S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
Salar Valinia Tel: 000-000 00 00 | PM | |
2021-04-22 | Ärendenr: NV-00763-18 | |
Xxxxxx Xxxxxxxxxx Tel: 000-000 00 00 | ||
Remitterat förslag till nytt program (avsnitt 1– 8) samt fastställt program (Bilaga 1) |
Revision av övervakningen av försurande/övergödande ämnen inom Naturvårdsverkets Programområde Luft
Naturvårdsverkets Programområde Luft reviderades i sin helhet under 2015– 2016. Under perioden 2018–2020 har de delprogram som omfattar övervakning av försurande och övergödande ämnen genomgått en mer fördjupad revision.
Förslaget till nytt program, avsnitt 1–8 i detta PM, remitterades våren 2020. PM:et har nu kompletterats med Bilaga 1, som redovisar de huvudsakliga förändringar som skett i och med remissen.
Innehållsförteckning
3. Tidigare revision av hela Programområde Luft 6
4. Extern utvärdering av de tre delprogrammen 7
5. Naturvårdsverkets förarbete 12
6. Naturvårdsverkets förslag till reviderade delprogram 15
8. Sammanfattning av förslaget 25
Bilaga 1 – Fastställt program för övervakning av försurande och övergödande ämnen 2021-2022 27
Avsnitt 1–8
Remitterat förslag till nytt program
1. Introduktion
Övervakningen av försurande och övergödande ämnen inom Programområde Luft har pågått under många år med syfte att ge underlag till bedömningar om huruvida miljökvalitetsnormer för svaveldioxid (SO₂) och kväveoxider (NOx) samt nationella och regionala miljömål, speciellt ”Bara naturlig försurning” och ”Ingen övergödning” uppnås. De olika delprogrammen har utvecklats vart och ett för sig under denna tid, trots att de i flera avseenden omfattar samma ämnen. Detta har medfört att stationsnäten i vissa fall är överlappande. Särskilt tydligt är detta för Luft- och nederbördskemiska nätet (LNKN) och Krondroppsnätet-NV.
Försurningssituationen i Sverige har förändrats sedan övervakningsprogrammen startade och utsläppen av framförallt svavel har minskat kraftigt sedan toppnivåerna på 1980-talet medan kväveminskningen har varit mindre. Detta betyder dock inte att försurningsproblematiken är löst. Återhämtning av mark, sjöar och vattendrag kommer att pågå under lång tid framöver. Övergödning är fortfarande ett stort problem i landet, framförallt i kust och hav. Sett över en längre tid har det skett en generell minskning av både utsläpp och tillförsel av övergödande ämnen, men återhämtningstiden i miljön är lång och de insatser som behövs kommer att ta lång tid att genomföra. Sverige har unika dataset av långa tidserier av luftrelaterad miljöövervakning med relevant temporal och spatial upplösning, dessa stationer är värdefulla vid uppföljning av miljömålen, Sveriges internationella luft- och miljöarbete samt för forskning och utveckling.
År 2015 lades ett uppdrag på Norsk Institutt for luftforskning (NILU) om att utreda verksamheten i Programområde Luft. En av rekommendationerna i denna rapport var behovet av en fördjupad revision av den övervakning som omfattar försurande och övergödande ämnen. Under 2018 påbörjades därför den fördjupade revision inom Programområde Luft som omfattar delprogrammen Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd, Krondroppsnätet-NV och MATCH-Sverigesystemet. Naturvårdsverket gav uppdraget till Center for Ecology and Hydrology i Storbritannien för att ha en extern oberoende part till att utvärdera programmen.
2. Nuvarande delprogram
2.1. Delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd
2.1.1. Co-operative programme for monitoring and evaluation of the long- range transmission of air pollutants in Europe (EMEP)
Delprogrammet omfattar dygnsvis provtagning och analys av olika komponenter i luft samt dygnsvis eller månadsvis provtagning och analys av nederbörd. Fyra stationer ingår i EMEP (tabell 2.1). Provtagning av SO2, SO4, NO2, total-NO3, total-NH4-N samt partikelbundna baskatjoner (Ca, Mg, Na och K) och Cl i luft på dygnsbas sker vid fyra stationer och av pH, NO3, SO4-S, NH4, Ca, Mg, Cl, Na, K och konduktivitet i nederbörd dygnsvis vid två och månadsvis vid två stationer i regional bakgrundsmiljö i landet. Därutöver sker, vid en av stationerna, månadsvis provtagning av partikulära och gasformiga kväveföreningar i luft. EMEP regleras i ett protokoll från luftvårdskonventionen (CLRTAP).
Tabell 2.1 Stationsnätverk för EMEP
Station | Län | Provtagning | |
Hallahus1)/Vavihill | M/M | Luft, nederbörd | 1984 – |
Rörvik/Råö | N | Luft, nederbörd | 1978 – |
Bredkälen | Z | Luft, nederbörd | 1979 – |
Aspvreten2)/Norunda | D/C | Luft, nederbörd | 1985 – 2000; 2009 – |
1) Flytt från Vavihill till Hallahus genomförd per den 1 januari 2016
2) Flytt från Aspvreten till Norunda genomförd per den 1 januari 2018
2.1.2. Luft- och nederbördskemiska nätet (LNKN)
De uppmätta variablerna i luft och nederbörd ska via ett lämpligt utformat stationsnät ge en representativ bild av hur lufthalter och deposition varierar i bakgrundsområden över landet och över tiden. Luft- och nederbördskemiska nätet omfattar månadsvis provtagning och analys av nederbördskemi på öppet fält vid för närvarande 16 stationer samt månadsvis provtagning och analys av föroreningar i luft vid 9 stationer i bakgrundsmiljöer i Sverige (tabell 2.2).
De parametrar som mäts är i nederbörd pH, NO3-N, SO4-S, NH4-N, Ca, Cl, Mg, Na, K och konduktivitet och i luft SO2, NO2 och O3.
1 Mer information om programområden finns här: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxxxxxxxxx- i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Miljoovervakning/Miljoovervakning/Programomrade-Luft/
2 xxxx://xxx.xxxx.xx/xxxx/xxxxx/xxxxxxxxxxxxx
Tabell 2.2 Samtliga ytor som ingick i LNKN under 2019
Station | Län | Tidsperiod |
Aktuella mätningar i luft (2019) | ||
Djursvallen, Nedre | Z | 1996 - |
Docksta | Y | 1996 - |
Granan | O | 1994 - |
Jädraås | X | 2001 - |
Grankölen | BD | 2016 - |
Rickleå | AC | 1994 - |
Sännen | K | 2001 - |
Hoburgen | I | 2009- |
Aktuella mätningar i nederbörd (2019) | ||
Ammarnäs | AC | 1983 - |
Djursvallen, Nedre | Z | 1988 - |
Docksta | Y | 1983 - |
Esrange | BD | 1991 - |
Granan | O | 1993 - |
Jädraås | X | 1994 - |
Majstre | I | 1997 - |
Norra Kvill | H | 1983 - |
Grankölen | BD | 2016 - |
Rickleå | AC | 1983 - |
Ryda Kungsgård | C | 1992 - |
Sandnäset | Z | 1983 - |
Pjungserud | O | 2012 - |
Sännen | K | 1983 - |
Transtrandsberget | S | 2016 - |
Tyresta | AB | 1988 - |
2.2. Delprogrammet Krondroppsnätet-NV
Delprogrammet Krondroppsnätet-NV inom den nationella luftövervakningen startades under hösten 2000, flera av de ingående stationerna hade då redan drivits i regional regi i det allmänna Krondroppsnätet3 under ett flertal år. Inom det nationella delprogrammet bedrevs under 2019 (tabell 2.3):
• analys av nederbördsmätningar över öppet fält vid 18 platser (nederbördsmängd, SO4, NO3, NH4, Kj-N, alkalinitet, pH, P-tot, Na, K, Ca, Mg, Mn, Cl och konduktivitet),
• mätningar av torrdepositionen med strängprovtagare vid 10 platser (samma parametrar som för öppet fält förutom Kj-N) där nederbördsmätningar bedrivs (en av dessa platser ingår inte bland de öppet fält-mätningar där analysen finansieras av NV), samt
• mätningar med krondropp (samma parametrar som för öppet fält), lufthalter (NO2, SO2, NH3, O3) och markvatten (samma som för öppet fält, förutom P-tot, och med tillägg av Fe, organiskt kol samt organiskt och oorganiskt Al), vid två av de 18 platser där nederbördsmätningar på öppet fält finansieras av Naturvårdsverket, provtagningskostnad vid en mätplats.
3 xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxx.xxx.xx/
Totalt medverkar Krondroppsnätet-NV till att helt eller delvis finansiera mätningar vid 19 platser. Vid 2 av de 19 ytorna helfinansierar Naturvårdsverket samtliga förekommande mätningar och vid de resterande 17 ytorna sker samtidiga mätningar av krondropp, markvattenkemi och lufthalter med del- eller helfinansiering från luftvårdsförbund och länsstyrelser. Naturvårdsverket finansierar provtagningskostnaden vid en av ytorna.
Tabell 2.3 Samtliga ytor som ingick i delprogrammet Krondroppsnätet-NV under 2019 och som hel- eller delfinansierades av Naturvårdsverket
IVLnr | Namn | X koord | Y koord | Typ av mätning* |
D 11 | Edeby | 6537280 | 1567660 | ÖF + SP |
F 23 | Fagerhult | 6376330 | 1472290 | ÖF + SP |
H 13 | Rockneby | 6303300 | 1531250 | ÖF + SP |
L 18 | Hissmossa | 6230430 | 1357680 | ÖF + SP |
N 13 | Timrilt | 6297600 | 1337250 | ÖF + SP |
O 35 | Hensbacka | 6486550 | 1262400 | ÖF + SP |
S 22 | Blåbärskullen | 6637080 | 1337460 | ÖF + SP |
Y 07 | Storulvsjön | 6907600 | 1527650 | ÖF + SP + LH+ KD+ MV+ P |
BD06 | Grankölen | 7337900 | 1718100 | ÖF + SP |
M 16 | Stenshult | 6159220 | 1359040 | SP |
AC04 | Högbränna | 7257830 | 1606750 | ÖF |
W 90 | Fulufjäll | 6832420 | 1346000 | ÖF |
A 35 | Farstanäs | 6554150 | 1604700 | ÖF |
E 22 | Höka | 6515900 | 1461800 | ÖF |
Z 04 | Sör-Digertjärn | 6877050 | 1427600 | ÖF |
K 11 | Komperskulla | 6241420 | 1428480 | ÖF |
U 04 | Kvisterhult | 6580700 | 1507500 | ÖF |
G 22 | Tagel | 6326950 | 1413300 | ÖF |
H 01 | Ottenby | 6233050 | 1538550 | ÖF + LH+ KD+ MV |
* ÖF=Öppet fält, SP=Strängprov, KD=Krondropp, LH=Lufthalter, MV=Markvatten, P=Provtagning.
2.3. Delprogrammet MATCH-Sverigesystemet
MATCH-Sverigesystemet är ett operativt system som integrerar mätningar (observationer) av atmosfärskemiska data med resultat från den fysikaliska modellen MATCH som hanterar spridning, luftkemi och nedfall (deposition) dels på Europanivå och dels på nationell nivå (tabell 2.4). På nationell nivå används en version speciellt anpassad för beräkningar baserade på bidrag från svenska emissioner. Därutöver utnyttjas mesoskalig, analyserad meteorologi. Data finns att hämta hos Datavärden för atmosfärskemi4. Metodiken finns närmare redovisad i den senaste resultatrapporten5.
4 xxxx://xxx.xxxx.xx/xxxx/xxxxx/xxxxxxxxxxxxx
5 Nationell miljöövervakning med MATCH-Sverigesystemet (SMHI 2019/12) xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxxxx_xx/0.000000!/Xxxxxxxxxxx0000-00_X%X0%00.xxx
Tabell 2.4 Förteckning över parametrar som finns tillgängliga via SMHI:s karttjänst1
MATCH-Sverige Deposition | Svavel inkl. havssalt | Svavel exkl. havssalt | Oxiderat kväve NOy | NO2, SO2, O3 | Reducerat kväve NHx | Baskat- joner (Ca, Mg, K, Na) inkl. havssalt | Baskat- joner (Ca, Mg, K) exkl. havssalt |
Halter i luft (Sveriges bidrag + långväga transport) | X | X | |||||
Total deposition (våt + torr) | X | X | X | X | |||
Sveriges bidrag, total deposition (våt + torr) | X | X | X | ||||
Total våtdeposition | X | X | X | X | X | X | |
Total torrdeposition | X | X | X | ||||
Torrdeposition åkermark | X | X | X | ||||
Torrdeposition lövskog | X | X | X | ||||
Torrdeposition granskog | X | X | X | ||||
Torrdeposition vatten | X | X | X |
1I MATCH-Sverigesystemet ingår även marknära ozon som en parameter, vilket är en av anledningarna till att det mäts vid EMEP- och LNKN-stationerna.
3. Tidigare revision av hela Programområde Luft
I uppdraget gavs högst prioritet i att utreda vilka krav och åtaganden som gäller för Sverige genom direktiv och konventioner samt i vilken utsträckning vi uppfyller dessa. Utredningen skulle även omfatta eventuella tillkommande krav samt brister i genomförandet. Förslag till omorganisation skulle vid behov ges. Det skulle även belysas vilka mätningar som var särskilt viktiga att slå vakt om ur ett användarperspektiv. Hela programområdet skulle utvärderas, men fokus skulle läggas på de delprogram där samordningsvinster fanns att hämta. Två områden skulle specialstuderas, försurande och övergödande ämnen samt modellering. NILU:s övergripande slutsatser var att programområdet var ändamålsenligt organiserat, vilket inte motiverade några omedelbara större förändringar. Större förändringar skulle även få konsekvenser för andra program, inom eller utanför programområdet. Det skulle därför vara viktigt att ha med de olika användarna av data vid eventuella förändringar.
6 Evaluation of the Swedish national air monitoring programme “Programområde Luft”xxxx://xxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx-xxxxxx.xxx/xxxxx/xxx/xxxx0:0000000/XXXXXXXX00.xxx
När det gäller övervakningen av försurande och övergödande ämnen ifrågasattes den höga omfattningen av mätstationer med låg tidsupplösning, något som inte är så vanligt i andra länder, istället förordades en omfördelning av medlen till fler stationer med hög tidsupplösning, t.ex. en högupplöst station i fjällregionen. Beträffande Krondroppsnätet ansågs det inte finnas behov av utökning utan snarare ett närmande till EMEP- och LNKN-stationerna. Modelleringen ansågs vara ett värdefullt komplement till mätningarna, och vikten av bra indata till modellen framhölls. Det lades även fram förslag på att organisera all övervakning av öppet fält i EMEP, LNKN och Krondroppsnätet i ett enda delprogram, med samma mätmetoder och med som lägst veckovis tidsupplösning.
En genomgående slutsats i utvärderingen var att anslaget till programområdet behöver öka för att kraven på tidsupplösning och geografisk utbredning ska kunna uppfyllas. Långa tidsserier ansågs behöva prioriteras och därmed även en långsiktig och tillfredsställande finansiering. En fortsatt översyn av de tre delprogrammen, samt angränsande programområden, rekommenderades.
4. Extern utvärdering av de tre delprogrammen
Fr.o.m. 2018 har en fördjupad revision av de tre delprogrammen som övervakar försurande och övergödande ämnen genomförts. Under 2018–2019 lades ett externt uppdrag på Center for Ecology and Hydrology (CEH).
4.1. Uppdraget till Center for Ecology and Hydrology
Naturvårdsverket lade ut uppdraget att granska de tre delprogrammen och utvärdera effektiviteten av programmen samt att komma med förslag på hur programmen ska utformas i framtiden. Uppdraget leddes av Professor Xxxxxxxxxxx Xxxxx från Center for Ecology and Hydrology (CEH) i Bangor, Wales.
Uppdraget inkluderade:
• En analys av det nuvarande systemet.
• En utvärdering av befintliga övervakningsplatser (LNKN, EMEP och Krondroppsnätet-NV) (både nationellt och regionalt) med avseende på datakvalitet7 och dagens miljöhänsyn och förslag på de mest värdefulla platserna när det gäller miljöövervakning.
• Rekommendationer av ett övervakningsprogram med: (i) dagens finansieringsnivå och (ii) en ekonomisk sänkning med 30%.
• Rekommendationer om förbättrad effektivitet i övervakningsprogrammet.
• Ett förslag till reviderade eller nya övervakningssystem.
7 Data skulle inhämtas från datavärden (SMHI), det finns data på andra sidor, dock är detta inte rådata och man har i dessa databaser ersatt prover som fallit bort med andra närliggande stationer vilket kan vara problematiskt i frågor om transparens, datahantering m.m.
Uppdraget genomfördes av CEH i nära dialog med Naturvårdsverket, med ett flertal avstämningar och diskussioner8. CEH inhämtade även synpunkter och erfarenheter från utförarna för respektive delprogram samt en länsstyrelse.
4.2. Kort sammanfattning av Center for Ecology and Hydrology (CEH) utvärdering
Det arbete CEH utförde var att (I) sammanfatta data och analysera datakvalitet i enlighet med flertalet parametrar såsom datakvalitet, mätningskontinuitet, placering i Sverige, nationella och internationella krav, kostnad m.m., (II) djupintervjua utförare (IVL och SMHI) och användare (länsstyrelser) samt (III) ge förslag på tre alternativa övervakningsprogram utifrån vad de värderat till de mest värdefulla stationerna i enlighet med kriterier I och II. I enlighet med Naturvårdsverkets instruktioner skulle förslagen vara i linje med 2019 års budget på ca 4,7 miljoner kronor samt en neddragning på 30 %.
I CEH:s förslag finns tre typer av stationer som ska mäta olika parametrar och med olika intensitet (tabell 4.1). Typ 1-stationerna är EMEP-stationerna. Typ 2 är LNKN-stationerna samt Typ 3 är Krondroppsnätet-NV. I CEH:s förslag har en hel del förändringar föreslagits på Typ 2- och Typ 3-stationerna. För Typ 2 har luftmätningar lagts till på alla stationer och på Typ 3 föreslås både nederbördsprovtagning och strängprovtagare för torrdeposition på alla stationer. På Typ 1-stationerna har en övergång till veckoprovtagning för nederbörd föreslagits för alla stationer (idag dygnsmätningar på två stationer och månadsmätningar på de andra två). Motivet till detta är att det frigör resurser och gör nätverket för typ 2 och typ 3 mer enhetligt och användbart. NV har tidigare enbart finansierat krondroppsmätningar på två stationer, och detta har CEH i sitt förslag valt att plocka bort helt till förmån för andra provtagningstyper (tabell 4.1). Vidare har modellering med MATCH varit inkluderat i alla scenarier till en kostnad på 650 000 kr, detta diskuteras dock inte vidare i de tre olika scenarierna utan NV gör bedömningen att kostnaden och nyttan av MATCH kommer att fortsätta utvecklas.
8 Rapporten i sin helhet går att läsa här: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxxxxxxxx-x- samhallet/miljoarbete-i-sverige/miljoovervakning/Luft/ceh-sepa-report-2019.pdf
9 Rapporten i sin helhet går att läsa här: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxxxxxxxx-x- samhallet/miljoarbete-i-sverige/miljoovervakning/Luft/ceh-sepa-report-2019.pdf
Tabell 4.1 CEH:s förslag på stationstyp, frekvens och mätningar
Stationstyp | Provtagning | Provtagningsfrekvens | Anteckningar |
Typ 1 | Daglig1/Månad2/Vecka3 | Historiskt EMEP med förändring till veckomätningar för nederbörd | |
Typ 2 | Luft och nederbörd | Månad | Historiskt LNKN, alla stationer inkluderar luftmätningar |
Typ 3 | Nederbörd (öppet fält) och Sträng | Månad | Historiskt Krondropp- NV med förändringar i många stationer |
4.2.1. Rankning av befintliga stationer
En utförlig dataanalys11 (figur 4.1) har utförts för varje station där man har tagit i åtanke: datakvalitet, geografisk placering i Sverige och kostnaden för stationen. Detta har sedan analyserats och ett medelvärde har givits per station som finns i de tre olika nätverken idag. Genom att utföra denna analys kan stationernas värde rankas för det nationella nätverket (tabell 4.2).
Figur 4.1 Faktorer som använts vid rankningen av stationer
Tabell 4.2 Resultat av rankningsförfarande
Mätstation | Län | Nätverk | Datakvalitet | Geografisk placering | Kostnad* | Totalresultat (medelvärde) |
Norunda | Uppsala | EMEP | 4.8 | 4.3 | 4.0 | 4.4 |
Hallahus | Skåne | EMEP | 4.5 | 4.0 | 4.0 | 4.2 |
Råö | Halland | EMEP | 4.3 | 4.0 | 4.0 | 4.1 |
Grankölen 1 | Norrbotten | LNKN | 3.5 | 3.3 | 5.0 | 3.9 |
Sännen | Blekinge | LNKN | 4.5 | 3.3 | 4.0 | 3.9 |
Bredkälen | Jämtland | EMEP | 3.5 | 4.0 | 4.0 | 3.8 |
Majstre / Hoburgen | Gotland | LNKN | 3.5 | 4.0 | 4.0 | 3.8 |
10 1Luft – Organiska fraktioner 2Luft – Gas/partikeldistribution, 3Nederbörd
11 Se vidare i CEH:s rapport (figur 3 och tabell 2) för utförlig beskrivning av analysmetod: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxxxxxxxx-x-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx-x- sverige/miljoovervakning/Luft/ceh-sepa-report-2019.pdf
Ryda Kungsgård | Uppsala | LNKN | 4.3 | 3.0 | 4.0 | 3.8 |
Rickleå | Västerbotten | LNKN | 4.5 | 3.7 | 3.0 | 3.7 |
Pjungserud | Västra Götaland | LNKN | 3.3 | 3.7 | 4.0 | 3.6 |
Sandnäset | Jämtland | LNKN | 4.8 | 3.0 | 3.0 | 3.6 |
Jädraås | Gävleborg | LNKN | 4.3 | 3.3 | 3.0 | 3.5 |
Blåbärskullen | Värmland | SW.-NV | 4.3 | 3.3 | 3.0 | 3.5 |
Rockneby | Kalmar | SW.-NV | 4.3 | 3.3 | 3.0 | 3.5 |
Ottenby | Kalmar | SW.-NV | 3.5 | 4.0 | 3.0 | 3.5 |
Edeby | Södermanland | SW.-NV | 4.3 | 3.0 | 3.0 | 3.4 |
Docksta | Västernorrland | LNKN | 4.5 | 3.7 | 2.0 | 3.4 |
Transtrandsberget | Värmland | LNKN | 3.8 | 3.3 | 3.0 | 3.4 |
Timrilt | Halland | SW.-NV | 3.8 | 3.3 | 3.0 | 3.4 |
Fulufjäll | Dalarna | SW.-NV | 4.0 | 3.0 | 3.0 | 3.3 |
Hensbacka | Västra Götaland | SW.-NV | 4.0 | 3.0 | 3.0 | 3.3 |
Kvisterhult | Västmanland | SW.-NV | 4.0 | 3.0 | 3.0 | 3.3 |
Höka | Östergötland | SW.-NV | 3.3 | 3.7 | 3.0 | 3.3 |
Högbränna | Västerbotten | SW.-NV | 3.8 | 3.0 | 3.0 | 3.3 |
Xxxxx | Xxxxxxxxx | SW.-NV | 3.0 | 3.7 | 3.0 | 3.2 |
Esrange | Norrbotten | LNKN | 4.3 | 3.3 | 2.0 | 3.2 |
Fagerhult | Jönköping | SW.-NV | 3.5 | 3.0 | 3.0 | 3.2 |
Djursvallen, nedre | Jämtland | LNKN | 4.0 | 2.3 | 3.0 | 3.1 |
Hissmossa | Skåne | SW.-NV | 3.3 | 3.0 | 3.0 | 3.1 |
Ammarnäs | Västerbotten | LNKN | 4.0 | 3.0 | 2.0 | 3.0 |
Komperskulla | Blekinge | SW.-NV | 3.0 | 3.0 | 3.0 | 3.0 |
Stenshult | Skåne | SW.-NV | 3.0 | 3.0 | 3.0 | 3.0 |
Storulvsjön | Västernorrland | SW.-NV | 4.3 | 3.7 | 1.0 | 3.0 |
Farstanäs | Stockholm | SW.-NV | 3.5 | 2.3 | 3.0 | 2.9 |
Granan | Västra Götaland | LNKN | 4.3 | 3.3 | 1.0 | 2.9 |
Grankölen 2 | Norrbotten | SW.-NV | 2.8 | 2.7 | 3.0 | 2.8 |
Sör-Digertjärn | Jämtland | SW.-NV | 3.3 | 2.0 | 3.0 | 2.8 |
Tyresta | Stockholm | LNKN | 2.8 | 2.3 | 3.0 | 2.7 |
Norra Kvill | Kalmar | LNKN | 4.0 | 3.0 | 1.0 | 2.7 |
*SWETHRO-NV/Krondroppsnätet-NV kostnad inkluderar inte provtagningskostnad, förutom för Storulvsjön | ||||||
I det första förslaget utgår CEH från dagens finansiering på 4,7 Mkr med en omstrukturering av vad som mäts i de olika mätnätverken (tabell 4.3)12. Detta förslag förutsätter att provtagningen för alla Typ 3-stationer utförs av t.ex. länsstyrelsen eller luftvårdsförbund utan kostnad för NV. I detta fall har man valt bort stationer som har hamnat lågt i rankningsystemet (se avsnitt 4.2.1) och de två krondroppsmätningarna.
12 xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxxxxxxxx-x-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx-x- sverige/miljoovervakning/Luft/ceh-sepa-report-2019.pdf
Tabell 4.3 CEH:s förslag på övervakningsprogram utan kostnader för provtagning för Typ 3
Stationstyp | Provtagning | Provtagningsfrekvens | Antal stationer |
Typ 1 | Daglig1/Månad2/Vecka3 | 4 | |
Typ 2 | Luft och nederbörd | Månad | 17 |
Typ 3 | Nederbörd (öppet fält) och Sträng | Månad | 19 |
Naturvårdsverkets kommentar om förslaget
4.2.3. Förslag 2
Skillnaderna mellan förslag 1 och förslag 2 är att kostnaderna för provtagning av Typ 3-stationer är medräknade. I CEH:s förslag antogs en genomsnittlig kostnad på 60 000 kr per Typ 3-station för årlig provtagning (12 månadsprover). Detta medför givetvis högre kostnader och antalet Typ 3-stationer minskar därför i antal baserat på rankningsystemet (tabell 4.4).
Tabell 4.4. CEH:s förslag på övervakningsprogram inklusive kostnader för provtagning för Typ 3
Stationstyp | Provtagning | Provtagningsfrekvens | Antal stationer |
Typ 1 | Daglig1/Månad2/Vecka3 | 4 | |
Typ 2 | Luft och nederbörd | Månad | 16 |
Typ 3 | Nederbörd (öppet fält) och Sträng | Månad | 13 |
Naturvårdsverkets kommentar om förslaget
Detta förslag ger NV rådighet över stationsnätverket eftersom förslaget innebär att NV betalar kostnaderna för provtagning till t.ex. länsstyrelsen. Däremot behöver antalet Typ 3-stationer dras ned något, vilket medför att den spatiala täckningen av stationsnätverket minskar. Detta förslag är det mest gångbara, dels då nätverket är tillräckligt omfattande och täcker stora delar av Sverige, dels då NV har större rådighet över nätverkets kontinuitet i och med oberoendet av andra aktörers budget eller prioriteringar.
13 1Luft – Organiska fraktioner 2Luft – Gas/partikel distribution, 3Nederbörd 14 1Luft – Organiska fraktioner 2Luft – Gas/partikel distribution, 3Nederbörd
CEH fick även i uppdrag att utföra en analys med en 30 % minskad budget (total budget 3,1 Mkr) som en känslighetsanalys för nätverken i framtiden. Detta fick givetvis stora konsekvenser för mätprogrammen, då antalet stationer behövde minskas kraftigt (tabell 4.5). I detta förslag ingick inte heller kostnaderna för provtagning i analysen, vilket skulle medföra nedläggning av ytterligare stationer utöver förslaget.
Tabell 4.5 CEH:s förslag på övervakningsprogram med 30 % neddragning i budget exklusive kostnader för provtagning för Typ 3
Stationstyp | Provtagning | Provtagningsfrekvens | Antal stationer |
Typ 1 | Daglig1/Månad2/Vecka3 | 4 | |
Typ 2 | Luft och nederbörd | Månad | 6 |
Typ 3 | Nederbörd (öppet fält) och Sträng | Månad | 8 |
Naturvårdsverkets kommentar om förslaget
En neddragning av budgeten med 30 % skulle slå mycket hårt mot mätprogrammen, eftersom antalet stationer skulle behöva minskas till ett minimum. Mätningar skulle saknas över en stor geografisk yta av Sverige och valideringsarbetet för modelleringen med MATCH skulle försvagas. Framförallt norra Sverige skulle drabbas av nedprioriteringar i form av stationsnedläggningar med hänsyn till att depositionen där inte är lika hög.
Tätheten i södra Sverige skulle också påverkas kraftigt och man skulle inte få lika detaljerad bild över depositionsgradienten och skillnaderna mellan län.
5. Naturvårdsverkets förarbete
Den nationella övervakningen inom Programområde Luft är i första hand uppbyggd och utformad efter krav på internationell rapportering, i fallet med just dessa delprogram till följd av krav i luftkvalitetsdirektiven16 och Luftvårdskonventionen samt Naturvårdsverkets behov av data för miljömålsuppföljningen. För att närmare kartlägga vilka behov andra aktörer har, skickade Naturvårdsverket ut en enkät till alla länsstyrelser och luftvårdsförbund samt till berörda myndigheter17 i februari 2018. Totalt inkom 24 svar, varav 18 st från länsstyrelserna.
15 1Luft – Organiska fraktioner 2Luft – Gas/partikel distribution, 3Nederbörd 16 Dir 2008/50/EG, dir 2004/107/EG, dir (EU) 2016/2284
17 SMHI, Havs- och vattenmyndigheten, SGU och Skogsstyrelsen
Resultatet gav att de flesta främst använder resultat från depositionsmätningar av kväve, svavel, ammoniak och i viss utsträckning ozon. Resultat från luft- och markvattenmätningar, och andra föroreningar, används inte lika mycket. Länen använder sina egna regionala stationer i de fall det finns, och i annat fall de stationer som ligger närmast. De använder oftast fler än en station för sina utvärderingar. Data används främst till miljömålsuppföljningen. Oftast används mer än en källa, t.ex. regionala och lokala data, rapporter, emissionsdatabaser, indikatorer m.m. De flesta använder inte resultat från MATCH-modellen, men det finns ändå ett visst intresse, en del använder MAGIC eller SIMAIR. Mätresultaten för kväve och svavel anses vara absolut nödvändiga för miljömålsuppföljningen. En del lyfte fram behov av bättre koordinering mellan de olika mätprogrammen samt mer nationellt stöd till den regionala miljöövervakningen.
De flesta tillfrågade uppgav att de använder resultat från Krondroppsnätet, men i olika omfattning. De viktigaste parametrarna ansågs vara svavel, kväve och pH. Om inte deras Krondroppsstationer fanns skulle de använda modellerade data eller data från andra stationer, enligt vissa län skulle de inte ha några data alls.
Flera trodde att Krondroppsnätet skulle gynnas av att det fanns ett nationellt stationsnät, minst en station per län, som kompletterades av regionala stationer. Det nationella nätet skulle säkerställa grundläggande data som behövs för miljömålsuppföljningen, indikatorer och modellering. Systemet är idag mycket sårbart i och med samfinansieringen, ofta i form av luftvårdsförbund, där en finansiärs avslutade finansiering kan innebära att stationen riskerar att läggas ner. Det upplevs ibland svårt att behålla befintliga medlemmar i luftvårdsförbunden, även om det även finns många fördelar med att dela på kostnaderna. En nackdel kan även vara att det inte alltid innebär samma tillgång till data som hos en myndighet.
5.1.2. Miljömål
Innan arbetet med revisionen påbörjades gjordes en genomgång av Sveriges miljömål med syfte att identifiera potentiella konsekvenser för miljömålsuppföljningen. I analysen ingick miljömål som påverkas direkt18 av förändringsförslaget (Bara naturlig försurning, Frisk Luft och Ingen Övergödning) samt de som kan påverkas indirekt19 (Levande sjöar och vattendrag och Levande skogar).
18 Med direkt påverkan menas att det finns indikatorer som använder sig av data från något av de tre delprogram som ingår i revisionen
19 Med indirekt påverkan menas att det inte finns en specifik precisering som kopplar till Programområde Luft dock används data för sammanvägning av data för att utvärdera miljömålet.
För miljömålet Bara Naturlig Försurning används den sammanvägda indikatorn nedfall av svavel samt nedfall av kväve för att bedöma uppfyllelse av preciseringen ”Påverkan från atmosfäriskt nedfall”. Data från Programområde Luft (Krondroppsnätet-NV, LNKN, EMEP och MATCH) används för att utvärdera vilka effekter utsläppsminskningar har fått sedan tidigt 1990-tal och huruvida nationella och internationella styrmedel har haft den tilltänkta effekten på nedfallet över Sverige. Det sker både sammanslagning för att analysera regioner och interpolering baserat på datastationerna för att få en bild över Sverige som helhet. Vidare används data från Programområde Luft för att bedöma skogsbrukets försurande påverkan där den kumulativa effekten av deposition och skogsbruksaciditetstillförsel utvärderas.
Miljömålet Frisk Luft använder sig av data från Programområde Luft för att bedöma uppfyllelse av preciseringen ”Ozonindex”. Data från LNKN och modellering från MATCH-modellen ligger till grund för bedömningen.
Miljömålet Ingen Övergödning använder sig av data från Programområde Luft för att bedöma uppfyllelse av preciseringen ”Påverkan på landmiljön”. För indikatorn ”Nedfall av kväve till barrskog” används nedfallsdata från framförallt Krondroppsnätet-NV för att empiriskt beräkna totaldeposition.
Miljömålet Levande sjöar och vattendrag påverkas indirekt av data från Programområde Luft. Nedfallsdata för svavel och kväve används för beräkningar av försurning - och övergödningstillstånd för god ekologisk och kemisk status. För miljömålet Levande Skogar är nedfall av svavel och kväve relevant för preciseringen ”Skogsmarkens egenskaper och processer”.
5.1.3. Internationella krav och åtaganden
Sverige har internationella åtaganden och krav att mäta luftföroreningar och nedfall på temporal och spatial skala. Delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd är främst relevant för Luftvårdskonventionen och EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) och takdirektiv (2016/2284/EU). Sverige har åtagande under det så kallade reviderade Göteborgsprotokollet samt Cooperative Programme for Monitoring and Evaluation of the Long-range Transmission of Air Pollutants in Europe (EMEP) under Luftvårdskonventionen. Dessa protokoll kräver mätning och rapportering av luftföroreningar (högintensivt och många parametrar) i hela UNECE-regionen. I takdirektivet finns krav att rapportera utsläppstatistik, data som används kommer främst från olika delprogram inom Programområde Luft däribland EMEP. Kraven i takdirektivet är till stor del samordnade med de krav som finns i Luftvårdskonventionens rapportering så att samma rapportering går till både Göteborgsprotokollet och takdirektivet. Sverige har idag fyra sådana stationer (delprogram EMEP) (tabell 2.1) som uppfyller de krav som finns i protokollet.
I luftkvalitetsdirektivet ställs, relaterat till detta, krav på mätning av kväveoxid och svaveldioxid. Om halterna ligger mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln krävs 1 station per 40 000 km2. I Sverige ligger halterna
under den nedre utvärderingströskeln och det finns därmed inget formellt krav i direktivet på antal stationer, mätningar genomförs dock oavsett detta på fyra EMEP-stationer och inom LNKN, dels till följd av Luftvårdskonventionen/EMEP, dels som underlag till miljömålsuppföljningen och inte minst som input till MATCH. Mätning av försurande och övergödande ämnen görs som ovan nämnts även i nederbörd till följd av åtaganden i Luftvårdskonventionen.
6. Naturvårdsverkets förslag till reviderade delprogram
6.1. Nytt nätverk för mätningar av försurande och övergödande ämnen
Naturvårdsverket föreslår en ny utformning av programmet som bygger på en sammanslagning av tre befintliga mätprogram (LNKN, Krondroppsnätet-NV och EMEP) till ett nytt – Svenska Luft- och Depositionsnätverket (SveLoD). Istället för tre delprogram kommer stationerna att vara uppdelade i Typ 1 (EMEP), Typ 2 (LNKN) och Typ 3 (Krondroppsnätet-NV) i enlighet med förslaget från CEH. Omstruktureringen kommer att bidra till ett mer enhetligt program med huvudsyfte att mäta luft- och nederbördskemi kopplat till luftföroreningar, till skillnad från tidigare då programmet kan ha uppfattats som fragmenterat. Naturvårdsverkets förslag bidrar även till rådighet för stationsnätverket, då NV föreslås ansvara för både provtagning och mätkostnader genom konsultuppdrag eller överenskommelser med länsstyrelserna (se tabell 6.1, fig 6.1 och tabell 7.3).
En grundläggande skillnad mellan utvärderingsförslagen från NILU respektive CEH har varit huruvida fokus ska läggas på få och högupplösta stationer eller flera stationer, varav de flesta med lågupplösta mätningar. Naturvårdsverket har valt att gå på CEH:s linje då vi anser att ett mer geografiskt heltäckande nätverk med lägre provtagningsfrekvens skulle gynna det nationella och regionala miljömålsarbetet i högre grad än ytterligare en Typ 1-station.
Tabell 6.1 Naturvårdsverkets förslag till nytt mätprogram, inkl. kostnader för provtagning, se även fig 6.1 och tabell 7.3
Stationstyp | Provtagning | Provtagningsfrekvens | Antal stationer |
Typ 1 | Daglig1/Månad2/Vecka3 | 4 | |
Typ 2 | Luft och nederbörd | Månad | 17 |
Typ 3 | Nederbörd (öppet fält), Sträng och Krondropp | Månad | 7 |
Nederbörd (öppet fält) | Månad | 7 |
20 1Luft – Organiska fraktioner 2Luft – Gas/partikel distribution, 3Nederbörd
Naturvårdsverket föreslår att man till stor del bibehåller stationernas nuvarande utformning och mätprogram för att nå upp till de internationella krav som finns genom EU-direktiv samt under Luftvårdskonventionen och andra relevanta internationella åtaganden. På Typ 1-stationer mäts även andra parametrar som motiverar bibehållandet av stationerna, i detta förslag finns fyra Typ 1-stationer (tabell 7.3, figur 6.1). Den förändring som föreslås är att upplösningen på nederbördsmätningar ändras från daglig till veckovis på två av stationerna och från månadsvis till veckovis på de två andra stationerna. Det finns stöd för denna ändring i EMEP:s övervakningsstrategi21. Att gå från dygnsvis till veckovisa nederbördsmätningar kommer att frigöra resurser till de andra mättyperna samtidigt som EMEP:s krav och andra internationella åtaganden uppnås.
Fig 6.1 Naturvårdsverkets förslag för det nya SveLoD-nätverket
21 ECE/EB.AIR/2019/4
Motiveringen för detta är att stationen är en av de få fjällstationer som finns i nätverket och används i kalibrering och validering av MATCH-modellen.
I Naturvårdsverkets förslag omfattas Typ 3-stationerna av den största förändringen. Naturvårdsverket anser att övervakningen i Typ 3 ska anpassas till dagens och framtida försurningstryck, de parametrar som ingår i nätverket har därför anpassats efter var försurningstrycket historiskt har varit högst och var återhämtning inte sker i lika omfattande takt som övriga delar av Sverige.
Naturvårdsverket föreslår att 14 Typ 3-stationer ska ingå i SveLoD, varav nederbörd (öppet fält), torrdeposition (strängprovtagning) och krondropp ska mätas vid sju stationer, och enbart nederbörd vid de resterande sju stationerna. De sju stationerna återfinns i sydvästra, södra och sydöstra Sverige där det finns ett fortsatt försurningstryck på grund av atmosfärisk deposition och där återhämtningen sker i långsam takt23 (tabell 7.3, figur 6.1). Urvalet baseras på studier mellan andelen våt- och torrdeposition i olika lokaler runt om i Sverige. Generellt bedöms andelen torrdeposition inte överstiga 10 % i områden utanför södra Sverige24, 25 vilket med dagens depositionstryck inte bedöms vara av yttersta vikt. Naturvårdsverket anser därför att i områden med hög buffertkapacitet och låg torrdeposition, såsom Stockholm och Uppland, är krondroppsmätningar inte prioriterat i dagens läge. I SveLoD-nätverket utökar Naturvårdsverket sina krondroppsmätningar från dagens två stationer till sju stycken. Vid övriga sju stationer kommer nederbördsmätningar att utföras på månadsbasis (tabell 7.3).
Några stationer har behövt prioriteras bort i detta förslag (Stenshult, Komperskulla, Farstanäs, Grankölen 2 och Sör-Digertjärn). De stationer som valts bort baseras på CEH:s rankning av stationerna (datakvalitet, geografisk placering och kostnad). Naturvårdsverket är medvetna om problematiken med att tidsserier läggs ner eller bryts. Vår bedömning är dock att detta förslag är det
22 Gäller enbart luft- och nederbördsmätningar på stationen, för närvarande mäts fler parametrar på platsen, bland annat krondropp.
23 Fölster (2018): Dataunderlag till fördjupad utvärdering av miljömålet Bara naturlig försurning, Tillstånd och trender i sjöar och vattendrag. (Naturvårdsverkets diarienr: NV-01128-18)
24 PE Xxxxxxxx et al (2018) Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. IVL rapport C286.
25 PE Xxxxxxxx et al (2011) Totaldeposition av kväve till skog. IVL rapport B1952.
mest omfattande och att det sammantaget bidrar både till den nationella och den regionala miljöövervakningen.
En ny ersättningsmodell för länsstyrelserna föreslås för Typ 3-stationerna i detta förslag. En återkommande riskfaktor till följd av samfinansieringen i Krondroppsnätet är att stationer läggs ner när en delfinansiär inte längre anser sig ha råd att delta i samarbetet. Detta har alltmer blivit en realitet i takt med att medlen för den regionala miljöövervakningen minskat under de senaste åren. För att minska eller undvika den risken föreslår Naturvårdsverket att berörda län får en årlig summa mot att sköta provtagningen vid de stationer i nuvarande Krondroppsnätet-NV som Naturvårdsverket delfinansierar. Ersättningen kan antingen stanna hos länsstyrelsen eller gå till en av länsstyrelsen anlitad provtagare, t.ex. en kommun som är närmare belägen stationen. För att kunna göra en bedömning av hur mycket medel som skulle behövas för detta skickade Naturvårdsverket en förfrågan till länsstyrelserna om hur mycket de skulle behöva i ersättning per år för att utföra provtagningen (12 prover per år). I förfrågan ingick samtliga stationer i EMEP, LNKN och Krondroppsnätet-NV, vi har dock valt att i förslaget gå vidare enbart för stationerna i Krondroppsnätet- NV, eftersom det är där som det idag finns ett samarbete.
I underlaget från kommunerna återfinns kostnadsuppskattningar av mycket olika omfattning, den minsta uppskattningen uppgående till ca en tiondel av den största. Skillnaden ligger främst i avståndet till mätstationen från länsstyrelsen, men även i vad man räknat in i kostnaden, tid för provtagning, marginaltid, ersättning för bilresan osv.
För att fördela provtagningsersättningen på ett så rättvist sätt som möjligt mellan de 13 län som skulle vara aktuella för detta i vårt förslag har vi mätt ut avståndet mellan respektive mätstation och närmaste länsstyrelsekontor. Utifrån avståndet har vi sedan gjort en schabloniserad fördelning på 30 000 kr (<40 km), 40 000 kr
(40–70 km) eller 60 000 kr (>70 km), se tabell 6.2.
Med detta förslag får Naturvårdsverket större rådighet över Typ 3-stationerna och också möjlighet att både arbeta långsiktigt och bidra till den regionala miljömålsuppföljningen på ett mer konsekvent sätt.
Tabell 6.2 Förslag till ersättning för provtagning vid Typ 3-stationer, 12 prover per år
Mätstation | Län | Avstånd till närmaste länsstyrelsekontor i länet (km) | Ersättning (avrundning 30’, 40’, 60’ baserat på avstånd och länsstyrelsernas kostnadsuppgifter) |
Blåbärskullen | Värmland | 77 | 60 000 kr |
Edeby | Södermanland | 34 | 30 000 kr |
Fagerhult | Jönköping | 92 | 60 000 kr |
Fulufjäll | Dalarna | 23 | 30 000 kr |
Hensbacka | Västra Götaland | 48 | 40 000 kr |
Hissmossa | Skåne | 48 | 40 000 kr |
Högbränna | Västerbotten | 240 | 60 000 kr |
Höka | Östergötland | 67 | 40 000 kr |
Kvisterhult | Västmanland | 67 | 40 000 kr |
Ottenby | Kalmar | 68 | 40 000 kr |
Rockneby | Kalmar | 18 | 30 000 kr |
Storulvsjön | Västernorrland | 124 | 60 000 kr |
Xxxxx | Xxxxxxxxx | 57 | 40 000 kr |
Timrilt | Halland | 25 | 30 000 kr |
6.1.4. MATCH - Sverigesystemet
Vi föreslår liksom CEH att delprogrammet MATCH-Sverigesystemet fortsätter i nuvarande form, och att det liksom idag fortsätter att utvecklas kontinuerligt, inte minst när det gäller upplösningen på de beräknade resultaten. I den behovsinventering som gjordes gentemot bland annat länsstyrelserna framkom det att informationen kring MATCH är bristfällig och att modellresultaten inte används i så stor utsträckning av länen. Naturvårdsverket planerar att tillsammans med SMHI utveckla MATCH så att modellresultaten kan användas på länsnivå, att data kan visualiseras och tidsserier laddas ner. Det är av stor vikt för Naturvårdsverket att tillgängliggöra miljödata och att användningsområdet för MATCH blir belyst under denna omstrukturering till SveLoD.
I enlighet med förslaget från CEH föreslår Naturvårdsverket att en referensgrupp för SveLoD och MATCH-Sverigesystemet ska inrättas från 2021. Tanken är att en representant från utförare (för närvarande IVL och SMHI) ska delta samt 4–5 länsstyrelser. Syftet med referensgruppen är att se över drift, problem, utveckling och vilka behov som finns och som kan tänkas uppstå.
Referensgruppen beräknas träffas en gång per år.
7. Konsekvenser
Vi har i förslaget till nytt mätprogram valt att övergå från dygnsvisa nederbördsanalyser på två EMEP-stationer, här kallade Typ 1-stationer, och månadsvisa analyser på två stationer till veckovisa på alla fyra EMEP-stationer. EMEP:s rekommendation (dock inte krav) är dygnsvisa mätningar, men vår bedömning är att kostnaden för dygnsvisa analyser inte kan motiveras med tanke på de låga halterna i Sverige, och det behövs inte heller så högupplösta indata till modelleringen (MATCH-Sverigesystemet). Förslaget innebär även en övergång till såväl luft- som nederbördsmätningar på samtliga LNKN-stationer, här kallade Typ 2-stationer, för att skapa enhetlighet över nätverket och ge samma möjligheter till dataunderlag för alla delar av landet. När det gäller Typ 3- stationerna, de nuvarande Krondroppsnätet-NV-stationerna, har mätparametrarna anpassats efter föroreningsgradienten, vilket innebär att antalet
strängprovtagningar minskas där torrdepositionen är låg, och att de stationer där strängprovtagningen föreslås fortsätta kompletteras med krondroppsmätningar för att erhålla totaldepositionen. På övriga Typ 3-stationer föreslås av samma skäl enbart nederbördsmätningar. De mätningar av marknära ozon som genomförs vid LNKN-stationerna idag föreslås fortsätta. Slutligen föreslås Typ 2-stationerna kompletteras med mätningar av luft och nederbörd vid stationen Hundshögen i Jämtland, eftersom dessa ingår som indata i MATCH-modellen, men idag finansieras av länsstyrelsen.
Förslaget innebär dels en större anpassning till dagens försurningsnivåer i och med att försurningsgradienten till stor del används som grund, men det innehåller även en omfördelning av medlen så att fler parametrar kan mätas brett och på fler stationer. Av stor betydelse är även förslaget att länsstyrelserna får ersättning för att sköta provtagningen vid de Typ 3-stationer som ingår i SveLoD. Detta förväntas skapa en efterfrågad och långsiktig stabilitet i nätverket i och med att risken för oplanerad nedläggning av stationer sannolikt undviks.
De föreslagna förändringarna möjliggörs dels genom övergången till veckovisa mätningar, men även genom att Naturvårdsverkets delfinansiering vid ett mindre antal krondroppsstationer avslutas. Vår bedömning är trots allt att den föreslagna helheten överväger mot de nackdelar som nedläggningen av dessa innebär. I samtliga fem stationsfall finns även minst en annan station i länet, antingen typ 1, 2 eller 3.
7.1.2. Konsekvenser för länsstyrelserna
Även länsstyrelserna har uttalat att det finns risker med systemet med delfinansiering. Förslaget bör därmed generellt sett innebära en fördel för länen genom att de föreslås få ersättning för att utföra provtagningen vid Typ 3- stationerna, eftersom detta i sin tur kraftigt bör minska eller eliminera risken för att stationer oväntat ska läggas ned till följd av minskad budget hos länsstyrelserna eller luftvårdsförbunden. Detta har varit en realitet under de senaste åren till följd av att budgeten för den regionala miljöövervakningen har minskat.
Naturvårdsverkets delfinansiering kommer enligt förslaget att upphöra vid ett mindre antal stationer, dessa har dock rankats som minst prioriterade av dagens stationer, och som ovan nämnts (avsnitt 7.1) finns det minst en övrig station (Typ 1, 2 eller 3) i dessa respektive län.
Länen har i enkäten efterfrågat ett nationellt mätnät, helst en station per län. Den föreslagna breddningen av mätparametrar (luft och nederbörd) på Typ 2- stationerna medför ett ökat dataunderlag för länen att använda vid t.ex. miljömålsuppföljningen och det kommer att finnas en Typ 1-, 2- eller 3-station i nästan alla län.
Vid en övergång till länsstyrelserna som provtagare ska provtagningen utföras vid varje månadsskifte och Naturvårdsverkets instruktioner (undersökningstyper) ska följas.
För närvarande pågår även en revision av den regionala miljöövervakningen (RMÖ) inför den nya programperioden 2021–2026. Det hade varit en fördel om Naturvårdsverkets revision hade varit klar när RMÖ-revisionen inleddes, men detta var tyvärr inte möjligt. I nuläget (februari 2020) pågår därmed såväl revision av den nationella och den regionala miljöövervakningen. Länen kommer dock att lämna in sina förslag till nya program i juni 2020 och eftersom Naturvårdsverkets förslag går ut på remiss i början av mars finns det möjlighet för länen att beakta det innan deras egna programförslag ska vara klara.
Naturvårdsverket rekommenderar länen att planera sin övervakning för den kommande programperioden utifrån Naturvårdsverkets förslag, men att vara medvetna om att förslaget kan komma att justeras under hösten utifrån inkomna synpunkter och kommande budget. Naturvårdsverket kommer även att lämna synpunkter på länens programförslag och länen har därefter möjlighet att justera sina förslag under hösten. De förändringar som kan komma av det nationella förslaget behöver troligen även införas successivt.
7.1.3. Konsekvenser för andra användare
I enkäten som skickades ut inför revisionen (se avsnitt 5.1.1) framgick av svaren från berörda myndigheter att det främst är SMHI som använder data från de nuvarande delprogrammen och att de dels används som indata till MATCH- modellen, men även för validering av modellresultaten. Det har därför varit en viktig utgångspunkt i vårt förslag. Skogsstyrelsen lyfte fram nedfall av kväve, svavel, baskatjoner och klorid som viktiga parametrar och SGU pekade i sin tur på öppet fält-mätningarnas betydelse (halter i nederbörd) samt markvatten. Vi bedömer att vårt förslag till nytt program täcker in dessa behov på ett tillfredsställande sätt, med undantag för markvattenmätningar. Jämfört med befintliga övervakningsprogram kommer det dock inte att innebära någon större förändring när det gäller markvatten, eftersom vi i dagsläget bara finansierar två markvattenstationer. När det gäller myndigheternas behov av data för miljömålsuppföljningen hänvisas till avsnitt 5.1.2.
Kostnaden för verksamheten i de tre berörda delprogrammen uppgår i dagsläget (2020) till 4 681 500 kr per år. År 2021 inleds en ny ramavtalsperiod för de två första avtalen, vilket kan komma att påverka totalkostnaden.
Tabell 7.1 Nuvarande kostnader för de tre delprogrammen
Delprogram | Kostnad 2020 (kr) |
Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd | 3 357 000 |
Krondroppsnätet-NV | 624 500 |
MATCH – Sverigesystemet | 700 000 |
Totalkostnad | 4 681 500 |
I tabell 7.3 redovisas en uppskattning av de kostnader som förslaget till nytt mätprogram kan medföra. Kostnaderna baseras främst på uppgifter som CEH erhållit och använt i sitt utvärderingsarbete. Dessa utgår i sin tur från nuvarande kostnadsnivå.
Tabell 7.2 Uppskattade kostnader för det nya förslaget
Delprogram | Uppskattade kostnader (kr) |
SveLoD (Typ 1, 2 och 3-stationer, motsvarande EMEP, LNKN och Krondroppsnätet-NV) | 4 002 241 |
MATCH – Sverigesystemet | 700 000 |
Totalkostnad | 4 702 241 |
Eftersom kostnaderna dels baseras på schablonberäkningar, dels på nuvarande kostnader för övervakningen, är det mycket svårt att uppskatta kostnaderna för det nya mätprogrammet, inte minst vilka kostnader det handlar om på sikt, t.ex. fem år framåt. Andra faktorer som spelar in är utvecklingen av det nationella miljöövervakningsanslaget samt konsultkostnader.
Efter remissen följer en fas där förslaget behöver hanteras utifrån de synpunkter som inkommit. Inför den nya programperioden som inleds 2021 kommer detaljerade diskussioner kring kostnader att behöva föras med upphandlade leverantörer för delprogrammen enligt det nya ramavtalet26. I händelse av att den beräknade budgeten inte skulle vara genomförbar, kan finansieringen av ytterligare stationer komma att behöva avslutas.
26 Ramavtal avseende uppföljning och utvärdering av luftföroreningar (nytt ramavtal som ersätter befintligt ramavtal NV-02782-15)
S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
Tabell 7.3. Remissförslag – Provtagning och kostnader i det omstrukturerade nätet SveLoD
X = provtagning pågår, O = provtagning läggs till Beräknad kostnad för varje station
Station | Län | Typ 1/2/3 | Luft | Nederbörd (bulkprov- tagning) | Torr- deposition (sträng- provtag- ning) | Krondropp | Ca kostnad (SEK) | Föreslagen ersättning till respektive länsstyrelse för provtagning |
Bredkälen | Jämtland | 1 | X | X | 461 000 | |||
Hallahus | Skåne | 1 | X | X | 491 000 | |||
Norunda | Uppsala | 1 | X | X | 521 000 | |||
Råö | Halland | 1 | X | X | 481 000 | |||
Ammarnäs | Västerbotten | 2 | O | X | 58 634 | |||
Djursvallen, nedre | Jämtland | 2 | X | X | 58 967 | |||
Docksta | Västernorrland | 2 | X | X | 68 057 | |||
Esrange | Norrbotten | 2 | O | X | 57 774 | |||
Granan | Västra Götaland | 2 | X | X | 78 537 | |||
Grankölen 1 | Norrbotten | 2 | X | X | 36 477 | |||
Jädraås | Gävleborg | 2 | X | X | 54 887 | |||
Majstre / Hoburgen1 | Gotland | 2 | X | X | 52 317 | |||
Norra Kvill | Kalmar | 2 | O | X | 69 234 | |||
Pjungserud | Västra Götaland | 2 | X | X | 52 747 | |||
Rickleå | Västerbotten | 2 | X | X | 57 147 | |||
Ryda Kungsgård | Uppsala | 2 | O | X | 50 714 | |||
Sandnäset | Jämtland | 2 | O | X | 54 674 | |||
Sännen | Blekinge | 2 | X | X | 53 937 |
Transtrandsberget | Värmland | 2 | O | X | 54 264 | |||
Tyresta | Stockholm | 2 | O | X | 53 644 | |||
Hundshögen2 | Jämtland | 2 | X | X | 54 000 | |||
Blåbärskullen | Värmland | 3 | X | 18 4903 | 60 000 | |||
Edeby | Södermanland | 3 | X | 18 4903 | 30 000 | |||
Fagerhult | Jönköping | 3 | X | X | O | 50 4004 | 60 000 | |
Fulufjäll | Dalarna | 3 | X | 18 4903 | 30 000 | |||
Hensbacka | Västra Götaland | 3 | X | X | O | 50 4004 | 40 000 | |
Hissmossa | Skåne | 3 | X | X | O | 50 4004 | 40 000 | |
Högbränna | Västerbotten | 3 | X | 18 4903 | 60 000 | |||
Höka | Östergötland | 3 | X | 18 4903 | 40 000 | |||
Kvisterhult | Västmanland | 3 | X | 18 4903 | 40 000 | |||
Ottenby | Kalmar | 3 | X | O | X | 50 4004 | 40 000 | |
Rockneby | Kalmar | 3 | X | X | O | 50 4004 | 30 000 | |
Storulvsjön | Västernorrland | 3 | X | 18 4903 | 60 000 | |||
Xxxxx | Xxxxxxxxx | 3 | X | O | O | 50 4004 | 40 000 | |
Timrilt | Halland | 3 | X | X | O | 50 4004 | 30 000 | |
Total ca kostnad | 3 000 000 | 000 000 | ||||||
4 002 241 | ||||||||
1 Idag mäts lufthalter vid Hoburgen och nederbörd vid Majstre.
2 Stationen är strategiskt viktig för MATCH-modelleringen. Mätningar finansieras i nuläget av länsstyrelsen, men förslaget är att mätningar av luft och nederbörd istället ingår i det nationella programmet.
3 Schablonkostnad för analys av bulkprovtagning per station (18 490 kr).
4 Schablonkostnad för analys av bulkprovtagning (18 490 kr), strängprovtagning (13 910 kr) och krondroppsprovtagning (18 000 kr, uppskattad kostnad) per station. Totalt: 50 400 kr
S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
8. Sammanfattning av förslaget
Naturvårdsverket föreslår att de två delprogrammen Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd och Krondroppsnätet-NV slås ihop till ett nytt delprogram. Detta innefattar ett nytt mätnätverk (SveLoD) med tre olika typer av mätprogram, Typ 1 (fyra stationer, nuvarande EMEP27-stationerna), Typ 2 (17 stationer, nuvarande LNKN28-stationerna plus en) och Typ 3 (14 stationer, nuvarande Krondroppsnätet-NV) samt modelleringsverktyget MATCH-Sverigesystemet. Programmets täckning och provtagningsfrekvens tillgodoser Sveriges internationella, nationella och regionala krav och åtaganden, framförallt gällande Luftvårdskonventionen och den nationella och regionala miljömålsuppföljningen. Vidare anpassas provtagningsnätverken för att ge en mer heltäckande depositionsbild, och de baseras dessutom främst på försurningstrycket i Sverige idag och i framtiden.
Delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd Består idag av fyra EMEP-stationer med högupplösta mätningar och 16 LNKN- stationer med lågupplösta mätningar. Samtliga av dessa stationer är viktiga för indata till MATCH-modellen.
Vi föreslår:
• en övergång till veckovisa nederbördsanalyser på EMEP-stationerna (stor kostnadsbesparing) /Typ 1-stationer
• ett jämnare mätprograminnehåll på LNKN-stationerna (luft- och nederbördsmätningar föreslås ingå på alla, idag luftmätningar på nio stycken och nederbördsmätningar på alla) /Typ 2-stationer
• stationen Hundshögen i Jämtlands län föreslås ingå i Typ 2-stationerna (luft och nederbörd) – behövs för indata till MATCH p.g.a. sitt fjällnära läge, men finansieras idag av länsstyrelsen.
Delprogrammet Krondroppsnätet-NV
Naturvårdsverket delfinansierar idag 18 stationer och helfinansierar en. Naturvårdsverket önskar dock större rådighet över stationerna, så att de inte riskerar att läggas ner när någon delfinansiär (t.ex. länsstyrelse eller luftvårdsförbund) vill dra sig ur. /Typ 3-stationer
Vi föreslår:
• Länen får ersättning för att sköta provtagningen vid Typ 3-stationerna. Detta bör leda till ökad stabilitet i nätverket i och med att länens tidigare potentiella incitament till nedläggning försvinner. Ersättningen föreslås anpassas efter avståndet till stationen.
• Antalet mätparametrar (nederbörd, torrdeposition, krondropp) på respektive station föreslås anpassas utifrån dagens försurningspåverkan samt den nationella gradienten.
27 European Monitoring and Evaluation Programme
28 Luft- och nederbördskemiska nätet
• NV kommer att behöva avsluta sin delfinansiering på ett mindre antal stationer för att kunna hålla budget. Dessa har valts ut baserat på en rankning som CEH har gjort av stationerna utifrån datakvalitet, geografisk placering och kostnad. Vid ökade totalkostnader från och med 2021 kan emellertid delfinansieringen av fler stationer behöva avslutas.
Delprogrammet MATCH-Sverigesystemet
Inga särskilda förändringar har föreslagits i revisionen. MATCH utvecklas redan idag kontinuerligt och föreslås fortsätta med detta. Det är dock viktigt att framöver öka informationen om möjligheterna att använda resultat från MATCH-modelleringen, inte minst i takt med att den geografiska upplösningen utökas.
Bilaga 1 – Fastställt program för övervakning av försurande och övergödande ämnen 2021–2022
I denna bilaga redovisas programmet i den form som slutligen fastställts. Det remitterade förslaget har till övervägande del kunnat genomföras, med undantag av några förändringar som redovisas nedan. Dessa har gjorts dels till följd av remissen, dels som en anpassning till den budget som erhållits för 2021.
Sammanfattning
Syftet med revisionen har varit att utifrån tillgängliga medel skapa ett mätnät som är stabilt, geografiskt jämnt fördelat och baserat på den belastning som idag råder. Mätnätet ska kunna ge underlag till den internationella rapporteringen till direktiv och konventioner och för bedömning av miljömålen.
Naturvårdsverket anser att det nya mätnätet SveLoD (Svenska Luft- och Depositionsnätverket) som presenteras här bygger på en långsiktighet vad gäller övervakning av försurande och övergödande ämnen i Sverige och att det uppnår de krav som ställs nationellt och internationellt. Sammanfattningsvis innebär det en ökad ambitionsnivå jämfört med tidigare, med mer mätningar på de stationer som Naturvårdsverket finansierar. I och med det nya programmet har Naturvårdsverket dessutom full rådighet över mätningarna, eftersom även provtagningen kommer att vara inkluderad.
Naturvårdsverket har sammanställt alla remissvar som inkommit och utifrån dessa har några förändringar gjorts jämfört med den remissversion som gick ut under 2020. De huvudsakliga förändringarna är följande:
• Namnen på de olika stationstyperna har ändrats till att vara mer lättförståeliga och ge en tydligare bild av vad som mäts på respektive station (se tabell 1).
• Den kostnadsberäkning som utfördes initialt var schablonbaserad och visade sig ha underskattat den totala kostnaden för det nya mätnätet vilket efter hand resulterat i en neddragning av antalet stationer (se tabell 3). Även den slutliga anslagstilldelningen för 2021 har begränsat möjligheterna att fullt ut genomföra det planerade programmet.
• Naturvårdsverket har valt att inte gå vidare med provtagning genom årliga uppdrag till de olika länen utan har istället inkluderat denna tjänst i det ordinarie övervakningsavtalet.
Det nya programmet är avtalat på två år till att börja med och förhoppningen är att därefter kunna förlänga det med ytterligare två år. Därefter behöver en ny ramavtalsupphandling ske i enlighet med XXX. Avsikten är dock att det nya programmet ska gälla tills vidare.
Nya SveLoD-nätverket
I och med revisionen har ett nytt mätnät för övervakning av försurande och övergödande ämnen formats, Svenska Luft- och Depositionsnätverket (SveLod). Nätet innebär en sammanslagning och omarbetning av de tidigare näten EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och Krondroppsnätet-NV som ingick i de två delprogrammen Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd och Krondroppsnätet-NV. Från och med 2021 kommer all övervakning att ske inom ramen för delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd, och delprogrammet Krondroppsnätet- NV avslutas.
Nedan presenteras en översikt över alla stationer i Naturvårdsverkets nätverk för övervakning av försurande och övergödande ämnen (SveLoD, figur 1 och tabell 1). Nätet består av fyra typer av stationer, EMEP-stationerna (med benämningen Typ 1 i remissen), LN-stationerna (Typ 2), SNK-stationerna (Typ 3) och N- stationerna (Typ 3). De olika stationstyperna skiljer sig åt vad gäller mätningarnas tidsupplösning (där EMEP-stationerna har högst tidsupplösning), mätmetoder samt vilken typ av mätning som sker, t.ex. mätning i luft, nederbörd, strängprovtagning eller krondropp. Listan över övervakade parametrar/föroreningar är ungefär densamma oavsett stationstyp (se tabell 2).
Figur 1 Nya Svenska Luft- och depositionsnätverket (SveLod) med fyra typer av stationer (EMEP – mätningar i luft och nederbörd i högre tidsupplösning, LN – Luft och Nederbörd, SNK – Strängprov, Nederbörd och Krondropp och
N – Nederbörd)
Tabell 1 Stationer i Svenska Luft- och depositionsnätverket (SveLod)
Stationstyp | Station | Län |
EMEP | Bredkälen | Jämtland |
EMEP | Hallahus | Skåne |
EMEP | Norunda | Uppsala |
EMEP | Råö | Halland |
LN | Ammarnäs | Västerbotten |
LN | Djursvallen, nedre | Jämtland |
LN | Docksta | Västernorrland |
LN | Esrange | Norrbotten |
LN | Granan | Västra Götaland |
LN | Jädraås | Gävleborg |
LN | Majstre (N)/Hoburgen (L) | Gotland |
LN | Norra Kvill | Kalmar |
LN | Pjungserud | Västra Götaland |
LN | Rickleå | Västerbotten |
LN | Ryda Kungsgård | Uppsala |
LN | Sandnäset | Jämtland |
LN | Sännen | Blekinge |
LN | Transtrandsberget | Värmland |
LN | Tyresta | Stockholm |
LN | Ottenby | Kalmar |
LN | Hundshögen Låg | Jämtland |
SNK | Hensbacka | Västra Götaland |
SNK | Hissmossa | Skåne |
SNK | Rockneby | Kalmar |
SNK | Timrilt | Halland |
SNK | Grankölen | Norrbotten |
SNK | Storulvsjön | Västernorrland |
SNK | Blåbärskullen | Värmland |
N | Edeby | Södermanland |
N | Fulufjäll | Dalarna |
N | Högbränna | Västerbotten |
N | Kvisterhult | Västmanland |
N | Xxxxx | Xxxxxxxxx |
EMEP: Våra fyra huvudstationer för rapportering av data till EU och Luftvårdskonventionen m.fl., underlag för modellering etc. Här ingår även mätningar inom flera andra delprogram, t.ex. partiklar, marknära ozon, organiska miljögifter m.m.
LN: Luft- och nederbördsmätningar, indata till modellering SNK: Strängprovtagning, nederbörd och krondropp
N: Nederbörd
I det nya programmet kommer övervakning av nedanstående parametrar att ske. Innehållet är oförändrat jämfört med föregående program, dvs. på en nederbördsstation kommer fortfarande samma parametrar att mätas. Skillnaden är att vissa stationer har bytt stationstyp i det nya programmet. Vidare har de LN-stationer som tidigare enbart omfattats av nederbördsmätningar, kompletterats med luftmätningar. Antalet stationer med strängprovtagning har även minskats något till förmån för krondroppsmätningar, som därmed har utökats.
Tabell 2 Övervakade parametrar
Stationstyp | Parameter | Frekvens | Mätstationer |
EMEP Luft | Oorg komponenter Svaveldioxid, SO2 Sulfatsvavel, SO4 Kvävedioxid, NO2 NO3+HNO3 NH4+NH3 Natrium, Na Kalium, K Kalcium, Ca Magnesium, Mg Klorid, Cl | Dygn | Bredkälen Hallahus Norunda Råö |
Gas/partikelfördelning Ammoniakkväve, NH3 Ammoniumkväve, NH4 Saltsyra, HCl Salpetersyra, HNO3 Nitratkväve, NO3 | Månad | Hallahus | |
EMEP Nederbörd | Oorganiska komponenter Sulfatsvavel, SO4 Nitratkväve, NO3 Ammoniumkväve, NH4 pH Natrium, Na Kalium, K Kalcium, Ca Magnesium, Mg Klorid, Cl Konduktivitet | Vecka | Bredkälen Hallahus Norunda Råö |
LN Luft | Svaveldioxid, SO2 Kvävedioxid, NO2 Ozon, O3 | Månad | Ammarnäs Djursvallen, nedre Docksta Esrange Granan Hoburgen (L) / Majstre (N) Hundshögen Låg Jädraås Norra Kvill Ottenby Pjungserud |
Rickleå Ryda Kungsgård Sandnäset Sännen Transtrandsberget Tyresta | |||
LN Nederbörd | Oorganiska komponenter Sulfatsvavel, SO4 Nitratkväve, NO3 Ammoniumkväve, NH4 pH Natrium, Na Kalium, K Kalcium, Ca Magnesium, Mg Klorid, Cl Fosfor, P Konduktivitet | Månad | Ammarnäs Djursvallen, nedre Docksta Esrange Granan Hoburgen (L) / Majstre (N) Hundshögen Låg Jädraås Norra Kvill Ottenby Pjungserud Rickleå Ryda Kungsgård Sandnäset Sännen Transtrandsberget Tyresta |
SNK Strängprovtagning Nederbörd Krondropp | Nederbördsmängd Krondroppsmängd Provvolym Konduktivitet pH Sulfatsvavel, SO4 Nitratkväve, NO3 Ammoniumkväve, NH4 Klorid, Cl Kalcium, Ca Magnesium, Mg Natrium, Na Kalium, K Totalfosfor, P Mangan, Mn Kjeldahlkväve, KjN | Månad | Blåbärskullen Grankölen 2 Hensbacka Hissmossa Rockneby Storulvsjön Timrilt |
N Nederbörd | Nederbördsmängd Konduktivitet pH Sulfatsvavel, SO4 Nitratkväve, NO3 Ammoniumkväve, NH4 Klorid, Cl Kalcium, Ca Magnesium, Mg Natrium, Na Kalium, K Totalfosfor, P Mangan, Mn Kjeldahlkväve, KjN | Månad | Edeby Fulufjäll Högbränna Kvisterhult Tagel |
Förändringar jämfört med tidigare program samt remissversionen
Naturvårdsverket har under revisionen valt att avsluta finansieringen för sex stationer och specifika parametrar för fyra stationer, se nedan. En översikt ges i tabell 3 och 4 för jämförelse med remissversionen (tabell 3) samt ursprungsprogrammet (tabell 4), dvs. den programutformning som gällt senast under perioden 2017–2020. Urvalet har skett utifrån rankning av kvalitet för stationer samt placering av station kopplat till den övergripande stationsplaceringen i Sverige. Nedläggningar är givetvis inte önskvärda men för att få ett hållbart nätverk över tid har detta varit en nödvändighet.
Stationer där vi avslutat vår finansiering: |
o Stenshult, Skåne o Komperskulla, Blekinge o Farstanäs, Stockholm o Sör-Digertjärn, Jämtland o Fagerhult, Jönköping o Höka, Östergötland |
Parametrar som avslutats vid kvarvarande stationer: |
o Luft: Storulvsjön, Grankölen o Strängprovtagning: Edeby o Krondropp: Ottenby o Markvatten: Ottenby, Storulvsjön |
De kostnader som ingår i programmet omfattar provtagning, analys, utvärdering och rapportering till datavärd och konventioner (tabell 5, med samtliga kostnader inkluderade). Med anledning av att Naturvårdsverkets ramavtal för luftövervakning var under upphandling när remissen gick ut vårvintern 2020, var det inte möjligt att ange exakta kostnader för förslaget, utan endast en schablon. Detta var i sin tur en justering av den kostnadsestimering som den anlitade konsulten CEH inledningsvis gjort i sin utvärdering 2019.
Under hösten 2020 gjordes detaljerade kostnadsberäkningar, och en del justeringar av förslaget behövde göras till följd av detta, dels en övergång till användning av endast ett provtagningsrör på LN-stationerna. Inom det tidigare Luft- och nederbördskemiska nätet (LNKN) ingick tidigare provtagning med två rör vid varje mätstation, ett huvudrör och ett reservrör. Fr.o.m. 2021 kommer därmed mätningar av besparingsskäl endast att ske på ett rör på samtliga stationer.
I det remitterade förslaget ingick att länsstyrelserna skulle få ersättning från Naturvårdsverket för att sköta provtagningen vid SNK- och N-stationerna, dvs. stationerna i det tidigare delprogrammet Krondroppsnätet-NV. Efter remissen har vi dock valt att låta provtagningen ingå i samma avtal som själva övervakningen, till motsvarande kostnad men mindre administration.
Ett mindre antal förändringar har även gjorts till följd av inkomna remissynpunkter samt efter diskussion med utföraren. Utöver detta har finansieringen av ytterligare två stationer, utöver de fyra redan planerade, tyvärr behövt avslutas i ett sent skede, då anslagstilldelningen inte varit tillräcklig för
att genomföra hela det planerade programmet. Den geografiska täckningen av de olika stationstyperna i kombination med bland annat driftskostnaden för de respektive stationerna har i det fallet legat till grund för urvalet.
S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
Tabell 3 Förändring jämfört med remitterat förslag
Station | Län | Typ 1/2/3 i remissversion | Typ i slutversion | Förändring jämfört med remissförslag |
Bredkälen | Jämtland | 1 | EMEP | Oförändrad |
Hallahus | Skåne | 1 | EMEP | Oförändrad |
Norunda | Uppsala | 1 | EMEP | Oförändrad |
Råö | Halland | 1 | EMEP | Oförändrad |
Ammarnäs | Västerbotten | 2 | LN | Oförändrad |
Djursvallen, nedre | Jämtland | 2 | LN | Oförändrad |
Docksta | Västernorrland | 2 | LN | Oförändrad |
Esrange | Norrbotten | 2 | LN | Oförändrad |
Granan | Västra Götaland | 2 | LN | Oförändrad |
Grankölen | Norrbotten | 2 | SNK | SNK ist f LN |
Jädraås | Gävleborg | 2 | LN | Oförändrad |
Majstre / Hoburgen1 | Gotland | 2 | LN | Oförändrad |
Norra Kvill | Kalmar | 2 | LN | Oförändrad |
Pjungserud | Västra Götaland | 2 | LN | Oförändrad |
Rickleå | Västerbotten | 2 | LN | Oförändrad |
Ryda Kungsgård | Uppsala | 2 | LN | Oförändrad |
Sandnäset | Jämtland | 2 | LN | Oförändrad |
Sännen | Blekinge | 2 | LN | Oförändrad |
Transtrandsberget | Värmland | 2 | LN | Oförändrad |
Tyresta | Stockholm | 2 | LN | Oförändrad |
Hundshögen2 | Jämtland | 2 | LN | Oförändrad |
Blåbärskullen | Värmland | 3 | SNK | SNK ist f N |
Edeby | Södermanland | 3 | N | Oförändrad |
Fagerhult | Jönköping | 3 | - | Avslutad ist f SNK |
Fulufjäll | Dalarna | 3 | N | Oförändrad |
Hensbacka | Västra Götaland | 3 | SNK | Oförändrad |
Hissmossa | Skåne | 3 | SNK | Oförändrad |
Högbränna | Västerbotten | 3 | N | Oförändrad |
Höka | Östergötland | 3 | - | Avslutad ist f N |
Kvisterhult | Västmanland | 3 | N | Oförändrad |
Ottenby | Kalmar | 0 | XX | XX ist f SNK |
Rockneby | Kalmar | 3 | SNK | Oförändrad |
Storulvsjön | Västernorrland | 3 | SNK | SNK ist f N |
Tagel | Kronoberg | 3 | N | N ist f SNK |
Timrilt | Halland | 3 | SNK | Oförändrad |
S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
Tabell 4 Jämförelse mellan tidigare program och det nya programmet
Station | Län | Stationstyp i tidigare program | Stationstyp i SveLoD | Luft | Nederbörd (bulkprov- tagning) | Torr- deposition (sträng- prov- tagning) | Krondropp | Markvatten |
Bredkälen | Jämtland | EMEP | EMEP | X | X | |||
Hallahus | Skåne | EMEP | EMEP | X | X | |||
Norunda | Uppsala | EMEP | EMEP | X | X | |||
Råö | Halland | EMEP | EMEP | X | X | |||
Ammarnäs | Västerbotten | LNKN | LN | O | X | |||
Djursvallen, nedre | Jämtland | LNKN | LN | X | X | |||
Docksta | Västernorrland | LNKN | LN | X | X | |||
Esrange | Norrbotten | LNKN | LN | O | X | |||
Granan | Västra Götaland | LNKN | LN | X | X | |||
Grankölen 1 | Xxxxxxxxxx | XXXX | Xvslutad | - | - | |||
Jädraås | Gävleborg | LNKN | LN | X | X | |||
Majstre / Hoburgen1 | Gotland | LNKN | LN | X | X | |||
Norra Kvill | Kalmar | LNKN | LN | O | X | |||
Pjungserud | Västra Götaland | LNKN | LN | X | X | |||
Rickleå | Västerbotten | LNKN | LN | X | X | |||
Ryda Kungsgård | Uppsala | LNKN | LN | O | X | |||
Sandnäset | Jämtland | LNKN | LN | O | X | |||
Sännen | Blekinge | LNKN | LN | X | X | |||
Transtrandsberget | Värmland | LNKN | LN | O | X | |||
Tyresta | Stockholm | LNKN | LN | O | X | |||
Hundshögen2 | Jämtland | KD hos Z lst | LN | O | O |
Grankölen 2 | Norrbotten | KD-NV | SNK | X | X | O | ||
Rockneby | Kalmar | KD-NV | SNK | X | X | O | ||
Hissmossa | Skåne | KD-NV | SNK | X | X | O | ||
Timrilt | Halland | KD-NV | SNK | X | X | O | ||
Hensbacka | Västra Götaland | KD-NV | SNK | X | X | O | ||
Blåbärskullen | Värmland | KD-NV | SNK | X | X | O | ||
Storulvsjön | Västernorrland | KD-NV | SNK | - | X | X | X | - |
Högbränna | Västerbotten | KD-NV | N | X | ||||
Edeby | Södermanland | KD-NV | N | X | - | |||
Fulufjäll | Dalarna | KD-NV | N | X | ||||
Kvisterhult | Västmanland | KD-NV | N | X | ||||
Ottenby | Kalmar | KD-NV | LN | X | X | - | - | |
Tagel | Kronoberg | KD-NV | N | X | ||||
Fagerhult | Jönköping | KD-NV | Avslutad | - | - | |||
Farstanäs | Stockholm | KD-NV | Avslutad | - | ||||
Höka | Östergötland | KD-NV | Avslutad | - | ||||
Sör-Digertjärn | Jämtland | KD-NV | Avslutad | - | ||||
Komperskulla | Blekinge | KD-NV | Avslutad | - | ||||
Stenshult | Skåne | KD-NV | Avslutad | - |
X = fortsatta mätningar O = nya mätningar
- = avslutade mätningar
ej ifyllt = inte haft och kommer inte att ha mätningar
S WEDISH ENVIR ONM ENTAL P ROTEC TION AGENC Y
39(39)
Tabell 5 Årlig kostnad för nytt program 2021–2022
Station | Län | Stationstyp | Kostnad 2021 | Kostnad 2022 |
Bredkälen | Jämtland | EMEP | 2 805 000 | 2 854 000 |
Hallahus | Skåne | |||
Norunda | Uppsala | |||
Råö | Halland | |||
Ammarnäs | Västerbotten | LN | 963 500 | 899 800 |
Djursvallen, nedre | Jämtland | |||
Docksta | Västernorrland | |||
Esrange | Norrbotten | |||
Granan | Västra Götaland | |||
Jädraås | Gävleborg | |||
Majstre (N)/ Hoburgen (L) | Gotland | |||
Norra Kvill | Kalmar | |||
Pjungserud | Västra Götaland | |||
Rickleå | Västerbotten | |||
Ryda Kungsgård | Uppsala | |||
Sandnäset | Jämtland | |||
Sännen | Blekinge | |||
Transtrandsberget | Värmland | |||
Tyresta | Stockholm | |||
Ottenby | Kalmar | |||
Hundshögen Låg | Jämtland | |||
Hensbacka | Västra Götaland | SNK | 803 000 | 778 900 |
Hissmossa | Skåne | |||
Rockneby | Kalmar | |||
Timrilt | Halland | |||
Grankölen 2 | Norrbotten | |||
Storulvsjön | Västernorrland | |||
Blåbärskullen | Värmland | |||
Edeby | Södermanland | N | 328 500 | 317 300 |
Fulufjäll | Dalarna | |||
Högbränna | Västerbotten | |||
Kvisterhult | Västmanland | |||
Tagel | Kronoberg | |||
Totalt1 | 4 900 000 inkl. uppstarts- /stationsöversyns- kostnader | 4 850 000 |
1 Kostnaderna inkluderar provtagning, stationsdrift, analys, projektledning, utvärdering, rapportering, redovisning etc.