Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, xxx.xx.xx ISSN 1102-7460

Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersrörelse;

beslutade Ange datum.

Finansinspektionen föreskriver1 följande med stöd av XX kap. xx § förordningen (2007:572) om värdepappersmarknaden.

1 kap. Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter gäller för värdepappersinstitut om inget annat anges. Svenska kreditinstitut ska tillämpa föreskrifterna på den del av verksamheten som avser värdepappersrörelse, utom bestämmelserna i 3 kap.

Bestämmelserna i 3 kap. ska, i enlighet med vad som anges i 3 kap. 4 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, tillämpas på grupp- eller undergruppsnivå.

2 § Svenska värdepappersbolag som inom EES bedriver gränsöverskridande verksamhet eller verksamhet genom utländsk filial ska tillämpa föreskrifterna, utom 4 och 7 kap. samt 8 kap. 1, 3 och 4 §§.

3 § Svenska kreditinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse genom gränsöverskridande verksamhet eller filial inom EES, ska för sin utländska verksamhet tillämpa dessa föreskrifter, utom 3, 4 och 7 kap. samt 8 kap. 1, 3 och

4 §§.

4 § Utländska företag inom EES som i Sverige driver värdepappersrörelse genom gränsöverskridande verksamhet eller filial, ska för sin svenska verksamhet tillämpa samtliga bestämmelser, utom 3, 5 och 6 kap. samt 8 kap. 2 § och 9 kap.

5 § Vid försäljning och rådgivning till kunder som avser strukturerade insättningar gäller 4, 5 och 7 kap. samt 8 kap. 1 och 2 §§.

Det som anges om finansiella instrument i dessa bestämmelser ska även tillämpas på strukturerade insättningar.

FFFS 20XX:X

Utkom från trycket Ange datum

1 Jfr kommissionens delegerade direktiv EU nr XX/XX av den 25 april 2016 om komplettering av Europarlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU i fråga om skydd av finansiella instrument och medel som tillhör kunder, produktstyrningskrav och regler för tillhandahållande eller mottagande av avgifter, provisioner eller andra monetära eller icke- monetära förmåner och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG.

2 kap. Definitioner

1 § I föreskrifterna ska termer och uttryck ha samma betydelse som i 1 kap. 4 och 5 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och kommissionens delegerade förordning (EU) nr XX/XX av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag och definitioner för tillämpning av det direktivet. Därutöver ska termer och uttryck ha följande betydelse:

1. Ersättningskommitté: det som anges i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning.

2. Godkänd penningmarknadsfond: ett företag för kollektiva investeringar som

1. auktoriserats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), eller

2. som omfattas av tillsyn och, i förekommande fall, som auktoriserats av en myndighet enligt nationell lagstiftning i en medlemsstat, och som uppfyller följande villkor:

a) Dess primära investeringsmål ska vara att bevara nettovärdet på institutets tillgångar, antingen konstant till pari (exklusive avkastning) eller till värdet av investerarens initiala kapital plus avkastning.

b) För att kunna uppnå det primära investeringsmålet ska institutet enbart investera i högkvalitativa penningmarknadsinstrument med en löptid eller återstående löptid på högst 397 dagar, eller med regelbundna räntejusteringar som överensstämmer med löptiden, och med en vägd genomsnittlig löptid på 60 dagar. Det får även uppnå detta mål genom att som en sidotjänst investera i insättningar hos kreditinstitut.

c) Den ska tillhandahålla likvida medel genom avveckling samma dag eller dagen efter.

Vid tillämpning av 2 b ska ett penningmarknadsinstrument anses vara av hög kvalitet om fondföretaget eller värdepappersinstitutet gör en egen dokumenterad bedömning av penningmarknadsinstrumentets kreditkvalitet som gör att det kan anse att penningmarknadsinstrumentet är av hög kvalitet. Om instrumentet kreditvärderats av ett eller flera kreditvärderingsinstitut som är registrerade hos och övervakas av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska fondbolaget eller värdepappersinstitutet i sin interna bedömning bland annat ta hänsyn till dessa kreditvärderingar.

3. Riskaptit: det som anges i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:1) om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut.

4. Riskstrategi: det som anges i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut.

5. Verkställande ledning: det som anges i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning.

3 kap. Organisatoriska krav

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om organisatoriska krav enligt artikel 21–25 i den delegerade förordningen till Mifid 2.

Allmänna organisatoriska krav

2 § Ett värdepappersinstitut ska avsätta tillräckligt med resurser för att utbilda sina styrelseledamöter.

3 § Ett värdepappersinstitut ska när det tillsätter styrelseledamöter beakta att de har en bred uppsättning egenskaper och kunskaper. Värdepappersinstitutet ska för detta ändamål ha en policy för att främja mångfald i styrelsen.

4 § Ett värdepappersinstitut ska på sin webbplats förklara hur det organiserar och styr sin verksamhet. Värdepappersinstitutet ska på webbplatsen även förklara hur styrelsen, styrelseledamöterna och den verkställande direktören uppfyller kraven på tillräcklig kunskap, insikt, erfarenhet och lämplighet.

Om värdepappersinstitutet inte har en webbplats ska det tillhandahålla informa- tionen i första stycket på annat sätt till allmänheten.

5 § Ett värdepappersinstitut ska säkerställa att ett riskutskott som institutet har inrättat enligt 9 §, får regelbundna, åtminstone årliga, skriftliga rapporter om de områden som omfattas av bestämmelser om riskhantering i den delegerade förordningen till Mifid 2.

Styrelsen, och riskutskottet om ett sådant har inrättats, ska fastställa arten, mängden, formatet och frekvensen på den riskinformation som de ska få erhålla.

Funktion för riskhantering

6 § En funktion för riskhantering enligt artikel 22 i den delegerade förordningen till Mifid 2, ska

1. se till att alla betydande risker identifieras, mäts och blir korrekt rapporterade, och

2. aktivt delta i utarbetandet av värdepappersinstitutets riskstrategi och i alla betydande riskhanteringsbeslut samt kunna lämna en fullständiga synpunkter på alla slags risker som gäller för värdepapperinstitutet.

7 § Ett värdepappersinstitut ska se till att dess funktion för riskhantering har tillräcklig auktoritet och ställning samt tillräckliga resurser.

8 § Ett värdepappersinstitut ska se till att den person som leder funktionen för riskhantering är en oberoende högre chef med särskilt ansvar för riskhanteringsfunktionen. Om värdepappersinstitutet har en verksamhet vars art, omfattning och komplexitet inte motiverar att det finns en speciellt utsedd person för detta ändamål, kan en annan högre befattningshavare inom värdepappers- institutet sköta uppdraget, förutsatt att det inte medför intressekonflikter.

Den person som leder funktionen för riskhantering ska vid behov kunna vända sig direkt till styrelsen. Värdepappersinstitutet ska inte kunna avsätta denna person utan att styrelsen godkänner detta.

Riskutskott

9 § Ett värdepappersinstitut som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet, ska se till att styrelsen har ett riskutskott. Riskutskottet ska bestå av styrelseledamöter som inte ingår i värdepappersinstitutets verkställande ledning. Riskutskottets ledamöter ska ha lämpliga kunskaper och färdigheter för att kunna förstå och övervaka värdepappersinstitutets riskstrategi och riskaptit.

10 § Riskutskottet ska fungera som rådgivare åt styrelsen när det gäller värdepappersinstitutets nuvarande och framtida samlade riskaptit och riskstrategi och bistå styrelsen när den övervakar den verkställande ledningens genomförande av strategin. Styrelsen ska ha det övergripande riskansvaret.

11 § Riskutskottet ska se till att priset på skulder och tillgångar som erbjuds kunder beaktar värdepappersinstitutets affärsmodell och riskstrategi. Om priserna inte korrekt återspeglar riskerna i enlighet med affärsmodellen och riskstrategin ska riskutskottet ta fram en åtgärdsplan åt styrelsen.

12 § Riskutskottet ska för att bistå värdepappersinstitutet när det upprättar en sund ersättningspolicy och ersättningspraxis, utan att det påverkar de uppgifter och det ansvar som värdepappersinstitutets ersättningskommitté har, undersöka om incitamenten i ersättningssystemet tar hänsyn till risk, kapital, likviditet samt sannolikhet och tidpunkt för resultat.

4 kap. Krav på kunskap och kompetens

1 § Detta kapitel innehåller krav på den kunskap och kompetens som en person ska ha som lämnar investeringsrådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster eller sidotjänster för ett värdepappersinstituts räkning enligt 8 kap. 15 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Investeringsrådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster eller sidotjänster

2 § Ett värdepappersinstitut ska se till att en person som för institutets räkning lämnar investeringsrådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster eller sidotjänster har den kunskap och kompetens som krävs för att

1. fullgöra sina arbetsuppgifter,

2. säkerställa att kundernas intressen tillvaratas, och

3. säkerställa att institutet handlar hederligt, rättvist och professionellt.

3 § Ett värdepappersinstitut ska se till att en person som lämnar investerings- rådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster och sidotjänster för institutets räkning, utöver vad som anges i 2 §, har kunskap och kompetens om

1. lagar och regler som gäller för verksamheten,

2. de finansiella instrument som värdepappersinstitutet tillhandahåller,

3. intressekonflikter och risker som är förknippade med de finansiella instrument som värdepappersinstitutet tillhandahåller,

4. kostnader och avgifter som är förknippade med de finansiella instrument eller tjänster som investeringsrådgivningen eller informationen avser,

5. skatteeffekter som kan uppkomma för kunden vid en investering i de finansiella instrument som investeringsrådgivningen eller informationen avser,

6. sparande och placeringar i finansiella instrument, inbegripet historisk och förväntad avkastning, förhållandet mellan avkastning och risk, värderingsprinciper och portföljteori,

7. hur de finansiella marknaderna och enskilda finansiella instrument fungerar och hur nationella, regionala och globala händelser inverkar på de finansiella marknaderna och enskilda finansiella instrument, och

8. värdepappersinstitutets interna riktlinjer, rutiner och system.

Den kunskap och kompetens som avses i första stycket ska vara relevant i förhållande till arbetsuppgifternas art, omfattning och komplexitet.

4 § En person som lämnar investeringsrådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster och sidotjänster ska genomföra och godkännas i ett kunskapstest avseende de krav som anges i 3 §. Om kunskapstestet inte tillhandahålls av en person som är fristående från värdepappersinstitutet, ska en oberoende granskare ha godkänt testet. Dessa personer ska ha lämpliga kvalifikationer för uppgiften.

5 § Ett värdepappersinstitut ska minst en gång per år säkerställa att en person som tillhandahåller investeringsrådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster och sidotjänster, har erforderliga kunskaper. Värdepappers- institutet ska även säkerställa att personen har erforderliga kunskaper när det behövs på grund av förändringar i de lagar och regler som gäller för verksamheten och de finansiella instrument som institutet tillhandahåller, eller när det behövs på grund av förändringar på de finansiella marknaderna på vilka de finansiella instrumenten handlas eller av andra skäl.

6 § Ett värdepappersinstitut ska säkerställa att en person som lämnar investerings- rådgivning eller information om finansiella instrument, investeringstjänster eller sidotjänster, uppfyller kompetenskraven i 3 § genom tidigare utfört arbete eller genom att personen utför sina arbetsuppgifter under övervakning av en annan person som uppfyller kraven på kunskap och kompetens enligt 3 § och som tar fullt ansvar för tjänsternas utförande under en period motsvarande minst sex månaders heltidsarbete.

5 kap. Produktstyrning

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om produktstyrning enligt 8 kap. 13 och 14 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Produktstyrning för producenter

2 § Ett värdepappersinstitut ska när det producerar ett finansiellt instrument följa det som anges i 3–16 §§, på ett lämpligt och proportionellt sätt och ta hänsyn till

karaktären på det finansiella instrumentet, investeringstjänsten och produktens målgrupp. Att producera finansiella instrument omfattar att skapa, utveckla, utforma och ge ut finansiella instrument.

3 § Ett värdepappersinstitut ska när det producerar ett finansiellt instrument säkerställa att det överensstämmer med kraven enligt gällande lagar och regler om hantering av intressekonflikter. Värdepappersinstitutet ska i detta sammanhang se till att det finansiella instrumentets utformning och egenskaper inte påverkar en slutkund negativt.

4 § Ett värdepappersinstut ska säkerställa att ett finansiellt instrument inte

– påverkar integriteten på de finansiella marknaderna negativt,

– hindrar de finansiella marknaderna från att fungera korrekt, eller

– utgör ett hot mot de finansiella marknadernas stabilitet.

5 § Ett värdepappersinstitut ska för varje finansiellt instrument på en tillräckligt detaljerad nivå specificera en målgrupp av slutkunder som det finansiella instrumentet är avsett för med hänsyn tagen till slutkundernas behov, egenskaper och mål. Institutet ska även specificera alla kundgrupper som det finansiella instrumentet inte är avsett för med hänsyn till kundgruppens behov, egenskaper och mål. Institutet ska utgå från dess kunskaper om och erfarenheter av det finansiella instrumentet i fråga eller liknande finansiella instrument och de finansiella marknaderna.

Om värdepappersinstitutet producerar ett finansiellt instrument tillsammans med ett annat värdepappersinstitut eller ett annat företag enligt 15 §, ska endast en målgrupp specificeras.

6 § Ett värdepappersinstitut ska när det bedömer en slutkunds behov, egenskaper och mål ta hänsyn till slutkundens

– risktolerans,

– förmåga att bära förluster,

– kunskaper och erfarenheter, och

– avkastningsmål.

7 § Ett värdepappersinstitut ska för varje finansiellt instrument genomföra en analys av olika scenarier i syfte att bedöma risken för att det finansiella instrumentet ger ett dåligt resultat för en slutkund och vilka omständigheter som kan leda till detta.

Värdepappersinstitutet ska i detta sammanhang bedöma det finansiella instrumentet under negativa förhållanden och undersöka vad som skulle hända om

1. de finansiella marknaderna försämras,

2. institutet eller en tredjepart drabbas av ekonomiska svårigheter eller någon annan motpartsrisk förverkligas,

3. det finansiella instrumentet inte blir kommersiellt bärkraftigt,

4. efterfrågan på det finansiella instrumentet är mycket högre än väntat, vilket i sin tur sätter press på institutets resurser eller marknaden för det underliggande instrumentet, eller

5. någon annan händelse inträffar som kan ha en negativ inverkan på det finansiella instrumentet.

8 § Ett värdepappersinstitut ska, för den avgiftsstruktur som institutet fastställer för det finansiellt instrument, säkerställa att

1. kostnader och avgifter är förenliga med målgruppens behov, egenskaper och mål,

2. avgifterna inte undergräver det finansiella instrumentets förväntade avkastning,

3. avgiftsstrukturen är tillräckligt transparent för målgruppen, och

4. avgiftsstrukturen även i övrigt är lämplig för målgruppen.

9 § Ett värdepappersinstitut som anlitar någon annan för att distribuera ett finansiellt instrument ska, utöver det som anges i 8 kap. 14 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, se till att information om ett finansiellt instrument som tillhandahålls denne innehåller uppgifter om lämpliga distributionsstrategier för det finansiella instrumentet. Informationen ska vara av sådan kvalitet att det är möjligt för den som distribuerar det finansiella instrumentet att förstå, rekommendera och sälja det finansiella instrumentet på ett korrekt sätt.

10 § Ett värdepappersinstitut ska regelbundet se över varje finansiellt instrument och i detta sammanhang ta hänsyn till alla händelser som påtagligt skulle kunna inverka på risken för en målgrupp.

Värdepappersinstitutet ska säkerställa att det finansiella instrumentet fortfarande är förenligt med målgruppens behov, egenskaper och mål. Institutet ska även säkerställa att det finansiella instrumentet distribueras till målgruppen och att det inte distribueras till kundgrupper vars behov, egenskaper och mål det inte är förenligt med.

11 § Ett värdepappersinstitut ska i sina interna riktlinjer och rutiner ange på vilket sätt och med vilken regelbundenhet det ska göra en översyn av de finansiella instrument som institutet producerar samt vilka händelser som kan föranleda en översyn.

12 § När värdepappersinstitutet producerar ett finansiellt instrument ska det ange vilka relevanta faktorer som kan föranleda en översyn av det aktuella finansiella instrumentet.

Institutet ska i detta sammanhang för det finansiella instrumentet beakta det finansiella instrumentets komplexitet eller innovativa karaktär samt händelser som skulle kunna inverka på risken eller den förväntade avkastningen.

13 § Ett värdepappersinstitut ska i samband med att ett finansiellt instrument ges ut på nytt göra en översyn av det finansiella instrumentet enligt 10 §.

14 § Ett värdepappersinstitutet ska vidta lämpliga åtgärder i det fall en händelse inträffar som kan inverka på risken eller avkastningen av ett finansiellt instrument.

15 § Ett värdepappersinstitut som producerar ett finansiellt instrument tillsammans med ett annat värdepappersinstitut, ska se till att respektive instituts skyldigheter dokumenteras i ett skriftligt avtal. Detsamma gäller om värdepappersinstitutet samarbetar med ett företag som inte har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

16 § Ett värdepappersinstitut ska se till att rapporter från funktionen för regelefterlevnad till styrelsen innehåller information om de finansiella instrument som institutet producerar, inklusive information om målmarknad och distributionsstrategier.

Produktstyrning för distributörer

17 § Ett värdepappersinstitut ska på ett lämpligt och proportionellt sätt uppfylla det som anges i 18–25 §§ när det fastställer vilket urval av finansiella instrument, som institutet avser att distribuera till kunder. Att distribuera ett finansiellt instrument omfattar att erbjuda eller rekommendera ett finansiellt instrument.

När värdepappersinstitutet bedömer proportionalitet enligt första stycket ska det ta hänsyn till karaktären på det finansiella instrumentet, investeringstjänsten och det finansiella instrumentets målgrupp.

18 § Ett värdepappersinstitut ska tillämpa 8 kap. 13 och 14 §§ och 9 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt 2–16 §§ och 19–25 §§ även när det erbjuder eller rekommenderar finansiella instrument som producerats av företag som inte ska tillämpa lagen.

19 § Ett värdepappersinstitut ska ha lämpliga arrangemang för sin produktstyrning som garanterar att ett finansiellt instrument som institutet avser att distribuera är förenligt med institutets kunders behov, egenskaper och mål samt fastställa en distributionsstrategi. Värdepappersinstitutet ska i detta sammanhang använda den information det erhållit från producenten, inbegripet den målgrupp av slutkunder som producenten fastställt och den information institutet har om sina egna kunder.

20 § När ett värdepappersinstitut distribuerar ett finansiellt instrument som produceras av företag som inte omfattas av lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, ska institutet fastställa en målgrupp av slutkunder för det finansiella instrumentet och säkerställa att det distribueras på ett sätt som är förenligt med målgruppens behov, egenskaper och mål.

Om den relevanta informationen för att fastställa en målgrupp inte är offentligt tillgänglig, ska värdepappersinstitutet vidta alla rimliga åtgärder för att erhålla denna information från producenten eller dennes ombud.

Värdepappersinstitutet ska, när det har skyldighet att fastställa en målgrupp, anses vara producent av det finansiella instrumentet och tillämpa produktstyrningskraven för producenter i 2–16 §§.

21 § Ett värdepappersinstitut ska regelbundet se över sina arrangemang för produktstyrning och säkerställa att de är effektiva och ändamålsenliga.

22 § Ett värdepappersinstitut ska regelbundet se över varje finansiellt instrument som institutet distribuerar, och i detta sammanhang ta hänsyn till alla händelser som påtagligt skulle kunna inverka på den potentiella risken för den specificerade målgruppen.

Institutet ska bedöma om det finansiella instrumentet är förenligt med den specificerade målgruppens behov, egenskaper och mål och om distributionsstrategin fortfarande är lämplig. Värdepappersinstitutet ska ompröva målgruppen och uppdatera arrangemangen för produktstyrning om det ser att det har felbedömt målgruppen för ett visst finansiellt instrument eller om det finansiella instrumentet inte längre uppfyller målgruppens behov, egenskaper och mål.

23 § Ett värdepappersinstitut som distribuerar ett finansiellt instrument ska för att stödja de produktöversyner som ett värdepappersinstitut som producerar ett finansiellt instrument ska genomföra, lämna information till detta institut om

– hur och till vilka kundgrupper det finansiella instrumentet har distribuerats och, när det är lämpligt,

– resultatet av den översyn som framgår av 21 §.

24 § Om flera värdepappersinstitut samarbetar när det gäller distributionen av en produkt ska det institut som har en direkt kundrelation också ha det slutgiltiga ansvaret för att uppfylla de produktstyrningskrav som anges i 17−25 §§. Det förmedlande värdepappersinstitutet ska dock

1. se till att relevant produktinformation förs vidare från värdepappersinstitutet som producerar det finansiella instrumentet till det institut som har den direkta relationen med slutkunden, och

2. göra det möjligt för institutet som producerar det finansiella instrumentet att få information om produktförsäljningen om denne begär detta i syfte att kunna uppfylla sina egna produktstyrningskrav.

25 § Ett värdepappersinstitut ska se till att de rapporter som funktionen för regelefterlevnad lämnar till styrelsen innehåller information om de finansiella instrument institutet erbjuder eller rekommenderar samt distributionsstrategin för dessa. Rapporterna ska även innehålla information om vilka kundgrupper de finansiella instrumenten erbjuds till.

6 kap. Skydd av kunders tillgångar

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om skydd av kunders finansiella instrument och medel enligt 9 kap. 40, 41 och 43 §§ lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden.

Skydd av kunders finansiella instrument och medel

2 § Ett värdepappersinstitut ska, för att skydda en kunds rättigheter när det gäller kundens finansiella instrument och medel

1. upprätta en sådan registrering och redovisning som är nödvändig för att omgående kunna skilja tillgångar som institutet innehar för en kunds räkning från dels de tillgångar som det innehar för andra kunders räkning, dels sina egna tillgångar,

2. löpande föra en sådan registrering och redovisning över de finansiella instrument och medel som institutet innehar för en kunds räkning,

3. regelbundet stämma av sin interna redovisning och registrering med motsvarande registrering som en tredjepart för som förvarar tillgångarna,

4. säkerställa att en kunds finansiella instrument som placerats hos en tredjepart, i enlighet med 6−9 §§, kan identifieras separat från dels institutets egna finansiella instrument, dels tredjepartens finansiella instrument genom konton med olika benämningar i tredjepartens redovisning eller genom andra likvärdiga åtgärder som ger samma skyddsnivå,

5. säkerställa att de kundmedel som i enlighet med 10 och 11 §§ placerats i en centralbank, ett kreditinstitut eller en bank som auktoriserats i ett land utanför EES eller en godkänd penningmarknadsfond sätts på ett konto eller konton som kan identifieras separat från de konton som används för medel som tillhör värdepappersinstitutet, och

6. ha lämpliga organisatoriska rutiner för att minimera riskerna för förlust eller värdeminskning av kundtillgångar eller av rättigheter som är förenade med dessa tillgångar, till följd av missbruk av tillgångarna, bedrägerier, dålig administration, bristande dokumentation eller försumlighet.

3 § Om lagstiftningen i ett land utanför EES där en kunds finansiella instrument eller medel innehas hindrar ett värdepappersinstitut från att följa bestämmelserna i 2 § 4 eller 5, ska värdepappersinstitutet se till att likvärdiga åtgärder vidtas för att skydda kundens rättigheter.

När värdepappersinstitutet vidtar likvärdiga åtgärder enligt första stycket ska institutet underrätta kunden om att den inte omfattas av bestämmelserna om skydd av kunders finansiella instrument och medel i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och i dessa föreskrifter.

4 § Ett värdepappersinstitut får inte ingå avtal om panträtt, kvittningsrätt eller annan säkerhet i fråga om en kunds finansiella instrument eller medel som ger en tredjepart möjlighet att avyttra kundens finansiella instrument eller medel i syfte att driva in en skuld som inte avser kunden eller tillhandahållande av en tjänst till kunden. Värdepappersinstitutet får dock ingå avtal om panträtt, kvittningsrätt eller annan säkerhet om det krävs enligt lagstiftningen i ett land utanför EES där kundens finansiella instrument eller medel innehas.

Om ett värdepappersinstitut ingår avtal som ger upphov till en sådan panträtt, kvittningsrätt eller annan säkerhet som avses i första stycket, ska institutet underrätta kunden om detta och upplysa om de risker som är förbundna med dessa arrangemang.

Om ett värdepappersinstitut beviljar sådana panträttigheter, kvittningsrättigheter eller andra säkerheter som avses i första stycket avseende en kunds finansiella instrument eller medel eller om institutet har underrättats om att sådana beviljats, ska dessa panträttigheter, kvittningsrättigheter och andra säkerheter anges i kundavtal och i institutets egna räkenskaper för att klargöra vilka ägarförhållanden som gäller för kundens tillgångar.

5 § Ett värdepappersinstitut ska se till att information om en kunds finansiella instrument och medel finns tillgänglig så att informationen vid behov kan lämnas till en myndighet, utsedd konkursförvaltare och ansvariga för resolution av institut på obestånd. Den information som ska göras tillgänglig ska omfatta följande:

1. Interna räkenskaper och uppgifter som gör att det går att identifiera vilken behållning varje enskild kund har i form av medel och finansiella instrument.

2. Uppgifter om var kundernas medel placerats av ett värdepappersinstitut i enlighet med 10–13 §§ och närmare uppgifter om de konton som öppnats hos en tredjepart där kundens medel placerats samt relevanta avtal med dessa företag.

3. Uppgifter om var de finansiella instrument som värdepappersföretaget innehar för kunders räkning förvaras i enlighet med 6–9 §§ samt närmare uppgifter om de konton som öppnats hos en tredjepart där kundens finansiella instrument förvaras samt relevanta avtal med dessa företag.

4. Närmare information om en tredjepart som utför arbetsuppgifter och närmare information om arbetsuppgifter som lagts ut på entreprenad.

5. Uppgifter om personer vid institutet som deltar i processer relaterade till skydd av kunders tillgångar.

6. Avtal som är relevanta för att fastställa kundens äganderätt till tillgångar.

Förvaring av en kunders finansiella instrument

6 § Ett värdepappersinstitut får förvara finansiella instrument om institutet innehar för en kunds räkning på konto som öppnats hos en tredjepart.

Institutet ska utse och regelbundet utvärdera tredjeparten och rutinerna för innehav och förvaring av de finansiella instrumenten.

Institutet ska särskilt bedöma tredjepartens kunskaper och anseende på marknaden samt de legala krav som finns för innehav av finansiella instrument och som skulle kunna påverka kundernas rättigheter negativt.

7 § Om ett värdepappersinstitut avser att förvara kunders finansiella instrument hos en tredjepart ska institutet säkerställa att en sådan förvaring endast sker hos en tredjepart i ett land där förvaring av finansiella instrument för en annan persons räkning omfattas av särskild reglering och tillsyn samt att tredjeparten omfattas av sådan reglering och tillsyn.

8 § Ett värdepappersinstut som för en kunds räkning innehar ett finansiellt instrument får förvara det finansiella instrumentet hos en tredjepart i ett land utanför EES som inte reglerar innehav och förvaring av finansiella instrument för en annan persons räkning, endast om kraven i 1 eller 2 är uppfyllda.

1. Den typ av finansiella instrument eller investeringstjänster som är knutna till dessa instrument kräver att de ska förvaras hos en tredjepart i ett land utanför EES.

2. De finansiella instrumenten innehas för en professionell kunds räkning som skriftligen begär att institutet ska förvara dem hos en tredjepart i ett land utanför EES.

9 § Ett värdepappersinstitut ska se till att kraven i 7 och 8 §§ iakttas även om en tredjepart har delegerat någon av sina uppgifter i samband med innehav och förvaring av finansiella instrument till en annan tredjepart.

Placering av kundmedel

10 § Ett värdepappersinstitut som tar emot kundmedel ska omgående placera dessa medel

1. på konto i en centralbank,

2. på konto i ett kreditinstitut som har auktoriserats enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller på konto i ett annat land inom EES,

3. på konto i en bank som har auktoriserats i ett land utanför EES, eller

4. i en godkänd penningmarknadsfond.

Det första stycket tillämpas inte på

1. kreditinstitut som, i fråga om insättningar som innehas av institutet, auktoriserats enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller i ett annat land inom EES, och

2. värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot medel på konto enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

11 § Om ett värdepappersinstitut inte placerar kundmedel hos en centralbank enligt 10 §, ska det handla med all vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet när det väljer och regelbundet omprövar ett kreditinstitut, en bank eller en penningmarknadsfond där medlen är placerade och arrangemangen avseende innehavet av dessa medel.

Värdepappersinstitutet ska beakta kunskap och marknadsrenommé hos de institut och penningmarknadsfonder som anges i första stycket för att säkerställa skydd av kundernas rättigheter samt krav i lagar och bestämmelser och praxis på marknaden som avser innehav av kundmedel och som skulle kunna påverka kundernas rättigheter negativt.

12 § Ett värdepappersinstitut ska för att kunna placera kundmedel i en godkänd penningmarknadsfond ha ett samtycke från kunden. I samband med att värdepappersinstitutet inhämtar ett sådant samtycke ska institutet underrätta kunden om att medel som placeras i en godkänd penningmarknadsfond inte kommer att innehas i enlighet med de krav som gäller för skydd av kunders medel enligt dessa föreskrifter.

13 § Om ett värdepappersinstitut placerar kundmedel hos ett kreditinstitut, en bank eller en penningmarknadsfond som tillhör den egna företagsgruppen, ska värdepappersinstitutet se till att de kundmedel det placerar inom den egna företagsgruppen inte överstiger 20 procent av alla sådana kundmedel.

Värdepappersinstitutet behöver inte tillämpa det som anges i första stycket om det kan visa att begränsningen inte är proportionell med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamhet, den säkerhet som erbjuds av en sådan tredjepart som avses i första stycket samt i vilken omfattning värdepappersinstitutet innehar kundmedel. Värdepappersinstitutet ska regelbundet se över den bedömning som gjorts enligt detta stycke och lämna sina ursprungliga och reviderade bedömningar till Finansinspektionen.

Användning av en kunds finansiella instrument

14 § Avtal om transaktioner för värdepappersfinansiering där ett värdepappers- institut utnyttjar de finansiella instrument som det innehar för en kunds räkning, eller på annat sätt utnyttjar dessa finansiella instrument för egen räkning eller för en annan av institutets kunders räkning, får endast ingås om

1. kunden på förhand samtyckt till användning av instrumenten på fastställda villkor och detta har bekräftats skriftligen genom underskrift eller motsvarande, och

2. användningen av kundens finansiella instrument är begränsad till de villkor som den berörda kunden samtyckt till.

15 § Ett värdepappersinstitut får endast ingå avtal om transaktioner för värdepap- persfinansiering där institutet utnyttjar finansiella instrument som innehas för en kunds räkning på ett samlingskonto av en tredjepart eller på annat sätt utnyttjar finansiella instrument som innehas på ett sådant konto för egen eller för en annan kunds räkning om, utöver vad som anges i 14 §, åtminstone en av följande punkter är uppfyllda:

1. en kund vars finansiella instrument innehas tillsammans på samlingskontot, på förhand gett sitt samtycke enligt 14 § 1, eller

2. värdepappersinstitutet har inrättat system och kontroller för att säkerställa att bara finansiella instrument som tillhör en kund som på förhand har gett sitt samtycke enligt 14 § 1 används på ett sådant sätt.

Värdepappersinstitutets dokumentation ska innehålla upplysningar om varje kund som samtyckt till att kundens finansiella instrument används och det antal använda finansiella instrument som tillhör varje sådan kund, för att en eventuell förlust ska kunna fördelas korrekt.

16 § Ett värdepappersinstitut ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra otillåten användning av kunders finansiella instrument för egen räkning eller för någon annan persons räkning. Sådana åtgärder ska åtminstone omfatta:

1. ingående av avtal med kunder om åtgärder som värdepappersinstitutet ska vidta i det fall kunden inte har tillräcklig täckning på sitt konto på avvecklingsdagen,

2. övervakning av värdepappersinstitutet av dess förväntade förmåga att leverera på avvecklingsdagen och införande av korrigerande åtgärder om institutet inte kan leverera, och

3. övervakning och omedelbar infordran av värdepapper som inte är levererade eller är utestående på avvecklingsdagen eller senare.

17 § Ett värdepappersinstitut ska ha arrangemang för

1. alla kunder i syfte att se till att den som lånar en kunds finansiella instrument ställer lämplig säkerhet,

2. att institutet övervakar att denna säkerhet fortsätter att vara lämplig, och

3. att institutet vidtar nödvändiga åtgärder för att bibehålla balansen i förhållande till kundinstrumentets värde.

Avtal om säkerhetsöverlåtelse

18 § Ett värdepappersinstitut ska när det använder sig av sådana avtal om säkerhetsöverlåtelse som är tillåtna enligt 9 kap. 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden noga överväga om det är lämpligt. Institutet ska i samband härmed bedöma förhållandet mellan kundens skyldigheter gentemot institutet och värdet av de av kundens tillgångar som omfattas av avtalet om säkerhets- överlåtelse. Värdepappersinstitutet ska dokumentera och motivera de överväganden som har gjorts.

19 § När ett värdepappersinstitut bedömer lämpligheten av ett avtal om säkerhetsöverlåtelse ska institutetet beakta följande:

1. Om det bara finns ett svagt samband mellan kundens skyldigheter gentemot institutet och användningen av ett avtal om säkerhetsöverlåtelse.

2. Om kundens finansiella instrument eller medel som omfattas av avtal om säkerhetsöverlåtelse uppgår till ett belopp som vida överstiger kundens skyldigheter, eller till och med är obegränsat, eller om kunden har en skyldighet gentemot institutet överhuvudtaget.

3. Om samtliga kunders finansiella instrument eller medel omfattas av avtal om säkerhetsöverlåtelse utan hänsyn tagen till vilka skyldigheter varje kund har gentemot institutet.

20 § Ett värdepappersinstitut ska när det använder avtal om säkerhetsöverlåtelse upplysa kunden om riskerna med och effekterna av sådana avtal.

Arrangemang för att skydda kunders tillgångar

21 § Ett värdepappersinstitut ska utse en ansvarig person inom institutet som har tillräcklig kunskap, kompetens och befogenhet för kunna att ta särskilt ansvar för frågor som avser att institutets skyldighet att skydda kunders finansiella instrument och medel.

22 § Ett värdepappersinstitut ska se till att den ansvarige personen enligt 21 § kan utföra sina arbetsuppgifter effektivt.

De externa revisorernas rapporter

23 § Ett värdepappersinstitut ska säkerställa att deras externa revisorer åtminstone en gång per år kontrollerar att institutets åtgärder och rutiner enligt 9 kap. 40, 41 och 43 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 1–23 §§ är lämpliga. Om institutet saknar sådana lämpliga åtgärder och rutiner ska de externa revisorerna rapportera detta till Finansinspektionen.

7 kap. Ersättningar till och från tredjepart

1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om ersättningar och förmåner enligt 9 kap. 21 och 22 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Ersättningar vid investeringstjänster och sidotjänster

2 § Ett värdepappersinstitut som i samband med att det tillhandahåller en investeringstjänst eller sidotjänst till en kund tillhandahåller eller tar emot en ersättning, eller tillhandahåller eller tar emot en förmån, till eller från någon annan än kunden, ska kunna visa att alla ersättningar eller förmåner som tillhandahålls eller tas emot av institutet är utformade för att höja kvaliteten på investeringstjänsten eller sidotjänsten till kunden genom att

1. föra en intern förteckning över alla ersättningar och förmåner som institutet tillhandahåller eller tar emot av en tredjepart i samband med tillhandahållandet av tjänsten, och

2. dokumentera hur de ersättningar och förmåner som institutet tillhandahåller eller tar emot, höjer kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls till de berörda kunderna.

Värdepappersinstitutet ska även dokumentera de åtgärder som det vidtar för att se till att institutets förutsättningar att uppfylla sina skyldigheter att agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundens bästa intresse inte försämras.

3 § En ersättning eller en förmån ska anses vara utformad för att höja kvaliteten på en tjänst om följande villkor är uppfyllda:

1. Ersättningen eller förmånen är motiverad genom tillhandahållandet av en extra tjänst eller en tjänst på en högre nivå till den berörda kunden, som står i proportion till storleken på den mottagna ersättningen eller förmånen.

2. Ersättningen eller förmånen ger en påtaglig fördel för den berörda kunden.

3. Den är motiverad genom tillhandahållandet av en löpande förmån till den berörda kunden i samband med en löpande ersättning eller förmån.

En ersättning eller en förmån ska inte anses vara godtagbar om tillhandahållandet av de relevanta tjänsterna till kunderna påverkas eller snedvrids på grund av ersättningen eller förmånen.

4 § Det som anges i 3 § gäller under hela den period som ett värdepappersinstitut tillhandahåller eller att tar emot ersättningen eller förmånen.

5 § Ett värdepappersinstitut ska för ersättningar eller förmåner som det tar emot från eller tillhandahåller en tredjepart, lämna information till kunden enligt följande:

1. I det fall ett värdepappersinstitut på förhand inte kan bestämma storleken på en ersättning eller förmån som det ska ta emot eller tillhandahålla och i stället redovisar metoden för att beräkna detta belopp för kunden, ska institutet i efterhand lämna en redovisning till kunden av det exakta beloppet av den ersättning eller förmån som tagits emot eller lämnats.

2. När ett värdepappersinstitut löpande tar emot eller tillhandahåller en ersättning eller förmån i samband med en investeringstjänst som det tillhandahåller en kund, ska institutet åtminstone en gång om året underrätta kunden om beloppet som det tagit emot från eller tillhandahållit till en tredjepart under det året.

3. När ett värdepappersinstitut tar emot eller ger icke-monetära förmåner i samband med den investeringstjänst som tillhandahållits ska institutet prissätta och ange förmånen separat. Mindre icke-monetära förmåner behöver inte prissättas.

Ersättningar vid investeringsrådgivning på oberoende grund och portföljförvaltning

6 § Ett värdepappersinstitut som, i samband med att institutet tillhandahåller oberoende investeringsrådgivning eller portföljförvaltning till en kund, tar emot en ersättning eller en förmån från en tredjepart, eller en person som agerar för en tredjeparts räkning, ska överföra den ersättning eller förmån som institutet erhåller från den tredjeparten till kunden. Värdepappersinstitutet ska överföra ersättningen eller förmånen till kunden omedelbart efter att institutet har tagit emot ersättningen eller förmånen.

Värdepappersinstitutet ska utforma och tillämpa en rutin för att se till att alla ersättningar och förmåner som tagits emot eller tillhandahållits av en tredjepart eller en person som agerar för en tredjeparts räkning i samband med tillhandahållande av oberoende investeringsrådgivning och portföljförvaltning fördelas och överförs till varje enskild kund.

Värdepappersinstitutet ska underrätta kunderna om de ersättningar och förmåner som institutet överför till dem.

7 § Följande ska anses som mindre icke-monetära förmåner enligt 9 kap. 22 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden:

1. uppgifter eller dokumentation om ett finansiellt instrument eller en investeringstjänst, som är av allmän karaktär eller anpassade efter den enskilda kundens omständigheter,

2. skriftligt material som framställts av en tredjepart som har beställts och betalats av ett företag som är emittent eller potentiell emittent med syftet att marknadsföra en nyemission från institutet i fråga, eller där tredjeparten genom kontrakt är knuten till och betald av emittenten för att ta fram sådant material på löpande basis. En förutsättning är att denna förbindelse tydligt redovisas i materialet, och att materialet samtidigt görs tillgängligt för alla värdepappersinstitut som så önskar, samt för allmänheten,

3. deltagande i konferenser, seminarier och andra informationsevenemang som gäller fördelarna med och egenskaperna hos ett visst finansiellt instrument eller en viss investeringstjänst, eller

4. representation upp till ett rimligt värde.

Mindre icke-monetära förmåner ska vara rimliga och proportionella och av sådan omfattning att de sannolikt inte kommer att påverka värdepappersinstitutets beteende på ett sätt som är till skada för berörda kunders intressen.

Mindre icke-monetära förmåner ska redovisas innan investeringsrådgivning på oberoende grund eller portföljförvaltning erbjuds till kunder. Mindre icke-monetära förmåner får beskrivas på ett allmänt sätt.

Ersättningar i form av investeringsanalys

8 § Om ett värdepappersinstitut tar emot en investeringsanalys ska detta inte betraktas som en ersättning eller förmån från tredjepart om institutet betalar för analysen med egna medel eller kundmedel.

Analyskonto

9 § Om ett värdepappersinstitut betalar för investeringsanalys med kundmedel ska det ske genom ett särskilt konto för analysutgifter (analyskonto).

10 § Ett värdepappersinstitut får komma överens med en kund om att kunden ska betala för investeringsanalys som bidrar till de investeringar som kunden gör eller som institutet gör för kundens räkning (analysavgift). Av överenskommelsen ska framgå vilken analysavgift kunden ska betala och hur ofta betalning ska ske. Analysavgiften får inte ändras utan att kunden fått tydlig information om ändringen. Betalningen ska göras till ett analyskonto.

11 § En analysavgift kan betalas löpande eller i samband med en transaktion. Om analysavgiften betalas i samband med en transaktion ska den anges separat.

12 § Den analysavgift som tas ut av kunden ska vara grundad på en analysbudget som värdepappersinstitutet ska fastställa och regelbundet följa upp. Analysavgiften får inte vara kopplad till volymen eller värdet på de transaktioner som utförs på uppdrag av kunden.

13 § Ett värdepappersinstitut ska säkerställa att analysbudgeten är baserad på en rimlig bedömning av behovet av investeringsanalyser. Styrelsen ska se till att fördelningen av medlen för inköp av investeringsanalys kontrolleras på ett lämpligt sätt, för att se till att budgeten förvaltas och används så att det bäst gynnar institutets kunder.

Värdepappersinstitutets kontroller ska omfatta hela verifikationskedjan för utbetalningarna till de leverantörer som tillhandahållit investeringsanalys, samt för hur de utbetalda beloppen har fastställts utifrån kvalitetskriterierna i 14 §. Värdepappersinstitutet får inte använda medel från ovan nämnda analysbudget och analyskonto för internt analysarbete.

14 § Ett värdepappersinstitut ska regelbundet bedöma kvaliteten på den investeringsanalys som institutet köper. Värdepappersinstitutet ska fastställa kriterier för att bedöma kvaliteten på den analys som köps in i ett styrdokument. I styrdokumentet ska institutet även beskriva hur den analys som köps in genom analyskontot kan bidra till bättre investeringsbeslut och gynna kunden. Styrdokumentet ska överlämnas till kunden.

15 § Ett värdepappersinstitut får delegera förvaltningen av analyskontot till en tredjepart, förutsatt att det underlättar inköp av investeringsanalys.

16 § Ett värdepappersinstitut som använder analyskonto ska i samband med att institutet kommer överens med kunden om att kunden ska betala en analysavgift enligt 10 §, lämna information om det budgeterade beloppet för investeringsanalys och den beräknade analysavgiften för kunden. Kunden ska även få årlig information om den totala analysavgiften som kunden har betalat.

17 § Ett värdepappersinstitut som använder analyskonto ska på begäran av en kund redovisa:

1. vilka leverantörer som har tagit emot betalning från analyskontot,

2. vilken ersättning leverantörerna har tagit emot över en given period,

3. vilka investeringsanalyser som institutet har tagit emot i gengäld, samt

4. hur det totala belopp som betalats ut från kontot förhåller sig till den budget som institutet fastställt för den givna perioden, med uppgift om eventuella rabatter eller överföring av outnyttjade belopp till påföljande period.

18 § Ett värdepappersinstitut ska ha en rutin för att omsätta ett eventuellt överskott på analyskontot i nedsatta avgifter för kunden.

19 § Ett värdepappersinstitut får inte ta emot analysavgifter som överstiger det budgeterade beloppet för analyser.

Avgifter vid utförande av kundorder

20 § Ett värdepappersinstitut som utför kundorder ska ange avgifterna för en sådan tjänst separat, så att avgiften enbart återspeglar kostnaden för att utföra själva transaktionen.

Värdepappersinstitutet ska ange avgifter för andra förmåner eller tjänster som institutet utför åt ett annat värdepappersinstitut som är etablerat inom EU som separata och identifierbara avgifter. Tillgången till och avgifterna för dessa förmåner eller tjänster får inte påverkas eller bero av ersättningsnivåerna för utförande av kundorder.

8 kap. Dokumentation och information

Bevarande av uppgifter

1 § Ett värdepappersinstitut ska under en period av minst fem år bevara de uppgifter som krävs enligt

1. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

2. Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

3. dessa föreskrifter och andra föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen om värdepappersmarknaden, och

4. den delegerade förordningen till Mifid 2.

Om värdepappersinstitutets tillstånd har återkallats, ska institutet bevara uppgifterna till dess att den femårsperiod som krävs i första stycket har löpt ut.

Annullering av kundorder

2 § Ett värdepappersinstitut ska dokumentera om en kund annullerar en order. Dokumentationen ska innehålla en hänvisning till aktuell order, tidpunkten för annulleringen samt i förekommande fall namn på den person som tagit emot uppgiften om annullering.

Information till icke-professionell kund

3 § I en överenskommelse enligt 9 kap. 40 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden om att ta emot en icke-professionell kunds medel på konto, ska värdepappersinstitutet klargöra att kundens medel kommer att ingå i institutets egen rörelse. Kunden ska alltid få en kopia av den handling som innehåller överenskommelsen.

Information till fondandelsägare

4 § Ett värdepappersinstitut ska, på ett varaktigt medium, vidarebefordra sådan information till en fondandelsägare som avses i 9 kap. 19 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

9 kap. Pant i egna och moderbolags aktier

1 § Ett bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och ett värdepappersbolag får i den omfattning, och under de förutsättningar som anges i 10 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, i 11 kap. 1 § jämfört med 10 kap. 12 § samma lag och i 9 kap. 44 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ta emot egna aktier eller aktier i moderbolag i pant. Sådana aktier får inte inräknas i pantens värde.

Första stycket gäller dock inte vid derivathandel när egna aktier tas emot som säkerhet från en kund som är leveransskyldig för just sådana aktier.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 3 januari 2018, då Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:16) om värdepappersrörelse ska upphöra att gälla.

XXXX XXXXXXX

Xxxxxxx Xxxxxxxxx