Innehåll
Bestämmelser i SH-avtalet 1.9.2021– 28.2.2022
Innehåll
Underteckningsprotokoll till arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn 2
Kapitel I Allmän del 4
Kapitel II Löner 7
Kapitel III Arbetstid 31
Kapitel IV Övriga bestämmelser 64
Bilaga 1 65
Bilaga 2 69
Bilaga 3 74
Bilaga 4 76
Underteckningsprotokoll till ar- bets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssek-
torn 1.9.2021–28.2.2022
§ 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet
Detta arbets- och tjänstekollektivavtal gäller 1.9.2021–28.2.2022. Efter 28.2.2022 forts- ätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor in- nan avtalsperioden löper ut.
Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt kon- staterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtalspart skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.
§ 2 Medlemsavgifter till fackföreningar
Arbetstagare
Vid inkasseringen av medlemsavgifter för fackanslutna arbetstagare följs anvisningarna från 9.4.1997 (Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 11/1997).
Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperioden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.
§ 4 Arbetsgrupper under avtalsperioden
Angående arbetsgrupper och uppdrag under avtalsperioden, se tjänste- och arbetskol- lektivavtalet om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra be- stämmelser (27.5.2020). Arbetsgrupperna och deras uppdrag fortsätter. Som avtals- grupper verkar en permanent SH-grupp samt en löne- och en arbetstidsgrupp. I augusti 2021 inleds också förhandlingar om lönebilagorna. Parterna har preliminärt kommit överens om att avtalet ska ha åtminstone fem lönebilagor. SH-gruppen beslutar om sammansättningen för förhandlingarna om bilagorna. Om samförstånd inte nås senast 31.8.2021 förhandlar lönearbetsgruppen för SH om bilagorna.
Lönearbetsgruppen har i uppgift att utveckla lönesystemet och lönebestämmelserna. Arbetsgruppen kan genom simuleringar och pilottest ta fram olika lönemodeller och lö- nebestämmelser. Arbetstidsgruppens uppgift är att utveckla arbetstidssystemen och ar- betstidsbestämmelserna så att de stöder verksamheterna, servicen samt personalens hälsa och välbefinnande inom social- och hälsovårdssektorn. Arbetsgruppen kan ge- nom simuleringar och pilottest ta fram olika arbetstidsmodeller och
arbetstidsbestämmelser. Arbetsgruppen ska följa upp hur de nya bestämmelserna fun- gerar samt kartlägga arbetsskiftsplaneringen och verkställandet som helhet hos SH-ar- betsgivarna. Arbetsgruppen ska också utreda möjligheterna att minska meningsskiljak- tigheter om den dagliga vilopausen så att också möjligheten för de anställda att snabbt inta en måltid under arbetstid beaktas i lösningsalternativen.
Helsingfors, den 9 juni 2021
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF
OFFENTLIGA SEKTORNS UNION JAU RF
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION SOTE RF
Kapitel I
mom. 1 Detta arbets- och tjänstekollektivavtal (nedan SH-avtalet) tillämpas på kom- munernas och samkommunernas personal som arbetar med social- och häl- sovårdsuppgifter, om inte något annat bestäms i detta avtal eller något annat kommunalt kollektivavtal.
Till SH-avtalets tillämpningsområde hör också lednings-, chefs- och sakkun- niguppgifter (befattningar utanför lönesättningen enligt SH-avtalets bilaga 1 och 2) samt anstaltsvårdare vid sjukhus.
Se även protokollsanteckningen.
När personal som avses i § 1 överförs från det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (nedan AKTA) till SH-avtalet 1.9.2021 iakttas tjänste- och arbetskollektivavtalet om en förlängning av det kommu- nala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser (27.5.2020).
Enligt avtalet överförs personalen i AKTA bilaga 3 och 4 (inklusive anstalt- vårdare vid sjukhus) och sådana grupper inom social- och hälsovården som står utanför lönesättningen, inklusive chefer utanför lönesättningen. Detta behandlas närmare i cirkulär 6/2021.
mom. 2 Om den anställde har både uppgifter som omfattas av SH-avtalet och upp- gifter som omfattas av något annat kommunalt kollektivavtal, hör befatt- ningen till SH-avtalet om över 50 % av uppgifterna omfattas av SH-avtalet.
mom. 1 Bestämning av anställningsvillkoren
Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer bestämmel- serna i detta avtal och i dess bilagor 1–4 samt bestämmelserna i gällande AKTA, så som nedan närmare föreskrivs.
mom. 2 Tillämpning av bestämmelserna i AKTA
En särskild bestämmelse i detta avtal eller dess bilaga åsidosätter motsva- rande allmänna bestämmelse i AKTA.
Tjänsteinnehavare
mom. 1 Den som är bunden av detta avtal får inte under den tid avtalet gäller vidta stridsåtgärder för att avgöra en tvist som gäller avtalets giltighet, giltighets- tid eller rätta innebörd eller ett anspråk som baserar sig på avtalet eller för att ändra det gällande avtalet eller för att få till stånd ett nytt avtal.
Tjänsteinnehavare
mom. 2 En förening som är bunden av detta avtal är skyldig att se till att underly- dande föreningar och tjänsteinnehavare som omfattas av avtalet inte bry- ter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller överträder bestämmel- serna i avtalet. Denna skyldighet innebär också att föreningen inte får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få dem att upphöra.
Arbetstagare
mom. 3 Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regleras genom lag (hänvisningsbestämmelse).
mom. 1 Detta avtal tillämpas inte när man har avvikit från dess bestämmelser ge- nom sådana lokala avtal som avses i § 13 i det kommunala huvudavtalet. Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från detta avtals bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, se- mesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighetsförmåner.
Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat sammanslutning, överförs till en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från se- mesterbestämmelserna.
Enligt § 13 mom. 1 i huvudavtalet iakttas inte huvudavtalets bestämmelser om avvikande avtal, om man i ett riksomfattande tjänste- eller arbetskol- lektivavtal genom egna särskilda bestämmelser har kommit överens om lokala avtal. I så fall tillämpas de särskilda bestämmelserna i det riksomfat- tande kollektivavtalet. En sådan särskild bestämmelse finns bl.a. i arbets- tidskapitlet i detta avtal, § 3 (arbetstidsarrangemang). Också i dessa fall tillämpas bestämmelserna i § 13 mom. 2–4 i huvudavtalet, om inte något annat bestäms särskilt i till exempel § 3 i arbetstidskapitlet.
mom. 2
Se tjänste- och arbetskollektivavtalet om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser (27.5.2020).
Lokalt kan man ingå avtal om ett lönesystem som bygger på arbetsvärde- ring och som avviker från mom. 1, under förutsättning att Kommunala ar- betsmarknadsverket och respektive huvudavtalsorganisationer ger par- terna fullmakt att ingå avtal.
Lokala avtal som före 1.9.2021 ingåtts för personal som omfattas av SH- avtalet gäller fortfarande i enlighet med uppsägningsbestämmelsen och övriga villkor i det lokala avtalet. I nya lokala avtal ska utöver huvudavtalet också begränsningarna i SH-avtalet kap. I § 4 beaktas.
Kapitel II
§ 1 De anställdas rätt till lön
mom. 1 Den som anställts av en kommun eller samkommun har rätt att få lön från och med den dag då han eller hon inlett sin tjänsteutövning eller börjat sköta sina arbetsuppgifter.
Tillämpningsanvisning
Begreppet tjänsteutövning definieras i § 7 i den allmänna delen i AKTA. Om tjänsteutövningen eller arbetet ännu inte har inletts (den anställde har inte hunnit arbeta en enda dag t.ex. på grund av sjuk- dom eller graviditet), får den anställde inga löneförmåner. Den behö- riga myndigheten beslutar när en tjänsteinnehavares tjänsteutövning inleds.
En tjänsteinnehavare är visstidsanställd t.o.m. 31.3. Personen har valts till ett tillsvidare gällande tjänsteförhållande i samma kommun och tjänsteutövningen har fastslagits att börja 1.4 Om tjänsteinneha- varen är arbetsoförmögen 1.4 betalas sjuklön.
mom. 2 Om det har bestämts att tjänsteutövningen för en tjänsteinnehavare börjar den första dagen i en månad, och den dagen inte är en ordi- narie arbetsdag, anses rätten till löneförmåner ha börjat vid in- gången av månaden. Förutsättningen är ändå att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsda- gen efter ovan nämnda dag och att den tjänsteinnehavare som tidi- gare skött tjänsten inte längre var i tjänsteutövning vid denna tid- punkt. Det som sägs ovan gäller också en arbetstagare vars an- ställning enligt arbetsavtalet börjat den första dagen i en månad och dagarna i fråga inte ingick i den tidigare arbetstagarens arbets- avtalsförhållande.
mom. 3 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utan giltig orsak uteblivit från sitt arbete, betalas ingen lön för denna tid.
mom. 4 När en anställning upphör betalas, såvida inte något annat följer av detta avtal,
1 lön ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad, 2 om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren dött, lön ända till dödsda-
gen, varvid månadslön som eventuellt betalats i förskott för den åter- stående delen av månaden inte återkrävs.
Lönesystemet baserar sig på uppgiftsrelaterade löner, individuella tillägg, arbet- serfarenhetstillägg och resultatbonus. Dessutom kan arbetsgivaren betala en- gångsarvoden och andra tillägg, ersättningar och arvoden som anges särskilt i detta avtal. Se § 6.
Minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaförmåner för en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år. Se § 3.
I deltidsarbete är lönen lägre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Se § 4.
Till den ordinarie lönen hör bland annat den uppgiftsrelaterade lönen, ett indivi- duellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg. Begreppet ordinarie lön behövs för be- räkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön. Se § 5.
Lönesättning innebär att en anställds befattning placeras i en lämplig lönepunkt (t.ex. 03HOI030 01HOI030). Om det inte finns någon lämplig lönepunkt står be- fattningen utanför lönesättningen. Se § 7 och 8.
Med grundlön avses den uppgiftsrelaterade minimilönen i respektive lönepunkt. Se § 9.
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms i första hand utgående från arbetets svårighets- grad. Se § 9.
Vid arbetsvärderingen görs en bedömning av arbetets svårighetsgrad. Arbetsvär- deringen baserar sig på uppgiftsbeskrivningen och det lokala arbetsvärderingssy- stemet. Se § 9.
Individuellt tillägg betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra eventuella lokalt fastslagna kriterier. Se § 11.
Utvärdering av arbetsprestationen
Det individuella tillägget baserar sig i regel på en utvärdering av arbetsprestat- ionen. Se § 11.
Arbetserfarenhetstillägget baserar sig på anställningstiden. Se § 12.
Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i den kommunala servicen uppnåtts eller överträffats. Se § 13.
Engångsarvode kan användas för att belöna en individ eller en grupp. Engångs- arvode kan betalas också av något annat särskilt skäl. Se § 14.
Dagslönen är den ordinarie lönen dividerad med antalet dagar i kalendermåna- den. Se § 19.
Timlön kan betalas endast i de fall som anges i § 19 i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet. Timlönen är den ordinarie lönen dividerad med timlönedivisorn för arbetstidsformen. Begreppet timlön behövs för beräkning av arbetstidsersättningar. Se § 19.
I förteckningen ovan beskrivs de viktigaste grundläggande lönebegreppen i korthet. De egentliga avtalsbestämmelserna finns i de paragrafer som förteckningen hänvi- sar till.
mom. 1 För en heltidsarbetande och fullt arbetsför person som fyllt 17 år är minimilönen per månad för ordinarie arbetstid inklusive naturaför- måner 1 611,53 euro från 1.4.2019, 1 637,53 euro från 1.8.2020 och 1 653,91 euro från 1.9.2021.
Bestämmelsen tillämpas på praktikanter och andra anställda i jämför- bar ställning först när anställningen hos kommunen eller samkommu- nen varat i tre månader.
Med praktikant avses en person som under ledning av arbetsgivaren el- ler arbetsgivarens representant utför praktiskt arbete i arbetsavtalsför- hållande med sikte på att inhämta sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs i vissa uppgifter.
Praktiken kan vara
1 förhandspraktik, som syftar till att ge sådan arbetserfarenhet som praktikanten behöver för att kunna söka in till en läroanstalt,
2 praktik som ingår i utbildning (t.ex. läroavtal),
3 specialiseringspraktik efter grundläggande yrkesexa- men eller
4 arbetspraktik.
Som arbetspraktikant betraktas bl.a. en person som inte har yrkes- utbildning inom området i fråga och inte heller tidigare arbetserfa- renhet, och som för att vänja sig vid arbetslivet till exempel utför ar- beten som det går relativt lätt och snabbt att lära sig, för det mesta tillsammans med andra arbetstagare.
Om en praktikant i praktiken självständigt utför uppgifter som hör till arbetet och lönepunkten i fråga, har arbetsgivaren i allmänhet ingen grund för att betala en lön som är lägre än grundlönen.
Grundlönen kan dock sänkas för att praktikanten saknar den
utbildning som krävs. Om praktikantens uppgifter inte är lika krä- vande som de som avses i lönepunkten kan minimilön betalas un- der praktiken.
mom. 2 Minimilönen för en sommararbetare är minst 50 % av den grundlön som betalas för arbetet enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet. Med sommararbetare avses skolelever, studerande eller andra unga utan yrkesexamen eller yrkeskunskap inom området, vilka anställts som sommararbetare för viss tid under semesterperioden 2.5–30.9.
Syftet med bestämmelsen är att förbättra möjligheterna att ordna sommararbeten. Bestämmelsen tillämpas inte på en studerande som inom sitt eget yrkesområde anställs som vikarie för en tjäns- teinnehavare eller arbetstagare.
mom. 1 I deltidsarbete är den uppgiftsrelaterade lönen och tilläggen i euro lägre i samma proportion som den anställdes arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivav- talet.
Om deltidsarbetstiden t.ex. ändras till heltid ökar den uppgiftsrelate- rade lönen och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts t.ex. i fråga om det individuella tillägget.
mom. 2 Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsar- bete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.
Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie lön består av följande delar:
1 uppgiftsrelaterad lön eller motsvarande lön (exklusive naturaförmåner)
2 individuellt tillägg
3 arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
4 fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
5 språktillägg
6 rekryteringstillägg
7 förtroendemannaersättning
8 ersättning till arbetarskyddsfullmäktig.
Tillämpningsanvisning
Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, se- mesterlön och sjuklön.
Protokollsanteckning om årstillägg
Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan av- brott, om inget annat föranleds av § 4 i detta kapitel.
Protokollsanteckning om fjärrortstillägg
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det all- männa kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjärrortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.
Protokollsanteckning om ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
(Denna protokollsanteckning utgör inte en del av AKTA 2020–2021SH-avtalet 2021.)
Ersättningen till en ordinarie månadsavlönad arbetarskyddsfullmäktig enligt § 2 mom. 1 i tjänste- och arbetskollektivavtalet om uppsägningsskydd och ersättning för arbetarskyddsfullmäktiga är 94 euro från 1.5.2018, 95 euro från 1.8.2020 och 96
euro från 1.4.2021.
Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda är ersätt- ningen dock 260 euro från 1.4.2020, 263 euro från 1.8.2020 och 266 euro från
1.4.2021. Denna förhöjda ersättning gäller 1.4.2020–28.2.2022.
Lönesystemet har som mål att främja kommunernas och samkommunernas re- sultat, motivera de anställda till goda arbetsprestationer och trygga konkurrens- kraftiga löner för kommunsektorn. Lönesystemet stöder verksamhetsstrategin, har en positiv effekt på organisationens mål och utgör en fast del av ledningen. Målen eftersträvas med hjälp av rättvisa löner som grundar sig på
1 arbetsuppgifterna och deras svårighetsgrad (uppgiftsrelaterad lön)
2 yrkesskicklighet och arbetsprestationer (individuellt tillägg)
3 anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
4 resultaten (resultatbonus)
Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden eller ersättningar som anges särskilt i detta avtal.
Det lönesystem som används i kommunen eller samkommunen ska uppfylla de mål som satts upp för ett bra och fungerande lönesystem. Lönesystemet ska ses över regelbundet.
Vid förändringar som innebär att de anställda får en ny arbetsgivare ska för den nya arbetsgivaren utvecklas ett eget lönesystem som ersätter de tidigare lönesystemen. Det nya lönesystemet kan vara ett system som använts redan tidigare.
Lönerna enligt de tidigare lönesystemen ska i mån av möjlighet samordnas med lönerna enligt det nya system som valts. Samordningen inleds med de uppgifts- relaterade lönerna. Den nya lönenivån bestäms enligt arbetsvärderingssystemet i det nya lönesystemet. Om den uppgiftsrelaterade lönen är lägre än vad det nya lönesystemet förutsätter är det meningen att lönerna höjs stegvis till nivån enligt det nya lönesystemet. Övergångsperiodens längd beror på löneskillnaderna, kostnaderna och arbetsgivarens ekonomiska situation. En plan inklusive tidspla- ner och kostnadsberäkningar ska göras upp över införandet av det nya lönesy- stemet och samordningen av lönerna.
Om den gamla uppgiftsrelaterade lönen är högre än motsvarande lön enligt det nya lönesystemet och uppgifterna inte förändrats väsentligt bibehålls den gamla upp- giftsrelaterade lönen, om man inte lokalt avtalar om något annat. De löneskillnader som olikheterna i de olika lönesystemen ger upphov till minskar när den uppgiftsrela- terade lönen enligt det nya lönesystemet höjs. Det finns skäl att dokumentera lö- neskillnader och grunden för dem (kommunindelningslagen kommunstrukturlagen eller tvingande bestämmelser om överlåtelse av rörelse). Målet är lika lön för lika krävande uppgifter.
Vid sammanslagningar kan det individuella tillägget sänkas endast om lönegrun- derna omprövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller till följd av en betydlig försämring av arbetsprestationen av skäl som beror på den anställde själv, om man inte lokalt avtalar om något annat.
Förhandlingar om dessa frågor och det praktiska genomförandet förs på lokal nivå mellan den nya arbetsgivaren och representanterna för
huvudavtalsorganisationerna. Hur förhandlingarna ska genomföras och hur man ska gå tillväga avtalas lokalt.
Protokollsanteckning om projektanställda med helhetslön
Tjänsteinnehavare och arbetstagare som betalats helhetslön enligt § 15 i löne- kapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 (AKTA 2010–2011) betalas fortfarande lön enligt denna bestäm- melse så länge anställningen är i kraft.
mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas grundlön till minst det belopp som anges i respektive lönepunkt i bilagorna 1–8 1–2 eller grundlön enligt bilaga 12, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta avtal. Lönepunkten och den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och övriga förutsättningar som anges i lönebestämmelserna.
1. Val av lönepunkt
Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen fastställer vilken lönepunkt som ska tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbets- tagare som omfattas av lönesättningen.
Om en lönebestämmelse gäller t.ex. endast kommuner av en viss storlek, tillämpas lönepunkten inte i andra kommuner.
Med grundlön avses den uppgiftsrelaterade minimilönen i respek- tive lönepunkt.
När man bedömer om den uppgiftsrelaterade lönen är avtalsenlig räknas till den uppgiftsrelaterade lönen också värdet av den anställ- des naturaförmåner och sådana tillägg som har karaktär av upp- giftsrelaterad lön. Till den uppgiftsrelaterade lönen räknas emellertid inte skattefri måltidsförmån, mobiltelefonförmån med anknytning till arbetsuppgifterna eller den skattefria delen av en personalbiljett, om inget annat uttryckligen avtalats med den anställde.
Bestämmelser om lönerna för dem som står utanför löne- sättningen finns i § 8 i lönekapitlet.
2. Utbildningsangivelser i lönesättningen
Lönesättningen i bilagorna 1–8 1–2 tillämpas enligt följande:
1 Med uttrycket "av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts" avses att examen eller utbildningen är åtminstone ett av behö- righetskraven för tjänsten/befattningen och att den anställde har denna examen eller utbildning. Även om den anställde saknar den utbildning som krävs tillämpas lönepunkten med iaktta- gande av § 9 mom. 2.
2 Med uttrycket ”kompetens: en viss examen eller utbildning” av- ses att lönepunkten tillämpas på dem som har denna examen. Även om den anställde saknar den utbildning som krävs tilläm- pas lönepunkten med iakttagande av § 9 mom. 2.
3 Avsikten med uttrycket ”uppgifterna förutsätter i allmänhet… ex-
amen” är att beskriva uppgifternas svårighetsgrad. Det är alltså möjligt att tillämpa bestämmelsen också på anställda som inte av- lagt nämnda examen.
Den kompetens som anges i lönesättningen utgör inget behörighets- villkor för tjänsten eller befattningen, utan enbart en lönegrund. Be- hörighetsvillkoren bestäms beroende på fallet i lag eller förordning, i en instruktion, genom beslut av den behöriga myndigheten eller i öv- rigt i samband med anställningen.
Högskoleexamina (högre högskoleexamina, lägre högskoleexa- mina, yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina) de- finieras i 1 § i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998). Mer specifika bestämmelser om högskoleexamina finns i universitetslagen (558/2009) och yrkeshögskolelagen (351/2003) (932/2014).
Bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina finns i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och bestämmelser om yrkesexamina och specialyrkesexamina i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).
Bestämmelser om yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina finns i lagen om yrkesutbildning (531/2017).
Examina som avlagts utomlands likställs med examina som avlagts i Finland endast i de fall som bestäms i lag eller som avgjorts med stöd av lagen.
§ 8 Anställda utanför lönesättningen
mom. 1 Om det inte finns någon lönepunkt som arbetsuppgifterna passar in på, beslutar den behöriga myndigheten hur stor den uppgiftsrelaterade lö- nen ska vara. När lönen bestäms ska man beakta arbetets svårighets- grad och sådana lönepunkter som på basis av uppgifternas art kan tjäna som hjälp vid bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen.
När uppgiftsbeskrivningar utarbetas för arbetsvärderingen ska man be- akta vad som sägs i punkt 1–3 i tillämpningsanvisningen för § 9 mom.
1. I alla grupper utanför lönesättningen är det ändå inte möjligt att an- vända samma värderingsfaktorer som för dem som omfattas av löne- sättningen. När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.
Arbetsgivaren ska se till att de uppgiftsrelaterade lönerna för anställda utanför lönesättningen står i rätt förhållande till de uppgiftsrelaterade lö- nerna i de lönepunkter som är jämförbara med tanke på arbetets karak- tär.
Anställda som står utanför lönesättningen kan vid behov delas in i grupper utgående från arbetets svårighetsgrad, om det är fråga om liknande arbete.
Också till exempel en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som del- vis sköter uppgifter enligt lönebilaga 1 och delvis uppgifter enligt lö- nebilaga 2 uppgifter inom byråbranschen i lönepunkt 01TOI060 och delvis uppgifter som hör till lönepunkt 01ASI040 kan stå utanför lö- nesättningen.
Bestämmelsen kan också tillämpas på de arbetsgivarrepresentanter som avses i § 17.
I fråga om statistikkoder för befattningar utanför lönesättningen, se bilaga 3 i detta avtal.
mom. 1 När den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare eller ar- betstagare fastställs eller överenskoms är bestämningsgrunden i första hand arbetets svårighetsgrad.
1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärderingen
Arbetsvärderingen bör basera sig på en uppgiftsbeskrivning som anger arbetsuppgifternas syfte och väsentliga innehåll och de centrala uppgiftshelheter som ingår i arbetet. Uppgiftsbeskrivningen bör ha en klar och tydlig struktur.
Uppgiftsbeskrivningarna utarbetas i samarbete mellan arbetsgiva- rens representant och den anställde eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgrup- pen.
Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Den utgör inte en del av arbetsavtalet och arbetsgivaren kan sålunda vid behov ju- stera den. Den berörda tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska på begäran ges en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen. Se AKTA kap. I § 10 beträffande väsentliga ändringar i en arbetsta- gares uppgifter och 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentliga ändringar i en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse).
Uppgiftsbeskrivningarna ska vara sinsemellan jämförbara så att uppgifterna kan värderas objektivt. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som utför samma slags uppgif- ter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man till ex- empel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid be- hov.
Uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade. När den uppgifts- helhet som fastställts i den anställdes uppgiftsbeskrivning ändras
eller det har gjorts ändringar i den som är större än ringa, bör be- skrivningen justeras enligt den förändrade situationen. Samtidigt be- döms svårighetsgraden på nytt för att man ska få reda på vilka för- ändringar som skett i den totala svårighetsgraden. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna. (Se § 10 i lönekapitlet: Väsentlig förändring i uppgifterna).
Vid bedömningen av arbetets svårighetsgrad beaktas det kunnande som behövs i arbetet (kunskaper, färdigheter, omdöme), vilka verk- ningar arbetet har och vilket ansvar det innebär (omfattning, varak- tighet, ledarskap och inverkan på verksamhetsförutsättningarna), vil- ken grad av samarbetsförmåga som behövs (växelverkan, social kompetens) samt arbetsmiljön, om inte den behöriga myndigheten beslutar tillämpa andra objektiva värderingsfaktorer som bestäms på förhand.
Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställde behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt om- döme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställde måste tillägna sig för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställde förutsätts kunna göra hel- hetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken ut- sträckning arbetet förutsätter att den anställde behärskar flera upp- giftsområden och kan hantera många olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vil- ken mån arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värde- ringar och mål beaktas.
Arbetets verkningar och ansvar
Arbetets verkningar och ansvar avser de verkningar och den betydelse som arbetet har för kommuninvånarna/kunderna och arbetsplatsen i fy- siskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Verkningarna be- döms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur var- aktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, lednings- och chefsuppgifter betonas den anställdes infly- tande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och ef- fekterna och för att arbetsenheterna fungerar. Verkningar på verksam- hetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer.
Samarbetsförmåga avser sådan interaktionsförmåga och social kompe- tens som behövs vid kundkontakter och på arbetsplatsen. I fråga om interaktion bedöms i vilken grad initiativförmåga och målinriktning be- hövs när det gäller att informera och kommunicera. I fråga om social
kompetens bedöms i vilken grad den anställde behöver kunna sätta sig in i en annan människas situation.
När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfak- torer som hänför sig till arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder.
3 Omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen
Den anställdes utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svå- righetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbets- uppgifterna. Som villkor för tillämpning av en lönepunkt anges däre- mot ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kun- skapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönepunkten. Om det av en anställd förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges för lönepunkten eller ytterligare specialiseringsutbildning eller vidare- utbildning, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårig- hetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Även om behörighetsvillkoren inte förutsätter sådan ex- tra kompetens kan den anställdes extra kompetens eller färdigheter som förvärvats via erfarenhet i praktiken leda till att den anställde ges uppgifter som är mer krävande än normalt, vilket ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. När en anställd har en mer omfattande utbildning än vad som krävs tilldelas han eller hon kanske inte mer krävande uppgifter än andra, men kunnandet kan utnyttjas i vissa situationer, och för denna potential kan det vara mo- tiverat att betala ett individuellt tillägg.
Se även § 9 mom. 2.
3.2 Extra uppgifter och extra ansvar
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan ges extra uppgifter utö- ver de vanliga och extra ansvar, vilket påverkar arbetets svårighets- grad och därmed också den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra upp- gifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lö- nen vid behov höjas tillfälligt (i § 10 bestäms hur väsentliga änd- ringar i uppgifterna påverkar den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, fungerar som ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lö- nepunkt inte har ansvar för.
Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan an- ställda i samma lönepunkt behövs ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönepunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönepunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara klart högre
än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen av ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och servicepro- ducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksam- hetsförutsättningarna.
4 Värderingssystem och arbetsvärdering
Med värderingsfaktorerna som grund utarbetas ett värderingssystem för arbetsvärderingen.
Det är rekommendabelt att arbetsvärderingen görs genom en helhets- värdering som bygger på objektiva värderingsfaktorer som bestämts på förhand.
Olika värderingsfaktorer kan ha olika vikt. Det kunnande som behövs i ar- betet väger tyngst.
I arbetsvärderingen värderas uppgifterna i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare samtidigt och dessa uppgifter jämförs också sinsemellan.
Arbetsvärderingen kan utsträckas till att gälla uppgifter i olika lönepunk- ter i en lönebilaga, när uppgifterna är jämförbara med varandra, till ex- empel 06RUO020–06RUO060 som gäller kostservicepersonal. Lokalt kan man ändå använda också en mer omfattande jämförelse, om det gemensamt anses ändamålsenligt.
Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet änd- ras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinne- havare och arbetstagare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Arbetsgivaren fattar i sista hand beslut om värderingssystemet. En skriftlig beskrivning av värderingssystemet bör utarbetas och de an- ställda bör informeras om innehållet.
Med jämna mellanrum bör man utvärdera hur värderingssystemet funge- rar.
Helhetsvärderingen bör utföras på så jämförbara och enhetliga grun- der som möjligt.
Helhetsvärderingen bör bygga på
• en skriftlig uppgiftsbeskrivning som utarbetats för arbets- värderingen (se punkt 1)
• värderingsfaktorer (se punkt 2)
• omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen (utbildning, extra uppgifter och extra ansvar, chefsställning) (se punkt 3)
• värderingssystemet (se punkt 4).
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från helhetsvärde- ringen (se punkt 5).
Den behöriga myndigheten kan ställa de arbetsgivarrepresentanter som avses i § 17 i lönekapitlet utanför värderingssystemet.
Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärde- ringen och värderingssystemet ska avgöras lokalt.
5 Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen
När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt.
Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna i en lönepunkt ska stå i så- dan proportion till varandra som arbetets svårighetsgrad förutsätter.
Även om det vid jämförelsen av arbetets svårighetsgrad inte fram- går avgörande skillnader för anställda som hör till samma lönepunkt, betyder det inte att grundlönen i lönepunkten automatiskt ska an- vändas. Vid arbetsfördelningen har de anställda inom lönepunkten kanske tilldelats dels mer, dels mindre krävande uppgifter men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör den uppgiftsrelaterade lönen ligga på ungefär samma nivå för alla, men nivån kan vara betydligt högre än grundlönen. Det kan också före- komma avsevärda skillnader i arbetets svårighetsgrad inom löne- punkten och då kan även de uppgiftsrelaterade lönerna variera mycket.
Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsre- laterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.
Den behöriga myndigheten beslutar om nivån på den uppgiftsrelate- rade lönen. För arbetstagarnas del kommer man överens om den uppgiftsrelaterade lönen i arbetsavtalet. Den uppgiftsrelaterade lö- nen kan bestämmas på nytt när ett nytt tjänsteförordnande ges eller ett nytt arbetsavtal ingås, till exempel vid förlängning av vikariat.
Lönen för anställda utanför lönesättningen bestäms enligt § 8 i löneka- pitlet. Lönen för arbetsgivarens representanter bestäms enligt § 17 i löne- kapitlet.
6 Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen
Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i
§ 10.
mom. 2 Oberoende av om den anställde uppfyller de behörig- hetsvillkor för befattningen som anges i lagstiftningen eller som den be- höriga myndigheten fastställt, ska den uppgiftsrelaterade lönen i första hand bestämmas utgående från arbetets svårighetsgrad. Om den an- ställde inte uppfyller behörighetsvillkoren kan den uppgiftsrelaterade lö- nen ändå vara högst 10 % lägre än vad den ifrågavarande lönebestäm- melsen i lönesättningen förutsätter.
Se utbildningsangivelserna i tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1 punkt 1 och 2 i lönekapitlet.
Om den anställde uppnår den behörighet som förutsätts, höjs den upp- giftsrelaterade lönen till åtminstone grundlönen enligt lönepunkten från in- gången av den månad som följer efter att den anställde visat upp ett intyg över kompetensen.
§ 10 Väsentliga ändringar i uppgifterna
mom. 1 Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares eller arbetstagares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av över- gång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorgani- sering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.
Den uppgiftsrelaterade lönen justeras:
1 vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsre- laterade lönen är högre
2 åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
3 räknat från tidpunkten för ändringen, om arbetstagaren på egen begäran söker sig till ett mindre krävande arbete eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits arbetstagaren som alternativ till permittering eller
4 vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst.
mom. 2 Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
Förändringen i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställde till exempel övergår till en annan tjänst eller befatt- ning, att den anställde får en tilläggsuppgift för viss tid eller att upp- gifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den upp- giftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.
Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgif- terna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrange- mang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.
Med ändringar i uppgifterna avses också ändringar i tjänsteutövningsskyl- digheten.
Som alternativ till permittering ska arbetsgivaren i första hand er- bjuda arbete som så väl som möjligt motsvarar det arbete som anges i arbetsavtalet. Om sådant arbete inte finns kan arbetsgivaren erbjuda annat arbete som kan anses lämpligt med beaktande av ar- betstagarens utbildning, allmänna yrkesskicklighet och erfarenhet.
För det arbete som erbjuds betalas den lön som gäller för arbetet i fråga räknat från omplaceringen.
Vid permittering av en tjänsteinnehavare iakttas motsvarande principer.
mom. 1 Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett individu- ellt tillägg i euro som ingår i den ordinarie lönen. Den behöriga myn- digheten beslutar om det individuella tillägget.
Tillämpningsanvisning
Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.
Det individuella tillägget kan sänkas eller slopas endast i de fall som anges i denna paragraf.
mom. 2 Det individuella tillägget betalas i regel på basis av en utvärde- ring av den anställdes arbetsprestation.
Tillämpningsanvisning
Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Grun- derna och deras tyngd kan variera från enhet till enhet.
Det individuella tillägget kan utöver yrkesskicklighet och goda arbets- prestationer basera sig på till exempel
• resultat,
• mångkunnighet och kreativitet,
• specialkunskaper och specialfärdigheter,
• samarbetsförmåga,
• ansvarskänsla,
• initiativförmåga och utvecklingsvilja.
En skriftlig beskrivning av grunderna för värderingen bör utarbetas och de anställda bör informeras om innehållet.
Utvärderingen av den anställdes arbetsprestation kan göras till exempel årligen i samband med utvecklingssamtalet.
mom. 3 Vid betalning av individuella tillägg ska olika tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper behandlas jämlikt.
mom. 4 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska på begäran informeras om på vilka grunder hans eller hennes individuella tillägg betalas.
mom. 5 Det individuella tillägget kan sänkas endast om lönegrunderna om- prövas till följd av väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller en betydlig försämring av arbetsprestationen av orsaker som beror på tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren själv.
Den anställde ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklings- samtalet.
mom. 6 Lokala förhandlingar ska föras med huvudavtalsorganisationernas representanter om grunderna för utvärderingen av de anställdas arbetsprestationer och betalningen av individuella tillägg.
Tillämpningsanvisning
Förhandlingarna förs enligt § 14 mom. 2 i huvudavtalet, om ingenting an- nat avtalas enligt § 13 i huvudavtalet. Målet är att arbetsgivaren och per- sonalen i så stor utsträckning som möjligt ska uppnå samförstånd när det gäller grunderna för individuella tillägg.
Individuella tillägg utgör en del av systemet med sporrande lönesätt- ning. Syftet med systemet är att förbättra resultaten och erbjuda ett stöd för arbetsledningen. Tanken är att de anställda får mer motivat- ion för sitt arbete om de kan påverka lönen genom sin arbetspre- station. Belöning av individuella resultat är en viktig motivations- skapande faktor. Därför är det viktigt att personalen känner till vad det individuella tillägget baserar sig på.
För individuella tillägg ska arbetsgivaren senast 1.2.2013 använda minst 1,3 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kommunen eller samkommunen som omfattas av AKTA. Om minst 30 personer omfattas av samma lönebilaga ska arbetsgi- varen senast 1.2.2013 använda minst 1,3 % av deras sammanräk- nade uppgiftsrelaterade löner för betalning av prövningsbaserade in- dividuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen.
mom. 7 För individuella tillägg ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av
summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kom- munen eller samkommunen som omfattas av SH-avtalet. Om minst 30 personer omfattas av samma lönebilaga ska arbetsgiva- ren använda minst 1,3 % av deras sammanräknade uppgiftsrela- terade löner för betalning av prövningsbaserade individuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen.
Protokollsanteckning
I SH-avtalet görs den årliga justeringen första gången senast 31.12.2021, såvida den inte gjorts redan tidigare år 2021 medan AKTA tillämpades.
mom. 1 Arbetserfarenhetstillägget, som baserar sig på arbetserfarenhet, är 3 % av den uppgiftsrelaterade lönen om tjänsteinnehavaren eller ar- betstagaren i minst 5 år och 8 % av den uppgiftsrelaterade lönen om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren i minst 10 år
1 har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos kommunen eller samkommunen
2 har varit anställd i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos nå- gon annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna eller
3 har arbetat inom företagsverksamhet i en uppgift som inte ingått i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, men som är av vä- sentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, maximalt 5 år samman- lagt.
Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro.
Arbete inom samma bransch anses vara av väsentlig nytta (punkt 2). Enbart ägarförhållande eller delägarskap anses inte vara av väsentlig nytta (punkt 3). Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga för den behöriga myndigheten och avgörs från fall till fall. Vid liknande fall följs en enhetlig praxis.
Samma tidsperiod godkänns bara en gång som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.
Ändringarna i punkt 2 och 3 tillämpas på anställningsförhållanden som börjar 1.1.2012 eller senare.
När en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår till ett annat tjänsteförhållande eller när en arbetstagares uppgifter hos samma arbetsgivare ändras väsentligt kan den tid som berättigar till arbets- erfarenhetstillägg omprövas (mom. 1 punkt 2 och 3).
Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren 31.12.2011 har minst 5 års/minst 10 års anställningstid som berättigar till årsbunden del av det individuella tillägget enligt § 6 mom. 4 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011, överförs från det individuella tillägget en an- del som motsvarar 5 procent/10 procent av den uppgiftsrelate- rade lönen till ett nytt arbetserfarenhetstillägg på 3 procent/8 pro- cent 1.1.2012. Det belopp som eventuellt återstår av det indivi- duella tillägget kvarstår som individuellt tillägg.
mom. 2 Arbetserfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden uppfyllts. Den anställde ska visa upp en tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra ar- betsgivare än kommunen/samkommunen och över företagsverk- samhet. Utredningen bör visas upp inom en månad efter att anställ- ningen inleddes. Om utredningen visas upp retroaktivt betalas det tillägg som baserar sig på denna anställning retroaktivt för högst två år räknat från det att utredningen lämnades in.
mom. 1 Kommunen eller samkommunen kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus base- rar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i service- verksamheten uppnåtts eller överträffats.
mom. 2 Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efter- skott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår ett avbrott i tjänsteutövningen eller arbe- tet av någon annan orsak än semester eller moderskapsledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behö- riga myndigheten beslutar något annat.
mom. 3 Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.
Tillämpningsanvisning (mom. 1–3) Mål till grund för resultatbonus
Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskri- ver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har upp- nåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, av- görande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.
Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.
Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.
Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsproces- ser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i an- talet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.
Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningspe- rioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.
Personalens medverkan i beredningen av ärendet
När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att ef- tersträva resultat.
Den behöriga myndigheten beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:
• definitionen av resultatenheterna
• vilken personal som omfattas av resultatbonus
• de mål som ligger till grund för bonusen
• uppföljningsperiodens längd
• vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
• resultatbonusens maximala storlek
• om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till de uppgiftsrelate- rade lönerna
• konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
• hur stor bonuspott som ska delas ut
• hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinneha- vare eller arbetstagare.
Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättning- arna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).
mom. 1 Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetsta- gare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommu- nen bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.
Tillämpningsanvisning
Angående grunderna för lönesystemet, se § 6 i lönekapitlet. Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.
mom. 2 Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedö- mer att det är motiverat.
Tillämpningsanvisning
Ett särskilt skäl kan vara till exempel att en anställd deltar i ett or- gans möte på anmodan av den behöriga myndigheten. Engångsar- vode betalas inte om den anställde får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller sepa- rat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgiva- ren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsam- mans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar med tjänsteinnehavar- och ar- betstagarorganisationerna (se § 14 i huvudavtalet).
mom. 1 Rekryteringstillägg kan betalas till en tjänsteinnehavare eller ar- betstagare om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen bedömer att det är motiverat. Grunderna för re- kryteringstillägget och hur länge det gäller ska framgå av beslu- tet om beviljande av tillägget till den anställde. För arbetstagar- nas del kommer man överens om rekryteringstillägget till exem- pel i arbetsavtalet.
Rekryteringstillägget kan motiveras med till exempel problem att få personal.
På grund av sin natur är rekryteringstillägget i regel tidsbegränsat.
Om betalning av rekryteringstillägg är allmän praxis hos ar- betsgivaren, bör betalningsgrunderna utredas tillsammans
med representanter för personalen, på samma sätt som i fråga om engångsarvoden.
Rekryteringstillägget utgör ordinarie lön.
Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan betalas ett språktillägg som hör till den ordinarie lönen om uppgifterna förutsätter att den anställde utöver sitt mo- dersmål behärskar det andra inhemska språket, samiska eller teckenspråk och språkkraven inte har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.
De språkkunskaper som hör till behörighetskraven för tjänsten eller befatt- ningen kan beaktas i den uppgiftsrelaterade lönen och övriga språkkunskaper kan beaktas i det individuella tillägget. I så fall betalas inget separat språktill- lägg.
Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen avgör i vilka uppgif- ter språktillägget ska betalas och hur språkkunskaperna ska påvisas.
§ 17 Lön för arbetsgivarens representant
Oavsett vad som i övrigt bestäms i detta avtal, kan den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen enligt prövning besluta om lönen och dess bestämningsgrunder för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som represen- terar arbetsgivaren. För arbetstagarnas del är förutsättningen att arbetsgiva- rens rätt att bestämma lönen överenskommits i arbetsavtalet.
Som arbetsgivarens representant betraktas en tjänsteinnehavare eller arbets- tagare som ansvarar för ledningen och utvecklingen av kommunen eller sam- kommunen eller en betydande del av den. Till exempel betraktas kommunens eller samkommunens högsta ledning som representanter för arbetsgivaren.
Representanter för arbetsgivaren är bland annat tjänsteinnehavare eller arbetsta- gare i ledande ställning som ansvarar för ett stort förvaltningsområde och ut- vecklingen av det eller för kommunens eller samkommunens allmänna förvalt- ning, ekonomi eller planering och utvecklingen av dessa samt tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är personaldirektörer eller personalchefer eller har mot- svarande ställning.
Kommunala arbetsmarknadsverket avgör vid behov huruvida ovan nämnda tjänsteinnehavare eller arbetstagare omfattas av denna paragraf.
Kommunerna och samkommunerna kan fritt besluta om de ovan nämnda tjäns- teinnehavarnas och arbetstagarnas löner och lönejusteringar och när justering- arna ska träda i kraft.
Bestämningsgrunden för lönen kan till exempel vara helhetslön. Om tjänsteinne- havarens eller arbetstagarens lön har fastställts som helhetslön, betalas inga andra lönedelar enligt lönekapitlet, såvida inte något annat sägs i den behöriga kommunala myndighetens beslut om personen i fråga eller något annat uttryckli- gen överenskommits i arbetsavtalet. Vid behov kan till exempel kommundirektö- rens lön lönen fastställas som en helhetslön utan arbetserfarenhetstillägg eller lik- nande tillägg.
Bestämmelser om lönebetalningen
mom. 1 Till tjänsteinnehavare och arbetstagare betalas lön eller arvode för varje kalendermånad senast den 16:e dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta avtal eller följer av lönebetalningsgrunderna och om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat i fråga om betalningen av lönen för en arbetstagare.
Om en penninglön förfaller till betalning en helgdag, en helgfri lördag el- ler en sådan vardag då de system bankerna i allmänhet använder för betalningstransaktioner mellan banker inte är i bruk med anledning av ett beslut av Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, vilket fram- går av ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författnings- samlingen, anses förfallodagen vara närmast föregående vardag.
Till en visstidsanställd tjänsteinnehavare kan ändå lönen eller arvodet för varje kalendermånad betalas senast den sista vardagen i månaden, men inte på en lördag.
Om betalningen av arvodet förutsätter att en utredning över vidtagna åtgärder visas i form av en räkning, betalas arvodet senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.
En arbetstagares lön ska enligt arbetsavtalslagen betalas när an- ställningen upphör, om inget annat överenskommits med arbets- tagaren.
Om lönebetalningen fördröjs, kan arbetsgivaren bli skyldig att betala lön för s.k. väntetid. Bestämmelserna om lön för s.k. väntetid i ar- betsavtalslagen gäller inte tjänsteinnehavare.
När ett tjänsteförhållande upphör ska lönen i mån av möjlighet beta- las utan dröjsmål, även om det inte finns några särskilda bestämmel- ser om detta i avtalet. Även lönetillägg och ersättningar som baserar sig på arbetstidsbestämmelserna bör i mån av möjlighet betalas om- gående. Om tillägg, ersättningar o.d. inte är uppklarade när tjänste- förhållandet upphör, bör skälig tid ges för utredningar och uträk- ningar.
Tidpunkten för betalning av sådana lönetillägg och ersättningar som base- rar sig på arbetstidsbestämmelserna anges i respektive särskilda bestäm- melser.
mom. 2 Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som den an- ställde uppgett. Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hän- visningsbestämmelse).
mom. 3 Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge den an- ställde en lönespecifikation och vid behov även annars utan dröjs- mål ett löneintyg på den anställdes begäran. Av specifikationen och löneintyget ska framgå det lönebelopp som betalats till den an- ställde, grunderna för bestämning av lönen och de belopp som för
olika ändamål innehållits av lönen.
§ 19 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad
mom. 1 Lön för endast en del av en kalendermånad betalas till en månads- avlönad tjänsteinnehavare eller arbetstagare så att lönen för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermånadens ordinarie lön som det finns ka- lenderdagar i månaden. Av lön som inte är ordinarie lön betalas det intjänade beloppet.
Om en anställd till exempel har oavlönad tjänst- eller arbetsledighet 28.6–8.7, betalas för juni 27/30 och för juli 23/31 av den ordinarie lö- nen.
En arbetstagare har vårdledigt från sitt eget arbete. Arbetstagaren kom- mer med arbetsgivaren överens om att arbeta en sextimmarsdag i mars, varvid vårdledigheten avbryts för en kalenderdag. För denna arbetsdag betalas då en dagslön (1/31) som beräknats på arbetstagarens ordinarie lön. Angående intjäning av semester, se § 3 i semesterkapitlet i AKTA.
mom. 2 I fallen nedan räknas ändå den lön som ska betalas till en månads- avlönad tjänsteinnehavare för tjänsteutövningstid eller till en må- nadsavlönad arbetstagare för arbetad tid enligt timlön, varvid diviso- rerna i § 23 i arbetstidskapitlet används.
1. Anställningen varar högst 12 kalenderdagar.
En anställning har varat i 10 kalenderdagar, varav 4 dagar har varit sjukledighet. För sjukledigheten betalas dagslön. Den egentliga tjäns- teutövningstiden/arbetade tiden blir 6 dagar, och för dessa dagar be- talas timlön.
Det faktum att kalendermånaden växlar medför inte att lönen för en del av månaden ska räknas enligt timlön, om anställningen i sin helhet har pågått eller kommer att pågå oavbrutet i mer än 12 kalenderdagar.
2. Lön betalas för en högst 12 kalenderdagar lång del av en månad och lönebetalningen har avbrutits på grund av ett avbrott i tjänsteut- övningen som inte beror på tjänsteinnehavaren eller på grund av ett arbetsförhinder som inte beror på arbetstagaren.
En arbetstagare har varit permitterad 1–16.10 och 24–31.10. Lönen för den arbetade tiden 17–23.10 betalas då som timlön.
mom. 3 Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens begäran eller av någon annan orsak som beror på den an- ställde själv och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid, avdras från månadslönen den ovan nämnda timlönen för varje frånvarotimme.
§ 20 Kvittningsrätt och återkrav av lön
mom. 1 Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lö- nefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).
Kvittningsrätten begränsas av utsökningsbalkens bestämmelser om bland annat skyddat belopp.
mom. 2 I 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare bestäms om arbetsgivarens rätt till återkrav av lön eller annan förmån som hänför sig till ett anställningsförhållande och som betalats utan grund och om verkställande av återkrav genom avdrag i tjäns- teinnehavares lön (hänvisningsbestämmelse).
Tillämpningsanvisning
Rätten till återkrav genom löneavdrag begränsas av utsökningsbalkens be- stämmelser om bland annat skyddat belopp. Bestämmelsen i 56 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare gäller enbart återkrav av fordran som hänför
sig till ett anställningsförhållande.
§ 21 Lön under avstängning från tjänsteutövning
Om en tjänsteinnehavare har avstängts från tjänsteutövning med stöd av lag, ska lönen innehållas för den tid som avstängningen varar.
Om orsaken till avstängningen är misstanke om brott och tjänsteinnehavaren inte genom laga dom döms till böter eller fängelsestraff, betalas till tjänsteinnehava- ren för ordinarie arbetstid den uteblivna lönen minskad med motsvarande lön som tjänsteinnehavaren under samma tid förtjänat i andra anställningsförhållan- den eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten.
Om åtals- eller domstolsförfarandet förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört eller om 3 kap. 4 § i strafflagen tillämpats vid förfarandet, ska den inne- hållna lönen dock inte betalas ut, ifall tjänsteinnehavaren gjort sig skyldig till en sådan gärning eller försummelse att han eller hon kunnat dömas till böter eller fängelsestraff.
Bestämmelserna ovan tillämpas också när en tjänsteinnehavare är anhållen för förhör på grund av misstanke om brott eller hålls i rannsakningsfängelse. I såd- ana fall är det i allmänhet inte nödvändigt med avstängning från tjänsteutövning, eftersom tjänsteutövningen ändå är avbruten (antecknas efteråt som tjänstledig- het).
Minskningen gäller inte arbetslöshetsförmåner som tjänsteinnehavaren fått under tiden för avstängningen från tjänsteutövning. Tjänsteinnehavaren är skyldig att för sin arbetsgivare utan dröjsmål visa en tillförlitlig utredning över sina övriga för- värvsinkomster.
De ordinarie arbetstiderna samt mertids- och övertidsgränserna i AKTA 2018– 2019 iakttas t.o.m. 30.8.2020. Se KT:s cirkulär 8/2020.
Kapitel III
§ 1 Principen om effektiv användning av arbetstiden
Längden på tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas arbetstider bestäms på det sätt som anges nedan med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd samt med hänsyn till att arbetstiden ska kunna utnyttjas effektivt och med beaktande av vad som förutsatts när lönen fastställdes.
§ 2 Anställda som omfattas av arbetstidslagen
mom. 1 Förutom bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på de tjänsteinne- havare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats an- gående dem i någon av bilagorna till detta avtal eller genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal:
4 § 3 mom. (skyldighet för tjänsteinnehavare att vara i beredskap), 6 § (skiftarbete), 8 § (nattarbete och nattskift i periodarbete), 8 a § (rätt till skjuts till och från arbetet för arbetstagare i nattarbete), 9 § (dygnsar- betstiden för motorfordonsförare), 10 § (på kollektivavtal grundad ordi- narie arbetstid), 12 § 1 och 3 mom. (flextid), 13 § (utökad flextid), 14 § (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens sam- tycke), 18 § (maximiantalet arbetstimmar), 19 § (nödarbete), 22 § (ar- betsavtals upphörande under en utjämnings period), 25 § (dygnsvila), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 32 § (arbetstidsbokföring), 39 § (dispens), 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur) och 9 kap. (sär- skilda bestämmelser).
mom. 2 Genom bestämmelsen i mom. 1 har bestämmelserna i arbetstidsla- gen inte tagits med som en del i detta tjänste- och arbetskollektivav- tal.
Tillämpningsanvisning
På arbetstagare under 18 år tillämpas dessutom lagen om unga ar- betstagare (998/1993).
§ 3 Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna
mom. 1 Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska arbets- givaren komma överens om detta med tjänsteinnehavaren eller ar- betstagaren. Om det avvikande arbetstidsarrangemanget gäller minst 5 anställda krävs överenskommelse med förtroendemannen eller ett lokalt avtal med avtalsorganisationen i fråga. I ett sådant ar- betstidsarrangemang som avses här bör den ordinarie arbetstiden utjämnas inom högst ett år till att i genomsnitt vara förenlig med be- stämmelserna i detta kapitel.
Tillämpningsanvisning
I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som är av antingen tillfällig eller bestående natur. Vid behov kan man till exempel avtala om att en arbetsdag som infaller mellan två helg- dagar arbetas in under någon annan tid eller avtala om söckenhelgs- arrangemang på ett sätt som avviker från detta avtal, under förutsätt- ning att den genomsnittliga arbetstiden är förenlig med detta avtal under en högst ett år lång utjämningsperiod. Om man med avtalsor- ganisationen i fråga (en huvudavtalsorganisation eller sådana under- föreningar till huvudavtalsorganisationerna vilkas medlemmar berörs av saken) lokalt kommer överens om avvikande arbetstidsarrange- mang, är löntagarnas avtalspart den representant/de representanter som till exempel med fullmakt bemyndigats till detta av den avtalsor- ganisation som representerar de anställda i fråga. Formellt kan det lokala avtalet ingås till exempel i form av ett protokoll som parten un- dertecknar.
När man lokalt avviker från de allmänna arbetstidsbestämmelserna bör man utreda vilka effekter arrangemanget har på till exempel ar- betsskiftsplaneringen och gränserna för mertids- och övertidsarbete.
mom. 2 Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersätt- ningar inte betalas för inarbetningstiden.
mom. 3 Ett ovan avsett lokalt avtal som ingåtts för annan tid än en viss tid kan när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader, varefter bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivav- talet ska iakttas.
Tid som räknas in i arbetstiden
mom. 1 Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
mom. 2 Vissa specialsituationer
1 Vilotider
De dagliga vilotiderna räknas inte in i arbetstiden, om den an- ställde under dessa tider obehindrat får avlägsna sig från arbets- platsen.
Den tid som används för resa räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. Färden eller transporten från en avfärdsplats som den behöriga myndigheten eller chefen har an- visat till den plats där tjänste- eller arbetsuppgiften ska utföras och åter- resan därifrån till avfärdsplatsen räknas dock in i arbetstiden.
Av den tid som använts för en tjänsteresa räknas endast den tid som åt- gått för skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifter in i arbetstiden. Om den anställde använt arbetstid till resor, förlängs arbetstiden inte med anled- ning av detta.
Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka räknas inte in i ar- betstiden.
Vid tjänsteförrättningsresor räknas resor under arbetsdagen från ett ar- betsställe till ett annat in i arbetstiden, förutsatt att resorna sker på billig- aste sätt och längs den rakaste och snabbaste vägen. Begreppen tjäns- teresa och tjänsteförrättningsresa definieras i AKTA bilaga 16 § 1.
Till exempel räknas beledsagande av en patient in i arbetstiden, men inte den anställdes återresa utan patienten.
När det är fråga om rekreationsresor för patienter eller vårdbehövande bör arbetsskiftsförteckningen göras upp så att den omfattar även den tid som tjänsteresan pågår. Restid som inte antecknats som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen räknas inte in i arbetstiden, frånsett tid som har använts till vårduppgifter och liknande.
Som arbetstid räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställde ska delta i.
Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställde ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställde arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.
I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas till exempel när arbetsskiftsförteckningen görs upp.
4 Av arbetsgivaren förutsatta hälsoundersökningar och häl- sokontroller
Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som tjänste- utövningen eller arbetet kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under den anställdes le- diga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetsti- den.
Om restiden infaller på den anställdes ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.
Den anställde ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som har åt- gått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som har utfört undersök- ningen eller kontrollen.
5 Av läkare föreskrivna undersökningar
Tid som åtgår till undersökningar som företas på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenunder- sökning, räknas inte in i arbetstiden, men om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när verkligt behov föreligger blir tvungen att ge- nomgå sådana undersökningar på sin arbetstid, ordnas för dessa undersökningar befrielse från arbetet. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid.
För en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ordnas motsvarande be- frielse från arbetet på grund av plötslig tandsjukdom för den tid som behövs för behandlingen, om den plötsliga tandsjukdomen kräver behandling under samma dag eller under samma arbetsskift, och den anställde inte kan få vård utom arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandlä- karen.
Om undersökningen eller den i föregående stycke nämnda behand- lingen inklusive restider infaller på den anställdes ordinarie arbets- tid, förlängs inte arbetstiden av denna orsak.
Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersök- ningsbehov.
Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersök- ningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett sådant läkarbesök som den anställde har företagit på eget initiativ.
Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning och utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som base- rar sig på en sådan undersökning, när provet bottnar i ett behov av att utreda den gravidas eller fostrets hälsotillstånd.
Om en gravid tjänsteinnehavare eller arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar ut- förs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsar- rangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utanför arbetstiden.
mom. 1 Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på ar- betsplatsen, utom i det fallet att den anställde har fått tillstånd att full- göra sin beredskap enligt eget val, antingen på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, utanför den. Beredskapstiden räknas inte in i arbets- tiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdes möjligheter att disponera sin fritid. För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller förordnande, och för arbetstagare grundar sig skyldig- heten på avtal.
När ett avtal om beredskap ingås ska den anställde känna till bered- skapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen be- stäms och villkoren för beredskap Bestämmelser om tjänsteinneha- vares skyldighet att vara i beredskap finns i 4 § 3 mom. i arbetstids- lagen (hänvisningsbestämmelse).
För beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att den an- ställde är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken tid den anställde senast ska infinna sig på arbetsplatsen).
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare inkallas till arbete under beredskap, räknas den tid som gått åt till att utföra arbetet in i arbetsti- den, och för denna tid ges ingen beredskapsersättning. Tid som an- vänts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.
Om arbetsgivaren med tanke på beredskapen har ordnat en bostad som inte kan anses vara den anställdes egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat den anställde att vara i beredskap, räk- nas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är inte fråga om beredskap.
2 mom. Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska meddelas om
kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförut- sedda, brådskande fall. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare får inte mot sitt samtycke åläggas att vara i beredskap under den vecko- vila som avses i § 24 mom. 1 och 2 i detta kapitel.
Ersättning för beredskap
mom. 3 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ålagts beredskap beta- las för varje beredskapstimme en penningersättning som motsvarar 20–30 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsva- rande ledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begräns- ningar som beredskapen medför för den anställde, såsom till exem- pel hur långt den anställde kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.
mom. 4 Om arbetsgivaren undantagsvis har ålagt en tjänsteinnehavare eller arbetstagare att vara anträffbar i sin bostad för att vid behov kunna inkallas till arbete, betalas för varje beredskapstimme som den an- ställde är skyldig att stå i beredskap en penningersättning på 50 % av den oförhöjda timlönen, eller alternativt ges motsvarande ledig- het. Beredskap av detta slag som fullgjorts kl. 24.00–6.00 ersätts endast till sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen. Till dem som står utanför arbetstidslagen betalas en separat skälig ersättning för den olägenhet som inkallelsen till ar- bete under denna tid medför.
mom. 5 En förutsättning för beredskapsersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).
I § 21 i detta kapitel finns bestämmelser om begränsning av er- sättningen för beredskap.
Ersättning för resekostnader
mom. 6 Till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som vid beredskap åsamkas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas er- sättning för minimikostnaderna.
Om den anställde stannar kvar på arbetsplatsen för att utföra sitt ar- betsskift betalas ingen ersättning för återresan.
Ordinarie arbetstider
mom. 1 En tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid be- stäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i
enlighet med vad som föreskrivs närmare i detta kapitel om arbetsti- den eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. De allmänna arbets- tidsformerna är följande:
1 allmän arbetstid (§ 7)
2 byråarbetstid (§ 8)
3 periodarbetstid (§ 9)
På deltidsarbetande tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel oförändrade, om inte nå- got annat bestäms nedan.
De ordinarie arbetstiderna enligt AKTA 2020–2021, inklusive den or- dinarie arbetstiden enligt bilaga 18, iakttas från 31.8.2020 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast detta datum.
mom. 2 Särskilda bestämmelser om arbetstiden finns för följande tjäns- teinnehavar- och arbetstagargrupper:
1 gårdskarlar (bilaga 11)
2 tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på grundval av ett särskilt tillstånd med stöd av ar- betstidslagen (§ 10)
3 tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på ett sätt som avviker från bestämmelserna i detta kapitel om arbetstid (§ 3)
4 Personal inom småbarnspedagogiken (bilaga 5)
5 Anställda som omfattas av bilaga 18 (bilaga 18)Arbetstagare 6 familjedagvårdare (bilaga 12)
7 lantbruksavbytare (bilaga 13)
8 teknisk personal vid kommunala teatrar (bilaga 14).
Ordinarie arbetstid
mom. 1 Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie ar- betstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.
Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på verksam- heten. Även då räcker det i allmänhet med en utjämningsperiod på
2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska i regel utarbetas för hela utjämningsperioden och iakttas på det sätt som bestäms närmare i
§ 28. Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden ingår i
§ 27. I sådant arbete som avses i § 7 och 8 iakttas också i fråga om utjämningsperioden mertids- och övertidsgränserna per dygn och per vecka (se närmare § 13 och 14), om inte något annat följer av ett lokalt avtal.
Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie ar- betstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, ar- bets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller ut- jämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd från- varodag minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som del- tidsarbetstiden utgör av full arbetstid.
Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 7 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsar- bete, se § 13 och § 14 mom. 1.
Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordina- rie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjäm- ningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsför- kortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.
Tillämpningsanvisning (§ 7 och 8)
Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.
Tillämpningsanvisning (§ 7, 8 och 9)
Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.
Flexibel arbetstid
mom. 4 Allmän arbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.
Ordinarie arbetstid
mom. 1 Den ordinarie arbetstiden för anställda som huvudsakligen utför by- råarbete är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minu- ter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 36 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.
Vid prövning av förutsättningarna för tillämpning av systemet med by- råarbetstid är den avgörande faktorn inte hur stor del av arbetet som sker i byråförhållanden, utan arbetets karaktär och art.
Byråarbetstid tillämpas till exempel på de tjänsteinnehavare och arbets- tagare vilkas arbeten är administrativa till sin karaktär eller består av pla- nerings- och kalkyleringsarbeten. I s.k. fältarbete bestäms arbetstiden däremot enligt § 7.
Systemet med byråarbetstid tillämpas också på familjedagvårdsledare och bibliotekspersonal.
Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningen för § 7 mom.
1. Vid byråarbetstid är det främst i bibliotek och inom vissa socialvårds- uppgifter det behövs en utjämningsperiod som är längre än en vecka. Användning av flexibel arbetstid eller spridda arbetstider gör arbetstids- arrangemangen smidigare.
Innan man inför ett utjämningsschema som är baserat på 36 tim- mar 15 minuter i genomsnitt, bör förhandlingar föras med förtro- endemannen eller personen i fråga på det sätt som bestäms i § 27 mom. 2 och 3 i detta kapitel.
Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie ar- betstiden och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, ar- bets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 36 timmar 15 minuter per kalendervecka.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller ut- jämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd från- varodag minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som del- tidsarbetstiden utgör av full arbetstid.
Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 8 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden
börjar.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsar- bete, se § 13 mom. 2 och § 14 mom. 2.
Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 15 minuter kortare för varje nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller ut- jämningsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkor- tande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.
Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 3.
Flexibel arbetstid
mom. 4 Byråarbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.
Ordinarie arbetstid
mom. 1 I sådant arbete enligt 7 § i arbetstidslagen där arbetstiden ordnas som periodarbete är den fulla ordinarie arbetstiden högst 76 timmar 30 minuter under en 2 veckors period, högst 114 timmar 45 minuter under en 3 veckors period och högst 153 timmar under en 4 veck- ors period.
Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas endast i de ar- beten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i den arbetstidslag som gällde till 31.12.2019 (605/1996), såsom bl.a. sjukhus, om- sorgsinrättningar, hälsocentraler, barndaghem som håller öppet dygnet runt inklusive gruppfamiljedaghem och hem för handikap- pade, sommarkolonier, flyktingcentraler och servicehem för äldre samt inom hemservicen (ArbetstidsL 7 § 1 mom. 7 punkten). Peri- odarbetstid kan också tillämpas inom hemsjukvården och hemvår- den.
När arbetstiden ordnas för personalen står två alternativa ar- betstidssystem till buds:
1 ett system i enlighet med 7 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i denna paragraf, eller
2 ett system i enlighet med 5 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i § 7 i detta kapitel.
Kommunen eller samkommunen ska välja det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga med tanke på verksamheten och sköt- seln av tjänste- eller arbetsuppgifterna. Angående
arbetsskiftsförteckningen se § 28.
I periodarbete har arbetstiden per vecka eller per dygn inte definie- rats, och det är inte möjligt att särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka.
Det är motiverat att använda en arbetsperiod som är längre än tre veckor endast när det behövs med tanke på verksamheten. Fyra- veckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete.
I periodarbete kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. Under en sådan utjäm- ningsperiod ska den anställde som söckenhelgsförkortning ges åt- minstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.
mom. 2 Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod eller när anställningen är kortare än en ar- betsperiod.
Arbetstiden under söckenhelgsperioder
mom. 3 Under de arbetsperioder i vilka det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd ar- betstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden under perioden 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1 och 2. I deltidsar- bete förkortas arbetstiden under sådana arbetsperioder proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1 och 2.
Exempel
Anställningen fortgår från måndag till följande veckas onsdag (10 ka- lenderdagar) och innefattar en söckenhelg. Den proportionella för- kortningen på grund av söckenhelgen blir 10/14 (10 kalenderdagar/2 veckors arbetsperiod) x 7,65 = 5,46 timmar. Övertidsgränsen är 55 timmar 44 minuter.
Uträkning: (5 x 7,65 + 3 x 7,65) 5,46 = 38,25 + 22,95 5,46 = 55,74 timmar,
dvs. 55 timmar 44 minuter.
Begränsning i fråga om tillämpningsområdet för periodarbete
mom. 4 Denna paragraf tillämpas inte på tjänsteinnehavare och arbetstagare i uppgifter som avses i 7 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen (605/1996), med undan- tag av trafikverk, och i allmänhet inte heller på sådana tjänsteinnehavare och
arbetstagare som arbetar vid i 7 § 1 mom. 2 punkten i arbetstidslagen nämnda inrätt- ningars byggnadsarbeten eller vid deras mekaniska verkstäder eller reparationsverk- städer.
Det förutsätts att det till den trafikpersonal som avses i detta mo- ment räknas endast sådan personal vars arbetstid också hittills har ordnats som periodarbete.
Dygnsvila i periodarbete
mom. 5
I periodarbete ska en arbetstagare eller tjänsteinnehavare under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under beredskapstid.
I periodarbete får dygnsvilan dock av skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen förkortas till nio timmar, på det sätt som förutsätts i 25 § 1 mom. i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).
I periodarbete kan man avtala om en förkortning av dygnsvilan till 9 timmar i enlighet med § 13 i huvudavtalet och kap. 1 § 4 i detta avtal. För att bestämmelserna i ett lo- kalt avtal ska kunna tillämpas på en tjänsteinnehavare eller arbetstagare krävs dess- utom personens samtycke. Denna förutsättning kan man inte avvika från genom ett lokalt avtal.
Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska ges vilotider som ersätter vad som mot- svarar minskningen i dygnsvilan till nio timmar i samband med följande dygnsvila el- ler, om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oav- bruten och får inte förläggas till beredskapstid.
Till övriga delar tillämpas 25 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse)
Protokollsanteckning
Denna bestämmelse gäller 1.9.2021–28.2.2022. Trots att momentet har begränsad giltighetstid kan man också ingå tillsvidare gällande lokala avtal. De lokala kollektiv- avtalen fortsätter att gälla i enlighet med uppsägningsbestämmelserna också efter 28.2.2022 trots att den nationella avtalsbestämmelsen är tidsbegränsad.
Förläggningen av lediga dagar i periodarbete mom. 6
Om inte verksamheten kräver något annat, ska de anställdas ordinarie arbetstid för- läggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften ska planeras så att de anställda får minst två lediga dagar per vecka. De lediga dagarna bör i mån av möjlighet ges i en följd under veckan.
Tillämpningsanvisning
I periodarbete ges veckovilan på det sätt som bestäms närmare i § 24. De lediga da- garna förläggs i enlighet med detta moment.
Arbetsskiften ska planeras så att de anställda får minst två på varandra följande le- diga dagar under tre veckor. Med två på varandra följande lediga dagar avses två kalenderdagar i en följd.
Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga da- gar.
Protokollsanteckning
Denna bestämmelse gäller 1.9.2021–28.2.2022.
§ 10 Exceptionell ordinarie arbetstid
Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid med stöd av 39
§ i arbetstidslagen har ordnats med avvikelse från lagens 5 §, iakttas bestämmel- serna i tillståndet till undantag eller i ifrågavarande kollektivavtal i stället för be- stämmelserna i detta kapitel, till den del bestämmelser uttryckligen anges i till- ståndet till undantag eller i kollektivavtalet i fråga. Till övriga delar iakttas bestäm- melserna i detta kapitel.
Tillståndet till undantag eller kollektivavtalet kan gälla avvikelser från den ordi- narie arbetstiden per dygn och per vecka. I tillstånden till undantag och avtalen ingår också bestämmelser om övertidsersättning och i allmänhet också om sön- dagsersättning. Man kan inte få tillstånd till undantag från till exempel bestämmel- serna om vilopauser i detta avtal.
§ 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd
mom. 1 Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas ar- betsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns nå- gon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt.
Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den an- ställdes behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.
Arbetsskiftets längd och antalet på varandra följande arbetsskift i periodar- bete
mom. 2 I periodarbete är ett arbetsskift i regel högst 10 timmar, om inte kort- variga undantag som är nödvändiga med tanke på verkets eller in- rättningens verksamhet föranleder något annat eller den behöriga myndigheten och respektive avtalsorganisation lokalt avtalar om nå- got annat. Ett nattskift kan dock vara 11 timmar.
En anställd får åläggas högst sju på varandra följande arbetsskift i ar- betsskiftsförteckningen.
Antal nattskift, se 8 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse)
I ett lokalt avtal med respektive avtalsorganisation ska bestämmel- serna i § 3 med tillämpningsanvisningar iakttas. Om inget lokalt avtal har ingåtts och det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetsta- gare som inte är fackansluten, ersätter den anställdes samtycke det lokala avtalet.
Överskridande av den ordinarie arbetstiden och arbetstidsersättningar
§ 12 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början
Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.
§ 13 Definition av och ersättning för mertidsarbete
mom. 1 Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.
I allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå för en anställd med full arbetstid endast under en vecka med söckenhelgsförkortning.
I byråarbetstid är mertidsarbete för en anställd med full arbetstid arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden upp till övertidsgränsen.
I deltidsarbete inom allmän arbetstid och byråarbetstid är arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till över- tidsgränsen (allmän arbetstid § 14 mom. 1, byråarbetstid § 14 mom. 2). I deltidsarbete avses med ordinarie arbetstid också arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför semester, arbets-
/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro.
I deltidsarbete inom allmän arbetstid och byråarbetstid förkortas den ordinarie arbetstiden/sänks mertidsgränsen vid oplanerad frånvaro med det antal arbetstimmar som planerats i arbetsskiftsförteck- ningen för frånvarotiden.
I periodarbete kan mertidsarbete uppkomma endast för deltids- anställda arbetstagare. I en full arbetsperiod är mertidsarbete ar- bete som utförs utöver den ordinarie deltidsarbetstiden upp till över- tidsgränsen.
mom. 2 I byråarbete ges mertidsersättning till personer med full arbetstid för högst 2 timmar i veckan, utom under de söckenhelgsveckor som av- ses i § 7 mom. 3.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar övertidsgränsen i byråarbetstid, se § 14 mom. 2.
mom. 3 Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av mot- svarande ledighet.
Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av § 20. Angående ersättning i form av ledighet, se § 23 mom. 5 och 6.
§ 14 Definition av och ersättning för övertidsarbete
mom. 1 Allmän arbetstid (§ 7)
Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:
Övertidsgräns per dygn:
8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteck- ningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgräns per vecka:
Allmän arbetstid, full arbetstid:
Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 mi- nuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertids- gränsen per vecka i allmän arbetstid den ordinarie arbetstid som an- tecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt an- tecknats för veckan i fråga.
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller nå- gon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteck- ningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 7 mom. 2 eller annan frånvaro.
Övertidsgränsen per vecka under en utjämningsperiod med söckenhelg
Om det i en utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söck- enhelg enligt § 7 mom. 3, utgör övertidsgränsen vid allmän arbets- tid den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden per vecka utökad med 7 timmar 39 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.
Om det i utjämningsperioden ingår en arbetstidsförkortande söcken- helg enligt § 7 mom. 3 utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats i arbetsskiftsförteck- ningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron och utö- kad med 7 timmar 39 minuter per arbetstidsförkortande söckenhelg. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts.
Allmän arbetstid, deltidsarbete:
Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, ar- bets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro enligt
§ 7 mom. 2, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår någon annan än på förhand planerad frånvaro enligt § 7 mom. 2, sänks övertids- gränsen i deltidsarbete med det antal timmar som planerats för från- varon och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår både en på för- hand planerad frånvaro enligt § 7 mom. 2 och annan frånvaro, sänks övertidsgränsen i deltidsarbete dessutom med det antal tim- mar som planerats för frånvaron och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
En deltidsanställd har en ordinarie arbetstid på 50 % av full ar- betstid. När arbetsskiftsförteckningen för en utjämningsperiod på fyra veckor görs upp ingår en semesterdag som planerats på förhand. Den ordinarie arbetstiden är 72,68 timmar = ((38,25 x 4) - 7,65) x 50 %. Detta utgör samtidigt mertidsgränsen. Över- tidsgränsen är 145,35 timmar = (38,25 x 4) - 7,65 timmar.
Under utjämningsperioden uppstår det en annan frånvarodag på grund av sjukdom. För dagen i fråga hade det planerats 8 arbetstim- mar.
Den ordinarie arbetstiden och samtidigt mertidsgränsen är 64,68 tim- mar = 72,68 timmar - 8 timmar.
Övertidsgränsen är 137,35 timmar = 145,35 timmar - 8 timmar.
Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteck- ningen utgör inte arbetstid. Om den anställde under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledig- het arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.
Vid allmän arbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som över- tidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per
vecka.
mom. 2 Byråarbetstid (§ 8)
Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:
Övertidsgräns per dygn:
8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteck- ningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgräns per vecka:
Byråarbetstid, full arbetstid:
Vid byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minu- ter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertids- gränsen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som an- tecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med två timmar och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan i fråga.
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Tillämpningsanvisning
Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 8 mom. 2 eller an- nan frånvaro.
Övertidsgräns per vecka under söckenhelgsvecka:
Under en vecka som inte innehåller planerad eller oplanerad frånvaro är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter.
Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgrän- sen per vecka i byråarbetstid den ordinarie arbetstid som antecknats för respektive vecka utökad med
– två timmar,
– söckenhelgsförkortningar som antecknats för respektive vecka och
– eventuellt antecknade timmar av ersättning i form av ledighet.
Vecka eller utjämningsperiod som innehåller planerad eller oplanerad frånvaro eller båda
Om det i en vecka eller utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkor- tande söckenhelg enligt § 7 mom. 3, är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats utanför frånvaron utökad med
– 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per vecka,
– 7 timmar 15 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg under den vecka då söckenhelgsförkortningen getts och
– timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. Söckenhelger, dagar som utgör ersättning i form av ledig- het och arbetstidsutjämningsdagar betraktas som sådana arbetsdagar när övertidsgränsen räknas ut.
Byråarbetstid, deltidsarbete:
Vid byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minu- ter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertids- gränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjäm- ningsperioden.
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Under en vecka eller utjämningsperiod med godtagbar frånvaro be- räknas övertidsgränsen i deltidsarbete på följande sätt:
– 36 timmar 15 minuter i veckan eller 36 timmar 15 minuter gånger antalet veckor i utjämningsperioden,
– från vilket avdras antalet frånvarodagar enligt § 8 mom. 2 gånger 7 timmar 15 minuter,
– från vilket avdras det timantal som planerats för en dag som blir oplanerad frånvarodag,
– till vilket läggs 24 minuter (0,4 timmar) per arbetsdag, dock högst 2 timmar per kalendervecka i utjämningsperioden.
Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteck- ningen utgör inte arbetstid. Om den anställde under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledig- het arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.
Vid byråarbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses ar- bete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som över- tidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.
mom. 3 Periodarbete (§ 9)
I periodarbete (§ 9) är övertidsgränsen det timantal som anges i § 9 och under en avbruten arbetsperiod det timantal som anges i § 15.
mom. 4 Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stå- ende tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.
mom. 5 Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.
3 mom. 6 Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden er- sättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänstein- nehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertids- arbete och den anställde insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukledigheten så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt § 23 mom. 5. Al- ternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställde in- sjuknar under övertidsledigheten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.
Andra tjänst- eller arbetsledigheter föranleder inte flyttning av övertidsledighet som fastställts i arbetsskiftsförteckningen.
Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.
§ 15 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period
Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen
mom. 1 Om arbetsperioden avbryts av semester, tjänst- eller arbetsledighet eller någon annan godtagbar orsak, förkortas den ordinarie arbetsti- den (övertidsgränsen) med 7 timmar 39 minuter för varje dylik från- varodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.
För deltidsanställda betraktas som ordinarie arbetstid (mertids- gräns) deltidsarbetstidens proportionella andel av övertidsgrän- sen för dem som har full arbetstid.
Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte för- kortas med söckenhelgsförkortning enligt § 9 mom. 3. En söcken- helg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt § 9 mom. 3 när den står utanför avbrottet.
Om arbetstagaren är frånvarande hela kalenderveckan förkortas den ordinarie arbetstiden i arbetsperioden med 38 timmar 15 mi- nuter.
I deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som för dem som har full arbetstid.
Andra avbrott
mom. 2 1 Om ett avbrott som föranletts av en sådan orsak som avses i mom. 1 ovan inte var känt en vecka innan arbetsperioden började, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordina- rie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteck- ningen övertidsarbete vid full arbetstid.
Vet man om avbrottet senast 7 dagar innan arbetsperioden börjar planeras den ordinarie arbetstiden enligt mom. 1. Om avbrottet inte var känt (7 dagar innan perioden börjar) utvisar timantalet i mom. 2 övertidsgränsen.
2 I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsar- bete upp till övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9).
Om det i arbetsperioden ingår både på förhand planerat och något an- nat avbrott är övertidsgränsen det timantal som avtalats ovan i § 15 mom. 1.
3 Om ersättning i form av ledighet har planerats i arbetsskiftsförteck- ningen eller om arbetstiden understiger den ordinarie arbetstiden av någon annan motsvarande orsak utgörs övertidsarbete i fallet i punkt 1 och mertidsarbete i fallet i punkt 2 av de arbetstimmar som överstiger det antal timmar man får då man räknar ihop den arbetstid utanför av- brottstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och det på för- hand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden.
mom. 1 För övertidsarbete betalas i penningersättning
1 en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsar- bete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn, samt en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 % förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka och per dygn
2 i periodarbete en med 50 % förhöjd timlön för de 12 första över- tidstimmarna under en tvåveckorsperiod, för de 18 första över- tidstimmarna under en treveckorsperiod och för de 24 första övertidstimmarna under en fyraveckorsperiod samt en med 100
% förhöjd timlön för varje följande övertidstimme
3 alternativt ges motsvarande ledighet.
mom. 2 Under en avbruten period i periodarbete och när en anställning bör- jar eller upphör mitt under en arbetsperiod ersätts övertidsarbete genom att det för de två första genomsnittliga övertidstimmarna som uträknats per arbetsdag betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje därpå följande timme en med 100 % förhöjd timlön.
Alternativt ges motsvarande ledighet.
En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock för timmar som överstiger övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan.
Som arbetsdagar betraktas också hela lediga dagar som följer av ar- betstidsutjämning eller av ersättning i form av ledighet.
§ 17 Nödarbete
I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsar- bete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.
§ 18 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning
Söndagsersättning
mom. 1 För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommar- dagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och an- nandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid da- gen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordi- narie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges mot- svarande ledighet.
Lördagsersättning
mom. 2 För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en pen- ningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsva- rande ledighet
1 i periodarbete och
2 för de arbetstimmar som utförs under ordinarie arbetstid i ett annat ar- betstidssystem.
Helgaftonsersättning
mom. 3 För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, mid- sommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än sön- dag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.
§ 19 Kvälls-, natt- och skiftersättning
Kvällsarbete
mom. 1 Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oför- höjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.
Nattarbete
mom. 2 Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattar- bete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlö- nen eller ges motsvarande ledighet. I periodarbete är ersättningen i form av ledighet 24 minuter per nattarbetstimme och penninger- sättningen 40 % av den oförhöjda timlönen.
Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt.
Särskilda bestämmelser om ersättningen för nattarbete till brandper- sonal ingår i avtalet för tekniska sektorn.
mom. 3 Nattersättning i form av ledighet ges tidigast under den period som följer på utförandet av nattarbete och senast inom den föreskrivna tid som anges i § 23 mom. 5 i detta kapitel.
Tillämpningsanvisning
Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för natt- arbete i en arbetsperiod men det i perioden uppkommer ytterligare 4 faktiska arbetstimmar, måste 4 timmar av den planerade kompensat- ionen för nattarbete flyttas till en senare tidpunkt. Alternativt betalas penningersättning för dem.
mom. 4 Med skiftarbete avses ett i enlighet med § 7 ordnat tvåskiftsarbete eller ett i enlighet med bilagorna 5 och 6 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal ordnat treskiftsarbete, där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter och där de anställda utför likartat arbete. I arbeten som gäller renhållning av allmänna vägar och gator samt vid sim- och idrottshallar o.d. anläggningar samt på idrottsplaner anses skiften avlösa varandra regelbundet även då de delvis överlappar varandra, dock högst med en timme. I tvåskiftsarbete vid trafikverk eller arbeten som gäller underhåll och renhållning av allmänna vägar och gator anses skiften avlösa varandra regelbundet också i det fall att det mellan skiften finns en paus som är högst en timme lång. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan tillfälligt hållas också i samma skift, om man kommer överens om det. I tvåskiftsarbete skiftarbete som ordnas på ovan nämnda sätt och i treskiftsarbete som avses i bilagorna 5 och 6 i det kommunala tjänste- och ar- betskollektivavtalet för teknisk personal betalas i penningersättning för kvällsskift 15 % av den oförhöjda timlönen och för nattskift 30 % av den oförhöjda timlönen.
Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften får inte ens delvis överlappa varandra och mellan skiften får det inte uppstå någon paus, med undantag av de arbets- ställen och arbeten som anges särskilt i denna paragraf. Att skiften
växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de som haft morgonskift övergår till att arbeta kvälls- eller nattskift osv.
Om arbetet t.ex. under 5 dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men det på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift un- der veckosluten (lör–sön) har ordnats som ett enda skift, dvs. är dag- arbete, betalas skifttillägg endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre). Betalningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersätt- ningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift.
Skifttillägg betalas inte i periodarbete.
§ 20 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning
En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning är att
1 arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
2 den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillför- litligt sätt
3 arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myn- digheten, såvida det inte är fråga om regelbundet skift- eller periodarbete.
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förut- sätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertids- arbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.
De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 18 och 19 i detta kapitel ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och över- tidsarbete. (Undantag: lördagsarbete, se § 18 mom. 2 punkt 2.)
§ 21 Begränsningar för arbetstidsersättning
mom. 1 De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsarbete samt be- redskap tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetsta- gare
1 vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
2 som beviljats rätt att inneha en annan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behö- riga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt
3 vars lön i fråga om de ersättningar som avses i detta moment
har arrangerats på något annat sätt genom särskilda kollektiv- avtalsbestämmelser.
mom. 2 Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till
1 kommundirektörer, biträdande kommundirektörer eller personer i motsvarande ställning
2 samkommunens ledande tjänsteinnehavare (KomL 64 §)
1 medlemmar av kommunens/samkommunens ledningsgrupp, chefer för verk, direktörer för resultatområden eller personer i mot- svarande ställning
2 medlemmar av ledningsgruppen för kommunens eller sam- kommunens affärsverk eller sektor/verk/resultatområde
3 sådana direktörer för resultatenheter som i huvudsak sköter administrativa uppgifter eller förvaltnings- eller ekonomidirek- törer för resultatenheter
om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt.
Arbetsuppgifterna för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i le- dande ställning är av sådant slag att användningen av arbetsti- den i allmänhet inte kan övervakas eller att det inte är ändamåls- enligt att övervaka den noga.
Den behöriga myndigheten beslutar när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor, ett resultatområde eller ett verk i kom- munen eller samkommunen till vars medlemmar det inte betalas ar- betstidsersättningar som avses i denna paragraf. I beslutet bör man beakta sektorns/resultatområdets/verkets storlek, ledningsgrupp- smedlemmarnas ställning i arbetsgivarens organisation och andra faktorer. Andra faktorer är till exempel kommunens invånarantal och därigenom kommunorganisationens storlek. Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänstein- nehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid samförstånd efter- strävas.
Punkt 1
Som medlemmar av ledningsgruppen betraktas inte ersättare eller de som har närvarorätt vid sammanträden men som på grund av tjänsteställning eller annan ställning inte hör till den egentliga led- ningsgruppen.
Verkschefer och personer i motsvarande ställning finns det i allmän- het endast i stora städer. Personer i motsvarande ställning kan vara t.ex. personaldirektörer och stadsjurister i ledande ställning.
Medlemmarna av ledningsgruppen för en samkommun står utanför ersättningsbestämmelserna. Dessutom beslutar samkommunens behöriga myndighet i sista hand när det är fråga om en sådan
ledningsgrupp för en sektor eller någon annan enhet i samkommu- nen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf.
Punkt 3
Begreppet resultatenhet definieras per arbetsgivare. Med re- sultatenhet avses en kommunal organisation eller en del av den som är administrativt och ekonomiskt ansvarig för skötseln av sina uppgifter. Affärsverk, yrkesläroanstalter och räddningsverk kan vara sådana organisatoriska helheter som avses här.
För olägenhet som förorsakas av ankomst till arbetet betalas en utryckningspen- ning på 7,61 euro om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ inkallas till arbete (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand fått med- delande om detta arbete. Xxxxxxxxx ska förutsätta att den anställde infinner sig till arbetet inom högst fem timmar. Om den anställde inkallas till arbete högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, betalas ingen utryck- ningspenning. Till den anställde betalas en minimiersättning för de resekostna- der som det utryckningsbetonade arbetet förutsätter.
§ 23 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar el- ler i form av ledighet
Uträkning av timlön
mom. 1 Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helg- aftonsarbete samt beredskap får man genom att dividera den ordi- narie lönen för en kalendermånad
1 med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8,
2 med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 eller 9, eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn,
3 med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 i avtalet för tekniska sektorn,
om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 39 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträk- ning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.
Arbetstagare
mom. 2 Skifttillägg för arbetstagare räknas med i timlönen, som höjs med 50 eller 100 %, om övertids- och söndagsarbete utförs vid en tidpunkt för vilken skifttillägg betalas.
I timlönen beaktas inte t.ex. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonser- sättningar när förhöjningsandelarna för övertids- och söndagsarbete räknas ut.
Tjänsteinnehavares skifttillägg beaktas inte i timlönen vid betalning av övertids- och söndagsersättningar.
Uträkning av timlön i deltidsarbete
mom. 3 Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (del- tidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multiplice- ras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.
Formel för timlön:
Timlönen = deltidslönen : (mån.lönedivisorn x
deltidsarbetstiden
)
full arbetstid
Om arbetstiden per vecka i byråarbete är t.ex. 25 timmar, används som månadslönens (deltidslönens) divisor 104,8 (152 x 25 : 36,25).
mom. 3 I andra fall än de som avses i mom. 1 och 3 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.
Tidpunkten för ersättningar
mom. 4 Penningersättning ska betalas och ersättning i form av ledighet ges senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut.
Enligt överenskommelse med den anställde kan ersättning i form av ledighet dock ges ännu under de fyra följande kalendermånaderna. På samma sätt kan penningersättning betalas senare än vad som sägs ovan, när ersättning i form av ledighet som man avsett att ge inte har kunnat ges under den ovan bestämda tiden på grund av avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet.
Bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skift- ledigheter i treskiftsarbete finns i bilagorna 5 och 6 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal.
Ersättning i form av ledighet
mom. 5 Utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke kan ersätt- ning i form av ledighet som är kortare än en arbetsdag inte använ- das, förutom då det gäller tidskompensation för nattarbete.
Vilotider
mom. 1 Arbetstiden ska ordnas så att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen.
Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Xxxxxxxxxx ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om arbetstagarens arbetstid per dygn är högst tre timmar, kan arbetstagaren i stället för 35 timmars ledighet ges en oavbruten ledighet på 24 timmar per vecka.
Veckovila som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om den anställde inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester eller någon annan tjänst- eller arbetsledighet, och frånvaron har varat minst 35 timmar i en följd, anses veckovilan ha uppfyllts.
I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge de an- ställda samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss pe-
riod.
mom. 2 I kontinuerligt skiftarbete kan veckovilan ordnas så att den i genom- snitt är 35 timmar under en tidsperiod av högst 12 veckor. Veckovi- lan ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska om- ständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det kan motsva- rande förfarande tillämpas då tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sitt samtycke.
mom. 3 Från bestämmelserna ovan i denna paragraf får man avvika
1 om den anställdes ordinarie arbetstid är högst tre timmar per dygn
2 i arbete som gäller skötsel av husdjur och i brådskande så- nings- och skördearbete inom jordbruket
3 när det är fråga om nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
4 om arbetets tekniska karaktär inte medger att den anställde helt be- frias från arbetet
5 om den anställde tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet för att det normala arbetet i kommunen eller samkommunen ska kunna hållas i gång, eller
6 om den anställde samtycker till beredskap under sin veckovila.
mom. 4 När man i de fall som avses i mom. 3 blir tvungen att tillfälligt inkalla en anställd som omfattas av arbetstidslagen under den anställdes veckovila som avses i mom. 1 eller 2, förkortas den anställdes ordi- narie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes med en tid som är lika lång som den veckovila enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat tas ut, eller också betalas med den anställdes samtycke för det tillfälliga arbetet en oförhöjd timlön för den tid som använts till arbetet.
De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.
mom. 5 Om inte verksamheten kräver något annat, ska tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka.
Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlig- het är lediga dagar. Se § 9 mom. 6 om periodarbete.
mom. 1 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än sex timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvän- dig för arbetets fortgång ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken den anställde fritt SKA kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på den anställdes begäran ges även i arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arrangemangen för arbetsuppgifterna utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har den anställde om han eller hon önskar det rätt att efter åtta timmars arbete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden. Om ingen rast kan ges på grund av tjänste- eller arbetsupp- gifternas art, ska den anställde ges möjlighet att inta en måltid på ar- betsplatsen under arbetstid.
Det är inte nödvändigt att bestämma att rasten (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant ar- rangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller den anställde själv.
Bestämmelsen om måltider under arbetstid blir tillämplig endast i de exceptionella fall då det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att ordna en måltidsrast.
mom. 2 Vid sjukhus, hälsocentraler samt vård- och omsorgsinrättningar ska tjänsteinnehavare och arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om den anställde önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av
arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i ar- betets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att mål- tiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbe- tet.
Bestämmelsen tillämpas också inom hemsjukvården och hemvården.
§ 26 Kafferast Återhämtningspaus
Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten.
Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.
Arbetstidshandlingar och nattarbete
§ 27 Utjämningsschema för arbetstiden
mom. 1 Om den ordinarie arbetstiden enligt § 7–9 eller bilaga 18 har ord- nats så att den utgör ett genomsnitt, ska ett utjämningsschema gö- ras upp på förhand för de arbeten som omfattas av arbetstidslagen, minst för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet.
Från utjämningsschemat ska man särskilja arbetsskiftsförteck- ningen som det finns bestämmelser om i § 28.
Av utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den or- dinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de le- diga dagarna. Om det är möjligt att göra upp en arbetsskiftsförteck- ning för hela utjämningsperioden, ersätter arbetsskiftsförteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf.
mom. 2 När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningssche- mat för arbetstiden ska förtroendemannen ges tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid ska reserveras för genomgång av utkastet.
mom. 3 Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.
§ 28 Arbetsskiftsförteckning
mom. 1 För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning som utvisar när tjänsteinneha- varnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbets- tiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningspe- riodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteck- ningen ska ändå göras upp för en så lång period som möjligt.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp iakttas § 27 mom. 2 på den anställdes eller förtroendemannens begäran.
Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Det är dock möjligt att göra upp en flexibel arbetsskiftsförteckning, där den anställde inom vissa gränser själv får bestämma de ovan nämnda tidpunk- terna. Exempelvis kan man ange att den dagliga rasten hålls mel- lan kl. 11.00 och 13.00.
mom. 2 Arbetsskiftsförteckningen ska delges tjänsteinnehavarna och arbets- tagarna skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med den anställdes samtycke eller av grundad anledning. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fast- ställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ingen här av- sedd grundad anledning.
Arbetsskiftsförteckningen kan också delges i elektronisk form, om det är tekniskt möjligt. Med den anställdes samtycke kan arbets- skiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksam- heten göras i arbetsskiftsförteckningen. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. verksamhetsbe- tingade skäl, exempelvis oförutsedd frånvaro. Grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteck- ningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en änd- ring bör i alla händelser underrättas om ändringen så snart som möj-
ligt.
mom. 3 En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grund av tving- ande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om hindret.
Arbetarskydds- och effektivitetssynpunkter talar för att man i stället för den som uteblir eller har uteblivit från ett arbetsskift i första hand bör försöka få någon annan än en tjänsteinnehavare eller arbetsta- gare som nyss avslutat sitt arbetsskift.
Utöver vad som bestäms om nattarbete i 8 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019), kan nattarbete beordras om skötseln av lagstadgade uppgifter förut- sätter att arbetet utförs mellan kl. 23 och kl. 6.
Arbetstidsbank
mom. 1 Kommunen eller samkommunen kan införa en arbetstidsbank ge- nom att ingå ett i § 13 i det kommunala huvudavtalet avsett lokalt kollektivavtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.
mom. 2 Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där pen- ningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.
mom. 3 Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villko- ren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då le- dighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man an- sluter sig till banken och lämnar den.
Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvis- ningarna utgör inte en del av de allmänna kommunala tjänste- och ar- betskollektivavtalet.
Flexibel arbetstid
mom. 1 Med flexibel arbetstid avses att den ordinarie arbetstiden ordnas så att den anställde utanför den fasta arbetstiden inom vissa gränser kan bestämma när det dagliga arbetet börjar och slutar.
mom. 2 I allmän arbetstid enligt § 7 och i byråarbetstid enligt § 8 kan ar- betsgivaren införa ett för verksamheten ändamålsenligt system med flexibel arbetstid på de villkor och med de begränsningar som anges i denna paragraf. Arbetsgivaren kan också slopa systemet helt eller delvis.
Arbetsgivaren bestämmer om införandet av flexibel arbetstid och om vill- koren samt på vilka personalgrupper systemet tillämpas. Om inte den anställde uttryckligen uppger sig stå utanför systemet anses ett avtal om flexibel arbetstid ha ingåtts mellan arbetsgivaren och den anställde. Ar- betsgivaren kan ändra eller slopa systemet genom att säga upp det med tre månaders uppsägningstid. Arbetsgivaren eller den anställde kan säga upp avtalet med en månads uppsägningstid.
§ 32 Villkor för flexibel arbetstid
mom. 1 I systemet med flexibel arbetstid bestämmer arbetsgivaren en fast arbets- tid då tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska vara tillgängliga för ar- betsgivaren på arbetsplatsen eller någon annan plats som arbetsgivaren godkänt. Arbetsgivaren bestämmer också flextiderna. Flextiden och den fasta arbetstiden kan tillsammans vara högst 12 timmar inklusive måltids- rast.
Angående dygnsvila, se hänvisningen till 25 § i arbetstidslagen.
Under flextiden kan den anställde i regel själv bestämma när arbetet börjar och slutar. Arbetsgivaren har med stöd av sin rätt att leda ar- betet rätt att vid behov i enskilda fall besluta att en anställd ska vara på arbetet under en viss tid t.ex. inom flextiden. Arbetsgivaren får inte använda sin arbetsledningsrätt i denna fråga regelbundet med hänsyn till syftet med flexibel arbetstid. Arbetsgivaren kan vid behov också beordra mertids- eller övertidsarbete.
Den maximala flextiden kan vara t.ex. kl. 7–9 samt 15–19. Den fasta arbetstiden ska vara minst 5 timmar, om inte arbetsgivaren be- slutar något annat.
mom. 2 Den dagliga vilotiden enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet förläggs till mitten av den fasta arbetstiden. Den dagliga vilotiden kan ordnas flexibelt så att den anställde själv kan bestämma tidpunkten inom givna gränser.
§ 33 Gränser för överskridning eller underskridning av den or- dinarie arbetstiden (saldo)
Vid flexibel arbetstid kan den ordinarie arbetstiden överskridas med högst 50 timmar (plussaldo) eller underskridas med högst 6 timmar (minussaldo).
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de sammanräk- nade överskridningarna av arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela arbetsdagar.
§ 34 Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid
mom. 1 Som mertidsarbete ersätts arbete som den anställde på uttryckligt initiativ av arbetsgivaren utför utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.
mom. 2 Som övertidsarbete ersätts arbete som den anställde utför på ut- tryckligt initiativ av arbetsgivaren och som överstiger övertidsgrän- sen per dygn och/eller per vecka enligt 14 § 1 och 2 mom. i arbets- tidskapitlet i detta avtal.
Medan en beordran om mertids- eller övertidsarbete är i kraft tilläm- pas inte bestämmelserna om flexibel arbetstid.
Mertids- och övertidsarbete vid flexibel arbetstid bestäms i enlighet med § 13 mom. 1–2 och § 14 mom. 1–2.
§ 35 Anställningens upphörande vid flexibel arbetstid
mom. 1 Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid inte är fylld när anställningen upphör, avdras de arbetstimmar som saknas enligt en oförhöjd timlön.
mom. 2 Om den ordinarie arbetstiden vid flexibel arbetstid överskrids när anställningen upphör, ersätts de extra arbetstimmarna enligt en oförhöjd timlön.
Övriga bestämmelser
§ 36 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden
Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen är 12 månader.
Den maximala arbetstiden regleras i 18 § i arbetstidslagen.
Kapitel IV
§ 1 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA
Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:
Kap. I Allmän del § 2, § 5–10
Kap. IV Semester
Kap. V Tjänst-, arbets- och familjeledighet Kap. VI Kostnadsersättningar
Kap. VII Förtroendemän
Kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning, anställningens upphö- rande
Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader
Bilaga 3 1
Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården
Denna bilaga tillämpas på personer som i huvudsak arbetar med vårdarbete inom hälso- och sjukvården och på yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som leder detta arbete, oberoende av förvaltningsområde och verksamhetsenhet.
Lönen bestäms enligt bilaga 3 1 till exempel för en vårdutbildad avdelningsskö- tare vid ett ålderdomshem som är chef för vårdpersonalen och eventuellt också själv deltar i patientarbete. Däremot bestäms lönen enligt bilaga 4 2 för en före- ståndare för ett ålderdomshem vars huvudsakliga uppgift är ledning, även om föreståndaren har vårdutbildning. Barnskötare vid sjukhus och hälsocentraler hör till bilaga 3 1 medan barnskötare inom dagvården omfattas av bilaga 5.
Anställda utanför lönesättningen
Den högsta administrativa ledningen för kommunens eller samkommunens vårdarbete står utanför lönesättningen. Till denna grupp hör t.ex. ledande skö- tare, ledande överskötare och administrativa överskötare.
Sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården
För dem som hör till denna grupp består den huvudsakliga uppgiften av själv- ständigt och krävande forsknings-, planerings- och utvecklingsarbete som byg- ger på teoretisk och praktisk sakkunskap inom hälso- och sjukvården.
Sakkunniguppgifterna kan också gälla ett begränsat specialområde eller ett del- område som sträcker sig utanför den egna arbetsenheten och betjänar hela or- ganisationen, varvid den anställdes huvuduppgifter består t.ex. av konsultation, samordning, utveckling av verksamheten, utbildning och publikationsverksam- het (t.ex. kliniska experter såsom experter på hygien, diabetes, smärta, sjukdo- mar i rörelseorganen mm.). Personalen i sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården står utanför lönesättningen. När deras löner bestäms kan i allmänhet personer i lednings- och chefsuppgifter inom vården användas som referens- grupp I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönesättningen, se
§ 8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
Ledande chef för vårdarbetet inom ett bestämt verksamhetsområde eller en inrättning eller enhet. Den huvudsakliga uppgiften består av ledning, utveckl- ing och samordning. Leder arbetet huvudsakligen genom underställda che- fer.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts högskoleexamen. Till denna grupp kan höra t.ex. överskötare vid sjukhus och hälsocentraler.
03HOI010 01HOI010 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 963,30 € | 2 999,45 € | 3 029,44 € | 3 029,44 € |
Den huvudsakliga uppgiften för dem som hör till denna grupp är att leda och pla- nera personalens arbete och att fatta och bereda beslut som gäller den egna en- heten. Vid större enheter kan det också finnas underställda som står i chefsställ- ning. Till uppgifterna hör också direkt patient-/klientarbete.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts yrkeshögskoleexa- men inom social- och hälsovårdsområdet eller tidigare examen på institutnivå inom området.
Till denna grupp kan höra t.ex. avdelningsskötare och biträdande avdelnings- skötare/ansvariga skötare/ansvariga hälsovårdare, när det med beaktande av enhetens storlek och organisation är fråga om tjänsteinnehavare/arbetstagare som helt klart står i chefsställning.
03HOI020 01HOI020 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 595,00 € | 2 626,66 € | 2 652,93 € | 2 652,93 € |
Krävande yrkesuppgifter inom vården
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts yrkeshögskoleex- amen inom social- och hälsovårdsområdet eller tidigare examen på institutnivå inom hälsovårdsområdet.
Till denna grupp kan höra t.ex. biträdande avdelningsskötare, ansvariga sjuk- skötare m.fl. som verkar som ansvariga, specialtandskötare, tandhygienis- ter/munhygienister, specialsjukskötare, övriga specialbeteckningar, fysiotera- peuter, rehabiliteringsinstruktörer, hörselvårdsassistenter, barnmorskor, labora- torieskötare, röntgenskötare, sjukskötare, hälsovårdare och ergoterapeuter.
03HOI030 01HOI030 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 323,84 € | 2 352,19 € | 2 375,71 € | 2 375,71 € |
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts grundexamen inom social- och hälsovården eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området.
Till denna grupp kan höra t.ex. närvårdare och motsvarande tidigare beteck- ningar, medikalvaktmästare, ambulansförare och ansvariga skötare samt lik- nande med ansvarsställning.
Denna punkt i lönesättningen tillämpas också på mottagningsskötare, hälsocen- tralsbiträden, mottagningsassistenter, avdelningsbiträden och avdelningssekre- terare av vilka förutsätts yrkesinriktad grundexamen inom social- eller hälsovår- den eller något annat område eller tidigare yrkesexamen.
03HOI040 01HOI040 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 017,41 € | 2 043,41 € | 2 063,84 € | 2 063,84 € |
Tidigare beteckningar för utbildning som motsvarar närvårdare är hjälpskötare, primärskötare, barnskötare, dagvårdare, tandskötare, mentalvårdare, sinnes- sjukvårdare, medikalvaktmästare-ambulansförare, vårdare av utvecklingsstörda, konditionsskötare, pedikyrist och hemvårdare.
Tillämpningsanvisning för lönesättningen
I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den upp- giftsrelaterade lönen, se även § 7, 8 och 9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
Om arbetsgivaren har krävt att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har en högre kompetensnivå än den som anges i lönesättningen (t.ex. högre högsko- leexamen) eller tilläggsutbildning (t.ex. specialiseringsstudier), ska detta beak- tas i den uppgiftsrelaterade lönen. Se punkt 3.1 Utbildning i tillämpningsanvis- ningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
I fråga om bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen för personer i chefs- ställning, se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet. ”Ansvar för en omfattande och krävande upp- gifts- eller verksamhetshelhet” innebär oftast att chefen leder en enhet som be- står av flera specialområden, flera verksamhetsställen, flera olika funktioner el- ler olika personalgrupper.
Extra uppgifter och extra ansvar
Exempel på extra uppgifter och extra ansvar är att vara ersättare för en chef eller ha ansvaret för att leda en enhet eller ett team (t.ex. sjukskötare/hälsovårdare/när- vårdare/primärskötare som är ansvarig för en enhet eller en delfunktion), eller ett sådant ansvar för en omfattande och krävande uppgifts-/verksamhetshelhet som andra i lönegruppen saknar eller har i betydligt mindre omfattning (t.ex. ansvar för ett krävande specialområde, såsom hygien, diabetes, smärta, demens mm.), an- svar för utveckling av vården för en särskild patientgrupp, ansvar för studentarbete eller som särskild uppgift fastslaget ansvar för apparater/hjälpmedel osv.). Med del- funktion avses inte att arbetet fördelas mellan olika anställda, utan att en särskild större verksamhetshelhet underställs en viss tjänsteinnehavare eller arbetstagare.
Uppgifter kan i allmänhet anses som särskilt krävande till exempel om de sträcker sig utanför den egna enheten, har återverkningar på hela verksamhetsmiljön/kund- kretsen/befolkningen, förutsätter självständig verksamhet och problemlösning samt förmåga till omställning, omdöme och ansvar för bedömning av verkningarna eller om det är fråga om omfattande verksamhet med befolkningsansvar. Som särskilt krävande kan man i allmänhet även betrakta sådana uppgifter inom enheten till vilka hör till största delen oförutsägbar, oplanerad verksamhet (t.ex. jour, intensiv- vård, hjärtövervakning, förlossningssal).
Omorganisering av verksamheten och ändring av arbetsfördelningen
Vid tillämpningen av lönesättningen ska arbetsgivaren följa upp och genom lönerna stödja sådana mål som verkställs vid omorganisering av regionala eller lokala funktioner och utvecklingen av samarbete och som innebär att arbetsfördelningen inom den yrkesutbildade vårdpersonalen utvecklas och omformas så att varje indi- vids kunnande bättre och i större omfattning än tidigare kommer till användning i ar- betsenheten (t.ex. en ändring i fördelningen av uppgifter mellan läkarna/tandlä- karna och vårdpersonalen eller inom vårdpersonalen). De anställdas uppgiftsbe- skrivningar bör ses över så att de motsvarar de ändrade uppgifterna, och ändring- arnas verkningar på arbetets svårighetsgrad och lönen bör bedömas.
Bilaga 4 2
Denna bilaga tillämpas på personal inom socialvården, personal med grundläggande serviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården och personal inom läkemedelsförsörjningen.
I fråga om personer som i huvudsak arbetar med vårdarbete inom hälso- och sjukvården, se tillämpningsanvisningen i AKTA SH-avtalet bilaga 3 1 § 1.
Anställda utanför lönesättningen
Den administrativa ledningen inom socialvården (t.ex. socialdirektörer, avdel- ningschefer) och personer i ledningsuppgifter inom läkemedelsförsörjningen (t.ex. sjukhusapotekare, provisorer) står utanför lönesättningen.
Tjänsteinnehavare och arbetstagare vars huvudsakliga uppgift är planering, ut- veckling och andra sakkunniguppgifter inom socialvården (t.ex. socialplanerare) står utanför lönesättningen. När deras lön bestäms kan i allmänhet personer i lednings- och chefsuppgifter inom socialvården användas som referensgrupp.
Även ledande socialarbetare står utanför lönesättningen om de i fråga om sin ställning och sina uppgifter kan jämföras med socialdirektörer.
I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönesättningen, se § 8 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
§ 2 Lönesättningen för yrkesutbildad personal inom socialvården
Lednings- och chefsuppgifter vid områdes- och serviceenheter
Den huvudsakliga uppgiften för anställda som hör till denna grupp är att leda och pla- nera en enhet eller ett område inom socialvården eller de sakkunnigas och den övriga
personalens arbete och att fatta och bereda beslut som gäller den enhet eller det om- råde den anställde leder eller ansvarar för.
Till uppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter inom området och medver- kan i klientarbetet.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.
04SOS030 02SOS030 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 507,83 € | 2 538,43 € | 2 563,81 € | 2 563,81 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. chef för äldreomsorgen, föreståndare för ålder- domshem, föreståndare för barnskyddsenheter, föreståndare för enheter inom missbrukarvården, ledare för öppenvårdstjänster, hemtjänstledare, äldre- omsorgsledare och ledande sysselsättningsledare.
Sakkunniguppgifter inom socialvården
För dem som hör till denna grupp består de huvudsakliga uppgifterna av själv- ständigt utvecklings-, planerings- och klientarbete som bygger på teoretisk och praktisk sakkunskap inom området.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts högre högskoleexa- men.
04SOS04A 02SOS04A Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 730,49 € | 2 763,80 € | 2 791,44 € | 2 791,44 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. specialsocialarbetare, socialarbetare, barnatill- syningsmän och skolkuratorer och ledande/ansvariga socialarbetare.
I fråga om hur specialiseringsutbildning inverkar på den uppgiftsrelaterade lönen, se punkt 3.1 Utbildning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lö- nekapitlet. Med specialiseringsutbildning avses 30–60 studiepoängs utbildning som anordnats av en yrkeshögskola eller ett universitet och specialiseringsstu- dier som ingår i en licentiatexamen.
Krävande yrkesuppgifter inom socialvården
För anställda som hör till denna grupp består de huvudsakliga uppgifterna av so- cialt stöd, handledning, fostran och rehabilitering.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå.
04SOS050 02SOS050 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 246,62 € | 2 274,03 € | 2 296,77 € | 2 296,77 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. socionomer (yrkeshögskoleexamen), vilka före- gicks av utbildningsbeteckningarna handledare inom socialvården, socialhand- ledare, socialpedagoger och handledare för utvecklingsstörda, samt service- handledare inom det sociala arbetet, skolornas pedagogiska handledare, fa- miljearbetare inom barnskyddet, handledare för arbetsverksamhet i rehabilite- ringssyfte och ledande/ansvariga handledare.
Yrkesuppgifter inom socialvården
För anställda som hör till denna grupp består de huvudsakliga uppgifterna av vård, omsorg, fostran och rehabilitering.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts yrkesinriktad grun- dexamen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området.
04SOS06A 02SOS06A Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 017,41 € | 2 043,41 € | 2 063,84 € | 2 063,84 € | |
motsvarar lönepunkt 03HOI040 01HOI040 | ||||
Till denna grupp kan höra t.ex. närvårdare och motsvarande tidigare beteck- ningar, familjearbetare, äldrevårdare och sysselsättningsledare/handledare/in- struktörer.
Se motsvarande tidigare utbildningsbeteckningar i tillämpningsanvis- ningen för lönepunkt 03HOI040 01HOI040 i bilaga 3 1 i AKTA SH-avtalet.
Tillämpningsanvisning för lönesättningen
I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den upp- giftsrelaterade lönen se § 7, 8 och 9 med tillämpningsanvisningar i löneka- pitlet i AKTA SH-avtalet.
Chefsställning
I fråga om bestämningen av lönen för personer i chefsställning, se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
Omorganisering av verksamheten och arbetsarrangemang
Vid tillämpningen av lönesättningen ska arbetsgivaren följa upp och genom
lönerna stödja sådana mål som ställts upp i nationella projekt inom social- och hälsovården (t.ex. rekommendationen för uppgiftsstrukturer för den yrkesutbil- dade personalen inom socialvården, SHM:s publikationer 2007:14) och som in- nebär att uppgiftsstrukturerna för personalen inom socialvården utvecklas och omformas så att varje individs kunnande bättre än tidigare kommer till använd- ning på arbetsplatsen.
Vid ändringar i arbetsuppgifterna bör de anställdas uppgiftsbeskrivningar ses över och arbetets svårighetsgrad omvärderas. Se punkt 1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärde- ringen i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
§ 3 Lönesättningen för grundläggande serviceuppgifter inom social-
, hälso- och sjukvården
04PER010 02PER010 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
1 770,73 € | 1 796,73 € | 1 814,70 € | 1 814,70 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. föreståndare för boendeenheter, hemhjälpare, bi- träden vid boendeenheter, personliga assistenter, omsorgsassistenter, vårdbiträ- den/avdelningsbiträden, baderskor, anstaltsbiträden, sjukhusbiträden, forsk- ningsbiträden, instrumentvårdare, anstaltvårdare, äldrevårdare och nattväk- tare/vakter.
Tillämpningsanvisning för lönesättningen
Se även tillämpningsanvisningen i slutet av § 2.
§ 4 Lönesättningen för personal inom läkemedelsförsörjningen
Vissa lednings-, chefs- och därmed jämförbara uppgifter
Ledande/ansvarig farmaceut
Denna punkt i lönesättningen tillämpas också på s.k. ensamarbetande farma- ceuter, som inte har en chef med farmaceutisk utbildning, och på farmaceuter som är ansvariga farmaceuter för sjukhusapotek, föreståndare för sjukhusapo- teks filialapotek, föreståndare för centralläkemedelsförråd eller föreståndare för en läkemedelscentral.
Kompetens: Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts kompetens som legitimerad farmaceut.
04FAR01B 02FAR01B Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 487,82 € | 2 518,17 € | 2 543,35 € | 2 543,35 € |
Krävande yrkesuppgifter
Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts kompetens som legitimerad farma- ceut.
04FAR020 02FAR020 Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
2 392,22 € | 2 421,41 € | 2 445,62 € | 2 445,62 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. farmaceuter, avdelningsfarmaceuter och farma- ceuter som ansvarar för en delfunktion.
Yrkesuppgifter
Av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren förutsätts grundexamen inom läkeme- delsbranschen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området.
04FAR03A 02FAR03A Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
1 974,51 € | 2 000,51 € | 2 020,52 € | 2 020,52 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. läkemedelsarbetare (nuvarande examina farma- nom och läkemedelstekniker).
Grundläggande serviceuppgifter
04FAR03B 02FAR03B Grundlön | 1.4.2019 | 1.8.2020 | 1.4.2021 | 1.9.2021 |
1 770,72 € | 1 796,72 € | 1 814,69 € | 1 814,69 € |
Till denna grupp kan höra t.ex. apoteksbiträden.
Tillämpningsanvisning för lönesättningen
I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgifts- relaterade lönen se § 7, 8 och 9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet.
När den uppgiftsrelaterade lönen för ledningen och övrig personal inom läkeme- delsförsörjningen bestäms beaktas bl.a. arten av de farmaceutiska tjänster som produceras, t.ex. de krav på ett brett och mångsidigt kunnande eller ett djupgå- ende specialkunnande som ställs beroende på olika inrättningstyper, specialom- råden och egen läkemedelstillverkning och de speciella krav som arbete i farma- ceutgrupper vid sjukhusapotek ställer.
Specialiseringsutbildning
I fråga om hur specialiseringsutbildning eller annan särskild kompetens inverkar på lönen, se punkt 3.1 Utbildning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i löne- kapitlet. Med specialiseringsutbildning avses specialiseringsutbildning i sjukhus- och hälsocentralsfarmaci vid Kuopio universitet.
Bilaga 9 3
Förhandlingsparternas rekommendation om främjande av lönestatistiken inom AKTA SH-avtalet
Statistikkoder för anställda utanför lönesättningen i AKTA SH-avta- let
Det är önskvärt att det för varje tjänsteinnehavare och arbetstagare som står ut- anför lönesättningen uppges en statistikkod som utgår från arbetsuppgifterna. Syftet med statistikkoden är att underlätta grupperingen av dessa anställda.
Statistikkoden betyder inte att de anställda i fråga bildar en egen lönepunkt, utan det är fortfarande fråga om anställda som står utanför lönesättningen. Använd- ningen av en statistikkod betyder inte heller att dessa yrkesgrupper räknas med när man avgör om en bilaga har så många anställda att justeringspotten för indi- viduella tillägg ska räknas ut för denna bilaga (AKTA SH-avtalet kap. II § 11 mom. 6 protokollsanteckningen mom. 7).
Statistikkoden införs i löneräkningssystemet på samma ställe som lönesättnings- koderna. Statistikcentralen samlar årligen in lönestatistik för kommunsektorn (s.k. oktoberstatistik). I fortsättningen ska arbetsgivarna utöver lönesättningsko- derna också uppge statistikkoderna för anställda utanför lönesättningen.
I lönebilagorna 1–8 2 finns det tillämpningsanvisningar som anger vilka anställda som står utanför lönesättningen i respektive bilaga. Denna definition används när statistikkoden bildas.
Statistikkoder för anställda utanför lönesättningen i lönebilaga 1–8 2 i AKTA SH-avtalet
01999999
01SOTE99
Befattning utanför lönesättningen i bilaga 1
02999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 2
02SOTE99
03999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 3
04999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 4 05999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 5 06999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 6 07999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 7 08999999 Befattning utanför lönesättningen i bilaga 8
Om befattningen inte kan placeras i någon av lönebilagorna 1–8 2 i AKTA SH-avtalet används statistikkoden
99999999
99SOTE99
Annan befattning utanför lönesättningen
Befattningar enligt § 17 i lönekapitlet i AKTA SH-avtalet ges följande statistikkoder
99TAE010 SOTETAE1 99TAE020 SOTETAE2
Arbetsgivarrepresentant enligt AKTA SH-avtalet kap. II
§ 17, lönestruktur som följer kap. II § 9–16
Arbetsgivarrepresentant enligt AKTA SH-avtalet kap. II
§ 17, helhetslön
De ordinarie arbetstiderna samt mertids- och övertidsgränserna i AKTA 2018–2019 iakttas t.o.m. 30.8.2020. Se KT:s cirkulär 8/2020.
Bilaga 18 4
Arbetstid på 37 timmar 45 minuter
§ 1 Arbetstid på 37 timmar 45 minuter
Ordinarie arbetstid
mom. 1 För de tjänsteinnehavare och arbetstagare som anges nedan är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 37 tim- mar 45 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 37 timmar 45 minuter under en period av högst 6 veckor.
1 sjukhusfysiker, sjukhuskemister och sjukhusmikrobiologer
2 psykologer vid sjukhus, mentalvårdsbyråer, hälsocentraler, rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor, institutioner för ut- vecklingsstörda samt andra vård- och omsorgsinrättningar
3 skolpsykologer
4 ledande skötare vid hälsocentraler
5 överskötare (gäller inte biträdande överskötare)
6 socialarbetare och socialterapeuter
7 skolkuratorer
8 hälsoinspektörer samt kemister, laboranter och mjölkkontrollö- rer (provtagare, mikroskopister, mjölkinspektörer) som främst utför hälso- och miljöövervakningsuppgifter
9 vårdpersonalen vid mentalvårdsbyråer.
Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningarna för kap. III § 7 mom. 1.
Den ordinarie arbetstiden enligt AKTA 2020–2021 iakttas från 31.8.2020 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast detta datum.
Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetsti- den och arbetsskiftsplaneringen
mom. 2 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, ar- bets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 33 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 37 timmar 45 minuter per kalendervecka.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller ut- jämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd från- varodag minskas med den andel av 7 timmar 33 minuter som del- tidsarbetstiden utgör av full arbetstid.
Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.
Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 1 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och över- tidsarbete, se § 2 och 3,
Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
mom. 3 Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, tret- tondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller an- nandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie ar- betstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 33 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.
I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller ut- jämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd ar- betstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 tim- mar 33 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.
Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.
Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.
Flexibel arbetstid
mom. 4 Arbetstiden kan också ordnas som flexibel arbetstid.
§ 2 Definition av och ersättning för mertidsarbete
mom. 1 Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.
Mertidsarbete för en anställd med full arbetstid är arbete som ut- förs utöver den ordinarie arbetstiden upp till övertidsgränsen.
I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertids- arbete upp till övertidsgränsen enligt § 3. I deltidsarbete avses med ordinarie arbetstid också arbetstid som antecknats i arbetsskiftsför- teckningen utanför semester, arbets-/tjänstledighet eller någon an- nan godtagbar frånvaro.
I deltidsarbete förkortas den ordinarie arbetstiden/sänks mertids- gränsen vid oplanerad frånvaro med det antal arbetstimmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen för frånvarotiden.
mom. 2 För en anställd med full arbetstid betalas mertidsersättning för högst en halv timme per vecka, förutom under de söckenhelgsveckor som avses i § 1 mom. 3.
Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar övertidsgränsen, se § 3.
mom. 3 Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.
Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av kap. III § 20. Angående ersättning i form av ledighet, se kap. III § 23 mom. 5 och 6.
§ 3 Definition av och ersättning för övertidsarbete
Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteck- ningen och följande övertidsgränser:
Övertidsgräns per dygn:
8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.
Övertidsgräns per vecka:
Full arbetstid:
Övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med en halv timme och det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventu- ellt antecknats för veckan i fråga.
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Under en vecka med semester, arbets- eller tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med 6 minuter (0,1 timmar) per arbetsdag, dock högst en halv timme, och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 1 mom. 2 eller annan frånvaro.
Övertidsgräns per vecka under söckenhelgsvecka:
Under en vecka som inte innehåller planerad eller oplanerad frånvaro är över- tidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. Om utjämningsperioden är längre än en vecka, utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som an- tecknats för respektive vecka utökad med
– en halv timme,
– söckenhelgsförkortningar som antecknats för respektive vecka och
– eventuellt antecknade timmar av ersättning i form av ledighet.
Vecka eller utjämningsperiod som innehåller planerad eller oplanerad frånvaro eller båda:
Om det i en vecka eller utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söcken- helg enligt § 1 mom. 3, är övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats utanför frånvaron utökad med
– 6 minuter (0,1 timmar) per arbetsdag, dock högst en halv timme per vecka,
– 7 timmar 33 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg under den vecka då söckenhelgsförkortningen getts och
– timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron.
Tillägget på 6 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbets- tid ingår. Söckenhelger, dagar som utgör ersättning i form av ledighet och ar- betstidsutjämningsdagar betraktas som sådana arbetsdagar när övertidsgränsen räknas ut.
Deltidsarbete:
Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.
Hur frånvaro påverkar övertidsgränsen per vecka
Under en vecka eller utjämningsperiod med godtagbar frånvaro beräknas övertidsgränsen i deltidsarbete på följande sätt:
– 37 timmar 45 minuter i veckan eller 37 timmar 45 minuter gånger antalet veckor i utjämningsperioden,
– från vilket avdras antalet frånvarodagar enligt § 1 mom. 2 gånger 7 timmar 33 minuter,
– från vilket avdras det timantal som planerats för en dag som blir oplane- rad frånvarodag,
– till vilket läggs 6 minuter (0,1 timmar) per arbetsdag, dock högst en halv timme per kalendervecka i utjämningsperioden.
Ersättning i form av ledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen utgör inte arbetstid. Om den anställde under en vecka eller utjämningsperiod för vilken det planerats ersättning i form av ledighet arbetar fler timmar än vad som planerats, flyttas motsvarande mängd ledighet till ett senare tillfälle eller ersätts i pengar.
I övertidsberäkningen kan man särskilja övertidsarbete per dygn och över- tidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som översti- ger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Över- tidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsar- bete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka över- skrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.
mom. 3 Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stå- ende tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.
mom. 4 Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.
mom. 5 Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställde insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i form av ledighet som antecknats under sjukledigheten så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt kap. III § 23 mom. 5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställde insjuknar under övertidsledig- heten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.
Andra tjänst- eller arbetsledigheter föranleder inte flyttning av över- tidsledighet som fastställts i arbetsskiftsförteckningen.
Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.
§ 4 Uträkning av timlön
Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, över- tids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt bered- skap får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad med 162.
Timlönedivisorn bestäms enligt denna paragraf. Till övriga delar tillämpas kap. III § 23 på beräkningen av timlönen och på tidpunkten för ersättningar i pengar och i form av ledighet.