexibilitet, vilket ytterligare underlättar kombi- nationen av arbete och familjeliv.
Många föräldrar ser semestern som en möjlighet att spendera mer tid tillsammans med sitt barn även om det inte är vård av barn som är syftet med lagstiftningen. Xxxxxxxx har som främsta syfte att arbetstagaren ska få möjlighet till vila och rekreation. Under den tid som föräldern har semester finns ingen rätt till exempelvis förskola och fritidshem även om vissa kommuner erbjuder detta. Många för- värvsarbetande föräldrar kan dock ha svårt att ta semester eller att vara lediga från arbetet på annat vis under tid då barnen inte är i skolan eller förskolan t.ex. i samband med lov och studiedagar. För-
äldrar kan även ha behov av ledigt från arbetet när deras närvaro förväntas i förskola och skola i samband med utvecklingssamtal. Särskilt svårt att ta ledigt från arbetet kan det vara för ensamstående föräldrar vilka i lägre utsträckning har någon att dela detta ansvar med.
Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn) aviserat in- förandet av en familjevecka. Syftet är bland annat att underlätta för föräldrar som förvärvsarbetar att kombinera arbetsliv och familjeliv, förbättra förutsättningar för föräldrar att förvärvsarbeta, främja minskat deltidsarbete samt att ge föräldrar till något äldre barn bättre möjligheter att i vissa utpekade situationer vara lediga tillsammans med barnen.
4.2 Föräldrars förvärvsfrekvens är hög
Vanligtvis används Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskrafts- undersökning (AKU) för att beskriva situationen på den svenska arbetsmarknaden. Tabell 4.1 visar arbetskraftstillhörigheten enligt denna undersökning för kvinnor och män med hemmaboende barn i åldern 4–16 år under 2018. Kvinnor med barn i dessa åldrar har en högre arbetslöshet än män, särskilt ensamstående kvinnor med barn. Även andel kvinnor med barn i åldern 4–16 år som står utanför arbetskraften är betydligt högre än motsvarande andel bland män.
Sysselsättningsgraden för kvinnor med hemmaboende barn i åldern 4–16 år är ungefär 86 procent. Motsvarande siffra för män är cirka 93 procent. Att kvinnor är arbetslösa och inte deltar på arbets- marknaden i lika hög grad som män innebär att sysselsättnings- graden bland kvinnor med barn i åldern 4–16 blir lägre än för män. De allra flesta av de sysselsatta med barn i dessa åldrar kommer att kunna ta ut ersättningsdagar inom familjeveckan.
Tabell 4.1 Antal kvinnor och män med hemmaboende barn i åldern 4–16 år efter arbetskraftstillhörighet, år 2018
Arbetslösa Ej i arbetskraften Sysselsatta Befolkning
Antal | %* | Antal | %** | Antal | %** | Xxxxx | ||
Kvinnor | ||||||||
Gift/sambo | 35 400 | 4,4 | 71 000 | 8,9 | 689 300 | 86,6 | 795 700 | |
Ensamstående | 11 300 | 7,1 | 18 500 | 11,6 | 129 800 | 81,3 | 159 600 | |
Samtliga Män | 46 600 | 4,9 | 89 400 | 9,4 | 819 100 | 85,8 | 955 100 | |
Gift/sambo | 27 700 | 3,4 | 25 200 | 3,1 | 758 200 | 93,5 | 811 100 | |
Ensamstående | 3 700 | 3,9 | 4 800 | 5,1 | 86 000 | 91,0 | 94 500 | |
Samtliga | 31 400 | 3,5 | 30 000 | 3,3 | 844 300 | 93,2 | 905 700 | |
Totalt | 78 000 | 4,2 | 119 500 | 6,4 | 1 663 400 | 89,4 | 1 860 900 |
Anm.* I procent av arbetskraften. ** I procent av befolkningen. Källa: Egna bearbetningar av AKU, SCB.
I ett internationellt perspektiv har kvinnor och män med barn i Sverige en mycket hög sysselsättningsgrad, särskilt avseende kvin- nor.1 Gifta eller sammanboende föräldrar har högre sysselsättnings- grad än ensamstående föräldrar. Över tid har sysselsättningsgraden för kvinnor med hemmavarande barn under 19 år ökat, både för sam- manboende och ensamstående. År 2018 uppgick sysselsättnings- graden till 86 procent för sammanboende kvinnor och till 81 procent för ensamstående kvinnor. Motsvarande andelar för män var 94 pro- cent respektive 91 procent.
1 Andel av befolkningen 15–74 år som är sysselsatt, definierat som om personen har utfört minst en timmes arbete under en mätvecka, antingen som anställd, företagare eller medhjälpare i ett familjeföretag.
Figur 4.1 Sysselsättningsgrad för sammanboende och ensamstående kvinnor och män, 15–75 år, med hemmavarande barn 0–18 år, procent
Gifta/sammanboende män
Gifta/sammanboende kvinnor
Ensamstående män
Ensamstående kvinnor
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Källa: AKU, SCB.
Egenföretagare
Företagare används som ett gemensamt begrepp för dem som bedri- ver företag, i vilken form det än är. I stora drag används begreppet egenföretagare för dem som bedriver verksamhet i annan form än aktiebolag eller ekonomisk förening. Företagare och medhjälpare i familjeföretag utgör cirka tio procent av samtliga sysselsatta med hemmaboende barn i åldern 4–16 år (se tabell 4.2). Under 2018 var cirka 165 200 av de sysselsatta med hemmabonde barn i åldern 4– 16 år företagare. Män är kraftigt överrepresenterade bland företa- garna.
Tabell 4.2 Företagare och anställda kvinnor och män med hemmaboende barn i åldern 4–16 år, år 2018
I procent av sysselsatta
Företagare* Anställda Totalt antal sysselsatta
Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxx
Kvinnor 43 500 5 775 600 95 819 100
Män 121 700 14 722 600 86 844 300
Totalt 165 200 10 1 498 300 90 1 663 500
Anm.*Inkl. medhjälpande hushållsmedlemmar. Källa: Egna bearbetningar av AKU, SCB.
Utöver de personer som enligt statistiken klassificeras som företa- gare finns det anställda som bedriver näringsverksamhet vid sidan av sin anställning, vilka brukar definieras som kombinatörer. Totalt var det 2017 cirka 354 000 personer, 152 000 kvinnor och 202 000 män, i åldrarna 20–64 år, som var anställda och bedrev näringsverksamhet (SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik [RAMS]).
Deltidsarbete mer vanligt bland kvinnor med små barn
Andelen som arbetar deltid skiljer sig åt beroende på kön och även olika åldrar, sektorer, yrken och socioekonomiska grupper. Andelen har minskat något för kvinnor sedan början av 1990-talet medan den under samma period har ökat något för män.
Deltidsarbete är vanligare i arbetaryrken, drygt 50 procent av kvinnorna och knappt 20 procent av männen i arbetaryrken arbetade deltid 2016. Motsvarande andel bland kvinnor och män i tjänste- mannayrken var cirka 30 respektive tio procent. (LO, Anställnings- former och arbetstider 2017 Fast och tidsbegränsat anställda samt hel- och deltidsanställda efter klass och kön år 1990–2016, 2017.) Av samtliga deltidsarbetande hade 2016 knappt en tredjedel en hel- tidsanställning men hade frivilligt minskat sin arbetstid, med rätt att återgå till heltid. I denna grupp ingår de som hade reducerad arbets- tid för vård av barn enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Fri- villigt minskad arbetstid var relativt vanligare bland anställda i tjänstemannayrken och bland kvinnor. Exempelvis kan anges att av de arbetarkvinnor som arbetade deltid (53 procent), så var det 16 procent som hade en heltidsanställning, motsvarande för män var
13 procent. För tjänstemän var det 47 procent av kvinnorna och 34 procent av männen som hade en heltidsanställning. (LO, Sveriges jämställdhetsbarometer 2017)
Tabellen 4.3 nedan visar andelen kvinnor och män med hemma- boende barn i åldern 4–16 år som arbetar del- respektive heltid. Det är vanligast att arbeta deltid bland kvinnor i kommunal sektor och lägst andel deltidsarbetande bland män som arbetar i statlig samt pri- vat sektor.
För sysselsatta med hemmaboende barn i åldern 4–16 år var den faktiska arbetstiden 39,5 timmar per vecka för män och 35,0 timmar för kvinnor år 2018, vilket innebär att kvinnors medelarbetstid upp- går till cirka 89 procent av männens. Lägst medelarbetstid per vecka har kvinnor som arbetar inom kommunal sektor.
Medelarbetstiden påverkas av många faktorer, exempelvis lag- stadgad arbetstid, semester, barnomsorg, föräldraförsäkring och sociala normer kring vem som har ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Tabell 4.3 Andel deltids- och heltidsarbetande samt faktisk medelarbetstid för kvinnor och män med hemmaboende barn i åldern 4–16 år efter sektor, år 2018
Deltid* | Heltid* | Faktisk medelarbetstid** | ||||
Kvinnor Statlig | 13 | 87 | 35,4 | |||
Kommunal | 29 | 71 | 34,7 | |||
Privat | 24 | 76 | 35,3 | |||
Samtliga | 26 | 74 | 35,0 | |||
Män | ||||||
Statlig | 5 | 95 | 39,4 | |||
Kommunal | 9 | 91 | 37,9 | |||
Privat | 6 | 94 | 39,7 | |||
Samtliga | 7 | 93 | 39,5 | |||
Totalt | 16 | 84 | 37,4 |
Anm.*I procent av sysselsatta. **Xxxxx xxxxxx per vecka. Källa: Egna bearbetningar av AKU, SCB.
Andelen kvinnor med barn som arbetar heltid har ökat stadigt under 2000-talet.2 Sedan 2008 har andelen heltidsarbetande kvinnor med barn under sju år ökat, oavsett civilstånd. Bland de ensamstående kvinnorna var andelen heltidsarbetande 70 procent år 2019. För sammanboende kvinnor var andelen heltidsarbetande 80 procent år 2019 (SCB, AKU).
Civilstånd har även betydelse för mäns deltidsarbete. Av ensam- stående män med barn under sju år arbetade 90 procent av de syssel- satta heltid 2019. För ensamstående män är utvecklingen av deltids- arbetet över tid mer otydlig, att gruppen är relativt liten kan spela roll för skattningarna. För gifta eller sammanboende män med små barn har förekomsten av heltidsarbete i stället minskat något under samma period, men ligger oavsett detta på en betydligt högre nivå än för kvinnor i motsvarande situation med 93 procent år 2019.
Föräldraskap har olika effekt på förekomsten av deltidsarbete för kvinnor i arbetar- och tjänstemannayrken. Inom arbetaryrken är det vanligt med deltidsarbete före föräldraledigheten, medan kvinnor i tjänstemannayrken ofta minskar sin arbetstid som en följd av föräld- raskap. (SOU 2015:50; SCB, Demografiska rapporter 2007:3)
Undersysselsatta
Det är inte alla som arbetar deltid som kan eller vill gå upp i arbetstid. I AKU tillfrågas sysselsatta om de är undersysselsatta, det vill säga om de vill och kan arbeta fler timmar samt hur många fler timmar de vill arbeta. En tidigare studie visar att undersysselsättning är vanli- gare bland lågutbildade och personer som träder in på arbetsmark- naden, det vill säga framförallt de unga och de som relativt nyligen invandrat (Konjunkturinstitutet, Specialstudie nr 55, 2017).
Av de sysselsatta med hemmaboende barn i åldern 4–16 år var det 3,2 procent, eller 60 700 personer, som uppgav att de var undersys- selsatta. Bland de sysselsatta är undersysselsättningen vanligare bland kvinnor än bland män, se tabell 4.4. Sammantaget har de undersysselsatta föräldrarna velat och kunnat arbeta 0,7 miljoner fler timmar än vad de faktiskt arbetade under en genomsnittlig vecka. Liksom angetts tidigare så beror kvinnors ofrivilliga undersysselsätt-
2 Överenskommen arbetstid om minst 35 timmar i veckan.
ning på att de till stor del befinner sig i sektorer med lägre åtkomst till heltidsarbete.
Tabell 4.4 Xxxxx och andel (%) undersysselsatta kvinnor och män med hemmaboende barn i åldern 4–16 år, år 2018
Xxxxx | Xxxxx av sysselsatta | Arbetskraftsutbud, miljoner timmar | ||||
Kvinnor Statlig* | - | - | - | |||
Kommunal | 14 700 | 4,5 | 0,2 | |||
Privat | 21 400 | 5,0 | 0,2 | |||
Samtliga | 36 800 | 4,5 | 0,4 | |||
Män Statlig* | - | - | - | |||
Kommunal | 4 100 | 4,4 | 0 | |||
Privat | 18 700 | 2,7 | 0,2 | |||
Samtliga | 23 800 | 2,8 | 0,3 | |||
Totalt | 60 700 | 3,7 | 0,7 |
Anm. *Redovisning av skattning saknas på grund av begränsat urval. Källa: AKU, SCB.
4.2.1 Arbetsmarknadens villkor ser olika ut
Villkoren på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika sektorer och ser olika ut för olika anställningsformer. Enligt en undersökning från SCB är drygt nio av tio förvärvsarbetande anställda och knappt en av tio företagare (SCB, AKU). De flesta anställda, 86 procent, hade 2018 en tillsvidareanställning, 85 procent bland kvinnorna och 88 procent bland männen. Resterande 14 procent har en tidsbegränsad anställning, 15 procent bland kvinnor och 12 procent bland män. Det kan t.ex. vara ett vikariat, en timanställning eller en provan- ställning. Det är mer än dubbelt så vanligt att män med högst för- gymnasial utbildning har en tidsbegränsad anställning än personer med en gymnasial eller eftergymnasial utbildning och för kvinnor är det nästan tre gånger så vanligt (SCB, AKU). Den vanligaste typen av tidsbegränsad anställning, både i absoluta och relativa tal, var 2018
anställningar per timme med överenskommet schema för viss tid. Omkring 27 procent av kvinnorna och 25 procent av männen hade denna typ av anställning. Medan vikariat samt objekts- och projekt- anställningar har minskat sedan 2005 har anställningar per timme med överenskommet schema för viss tid och anställningar med an- ställningsstöd ökat (SCB, AKU). Dessutom har nya former av viss- tidsanställningar tillkommit såsom allmän visstidsanställning.
Tidsbegränsade anställningar är något vanligare i privat jämfört med offentlig sektor, cirka 60 respektive cirka 40 procent (LO och Svenskt Näringsliv, Tidsbegränsade anställningar på svensk arbets- marknad – en kartläggning av förekomsten, behoven och hur de används, 2016). Dock skiljer sig typen av tidsbegränsade anställ- ningar åt mellan privat och offentlig sektor. Andelen anställda med vikariat är högre i offentlig sektor än i privat sektor, 35,2 respektive 13,5 procent medan det är vanligare med allmän visstidsanställning och visstidsanställning per timme i privat sektor än i offentlig sektor. I privat sektor är det ungefär hälften av dem med tidsbegränsad anställning som har ett arbetstidsschema, cirka 30 procent blir kon- taktade av arbetsgivaren vid behov och cirka 18 procent har fasta arbetstider. Arbetstidsschema är vanligare bland kvinnor än bland män, cirka 60 jämfört med cirka 40 procent. Bland dem med tids- begränsad anställning är det en majoritet som är anställda enbart hos en arbetsgivare, bland männen är det cirka 87 procent och bland kvinnorna cirka 82 procent. Det är således vanligare bland kvinnor att vara anställd hos två eller flera arbetsgivare.
När det gäller arbetstidens förläggning skiljer sig denna åt mellan olika näringsgrenar. Skiftarbeten eller arbete enligt schema där arbete sker på kvällar och nätter förekommer i hög utsträckning inom vård och omsorg, transport, hotell och restaurang men före- kommer också inom t.ex. tillverkningsindustrin och handeln. (SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden [ULF/SILC]) Omkring 22 procent av de förvärvsarbetande arbetar skift eller efter schema där arbetstiden är förlagd till olika tider på dygnet. Bland anställda i åldern 16–29 år arbetar en knapp tredjedel skift eller enligt schema, jämfört med ungefär en femtedel bland anställda 30 år eller äldre.
Forskningen antyder också att kvinnor i större utsträckning arbetar i yrken där verksamhetsanpassade skiftscheman förekommer och där de anställda själva planerar sina arbetstider. Denna typ av egen schemaläggning, inom ramen för verksamhetens bemannings-
behov, kan leda till problem i form av kort framförhållning och svårigheter att planera fritiden (Arbetsmiljöverket, Rapport 2018:1). Angående inflytande över arbetstider, pekar forskningen på att kvinnor generellt har sämre möjligheter att påverka sina arbetstider. Detta kan bero på att kvinnor i större utsträckning arbetar skift samt på att kvinnodominerade yrken och branscher har mer bundet arbete.
Könssegregerad arbetsmarknad
Möjligheten till balans mellan arbetsliv och familjeliv kan variera mellan olika hushåll, mellan föräldrar i olika arbetsmarknadssektorer och över tid. Det som påverkar kan vara olika anknytning till arbets- marknaden, olika arbetsvillkor i olika sektorer på arbetsmarknaden, t.ex. avseende arbetstider, arbetsmiljö och inflytande. Det finns en könssegregering på arbetsmarknaden avseende bland annat sektor, yrke och position som innebär att kvinnor och män kan ha olika förutsättningar för t.ex. flexibilitet i arbetet. En övervägande majori- tet av de offentliganställda är kvinnor, cirka 70 procent, medan situationen är den omvända i privat sektor, där cirka 40 procent är kvinnor. Inom regionerna finns en kraftig kvinnodominans, knappt 80 procent av dem som arbetar inom dessa är kvinnor och drygt 20 procent är män. Inom staten är fördelningen nästan jämn. Som helhet är den offentliga sektorn kvinnodominerad sett till antalet an- ställda, samtidigt som mer än hälften av alla kvinnor har en anställ- ning i privat sektor (SOU 2015:50). Könsuppdelningen har minskat något under 2000-talet och det har i viss mån skett genom att kvin- nor har ökat sitt inträde i traditionellt manliga yrken. Motsvarande trend återfinns dock inte i fråga om mäns inträde i traditionellt kvinnodominerade yrken. Endast omkring 15 procent av alla an- ställda kvinnor respektive män befinner sig i ett yrke med jämn könsfördelning (40/60 procent) (Medlingsinstitutet, Löneskill- naden mellan kvinnor och män 2016).
Kvinnor och män arbetar inte bara i olika sektorer och yrken utan de har ofta olika positioner även om de befinner sig i samma sektor och yrke. Män befinner sig i högre grad än kvinnor på ledande positioner i arbetslivet. Störst skillnad återfinns bland verkställande direktörer och styrelseordföranden i det privata näringslivet. Sett till
hela arbetsmarknaden har andelen kvinnor i chefspositioner ökat över tid, från omkring 25 procent i början av 2000-talet till knappt 40 procent år 2015. Andelen kvinnor i chefspositioner är högre i kommuner och regioner medan andelen kvinnliga chefer är lägre i näringslivet och intresseorganisationer. Omkring 70 procent av cheferna i kommuner och regioner var kvinnor 2015. Jämnast var könsfördelningen bland cheferna inom statlig sektor där fördel- ningen var 40 procent kvinnor och 60 procent män (SOU 2015:50).
Förena arbetsliv och familjeliv
I en intervjuundersökning genomförd av SCB om arbetsmiljö under 2016 och 2017 angav 28 procent av förvärvsarbetande föräldrar att de har svårt att förena arbetsliv med familj och fritid minst en gång i veckan. Andelen med svårigheter var högre för ensamstående, som i vissa fall saknar avlastning i vardagen från en annan förälder, se figur 4.2. För sammanboende var det i högre grad män än kvinnor som uppgav svårigheter. En förklaring kan vara att de i högre ut- sträckning arbetar heltid än sammanboende kvinnor. Bland förvärvs- arbetare som arbetar skift eller efter schema där arbetstiden är förlagd till olika tider på dygnet är det nästan dubbelt så vanligt att uppleva problem med att förena arbete med familj och fritid än bland dem som inte arbetar skift eller enligt schema, 37 procent. Före- tagare uppger att de har svårare att förena arbete med familj och fritid än vad anställda gör.
Figur 4.2 Varje vecka svårt förena arbetsliv och familjeliv, saknar inflytande över arbetstidens förläggning, förvärvsarbetande kvinnor och män med barn 20–64 år efter civilstånd 2016/2017
Procent
35
30
25
20
15
10
5
0
Ensamstående män med
Ensamstående kvinnor med
Sammanboende män med Sammanboende kvinnor med
barn
barn
barn
barn
Varje vecka svårt förena arbete med familj och fritid Saknar inflytande över arbetstidens förläggning
Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC, 2016/2017), SCB.
SCB:s undersökning visar också att 30 procent av de förvärvsarbe- tande saknar inflytande över förläggningen av sin arbetstid. Det är vanligare att utrikesfödda och personer med förgymnasial och gym- nasial utbildning saknar inflytande över förläggningen av sin arbets- tid.3 Det är ungefär en fjärdedel av föräldrarna som uppger att de har bundna arbetstider, dvs. saknar inflytande över förläggningen av arbetstiden. Bland ensamstående är skillnaden mellan könen relativt stor, 31 procent av ensamstående kvinnor uppger att de saknar inflytande, 18 procent av männen. Detta kan vara ett mått på hur svårt det kan vara att exempelvis gå tidigare från arbetet vissa dagar för att hämta på skola och förskola som stänger tidigare eller för att kunna anpassa arbetstiden vid utvecklingssamtal eller liknande.
Fördelningen av ansvaret för barn och hushåll kan också påverka föräldrarnas hälsa och sjukfrånvaro. Studier har visat att familjebild- ning ökar kvinnors risk för sjukskrivning i jämförelse med mäns. Forskningen finner inget stöd för att mammor skulle ha sämre hälsa än pappor men finner stöd för hypotesen att eftersom mammor tar
3 SCB, Arbetsmiljö 1980–2017.
ett större ansvar för familjen försämras deras förankring på arbets- marknaden vilket bidrar till lägre inkomster och vidare en sänkt tröskel för sjukskrivning (Försäkringskassan, Socialförsäkrings- rapport 2019:2).
Semester
En arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per år, vilket fastslås i semesterlagen (1977:480). Flera kollektivavtal innehåller mer för- månliga villkor, särskilt med arbetstagarens stigande ålder. Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande i vissa fall, t.ex. vid sjukdom eller när en anställd har graviditetspenning. När det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen finns också en sådan rätt i fråga om ledighet enligt 8 § första stycket samma lag, om frånvaron under in- tjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående för- älder 180 dagar. Detsamma gäller tid för vilken föräldrapenning läm- nas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken.
Semester kan i vissa fall sparas mellan kalenderår och det finns särskilda bestämmelser för hur semester kan förläggas. Det finns även när det gäller förläggningen i tid möjlighet att komma överens om andra villkor i kollektivavtal.
4.3 Förskolans och fritidshemmets öppettider och läsårets förläggning
En mycket hög andel av barn i åldern 4–5 år är inskrivna i förskola eller i pedagogisk omsorg. Det finns i stort sett inga skillnader mellan flickor och pojkar i det aktuella åldersspannet. Viss skillnad finns dock avseende svensk respektive utländsk bakgrund. Barn med utländsk bakgrund, särskilt i äldre åldrar, är i lägre utsträckning in- skrivna i förskolan. Den största andelen barn är inskrivna i kom- munal verksamhet. Enskild verksamhet utgör ca 16 procent för yngre barn och något högre, 19 procent, för barn i det övre ålders- spannet.
Tabell 4.5 Andel av barn i befolkningen som var inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg, år 2018
1–3 år | 4–5 år | Pedagogisk omsorg 1–5 år | |
Kommunal | 62,3 | 75,6 | 0,9 |
Enskild | 15,8 | 19,3 | 0,8 |
Flickor | 77,8 | 94,8 | 1,7 |
Pojkar | 78,3 | 94,9 | 1,7 |
Utländsk bakgrund | 74,0 | 89,4 | 0,9 |
Svensk bakgrund | 78,6 | 95,4 | 2,0 |
Totalt | 78,0 | 94,9 | 1,7 |
Källa: Skolverket, 2018.
När erbjuds förskola?
Enligt skollagen (2010:800) ska kommunen erbjuda förskola till barn som inte börjat förskoleklass. Barn ska från ett års ålder erbju- das förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräld- rarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5 §). Även barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 tim- mar i veckan (8 kap. 6 §). Förskola behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger (8 kap. 3 §). Kommuner ska dock sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt (25 kap. 5 §). Under 2018 förekom sådan verksamhet (inkl. motsva- rande för fritidshem) i 214 kommuner för totalt ca 5 800 barn mellan ett och tolv år gamla.
Kommuner ska även sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vård- nadshavare önskar det (25 kap. 2 § skollagen). Det finns flera olika former av pedagogisk omsorg, till exempel familjedaghem och fler- familjslösningar.
Förskolor kan ibland behöva ha stängt enstaka dagar för plane- ring eller liknande. Det är inte reglerat om förskolan får stänga för planeringsmöten, men det kan accepteras i undantagsfall. Kom-
munen måste också ha en beredskap med vikarier så att inte verk- samheten behöver stängas på grund av att personalen är sjuk annat än i undantagsfall. Förskolor kan få stänga under två dagar per ter- min för personalutbildning (RÅ 1992 ref. 31).
Bestämmelserna om erbjudande av förskola innebär dock att det inte är möjligt för en kommun att utan vidare stänga en förskola utan att erbjuda ett alternativ. Detta gäller även under sommaren. Barn kan erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ, men bara om man tar hänsyn till barnets behov av trygghet och kontinuitet. Vissa barn kan till exempel känna sig otrygga om personalen och miljön är helt obekanta. För att lösningen ska vara realistisk för familjen krävs också att förskolan ligger inom ett rimligt avstånd från barnets hem. Vad som kan anses vara en acceptabel lösning utifrån dessa faktorer måste avgöras från fall till fall.
Skola och fritidshem
Andel barn som går i fritidshem är hög i de lägre åldrarna men mins- kar från tidpunkten då öppen fritidsverksamhet i stället kan erbju- das, dvs. från och med höstterminen det år då eleven fyller tio år.
Tabell 4.6 Andelen barn i befolkningen inskrivna i fritidshem, år 2018
6–9 år 10–12 år
Kommunal
Flickor | 74 | 16 | |
Pojkar | 74 | 17 | |
Enskild | |||
Flickor | 10 | 3 | |
Pojkar | 10 | 3 | |
Totalt | 84 | 20 | |
Anm. Ett fåtal barn är även inskrivna i verksamhet som drivs av statlig huvudman. Andelen är dock mindre än 1 procent och de finns därför inte med i tabellen.
Källa: Skolverket, 2018.
Ungefär var tredje tioåring är inskriven i fritidshem, medan andelen sjunker till sju procent för tolvåringar. För öppen fritidsverksamhet finns inte uppgift om andelen barn som deltar. Andelen inskrivna flickor och pojkar skiljer sig inte åt särskilt mycket vare sig i de yngre eller i de äldre åldrarna.
När erbjuds fritidshem eller öppen fritidsverksamhet?
Fritidshem kompletterar utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Fritidshem ska erbjudas den del av dagen då eleverna inte går i skolan och under lov (14 kap. 8 § skollagen). Xxxxxx ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller tio år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.
Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt (25 kap. 5 § skollagen). Under sommaren kan fritidshem få stänga om barnen kan erbjudas plats på ett sommaröppet alternativ. Här gäller samma resonemang avseende realistiska alternativ som för förskolor ovan. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger (14 kap. 8 § samma lag). Fritids- hem kan få stänga under två dagar per termin för personalutbildning. De kan också få stänga under två planeringsdagar om de kan erbjuda alternativ barnomsorg vid behov (RÅ 1992 ref. 31 och JO 1992/93 s. 284).
I likhet med det som gäller för förskolan innebär detta att även om fritidshemmet har stängt för planering eller sommarstängt för att personalen ska ha semester, så måste annan verksamhet anordnas till exempel på ett annat fritidshem. Det kan innebära att flera fritids- hem slås ihop, att vikarier kallas in m.m. Många föräldrar väljer att i sådana situationer låta barnet vara ledigt.
Läsårets förläggning
I skolförordningen (2011:185) anges att det inom ett läsår i grund- skolan får läggas ut högst fem studiedagar för personalen, utöver de minst 178 skoldagar och tolv lovdagar som läsåret ska omfatta (3 kap. 2 §).
Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Det är skolans huvud- man som beslutar när höst- och vårtermin ska börja och sluta. Ele- vernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt för- delat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Det finns ingen sammanställning avseende samtliga kommuners förlägg- ning av terminer och lov samt studiedagar. En mindre undersökning av 20 kommuner visar dock att antalet lovdagar ligger mellan 71 och 79 stycken under ett år. Till detta tillkommer ungefär fem studie- dagar/planeringsdagar per år.
Längre lov för skolor infaller normalt enligt följande, men det finns variationer mellan skolor, kommuner etc. Sommarlovet är inte lovdagar i den mening som avses i skolförfattningarna utan är den vanliga benämningen på uppehållet mellan vår- och hösttermin. Det är normalt ca nio veckor långt. Höstlov infaller alltid vecka 44. Jul- lovet infaller under perioden mellan höstterminens avslut och vårter- minens början. Eftersom huvudman beslutar om start och slut på terminer finns variationer, jullovet brukar omfatta ca 2,5 vecka. Sportlovet infaller mellan vecka 7 och 12 och varierar beroende på var i Sverige barnet går i skolan. Påsklovet infaller alltid veckan innan eller veckan efter påsk, beroende på vad huvudman för skolan beslu- tar.
Utvecklingssamtal
Av 3 kap. 3 § skollagen framgår att vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritids- hemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande in- formeras om barnets eller elevens utveckling. Vidare framgår, när det gäller grundskolan, av 10 kap. 12 § skollagen att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utveck- lingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveck- ling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande
till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får under- visning i.
Detsamma gäller i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Av 8 kap. 11 § skollagen framgår att personalen i förskolan ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveck- ling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadsha- vare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). I förskoleklassen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens ut- veckling och lärande minst en gång varje läsår.
4.4 Ledighet med föräldrapenning
Det är framförallt när barnen är små som föräldrars behov av ledig- het är som störst och den stora delen av föräldrapenningdagarna tas oftast ut innan barnet fyller två år. Det finns även ett samband avse- ende fördelningen av dagar mellan föräldrarna, hur många dagar som används och när i barnets liv de används. Kvinnors uttag av föräldra- penning är i högre grad koncentrerad till barnets första levnadsår, för barn födda 2010 hade 222 dagar eller två tredjedelar av det totala antalet dagar som kvinnan använder under hela förmånstiden tagits ut under det första året. För män är uttaget störst när barnet är mellan ett och två år. För ett barn fött 2010 tog föräldrarna i genom- snitt ut 341 dagar fram till dess att barnet fyllde två år, männen an- vände 17 procent av dagarna eller i genomsnitt 60 dagar, kvinnorna 83 procent eller i genomsnitt 282 dagar. Det motsvarar cirka 83 pro- cent av samtliga de dagar som kvinnor tar ut och 54 procent av männens totala uttag.
Figur 4.3 Antalet använda nettodagar* för barn födda 2010 efter barnets uppnådda ålder
kvinnor
män
140
120
100
80
60
40
20
0
0 år 0,5 år 1 år 1,5 år 2 år 2,5 år 3 år 3,5 år 4 år 4,5 år 5 år 5,5 år 6 år 6,5 år 7 år 7,5 år 8 år
Barnets uppnådda ålder
Märk: *Med nettodagar avses att antalet uttagna dagar har summerats med avseende på omfattning exempelvis så att två dagar uttagna med halv föräldrapenning summerar till en hel.
Källa: Försäkringskassan.
4.4.1 Uttagsmönstret varierar med utbildningsnivå och inkomstnivå
I figur 4.4 och 4.5 redovisas uttaget av föräldrapenning för barn födda 2010 för kvinnor respektive män efter utbildningsnivå. Upp- gifter om utbildningsnivå avser året före barnets födelse och kan ha förändrats över den redovisade tidsperioden. Uppgifterna tar vidare inte hänsyn till parförhållanden men det är känt sedan tidigare att bland annat parens relativa utbildningsnivå och inkomstnivå har ett samband med användningen av föräldrapenning.
Bland kvinnor är uttaget av föräldrapenning högst för de men grundutbildning och lägst för de men eftergymnasial utbildning. I genomsnitt skiljer det knappt 40 dagar mellan de med högst och lägst utbildningsnivå. Bland män är uttagsmönstret däremot det omvända, uttaget är högst för män med den högsta utbildningsnivån och lägst för de men lägst utbildningsnivå. Skillnaden i antal dagar mellan de med högst och lägst uttag är ungefär lika stort som bland kvinnor dvs. knappt 40 dagar vid barnets åttaårsdag.
Figur 4.4 Ackumulerat antal använda föräldrapenningdagar (netto*) för barn födda 2010 efter barnets uppnådda ålder och mammans utbildningsnivå
Grundskola
Gymnasial
Eftergymnasial
400
350
300
250
200
150
100
50
0
0 år 0,5 år 1 år 1,5 år 2 år 2,5 år 3 år 3,5 år 4 år 4,5 år 5 år 5,5 år 6 år 6,5 år 7 år 7,5 år 8 år
Barnets uppnådda ålder
Märk: *Med nettodagar avses att antalet uttagna dagar har summerats med avseende på omfattning exempelvis så att två dagar uttagna med halv föräldrapenning summerar till en hel.
Källa: Försäkringskassan.
Figur 4.5 Ackumulerat antal använda föräldrapenningdagar (netto*) för barn födda 2010 efter barnets uppnådda ålder och pappans utbildningsnivå
Grundskola
Gymnasial
Eftergymnasial
140
120
100
80
60
40
20
0
0 år 0,5 år 1 år 1,5 år 2 år 2,5 år 3 år 3,5 år 4 år 4,5 år 5 år 5,5 år 6 år 6,5 år 7 år 7,5 år 8 år
Märk: *Med nettodagar avses att antalet uttagna dagar har summerats med avseende på omfattning exempelvis så att två dagar uttagna med halv föräldrapenning summerar till en hel.
Källa: Försäkringskassan.
Även intensiteten i uttag av föräldrapenning skiljer sig åt beroende på olika socioekonomiska faktorer. Bland sammanboende föräldrar med låg inkomst är det 56 procent som tar ut mer än fem dagar per vecka jämfört med 15 procent bland sammanboende med hög in- komst. Ensamstående föräldrar med låg inkomst tar ut flest dagar under det första året, i genomsnitt 6 dagar per vecka. För dessa föräldrar finns det i genomsnitt 72 dagar kvar när barnet fyllt två år. Sammanboende föräldrar med hög inkomst har i genomsnitt 160 dagar kvar.4
Föräldrapenning och föräldraledighet är inte jämställt fördelad mellan män och kvinnor. Kvinnors i genomsnitt längre frånvaro från arbetsmarknaden, i form av längre, sammanhängande föräldraledig- heter kan få negativa konsekvenser för lön, karriär- och utvecklings- möjligheter samt för livsinkomsten.
Få föräldrapar har ett jämställt uttag av dagar under barnets första år och det är oberoende av inkomst. Det är efter det andra året som
4 Försäkringskassan, Korta rapporter Uttaget av föräldrapenning skiljer sig beroende på in- komst 2018:4.
skillnader uppstår mellan andelen som delat jämställt och skillna- derna är stora mellan olika inkomstgrupperna. Förutsättningarna att dela jämställt kan därför vara bättre för de familjer som har möjlighet att spara dagar. Sammantaget indikerar detta också att föräldrar med hög inkomst har större möjlighet att nyttja föräldrapenningen flexi- belt än föräldrar med låg inkomst.
4.4.2 Föräldrapenningdagar som inte tas ut
Föräldrar kan spara föräldrapenningdagar om de inte av ekonomiska skäl behöver ta ut dem när barnet är litet. För barn födda före 2014 är det möjligt att ta ut sparade dagar fram till barnets åttaårsdag och för barn födda från och med 2014 är det möjligt att spara maximalt 96 dagar att ta ut fram till barnets tolvårsdag. Det är en relativt liten andel barn för vilka samtliga dagar utnyttjats innan barnets fyraårs- dag. För barn födda 2010 var detta fallet för sex procent av barnen, för barn födda 2014 var andelen nio procent av barnen.
För barn födda 2010 återstod det i genomsnitt ca 94 dagar att ta ut vid barnets fyraårsdag och för barn födda 2014 i genomsnitt 79 dagar. En jämförelse mellan de olika regelverken kan därför indikera att reformen 2014 haft avsedd effekt, fler dagar tas ut tidigt i barnets liv.
De flesta dagar med föräldrapenning används. För barn födda 2010 var det vid åttaårsdagen nästan 30 procent av barnen där för- äldrarna använt samtliga dagar. Det återstod dock dagar att ta ut för ca 67 procent av barnen. För nästan 50 procent av alla barn var det färre än 10 dagar som brann inne. I genomsnitt var det drygt 34 dagar som inte utnyttjades (Försäkringskassan, Korta analyser 2019:2).
Tabell 4.7 Andel barn med kvarvarande dagar respektive genomsnittligt antal nettodagar efter barnets födelseår och ålder
Xxxxxxx födelseår | Ålder på barnet | Andel barn med dagar kvar | Genomsnittligt antal nettodagar kvar |
2010 | 3 år | 95% | 107 |
4 år | 94% | 94 | |
8 år | 67% | 34 | |
2014 | 3 år | 93% | 90 |
4 år | 91% | 79 |
Anm: Med nettodagar avses att antalet uttagna dagar har summerats med avseende på omfattning exempelvis så att två dagar uttagna med halv föräldrapenning summerar till en hel
Källa: Försäkringskassan.
För barn födda 2014 var det vid fyraårsdagen drygt 91 procent av barnen för vilka det fanns dagar kvar att ta ut. För en majoritet, ca två tredjedelar eller ca 74 000 barn, hade det tagits ut fler än 96 dagar. Omvänt var det ca 35 000 barn för vilka det tagits ut färre än 96 dagar och för vilka några dagar således gick förlorade. För föräldrar till barn för vilka det fanns fler än 96 dagar kvar var det i genomsnitt 49 dagar som gick förlorade. Huvuddelen var dagar med låg kom- pensation ca 17 dagar var på SGI-nivå och ca 32 lägstanivådagar. I tabellen 4.8 redovisas antal dagar som gick förlorade vid barnets fyraårsdag samt dess spridning. Måtten på spridning antyder att det var ett relativt litet antal barn för vilka ett större antal dagar gick förlorade. För samtliga barn var det ca en fjärdedel som förlorade åtta dagar eller fler. För gruppen barn där dagar gått förlorade var det 25 procent (knappt 9 000 barn) för vilka 63 eller fler dagar gick förlorade, dock utgjordes få av dessa dagar av dagar på SGI-nivå, ca sex dagar.
Tabell 4.8 Antal nettodagar som gick förlorade vid barnets fyraårsdag efter ersättningsnivå och spridning, barn födda 2014
För samtliga barn Barn för vilka dagar gått förlorade
Totalt | SGI-dagar | Lägstanivå- dagar | Totalt | SGI-dagar | Lägstanivå- dagar | |
Antal dagar kvartil 1* | 0 | 0 | 0 | 9 | 0 | 7 |
Xxxxx xxxxx medianen | 0 | 0 | 0 | 27 | 0 | 23 |
Antal dagar kvartil 3* | 8 | 0 | 6 | 63 | 6 | 52 |
Antal dagar genomsnitt | 16 | 6 | 10 | 49 | 17 | 32 |
Anm.*Kvartil 1 avser gränsen vid vilken 25 procent förlorar färre dagar och kvartil 3 gränsen vid vilken 25 procent förlorar fler dagar.
Källa: Försäkringskassan.
Uttaget av föräldrapenning ser olika ut i olika familjer, vilket bland annat kan förklaras av att föräldrarnas behov, normer och socioeko- nomiska förhållanden skiljer sig åt. Det är en relativt sett lägre andel barn till föräldrar med ensam vårdnad som har dagar kvar vid barnets fyraårsdag respektive åttaårsdag. För barn födda 2014 var det knappt 70 procent av de med en ensam vårdnadshavare som hade dagar kvar vid fyra års ålder. För barn med två vårdnadshavare var andelen drygt 90 procent. Vid åtta års ålder var det för barn födda 2010 knappt hälften av barnen med en ensam vårdnadshavare som hade dagar kvar jämfört med nästan 70 procent för barn med två vårdnadshavare. Detta indikerar ett större behov av föräldrapenning under barnets första åtta år för ensamstående vårdnadshavare.
Tabell 4.9 Xxxxx och antal barn med kvarvarande nettodagar och genomsnittligt antal kvarvarande dagar, efter barnets födelseår och ålder samt efter ensam respektive gemensam vårdnad
Barnets födelseår | Barnets ålder | Vårdnad | Andel barn med dagar kvar | Xxxxx barn | Antal nettodagar kvar (genomsnitt) |
2010 | 4 år | Ensam | 71% | 515 | 83 |
Gemensam | 94% | 95 028 | 95 | ||
8 år | Ensam | 47% | 342 | 42 | |
Gemensam | 68% | 68 066 | 33 | ||
2014 | 4 år | Ensam | 67% | 924 | 82 |
Gemensam | 92% | 94 735 | 79 |
Anm. Med nettodagar avses att antalet uttagna dagar har summerats med avseende på omfattning exempelvis så att två dagar uttagna med halv föräldrapenning summerar till en hel.
Källa: Försäkringskassan.
I figuren 4.6 redovisas spridningen av antal kvarvarande dagar vid barnets fyraårsdag respektive åttaårsdag efter om barnet hade för- äldrar med ensam eller gemensam vårdnad. Figuren visar att det var en större andel barn med ensam vårdnad som inte hade några dagar kvar vid fyraårs- respektive åttaårsdagen jämfört med barn med två vårdnadshavare. För barn födda 2014 som hade två vårdnadshavare hade den fjärdedel av barnen för vilka det återstod minst antal dagar 41 dagar kvar att ta ut. Motsvarande för barn där föräldern hade en- sam vårdnad var 0 dagar dvs. för åtminstone en fjärdedel av barnen fanns det inga kvarvarande dagar vid barnets fyraårsdag.
Figur 4.6 Spridningen av antalet kvarvarande nettodagar vid barnets fyra- respektive åttaårsdag efter ensam och gemensam vårdnad, barn födda 2010 respektive 2014
140
128
120
114
100
96
98
80
84
76
60
50
40
46
46
40
39
41
20
0 0
Ensam
Gemensam
10
00 0
Xxxxx Xxxxxxxx
0
Ensam
Gemensam
4 år 8 år 4 år
2010 2014
Kvartil 1
Median
Kvartil
Källa: Försäkringskassan. * Kvartil 1 avser gränsen vid vilken 25 procent förlorar färre dagar och kvartil 3 gränsen vid vilken 25 procent förlorar fler dagar.
Diagrammet visar vidare att det skett en tidigareläggning eller ett mer intensivt uttag av föräldrapenning under barnets första fyra år för barn som är födda 2014 jämfört med barn födda 2010. Som ett resultat har antalet kvarvarande dagar vid barnets fyraårsdag minskat. Skillnaden syns oavsett vårdnadsform.
5.1 En ny föräldrapenningsförmån ska införas
Förslag: Det ska införas en ny föräldrapenningsförmån i social- försäkringsbalken, benämnd familjedagspenning. Den som arbe- tar i Sverige ska vara försäkrad för förmånen.
Den nya förmånen ska regleras i ett nytt kapitel i balken i underavdelningen om graviditetspenning och föräldrapennings- förmåner som ligger i avdelningen om familjeförmåner. I och med detta ska en följdändring göras i den bestämmelse som anger innehållet i den underavdelningen.
Skälen för förslagen
I budgetpropositionen för 2020 aviserade regeringen avsikten att påbörja införandet av en familjevecka (prop. 2019/20:1).
Familjepolitiken ska bidra till att skapa goda förutsättningar för föräldrar att kombinera arbetsliv och privatliv. Ett av de av riksdagen beslutade målen med den ekonomiska familjepolitiken är att den även ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Sverige har i dag en för- äldraförsäkring som bidrar till högt arbetskraftsdeltagande bland föräldrar och till god balans mellan familjeliv och arbetsliv.
Förutsättningarna att kombinera familjeliv och arbetsliv och möj- ligheten till ledighet tillsammans med barnen ser trots detta olika ut för olika föräldrar. Arbetsmarknadens villkor skiljer sig åt mellan sektorer och anställningsformer avseende exempelvis arbetstidens förläggning. Möjligheten till flexibilitet i arbetet varierar också stort. Vissa yrkesgrupper har stora möjligheter att med kort varsel anpassa sin arbetstid, exempelvis genom att gå tidigare från arbetet eller att arbeta hemifrån medan andra yrken förutsätter att arbetstagaren är
på arbetsplatsen på fasta arbetstider vilket innebär att arbetstagaren har små möjligheter till inflytande över arbetstiden. Vid förlägg- ningen av skolans lov- och studiedagar kan hänsyn inte tas till föräld- rarnas skilda förutsättningar. Mellan och under läsår förekommer ett större antal lovdagar och studiedagar för barn i skolåldern. Även förskolan och fritidshemmet har studiedagar och kan även ha redu- cerad verksamhet under exempelvis sommaren då personalen har semester. Under dessa tidpunkter kan verksamhet erbjudas i annan form, med t.ex. vikarier eller i en annan lokal. Föräldrar kan uppleva att denna ersättningsverksamhet inte fullt ut kan erbjuda barnen trygghet och kontinuitet och ser den därför inte som ett reellt alter- nativ för sina barn. Föräldrar som saknar flexibla arbetstider får svårt att anpassa sig efter barnens behov i de fall barnen inte skulle känna sig trygga i ersättningsverksamheten. Under vissa lov och studie- dagar är många barn lediga, vilket även kan innebära press på föräldrar att försöka anpassa arbetstider eller på annat sätt möjlig- göra ledighet tillsammans. Särskilt utmanande att kombinera arbets- liv och familjeliv kan det vara för ensamstående föräldrar och föräld- rar med oflexibla arbeten. Vissa föräldrar kan se dessa utmaningar som en av de komplikationer av livspusslet som gör det nödvändigt att gå ner i arbetstid för att på så sätt få ihop arbetsliv och familjeliv och vara tillgängliga för barnen. Detta gäller kvinnor i högre ut- sträckning än män, baserat på förekomsten av deltidsarbetande föräldrar.
Effekterna av spridningen av det nya coronaviruset har under 2020 inneburit en stark konjunkturnedgång med bland annat ökad arbetslöshet. Det har också inneburit att arbetsvillkoren för många har förändrats, exempelvis genom förekomsten av korttidsarbete och en kraftig ökning av hemarbete i vissa sektorer och yrken. I yrken inom vård och omsorg är det i vissa fall en ansträngd arbets- situation. Utöver detta har sjukfrånvaron och antalet utbetalda dagar med tillfällig föräldrapenning ökat kraftigt under framförallt våren 2020. Dessa omvärldsfaktorer påverkar föräldrars arbetsliv och familjeliv. I dagsläget är konsekvenserna på arbetsmarknaden svåra att överblicka på längre sikt.
De föräldrar som tidigt under barnets liv haft ett mer intensivt uttag av föräldrapenning kan ha svårare än andra föräldrar att vara lediga med barnen under dessa lovperioder eftersom de har få dagar med föräldrapenning kvar att nyttja. Det kan särskilt vara fallet för
föräldrar med låga inkomster, som oftare har ett mer intensivt uttag av föräldrapenning än andra föräldrar. För denna grupp blir även ett inkomstbortfall mer kännbart för hushållets ekonomiska situation, och därmed kan obetald frånvaro eller deltidsarbete i praktiken vara orealistiska alternativ. Barn till dessa föräldrar kan därmed riskera att få något mindre stöd av sina föräldrar i vardagen. Föräldrarna och barnen får även mindre tid för gemensam återhämtning och samvaro. För barn som på grund av sin ålder inte omfattas av kommunens skyldighet att erbjuda fritidsverksamhet, dvs. barn över 13 år, kan lov och studiedagar innebära att barnet under längre perioder behö- ver klara sig på egen hand. Föräldrar kan känna stress över detta även om barn i den åldern kan vara självständiga i högre utsträckning än
vad som är fallet för yngre barn.
Xxxxxxxx har som främsta syfte att ge arbetstagaren möjlighet till vila och rekreation. Under den tid som föräldern har semester finns ingen rätt till exempelvis förskola och fritidshem även om vissa kom- muner erbjuder detta. Många föräldrar ser semestern som en möjlig- het att spendera mer tid tillsammans med sitt barn även om det inte är vård av barn som är syftet med lagstiftningen. Antalet semester- dagar som föräldrar förfogar över understiger kraftigt antalet lov- och studiedagar i skolan och även om det inte är aktuellt eller ens lämpligt att fullständigt matcha ledigheten för barnen med ledighet för föräldern kan en utökad möjlighet till ledighet tillsammans underlätta livspusslet, minska stressen för föräldrarna och öka tiden tillsammans för barn och föräldrar.
Mot bakgrund av detta bör en familjevecka införas genom att föräldrar i vissa bestämda situationer ges möjlighet till ledighet från arbetet med ersättning från staten. Familjeveckans syfte ska vara att underlätta för förvärvsarbetande föräldrar att kombinera arbetsliv och familjeliv, förbättra förutsättningarna för föräldrar att förvärvs- arbeta, främja minskat deltidsarbete samt att ge föräldrar till något äldre barn bättre möjligheter att i vissa utpekade situationer vara lediga tillsammans med barnen. En familjevecka ökar flexibiliteten för föräldrar så att framför allt de med sämre möjligheter till in- flytande över arbetstidens förläggning ska uppleva kombinationen av arbetsliv och privatliv som mindre utmanande. Därigenom för- bättras t.ex. förutsättningarna för föräldrar att arbeta heltid. Familje- veckan ska bidra till att skapa en ökad jämlikhet mellan arbetande föräldrar, för vilka arbetsvillkor och möjlighet för flexibilitet såsom
redovisats i kapitel 3 kan variera kraftigt. Genom att underlätta heltidsarbete och balans mellan familjeliv och arbetsliv bidrar en familjevecka på kort sikt även till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller hem- och omsorgsarbetet. Familjeveckan syftar också till att ge föräldrar mer tid med sina barn och därmed bidra till goda uppväxtvillkor, något som bland annat inbegriper möjlighet till nära relationer med båda föräldrarna högre upp i barnets åldrar.
Ersättningen bör lämnas i form av en ny socialförsäkringsförmån, som regleras i ett nytt kapitel i socialförsäkringsbalken, förkortad SFB. Förmånen ska vara en föräldrapenningsförmån och benämnas familjedagspenning.
Mot bakgrund av syftet med familjeveckan föreslås att familje- dagspenningen blir en arbetsbaserad förmån, på samma sätt som exempelvis den tillfälliga föräldrapenningen för vård av sjukt barn. Föräldrar måste därmed vara försäkrade i Sverige genom arbete för att ha rätt till familjedagspenning.
Alternativa lösningar i stället för en familjevecka
Alternativa lösningar i stället för en familjevecka såsom beskriven ovan skulle kunna övervägas för att underlätta balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Exempelvis skulle man kunna utöka antalet dagar med föräldrapenning, utsträcka tiden då föräldrapenning kan användas eller utöka antalet semesterdagar för föräldrar med barn i en viss ålder.
Föräldrapenningen är dock en generell försäkring, riktad till samtliga föräldrar oavsett om de är förvärvsaktiva eller inte. Mot bakgrund av att reformen syftar till att skapa bättre förutsättningar för de föräldrar som förvärvsarbetar att kunna kombinera arbete och familjeliv, skulle en lösning som innebär en utökning av föräldrapen- ningen inte vara ändamålsenlig. Föräldrapenningen tilldelas därut- över föräldrarna i samband med barns födelse eller adoption. Den extra ledighetstid som föräldrar behöver i samband med t.ex. lov är i huvudsak riktad till äldre barn och avser, på ett annat sätt än föräldra- penningen, kortvarig frånvaro i samband med t.ex. en enstaka studie- dag i skola eller förskola. En utökning av antalet dagar eller en höj- ning av den övre åldersgränsen i föräldrapenningen skulle inte säker-
ställa att föräldrarna har möjlighet till ledighet under den avsedda tiden utan kan, om föräldern så bedömer, i stället användas samman- hängande när barnet är yngre för att förstärka inkomsterna eller öka ledighetslängden under barnets tidigare år. Syftet med reformen skulle då inte uppnås och bekymren med att kombinera arbetsliv och familjeliv för äldre barn när skolan är stängd skulle inte lätta.
Semester har som nämnts ovan andra syften än att göra det möjligt för föräldrar att vårda sina barn, men många föräldrar ser även semestern som en möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med barnen. En utökning av semesterrätten för detta syfte ligger dels utanför skyddssyftet med lagstiftningen, dels är det arbetsgiva- ren eller egenföretagaren som får finansiera ledigheten. I kollektiv- avtal kan det i dag regleras olika antal semesterdagar mellan arbets- tagare baserat på exempelvis arbetstagarens ålder. Det finns även en möjlighet för föräldralediga föräldrar att intjäna viss semesterrätt under ledigheten. Semesterrätten varierar dock i övrigt inte med om föräldern har barn eller inte och en utökad semesterrätt för föräldrar ses av dessa skäl inte som en lämplig lösning.
Givet den för reformen tänkta personkretsen, föräldrarnas behov av ledighet och flexibilitet och den kompensationsnivå som kan anses rimlig i sammanhanget är bedömningen att en ny förmån, administrerad och utbetalad av Försäkringskassan, är den lämpliga formen.
Lagtext
5.2 Grundläggande förutsättningar för rätt till familjedagspenning
Förslag: En försäkrad förälder ska ha rätt till familjedagspenning om han eller hon avstår från förvärvsarbete för att vårda ett barn under en dag när det är lov, terminsuppehåll, studiedag för per- sonalen eller en motsvarande situation i den verksamhet enligt skollagen som barnet normalt deltar i. Detta ska dock inte gälla
när det är fråga om öppen förskola. För rätt till familjedagspen- ning i dessa fall gäller också som villkor att föräldern under den tid som avses ovan till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder.
En försäkrad förälder ska även ha rätt till familjedagspenning om föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med att han eller hon deltar i ett utvecklingssamtal eller motsvarande när det gäller ett barn i den verksamhet enligt skollagen som barnet nor- malt deltar i. Detta ska dock endast gälla om verksamheten avser
1. förskola,
2. förskoleklass,
3. grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola eller ut- bildning enligt 24 kap. skollagen på grundskolenivå, eller
4. pedagogisk omsorg enligt 25 kap. 2 § skollagen som ersätter förskola.
Som förvärvsarbete ska inte betraktas vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem eller sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning. Om det i det sistnämnda fallet inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn, ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som den för- säkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning. Den omständigheten att en arbetslös förälder som är arbets- sökande inte står till arbetsmarknadens förfogande under tid när han eller hon vårdar barn eller deltar i ett utvecklingssamtal eller motsvarande ska inte likställas med att föräldern avstår från för- värvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om familjedags-
penning.
Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, ska avstående från studier likställas med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmel- serna om familjedagspenning. Detta ska dock endast gälla i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna.
Familjedagspenning ska lämnas för tid från det att barnet fyller fyra år och längst till dess barnet har fyllt sexton år.
Skälen för förslagen
Försäkrade föräldrar som förvärvsarbetar
Rätten till familjedagspenning ska i första hand tillfalla föräldrar i den betydelse som avses i föräldrabalken (se 2 kap. 14 § SFB). Det kan vara barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar och för- äldrarna kan ha olika eller samma kön. Ett barn kan även ha enbart en förälder. Vidare bör de personer som likställs med förälder när det gäller både föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning lik- ställas med förälder även när det gäller familjedagspenning. Det handlar om förälders make som stadigvarande sammanbor med för- äldern, förälders sambo, särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och blivande adoptivförälder (se 11 kap. 4 § SFB). Även sådana personer bör således omfattas av begreppet förälder när det gäller familjedagspenning. Eftersom den nämnda paragrafen av- ser föräldrapenningsförmåner och även familjedagspenning ska vara en sådan förmån kräver detta ingen lagändring.
I enlighet med de syften som ligger bakom familjeveckan, beskrivna i föregående avsnitt, är det försäkrade föräldrar som faktiskt förvärvsarbetar som ska stå i fokus för förslaget. Det är där- för den som arbetar i Sverige som ska vara försäkrad för familje- dagspenning. I 4 och 6 kap. SFB finns ytterligare bestämmelser om försäkringsskyddet. Det är således endast föräldrar som faktiskt av- står från förvärvsarbete som ska kunna få familjedagspenning.
Det kan finnas föräldrar som omfattas av den arbetsbaserade försäkringen men som inte arbetar eftersom vissa förvärvsavbrott är att likställa med arbete eller utgör tid under vilken den sjukpenning- grundande inkomsten (SGI) är skyddad, exempelvis under studier eller arbetssökande. Dessa föräldrar föreslås inte omfattas av för- slaget, vilket innebär att föräldrar som är studerande (se dock nedan) eller arbetssökande på heltid inte kan få ersättning. Inte heller föräldrar som på heltid deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersätt- ning bör omfattas eftersom de inte förvärvsarbetar. Studier, arbets- sökande och deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har emellertid som syfte att föräldern ska komma i arbete. Även om dessa föräldrar också kan ha ett behov av ledighet för att förenkla livspusslet är det först när föräldern får ett arbete och övriga villkor för familjedagspenning är uppfyllda, som föräldern kan komma att
ha rätt till familjedagspenning. I de fall förvärvsarbete utförs vid sidan av ovan nämnda aktiviteter kan föräldern ha rätt till familje- dagspenning för tid då han eller hon skulle ha utfört förvärvsarbete. Det innebär exempelvis att en förälder som arbetar deltid vid sidan av arbetssökande eller studier på deltid kan omfattas av rätten till familjedagspenning.
Även när det gäller den tillfälliga föräldrapenningen krävs att en förälder avstår från förvärvsarbete för att han eller hon ska ha rätt till ersättning. Arbetslösa föräldrar kan ha rätt till tillfällig föräldrapen- ning, om de går miste om ersättning från arbetslöshetsersättningen på grund av att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande när de vårdar sina barn. Syftet med familjeveckan är dock, till skillnad från vad som är fallet för den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn, att ge förvärvsarbetande föräldrar mer tid med barn i vissa ut- pekade situationer. Den tillfälliga föräldrapenningen ger i huvudsak ersättning när föräldern, oftast oplanerat och med kort varsel, be- höver avstå från förvärvsarbete eller arbetslöshetsersättning när barnet är sjukt eller smittat. Familjedagspenningen avser situationer som föräldrarna i hög utsträckning kommer att kunna planera för. Förmånerna är därmed inte jämförliga till sin karaktär. Situationen att en arbetslös förälder som är arbetssökande inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ska därför inte likställas med för- värvsarbete i detta sammanhang.
På samma sätt som för föräldrapenning och tillfällig föräldrapen- ning (se 12 kap. 10 § och 13 kap. 6 § SFB) bör, när det gäller familje- dagspenning, vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem eller sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersätt- ning inte betraktas som förvärvsarbete.
När en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier kan, i likhet med vad som gäller för tillfällig föräldrapenning, studier i vissa fall likställas med att avstå från för- värvsarbete (se 13 kap. 7 § SFB). Det föreslås gälla även för familje- dagspenning.
För att få rätt till ledighet med familjedagspenning krävs att för- äldern faktiskt avstår från arbete den aktuella dagen eller den del av dagen som ersättningen avser. Med dag avses här kalenderdag. Det är således inte möjligt att ta ut familjedagspenning för en arbetsfri dag. Det innebär, i likhet med vad som gäller för tillfällig föräld-
rapenning till förvärvsarbetande föräldrar, att ersättning endast kan komma i fråga för tid då föräldern faktiskt avstår från arbete.
En förälder som vårdar barn måste ibland avstå från sitt arbete för att få sin behövliga dygnsvila. Behovet av dygnsvila kan finnas före eller efter ett skift och innebär att en förälder kan behöva avstå från sitt nattarbete för att kunna vårda barnet nästföljande dag då för- äldern normalt hade behövt sova. Enligt en dom från Förvaltnings- överdomstolen innebär detta att en förälder kan få tillfällig föräldra- penning för vård av sjukt barn den aktuella dagen (FÖD 1984:15). Försäkringskassan har i ett rättsligt ställningstagande gjort bedöm- ningen att detta gäller samtliga situationer då ersättning med tillfällig föräldrapenning kan komma i fråga (FKRS 2016:03). Motsvarande resonemang om att avstå från förvärvsarbete gäller även i fråga om familjedagspenning.
Situationer som ska berättiga till ledighet
Vård av barn vid lov m.m.
Familjedagspenning föreslås avse situationer då föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda ett barn under dag när det är lov, ter- minsuppehåll, studiedag för personalen eller en motsvarande situ- ation i den verksamhet enligt skollagen (2010:800) som barnet nor- malt deltar i. Det är vid sådana tillfällen som verksamheten stängs eller, när det gäller förskolor och fritidshem, ofta slås ihop och inte erbjuds i ordinarie lokaler eller med ordinarie personal. Föräldrar kan då i vissa fall föredra att låta sina barn vara lediga.
Det är de verksamheter som regleras i skollagen som bör om- fattas. Det handlar exempelvis om förskola, förskoleklass, grund- skola, grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem. Utöver det avses pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt öppen fritidsverksamhet som erbjuds i stället för fritidshem enligt skollagen (25 kap. 2 § samt 14 kap. 7 §). Verk- samhet enligt 25 kap. 3 § skollagen, dvs. öppen förskola, bör dock inte omfattas av reformen eftersom den verksamheten bygger på att föräldern är närvarande tillsammans med barnet.
Även när ett barn går i förskola eller skola i ett annat EU- eller EES-land kan det finnas en rätt till familjedagspenning när den förskola eller skola som barnet deltar i har t.ex. lov, om föräldern är
försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige och övriga förutsätt- ningar för förmånen är uppfyllda. Verksamheter som t.ex. förskola och skola i ett annat EU- eller EES-land bör i detta sammanhang likställas med motsvarande verksamhet enligt skollagen. (Se mer i avsnitt 5.10.)
I skolförordningen (2011:185) anges att det inom ett läsår i grundskolan får läggas ut högst fem studiedagar för personalen, utöver de minst 178 skoldagar och tolv lovdagar som läsåret ska omfatta (3 kap. 2 §). Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni.
Det är skolans huvudman som beslutar när höst- och vårtermin ska börja och sluta. Det finns ingen sammanställning avseende samt- liga huvudmäns förläggning av terminer, lov och studiedagar. Lov och studiedagar kan variera mellan olika huvudmän och mellan olika skolor. Höstlov infaller dock alltid vecka 44. Sportlovet infaller mellan vecka 7 och 12, beroende på var i Sverige barnet går i skolan. Påsklovet infaller alltid veckan före eller efter påsk, när varierar bero- ende på huvudman.
Begreppen lov, termin och studiedag för personalen används i de författningar som reglerar skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet. Begreppen ska ha samma innebörd enligt regleringen om familje- dagspenning.
Ledighet i samband med jul och sommar benämns ofta som lov. Dessa ledigheter ligger mellan höst- och vårterminerna. Jullovet ut- gör normalt brytpunkten mellan höstterminen och vårterminen men start- och slutdatum för ledigheten kan variera mellan olika kom- muner och skolor. Perioden omfattas av läsåret, det gör dock inte perioden mellan ett läsår i juni och nästa läsårs början i augusti. Terminsuppehåll finns inte som begrepp i författningarna avseende skolväsendet. Begreppet avser en period mellan terminer, dvs. från och med den första dagen efter en termins sista dag till och med dagen före den första dagen på terminen därefter.
Det föreslås att rätt till familjedagspenning ska finnas även när barnet deltar i vissa verksamheter som inte omfattas av de bestäm- melser som reglerar lov, terminer och studiedagar. I de fallen bör det finnas rätt till familjedagspenning i situationer som motsvarar de ovan angivna. I t.ex. förskolan, fritidshemmet och pedagogisk om- sorg som ersätter förskola finns inga formella lov eller terminer. När det gäller rätten till familjedagspenning för ett barn som deltar i en
sådan verksamhet som inte omfattas av bestämmelserna om lov och terminer, ska det anses att lov och terminsuppehåll infaller när det är lov och terminsuppehåll i grundskolan i den kommun där den verk- samhet som barnet deltar i är belägen. Vidare finns i t.ex. förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet inga formella studiedagar. I prak- tiken sker dock även där sådana aktiviteter som omfattas av en stu- diedag, dvs. personalens planering av verksamheten eller kompetens- utveckling eller liknande vid en sådan tidpunkt att den ordinarie verksamheten påverkas. Även i detta fall bör det finnas rätt till famil- jedagspenning i en situation som motsvarar studiedag. Det bör för rätt till familjedagspenning inte krävas att personalens aktivitet avser en hel dag, utan den kan avse även del av dag, t.ex. en arbetsplatsträff. Rätten till familjedagspenning i de fall som nu avses bör inte vara allt för begränsad. Om det t.ex. är studiedag i skolan men fritids- hemmet håller öppet som vanligt, ska föräldern kunna låta barnet vara hemma hela dagen även om barnet normalt deltar i fritids- verksamheten efter skoltid. Syftet är att öka flexibiliteten för för- äldern under t.ex. lov och att möjliggöra för föräldrar och barn att få mer tid tillsammans. För att möjliggöra exempelvis detta kan föräl- dern ha rätt till familjedagspenning ”under dag” då någon av de upp- räknade situationerna är för handen. Det innebär att familjedagspen- ning kan lämnas för en hel dag även om t.ex. studiedagen avser endast en del av dagen i den verksamhet som barnet normalt deltar
i. I ett sådant fall kan dock möjligheten att hålla barnet hemma från skolan en hel dag i praktiken begränsas av skolplikten.
Som tidigare beskrivits ska kommuner erbjuda omsorg i form av fritidshem eller förskola även när verksamhet i ordinarie lokaler och med ordinarie personal har stängt och barnet har behov av omsorg. Föräldrar för vilka arbetet och omständigheterna i övrigt medger kan i sådana situationer välja att vara lediga med föräldrapenning eller genom uttag av semesterdag eller nyttja möjligheten till flexibla arbetsformer exempelvis genom att arbeta hemifrån i stället för att låta barnen delta i den ordinarie omsorgen. Föräldrarnas val kan grunda sig på en bedömning av att den omsorg som tillhandahålls är främmande för barnet, med ny personal, nya lokaler och nya kam- rater, eller att den tillhandahållna omsorgen är förknippad med olägenheter i form av exempelvis längre resor. Det kan även finnas ett visst tryck på föräldrarna att lösa omsorgen på egen hand, eftersom föräldern kan uppleva att många andra barn är lediga den
aktuella tiden. Föräldern kan också, särskilt om barnet i övrigt omf- attas av skolplikt, vilja få mer ledig tid tillsammans med barnet och därför välja att vara ledig. Avsikten med familjeveckan är förutom att underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv och arbetsliv även att ge föräldrar och barn mer tid tillsammans. Även barn har behov av att vara lediga från verksamheten i förskola och fritidshem. på samma sätt som vuxna har behov av ledighet från till exempel arbete, för vila och rekreation och för att få tid att umgås med famil- jen. Särskilt barn till föräldrar med ensam vårdnad kan få korta ledig- heter och mindre möjlighet till vila och rekreation tillsammans med familjen än andra barn, eftersom den samlade möjligheten till ledig- het med exempelvis semester kan bli kortare när enbart en förälder har hand om barnet.
En alternativ lösning skulle vara att det skulle krävas att barnet har behov av omsorg, med utgångspunkt från om omsorg erbjuds i sin ordinarie form eller inte under den aktuella tiden. Med en sådan lösning skulle reformen förlora kraft. Huruvida omsorg erbjuds i sin ordinarie form eller inte beror på huvudmannen, storlek på försko- lan, fritidshemmet etc. och det blir då mycket olika förutsättningar för familjerna beroende på i vilken verksamhet de har sina barn och var de bor. Det innebär också att ojämlikheten mellan föräldrar när det gäller möjligheten till ledighet under lov och studiedagar inte ut- jämnas, de med möjlighet till annan ledighet använder då den ändå medan familjedagspenning inte kan användas. Dessutom innebär en behovsprövning en betydligt mer omfattande administration för Försäkringskassan såväl som för förskole- och skolenheter. En sådan reglering bör därför inte införas.
Mot denna bakgrund föreslås att föräldrar ska ha rätt till ledighet under lov, terminsuppehåll och studiedagar eller motsvarande oav- sett om förskolan, fritidshemmet eller skolan (enligt tidigare defini- tion) erbjuder omsorg den aktuella tiden, i ordinarie utförande eller under andra förhållanden, till exempel genom sammanslagna en- heter.
Deltagande vid utvecklingssamtal
Ytterligare en återkommande situation som samtliga föräldrar berörs av är när barnens utvecklingssamtal ska hållas. Utvecklings-
samtal förekommer såväl inom förskola som förskoleklass och skola. I förskola och förskoleklass ska utvecklingssamtal ske minst en gång per år och i skolan minst en gång per termin. Utvecklingssamtal i förskola avser samtal mellan personalen och barnets vårdnadshavare om barnets utveckling och lärande (se 8 kap. 11 § skollagen). I för- hållande till förskoleklass avses samtal mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare om samma sak (se 9 kap. 11 § skollagen). I förhållande till grundskola, grundsärskola, specialskola och same- skola avses samtal mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kun- skapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen (se 10 kap. 12 §, 11 kap. 15 §, 12 kap. 12 § och 13 kap.
12 § skollagen).
Dessa samtal förläggs oftast under ordinarie arbetstid vilket gör att föräldrar med oflexibla arbetstider kan ha svårt att delta vid sam- talet. Kontakten mellan föräldrar och förskola respektive skola är viktig och kan underlättas av familjeveckan.
Familjeveckan bör därför även möjliggöra för förvärvsarbetande föräldrar att delta vid barns utvecklingssamtal i vissa verksamheter enligt skollagen som barnet normalt deltar i. De verksamheter som föreslås omfattas är förskola, förskoleklass och grundskola och motsvarande utbildning. Fritidshem och pedagogisk omsorg som ersätter fritidshem bör inte omfattas. Barn som deltar i sådana verk- samheter har utvecklingssamtal i skolan och det bedöms vara till- räckligt att föräldrarna har möjlighet att använda familjedagspenning för att delta i de utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtal på gymna- sienivå bör inte omfattas i de fall det skulle bli aktuellt.
När det gäller verksamheter för vilka utvecklingssamtal regleras i skollagen bör innebörden av begreppet vara samma i fråga om rätten till familjedagspenning. När ett barn deltar i en sådan verksamhet som inte omfattas av någon reglering när det gäller utvecklings- samtal, t.ex. pedagogisk omsorg som ersätter förskola, bör det finnas rätt till familjedagspenning i situationer som motsvarar de ovan an- givna. Det bör räcka att förskolan eller skolan anser att samtalet syftar till att uppfylla samma syfte som ett utvecklingssamtal för att det ska anses vara ett sådant samtal som berättigar till ledighet med ersättning för föräldern. Om förskolan eller skolan har angett att det
handlar om ett utvecklingssamtal bör det som utgångspunkt inte finnas skäl att ifrågasätta detta.
Även när det gäller familjedagspenning vid deltagande i utveck- lingssamtal så bör verksamheter så som t.ex. förskola och skola i ett annat EU- eller EES-land likställas med verksamheter enligt skol- lagen (se ovan angående vård av barn vid lov m.m.). Det innebär att det inte finns möjlighet till ersättning för utvecklingssamtal i en skola på gymnasienivå men i exempelvis en förskola och en skola på grundskolenivå i de aktuella länderna, om föräldern är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige och övriga villkor för förmånen är uppfyllda. (Se mer i avsnitt 5.10.)
Det finns flera situationer som av föräldrar kan upplevas som utmanade när de försöker kombinera arbetsliv och familjeliv. Famil- jeveckan kommer inte att kunna fungera som en hjälp för att lösa samtliga av dessa situationer, varav många dessutom kan vara sådana situationer som är specifika för just den enskilda familjen eller det enskilda barnet. Familjeveckan tar sikte på några av de situationer som närmast samtliga förvärvsarbetande föräldrar i dag ställs inför och kan se som utmanande. På så sätt kan reformen bli en hjälp för många familjer och vara ett komplement till övriga föräldrapen- ningsförmåner och stödsystem riktade till föräldrar.
Barnets ålder
Små barn behöver generellt sina föräldrar i högre utsträckning än äldre. För äldre barn ser behovet annorlunda ut, även om föräld- rarnas närvaro är fortsatt viktig. Familjeveckan kan ses som ett kom- plement till den möjlighet till föräldraledighet med ersättning som finns i dag, och är en del av den familjepolitiska modellen som syftar till ökade möjligheter att kombinera familjeliv och arbetsliv.
För barn födda 2014 eller senare gäller att huvuddelen av föräldra- penningen ska användas före barnets fyraårsdag. Efter den tidpunk- ten får maximalt 96 av de 480 dagarna användas. Det innebär att från den tidpunkten är möjligheten till ersättning för föräldraledighet begränsad. Antalet kvarvarande dagar att använda varierar mellan olika grupper av föräldrar (se bakgrundsavsnittet).
För att knyta an till föräldrapenningens bestämmelser föreslås att den nedre åldersgränsen för familjeveckan blir fyra år.
Föräldrapenningen för barn födda 2014 eller senare får användas fram till dess att barnet fyllt tolv år eller avslutat femte skolåret i de fall detta infaller senare. För den tillfälliga föräldrapenningen gäller att den som huvudregel kan lämnas som längst till dess att barnet är tolv år. I vissa fall kan tillfällig föräldrapenning även lämnas för barn upp till 16 år. För barn som omfattas av personkretsen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan till- fällig föräldrapenning i vissa fall lämnas när barnet är äldre än 16 år. För allvarligt sjuka barn gäller att tillfällig föräldrapenning kan lämnas till dess barnet är 18 år.
När den övre åldersgränsen i föräldrapenningen höjdes från åtta till tolv år under 2014 motiverades detta med att förändringen stärkte ett av föräldrapenningens huvudsyften, möjligheten för för- äldrar att kombinera förvärvsarbete och vård och omsorg om barnen. Regeringen anförde då att särskilt för föräldrar som är ensamma i sitt föräldraskap kan det vara svårt att få semesterdagar att räcka till för lov, studiedagar och aktiviteter på skolan där föräldrarnas närvaro är önskvärd eller nödvändig (prop. 2013/14:4 s. 36). Den faktiska användningen av dagar för barn äldre än åtta år kan observeras först när barn födda 2014 blir äldre, dvs. 2022 och därefter.
Det finns mycket som talar för att den övre gränsen för familje- veckan bör vara högre än tolv år. Föräldrarnas kontakt med skolan och föräldrars möjlighet till samvaro med barnet är viktigt även för äldre barn och deras föräldrar. Dagarna inom ramen för familje- veckan är även tänkta att kunna användas av föräldrar för att vara med i skolan vid utvecklingssamtal, ett behov som kvarstår efter barnets tolvårsdag.
Mot bakgrund av det ovan beskrivna föreslås att gruppen barn för vilka dessa dagar ska kunna tas ut ska vara mellan fyra och sexton år. Familjedagspenning ska således lämnas endast för barn inom detta åldersspann. Det är barnets faktiska ålder som avgör när rätten till familjedagspenning för barnet inträder.
Föräldrar och barn ska få mer tid tillsammans
Ett syfte med familjeveckan är att förvärvsarbetande föräldrar och deras barn ska få möjlighet till tid tillsammans när exempelvis skolan är stängd på grund av lov eller liknande. För att syftet ska uppfyllas
innebär det att för att föräldern ska ha rätt till familjedagspenning krävs att föräldern har hand om barnet den aktuella tiden.
Inom föräldrapenningen finns det ett krav på att föräldern under huvudsaklig del av den ersatta tiden vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder. För yngre barn krävs t.ex. rums- lig kontakt. För tillfällig föräldrapenning gäller, utom i särskilt utpe- kade situationer, att föräldern vårdar barnet.
Bestämmelsen i 12 kap. 3 § SFB, som anger att som villkor för rätt till föräldrapenning gäller att föräldern till huvudsaklig del fak- tiskt vårdar barnet, kompletterades 2014 med anledning av att för- månstiden för föräldrapenning förlängdes till och med barnets tolv- årsdag. Kompletteringen innebar att villkoret numera avser faktisk vård på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder. Denna justering motiverades utifrån att senareläggningen av den bortre tidsgränsen från det att barnet är åtta till det att barnet är tolv år innebär att föräldrapenning kan lämnas för vård av barn som är något äldre och därmed bör vara mer självständiga. Vidare angavs att det sätt på vilket en förälder umgås med eller tar hand om sitt barn brukar ändras när barnet blir äldre och att kravet på rumslig kontakt under den tid för vilken det lämnas föräldrapenning, vilket det grundläggande villkoret kräver, därmed får olika styrka allteftersom barnet utvecklas och blir äldre (Prop. 2013/14:4 s. 37.). Det utta- lades också att kompletteringen i praktiken inte innebar någon för- ändring när det gäller de barn som redan före ändringen kunde berättiga till föräldrapenning, dvs. som huvudregel barn upp till åtta års ålder (dock tio års ålder för adopterade barn, ibid. s. 37 f.). Mot- svarande resonemang kan appliceras även för familjedagspenning. Tidsperioden under vilken dagar inom familjeveckan ska kunna utgå är lång, från det att barnet fyller fyra år till dess att barnet fyllt sexton år. Ju äldre barnet blir, desto självständigare kan det antas bli. Även om äldre barn också behöver vård och omsorg av sina föräldrar, så ändras i allmänhet behovet med åldern. Även för äldre barn bör det ingå ett krav på ”vård” eller på samvaro med barnet i den mening som beskrivs ovan. Att fullt ut definiera eller dra gränser för hur um- gänget ska se ut är inte lämpligt. Avsikten är, liksom vad som är fallet för föräldrapenningen, att barnet ska stå under förälderns tillsyn och att familjedagspenningen möjliggör tid tillsammans, i stället för att ett äldre barn exempelvis är ensamt hemma under studiedagen för att föräldern behöver arbeta.
Om en förälder har flera barn i det aktuella åldersintervallet så kan föräldern vilja vara hemma t.ex. under ett lov med alla barnen samtidigt. Om barnens ålder skiljer sig mycket åt, så har barnen även troligtvis olika behov av föräldranärvaro och faktisk omsorg. För- äldern ska i sin ansökan ange för vilket barn dagen tas ut. Försäk- ringskassan bör därmed kunna kontrollera detta på samma sätt som i dag är möjligt för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
För rätt till familjedagspenning i samband med utvecklingssamtal bör det på grund av situationens karaktär inte finnas något krav på att föräldern ska vårda barnet. I t.ex. förskolan handlar det om samtal mellan vårdnadshavare och personal. Barnet är således, i vart fall som regel, inte närvarande och föräldern kan då inte vårda barnet. I andra fall är barnet oftast närvarande under huvuddelen av samtalet men kan fortfarande sägas delta i verksamheten. Under den tiden finns därmed inte något behov av att vårda barnet.
Lagtext
Bestämmelserna finns i 12 a kap. 2–4 §§, 8–10 §§ och 15 § SFB.
5.3 Förmånstagare
Förslag: Det är vårdnadshavare som ska ha en självständig rätt till familjedagspenning.
Skälen för förslaget
Familjeveckan och ersättning i form av familjedagspenning är avsedd att underlätta kombinationen av familjeliv och arbetsliv för de som har ansvar för ett barn och ge möjlighet för föräldrar och barn att få mer tid tillsammans i vissa utpekade situationer. Familjeveckan syftar också till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn, något som bland annat inbegriper möjlighet till nära relationer med båda föräldrarna.
Enligt föräldrabalken kan två personer vara vårdnadshavare för ett barn och dessa har tydligt utpekade rättigheter och skyldigheter gentemot barnet. Inom föräldrapenningen är det skillnad mellan
dem som räknas som rättsliga vårdnadshavare för barnet och dem som därutöver omfattas av begreppet förälder inom ramen för för- äldrapenningen. Båda grupperna kan ta ut föräldrapenning men det är bara de rättsliga vårdnadshavarna som har en självständig rätt till föräldrapenning. Inom tillfällig föräldrapenning tillfaller rätten en förälder.
Även för familjedagspenning bör utgångspunkten vara att rätten att få dagar med sådan ersättning tillfaller vårdnadshavarna. Det är en tydlig utgångspunkt som är lätt att kommunicera och förstå. Även om andra än vårdnadshavarna också kan ha ansvar för ett barn och en utökad personkrets skulle kunna innebära att även dessa indi- viders möjligheter att kombinera familjeliv och arbetsliv förbättras, bedöms det inte finnas skäl för att familjedagspenningen ska omfatta exempelvis den som gäller för tillfällig föräldrapenning där t.ex. en sambo kan ha rätt till ersättning. Familjedagspenning är inte primärt tänkt att användas för hastigt uppkomna situationer då behovet av flexibilitet är högt, så som den tillfälliga föräldrapenningen för vård av sjukt barn.
Lagtext
Bestämmelserna finns i 12 a kap. 11–13 §§ SFB.
5.4 Förmånstid
Förslag: Till en förälder som har ensam vårdnad om samtliga sina barn som kan berättiga till familjedagspenning ska förmånen läm- nas under högst sex dagar per år sammanlagt för barnen.
Till en förälder som tillsammans med någon annan har gemen- sam vårdnad om samtliga sina barn som kan berättiga till familje- dagspenning ska förmånen lämnas under högst tre dagar per år sammanlagt för barnen.
Till en förälder som har både ensam vårdnad och tillsammans med någon annan gemensam vårdnad om sina barn som kan be- rättiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst sex dagar per år sammanlagt för barnen. Ersättning för tre av
dagarna ska endast lämnas för ett barn som föräldern har ensam vårdnad om.
Skälen för förslagen
Antalet dagar med familjedagspenning
Fullt utbyggd ska familjeveckan vid gemensam vårdnad omfatta fem dagars ledighet med ersättning för vardera föräldern per kalenderår och under tio dagar per kalenderår för en förälder vid ensam vårdnad. I promemorian lämnas tre alternativa förslag avseende förmånstiden. Förslagen skiljer sig åt avseende hur många dagar med familjedags- penning som föräldrarna föreslås kunna nyttja. Det föreslås en möjlighet för föräldrar med gemensam vårdnad att använda antingen högst tre dagar, högst två dagar eller högst en dag med familjedags- penning vardera per kalenderår. En förälder med ensam vårdnad ska ges möjlighet att använda antingen högst sex dagar, högst fyra dagar eller högst två dagar med familjedagspenning per år. Anledningen till att tre olika förmånstider föreslås är att den nedgång i konjunkturen som orsakats av spridningen av det nya coronaviruset i Sverige och omvärlden påverkar det statsfinansiella läget. Det råder osäkerhet kring pandemins utveckling och återhämtningen av ekonomin kan bli utdragen.
I detta kapitel beskrivs förslaget att arbetande föräldrar i ett första steg ges möjlighet att vara lediga från arbetet med familjedags- penning under högst tre dagar vardera per år vid gemensam vårdnad om barnen samt under högst sex dagar per år vid ensam vårdnad om barnen. Förslagen som innebär ett alternativt införande av familje- veckan finns i kapitel 7.
Sex eller tre dagar med familjedagspenning per år
Behovet av dagar inom ramen för familjeveckan varierar mellan familjer. Ett mått på behovet av ledighet kan vara uttaget av föräldra- penning för äldre barn. I genomsnitt använder föräldrar samman- taget 14–17 dagar per år då barnet är mellan tre och sju år. Som tidigare beskrivits har t.ex. föräldrar med ensam vårdnad och sämre ekonomi ett betydligt intensivare uttag av föräldrapenning än föräld-
rar med gemensam vårdnad och bättre ekonomi. Därför kan, som ett resultat av det intensiva uttaget när barnet är litet, föräldrar med ensam vårdnad i dag helt sakna möjlighet till uttag av föräldrapen- ning när barnet blir äldre. Höjningen av den bortre åldersgränsen 2014 medförde inte att det tillfördes några ytterligare dagar till föräldrapenningen. Detta innebär att föräldrar med små möjligheter att hushålla med föräldrapenningen i praktiken hade mindre nytta av att perioden för uttag förlängdes än hushåll där det var möjligt att spara föräldrapenningdagar för senare bruk. Det genomsnittliga ut- taget av föräldrapenning ska bland annat mot bakgrund av det ovan beskrivna inte ses som en självklar indikator på behovet av ledighet för föräldrar. Statistik från Försäkringskassan visar att när barnet var två år gammalt hade 60 procent av dem med ensam vårdnad använt åtminstone 390 dagar, medan motsvarande för dem med gemensam vårdnad var 31 procent. Vid treårsdagen var det mer än hälften av dem med ensam vårdnad som hade tagit ut fler än 420 dagar. Av gruppen föräldrar som har gemensam vårdnad och där båda befinner sig i den lägsta inkomstgruppen är det 60 procent som har använt minst 390 dagar vid barnets treårsdag, och 47 procent som använt minst 420. Av gruppen föräldrar med gemensam vårdnad där båda har höga inkomster är det endast 21 procent som har använt fler än 390 dagar vid barnets treårsdag och sju procent har använt minst 420 dagar.
Avsikten med familjeveckan är inte att erbjuda en rätt till ledighet med ersättning för samtliga lovdagar, studiedagar eller motsvarande som barnets skola, fritidshem eller förskola kan ha. Familjeveckan kan dock ge en förbättrad möjlighet för förvärvsarbetande föräldrar att kombinera arbetsliv och familjeliv. Förslaget att föräldrar med gemensam vårdnad får tre dagar vardera per år och föräldrar med en- sam vårdnad får sex dagar per år innebär att föräldrarna får utökade möjligheter att möta behovet av ledighet.
Till skillnad från vad som gäller för föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen, ska antalet dagar med familjedagspen- ning ges per förälder, inte per barn. Detta innebär att antalet dagar ska lämnas sammanlagt för förälderns barn i det aktuella ålders- spannet. Även om behovet av ledighet i vissa fall kan vara större när en förälder har flera barn är avsikten med familjedagspenningen att föräldern ska få en möjlighet till ledighet för behov som i hög ut-
sträckning sammanfaller för barn i det aktuella åldersspannet, näm- ligen lov, terminsuppehåll, studiedagar eller motsvarande.
Årlig tilldelning
Dagar med familjedagspenning föreslås tilldelas årligen till vårdnads- havare med barn i aktuellt åldersspann. Avsikten med dagarna är att de ska användas för att underlätta för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, komplettera möjligheten till ledighet genom semes- terdagar och eventuell kvarvarande föräldrapenning. Dagarna bör därför användas kontinuerligt under ett kalenderår och inte sparas för ett långvarigt, sammanhängande uttag. En årlig fördelning av familjedagspenning är därför att föredra framför att föräldrarna ska ges en pott av dagar vid fyraårsdagen att använda fritt till dess barnet har fyllt 16 år. En årlig fördelning innebär att familjer varje år under den aktuella perioden har möjlighet att med ledighetsrätt och ersätt- ning kunna möta behovet av ledighet från arbetet på grund av att skola, fritidshem eller förskola har lov, terminsuppehåll, studiedagar eller motsvarande. Avsikten är att underlätta för föräldrarna konti- nuerligt under hela barnets grundskoletid. En pott av dagar skulle i stället kunna innebära att föräldrar tar ut en större del av dagarna ett visst år och därmed kan sakna flexibilitet och ledighetsrätt när barnet blir äldre. En årlig tilldelning i stället för en pott av dagar innebär å andra sidan en annan form av begränsning av flexibiliteten för för- äldrar. Den fördel det innebär för föräldrar att veta att det kontinu- erligt kommer att finnas förbättrade möjligheter att kombinera arbetsliv och privatliv och tillbringa tid med barnet får dock anses överväga det problem som den begränsade flexibiliteten innebär. Genom en årlig fördelning undviks dessutom längre sammanhäng- ande föräldraledigheter för äldre barn, något som kan ha en negativ inverkan på jämställdheten och för utfall på arbetsmarknaden. För att förstärka effekterna av en årlig fördelning ska varje år även vara en sluten enhet, dvs. dagar ska inte kunna sparas och överföras till efterföljande år.
Att dagar ges per kalenderår kan till viss del vara normerande på så sätt att föräldrar ser till att ta ut dem respektive år medan en pott med dagar som föräldrarna själva kan disponera över tid kan leda till att ingen ledighet tas ut vissa år och även att dagar kan glömmas bort
och inte tas ut alls. Även om en årlig tilldelning kan vara normerande så är ledigheten av kortvarig karaktär, omfattar totalt sett få dagar och bör därför inte ha någon större påverkan på exempelvis arbets- givarnas planeringsförutsättningar, se mer under kapitlet konse- kvenser.
Det kan konstateras att föräldrars arbetsliv skiljer sig kraftigt åt beroende på anställningsförhållanden, om föräldern är företagare
m.m. och att t.ex. användningen av föräldrapenning påverkas av sådana förhållanden. Alla dagar med föräldrapenning används inte i dag. Föräldrarnas och barns behov ser olika ut. Motsvarande bak- grundsfaktorer kommer även att påverka incitamenten att använda även familjedagspenning.
Tilldelningen av dagar
Med utgångspunkt i att det är vårdnadshavare som ska ha en själv- ständig rätt att få familjedagspenning och att tilldelningen av dagar utgår från en förälders grupp av barn, föreslås följande.
Till en förälder som tillsammans med någon annan förälder har gemensam vårdnad om samtliga barn, ett eller flera, som kan berät- tiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst tre dagar per år sammanlagt för barnen.
Till en förälder som har ensam vårdnad om samtliga barn, ett eller flera, som kan berättiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst sex dagar per år sammanlagt för barnen. En sådan vård- nadshavare och dennes barn ska inte hamna i en potentiellt sämre situation än en familj med två vårdnadshavare när det gäller den maximala sammantagna möjligheten till ledighet.
Till en förälder som har både ensam vårdnad och tillsammans med någon annan förälder gemensam vårdnad om de barn, ett eller flera, som kan berättiga till familjedagspenning ska förmånen lämnas under högst sex dagar per år sammanlagt för barnen. Rätten till ersättning för tre av dessa dagar har uppkommit som en följd av att föräldern har ensam vårdnad om åtminstone ett barn. Ersättning för tre av de sex dagarna bör därför kunna lämnas endast för ett barn som föräldern har ensam vårdnad om. När det gäller de återstående tre dagarna ska ingen sådan begränsning finnas, utan ersättning för de dagarna kan lämnas antingen för ett barn som föräldern har ensam
vårdnad om eller för ett barn som föräldrarna har gemensam vårdnad om.
Det har ingen betydelse om en förälder innehar gemensam vård- nad med en och samma förälder för samtliga barn eller med olika föräldrar. Det har heller inte någon betydelse om en annan vårdnads- havare har rätt till familjedagspenning eller inte.
Som framgår ovan är det vårdnaden – inte bara för det barn som ersättning söks för, utan även för förälderns samtliga barn i det aktu- ella åldersspannet – som styr hur många dagar med familjedagspen- ning en förälder ska kunna få som mest. Vårdnadsförhållanden kan förändras under ett kalenderår. Det bedöms därför inte vara rimligt att fastställa antalet dagar som en förälder kan få familjedagspenning för utifrån situationen vid t.ex. ingången av ett år. Det avgörande bör i stället vara hur vårdnadsförhållandena ser ut den aktuella ersätt- ningsdagen, både när det gäller det barn som familjedagspenning söks för och när det gäller förälderns samtliga barn som kan berättiga till familjedagspenning. En vårdnadshavare ska således inte få en pott med dagar vid ingången av varje kalenderår, utan Försäkringskassan ska vid varje ansökningstillfälle ta ställning till om det finns dagar kvar att lämna familjedagspenning för, utifrån den situation som råder vid ersättningsdagen och det antal dagar som redan har lämnats till föräldern under året i fråga.
Exempel
En förvärvsarbetande förälder ansöker om familjedagspenning för fyra dagar i juni då föräldern annars skulle ha arbetat. De dagarna har föräldern ensam vårdnad om barn 1 som är fem år och gemensam vårdnad om barn 2 som är tio år. Båda barnen är bosatta i Sverige. Barnen kan därmed berättiga till familjedagspenning. Föräldern har inte använt några dagar med familjedagspenning tidigare det året. Föräldern har därmed rätt till sex dagar med familjedagspenning, eftersom föräldern har både barn med ensam vårdnad och barn med gemensam vårdnad som kan berättiga till familjedagspenning. För- äldern kan få familjedagspenning för antingen barn 1 eller barn 2 för tre av dagarna. Efter att tre dagar har tagits ut för barn 2, som för- äldern har gemensam vårdnad om, kan föräldern enbart få ersättning för barn 1, som föräldern har ensam vårdnad om. Anledningen till
att förälder får fler än tre dagar i denna situation är att kompensera för att denne har ensam vårdnad om det barnet.
Den andra föräldern och vårdnadshavaren till barn 2 i exemplet ovan har rätt till åtminstone tre dagar med familjedagspenning under året eftersom den har barn med gemensam vårdnad. Om även den föräldern därutöver har barn med ensam vårdnad, som kan berättiga till familjedagspenning, har föräldern dock rätt till sex dagar, på samma sätt som föräldern ovan. Varje vårdnadshavare tilldelas dagar utifrån vårdnadshavarens egen situation.
Ändrade vårdnadsförhållanden
Det som anges ovan innebär att det högsta antalet dagar för vilka en vårdnadshavare kan få familjedagspenning för sina barn under ett visst år, dvs. tre eller sex dagar, kan ändras om vårdnadsförhållandena förändras. Eftersom antalet dagar som en förälder kan få utgår från förälderns barn som grupp och ett specifikt uttag kan påverkas av vårdnaden för barnet i fråga, behöver Försäkringskassan vid en ansökan ta hänsyn till både vårdnadssituationen för det aktuella barnet och om föräldern har vårdnad om andra barn i åldersinter- vallet för familjedagspenningen. Försäkringskassan behöver också ta hänsyn till vårdnadshavarens dagar som har betalats ut tidigare under året. Sådana dagar, inklusive utbetalda dagar som vårdnadshavaren kan ha avstått till någon annan förälder, ska räknas av från vård- nadshavarens högsta antal dagar även om detta antal ändras. (Se mer om att avstå från rätt att få familjedagspenning i avsnitt 5.6.)
Om t.ex. vårdnaden om två föräldrars enda barn går från ensam till gemensam, så kan det innebära det att den nytillkomna vårdnads- havaren får rätt till tre dagar med familjedagspenning för den kvarva- rande delen av det aktuella året. När den nytillkomna vårdnadsha- varen ansöker om ersättning har det inte någon betydelse hur många dagar den tidigare ensamma vårdnadshavaren har tagit ut för barnet dessförinnan. Om den nytillkomna vårdnadshavaren har andra barn som den har eller har haft vårdnaden om, kan han eller hon redan ha tagit ut familjedagspenning under året. Givet att den nytillkomna vårdnadshavaren enbart har gemensam vårdnad om samtliga barn som kan berättiga till familjedagspenning och inte har använt några dagar tidigare det aktuella kalenderåret så kan denne få familjedags-
penning för tre dagar. Även den vårdnadshavare som tidigare haft ensam vårdnad har i och med vårdnadsförändringen rätt till högst tre, i stället för tidigare sex, dagar med familjedagspenning under kalenderåret. Om den vårdnadshavaren redan har tagit ut tre eller fler dagar, så finns det inga dagar kvar för honom eller henne att ta ut det året, eftersom högst tre dagar kan tas ut när en förälder har enbart gemensam vårdnad om barn i det aktuella åldersintervallet. Om inga dagar har tagits ut så har föräldern alltså rätt att få tre dagar från tidpunkten för vårdnadsförflyttningen.
I de fall vårdnaden om två föräldrars enda barn går från gemensam till ensam ska den med ensam vårdnad få rätt till ytterligare tre dagar, dvs. totalt sex dagar med familjedagspenning. De dagar som föräl- dern tidigare har tagit ut under året ska räknas av från dessa sex dagar. Däremot har det ingen betydelse för rätten till antalet dagar om den förälder som inte längre har gemensam vårdnad har använt några dagar eller inte. Om den som blir ensam vårdnadshavare sedan tidigare har ensam vårdnad om ett annat barn lämnas inga ytterligare dagar, eftersom vårdnadshavaren redan har rätt till det maximala antalet dagar som föräldrar som har ensam vårdnad om ett eller flera barn kan få.
Exempel 1
En förvärvsarbetande förälder får under året gemensam vårdnad om sitt femåriga barn. Föräldern har även ensam vårdnad om ett barn som är tio år och har använt tre av sina sex dagar med familjedags- penning för det barnet tidigare under året. Eftersom föräldern redan har använt tre dagar för barnet med ensam vårdnad så kan resterande dagar användas för antingen femåringen eller för tioåringen. Nästa år är föräldern, om vårdnaden är oförändrad, berättigad till sex dagar, varav maximalt tre kan användas för femåringen.
Exempel 2
En förvärvsarbetande förälder får under året ensam vårdnad om sitt femåriga barn. Föräldern har även gemensam vårdnad om ett barn som är tio år och har använt tre dagar med familjedagspenning för det barnet tidigare under året. I och med vårdnadsändringen får föräldern rätt till sex, i stället för tre, dagar med familjedagspenning.
Eftersom föräldern redan har använt tre dagar för barnet med gemensam vårdnad så kan resterande dagar användas endast för fem- åringen. Nästa år är föräldern, om vårdnaden är oförändrad, berät- tigad till sex dagar, varav maximalt tre kan användas för tioåringen.
Exempel 3
En förvärvsarbetande förälder har ensam vårdnad om sitt enda barn som är elva år. Föräldern tar ut fem dagar med familjedagspenning för barnet. Vårdnaden om barnet övergår sedan till gemensam. För- äldern har i och med detta rätt till tre dagar med familjedagspenning. Föräldern kan därmed inte få fler dagar med familjedagspenning det innevarande året eftersom fem dagar redan har använts. Om den förälder som är tillkommande vårdnadshavare inte har vårdnaden om något annat barn än elvaåringen, får han eller hon i och med vård- nadsövergången rätt till tre dagar med familjedagspenning som föräldern kan använda under den kvarvarande delen av året. Det tas inte någon hänsyn till att den vårdnadshavare som tidigare hade en- sam vårdnad har tagit ut dagar för barnet.
Lagtext
Bestämmelserna finns i 12 a kap. 11–13 §§. Konsekvenserna i lagför- slaget i kapitel 2 av en förmånstid enligt detta förslag blir att i 11 § anges sex dagar, i 12 § anges tre dagar, i 13 § första stycket anges sex dagar och i 13 § andra stycket anges tre dagar.
5.5 Förmånsnivåer
Förslag: Familjedagspenning ska lämnas enligt två förmånsnivå- er: hel och halv. Hel familjedagspenning ska lämnas för dag när en förälder helt har avstått från förvärvsarbete. Halv familjedags- penning ska lämnas för dag när en förälder har förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
När en förälder har avstått från förvärvsarbete hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat, ska familjedagspenning i samband med att föräldern deltar i ett utvecklingssamtal eller
motsvarande lämnas på halv förmånsnivå även om förutsätt- ningarna för att föräldern ska ha rätt till förmånen inte är upp- fyllda för hela den tid han eller hon har avstått från förvärvs- arbete.
Oavsett antalet barn ska en förälder inte kunna få mer än sam- manlagt hel familjedagspenning per dag.
Vid beräkning av antalet dagar med rätt till familjedagspenning ska en dag med hel familjedagspenning motsvara en dag och en dag med halv familjedagspenning motsvara hälften av en dag.
Skälen för förslagen
Mot bakgrund av reformens syften bedöms behovet av flexibilitet i uttaget inte vara lika stort som inom andra föräldrapenningsför- måner, vilka kan tas ut på fem olika nivåer av omfattning. Familje- dagspenning föreslås därför kunna tas ut på hel och halv förmåns- nivå. En förälder ska för en dag kunna få hel ersättning om denne helt avstått från förvärvsarbete och halv ersättning om föräldern arbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. Grunderna för förmånsnivåerna motsvarar regleringen för tillfällig föräldrapenning på hel och halv nivå (se 13 kap. 5 § SFB). Vid beräk- ning av antalet dagar med rätt till familjedagspenning ska en dag med hel familjedagspenning motsvara en dag och en dag med halv familje- dagspenning motsvara hälften av en dag, vilket är analogt med vad som gäller för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (se 12 kap. 32 § och 13 kap. 32 § SFB). Dagarna kan dessutom tas ut i en sammanhängande period eller vid olika tillfällen under kalender- året (se mer i avsnitt 5.11).
Det kan tänkas att familjedagspenning för vård av barn under lov och studiedagar eller motsvarande huvudsakligen tas ut som hel- dagar, men möjligheten till uttag för del av dag möjliggör för föräld- rarna att ytterligare anpassa vården av barnet efter barnets ålder. För ett äldre barn kan i vissa fall en halv dags ledighet under en lovdag vara det som är den bästa avvägningen mellan kraven i arbetslivet och i familjelivet. Föräldern kan t.ex. arbeta halva dagen och vara tillsam- mans med barnet resterande tid. Att halv dag kan användas ger också föräldrarna möjlighet att dela på ledigheten en viss dag, något som bidrar till ett jämställt nyttjande. Även för företagare kan en mer
flexibel användning vara av xxxx. Företagare kan i vissa fall ha svårt att helt avstå från förvärvsarbete en dag t.ex. för att det finns ett behov av att vara tillgänglig på telefon för del av dagen eller för att utföra vissa sysslor på arbetet.
Därutöver kan en halvdag användas exempelvis när föräldern del- tar vid utvecklingssamtal i skolan eller om förskolan, skolan eller fritidshemmet stänger tidigt på grund av arbetsplatsträff eller annan planeringsverksamhet.
Ett utvecklingssamtal i sig tar i de flesta fall kortare tid än vad som motsvarar en halv arbetsdag för en heltidsarbetande förälder. Det får dock beräknas att förälderns resväg kan vara lång, att viss väntetid och extratid i anslutning till samtalet inträffar. Även denna tid ska ingå i den tid för vilken en förälder har rätt till familjedags- penning. Trots detta kan det i vissa fall vara så att den totala tiden som krävs för att föräldern ska delta vid ett utvecklingssamtal inte motsvarar hela den tid som föräldern måste avstå från sitt förvärvs- arbete för att kunna få familjedagspenning på halv förmånsnivå. Halv familjedagspenning bör ändå kunna lämnas i det fallet, eftersom en förälder annars kan stå helt utan möjlighet till familjedagspenning och därmed också rätt till ledighet för deltagande vid utvecklings- samtalet. Det bör gälla när föräldern har avstått från förvärvsarbete hälften av den tid som föräldern annars skulle ha arbetat den aktuella dagen. En förälder som under en dag skulle ha arbetat åtta timmar och som avstår från förvärvsarbete fyra timmar, har rätt till halv familjedagspenning även om den tid som deltagandet i utvecklings- samtalet motiverar uppgår till mindre än de fyra timmarna under vilka föräldern har avstått från arbetet.
När en arbetslös förälder arbetar vid sidan om arbetssökandet ska familjedagspenning lämnas utifrån förvärvsarbetets omfattning, dvs. om föräldern avstår helt från sitt förvärvsarbete kan hel ersättning lämnas. Ersättningen kan även komma att beräknas på en skyddad SGI, om föräldern har en sådan. Beroende på hur förvärvsarbetet är förlagt kan delningstalet utgå från årsarbetstid eller kalenderdag.
Lagtext
Bestämmelserna finns i 11 kap. 9 § samt 12 a kap. 6, 7 och 18 §§ SFB.