Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivav- tals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kol- lektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kol- lektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som upp- kommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teet- tämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomen- kielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis- lautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
LIVSMEDELSBRANSCHEN
mellan FINLANDS
LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
och FINLANDS
LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL
rf
1.2.2021–31.1.2023 (31.1.2022)
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
LIVSMEDELSBRANSCHEN
mellan FINLANDS
LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
och FINLANDS
LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL
rf
1.2.2021–31.1.2023 (31.1.2022)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDET AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN 1
5 § Iakttagande av arbetsreglemente och övriga bestämmelser 7
6 § Uppsägning 7II LÖNEGRUPPERINGAR, ARBETSLÖNER OCH SÄRSKILDA TILLÄGG 8
9 § Lönegrupperingar och arbetslöner 8
2. Mångkunnighet som delfaktor i den individuella lönen 9
4. Lönegruppering för arbetstagare på underhållsavdelningar 11
5. Normtimlöner på underhållsavdelningar 12
2. Tillägg för skiftarbete, kvälls- och nattarbete 15
3. Tillägg för instruktionsarbete 16
5. Synnerligen smutsigt arbete 16
11§ Beräkning av genomsnittlig timförtjänst 16
13§ Arbets- och tidsstudier 18
14§ Arbetsarrangemang och förflyttning till annat arbete 18
III ARBETSTID, ÖVERTIDSERSÄTTNINGAR OCH FÖRHÖJD LÖN 20
18§ Måltids- och vilopauser 22
19§ Arbetstagarnas fridagar 23
20§ Övertidsarbete och övertidsersättning 23
21§ Ersättning för morgontimmar 24
22§ Förhöjd lön för lördagsarbete 25
23§ Ersättning för högtidsdagar 25
24§ Resekostnader och dagtraktamenten 2021 26
25§ Utryckningsarbete och beredskap 27
26§ Arbetskläder och arbetsskodon 28
30§ Lön under moderskapsledighet samt adoption 35
6. Xxxxxxxxx militärtjänstgöring för kvinnor 39
VI SEMESTER OCH SEMESTERPREMIE 39
35§ Förebyggande av risken för olycksfall och yrkessjukdomar 42
38§ Skötsel av arbetsredskap 44
39§ Uppbärande av medlemsavgifter till fackföreningar 44
41§ Arbetarskyddsfullmäktig 46
42§ Fackföreningsutbildning 46
43§ Användning av anslagstavlor 47
46§ Avtalets bindande verkan 48
48§ Arbetsfredsförpliktelse 48
49§ Avtalets ikraftträdande 49
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING 2003 50
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 2005 54
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 2003 57
FÖRBUNDENS INBÖRDES AVTAL OM SKIFTARBETE UNDER VECKOSLUT 2003 60
PROMEMORIA ÖVER DISKUSSIONER FÖRDA VID UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS LÖNEGRUPPERINGSKOMMITTÉS MÖTE 64
TILLÄMPNINGS- OCH TOLKNINGSANVISNINGAR TILL LIVSMEDELSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL MELLAN FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf OCH FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND rf 65
LIF/LIVS AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2003 70
LIF/LIVS ALLMÄNT AVTAL 2003 83
BERÄKNING AV ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS TIDSANVÄNDNING 101
AVTAL OM SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET FÖR SKOLELEVER 2021 107
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND RF FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDET AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN
Tid 27.11.2020
Plats Livsmedelsindustriförbundets kansli Närvarande Förbundens representanter
Det konstaterades att det gällande kollektivavtalet för livsmedelsbranschen som undertecknades 13.10.2016 upphör att gälla 31.1.2021. Genom detta underteck- ningsprotokoll förnyar Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livs- medelsarbetareförbund SEL rf kollektivavtalet för livsmedelsbranschen som gäl- ler fram till 31.1.2023 med följande ändringar och tillägg.
1 § Avtalsperiod
Avtalsperioden är 1 2.2021–31.1.2023.
Avtalet fortsätter därefter att gälla ett år i sänder, om det inte senast en månad före avtalsperiodens utgång sägs upp skriftligen av någondera parten.
Under avtalsperioden kan någondera parten säga upp avtalet så att det löper ut i fråga om det andra året (optionsår 1.2.2022–31.1.2023) senast en månad (31.12.2021) före utgången av det första avtalsåret (1.2.2021–31.1.2022).
Oberoende av uppsägning är kollektivavtalets bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har avslutats eller den ena parten skriftligen meddelar sig anse förhandlingarna avslutade.
2 § Lönejusteringar 2021
Arbetstagarnas löner höjs 1.5.2021 eller fr.o.m. början av den lönebetalningspe- riod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 1,9 procent.
Lönetabellerna höjs med den procent som motsvarar den allmänna förhöjningen från och med tidpunkten för den allmänna förhöjningen eller från och med början av den löneperiod som inleds närmast därefter.
3 § Lönejusteringar 2022
Om inte avtalets sagts upp senast en månad före utgången av det första avtalså- ret, avtalar Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedelsarbeta- reförbund SEL r om att införliva lönejusteringar enligt den så kallade allmänna lin- jen i livsmedelsindustrin före 15.12.2021, såvida inte ovan nämnda förbund avta- lar om att förlänga förhandlingstiden. Vid införlivningen beaktas förhöjningar en- ligt den allmänna linjen på arbetsmarknaden samt lösningarnas längd.
Om förbunden inte når enighet om lönejusteringarna för 2022 innan den avtalade tidsfristen löper ut, kan parterna avtala om att föra ärendet till en skiljenämnd för avgörande. Då kan kollektivavtalet inte längre sägas upp i fråga om det andra av- talsåret. Skiljenämnden består av fem medlemmar så att båda förbunden utser två medlemmar till nämnden, och riksförlikningsmannen fungerar som nämndens ordförande. Skiljenämnden ger ett bindande avgörande i ärendet.
4 § Åldersprogram för 50 år fyllda
Arbetsgivaren ska, om en arbetstagare som fyllt 50 år så vill, förhandla med denne, om tillbudsstående möjligheter att främja arbetstagarens ork och förlänga dennes tid i arbetslivet. Vid förhandlingarna strävas efter en för bägge parter ändamålsenlig lösning, där även arbetstagarens förtjänstnivå i mån av möjlighet tryggas.
5 § Livsmedelshygienisk kompetens
Förbunden är ense om att i fall arbetstagaren inte har ett kompetensintyg som kärvs enligt livsmedelslagen (23/2006) innan arbetsavtal ingås, ska arbetsgivaren enligt ovan nämnda lagrum ombesörja intyget på sin bekostnad.
6 § Bl.a. deltidspension, partiell förtida ålderspension, partiell vårdledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension
Förbunden har sinsemellan avtalat att arbetsdomstolens utslagspraxis ska tilläm- pas i fråga om arbetstidsförkortning bl.a. i fall där en arbetstagare övergår till så- dant deltidsarbete som nämns i rubriken.
Om arbetsdomstolen under avtalsperioden i ovan nämnda eller motsvarande si- tuationer avgör på annat sätt, avtalar förbunden att arbetsdomstolens nya utslag omedelbart ska tillämpas. Förfarande enligt domstolens beslut börjar tillämpas enligt förbundens överenskommelse. Förbunden konstaterar, att när en arbetsta- gare som omfattats av systemet med arbetstidsförkortning (pekkanendagar) övergår till deltidspension, partiell förtida ålderspension eller partiell vårdledighet, deltidssjukpension eller deltidsolycksfallspension tjänar han in ledighet till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den ordinarie arbetstid under vilken han i verkligheten arbetar (AD: 2004-77).
I ovan nämnda fall betalas till arbetstagare i intermittent och kontinuerligt tre- skiftsarbete på dennes ordinarie arbetade xxxxxx procenttillägg enligt gällande avtal (3,2 %/10,5 % samt 15,6 %) (AD:2004-77)
7 § Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd
Syftet med verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och ar- betskraftsmyndigheten är att effektivera samarbetet och sysselsätta arbetstaga- ren snarast möjligt. Den gällande lagstiftningen tillämpas för omställningsskyddet (hänvisningsbestämmelse).
8 § Jämställdhet
Förbunden anser det viktigt att man på arbetsplatserna i enlighet med jämställd- hetslagen främjar jämställdheten mellan könen. För att detta mål ska uppnås un- derstryker förbunden betydelsen av att i lagen nämnda skyldigheter fullföljs och åtgärder vidtas.
9 § Förändringar i löne- och arbetsvillkor
På framställning av huvudförtroendemannen ska arbetsgivarens representant till- sammans med huvudförtroendemannen behandla de nya bestämmelserna i kol- lektivavtalet.
10§ Ensamarbete
Arbetarskyddslagen: 5 kapitlet 29 §
I fråga om arbete som arbetstagaren utför allena, och som av den orsaken är för- knippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans säkerhet eller hälsa, ska arbetsgivaren se till att i detta ensamarbete olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt. Arbetsgivaren ska också med beaktande av arbe- tets art ordna möjlighet till nödvändig kontakt mellan arbetstagaren och arbetsgi- varen, företrädare som arbetsgivaren anvisat eller andra arbetstagare. Arbetsgi- varen ska också säkerställa möjligheten att alarmera hjälp.
Förbunden anser det ändamålsenligt att arbetsgivaren i ovan nämnda situationer på förhand för ensamarbetande redogör för vilka metoder och åtgärder som till- lämpas för att säkerställa arbetstagarens trygghet i arbetet. På begäran redogörs för detta även för arbetarskyddsfullmäktigen.
11§ Avtalets ikraftträdande och giltighetstid
Avtalet som nämns i 1 § ovan träder i kraft 1.2.2021. Kollektivavtalet gäller till den 31.1.2023, såvida det inte har sagts upp på det sätt som nämns i 1 §.
Detta protokoll har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalspar- ten.
Detta protokoll anses justerat och godkänt i och med avtalsförbundens under- teckning.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND RF FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL RF
SILAT FRÅN AVTALET
lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1079 | 1028 |
2 | 1121 | 1068 |
3 | 1166 | 1110 |
4 | 1210 | 1152 |
5 | 1246 | 1187 |
6 | 1299 | 1237 |
Lönesättning NORMTIMLÖNER 1.3.2020
1.5.2021
lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1100 | 1048 |
2 | 1142 | 1088 |
3 | 1188 | 1131 |
4 | 1233 | 1174 |
5 | 1271 | 1210 |
6 | 1324 | 1261 |
*Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1111 | 1058 |
2 | 1226 | 1168 |
3 | 1301 | 1239 |
4 | 1432 | 1364 |
UNDERHÅLLSAVDELNINGARNAS NORMTIMLÖNER 1.3.2020
1.5.2021
lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1132 | 1078 |
2 | 1250 | 1190 |
3 | 1326 | 1263 |
4 | 1460 | 1390 |
*Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Tjänsteårstillägg och andra särskilda tillägg
Inga ändringar av tjänsteårstillägg och andra särskilda tillägg (fryslagertillägg, till- lägg för instruktionsarbete) görs under avtalsperioden.
– Fryslagertillägget uppgår till 102 cent per timme.
– Tillägget för instruktionsarbete uppgår till 56 cent per timme. Tjänsteårstilläggen är följande (fr.o.m. 1.2.2017): Anställningsförhållandets längd Tillägg
1–4 år 36 cent
5–9 år 48 cent
10–14 år 53 cent
15–19 år 56 cent
20–24 år 60 cent
25–30 år 64 cent
över 30 år 68 cent
Tillägg för skift, kvälls- och nattarbete
Fr.o.m. 1.3.2020 | Fr.o.m. 1.5.2021 | |
Tillägg för kvällsskift | 186 cent | 189 cent |
Tillägg för nattskift | 371 cent | 378 cent |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN I ALLMÄNT
1 § Tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas i anställningsförhållanden mellan de företag inom livsmedelsbranschen som är medlemmar av Finlands Livsme- delsindustriförbund samt dessa företags underhållsavdelningar och dessas ar- betstagare.
2 § Avtal mellan förbunden
Som en del av detta kollektivavtal iakttas följande avtal mellan förbunden:
Rekommendation för arbetsplatserna för förebyggande rusmedelsvård, hantering av rusmedelsfrågor och vårdhänvisning 12.1.2006, sid. 99.
LIF/LIVS Avtal om semesterlön 2005, sid. 66. LIF/LIVS Avtal om uppsägningsskydd 2003, sid. 69. LIF/LIVS Allmänt avtal 2003, sid. 82.
3 § Utomstående arbetskraft Information
Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen varje gång i god tid om planer på att anlita utomstående arbetskraft för att delta i produktions och underhållsar- bete. Härvid meddelas det planerade antalet utomstående arbetstagare, deras arbetsuppgifter och avtalets längd.
Om detta på grund av arbetets brådskande natur eller av annan liknande orsak inte är möjligt, ska informationen dock ges utan dröjsmål.
Ovan nämnda information ska ges även till arbetarskyddsfullmäktigen.
Underleverans/underentreprenad
Om företagets arbetskraft måste reduceras på grund av att underleverantörer/un- derentreprenörer anlitas, ska man sträva efter att placera de arbetstagare som berörs i andra uppgifter inom företaget eller som arbetstagare hos underleveran- tören/underentreprenören.
Protokollsanteckning:
Förbunden konstaterar, att den utomstående arbetskraft som anlitas i företagen ska uppfylla livsmedelsindustrins yrkesmässiga och hygi- eniska krav samt de krav som hänför sig till tryggheten i arbetet.
Se det allmänna avtalet kapitel 8, sid. 96.
4 § Arbetets ledning
Arbetsgivaren eller av honom utsedd företrädare har rätt att anställa arbetsta- gare, leda och fördela arbetet samt säga upp och avskeda arbetstagare.
5 § Iakttagande av arbetsreglemente och övriga bestämmelser Arbetsgivarens föreskrifter, arbetsreglementen
Arbetsgivaren och arbetstagaren är skyldiga att iaktta det för respektive arbets- plats fastställda arbetsreglementet. Xxxxxxx är arbetstagaren skyldig att iaktta av arbetsgivaren eller dennes företrädare utfärdade föreskrifter och anvisningar, så- vida dessa inte strider mot gällande lag, detta kollektivavtal eller arbetsreglemen- tet.
6 § Uppsägning
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetsgivaren är följande:
Anställningstiden har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst 1 år 14 dagar
2. över 1 år men högst 4 år 1 månad
3. över 4 år men högst 8 år 2 månader
4. över 8 år men högst 12 år 4 månader
5. över 12 år 6 månader
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetstagaren är följande:
Anställningstiden har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst 5 år 14 dagar
2. över 5 år 1 månad
Om uppsägningen anses ha berott på att arbetstagaren är fackligt organiserad, är avtalsförbunden skyldiga att i brådskande ordning och med undvikande av allt onödigt dröjsmål, utreda saken och vidta nödvändiga åtgärder, om utredningen ger anledning därtill.
7 § Tidsbundna arbetsavtal
Tillämpningsanvisningar:
1. Ett arbetsavtal är tidsbundet då det har ingåtts för viss tid, samt då man har kommit överens om ett visst arbete eller då tidsbundenheten annars framgår av avtalets ändamål. Ett tidsbundet arbetsavtal upphör utan uppsägning, då ett visst arbete upphör eller när en viss överens- kommen arbetsperiod är till ända, om man inte har kommit överens om annat.
Tidsbundet arbetsavtal kan ingås, om arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämförbar omständighet som förutsätter tidsbundenhet föreligger, eller om arbetsgivaren har annan grundad orsak, som sam- manhänger med företagets verksamhet eller med det arbete som ska utföras, att ingå tidsbundet arbetsavtal. Om ett tidsbundet arbetsavtal ingåtts i andra än ovan nämnda fall eller om tidsbundna arbetsavtal utan giltig orsak har ingåtts upprepade gånger i följd, anses sådana ar- betsavtal vara arbetsavtal som gäller tills vidare.
Särskilt i fråga om säsongbetonade arbeten kan anställningsförhållan- dets exakta längd inte alltid överenskommas vid tidpunkten då visstids- avtalet ingås. Härvid borde tidpunkten då arbetsavtalet upphör faststäl- las så noga som möjligt genom att reda ut de omständigheter som på- verkar anställningsförhållandets längd.
2. Tillämpningsanvisning 1 är en allmän tillämpningsanvisning i fråga om tidsbundna arbetsavtal och berörs därför inte av de kollektivavtals- verkningar som stadgas i lagen om kollektivavtal.
8 § Organisationsfrihet
Arbetsgivare och arbetstagare tillerkänns rätten att själva fritt avgöra om de öns- kar vara anslutna till fackliga organisationer eller stå utanför dem.
II LÖNEGRUPPERINGAR, ARBETSLÖNER OCH SÄRSKILDA TILLÄGG
9 § Lönegrupperingar och arbetslöner
1. Lönegruppering
Lönegrupp 1.
Ny arbetstagare i livsmedelsbranschen under sex månaders tid.
Lönegrupp 2.
Arbetstagare i livsmedelsbranschen under 7–12 månaders tid
Lönegrupp 3.
Livsmedelsarbete; varierande arbeten på produktionsanläggningar för vilka förut- sätts en viss grad av utbildning eller erfarenhet.
Arbetstagaren övergår till lönegrupp 4 efter 5 år i branschen.
Arbetstagare som hör till lönegrupp 3 kan via utbildning eller erfarenhet överföras till lönegrupp 5 eller 6, om den uppgiftshelhet som han har att sköta och hans kompetens uppfyller de krav som ställs för de högre lönegrupperna.
Arbetsuppgifter som hör till lönegrupp 5 och 6 under högst åtta månaders tid.
Lönegrupp 4.
Arbetstagare i lönegrupp 3 efter 5 år i branschen.
Lönegrupp 5.
Krävande yrkesarbete inom livsmedelsbranschen, för vilket förutsätts att arbets- tagaren behärskar flera olika maskiner eller andra krävande uppgiftshelheter som fordrar utbildning och erfarenhet samt förmåga att arbeta självständigt.
Arbeten som hör till lönegrupp 6 under högst 10 månaders tid.
Lönegrupp 6.
Viktiga och ansvarsfulla arbeten inom livsmedelsbranschen, som kräver special- kunnande och högtstående yrkeskunskap samt lång erfarenhet innan de kan be- härskas självständigt.
Om arbetstagaren tack vare sin utbildning eller erfarenhet självständigt behärskar och utför arbetsuppgifter som hör till lönegrupp 5 eller 6, ska han placeras i re- spektive lönegrupp oberoende av de riktgivande tidsgränser för att utbilda sig (8 mån. och 10 mån.) som anges i lönegrupperingen.
2. Mångkunnighet som delfaktor i den individuella lönen Principer för mångkunnighetstillägg
Mångkunnighet är en faktor som höjer lönen och som beaktas som ett individuellt tillägg till lönen. Mångkunnighetstillägg kan betalas antingen enligt punkt 1 eller 2.
1. Lokalt avgörs om den mångfald olika arbeten som personen utför, och om det faktum att arbetet är annorlunda, gör att det kan anses så pass mycket mer krä- vande att det är befogat att betala mångkunnighetstillägg.
2. Mångkunnighetstillägg kan betalas även då en person behärskar flera olika ar- betsuppgifter och vid behov är beredd att övergå i andra uppgifter där hans mångkunnighet kan utnyttjas.
Avtal om mångkunnighetstillägg
Om den principiella tillämpningen av mångkunnighetstillägg per arbetsplats avta- las lokalt. Mångkunnighetstillägget tas i bruk per arbetsavdelning då man har av- talat om det lokalt. I det lokala avtalet ska beaktas hur en enskild arbetstagare blir berättigad till tillägget.
Mångkunnighetstilläggets storlek
Mångkunnighetstillägget är ett separat tillägg i cent, som är minst 5 % av normlö- nen i den lönegrupp som för tidpunkten gäller för personen. Om mångkunnig- hetstillägget kan avtalas lokalt på annat sätt, såvida det till sin storlek uppfyller ovan nämnda minimivillkor.
3. Arbetslöner Arbetslöner, 18 år fyllda
Normtimlönerna för fullt arbetsföra arbetstagare, som fyllt 18 år, är angivna i cent och fördelade per dyrortsklass och lönegrupp enligt följande:
1.3.2020 | ||
Lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1079 | 1028 |
2 | 1121 | 1068 |
3 | 1166 | 1110 |
4 | 1210 | 1152 |
5 | 1246 | 1187 |
6 | 1299 | 1237 |
1.5.2021 | ||
Lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1100 | 1048 |
2 | 1142 | 1088 |
3 | 1188 | 1131 |
4 | 1233 | 1174 |
5 | 1271 | 1210 |
6 | 1324 | 1261 |
*Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
4. Lönegruppering för arbetstagare på underhållsavdelningar
Lönegrupp 1.
Lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 12 månaders tid
Lönegrupp 2. Underhållsarbeten
Lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 12 månaders tid Arbetstagare som assisterar yrkesman
Arbetstagare som har genomgått treårig allmän yrkesskola under 6 må- naders tid
Lönegrupp 3.
Lärling i yrke som hör till lönegrupp 4 under 2 års tid
Arbetstagare som assisterar yrkesman i mångsidiga arbetsuppgifter ef- ter 6 månader
GårdskarlUtearbetare som utför mångsidiga utomhusarbeten efter 6 månader Arbetstagare som har genomgått treårig allmän yrkesskola under 2 års tid
Gårdskarl och eldare som utför olika slags underhållsarbeten och som har arbetat över 5 år i yrket
Yrkesman som är kapabel till självständigt arbete och som har arbetat över 4 år i yrket
Tillägg för mångkunnighet och svårighetsgrad
Till arbetstagaren betalas ett lönegrundande tillägg som avtalas separat på lokal nivå på följande grunder:
1 Personen behärskar flera sådana av underhållsavdelningarnas basyrken som hör till lönegrupp 4 och är beredd att flytta över till andra uppgifter där hans mångsidiga yrkeskunskap kan utnyttjas i praktiken. Härvid överstiger minimilönen till den mångkunniga arbetstagaren normtimlönen i lönegrupp 4 med minst 1–7
%.
2 Installationer, reparationer, justeringar och service av komplicerade maskinerier och anläggningar, samt bruksfunktionerna för dessa, vilka arbeten fordrar sär- skild förtrogenhet och yrkeskunskap eller särskild utbildning. Minimilönen översti- ger då normtimlönen i lönegrupp 4 med minst 5–20 %.
Med särskild utbildning avses t.ex. kurser som arrangeras av företaget eller ma- skinleverantören.
Ikraftträdandet av tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad
De avtalade tilläggen tas i bruk från början av den löneperiod som följer efter att man har avtalat om dem.
Miljötillägg
Om miljötillägg avtalas lokalt.
Yrkesutbildning, yrkes- och sysselsättnings- m.fl. dylika kurser
Av slutförd skola som har godkänts enligt läroavtal räknas hälften som tid i arbete.
Yrkes- och sysselsättnings- m.fl. dylika kurser samt arbete i närliggande yrke Om tiden som ska likställas med tid i arbete ska avtalas lokalt.
Dock förutsätts, att arbetstagarens ska ha arbetat minst ett år i lönegrupp 3. Diskussionspromemoria, bilaga 1, sid. 63.
5. Normtimlöner på underhållsavdelningar
1.3.2020 | ||
Lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1111 | 1058 |
2 | 1226 | 1168 |
3 | 1301 | 1239 |
4 | 1432 | 1364 |
1.5.2021 | ||
Lönegrupp | Huvudsta- den* | I |
cent | cent | |
1 | 1132 | 1078 |
2 | 1250 | 1190 |
3 | 1326 | 1263 |
4 | 1460 | 1390 |
*Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla
Komplement till lönesättningen Komplement 1
Ovan nämnda normtimlöner är minimilöner i tidlönearbete.
Komplement 2
Den förflyttning till högre lönegrupp som ingår i lönegrupperingarna beaktas löne- mässigt från början av följande löneperiod efter att tidsgränsen har uppnåtts.
Komplement 3 Icke 18 år fyllda
Timlönen för 15–17 år gamla arbetstagare är, beroende på arbetstagarens ålder, färdigheter och anställningsförhållandets längd, i varje dyrortsklass
90–100 % av normtimlönen i lönegrupp 1.
Om en ung tillsvidareanställd arbetstagare har sådana färdigheter, sådan yrkes- erfarenhet och kompetens som förutsätts av en vuxen, fullt arbetsför arbetsta- gare, och hans regelbundna arbete inte berörs av sådana lagstadgade eller av- talsenliga eller andra begränsande skyldigheter för arbetsgivaren som hindrar den unga arbetstagaren att arbeta som en vuxen, fullt arbetsför arbetstagare, fastställs den unga arbetstagarens lön i detta arbete enligt de lönegrunder som gäller för en vuxen, fullt arbetsför arbetstagare.
Komplement 4 Dyrortsklassificering
I Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda tillämpas huvudstadsregionens lönebe- stämmelser.
Om ortens dyrortsklass ändras på grund av ändringar i kommunindelningen, och ifrågavarande löner inte når upp till den mininivå som förutsätts i den nya klassifi- ceringen, justeras lönerna till nämnda belopp.
Komplement 5
I den mån arbete som hänförts till en viss lönegrupp, med hänsyn till sin svårig- hetsgrad, eller krävande beskaffenhet, eller de krav som ställs på dess utövare, avviker från den allmänna medelnivån för de arbeten som hör till denna lö- negrupp, kan för detta arbete, så att man dessutom beaktar arbetstagarens skicklighet och effektivitet, betalas högre lön än den ovan i denna paragraf fast- ställda normtimlönen.
Komplement 6
Månadslönedivisor och månadslönekoefficient
Vid beräkning av förhöjd lön för övertidsarbete och arbete som utförs under tidiga morgontimmar ska grundlönen räknas ut så att månadslönen divideras med talet 160 när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan.
När den ordinarie arbetstiden är kortare, används som divisor det på motsva- rande sätt uträknade verkliga antalet arbetstimmar som i genomsnitt utförs per månad i ordinarie arbete.
När man räknar ut en arbetstagares lön för deltid, fås hans timlön genom att divi- dera månadslönen med talet 169.
Månadslönen fås genom att multiplicera timlönen med talet 175.
Om de divisorer och koefficienter som används kan företagsvis avtalas på annat sätt.
När ett anställningsförhållande börjar eller upphör mitt under en löneperiod, eller när arbetet avbryts av sådan orsak att arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön för frånvarotiden, fås arbetstagarens lön för dag som han är i arbete genom att dividera månadslönen med det antal arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat ingår i ifrågavarande månad.
Komplement 7 Naturaförmåner
När naturaförmåner ingår i lönen, räknas penningvärdet för dem enligt av skatte- styrelsen fastställd prissättning.
10§ Särskilda tillägg
1. Tjänsteårstillägg
1. Till arbetstagare betalas på basis av hans anställning tjänsteårstillägg enligt följande:
Anställningsförhållandets längd Tillägg
1–4 år 36 cent
5–9 år 48 cent
10–14 år 53 cent
15–19 år 56 cent
20–24 år 60 cent
25–30 år 64 cent
över 30 år 68 cent
Med tjänstetid avses den tid som det nuvarande anställningsförhållandet har va- rat utan avbrott.
Som tid som berättigar till tjänsteårstillägg räknas arbetstagarens högst tre års frånvaro, under vilken anställningsförhållandet är i kraft. När en ny treårsperiod inleds, förutsätts en minst tre månaders period med lön av vilken en månad ska vara verklig tid i arbete.
Som tid som berättigar till tjänsteårstillägg räknas även tidigare anställningar i fö- retaget eller koncernen.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstagaren ska när arbetsavtalet ingås tillsammans med arbetsgiva- ren utreda sina tidigare anställningar vid företaget eller koncernföretag för att kunna tillgodogöra sig tillägget från början av anställningen.
2. Tjänsteårstilläggssystemet gäller alla arbetstagare, som omfattas av detta kol- lektivavtal (t.ex. chaufförer).
3. Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg som beaktas lika som övriga lönefaktorer till exempel vid utbetalning av lön för övertids- och söndagsarbete samt vid fastställandet av semesterlönen.
4. Tjänsteårstillägget betalas till det centbelopp som gäller för respektive tjäns- teår och det betalas från början av den löneperiod som följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.
5. Tjänsteårstillägget kan betalas per månad under samma förutsättningar som tillägget per timme genom att multiplicera ifrågavarande tillägg med koefficienten 175.
2. Tillägg för skiftarbete, kvälls- och nattarbete Skifttillägg
I skiftarbete betalas skifttillägg som i kvällsskift är 15 % och i nattskift 30 % av normlönen i lönegrupp 6, dyrortsklass I.
01-03-2020 | 01-05-2021 | |
Tillägg för kvällsskift | 186 cent | 189 cent |
Tillägg för nattskift | 371 cent | 378 cent |
Tillägg för kvälls- och nattarbete
Då arbetet inte är skift-, övertids- eller nödarbete och arbetstagaren är tvungen att utföra arbetet mellan klockan 16.00 och 23.00, räknas dylikt arbete som kvällsarbete, samt mellan klockan 23.00 och 06.00 som nattarbete. För kvällsar- bete betalas lika stort tillägg som för kvällsskift i skiftarbete och för nattarbete lika stort tillägg som för nattskift i skiftarbete.
Tillämpningsanvisning:
Med övertidsarbete avses i denna punkt övertidsarbete som utförs efter att den ordinarie arbetstiden upphört kl. 16.00.
Se 20 § punkt 4, sid. 23 (personen kommer under sin ordinarie arbetstid att om- fattas av tillägg för kvälls- eller nattskift och fortsätter arbetet som övertidsarbete).
3. Tillägg för instruktionsarbete
Till utnämnd arbetsinstruktör, som på uppdrag av arbetsgivaren, vid sidan av sitt eget arbete som arbetstagare, sköter instruktionsuppgifter, betalas för instrukt- ionstiden ett särskilt tillägg på 56 cent per timme. Tillägget betalas enligt samma förutsättningar till en arbetsinstruktör även då denne instruerar en lärling. Tilläg- get betalas enligt samma förutsättningar till arbetsinstruktör även då han instrue- rar en lärling (Lagen om yrkesutbildning 630/1998).
4. Fryslagertillägg
Till samtliga arbetstagare som arbetar i fryslager (under 18° C) betalas från 1.6.2010 ett specialmiljötillägg på 102 cent per timme.
5. Synnerligen smutsigt arbete
Man strävar efter att synnerligen smutsiga rengörings- och reparationsarbeten, såsom rengöring av avloppsbrunnar, utförs som s.k. klumpackord, vilka avtalas så att de avvikande omständigheterna, såsom smutsighetsgraden, beaktas.
11§ Beräkning av genomsnittlig timförtjänst
Med genomsnittlig timförtjänst avses i detta kollektivavtal den genomsnittliga tim- förtjänsten för arbetstid under en sådan normal löneperiod som har föregått den gångna löneperioden inklusive skift och miljötillägg, men utan övertids och sön- dagsförhöjningar eller s.k. morgontillägg. Hur den genomsnittliga förtjänsten ska beräknas, kan avtalas lokalt även på annat sätt.
Tillämpningsanvisning:
När man vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten har be- aktat skift och/eller miljötillägg och arbetstagaren arbetar i förhållanden där nämnda tillägg ska betalas, betalas de till sitt fulla belopp endast en gång.
12§ Prestationslönearbete Prestationslön
1. Om arbetets art tillåter och det tekniskt är möjligt, utförs arbetet som prestat- ionslönearbete i syfte att höja produktionen och förtjänsten.
Direkt ackord
3. Direkt ackord ska prissättas så, att arbetstagarens ackordförtjänst vid normal ackordarbetstakt överstiger normtimlönen med 20 % och ökar i samma proport- ion som prestationsnivån stiger.
Del- eller blandackord
4. Del- eller blandackord, där en del av lönen är fast och en del rörlig efter arbets- prestationen, ska prissättas så, att förtjänsten överstiger normtimlönen med 20
%, då arbetsprestationen eller arbetseffektiviteten motsvarar normal ackordar- betstakt. Då prestationsnivån stiger, ska den rörliga delen öka i samma proport- ion.
Premielönesystem
5. Premielönesystem kan tillämpas i arbeten där arbetsresultatet (produktions- mängd, produktkvalitet, ekonomisk användning av råvaran mm.) är beroende av t.ex. arbetstagarens noggrannhet, färdigheter eller andra sådana faktorer.
I arbete för vilket betalas premielön ska arbetet prissättas så, att förtjänsten är minst 15 % högre än normtimlönen.
6. Lokalt kan avtalas även om andra prestationslöneformer.
Lönegaranti
7. Vid prestationslönearbete är normtimlönen garanterad.
Prissättning av prestationslönearbeten
8. Om prissättningen av prestationslönearbeten avtalas lokalt.
Protokollsanteckningar:
1. Överenskommelse om prissättningen av nya prestationslönearbeten ska ingås innan arbetet inleds.
2. Där det är fråga om prestationslönearbete av varaktig natur, ges för- troendemannen möjlighet att närvara då överenskommelse om prissätt- ningen ingås.
3. Då en arbetstagares arbete direkt ansluter sig till arbete som av ar- betstagare utförs på prestationslönebasis, strävar man efter att ordna arbetet på prestationslönebasis om arbetstagarens arbetstakt det förut- sätter. Om arbetet inte kan ordnas på prestationslönebasis, ska det fak- tum att han i ovan nämnda arbete är bunden till de i prestationslönear- bete sysselsatta arbetstagarnas arbetstakt beaktas vid lönesättningen för honom.
Tillämpningsanvisning:
Längden på kontrollperioden gällande lönegarantin i prestationslönear- bete beror på variationerna i arbetsmängden under olika tider. Om ar- betsmängden är konstant, sammanfaller kontrollperioden gällande löne- garantin med löneperioden.
När man avtalar om prissättningen av prestationslönearbeten, avtalas samtidigt även kontrollperiodens längd.
13§ Arbets- och tidsstudier
1. Förbunden rekommenderar, att respektive förtroendeman ges möjlighet att följa med när en arbetsstudie genomförs på arbetsplatsen på sätt som studiens art och omfattning förutsätter. Under denna tid har han möjlighet att få informat- ion om de studiemetoder som används och om iakttagelserna i fråga om snabb- het.
2. När det är fråga om varaktigt prestationslönearbete som gäller en arbetstagar- grupp, ges förtroendemannen möjlighet att närvara när man avtalar om prissätt- ningen.
14§ Arbetsarrangemang och förflyttning till annat arbete
1. Arbetstagaren utför det arbete som arbetsledningen anvisar honom, och ar- betsgivaren har rätt att vid behov flytta över arbetstagaren i annat arbete.
2. Förflyttning till annat arbete får inte ske godtyckligt eller för att utöva påtryck- ning på arbetstagaren.
3. En svettig arbetstagare eller en arbetstagare med våta kläder som inte är lämpliga för utomhusarbete ska exempelvis inte vintertid flyttas från inomhusar- bete till arbete utomhus eller till frystunnel eller fryslager om man inte har givit ho- nom tid att klä sig ändamålsenligt eller få kroppstemperaturen utjämnad.
4. Om begreppet förflyttning och ersättningsprinciper avtalas lokalt.
Om man inte lyckas avtala om förflyttningarna lokalt, iakttas bestämmelserna om förflyttning i kollektivavtalet 1.1.1998–15.1.2000.
Protokollsanteckning:
Överenskommelse utgör inte hinder att realisera förflyttning.
15§ Löneutbetalning
1. Lön betalas två gånger i månaden. Om lönedagen infaller på en söndag, hög- tidsdag eller dag då banken är stängd, betalas lönen föregående öppetdag. För beräkning av lönen får lönen för sju arbetsdagar lämnas innestående.
Lokalt kan avtalas, att löneräkningen sker en gång i månaden, och att lönen be- talas två gånger i månaden. I avtalet ska överenskommas lönedagarna samt på vilket sätt lönen fördelar sig på vardera lönedagen. Detta avtal ska göras skriftli- gen. Arbetsgivaren ska en gång i månaden överlämna en löneräkning av vilken framgår grunderna för hur den betalda och den ännu obetalda lönen har fast- ställts. Fel i löneutbetalningen ska korrigeras så fort som möjligt och senast i samband med följande löneutbetalning.
2. Avtalsparterna rekommenderar, att lönerna på arbetsplatser, där man finner det ändamålsenligt, betalas via bank till av arbetstagaren anvisat bankkontor.
Protokollsanteckning:
Lönen kan betalas varannan vecka om man avtalar om det lokalt.
Tillämpningsanvisning:
Enligt arbetsavtalslagens 2 kapitel 16 § ska arbetsgivaren ge en utred- ning till arbetstagaren av vilken framgår lönens storlek och fastställ- ningsgrunder.
III ARBETSTID, ÖVERTIDSERSÄTTNINGAR OCH FÖRHÖJD LÖN
16§ Ordinarie arbetstid
Arbetstid
1. I fråga om arbetstiden iakttas bestämmelserna i gällande lag.
Ordinarie
2. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan.
Genomsnittlig
3. Om det av produktionsekonomiska orsaker är nödvändigt, kan den ordinarie arbetstiden avvikande från ovan ordnas även så att den:
i dags- och tvåskiftsarbete under en period av högst 6 veckor är i genomsnitt 40 timmar per vecka,
i intermittent treskiftsarbete är 35,8 timmar per vecka under en period av högst ett år, eller
så, att den i kontinuerligt treskiftsarbete är i genomsnitt 34,6 timmar per vecka under en period av högst ett år.
Detta förutsätter, att det för arbetet på förhand har gjorts upp ett arbetstids- schema för minst den tid, under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till nämnda genomsnitt. När man gör upp arbetstidsschemat ska underhandlingar föras med vederbörande förtroendeman på arbetsplatsen.
Skiftarbete
4. I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med lo- kalt avtalade minst 1 veckas och högst 3 veckors perioder.
Arbetstagaren kan även hållas stadigvarande i samma skift om man avtalar om det lokalt, dock inte i nattskift.
Tillfällig förlängning av dygnsarbetstiden
5. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan förlängas tillfälligt till 9 timmar förutsatt att antalet veckotimmar under en period av högst 3 veckor utjämnas till i genom- snitt 40 timmar. Om detta ska överenskommas senast föregående arbetsdag in- nan den förlängda arbetstiden första gången tillämpas.
Hur arbetstiden förläggs
6. Arbetsgivaren fastställer tidpunkterna för den ordinarie arbetstidens början och slut samt nödvändiga måltidspauser i arbetet inom ramen för lagarna och detta kollektivavtal. Tillfälliga avvikelser av praktiska skäl ska föregås av underhand- lingar med huvudförtroendemannen.
Arbetsveckans och dygnets början och slut
7. Arbetsveckan anses börja på måndagen klockan 00.00
8. Dygnet anses börja kl. 00.00, om man inte avtalat om att det ska börja samti- digt som arbetstagaren regelrätt ska infinna sig till arbetet. Om så har avtalats, anses arbetsveckan börja samtidigt som arbetstagaren när veckan byts regelrätt ska infinna sig till sitt första arbetsskift.
Bestående avvikelse
9. Om man varaktigt tillämpar en arbetstid som avviker från den ordinarie arbets- tidsmodellen, ska man meddela ifrågavarande arbetstagare eller arbetstagar- grupp samt vederbörande förtroendemän om detta minst en vecka innan änd- ringen verkställs.
Protokollsanteckningar:
1. I annat än kontinuerligt skiftarbete strävar man efter att med hjälp av arbetstidsarrangemang ordna så att arbete på nyårs och valborgsmäs- soafton inte skulle utföras efter klockan 18.00.
2. Vid övergång till kontinuerligt treskiftsarbete ska man i så god tid som möjligt lämna förhandsmeddelande om detta till arbetstagarna och un- derhandla om frågan lokalt, varvid arbetstagarens möjligheter att delta i kontinuerligt treskiftsarbete ska beaktas.
Se bilaga 2, sid. 64.
17§ Arbetstidsexperiment
Med huvudförtroendemannen kan i företaget avtalas om arbetstidsexperiment avvikande från arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet. Ett dylikt avtal, vars realisering förutsätter berörda arbetstagares samtycke, ska skriftligen, i god tid innan arbetstidsexperimentet är planerat att inledas, meddelas för kännedom till den arbetstidsgrupp som förbunden gemensamt har tillsatt.
Om Finlands Livsmedelsindustriförbunds eller Finlands Livsmedelsarbetareför- bund SEL:s företrädare i arbetstidsgruppen förutsätter behandling av arbetstids- experimentet, ska experimentet senareläggas tills arbetsgruppen har beslutat om saken. Arbetstidsgruppen ska i sin verksamhet beakta både arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen och omständigheter. För att arbetstidsexperiment som har behandlats i arbetsgruppen ska kunna inledas förutsätts enhälligt beslut av arbetsgruppen.
Förbunden ställer inga principiella hinder för ibruktagande av arbetstidsexperi- ment. Förbunden kommer att följa arbetstidsexperimenten.
18§ Måltids- och vilopauser
1. I ordinarie dagsarbete har arbetstagaren en måltidspaus på en timme då han fritt får avlägsna sig för att inta sin måltid.
Med tillstånd från arbetarskyddsdistriktets dispenssektion, eller om man lokalt av- talar om det med förtroendemannen, kan i dagsarbete hållas en halv timmes vilo- paus så, att arbetstagaren under den obehindrat får avlägsna sig från arbetsplat- sen.
Skiftarbete
2. I skiftarbete har arbetstagaren inte måltidsledigt, utan han ges möjlighet att inta sin måltid under arbetet vid tidpunkt som med hänseende till skiftarbetet i varje enskilt fall är lämpligast. Härvid får tiden för intagande av måltid inte över- stiga 20 minuter.
3. Avvikande från vad som har avtalats ovan, kan inom ramen för arbetstidslagen avtalas lokalt om annorlunda måltidspauser.
Protokollsanteckningar:
1. Om förhållandena på arbetsplatsen är sådana, att det rimligen inte kan förutsättas, att arbetstagaren ska inta sin måltid vid sin arbetsplats, försöker man i mån av möjlighet ge honom tillfälle att använda fabrikens matsal eller annan lämplig plats för sin måltid.
Kafferaster
2. Arbetstagaren har rätt att på arbetsplatsen två gånger om dagen, vid tidpunkt som med hänseende till arbetet i varje enskilt fall är lämpligast, inta kaffe och smörgås, om på arbetsplatsen inte tidigare annat har av- talats. Pausen får dock inte avbryta produktionen eller vara längre än 10 minuter.
Pauser i övertidsarbete
3. Om arbetstagaren omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut beordras i övertidsarbete, får han hålla en 15 minuters vilopaus som rä- knas som arbetstid, om övertidsarbetet fortgår 2 timmar eller längre. Om övertidsarbetet fortgår mer än 2 timmar, får arbetstagaren hålla yt- terligare en 10 minuters vilopaus, som räknas som arbetstid förutsatt att övertidsarbetet fortgår sammanlagt minst 4 timmar. Om övertidsarbetet fortgår ytterligare över 2 timmar, får arbetstagaren med 2 timmars inter- valler hålla en 10 minuters vilopaus, som räknas som arbetstid, om övertidsarbetet därefter fortgår minst 2 timmar.
4. I veckoövertidsarbete iakttas i fråga om måltids och vilopauser i till- lämpliga delar samma principer som i ordinarie dagsarbete.
19§ Arbetstagarnas fridagar
Fridagar
1. Målsättningen är att arbetstagaren utöver söndagen ska ha ytterligare en fri- dag per vecka. Om den andra fridagen fastställs till en fast veckodag, ska denna såvitt möjligt vara lördag.
Söckenhelgsveckor
2. Under en söckenhelgsvecka betraktas i dagsarbete och i intermittent skiftar- bete söckenhelgen som den andra fridagen i veckan. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden dagen före söckenhelg, om helgen infaller på en var- dag, samt på lördag 8 timmar. Fridagar är emellertid påsklördagen, midsommar och julaftonen, samt lördagen i en vecka, i vilken nyårsdagen, trettondagen, första maj eller självständighetsdagen ingår, samt lördagen efter jul, påsk och Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, om inte produktionstekniska orsaker kräver annat.
20§ Övertidsarbete och övertidsersättning Övertid
1. Övertidsarbete utförs med arbetstagarens samtycke inom ramen för arbets- tidslagen.
Övertidsersättning Dygnsövertid
2. För dygnsövertid betalas för de 2 första timmarna med 50 % och för följande timmar med 100 % förhöjd lön.
Förhöjt skift-, kvälls- och nattillägg
3. Till en arbetstagare i skiftarbete betalas för övertidsarbete skifttillägget för det skift under vilket han utför övertidsarbete förhöjt med i lag stadgad förhöjning.
4. Till en arbetstagare, till vilken under ordinarie arbetstid betalas kvälls- eller nattillägg betalas tilläggen förhöjda när han utför övertidsarbete.
5. När en arbetstagares övertidsarbete fortsätter utan avbrott över dygnsskiftet, betalas övertidsersättning även för de timmar som går över på det nya dygnet. Dessa timmar beaktas härvid inte, när man räknar ut den ordinarie arbetstiden för detta senare dygn.
Helgafton
6. För dygnsövertid dagen före en högtidsdag betalas för samtliga övertidstimmar med 100 % förhöjd lön.
Protokollsanteckning:
Högtidsdagarna är: nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskda- gen, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen samt juldagen.
Veckoövertid
7. För veckoövertid betalas för de 8 första timmarna med 50 % och för de föl- jande timmarna med 100 % förhöjd lön, oberoende om arbetet är dygns- eller veckoövertid.
Intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete
8. I intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete räknas de timmar som under en kalendervecka överstiger det i arbetstidsschemat för nämnda vecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar som veckoövertid, om man inte lokalt har överens- kommit om att dessa övertidstimmar ska ersättas med motsvarande fritid.
Arbetsvecka som omfattar mindre än 40 timmar
9. Om en arbetstagare på grund av semester, sjukdom, permittering av ekono- miska eller produktionsrelaterade orsaker, resa på uppdrag av arbetsgivaren eller reservövning inte har haft möjlighet, att under de arbetsdagar som enligt arbets- tidsschemat ingår i arbetsveckan, utföra arbete under så många timmar, att det skulle motsvara hans ordinarie veckoarbetstid, och han arbetar under en dag som enligt arbetstidsschemat är hans fridag, betalas till honom övertidstillägg för de timmar som han arbetat under sin fridag på sätt som har överenskommits om veckoövertid.
Se bilaga 2, punkt 2, sid. 64.
Vecka i vilken ingår högtidsdag
10. När den kollektivavtalsenliga ordinarie veckoarbetstiden är kortare än 40 tim- mar under trettondags-, påsk-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags, midsommar, självständighetsdags-, jul- och nyårsveckan, betalas för timmar som överstiger den avtalsenliga veckoarbetstiden på sätt som har överenskommits om vecko- övertid. Detta gäller inte kontinuerligt skiftarbete.
21§ Ersättning för morgontimmar
Om en arbetstagare i ett- eller tvåskiftsarbete inleder sitt arbete på morgonen före kl. 06.00, betalas för dessa morgontimmar med 100 % förhöjd lön.
För dessa morgontimmar betalas inte nattillägg. Om arbetstagaren får övertidstill- lägg för dessa timmar, är förhöjningen tillsammans med övertidstillägget sam- manlagt 100 %.
Tillämpningsanvisning:
Ersättning för morgontimmar betalas då arbetstagarens arbetsskift bör- jar kl. 00.00 eller senare.
22§ Förhöjd lön för lördagsarbete
I kontinuerligt treskiftsarbete och fortlöpande tvåskiftsarbete betalas från början av kvällsskift på lördag med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
I kontinuerligt treskiftsarbete och fortlöpande tvåskiftsarbete betalas 100
% för kvällsskift på lördag utöver ersättningen för dygns- och vecko- övertid.
Förhöjd lön betalas inte, om arbetstagaren får ersättning för högtidsdag enligt
§ 23. Förhöjd lön betalas inte heller samtidigt som söndagsförhöjning.
23§ Ersättning för högtidsdagar
Till arbetstagare, som i kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande tvåskiftsar- bete deltar i arbete under nedan nämnda högtidsdagar, betalas med 200 % för- höjd lön enligt följande:
ersättning för arbete under trettondagen, påsken, första maj, midsommaren, självständighetsdagen och julen,
från början av kvällsskift på trettondagsaftonen till början av morgonskift dagen efter trettondagen,
från början av kvällsskift på påsklördagen till början av morgonskift den första vardagen efter påsk,
från början av kvällsskift på valborgsmässoaftonen till början av morgonskift da- gen efter första maj,
från början av kvällsskift på midsommaraftonen till början av morgonskift följande vardag,
från början av kvällsskift på aftonen före självständighetsdagen till början av mor- gonskift dagen efter självständighetsdagen,
från början av kvällsskift på julaftonen till början av morgonskift dagen efter an- nandag jul.
IV ERSÄTTNINGAR
24§ Resekostnader och dagtraktamenten 2021
1. Till arbetstagaren betalas ersättning för rese och inkvarteringskostnader och lön för resdygnet samt dagtraktamente och kostpenning på följande sätt:
2. Samtliga nödvändiga resekostnader, till vilka räknas priset för järnvägs- och båt- m.fl. biljetter för resa i II klass, resgodsavgifter samt då resan försiggår under natten, priset för sovplatsbiljett i motsvarande klass, betalas av arbetsgivaren.
3. Till arbetstagaren betalas ersättning per resdygn för den tid som har använts till resorna och lön för arbete som eventuellt har utförts under ordinarie arbetstid sammanlagt för högst 16 timmar på följande sätt:
Restimmar
a) För restimmar motsvarande förlorat antal ordinarie arbetstimmar betalas er- sättning enligt genomsnittlig timförtjänst. För övriga restimmar, dock för högst 8 timmar, betalas ersättning enligt timlön.
b) När sovplats har ordnats för arbetstagaren, betalas inte ovan nämnda ersätt- ning för tiden mellan klockan 21.00 och 07.00.
Dagtraktamente
4. Beroende på hur lång tid som åtgår till resan samt resmålet är dagtraktamen- tena enligt följande:
Fullt dagtraktamente betalas, när arbetsresan har varat mer än 10 timmar. Det fulla dagtraktamentet är 44 euro.
Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan har varat över 6 timmar. Det partiella dagtraktamentet är 20 euro.
Om arbetstagaren något resdygn får avgiftsfri kost eller kost som ingår i biljettpri- set, betalas hälften av dagtraktamentet. Med avgiftsfri kost avses när det gäller fullt dagtraktamente två måltider och i fråga om partiellt dagtraktamente eller dag- traktamente för ofullgånget dygn en avgiftsfri måltid.
För ofullgånget dygn i samband med resan, som omfattar minst 2 och högst 6 timmar, betalas 20 euro.
För utlandsresa, som företas på uppdrag av arbetsgivaren, betalas dagtrakta- mente enligt skattestyrelsens beslut.
Nattraktamente
5. Nattraktamente, 13 euro, betalas för sådant resdygn som berättigar till dag- traktamente, under vilket avgiftsfri inkvartering inte har ordnats för arbetstagaren, eller han inte har fått inkvarteringsersättning eller sovplats under resan. Nattrak- tamente betalas dock inte om arbetstagaren obefogat har lämnat den av arbets- givaren reserverade och anvisade inkvarteringsmöjligheten outnyttjad.
Ersättning för användning av egen bil
6. För användning av egen bil betalas i ersättning 44 cent/km.
Om transporterade maskiners eller apparaters vikt överstiger 80 kg eller de är stora till omfånget, betalas kilometerersättningen förhöjd med 3 cent. För varje medföljande person höjs ersättningen med 3 cent/km.
Kostpenning, extra resekostnader och ersättning för tid som har använts till resan
7. Om arbetet utförs på en sådan plats, att arbetstagaren därför, avvikande från det normala, är förhindrad att under måltidspausen inta sin måltid hemma, eller på fabriken, betalas till honom, om inte fullvärdig avgiftsfri kost erbjuds på arbets- platsen, kostpenning på 11 euro.
Därtill ersätts arbetstagaren för extra resekostnader, samt avtalar parterna sinse- mellan om ersättning för den tid som har använts till resan.
25§ Utryckningsarbete och beredskap Utryckningsarbete
1. Om arbetstagaren, sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen, kallas till ut- ryckningsarbete utom sin ordinarie arbetstid, betalas till honom minst en timmes lön samt övertidsersättning om arbetet är övertidsarbete. Därtill betalas särskild utryckningspenning enligt följande:
a) ersättning som motsvarar 2 timmars genomsnittlig timlön, om kallelsen till ut- ryckningsarbetet har delgivits efter ordinarie arbetstid eller under arbetstagarens fridag, men före klockan 21.00, samt
b) ersättning som motsvarar 3 timmars genomsnittlig timlön, om nämnda kallelse har delgivits mellan klockan 21.00 och klockan 06.00. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, är övertidsersättningen i nämnda fall omedelbart 100 %.
Om arbetstagaren, under sin ordinarie arbetstid som slutar klockan 16.00, med- delas, att han, efter det att han redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen, ännu under samma dag, bör återvända för övertidsarbete, som börjar efter klockan 21.00, betalas till honom i föregående punkt a) nämnda extra ersättning, som motsvarar 2 timmars lön enligt genomsnittlig timförtjänst, utan övertidstillägg.
Protokollsanteckning:
När en arbetstagare kallas till utryckningsarbete, och förhållandena un- dantagsvis är sådana, att resan till arbetsplatsen blir väsentligt längre än hans arbetsresa normalt, kan i detta fall avtalas separat om utryck- ningspenning så, att den tid som åtgår till resan ersätts på rimligt sätt.
Beredskap
2. Om en arbetstagare enligt avtal, i vilket beredskapstidens längd ska definieras, är skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han vid behov kan kallas till ar- bete, betalas till honom för dylik beredskapstid hälften av lönen enligt genomsnitt- lig timförtjänst utan att beredskapstiden räknas till arbetstiden.
Om man särskilt avtalar om att arbetstagaren i övrigt är skyldig att hålla sig i be- redskap så att han vid behov kan kallas till arbete, ska man samtidigt avtala även om ersättningen för beredskapen. Ersättningens storlek är, beroende på hur mycket arbetstagarens möjlighet att använda sin fritid begränsas, minst 20 % av hans lön enligt genomsnittlig timförtjänst.
Då en arbetstagare, som varit i beredskap på sätt som nämns i denna punkt, kal- las till arbete, tillämpas inte bestämmelserna om utryckningsarbete.
26§ Arbetskläder och arbetsskodon
Arbetsgivaren skaffar, bekostar och ombesörjer persedelvården för de arbetsklä- der som behövs i arbetet.
Av grundad orsak kan denna förmån bytas ut mot en penningersättning på 15 euro i månaden.
Arbetstagaren ska på arbetsplatsen använda och förvara arbetsskodon som fyller de krav som ställs i fråga om arbetarskydd och hygien på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren skaffar en gång om året ovan nämnda arbetsskodon till arbetsta- gare vars anställningsförhållande har pågått över 3 månader. Arbetsgivaren kan dock alternativt av grundad orsak förutsätta att arbetstagaren själv skaffar ovan nämnda arbetsskodon, varvid arbetsgivaren en gång om året mot verifikat ersät- ter arbetstagaren kostnaderna för anskaffningen av skodonen upp till högst 60 euro.
Avsikten med denna bestämmelse är inte att slopa sådan lokal praxis som till sin nivå motsvarar minst ovan nämnda.
V FRÅNVARO MED LÖN
27§ Söckenhelgsersättning
Söckenhelger som ersätts
1. För nyårsdagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmels- färdsdagen, midsommaraftonen, julaftonen samt juldagen och annandag jul beta- las till arbetstagaren som söckenhelgsersättning 8 timmars lön enligt genomsnitt- lig timförtjänst.
När trettondagen infaller på annan vardag än lördag, betalas för den söcken- helgsersättning enligt första stycket.
Då självständighetsdagen infaller på en fridag, eller då arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall, inte är berättigad till lagstadgad lön för självständighetsdagen, betalas söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.
Förutsättningar
2. Söckenhelgsersättning betalas likväl endast till arbetstagare, vars anställnings- förhållande i en eller flera perioder under den sex månads period som har före- gått söckenhelgen, har fortgått sammanlagt minst 3 månader, vartill förutsätts, att arbetstagaren enligt arbetstidsschemat har arbetat arbetsdagarna närmast före och efter söckenhelgen, eller den ena av dessa dagar, om frånvaron orsakats av arbetsgivarens tillstånd eller arbetstagarens sjukdom, reservövning, permittering eller annan godtagbar omständighet.
Protokollsanteckningar:
1. Söckenhelgsersättning betalas även när frånvaron skett med arbets- givarens tillstånd.
2. Till arbetstagare som är i arbete under en söckenhelg eller på själv- ständighetsdagen betalas söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.
3. Som godtagbart skäl kan även anses försening, om den har förorsa- kats av oförutsedd skada på trafikmedlet eller störning i trafikförbindel- serna som avviker från det normala.
4. Någon allmän regel för hur lång en godtagbar försening kan vara, kan inte ges. Saken ska sålunda avgöras från fall till fall. Beaktas bör likväl, att inte vilket kort dröjsmål som helst, som sådant, utgör orsak till att arbetstagaren går miste om söckenhelgsersättningen.
3. Söckenhelgsersättning betalas till arbetstagare enligt denna paragraf även för söckenhelg som infaller under semestern, under sjukdom som har fortgått högst tre månader före söckenhelgen, under i 29 § nämnd ledighet med lön på grund av barns sjukdom, under lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och föräldraledig- het samt under permittering av ekonomiska och produktionsrelaterade orsaker som har fortgått högst två veckor före söckenhelgen.
Söckenhelgsersättning betalas även då söckenhelgen råkar infalla på arbetsta- garens fridag (t.ex. lördag eller söndag) oberoende om arbetstagaren har varit i arbete under denna dag eller inte.
Deltidsanställda
4. Till deltidsanställd arbetstagare betalas söckenhelgsersättning i samma pro- portion som hans arbetstid utgör av den fulla arbetstiden.
Arbetstagare med månadslön
5. Söckenhelgsersättning betalas inte till arbetstagare med månadslön.
28§ Sjuklön
1. Till en arbetstagare, som enligt av arbetsgivaren godtagen utredning på grund av sjukdom, olycksfall eller karantän, som har föreskrivits med stöd av 20 § i la- gen om smittsamma sjukdomar, är förhindrad att arbeta, betalar arbetsgivaren sjuklön för de arbetsdagar som ingår i respektive kalenderperiod enligt följande:
När anställningen före arbetsoförmågan har fortgått kontinuerligt | Kalenderperiod |
minst 1 månad, men under 3 år | 28 dagar |
3 år, men under 5 år | 35 dagar |
5 år, men under 10 år | 42 dagar |
10 år, eller längre | 56 dagar |
2. Sjuklön betalas till arbetstagaren enligt bestämmelserna i denna paragraf, när arbetstagarens anställningsförhållande vid tidpunkten för insjuknandet har fort- gått minst en månad.
Om arbetsgivaren anlitar samma arbetstagare i säsongbetonade arbeten, förut- sätter betalning av sjuklön, att anställningen har fortgått en vecka.
Tillämpningsanvisning:
I säsongbetonade arbeten tillämpas villkoret om att anställningen har fortgått en vecka då arbetstagarens anställningsförhållande kontinuer- ligt har pågått minst tre månader och han återvänder till säsongbetonat arbete inom tio månader från att föregående anställningsförhållande i säsongbetonat arbete har upphört.
Kravet på att anställningsförhållandet har fortgått en månad, tillämpas likväl inte i fråga om olycksfall under arbetet.
3. Den kalenderperiod som utgör grund för utbetalning av sjuklön börjar följande kalenderdag efter insjuknandet. Om arbetstagaren insjuknar mitt i sin arbetsdag, är han berättigad till sin lön för hela den dagen.
Om arbetstagaren insjuknar före arbetsskiftets början, räknas denna dag dock som kalenderperiodens första dag. Om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av sjukdom redan då han anländer till arbetet, räknas denna dag likaså som kalenderperiodens första dag.
4. Om anställningsförhållandet har fortgått mindre än 4 månader före insjuknan- det, betalas sjuklön först från den andra dagen av sjukdomstiden, om denna dag skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag, om han hade varit i arbete. Den första dagen är sålunda karensdag. Om den av sjukdom förorsakade arbetsoförmågan har fortgått så länge, att rätten till dagpenning enligt den lagstadgade sjukförsäk- ringen har hunnit träda i kraft, betalar arbetsgivaren lön även för karensdagen.
Om arbetstagaren insjuknar mitt under sin arbetsdag, är han berättigad till lön för hela den dagen. Dagen för insjuknandet räknas i detta fall inte som karensdag, utan karensdag är följande arbetsdag efter insjuknandet.
Bestämmelsen om karensdag tillämpas inte i fråga om olycksfall under arbetet.
5. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren att han har insjuknat.
Om arbetstagaren avsiktligen försummar att omedelbart meddela arbetsgivaren om sitt insjuknande, träder skyldighet att betala lön för sjukdomstiden i kraft tidig- ast den dag då meddelandet har givits.
6. Arbetstagaren samtycker till läkarundersökning, såvida arbetsgivaren det öns- kar, hos arbetsgivarens egen eller av arbetsgivaren anvisad läkare. Arbetsgiva- ren svarar härvid för eventuellt läkararvode.
7. Arbetstagaren ska i första hand utnyttja det egna företagets företagshälso- vårdstjänster.
8. Sjuklön beräknas på basis av den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektiv- avtalets 11 §.
Avvikande från ovan nämnda kan annat betalningsförfarande avtalas lokalt.
9. Arbetsgivaren betalar sjuklönen i dess helhet till arbetstagaren i samband med den normala löneutbetalningen, varvid arbetsgivaren lyfter den dagpenning eller motsvarande ersättning som enligt lag eller avtal tillkommer arbetstagaren för samma period, dock högst en summa som motsvarar den lön som arbetsgivaren har betalat. Lokalt kan avtalas om annorlunda betalningsförfaranden.
10. Sjuklön betalas dock inte, om arbetstagaren har förorsakat sjukdomen eller olycksfallet avsiktligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.
Om dagpenning inte betalas av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om den betalas till en lägre summa än vad arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen skulle ha rätt till, är arbetsgivaren berättigad att avdra den del av sjuklönen som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis har blivit obetald i form av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
11. Om arbetstagaren återfaller i samma sjukdom inom 30 dagar från den dag då sjuklön eller dagpenning senast betalades till honom, räknas den kalenderperiod, för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön, som en och samma sjuk- domsperiod.
Tillämpningsanvisningar:
1. Arbetsoförmågan fastslås i första hand med av läkare för detta ända- mål utfärdat intyg, om denna anvisning inte föranleder annat.
2. Xxxxxxxxxxxxxx kan vid pågående epidemier vara så många, att det blir svårt att nå en läkare. En dylik situation kan uppstå tillfälligt även i sådana fall att det inte finns tillräckligt med läkartjänster att tillgå för att saken annars skulle kunna skötas.
I ovan nämnda situationer kan sjukdom anses påvisad även då en före- tagshälsovårdare eller hälsovårdare efter genomförd undersökning upp- ger sig ha konstaterat symptom samt behov av eventuell sjukledighet upp till högst 3 dygn åt gången förutsatt, att det är samma hälsovårdare som skriver intyget vid återfall. Härvid ska särskild uppmärksamhet fäs- tas vid eventuellt behov av läkarvård. Parterna förutsätter dock att före- tagshälsovårdaren eller hälsovårdaren, innan denne utfärdar intyget om sjukledighet, tillsammans med en läkare har konstaterat att ovan nämnda situation föreligger.
3. Sjukledighetsintyget är ett godtagbart intyg om arbetsgivaren inte av grundade orsaker kan påvisa missbruk.
4. Ett retroaktivt läkarintyg godkänns endast om läkaren i intyget har an- tecknat godtagbara grunder för dess retroaktivitet.
29§ Insjuknat barn
1. Om ett eget eller annat barn, som stadigvarande bor i hemmet, och som är un- der 10 år, plötsligt insjuknar, betalas till modern eller fadern, eller i det senare fal- let till vårdnadshavare som utan att ha ingått äktenskap fortgående lever tillsam- mans med barnets mor eller far i ett gemensamt hushåll i äktenskapsliknande förhållanden (nedan föräldrar) enligt bestämmelsen i detta kollektivavtal om sjuk- lön ersättning för oundviklig, kort, tillfällig frånvaro för att ordna vård för barnet el- ler för att själv vårda det.
En förutsättning för att ersättning ska betalas, är att båda föräldrarna förvärvsar- betar, och att en utredning över frånvaron lämnas i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser om utbetalning av sjuklön. Ovan nämnda tillämpas också på en- samstående vårdnadshavare.
För ett och samma sjukdomsfall betalas ersättning endast till den ena föräldern. Vid behov har arbetsgivaren rätt att få en utredning över att endast den ena av föräldrarna har utnyttjat rätten till frånvaro.
2. Om det för att ordna vård för barnet eller för att vårda barnet åtgår 1, 2 eller 3 dagar, anses frånvaron vara kollektivavtalsenlig frånvaro. För ersättning förut- sätts likadan utredning över barnets sjukdom och frånvaro till följd av den, som enligt kollektivavtalet och i företaget eventuellt vedertagen praxis fordras över ar- betstagarens egen sjukdom. Frånvarodagar med lön till följd av barns sjukdom likställs med arbetade dagar enligt semesterlagen.
3. Som frånvaro enligt kollektivavtalet anses 1, 2, 3 eller 4 dagars frånvaro för så- dana arbetstagare, för vilka tillämpas karensdag gällande sjuklön. Härvid är den första dagen karensdag (se 28 § punkt 4).
4. Om en arbetstagare, som är vårdnadshavare för sitt minderåriga barn, på grund av att barnet har insjuknat blir tvungen att stanna hemma för att vårda bar- net, ska detta anses som godtagbar orsak till frånvaro, såvida arbetsgivaren omedelbart meddelas om det.
5. En arbetstagare, vars barn lider av sådan svår sjukdom som avses i statsrå- dets förordning, författningssamlingen nr 1335/04 (SRf om verkställighet av sjuk- försäkringslagen) 4 § har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i så- dan vård av sitt barn, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i 10 kapitlet 2 § i sjukförsäkringslagen, sedan han på förhand har kommit överens om frånva- ron med arbetsgivaren.
Tillämpningsanvisningar:
När frånvaro är nödvändig för att ordna vård för barnet eller för att vårda det
En förutsättning för frånvaro är att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Ut- gångspunkten är att föräldrarna i första hand borde sträva efter att ordna vård för barnet. Först då detta inte är möjligt, kan arbetstagaren själv stanna hemma för att vårda det. I frånvarofall krävs av föräldrarna som utredning över nödvändigheten att vara frånvarande endast uppgift om dagvårdsplatsens samt i samma hushåll boende familjemedlem- mars möjlighet och lämplighet för uppgiften. Detta innebär att arbetsgi- varen inte behöver förses med utredning över brist på vårdare såsom grannar, kommunala hemvårdare o.s.v. Med familjemedlemmar avses barnets far eller morföräldrar, äldre syskon samt övriga som lever i samma hushåll som arbetstagaren.
Ensamstående vårdnadshavare
Som ensamstående vårdnadshavare räknas enligt avtalet även person, som varaktigt lever åtskils från sin make/maka eller sambo, och hos vil- ken barnen bor, samt person vars make/maka på grund av värnplikt el- ler reservövning är förhindrad att delta i barnets vård.
När ett barn insjuknar mitt under pågående arbetsdag
Om ett barn insjuknar mitt under förälderns arbetsdag, betalas till föräl- dern dagen för insjuknandet lön fram till utgången av arbetsskiftet. Da- gen efter insjuknandet är den första frånvarodagen i enlighet med punkt 2 eller 3.
Återfall i samma sjukdom
Om barnet inom 30 dagar insjuknar på nytt i samma sjukdom, räknas de dagar ihop, för vilka arbetsgivaren enligt punkt 2 eller 3 är skyldig att betala sjuklön.
Recidiv enligt avtalet anses inte föreligga om två eller flera barn i samma familj insjuknar i följd med mindre än 30 dagars mellanrum. Inte heller gäller enligt kollektivavtalet återfall när en arbetstagare och den- nes barn insjuknar efter varandra.
Frånvarons längd
Med sådan kort, tillfällig frånvaro som nämns i avtalet avses 1, 2 eller 3 dagars frånvaro med lön. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande bl.a. av möjligheterna att ordna vård samt sjukdo- mens art. Avtalet innebär sålunda inte automatisk rätt till tre dagars frånvaro med lön. Om frånvaron är längre än vad som har avtalats, be- talas inte ersättning. Det är dock givet, att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas ensamt om sjukdomen fortgår längre än den tid för vilken ersätt- ning betalas.
När båda föräldrarna arbetar i skift
Om barnets föräldrar är anställda av samma arbetsgivare i skiftarbete så, att föräldrarnas arbetsskift infaller i följd, ges den förälder som är hemma möjlighet, att utan att gå miste om sin lön, vårda sitt akut insjuk- nade barn tills den andra föräldern återvänder hem från sitt skift. Läng- den på en dylik frånvaro med lön är den tid som går åt till resorna till och från arbetet.
30§ Lön under moderskapsledighet samt adoption
1. Om en arbetstagares anställningsförhållande har fortgått minst 6 månader före barnsbörd, får hon under moderskapsledigheten lön för de arbetsdagar som in- faller under en 42 dagars kalenderperiod räknat från början av den i arbetsavtals- lagen stadgade moderskapsledigheten.
2. Om en ny moderskapsledighet börjar innan arbetstagaren har återvänt till ar- betet, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för den nya moderskapsledig- heten.
Tillämpningsanvisning:
Detta gäller inte situationer där arbetstagaren övergår direkt från en fa- miljeledighet till en ny moderskapsledighet (AD 2014:115–117).
3. Från lönen för moderskapsledighet avdras det som arbetstagaren enligt lag el- ler avtal på grund av nedkomsten får för samma period i moderskapspenning el- ler därmed jämförbar annan ersättning. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av denna ersättning från lönen för moderskapsledigheten till den del ersättningen betalas till arbetstagaren på basis av frivillig försäkring som arbetstagaren helt el- ler delvis har bekostat själv.
Om arbetsgivaren har betalat lön för moderskapsledigheten till arbetstagaren, har arbetsgivaren rätt att till sig själv lyfta den i föregående stycke nämnda moder- skapspenningen eller därmed jämförbar ersättning eller att återfå detta belopp av arbetstagaren.
4. Om moderskapspenning av orsak som beror på arbetstagaren själv inte beta- las till henne eller betalas till ett lägre belopp än vad hon enligt sjukförsäkringsla- gen skulle ha haft rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för moderskapsle- digheten avdra den moderskapspenning eller del av den som på grund av arbets- tagarens försummelse har blivit obetald.
5. Lönen för moderskapsledighet räknas utgående från den genomsnittliga tim- förtjänsten i kollektivavtalets 11 §.
6. Om en arbetstagare, till följd av adoption av barn under skolåldern, är frånva- rande från arbetet högst 12 månader och arbetstagaren har kommit överens om denna frånvaro med arbetsgivaren, anses arbetstagarens anställningsförhållande inte avbrutet på grund av frånvaron
7. Enligt vad som har nämnts ovan i denna paragraf, betalas till arbetstagaren lön även för arbetsdagar som ingår i en högst sex dagars kalenderperiod från början av faderskapsledighet enligt arbetsavtalslagen.
31§ Läkarundersökningar
1. Lagstadgade läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för inkomstbortfall för den tid av ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren går miste om på grund av sådana hälsokontrol- ler under pågående anställning och resor i anslutning till dem, som nämns i stats- rådets förordning om lagstadgad företagshälsovård (1484/2001) och som har godkänts i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Detsamma gäller för under- sökningar som nämns i lagen om unga arbetstagare (998/93) och lagen om strål- skydd (592/91). Samma regel tillämpas ytterligare i fråga om de undersökningar som förutsätts i statsrådets förordning (1484/2001) för arbetstagare som inom samma företag flyttas till arbete för vilket ifrågavarande läkarundersökning fordras.
Till arbetstagare som sänds till undersökningar som avses i föregående lagrum eller vid dylik undersökning remitteras till efterkontroll, betalar arbetsgivaren er- sättning även för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller efter- kontrollen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren dessutom dagtraktamente.
Om undersökningen sker på arbetstagarens fritid, betalas till arbetstagaren i er- sättning för extra kostnader ett belopp som motsvarar minimidagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
2. Övriga läkarundersökningar
Förutsättningarna för att inkomstbortfall ska ersättas är följande:
Grundförutsättningar (gäller samtliga punkter: a–e)
Det ska vara fråga om sjukdoms- eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning. Arbetstagaren ska förete av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto över lä- kararvode) samt på arbetsgivarens begäran utredning över hur lång tid som har åtgått till läkarundersökningen inklusive vänte- och rimliga restider.
I övriga än i föregående punkt nämnda sjukdoms- eller olycksfall förutsätts att ar- betstagaren reserverar tid för besök på mottagning under arbetstid endast om detta inte inom rimlig tid (t.ex. i normala fall inom en vecka) kan ordnas utom ar- betstid. Arbetstagaren ska förete tillförlitlig utredning över att mottagningstid inte har kunnat ordnas utanför arbetstiden.
Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om läkarbesöket på förhand. Om an- mälan på grund av oöverstigligt hinder inte har kunnat göras på förhand, ska an- mälan göras så fort det är möjligt.
Läkarundersökningen ska ordnas så att onödig förlust av arbetstid undviks.
Om arbetstagaren får sjuklön under tiden för läkarundersökningen, betalas inte ersättning för inkomstbortfall på basis av avtalsbestämmelserna om läkarunder- sökning. Ersättning utgår inte heller för läkarundersökning som sker på karens- dag som förutsätts i bestämmelserna om sjuklön.
Ersättning för inkomstbortfall betalas inte om sjukdomen har uppstått till följd av eget grovt vållande eller förorsakats avsiktligt.
Särskilda förutsättningar
Inkomstbortfall ersätts:
a) Ny sjukdom eller återfall
Inkomstbortfall ersätts för tid som åtgår till läkarundersökning vid vilken arbetsta- garens sjukdom konstateras.
Vid arbetsoförmåga på högst ett dygn till följd av läkares undersökningsåtgärd.
Då arbetstagaren på grund av sjukdomssymtom har intagits på sjukhus för ob- servation eller undersökning. Härvid iakttas bestämmelserna om sjuklön.
b) Tidigare fastställd sjukdom
Vid kronisk sjukdom för den tid som åtgår till läkarundersökning under förutsätt- ning att det är fråga om undersökning för fastställande av vård och den utförs av specialist på området.
Då sjukdomen har förvärrats väsentligt, varför det har varit nödvändigt för arbets- tagaren att söka sig till läkare för undersökning.
För tid som åtgår till undersökning av specialist, vilken är nödvändig för faststäl- lande av vård, då ordination ges om anskaffande av hjälpmedel, t.ex. glasögon.
För tid som åtgår till annan nödvändig läkarundersökning för fastställande av vård för tidigare konstaterad sjukdom endast om läkartjänster inte står att få utom arbetstid.
För arbetsoförmåga till följd av vård som är nödvändig vid cancersjukdom. Härvid iakttas bestämmelserna om sjuklön.
c) Laboratorie- och röntgenundersökningar
För tid som åtgår till laboratorie- och röntgenundersökning i direkt anslutning till läkarundersökning, för vilken ersättning utgår. Laboratorie- och röntgenundersök- ningen ska ha föreskrivits av läkare och således utgöra en del av läkarundersök- ningen. Inkomstbortfall till följd av separat laboratorie- och röntgenundersökning ersätts endast om arbetstagaren inte har möjlighet till laboratorie- eller röntgen- undersökning utom arbetstid eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen utförs uttryckligen en viss tid på dygnet. Kravet på viss tidpunkt ska påvisas med läkarintyg.
d) Läkar- och andra undersökningar i samband med graviditet
För tid som åtgår till undersökning som är nödvändig för anskaffande av sådant intyg av läkare eller hälsocentral som förutsätts för erhållande av moderskaps- penning enligt sjukförsäkringslagen. Arbetsgivaren ska dock ersätta den gravida arbetstagaren för inkomstbortfall till följd av medicinska undersökningar som görs före nedkomsten, om undersökningarna inte kan göras utom arbetstid.
e) Akut tandsjukdom
Om plötslig tandsjukdom före behandling orsakar arbetstagaren arbetsoförmåga och kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, ersätts inkomstbort- fallet för behandlingstiden, såvida arbetstagaren inte lyckas få vård utom arbets- tid. Arbetsoförmågan och behandlingens brådskande natur ska påvisas med in- tyg av tandläkaren.
3. Beräkning
Det ovan i punkterna 1 och 2 nämnda inkomstbortfallet fastställs enligt bestäm- melserna i detta kollektivavtal om beräkning och samordning av sjuklön. På samma sätt iakttas i fråga om dagtraktamente som nämns i 2 stycket i punkt 1 bestämmelserna i detta kollektivavtal om ersättning för resekostnader.
32§ Särskilda ersättningar
1. Födelsedagar
En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått 3 månader har rätt till ledighet med lön motsvarande ordinarie arbetstid på sin 50- och 60-årsdag, då bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.
2. Vigsel
Arbetstagaren har rätt till fridag med lön för sin egen vigsel.
3. Begravning
Arbetstagaren är berättigad till fridag med lön för att ordna en nära anhörigs be- gravning eller för begravningsdagen.
Om en nära anhörigs begravning sker så långt borta, att det skäligen inte kan för- utsättas att arbetstagaren med anlitande av allmänna fortskaffningsmedel ska hinna resa till begravningen eller tillbaka därifrån till hemorten under begrav- ningsdagen, ges honom för resan, om resan sker på hans arbetsdag, en fridag med lön.
Som nära anhörig räknas arbetstagarens make/maka, sambo (stadigvarande bo- satt i samma hushåll), barn, barnbarn och adoptivbarn, föräldrar, far- och morför- äldrar, syskon samt svärföräldrar och makens/makans far- och morföräldrar.
4. Förtroendeuppdrag
Arbetsgivaren betalar
a) till arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse, samt
b) till arbetstagare som är medlem i för statliga eller kommunala val tillsatt lagstadgad valnämnd eller valkommission ersättning för inkomstbortfall motsva- rande ordinarie arbetstid till följd av fullmäktige- eller styrelsemöte (punkt a) eller valnämnds- eller valkommissionsmöte (punkt b), så att arbetstagaren, med den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalar, sammanlagt åtnjuter full lö- neförmån.
Ersättningen utbetalas efter det att arbetstagaren har gett arbetsgivaren en utred- ning över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen har betalat.
5. Värnpliktsuppbåd
Arbetstagaren ersätts för inkomstbortfall till följd av värnpliktsuppbåd.
En arbetstagare, som i anslutning till värnpliktsuppbådet deltar i separat läkarun- dersökning, får ersättning för inkomstbortfall för den tid som han enligt godtagbar utredning under sin ordinarie arbetstid till följd av undersökningen har varit tvungen att vara frånvarande från arbetet.
6. Xxxxxxxxx militärtjänstgöring för kvinnor
Arbetstagare som söker sig till frivillig militärtjänstgöring ersätts för inkomstbortfall för deltagande i urvalstillfälle för frivillig militärtjänstgöring för kvinnor.
7. Reservövningar
Arbetstagaren har, under den tid som han/hon befinner sig på reservövning, rätt att sammanlagt med den reservistlön som staten betalar åtnjuta full löneförmån.
8. Ersättningsgrund
Ovan i denna paragraf nämnda ersättningar betalas enligt den genomsnittliga timförtjänsten i kollektivavtalets 11 §.
VI SEMESTER OCH SEMESTERPREMIE
33§ Semester
1. Arbetstagaren får semester enligt gällande lag.
Protokollsanteckning:
Förbunden är ense om, att semester, som ges inom semesterperioden och semester som ges utanför semesterperioden inte ska förläggas i omedelbar följd.
Semesterlön och semesterersättning
3. Vid beräkning av semesterlön och semesterersättning iakttas bestämmelserna i gällande semesterlag med de undantag som har fastställts i avtalet om se- mesterlön mellan Finlands Livsmedelsindustriförbund rf och Finlands Livsmedels- arbetareförbund SEL rf.
Uppdelad semester
4. Förbunden har med stöd av semesterlagen avtalat följande om semesterperi- oden:
Arbetsgivaren har, om det för att arbetet och produktionen ska vara ändamålsen- ligt ordnade förutsätts, rätt att ge den del av semestern som överstiger 18 se- mesterdagar (3 veckor) i en följd under annan tid än den lagstadgade semester- perioden. Innan semestern på detta sätt delas och tidpunkten för den del av se- mestern som förläggs utanför den lagstadgade semesterperioden fastställs, ska arbetsgivaren underhandla med arbetstagaren bl.a. om tidpunkten för denna del av semestern.
För den del av den lagstadgade semestern som på detta sätt ges utanför se- mesterperioden, betalas utöver vad man i övrigt har avtalat om semesterpremie, ytterligare en semesterpremie, som är 50 % av semesterlönen för ifrågavarande del av semestern.
Ovan nämnda arrangemang kan dock inte tillämpas på arbetstagare som före ut- gången av ifrågavarande semesterkvalifikationsår (31.3) har varit anställd hos samma arbetsgivare minst 10 år så att rätten att flytta semestern gäller endast den del av semestern som överstiger 21 semesterdagar.
34§ Semesterpremie
Till arbetstagaren betalas i semesterpremie 50 % av hans lagstadgade semester- lön.
Hälften av semesterpremien betalas i samband med utbetalningen av semester- lönen. Den andra hälften betalas i samband med den löneutbetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats, om arbetstagaren inte hade varit förhindrad att återvända till arbetet.
Semesterpremie betalas även i samband med eventuell semesterersättning, om anställningsförhållandet upphör under semesterperioden av orsak, som inte beror på arbetstagaren. När ett tidsbundet arbetsavtal upphör anses detta inte bero på arbetstagaren.
Till arbetstagare som avgår med ålderspension, sjukpension, förtida ålderspens- ion eller individuell förtidspension betalas semesterpremie utgående från den se- mesterlön och eventuella semesterersättning som han är berättigad till.
Arbetstagare, som efter fullgjord värnplikt i aktiv tjänst, återvänder till arbetet på sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (8.5.2009/305), är berättigad till semesterpremie som räknas på den semesterersättning som betalades till ho- nom när han inledde sin militärtjänstgöring.
Om betalning av semesterpremie kan avtalas även på annat sätt.
Tillämpningsanvisningar:
1. Enligt bestämmelsens andra stycke betalas hälften av semesterpre- mien ”i samband med utbetalningen av semesterlönen. Den andra hälf- ten betalas i samband med den löneutbetalning, då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats, om ar- betstagaren inte hade varit förhindrad att återvända till arbetet.”
- Bestämmelsen ska tolkas så, att för att arbetstagaren ska få se- mesterpremiens senare del, ska hans anställningsförhållande gälla ännu den första arbetsdagen efter semestern.
2. Enligt tredje stycket betalas semesterpremie ”även i samband med eventuell semesterersättning, om anställningsförhållandet upphör under semesterperioden av orsak som inte beror på arbetstagaren.” Denna bestämmelse ska tolkas på följande sätt:
- Semesterpremie betalas på den semesterersättning som utbetalas på basis av föregående semesterkvalifikationsår, inte på basis av semeste- rersättningen för det senaste, ofullgångna kvalifikationsåret.
- Till person som avgår med pension enligt fjärde stycket betalas se- mesterpremie även på den semesterersättning som utgår för ett eventu- ellt ofullständigt semesterkvalifikationsår.
- Om arbetsgivaren häver arbetstagarens arbetsavtal under semester- perioden, mitt under dennes semester, av orsak som inte beror på ar- betstagaren, betalas till honom även den senare delen av semesterpre- mien. Om arbetstagaren inte har beviljats semester innan anställningen på detta sätt har avslutats, utbetalas till honom full semesterpremie.
VII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
35§ Förebyggande av risken för olycksfall och yrkessjukdomar
1. Nödvändiga åtgärder vidtas för undvikande av olycksfall och yrkessjukdomar.
2. I syfte att eliminera risken för yrkessjukdomar vidtas vederbörliga åtgärder för att förhindra att gaser och damm sprids i luften samt för att få till stånd en tillräck- lig ventilation på sådana ställen där luften på detta sätt kan hållas ren.
3. Avtalsparterna anser det önskvärt, att institutet för arbetshygiens sakkunskap anlitas då man finner det vara skäl att på arbetsplatser, som omfattas av detta avtal, undersöka på vilket sätt värme, damm och andra luftföroreningar påverkar arbetstagarnas arbetsförhållanden.
4. Vägran att utföra arbete, för vilket av myndigheterna föreskrivna säkerhetsan- ordningar inte finns, ska inte betraktas som arbetsvägran i strid mot kollektivavta- let.
5. Vid användning av för arbetstagarna eventuellt hälsovådliga kemikalier, lös- nings- o.a. medel, ska arbetsgivaren för arbetstagaren redogöra för dessa äm- nens eventuella skadliga verkan samt se till att vederbörliga skyddsåtgärder vid- tas.
6. Arbetsgivaren ska fästa särskild uppmärksamhet vid arbetarskyddet och ar- betstagarnas utbildning i fråga om arbeten, där arbetstagaren är tvungen att ar- beta ensam eller där olycksfallsrisken är särskilt stor.
7. Förbunden konstaterar att arbetarskyddsutbildning och upplysning är viktigt, samt förutsätter att branschkommittén för arbetarskyddet under avtalsperioden sänder information om arbetarskydd och arbetshygien till arbetarskyddskommit- téerna.
Se bilaga 2, sid. 64.
36§ Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna på sätt som har avtalats mellan centralförbunden.
37§ Kontroll
Arbetsgivaren har rätt att ordna arbetstids- och produktionskontroller med an- vändning av kontrollur eller annan kontrollapparatur. Detta ska ordnas så att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust.
Protokollsanteckning:
Arbetstagaren är skyldig att underkasta sig granskning när han avlägs- nar sig från fabriken. Den som utför kontrollen ska vara av samma kön som den som granskas och den ska ske på sådan plats att den inte väcker uppmärksamhet.
38§ Skötsel av arbetsredskap
Arbetsredskap och maskiner som ägs av arbetsgivaren, såsom även råvaror och material samt halvfabrikat och produkter ska skötas väl och hanteras varsamt och omsorgsfullt i arbetet.
VIII FACKFÖRENING
39§ Uppbärande av medlemsavgifter till fackföreningar Uppbärande av medlemsavgifter
Arbetsgivaren innehåller varje löneutbetalningsperiod medlemsavgifterna till Fin- lands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf av arbetstagarens lön, om arbetstaga- ren har givit fullmakt till det. Medlemsavgifterna inbetalas på av Finlands Livsme- delsarbetareförbund SEL rf anvisat bankkonto. Till arbetstagaren ges efter års- slutet ett intyg över det uppburna beloppet för beskattningen.
Protokollsanteckningar:
1. Arbetsgivarens representant ska för nyanställd arbetstagare i korthet redogöra för organisations- och förhandlingsförhållandena i branschen samt meddela honom namnet på huvudförtroendemannen samt när och var denne är anträffbar.
2. När arbetstagarens anställningsförhållande upphör, ska arbetsgiva- ren meddela om det till vederbörande huvudförtroendeman med an- vändning av en för detta ändamål särskild anmälningsblankett.
40§ Förtroendemän
1. För skötseln av förtroendemannauppgifterna beviljas huvudförtroendemannen befrielse från arbetet enligt förtroendemannaavtalet samt betalas enligt nämnda avtal ersättning på följande sätt:
Befrielse från arbetet, ersättning
Antal arbetsta- gare | Befrielse tim- mar/vecka | Ersättning €/mån. 1.2.2017 |
10–20 | - | 59 |
21–50 | 4 | 83 |
51–100 | 8 | 88 |
101–200 | 14 | 96 |
201–300 | 20 | 106 |
301–380 | 28 | 119 |
381–420 | 34 | 128 |
421 eller över | helt befriad | 143 |
2. Huvudförtroendemannens fritid och ersättning fastställs utgående från det ge- nomsnittliga antalet anställda per sista augusti och sista februari.
Tillämpningsanvisning:
Exempel på beräkning:
Antalet anställda uppgår 31-08-2020 till 280 och 28-02-2021 till 250.
Antalet anställda är i genomsnitt 265 (280 + 250 dividerat med 2). Från 1.3.2021 är fritiden 20 timmar i veckan och ersättningen 106 euro i må- naden.
3. Lönen för huvudförtroendeman i huvudsyssla ska följa löneutvecklingen i den yrkesgrupp, till vilken han hörde då han valdes till huvudförtroendeman.
4. Huvudförtroendemannen har rätt att för skötseln av sitt uppdrag kvartalsvis få konfidentiella uppgifter om arbetstagarna:
4.1 om nya arbetstagare
- namn
- arbetsavdelning
- lönegrupp
4.2 om anställda som har avgått
5. Huvudförtroendemannen har rätt att, efter det att Finlands Livsmedelsindustri- förbunds lönestatistik har färdigställts, för skötseln av sitt uppdrag få ta del av föl- jande konfidentiella statistikuppgifter om de anställdas löner:
Den genomsnittliga timförtjänsten för ordinarie arbetstid utan särskilda skift- och miljötillägg samt söndags- och övertidsförhöjningar
- per lönegrupp
- per lönesättningsform, samt
- för män och kvinnor separat.
Huvudförtroendemannen har inte rätt till uppgifter om genomsnittlig timförtjänst för grupper om mindre än 6 arbetstagare.
Ovan nämnda uppgifter ges till huvudförtroendemannen inom rimlig tid efter det att statistiken över arbetstagarnas löner inom branschen har färdigställts.
6. Arbetsgivaren är på begäran skyldig att för huvudförtroendemannen visa den förteckning över nöd- och övertidsarbete som förutsätts i lagen om arbetstid samt kvartalsvis kopia av eller annan skriftlig utredning över den förteckning som enligt lagen om arbetstid ska föras över övertids- och nödarbete.
Protokollsanteckning:
På särskild begäran ges kopia eller annan skriftlig utredning över för- teckningen med 2 månaders intervaller.
41§ Arbetarskyddsfullmäktig
Arbetarskyddsfullmäktigen ersätts för inkomstbortfall till följd av att han under sin arbetstid sköter uppgifter i anslutning till arbetarskyddet. Dessutom betalas till ho- nom månatligen en ersättning som är beroende av det antal arbetstagare som han representerar:
Antal arbetstagare | Ersättning €/mån. 1.2.2017 |
10–20 | 59 |
21–50 | 83 |
51–100 | 88 |
101–200 | 96 |
201–300 | 106 |
301–380 | 119 |
381–420 | 128 |
421 eller över | 143 |
1. Längden på arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet beräknas med hjälp av koefficienter som har fastställts för de olika branscherna.
Se bilaga 3, sid. 98.
2. Arbetarskyddsfullmäktigens fritid och ersättning fastställs utgående från det genomsnittliga antalet arbetstagare per sista augusti och sista februari.
Tillämpningsanvisning:
Exempel på beräkning:
Antalet anställda uppgår 31.8.2020 till 280 och 28.2.2021 till 250. Anta-
let anställda är i genomsnitt 265 (280 + 250 dividerat med 2). Från 1.3.2021 är ersättningen 106 euro i månaden.
42§ Fackföreningsutbildning
Arbetstagarna ges möjlighet, att utan att anställningsförhållandet avbryts, delta i kurser som ordnas av FFC och dess fackförbund, om det inte medför kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet. Anmälan om avsikt att delta i kurs ska, om kursen pågår högst 1 vecka, göras minst 2 veckor före kur- sens början och i fråga om längre kurser, minst 6 veckor före.
Deltagande i en månads eller kortare kurser minskar inte på arbetstagarens rätt till semester eller annan rätt som grundar sig på anställningsförhållandet.
43§ Användning av anslagstavlor
Meddelanden och tillkännagivanden från Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf och dess lokala avdelningar får på fabriksområdet fästas endast på an- slagstavlor, som arbetsgivaren har anvisat för ändamålet. Meddelandena får inte strida mot detta kollektivavtal eller vara kränkande för någondera parten.
Andra meddelanden på anslagstavlorna är förbjudna.
44§ Möten på arbetsplatsen
Registrerad underförening till Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf, som är part i detta kollektivavtal, samt dess avdelning, arbetslag eller motsvarande på arbetsplatsen, har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, un- der måltidspausen eller omedelbart efter arbetstidens slut, samt vid särskild över- enskommelse även under veckovilan) ordna möten för behandling av frågor som gäller arbetsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
1. Om möte på arbetsplatsen eller annan plats som nämns i detta avtal, ska över- enskommas med arbetsgivaren om möjligt 3 dagar före mötet.
2. Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgi- varens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet. Om en dylik plats inte finns, ska man vid behov genom förhandlingar försöka nå en ändamålsenlig lösning på frågan. Vid val av mötesplats ska man bl.a. beakta att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet iakttas samt att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamheten.
3. Den organisation som har reserverat mötesutrymmena, samt mötesarrangö- rerna ansvarar för mötets gång samt för ordningen och snyggheten i mötesloka- lerna. Organisationens förtroendepersoner ska vara närvarande vid mötet.
4. Mötesarrangörerna har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbund som är part i kollektivavtalet, samt företrädare för dess underförening eller för veder- börande centralorganisationer.
45§ Besök på arbetsplatsen
Tjänstemän vid Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL rf ges möjlighet, att ef- ter överenskommelse med fabrikens ledning, tillsammans med en representant för fabriken och med den förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig som repre- senterar arbetstagarna vid fabriken bekanta sig med förhållandena vid industrian- läggningar som omfattas av detta kollektivavtal.
IX ARBETSFRED
46§ Avtalets bindande verkan
Avtalsparterna är skyldiga att se till att de arbetsgivare och arbetstagare som om- fattas av detta kollektivavtal så samvetsgrant som möjligt iakttar bestämmelserna i det.
47§ Förhandlingsordning
1. Varje arbetstagare ska vända sig till sin chef eller arbetsgivare i frågor som gäller honom personligen, om frågorna inte gäller tillämpning eller tolkning av kol- lektivavtalet.
Förhandlingsskyldighet
2. Vid meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om hur detta kollektivavtal ska tillämpas eller tolkas eller i fråga om brott mot detsamma, ska man på arbetsplatsen sträva efter att utan onödigt dröjsmål nå enighet ge- nom lokala förhandlingar. Om en lösning inte nås på arbetsplatsen, kan frågan lämnas till förbunden för avgörande.
Till förbunden för avgörande
3. Om den ena av de lokala parterna önskar överlämna ärendet till förbunden för avgörande, ska över ärendet uppgöras en promemoria, som undertecknas av vardera parten och i vilken i korthet nämns den fråga som parterna är oeniga om, samt vardera partens ståndpunkt. Ett exemplar av promemorian ska lämnas till vardera lokala parten.
Protokollsanteckning:
När den lokala parten har meddelat att han vill överlämna ärendet till förbunden för avgörande, ska promemorian göras upp utan ogrundat dröjsmål, dock senast inom 2 veckor från det att den lokala parten krävt att ärendet förs till förbunden.
När meningsskiljaktigheten har lämnats till förbunden för avgörande, är utgångspunkten, att förbunden ska komma överens om att inleda för- handlingar i uppsägnings- och hävningsfall inom 2 veckor och i andra fall inom 4 veckor från det att promemorian kommit till båda förbundens kännedom.
48§ Arbetsfredsförpliktelse
Tillgripande av strejk, blockad, lockout eller annan därmed jämförbar åtgärd för att driva igenom en ändring av detta avtal under dess giltighetstid eller för att få till stånd tillägg till det i samma syfte är förbjudet.
49§ Avtalets ikraftträdande
Detta kollektivavtal träder i kraft 1.2.2021.
50§ Avtalets giltighetstid
Kollektivavtalet är i kraft till och med 31.1.2023. Avtalets giltighetstid fortsätter därefter ett år i sänder, om det inte senast en månad före avtalsperiodens utgång sägs upp skriftligen av någondera parten. Under avtalsperioden kan någondera parten säga upp avtalet så att det löper ut i fråga om det andra året (optionsår 1.2.2022–31.1.2023) senast en månad (31.12.2021) före utgången av det första avtalsåret (1.2.2021–31.1.2022).
Oberoende av uppsägning är kollektivavtalets bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har avslutats eller den ena parten skriftligen meddelar sig anse förhandlingarna avslutade.
Helsingfors den 27 november 2020
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
Xxxx Xxxxx
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx
SEPARATA PROTOKOLL
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING 2003
1. Tillämpningsområde
Arbetstidsförkortningen gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan. Dylika arbetstidsformer är vanligen dagsarbete, tvåskifts- arbete samt fortlöpande ett- och tvåskiftsarbete.
Om arbetstagarens ordinarie arbetstid är minst 37,5 timmar i veckan, tjänar han in ledig tid till följd av arbetstidsförkortningen i proportion till den arbetstid han i verkligheten har arbetat. Om arbetstagaren redan kalkylmässigt åtnjuter xxxxx- xxxxxxxx, gäller ovan nämnda inte honom (Denna bestämmelse träder i kraft 1.10.2007).
Därutöver förutsätts, att arbetstagaren har högst 30 vardagar lång semester samt att hans årliga arbetstid i övrigt förkortas endast av de kyrkliga högtidsdagarna, midsommaraftonen, självständighetsdagen, julaftonen, nyårsdagen och första maj.
Semesterförlängning som baserar sig på avtal anses inte som här eller i 2 punk- ten 2 stycket nämnd semester som överstiger 30 vardagar.
Se underteckningsprotokollet 6 § (bl.a. deltidspension, deltidstillägg, partiell vård- ledighet, deltidssjukpension samt deltidsolycksfallspension), sid. 4.
2. Realisering av arbetstidsförkortning
För de arbetstagare som omfattas av förkortningen, förkortas arbetstiden med 100 timmar om året på sätt som framställs nedan.
Från arbetstidsförkortningen avdras andra än i punkt 1 nämnda på avtal eller praxis baserade semesterarrangemang eller årligen regelbundet återkommande extra fridagar som förkortar den årliga arbetstiden.
3. Xxx ledig tid tjänas in
Arbetstagaren tjänar under kalenderåret in ledig tid för ordinarie arbetsdagar i de arbetstidsformer som nämns i punkt 1 på följande sätt:
minst | 17 arbetsdagar | 1 fridag |
" | 34 " | 2 fridagar |
" | 51 " | 3 " |
" | 68 " | 4 " |
" | 85 " | 5 " |
" | 102 " | 6 " |
” | 119 " | 7 " |
” | 136 " | 8 " |
” | 153 " | 9 " |
” | 170 " | 10 " |
” | 187 " | 11 " |
” | 210 " | 12,5 " |
Som likställd med arbetad tid räknas även:
- arbetsdagar enligt arbetstagarens arbetstidsschema som sammanfaller med hans sjukdagar, olycksfall eller karantän enligt 20 § i lagen om smittosamma sjukdomar, och för vilka arbetsgivaren betalar sjuklön (inkluderar eventuell ka- rensdag),
- tid som åtgår till utbildning som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren till den del arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet,
- tid som åtgår till deltagande i kommunfullmäktiges och kommunstyrelses samt av dessa tillsatta nämnders eller andra permanenta organs möten,
- tid som åtgår till att delta i Finlands Livsmedelsarbetareförbunds förbundsmöte, förbundsfullmäktiges eller förbundsstyrelses möten,
- arbetstagares egen vigsel samt egen 50- och 60-årsdag,
- nära anhörigs begravning och begravningsarrangemang samt eventuell resdag till begravningen,
- semesterns förlängningsdel,
- ledighet för barnsbörd under 42 dagar,
- ledighet för vård eller ordnande av vård för insjuknat barn under 10 år (inklude- rar eventuell karensdag),
- dagar för uppbåd och reservövning,
- permittering högst 30 dagar om året,
- fridagar som enligt detta kollektivavtal beviljas till följd av arbetstidsförkort- ningen.
Tiden i förteckningen ovan likställs med arbetad tid till den del den enligt arbets- tidsschemat utgör ordinarie arbetstid.
En dag som man på förhand vet, att enligt någon annan bestämmelse i kollektiv- avtalet ges som ledig dag, kan inte fastställas som fridag.
4. Hur ledigheten ges
Den ledighet som arbetstagaren har tjänat in under kalenderåret ska ges före ut- gången av april följande år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledig- heten ges vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Vid beviljande av ledighet iakttas minst en veckas varseltid, om inte annat avtalas lokalt.
Som ledighet beviljas minst ett arbetsskift åt gången, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat.
Man ska i första hand sträva efter att avtala om hur ledigheten ges. Tillfällig avta- lad frånvaro från arbetet på framställning av arbetstagaren är arbetstidsförkort- ning, om inte annat avtalas.
Om arbetstagarens anställning upphör, och ledighet inte har givits till dess, beta- las till arbetstagaren lön enligt genomsnittlig timförtjänst motsvarande den intjä- nade ledigheten.
Om arbetstagaren vid anställningens slut har fått för mycket ledighet, får arbets- givaren innehålla motsvarande lön från arbetstagarens slutlikvid.
5. Förvärvsinkomstnivå
Timavlönade arbetstagare får ersättning för den lediga tiden utgående från den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet. Ersättningen utbetalas i sam- band med lönen för den löneperiod under vilken ledigheten hålls.
För månadsavlönade arbetstagare ersätts inkomstbortfallet så, att månadslönen bibehålls oförändrad.
6. Dygnsövertid
När arbetstidsförkortningen realiseras genom att förkorta dygnsarbetstiden, er- sätts arbetstid som överskrider den förkortade arbetstiden såsom dygnsövertid.
7. Veckoövertid
När man räknar ut veckoövertid, förkortar den ledighet som beviljas enligt detta avtal den ordinarie arbetstiden under ifrågavarande vecka med motsvarande an- tal timmar.
När arbetstidsförkortningen realiseras genom att förkorta veckoarbetstiden, er- sätts arbetstid som överskrider den förkortade arbetstiden såsom veckoövertid.
8. Semester
Vid fastställande av semesterns längd räknas även sådana lediga dagar som nämns ovan i punkt 3 som likställda med arbetade dagar enlig semesterlagen 3
§.
9. När en deltidsanställd tillfälligt flyttar över till heltidsarbete
När en deltidsanställd tillfälligt flyttar över för att arbeta 40/minst 37,5 timmars ar- betsveckor kommer han att omfattas av detta avtal när han har arbetat 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor under minst fyra veckor i följd.
Tillämpningsanvisning:
När ovan nämnda fyra veckor har uppfyllts, tillämpas avtalet om arbets- tidsförkortning på arbetstagaren från det datum då han började arbeta 40/minst 37,5 timmars arbetsveckor.
10. Frågor i anslutning till arbetstidsförkortningen
Förtroendemannen har rätt att till förbundens gemensamma arbetstidsgrupp för avgörande lämna sådana fall, där arbetsgivaren och arbetstagaren eventuellt har kommit överens om att byta ut tid, motsvarande högst hälften av förkortningsle- digheten, mot penningersättning enligt enkel timlön så, att ledigheten för arbets- tidsförkortningen bibehålls såsom förut vid 100 timmar. Dylika överenskommelser ska ges till förtroendemannen för kännedom.
11. Giltighet
Detta avtal tillämpas som en del av kollektivavtalet. FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 2005
1 §
Den ordinarie arbetstiden är i intermittent treskiftsarbete i genomsnitt 35,8 timmar i veckan.
Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.
2 §
Arbetstidsförkortningen gäller också sådant intermittent treskiftsarbete som utförs endast en del av kalenderåret. Även i dessa fall iakttas bestämmelserna i detta protokoll i tillämpliga delar.
3 §
Bestämmelserna i detta avtal tillämpas på arbetstagaren sedan han har arbetat i intermittent treskiftsarbete oavbrutet under ett morgon-, kvälls- och nattskift.
4 §
Arbetstiden ska under en period av högst ett kalenderår utjämnas till i genomsnitt 35,8 timmar i veckan.
5 §
Om intermittent treskiftsarbetet utförs under en del av året, ska arbetstiden utjäm- nas till i genomsnitt 35,8 timmar i veckan under perioden av intermittent treskifts- arbete.
Protokollsanteckning:
När intermittent treskiftsarbetet utförs en del av året, kan utjämningsle- digheterna ges även omedelbart efter perioden av intermittent treskifts- arbete, eller vid överenskommelse, kan de ersättas genom att betala lön enligt genomsnittlig timförtjänst.
6 §
Över arbetet ska på förhand göras upp ett arbetstidsschema för minst den tid, inom vilken veckoarbetstiden utjämnas till i genomsnitt 35,8 timmar.
Protokollsanteckning:
Den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet kan inte förlängas, när intermittent treskiftsarbete utförs under korta tidsperioder i vilka ingår söckenhelger.
7 §
Inkomstbortfall till följd av arbetstidsförkortning ersätts i intermittent treskiftsar- bete så, att arbetstagaren för varje ordinarie arbetstimme som han har arbetat i denna arbetstidsform får ett tillägg i cent som är 10,5 % av arbetstagarens ge- nomsnittliga timförtjänst.
Den genomsnittliga timförtjänsten beräknas enligt respektive paragraf i kollektiv- avtalet.
8 §
Tillägget (10,5 %) betalas även för ordinarie arbetstid för vilken arbetsgivaren er- sätter res- och utbildningstid samt för tid för vilken arbetsgivaren betalar sjuklön.
9 §
Tillägget (10,5 %) beaktas inte vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst enligt kollektivavtalet.
10 §
De intjänade tilläggen (10,5 %) betalas enligt kollektivavtalets paragraf om löne- utbetalning per löneperiod.
Lokalt kan avtalas att de intjänade tilläggen (10,5 %) betalas efter det tillämpade skiftsystemets behov. Härvid ska beaktas bl.a. att förtjänsten blir jämn.
11 §
Utjämningsledigheter enligt arbetstidsschemat beaktas såsom likställda med ar- betade dagar när man fastställer semesterns längd.
12 §
I intermittent treskiftsarbete ersätts arbete som överstiger veckoarbetstiden enligt arbetstidsschemat så som i kollektivavtalet har avtalats om veckoövertid.
13 §
Vid en övergång från arbetstidsformen i detta avtal till en annan arbetstidsform, eller när en arbetstagares anställningsförhållande upphör, ska man avtala om er- sättningen av intjänad men outtagen ledighet antingen så att man beviljar mot- svarande ledig tid eller betalar lön enligt genomsnittlig timförtjänst.
14 §
Alternativ utjämning av arbetstiden till i genomsnitt 35,8 timmar i veckan
1. Intjänade utjämningsledigheter berättigar till lön. För utjämningsledigheterna betalas ersättning enligt genomsnittlig timförtjänst enligt kollektivavtalet.
2. Därtill betalas till arbetstagaren för varje arbetad timme av ordinarie arbetstid i denna arbetstidsform ett tillägg i cent, som är 3,2 % av arbetstagarens genom- snittliga timförtjänst.
3. Tillägget (3,2 %) betalas även för ordinarie arbetstid för vilken arbetsgivaren ersätter res- och utbildningstid samt för tid för vilken arbetsgivaren betalar sjuk- lön.
4. Tillägget (3,2 %) beaktas inte vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst enligt kollektivavtalet.
5. De intjänade tilläggen (3,2 %) betalas enligt kollektivavtalets paragraf om löne- utbetalning per löneperiod.
6. Semesterlönen fastställs på samma sätt som för dem som beviljas tillägget på 10,5 %.
7. Hur utjämningsledighet med lön ges Ledigheterna ges senast under samma kalenderår.
Ledigheten ges vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Vid beviljande av le- dighet iakttas minst en veckas varseltid, om inte annat avtalas lokalt.
Som ledighet beviljas minst ett arbetsskift åt gången, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat.
Man ska i första hand sträva efter att avtala om hur ledigheten ges. Avtalad tillfäl- lig frånvaro från arbetet på framställning av arbetstagaren är arbetstidsförkortning om inte annorlunda avtalas.
8. I övrigt iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta avtal.
15 §
Om arbetstagarens anställning upphör, och ledighet inte har givits till dess, beta- las till arbetstagaren lön enligt genomsnittlig timförtjänst motsvarande den intjä- nade ledigheten.
Om arbetstagaren vid anställningens slut har fått för mycket ledighet, får arbets- givaren innehålla motsvarande lön från arbetstagarens slutlikvid.
16 §
Detta avtal tillämpas som en del av kollektivavtalet. Avtalet träder i kraft 1.1.2005. Helsingfors 18.11.2004
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
Xxxxxx Xxxxxxxx
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
Xxxxx Xxxxxxxxxxx
AVTAL OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 2003
1 § Arbetstid och tillämpningsområde
Den ordinarie arbetstiden är i kontinuerligt treskiftsarbete i genomsnitt 34,6 tim- mar i veckan. Arbetstidsförkortningen gäller även sådant kontinuerligt treskiftsar- bete som utförs endast under en del av kalenderåret. Bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas i tillämpliga delar även i fråga om dylikt arbete.
Protokollsanteckning:
Arbetstagaren omfattas av detta protokoll sedan han har varit i kontinu- erligt treskiftsarbete oavbrutet under ett morgon-, kvälls- och nattskift.
2 § Utjämning av arbetstiden
Arbetstiden ska under en period av högst ett år eller under en period av kontinu- erligt treskiftsarbete utjämnas till i genomsnitt 34,6 timmar i veckan. I sist nämnda fall kan arbetstidsutjämningen verkställas även så, att motsvarande penninger- sättning betalas enligt genomsnittlig timförtjänst, eller motsvarande ledig tid ges efter perioden av kontinuerligt treskiftsarbete.
Över arbetet ska på förhand göras upp ett arbetstidsschema för minst den tid, inom vilken veckoarbetstiden utjämnas till i genomsnitt 34,6 timmar.
Den ordinarie dagliga arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet.
Protokollsanteckningar:
De genomsnittliga veckoarbetstiderna inkluderar inte semestertid.
När kontinuerligt treskiftsarbete utförs under korta perioder, i vilka ingår söckenhelger, kan arbetstiden i en dylik period av kontinuerligt treskifts- arbete inte vara längre än i andra arbetstidsformer. Vid jämförelse av arbetstiden ska förutom söckenhelgerna dessutom beaktas de fridagar som tjänas in i ett- och tvåskiftsarbete.
3 § Ersättning för arbetstidsförkortning
Inkomstbortfallet till följd av arbetstidsförkortning ersätts i kontinuerligt treskiftsar- bete så, att arbetstagaren för varje timme som han under sin ordinarie arbetstid arbetar i denna arbetstidsform får ett penningtillägg som är 15,6 % av hans ge- nomsnittliga timförtjänst. Den genomsnittliga timförtjänsten beräknas enligt re- spektive paragraf i kollektivavtalet.
Tillägget betalas även för ordinarie arbetstid, för vilken arbetsgivaren betalar er- sättning för res- och utbildningstid, samt för tid för vilken arbetsgivaren betalar sjuklön.
Tillägget beaktas inte när man räknar ut den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet.
De intjänade tilläggen betalas enligt kollektivavtalets paragraf om löneutbetalning per löneperiod.
Lokalt kan avtalas att de intjänade tilläggen betalas efter det tillämpade skiftsy- stemets behov. Härvid ska beaktas bl.a. att förtjänsten blir jämn.
4 § Semester
Vid tillämpning av femskiftssystem ges arbetstagaren för semestern en 22 dagar lång sammanhängande ledighet under tiden mellan 20.5 och 20.9.
De semesterdagar av den 24 dagar långa semestern, som på grund av ovan nämnda praxis blir outtagna, ges i allmänhet i en följd under samma kalenderår.
I alla de former av skiftarbete som nämns i detta avtal ges den del av semestern som överstiger 24 dagar under samma kalenderår eller före utgången av april föl- jande år.
Vid beviljande av semester och meddelande om semestertidpunkterna iakttas i övrigt bestämmelserna i semesterlagen.
Avvikande från vad som nämns ovan i denna paragraf kan lokalt avtalas att se- mester ges enligt semesterlagen.
Förbunden anser det ändamålsenligt, att semestrarna inplaceras i arbetstids- schemat i ett så tidigt skede som möjligt.
5 § Övertid
6 § Övergång från en arbetstidsform till en annan samt när ett anställningsförhål- lande upphör
Vid övergång från arbetstidsformen i detta avtal till en annan arbetstidsform eller när en arbetstagares anställning upphör, ska man avtala om ersättning för intjä- nade, men outtagna ledigheter antingen så att man ger motsvarande ledig tid el- ler betalar ersättning enligt genomsnittlig timförtjänst.
7 § Detta avtal tillämpas som en del av kollektivavtalet.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
FÖRBUNDENS INBÖRDES AVTAL OM SKIFTARBETE UNDER VECKOSLUT 2003
1. Veckoslutsskiftarbete
Med veckoslutsskiftarbete avses skiftarbete som utförs under veckoslut. Härvid kan veckoslutet exempelvis vara tiden mellan fredag kl. 22.00 och söndag kl.
22.00.
2. Tillämpning av skiftarbete under veckoslut
Veckoslutsskiftarbete kan utföras under viss tid eller tillämpas tills vidare.
3. Skiftsystem
Den ordinarie arbetstiden är 12 timmar per skift. Skiften kan vara ordnade t.ex. på följande sätt:
Fre 22.00 – Lö 10.00
Lö 22.00 – Sö 10.00
Lö 10.00 – Lö 22.00
Sö 10.00 – Sö 22.00
Den ordinarie arbetstiden under ett veckoslut är 24 timmar, dvs. två 12 timmars arbetsskift.
4. Arbetstidsschema
Ett arbetstidsschema görs upp för den period under vilken veckoslutsskiftarbete utförs. Perioden kan härvid omfatta viss tid eller högst ett kalenderår.
5. Lönegrunder
Principen är att lön betalas på samma grunder som för respektive arbete inom andra arbetstidsformer.
6. Timmar som ska betalas
De timmar som ska betalas till arbetstagaren utgörs av följande: Bastimmar 24 timmar (2 x 12)
Ersättningar efter 8 timmar Lördag | |
2 x 50 % | 1 |
2 x 100 % | 2 |
Söndag | |
2 x 50 % | 1 |
2 x 100 % | 2 |
12 x 100 % | 12 |
Sammanlagt | 42 timmar |
I detta exempel börjar arbetsdygnet när personen inleder sitt ordinarie arbetsskift.
7. Skifttillägg
Skifttillägg betalas för 8 timmar under veckoslutsskiftarbete t.ex. på följande sätt: Tillägg för kvällsskift kl. 14.00 – 22.00
Tillägg för nattskift kl. 22.00 – 06.00
8. Övertid
Den ordinarie arbetstiden i veckoslutsskiftarbete är 12 timmar. Härvid är det ar- bete som utförs efter 12 timmar lagstadgad dygnsövertid. Veckoövertid är det ar- bete som utförs efter 40 timmar.
9. Söckenhelgsersättning
Söckenhelgsersättningar betalas enligt kollektivavtalet.
10. Ersättning för högtidsdagar
Ersättning för högtidsdagar betalas enligt kollektivavtalet.
11. Sjuklön
Sjuklön betalas enligt kollektivavtalet.
Härvid betalas bl.a. sjuklön för de perioder som nämns i kollektivavtalet och sjuk- lön för veckoslut till samma belopp som om arbetstagaren hade varit i arbete.
12. Semester
Arbetstagaren tjänar enligt semesterlagen in antingen 2 eller 2,5 dagar semester för varje full kvalifikationsmånad.
Fem veckoslutsskift under en kalendermånad motsvarar en full kvalifikationsmå- nad.
I arbetstagarens semester ingår lediga arbetsskift enligt följande:
Antal semester- dagar | Xxxxx lediga arbetsskift (12 tim.) |
2 | 1 |
3 | |
4 | |
5 | |
6 | 2 |
7 | |
8 | |
9 | 3 |
10 | |
11 | |
12 | 4 |
13 | |
14 | |
15 | 5 |
16 | |
17 | |
18 | 6 |
19 | |
20 | |
21 | 7 |
22 | |
23 | |
24 | 8 |
25 | |
26 | |
27 | 9 |
28 | |
29 | |
30 | 10 |
13. Avtal
Om veckoslutsskiftarbete avtalas med huvudförtroendemannen och för det förut- sätts personligt samtycke av arbetstagaren.
Om uppsägning av överenskommelsen i denna punkt avtalas lokalt.
14. Hur en enskild arbetstagare kan frigöra sig från veckoslutsarbete
Arbetstagaren har rätt att återgå till samma eller liknande arbete sedan han har meddelat arbetsgivaren om det. Arbetsgivaren ska dock reserveras rimlig tid för nödvändiga arrangemang.
15. Giltighet
Detta avtal mellan förbunden träder i kraft från den dag då kollektivavtalet under- tecknas och gäller såsom kollektivavtal.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
BILAGOR
LIAF/LIVS
14-03-1989
BILAGA 1
PROMEMORIA ÖVER DISKUSSIONER FÖRDA VID UNDERHÅLLSAVDELNINGAR- NAS LÖNEGRUPPERINGSKOMMITTÉS MÖTE
1. Principerna för hur tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad fastställs avtalas lokalt.
2. Ovan nämnda avtalade tillägg kan inte kringskäras i samband med löneförhöj- ningar.
Denna lönedel som överstiger kollektivavtalet räknas som s.k. luftrum.
3. I lönegrupperingen motsvarar lönegrupp 4 svårighetsgraden i metallbran- schens tidigare lönegrupp 5..
4. Användningen av tillägget för mångkunnighet och svårighetsgrad
- arbetstagaren är skyldig att förelägga motiveringar till de egna tilläggen
- arbetsgivaren är skyldig att reda ut arbetstagarens rätt till tillägget
- ett överenskommet individuellt tillägg träder i kraft från början av den löneperiod som följer efter arbetstagarens framställning
- procenttilläggen i punkterna 1 och 2 kan överlappa varandra
5. Med lokalt avtalade miljötillägg avses endast klart avvikande förhållanden.
6. De gamla lönegrunderna förfaller i och med att det nya systemet tas i bruk.
BILAGA 2
TILLÄMPNINGS- OCH TOLKNINGSANVISNINGAR TILL LIVSMEDELSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL MELLAN FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf OCH FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND rf
1. Tillämpning av s.k. genomsnittlig veckoarbetstid
Förbunden är ense om att den genomsnittliga veckoarbetstid som nämns i kollek- tivavtalets paragraf om arbetstid endast borde tillämpas i sådana fall då vecko- övertid på grund av produktionsekonomiska orsaker inte är lika ändamålsenligt eller där det inte är möjligt att låta utföra veckoövertid. När det blir aktuellt att till- lämpa genomsnittlig veckoarbetstid ska därom meddelas förtroendemannen i ett så tidigt skede som möjligt, dock senast en vecka innan den börjar tillämpas.
2. Arbetstagare som återvänder till arbetet mitt under en arbetsvecka
Finlands Livsmedelsindustriförbund rekommenderar sina medlemmar att om en arbetstagare på grund av semester, sjukdom, olycksfall eller av annan godtagbar orsak återvänder till arbetet senare än vid arbetsveckans ingång, borde han un- der denna vecka inte hållas i arbete under lördag och söndag, om han då annars hade haft veckovila. Om arbetstagaren det oaktat måste hållas i arbete en sådan dag, betalas till honom förhöjd lön på samma sätt som förbunden har avtalat i fråga om veckoövertid.
3. Tillfällig övergång i kontinuerligt treskiftsarbete
Finlands Livsmedelsindustriförbund rekommenderar för sina medlemmar, att, när man för att jämna ut produktionstoppar, eller av andra liknande orsaker, för korta perioder åt gången, övergår till att tillämpa kontinuerligt treskiftsarbete, också i rimlig mån skulle beakta arbetstagarens förutsättningar att anpassa sig till en övergång från intermittent arbete till kontinuerligt arbete.
4. Läkarundersökningar för att förebygga risken för olycksfall och yrkessjukdomar
Beträffande kollektivavtalets paragraf om förebyggande av olycksfall och yrkes- sjukdomar, anser förbunden att det för att förebygga riskerna för olycksfall och yrkessjukdomar vore önskvärt att medlemsföretagen inom livsmedelsbranschen en gång om året skulle ordna en läkarundersökning för de anställda för att följa med deras hälsotillstånd.
5. System för arbetsrotation
Förbunden fäster uppmärksamhet vid att det i arbeten, där man kan konstatera att tempoarbete förorsakar uppenbara olägenheter, är skäl att utveckla ett arbets- rotationssystem, om det med hänsyn till produktionen finns förutsättningar för att tillämpa ett dylikt system.
6. Introduktion och arbetsinstruktion
Förbunden fäster uppmärksamhet vid vidareutvecklingen av introduktionsförfa- randet samt vid dess betydelse för tryggheten i arbetet. I denna verksamhet ska information ges i synnerhet om företagets organisation, arbetsförhållandena, ar- betarskyddsföreskrifterna och arbetarskyddsorganisationen. I instruktionsarbetet beaktas yrkets och arbetsmetodernas krav, arbetarskyddsfaktorerna samt den instruerades tidigare erfarenhet.
Förbunden rekommenderar att man för nyanställda i företag, där det med beak- tande av företagets storlek och övriga omständigheter är behövligt och ända- målsenligt, ordnar tillfällen, där företaget och anställningsförhållandena presente- ras, och där man redogör för företagets organisation, förhandlingsordningen i kol- lektivavtalsfrågor, tryggheten i arbetet och sociala frågor, samt frågor i anslutning till arbetsmarknadsorganisationernas verksamhet och andra frågor som hänför sig till anställningsförhållandet. Vid dessa tillfällen ska även företagets huvudför- troendeman och arbetarskyddsfullmäktig ges möjlighet att redogöra för ovan nämnda frågor.
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
AVTAL OM SEMESTERLÖN 2005
Förbunden har med stöd av semesterlagen (162/2005) 30 § ingått följande kol- lektivavtal om beräkning av semesterlön och semesterersättning.
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas på arbetstagare anställda vid medlemsföretag till Livsme- delsindustriförbundet och som avses i semesterlagens 11 §.
Vid företag som ansluter sig till Livsmedelsindustriförbundet mitt i ett kvalifikat- ionsår träder avtalet i kraft från början av följande kvalifikationsår.
2 § Semesterlön och semesterersättning
1. Vid beräkning av arbetstagarens semesterlön och semesterersättning utgår man från hans genomsnittliga timförtjänst, som fås så, att den lön som betalats till honom för tid i arbete under kvalifikationsåret eller som under denna tid förfallit till betalning, med undantag av den förhöjning för nödarbete och övertid som en- ligt lag eller avtal betalas utöver grundlönen, divideras med motsvarande antal arbetstimmar.
2. Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning fås genom att multiplicera hans genomsnittliga timförtjänst enligt punkt 1 med den koefficient som fastställs på basis av antalet semesterdagar enligt semesterlagens 5 och 6 §, 1 moment och som framgår av följande tabell:
Xxxxx se- mesterdagar | Koefficient |
2 | 16,0 |
3 | 23,5 |
4 | 31,0 |
5 | 37,8 |
6 | 44,5 |
7 | 51,1 |
8 | 57,6 |
9 | 64,8 |
10 | 72,0 |
11 | 79,2 |
12 | 86,4 |
13 | 94,0 |
14 | 101,6 |
15 | 108,8 |
16 | 116,0 |
17 | 123,6 |
18 | 131,2 |
19 | 138,8 |
20 | 146,4 |
21 | 154,4 |
22 | 162,4 |
23 | 170,0 |
24 | 177,6 |
25 | 185,2 |
26 | 192,8 |
27 | 200,0 |
28 | 207,2 |
29 | 214,8 |
30 | 222,4 |
Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag,
Om den ordinarie dygnsarbetstiden under semesterkvalifikationsåret har varit kortare än 8 timmar, räknas semesterlönen och semesterersättningen genom att på motsvarande sätt multiplicera den genomsnittliga timförtjänsten med det tal som fås när ovan nämnda koefficienter multipliceras med kvoten av de ordinarie veckoarbetstimmarna och talet 40.
3 § Semesterlön och semesterersättning i vissa fall
Avvikande från vad som stadgas i 2 §, kan man i företag där beräkningen av se- mesterlönen har baserat sig på ett system med genomsnittlig daglön, fortsätt- ningsvis vid beräkningen av semesterlön och semesterersättning tillämpa be- stämmelserna i semesterlagen, dock så att man i stället för de koefficienter som nämns i semesterlagens 11 § 1 moment använder följande koefficienter:
Xxxxx se- mesterdagar | Koefficient |
2 | 2,0 |
3 | 2,9 |
4 | 3,9 |
5 | 4,7 |
6 | 5,6 |
7 | 6,3 |
8 | 7,2 |
9 | 8,1 |
10 | 9,0 |
11 | 9,9 |
12 | 10,8 |
13 | 11,8 |
14 | 12,7 |
15 | 13,6 |
16 | 14,5 |
17 | 15,5 |
18 | 16,4 |
19 | 17,4 |
20 | 18,3 |
21 | 19,3 |
22 | 20,3 |
23 | 21,3 |
24 | 22,2 |
25 | 23,2 |
26 | 24,1 |
27 | 25,0 |
28 | 25,9 |
29 | 26,9 |
30 | 27,8 |
Om antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 0,9 per semesterdag,
4 § Tid som likställs med arbetad tid
5 § Ikraftträdande
Med detta avtal hävs det avtal om semesterlön som ingåtts mellan Livsmedelsin- dustrins Arbetsgivareförbund LIAF r.f. och Finlands Livsmedelsarbetareförbund LIVS r.f. den 21 maj 1991.
Detta avtal träder i kraft den 1 april 2005 så, att det tillämpas på semester, se- mesterlön och semesterersättning som tjänats in under den tid då avtalet varit i kraft.
Helsingfors, den 31 mars 2005
FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
LIF/LIVS AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2003 I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §
Allmänt tillämpningsområde
Detta avtal gäller uppsägning av arbetsavtal som gäller tills vidare av orsaker som beror på arbetstagaren, hänför sig till dennes person eller sker på dennes initiativ. Avtalet gäller även de förfaringssätt som iakttas vid uppsägning eller per- mittering av arbetstagare av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker.
Avtalet gäller inte anställningar som nämns i lagen om yrkesutbildning (630/98).
Tillämpningsanvisningar:
Avtalet gäller i huvudsak uppsägning av arbetsavtal som gäller tills vi- dare av orsak som beror på arbetstagaren. Utöver det fall som uttryckli- gen nämns i 1 § gäller avtalet inte heller:
1. Hävning av arbetsavtal med stöd av 8:1 § och 8:3 § i arbetsavtalsla- gen.
2. Visstidsavtal som har ingåtts med stöd av 1:3 § 2 mom. i arbetsav- talslagen.
3. Hävning av arbetsavtal under prövotid med stöd av 1:4 § 4 mom. i ar- betsavtalslagen.
4. Uppsägning av arbetsavtal av ekonomiska eller produktionsrelate- rade orsaker med stöd av 7:3–4 § i arbetsavtalslagen.
5. Fall som nämns i 7:5 och 7:7–8 § i arbetsavtalslagen (överlåtelse av affärsrörelse, saneringsförfarande, arbetsgivares konkurs och död).
Tvister i ovan nämnda fall, vilka står utanför avtalet, behandlas enligt arbetsavtalslagen vid allmänna domstolar.
På basis av detta avtal kan man utreda, om en uppsägning som har verkställts med stöd av arbetsavtalslagens 7:3–4 § faktiskt har skett av orsaker som beror på arbetstagaren eller som hänför sig till dennes per- son, och om arbetsgivaren skulle ha haft tillräckliga grunder att säga upp arbetstagaren på de grunder som nämns i avtalets 2 § i en situation där arbetsavtalet har hävts med stöd av 8:1 § 1 mom. i arbetsavtalsla- gen.
Vid hävning av arbetsavtal under prövotid tillämpas arbetsavtalslagens bestämmelser om förfarande 9:1–2 § och 9:4–5 §.
Bestämmelserna om förfarande i detta avtals I, III och IV kapitel iakttas likväl även vid uppsägning eller permittering av arbetstagare av ekono- misk och produktionsrelaterad orsak.
2 §
Grunder för uppsägning
Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagares arbetsavtal utan i arbetsavtals- lagens 7:1–2 § nämnd saklig och vägande grund.
Tillämpningsanvisningar:
Bestämmelsen motsvarar arbetsavtalslagens 7:1–2 §, där de uppsäg- ningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person finns definie- rade.
I arbetsavtalslagens 7:2 § 2 mom. finns separat uppräknade orsaker som åtminstone inte kan betraktas som saklig och vägande grund för uppsägning.
Som saklig och vägande grund anses orsaker som beror på arbetstaga- ren själv, såsom att denne försummar sitt arbete, bryter mot av arbets- givaren inom ramen för direktionsrätten utfärdade bestämmelser, samt på ogrundad frånvaro från och uppenbar vårdslöshet i arbetet.
Man har strävat efter att precisera innehållet i begreppet saklig och vägande grund genom att ovan räkna upp exempel där det enligt avta- let kan vara tillåtet att avsluta en anställning genom uppsägning.
När man bedömer huruvida grunden för en uppsägning är saklig och vägande, är det enligt arbetsavtalslagen bland annat av betydelse hur grav försummelse av eller brott mot de skyldigheter som förutsätts i ar- betsavtalet eller lagen det är fråga om.
När man bedömer huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till ar- betstagarens person är saklig och vägande, ska omständigheterna kring arbetsgivaren och arbetstagaren beaktas i sin helhet. Detta inne- bär, att bedömningen huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig, ska ske så att man gör en genomgripande utvärdering av alla tillbuds- stående faktorer.
Som uppsägningsgrund räknas även orsaker som enligt arbetsavtalsla- gen gör det möjligt att häva ett arbetsavtal.
Innehållet i grunderna för uppsägning av ett arbetsavtal finns närmare beskrivna i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).
3 § Uppsägningstider
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetsgivaren är följande:
Anställningstiden har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst 1 år 14 dagar
2. över 1 år men högst 4 år 1 månad
3. över 4 år men högst 8 år 2 månader
4. över 8 år men högst 12 år 4 månader
5. över 12 år 6 månader
De uppsägningstider som ska iakttas av arbetstagaren är följande:
Anställningstiden har pågått oavbrutet Uppsägningstid
1. högst 5 år 14 dagar
2. över 5 år 1 månad
Tillämpningsanvisningar:
Fastställande av anställningsförhållandets längd
Vid beräkning av anställningsförhållandets längd, enligt vilken uppsäg- ningstiden fastställs, beaktas enbart den tid under vilken arbetstagaren oavbrutet har varit i arbetsgivarens tjänst i samma anställning. Till ex- empel avbryts anställningsförhållandet inte av överlåtelse av rörelse, moderskaps-, föräldra- och vårdledighet, värnplikt eller studieledighet.
Utöver anställningens kontinuerliga natur, ska man även utreda den tid som kvalificerar till anställningstid som förlänger uppsägningstiden. För värnpliktiga är sådan tid enbart den tid som arbetstagaren oavbrutet har varit i arbetsgivarens tjänst före fullgörandet av värnplikten enligt värn- pliktslagen (1438/2007) och tiden efter detta, förutsatt att arbetstagaren med stöd av denna lag har återvänt till arbetet. Den egentliga värn- pliktstiden räknas sålunda inte till anställningstiden.
Beräkning av laga tid
I fråga om beräkning av laga tid finns inte specialbestämmelser i den arbetsrättsliga lagstiftningen eller bestämmelser i kollektivavtalen.
De stadganden om hur man räknar ut viss fastställd tid som ingår i la- gen om beräknande av laga tid (150/30) iakttas när man räknar ut vissa terminer som är fast anslutna till anställningsförhållandet, såsom upp- sägningstid m.m. När man räknar ut de terminer som ingår i avtalet om uppsägningsskydd tillämpas sålunda följande regler, om inte annat har avtalats:
1. Om tiden har fastställts till ett visst antal dagar efter en angiven dag, inkluderas inte den dag då åtgärden har vidtagits.
Exempel 1
Om en arbetsgivare med iakttagande av 14 dagars permitteringsvarsel permitterar en arbetstagare 1.3, är den första permitteringsdagen 16.3.
2. Om en termin har fastställts till veckor, månader eller år efter en angi- ven dag, löper terminen ut den dag i den fastställda veckan eller måna- den som till sin benämning eller sitt ordningsnummer motsvarar nämnda dag.
Om motsvarande dag inte finns i den månad då terminen skulle ha löpt ut, räknas den sista dagen i samma månad som terminens sista dag.
Exempel 2
Om en arbetsgivare säger upp en arbetstagare, vars anställning har på- gått oavbrutet över 4 år, men högst 8 år, och vars uppsägningstid sålunda är 2 månader, den 30.7, är anställningsförhållandets sista dag
30.9. Om nämnda arbetstagare sägs upp 31.7 är anställningsförhållan- dets sista dag 30.9, eftersom september saknar en till ordningsnumret motsvarande dag.
Även om vid en uppsägning den fastställda dagen, eller den sista da- gen av den laga tiden råkar infalla på en helgdag, på självständighets- dagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller på en söcken- lördag, är likväl nämnda dag anställningsförhållandets sista dag.
Uppsägningstidens förlopp samt visstidsavtal
4 §
Försummelse att iaktta uppsägningstid
En arbetsgivare, som har sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstid, ska i ersättning till arbetstagaren betala full lön för den tid som motsvarar upp- sägningstiden.
En arbetstagare, som inte har iakttagit uppsägningstid, är skyldig att till arbetsgi- varen som engångsersättning betala ett belopp, som motsvarar lönen för upp- sägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från arbetstagarens slut- likvid med iakttagande av vad som stadgas i arbetsavtalslagen 2:17 § om be- gränsningar i arbetsgivares kvittningsrätt.
Om man har försummat att iaktta endast en del av uppsägningstiden, begränsas ersättningsplikten till den del av lönen som motsvarar den försummade delen av uppsägningstiden.
Tillämpningsanvisningar:
I avtalsbrott enligt denna punkt är det fråga om försummelse från den ena avtalspartens sida. Lönen beräknas i sådana fall enligt bestämmel- serna om sjuklön i kollektivavtalet för respektive bransch.
I detta sammanhang har inte berörts fall där arbetstagaren under på- gående anställningsförhållande har varit i avsaknad av arbete. I dessa fall iakttas kollektivavtalsbestämmelserna eller praxis i respektive bransch.
5 §
Meddelande om uppsägning
Meddelande om uppsägning av arbetsavtal ska tillställas arbetsgivaren eller den- nes representant eller arbetstagaren personligen. Om detta inte är möjligt, kan meddelandet sändas per post eller elektroniskt. Ett sådant meddelande anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att meddelan- det har avsänts.
6 §
Meddelande om uppsägningsgrunder
II UPPSÄGNING AV ORSAKER SOM BEROR PÅ ARBETSTAGAREN
7 § Tillämpningsområde
Utöver vad som har nämnts ovan, iakttas vid uppsägning som beror på arbetsta- garen bestämmelserna i detta kapitel.
8 §
Meddelande om uppsägning
Uppsägning ska tillställas arbetstagaren inom skälig tid efter att uppsägnings- grunden har kommit till arbetsgivarens kännedom.
9 §
Hörande av arbetstagare
Innan uppsägning verkställs, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren möjlighet att bli hörd om orsakerna till uppsägningen. Arbetstagaren har rätt att anlita biträde vid hörandet.
Tillämpningsanvisning:
I 9 § i detta avtal avses med biträde t.ex. arbetstagarens egen förtroen- deman eller kollega.
10 § Domstolsbehandling
Om uppgörelse inte har nåtts i tvist som gäller uppsägning av arbetsavtal kan ar- betsgivar- eller arbetstagarförbundet överlämna ärendet att behandlas vid arbets- domstol. Enligt 15 § i lagen om arbetsdomstolen (646/74) ska stämningsansökan tillställas arbetsdomstolen inom två år efter att anställningsförhållandet har upp- hört.
11 § Skiljemannaförfarande
12 §
Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal
En arbetsgivare, som i strid med de uppsägningsgrunder som har definierats i 2
13 §
Ersättningens belopp
I ersättning ska betalas lön för minst tre och högst 24 månader.
När ersättningens storlek fastställs, ska man beakta hur lång tid arbetstagaren beräknas vara i avsaknad av arbete samt inkomstbortfallet till följd av detta, an- ställningens längd, arbetstagarens ålder och hans möjligheter att få ett arbete som motsvarar hans yrke eller utbildning, arbetsgivarens förfarande då han av- slutade arbetsavtalet, de orsaker som hänför sig till arbetstagaren själv till att ar- betsavtalet avslutas, arbetstagarens och arbetsgivarens omständigheter i allmän- het samt andra härmed jämförbara faktorer.
Från ersättningen ska avdras den del som arbetstagaren enligt 12:3 § i arbetsav- talslagen har erhållit i arbetslöshetsdagpenning.
Arbetsgivaren kan inte åläggas att betala ersättning enligt denna paragraf utöver eller i stället för skadestånd enligt 12:2 § i arbetsavtalslagen.
Tillämpningsanvisningar:
Avdrag från ersättningen av den del som har betalats som arbetslös- hetsdagpenning gäller ersättningen förutsatt att det är fråga om ersätt- ning till arbetstagaren för bortfall av löneförmåner på grund av arbets- löshet innan domen har kungjorts eller fällts. Avdraget uppgår i regel till 75 % av den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, till 80 % av grunddagpenningen samt i fråga om arbetsmarknadsstöd till dess fulla belopp. Från ersättningen kan göras mindre avdrag än vad som har nämnts ovan, eller inget avdrag alls, om det med beaktande av ersätt- ningens storlek, arbetstagarens ekonomiska och sociala situation, samt den kränkning han blivit föremål för är skäligt.
III PERMITTERING
14 § Permittering
När en arbetstagare permitteras ska varsel ges minst 14 dagar i förväg och per- mitteringen kan ske för viss tid eller tills vidare.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får under pågående anställningsförhållande av- tala om tiden för permitteringsvarsel, samt om det sätt på vilket permitteringen genomförs, förutsatt att det handlar om permittering för viss tid i fall som nämns i 5:2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.
Om permitteringen har skett tills vidare, ska arbetsgivaren meddela tidpunkten när arbetet inleds minst sju dagar i förväg, om inte annat har avtalats.
Permittering hindrar inte arbetstagaren från att ta emot annat arbete under per- mitteringen. Om bostadsförmåns giltighet under permittering stadgas i 13:5 § i ar- betsavtalslagen.
15 §
Tillämpningsanvisning:
Detta avtal gäller inte grunderna för permittering, utan dessa har fast- ställts i lag. Avtalet begränsar inte permitteringens längd.
Förhandsutredning
Arbetsgivaren ska utgående från sin kunskap för arbetstagaren presentera en förhandsutredning över permitteringsgrunderna, samt en uppskattning över per- mitteringens omfattning, sättet på vilket den genomförs, samt dess begynnelse- tidpunkt och längd. Om permitteringen gäller flera arbetstagare kan utredningen ges till förtroendemannen eller till arbetstagarna gemensamt. Utredningen ska presenteras utan dröjsmål efter att arbetsgivaren har fått kännedom om permitte- ringsbehovet. Efter att utredningen har överlämnats, men före permitteringsvars- let, ska arbetsgivaren ge arbetstagarna eller förtroendemannen tillfälle att bli hörda om utredningen.
16 § Permitteringsvarsel
Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren personligen om permitteringen. Om meddelandet inte kan tillställas personligen får det sändas per post eller elektro- niskt med iakttagande av den varseltid som nämns i 14 § 1–2 stycket ovan.
Grunderna för permitteringen, dess begynnelsetidpunkt och längd eller uppskat- tade längd ska nämnas i meddelandet.
Arbetsgivaren ska på arbetstagarens begäran ge ett skriftligt intyg över permitte- ringen. Av intyget ska åtminstone framgå orsaken till permitteringen, dess begyn- nelsetidpunkt, samt dess längd, eller uppskattade längd.
Ovan i 14 § 1–2 stycket nämnda anmälningsplikt föreligger emellertid inte om ar- betsgivaren inte har skyldighet omfattande hela permitteringen att betala lön till arbetstagaren för annan frånvaro från arbetet eller om hindret för att utföra arbete beror på fall som nämns i 2:12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.
Undantag från laga tid för permitteringsvarsel
I de fall som nämns i 2:12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen fastställs arbetsgivarens skyldighet att betala lön enligt lagen. Härvid är arbetsgivaren inte skyldig att ut- färda separat permitteringsvarsel då löneutbetalningen upphör.
I avtalet ingår ytterligare ett omnämnande om att permitteringsvarsel är onödigt om arbetsgivaren inte har skyldighet omfattande hela permitteringen att betala lön till arbetstagaren för annan frånvaro från arbetet. I regeringens proposition om arbetsavtalslagen nämns familjeledighet, studieledighet och fullgörande av värnplikt som exempel på sådan frånvaro. Något hinder för att utfärda permitte- ringsvarsel även i dessa fall föreligger dock inte. Om arbetstagaren under på- gående permittering meddelar att han återgår till arbetet tidigare än förutsett, re- dan innan permitteringen upphör, ska arbetsgivaren ändå utfärda permitterings- varsel för honom.
Arbetsgivares ersättningsskyldighet i vissa exceptionella fall
Enligt avtalet kan permittering ske antingen tills vidare eller för viss tid medan an- ställningsförhållandet i övrigt förblir i kraft.
Någon maximitid har inte fastställts för permittering som sker tills vidare. Arbets- tagaren har under permitteringen rätt att säga upp sitt arbetsavtal utan uppsäg- ningstid oberoende av anställningens längd. Om arbetstagaren känner till tid- punkten då permitteringen upphör, är denna rättighet inte i kraft under permitte- ringens sju sista dagar.
Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så, att det upphör under pågående permittering, har arbetstagaren rätt att få lön under upp- sägningstiden. Arbetsgivaren får avdra 14 dagars lön från lönen för uppsägnings- tiden, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av lag- eller avtalsen- ligt permitteringsvarsel på över 14 dagar. Ersättningen betalas per löneperiod om inte annat har överenskommits.
Om arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal efter att permitteringen har pågått minst 200 dagar i följd, har han rätt att som ersättning få lön för uppsägningstiden enligt vad som har avtalats i föregående stycke. Ersättningen betalas på arbets- givarens första normala lönedag efter det att arbetsavtalet har upphört, om inte annat har överenskommits.
Samma principer gäller arbetsgivares skyldighet att betala lön när en arbetsta- gare, som har sagts upp på grund av avsaknad av arbete, av denna orsak per- mitteras under uppsägningstiden.
Förutsättningarna för avgångsvederlag anses i dessa fall träda i kraft den dag då anställningsförhållandet upphör.
Exceptionella permitteringssituationer
1. Annullerad permittering
Om nytt arbete yppar sig hos arbetsgivaren under pågående permitteringsvarsel, kan annullering av permitteringen tillkännages innan permitteringen börjar. Härvid upphör permitteringsvarslet att gälla, och senare permitteringar ska basera sig på nya varsel.
2. Senarelagd permittering
Arbete som yppar sig under pågående permitteringsvarsel kan emellertid vara av tillfällig karaktär. Då är det inte möjligt att annullera permitteringen helt, utan den kan förläggas till en senare tidpunkt. En permittering kan senareläggas på dessa grunder endast en gång utan att nytt permitteringsvarsel utfärdas och senare- läggningen kan omfatta högst den tid under vilken det arbete pågår, som yppade sig under det pågående permitteringsvarslet.
Exempel:
Arbetsgivaren har 2.4.2001 varslat om permittering från 17.4.2001, men 10.4.2001 yppar sig nytt arbete för 7 dagar.
Arbetsgivaren kan utan att utfärda nytt permitteringsvarsel flytta fram permitte- ringen med 7 dagar, dvs. till 24.4.2001.
3. Avbruten permittering
Arbetsgivaren kan få tillfälliga arbetsuppdrag efter att permitteringen redan har börjat. Avbruten permittering ska basera sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, om permitteringen har avsetts fortsätta utan nytt varsel så fort ar- betet har slutförts. Det är skäl att ingå dylikt avtal innan arbetet börjar. I anslut- ning därmed är det även skäl att utreda hur lång tid det tillfälliga arbetet beräknas ta.
Ovan nämnda gäller enbart förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och är inte ett ställningstagande till bestämmelserna i lagarna om arbetslöshets- skydd.
Permittering och förkortad arbetstid
Bestämmelserna om permitteringsförfarande gäller både egentlig permittering (arbetet avbryts helt och hållet) och s.k. kollektiv övergång till förkortad arbetstid. Sålunda iakttas avtalsbestämmelserna om förhandsutredning och varseltid också vid övergång till förkortad arbetsvecka om inte annat har överenskommits.
De branschvisa kollektivavtalen innehåller bestämmelser om ändring av arbets- tidsschemat. I dessa fall är det i allmänhet fråga om arbetstidsmodeller inom branschen eller inom ramen för den arbetstid som tillämpas i företaget, och dessa fall kan inte likställas med övergång till förkortad arbetstid.
Om ett branschvist kollektivavtal innehåller bestämmelser om anmälningsförfa- rande vid övergång till förkortad arbetstid, åsidosätter dessa bestämmelser be- stämmelserna i detta avtal.
Meddelande om när arbetet inleds
Om permittering har utfärdats tills vidare ska arbetsgivaren meddela den permit- terade arbetstagaren tidpunkten, då arbetet återupptas, minst sju dagar i förväg, om inte annat har överenskommits. Arbetstagaren har då rätt att säga upp ett ar- betsavtal, som han har ingått med annan arbetsgivare för den tid som permitte- ringen varar, med iakttagande av fem dagars uppsägningstid oberoende av an- ställningens längd.
Meddelande enligt bestämmelsen ovan behöver inte ges då arbetstagaren är permitterad för viss tid.
Xxxxx arbete under permittering
Permittering utgör enligt avtalet inte hinder för arbetstagaren att ta emot annat ar- bete under permitteringen.
Om arbetstagaren efter det att permitteringsvarsel har utfärdats, men innan han har fått meddelande om annullering eller senareläggning av permitteringen, har tagit emot annat arbete under tiden för permitteringen, är arbetstagaren inte skyl- dig att ersätta arbetsgivaren för skada som detta eventuellt orsakar. I dylikt fall är arbetstagaren skyldig att återgå i arbetet så fort som det är möjligt.
Bostad under permittering
I fråga om bostadsförmåns giltighet under permittering iakttas enligt detta avtal bestämmelserna i 13:5 § i arbetsavtalslagen. Enligt dessa bestämmelser har ar- betstagare under den tid som hans arbete av godtagbar orsak, såsom permitte- ring, har avbrutits, rätt att använda bostad som han har fått som löneförmån. Ar- betsgivaren har likväl rätt att uppbära vederlag av arbetstagaren för användning av bostaden tidigast från början av den andra kalendermånaden efter att skyldig- heten att betala lön har upphört.
Vederlaget per kvadratmeter får vara högst det belopp som enligt lagen om bo- stadsbidrag (408/75) har fastställts för respektive ort som skälig maximikostnad per kvadratmeter för boende. Om uppbärande av vederlag ska meddelas arbets- tagaren senast en månad innan betalningsskyldigheten träder i kraft.
IV DIVERSE BESTÄMMELSER
17 §
Turordning vid reduktion av arbetskraft
I samband med uppsägning och permittering av andra orsaker, än sådana som beror på arbetstagaren, ska regeln i mån av möjlighet vara, att yrkesarbetare som är viktiga för företagets verksamhet, samt arbetstagare som har förlorat en del av sin arbetsförmåga i samma arbetsgivares tjänst, sägs upp eller permitteras sist, samt att man förutom detta även fäster uppmärksamhet vid anställningsför- hållandets längd och arbetstagarens försörjningsplikt.
18 §
Vid tvister om turordningen vid reduktion av arbetskraft iakttas de tider för att väcka talan som har avtalats i 10 §.
Tillämpningsanvisning:
Dessa bestämmelser åsidosätter inte bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan Finlands Livsmedelsindustriförbund och Finlands Livsme- delsarbetareförbund 2002. Bestämmelserna om uppsägningsskydd för de specialgrupper som avses i det allmänna avtalet och 7:9 § i arbets- avtalslagen har alltså företräde framför bestämmelserna i detta avtals 17 §.
Meddelande om uppsägning eller permittering till förtroendeman och arbetskrafts- myndighet
Respektive förtroendeman ska meddelas när en reducering eller permittering av arbetskraften sker av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker. Om åtgär- den gäller minst tio arbetstagare ska även arbetskraftsmyndigheten underrättas, utom då arbetsgivaren har motsvarande skyldighet enligt lag.
19 § Återanställning
Arbetsgivaren ska erbjuda tidigare anställd, vid arbetskraftsbyrån fortfarande ar- betssökande arbetstagare arbete, om denne har sagts upp av produktionsrelate- rade och ekonomiska orsaker, eller i samband med saneringsförfarande, förutsatt att arbetsgivaren, inom nio månader efter att anställningsförhållandet upphörde, behöver arbetstagare i samma eller liknande uppgifter som den uppsagde har ut- fört.
Tillämpningsanvisningar:
Arbetsgivaren fullgör sin skyldighet genom att hos den lokala arbets- kraftsbyrån höra sig för om uppsagda arbetstagare, som har anmält sig som arbetssökande genom dess förmedling. Med lokal arbetskraftsbyrå avses arbetskraftsbyrå på den ort, där arbete står till buds. Efter att ar- betsgivaren har vänt sig till arbetskraftsbyrån, gör byrån, utgående från denna förfrågan, en arbetskraftsrekvirering och utreder om arbetstagare som avses i detta avtals 19 § finns som arbetssökande.
I detta sammanhang är det skäl att utreda om det bland de arbetslösa arbetssökandena fortfarande finns arbetstagare, som efter en permitte- ring som har omfattat mer än 200 dagar, själva med stöd av 5:7 § 3 mom. i arbetsavtalslagen har sagt upp sitt anställningsförhållande.
Meddelande om arbetssökande lämnas till arbetsgivaren och tidigare arbetstagare anvisas arbete på vedertaget sätt.
20 § Påföljdssystem
Utöver vad som har avtalats i 13 § 4 stycket i detta avtal, kan arbetsgivaren, utö- ver i avtalet nämnda ersättningar, inte dessutom ådömas plikt enligt 7 § i lagen om kollektivavtal, i den mån det är fråga om brott mot skyldigheter som grundar sig på kollektivavtalet, men i och för sig samma skyldigheter, för brott emot vilka avtalsenlig ersättning har fastställts.
Försummelse att iaktta bestämmelserna om förfarande leder inte till påföljd i form av plikt enligt lagen om kollektivavtal. Försummelse att iaktta bestämmelserna beaktas när man fastställer beloppet för den ersättning som ska utdömas för ogrundad uppsägning av arbetsavtal.
I övrigt tillämpas beträffande påföljdssystemet tidigare rådande praxis.
21 § Ikraftträdande
Detta avtal är i kraft tills vidare med sex månaders uppsägningstid. FINLANDS LIVSMEDELSINDUSTRIFÖRBUND rf
FINLANDS LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUND SEL rf
LIF/LIVS ALLMÄNT AVTAL 2003
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Finlands Livsmedelsindustriförbund (nedan LIF) och Finlands Livsmedelsarbeta- reförbund (nedan LIVS) strävar bägge efter att själva och på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamheten.
Avtalsparterna strävar efter att utveckla dessa mål genom att utnyttja olika sam- arbetsformer samt att för egen del övervaka ingångna avtal.
Föreningsfriheten, som hör till medborgarnas grundrättigheter, är okränkbar. Detta gäller både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda fackföreningar och verka i dessa organisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i sitt arbete. Företagens personal har rätt att välja representanter att företräda sig i ärenden som behandlas inom företagen. Rätten att välja representanter och dessas rättigheter och skyldigheter är fast- ställda i lagar samt i detta och andra avtal. Den enskilda arbetstagarens trygghet och hälsa, integritet och jämlik behandling utgör utgångspunkten för avtalsbe- stämmelserna.
Förhandlingar mellan parterna samt begäran om utlåtanden
Då LIF eller LIVS föreslår arbetsmarknadsförhandlingar, ska sådana i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.
Parterna kan tillsammans begära utlåtande av TT och FFC om hur avtalen ska tolkas.
Förbunden meddelar den andra parten om sin avsikt att inleda en politisk arbets- strid eller vidta sympatiåtgärd minst fyra dagar i förväg, om det är möjligt. I anmä- lan ska nämnas orsakerna till den tilltänkta åtgärden, samt dess begynnelsetid- punkt och omfattning. Parterna rekommenderar motsvarande anmälningsförfa- rande för sina medlemmar.
Detta avtal tillämpas i LIF:s medlemsföretag med iakttagande av nedan nämnda begränsningar. Med arbetsplats avses i detta avtal en produktionsanläggning el- ler motsvarande operativ enhet i företag som är medlem av LIF.
Organisations- m.fl. förändringar
Vid väsentlig reducering eller expandering av arbetsplatsens verksamhet, överlå- telse, fusionering eller bolagisering av rörelsen eller därmed jämförbar väsentlig organisationsförändring, ska samarbetsorganisationen enligt principerna i detta avtal ändras så att den överensstämmer med arbetsplatsens förändrade storlek och struktur.
Om inte annat har avtalats i detta avtal, iakttas lagen om samarbete inom företag (334/2007), samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskydds- samarbete på arbetsplatsen (44/2006), vilka inte är delar av detta avtal.
KAPITEL 2
SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
Arbetstagarna och deras representanter ska enligt principerna i detta avtal ha möjlighet att delta i utvecklingen av och genomförandet av förändringar i arbets- organisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.
I utvecklingsverksamheten, samt vid därmed eventuellt sammanhängande till- lämpning av ny teknologi, ska man främja ett meningsfullt, omväxlande och ut- vecklande arbetsinnehåll samt verka för ökad produktivitet. På detta sätt skapas möjligheter för arbetstagarna att utvecklas i arbetet och utöka sina färdigheter för nya arbetsuppgifter.
Åtgärderna får inte leda till sådan ökning av den totala belastningen att arbetsta- garens hälsa eller säkerhet äventyras.
Produktivitets-, produktions- och personalutvecklingen följs på arbetsplatsen i samarbete och med lämpliga intervaller. Om nödvändiga uppföljningssystem och nyckeltal avtalas lokalt.
Samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ske i delegationer av per- manent karaktär, i för olika utvecklingsobjekt tillsatta projektgrupper eller vid för- handlingar mellan arbetsgivare och personal. I projektgrupper som har tillsatts för utvecklingsobjekt är företaget och dess arbetstagare jämbördigt representerade. Arbetstagarna utser sina egna representanter i första hand bland arbetstagarna inom de enheter som är föremål för utvecklingsprojekten.
Om inte annat avtalas, ska en delegation i enlighet med samarbetslagen grundas vid företaget eller del av företaget, när personalstyrkan överstiger 200, när samt- liga personalgrupper så önskar.
För utvecklingsverksamheten kan man lokalt avtala om att tillsätta ett samarbets- organ, som behandlar de frågor som ingår i utvecklingsverksamheten.
Organet kan ersätta separata samarbets- och arbetarskyddskommittéer samt andra motsvarande kommittéer. Samarbetsorganet kan även i lokalt avtalad om- fattning ansvara för åtgärder och planer enligt samarbetslagen, lagen om tillsy- nen över arbetarskyddet, lagen om företagshälsovård (1383/2001) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86).
Om arbetsgivaren i företagets utvecklingsverksamhet anlitar tjänster av utomstå- ende konsult, ansvarar arbetsgivaren för att konsultföretagets verksamhet över- ensstämmer med detta avtal.
Det är viktigt att planeringen och den praktiska realiseringen av utvecklingsåtgär- derna är nära anslutna till företagets personalpolitik, i synnerhet rekryteringen, jämställdhetsfrämjandet, frågor kring interna personalförflyttningar, utbildning, in- formation, arbetarskydd, verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan samt företagshälsovården.
Verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan
Verksamheten på arbetsplatserna för upprätthållande av arbetsförmågan är ett samarbete mellan linjeledningen, personalförvaltningen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. Principerna för verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan, som syftar till att upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga och förmåga att klara sig i arbetet, inkluderas i verksamhetsprogrammet för arbe- tarskyddet eller i företagshälsovårdens verksamhetsplan. Om så avtalas, kan dessa principer även inkluderas i en utvecklings- eller annan motsvarande plan, som utarbetas på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäk- tigen ska medverka i utarbetandet, realiseringen och uppföljningen av planen.
KAPITEL3
SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
3.1
Bestämmelser om förtroendemän
Val
Med förtroendemän avses i detta avtal, om inte annat framgår av avtalstexten, av fackavdelning vald huvudförtroendeman och förtroendeman för arbetsavdelning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses i detta avtal en registrerad underförening till LIVS.
Förtroendemannen ska vara arbetstagare på respektive arbetsplats och i egen- skap av arbetstagare insatt i arbetsplatsens förhållanden. Om för arbetsplatsen har valts endast en förtroendeman är han huvudförtroendeman enligt vad som avses i detta avtal.
Förutom om val av huvudförtroendeman, avtalas på framställning av fackavdel- ning lokalt ytterligare om för vilken avdelning eller enhet motsvarande en avdel- ning, som förtroendeman ska väljas. Härvid ska uppmärksamhet fästas vid att de avtalade verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att de främjar behandlingen av ärenden enligt förhandlingssystemet. Vid bedöm- ningen ska även beaktas bl.a. antalet arbetstagare på avdelningen och förtroen- demannens möjligheter att även med beaktande av skiftarbete träffa arbetsta- garna på avdelningen.
En fackavdelning har rätt att förrätta val av förtroendeman på arbetsplatsen. Om val förrättas på arbetsplatsen, ska samtliga medlemmar av fackavdelningen ges möjlighet att delta i valet. Arrangerandet av valet och valförrättningen får emeller- tid inte störa arbetet. Tid och plats för valet ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet förrättas. Arbetsgivaren ger de av fackavdelningen utsedda personerna möjlighet att förrätta valet.
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som representant för fackavdelningen i frågor kring kollektivavtalets tillämpning. Förtroendemannen re- presenterar fackavdelningen i frågor som gäller tillämpningen av arbetslagstift- ningen och i allmänhet i frågor som hänför sig till förhållandena mellan arbetsgi- varen och arbetstagaren samt till företagets utveckling. Förtroendemannen har även i uppgift att för sin del verka för att upprätthålla och utveckla förhandlings- verksamheten och samarbetet mellan företaget och personalen.
Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår om en arbetstagares lön eller om tillämpningen av lagar eller avtal, vilka hänför sig till anställningsförhållandet, ska förtroendemannen ges all den information som har betydelse för fallets utred- ning.
Arbetstagaren ska utreda frågor i anslutning till sitt anställningsförhållande med sin närmaste chef. Om arbetstagaren inte har lyckats utreda saken direkt med chefen, kan han överlåta frågan att behandlas vid förhandlingar mellan förtroen- demannen för avdelningen eller för motsvarande enhet och arbetsgivarens repre- sentant. Om frågan inte kan lösas på detta sätt, kan förtroendemannen överlåta frågan till huvudförtroendemannen.
På gemensam begäran av de lokala parterna har LIF och LIVS rätt att sända sina representanter till en lokal förhandling om meningsskiljaktigheter.
Om meningsskiljaktighet som uppstått på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, ska kollektivavtalsenlig förhandlingsordning tillämpas.
Om meningsskiljaktigheten gäller avslutande av i detta avtal nämnd förtroende- mans anställning, ska dessutom lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras omedelbart efter att grunden för uppsägningen har gjorts stridig.
3.2
Bestämmelser om arbetarskydd
Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssamarbetet. Arbets- tagarnas rätt att välja arbetarskyddsfullmäktig och ersättare för arbetarskyddsfull- mäktigen regleras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och ändringssökande i arbetarskyddsärenden.
Arbetarskyddschefen har till uppgift att vid sidan av övriga uppgifter som hör till arbetarskyddssamarbetet ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddsverk- samheten. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter regleras av lagen och förord- ningen om tillsynen över arbetarskyddet. Dessutom sköter arbetarskyddsfullmäk- tigen de andra uppgifter som enligt annan lagstiftning och avtal hör till honom.
Om andra uppgifter inte har avtalats lokalt, ska arbetarskyddsombudet delta i be- handlingen och realiseringen av samarbetsfrågor kring arbetarskyddet inom sitt verksamhetsområde, samt vid behov medverka i inspektion eller undersökning av arbetarskyddet inom sitt verksamhetsområde. Arbetarskyddsfullmäktigens er- sättare sköter uppgifter som hör till arbetarskyddsfullmäktigen då denne är för- hindrad och uppgifterna inte kan senareläggas tills arbetarskyddsfullmäktigens förhinder har upphört, om inte annat avtalas lokalt.
Om val av arbetarskyddsombud, deras antal, uppgifter och verksamhetsområde avtalas lokalt på samma grunder som har avtalats i punkt 3.1 tredje stycket om val av förtroendeman. Därtill ska arbetarskyddsrisker och andra faktorer som på- verkar arbetsförhållandena beaktas. Arbetstagarna på arbetsplatsen väljer arbe- tarskyddsombudet bland sig. När man avtalar om att välja ett arbetarskyddsom- bud kan man samtidigt avtala om vilka som väljer ombudet.
Om val av andra samarbetsorgan för främjande av arbetarskyddet och om en ändamålsenlig samarbetsform avtalas lokalt med beaktande av arbetsplatsens art, omfattning, antalet arbetstagare, uppgifternas art och andra omständigheter. Om inte annan samarbetsform har avtalats, ska för arbetarskyddssamarbetet till- sättas en arbetarskyddskommitté.
Detta avtals bestämmelser om arbetarskydd tillämpas på arbetsplatser där minst 20 arbetstagare arbetar regelbundet. Avvikande från bestämmelsen i föregående mening ska arbetarskyddsfullmäktig väljas på motsvarande sätt när antalet ar- betstagare är minst tio.
3.3
Meddelanden
Fackavdelningen ska skriftligen meddela arbetsgivaren om valda förtroendemän. Dessutom ska meddelas om suppleant som har valts för huvudförtroendeman- nen när denne fungerar som huvudförtroendemannens ersättare.
När arbetarskyddsfullmäktigens suppleant fungerar som ersättare för arbetar- skyddsfullmäktigen ska arbetarskyddsfullmäktigen skriftligen meddela arbetsgiva- ren om detta.
Arbetsgivaren meddelar förtroendepersonerna vilka som på företagets vägnar förhandlar med dem.
KAPITEL 4
BESTÄMMELSER OM FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄK- TIGENS SAMT ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING
4.1
Befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall
För att kunna sköta sina uppgifter beviljas huvudförtroendemannen och arbetar- skyddsfullmäktigen vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller total befri- else från arbetet. För annan förtroendeman än huvudförtroendeman, för arbetar- skyddsombud, samt för andra personalrepresentanter, som deltar i det samar- bete mellan företaget och personalen som förutsätts i detta avtal, ordnas vid be- hov tillfällig befrielse från arbetet.
Vid bedömning av behovet av befrielse ska uppmärksamhet bl.a. fästas vid anta- let arbetstagare i respektive personalgrupp, produktionens och verksamhetens art samt antalet uppgifter.
Om huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen är befriad från arbe- tet för regelbundet återkommande terminer ska denne sköta sitt uppdrag i huvud- sak under den tiden. För skötseln av nödvändiga ärenden ska arbetsledningen dock bevilja befrielse från arbetet också under annan tid som med tanke på arbe- tet är lämplig.
Arbetsgivaren ersätter huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen för inkomstbortfall under ovannämnda tider.
Om inte annat har avtalats om befrielse från arbetet för arbetarskyddsfullmäk- tigen, räknas arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning enligt de branschvisa koefficienter som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen är emellertid alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.
Antalet arbetstagare i anslutning till arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från ar- betet räknas enligt branschens kollektivavtal.
Beräkning av befrielse från arbetet för en arbetarskyddsfullmäktig ingår som bi- laga.
Ersättning för inkomstbortfall
Arbetsgivaren ersätter den inkomst som i detta avtal nämnd personalrepresen- tant går miste om under arbetstid antingen i lokala förhandlingar med arbetsgi- varnas representanter eller i övriga uppgifter som har avtalats med arbetsgiva- ren.
Om en förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, ett arbetarskyddsombud eller en medlem av arbetarskyddskommitté, eller annat samarbetsorgan som motsvarar arbetarskyddskommitté, utanför sin ordinarie arbetstid sköter uppdrag som har avtalats med arbetsgivaren, betalas till honom övertidsersättning för den tid som han på detta sätt gått miste om eller avtalas med honom om tilläggsersättning i annan form.
Vid beräkning av ersättning för inkomstbortfall används den genomsnittliga tim- förtjänsten enligt kollektivavtalet.
Befrielse från arbetet för person med månadslön ges utan att månadslönen mins- kas.
4.2
Ställning
En förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, ett arbetarskyddsombud eller annan personalrepresentant innehar i sitt anställningsförhållande samma ställning gentemot arbetsgivaren oberoende om han sköter sina förtroendeuppdrag vid si- dan av det egna arbetet, eller om han har beviljats befrielse från arbetet helt eller delvis. Han är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider samt följa ar- betsledningens direktiv samt andra ordningsregler.
Arbetsgivaren ska anvisa huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäk- tigen en ändamålsenlig plats för förvaring av de förnödenheter som uppgifterna förutsätter. Om arbetsplatsens storlek kräver ett särskilt kontor, anvisar arbetsgi- varen en ändamålsenlig lokal, där de samtal som är nödvändiga för skötseln av uppdraget kan föras. För att kunna sköta sina uppgifter har huvudförtroendeman- nen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt att använda företagets sedvanliga kon- tors- m.fl. dylika förnödenheter.
Till begreppet sedvanliga kontorsförnödenheter hör även i företaget allmänt an- vänd datautrustning inklusive program samt Internetanslutning (e-post). Om de praktiska arrangemangen avtalas lokalt.
Tryggad lön och omplaceringsskydd
Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens möjligheter att utvecklas och avancera i yrket får inte försvagas på grund av hans uppdrag. Han får inte då han sköter detta uppdrag, eller på grund av det, flyttas till ett lägre avlönat arbete än det arbete som han utförde när han valdes till uppdraget. Han får inte heller
flyttas till lägre värderat arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom annat ar- bete som motsvarar hans yrkesfärdigheter. Om den till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig valda personens egentliga arbete försvårar skötseln av förtroendeuppdragen ska han, med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och hans yrkeskunskap, anvisas annat arbete. Ett dylikt arrangemang får inte för- orsaka lägre inkomster för honom. Huvudförtroendemannens och arbetarskydds- fullmäktigens inkomstutveckling ska motsvara inkomstutvecklingen i företaget.
Om ett arbetarskyddsombud tillfälligt måste flyttas till arbete utanför sitt egentliga verksamhetsområde, ska man sträva efter att omplaceringen inte oskäligt stör skötseln av arbetarskyddsombudets uppgifter.
Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens ställning fortlöper oförändrad vid överlåtelse av rörelse, om den överlåtna rörelsen, eller del av den, bevarar sin självständighet. Om den överlåtna rörelsen, eller del av den, förlorar sin självständighet har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt till efterskydd enligt punkt 4.3 i detta avtal, räknat från den tidpunkt då hans mandatperiod på grund av överlåtelsen upphör.
Upprätthållande av yrkesfärdigheter
Efter att huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens förtroende- uppdrag har upphört ska denne och arbetsgivaren gemensamt utreda om upp- rätthållandet av arbetstagarens yrkesfärdigheter för hans tidigare eller motsva- rande arbete förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den utbildning som utredningen förutsätter.
När man avgör utbildningens innehåll, ska befrielsen från arbetet, mandatperi- odens längd och de förändringar i arbetsmetoderna som har inträffat under tiden beaktas.
4.3
Anställningstrygghet
Om anställda i företaget sägs upp eller permitteras av ekonomiska eller produkt- ionsrelaterade orsaker, får huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäk- tigen inte sägas upp eller permitteras om inte produktionsenhetens verksamhet avbryts helt. Om man tillsammans med huvudförtroendemannen eller arbetar- skyddsfullmäktigen gemensamt konstaterar att man inte kan erbjuda honom ett arbete som motsvarar hans yrke, eller i övrigt lämpar sig för honom, är det likväl möjligt att avvika från denna bestämmelse.
Annan förtroendeman, än huvudförtroendeman, kan sägas upp eller permitteras, enligt 7:10 § 2 mom. i arbetsavtalslagen, endast då arbetet upphör helt och ar- betsgivaren inte kan anvisa honom arbete, som motsvarar hans yrkesfärdigheter, eller i övrigt lämpligt arbete för honom, eller utbilda honom för annat arbete, på sätt som avses i 7:4 § i arbetsavtalslagen.