Tjänstemannaavtal
Tjänstemannaavtal
1 maj 2010 - 29 februari 2012
Tjänstemannaavtal 2010-2012
Allmänna anställningsvillkor
Elektriska Installatörsorganisationen EIO Glasbranschföreningen
Maskinentreprenörerna Målaremästarna
Plåtslageriernas Riksförbund VVS Företagen
Unionen Sveriges Ingenjörer Ledarna
Tjänstemannaavtal 2010 - 2012
FÖRTECKNING ÖVER SÄRSKILDA ÖVERENSKOMMELSER SOM EJ MEDTAGITS I AVTALSTRYCKET
Särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering Rekommendationer om riktlinjer för införande av flexibel arbetstid Förslagsverksamhet (Gäller inte EIO)
Avtal om konkurrensklausuler Avtal om ITP Omställningsavtal
Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Social trygghet vid utlandstjänstgöring Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Rätten till arbetstagares uppfinningar Utvecklingsavtal
Utvecklingsgrupper (kvalitetscirklar)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Avtal om allmänna anställningsvillkor 3
§ 1 Avtalets omfattning 3
§ 2 Anställning 7
§ 3 Allmänna förhållningsregler 10
§ 4 Semester 11
§ 5 Sjuklön m. m. 18
§ 5a Ersättning i samband med föräldraledighet vid barns födelse 25
§ 6 Övertidskompensation 27
§ 7 Restidsersättning 31
§ 8 Lön för del av löneperiod 33
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet 34
§ 10 Tjänstemans åliggande och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 38
§ 11 Uppsägning 40
§ 12 Förhandlingsordning, tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 45
§ 13 Giltighetstid 46
BILAGOR
1 Ledaravtalet 47
2 Löneavtal med Unionen 52
3 Löneavtal med Sveriges Ingenjörer 56
4 Arbetstidsbestämmelser 60
5 Arbetstidsförkortning 67
6 Förskjuten arbetstid 68
7 Förläggning av huvudsemestern 73
8 Arbetsmiljöavtal 74
9 Kompetensutveckling 76
10 Huvudavtalen 79
11 Huvudavtal EIO 87
12 Speciella bestämmelser för Ledarna 92
AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
mellan
Elektriska Installatörsorganisationen EIO Glasbranschföreningen Maskinentreprenörerna Målaremästarnas Riksförening Plåtslageriernas Riksförbund
VVS Företagen och
Ledarna
Sveriges Ingenjörer Unionen
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
För tjänstemän, som är anställda vid företag anslutna till ovannämnda arbetsgivareförbund, gäller avtalet med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag.
Begreppet “tjänsteman” i detta avtal innefattar “arbetsledare”.
För arbetsledare gäller dessutom vissa särskilda bestämmelser enligt bilaga 12. Bestämmelserna gäller inte EIO.
Anmärkning
För tjänstemän anslutna till EIO tillämpas en boendestandard likvärdig med underställd personal.
Mom 2
För tjänsteman med företagsledande eller därmed jämförlig ställning gäller ej avtalet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om annat.
Mom 3
För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 mom 2:1, mom 2:2 och mom 2:3, 2-3 stycket anställs gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt § 1 mom 4 och § 1 mom 6, dels av § 11 mom 1-2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 §
lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.
Mom 4
För tjänsteman, som har anställts på prov, gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen, se § 11 mom 3:3.
Mom 5
För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna.
Mom 6
För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställs vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen, gäller avtalet förutom § 5 i den del som avser sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen. Denna del gäller endast om särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.
Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar.
Mom 7
Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.
Vid utlandstjänstgöring gäller “Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.
Anmärkning
Det är parternas uppfattning att sådant särskilt utlandsresereglemente eller sådan överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen som reglerar anställningsvillkoren under utlandsvistelsen, som regel bör komma till stånd före tjänsteresan.
Protokollsanteckning:
Arbetsgivareförbunden och respektive tjänstemannaförbund noterar att samtliga berörda PTK-förbund enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande omställningsavtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen
om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ skall anses vara “den lokala tjänstemanna- parten” i de nämnda avtalen. PTK-L skall även anses vara “den lokala arbets- tagarorganisationen” enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Xxx tjänstemannaparten inte uppträda genom PTK-L, skall företaget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig.
Definitioner
Mom 8
Unionen
Lokal Tjänstemannapart kan bestå av:
- Vald Unionen klubb.
- Valt arbetsplatsombud med förhandlingsmandat.
- Valt arbetsplatsombud som informationsmottagare där regions avdelning har förhandlingsmandatet.
Samtliga val görs enligt Unionens stadgar av medlemmarna på arbetsplatsen.
Där företrädare enligt ovan nämnda punkter saknas, skall arbetsgivaren vända sig till regions avdelning där regions ombudsman har förhand- lingsmandat.
Information om bildande av klubb eller utsett arbetsplatsombud med- delas berörd arbetsgivare skriftligen.
Sveriges Ingenjörer
Lokal tjänstemannapart kan bestå av:
- Lokalavdelning som väljs av medlemmarna på arbetsplatsen.
- Kontaktman utsedd av Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse.
Där företrädare enligt ovan nämnda punkter saknas, skall arbetsgivaren vända sig till Sveriges Ingenjörers förbundskansli i Stockholm.
Information om bildande av lokal avdelning eller utsedd kontaktman meddelas berörd arbetsgivare skriftligen.
Ledarna
Lokal tjänstemannapart kan bestå av :
- Vald styrelse, alternativt vald förhandlingsdelegation där en företrädare leder delegationens arbete.
- En vald företrädare med motsvarande ansvar och uppgifter som en styrelse.
Lokal ledarorganisation är verksam inom en arbetsplats, del av en arbetsplats eller flera arbetsplatser beroende på medlemsbehoven och arbetsgivarens organisation.
Där företrädare enligt ovan nämnda punkter saknas, skall arbetsgivaren vända sig till Ledarnas servicecenter i Stockholm.
Information om bildande av styrelse, förhandlingsdelegation eller utsedd företrädare meddelas berörd arbetsgivare skriftligen
§ 2 Anställning
Anställning tills vidare
Mom 1
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.
Anställning för viss tid
Mom 2:1
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om fri visstidsanställning.
Om en tjänsteman under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren i fri visstidsanställning i sammanlagt mer än två år övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Mom 2:2
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser vikariat.
Med vikariat avses
- att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet
eller
- att tjänstemannen under högst 6 månader, eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.
Om en tjänsteman under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än två år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Denna regel träder ikraft den 1 maj 2010 och anställningstiden om mer än två år skall uppnås i anställningsavtal som ingås efter denna tidpunkt.
Anmärkning till Mom 2:1 och 2:2
Om en tjänsteman under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren i fri visstidsanställning och som vikarie i sammanlagt mer än tre år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Denna regel träder ikraft den 1 maj 2010 och anställningstiden om mer än tre år skall uppnås i anställningsavtal som ingås efter denna tidpunkt.
Mom 2:3
Skolungdom och studerande får anställas för viss tid när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete.
Tjänsteman som fyllt 67 år eller anställs vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete.
Mom 2:4
Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
- om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller
- om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsupp- gifternas speciella krav eller
- om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets anställningsstöd.
Provanställning kan omfatta högst 6 månader. Då synnerliga skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare 6 månader.
Mom 2:5
Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:4 bör arbetsgivaren underrätta berörd tjänstemannaklubb eller arbetsplatsombud/kontaktombud vid företaget innan anställningsöverenskommelse träffas. Underrättelse skall dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats.
Mom 2:6
Arbetsgivarens rätt att provanställa tjänstemän enligt mom 2:4 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av PTK-förbund.
Uppsägningstiden är tre månader. Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden.
Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huruvida rätten skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
Mom 1
Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman skall iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl.
Mom 2
En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren.
Mom 3
En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt för- troendeuppdrag.
§ 4 Semester
Allmänna bestämmelser
Mom 1
Semester utgår enligt lag med de i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.
Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Mom 2
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemanna- parten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller in- tjänandeår.
Semesterns längd mm
Mom 3:1
Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1 kan tjänstemannen i stället för 25 semesterdagar erhålla 28 eller 30 dagars semester.
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.
Mom 3:2
Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta stadgar, skall ej röna försämring genom detta avtal.
Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslut- ningsarbete enligt bestämmelserna i § 6 mom 1:2.
Mom 3:3
Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänste- mannareglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser.
Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall meddelande härom lämnas tjänstemanna- parten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemannaparten så önskar.
Mom 3:4
För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.
Semesterlön, semesterersättning m m
Mom 4:1
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
- 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, bered- skaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
− 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar
- premielön
- skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till “summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret” skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dags- inkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalen- derdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänande- året.
Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genom- snittsberäkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Anmärkningar
1 Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.
2 Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbets- insats.
Mom 4:2
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön, som inte utgetts i samband med semesterledighet, beräknad som 4,6 % av den aktuella månadslönen per semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
Mom 4:3
För varje semesterdag utan semesterlön görs avdrag från tjänste- mannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:4
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månads- lönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:5
Vid utbetalning av semesterlön - se mom 4:1.
Under semesterledighet utgår ordinarie månadslön efter avdrag för förekommande obetalda semesterdagar.
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalnings- tillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 % av de rörliga lönedelarna utbetalas senast vid semesterårets slut.
Undantag 1
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semester- tillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.
Undantag 2
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.
Sparande av semester
Mom 5:1
Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt
att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Arbetsgivaren och tjänstemannen skall överenskomma om hur ovan- nämnda sparade semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.
Mom 5:2
Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de sparats.
Semesterdagar som sparats enligt lag skall uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.
Mom 5:3
Vid uttag av sparad semester beräknas semesterlön enligt mom 4:1 (exkl. anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag skall vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.
Semester för nyanställda m fl
Mom:6
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbets- givaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledig- het utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.
Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde
under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av
1 tjänstemans sjukdom eller
2 förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80)
eller
3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till tjänstemannen personligen.
Anmärkning
Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.
Intyg om uttagen semester
Mom 7
Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.
Semester för intermittent deltidsarbetande
Mom 8
Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbetstidsschemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemester- dagar enligt mom 3 vilka skall utläggas under semesteråret skall proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning.
Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semester- året proportioneras de var för sig enligt följande
xxxxx arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar som skall
5 utläggas
= antalet semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar)
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med “antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänste- mannen endast skulle ha arbetat del av dagen.
EXEMPEL
Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka | Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester ) |
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att “antalet arbetsdagar per vecka” förändras skall antalet outtagna nettosemesterdagar om- räknas att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet brutto- semesterdagar.
§ 5 Sjuklön m. m.
Rätten till sjuklön och sjukanmälan
Mom 1:1
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.
Sjuklön från arbetsgivaren fr o m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöne- periodens längd (7 § tredje stycket SjLL).
Mom 1:2
När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart kan ske, meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket SjLL).
Försäkran och läkarintyg
Mom 2:1
Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänste- mannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Mom 2:2
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § andra stycket SjLL).
Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Sjuklönens storlek
Mom 3:1
Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan:
Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod
Mom 3:2
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
månadslönen x 12 för den första sjukfrånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdagen)
och med
20 % x månadslönen x 12 fr o m. den andra sjukfrånvarodagen 52 x veckoarbetstiden
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön fr o m den andra sjukfrånvarodagen med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Anmärkning 1
För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag för denna dag på samma sätt som gäller fr o m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
Anmärkning 2
Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga 10 under en 12-månadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för 10 karensdagar inom 12 månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt reglerna om 20 procents sjukavdrag.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med månadslön avses i detta moment
- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
Mom 3:3
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
För tjänsteman med årslön om högst 7.5 prisbasbelopp:
Sjukavdrag görs per dag med 90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med årslön över 7.5 prisbasbelopp:
Sjukavdrag görs per dag med
90 % x 7,5 basbelopp + 10 % x (månadslönen x 12 - 7,5 basbelopp) 365 365
Anmärkning 1
Aktuellt prisbasbelopp återfinns på Statistiska centralbyråns hemsida, xxx.xxx.xx.
Anmärkning 2
Vid ändring av lön görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.
Anmärkning 3
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock anmärkning 2. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande.
Sjuklönetidens längd
Mom 3:4
HUVUDREGEL
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådan till honom
- för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden
- för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karens- dag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Tjänstemannen tillhör grupp 1
- om han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd
- eller om han övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.
Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.
UNDANTAG 1
Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.
Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel.
UNDANTAG 2
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
Vissa samordningsregler
Mom 4:1
Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.
Mom 4:2
Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 4:3
Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt person- skadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom 5:1
Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden.
Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 5:2
Om en tjänsteman vid anställningen har förtegat att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:3
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänste- mannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:4
Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom 5:5
Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom 5:6
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom 5:7
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden
- om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller
- om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
- om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
Anmärkningar
1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:4 undantag 2.
2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för tjänsteman som uppnått pensionsåldern - se § 1.
3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordnings- regler - se mom 4.
§ 5a Ersättning i samband med föräldraledighet vid barns födelse
Mom 1:1
En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till havandeskapspenning eller föräldra- penning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren minst ett år i följd.
Föräldralön utges under fem månader och för högst två samman- hängande ledighetsperioder. Föräldralön utges inte för längre tid än vad ledighetsperioden/perioderna omfattar.
Föräldralön på grund av födelse av eget barn betalas inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 18 månader. Ledighet på grund av adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det, berättigar till föräldralön enbart om den tas ut inom 18 månader från adoptionen eller mottagandet.
Mom 1:2
Vid föräldraledighet utan föräldralön görs fullt tjänstledighetsavdrag. Vid föräldraledighet med föräldralön görs ett lägre avdrag. Det kvarvarande beloppet efter avdraget utgör föräldralönen.
Avdrag görs för varje dag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) enligt följande.
För tjänsteman med årslön under 10 prisbasbelopp
90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med årslön över 10 prisbasbelopp
90 % x 10 prisbasbelopp +10 % x (månadslönen x 12–10 prisbasbelopp) 365 365
Mom 1:3
Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.
Mom 1:4
Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom 1:5
Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när hon saknar sådan rätt.
Övriga bestämmelser
Mom 2
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Mom 3
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.
§ 6 Övertidskompensation
Rätten till särskild övertidskompensation
Mom 1:1
Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta moment, andra stycket.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semester- dagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser skall gälla för tjänstemän som har okon- trollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. I andra fall skall särskilda skäl föreligga.
Överenskommelsen skall avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.
Anmärkning
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överens- kommelsen vilar på, skall tjänstemannen ta upp detta med arbetsgivaren.
Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjligheter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t. ex. därför att tjänstemannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser.
Mom 1:2
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen skall utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn härtill skall tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Mom 1:3
Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 skall arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemanna- klubb.
Efter underrättelse enligt ovan, skall arbetsgivaren om tjänstemanna- klubben så begär uppge de motiv som ligger till grund för överens- kommelsen.
Förutsättningar för särskild övertidskompensation
Mom 2:1
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- där beordrandet på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete, se mom 4.
Mom 2:2
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2:3
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Mom 2:4
Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertids- kompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
Mom 2:5
Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader därvid uppstår för honom skall arbetsgivaren ersätta dessa.
Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
Mom 2:6
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden skall tillämpas, skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.
Övertidskompensationens storlek
Mom 3:1
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller
- om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensationsledighet).
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompen- sationsledigheten skall utläggas.
Mom 3:2
Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl. 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen
94
b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen
72
Anmärkningar
1 Vid säsongbetonad verksamhet må arbetsgivare, oavsett vad som sagts ovan, utlägga kompensation för tjänstemans övertidsarbete i form av annan ledighet - minst 1 3/4 timme per utförd övertidstimme - såvida stilleståndsperiod kan förutses inträffa senare. Samråd skall ske om tidpunkt för ledigheten vilken skall utläggas inom 6 månader efter det övertidsarbetet förekommit.
2 Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på “annan tid”.
3 Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
4 Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utgår med 1 1/2 timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme.
5 Övertidsersättningen inbegriper semesterlön enligt § 4 mom 4:1.
Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Mom 4:1
Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med
månadslönen
(3,5 x veckoarbetstiden)
Anmärkning
Ersättningen för överskjutande timmar inbegriper semesterlön enligt § 4 mom 4:1.
Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid på helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltids- anställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.
Mom 4:2
Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltids- anställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertids- kompensation enligt mom 1-3.
Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 skall tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 7 Restidsersättning
Rätten till restidsersättning
Mom 1
Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.
HUVUDREGEL
- Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.
- Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen skall vara undantagen bestämmelserna om restids- ersättning.
UNDANTAG
– Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen.
– Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.
Anmärkning
Det är parternas uppfattning att omfattningen och förläggningen av restiden, för tjänstemän med betydande restid, bör uppmärksammas inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta omfattar även de tjänstemän som undantagits bestämmelserna om restidsersättning.
Förutsättningar för restidsersättning
Mom 2
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa, som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.
Restid, som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen, räknas som arbetstid. Vid beräkning av
restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl. 22-08 ej medräknas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbets- givaren eller ej. Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
Restidsersättningens storlek
Mom 3
Restidsersättning utges per timme med
månadslönen 240
utom när resan har företagits under tiden från kl. 18 fredag fram till kl. 06 måndag eller från kl. 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl. 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen 190
Beträffande begreppet månadslön, se § 6 mom 3:2.
Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Anmärkning
Ersättning för beordrad tjänsteresa utgår endast vid resor utanför det vanliga verksamhetsområdet.
Restidsersättningen inbegriper semesterlön enligt § 4 mom 4:1.
§ 8 Lön för del av löneperiod
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet
Permission
Mom 1
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.
Där påsk-, midsommar-, julafton och nyårsafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Tjänstledighet
Mom 2:1
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbets- givaren finner så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman, som har veckovila förlagd till annan dag än söndag, skall motsvarande regel tillämpas.
Mom 2:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande:
Om tjänstemannen är tjänstledig
- under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar skall för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med
1 (1)
21 (25)* av månadslönen
* Tal inom parentes används vid 6-dagarsvecka
- under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.
Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang
- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalender- månaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löne- utbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbets- givaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet “kalendermånad” mot “avräkningsperiod”.
Mom 2:3
Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltids- arbete), skall tjänstledighetsavdrag göras enligt följande: månadslönen dividerad med
antalet arbetsdagar per vecka x 21 (25)* 5 (6)*
* Tal inom parentes används vid 6-dagarsvecka
EXEMPEL
Tjänstemannens deltid är förlagd till följande antal arbetsdagar/vecka | Avdrag |
4 | månadslönen 16,8 |
3,5 | månadslönen 14,7 |
3 | månadslönen 12,6 |
2,5 | månadslönen 10,5 |
2 | månadslönen 8,4 |
Med “antal arbetsdagar per vecka” avses antalet arbetsdagar / helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.
Avdrag enligt ovan skall göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle ha utgjort arbetsdag för honom.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalender- månader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot “avräkningsperiod”.
Annan ledighet
Mom 3:1
Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 3:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.
Avdraget / timme = 1
175 av månadslönen
Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.
Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman skall deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Mom 4
Beträffande ledighet i samband med havandeskap respektive med till- fällig föräldrapenning se § 5 mom 6 respektive 8.
Mom 5 Nationaldag
När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag, skall tjänstemannen erhålla annan ledig dag utan löneavdrag. Ledigheten förläggs med hel dag efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen senast innan kalenderårets slut. Vid ledighetens förläggning bör hänsyn tas till såväl verksamhetens krav som tjänstemannens önskemål.
Mom 6 Nyanställd tjänsteman
Tjänsteman har som nyanställd rätt att på betald tid under en timme delta i av lokal arbetstagarorganisation vid företaget anordnad information om den lokala fackliga verksamheten. En tjänsteman kan vid ett och samma företag enbart en gång på betald tid ta del av sådan information.
§ 10 Tjänstemans åliggande och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare
Mom 1
Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman
att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;
att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemännens vid företaget arbetsområde;
att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens åter- upptagande vid konfliktens slut; samt
att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand skall anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.
I den mån arbetsgivare med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.
Mom 2
Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.
Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.
Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.
Mom 3
Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförande av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete skall överläggning därom föras med den eller dem, som är avsedda att utföra arbete eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivare- förbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna icke enas, skall frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.
Mom 4
Vid konflikt, som icke är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänste- man om arbetsgivaren så påfordrar, skyldig att i den utsträckning så skäligen - mot bakgrund av rådande förhållanden - kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.
Mom 5
Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.
Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genom- snittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 procent, efter en månad med ytterligare 10 procent osv. intill dess lönen nedgått till 60 procent av ursprungligt belopp.
Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.
§ 11 Uppsägning
Uppsägning från tjänstemannens sida
Mom 1:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan.
Anställningstid vid företaget | Tjänstemannens uppsägningstid i månader |
mindre än 3 år | 1 |
fr o m 3 år till 6 år | 2 |
fr o m 6 år | 3 |
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.
Mom 1:2 Formen för uppsägning
För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligt. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen snarast möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom 2:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan.
Anställningstid vid företaget | Arbetsgivarens uppsägningstid i månader |
mindre än 2 år | 1 |
fr o m 2 år till 4 år | 2 |
fr o m 4 år till 6 år | 3 |
fr o m 6 år till 8 år | 4 |
fr o m 8 år till 10 år | 5 |
fr o m 10 år | 6 |
Anmärkningar till mom 2:1
1 Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått lägst 55 och högst 65 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
2 Vid upprättande av s k lagturlista i enlighet med lagen om anställningsskydd skall arbetsgivaren och PTK-L överlägga härom. Därvid skall förutom berörda tjänstemäns kvalifikationer för olika uppgifter i företaget även tjänstemännens funktioner i företaget ligga till grund. De lokala parterna bör därför eftersträva att ständigt ha en aktuell funktionsuppdelning fastställd.
Mom 2:2 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning
De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turord- ning ske med avsteg från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.
De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-
27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överens- kommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i denna bilaga tillhandahåller den lokala respektive förbunds- avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhand- lingsordningen.
Mom 2:3 Varsel
Varsel, som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation, skall anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress.
Varsel, som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semester- stopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom 2:4 Lön under uppsägningstid
I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän, som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För tjänstemän, som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag, då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete, skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående 12-månadersperiod.
Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller dyl.
Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast före- gående 12-månadersperiod erhållna ersättningen.
Övriga bestämmelser om uppsägning
Mom 3:1 Uppsägningstid per 30 juni 1974
Om uppsägningstiden per 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1-2 ovan, skall den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänste- mannen överenskommer om annat.
Överenskommelse om annan uppsägningstid
Mom 3:2
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga den tid som anges i tabellen i mom 2:1.
Anställning på prov
Mom 3:3
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbets- givaren och tjänstemannen.
Pensionärer
Mom 3:4
För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställs vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Uppnådd pensionsålder
Mom 3:5
Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår 67 års ålder, såvida inte han och arbetsgivaren överenskommer om annat. På samma sätt upphör anställningen när tjänstemannen får besked om hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad. När tjänste- mannen får besked om hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.
Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen
Mom 3:6
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden
Mom 3:7
Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägnings- tiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsäg- ningstiden, som tjänstemannen ej har iakttagit.
Tjänstgöringsbetyg
Mom 3:8
När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar
- den tid som tjänstemannen har varit anställd, och
- de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt
- om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.
Semesterintyg
Mom 3:9
När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg, som utvisar hur många av de xxxxxxxxxxx 00 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren skall lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 12 Förhandlingsordning, tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, tjänstemarknadskommitté SAF-PTK
Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF- PTK, som skall gälla finns i § 7 i förhandlingsprotokollet till avtalsupp- görelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK. Reglerna har en självständig giltighet som är oberoende av om motsvarande bestämmelser för tjänstemän gäller mellan SAF och PTK.
§ 13 Giltighetstid
Detta avtal gäller fr om den 1 maj 2010 t o m den 29 februari 2012.
Avtalet gäller därefter för ett år i sänder, om avtalet inte sagts upp senast 3 månader före giltighetstidens utgång. Sker uppsägning löper avtalet efter utlöpningsdagen med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Glasbranschföreningen Unionen
Xxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Maskinentreprenörerna Sveriges Ingenjörer
Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx
Målaremästarnas Riksförening Ledarna
Xxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxxx
Plåtslageriernas Riksförbund Xxxxxx Xxxxx
VVS Företagen Xxxxxx Xxxxxxxxx
Elektriska Installatörsorganisationen XXX Xxx Xxxxxxxxx
LEDARAVTALET
Avtal om lönebildning
Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är ense om följande avtal om lönebildning.
Lönebildningsprocessen avseende medlemmar i Ledarna utarbetas och formas på företagsnivå.
I företag med företrädare för Ledarna utformar de lokala parterna den praktiska tillämpningen och formerna för den årliga löneprocessen. För att underlätta löneprocessen bör parterna träffa lokala tillämpningsavtal. Vid företag utan lokal företrädare för Ledarna enas ansvarig chef och medarbetare också om tidplan för när mål-, uppföljningssamtal, lönedialog samt avslut av löneprocessen ska äga rum.
Ledaravtalet kräver att medarbetare och företag tar sitt ansvar för tillämpningen, detta är viktigt för att avtalet skall uppfattas som trovärdigt över tiden. En ständig utveckling av samarbetsformer är nödvändig. Rätt tillämpat kan avtalet bidra till utveckling av arbetsorganisation och ledarskap.
1. Övergripande mål för lönebildningen
Företaget ska ha en för alla känd lönepolitik.
Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bakgrund av företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitets- utvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna.
Det är parternas gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produk- tivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga före- trädare utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt.
Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process med tydliga mål för företagets verksamhet och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker.
Avtalets inriktning är att skapa en process där medarbetarens uppnådda resultat, kompetens och skicklighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbildning och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.
Utöver ovanstående kan system med rörliga lönedelar förekomma.
2. Den individuella lönen
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.
Vid den individuella lönesättningen utgör exempelvis lednings- och samarbetsförmåga, omdöme, tekniskt, ekonomiskt, miljömässigt och personellt ansvar, förmåga att utveckla medarbetare samt initiativ, idérikedom och innovationskraft, betydelsefulla bedömningsgrunder i chefsrollen.
Avgörande för den individuella löneutvecklingen är i första hand arbetsuppgifterna och kompetenskraven samt hur målen för verksam- heten av såväl individuell som övergripande art uppfyllts. Uppsatta mål kan även avse utveckling av personliga kompetenser.
Förmågan att samordna och planera verksamhet är viktiga faktorer vid den individuella bedömningen. Detta är särskilt viktigt för de som leder byggproduktion.
Lönesättningen och lönestrukturen i företaget ska vara saklig och systematisk. Lönesättningsprinciperna ska vara kända. Lönesättnings- principerna får inte vara diskriminerande. Osakliga löneskillnader ska elimineras.
Föräldralediga, som inte arbetar vid tidpunkten för en lönerevision, ska på samma villkor som övriga medarbetare omfattas av lönerevisionen.
3. Utveckling och lön
Både företaget och berörd medarbetare har ett ansvar för en väl fungerande löneprocess. Lönebildningen ska medverka till att företag och medarbetarna utvecklas.
Dialogen mellan ansvarig chef och berörd medarbetare är den centrala delen i löneprocessen.
Det ligger i avtalets anda att lönefrågan i första hand löses i lönedialogen med ansvarig chef. Lön och löneökning fastställs en gång per år, annan överenskommelse kan träffas lokalt.
Parterna ser positivt på individuella revisionsdatum. Individuella revisionsdatum bedöms underlätta ledaravtalets tillämning och bör därför uppmuntras.
Saknas överenskommelse är lönerevisionsdag den 1 april.
4. Förhandlingsordning
4.1 Lönedialog och lokal förhandling
Lönefrågan bör lösas vid den enskilda lönedialogen.
I företag där överenskommelse om lokal tillämpning har träffats överlämnar arbetsgivaren resultatet på de individuella löner i den ordning som överenskommits.
Har ingen överenskommelse träffats ska lönedialogerna vara avslutade innan de nya lönerna kan utbetalas per 1 april. Löneförslag överlämnas till Ledarnas klubb eller representant för Ledarna vid företaget senast den 1 mars.
Xxxxxx (medlem) som inte är beredd att acceptera den lön som föreslagits av ansvarig chef har rätt att anmäla ärendet till Xxxxxxxx företrädare för överläggning med företaget. Om inte annat överens- kommits lokalt ska överläggning påkallas inom 14 dagar efter genomförd lönedialog.
Om endera parten så önskar kan ärendet behandlas direkt i lokal förhandling utan föregående särskild överläggning.
Påkallande av lokal förhandling ska ske senast 7 dagar efter det att överläggningen avslutats eller besked lämnats att särskild överläggning ej ska äga rum.
Förhandlingen upptas senast tre veckor efter påkallandet.
För individ som inte erbjuds löneökning ska särskilda överläggningar föras om individens förutsättningar för arbetsuppgifterna och vilka kompetenshöjande insatser som behövs. En personlig utvecklingsplan ska då upprättas.
Vid oenighet bör organisationerna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet innan lokal förhandling avslutas. Inriktningen är att centrala förhandlingar inte ska behöva tillgripas.
4.2 Central förhandling
Kan de lokala parterna ändock inte enas vid lokal förhandling kan central förhandling påkallas.
Central förhandling ska påkallas senast tre veckor från den dag lokal förhandling förklarats avslutad.
4.3 Lönenämnd
Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor för utlåtande. Detta ska ske senast tre veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två månader avge utlåtande i tvistefråga som uppkommit inom ramen för detta avtal.
4.4 Preskription
Part, som ej iakttar de tidsfrister som anges i punkterna 4.1-4.3, förlorar rätten att föra frågan vidare och arbetsgivaren äger rätt att fastställa lönerna.
4.5 Medling
Om parterna efter central förhandling och utlåtande av Nämnden för lönefrågor inte är ense i den tvistiga frågan, kan part begära att medlare utses för att medla i tvisten enligt nedanstående bestämmelser.
Medling ska i förekommande fall begäras inom två veckor från det att utlåtande delgivits parterna från Nämnden för lönefrågor.
Medlaren ska så snabbt som möjligt bilda sig en uppfattning av den aktuella tvistefrågan och kalla parterna till överläggningar. I samband därmed har medlaren möjlighet att
- ålägga parterna att utreda eller precisera enskilda förhandlings- frågor
- med förbundsparternas samtycke, förordna att enskilda förhandlingsfrågor ska avgöras av Nämnden för lönefrågor i egenskap av skiljenämnd
- lägga egna förslag till lösning av förhandlingsfrågorna, samt
- skjuta upp av part varslade stridsåtgärder till dess alla tänkbara möjligheter till en lösning är slutgiltigt uttömda, dock längst 14 kalenderdagar.
5. Fredsplikt
Detta avtal om lönebildning innebär att fredsplikt gäller för såväl de lokala som centrala parterna för de frågor som regleras i detta avtal.
Om överenskommelse om de individuella lönerna ej har kunnat uppnås vid central förhandling enligt punkt 4.2, får Ledarna eller berört arbetsgivarförbund besluta om fredspliktens upphörande vid ifrågavarande företag eller del av företag som förhandlingen omfattar. Besked härom ska omgående lämnas till berört arbetsgivar- förbund/Ledarna.
Part får inte varsla eller tillgripa stridsåtgärd för ifrågavarande företag/del av företag innan frågan har hänskjutits till Nämnden för lönefrågor och dess utlåtande delgivits parterna samt medling enligt punkt 4.5 har genomförts.
Varsel om konfliktåtgärder ska för att vara giltiga utfärdats av Ledarnas förbundsstyrelse eller av respektive arbetsgivarförbunds styrelse.
I övrigt tillämpas konfliktregler enligt gällande lagstiftning och xxxxx.
6. Nämnden för lönefrågor
Nämnden för lönefrågor består av fyra ledamöter, varvid berört förbund respektive Ledarna utser två ledamöter var samt vidare var sin sekreterare.
Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande.
7. Uppsägning
Detta avtal gäller från den 1 maj 2010 och ersätter huvudavtal om lönebildning mellan arbetsgivarförbunden och Ledarna av den 1 april 1993 med revideringar 1 juni 2001 och 1 april 2005, 1 april 2007. Avtalet gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.
LÖNEAVTAL MED UNIONEN
Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarnas Riksförening, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen (arbetsgivareförbunden)
och Unionen
Är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivareförbundens medlemsföretag och Unionens medlemmar vid dessa.
Avtalet gäller för tiden 1 maj 2010 – 29 februari 2012.
1 a LÖNEPRINCIPER
Lönesättningen skall vara individuell och differentierad.
Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den enskilda tjänstemannens sätt att uppfylla dessa.
Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.
Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet.
Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen.
Samma principer för lönesättningen skall gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre tjänstemän oavsett etnisk härkomst.
Det är viktigt att förekommande löneskillnader upplevs som motiverade och rättvisa.
Lönesättningen bör stimulera till kompetensutveckling i olika former.
Inför de lokala löneförhandlingarna skall de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget skall dessa justeras i samband med förhandlingarna.
Föräldralediga, som inte arbetar vid tidpunkten för en lönerevision, ska omfattas av lönerevisionen på samma villkor som övriga tjänstemän.
1 b RIKTLINJER FÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGAR
De lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget i syfte att träffa överenskommelse om formerna för genomförandet av den lokala lönerevisionen.
Lönebildningen är en positiv kraft i företagets verksamhet och skapar förutsättningar för att individerna utvecklas och stimuleras till goda insatser.
Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledningen, fackliga företrädare och de anställda tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen.
De grundläggande principerna om individuell och differentierad lönesättning skall vara vägledande för det lokala lönerevisionsarbetet.
Parterna skall sträva efter att bli överens utan att centrala förhandlingar skall behöva tillgripas. Det är därför viktigt att man sakligt motiverar sina ståndpunkter och visar varandra ömsesidig förståelse och respekt.
Vidare beaktas att tjänstemän genom sitt arbete bidrar till företagets resultat och att företagets framgång är beroende av en värdefull och engagerad insats av tjänstemän på alla nivåer.
Uppmärksamhet bör bl.a. ägnas frågan om vissa tjänstemän eller grupper av tjänstemän har kommit att få ett för lågt löneläge eller haft en ogynnsam löneutveckling. I så fall bör orsakerna utredas och behov av åtgärder diskuteras.
2 LÖNEHÖJNINGAR 2010 och 2011
2.1 Allmän pott
En allmän pott beräknas för 2010 om 0,4 procent och för 2011 om 1,8 procent av de fasta kontanta lönerna för Unionens tjänstemän den 30 juni 2010 respektive den 30 juni 2011.
Den allmänna potten för respektive avtalsår fördelas av de lokala parterna enligt löneprinciperna i punkt 1.
Lönehöjningarna skall gälla fr.o.m. den 1 juli 2010 respektive den 1 juli 2011.
De lokala parterna kan efter överenskommelse tidigarelägga ovanstående lönerevisionsdatum.
2.2 Löneöversyn
De lokala parterna skall under vart och ett av avtalsåren 2010 och 2011 utöver ovan angivna utrymme förhandla om löneökningar i syfte att för tjänstemännen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur.
Vid överväganden beträffande lönestrukturen skall beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenhet i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.
Översynen skall göras utifrån vad som angivits ovan och från löneprinciperna i punkt 1 samt grundas på systematisk och motiverad bedömning.
Lönehöjningar till följd av löneöversyn gäller, om inte annat överenskommes, fr.o.m. den 1 juli 2010 respektive den 1 juli 2011.
3 LÄGSTA LÖNEHÖJNING
Om lokal överenskommelse om annat inte träffas skall varje tjänsteman, som omfattas av lönerevisionen, fr.o.m. den 1 juli 2010 respektive den 1 juli 2011 ha erhållit ett lägsta belopp om 100 kronor, 260 kronor för respektive år. För deltidsanställda minskas beloppet i proportion till arbetstidens längd.
4 LÄGSTA LÖNER 2010 och 2011
Efter lönehöjningen den 1 juli 2010 och1 juli 2011 skall månadslönen för heltidsanställd tjänsteman som har fyllt 18 år uppgå till lägst 15 170 kronor, respektive 15 519 kronor. För tjänsteman med ett års sammanhängande anställningstid i företaget skall månadslönen den 1 juli 2010 vara 16 072 kr och den 1 juli 2011 vara 16 442. Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under sex månader.
De lokala parterna enas om innebörden och tillämpningen av begreppet ”särskilda skäl” i företaget.
5 FÖRHANDLINGSORDNING
Fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 och översyn av lönerna enligt punkt 2.2 skall ske genom förhandling mellan lokala parter.
Saknar Unionen klubb eller arbetsplatsombud med förhandlingsmandat vid företaget lämnas förslag till och sker överläggning med den enskilda tjänstemannen.
I de fall de lokala parterna efter förhandlingar ej kan träffa överenskommelse om fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 eller beträffande löneöversyn enligt punkt 2.2 har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling.
I de fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till Lönenämnden.
Lönenämnden består av tre representanter för berört arbetsgivare- förbund och tre representanter för Unionen. En av representanterna för berört arbetsgivareförbund skall vara ordförande och en av representanterna för Unionen vice ordförande.
LÖNEAVTAL MED SVERIGES INGENJÖRER
LÖNEAVTAL
mellan
Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarnas Riksförening Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen
och
Sveriges Ingenjörer
Parterna är ense om följande avtal att gälla för arbetsgivareförbundens medlemsföretag och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag.
Avtalet gäller för tiden 1 maj 2010 – 29 februari 2012
Lönehöjningar den 1 juli 2010 och den 1 juli 2011.
Lokala parter kan efter överenskommelse tidigarelägga ovanstående lönerevisionsdatum.
Lönerevisioner Förbundspott
En pott motsvarande 0,4 procent 2010 och 1,8 procent 2011 av de fast
kontanta lönerna för ingenjörsgruppen per den 30 juni respektive år avsätts för individuella höjningar att fördelas av de lokala parterna.
Löneöversyn
I samband med lönerevisionen genomförs också av de lokala parterna en löneöversyn utöver fördelningen av förbundspotten medförande löneökningar i syfte att för ingenjörsgruppen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur, som återspeglar ingenjörsgruppens kvalifikationer i form av teknisk utbildning och kompetens.
1. Gemensamma utgångspunkter
Genom ökad lönsamhet och produktivitet skapas förutsättningar för ingenjörernas löneutveckling.
Ökad produktivitet är ett resultat av en process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för ingenjören. Företaget har ansvar för att målen sätts och att uppföljning av resultaten sker.
Ingenjörernas utbildning och kompetens är av stor betydelse för företagets utveckling. Ingenjören blir bättre skickad att bidra till att lösa sina arbetsuppgifter så att verksamhetens mål kan uppnås genom successiv utveckling av sin kompetens.
Detta avtal syftar bl a till att utbildning och kompetens ska återspeglas i den praktiska lönesättningen. Detta betyder att särskild hänsyn måste tas till de kvalifikationer som ingenjörerna har som grupp.
2. Grundläggande principer för lönebildning i företagen Lönesättning och löneutveckling för ingenjörerna sker mot bakgrund av främst produktivitetsutvecklingen och ingenjörens bidrag härtill.
Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser och arbetsglädje.
Utgångspunkten är härvid ingenjörernas arbetsuppgifter och kompetenskrav samt de mål av såväl individuell som övergripande art som gäller för verksamheten. Målen kan även avse utveckling av personliga färdigheter och egenskaper, varvid exempel på betydelsefulla bedömningsgrunder är teknisk kompetens, lednings- och samarbets- förmåga, omdöme samt tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, initiativförmåga, idérikedom, innovationskraft och mångkunnighet. Dessa faktorer har betydelse för lönesättningen av alla ingenjörer, dvs. såväl chefer som specialister och övriga.
Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand hur satta mål uppfylls, dvs. de resultat som vederbörande uppnår.
Lönesättningen ska ske efter samma principer för kvinnor och män liksom för yngre och äldre oavsett etnisk härkomst.
Diskriminerande eller andra omotiverade skillnader mellan anställda ska inte förekomma. I det fall endera parten påfordrar, ska de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade skillnader förekommer. Framkommer av dessa analyser att omotiverade skillnader finns, ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna.
Föräldralediga, som inte arbetar vid tidpunkten för en lönerevision, ska på samma villkor som övriga tjänstemän omfattas av lönerevisionen.
3. Löner och löneutveckling
3.1 Gemensam genomgång av lönestrukturen
De grundläggande principerna för lönebildning enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka i lönebildningen.
Det är naturligt att företagets lönepolitik utgör grunden för lönesättningen och önskvärt att de lokala parterna är överens om det system för lönesättning som tillämpas. Om sådan samsyn inte finns, bör de lokala parterna inleda överläggningar härom.
Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående ingenjörernas ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser.
Översynen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning.
3.2 Genomgång av varje medlems lön vid individuellt samtal
Inför lönerevisionen sker en genomgång av varje medlems lön i samband med ett individuellt samtal. Genomgången sker mellan lönesättande chefen och ingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principer som anges i punkt 2.
Inriktningen bör vara att skapa en process där ingenjörens resultat, kompetens samt duglighet och den individuella löneutvecklingen knyts samman. Därigenom ges ingenjören möjlighet att påverka den egna löneutvecklingen.
Vid den årliga genomgången av varje ingenjörs lön ska i samband med det individuella samtalet också diskussioner föras om dennes
arbetssituation, förekomst av övertid o dyl. Diskussionen har till syfte att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen och stödja utvecklingen i arbetet för engagemang och arbetstrivsel.
För medlem som inte erbjuds någon eller endast ringa löneökning ska särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder.
4. Förhandlingsordning 4.1
Arbetsgivaren ska på begäran av Sveriges Ingenjörers lokalavdelning
eller kontaktman förhandla om löner enligt detta avtal. Arbetsgivaren överlämnar förslag till individuella löner i den ordning som de lokala parterna överenskommer.
4.2
Saknar Sveriges Ingenjörers en lokalavdelning eller kontaktman vid företaget lämnas förslag till och sker överläggning med den enskilde ingenjören.
4.3
Om de lokala parterna ej kan enas kan central förhandling påkallas.
3.4
Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan överlämnas till Nämnden för lönefrågor för slutligt avgörande.
Lönenämnden består av två representanter för berört arbetsgivare- förbund och två representanter för Sveriges Ingenjörer. En av representanterna för berört arbetsgivareförbund ska vara ordförande och en av representanterna för Sveriges Ingenjörer vice ordförande.
AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbransch- föreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarnas Riksförening, Plåtslageriernas Riksförbund, Elektriska Installatörsorganisationen EIO respektive VVS Företagen. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.
Begreppet “tjänsteman” respektive “tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar “arbetsledare” respektive “arbetsledarklubb”.
Mom 2
Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande
a) tjänstemän i företagsledande ställning
b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom 3
Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 6 mom 1:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.
Anmärkning till mom 2 och 3:
Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmelserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär skall
arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.
Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Mom 4
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Mom 1
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om 4 veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.
För tjänsteman i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För tjänsteman i tvåskiftsarbete tillämpas samma regler som för underställd personal.
Anmärkning:
Treskiftarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.
Mom 2
Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan
begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
Anmärkning:
SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas.
§ 3 Övertid
Mom 1
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Anmärkning:
Beträffande deltidsanställda tjänstemän skall arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.
Mom 2
När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.
Mom 3
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, skall kunna slutföras.
Mom 4
Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal “övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertids- utrymmet enligt mom 2 ovan.
Exempel:
En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkning:
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertids- utrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.
Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.
Mom 5
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överens-
kommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas för- bundsparterna för godkännande.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
Mom 6
Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret enligt följande
a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben
b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.
Mom 7
Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.
§ 4 Jourtid
Mom 1
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av 4 veckor eller 50 timmar under en kalender- månad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 2
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
§ 5 Anteckning av övertid och jourtid
Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänstemanna- klubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 Förhandlingsordning
Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 7 i förhandlings- protokollet till avtalsuppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
§ 7 Giltighetstid
Mom 1
Bestämmelserna i detta avtal trädde i kraft den 1 januari 1980 och gäller t o m den 31 december 19801. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast 3 månader före giltighetstidens utgång, prolongeras det för ett kalenderår åt gången.
Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.
Mom 2
Lokal överenskommelse som träffats med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 skall gälla tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund.
1 För Glasbranschföreningen och Målaremästarnas Riksförening gäller 1 januari 1988 t o m 31 december 1988. För EIO gäller avtalet t o m 31 december 1987.
Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
ARBETSTIDSFÖRKORTNING
Parterna har diskuterat arbetstidsfrågan och konstaterat att parterna tidigare träffat överenskommelser enligt anmärkning 1. Det innebär att om överenskommelse mellan lokala parter om annat ej träffas eller har träffats så uppgår den totala arbetstidsförkortningen till totalt 5 dagar. (4 dagar för anställda inom företag som tillhör Målaremästarna.)
Vid nyanställning av tjänsteman skall alltid värdet av den totala arbetstidsförkortningen beaktas i löneöverenskommelsen.
Ledigheten uttages i hela dagar om annan överenskommelse inte träffas mellan tjänstemannen och arbetsgivaren. Vid ledighetens förläggning bör hänsyn tas såväl till verksamhetens krav som till tjänstemannens önskemål.
Ledighet som inte uttages under aktuellt avtalsår ersätts vid årets utgång kontant med en lön per timme motsvarande mertidsersättning enligt § 6 mom 4:1.
Anmärkning
1. I avtalsöverenskommelsen 2001, 2004 och 2007 träffade parterna överenskommelse om arbetstidsförkortning inom en kostnadsram av 1,5 %, 0,5
% respektive 0,5 % varför arbetstidsförkortningen fr.o.m. 2010-04-30 uppgår till ett värde av 2,5 %. Dessa överenskommelser gäller även fortsättningsvis om inte annan överenskommelse träffas.
(För anst. inom företag tillhörande Målaremästarna gäller att ingen överenskommelse träffades 2004 om arbetstidsförkortning varför kostnadsramen under ovanstående period uppgår till totalt 2,0 %)
2. Med lokala parter menas i första hand företag och fackklubb eller motsvarande. Saknas fackklubb eller motsvarande vid företaget, kan överenskommelse träffas med enskild tjänsteman.
3. Deltidsanställd tjänsteman uppbär arbetstidsförkortningsdagar i proportion till anställningsgraden.
FÖRSKJUTEN ARBETSTID, JOUR- OCH BEREDSKAPSTJÄNST
I Allmänna bestämmelser
1. Denna överenskommelse gäller för tjänstemän med undantag förbefattningsskikt högre än 2 i befattningsnomenklaturen. Begreppet ”tjänsteman” i denna överenskommelse innefattar ”arbetsledare”.
2. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om andra ersättningsregler än vad nedan angesunder avsnitt II-IV.
Överenskommelse om undantag från dessa ersättningsregler kan även träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.
3. Parterna är ense om att, i de avseenden överenskommelsen innebär medverkan av den lokala tjänstemannaorganisationen, Sif, CF resp SALF kan föra talan endast om angelägenheten avser medlem i SIF, CF resp SALF.
4. Frågor rörande omfördelning av den ordinarie arbetstiden, inarbetning av klämdagar och liknande samt förberedelse- och avslutningsarbeten enligt EA-Sif/SALF/CF-avtalets § 5 mom 3:4 numera § 6 mom 2:2 berörs inte av denna överenskommelse.
5. Ersättning för förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst skall inräknas i underlag för semesterlön och -ersättning men ej beaktas vid tillämpning av bestämmelser rörande sjuklön, övertidsersättning eller restidsersättning.
6. Om ett företag för närvarande tillämpar bestämmelser om ersättningför förskjuten arbetstid, jour- eller beredskapstjänst, vilka bestämmelser är förmånligare än vad nu överenskommits, skall någon försämring ej ske för tjänstemän som har dessa förmåner. Jämförelsen mellan den nu träffade överenskommelsen och de hittills tillämpade ersättningsbestämmelserna skall avse den totala förmånsnivån för den enskilde tjänstemannen medutgångspunkt från de arbetstidsförhållanden som gäller för honom när de nya bestämmelserna träder i kraft. Försämring kan undvikas på olika sätt, t ex genom avlösning.
7. I enlighet med den princip som sist i mellanvarande avtal mellan EA och Sif/SALF/CF om allmänna anställningsvillkor uttalats i en protokollsanteckning har EA förklarat att man inte motsätter sig lokala uppgörelser om ersättning för förskjuten arbetstid för de till EA anmälda tjänstemannagrupperna av sådant slag som berört företag kan ha blivit bundet av genom medlemskap i annat SAF-förbund.
8. EA och Sif/SALF/CF kommer att i information rörande överens- kommelsen erinra om bestämmelserna i arbetsmiljölagen om ledighet för nattvila och veckovila.
9. Fredsplikt gäller i de frågor som regleras i överenskommelsen.
II Förskjuten arbetstid
1. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsplats gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.
Protokollsanteckning
Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.
2. Arbetsgivaren bör såvitt möjligt senast 14 dagar i förväg lämna berörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden såvida arbetsgivaren ägt kännedom om de omständigheter som föranlett förskjutningen av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.
Protokollsanteckning
Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, d v s inom den s k bandbredden.
4. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.
III Jourtjänst
1. Med jourtjänst avses tid då tjänstemannen ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivares förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.
2. Jourtjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.
Schema för jourtjänst bör upprättas i så god tid som driftläget medger.
3. Meddelande om jourtjänst skall förutom till berörda tjänstemän lämnas till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.
4. Jourtjänst ersätts per timme med | Månadslönen 600 |
dock gäller följande: Tid från kl 18.00 dag före arbetsfri dag till kl 7.00 arbetsfri dag ersätts med | Månadslönen 540 |
Tid från kl 7.00 arbetsfri dag till kl 6.00 nästkommande arbetsdag ersätts med | Månadslönen 300 |
Tid från kl 7.00 på pingst-, midsommar och julafton samt från kl 18.00 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger | Månadslönen 150 |
5. Jourersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskat med den tid för vilken övertidsersättning
utgetts
IV Beredskapstjänst
1. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbetsskyldighet men åläggs vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsstället.
2. Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för beredskapstjänst bör upprättas i så god tid som driftläget medger.
3. Meddelande om beredskapstjänst skall förutom till berörda tjänstemän lämnas till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.
Beredskapstjänst ersätts per timme med | Månadslönen 1400 |
dock gäller följande: Tid från kl 18.00 dag före arbetsfri dag | Månadslönen 1000 |
till kl 7.00 arbetsfri dag ersätts med Tid från kl 7.00 arbetsfri dag till kl 6.00 nästkommande arbetsdag ersätts med | Månadslönen 700 |
Tid från kl 18.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 7.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger ersätts med | Månadslönen 350 |
4. Beredskapsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning
utgetts.
5. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock för minst tre timmar. Ersättning för reskostnad i anslutning till sådan inställelse utbetalas.
Protokollsanteckning
Som förutsättning för ovan angivna ersättningsnormer gäller att beredskapstjänsten upprätthålles i bostaden eller inom hörhåll för larm eller i förekommande fall telefon i bostaden. För lindrigare fall av beredskap må lokal överenskommelse träffas om lägre ersättningsnormer.
V Giltighetstid
Denna uppgörelse gäller fr o m 1976-02-01 tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid.
Anmärkning:
VVS Företagen, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna Plåtslageriernas Riksförening och Målaremästarnas Riksförening tecknar denna bilaga Förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst. Bilagan gäller från och med 2010-05-01 tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
ELEKTRISKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN
Xxxx Xxxxxxxxx
SVERIGES CIVILINGENJÖRSFÖRBUND
Xxx-Xxxx Xxxxxxxx
SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET
Xxxx Xxxxxxxxxx
SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND
Xx Xxxxxxxx
ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE FÖRLÄGGNING AV DEN I 12 § SEMESTERLAGEN ANGIVNA
SK HUVUDSEMESTERN
Mellan parterna gäller följande överenskommelse rörande förläggning av den i 12 § Semesterlagen angivna s k huvudsemestern om minst fyra veckor. Arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet gentemot de fackliga organisationerna enligt 11 § Medbestämmandelagen anses uppfylld i följande fall:
1. Om arbetsgivaren tillmötesgår den enskilde tjänstemannens önske- mål om förläggning.
2. Om huvudsemestern utlägges sammanhängande under den när- mast efter midsommar följande sex-veckorsperioden.
Vid annan förläggning skall arbetsgivaren iakttaga sin primära förhand- lingsskyldighet mot respektive facklig organisation innan beslut med- delas om semesterns förläggning. Nås ej överenskommelse skall arbets- givaren underrätta tjänstemannen om sitt beslut i enlighet med Semesterlagens regler.
Beträffande övrig semester skall Semesterlagens regler om samråd gälla.
Denna överenskommelse gäller med en ömsesidig uppsägningstid om två månader.
ARBETSMILJÖAVTAL
§ 1 Gemensamma utgångspunkter
Genom detta avtal är parterna överens om att främja en god arbetsmiljö där målsättningen är att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbets- miljöarbetet skall vara till gagn såväl för företaget som de anställda.
§ 2 Samverkan och tillsyn i företaget
Genom samverkan mellan arbetsgivaren och anställda främjas en god arbetsmiljö. Sådan samverkan och lokala överenskommelser inskränker inte arbetsgivarnas ansvar enligt arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är grunden för en god arbetsmiljö. Formerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet anpassas till varje företag och hänsyn skall tas till storlek, organisation och produktionsinriktning. Arbetsmiljöverket och de lokala Arbetsmiljöinspektionerna utövar tillsyn på företagen enligt arbetsmiljölagen.
§ 3 Företagshälsovård
En ändamålsenlig företagshälsovård utgör en nödvändig och självklar resurs för företagen och dess anställda. Utformningen och flexibiliteten av företagshälsovården styrs ifrån de olika behov och krav som framkommer och som skiftar mellan olika företag. Företagshälsovården utövas i överensstämmelse med beprövade och vetenskapliga metoder. Frågor om företagshälsovård bör behandlas i samverkan
§ 4 Arbetsmiljökompetens
Arbetsmiljöområdets kompetensbehov bedöms i samråd inom företaget. Målsättningen är att arbetsledande personal dels ges de kunskaper de behöver för att kunna utföra sina arbetsmiljöarbetsuppgifter avseende underställd personal samt att man i likhet med övriga arbetstagare erhåller de kunskaper om arbetet och dess risker som behövs för att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås i företaget.
§ 5 Central samverkan
Parterna är ense om att samarbetet i arbetsmiljöfrågor på central organisationsnivå bör bedrivas i gemensamt organ med rådgivande funktion.
§ 6 Giltighet
Detta avtal gäller tillsvidare fr o m den 1 maj 2007 med en ömsesidig uppsägningstid av tre (3) månader.
RIKTLINJER AVSEENDE KOMPETENS- UTVECKLING
Mellan parterna har följande överenskommelse om riktlinjer avseende kompetensutveckling träffats:
Gemensamma värderingar
Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare förändringar. Därmed har också kraven på tjänstemännen att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.
Anpassning och utveckling är nödvändigt för att möta dessa förändringar. Mellan förbunden föreligger en betydande samsyn när det gäller behov av kompetensutveckling och dess betydelse. Formerna för kompetensutveckling måste, för att vara ändamålsenliga och praktiska, vara anpassade till de förutsättningar som finns i varje enskilt företag och utgå från företagets verksamhet, behov och långsiktiga utveckling.
Kompetensutvecklingens betydelse
För att möta de ökade kvalitetskraven och den tekniska utvecklingen krävs ett målmedvetet arbete med att utveckla kompetensen inom företaget. Tjänstemännens yrkeskunnande, personliga engagemang och utveckling har avgörande betydelse för företagets utveckling. Alla tjänstemän oavsett utbildningsbakgrund bör efter behov ges möjlighet och utrymme till utveckling i arbetet.
Kompetensutveckling – ett ansvar för både företag och tjänsteman Företaget och tjänstemannen har ett gemensamt ansvar för kompetens- utvecklingen.
Det är i första hand företagets ansvar för att dess behov av kompetens hos tjänstemannen fortlöpande tillgodoses. Likaså har tjänstemannen ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens i enlighet med de krav som företagets verksamhet ställer.
Regelbundna utvecklingssamtal mellan chef och tjänsteman är härvid ett viktigt medel för att bland annat kartlägga den kunskap och kompetens som behövs för företaget och tjänstemannens utveckling. Härigenom skapas en process där tjänstemannens resultat, kompetens och duglig- het knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Dialogen skall
beröra såväl företagets utvecklingsplaner som tjänstemannens arbets- uppgifter, arbetssituation, utvecklingsmöjligheter och kompetenskrav.
Arbetsgivaren och tjänstemannen skall som en del i utvecklingssamtal diskutera tjänstemannens behov och planera dennes kompetens- utveckling i förhållande till företagets verksamhetsinriktning. De åtgärder som överenskommes skall dokumenteras i individuella utvecklingsplaner och följas upp.
Kompetensutveckling – löneutveckling
Kompetensutveckling är en viktig faktor i lönebildningsprocessen. Det är därför viktigt att företagen tillämpar principer för lönesättning och anställningsvillkor som stimulerar tjänstemännen till kontinuerlig kompe- tensutveckling.
Lokal samverkan
En fortlöpande dialog skall föras med lokal facklig organisation inom företaget om tillämpningen av dessa riktlinjer exempelvis vad avser formerna för planering och genomförande av kompetensutvecklings- insatser.
Bakom denna sida finns det avtal som är specifika per organisation.
HUVUDAVTALEN
Gäller ej EIO
Förord
Huvudavtalen mellan SAF och SIF respektive SALF* av den 11 december 1957 respektive 3 juli 1959 har träffats i form av två fristående uppgörelsehandlingar. CF har den 14 december 1969 inträtt som part i huvudavtalet för SIF.
* Numera Ledarna
Innehållet i de två huvudavtalen är i sak lika med undantag för att §§ 1, 2 och 4 i huvudavtalet för SALF saknas i huvudavtalet för SIF och CF. Vid återgivandet nedan av texten i de två huvudavtalen återges inledningen till huvudavtalet för SIF respektive SALF samt §§ 1, 2 och 4 i huvudavtalet för SALF. Därefter har de två texterna samredigerats till en text. I de delar där texterna skiljer sig inbördes har detta anmärkts genom att de olika texterna satts inom klammer. Uttrycken “tjänsteman” och “tjänstemännens organisation” används emellertid konsekvent i stället för uttrycken “arbetsledare” respektive “arbetsledareklubben”. Paragrafindelningen i huvudavtalet för SIF/CF används genomgående.
Efter uppsägning har huvudavtalet mellan SAF och SIF upphört att gälla. I samband med överenskommelsen den 11 maj 1981 om nytt avtal om allmänna anställningsvillkor har SAF och PTK kommit överens om att förhandlingsordningen i huvudavtalen SAF och SIF respektive SAF och SALF skall tillämpas med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
HUVUDAVTAL
Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänste- mannaförbundet av den 11 december 1957 med däri, den 8 maj 1964 och den 5 april 1974, vidtagna ändringar**.
** Sveriges Civilingenjörsförbund har den 14 december 1969 inträtt som part i detta avtal
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Svenska Industritjänste- mannaförbundet (SIF) har i syfte att främja en fredlig lösning av
tvistefrågor på den för parterna gemensamma delen av arbets- marknaden träffat följande överenskommelse.
SAF och SIF åtager sig sinsemellan att inrätta den arbetsmarknads- nämnd för tjänstemannafrågor (tjänstemarknadsnämnd), som nedan omförmäles.
HUVUDAVTAL
Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Arbetsledare- förbund av den 3 juli 1959 med däri den 8 maj 1964 och den 5 april
1974, vidtagna ändringar.
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Arbetsledare- förbund (SALF) har i syfte att främja en fredlig lösning av tvistefrågor på den för parterna gemensamma delen av arbetsmarknaden träffat följande överenskommelse.
SAF och SALF åtager sig sinsemellan att inrätta den arbetsledarnämnd som nedan omförmäles.
Arbetsledarens ställning
§ 1
Vid fullgörandet av sin uppgift är arbetsledaren arbetsgivarens representant på arbetsplatsen. Detta nödvändiggör att arbetsledaren är solidarisk med arbetsgivaren och lojalt eftersträvar att tillvarata dennes intressen. Förutsättningen är jämväl att arbetsledaren tillförsäkras en tryggad tjänstemannaställning och åtnjuter arbetsgivarens förtroende och stöd. Arbetsledaren skall därvid erhålla lön, som motsvarar hans förtroendeställning, arbetsuppgifter och kvalifikationer. Förhållandet mellan parterna måste sålunda grundas på ömsesidigt ansvar och ömsesidigt förtroende. Detta förtroendeförhållande bör icke rubbas genom organisationsmässiga åtgärder utan dessa inriktas på ett stärkande av tilliten parterna emellan.
Arbetsledare får icke tillhöra eller understödja fackorganisation för honom underställd personal.
Allmänna förhållningsregler
§ 2
Arbetsledare skall iakttaga full diskretion, såväl inåt som utåt, rörande företagets angelägenheter såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt. Arbetsledare är skyldig iakttaga största sparsamhet med de företagets tillgångar han handhar.
§ 4
Avser arbetsgivare att genomföra ändring i anställnings- eller arbetsvillkor, varav samtliga vid företaget anställda arbetsledare eller viss grupp av dem beröras eller är den ifrågasatta ändringen eljest av för arbetsledarna kollektiv natur, skall arbetsledarna eller av dem utsedda, vid företaget anställda representanter beredas tillfälle till överläggning med ledningen innan ändringen genomföres.
Förhandlingsordning*
§ 1
Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.
* Uppgörelserna har i det följande samredigerats till en text.
§ 2
Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:
a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.
b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivareförbund och SIF/SALF/CF (central förhandling).
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a, särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller SIF/ SALF/CF i 4 månader utan att förhandling begärts enligt bestämmel- serna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om
förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än 2 år tillbaka i tiden.
Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast 3 veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Kan uppgörelse ej uppnås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast 2 månader från den dag den lokala förhandlingen avslutas, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat. Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast 3 veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Protokollsanteckningar:
1 För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra, huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.
2 Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.
3 Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.
4 Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställningsskydd skall i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.
Anmärkning*
Som framgår av den för SAF och SALF gemensamma kommentaren till huvudavtalet innebär protokollsanteckning 3 även, att arbetsgivaren i förekommande fall givetvis bör lämna arbetsledarsidan meddelande i god tid om ifrågavarande förhandling.
* Texten återfinns endast i SALF-avtalet
Rättstvister i allmänhet
§ 3
Har rättstvist rörande enskilt eller kollektivt avtal om anställningsvillkor varit föremål för förhandling enligt § 2 men icke kunnat lösas, skall den hänskjutas för bindande avgörande av i § 8 omförmält förtroenderåd, därest berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF är ense därom. Enas
dessa parter icke om att hänskjuta tvisten till förtroenderåd, men önskar endera av dem hänskjuta tvisten till avgörande av domstol, skall detta ske inom 3 månader från den dag central förhandling slutförs, vid påföljd att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Tvister om uppsägning och föreningsrättskränkning är undantagna från förtroenderådets behörighet.
Protokollsanteckning:
§ 3 ovan är ej tillämplig när tvisten rör fråga som regleras i lag om anställningsskydd.
Tvister rörande fredsplikten
§ 4
Talan, som grundas på påstående om brott mot fredsplikten, äger part resa vid arbetsdomstolen med bortseende från eljest gällande förhandlingsordning.
Intressetvister
§ 5
Intressetvister avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2, äger berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknads- nämnden/arbetsledarnämnden för utlåtande. Dylikt hänskjutande skall ske inom 3 veckor efter det central förhandling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.
I den mån berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgörande av förtroenderådet.
Anmärkning:
§§ 4-6 i tidigare lydelse har utgått fr o m den 1 juli 1974 enligt överenskommelse mellan SAF och PTK den 5 april 1974. Omnumrering har därför skett.
§ 6
Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 5, må berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.
Protokollsanteckningar:
1 Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
2 Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/ arbetsledarnämnden som i §§ 5 och 6 tillerkänts arbetsgivarförbund, skall stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande till SIF/SALF/CF.
Fredsplikt
§ 7
Part har i första hand att beakta den fredsplikt som må föreligga på grund av kollektivavtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller, att part ej må varsla eller tillgripa stridsåtgärd för lösning av tvistefråga, innan central förhandling i tvistefrågan slutförts.
Med iakttagande i varje tvistefall av reglerna i föregående stycke gäller vidare följande. Part må ej varsla eller tillgripa stridsåtgärd under den tid om 3 veckor, som enligt § 5 står part till buds i där angivna fall att hänskjuta tvistefrågan till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden såvida ej båda berörda parter förklarat sig skola avstå från dylikt hänskjutande. Har hänskjutande skett i vederbörlig ordning, fortsätter fredsplikten till dess tjänstemarknadsnämndens/arbetsledarnämndens utlåtande delgivits parterna.
Enas parterna om att hänskjuta intressefråga till bindande avgörande av förtroenderåd, får stridsåtgärder i frågan ej tillgripas eller vidhållas.
Förtroenderåd
§ 8
För behandling av tvister enligt §§ 5 och 6 ovan skall förtroenderåd utses av respektive arbetsgivarförbund och SIF/CF respektive SALF.
Varje förtroenderåd består av 5 ledamöter. Av dessa utses 2 av arbets- givarförbundet, 2 av SIF/CF respektive SALF och 1, tillika ordförande, av arbetsgivarförbundet och SIF/CF respektive SALF gemensamt.
Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd*
§ 9
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtande om lösningen av tvister enligt §§ 5 och 6 ovan.
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden består i sådana fall av 4 ledamöter. Av dessa utses 2 av SAF och 2 av SIF/CF respektive SALF för en period av 3 år; suppleanter för dem utses i samma ordning.
*I samband med överenskommelsen den 21 maj 1976 om allmänna anställningsvillkor kom SAF och PTK överens om att tillsätta en tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK. Nämnden har samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i tidigare huvudavtal. I den skall ingå 5 ledamöter för vardera SAF och PTK. Överenskommelsen om tjänstemarknadsnämnd gäller med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
§ 10
Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande.
Senast inom 2 veckor efter det ärendet inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam hand- läggning, åligger det nämnden att så långt möjligt ta hänsyn härtill.
Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är, såvida parterna ej enats om annat, offentligt.
§ 11
Då tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden fungerar såsom skiljenämnd, består den av opartisk ordförande jämte 2 ledamöter för vardera SAF och SIF/CF respektive SALF.
SAF och SIF/CF resp. SALF utser gemensamt för en tid av 3 år den opartiske ordföranden.
§ 12
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden är beslut för endast om den är fulltalig.
Varje ledamot av nämnden äger 1 röst. Såsom nämndens utlåtande eller beslut gäller den mening, varom flertalet förenar sig.
Huvudavtalets tolkning
§ 13
Tvist om tolkningen av bestämmelserna i huvudavtalet skall, oavsett var tvisten uppkommer inom SAFs och SIFs/CFs/SALFs gemensamma verksamhetsområde, avgöras av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden såsom skiljenämnd.
Giltighetstid
§ 14
Detta avtal gäller i den lydelse som ovan angivits fr o m. den 1 juli 1964 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 månader.*
* Se förordet
Som en förutsättning vid huvudavtalets antagande som kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och SIF/CF/SALF/ skall gälla, att huvud- avtalet, sedan det antagits, äger giltighet mellan arbetsgivarförbundet och SIF/CF/SALF med i föregående stycke angiven giltighetstid, oberoende av huruvida eljest gällande avtal angående anställningsvillkor mellan parterna utlöpt.
Därest avtal om anställningsvillkor är gällande vid tidpunkt, då huvudavtalet med iakttagande av uppsägningstid skulle utlöpa, förlänges huvudavtalets giltighetstid till dess avtalet om anställningsvillkor utlöper.
Stockholm den 8 maj 1964.
SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN
Xxxxxx Xxxxxxxxx
I huvudavtalet för SIF följande underskrift:
SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET
Xxxx Xxxxxxxxx
I huvudavtalet för SALF följande underskrift: SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND
Xxxx Xxxxxxxx
HUVUDAVTAL EIO
Utdrag ur Förhandlingsprotokoll SAF-PTK av den 10 april 1986
§ 13 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAFPTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK
SAF och PTK är ense om att bestämmelserna i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen SAF-PTK den 21 maj 1976 skall gälla med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
Utdrag ur Förhandlingsprotokoll SAF-PTK av den 21 maj 1976
§ 9 Förhandlingsordning och Tjänstemarknadsnämnd SAF- PTK
SAF och PTK är ense om att förhandlingsordningen i det tidigare gällande huvudavtalet mellan XXX och Xxx respektive mellan XXX och HTF och i det gällande huvudavtalet mellan XXX och XXXX skall tilllämpas t o m den 31 mars 1977.
Om det i något mellan parterna gällande avtal finns särskilda bestämmelser om förhandlingsordning skall dessa bestämmelser tillämpas.
SAF och PTK överenskommer i avvaktan på eventuellt huvudavtal om tillsättande av en tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK. Nämnden skall ha samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i de tidigare huvudavtalen mellan SAF och Sif respektive SAF och HTF samt det gällande huvudavtalet mellan XXX och SALF. I nämnden skall ingå fem ledamöter för vardera SAF och PTK. Då den fungerar som skiljenämnd skall nämnden ledas av en gemensamt utsedd opartisk ordförande och bestå av två av nämndens ledamöter från vardera parten. Xxxxxx skall det PTK-förbund som berörs av tvisten representeras av minst en ledamot.
Utdrag ur
Huvudavtal
Begreppet ”tjänsteman” nedan innefattar ”arbetsledare”.
Av paragrafnumren avser det första avtalet med Sif och det andra avtalet med SALF (efter namnbyte Ledarna).
Förhandlingsordning
Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.
§ 2/§ 5
Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:
a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.
b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF (central förhandling).
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller Sif/SALF/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja
ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Protokollsanteckningar
1. För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.
2. Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.
3. Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.
4. Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställ- ningsskydd skall i stället för de i § 2/§ 5 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.
Intressetvister
§ 8/§ 11
Intressetvist avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2/§ 5, äger berört arbets- givarförbund och Sif/SALF/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för utlåtande.
Dylikt hänskjutande skall ske inom tre veckor efter det central förhandling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.
I den mån berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgörande av förtroenderådet.
§ 9/§ 12
Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8/§ 11, må berört arbetsgivarförbund och Sif/SALF/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.
Protokollsanteckningar
1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
2. Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden som i §§ 8 och 9/§§ 11 och 12 tillerkänts arbetsgivarförbund, skall stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande till Sif/SALF/CF.
Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd
§ 12/§ 15
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtande om lösningen av tvister enligt §§ 8 och 9/§§ 11 och 12 ovan.
§ 13/§ 16
Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämn- den skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörelse för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande.
Senast inom två veckor efter det ärende inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam hand- läggning, åligger det nämnden att så långt möjligt ta hänsyn härtill.
Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är, såvida parterna ej enats om annat, offentligt.
Speciella bestämmelser för Ledarna
Gäller ej EIO och Målarmästarna
Dessa gäller Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Plåtslageriernas Riksförbund och VVS Företagen)
§ 1 Skiftarbete m m
Ersättning för skiftarbete, underjordsarbete, jour- och beredskapstjänst samt förskjuten arbetstid regleras genom skriftlig överenskommelse mellan de lokala parterna på företaget.
Om lokal överenskommelse ej kan träffas gäller förhandlingsordningen enligt punkt 4 i huvudavtalet om lönebildning i företagen. Om parterna ej kan enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor. Nämnden skall fungera som skiljenämnd.
§ 2 Resor och traktamenten
Avsikten är att de lokala parterna i företaget eller arbetsgivaren och ledaren skall träffa överenskommelse om bestämmelser för resor och traktamente. Utformningen av bestämmelserna skall anpassas till för- hållandena vid det enskilda företaget. Överenskommelse skall efter- strävas.
Om inte överenskommelse enligt ovan, gällande användandet av egen bil i tjänsten kan träffas, skall samma regler tillämpas som för under- ställda medarbetare.
Reglerna nedan gäller endast när parterna efter lokala förhandlingar inte kan träffa överenskommelse enligt ovan.
Reskostnadsersättning
Reskostnadsersättning vid dagliga resor
(Gäller ej VVS Företagen)
För dagliga resor mellan ledarens fasta bostad och arbetsplatsen utom arbetstiden utges reskostnadsersättning vid ett minsta avstånd från
bostaden om 12 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå enligt nedan.
Reskostnadsersättning för resa med egen bil eller för styrkta kostnader vid resa med annat färdmedel utges med belopp motsvarande vid varje tidpunkt gällande högsta skattefria avdragsbelopp som framgår av Kommunalskattelagen (1928:370) med anvisningar samt Skatteverkets rekommendationer.
Reskostnadsersättning utges inte till ledare som är stadigvarande sysselsatt vid företagets kontor, verkstäder, förråd eller liknande centrala anläggningar.
Byte av bostadsort
Om ledaren under anställningstiden flyttar sin bostad får tillämpningen av bestämmelserna om reskostnadsersättning vid dagliga resor avgöras efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och ledaren.
Traktamente
Rätt till traktamente
Rätt till traktamente tillkommer ledaren vid arbete på ort - förrättningsort - belägen minst 70 km enkel resväg från bostaden under förutsättning att övernattning skett på förrättningsorten.
Traktamentsersättning
Traktamente inkluderande kost och logi utges med 300 kronor per dag.
Påbörjas resa vid första inställelse till förrättningsorten senare än kl 12 eller avslutas hemresa från förrättningsorten före kl 19, utges halvt traktamente för den dagen.
Speciella bestämmelser för Ledarna
(Gäller endast Målaremästarna)
Med arbetsledare i denna bilaga förstås den, vilken i egenskap av arbetsgivarens representant på arbetsplatsen leder, fördelar eller kontrollerar arbetet samt icke annat än tillfälligt deltar i detsamma, åtnjuter månads- eller veckolön och ej har andel i ackordsöverskott.
§ 1 Skiftarbete m m
Ersättning för skiftarbete, underjordsarbete, jour- och beredskapstjänst samt förskjuten arbetstid regleras genom skriftlig överenskommelse mellan de lokala parterna på företaget.
Om lokal överenskommelse ej kan träffas gäller förhandlingsordningen enligt punkt 4 i huvudavtalet om lönebildning i företagen. Om parterna ej kan enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor. Nämnden skall fungera som skiljenämnd.
§ 2 Traktamente m m
Rätt till traktamente tillkommer arbetsledare vid arbete på ort- förrätt- ningsort– belägen minst 50 kilometer enkel resväg från anställningsorten under förutsättning att övernattning på förrättningsorten måste ske.
Protokollsanteckning
Parterna är ense om att traktamentesbelopp, kostförmånsavdrag och resekostnadsersättning skall följa Riksskatteverkets vid var tid gällande rekommendationer.
REGISTER
A
Anställning · 7
- provanställning · 4, 8, 43
- tillsvidare · 7
- fri visstidsanställning · 7 Arbetsmiljöavtal · 74
Arbetstid · 60
- jourtid · 64
- ordinarie arbetstid · 61
- övertid · 62 Arbetstidsförkortning · 67
D
Definitioner av lokal part · 5
F
Facklig information · 37 Företagshälsovård · 74
Föräldralön · 25
H
Huvudavtal · 79
- SAF - Sif · 79
- SAF - Ledarna · 80
K
Kompetensutveckling · 76
L
Ledaravtalet · 47 Lön
- föräldralön · 25
- semesterlön · 12
- sjuklön · 18
Lönebilagor
-Unionen · 52
-Sveriges Ingenjörer · 55
N - R
Nationaldagen · 37
Permission · 34
Restidsersättning · 31
S
Semester · 11
- huvudsemester · 73
- semesterersättning · 13
- semesterlön · 12
- semestertillägg · 12
- sparade semesterdagar · 14
- utbetalning · 14 Sjuklön · 18
- läkarintyg · 18
- sjukanmälan · 18
T
Tjänstledighet · 34
U
Uppsägning · 40
- turordning · 41
- uppsägningstid · 40
- varsel · 42
Ö
Övertid · 62
- kompensationsledighet · 29
- mertid · 30
- övertidsersättning · 29
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................
...................................................................................................................