Specifika risker vid vissa typer av arbeten

Bilaga 2 Tillvägagångssätt vid utredning och bedömning enligt 4 §, bestämning av skyddsnivå enligt 6 § samt klassificering enligt 8 §, till 8 kap. Innesluten användning av genetiskt modifierade

mikroorganismer 184

Bilaga 3 Skyddsåtgärder och arbetssätt som ska tillämpas enligt 7 §, till 8 kap. Innesluten användning av genetiskt modifierade

mikroorganismer 187

Bilaga 4 Uppgifter vid anmälan av en F-verksamhet, till 8 kap. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer 202

Bilaga 5 Uppgifter vid anmälan av en L-verksamhet och nya GMM- användningar, till 8 kap. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer 204

Bilaga 6 Uppgifter vid ansökan om tillstånd för en R-verksamhet och för nya GMM-användningar, till 8 kap. Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer 209

Bilaga 7 Utbildningsprogram för rök- och kemdykare, till 13 kap. Rök- och kemdykning 215

Bilaga 8 Genomförda direktiv 219

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om specifika risker vid vissa typer av arbeten;

AFS 202X:X

Utkom från trycket den xx xxxx 201X.

beslutade den XX XXXXX 202X.

Arbetsmiljöverket föreskriver1 följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.

Arbetsmiljöverket föreskriver2 följande med stöd av förordning (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer och beslutar följande allmänna råd.

Avdelning I: Allmänna bestämmelser

1 kap. Allmänna bestämmelser

Varför föreskrifterna finns

1 § Dessa föreskrifter finns för att förebygga ohälsa och olycksfall vid specifika risker vid vissa typer av arbeten.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

2 § I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om grundläggande arbetsmiljöregler-för dig som har arbetsgivaransvar, 2 kap. om systematiskt arbetsmiljöarbete, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt

1 Jfr direktiven i bilaga 8 punkt 1.

2 Jfr direktiven i bilaga 8 punkt 2.

arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö.

Arbetsgivaren ska, i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, beakta och hantera de arbetsmiljöförhållanden som regleras genom dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.

Xxxxxxxxx XX: Vissa typer av arbeten

2 kap. Asbest

Då gäller föreskrifterna

1 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller varje verksamhet som medför risk för exponering för asbesthaltigt damm i arbetet.

Bestämmelserna i 5–7, 21 och 28 §§ gäller inte när asbesthaltigt bergmaterial hanteras i samband med att materialet bryts.

Vid transport av asbesthaltigt avfall till plats för slutligt omhändertagande gäller endast bestämmelserna i 15–18, 20 och 21 §§.

Vid arbete på plats för slutligt omhändertagande av asbesthaltigt avfall gäller endast bestämmelserna i 15–18, 20–21 och 44-45 §§.

Vid hantering av asbesthaltigt material där halten av asbest är högst 1 viktprocent i ursprungsmaterialet gäller endast bestämmelserna i 3, 15-18, 22 och 23 §§.

Vem föreskrifterna riktar sig till

2 § Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i detta kapitel.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, ska följa bestämmelserna i detta kapitel. Detta följer av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160). Det innebär att den som driver sådan verksamhet ska följa det som sägs i detta kapitel om arbetsgivare och om arbetstagare. Den som driver sådan verksamhet behöver dock inte följa bestämmelserna i 9 § tredje stycket 3, 10 § tredje stycket 3 och 11 § andra stycket 4.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i detta kapitel gäller då även dem.

Definitioner

3 § I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

Antalet sysselsatta

Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

− Anställda arbetstagare.

− Inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

	− De personer som driver verksamheten. − Inhyrd arbetskraft. Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades.
Asbest	Samlingsnamn för krysotil (vit asbest), krokidolit (blå asbest) och amosit (brun asbest) samt de fibrösa formerna av silikatmineralen antofyllit, tremolit och aktinolit.
Asbesthaltigt damm	Damm som innehåller luftburna eller på ytor avsatta asbestfibrer.
Bearbetning och behandling	Hantering som innebär ingrepp i asbest eller asbesthaltigt material i samband med underhåll eller reparation av byggnad eller teknisk anordning.
Hantering av asbest eller asbesthaltigt material	Arbete med asbest eller asbesthaltigt material som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm.

Rivning

Demontering av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del av sådan anordning som innehåller asbest eller

asbesthaltigt material.

Tillstånd

4 § Arbetsgivaren ska ha tillstånd för att bedriva verksamhet som innebär hantering av asbest eller asbesthaltigt material. Det finns tre olika typer av tillstånd:

1. Forskning, utveckling och analys enligt 5 §.

2. Bearbetning och behandling enligt 6 §.

3. Rivning enligt 7 §.

Tillstånd ges antingen för en viss tid eller för ett visst arbete. Tillståndet kan förenas med villkor och får inte överlåtas. Vid beslut om tillstånd kommer Arbetsmiljöverket att beakta om sökanden tidigare har brutit mot bestämmelser i dessa föreskrifter.

Tillstånd för forskning, utveckling och analys

5 § Arbetsgivaren ska ha tillstånd från Arbetsmiljöverket för att hantera asbest eller asbesthaltigt material, för forskning och utveckling samt analys.

Den arbetsgivare som bryter mot något eller några av dessa krav ska betala en sanktionsavgift, se 17 kap. 1 §.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är

150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) x 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Tillstånd för bearbetning och behandling

6 § Arbetsgivaren ska ha tillstånd från Arbetsmiljöverket vid bearbetning och behandling av asbest eller asbesthaltigt material som redan har installerats eller tagits i bruk.

Tillstånd enligt första stycket behövs inte för att borra hål om följande villkor är uppfyllda:

1. Antalet arbeten omfattar maximalt tre tillfällen per arbetsgivare och kalenderår.

2. Den totala arbetsmängden för arbetet är mindre än en persontimme per tillfälle.

3. En anordning för utsug används och är placerad i direkt anslutning till håltagningen.

Den arbetsgivare som i en eller flera situationer av bearbetning och behandling bryter mot kraven i denna bestämmelse ska betala en sanktionsavgift, se 17 kap. 1 §.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är

150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Tillstånd för rivning

7 § Arbetsgivaren ska ha tillstånd från Arbetsmiljöverket vid hantering av material som innehåller mer än 1 viktprocent asbest vid rivning av

1. byggnad,

2. byggnadsdel, och

3. teknisk anordning eller del av sådan anordning.

Ett sådant tillstånd behövs inte vid demontering av

− bromsbelägg och andra friktionselement, eller

− formgjutna packningar som kan demonteras hela.

Den arbetsgivare som i en eller flera situationer av rivning bryter mot kraven i denna bestämmelse ska betala en sanktionsavgift, se kap 17. 1 §.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är

400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) x 721 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Omprövning av tillstånd

8 § Arbetsmiljöverket kan ompröva ett beslut om tillstånd enligt 5 § första stycket och 6 § första stycket eller 7 § första stycket om det behövs av säkerhetsskäl eller om den som har fått ett tillstånd bryter mot bestämmelser i 12 eller 13 §§.

Ansökan om tillstånd

Forskning, utveckling och analys

9 § Arbetsgivare vars arbetstagare ska utföra arbetet ska ansöka om tillstånd enligt 5 § första stycket hos Arbetsmiljöverket.

Ansökan ska innehålla uppgifter om

1. adressen till den plats där arbetet ska utföras,

2. ändamålet med hanteringen,

3. vilken typ av asbest eller asbesthaltigt material som ska hanteras,

4. den beräknade mängden asbest eller asbesthaltigt material som ska hanteras,

5. den tidsperiod ansökan avser, och

6. den beräknade mängden asbesthaltigt avfall, vem som ska transportera bort avfallet och var avfallet slutligt ska tas om hand.

Till ansökan ska bifogas

1. hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet,

2. intyg om asbestutbildning för de som ska leda och för de som ska delta i arbetet, och

3. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud. Om sådant skyddsombud inte finns, ska yttrande från regionalt skyddsombud bifogas.

Bearbetning och behandling

10 § Den arbetsgivare vars arbetstagare ska utföra arbetet ska ansöka om tillstånd enligt 6 § första stycket hos Arbetsmiljöverket.

Ansökan ska innehålla uppgifter om

1. adressen till den plats där arbetet ska utföras,

2. arbetsmetoden,

3. arbetets omfattning,

4. vilken typ av asbesthaltigt material som ska hanteras,

5. datum för arbetets början och slut, och

6. den beräknade mängden asbesthaltigt avfall, vem som ska transportera bort avfallet och var avfallet slutligt ska tas omhand.

Till ansökan ska bifogas

1. hanterings- och skyddsinstruktioner för arbetet,

2. intyg om asbestutbildning för de som ska leda och för de som ska delta i arbetet, och

3. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud. Om sådant skyddsombud inte finns, ska yttrande från regionalt skyddsombud bifogas.

Rivning

11 § Den arbetsgivare vars arbetstagare ska utföra arbetet ska ansökan om tillstånd enligt 7 § första stycket hos Arbetsmiljöverket.

Ansökan ska innehålla uppgifter om

1. allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som anger hur rivningsarbete ska utföras för att förhindra ohälsa,

2. intyg om asbestutbildning för de som ska leda och för de som ska delta i rivningsarbetet,

3. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 44 § (tjänstbarhetsintyg) för de som ska delta i rivningsarbetet, och

4. yttrande över ansökan från arbetstagarnas skyddsombud. Om sådant skyddsombud inte finns, ska yttrande från regionalt skyddsombud bifogas.

Anmälan om rivning

12 § Den arbetsgivare som har fått ett tillstånd enligt 7 § första stycket får påbörja ett rivningsarbete först när en skriftlig anmälan om rivning har lämnats in till Arbetsmiljöverket.

Anmälan ska lämnas in av den arbetsgivare vars arbetstagare ska utföra rivningen. Anmälan ska ha kommit in till Arbetsmiljöverket senast 2 arbetsdagar innan rivningen ska påbörjas, om inte Arbetsmiljöverket har medgivit något annat.

Anmälan ska innehålla uppgifter om

1. adressen till rivningsobjektet,

2. namn och adress till den som har beställt arbetet,

3. datum för rivningens början och slut,

4. rivningsarbetets art, omfattning och typ av asbesthaltigt material, och

5. den beräknade mängden asbesthaltigt avfall, vem som ska transportera bort avfallet och var avfallet ska slutligt tas omhand.

Handlingar på arbetsplatsen vid rivning

13 § Arbetsgivaren ska se till att följande handlingar finns tillgängliga på den arbetsplats där sådan rivning som anges i 7 § första stycket utförs:

1. Arbetsmiljöverkets beslut om tillstånd.

2. Hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella rivningsarbetet.

3. Bevis om asbestutbildning för de som leder och för de som deltar i rivningsarbetet.

4. Intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 44 § (tjänstbarhetsintyg) för de som deltar i rivningsarbetet.

5. Uppgifterna i anmälan enligt 12 § andra stycket.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet behöver inte följa vad som anges om tjänstbarhetsintyg enligt första stycket punkt 4.

På en plats där arbete som avses i 7 § andra stycket utförs, ska följande handlingar finnas:

1. Hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella arbetet.

2. Bevis om asbestutbildning för de som leder och för de som deltar i arbetet.

Allmänna åtgärder vid arbete med asbest eller asbesthaltigt material

Utbildning och kunskaper

14 § Arbetsgivaren ska se till att den som leder och den som utför arbete med asbest eller asbesthaltigt material inom forskning, utveckling och analys enligt 5 § och bearbetning och behandling enligt 6 § har genomgått utbildning om asbest och att kunskaperna uppdateras när det behövs. Utbildningen ska minst omfatta avsnitt om

1. asbestens egenskaper, hälsoeffekter och förekomst,

2. skyddsåtgärder,

3. nödfallsåtgärder,

4. handhavande av personlig skyddsutrustning,

5. arbetsmetoder,

6. kontrollåtgärder,

7. avfallshantering,

8. saneringsåtgärder, och

9. bestämmelser om medicinska kontroller.

Undersökning och riskbedömning

15 § Innan ett arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm påbörjas ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest.

16 § Arbetsgivaren ska i sin undersökning och riskbedömning beakta risken för exponering för asbesthaltigt damm innan ett arbete i verksamhet som omfattas av dessa föreskrifter påbörjas.

Hanterings- och skyddsinstruktioner

17 § Vid arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm ska arbetsgivaren se till att det finns skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som leder till att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. De skriftliga hanterings- och skyddsinstruktionerna ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.

Hanterings- och skyddsinstruktionerna ska minst omfatta

1. åtgärder för att förhindra dammspridning,

2. personlig skyddsutrustning,

3. typ av andningsskydd,

4. arbetsmetod,

5. efterstädning,

6. avfallshantering, och

7. personlig hygien.

Förebyggande av dammspridning

18 § Arbetsgivaren ska se till att

1. allt arbete med asbest och asbesthaltigt material planeras, ordnas och utförs så att exponeringen för asbesthaltigt damm blir så låg som möjligt,

2. antalet personer som kan komma att exponeras för asbesthaltigt damm begränsas till så få personer som möjligt, och

3. hänsyn tas till risken för oförutsedd exponering för asbesthaltigt damm vid planeringen av arbetet.

19 § Vid sådan hantering av asbest som anges i 5 och 6 §§ ska arbetsgivaren se till att platsen där verksamheten bedrivs är klart avgränsad och tydligt märkt med texten: ”Asbestarbete – Tillträde förbjudet för obehöriga”.

20 § Arbetsgivaren ska se till att hytt på maskin eller fordon som används i dammande arbete där asbest eller asbesthaltigt material förekommer har särskild tillförsel av luft som är så fri från luftföroreningar som möjligt.

21 § Arbetsgivaren ska se till att asbesthaltigt material, asbesthaltigt avfall och emballage som innehållit asbest eller asbesthaltigt material genast tas tillvara och förvaras i sluten

behållare eller på ett annat säkert sätt fram till slutligt omhändertagande.

Till asbesthaltigt material eller avfall räknas även asbestförorenade skyddskläder och annan personlig skyddsutrustning.

22 § Arbetsgivaren ska se till att frånluft från dammsugare eller punktutsug endast återförs om luften renas så att minst 99,95 % av det respirabla asbestdammet avskiljs.

Motsvarande krav på rening gäller frånluft från fläktaggregat som används för att åstadkomma undertryck i sådan inneslutning som avses i 36 §.

Exponeringskontroller

23 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas exponering för asbesthaltigt damm kontrolleras regelbundet, om riskbedömningen enligt bestämmelserna i 16 § visar att det behövs. Om exponeringen inte är godtagbar, med hänsyn till det hygieniska gränsvärdet för asbest enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om gränsvärden för luftexponering i arbetsmiljön, gäller följande:

1. Nödvändiga åtgärder ska omedelbart vidtas för att sänka exponeringen till en acceptabel nivå.

2. Arbetet får inte fortsätta innan åtgärderna har vidtagits.

3. En ny kontroll av exponeringen ska utföras efter att åtgärder har genomförts. Kontrollen ska ske så snart det är praktiskt möjligt, dock senast innan arbetet slutförs.

Personlig skyddsutrustning och hygien

24 § Vid sådan hantering som anges i 6 och 7 §§ ska arbetsgivaren se till att de som deltar i arbetet använder

1. heltäckande och tättslutande skyddskläder med huvudbonad, och

2. andningsskydd som är anpassat till exponeringsförhållandena och användaren.

25 § Arbetsgivaren ska se till att skyddskläder som används i arbete med asbest eller asbesthaltigt material är dammtäta och utan fickor, slag eller liknande.

Skyddskläder och övrig personlig skyddsutrustning ska hållas åtskilda från andra arbetskläder och privata kläder.

Asbestförorenade skyddskläder får inte tvättas tillsammans med andra kläder.

26 § Arbetsgivaren ska se till att lokaler och utrustning som används vid arbete med asbest eller asbesthaltigt material hålls väl rengjorda.

27 § Arbetsgivaren ska se till att rökning inte sker innanför avgränsat område där asbest eller asbesthaltigt material hanteras.

Märkning

28 § Arbetsgivaren ska se till att

1. asbesthaltigt avfall,

2. asbestförorenade material, och

3. asbestförorenad personlig skyddsutrustning. märks med en varningstext som innehåller ordet ”asbest”.

Den arbetsgivare som inte har märkt en eller flera förpackningar eller behållare enligt kraven i första stycket ska betala en sanktionsavgift, se 17 kap. 1 §.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är

150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) x 271 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

29 § Arbetsgivaren ska se till att asbesthaltigt material som kapslas in för att förebygga spridning av asbesthaltigt damm, är märkt med följande text: ”Inkapslad asbest”.

Särskilda åtgärder vid arbete med asbest eller asbesthaltigt material i samband med rivning

30 § Vid rivning av en byggnad, en byggnadsdel, en teknisk anordning eller en del av en sådan anordning, som innehåller material där asbest ingår med en halt av mer än 1 viktprocent enligt 7 § gäller, utöver övriga bestämmelser i detta kapitel, även särskilda åtgärder enligt bestämmelserna i 31–43 §§.

Utbildning och kunskaper vid rivning

31 § Arbetsgivaren ska se till att den som leder och den som utför arbete med rivning av byggnad, byggnadsdel, teknisk anordning eller del av sådan anordning som innehåller asbest eller asbesthaltigt material enligt 7 §, har genomgått en särskild utbildning om asbest. Utbildningen ska minst innehålla avsnitt om

1. asbestens egenskaper, hälsoeffekter och förekomst,

2. skyddsåtgärder,

3. nödfallsåtgärder,

4. handhavande av personlig skyddsutrustning,

5. arbetsmetoder,

6. kontrollåtgärder,

7. avfallshantering,

8. saneringsåtgärder,

9. bestämmelser om medicinska kontroller, och

10. rivningsteknik med praktiska tillämpningsövningar.

De personer som avses i första stycket ska därefter, minst vart femte år, gå en kompletterande utbildning om asbest.

Utbildningen ska bestå av kunskapsrepetition och information om aktuellt kunskapsläge.

Utbildningen enligt första stycket uppfyller även utbildningskravet för sådan hantering som anges i 6 §.

Arbetsgivaren ska kunna uppvisa giltiga utbildningsbevis för de som avses i första och andra stycket.

Den arbetsgivare som sysselsätter personer som avses i första eller andra stycket och som inte kan uppvisa giltiga utbildningsbevis ska betala sanktionsavgift om 50 000 kronor för varje sådan person, se 17 kap. 1 §.

Undersökning vid rivning

32 § När det finns minsta tveksamhet om en byggnad eller en teknisk anordning innehåller asbest eller asbesthaltigt material ska arbetsgivaren begära ett skriftligt klarläggande om detta från byggnadens eller den tekniska anordningens ägare.

Hanterings- och skyddsinstruktioner vid rivning

33 § Arbetsgivaren ska se till att de allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner, som har lämnats in till Arbetsmiljöverket enligt bestämmelserna i 11 §, anpassas till det aktuella rivningsarbetet innan detta arbete påbörjas.

Förebyggande av dammspridning vid rivning

34 § Arbetsgivaren ska se till att de delar av en byggnad eller en teknisk anordning som innehåller asbest eller asbesthaltigt material, så långt som det är möjligt med hänsyn till risken för exponering för asbesthaltigt damm, avlägsnas innan rivning av de övriga delarna av byggnaden påbörjas.

35 § Arbetsgivaren ska se till att en avgränsning görs av den arbetsplats där rivning av asbest eller asbesthaltigt material utförs. Arbetsplatsen ska vara tydligt markerad med texten: ”Varning – Rivning – Asbest – Tillträde förbjudet för obehöriga”.

36 § Vid rivningsarbete inomhus ska arbetsgivaren se till att

1. platsen för rivningen är innesluten,

2. inneslutningen har undertryck så att spridning av asbesthaltigt damm till angränsande lokaler eller andra utrymmen förhindras,

3. undertrycket i inneslutningen kan kontrolleras, och

4. tillträde till och utträde från det inneslutna området bara kan ske genom en luftsluss.

Bestämmelserna i första stycket om kravet på luftsluss gäller inte när spridning av asbesthaltigt damm förhindras genom en arbetsmetod som innebär att rivningen utförs från inneslutningens utsida.

37 § Arbetsgivaren ska se till att handhållna och mobila maskiner som används vid rivningsarbete är kopplade till en anordning som är avsedd för utsugning av asbesthaltigt damm.

Ensamarbete vid rivning

38 § Vid ensamarbete innanför en sådan inneslutning med luftsluss som avses i 36 § första stycket ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma den ensamarbetandes behov av beredskap vid olycksfall.

Personlig skyddsutrustning och hygien vid rivning

39 § Vid rivningsarbete innanför en sådan inneslutning med luftsluss som avses i 36 § första stycket ska arbetsgivaren se till att andningsskydd som består av tryckluftsapparat med säkerhetstryck eller annan likvärdig utrustning används.

40 § Varje gång en person behöver lämna ett inneslutet rivningsområde ska arbetsgivaren se till att skyddskläderna dammsugs och tas av i ett särskilt utrymme, i en sådan luftsluss som avses i 36 § första stycket, innan andningsskyddet tas av.

Andra arbetskläder och privata kläder får inte tas in i detta utrymme.

41 § Arbetsgivaren ska se till att andningsskyddens funktion kontrolleras före varje användning.

All skyddsutrustning ska rengöras noga efter varje användning.

42 § Arbetsgivaren ska se till att

1. anordning för handtvätt finns i sådan luftsluss som avses i 36 § första stycket,

2. dusch med varmt och kallt vatten samt toalett finns lätt tillgängliga intill arbetsplatsen,

3. de som deltar i arbetet har möjlighet att tvätta sig före måltid och duscha efter avslutat arbete, och

4. det finns tillgång till områden på eller intill arbetsplatsen där det går att äta och dricka utan risk för exponering för asbesthaltigt damm.

43 § Arbetsgivaren ska se till att följande åtgärder vidtas efter avslutat rivningsarbete:

1. Arbetsplatsen ska snarast rengöras från asbest eller asbesthaltigt material.

2. Asbesthaltigt damm som har avsatts på ytor ska i första hand dammsugas och tvättas bort.

3. Luftburet asbesthaltigt damm ska avlägsnas genom tillräckligt lång efterventilering.

4. Den inneslutning med undertryck och luftsluss som avses i 36 § första stycket får inte tas bort, och annat arbete får inte påbörjas på platsen, innan rengöringen är avslutad

och en kontroll visar att det inte finns risk för exponering för asbesthaltigt damm.

Medicinska kontroller

44 § I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i

1. arbete enligt 5 §, när det anges i tillståndet,

2. arbete enligt 6 §, när det anges i tillståndet, eller om arbetet kan medföra att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm i mer än 50 timmar per kalenderår,

3. arbete enligt 7 §, eller

4. annat arbete än det som avses i 5–7 §§ och som medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm i mer än 50 timmar per kalenderår.

Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om medicinska kontroller och hälsoundersökningar i arbetslivet.

Exponeringsregister

45 § Arbetsgivaren ska föra ett exponeringsregister över de arbetstagare som omfattas av bestämmelserna i 44 § första stycket vad avser medicinska kontroller. Exponeringsregistret ska innehålla de uppgifter som anges i 20 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om vanliga arbetsmiljörisker i arbetsmiljön i kapitlet om kemiska arbetsmiljörisker.

3 kap. Bekämpningsmedel

Då gäller föreskrifterna

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för arbete med sådana produkter, som enligt 14 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) är kemiska bekämpningsmedel.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller också för arbete med material och varor, som har behandlats med kemiska bekämpningsmedel.

Detta kapitel gäller inte för arbete med sådana bekämpningsmedel, där Kemikalieinspektionen har föreskrivit om undantag från kravet på godkännande i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel.

Vem föreskrifterna riktar sig till

2 § Arbetsgivaren ansvarar för att bestämmelserna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs i dessa bestämmelser den som hyr in arbetskraft.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att bestämmelserna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i detta kapitel gäller då även dem.

Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner

3 § Arbetsgivaren ska se till att skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finns för

1. arbete med bekämpningsmedel som enligt förordningen om bekämpningsmedel har hänförts till klass 1,

2. arbete med antifoulingprodukter, och

3. arbete med annat bekämpningsmedel, material eller varor som är behandlade med bekämpningsmedel, om arbetet innebär särskilda risker för ohälsa eller olycksfall.

Personlig skyddsutrustning

4 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder skyddshandskar och den övriga personliga skyddsutrustning som behövs, om arbetet med bekämpningsmedel medför risk att få medel på huden. Andningsskydd ska användas, om arbetet medför risk för inandning av en skadlig mängd bekämpningsmedel.

Personlig hygien

5 § Arbetsgivaren ska se till att det vid arbete med bekämpningsmedel eller med behandlade material och varor finns tillgång till tvål och vatten i nära anslutning till arbetsplatsen så att man snarast kan tvätta av bekämpningsmedel som kommit på huden.

Spridning av bekämpningsmedel i växthus eller annan lokal

6 § När bekämpningsmedel sprids i växthus eller andra lokaler på ett sådant sätt att det finns risk för inandning av medlet ska arbetsgivaren se till att det finns skyltar uppsatta vid alla ingångar till lokalen. På skyltarna ska det finnas uppgift om att bekämpningsmedel sprids och om villkor för tillträde till lokalen.

Spridning av bekämpningsmedel i gasform

7 § Arbetsgivaren ska se till att bekämpningsmedel, som enligt föreskrifter från Kemikalieinspektionen försetts med beteckningen SoX endast får spridas under sådana förhållanden att omedelbar hjälp går att få vid olycksfall.

Antifoulingprodukter

8 § Arbetsgivaren ska se till att sprutapplicering av en antifoulingprodukt endast får ske inom ett särskilt markerat område. Endast de arbetstagare som deltar i appliceringsarbetet får vistas inom området. Skyltar om detta ska sättas upp väl synliga. Området ska vara så stort, att arbetstagare utanför området skyddas mot risker för ohälsa på grund av appliceringsarbetet.

4 kap. Berg- och gruvarbete

Då gäller föreskrifterna

1 § Kraven i detta kapitel gäller berg- och gruvarbete och prospektering efter malm och mineral.

Berg- och gruvarbete kan omfatta

1. tillredning och brytning av malmer och industrimineral i gruvor, dagbrott, stenbrott och bergtag,

2. brytning av berg genom borrning, sprängning eller mekanisk fragmentering,

3. bergbesiktning, skrotning och olika förstärkningsarbeten som bergbultning, nätning och injektering,

4. betongsprutning,

5. undersökningsborrning och diamantborrning,

6. lastning, transport och deposition av det brutna berget,

7. krossning och siktning av bergmassor,

8. drivning av tunnlar, schakt och bergrum, och

9. installations-, service- och underhållsarbete i icke färdigställda bergutrymmen.

Kraven i detta kapitel gäller inte arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar.

Kraven i detta kapitel, 27 §, gäller för prospekteringsarbeten som inte är berg- eller gruvarbete.

Vem föreskrifterna riktar sig till

2 § Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Den som är samordningsansvarig omfattas av 54 §.

Definitioner

3 § I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

Antalet sysselsatta

Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

− Anställda arbetstagare.

− Inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 §

	arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid: − De personer som driver verksamheten. − Inhyrd arbetskraft. Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades.
Autonom maskin	Fordon eller maskin som kan användas i arbete utan inblandning av operatör. Agerar utifrån förprogrammerade villkor för den tänkta tillämpningen.
Flyktfilter	Partikel och eller gasfilter som används av arbetstagare när denna räddar sig från en brand eller motsvarande som avger farliga partiklar och rökgaser.
Hålavvikelse	Avvikelsen mellan ett borrhåls planerade utformning och den utformning som uppstått i samband med borrning.
Pall	En del av ett berg som skall sönderdelas.

Prospektering	Undersökning inför framtida berg- och gruvarbete.
Räddningskammare	Utrymme som används för att rädda arbetstagare från farliga situationer. Exempel på detta kan vara bränder eller andra oavsiktliga händelser. Räddningskammare kan vara fasta eller mobila
Skrotning	Nedtagning av lösa stycken från berg som sönderdelats. Kan ske både med maskin och manuellt av arbetstagare.
Stuff/Ortgavel	Bergväggen längst inne i en tunnel eller ort som är under framdrivning.

Undersökning, riskbedömning

Undersökning och riskbedömning

4 § I sin undersökning och riskbedömning av bergarbetet eller gruvarbetet ska arbetsgivaren särskilt beakta följande förhållanden:

1. Geologiska förhållanden.

2. Bergtekniska förhållanden.

3. Bergmekaniska.

4. Andra förhållanden som är tillräckligt omfattande för att göra en planering som gör det fortsatta arbetet säkert.

Riskbedömningen ska vara skriftlig.

Om arbetet berör områden under jord som har höga bergspänningar ska undersökningen och riskbedömningen även innefatta en analys av bergspänningarna. Detta för att ge underlag för att planera en lämplig profil och storlek på orten, tunneln eller annat bergutrymme.

Åtgärder

Allmänt

5 § Arbetsgivaren ska välja arbetsmetoder och utrustning som förebygger ohälsa och olycksfall orsakade exempelvis av

1. luftföroreningar,

2. syrebrist,

3. buller,

4. vibrationer,

5. otillräcklig belysning, eller

6. olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser under arbete.

Motorer som inte avger förbränningsgaser till omgivningen ska i möjligaste mån användas under jord.

6 § Arbetsgivaren ska se till att berg- och gruvarbetet vid projektering och utförande tidsplaneras så att allt sådant arbete kan utföras på ett omsorgsfullt och säkert sätt.

7 § Arbetsgivaren ska se till att de som arbetar med berg- och gruvarbete har tillräckliga kunskaper för att kunna undvika ohälsa och olycksfall. Det innefattar tillräckliga kunskaper om

1. utrymning,

2. farligt område,

3. lokala trafik- och arbetsmiljöregler, och

4. andra förhållanden såsom dolor och stenfall på arbetsstället.

8 § Arbetsgivaren ska vid planering och utförande av arbetet beakta möjligheten till kontakt med andra människor. Personlig kontakt eller annan kommunikation med andra människor ska ske regelbundet. Om personlig kontakt inte är möjlig ska trådlös kommunikation finnas.

9 § Arbetsgivaren ska se till att skyddshjälm med hakrem, skyddsskor med skyddståhätta och spiktrampskydd samt varselklädsel används, om inte riskbedömningen visar att det är uppenbart onödigt. Annan personlig skyddsutrustning ska användas i den utsträckning som arbetsförhållandena kräver.

Den som arbetar under jord ska medföra bärbar lampa.

10 § Arbetsgivaren ska se till att platser där personer regelbundet uppehåller sig och där det under mörker finns risk för att fordon kolliderar, personer störtar ned i schakt, faller till lägre nivå eller där det finns risk för andra händelser som kan orsaka olycksfall, är markerade och tillräckligt belysta.

Ventilation

11 § Arbetsgivaren ska bedöma och dokumentera behovet av ventilation innan arbetet påbörjas. Om ventilation behövs ska arbetsgivaren planera och dokumentera ventilationssystemets utformning innan arbetet påbörjas.

Ventilationssystemet ska dimensioneras så att luftkvaliteten i vistelseområdet blir tillfredsställande. Huvudfläktarnas luftflöde och tryck ska mätas kontinuerligt. Larm ska finnas som indikerar oförutsedda stopp i fläktsystemet.

Fjärrstyrning, arbetsutrustning, fordon och maskiner

Fjärrstyrning, automation och autonomitet

12 § Arbetsgivaren ska hantera och underhålla styrsystem för fjärrstyrda, automatiska och autonoma fordon, maskiner och utrustningar så att funktionerna som avser personsäkerhet upprätthålls.

13 § Vid olycksfall eller tillbud som misstänks bero på felfunktion i styrsystemet ska arbetsgivaren göra en särskild utredning för

att finna felfunktionen. Utredningen ska dokumenteras skriftligt och åtgärder vidtas för att förebygga olycksfall eller tillbud.

14 § När fjärrstyrda, automatiska eller autonoma fordon, maskiner eller utrustningar är i bruk inom ett arbetsställe ska arbetsgivaren se till att området där denna typ av utrustning används är avstängt för obehöriga.

Arbetsutrustning, fordon och maskiner

15 § Arbetsgivaren ska fortlöpande undersöka dieselmotorer som regelbundet används under jord beträffande avgasernas halter av kolmonoxid och partiklar (svärtning) och vid behov justera motorerna. Motorerna ska även undersökas, åtgärdas och hållas rena för att minska brandrisken.

16 § Arbetsgivaren ska se till att bensin, etanol eller gas inte används som bränsle för förbränningsmotorer under jord.

Utryckningsfordon får vara bensin-, etanol- eller gasdrivna.

17 § Arbetsgivaren ska se till att det i fordon och maskiner som nyttjas under jord finns tillräckligt många flyktfilter för det antal personer som kan transporteras i fordonet eller maskinen.

Flyktfilter ska förvaras på ett sådant sätt att de inte skadas, är lättåtkomliga samt hålls rena och funktionsdugliga. Flyktfilter kan även vara personliga.

18 § Arbetsgivaren ska se till att personer endast transporteras på särskilda passagerarplatser i fordon eller maskiner.

19 § Arbetsgivaren ska se till att personer som arbetar med fordon eller maskiner skyddas mot fallande sten på arbetsställen som inte säkrats mot stenfall.

20 § Arbetsgivaren ska se till att fordon som används under jord har belysning med för ändamålet tillräcklig ljusstyrka.

21 § Arbetsgivaren ska se till att operatörer av arbetsutrustning, fordon och maskiner som används i berg- och gruvarbete är utbildade för uppgiften att använda arbetsutrustningen, fordonen och maskinerna i dessa miljöer. Utbildningen ska vara dokumenterad.

Transportvägar och tippställen

22 § Arbetsgivaren ska se till att det på arbetsställen som omfattas av dessa föreskrifter och där fordonstrafik förekommer finns trafikregler för att främja trafiksäkerheten.

23 § Arbetsgivaren ska se till att av fordon och maskiner trafikerade utrymmen under jord är tillräckligt stora för den trafik som förekommer och utförda så att riskerna för kollision, påkörning, vältning eller nedstörtning minimeras.

Där gångtrafik regelbundet förekommer ska det normalt finnas ett särskilt utrymme för de gående. Utrymmet ska minst vara 1,0 meter brett och 2,1 meter högt. Om detta inte går att ordna, ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda de gående.

24 § Arbetsgivaren ska se till att vägbanor under och ovan jord håller god standard. Där det finns risk för att fordon eller maskiner störtar ned eller välter ska effektiva förebyggande skyddsåtgärder vidtas.

25 § Arbetsgivaren ska se till att tillfälliga tillträdesvägar till arbetsställen ovan jord där berg- eller gruvarbete förekommer är så utförda och beskaffade att de kan användas för trafik med borraggregat, andra maskiner och fordon utan risk för föraren.

26 § Arbetsgivaren ska se till att det finns en barriär vid tippställen som förhindrar att fordon eller maskiner kör utför tippen.

Prospektering och geotekniska arbeten

27 § Vid prospekteringsarbeten, ovan och under jord, samt vid geotekniska arbeten, som kan innebära risker för personskador, ska arbetsgivaren se till att det finns kommunikationsmedel tillgängliga som medger tillförlitlig kontakt med de arbetstagare som är sysselsatta med sådant arbete.

Radon

28 § Arbetsgivaren ska eftersträva låg radonhalt på alla arbetsställen under jord.

Vid arbete under jord ska radonhalten bestämmas genom mätningar. Mätningar av radonhalten ska ske regelbundet, dock minst 1 gång per år.

Radonhalten ska därutöver bestämmas

1. så snart nytt bergutrymme skapats, eller

2. vid ändrade förhållanden som kan påverka radonhalten.

Den arbetsgivare som i strid med kraven i andra stycket inte genomför mätning ska betala en sanktionsavgift, se 17 kap. 2 §.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är

400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Utrymning, undsättning och brandskydd

29 § Arbetsgivaren ska se till att det vid varje arbetsställe som omfattas av dessa föreskrifter finns utrymningslarm vid inträffad brand, inträffat ras eller annan seismisk händelse samt vid utsläpp av skadliga gaser.

30 § Arbetsgivaren ska se till att det vid ett arbetsställe under jord finns minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om detta inte går att ordna ska åtgärder vidtas som gör säker undsättning eller utrymning möjlig. Mobila eller fasta räddningskammare ska finnas där så behövs.

Utrymningsvägarna får inte vara blockerade och ska vara tydligt markerade.

31 § Arbetsgivaren ska se till att det finnas rutiner för åtgärder vid olyckshändelse på arbetsställen under jord, samt för gruvor, bergtag, dagbrott och stenbrott.

Rutinerna ska

1. vara skriftliga,

2. vara tillgängliga, och

3. uppdateras vid förändringar på arbetsstället.

32 § Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna övar utrymning av arbetsställen under jord regelbundet och minst en gång per år.

33 § Arbetsgivaren ska se till att uppgifter om hur många personer som befinner sig under jord, och var dessa befinner sig, ska finns tillgängliga och är kontinuerligt uppdaterade så att man kan lokalisera eventuella nödställda och genomföra räddningsåtgärder.

34 § På arbetsställen under jord ska arbetsgivaren se till att brandbelastningen är så låg som möjligt.

Brandfarliga och explosiva varor ska hanteras och förvaras så att risken för brand eller explosion minimeras.

35 § Arbetsgivaren ska se till att installationer av ledningar för tryckluft, vätska eller elektricitet är utförda så att olycksfall förebyggs vid eventuella skador eller brott på ledningarna.

36 § Arbetsgivaren ska vidta sådana åtgärder under jord att bränder kan bekämpas snabbt och effektivt och att spridning av brandgaser effektivt förebyggs eller kontrolleras.

Brandbekämpningsutrustning, inklusive handbrandsläckare, ska finnas på motordrivna fordon och maskiner.

Bergarbete

Borrning i berg

37 § Vid bergborrning ska arbetsgivaren se till att uppkomst och spridning av damm förebyggs.

38 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder som förebygger risken för att någon borrar i odetonerade explosiva varor (dolor). Bergytan ska rensas noggrant innan borrning av nya hål påbörjas.

39 § Arbetsgivaren ska se till att bergborraggregat på lutande underlag förankras om det finns risk för att aggregatet börjar glida. Om aggregatet ska förflyttas på ett sådant underlag ska förflyttningen kunna genomföras utan risk för operatören.

40 § Arbetsgivaren se till att det endast i undantagsfall vistas någon annan än operatören intill aggregatet, vid borrning med

bergborraggregat. Vid horisontell eller uppåtriktad borrning får ingen vistas framför aggregatet under drift.

41 § Arbetsgivaren ska se till att åtgärder vidtas så att den som arbetar på manöverplatsen till bergborraggregatet skyddas mot stenkastning eller splitter orsakade av en påborrad dola som detonerar eller deflagrerar, eller mot fallande sten.

42 § När en pall, belägen ovan jord, har en pallhöjd som överstiger tio meter ska arbetsgivaren se till att hålavvikelsen i borrhålen i de två främre hålraderna normalt kontrolleras.

Kontrollen ska utföras på ett sådant sätt att den ger kännedom om den faktiska försättningen för varje borrhål i dessa hålrader.

43 § Arbetsgivaren ska vidta lämpliga skyddsåtgärder där det finns risk för personskador vid fall över pallkant.

Skuthantering, krossning och mekanisk demolering av berg

44 § När hydraulhammare eller annan utrustning används för att sönderdela skut eller fast bergyta ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att skydda de som arbetar från damm och detonerande och deflagerande dolor samt förhindra att de träffas av stenkastning.

45 § Vid krossning av berg ska arbetsgivaren se till att uppkomst och spridning av damm förebyggs.

46 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder så att den som arbetar på eller intill krossanläggningen skyddas mot stenkastning eller splitter orsakade av en detonerande eller deflagrerande dola.

Lastning av berg och annat material

47 § Arbetsgivaren ska se till att berg och annat material hanteras så att uppkomst av vattenlås eller valv (häng) av material motverkas. Om sådana misstänks ska det riskfyllda området

utrymmas. Utlastning eller dränering ska därefter ske från en säker plats.

48 § Arbetsgivaren ska se till att åtgärder vidtas vid maskinell lastning av sprängt berg så att maskinoperatören skyddas mot stenkastning eller splitter från en detonerande eller deflagrerande dola.

Bergbesiktning, skrotning och bergförstärkning

49 § Arbetsgivaren ska se till att bergbesiktning, skrotning och bergförstärkning samt efterkontroll utförs efter sprängning i den omfattning som behövs för att hindra stenfall och ras. Vid behov ska tak och väggar förstärkas ända fram till stuffen (ortgaveln) efter varje sprängning.

Mekaniserad skrotning ska alltid eftersträvas. Under arbete med skrotaggregat ska operatören skyddas mot fallande sten.

Vid bergbesiktning och vid manuell skrotning ska berget vara rengjort och väl belyst och arbetsstället fritt från störande buller.

50 § Arbetsgivaren se till att en eller flera personer med ansvar för bergbesiktning, skrotning och bergförstärkning utses och ansvarsområden för dessa anges. Detta gäller inte arbetsställen ovan jord, om risken för personskador på grund av fallande sten är liten.

Dessa utsedda personer ska utföra bergbesiktning, skrotning och bergförstärkning inom sitt ansvarsområde. Om det finns risk för fallande sten eller ras ska området stängas av till dess att risken undanröjts.

De ansvariga ska ha erfarenhet av bergbesiktning och skrotningsarbete och därutöver kunskaper i bergförstärkning.

Xxxxxxx xxxxxxxxx ska utföras av eller tillsammans med en person som har erfarenhet av arbete med skrotning och bergförstärkning.

Underhåll och besiktning av bergutrymme

51 § Innan ett bergutrymme som omfattas av dessa föreskrifter tas i bruk ska arbetsgivaren se till att bergbesiktning utförs.

Återkommande besiktning ska sedan utföras med tidsintervall som bestäms utifrån resultatet från föregående besiktning. Vid behov ska bergförstärkning eller andra skadeförebyggande åtgärder snarast vidtas.

Gruvhissar

52 § Arbetsgivaren ska se till att gruvhissar, räddningshissar och schakthängställningar är installerade och utförda så att de kan användas med betryggande säkerhet.

Gravida arbetstagare

53 § Bestämmelser om gravida arbetstagare finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q)om grundläggande arbetsmiljöregler-för dig som har arbetsgivaransvar, i kapitlet om gravida, nyförlösta och ammande arbetstagare.

Samordning mellan flera arbetsgivare

54 § Den som är samordningsansvarig enligt 3 kap. 7 d § arbetsmiljölagen på ett arbetsställe som omfattas av dessa föreskrifter ska upprätta ett särskilt dokument för samordningen.

Den samordningsansvarige som inte upprättar ett särskilt dokument för samordningen enligt vad som föreskrivs i denna bestämmelse ska betala sanktionsavgift, se 17 kap. 2 §.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är

50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

5 kap. Byggnadsarbete och anläggningsarbete

Då gäller föreskrifterna

1 § Kraven i detta kapitel gäller byggnadsarbeten och anläggningsarbeten som behövs för att uppföra, underhålla, ändra och riva en byggnad eller en anläggning. Kraven gäller även planering och projektering som behövs för sådant arbete.

Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte utformning av arbetslokaler som används vid arbetet.

Bestämmelserna i 63-65, 68 och 72 §§ samt övriga bestämmelser som är tillämpliga vid arbete med risk för fall gäller vid snöskottning på tak enligt 16 kap. om vinterarbete 10 och 11 §§.

Allmänna råd

Byggnads- och anläggningsarbete kan vara

1. schaktning, som grävning, bergsprängning för husgrunder eller anläggningar,

2. markarbete, som grundförstärkning, bärlager och ytskikt, rörläggning i mark,

3. anläggningsarbete, som arbete med vägar, spår, ledningar, kraftverk eller parker,

4. dränering,

5. byggnadsarbete, som trä-, betong- eller murningsarbeten för byggnader,

6. montering och nedmontering av prefabricerade element,

7. inredning eller installation av utrustning,

8. ändringar, som ombyggnad eller tillbyggnad,

9. renovering,

10. reparationer,

11. nedmontering,

12. rivning,

13. löpande underhåll,

14. periodiskt underhåll, som måleri- och rengöringsarbeten, och

15. sanering.

Bergsprängning i stenbrott eller under brytning i gruva räknas inte som byggnads- eller anläggningsarbete.

Driften av en byggnad eller anläggning brukar inte heller räknas som byggnads- och anläggningsarbete och omfattas därför normalt inte av kraven i detta kapitel. Exempel på drift är städning, fönsterputsning, sotning, rengöring av ventilationssystem och byte av filter, gräsklippning, röjning av träd och grenar i ledningsgator, renhållning av vägar och gator.

Vem föreskrifterna riktar sig till

2 § Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i detta kapitel.

Den som är

1. byggherre,

2. byggherrens ställföreträdare,

3. byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P),

4. byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (Bas-U),

5. projektör,

6. den som råder över ett arbetsställe, och

7. den som är samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe,

kan omfattas av bestämmelserna i detta kapitel med undantag för 4-10, 63 och 72 §§. I detta kapitel kallas de ”andra ansvariga”.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig byggnads- eller anläggningsverksamhet utan anställd, omfattas av samtliga bestämmelser i detta kapitel. De ska dessutom följa bestämmelserna i arbetsmiljölagens

1. 2 kap. 1–8 §§ om att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande,

2. 3 kap. 2 § första och tredje styckena om att alla åtgärder ska vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall och att lokaler, maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar ska underhållas väl,

3. 3 kap. 2 a § första stycket om att systematiskt planera, leda och kontrollera arbetsmiljön, utreda arbetsskador, undersöka risker och vidta åtgärder,

4. 3 kap. 3 § om att man ska få kännedom om risker, få den utbildning som krävs och tillräckliga instruktioner, att man ska anpassa arbetsförhållanden utifrån människors förutsättningar, och

5. 3 kap. 4 § om att man är skyldig att medverka i arbetsmiljöarbetet, använda skyddsanordningar, iaktta försiktighet och underrätta vid fara.

Därutöver ska de följa de föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat i enlighet med dessa bestämmelser.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig byggnads- eller anläggningsverksamhet utan anställd ska dessutom följa föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat i enlighet med

1. 4 kap. 1–4 §§ arbetsmiljölagen om Arbetsmiljöverkets bemyndiganden att meddela föreskrifter om tekniska anordningar och ämnen, anläggningar, förteckning över

anordningar, föra register över exponering, förbud att använda vissa anordningar och ämnen, och

2. 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen om Arbetsmiljöverkets bemyndiganden att meddela föreskrifter om förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och arbetsmiljödokumentation.

Även vad som i de angivna bestämmelser i tredje och fjärde stycket, sägs om arbetsgivare och arbetstagare ska gälla för den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig byggnads- eller anläggningsverksamhet utan anställd.

Definitioner

3 § I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

Andra ansvariga

1. Byggherre,

2. byggherrens ställföreträdare,

3. byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas- P),

4. byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (Bas-U),

5. projektör,

6. den som råder över ett arbetsställe, och

7. den som är samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe.

Antal sysselsatta

Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

1. anställda arbetstagare, och

2. inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

1. De personer som driver verksamheten, och

2. Inhyrd arbetskraft.

Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen.

Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades.

Observera att om flera företag finns på platsen och bryter mot bestämmelsen,

	ska varje sådant företag betala sanktionsavgift.
Bas-P	Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, enligt 3 kap. 6 § 2 arbetsmiljölagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen. Byggarbetsmiljö- samordnare som utsetts för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete, enligt 3 kap. 6 § 2 arbetsmiljölagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 a § arbetsmiljölagen.
Bas-U	Byggarbetsmiljösamordnare som utsetts för utförande av ett byggnads- eller anläggningsarbete, enligt 3 kap. 6 § 3 arbetsmiljölagen, att utföra uppgifterna i enlighet med 3 kap. 7 b § arbetsmiljölagen.
Byggarbetsplats	En plats eller ett område där det utförs byggnadsarbete eller anläggningsarbete, oavsett storlek, komplexitet och risknivå.
Byggherre	Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen, det vill säga varje fysisk eller juridisk person för vars räkning ett byggprojekt utförs. Även privatpersoner kan bli byggherrar när de låter utföra ett

	byggprojekt. Den privatperson som bygger själv för egen räkning, utan att gå in i ett arbetstagar- arbetsgivarförhållande eller anlita entreprenör, omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen. I annan lagstiftning kan det finnas andra definitioner av begreppet byggherre.
Byggherrens ställföreträdare	Den som har fått uppdraget att, för byggherrens räkning, självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande, enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen.
Fallskyddsnät	Nät, inklusive upphängningsanordningar, som är konstruerat och utfört för att fånga upp fallande personer.
Förbindelseled	Väg, utrymme eller annat som förbinder två platser, inomhus eller utomhus, till exempel passage, transportväg eller tillträdesled. Den kan vara avsedd för personer eller fordon.
Passerande fordonstrafik	Fordonstrafik som inte hör till byggnads- eller anläggningsarbetet men passerar förbi eller genom platsen eller området där arbetet utförs. Avser både väg- och spårbunden trafik.
Takarbete	Arbete på tak, och arbete med tak eller konstruktioner som hör till taket, om arbetet räknas som byggnads- eller anläggningsarbete.

Tillfälliga konstruktioner

Tillfälliga bärande eller stöttande system som exempelvis

1. stämptorn, volymställningar, balksystem och andra stöd,

2. tillfälliga formsystem för betonggjutning, till exempel form för vägg, pelare, valv och bro,

3. tillfälliga stödsystem för jordschakter och vattentryck, till exempel spont och kassuner,

4. arbetsplattformar och pålbryggor för exempelvis kranar, och

5. andra tillfälliga bärande system, som markytor för uppställning av kranar, liftar eller körplåtar för trafik över schakter.

Tillträdesled

Till exempel landgång, hiss eller trappa som används för att tillträda ett angränsande arbetsområde.

Ansvar och uppgifter för de som bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen

Lämna uppgifter till Bas-U om arbetsmiljörisker

4 § Arbetsgivaren ska lämna uppgifter till Bas-U om de arbetsmiljörisker som arbetsgivarens eget arbete kan orsaka övriga som arbetar på byggarbetsplatsen.

Allmänna råd

Bas-U behöver löpande få veta sådant som har betydelse för säkerheten på byggarbetsplatsen, för att kunna besluta om lämpliga åtgärder och avgöra vem som ska vidta åtgärderna. Det kan vara en av arbetsgivarna, eller Bas-U själv, som ska vidta åtgärder.

Arbetsmiljörisker som arbetsgivarens egen verksamhet kan orsaka andra kan vara exempelvis buller, damm, bristfälliga städning och fallande föremål.

Bas-U bör få information om risker som kan åtgärdas genom samordning. Det kan handla om manuella lyft, vilka kan undvikas genom att planera in lyft av tungt material när det finns en lyftanordning på plats. Bas-U kan även samordna till exempel inhyrningen av saxliftar, om flera företag behöver använda sådana.

Följa byggarbetsplatsens regler och delta i arbetsmiljöarbetet

5 § Arbetsgivaren ska

1. följa de ordnings- och skyddsregler som Bas-U utfärdar, och

2. delta i byggarbetsplatsens arbetsmiljöarbete.

Tidsplanering

6 § Arbetsgivaren ska, så tidigt som möjligt, ta hänsyn till faktorer som har betydelse för arbetsmiljön när de planerar sitt arbete.

7 § Arbetsgivaren ska planera sitt arbete så att inte olika arbetsmoment utförs samtidigt på samma plats på ett sådant sätt att det uppstår risk för ohälsa eller olycksfall.

Tilldelningen av tid för olika arbeten och arbetsmoment ska anpassas till hur arbetet går.

Ordning och reda

8 § Arbetsgivaren ska medverka till en god ordning på byggarbetsplatsen. Material, redskap, emballage, avfall och liknande ska inte belamra arbetsplatsen i onödan.

Arbetsgivaren ska se till att städning utförs regelbundet.

Allmänna råd

För att uppnå god ordning bör det finnas upplagsplatser för material i tillräcklig omfattning och störttrummor, containrar och sopbehållare bör finnas så nära som möjligt. Då kan överblivet avfall hanteras på ett lämpligt sätt och städning utföras fortlöpande, så att bland annat snubbelrisker och onödigt damm undviks.

Information och instruktioner

9 § Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om

1. hur byggnadsarbetet eller anläggningsarbetet ska genomföras på ett säkert sätt,

2. vilka regler som ska tillämpas, och

3. vilka arbetsmiljöåtgärder som är vidtagna eller planerade.

Arbetsgivaren ska också ge tillräckliga instruktioner om hur arbetstagarna utför arbetet på ett säkert sätt.

Informationen och instruktionerna ska vara tillgängliga och begripliga för de arbetstagare som de riktas till. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagarna har förstått.

Personlig skyddsutrustning

10 § Arbetsgivaren ska se till att skyddshjälm med hakrem samt skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta används, om det inte är uppenbart onödigt.

I övrigt ska arbetsgivaren se till att den personliga skyddsutrustning som behövs används.

Planera och ordna byggarbetsplatsen och etableringsområdet

11 § När arbetsgivaren, och andra ansvariga, väljer platser för att utföra arbete ska det vara möjligt för alla att ta sig till sin arbetsplats på ett säkert sätt. Det gäller

1. hur personer och fordon ska kunna komma in på, och ut från, byggarbetsplatsen på ett säkert sätt, och

2. hur förbindelseleder för personer respektive fordon kan förläggas inom byggarbetsplatsen.

12 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att personalutrymmen, materialupplag, förråd och verkstäder placeras så att verksamheten kan bedrivas under sunda och säkra förhållanden. Arbetstagarna ska ha tillgång till dricksvatten i närheten av arbetsplatserna.

Allmänna råd

Placeringen av personalutrymmen och materialupplag bör främja att de gångvägar och fordonsleder som ordnas används.

13 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns säkra förbindelseleder i tillräcklig omfattning på en byggarbetsplats.

En förbindelseled ska förhindra risk för fall och ras genom

1. sin utformning,

2. sin dimensionering,

3. sin placering, och

4. skyddsanordningar, om de behövs.

14 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska märka ut förbindelseleder på ett tydligt sätt om det finns riskområden eller andra förhållanden på arbetsplatsen som kan leda till arbetsmiljörisker.

Allmänna råd

Byggarbetsplatser där förbindelseleder behöver märkas ut tydligt kan vara om det finns områden där kranlyft utförs eller lastning och lossning sker, samt trånga byggarbetsplatser. Om det finns en APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan), bör det framgå hur förbindelseleder är placerade och den bör anslås på byggarbetsplatsen.

Avgränsa och skylta arbetsplatsen

15 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska avgränsa byggarbetsplatsen på ett sätt som är väl synligt och lätt att förstå. Det ska finnas skyltar på lämpliga platser runt byggarbetsplatsen och i dess omedelbara närhet som informerar om byggarbetsplatsen.

Allmänna råd

Avgränsningarna ska vara tillräckliga, och så varaktiga att de förhindrar arbetsmiljörisker som kan uppstå om obehöriga kommer in på byggarbetsplatsen.

Planering för att ta emot och förvara material

16 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns tillräcklig plats för att kunna ta emot leveranser och förvara byggprodukter och annat material som används i arbetet.

Utrymmen och ytor för mottagning eller lagring ska ha en stabilitet och en bärighet som förebygger risken för ras.

17 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska avgränsa och utforma utrymmen där farliga ämnen förvaras, så att risken för ohälsa och olycksfall förebyggs.

18 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns säkra, och tillräckligt många, lastkajer, intagsbryggor och lastöppningar på byggarbetsplatsen.

Lastkajer, intagsbryggor och lastöppningar ska förhindra risker för fall och ras genom

1. sin utformning,

2. sin dimensionering,

3. sin placering, och

4. skyddsanordningar Lastkajer ska ha minst en utgång.

På intagsbryggor ska det normalt finnas en grind eller bom som lätt och säkert kan öppnas och stängas i samband med transporter.

Allmänna råd

Dörrar till lastöppningar i väggar bör vara inåtgående eller utförda som skjutdörrar. I andra lastöppningar bör skyddsanordningen vid intaget utgöras av en grind eller bom, som lätt och säkert kan öppnas och stängas i samband med transporter. Höjden på en grind eller en bom bör vara minst 1,0 meter.

Förbindelseleder för fordonstrafik inne på byggarbetsplatsen

19 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska utforma förbindelseleder som är avsedda för motorfordon med hänsyn till trafiksäkerheten.

Allmänna råd

Vid utformningen bör särskild hänsyn tas till

1. motorfordonens hastighet och eventuella hastighetsgränser,

2. behov av barriärer för att hindra att motorfordon kör nedför stup, och

3. om motorfordonen rör upp damm eller orsakar onödiga vibrationer på grund av ojämn mark.

Förbindelseleders bredd bör alltid avgöras utifrån fordonens storlek. Oftast kan 3 meter användas som utgångspunkt för den bedömningen. Man bör även ta hänsyn till riskerna med backande fordon.

Fordonstrafik som hör ihop med det pågående byggnads- eller anläggningsarbetet kan förekomma inne på arbetsplatsen eller i direkt anslutning till den.

20 § Kring förbindelseleder för motorfordon ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att det finns antingen tillräckligt säkerhetsavstånd eller tillräckliga skyddsanordningar som skydd för övriga som vistas på byggarbetsplatsen.

Om leder för gående, dörrar, portar eller trappor placeras bredvid en väg för fordonstrafik ska det alltid lämnas ett tillräckligt stort fritt utrymme mellan dem och vägen.

Allmänna råd

Skyddsanordningar bör vara så hållfasta och stabila att de stoppar fordonen. Även tillräcklig belysning och speglar eller kameror, för att eliminera döda vinklar, kan användas för att öka säkerheten.

Tillräckligt stort fritt utrymme bör alltid bedömas utifrån fordonens storlek.

Förbindelseleder och tillträdesleder för gående

21 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns en tillträdesled till varje arbetsplats som lätt, säkert och ändamålsenligt ger tillträde. En tillträdesled ska förhindra risker för fall och ras genom

1. sin utformning,

2. sin dimensionering,

3. sin placering, och

4. lämpliga skyddsanordningar.

Allmänna råd

En anliggande stege, eller en lodrät eller nästan lodrät fastmonterad stege, är i allmänhet inte lämpliga som tillträdesleder.

22 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att förbindelseleder till högre eller lägre plan normalt utgörs av en trappa eller en ramp.

Om nivåskillnaden mellan två plan är mer än 10 meter, och detta medför att arbetstagarna måste gå mycket i trappor, ska det finnas tillgång till hiss utöver trapporna.

Allmänna råd

Hur mycket arbetstagarna måste gå i trappor, och därmed hur stor risken för ohälsa och olycksfall är, påverkas av

1. hur mycket mer än 10 meters nivåskillnad det är,

2. hur lång tid arbetet beräknas pågå, och

3. var personalutrymmen, som lunchrum och toaletter, ligger.

Även om nivåskillnaden mellan planen är mindre än

10 meter, kan det vara lämpligt att det finns tillgång till hiss om arbetstagarna måste gå i trappor mellan planen många

gånger per arbetsdag, bära material mellan planen eller liknande. Man bör ta hänsyn till att mycket gående i trappor ökar både risken för belastningsbesvär och för olyckor.

23 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att trappor har tillräcklig bredd och lämplig lutning. En trappa ska även ha vilplan på lämpliga avstånd om det behövs med hänsyn till trappans höjd. Trapporna och vilplanen ska ha ledstänger respektive skyddsräcken.

24 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att en fast monterad stege som är lodrät eller nästan lodrät och mer än

6 meter lång, har ryggskydd ned till en höjd av cirka två och en halv meter över mark eller annat plan.

Installationer och ledningar för el, gas och vatten

25 § Innan byggnads- eller anläggningsarbete påbörjas, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, undersöka om det finns installationer eller ledningar

1. i marken, eller

2. i befintliga delar av en byggnad eller anläggning som kan beröras av arbetena.

Om det finns installationer eller ledningar ska de identifieras, kontrolleras och märkas ut tydligt så att risken för en olycka minimeras.

Allmänna råd

Innan arbetet påbörjas bör arbetsgivaren, och andra ansvariga, undersöka vilka avstängningsanordningar som finns för installationerna eller ledningarna. I första hand bör gasen, vattnet eller liknande stängas av.

26 § Om ett arbete ska utföras i närheten av en högspänningsanläggning ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, förebygga riskerna för olyckor.

Om det är möjligt ska befintliga elektriska luftledningar ledas förbi byggarbetsplatsen eller göras spänningslösa.

Om detta inte är möjligt ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, med hjälp av avspärrningar och varningsskyltar se till att utrustning och fordon hålls på tillräckligt avstånd från elledningarna.

Allmänna råd

Elsäkerhetsverket har gett ut föreskrifter och allmänna råd för arbete nära högspänningsanläggningar.

27 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att anläggningar för el, vatten, gas och liknande är utformade så att de kan användas säkert under hela projektet. Anläggningarna ska utformas och placeras så att de är skyddade mot oavsiktlig påverkan.

Allmänna råd

Arbetsgivaren, och andra ansvariga, bör planera den tillfälliga elanläggningen så tidigt som möjligt. Det är lämpligt att den som monterar elanläggningen också får uppgiften att fortlöpande ha hand om tillsynen och granska den med bestämda intervaller. Elsäkerhetsverkets föreskrifter tillåter bara den som har behörighet att göra ingrepp, som fordrar verktyg, i utrustning som tillhör en tillfällig elanläggning.

Belysning

28 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att arbetsplatser, förbindelse- och tillträdesleder samt andra

utrymmen har tillräckligt med ljus. Om det är möjligt ska det vara dagsljus. När dagsljuset inte är tillräckligt ska artificiell belysning ordnas. Flyttbar, stötsäker arbetsplatsbelysning ska användas när det behövs.

Det ska finnas lämplig reservbelysning om det behövs.

Där arbetstagarna är utsatta för särskilda risker om det blir strömavbrott, ska det finnas nödbelysning av tillräcklig styrka.

Allmänna råd

Reservbelysning kan behövas i alla utrymmen där det saknas dagsljus. Nödbelysning kan behövas bland annat där arbete med byggsåg, eller där ställningsarbete, pågår.

29 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att ljusinstallationer är av sådant slag och placeras så att de inte medför någon olycksrisk för arbetstagarna.

Färgen på det artificiella ljuset får inte påverka möjligheterna att se signaler, skyltar eller varselkläder.

Förebygga brand och säkerställa utrymning

30 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska förebygga risker för att det börjar brinna och att branden sprider sig.

Allmänna råd

Åtgärder för att förebygga risken för brand kan vara att

1. välja produkter med sådana fysikaliska eller kemiska egenskaper som inte lätt kan orsaka eller förvärra brand,

2. välja arbetsmetoder som inte alstrar höga temperaturer eller orsakar gnistbildning,

3. planera leveranser och förvaring av brännbara produkter och material, och

4. hålla mängden brännbart material i varje utrymme så liten som möjligt.

Detta bör beaktas redan under planeringen och projekteringen.

31 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns brandredskap på byggarbetsplatsen. Det ska även finnas branddetektorer och alarmsystem om det finns behov av det.

Allmänna råd

Det kan finnas behov av branddetektorer och alarmsystem

1. där ett stort antal arbetstagare vistas samtidigt,

2. där brandfarliga ämnen används,

3. i utrymmen där det finns stora mängder brännbart material,

4. där utrymningsvägarna är långa, och

5. där räddningstjänstens insatstid är lång.

32 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att antalet brandredskap, eventuella branddetektorer eller alarmsystem och utformningen av dem är anpassade till

1. förhållandena där byggnadsarbetet eller anläggningsarbetet utförs,

2. utrymmenas storlek och användning,

3. den utrustning som används,

4. de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos material och ämnen som används på arbetsplatsen, och

5. det största antalet människor, som samtidigt kan vistas i utrymmena och på byggarbetsplatsen.

33 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att brandredskap är lätt hanterbara och placeras så att de är lätt åtkomliga. Platser för brandredskap ska märkas ut med skyltar.

Allmänna råd

Eftersom byggarbetsplatser är rörliga och förändras kontinuerligt, bör placeringen av brandredskap och skyltar kontrolleras ofta.

34 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska regelbundet utföra lämpliga provningar av brandredskap och eventuella branddetektorer och alarmsystem. De ska även genomföra lämpliga övningar regelbundet.

Allmänna råd

När branddetektorer eller alarmsystem tillfälligt kopplas ifrån för underhåll eller liknande, bör systemen återställas så fort det arbetet är färdigt.

35 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att alla delar av byggarbetsplatsen kan utrymmas

1. om det börjar brinna,

2. om det strömmar ut gas, eller

3. om annan fara uppstår.

Alla som arbetar på byggarbetsplatsen ska snabbt och säkert kunna nå riskfritt område.

Allmänna råd

Riskfritt område är framför allt ute i det fria men kan även vara en räddningskammare eller ett annat brandsäkert, avskilt utrymme.

Vid omfattande eller komplicerat byggnadsarbete eller anläggningsarbete, bör man kontakta räddningstjänsten för att samråda om utrymningsfrågorna.

36 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska avgöra antalet utrymningsvägar på byggarbetsplatsen, i utrymmena och arbetslokalerna, och deras fördelning och mått med hänsyn till

1. användning,

2. utrustning,

3. storlek på området, och

4. det största antal människor som kan vistas där samtidigt.

37 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska markera särskilt anordnade utrymningsvägar och återsamlingsplatser med skyltar. Skyltarna ska vara tillräckligt hållbara och placeras på lämpliga platser. Dörrar och portar utmed utrymningsvägar ska markeras på lämpligt sätt.

Utrymningsvägar som kräver belysning ska ha nödbelysning med tillräcklig styrka om det blir fel på ordinarie belysning.

Allmänna råd

I utrymningsvägar kan skyltar behövas där det finns risk för misstag, vilket kan vara vid riktningsändring eller förgrening, så att man utan att tveka kan nå säkert område. Man bör kontrollera att skyltningen anpassas när byggarbetsplatsen förändras.

38 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att utrymningsvägarna, samt de förbindelseleder och dörrar som leder till dem, hålls fria från hinder så att de när som helst kan användas utan problem.

39 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att dörrar i utrymningsvägar öppnas utåt i utrymningsriktningen. Dörrarna får inte vara låsta eller reglade utan ska lätt och omedelbart kunna öppnas av vem som helst som kan behöva använda dem i en nödsituation.

Skjutdörrar eller roterande dörrar får inte förekomma som dörrar i särskilt anordnade utrymningsvägar.

Första hjälpen

40 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det alltid är möjligt att ge första hjälpen på byggarbetsplatsen. Personal som är utbildad att ge första hjälpen ska alltid kunna tillkallas.

41 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska vidta åtgärder så att den som drabbats av olycksfall eller plötslig sjukdom kan föras från platsen för medicinsk vård.

42 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att utrymmen för att ge första hjälpen finns om det motiveras av verksamhetens art och omfattning.

Allmänna råd

Utrymmen för första hjälpen bör förläggas så att bårtransporter underlättas.

43 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att utrustning för första hjälpen är utmärkt med skyltar. Detsamma gäller eventuella utrymmen för första hjälpen.

44 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att följande normalt finnas anslaget väl synligt på byggarbetsplatsen:

1. Telefonnummer till ambulans och räddningstjänst.

2. Adress till närmaste sjukhus.

3. Adress eller koordinater och färdbeskrivning till byggarbetsplatsen.

Välja arbetsmetoder och utrustning

45 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska välja arbetsmetoder och utrustning som

1. motverkar olycksfall på grund av fall eller ras

2. är anpassade till byggprodukternas egenskaper,

3. medför låg exponering för buller, vibrationer, farliga ämnen och luftföroreningar,

4. är lämpliga vid utförande av konstruktioner för grundläggning och stomsystem, och

5. är lämpliga vid montering av stomkomplettering, installationer och inredningar.

Allmänna råd

Om nya metoder eller material kommer till användning, bör man redan vid planeringen tänka på vilken utrustning som behövs och vilken utbildning och information arbetstagarna kan behöva för att genomföra arbetet.

46 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att utrustning, installationer och maskiner bara används

1. av arbetstagare med tillräckliga kunskaper, och

2. för det ändamål de är konstruerade för.

Utrustning inkluderar även manuella och motordrivna handverktyg.

Kontrollera utrustning och installationer

47 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att utrustning och installationer som skaffats och ska användas i arbetet, kontrolleras innan de tas i bruk.

När utrustning och installationer används ska de kontrolleras och underhållas regelbundet men även efter händelser som kan ha påverkat deras funktion.

Detta gäller särskilt

1. brandredskap, branddetektorer och alarmsystem,

2. installationer för energidistribution,

3. förbindelseleder,

4. trafikanordningar och avstängningsanordningar,

5. skyddsnät,

6. konstruktioner för högt eller djupt belägna arbetsplatser, och

7. skyltar, markeringar och annan varselmärkning.

Allmänna råd

Hur ofta de regelbundna kontrollerna ska göras, bör bedömas utifrån den risk som en bristfällig utrustning eller installation skulle innebära.

48 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska avbryta arbetet omedelbart om brister, som kan innebära allvarlig fara för säkerhet eller hälsa upptäcks vid en kontroll enligt 49 §. Arbetet får inte återupptas förrän bristerna har rättats till.

Välj enligt ergonomiska principer

49 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska välja arbetsmetoder och utrustning som innebär att hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar undviks.

50 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns lämplig utrustning för att lyfta och transportera byggprodukter och annat material om det behövs för att arbetstagarna inte ska utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.

Allmänna råd

Utrustning som kan behövas är för transport och hantering av armering, byggskivor, murblock, markplattor, kantsten, VA-rör, tak- och mattrullar och fönster. Utrustningen kan utgöras av bland annat lyftkranar, maskiner, liftar eller robotar för att lyfta och montera material samt vagnar för transporter.

51 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska välja utrustning som är lämpligt utformad enligt ergonomiska principer. Det gäller även manuella och motordrivna handverktyg, installationer och maskiner.

52 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att utrymmen där arbete ska utföras har tillräcklig yta och höjd för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete utan fara för sin säkerhet, hälsa eller välbefinnande.

Bestämmelsen gäller inte arbete i befintliga byggnader eller anläggningar om det av tekniska orsaker inte är möjligt att uppfylla kraven på tillräcklig yta eller höjd. I så fall ska risken för ohälsa och olycksfall förebyggas genom att man använder tekniska hjälpmedel, eller vidtar organisatoriska åtgärder.

Allmänna råd

I kryputrymmen och liknande är det svårt att arbeta i naturliga arbetsställningar och sådant arbete bör så långt det är möjligt undvikas. Exempel på organisatoriska åtgärder som kan vidtas är

− begränsning av arbetspassens längd, och

− begränsning av den totala tiden som arbetstagaren får arbeta i utrymmet under en arbetsdag.

Hantera material och avfall

Transportera byggprodukter eller annat material

53 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska planera och genomföra transporter av byggprodukter eller annat material på ett säkert sätt så att ohälsa och olycksfall förebyggs.

54 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att transporter upp till, eller ned från plan som ligger mer än två meter över

markplanet eller motsvarande utförs så att skyddsräcke eller någon annan typ av skyddsanordning inte behöver tas bort.

Om transport inte kan göras enligt ovan ska transporten ske via

1. intagsbryggor,

2. lastöppningar i fasader,

3. särskilt iordningställda ramper, eller

4. särskilt anordnade transportsystem.

Allmänna råd

Om intagsbrygga används och transporten utförs med lyftgafflar, bör riskerna för ras förebyggas. Se även 47 § om kontroll.

55 § Om transporten av ett enstaka objekt inte kan utföras enligt 54 § på grund av objektets form eller storlek, får ett skyddsräcke eller någon annan skyddsanordning tas bort, i sådant fall ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, då se till att

1. transporten planeras och övervakas särskilt,

2. särskilda skyddsåtgärder vidtas,

3. skyddsräcket eller skyddsanordningen sätts tillbaka så snart den inte längre hindrar transporten, och

4. återställandet av skyddsräcket eller -anordningen övervakas särskilt.

Hantera avfall

56 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det finns möjlighet att sortera, lagra och föra bort bygg- och rivningsavfall i tillräcklig omfattning. Det ska göras på ett säkert sätt.

Om farliga material och ämnen har använts eller om emballaget har innehållit farliga ämnen ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, vara särskilt uppmärksamma på hur avfallet förs bort från platsen.

Lagra och ställa upp material och utrustning

57 § Om byggprodukter, annat material och utrustning kan orsaka olycksfall eller ohälsa om de kommer i rörelse ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att de stabiliseras på ett lämpligt och säkert sätt.

Allmänna råd

Emballage och andra stabiliserande anordningar som transporterats, bör kontrolleras innan de lossas och tas emot för att förebygga risken för ras. Arbetsgivaren och andra ansvariga bör vara särskilt uppmärksamma på hur trafikskyddsanordningar som barriärer monteras.

58 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska beakta vindens inverkan när

1. byggprodukter och annat material placeras på tak eller andra högt belägna platser, och

2. material med stor yta ska lagras eller ställas upp.

Förankringar och andra stabiliserande åtgärder ska alltid utformas och dimensioneras med hänsyn till de vindlaster som kan förekomma.

Risk för fall till lägre nivå

59 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att risk för fall till lägre nivå är förebyggd. Om det behövs, ska följande användas

1. skyddsräcken,

2. arbetsplattformar,

3. arbetskorgar, eller

4. ställningar.

Skyddsräcken ska vara hållfasta och tillräckligt höga samt ha åtminstone fotlist, överledare och en mellanledare eller ge motsvarande skydd.

Skyddsräcken ska vara helt inklädda om det förekommer lösa föremål som kan orsaka skada om föremålen faller genom skyddsräckena.

Allmänna råd

Att gemensamma fallskyddsanordningar ska prioriteras före personlig fallskyddsutrustning framgår också av

2 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Gemensamma fallskyddsanordningar behövs ofta även vid mindre nivåskillnader, och kan behövas om det finns risk att falla i vatten eller landa på vassa föremål.

Det räcker i allmänhet att skyddsräcken är en meter höga, men beroende på arbetets art kan de behöva vara högre. Fallskyddsanordningar bör väljas, och monteras, så att de kan användas under hela byggskedet, eller så länge det finns risk för att någon faller.

60 § Om gemensamma fallskyddsanordningar, som nämns i 59 §, inte kan användas på grund av arbetets art ska arbetsgivaren och andra ansvariga se till att personlig fallskyddsutrustning används.

Arbetstagarna ska även kunna ta sig till och från platsen för arbetet på ett säkert sätt.

Om obehöriga arbetstagare kan beträda riskområdet, ska det märkas ut och spärras av.

Allmänna råd

Att den personliga fallskyddsutrustningen ska vara ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för, utan att den i sig leder till ökad risk, och att den ska vara

anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, framgår av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlet om användning av personlig skyddsutrustning.

61 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska utan dröjsmål förse öppningar och hål i bjälklag, tak eller liknande, där någon kan falla eller trampa ned, med skyddsräcke eller skyddstäckning.

Skyddstäckningen ska

1. inte kunna rubbas oavsiktligt,

2. ha betryggande bärighet, och

3. antingen vara

a. utförd så att det framgår vad den är avsedd för, eller

b. tydligt märkt.

62 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att underlag som kan beträdas normalt har tillräcklig bärighet och ytsträvhet för att hindra genomtrampning och fall.

Arbetsplatsernas golv får inte ha några farliga upphöjningar, hål eller lutningar.

Underlag som saknar tillräcklig bärighet eller som är hala ska spärras av och märkas ut, om det inte är uppenbart onödigt. Om ett sådant underlag behöver beträdas ska särskilda skyddsåtgärder vidtas som gör det möjligt att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Allmänna råd

Om underlag saknar betryggande bärighet eller är hala, bör i första hand arbetsmetoder väljas som innebär att

underlaget inte behöver beträdas. I andra hand kan hjälpmedel som till exempel landgång användas.

Med avspärrning menas något som inte behöver uppfylla kraven för skyddsräcke, men som

− gör det tydligt för alla som är på byggarbetsplatsen att området bakom avspärrningen inte får beträdas, och

− är så hållbar att den inte förstörs av exempelvis väder och vind.

Avspärrningen bör alltså vara tydlig och ibland bör skyltar användas. Bestämmelser om märkning av avspärrning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om utformning av arbetsplatser i kapitlet om skyltar och signaler.

Sanktionsavgift vid fallrisk till lägre nivå

63 § Om fallskydd enligt 59-62 §§ saknas och arbete utförs där det finns risk för fall och fallhöjden är två meter eller mer, ska sanktionsavgift betalas om inte villkoren nedan minst uppfylls.

Vid takarbete gäller även bestämmelserna i 64-72 §§.

1. Xxxxx mot fall ska finnas vid arbetet genom att man:

a) arbetar i skydd av skyddsräcken,

b) arbetar på mobila eller fasta arbetsplattformar,

c) arbetar i arbetskorgar,

d) arbetar på eller innanför ställningar med skyddsräcken,

e) arbetar ovanför eller innanför skyddsnät eller

f) f använder personlig fallskyddsutrustning.

2. Skydd mot fall ska vara utformat och användas enligt a–e nedan:

a) Skyddsräcke ska ha fotlist, mellanledare och överledare och vara minst en meter högt. När

räcke endast skyddar mot fall från ställningslag ska bestämmelserna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om arbetsutrustning och personligt skyddsutrustning-säker användning i kapitlet om användning av ställningar uppfyllas. Om permanenta räcken utnyttjas som fallskydd, får fotlist utelämnas.

b) Öppningar och hål med fallrisker ska förses med skyddstäckning eller skyddsräcken.

c) Personlig fallskyddsutrustning ska bestå av helsele och kopplingslina med falldämpare. Linan ska vara förankrad.

d) Personlig fallskyddsutrustning ska förhindra fall till underliggande nivå.

e) Personlig fallskyddsutrustning ska användas och vara förankrad vid en förflyttning längs stege eller stegar, fasta eller lösa, om höjdskillnaden mellan nivån där förflyttningen startar och nivån där den slutar är mer än 4 meter.

3. Undantag från 1 och 2 medges för följande arbeten:

a) Vid arbete från lös stege behöver personlig fallskyddsutrustning inte användas om alla villkor i punkterna nedan är uppfyllda:

i. endast enstaka arbeten utförs,

ii. stegen är kortare än 5 meter,

iii. arbetet tar mindre än 15 minuter per steguppställning och

iv. arbetet kan utföras med en hand, och så att man håller sig fast i stegen med den andra handen.

b) Vid enstaka arbete med att installera infästning för säkerhetslina maximalt 7 meter över marknivå. Befintliga infästningsanordningar längs vägen upp ska användas, om sådana finns.

c) Vid arbete med att första gången fästa säkerhetslina i befintlig förankringspunkt för fallskyddsutrustning maximalt 7 meter över marknivån. Befintliga infästningsanordningar längs vägen upp ska användas, om sådana finns.

Den arbetsgivare, den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet eller den som anlitar inhyrd arbetskraft i sin verksamhet, som överträder kraven i första, andra, tredje eller fjärde stycket ska betala en sanktionsavgift, se 17 kap. 3 §.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är

400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Den som för samma arbete även överträder 72 § ska endast betala en sanktionsavgift.

Allmänna råd

Med att arbeta i skydd av skyddsräcken, på eller innanför ställningar och så vidare, menas att fallskydden ska förhindra fall också vid de förflyttningar som görs i samband med arbetet, inte bara under själva arbetet.

För fallskydden gäller att de ska vara utformade enligt de bestämmelser i övrigt som gäller för dem. Det kan vara bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q)

om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlen om användning av ställningar respektive stegar och arbetsbockar, eller bestämmelserna om skyddsräcken och skyddsnät i detta kapitel.

För personlig fallskyddsutrustning gäller bestämmelserna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlet om personlig skyddsutrustning.

Med enstaka arbeten menas arbeten som förekommer sällan och oregelbundet.

Takarbete

64 § Vid takarbete ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, ta särskild hänsyn till riskerna för

1. olycksfall på grund av

a. fall,

b. genomtrampning,

x. xxxxxxxx, och

x. xxxxxxxxx, samt

2. ohälsa på grund av

a. olämpliga arbetsställningar, och

b. arbetsrörelser.

Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska ta hänsyn till olika klimatfaktorers betydelse för arbetet under de särskilda villkor som gäller för takarbete.

Allmänna råd

Exempel på risker för olycksfall som är vanliga att råka förbise, är tillträde till tak. De permanenta tillträdesanordningar till tak som brukar finnas i befintliga fastigheter, exempelvis takluckor och anliggande stegar, motsvarar normalt inte de krav som gäller vid

byggnadsarbete eller anläggningsarbete. Tillträde kan ske på ett säkert sätt via trapptorn och bygghiss med mera.

Om taket lutar mer än 1:2 (cirka 27º) och arbetet inte är av kortvarig natur, behövs i allmänhet fotstöd för att undvik ohälsa på grund av olämpliga arbetsställningar. Se även 73 §.

65 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att material och verktyg kan läggas på taket, utan att de glider ned. Om det behövs, ska material sättas fast på lämpligt sätt.

66 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att skyddsräcke eller utrustning som ger motsvarande skydd normalt används vid takarbete.

I första hand ska fast monterad utrustning användas.

Allmänna råd

Arbetsplattform kan vara lämpligt att använda vid montering av skyddsräcke eller utrustning för takarbete.

I de fall ställningar sätts upp för arbete på fasaden, bör man planera arbetet så att ställningarna även kan användas för eventuellt arbete på eller vid takfot eller annan avslutning av taket, samt som fallskydd vid övrigt takarbete. Man bör bygga om eller på annat sätt anpassa ställningen för olika arbetsmoment, om det behövs för att tillgodose ergonomiska krav.

67 § Om det med hänsyn till omständigheterna inte är rimligt att använda skyddsräcke eller utrustning som ger motsvarande skydd enligt 66 § ska arbetsgivaren och andra ansvariga se till att personlig fallskyddsutrustning används.

Vid bedömningen ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, beakta följande:

1. tiden som går åt för att montera skyddsräcket eller utrustningen och de risker som är förenade med detta,

2. tiden för takarbetet som ska utföras, och

3. de risker som är förenade med arbetet om skyddsräcket eller utrustningen inte används.

68 § Vid byte av enstaka takpannor och andra liknande kortvariga, tillfälliga takarbeten behöver arbetsgivaren, och andra ansvariga, inte följa 66 och 67 §§. I stället ska personlig fallskyddsutrustning användas.

Om personlig fallskyddsutrustning med lina används, ska linan fästas i lämplig anordning på taket. Linan ska hållas sträckt under arbetet.

69 § Om takarbete utförs på en liten yta och beräknas pågå mer än 4 timmar, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, anordna ett horisontellt arbetsplan på tak som lutar mer än 1:4 (cirka 14º).

Allmänna råd

Sådana arbeten kan vara arbeten med takkupor och skorstenar.

70 § Innan reparations- eller underhållsarbete på tak påbörjas ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att takets beskaffenhet har undersökts särskilt dess bärighet och ytsträvhet.

Allmänna råd

Tak där det finns risk för genomtrampning kan vara underlagstak som inte är gjorda för att beträdas, tak av glas,

plasttak och gamla asbestcementtak eftersom de ofta har blivit spröda.

71 § Vid utförande av tak med fribärande plåt på takbalkar ska plåtpaketens vikt anpassas till takets bärighet. Plåtpaketen ska placeras ut på taket med sådana mellanrum att hanteringen underlättas. De första plåtarna på taket ska läggas ut från ställning, arbetsplattform eller annan säker plats. Varje plåt ska fästas omedelbart efter att den lagts ut.

Sanktionsavgift vid takarbete med risk för att falla

72 § Om fallskydd enligt 64-68 §§ saknas och takarbete utförs där det finns risk för fall och fallhöjden är två meter eller mer, ska sanktionsavgift betalas om inte villkoren nedan minst uppfylls. Vid takarbete gäller även bestämmelserna i 59-63 och 69-71 §§.

1. Xxxxx mot fall ska finnas vid takarbetet genom att man:

a) arbetar i skydd av skyddsräcken,

b) arbetar på mobila eller fasta arbetsplattformar,

c) arbetar i arbetskorgar,

d) arbetar på eller innanför ställningar med skyddsräcken

e) arbetar ovanför eller innanför skyddsnät, eller

f) använder personlig fallskyddsutrustning.

2. Skydd mot fall ska vara utformat och användas enligt a–h nedan.

a) Skyddsräcke ska ha fotlist, mellanledare och överledare och vara minst en meter högt. När räcke endast skyddar mot fall från ställningslag ska bestämmelserna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlet om användning av ställningar uppfyllas. Om permanenta räcken utnyttjas som fallskydd,

får fotlist utelämnas. Skyddsräcke ska finnas även på takkant vid gavel.

b) Om arbete endast bedrivs på ett begränsat område av taket är det tillräckligt att fallskyddet skyddar mot fall inom detta område, om tydlig och hållbar avspärrning finns mot övriga delar av taket där arbete inte förekommer.

c) Öppningar och hål i tak eller underlag med fallrisker ska förses med skyddstäckning eller skyddsräcken.

d) Område på tak eller underlag med risk för genomtrampning ska spärras av.

e) Personlig fallskyddsutrustning ska bestå av helsele och kopplingslina med falldämpare. Linan ska vara förankrad.

f) Personlig fallskyddsutrustning ska förhindra fall till underliggande nivå.

g) Personlig fallskyddsutrustning ska användas och vara förankrad vid en förflyttning längs stege eller stegar, fasta eller lösa, om höjdskillnaden mellan mark och nivån där förflyttningen slutar är mer än 4 meter. Vid förflyttning mellan olika nivåer på tak ska personlig fallskyddsutrustning användas och vara förankrad även om nivåskillnaden är mindre än 4 meter.

h) Personlig fallskyddsutrustning ska användas vid förflyttning på tak och löpande förankras. Detta gäller inte om det finns skyddsräcken som skyddar mot fall.

3. Undantag från 1 och 2 medges för följande arbeten.

a) Arbete på tak med högst 6 graders lutning när arbetet utförs mer än två meter från takkanten eller annan kant. Tydliga och hållbara avspärrningar ska finnas som avgränsar

arbetsområdet, minst två meter från takkanten eller annan kant. Om takytan lutar utåt och taket är så halt att det finns risk att falla över kanten, gäller inte detta undantag.

b) Vid enstaka arbete med att installera infästning för säkerhetslina maximalt 7 meter över marknivå. Befintliga infästningsanordningar längs vägen upp ska användas, om sådana finns.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är

400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor. Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Den som för samma arbete även överträder 63 § ska endast betala en sanktionsavgift.

Allmänna råd

För fallskydden gäller att de ska vara utformade enligt de bestämmelser i övrigt som gäller för dem. Det kan vara bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter

(AFS 20qq:q) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlen om användning av ställningar respektive stegar och arbetsbockar, eller bestämmelserna om skyddsräcken och skyddsnät i detta kapitel.

För personlig fallskyddsutrustning gäller bestämmelserna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlet om användning av personlig skyddsutrustning.

Om skyddsräcke sätts upp endast längs en del av takfoten i syfte att vara fallskydd för ett begränsat område där arbetet ska utföras, bör räcket sträcka sig utanför arbetsområdet minst så långt, som avståndet är i takfallets riktning från räcket till arbetsområdets högsta punkt, se illustrationen nedan.

För vad som avses med avspärrning, se allmänna råd till 62 §.

Fallskyddsnät

73 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att fallskyddsnät monteras så

1. att det med tillfredsställande säkerhet kan fånga upp fallande personer,

2. att en fallande person som fångas upp av fallskyddsnätet inte skadas vid kontakt med det, eller med upphängningsanordningarna, samt

3. att fallskyddsnätets förmåga att fånga upp en fallande person, och att bromsa fallet, är tillfredsställande under nätets hela brukstid.

74 § Vid användning av fallskyddsnät ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, följa tillverkarens skriftliga instruktion.

Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att fallskyddsnät endast monteras under överinseende av en kompetent person. Vid monteringen ska eftersträvas efter att fallhöjden blir så liten som möjligt. Fallhöjden får inte vara större än vad fallskyddsnätet enligt instruktionen är avsett för. Den får inte heller vara större än sex meter.

Den fria höjden under fallskyddsnätet ska vara så stor att en person som faller i nätet inte, när detta töjs, kan skadas genom kontakt med något som finns under nätet.

Allmänna råd

Observera att för vissa typer av fallskyddsnät kan den största avsedda fallhöjden vara lägre för vissa delar av nätet än för nätets mitt.

75 § Om ett fallskyddsnät har fångat en fallande person, eller ett föremål som kan ha gett motsvarande påfrestning på nätet, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att nätet därefter bara används om det har granskats av en kompetent person. Denna person ska ha bedömt att nätet fortfarande fyller sin funktion.

76 § Efter den tidpunkt då en provtråd senast ska provdras enligt den skriftliga instruktionen, får ett fallskyddsnät med en eller flera provtrådar användas endast om arbetsgivaren, och andra ansvariga, har sett till att

1. provtråden har provdragits,

2. en bedömning av provresultatet enligt instruktionen har visat att fallskyddsnätet fortfarande ger tillfredsställande skyddsfunktion, och

3. en bedömning av provningsresultatet har visat att fallskyddsnätet ger tillfredsställande skyddsfunktion fram till nästa provdragning, alternativt har tidpunkten, efter vilken nätet inte längre ger tillfredsställande skyddsfunktion, bestämts enligt instruktionen.

Provdragningen, bedömningen och bestämningen ska göras av en kompetent person.

77 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska säkerställa att

1. ett fallskyddsnät med bara en provtråd inte används efter den tidpunkt som bestämts enligt 76 § 3,

2. ett fallskyddsnät med flera provtrådar inte används efter den tidpunkt som, efter provdragning av den sista provtråden, bestämts enligt 76 § 3, och

3. ett skyddsnät utan provtråd inte används efter den tidpunkt, då nätet inte längre ger tillfredsställande skyddsfunktion enligt den skriftliga instruktionen.

78 § Vid arbete när temperaturen är under –10º C ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, välja sådana skyddsnät som behåller sin energiupptagande förmåga även vid den aktuella temperaturen.

Andra riskområden

79 § Om det finns områden dit tillträdesrätten är begränsad, ska arbetsgivaren och andra ansvariga

1. förse områdena med anordningar som hindrar obehöriga arbetstagare från att komma in där,

2. vidta lämpliga åtgärder för att skydda de arbetstagare som har tillstånd att uppehålla sig på riskområdena, och

3. tydligt markera riskområdena med skyltar.

Allmänna råd

Områden som avses kan vara platser där det sker sanering av asbest, sprutning av mineralullsisolering, målning med färg som innehåller organiska lösningsmedel eller härdplastkomponenter. Det kan också handla om områden med risk för fall, ras eller fallande föremål eller områden där högt buller eller svetsblänk förekommer.

Instabilitet

80 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att arbetsplatser, oavsett var de är belägna, är hållfasta och stabila med hänsyn till

1. det största antal arbetstagare som kan komma att befinna sig på dem,

2. vilka övriga laster de ska kunna bära och hur dessa laster fördelas, och

3. vilken annan påverkan de kan utsättas för under användningen.

Arbetsplatsernas stabilitet och hållfasthet ska kontrolleras på lämpligt sätt. Om arbetsplatserna kan höjas eller sänkas ska de kontrolleras särskilt efter varje höjning eller sänkning av dem.

81 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska vidta lämpliga säkerhetsåtgärder för att skydda arbetstagarna mot risker som orsakas av

1. att stabilitet och bärförmåga inte är fullt utbildad under olika stadier av byggskedet, och

2. övergående bräcklighet eller instabilitet hos en konstruktion.

Allmänna råd

Säkerhetsåtgärder som kan vidtas är att montera säkerhetsstämp vid rivning av valvform och tillfälliga stöd för trä-, stål- eller betongkonstruktioner.

Monteringsanvisningarna från leverantören anger hur stabilitet uppnås.

Fallande föremål

82 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska spärra av och märka ut områden där det finns risk för fallande föremål. Om sådana områden måste beträdas, ska skyddstak, täckta gångar eller liknande anordnas.

Allmänna råd

Områden där skyddstak kan behövas är tillträdes-, förbindelse- och transportleder till byggnader eller anläggningar som uppförs.

Bristande luftkvalitet

83 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska välja sådana förbränningsmotordrivna fordon, maskiner och annan utrustning som kan användas så att användaren eller de som arbetar intill dem inte exponeras för avgaser i skadliga halter.

Allmänna råd

Arbetsgivaren, och andra ansvariga, bör ta särskild hänsyn vid arbete inomhus eller i utrymmen där luftkvaliteten brister.

84 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att luftkvaliteten på arbetsplatser är tillfredsställande. Luften ska kontrolleras och lämpliga åtgärder ska vidtas, innan en arbetstagare beträder ett utrymme eller ett område där

1. det kan förekomma luftföroreningar, syrebrist eller andra luftförhållanden som kan medföra fara, eller

2. luften kan vara lättantändlig.

Behovet av lämplig skyddsutrustning ska särskilt uppmärksammas.

Allmänna råd

Särskild försiktighet bör iakttas då gaser som är tyngre än luft används, eftersom de gaserna kan samlas i lågt belägna områden som schakter och källarutrymmen.

Vädring av sådana utrymmen kan ske genom att ren luft tillförs med hjälp av fläkt, kompressor eller lufttub.

85 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att det hela tiden utifrån går att iaktta de som arbetar i ett slutet utrymme där

1. luftföroreningar, syrebrist eller andra luftförhållanden kan medföra allvarlig fara, eller

2. luften kan vara lättantändlig.

Alla lämpliga åtgärder ska vidtas för att kunna ge snabb och effektiv hjälp.

Allmänna råd

Utrymmen som avses här kan vara vatten-, avlopps- eller gasledningar, materialbehållare, brunnar, tankar och liknande.

Spetsiga eller vassa föremål

86 § Om det behövs för att undvika olycksfall, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, avlägsna eller åtgärda utstickande eller uppåtriktade byggnadsdelar eller föremål som är spetsiga eller vassa.

Allmänna råd

Exempelvis bör uppstickande armeringsjärn bockas eller förses med skydd och byggprodukter med vassa kanter, hörn eller utskjutande delar förses med någon sorts skydd.

Arbetsmoment som kräver särskilda åtgärder

Markarbete och schaktning

87 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att schaktningsarbete påbörjas och utförs under ledning av en kompetent person om

1. om utredning enligt 89 § visar att det finns hälsofarliga material, hälsofarliga ämnen, installationer eller ledningar i marken, eller

2. om stödkonstruktioner behöver användas eller schaktningen behöver utföras med släntlutning enligt 90 §.

88 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska planera och genomföra markarbete så att stabiliteten i marken blir tillräcklig med hänsyn till de geotekniska förutsättningarna i marken och de belastningar som den kan bli utsatt för.

Man ska förebygga risken för

1. ras,

2. jordskred,

3. bottenupptryckning,

4. andra oplanerade förändringar hos marken, och

5. översvämning.

Allmänna råd

Arbetsgivaren, och andra ansvariga, bör se till att marken omkring schakten fortlöpande kontrolleras med avseende på sättningar eller sprickor.

Vid schaktning till större djup inom spont, kan särskilda övervaknings- och larmsystem behöva användas för att uppnå tillräcklig säkerhet.

89 § Innan schaktning påbörjas ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, utreda om det i marken finns:

1. material som kan orsaka ohälsa,

2. ämne som kan orsaka ohälsa, eller

3. installationer eller ledningar.

Om något av ovanstående finns i marken, ska erforderliga skyddsåtgärder genomföras.

Allmänna råd

Exempel på farliga material eller ämnen är odetonerat sprängmedel och mark som är förorenad av kemiska eller biologiska ämnen.

90 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att stödkonstruktioner används vid schaktning om inte risken för ras som kan leda till ohälsa eller olycksfall bedöms som obefintlig.

Som alternativ till stödkonstruktioner, kan schakten utföras med släntlutning.

Stödkonstruktioner eller släntlutningar ska utföras så att säkerheten mot ras, eller andra oplanerade förändringar i marken, blir betryggande med hänsyn till förekommande belastningar.

Allmänna råd

Risken för ras bör bedömas innan markarbetena påbörjas, och bedömningen bör utföras av någon som har nödvändiga geotekniska kunskaper. Detsamma gäller beräkningen av stödkonstruktioner, släntlutning och andra förstärkningsåtgärder.

91 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att schaktmassor, material och fordonstrafik hålls på säkert avstånd från schaktgropen.

Schaktmassor och material ska placeras så att de inte orsakar risker på grund av

1. ras,

2. fallande stenar eller liknande, eller

3. överbelastning av spontkonstruktioner och stämp.

Allmänt råd

Schaktmassor bör inte placeras närmare än 0,5 meter från en schaktkant. För att säkerställa att schakten inte rasar på grund av överbelastning, behövs i regel betydligt större avstånd än 0,5 meter.

Bedömningen av vad som är säkert avstånd bör göras med hänsyn till

− schaktdjup,

− markens beskaffenhet,

− grundvattennivå, och

− maskin- och fordonstyngd.

Finns det risk för att stenar eller annat faller ned i schaktgropen, kan en skärm behöva sättas upp som hindrar det.

92 § Om det finns risk att någon skadar sig genom att falla ned i schaktgropar och brunnar ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, förse dessa med skyddstäckning eller stänga av dem med skyddsräcken.

För att säkerställa att fordon och maskiner för schaktning och materialhantering inte faller ned i schaktgropar eller vatten, ska förebyggande åtgärder vidtas.

Lyftoperationer

93 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att lansering, montering eller demontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement påbörjas och utförs under ledning av en kompetent person.

94 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska välja lyftanordningar och lyftredskap som är

1. ändamålsenligt utformade,

2. tillräckligt hållfasta för den avsedda användningen, och

3. märkta med den maximala lasten (maxlast).

Det gäller även komponenter, tillbehör, förankringar och stöd till lyftanordningarna och lyftredskapen.

95 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att lyftanordningar och lyftredskap bara används av kompetent personal med ändamålsenlig utbildning. De får inte användas för annat än det avsedda ändamålet.

Allmänna råd

Bestämmelser om vilka teoretiska och praktiska kunskaper personalen ska ha finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 20qq:q) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning-säker användning i kapitlet om användning av lyftanordningar och lyftredskap. Där finns även bland annat krav på dokumentation av kunskaperna och krav på tillstånd från arbetsgivaren för att få använda en maskindriven lyftanordning.

Rivningsarbete

96 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att rivningsarbete planeras och påbörjas under ledning av en kompetent person, om rivningen omfattar

1. bärande konstruktioner, eller

2. hälsofarliga material eller ämnen.

Den kompetenta personen ska fortlöpande följa och övervaka arbetet.

Allmänna råd

Vid rivning av till exempel avloppssystem och bjälklagsfyllning där det kan finnas en smittrisk, och vid arbete i sjukhus, laboratorier och liknande, är det lämpligt

att ta kontakt med den person inom verksamheten som har ansvar för smittskyddsfrågor.

97 § Innan rivning påbörjas, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att utreda om hälsofarliga material eller ämnen ingår i byggnaden eller anläggningen. Om så är fallet, ska det beaktas när rivningen planeras.

98 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att rivning och håltagning utförs så att hållfastheten och stabiliteten hos kvarvarande delar av byggnaden eller anläggningen inte äventyras. Byggnadsdelar som utgör stöd för andra delar får inte rivas förrän tillräcklig förankring eller avsträvning skett.

Om det uppstår rasrisker under arbetet ska riskområdet omedelbart utrymmas och spärras av.

99 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att föraren av maskinen eller kranen är väl förtrogen med arbetsmetoden vid rivning

1. med grävmaskin eller mobilkran, eller

2. med kula som fästs i grävmaskinens lyftarm eller i kranlinan.

Arbete med passerande fordonstrafik

100 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att en kompetent person påbörjar och leder varje arbete

1. där riskerna på grund av trafiken avses förebyggas genom åtgärder enligt 102 § 3 p., eller

2. som avser reparation och underhåll av spår med passerande fordonstrafik.

101 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska planera, ordna och bedriva byggnadsarbete och anläggningsarbete så att det ger

betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall på grund av passerande fordonstrafik.

Allmänna råd

Trafikanordningsplanen (TA-planen) kan vara en del av arbetsmiljöplanen.

102 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska förebygga risker som beror på passerande fordonstrafik. I första hand ska de åtgärder som anges i 1–3 övervägas, i den ordning de står angivna:

1. Trafiken leds om så att arbetet inte berörs av den.

2. Trafiken leds så att fordonen passerar på betryggande avstånd.

3. Trafiken skiljs från arbetsplatsen med trafikanordningar. Det ska dessutom finnas skyddsanordningar, som effektivt hindrar eller avleder trafiken från att komma in på arbetsplatsen, i den utsträckning som det behövs.

Även följande åtgärder ska övervägas, antingen var för sig, tillsammans, eller i kombination med åtgärderna i punkterna 2 och 3 ovanför.

4. Hastigheten sänks förbi arbetsplatsen genom vägmärken, vägmarkeringar eller annan lämplig åtgärd.

5. Trafiken dirigeras förbi arbetsplatsen med trafiksignaler eller av en särskilt utsedd person (signalvakt).

103 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att trafikanordningar och skyddsanordningar är placerade, samt belastade eller förankrade, så att de normalt inte kan kastas in på arbetsplatsen av passerande fordon.

Allmänna råd

Om ett fordon används som skyddsanordning, bör det vara försett med energiupptagande utrustning.

104 § Vid tillämpning av 101–103 §§ på arbete på ett spårområde med passerande spårbunden trafik ska arbetsgivare, och andra ansvariga, särskilt beakta att arbetet planeras, anordnas och bedrivs så att det erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall på grund av denna trafik.

105 § Om fordon måste passera genom den plats där arbetet bedrivs, och arbetstagarna av säkerhetsskäl därför måste lämna sin arbetsplats, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, vidta åtgärder som säkerställer att arbetstagarna har lämnat riskområdet innan ett fordon passerar.

106 § Om det behövs, ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att särskilda skyddsanordningar finns som förebygger att arbetstagarna exponeras för

1. buller,

2. vibrationer, eller

3. luftföroreningar från passerande fordonstrafik.

Även behovet av skydd mot ljus och reflexer ska uppmärksammas.

107 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att varselkläder med reflexer bärs vid följande arbetsuppgifter och i följande situationer

1. Arbetsplatsen är inte skild från passerande fordonstrafik med skyddsanordningar som effektivt hindrar eller avleder trafiken från att komma in på arbetsplatsen

(102 § 3 p.).

2. Arbete som vakt på arbetsplats som avses i

a. 102 § 5 p. med uppgift att dirigera trafiken, eller

b. 105 § med uppgift att se till att arbetstagarna lämnar riskområdet då fordon nalkas.

Arbete med tillfälliga konstruktioner och andra konstruktioner 108 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska utforma, utföra och underhålla formar och andra tillfälliga konstruktioner, så att

de med säkerhet klarar de belastningar och påfrestningar de kan

komma att utsättas för.

Allmänna råd

Monteringsanvisningarna från leverantören anger hur stabilitet uppnås.

109 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att formar och andra tillfälliga konstruktioner kontrolleras innan de tas i bruk. Då de används, ska de kontrolleras och underhållas

1. regelbundet, och

2. efter händelser som kan ha påverkat deras funktion.

110 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska avbryta arbetet omedelbart om brister, som kan innebära allvarlig fara för säkerhet eller hälsa, upptäcks vid en kontroll enligt 109 §. Arbetet får inte återupptas förrän bristerna har rättats till.

Arbete vid vatten

111 § Om arbete ska utföras vid vatten ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, ordna skydd mot de särskilda risker som detta kan medföra.

Allmänna råd

Vid anläggningsarbete vid exempelvis färjelägen, hamnar eller broar är det viktigt att utrusta de som utför arbetet, så att de kan ta sig upp ur vattnet eller räddas om de hamnar i vattnet. Flytväst, livboj, livräddningsstege,

livräddningshake och räddningsbåt är utrustning som kan behövas.

112 § Vid arbete på isbelagt vatten ska arbetsgivaren, och andra ansvariga, se till att det finns tillgång till isdubbar, isbroddar, flytväst och livlina.

Allmänna råd

Eftersom uppblåsbara flytvästar är olämpliga om någon går igenom isen och hamnar under den, bör icke uppblåsbara flytvästar användas på isbelagt vatten.

Arbete med fångdammar och kassuner

113 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att fångdammar och xxxxxxxx byggs, installeras, ändras och monteras ned under tillsyn av en kompetent person.

114 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att en kompetent person regelbundet inspekterar fångdammar och kassuner.

115 § Arbetsgivaren, och andra ansvariga, ska se till att fångdammar och xxxxxxxx är

1. konstruerade med hänsyn till de belastningar som de kan utsättas för,

2. utförda av lämpliga, solida material med tillräcklig hållfasthet, och

3. försedda med nödvändig utrustning för att ge arbetstagarna skydd vid ras eller översvämning.

6 kap. Dykeriarbete

Då gäller föreskrifterna

1 § Kraven i detta kapitel gäller i varje verksamhet där arbetsgivare sysselsätter arbetstagare med arbete under vatten och de därvid andas andningsgas under förhöjt tryck.

Kraven i detta kapitel gäller inte för Försvarsmakten och Polismyndighetens nationella insatsstyrka.

Vem föreskrifterna riktar sig till

2 § Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i detta kapitel.

Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, ska följa bestämmelserna i detta kapitel. Detta följer av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160). Det innebär att den som driver sådan verksamhet ska följa det som sägs i detta kapitel om arbetsgivare och om arbetstagare. Den som driver sådan verksamhet, som inte är byggnads- eller anläggningsarbete, behöver dock inte följa bestämmelserna i 28 och 29 §§.

Definitioner

3 § I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

Andningsgas

Gasblandning avsedd för dykning.

Arbetsutrustning	Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet
Dekompression	Tryckminskning som erhålls vid uppstigning i vattnet eller vid tryckminskning i tryckkammare.
Dekompressionstabell	Ett samlande begrepp för instrument och tabeller som beskriver och/eller visar säker dekompression för att undvika dekompressionssjuka.
Direktuppstigning	Uppstigning till ytan som, enligt dekompressionstabell, inte kräver etappstopp.
Dykare	Den som sysselsätts med dykeriarbete.
Dykarledare	Den som är utsedd att planera, leda och övervaka dykning.
Dykarskötare	Den som är utsedd att upprätthålla den direkta kontakten med dykaren i vattnet.
Dykplats	Plats på båt, pråm eller annan installation varifrån dykeriarbetet leds, bedrivs och där dykaren påbörjar sin nedstigning i vattnet.
Dykprofil	Dykdjup som funktion av tid.
Dykutrustning	Utrustning som medger dykare att vistas och arbeta under vatten.
Dykväst	Väst som används dels för avvägning av dykaren i vattnet, dels för att nå ytan vid en nödsituation.
Etappuppstigning	Uppstigning med etappstopp och etapptider, enligt en särskild dekompressionstabell, då

	direktuppstigning inte kan genomföras på grund av risk för dekompressionssjuka.
Gasförsörjning från ytan	Dykning där dykaren försörjs med andningsgas från ytan via en slang.
Hjälmdykning	Dykning med hjälm där dykaren förses med andningsgas från ett friflödessystem eller ett behovsstyrt system.
Insatstid	Tiden mellan en nödställd dykares behov av assistans och reservdykarens assistans.
Kommunikationsutrustning	Utrustning som minst medger överföring av akustisk information mellan ytan och dykaren i vattnet.
Xxxxxxx	Xxxx, mellan dykaren och dykarskötaren på ytan, genom vilken kontakt mellan dem upprätthålls och signaler kan utväxlas.
Lättdykning	Dykning med andningsapparat där dykaren förses med andningsgas från ytan eller från ett självburet förråd.
Mellanlina	Xxxx kopplad mellan dykare genom vilken kontakt mellan dykarna upprätthålls.
Pardykning	Två eller flera dykare som dyker tillsammans och är förbundna med mellanlina.

Ytdekompression

Dekompression som äger rum i en tryckkammare ovan vattnet, enligt

särskilda ytdekompressionstabeller.

Upprättande av dykplan

4 § Innan dykeriarbete får påbörjas ska arbetsgivaren upprätta en skriftlig dykplan. Dykplanen ska baseras på undersökning och riskbedömning av det planerade dykeriarbetet enligt 5 § och åtgärder enligt 6 §.

Av dykplanen ska minst framgå

1. typ av dykeriarbete som ska utföras,

2. bemanning och uppgiftsfördelning inom dyklaget och bland de övriga som medverkar i dykeriarbetet,

3. vilka certifikat och utbildningsbevis som varje medlem i dyklaget har,

4. vilken dyk- och kommunikationsutrustning som ska användas,

5. vilken andningsgas och dekompressionstabell som ska användas,

6. vilka åtgärder som planeras vid en eventuell olycka eller nödsituation, och

7. var det finns tillgång till tryckkammare och hur lång tid det tar att nå denna.

Undersökning och riskbedömning

5 § Arbetsgivaren ska i sin undersökning och riskbedömning av det planerade dykeriarbetet särskilt uppmärksamma

1. dyklagets sammansättning: antal, utbildning, kompetens och erfarenhet,

2. uppgiftsfördelningen inom dyklaget och bland de övriga som medverkar i dykeriarbetet,

3. den använda dyk- och arbetsutrustningen,

4. valet av andningsgas och dekompressionstabell,

Document Metadata

Table of Contents

Free Standard Templates

Specifika risker vid vissa typer av arbeten

Document Metadata