Överenskommelse om krislägesavtal för kommunala bolag
Överenskommelse om krislägesavtal för kommunala bolag
Fastigo och Vision, Ledarna och AiF träffar härmed överenskommelse om krislä- gesavtal, Krislägesavtal, för tillämpning vid Fastigos kommunala medlemsföretag i händelse av utlyst krisläge enligt reglerna i Xxxxxxxxxxxxxx SKR/Sobona.
Den 28 juni 2019 träffade Sveriges Kommuner och Landsting och Sobona en över- enskommelse om Krislägesavtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer samt med Brandmännens Riks- förbund. Avtalet trädde i kraft den 1 juli 2019 och gäller tillsvidare. I denna över- enskommelse benämns detta avtal Xxxxxxxxxxxxxx SKR/Sobona.
I Krislägesavtal SKR/Sobona finns följande definition av begreppet krisläge:
Med krisläge avses i detta avtal en sådan händelse eller händelseförlopp
"som avviker från det normala, som innebär allvarliga samhällsstörningar, kräver omedelbara insatser av en kommun, ett landsting/region, kommunalförbund eller kommunalt företag eller flera i samverkan, och som medför omfattande eller av- görande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten." Samtliga fyra kriterier ska vara uppfyllda.
Enligt Xxxxxxxxxxxxxx SKR/Sobona krävs följande för att krisläge ska aktiveras:
a) att krisläge i en kommun eller region konstateras av kommunen eller regionen genom beslut i behörig ordning, samt
b) att ett särskilt och likalydande beslut om aktivering av Xxxxxxxxxxxxxx SKR/So- bona har fattats av SKL:s och Sobonas styrelser,
Krislägesavtal Fastigo aktiveras
a) när krisläge enligt Xxxxxxxxxxxxxx SKR/Sobona har utlysts i en kommun och
b) en begäran om aktivering av krisläge har inkommit till Fastigo från kommunalt medlemsföretag i ovanstående kommun samt
c) att berörd central kollektivavtalspart har godkänt den inkomna begäran.
När krisläge är aktiverat kan företagets resurser omfördelas inom den kommunala verksamheten enligt reglerna i bilaga 1. Arbetsgivaren är skyldig att informera de
lokala fackliga organisationerna om vilka arbetstagare som ska omfattas av krislä- gesreglerna. Arbetstagarna ska upptas i en särskild förteckning.
Om dygnsvilan och veckovilan enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, art. 18, utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås bedömer parterna att objektiva skäl finns att tillämpa de bestämmelser om arbetstid som återfinns i bilaga 1.
Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s ar- betstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering.
Utvärdering
Parterna är överens om att utvärdera tillämpningen av överenskommelsen efter att den har tillämpats första gången. Utvärderingen ska påbörjas senast 3 månader ef- ter beslut om avtalets inaktivering.
Denna överenskommelse gäller från och med den 4 maj 2020 Stockholm den xx maj 2020
Vid protokollet För Fastigo
Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
För Vision | För Ledarna | För AiF |
Xxx-Xxxx Xxxxxx | Xxxxx Xxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxxxx |
Bilaga 1 till överenskommelse den xx maj 2020
Överenskommelse om ändringar i K-avtalet vid utlyst kris- läge
Parterna träffar överenskommelse om följande ändringar och tillägg i K-avtalet att gälla när krisläge är aktiverat på ett kommunalt medlemsföretag inom Fastigo. Be- stämmelserna i detta avtal ersätter inom sitt tillämpningsområde även alla eventu- ella lokala kollektivavtal och enskilda överenskommelser avseende arbetstid och ersättningar.
§ 2 Villkor och arbetsskyldighet
För den arbetstagare som vid utlyst krisläge upptagits i särskild förteckning gäller Krislägesavtalets villkor under den tid arbetstagaren utför arbete enligt avtalet. Ar- betstagare är skyldig att utföra de arbetsuppgifter som anvisas i den omfattning som händelsen kräver.
1. Arbetsgivaren kan beordra arbete utanför arbetstagarens normala arbetsskyl- dighet och kollektivavtalsområde. Skyldigheten kan även gälla arbete hos annan arbetsgivare.
2. Arbetstagare med särskilda skäl kan undantas från skyldigheten att arbeta en- ligt Krislägesavtalet.
a) Arbetstidslagen (ATL) gäller inte.
b) Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 48 timmar per vecka.
c) En beräkningsperiod kan omfatta högst fyra veckor.
d) Rast kan bytas mot måltidsuppehåll.
Anmärkning: Med måltidsuppehåll menas paus som räknas in i arbetstiden.
e) Arbetsgivaren bör eftersträva att den sammanhängande dygnsvilan inte under- stiger ett genomsnitt av nio timmar under varje period av 24 timmar under be- räkningsperioden.
f) Arbetsgivaren bör eftersträva att den sammanhängande veckovilan inte under- stiger 24 timmar under varje period om sju dagar.
g) I omedelbar anslutning till det sista arbetspasset som utförs på detta avtal ska arbetstagare tillförsäkras 24 timmars vila.
Arbetsgivaren anvisar/meddelar när arbete ska utföras. Arbete kan utföras såväl vardag som söndag och/eller helgdag samt dag och natt. Ändringar kan före- komma med kort varsel.
Anmärkning: Förhandlingsskyldighet enligt 11, 12 och 14 § MBL föreligger inte.
Särskild nödfallsövertid kan tas ut när Krislägesavtalet är aktiverat.
Med särskild nödfallsövertid menas sådan tid som överstiger den sammanlagda or- dinarie arbetstiden under beräkningsperioden.
Anmärkning: Innan särskild nödfallsövertid beordras bör arbetsgivaren undersöka om andra åtgärder kan vidtas. Det kan exempelvis handla om att ta in en annan ar- betstagare som har arbetat färre timmar.
a) Arbetstagaren behåller sin månadslön.
b) För arbetad tid utöver arbetstidsmått utgår timlön beräknad till 1/167 av ar- betstagarens månadslön
Anmärkning 1: Vid deltidsanställning ska månadslönen räknas upp till motsva- rande heltidslön.
Anmärkning 2: För arbetstagare med timlön gäller överenskommen timlön.
c) Utöver lön utges krisersättning med 120 % av arbetstagarens lön per timme för arbetad tid. För månadsavlönad arbetstagare beräknas timlönen till 1/167 av månadslönen.
d) Vid uttag av särskild nödfallsövertid höjs krisersättningen enligt c) från 120 % till 150 % av arbetstagarens timlön för arbetad tid.
Krisersättningen inkluderar semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).
Arbetstagare som för arbetsgivarens räkning reser utanför den ordinarie verksam- hetsorten på tid som inte är ordinarie arbetstid får restidsersättning. Väntetid som beror på ett tillfälligt uppehåll eller avbrott i resan likställs med restid.
Restidsersättning utges endast för restid och väntetid som sammanlagt uppgår till minst 30 minuter per resa.
Restidsersättning utges per timme med:
Restidens förläggning | Ersättning/timme |
Kl. 18.00 dag före arbetsfri dag – kl. 06.00 dag efter arbetsfri dag | månadslönen* / 190 |
Övrig tid | månadslönen* / 240 |
* För deltidsarbetande uppräknas månadslönen till lön motsvarande full ordinarie arbetstid för heltidsanställd. | |
Månadslön = fast kontant lön inklusive fasta lönetillägg per månad. | |
Restidsersättningen inkluderar semesterlön. | |