Anbudsunderlag Utvärdering av strukturfondsprogram ”Entreprenörskap och kompetens” för landskapet Åland för perioden 2014-2020

Ålands landskapsregering, nedan beställaren, inbjuder intresserade att lämna in anbud beträffande utvärdering av Ålands strukturfondsprogram ”Entreprenörskap och kompetens”.

Europeiska kommissionen godkände den 17 december 2014 programmet med finansiering från två fonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF).

Programmets strategi är koncentrerad till två insatsområden ”Entreprenörskap och innovation” (Eruf) och ”Delaktighet och kompetens” (ESF). Målsättningen är att utveckla kunskapen och förbättra kompetensen inom arbetslivet, öka sysselsättningen, produktiviteten och innovationskapaciteten, att förnya och diversifiera det åländska näringslivet och att bidra till ett välutbildat, jämställt och aktivt inkluderande samhälle.

I Europa 2020-strategin har tillväxtmål satts upp som programmet är kopplat till. Strategin som bygger på tre övergripande prioriteringar; smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla, ska förstärka varandra. Av de fem konkreta mål som EU lagt upp för de kommande tio åren är målsättningen för det åländska programmet att bidra till sysselsättning, andel av EU:s BNP som investeras i forskning och utveckling samt målen för utbildning och kampen mot fattigdom och social utestängning.

Ett centralt element i programgenomförandet är att låta utföra en utvärdering. Under programperioden ska man åtminstone en gång med hjälp av en utvärdering av effekterna bedöma hur stödet från strukturfonderna har medverkat till målen för programmets insatsområden Entreprenörskap och innovation (Eruf) och Delaktighet och kompetens (ESF) samt Tekniskt stöd (ESF). Programmets finansiering uppgår till sammanlagt 9 991 000 euro varav 2 322 538 euro kommer från Eruf och 2 672 962 euro från ESF. Ytterligare 4 995 500 euro finansieras med nationella medel. Finansiering från det privata näringslivet är uppskattat till drygt två miljoner.

Utvärderingen beställs av Ålands landskapsregering som svarar för planeringen, genom- förandet och utvärderingen av programmet. En styrgrupp inom förvaltningen svarar för den direkta styrningen och samordningen av utvärderingen.

Det närmare innehållet i utvärderingen framgår av kravspecifikationen i kapitel 4.

Endast en leverantör kommer att antas för anbudet. Leverantören kan anlita underleverantörer för delar av uppdraget.

1.3 Avtalsperiod

Avtalet ska gälla i 6 år med planerad avtalsstart i november 2016. Utvärderingsuppdraget slutar när slutrapporten har lämnats till kommissionen 31 december 2022. Om exakt tidsplan och precisering av genomförandet av utvärderingsuppdraget överenskoms närmare då avtal tecknas. Landskapsregeringen förbehåller sig rätten till förlängning av avtalsperioden i den händelse EU:s regelverk om utvärdering så förutsätter.

1.4 Upphandlingens värde

Utvärderingsuppdraget beräknas omfatta ca. 4 månaders effektiv arbetstid under perioden november 2016 – december 2022. Anbudet ska inkludera samtliga kostnader exkl. moms för uppdragets genomförande såsom resor och arbete inkl. omkostnader (material, telefon, data m.m.).

1.5 Annonsering

Anbudsförfrågan har publicerats i lokaltidningarna och på landskapsregeringens hemsida.

Anbudsförfrågan inkl. bilagor finns att hämta elektroniskt på landskapsregeringens hemsida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxx

1.6 Upphandlande enhet

Upphandlande myndighet är Ålands landskapsregering FO-nummer 0145076-7.

Se mer uppgifter om myndigheten på landskapsregeringens hemsida xxx.xxxxxxxxxx.xx

1.7 Kontaktperson under anbudstiden

Namn: Xxxxxxx Xxxxxx

E-post: xxxxxxx.strand @xxxxxxxxxx.xx Tel: x000 (0)00 00 000

1.8 Planerad tidsplan för upphandlingen

2016	Aktivitet
15.08.2016	Annonsering av upphandlingen i lokaltidningarna och landskapsregeringens hemsida
15.09. 2016 kl 16.15	Sista dag att lämna anbud
Vecka 38-39, 2016	Bedömning av inlämnade anbud
Vecka 40, 2016	Tilldelningsbesked – Delgivning av val av levererantör, väntetid på 30 dagar + 7 om delgivningen sker per post.
Vecka 46, 2016	Tecknande av avtal (14-18 nov)

2 Regler för upphandling och anbud

2.1 Upphandlingsform

Upphandlingen genomförs i form av ett öppet förfarande. Upphandlingsformen medger inte förhandling. Anbud kommer således att antas utan föregående förhandling, varför det är av stor vikt att alla krav och villkor enligt denna anbudsförfrågan följs och att bästa villkor/pris lämnas i anbudet.

2.2 Inlämning av anbud

Sista inlämningsdag och klockslag ska vara den 15 september 2016 finsk tid kl. 16.15. Anbud som lämnats in för sent beaktas inte, oavsett orsak.

Anbudet ska sändas i slutet märkt kuvert till Ålands landskapsregering, PB 1060, 22100 MARIEHAMN eller lämnas i slutet märkt kuvert in till Självstyrelsegården, Xxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx.

Anbud per epost skickas till adressen xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx. Ett anbud som skickats med e-post inom utsatt tid bör därefter även lämnas in skriftligen undertecknat.

Kuvertet eller e-post bör märkas med texten ”Anbud – Utvärdering Ålands strukturfondsprogram Eruf/ESF”.

Anbudet ska vara giltigt minst tre månader efter sista inlämningsdag. Om en besvärsprocess inleds förlängs anbudets giltighetstid automatiskt i enlighet med resultatet av domstolens beslut.

Anbudshandlingar lämnas på anbudsgivarens ansvar.

2.3 Formkrav på anbud

På anbud ställs följande formkrav:

• Anbudet ska lämnas skriftligt i ett exemplar, undertecknat av behörig företrädare för anbudsgivaren.

• Anbudets språk ska vara svenska (inklusive alla bilagor)

• Allmänna uppgifter om den sammanslutning som lämnar anbudet (inkl. kontaktuppgifter)

Förekommer i detta förfrågningsunderlag och i bilagorna mot varandra stridande uppgifter gäller texten i förfrågningsunderlaget före bilagorna.

Anbudsgivaren måste själv kontrollera att alla frågor är besvarade och att alla efterfrågade dokument är bifogade.

Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller lämna kompletterande uppgifter är begränsade. Detta innebär att anbudgivare inte kan avvakta med att lämna svar, till exempel genom att hänvisa till att frågan önskas behandlas muntligt. Anbud som inte är komplett riskerar att inte tas upp till prövning.

2.4 Reservationer och alternativa anbud (sidoanbud)

Anbudsgivare ska basera sitt anbud på de förutsättningar som anges i denna anbudsbegäran. Inga reservationer eller alternativa anbud (så kallade sidoanbud) accepteras.

2.5 Ersättning för anbud

Ersättning för att upprätta anbud och delta i anbudsprocessen utgår inte.

2.6 Tilldelningsbesked (delgivning av beslut)

Samtliga anbudsgivare kommer att få ett meddelande om beslut. Meddelandet skickas per post i enlighet med leverantörens uppgifter i anbudet. En besvärsanvisning bifogas delgivningen.

2.7 Avslutad upphandling och tecknande av avtal

Den upphandlande enheten får som huvudregel inte ingå avtal förrän 30 dagar har gått från det att tilldelningsbeslutet skickats till anbudsgivarna (s.k. väntetid). Om anbudsgivarna delges per post utökas väntetiden med ytterligare 7 dagar.

Ett bindande avtal förutsätter att ett skriftligt avtal har upprättats vilket är undertecknat av behöriga företrädare för såväl leverantören som den upphandlande enheten.

2.8 Allmänna handlingars offentlighet och sekretess

Alla inlämnade anbud behandlas i enlighet med bestämmelserna i landskapslag (ÅFS 1977:72) om allmänna handlingars offentlighet. Inkomna anbud är inte offentliga förrän upphandlingsavtalet ingåtts eller om upphandlingen avbryts utan att ny upphandling genomförs.

Under utredning fram till rapport är beredningsmaterialet konfidentiellt.

2.9 Bedömning av anbud

Bedömningen av anbud sker i tre steg:

1. Kvalificering av anbudsgivaren, där anbudsgivarens lämplighet, erfarenhet, organisation och ekonomi prövas samt kontroll av eventuell grund för uteslutning, enligt kapitel 3.

2. Prövning av anbudet, där kontroll av att alla "ska-krav" uppfyllts enligt kapitel 2.3.

3. Bedömning (tilldelning av kontrakt) av anbudsunderlagets ”bör-krav” utvärderas enligt utvärderingskriterierna, kapitel 2.10.

En anbudsgivare som inte klarar ett steg i processen går inte vidare till nästa steg.

2.10 Utvärdering av anbud

2.10.1 Ekonomiskt mest fördelaktiga

Det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt urvalskriterier och viktpoäng kommer att antas:

Kriterium	Viktpoäng
Pris	40 poäng
Graden av överensstämmelse med kravspecifikationen i kapitel 4 (kvalitet)	Max 30 poäng
Resurser som avdelas för verksamheten i kapitel 3.5 (funktionalitet)	Max 30 poäng
Total	100 poäng

Vid utvärderingen jämförs uppdragets totalpris utan mervärdesskatt (moms). Anbudet med lägsta totalpris erhåller 40 poäng. Poängantalet för de övriga anbuden beräknas enligt följande:

Poäng = lägsta pris/anbudsgivarens anbudspris x 40 poäng = xx poäng Vid bedömningen används två decimaler med avrundning upp om den tredje decimalen är 5 eller högre.

Vid bedömningen av kvalitet poängsätts anbuden inbördes enligt graden av överensstämmelse med kravspecifikationen (1-30 poäng).

• Anbudsgivaren presenterar en bristfällig beskrivning av uppdraget (1-10 poäng).

• Anbudsgivaren presenterar en bra beskrivning men med vissa brister (11-20 poäng).

• Anbudsgivaren presenterar en beskrivning av god kvalitet som är realistisk, trovärdig, tydlig och väl genomarbetad (21-30).

Vid bedömningen av de resurser som avdelas uppdraget poängsätts anbuden inbördes enligt hur väl avvägda de personella resurserna är för ett väl utfört uppdrag (1-30 poäng).

• Anbudsgivaren presenterar en bristfällig beskrivning av de personella resurserna (1-10 poäng).

• Anbudsgivaren presenterar en bra beskrivning av de personella resurserna men med vissa brister (11-20 poäng).

• Anbudsgivaren presenterar en mycket bra beskrivning av de personella resurserna som är realistisk, trovärdig, tydlig och väl genomarbetad (21-30).

2.10.2 Sammanräkning och resultat

Anbudsgivarens slutpoäng för respektive kriterium summeras ihop och summan av dessa utgör anbudsgivarens totalpoäng.

Det anbud som erhåller flest totalpoäng antas. För det fall två eller flera anbud efter utvärdering betraktas som likvärdiga (det vill säga erhållit samma totalpoäng) rangordnas anbuden efter pris. Om även priset är samma kommer lottning att ske.

3 Krav på anbudsgivaren (kvalifikationskrav)

3.1 Språk

I och med att landskapet Åland är enspråkigt svenskt ska leverantören och leverantörens personal utföra de tjänster som omfattas av detta anbudsunderlag på svenska.

3.2 Anbudsgivaren och eventuella underleverantörer

Anbud kan lämnas av en leverantör.

En leverantör har rätt att anlita underleverantörer för att fullgöra sina åtaganden. Användandet av underleverantör begränsar inte anbudsgivarens ansvar som huvudman för fullgörande av kontraktet.

Om leverantören anlitar underleverantör, ska anbudet innehålla uppgifter om respektive underleverantörs firma, FO-/organisationsnummer samt vilken del av åtagandet som ska fullgöras av respektive underleverantör samt anbudsgivarens och eventuell underentreprenörs budgetering.

Andelen arbete som underentreprenörerna står för ska beskrivas i anbudet. Det är möjligt att anlita andra underentreprenörer än de som nämns i anbudet endast om beställaren i förväg ger sitt skriftliga samtycke därtill.

3.3 Uteslutningsgrunder

Anbudsgivare som inte uppfyller villkoren i denna anbudsbegäran kan uteslutas från deltagande i upphandlingen. Det är fallet om denne, eller dess underleverantör, begått ett brott, till exempel bestickning, bedrägeri eller penningtvätt.

Anbudsgivare kan uteslutas från upphandlingen även om den eller dess underleverantörer:

• är försatt i konkurs eller blir upplöst eller har avbrutit sin affärsverksamhet eller har skulder som har reglerats genom ett fastställt ackord, ett saneringsprogram eller genom något annat motsvarande program som grundar sig på lagstiftningen,

• är föremål för försättande i konkurs eller upplösning eller för något annat förfarande som avses i 1 punkten,

• genom en lagakraftvunnen dom har dömts för en lagstridig handling i anslutning till sin yrkesutövning,

• i sin yrkesverksamhet har gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse, som kan styrkas av landskapsregeringen,

• har åsidosatt sin skyldighet att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter i Finland eller i etableringslandet, eller

• har lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller försummat att lämna de uppgifter som krävs.

Anbudsgivaren ska intyga att anbudsgivaren inklusive eventuella underleverantörer inte är föremål för någon omständighet enligt ovan.

3.4 Ekonomisk och finansiell situation

Anbudsgivaren ska ha en sådan ekonomisk och finansiell situation att denne klarar av att fullgöra uppdraget och etablera ett långvarigt leverantörsförhållande med landskapsregeringen.

Anbudsgivaren ska antingen uppnå minst riskklass 3 (på en 5-gradig skala) alt. A (där AAA är det bästa) eller motsvarande omdöme hos kreditinstitut.

1. Bifoga ett intyg, uppgjort av kreditmarknadsinstitut, över klassificering. Intyget får vara högst tre (3) månader gammalt, räknat från sista dagen att lämna anbud,

eller, om en anbudsgivare saknar klassificering eller har lägre kreditklass än ovan, görs en individuell bedömning för eventuellt godkännande. För att möjliggöra en sådan bedömning, ska till anbudet bifogas en sådan utredning att det kan anses klarlagt att anbudsgivare har motsvarande ekonomisk stabilitet, samt någon av nedanstående handlingar:

a) garanti från moderbolag eller annan där det klart och tydligt framgår att garanten eller moderbolaget träder i anbudsgivarens ställe i händelse av att denne inte längre kan fullfölja sina förpliktelser mot den upphandlande enheten. Med förpliktelser avses både finansiellt ansvar och förpliktelse att fullfölja det egentliga åtagandet i avtalet. Sådant intyg ska bifogas anbudet och vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande sätt redovisas och uppfyllas av

garanten.

b) företag, även nystartade företag, ska redovisa sin ekonomiska och finansiella situation för att visa att de har tillräcklig ekonomisk och finansiell styrka att fullgöra uppdraget under avtalstiden. Bevis utgörs av senaste bokslut eller revisorsintyg i det fall inget bokslut ännu har upprättats.

Anbudsgivare ska vara registrerade i tillämpliga företagsregister.

2. Bifoga till anbudet en utredning som visar huruvida anbudsgivaren är införd i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga eller motsvarande från annat land, samt

3. Ett handelsregisterutdrag eller motsvarande från annat land.

Anbudsgivare ska ha betalt sina skatter och socialförsäkringsavgifter, eller en uppgjord betalningsplan angående obetalda sådan.

4. Bifoga till anbudet ett intyg över betalda skatter från skattemyndigheten i leverantörens registrerade hemort eller ett intyg över skatteskuld eller en utredning om att en betalningsplan angående skatteskulden har gjorts upp samt

5. Ett intyg över tecknande av pensionsförsäkringar samt över betalning av pensionsförsäkringsavgifter eller en utredning om att betalningsplan har gjorts upp.

För utländska företag ska motsvarande ovanstående (2-5) uppgifter bevisas.

Uppgifterna på intygen/utredningarna i 2-5 ovan ska inte vara äldre än sex månader räknat från sista dag att lämna anbud.

Om någon av uppgifterna uppräknade ovan (2-5) är onödig eller omöjlig att få ska detta kunna motiveras i anbudet.

3.5 Prestationsförmåga

Anbudsgivaren ska redovisa en väl utvecklad projektplan kring föremålet för denna upphandling d.v.s. genomförandet av utvärderingsuppdraget och fördelningen av utvärderingsarbetet (svar på kravspecifikationen, tidsschema, och rapporteringsplan)

Anbudsgivaren ska ha yrkesmässiga kvalifikationer för att fullfölja uppdraget. Anbudsgivare med underleverantörer får redogöra för sina sammanlagda tillbudsstående resurser avseende yrkesmässiga kvalifikationer.

Anbudsgivaren ska bifoga en kortfattad beskrivning av företaget/organisationen (företags-

/organisationsform, branscherfarenhet, verksamhet, erfarenhet av liknande uppdrag, förtrogenhet med beslutsfattande- och administrationsprocesserna inom offentlig förvaltning, omsättning, bemanning, kompetensutveckling etc.), de personer som ansvarar för att uppdraget utförs och de som utför den egentliga utvärderingen (inklusive eventuellt anlitande av underentreprenörer). Vars och ens bidrag till den sammanlagda arbetsinsatsen anges i månadsverken.

Projektorganisationen ska omfatta anbudsgivarens ansvarige projektledare samt övriga centrala personer som är involverade i projektets skeden. I projektplanen ska projektets delaktiviteter inom respektive område definieras och beskrivas, samt vem som är ansvarig för respektive delaktivitet.

Samtliga personer som kommer att ha direktkontakt med den upphandlande enheten ska behärska svenska språket i tal och skrift. CV med redogörelse över utbildning, erfarenhet och språkkunskaper för samtliga centrala personer ska bifogas anbudet.

Både huvudansvarig projektledare samt dennes ersättare ska ha minst 5 års erfarenhet av arbete inom kompetensområdet.

Anbudsgivaren bör lämna minst 2 referenser. Referenserna ska avse liknande uppdrag som denna upphandling avser och som är utförda under de senaste 7 åren räknat från sista anbudsdag eller pågående. För nystartade företag som saknar referenser, bör referenser istället lämnas för den person som kommer att ansvara för uppdragets genomförande.

Anbudsgivaren bör lämna redogörelse om referensens namn, uppdragets tidsperiod, omfattning och innehåll, kontaktperson och kontaktuppgifter.

Referenterna kontaktas efter sista anbudsdag för att bekräfta uppdragen.

Anbudet ska innehålla det totala priset i euro och de detaljerade grunderna för fastställandet av det; inkluderar bl.a. lönekostnader, resekostnader, köpta tjänster, allmänna omkostnader och övriga kostnader, mervärdesskatt och en uppskattning av den arbetstid som kommer att åtgå (uppges i bilaga 2 kostnadsspecifikation) samt en betalningsplan.

Eventuella kopplingar och kontakter till den verksamhet som ska utvärderas (oberoende utvärdering) ska framgå. Utvärderarna skall vara funktionellt oberoende och fristående från programmets genomförandeorganisation1. De slutliga utvärderingsresultaten kommer från externa experter.

4 Kravspecifikation

Programmet grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser2 och fondspecifika bestämmelser3.

I Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser identifieras elva tematiska mål som utgångspunkt för utarbetande av operativa program med målsättningen att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (EU2020) 4.

1Utvärderingarna ska utföras av interna eller externa experter som fungerar fristående från de myndigheter som har ansvar för genomförandet av programmet, EU nr 1303/2013 artikel 54.3.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska

regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och

om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006

Delfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) i programmet kommer att bidra till det första och tredje tematiska målet, att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

Delfinansiering från Europeiska socialfonden (ESF) i programmet kommer att bidra till fyra tematiska mål 8-10: sysselsättning och arbetskraftens rörlighet; utbildning, färdigheter och livslångt lärande; främjande av social inkludering och fattigdomsbekämpning; uppbyggnad av administrativ kapacitet. Åtgärder som stöds av ESF kommer dock även att bidra till övriga tematiska mål.

Programmet är uppbyggt kring tre insatsområden Entreprenörskap och innovation (Eruf) och Delaktighet och kompetens (ESF) samt Tekniskt stöd (ESF). Därefter följer ytterligare en uppdelning kring sex investeringsprioriteringar och särskilda mål 5. Programfinansieringen utgör direkta projektstöd (ej återbetalningspliktigt stöd) och ett för Åland nytt finansieringsinstrument; offentligt riskkapital (Eruf).

Förverkligandet av programmet inom ramen för Xxxx förväntas bidra till uppfyllelsen av EU:s sysselsättnings- och innovationsmål och inom ramen för ESF till sysselsättning, social delaktighet och till att minska risken för utanförskap. De valda programinsatserna stöder även Östersjöstrategin mot målet att uppnå ett ökat välstånd och bidrar till en hållbar tillväxt och utveckling av Östersjöregionen.

Alla programåtgärder presenteras i programdokumentet, som är publicerade på lanskaps- regeringens hemsida under adressen

41. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik.

3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF).

4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.

5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar.

6. Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.

7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur.

8. Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom och diskriminering.

10. Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande.

11. Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning.

Eruf: Investeringsprioritering enligt EU 1301/2013 artikel 5.1b och Xxxxxxxx mål; Att främja affärsutveckling, tillväxt och innovationer Investeringsprioritering enligt EU 1301/2013 artikel 5.3 d och Särskilt mål; Att främja konkurrenskraft hos små och medelstora företag (SMF)

ESF: Investeringsprioritering enligt EU 1304/2013 artikel 3.1 a i) och Xxxxxxxx mål; Minskad arbetslöshet med fokus på ungdomar och ökad rörlighet på arbetsmarknaden

Investeringsprioritering enligt EU 1304/2013 artikel 3.1 b i) och Xxxxxxxx mål; Minskad risk för marginalisering

Investeringsprioritering enligt EU 1304/2013 artikel 3.1c iii) och Xxxxxxxx mål; Uppgradering av kunskaper, färdigheter och kompetens av arbetskraften Investeringsprioritering enligt EU 1304/2013 artikel 3.1 c iv) och Xxxxxxxx mål; Flexibla och relevanta utbildningssystem

xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxx-xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx- 2014-2020

Jämsides med utarbetandet av det operativa programmet genomförde Ålands statistik och utredningsbyrå (Åsub) och Kontigo Ab en förhandsutvärdering av programmet. I uppdraget ingick en miljökonsekvensbedömning (MKB) av programmet i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

Till hjälp för att mäta programmets måluppfyllelse finns angivet i programmet särskilda utfalls- och resultatindikatorer för de särskilda investeringsprioriteringarna och särskilda målen.

Ålands landskapsregering fungerar som förvaltningsmyndighet med ansvar för genomförandet av programmet i enlighet med de uppgifter som tillkommer densamma enligt EU:s regelverk. För övervakningen av programmet har landskapsregeringen utsett medlemmar respektive ersättare i en gemensam övervakningskommitté med iakttagande av partnerskap och flernivåstyre.

Landskapsregeringen utlyste programmets första ansökningsrunda i maj-juni 2015. De första besluten om projektfinansiering fattades i december 2015. Inom det prioriterade området Entreprenörskap och innovation har 33 % av programmets finansieringsram bundits upp och inom området Delaktighet och kompetens 64 %. Därmed är 47 % eller 4 708 205 € av programmets totala finansieringsram bunden. Utöver projektansökningarna inlämnades även en ansökan gällande förvaltningen av det åländska finansieringsinstrumentet ”Offentligt riskkapital” för perioden 2015-2020. Landskapsregeringen fattade beslut om att utse Ålands Utvecklings Ab till förvaltare för finansieringsinstrumentet den 5 november 2015. Landskapsregeringen beslöt samtidigt att utge ett lån till bolaget om 3 019 300 euro. Programfinansieringen är avsedd att investeras som offentligt ägarkapital eller lån som motsvarar ägarkapital och riktas till små och medelstora tillväxtföretag med hemort på Åland och som är i en sådd, start eller expansionsfas av företagets livscykel samt till mogna små företag med nyutveckling. Åtgärderna ska stöda strategin för smart specialisering, vilken innefattar att kärnkompetensen på Åland, de utvecklingsbara kringeffekterna och spin-off potentialen bearbetas och tillvaratas.

4.1 Målsättning och syfte med upphandlingen

Målsättningen med uppdraget är att förbättra kvaliteten på programmets genomförande samt att bedöma dess effektivitet och verkan. Uppdraget görs i nära samarbete med programmets förvaltningsmyndighet.

Syftet är att analysera hur väl programåtgärderna och genomförandet inklusive utvecklings- och företagsprojekt uppfyller målsättningarna för de specifika investeringsprioriteringarna och särskilda målen.

Syftet med utvärderingen är även att få en analys av programmets mera långsiktiga effekter för att utvärdera programmets bidrag i förhållande till de fondspecifika målen bl.a. genom att främja hög sysselsättning och kvalitet i arbetet, förbättra tillträdet till arbetsmarknaden, stödja arbetsmarknadens rörlighet, främja en hög utbildningsnivå och öka den sociala delaktigheten (ESF) samt förstärka den ekonomiska, sociala och territoriella samanhållningen genom att motverka de viktigaste regionala obalanserna (Eruf). En utvärdering av programmets effekter

bör bedömas i förhållande till de gemensamma mål som är uppsatta i EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi (EU 2020) med mätbara mål för bl.a. andel av EU:s BNP som investeras i forskning och utveckling (FoU), sysselsättnings- och utbildningsmål samt en mindre andel av människor som lever i utanförskap.

Syftet är också att utvärderingsresultaten skall ge värdefull information inför planering och genomförande av nästa programperiod och för den utvärdering i efterhand (ex post) som kommissionen ansvarar för i samarbete med medlemsstaterna.

Denna uppgiftsbeskrivning innehåller riktlinjer för genomförande av en utvärdering. Utvärderingsuppdraget omfattar samtliga insatsområden, investeringsprioriteringar och särskilda mål. En framgångsrik utvärdering förutsätter att utvärderarna har ett brett kompetensområde och förutsätter ett långsiktigt engagemang samt växelverkan med programaktörerna. Utvärderarna införskaffar och använder i arbetet relevant underlag för att göra sina bedömningar.

Utvärderingen ska göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser samt kommissionens riktlinjer om utvärdering och övervakning.

4.2 Kvalitetskrav för utvärderingshelheten - löpande utvärdering

Utvärderingen ska klarlägga och analysera de effekter som uppnåtts genom programåtgärderna i förhållande till de mål som anges i programmet. Utvärderingen omfattar dessutom programövervakningssystemets funktion och ändamålsenlighet samt andra faktorer som anknyter till kvaliteten på programgenomförandet.

Utvärderingsuppdraget består av tre delar (steg) vilka var och en ska utmynna i en rapport som lämnas in till uppdragsgivaren och presenteras för programmets övervakningskommitté.

Steg 1 och 2 omfattar genomförandet av informations- och offentlighetsåtgärder samt programgenomförandet. Utifrån resultaten sammanställs rekommendationer och utvecklingsförslag till kvalitetshöjande åtgärder för det fortsatta programarbetet.

Utvärderingen ska särskilt belysa följande utvärderingsfrågor:

1. Har de mål som angivits i kommunikationsstrategin uppnåtts?

2. Har de kommunikationsåtgärder som vidtagits nått programmets målgrupper effektivt?

3. Har projektstyrningen i projekten varit professionell och effektiv och vilken betydelse har detta haft för projektens framgång?

4. Hur väl har genomförda förenklingar i programgenomförandet fungerat?

Utvärderaren ska även göra en kompletterande analys av programindikatorerna så att bedömningen av validiteten av uppgifterna kan göras.

Utvärderingen ska dessutom belysa hur insatserna hittills förmått bidra till att nå de uppställda kvantitativa och kvalitativa målen samt inkludera en preliminär bedömning av de uppnådda resultatens långsiktighet (Eruf/ESF). De huvudsakliga resultatindikatorerna för programmet är beskrivna i bilaga 1. Fullständig uppsättning av indikatorer finns redovisade i det godkända operativprogrammet.

Utvärderingsfråga 3 och 4 omfattar enbart steg 1.

Utvärderingen av effekterna av programmet utvärderas i förhållande till trender och utvecklingen i regionen och programmets bidrag till desamma.

I steg tre ska följande utvärderingsfrågor besvaras för bedömning av programmets långsiktiga resultat (effekt):

1. Har målen i programmets insatsområden uppnåtts eller är de på god väg att göra så?

2. Vad är effekten av programmet i den uppmätta förändringen?

3. Vilka andra relevanta faktorer har bidragit till den uppmätta förändringen?

4. Uppvisade tidigare uppnådda kortsiktiga resultat en mer bestående verkan/effekt?

5. Xxx har måluppfyllelsen bidragit till bredare politiska mål i uppfyllelsen av Europa 2020 strategin?

Utvärderingens analyser och slutsatser ska utgå från ett lärande perspektiv med syfte att förmedla idéer och erfarenheter som kan användas för eventuella förbättringar av programgenomförandet.

Utvärderingen utgår från förvaltningsmyndighetens årligen löpande uppföljning av programmets genomförande vilket presenteras för övervakningskommittén och dokumenteras i de årliga genomföranderapporterna som skall granskas och godkännas av övervakningskommittén.

Utvärderingen är kopplad till en intern arbetsgrupp hos landskapsregeringen för bedömningar och rapportering av programmet så att båda processerna stödjer varandra.

Utvärderingsuppdragets steg 1 utgår huvudsakligen från den information som finns tillgänglig i förvaltningsmyndighetens uppföljningssystem (landskapsregeringens stödtillämpning för EU-stöd) kompletterat med intervjuer av såväl stödmottagare som programförvaltningen.

I steg 2 kompletteras metodvalet utöver intervjuer och analys av övervakningsindikatorerna i stödtillämpningen med en teoribaserad preliminär utvärdering för att röna de enskilda insatsernas inverkan på de resultatmål för sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde vilka är uppsatta för de särskilda mål som delfinansieras från regionalfonden (Eruf). Källmaterialet för resultatindikatorerna (Eruf) utgörs av offentlig statistik. För socialfondens del bedöms på samma sett preliminärt de gemensamma långsiktiga resultatindikatorerna för deltagare mot tillgängligt statistiskt material för Åland avseende arbetsmarknad, sysselsättning och utbildning.

Utvärderingen av programmets effekter i steg 3 bygger på samma metodval som i steg 1-2 men utökad med en slutlig bedömning och analys av programmets måluppfyllelse och bidrag till målen i Europas gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi.

Vid slutrapporten ska slutsatserna från utvärderingen bedömas av uppdragsgivaren.

Som ett led i utvärderingsuppdraget och den datainsamling som hör ihop med den har förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet, kommissionen, övervakningskommittén och utvärderarna tillgång till den myndighetsinformation som fås ur

myndigheternas administrativa register. I landskapsregeringens ärendehanteringssystem samlas central information om sökandena, dem som genomför åtgärderna och stödvillkoren.

Myndighetsinformation och annan uppföljningsinformation i bl.a. den årliga genomföranderapport som förvaltningsmyndigheten gör upp utnyttjas systematiskt.

Därutöver finns utvärderingar av EU-program på Åland från tidigare programperioder, ex- ante utvärdering inför programperioden 2014-2020 för tre regionala EU-program6, allmän statistik och forskning på Åland och i Finland, ansökningshandlingar, beredningsmaterial och beslut kring ansökningar om stöd från programmet.

4.3 Nyttjande av utvärderingsresultaten

Resultaten av utvärderingsarbetet rapporteras till programmets övervakningskommitté och Ålands landskapsregering i enlighet med en fastställd tidsplan. Informationen som utvärderingarna resulterar i nyttjas i programkommunikationen och rapporteras i de årliga genomföranderapporter som förvaltningsmyndigheten uppgör och sänder till kommissionen.

Uppdraget skall utföras i nära samarbete med programmets förvaltningsmyndighet. Uppdragets rapportering sker stegvis i form av två skriftliga delrapporter och en skriftlig slutrapport samt muntlig input till förvaltningsmyndigheten. Rapporterna skall även tillhandahållas elektroniskt.

Rapporternas disposition bör vara:

1. Sammanfattning av slutsatser

2. Uppdragets sammanhang (interventionslogik), syfte och metodik

3. Kapitel 1-xx

4. Slutsatser

5. Rekommendationer

Utvärderingsrapporten skall vara svenskspråkig. Kapitlet med slutsatser bör anknyta till utvärderingsfrågorna. I rapporterna skall ingå en sammanfattning på svenska och engelska, för delrapporterna högst 3 sidor och för slutrapporten högst 5 sidor.

Vägledande tidsplan för utvärderingen:

2016-2022	Aktivitet
Februari 2017	Ålands landskapsregering får ett utkast till första delrapport per 31.12.2016 (steg 1)
Mars 2017	Ålands landskapsregering får slutlig första delrapport per 31.12.2016 (steg 1)
Februari 2019	Ålands landskapsregering får ett utkast till andra delrapport per

6 Ålands strukturfondsprogram finansierat från regionalfonden (Eruf) och socialfonden (ESF), Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program (EHFF) samt Ålands landsbygdsutvecklingsprogram 2014-2020 finansierat från jordbruksfonden (EJFLU)

	31.12.2018 (steg 2)
Mars 2019	Ålands landskapsregering får slutlig andra delrapport per 31.12.2018 (steg 2)
Februari 2022	Ålands landskapsregering får utkast till slutrapport (steg 3)
Mars 2022	Ålands landskapsregering får en slutrapport (steg 3)

Om tidsplanen och precisering av genomförandet av utvärderingsuppdraget överenskoms närmare då avtal tecknas.

Utvärderingsuppdraget slutar när slutrapporten har lämnats till kommissionen.

4.4 Fakturering och elektroniska fakturor

Fakturering sker enligt uppgjord och överenskommen betalningsplan. Till varje faktura bifogas tidsredovisningsrapport med antal timmar specificerat samt uppgifter om utförd arbetsuppgift. Slutrat betalas efter att övervakningskommittén och landskapsregeringen har godkänt slutrapporten (ex-post).

För att underlätta en snabb och smidig hantering av fakturor rekommenderas leverantörerna att använda e-faktura i affärskontakterna med Ålands landskapsregering.

Landskapsregeringen tar emot e-fakturor i Finvoicestandard.

Landskapsregeringen tar även emot pdf-fakturor (sänds till adressen xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx) samt pappersfakturor.

4.5 Prisuppgifter

Prisuppgifter för efterfrågade tjänster ska anges i den bifogade bilagan, "Kostnadsspecifikation".

Samtliga prisuppgifter ska anges i EUR exklusive mervärdesskatt.

4.6 Accept

Anbudsgivaren ska acceptera avtalsvillkoren enligt bilaga 3.

Bilaga 1

Fond

Särskilt mål

Resultatindikatorer

Mål 2023

Källa

Rapporteri

Eruf

Att främja affärsutveckling, tillväxt och innovationer

Förädlingsvärde (€) per arbetstimme för valda branscher vilka närmare definierats i programmet

54,2

Statistikcentra len, ÅSUB

2017, 2019

och slutrapport

Att främja konkurrenskraft hos små och medelstora företag (SMF)

Förändrad omsättning i SMF

(€) inom alla sektorer, förutom fiske, vattenbruk och primärproduktion

1 405 022

000

2017, 2019

och slutrapport

Förändrad sysselsättning (anställda) i SMF

6 200

2017, 2019

och slutrapport

ESF

Minskad arbetslöshet med fokus på ungdomar och ökad rörlighet på arbetsmarknaden

Icke förvärvsarbetande som söker arbete efter

avslutad åtgärd

(18 män/12 kvinnor)

Landskaps- regeringens stödtillämpnin g för EU-stöd

Årligen

Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd

100

(55 män/45 kvinnor)

Årligen

Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex månader efter avslutad åtgärd

(25 män/20 kvinnor)

2019 och slutrapport

Deltagare i utbildning, som leder till en examen, en lärlingsutbildning eller en praktikplats sex

månader efter att de lämnat projektet

120

(66 män/54 kvinnor)

2019 och slutrapport

Missgynnade deltagare som söker arbete, studerar, får kvalifikation, deltar i sysselsättning, inklusive

egenföretagande, efter

(16 män/29 kvinnor)

Årligen

Minskad risk för marginalisering

avslutad åtgärd

Antal långtidsarbetslösa

Årligen

Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex månader efter avslutad åtgärd

(16 män/29 kvinnor)

2019 och slutrapport

Uppgradering av kunskaper, färdigheter och kompetens av arbetskraften

Deltagare som erhållit en kvalifikation efter avslutad åtgärd

500

(200

män/300 kvinnor)

Årligen

Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex månader efter avslutad åtgärd

100

(40 män/60 kvinnor)

2019 och slutrapport

Flexibla och relevanta utbildnings- system

Antal utbildningsanordnare som tar i bruk en ny metod eller ett nytt system

Årligen

Antal system som används ännu sex månader efter projektavslut

Årligen

Bilaga 2

UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET FÖR ÅLAND 2014-2020, KOSTNADSSPECIFIKATION

Ifyllnadsanvisningar:

- Under punkten ”löner” antecknas lönekostnaderna för alla som deltar i utvärderingen, även underentreprenader exkl. mervärdesskatt. Om utvärderingsarbete som köps i form av underentreprenad inbegriper mervärdesskatt ska denna antecknas under punkten ”mervärdesskatt som ingår i underentreprenader”.

- När priset per arbetsdag jämförs räknas de allmänna omkostnaderna in i lönekostnaderna.

- I punkten ”mervärdeskatt” antecknas mervärdesskattens andel i köpesumman mellan landskapsregeringen och anbudsgivaren.

- Om kostnader anges under punkterna ”arvoden” och ”köpta tjänster” ska det redogöras för vad punkterna innehåller. Punkterna har märkts ut med asterisker (*).

Tabell 1. Kostnader från utvärderingens början t.o.m. 31.12.2022

	Totalt, euro	Antal personer som lönerna grundar sig på	Dimensionering av lönekostnaderna, arbetsdagar	Grund för lönerna, euro/dag
Förberedelser
Genomförande
Behandling och rapportering av resultaten
LÖNER TOTALT
Lönebikostnader
Mervärdesskatt som ingår i underentreprenader
LÖNER TOTALT INKL. SKATT och BIKOSTNADER

Arvoden*
Resekostnader
Xxxxx tjänster*
Kansli-, seminarie- m.fl. kostnader
Övriga kostnader
Mervärdesskatt
TOTALT

Bilaga 3 – Avtal

1 AVTAL

1.1 Omfattning och ekonomiska villkor

1.2 Ombud för avtal

Kontaktpersoner under avtalstiden är:

För den upphandlande enheten
Namn
FO Nummer
Adress
E-post
Telefon

För leverantören
Namn
FO nummer/Org. nummer
Adress
E-post
Telefon

Xxxxxxx part förbinder sig att utan dröjsmål skriftligen meddela om förändrade kontaktuppgifter.

1.3 Omfattning

Leverantören åtar sig att tillhandahålla xxx (fyll i beskrivning) under avtalsperioden.

Leverantören skall följa de krav som ställs i lagstiftningen, samt de uppställda kraven i förfrågningsunderlaget.

1.3.1 Avtalsperiod, uppsägning och förlängning

Avtalet skall gälla i X år från och med 201X-XX-XX till och med 201X-XX-XX. Exakta datum regleras vid avtalstecknandet.

Den upphandlande enheten har rätt att säga upp avtalet med 6 månaders uppsägningstid under avtalsperioden. Leverantören har rätt att säga upp avtalet med 12 månaders uppsägningstid under avtalsperioden. Uppsägningen ska vara skriftlig.

Den upphandlande enheten har rätt att säga upp detta avtal med omedelbar verkan, om upphandlingsbeslutet upphävs av domstol. Leverantören har i så fall ingen rätt att erhålla någon ersättning med anledning av att avtalet upphör att gälla.

1.3.2 Allmänt om priser och moms

Priset inkluderar den kontraktsenliga produkten/tjänsten samt dokumentation av densamma. I priset ingår inte mervärdesskatt. Leverantören debiterar mervärdesskatt enligt gällande lag.

Leverantören har inte rätt att ta ut någon faktureringsavgift.

1.3.3 Priser, ersättningar och avgifter

Enligt anbud, angivna i förfrågningsunderlaget.

1.3.4 Fakturerings- och betalningsvillkor

1.3.4.1 Betalningsvillkor

Betalning erläggs inom 30 dagar räknat från fakturans ankomstdag. En förutsättning för att fakturan ska kunna betalas är att fakturan är korrekt.

Varken fakturerings- eller expeditionskostnader får förekomma. Dröjsmålsränta erläggs enligt vad som stadgas i räntelagen (FFS 340/2002).

1.3.4.2 Faktureringsvillkor

[Fakturering sker månadsvis efter att leverans skett eller uppdrag eller tjänst utförts. ] (fyll i)

Fakturan bör uppfylla de krav på fakturainnehåll som ställs i mervärdesskattelagen (FFS 1501/1993), 209e§.

Uppgifter för fakturering:

Alla fakturor, oberoende om de sänds som e-faktura, pdf-faktura eller pappersfaktura, ska vara försedda med adressen: [Ålands landskapsregering, avdelning, PB 2050, AX-22111 MARIEHAMN, FINLAND] (fyll i). Dessutom ska fakturan märkas med referensen ”” [fyll i]

I första hand ska e-faktura användas.

E-faktura (enbart i Finvoice-standard):

E-faktura adress: XX0000000000000000 Operatör: Nordea

Förmedlarens kod: XXXXXXXX

PDF-fakturor:

adress: xxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx

Pappersfakturor:

Ålands landskapsregering Finansavdelningen

PB 2050

AX-22111 MARIEHAMN FINLAND

1.3.5 Dröjsmålskostnader

Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (FFS 340/2002). Eventuell räntefaktura ska innehålla uppgifter om räntesats, kapitalbelopp samt datum (fr.o.m./t.o.m.), för vilken periodräntan beräknas. Om fakturan är ofullständig eller felaktig så får dröjsmålsränta inte debiteras.

1.3.6 Ålands särställning avseende hantering av mervärdesskatt

Utländska leverantörer som inte är registrerade i det finländska FO-registret bör bifoga ett källskattekort som erhålls från Ålands skattebyrå.

Åland har en särställning inom EU och betraktas som tredje land i skattehänseende. Åland hör inte till EU:s mervärdesskatte- eller punktskatteområde. Däremot hör Åland tillsammans med Finland till EU:s tullunion. Ålands särställning utanför EU:s skatteområde innebär att en

skattegräns uppstår mellan Åland och EU. Detta innebär i praktiken att varutrafiken befrias från avsändarområdets skatter och därefter uppbärs destinationsområdets skatter och avgifter.

1.3.7 Reklamationsrätt

Betalning av faktura innebär inte att köparen avstått från rätten att påtala fel eller brister i produktens/tjänstens utförande.

1.4 Krav på varan/utförandet

1.4.1 Språk

Produkter, tjänster, fakturor, ev. utbildning och dokumentation som omfattas av detta avtal ska vara på svenska. Muntlig och skriftlig beställning och frågor ska tillhandahållas på svenska. Samtliga avtal och bilagor ska upprättas på svenska.

1.4.2 Krav på utförandet

Se uppdragsbeskrivningen i förfrågningsunderlaget.

1.4.3 Uppgiftslämnande vid avtalets upphörande

Leverantören förbinder sig att vid avtalets upphörande lämna samtliga uppgifter som har betydelse för den upphandlande enheten, så att denne vid kommande upphandlingstillfälle kan ge anbudsgivare likvärdiga förutsättningar att beräkna sina anbud eller för att ta över uppdraget.

1.5 Avtalshandlingar, överlåtelse och underleverantörer

1.5.1 Avtalshandlingar, tillägg och ändringar

Förekommer i handlingarna mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter, gäller de inbördes i nedan angiven ordning, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat:

1. Ändringar i eller tillägg till detta avtal som skriftligen godkänts av avtalets parter

2. Detta avtal

3. Förfrågningsunderlaget

4. Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling av tjänster: JYSE 2009 Tjänster7,

5. Anbudet

1.5.1.1 Tillägg och ändringar

Alla tillägg och/eller ändringar till avtalet, kräver parternas samtycke och ska ske skriftligen.

1.5.2 Överlåtelse av avtal och ägarskifte

Leverantören får inte utan den upphandlande enhetens skriftliga godkännande överlåta, upplåta eller pantsätta rättigheter enligt detta avtal, varken helt eller delvis till tredje part. Likaså ska skriftligt godkännande från den upphandlande enheten inhämtas i förväg vid

xxxx://xxx.xx.xx/xx/xx/00_xxxxxxxxxxxxx_xxx_xxxxxxxx/00_xxxxxxxxxxxxx/00_xxxxxx_xxxxxxxxxxxxx/00000000 Allmaen/JYSE_2009_tjaenster.pdf

väsentliga förändringar av ägarförhållanden hos leverantören. Vid underlåtenhet att inhämta upphandlande enhetens godkännande föreligger grund för hävning.

Den upphandlande enheten har rätt att föra över kontraktet till en sådan tredje part som helt eller delvis tar över den upphandlande enhetens uppgifter.

1.5.3 Leverantörens avtal med underleverantörer

Leverantören svarar för underleverantörers arbete i alla led som för sitt eget. Leverantören har rätt att byta ut eller lägga till underleverantörer under avtalsperioden för utförande av sitt uppdrag. Underleverantörer som leverantören behöver anlita för utförande av sitt uppdrag ska skriftligen godkännas av den upphandlande enheten. Vid underlåtenhet att inhämta sådant medgivande föreligger rätt till vite samt hävning.

Leverantören ska kontrollera att underleverantörer fullgör sina skyldigheter enligt lag och avtal, till exempel avseende momsregistrering, inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen ska utföras årligen. Den upphandlande enheten förbehåller sig rätten att ta del av leverantörens avtal med eventuella underleverantörer.

1.6 Försäkring, sekretess och vite

1.6.1 Säkerhet och sekretess

Leverantören förbinder sig att inte till någon enskild eller juridisk person röja uppgifter som leverantören tar del av i samband med uppdraget, vare sig det sker muntligen, genom att en handling lämnas ut eller på annat sätt. Leverantören förbinder sig även att inte nyttja sådan uppgift utan särskilt, skriftligt, tillstånd från den upphandlande enheten. Leverantören ansvarar för att dess personal har erforderlig information gällande sekretessregler. Vidare förbinder sig leverantören att informera eventuella underleverantörer om tystnadsplikten. Sekretessen gäller även efter det att uppdraget har upphört. Leverantören svarar för att underleverantörerna följer dessa sekretessbestämmelser

1.6.2 Vite och skadeståndsanspråk

Krav på vite eller skadestånd ska skriftligen framställas senast tre månader efter det att felet, förseningen eller skadan upptäckts. Xxxxxx part äger inte rätt att begära skadestånd vid eventuell ogiltigförklaring av avtalet i det fall parten kände till ogiltighetsgrunden vid avtalets tecknande.

Vite kan utkrävas om leverantören:

● inte utan dröjsmål eller inom tidsfrist som angivits i varning hörsammar en begäran från LR om rättelse av fel eller brist. Den upphandlande enheten har i sådant fall rätt att, istället för att häva avtalet, utkräva avtalsvite enligt avtalsvillkor för Allmänna avtalsvillkor för offentlig upphandling av tjänster: JYSE 2009 Tjänster.

● brister i sina skyldigheter att inhämta skriftligt godkännande från den upphandlande enheten före anlitande av underleverantör. Den upphandlande enheten har i sådant fall rätt att begära vite med 1 000 € för varje företag som anlitats utan den upphandlande enheten godkännande. Den upphandlande enheten är därutöver berättigad att häva avtalet.

1.7 Befrielsegrunder

1.7.1 Befrielsegrunder (force majeure)

Part är befriad från sina åtaganden om denne visar att det inträffat ett hinder utanför dennes kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med före avtalsdagen och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit, till exempel krigshändelse, strejk, bojkott eller blockad.

Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal, eller av att leverantören inte följer på marknaden gängse tillämpade regler och principer, får inte åberopas som befrielsegrund. Det åligger leverantören att visa att arbetskonflikt inte beror på honom.

Beror dröjsmålet på någon som part anlitat för att helt eller delvis fullgöra avtalet, är parten fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket.

För att part ska ha rätt att göra gällande befrielsegrund enligt ovan ska denne utan dröjsmål underrätta motparten om uppkomsten därav, liksom om dess upphörande. Part ska informera motparten om när fullgörelse beräknas kunna ske. Parten är skyldig att genast utföra åligganden enligt avtal när händelsen av här angivet slag upphör.

Föreligger ovan nämnda omständigheter har beställaren rätt att så länge de består, själva utföra leverantörens åtaganden. Ersättning till leverantören reduceras i förhållande till i vilken grad han inte kan fullgöra sina åtaganden.

Om part häver avtalet enligt denna punkt, har andra parten rätt till ersättning för de kostnader som han intill tidpunkten för avtalets hävande haft för att fullgöra avtalet, dock inte för det som kan komma till nytta i hans verksamhet eller för vilket han i annan ordning erhåller ersättning.

1.8 Hävning och tvistelösning

1.8.1 Hävning

Den upphandlande enheten har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om leverantören:

● väsentligt misskött uppdraget

● misskött uppdraget och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan (varning) vidtagit rättelse

● i väsentligt hänseende brutit mot avtalet och inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse

● kommer på obestånd och inte ofördröjligen efter begäran ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande

● inte fullgör eller på annat sätt missköter redovisning och betalning av skatter och avgifter

● utan medgivande från den upphandlande enheten överlåter avtalet på annan

● utan medgivande från den upphandlande enheten genomför ägarskifte av väsentlig betydelse för den upphandlande enheten

● utan medgivande från den upphandlande enheten anlitar underleverantör

● lämnat oriktiga uppgifter i anbudet och dessa uppgifter har varit av väsentlig betydelse vid bedömningen av tilldelning av avtal

Om påtagliga brister förekommer med regelbundenhet oavsett om de var för sig åtgärdas inom rimlig tid kan en sådan regelbundenhet utgöra grund för såväl skadestånd som hävning av avtal. Om leverantören missköter uppdraget har den upphandlande enheten rätt att låta avhjälpa felet eller bristen på leverantörens risk och bekostnad eller begära sådant prisavdrag som motsvarar felet eller bristen.

Hävning ska ske skriftligen. Den upphandlande enheten äger rätt att erhålla ersättning för uppkomna kostnader i samband med hävning.

Leverantören har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada om den upphandlande enheten väsentligt misskött uppdraget.

Leverantören är i dessa fall berättigad till ersättning för utförd del av uppdraget, skälig kostnad för avveckling samt utebliven skälig vinst på den del av uppdraget som inte blivit utförd. Hävning ska ske skriftligen.

1.8.2 Tvistelösning

Tvist med anledning av ingånget avtal ska i första hand lösas av parterna gemensamt. Kan inte parterna enas ska tvist istället avgöras i allmän domstol, enligt på Åland tillämpad lagstiftning och med den tingsrätt som första instans i vars domkrets den upphandlande enheten har sin hemvist.

Leverantören får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de prestationer som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår.

1.9 Underskrift

Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten.

Datum:

Den upphandlande enheten Leverantören

Document Metadata

Table of Contents

Anbudsunderlag Utvärdering av strukturfondsprogram ”Entreprenörskap och kompetens” för landskapet Åland för perioden 2014-2020

Document Metadata