PERSONALENS
ANSTÄLLNINGSVILLKOR
UTBYTESBLAD 1
Datum Dnr
12.11.2018
Ärende
Ändrade sidor i ÅHS tjänstekollektivavtal 2018
Förändringar | Datum |
Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands Hälso- och sjukvård Allmän del § 9 sid 8 | 12.11.2018 |
§ 10a sid 8 | 12.11.2018 |
§ 10b sid 9 | 12.11.2018 |
Bilaga B 1a sid 1-8 | 12.11.2018 |
Bilaga B 1b sid 1-3 | 12.11.2018 |
Bilaga 9 sid 1,3 | 12.11.2018 |
Bilaga 10 sid 1-2 | 12.11.2018 |
Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands Hälso- och sjukvård Allmän del
Ny paragraf: § 10a | sid 8–9 | 19.6.2018 | |
Bilaga B 1a | sid 1–8 | 19.6.2018 | |
Bilaga B 1b | sid 1–3 | 19.6.2018 | |
Bilaga B 4 | sid 1 | 19.6.2018 | |
Bilaga 5 § 1 | sid 1–2 | 19.6.2018 | |
Bilaga 7 § 1 | sid 1 | 19.6.2018 | |
Bilaga 9 § 5 | sid 3 | 19.6.2018 | |
§ 13 2 mom. (nytt) | sid 0 | 00.0.0000 | |
Postadress | Telefon | Telefax | E-post |
PB 1060 AX-22111 MARIEHAMN, Åland | (018) 25000 | (018) 19155 | |
Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOREN FÖR TJÄNS- TEMÄN VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
ALLMÄN DEL
1 §
Allmänt om anställningsvillkoren
1 mom. Beträffande anställningsvillkoren för en tjänsteman i anställning hos Ålands hälso- och sjukvård iakttas, utöver stadganden och bestämmelser som har utfärdats därom, detta tjänstekollektivavtal med följande underbilagor B (*:
B 1a: Lönesättning - grundlöner (ändr. 1.8.03)
B 1b: Lönesättning - grundlöner/vårdpersonal (ändr. 1.8.03) B 2: Grunderna för erfarenhetstillägg
B 3: Förteckning över tjänster, tjänstemän och deras avlöning B 4: Läkargruppernas allmänna anställningsvillkor
B 5: Anställningsvillkor för läkare vid en hälsocentral
B 6: Anställningsvillkor för tandläkare vid en hälsocentral B 7: Anställningsvillkor för läkare vid sjukhus
B 9: Arbetstidsbestämmelser för vissa tjänstemän med 37 t 30 min arbetsvecka B 10: Nattvårdstillägg
B 11: Skyddsklädsel.
Anm. (*
Detta tjänstekollektivavtal är en bilaga (bilaga 14) tilldet ramavtal som 1.7.2010 har ingåtts för landskapets tjänstemän. Därför benämns bilagorna här för underbilagor.
2 mom. Dessutom har parterna ingått separata tjänstekollektivavtal
1) om den personals anställningsvillkor som i enlighet med landskapslagen om ikraft- trädande av landskapslagen om hälso- och sjukvården (68/93) överflyttats till an- ställning vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, eller det så kallade övergångsavtalet jämte ett underteckningsprotokoll (och ett separat arbetskollektivavtal; punkt C i in- nehållsförteckningen) och
2) ett protokoll/tjänstekollektivavtal om vissa anställningsvillkor för sjukhusläkare inom Ålands hälso- och sjukvård (D).
Anm.
Med myndighet avses i detta avtal myndigheten Ålands hälso- och sjukvård, om inte annat särskilt anges.
AVLÖNING
2 §
Grunderna för avlöningen
1 mom. Till en tjänsteman betalas en grundlön som bestäms enligt lönesättningen i bilaga B 1 a, B 1 b, B 5, B 6 eller B 7. Med ordet lönesättning avses lönebestämmelserna i nämnda bilagor.
3 mom. Utöver den grundlön som utgår till en tjänsteman betalas lönetillägg och tilläggsarvo- den i enlighet med vad därom separat har överenskommits i detta avtal.
3 §
Bestämmande av grundlönen när en tjänst besätts
1 mom. När en tjänst besätts besluter myndigheten om tjänstemannens grundlön i enlighet med detta kapitel och lönesättningsbestämmelserna.
Tillämpningsanvisning:
Avlöningen enligt lönesättningen gäller enskilda tjänstemän. När myn- digheten besätter en tjänst väljs en grundlön i lönesättningsskalan och det görs oberoende av vilken grundlön tjänstens tidigare innehavare hade.
Vid ledigförklarandet av tjänsten används hela löneskalan eller bara en del av den. Att endast en del av löneskalan används innebär givetvis ingen ändring av den tjänstekollektivavtalsenliga löneskalan som sådan.
Om det i lönesättningen finns olika löneskalor för t.ex. olika utbild- ningsnivåer, bör tjänsten för undvikande av oklarheter förklaras ledig med separata löneskalor för olika utbildningsnivåer.
Exempel:
En tjänstemans grundlön bestäms enligt 2.034,05 - 2.721,15 € enligt tjänsten 03HOI030. Till tjänstens tidigare innehavare betalades 2.538,54
€ i lön. Man kan då göra på följande sätt:
a) Myndigheten förklarar tjänsten ledig med grundlön enligt t.ex. 2.034,05 – 2.721,15 €. Innan den nya tjänstemannen tillträder sin tjänst fattas slutgiltigt beslut om hans eller hennes grundlön inom dessa lönegränser.
b) Tjänsten förklaras ledig med lön enligt tjänstekollektivavtalet. Man kan också ge den sökande tillfälle att framställa egna öns- kemål om lönen. I samband med valet eller senare, innan tjäns- temannen tillträder, besluter myndigheten om grundlönen inom gränserna för tjänstekollektivavtalet.
4 §
Tillämpning av löneskalan
När en tjänstemans grundlön fastställs inom gränserna för lönesättningen skall en ändamålsenlig lönegradering iakttas.
Den som, jämfört med andra, har
- väsentligt mer krävande arbetsuppgifter,
- större ansvar,
- klart lämpligare utbildning,
- mer fördjupade kunskaper för uppgifterna i fråga,
- större erfarenhet eller
- permanent besvärligare arbetsförhållanden
erhåller sålunda, om möjligt, en högre grundlön än övriga inom samma skala.
När grundlönen för en tjänsteman i ledande ställning (t.ex. en chefstjänsteman) övervägs, beaktas dessutom lönenivån för motsvarande tjänstemän inom landskapsför- valtningen och ifrågavarande enhets storlek.
Tillämpningsanvisning:
Myndigheten bestämmer först vilken lönegrupp som skall tillämpas på en tjänsteman och fastställer därefter grundlönen för tjänstemannen inom gränserna för lönegruppen och ifrågavarande löneskala. När skalan används skall man, förutom arbetets svårighetsgrad, hur ansvarsfyllt det är m.m., även beakta hur mångsidiga uppgifterna är, den utbildning som krävs och ställningen inom organisationen (om det t.ex. är frågan om chefsuppgifter). Den som har en längre utbildning och mera krävande uppgifter, erhåller något av de högre beloppen i löneskalan. Med "större erfarenhet" avses såväl erfarenhetens kvantitet som kvalitet. Bedöm- ningarna görs utifrån dokumenterad utbildningsnivå, erfarenhet o.s.v.
Valet av grundlön inom skalan är bundet av tjänstekollektivavtalets bestämmelser. Det är m.a.o. frågan om en bunden prövning, inte en fri sådan. Prövningen är individuell och görs skilt för var och en tjänste- man. Det är därför inte förenligt med avtalet att fatta ett generellt beslut om att t.ex. endast den övre eller undre gränsen i löneskalan skall an- vändas. Det är inte heller förenligt med avtalet att använda endast t.ex. anställningstidens längd som lönegrund.
Löneskalan är inte avsedd för och får inte användas till att belöna tjänstemannens arbetsprestationer. Sådana faktorer beaktas i stället i form av det personliga lönetillägget eller liknande löneslag (t.ex. hälso- centralläkarnas extra utbildningstillägg eller sjukhusläkarnas kompe- tenstillägg).
5 §
Justering av grundlönen
1 mom. En tjänstemans grundlön justeras inom gränserna för sin löneskala, när grunderna i 4 § ovan ger anledning till det. En tjänstemans grundlön kan av vägande skäl även justeras så, att den med högst 10 procent överstiger skalans övre gränsbelopp eller, när någon löneskala inte tillämpas, det minsta belopp som har fastställts för tjänsten.
Tillämpningsanvisning:
Om det sker en permanent förändring i lönegrunderna under avtalspe- rioden, justeras grundlönen åtminstone till den nya skalans lägsta grund- lönebelopp. Justeringen görs från och med början av den månad som följer efter att ändringen på behörigt sätt har godkänts (obligatorisk för- höjning).
Grundlönen kan enligt prövning justeras också inom löneskalan, t.ex. när grunden för avlöningen ändras permanent under avtalsperioden eller då det finns någon annan motiverad anledning till en lönejustering.
2 mom. Avlöningen för den som står utanför lönesättningen kan justeras med högst 10 % under ett kalenderår.
3 mom. Avlöningen för en tjänsteman justeras inte på basen av lönesättningen, om han, förutom lönesättningsenlig avlöning, dessutom har andra löne- eller naturaförmåner och totalbeloppet av hans löneförmåner motsvarar lönesättningsenlig avlöning.
Tillämpningsanvisning:
Sådana förmåner kan t.ex. vara bil- eller bostadsförmån.
4 mom. En tjänstemans grundlön sänks inte på basen av lönesättningen, om det inte gäller förflyttning till en annan, lägre avlönad tjänst eller uppgift.
I lönegrunderna kan inträffa ändringar när lönesättningsbestämmelserna ändras, vilket skulle förutsätta att grundlönen eller löneskalan sänks.
Tjänstemannens avlöning förblir dock oförändrad så, att en grundlön som överskrider den nya skalan ändras till ett personligt tillägg.
5 mom. Vid en justering av en grundlön bortfaller eller minskas personliga eller andra motsvarande lönetillägg i motsvarande grad, om inte annat följer av 7 § eller annat tjänstekollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
En tjänstemans personliga tillägg är en över den övre gränsen av skalan förhöjd grundlön eller en fast grundlön i lönesättningen eller ett tillägg som i övrigt avviker från bestämmelserna i tjänstekollektivavtalet samt det tillägg som nämns även i tillämpningsdirektiven till 4 momentet.
En allmän förhöjning och nya erfarenhetstillägg reducerar inte det per- sonliga lönetillägget, om man inte har kommit överens eller beslutat om annat, när det personliga tillägget beviljades.
6 § (ändr. 1.4.2008)
Arvode för handhavande av uppgifter vid sidan av egen tjänst (SET-arvode)
1 mom. Om en tjänsteman med full arbetstid förordnas att temporärt, för en längre tid än två veckor, vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tillfällig tjänste- uppgift, betalas ett arvode som motsvarar högst 50 % av grundlönen i den andra tjäns- ten eller tjänsteuppgiften. Arvodet räknas inte till tjänstemannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteman kan förordnas att vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tjänsteuppgift, om innehavaren av denna andra tjänst eller tjänsteuppgift själv är förhindrad att sköta sitt arbete eller det är fråga om en vakant tjänst. En tillfällig tjänsteuppgift är den juridiska termen för det som också kallas tillfällig tjänst. Det är alltså inte fråga om en enskild uppgift utan en samling av uppgifter som bildar en ”tjänst”.
Ett förordnande ges alltid skriftligt och på förhand. Endast i brådskande fall kan förordnandet vara muntligt till att börja med, men ett skriftligt förordnande skall ges så fort som möjligt därefter.
Om två eller flera ordinarie tjänstemän förordnas att på detta sätt handha var sin del av en annan tjänst eller tjänsteuppgift, fördelas SET-arvodet, som aldrig kan vara högre än totalt 50 procent av grundlönen i denna andra tjänst eller tjänsteuppgift, mellan tjänstemännen i fråga.
2 mom. Bestämmelserna i 1 momentet tillämpas även när en ordinarie tjänsteman förordnas att för en längre tid än två veckor, vid sidan av den egna tjänsten, sköta en annan tjänste- mans uppgifter, när denna andra tjänsteman är på semester.
Tillämpningsanvisning:
Om semestervikariatet varar högst två veckor, betalas inget SET-arvode. Tjänstemannen erhåller då lön enligt sin egen tjänst.
I regel skall ett handhavande av en annan tjänstemans uppgifter under dennes semester ske ömsesidigt och utan ersättning, om inte annat över- enskoms eller förordnas (hänvisas till 12 § LF om semester för landskap- ets tjänstemän, 122/98).
3 mom. En tjänsteman är utan hinder av ett SET-arvode berättigad till ersättning för mertids- och övertidsarbete i enlighet med vad därom är avtalat.
7 § (ny fr. 1.7.2004)
Prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar (PST-arvode)
1 mom. Om en tjänsteman förordnas att temporärt, utöver sina egna sedvanliga arbetsuppgifter, ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet så, att hans eller hennes ansvarsområde eller uppgifternas svårighetsgrad därigenom blir väsentligt större än de annars är i tjänsten, kan ett prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar betalas till honom eller henne. Ett PST-arvode betalas inte, om detta ansvar påförs tjänsteman- nen för högst två veckor. Det betalas så länge tilläggsansvaret varar.
2 mom. Arvodet, som är högst 10 % av den egna grundlönen, ingår i tjänstemannens fasta avlöning.
När de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls, kan betalning av ett PST arvode komma i fråga t.ex. i följande fall:
- en tjänsteman påförs tillfälliga chefs- eller förmansuppgifter,
- en tjänsteman ges ansvaret för ett projekt (s.k. projektledare).
Betalningen av arvodet upphör när det extra ansvar eller den högre svår- het grad som har utgjort grund för beviljandet upphör eller när myndig- heten av annan motiverad anledning beslutar att sluta betala arvodet.
PST-arvode betalas inte för uppgifter för vilka någon annan form av er- sättning, såsom arvode för handhavande av annans uppgifter (SET- arvode), betalas. Arvodet betalas i allmänhet inte heller för handledning av ny personal eller handledning av studerande och praktikanter.
Separatarvode kan inte betalas, om det gäller ett ordinärt arbetslednings- förordnande. För att det skall kunna betalas måste kraven i avtalsbe- stämmelsen uppfyllas.
8 §
Personligt lönetillägg
1 mom. Till en tjänsteman kan ett personligt lönetillägg betalas på grund av
a) att tjänstemannen har särskild, för tjänsten värdefull kompetens som inte förut- sätts i de formella kompetenskraven och som inte har beaktats i grundlönen,
b) att tjänstemannens arbetsresultat överskrider det som kan betraktas som a) nor- mala och genomsnittliga resultat i tjänsten och b) som kan härledas till tjänste- mannens egna insatser,
c) att det föreligger exceptionella svårigheter att rekrytera personal till tjänsten el- ler att behålla personal på tjänsten eller
d) att det föreligger andra starkt vägande skäl.
2 mom.
Ett personligt lönetillägg betalas för högst två år åt gången och till ett belopp som mot- svarar högst 10 procent av tjänstemannens grundlön. Myndigheten kan besluta att dra in det personliga lönetillägget om skälet för att det beviljades inte längre föreligger.
3 mom.
Personligt lönetillägg enligt punkt a) betalas inte till en tjänsteman som genom special- bestämmelser för vissa yrkesgrupper, i andra delar av tjänstekollektivavtalet, har erhål- lit ett lönetillägg enligt samma eller motsvarande grunder.
Anmärkning:
Personligt lönetillägg betalas inte till hälsocentralläkare för dubbelspecialisträt- tigheter, eftersom detta ersätts enligt B5 1 § punkt 2. Personligt tillägg betalas inte heller till sjukhusläkare för docent- eller specialistkompetens, eftersom detta ersätts enligt B7 1 §.
Ett beslut om personligt lönetillägg ska alltid motiveras detaljerat så att det framgår på vilken grund det personliga lönetillägget beviljats och vilka omständigheter i det en skilda fallet som beaktats. Motsvarande gäller när ett personligt lönetillägg dras in.
9 §
Ersättning för flyttningskostnader vid rekrytering
När det på grund av arbetskraftsbrist finns ett särskilt behov och intresse av att kunna anställa en person, som är bosatt utanför Åland, kan myndigheten till tjänstemannen ifråga betala en skäligbefunnen andel av de kostnader som en flyttning till Åland ger upphov till, dock högst 70 procent och högst 2 500 €. Kostnaderna ska redovisas på ett tillförlitligt sätt.
Ersättning betalas inte till den, som under de tre senaste åren har fått ersättning för flyttningskost- nader.
Myndigheten kan som villkor ställa en viss tids kvarblivande i tjänst vid äventyr av en skyldighet att, helt eller delvis, återbetala det som har erlagts som ersättning för flyttningskostnaderna.
9a §
Rekryteringstillägg 1.9.2014.
Arbetsgivaren kan i undantagsfall besluta om ett rekryteringstillägg för en tjänsteman, om det anses nödvändigt för att rekrytera personal. Rekryteringstillägget ges inte till personal som varit ordinarie anställd hos ÅHS under de senaste tre åren innan beslutet om rekryteringstillägg tas. Rekryteringstillägget utgår som en månatlig tilläggsersättning under högst fem års tid. Det får inte överstiga 25 % av grundlönen. Rekryteringstillägget ingår inte i den fasta avlöningen och justeras inte i samband med allmänna avtalsenliga löneförhöjningar.
10 §
Ersättning till skärgårdshälsovårdare fr.o.m. 1.1.2015
En ersättning om 200 euro betalas till en skärgårdshälsovårdare/sjukskötare i Brändö, Sottunga, Kökar, Kumlinge och Föglö som utanför beredskaptiden blir larmade till arbete av fältchefen. Arrangemanget bygger på frivillighet från den anställdas sida.
10 a §
Arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän med kansliarbetstid 1.6.2018
Tjänstemän med kansliarbetstid, vars grundlön utan ålderstillägg är högre än 4 202,80 euro/månad fr.o.m. 1.4.2018 och 4 249,03 euro /månad fr.o.m. 1.4.2019 har enbart rätt till ersättning för arbete utöver den ordinarie arbetstiden på det sätt som anges i denna paragraf.
Ersättning för arbete som tjänstemannen utför på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden ges i form av ledighet med lön. Ledigheten ges i förhållande ett till ett (en timme arbete: en timme ledigt).
Ledigheten ges inom de sex kalendermånader som följer efter att arbetet utfördes.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som arbetstidsersättning enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet.
Tid som åtgår till en sådan uppgift för vilken det betalas arvode för att en tjänsteman handhar till en annan tjänst hörande uppgifter vid sidan om egen tjänst eller för vilken det betalas ett annat särskilt arvode eller ersättning, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av denna paragraf.
Tid som utom tjänstetid används för representation eller andra motsvarande uppdrag och som är svår att följa upp, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf, om inte tjänstemannen ifråga har utfört egentliga tjänsteuppgifter i samband därmed.
10b §
Licentiat- och doktorstillägg (tillämpas på nya licentiat- och doktorstillägg fr.o.m. 1.11.2018)
Till en tjänsteman betalas ett tillägg om 4,8 % av grundlönen för avlagd licentiatexamen eller doktorsexamen förutsatt att examen är till väsentlig nytta i arbetet som tjänstemannen utför. I en tjänst där det i behörighetskraven ingår krav på licentiat- eller doktorsexamen betalas inget tillägg.
Tillämpningsanvisning
Detta tillägg betalas inte till en tjänsteman vars grundlön har justerats med anledning av avlagd licentiat- eller doktorsexamen eller som på något annat sätt har erhållit ett lö- netillägg med anledning av ovannämnda examen.
ARBETSTID
11 §
Måltidsrast
Tjänstemän med annan arbetstid än kansliarbetstid har möjlighet att välja mellan att ta en måltids- rast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de uppgifter som skall utföras, att han eller hon inte avlägsnar sig från arbetsplatsen samt att måltiden inte medför mer än högst 20 minuters frånvaro från hans eller hennes arbetsställe.
ARBETSFRED
12 §
Parterna i detta tjänstekollektivavtal förbinder sig att själva iaktta arbetsfred beträffande an- ställningsvillkoren i detta avtal medan avtalet är i kraft och arbetstagarparten dessutom att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän avhåller sig från stridsåtgärder som är förbjudna i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
BILAGA B 1a
Lönesättning 1.4.2018
GRUNDLÖNERNA FÖR TJÄNSTEMÄN VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Grundlönen för en tjänsteman bestäms enligt den tjänstebenämning eller lönegrupp som anges i denna lönesättningsbilaga. Av lönesättningsbilagan framgår till vilken kravgrupp en tjänst enligt arbetsvärderingen tillhör och vilken minimigrundlönen är för respektive kravgrupp.
Anmärkning
Lönesättningen för tjänstemän tillhörande vårdpersonalen ingår i bilaga B 1b samt för läkare, tandläkare och veterinärer i bilagorna B5-B8.
Beträffande icke lönesatta tjänster se 2 § 2 mom. i tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
Lönesättningskoderna är hämtade ur rikets allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal eller är egna åländska konstruktioner (ÅL).
LEDNING OCH FÖRVALTNINGSUPPGIFTER
Hälso- och sjukvårdsdirektör och chefläkaren har avtalslön.
Anmärkning
Hälso- och sjukvårdsdirektören (tidigare förvaltningschef) är fr.o.m. 1.1.1999 en arbetsgivartjänsteman ("husbonde"). Lönen fastställs därför i enlighet med stadgandet i 2 § 4 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal. Tjänsten kan även vara förenad med avtalslön (25 § tjänstemannalagen för landskapet Åland) varvid myndighetens styrelse ingår ett avtal om lönen med tjänstemannen ifråga.
GRUPP A
01HAL012-ÅL Tjänsteman, som svarar för en förvaltningsenhet eller tjänsteman i motsvarande ställning.
Kompetens: lämplig högskoleexamen
3 535,00 – 5 117,86
Till denna grupp hör: ekonomichef D1 4545
personalchef D2 3535 myndighetsjurist
GRUPP B
01HAL023-ÅL Ledande tjänstemän som tjänstgör inom en förvaltningsenhet, i allmänhet under en i grupp A nämnd ledande tjänsteman och kan vara dennes ställföreträdare.
Kompetens: Lämplig högskoleexamen eller specialister inom sitt område
2 525,00 - 4 175,05
Till denna grupp hör:
redovisningschef C3 säkerhetschef C3
controller C2 teknisk chef C1
budgetplanerare sekreterarchef C2
löneföreståndare B1 ansvarig receptionist B1
verksamhetsexpert kostchef C2
processutvecklare kommunikationssamordnare
vårdutvecklare upphandlingschef C1 städchef B1
kvalitetssamordnare D4
C1 3030
C 2 2828
C 3 2778
B1 2525
GRUPP C
01HAL033 Förvaltningstjänster i jämförbar ställning.
Kompetens: lämplig högskoleexamen eller examen på institutnivå
2 222,00 – 3 401,60
Till denna grupp hör:
bitr. kostchef C3 2778
bitr. städchef B2 2374 bitr. sekreterarchef B3 2222 personalhandläggare
BYRÅBRANSCHEN
Avlöningen för en tjänsteman inom byråbranschen bestäms, trots att denna eventuellt saknar utbildning, enligt nedan nämnda löneskalor så länge denne tjänstgör i en uppgift som tillhör lönegrupperna för byråbranschen förutsatt att han eller hon var anställd där, i fråga om Ålands folkhälsoförbund och Ålands vårdförbund 31.12.1984, men, beträffande tjänsteman som överflyttats från Ålands centralsjukhus, 1.1.1994.
Om arbetstiden för en anställd som tillhör byråpersonalen överensstämmer med 6 § (gäller s.k. veckoarbete) i arbetstidslagen, bestäms avlöningen 5 % högre än vad gällande löneskala annars förutsätter.
01TOI010 De mest krävande och ansvarsfulla kontorsuppgifterna som förutsätter självständigt arbete.
Kompetens: yrkeshögskoleexamen, tidigare examen på institutnivå eller gymnasienivå
2 121,00 - 2 823,86
Till denna lönegrupp hör: förvaltningssekreterare B2 2374
patientadministratör B2 2374
byråsekreterare B4 2121
löneredovisare B3 2222
redovisare B3 2222
upphandlingsassistent B4 2121
och andra byråuppgifter som till sin kravnivå är jämförbara med dessa.
01T0I020 Annat byråarbete än sådant som avses i 01TOI010.
2 121,00 - 2 719,25
Kompetens: gymnasieutbildning eller annan lämplig utbildning.
Till denna lönegrupp hör: Arkivbiträde B4 2121
Receptionist B4 2121
DATATEKNIKBRANSCHEN LEDNINGSUPPGIFTER
01ATK-ÅL Planering, drifthantering, datahantering och implementering av omfattande och krävande datasystem eller dataprojekt. Uppgifterna förutsätter självständiga avgöranden och beslut inom ramen för befogenheterna.
Kompetens: lämplig högre högskoleexamen
2 818,91 - 4 175,05
Till denna lönegrupp hör:
IT- utvecklingschef
PLANERINGSUPPGIFTER
01ATK021 Planering och implementering av omfattande och krävande datasystem.
Arbetsuppgifternas art ställer särskilda krav på upprätthållande och utveckling av yrkeskunskapen.
Kompetens: lämplig högskoleexamen
2 662,30 – 3 727,21
Till denna lönegrupp hör:
01ATK022
Kompetens: högskoleexamen, lämplig teknisk utbildning eller annan lämplig utbildning på institutnivå och tillräcklig arbetserfarenhet inom branschen
2 200,49 – 3 080,69
Till denna lönegrupp hör: MIT- tekniker supporttekniker systemassistent B3 2222
SOCIALARBETE
Tjänstemannen utför socialarbete där arbetsuppgifterna utgörs av sådant själv- ständigt, krävande socialarbete som baserar sig på teoretiska kunskaper om området och praktisk erfarenhet och som riktar sig till individer och/eller familjer/grupper. Uppgifterna omfattar också koordinering av socialservice- formerna och samarbete med övriga förvaltningsenheter och samarbetsparter.
04SOS04A Socialarbetare 2 777,50 - 3 678,32
Kompetens: högre högskoleexamen.
Till denna grupp hör:
ansvarig socialkurator D4 3131
socialkurator psykiatri D3 3232 somatik D4 3131 skolkurator C3 2778
PSYKOLOGER SAMT REHABILITERINGS- OCH TERAPIPERSONAL 04PSY020-ÅL Psykolog 3 232,00 – 4 347,73
Kompetens: psykolog D3 3232
Psykolog som innehar för uppgiften lämplig specialutbildning.
Tillämpningsanvisning:
För att kunna vara högre upp i intervallen ska man ha antingen specialexamen inom utvecklingspsykologi och utbildningspsykologi, neuropsykologi, psykoterapi, hälsopsykologi samt arbets- och organisationspsykologi eller en omfattande kompletteringsutbildning inom t.ex. psykoterapi, klinisk neuropsykologi och klinisk psykologi samt utbildning för preventivt arbete, handledning och uppfostrings- och familjerådgivning.
Beroende på psykologens uppgifter kan åsyftad specialutbildning även vara vetenskaplig vidareutbildning såsom licentiatexamen, doktorsexamen eller docentkompetens.
PUH-ÅL | Talterapeut | 3 232,00 - 3 805,64 |
Kompetens: talterapeut | D3 3232 | |
RAV-ÅL | Näringsterapeut | 3 131,00 - 3 805,64 |
Kompetens: näringsterapeut eller dietist kombinerad med D4 3131 | ||
MUS-ÅL | Musikterapeut | 2 828,00 - 3 069,78 |
Kompetens: musikterapeut | C2 2828 | |
UNDERSÖKNINGSPERSONAL | ||
TUT-ÅL | Kemist | 4 545,00 |
Kompetens: högre högskoleexamen | D1 4545 | |
(Uppdrag som enhetschef ingår i minimigrundlönen.) | ||
För psykologpraktikant tillämpas minimilönen i rikets allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal lönen är 1 595,57 euro fr.o.m. 1.4.2018.
magisterexamen.
Till kemist som innehar för uppgiften lämplig docent eller annan specialkompetens kan ovannämnda avlöning betalas förhöjd med 5-10 %.
LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING
04FAR011 Sjukhusapotekare 4 545,00 - 4 929,35
Kompetens: provisor D1 4545
04FAR020 Farmaceut 2 727,00 - 3 315,55
Kompetens: farmaceut C4 2727
04FAR03A Läkemedelstekniker 2 121,00 – 2 733,60
B4 2121
Kompetens: grundexamen inom läkemedelsbranschen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området
KOSTSERVICEPERSONAL
Krävande yrkesuppgifter
Ordinärt arbete som kräver särskilt kunnande på yrkesnivå inom kostservicen och som förutsätter självständigt ansvar för tillredning av mat inom enhetens kostservice.
06RUO05A Kock 2 222,00 – 2 580,13
Kompetens: gymnasieexamen eller annan utbildning.
B3 2222
Basserviceuppgifter
06RUO060 Köksbiträde 1 969,50 – 2 472,27
A2 1970
Kompetens: gymnasieexamen eller annan utbildning.
BASSERVICEUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Sjukhusbiträde A2, vårdbiträde A2, sömmerska B4, lagerbiträde A2, linneförrådsbiträde A2, mottagningsbiträde B3 och tekniskt biträde A2 (ÅL), varuförsöjningsbiträde.
04PER010 1 969,50 – 2 462,67
A2 1970, B3 2222, B4 2121
Kompetens: lämplig utbildning eller erfarenhet.
TEKNISKA BRANSCHEN (ÅL)
Då den ordinarie arbetstiden för en person som hör till grupp A eller B och som avlagt en examen på minst skolnivå inom den tekniska branschen bestäms enligt 6 § (gäller s.k. veckoarbete) i arbetstidslagen, betalas utöver den lönesättningsenliga grundlönen ett tillägg om 5 % av denna grundlön.
GRUPP A Arbetet består av omfattande och ansvarsfulla uppgiftshelheter, vilka gäller ett viktigt delområde inom den tekniska branschen eller av flera små delområden eller av en synnerligen krävande sektor av ett delområde. Uppgifterna sköts antingen självständigt eller inom gränserna för de målsättningar och allmänna anvisningar som uppställts. Tjänstemannen leder i allmänhet sitt ansvarsområde med bistånd av sina underlydande.
5 01 01 01 1 Chef eller förman för ansvarsområdet
Krävande sakkunniguppgifter och specialkunnande
Kompetens: Tjänsteman som avlagt teknikerexamen och som inte har någon chef som har för uppgiften lämplig högre högskoleexamen inom branschen.
2 777,50 – 3 609,13
Till denna lönegrupp hör: Medicintekniker C3 2778
GRUPP B
Arbetet består av en ganska omfattande uppgiftshelhet eller av en specialiserad delfunktion inom den tekniska branschen. Tjänstemannen leder direkt sina underlydandes arbete eller arbetar i planerings-, inspektions- eller övervakningsuppgifter.
5 01 02 01 4 Anställda med direkta eller indirekta förmansuppgifter eller planerings- och inspektionsuppgifter
2 121,00 – 3 018,43
Kompetens: Vid teknisk läroanstalt/skola avlagd teknikerexamen eller annan utbildning på institutnivå inom branschen.
driftsledare | tekniker | |
övervaktmästare | B1 2525 | steriltekniker |
varuförsöjningschef | C3 2778 | bitr. övervaktmästare B2 2374 |
bitr. lagerchef | B3 2222 | bitr. klädvårdschef |
bostadsförvaltare | B4 2121 | bostadsförvaltare förman B2 2374 |
GRUPP C
Arbetet består av yrkesuppgifter inom den tekniska branschen. Skötseln av uppgifterna sker enligt direktiv av den förman som verkar som direkt arbets- ledare, men skötseln av uppgifterna är ofta självständiga.
Tillämpningsanvisning:
Yrkesmännen hör till grupp C. För anställda i synnerligen krävande yrkesmannauppgifter samt i ordinära yrkesmannauppgifter gäller en gemensam uppgiftsbeskrivning. Frågan om huruvida på en tjänsteman tillämpas den lönesättning som gäller synnerligen krävande och krävande yrkesmannauppgifter eller lönesättningen i anslutning till ordinära yrkes- mannauppgifter, avgörs på basen av personens yrkeskunnighet och uppgifternas svårighetsgrad.
5 01 04 01 8 Synnerligen krävande och krävande yrkesmannauppgifter
2 020,00 – 2 638,06
Kompetens: Yrkesutbildning inom branschen eller genom praktisk erfarenhet inhämtad kompetens på yrkesområdet
Till denna lönegrupp hör: vaktmästare-gårdskarl A1 2020
12.11.2018 B 1b - 1
BILAGA 1b
Lönesättning 1.4.2018
GRUNDLÖNERNA FÖR VÅRDPERSONAL VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Grundlönen för en i denna bilaga nämnd tjänsteman bestäms enligt den tjänstebenämning eller lönegrupp som anges nedan i bilagan. Av lönesättningsbilagan framgår till vilken kravgrupp en tjänst enligt arbetsvärderingen tillhör och vilken minimigrundlönen är för respektive kravgrupp. Beträffande icke lönesatta tjänster se 2 § 2 mom. i tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
Lönesättningskoderna är hämtade ur rikets allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal eller är egna åländska konstruktioner (ÅL).
Protokollsanteckning:
Vid fördelningen av medel för lönejusteringar i regleringsmåner, jämställdhetspotter och motsvarande reserveringar tillkommer var och en tjänstemannaorganisation en sådan andel av den fördelningsbara potten som motsvarar relationen mellan medlemmarnas sammanlagda lönesumma och de till denna bilaga hänförbara tjänstemännens totala lönesumma.
LEDNING OCH FÖRVALTNINGSUPPGIFTER
01HOI012-ÅL Tjänsteman, som svarar för en förvaltningsenhet eller tjänsteman i motsvarande ställning.
Kompetens: lämplig högskoleexamen
Vårdchef 4 545,00 - 5 117,86
D1 4545
LEDNING OCH CHEFER FÖR VÅRDPERSONALEN
03H0I010 Kompetens: i enlighet med behörighetsvillkoren Överskötare 3 535,00 – 4 107,57
D2 3535
03HOI020 Direkt arbetsledning
Kompetens: i enlighet med behörighetsvillkoren
3 030,00 - 3 596,79
Till denna grupp hör: Avdelningsskötare C1 3030
Biträdande avdelningsskötare C1 3030
VÅRDPERSONAL
03HOI030 Kompetens: yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsområdet eller tidigare examen på institutnivå inom hälsovårdsområdet.
2 727,00 - 3 220,71
C2 2828
C3 2778
C4 2727
Till denna grupp hör bl.a.:
sjukskötare barnmorska laboratorieskötare röntgenskötare
audionom/hörselvårdsassistent fysioterapeut
ergoterapeut hälsovårdare företagshälsovårdare personalhälsovårdare
sjukskötare som verkar som ansvarig sådan munhygienist
socioterapeut (ÅL) fältchef
03HOI040 Kompetens: Examen på gymnasialstadienivå (Ål), andra stadiet (Fi) eller tidigare skolnivå eller gymnasieskola (Sve). Grundexamen inom social- och hälsovård eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området.
2 222,00 - 2 793,85
B1 2525
B2 2374
B3 2222
Till denna grupp hör:
närvårdare primärskötare barnskötare konditionsskötare skötare tandskötare mottagningsbiträde
medikalvaktmästare mentalvårdare instrumentvårdare avdelningssekreterare kanslist läkarsekreterare
REHABILITERINGS- OCH TERAPIPERSONAL
PSY-ÅL Psykoterapeut med utbildning inom hälsovårdsområdet
2 777,50 - 3 146,54
C3 2778
Kompetens: psykoterapiutbildning
BILAGA 2
Erfarenhetstillägg
GRUNDERNA FÖR ERFARENHETSTILLÄGG (OCH ÅRSTILLÄGG)
1 §
Erfarenhetstillägg (ändr. 1.2.2005)
1 mom. En tjänsteman beviljas erfarenhetstillägg efter 6 och 10 års anställning.
2 mom. Vart och ett erfarenhetstillägg är 5 % av grundlönen. Till grundlönen räknas härvid också ett separatarvode för tilläggsansvar.
Anm.
Observera att vissa till läkargrupperna hörande tjänstemän inte har rätt till erfarenhetstillägg (och årstillägg).
2 §
Ansökan om och beviljande av erfarenhetstillägg
1 mom. Ett beviljande av erfarenhetstillägg förutsätter att tjänstemannen skriftligen har ansökt om tillägget och bifogat en tillförlitlig utredning om sådana anställningstider hos andra arbetsgivare som han eller hon önskar tillgodoräkna sig. Myndigheten kan dock besluta att erfarenhetstillägg beviljas utan ansökan, när en tjänsteman tidigare har beviljats er- farenhetstillägg hos myndigheten.
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteman bör bevaka sin rätt till erfarenhetstillägg även i det fall att det inte föreligger ett krav på en särskild ansökan.
Om rätten till retroaktiv utbetalning av erfarenhetstillägg gäller vad i 9 § i huvudavtalet är överenskommet (tre år plus ett ofullständigt år).
2 mom. Rätten till erfarenhetstillägg vidtar fr.o.m. den första dagen i den månad som följer efter att den erforderliga anställningstiden har uppfyllts.
3 §
Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg
1 mom. Anställningstid som ger en rätt till erfarenhetstillägg är tiden för anställning i huvud- syssla
1) hos landskapet och, före 1.1.1994, hos Ålands folkhälsoförbund och Ålands vård- förbund samt
2) hos annan arbetsgivare inom ett motsvarande yrkesområde eller i en sådan uppgift som är till väsentlig nytta i tjänstemannens nuvarande uppgifter.
Tillämpningsanvisning:
Anställning, inte företagsverksamhet
Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhål- lande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte tillräckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare.
Huvudsyssla
Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 tim- mar. I 2 § 4 mom. i det s.k. övergångsavtalet avsedd tjänsteman uppfyll- ler dock kravet på huvudsyssla med en arbetstid om minst 19 veckotim- mar. En sådan tjänstemans anställningstid före 1.1.1990 anses emellertid vara huvudsyssla bara ifall den genomsnittliga ordinarie veckoarbetsti- den har varit minst 20 timmar.
Vid beräkningen av anställningstiden räknas den genomsnittliga vecko- arbetstiden ut månadsvis, om inte annat är bestämt. I anställningsförhål- landen kortare än en vecka skall arbetstiden i medeltal vara minst 4 timmar/arbetsdag. Om ett arbetsskift pågår t.ex. mellan kl. 21.00 och
7.00 och dygnsskiftet är kl. 00.00, är den genomsnittliga arbetstiden per dag 5 timmar och antalet dagar som berättigar till erfarenhetstillägg blir därför två.
Punkt 1)
Syftet med bestämmelsen under punkt 1) är att premiera den kunskap om landskapsförvaltningens mål, regelverk, verksamhetsförutsättningar
m.m. som en anställning vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, land- skapsstyrelsens allmänna förvaltning, m.fl. enheter inom landskapsför- valtningen ger. Tiden för anställning vid en offentligrättslig förening, ett affärsverk eller ett bolag omfattas inte av denna punkt.
Med en anställning hos landskapet jämställs ett anställningsförhållande inom statsförvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU), i Norge och i Island.
Punkt 2): Motsvarande yrkesområde/väsentlig nytta
(Text utesluten) F30/05/1/3, beslut nr 47 F30/28.6.2005
Tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde
Av de två kriterierna i punkt 2) är tjänstgöring inom motsvarande yrkes- område av primär betydelse. Det är inte nödvändigt att särskilt för sig bedöma på vilket sätt denna tjänstgöring är till nytta o.s.v. Frågan om när tjänstgöringen har skett har således ingen betydelse vid uträknandet av de tjänstgöringstider som berättigar till erfarenhetstillägg.
Frågan huruvida det är ett motsvarande yrkesområde granskas natur- ligtvis utgående från det tjänsteförhållande som tjänstemannen har till vid den tidpunkt då rätten till erfarenhetstillägg börjar.
Om en tjänsteman senare omedelbart (inom 30 dagar) övergår till ett tjänsteförhållande inom ett annat yrkesområde vid ÅHS, bibehåller han eller hon sin rätt till de erfarenhetstillägg som han eller hon är be- rättigad till på basis av 2) punkten. Sker övergången efter en tid som är längre än dessa 30 dagar bedöms det utgående från det nya tjänsteför- hållandet, om villkoren i punkten uppfylls. Det är således möjligt att en tjänsteman i det nya tjänsteförhållandet inte får lika många erfaren- hetstillägg som han eller hon hade i sitt tidigare tjänsteförhållande.
Frågan om i vilken mån olika yrkesområden motsvarar varandra kan inte avgöras endast på basis av benämningarna. Först bör man granska om det är fråga om samma uppgiftsområde. Är uppgiftsområdet det- samma, bör man dessutom granska, om ifrågavarande arbete hos en annan arbetsgivare och ÅHS hierarkiskt och kvalitativt ligger tillräck- ligt nära varandra för att det skall kunna vara fråga om samma yrkes- omåde. Följande uppgiftsområdesklassificeringar ger tillsammans med en hierarkisk och kvalitativ jämförelse av uppgifterna ledning vid av- görandet av, om det är fråga om samma yrkesområde på det sätt som avses i avtalet.
1. byråarbete
2. allmän administration
3. tekniskt arbete
4. juridiskt arbete
5. ekonomiskt arbete
6. hushållsarbete
7. undervisningsarbete
8. vetenskapligt forskningsarbete
9. annat forskningsarbete
10. lant- och skogsbruksarbete
11. byggnadsarbete
12. kommunikations- och transportarbete
13. lagerarbete
14. fastighetsskötsel
15. säkerhets- och ordningsarbete
16. hälsovårdsarbete
17. socialt arbete
18. arbete inom förplägningsbranschen
Klassificeringen är inte uttömmande. Uppgiftsområdena kan delvis gå in i varandra.
Anställning hos t.ex. en privat arbetsgivare inom uppgiftsområdena 4- 5 kan i allmänhet anses motsvara allmän administration hos ÅHS. Li- kaså kan uppgiftsområdena 3 och 11, 6 och 18 samt 7 och 8 delvis gå in i varandra.
Tjänstgöring inom uppgifter som är till väsentlig nytta
Fastän en tjänstemans tidigare tjänstgöring hos en annan arbetsgivare än landskapet inte kan räknas till godo som tjänstgöring inom motsva- rande yrkesområde, kan uppgifterna i fråga likväl vara till väsentlig nytta då tjänstemannen utför sina uppgifter. En byråsekreterare kan ha tjänstgjort t.ex. som banktjänsteman, och även om det inte är fråga om samma yrkesområde, kan arbetserfarenheten vara till väsentlig nytta vid skötseln av en tjänst. Vid bedömningen av om en tjänstgöring inom ett annat yrkesområde har varit till väsentlig nytta bör uppmärk- samhet fästas vid om yrkesskickligheten och förmågan att sköta de hu- vudsakliga uppgifter som hör till tjänsten har ökat genom tjänstgöring inom här avsett annat yrkesområde och om denna arbetserfarenhet är till väsentlig nytta vid skötseln av den tjänst som tjänstemannen sköter vid den tidpunkt då rätten till erfarenhetstillägg börjar.
Därtill skall de tidigare uppgifterna och tjänsteåliggandena vara av ett sådant slag och ha en sådan kravnivå att de är jämförbara och skötseln av de tidigare uppgifterna skall ha varat tillräckligt länge. Genom en kort arbetserfarenhet uppnås i allmänhet ingen väsentlig nytta. Praktik- tider eller tjänstgöring som har upphört för längre sedan kan i allmän- het inte heller beaktas.
Vid bedömningen av väsentlig nytta kan det vara fråga om en situat- ion, där en tjänsteman har privat tjänstgöring t.ex. sex år, men av denna tid är endast tre år sådan tid som uppfyller avtalsvillkoren. I detta fall räknas endast treårsperioden i fråga såsom till erfarenhetstill- lägg berättigande tjänstgöringstid.
När avtalspunkten i fråga tillämpas skall på motsvarande sätt iakttas ovan givna anvisningar om tjänstgöring i huvudsyssla och om över- gång till en annan tjänst eller ett annat tjänsteförhållande.
Varje fall avgörs skilt för sig dock så, att man i likartade fall bör efter- sträva en så enhetlig praxis som möjligt.
Hur tiden räknas
Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också ett anställ- ningsförhållande som har varat en enda dag. Kalenderdagar som berät- tigar till erfarenhetstillägg eller reducerar detta omvandlas vid behov till månader genom att man som divisor använder talet 30 och till år genom att som divisor använda talet 365.
Samtidiga anställningar
Av olika anställningar som en tjänsteman har innehaft samtidigt och vilka var och en i sig berättigar till erfarenhetstillägg, beaktas endast ett anställningsförhållande vid bestämmandet av den till erfarenhets- tillägg berättigande anställningstiden.
(16.9.03; F30/03/1/10)
Protokollsanteckning
Tiden för handhavandet av en del av en hel tjänst vid Ålands central- sjukhus före 1.1.1994 och fr.o.m. detta datum inom hela myndigheten räknas, under förutsättning att arbetstiden har uppgått till minst 19 tim- mar i veckan, såsom till erfarenhetstillägg berättigande anställningstid i samma proportion som deltjänsten står till hela tjänsten.
2 mom. Den tid i anställning hos landskapet under vilken en tjänsteman arbetar på deltid och samtidigt erhåller deltids- eller delinvalidpension av landskapet, räknas såsom till erfa- renhetstillägg berättigande anställningstid, oberoende av om anställningen uppfyller kravet för huvudsyssla eller inte.
3 mom. En tjänsteman som åtnjuter ålderspension kan enligt prövning beviljas erfarenhetstill- lägg på basis av sådan till erfarenhetstillägg berättigande anställningstid som har infal- lit före pensioneringen.
Tillämpningsanvisning:
Anställningstid som föregår en persons pensionering har normalt räk- nats honom eller henne till godo före pensionen. Därför skall den, vid ett eventuellt återinträde i arbetslivet, i princip inte räknas en tjänsteman som åtnjuter ålderspension till godo en andra gång. Hälso- och sjuk- vårdsmyndigheten kan dock av särskilda skäl besluta att räkna tidigare anställning, som i övrigt uppfyller kraven i detta avtal, helt eller delvis till godo för nya erfarenhetstillägg, t.ex. när man skall rekrytera och det råder stor brist på arbetskraft av ifrågavarande slag.
4 §
Avdrag från den tilläggsberättigande anställningstiden
1 mom. Vid uträknandet av den anställningstid som ger rätt till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar under vilka arbetet har varit avbrutet eller då arbetet efter anställnings- beslutet ännu inte har inletts.
2 mom. Från anställningstiden avdras dock inte tiden för tjänstemannens
- semester
- tjänstledighet med lön
- tjänstledighet under vilken han eller hon uppbär dagpenning enligt sjukförsäk- ringslagen
- sådan tjänstledighet utan lön som varar högst 30 dagar per kalenderår eller
- tiden för permittering under högst 30 dagar per permitteringstillfälle.
5 §
Övergångsbestämmelser
1 mom. Tillgodoräknande av tjänstetilläggstid t.o.m. 30.4.1995
För den som är anställd hos myndigheten 30.4.1995 räknas den dittills för tjänstetillägg intjänade tiden till godo för erfarenhetstillägg enligt de bestämmelser som var i kraft 30.4.1995. Om en tjänsteman som har anställts hos myndigheten efter 30.4.1995, nämnda dag har kunnat räkna sig till godo tid för tjänstetillägg i en anställning med liknande arbetsuppgifter hos en kommun eller en samkommun och alltjämt vill bibe- hålla rätten att tillgodoräkna sig sådan tid, skall tjänstemannen underrätta myndigheten om detta, när anställningsförhållandet börjar. Samtidigt skall tjänstemannen förete ett intyg eller en annan tillförlitlig utredning över denna till tjänstetillägg berättigande tid.
2 mom. Årstillägg
Till en tjänsteman som var anställd hos myndigheten 31.12.1999 och som då hade rätt till årstillägg enligt 5 § 2 mom. i bilaga 2 till då gällande tjänstekollektivavtal om an- ställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, betalas fortsätt- ningsvis ett årstillägg till samma belopp som tillägget uppgick till 31.12.1999, dock så att beloppet är beroende av om tjänstemannen arbetar heltid eller deltid. Årstillägget betalas så länge tjänstemannens anställning hos myndigheten fortgår utan avbrott.
Ang. läkarnas årstillägg, se nedan s. 7
ÅRSTILLÄGG FR.O.M. 1.11.1995
Löneklass Euro (Mk)/mån 30.4.1995
Y 13 | 51,13 | (304) |
Y 15 | 52,81 | (314) |
Y 17 | 54,49 | (324) |
Y 19 | 56,51 | (336) |
Y 21 | 58,87 | (350) |
Y 22 | 61,05 | (363) |
Y 23 | 63,41 | (377) |
Y 24 | 65,43 | (389) |
Y 25 | 67,61 | (402) |
Y 26 | 70,13 | (417) |
Y 27 | 73,83 | (439) |
Y 28 | 78,54 | (467) |
Y 29 | 83,08 | (494) |
Y 30 | 88,47 | (526) |
Y 31 | 97,55 | (580) |
Y 32 | 59,37 | (353) |
Y 33 | 62,73 | (373) |
Y 34 | 65,93 | (392) |
Y 35 | 69,46 | (413) |
Y 36 | 73,33 | (436) |
Y 37 | 78,04 | (464) |
Y 38 | 83,93 | (499) |
Y 39 | 88,80 | (528) |
Y 40 | 96,04 | (571) |
Y 41 | 103,27 | (614) |
Y 42 | 110,84 | (659) |
Y 43 | 118,24 | (703) |
Y 44 | 126,14 | (750) |
Y 45 | 136,74 | (813) |
Y 46 | 147,50 | (877) |
Y 47 | 159,61 | (949) |
Y 48 | 172,56 | (1.026) |
*) hänvisas till TKA om justeringar av anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän 20.12.1995, 3.2 §.
(Bilaga 6 (**)
ÅRSTILLÄGG FR.O.M. 1.10.1996
Löneklass Euro (Mk)/mån 30.4.1995
Y 13 | 51,13 | (304) |
Y 15 | 52,81 | (314) |
Y 17 | 54,49 | (324) |
Y 19 | 56,51 | (336) |
Y 21 | 58,87 | (350) |
Y 22 | 61,05 | (363) |
Y 23 | 63,41 | (377) |
Y 24 | 65,43 | (389) |
Y 25 | 67,61 | (402) |
Y 26 | 70,13 | (417) |
Y 27 | 73,83 | (439) |
Y 28 | 79,55 | (473) |
Y 29 | 84,09 | (500) |
Y 30 | 89,64 | (533) |
Y 31 | 98,73 | (587) |
Y 32 | 60,21 | (358) |
Y 33 | 63,58 | (378) |
Y 34 | 66,77 | (397) |
Y 35 | 70,47 | (419) |
Y 36 | 74,51 | (443) |
Y 37 | 79,05 | (470) |
Y 38 | 84,93 | (505) |
Y 39 | 89,98 | (535) |
Y 40 | 97,21 | (578) |
Y 41 | 104,44 | (621) |
Y 42 | 112,18 | (667) |
Y 43 | 119,75 | (712) |
Y 44 | 127,82 | (760) |
Y 45 | 138,42 | (823) |
Y 46 | 149,18 | (887) |
Y 47 | 161,46 | (960) |
Y 48 | 174,58 | (1.038) |
**) se informations föregående sida!
LÄKARBILAGORNAS ÅRSTILLÄGG
fr.o.m. 1.10.1996
Löneklass Årstillägg
30.4.1995 Euro (mk) per månad
Y 19 | 56,17 | (334) |
Y 21 | 58,70 | (349) |
Y 22 | 60,72 | (361) |
Y 23 | 62,90 | (374) |
Y 24 | 65,09 | (387) |
Y 25 | 67,28 | (400) |
Y 26 | 69,63 | (414) |
Y 27 | 73,50 | (437) |
Y 28 | 79,05 | (470) |
Y 29 | 83,59 | (497) |
Y 30 | 88,97 | (529) |
Y 31 | 98,39 | (585) |
Y 32 | 60,04 | (357) |
Y 33 | 63,24 | (376) |
Y 34 | 66,10 | (393) |
Y 35 | 69,80 | (415) |
Y 36 | 73,83 | (439) |
Y 37 | 78,54 | (467) |
Y 38 | 84,60 | (503) |
Y 39 | 89,48 | (532) |
Y 40 | 96,71 | (575) |
Y 41 | 103,77 | (617) |
Y 42 | 111,68 | (664) |
Y 43 | 118,91 | (707) |
Y 44 | 126,98 | (755) |
Y 45 | 137,41 | (817) |
Y 46 | 148,51 | (883) |
Y 47 | 160,45 | (954) |
Y 48 | 173,23 | (1.030) |
BILAGA 4
Läkare - allmän del
LÄKARGRUPPERNAS ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
I TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Tillämpningen av bestämmelserna
1 mom. Denna bilaga 4 samt bilagorna 5-8 till tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård tillämpas på läkare, tandläkare och vete- rinärer vid myndigheten, om inte annat har avtalats nedan.
Tillämpningsanvisning:
Den terminologi som används i denna bilaga och i bilagorna 5-8, såsom legitimerad läkare, läkare med allmänläkarrättig- heter m.m., beskrivs närmare i underbilaga 1 nedan.
2 mom. Anställningsvillkoren för i 1 mom. avsedda läkare, tandläkare och veterinärer fastställs enligt bestämmelserna i de bilagor som nämns i momentet och i enlighet med allmänna bestämmelser i landskapets övriga tjänstekollektivavtal. En i bilagorna förekommande specialbestämmelse åsidosätter dock en motsvarande bestämmelse i ett annat avtal.
Av lönesättningsbilagan framgår till vilken kravgrupp en tjänst enligt arbetsvärderingen tillhör och vilken minimigrundlönen är för respektive kravgrupp
2 § Upphävd 1.9.2001
II ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
3 § Ordinarie arbetstid
Ordinarie arbetstid
1 mom. Den ordinarie arbetstiden är 38 t 15 min i veckan eller genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod under vilken den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timtal per vecka. Utjämningspe- riodens maximilängd är ett år.
Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod i vilken det ingår en söckenhelg 2 mom. Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår en långfredag, annandag påsk,
Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självstyrelsedagen (Å), självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annan dag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod (fr.o.m. 1.3.2003) 7 t 39 min kortare och för veterinärer 7 t 30 min kortare. Om det under samma arbetsvecka eller ar- betsperiod infaller två eller flera ovan avsedda extra lediga dagar är veckan eller arbets- perioden ovan nämnda antal timmar kortare för var och en av dessa extra lediga dagar.
Deltidsarbetstider förkortas under en sådan vecka/period för varje söckenhelg som förkortar fr.o.m. 1.3.2003 arbetstiden med den andel av 7 t 39 min eller för veterinärer 7 t 30 min som tjänstemannens deltidsarbetstid utgör av arbetstiden enligt 2 mom.
Detta moment tillämpas inte om anställningsförhållandet inte varar en enda hel sådan arbetsvecka/arbetsperiod som avses i 2 mom.
Tillämpningsanvisning:
Varje ovan i 3 mom. avsedd söckenhelg förkortar arbetstiden med det antal timmar som anges ovan. Även för t.ex. sjukhusläkare med partiell eller full sexdagars arbetsvecka är arbetstiden under söckenhelgveckor (fr.o.m.
1.3.2003) 7 t 39 min eller för veterinärer 7 t 30 min kortare för varje extra ledig dag. Xxxxxxxxxxxx som infaller på en lördag inverkar inte heller för dessa läkares vidkommande förkortande på arbetstiden.
Den ordinarie arbetstiden för läkare vid hälsocentraler och sjukhus under en avbruten arbetsvecka/ arbetsperiod
3 mom. Om en läkares, tandläkares eller heltidsanställd hygienikers (Å) arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar, på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller reseförordnande) eller jourledig- het, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:
1 Var avbrottet inte känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen för de dagar som motsvarar avbrottsdagarna.
2 Var avbrottet känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 t 15 min för den första avbrottsdagen i veckan, och för de följande avbrottsdagarna med 7 t 45 min, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbets- dag under veckan.
Tillämpningsanvisning:
Om läkarens ordinarie arbetstid i regel fördelar sig på sex arbetsdagar i veckan, förkortas grundarbetstiden i det fall som avses ovan i punkt 2 med 6 t 30 min (lördagar med 4 t 30 minuter) per avbrottsdag.
För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna arbetsveckor eller arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem tillämpas samma bestämmelser som gäller dem som har full arbetstid. Ar- betstiden för en deltidsanställd kan under en avbruten period vara högst densamma som hans eller hennes deltidsarbetstid och högst densamma som arbetstiden för en tjänsteman med full arbetstid enligt de ifrågava- rande bestämmelserna för en avbruten period. I praktiken förkortas en del- tidsanställds arbetstid under en avbruten period på ett sätt som motsvarar avbrottet, även om det inte föreligger någon absolut avtalsbaserad skyldig- het att förkorta arbetstiden.
Exempel - En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetspe- riod tjänstledig en vecka. Arbetstiden under perioden förkortas i praktiken på ett sätt som motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
- En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under perioden förkortas vanligen på ett sätt som motsvarar semestern. Om en deltids- anställd t.ex. arbetar bara 2-3 dagar i veckan, ges semestern om möjligt i hela veckor.
- En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden förkortas med så många timmar som motsvarar de timmar som antecknats för sjukdagarna.
4 § Kliniskt mertidsarbete
Definition av kliniskt mertidsarbete
1 mom. Med kliniskt mertidsarbete avses kliniskt mottagningsarbete som en läkare/tandläkare utför och som en sjukhusläkare i huvudtjänst på heltid utför utöver sin ordinarie arbets- tid och som inte sker under ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbetsskiftsförteckning eller under jourtid.
2 mom. Till hälsocentralens läkare och tandläkare och till sjukhusets läkare betalas för av arbetsgivaren förordnat kliniskt mertidsarbete utanför den ordinarie arbetstiden ersätt- ning enligt i bilagorna fastställda mertidsarvoden. Inga andra arbetstidsersättningar beta- las för ovannämnda mertid.
5 § Grundersättning jour
Definition av jour
1 mom. Med jour avses att en läkare/tandläkare på basis av ett förordnande av arbetsgivaren vistas på arbetsplatsen (aktiv jour eller annan arbetsplatsjour) eller annanstans (fri jour) redo att vid behov arbeta utöver sin ordinarie arbetstid.
Jourersättning (1.11.2010)
2 mom. Till hälsocentralens läkare och tandläkare och till sjukhusets läkare betalas aktiv jour för av arbetsgivaren förordnat jourarbete utanför den ordinarie arbetstiden ersättning enligt respektive bilaga. För fri jour och annan arbetsplatsjour betalas grundersättning för jour enligt 6 mom. För ovannämnda jourer betalas inga andra arbetstidsersättningar.
Tillämpningsanvisning:
1 Syftet med läkarjourer
Syftet med läkarjourer är att utöver läkarnas/tandläkarnas ordinarie arbetstid tillhandahålla befolkningen sådana ur vårdsynpunkt brådskande medicinska undersökningar och vårdåtgärder, som inte kan framskjutas utan livsfara eller be- tydande olägenhet för hälsan.
2 Jourformer, jourbefattningar, jourdygn, jourskift
Jourformen samt jourens begynnelse och avslutningstid bestäms av myndighet- en.
En jour kan vara
- arbetsplatsjour med tjänstgöring på arbetsplatsen, dvs. vid hälsocentralen/ sjukhuset. Jouren kan i dessa fall vara s.k. aktiv jour eller annan arbetsplatsjour (s.k. hälsocentraljour/sjukhusjour), eller
- fri jour, t.ex. telefonjour.
Med en jourbefattning avses en jouruppgift som innehas av en läkare under jourtid. Beroende på jourbehovet kan befattningen vara en deldygnsbefattning (jour från kvällen till natten) eller en dygnetruntbefattning (jour från kvällen till morgonen).
Med jourdygn avses jourskift på minst 10 och högst 24 timmar räknat från det att läkarens jour började. Längden på ett jourdygn kan variera enligt behov (jour- dygnen vid hälsocentralerna har t.ex. i genomsnitt varit 18 timmar (Å)). Ett nytt jourdygn anses börja kl. 8.00.
Längden på de jourskift som läkaren förordnats till kan variera från några timmar till ett fullt dygn eller undantagsvis t.o.m. längre. Utgångspunkten är emellertid att samma läkare dejourerar högst ett dygn i en följd.
3 Skyldighet att ha jour
Att ha jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares tjänsteplikter. Arbetsgivaren bestämmer vilken jourskyldighet en läkare har, dvs. jourformen, vilken bundenhet denna förutsätter samt beredskapsgraden, enligt de krav som funktionerna vid hälsocentralen/sjukhuset ställer samt med hänsyn till patientsä- kerheten, ändamålsenlighetssynpunkter och antalet i joursystemet medverkande läkare/tandläkare. Däremot inverkar inte t.ex. läkarens/tandläkarens boningsort på valet av jourform (undantag: läkares hemjour; Å).
Bl.a. med tanke på patientsäkerheten och frågan om läkarens/tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen inklusive den beredskap som den förutsätter anges exakt.
Beroende på variationer i efterfrågan på service kan en läkare förordnas att t.ex. ha arbetsplatsjour på kvällen och fri jour på natten.
4 Begränsning av läkarnas jourbundenhet
En läkare bör inte utan sitt samtycke åläggas att ha jour i mera än sex, eller om jouren enbart är aktiv jour, i mera än fem jourdygn i månaden, om det på områ- det finns skälig tillgång till läkararbetskraft med tillräcklig kompetens och yrkes- skicklighet och skötseln av funktionerna inte heller annars nödvändigtvis förut- sätter ett annat förfarande. Gränsen bestäms så, att de jourtimmar som under en kalendermånad planerats för en läkare/de jourtimmar som han eller hon tjänst- gjort under månaden adderas och resultatet divideras med 18 vid en hälso-central och med 19 vid sjukhus (talen motsvarar de beräknade medellängderna på jour- dygnen). Med en förtroendeman som företräder läkarna kan också avtalas att lä- karnas jourbundenhet skall begränsas på något annat än ovan nämnt sätt.
Om en gravid läkare så önskar, skall vid planeringen av jourskiftena under de tre sista graviditetsmånaderna vid behov beaktas att arbetet eventuellt blir svårare för henne till följd av graviditeten. Detta skall beaktas så att hon befrias från skyldigheten att ha jour, om jourerna kan genomföras utan att de övriga läkarna åläggs jourtjänstgöring som överskrider ovan nämnda maximigränser.
5 Resekostnadsersättning till en jourhavande läkare
Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden. Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala arbetsresa till den plats där han eller hon mera permanent arbetar, ersätts läkaren för de extra kostnaderna.
Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocentralen/sjukhuset, ersätts resekostnaderna i den mån de är ändamålsenliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). På motsvarande sätt ersätts resekostnader som en jourhavande läkare har under ar- betsplatsjour t.ex. till följd av hembesök el. dyl.
På basis av tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar, betalas till en jourhavande läkare vid en hälsocentral dagtraktamente vid en tjänsteresa i an- slutning till jourtjänstgöringen, förutsatt att
- läkaren under ett jourskift som myndigheten förordnat honom eller henne till, måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
- tjänsteresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänste- utövningsplats
- förutsättningarna för betalning av dagtraktamente även i övrigt uppfylls.
Om jourplatsen samtidigt är den plats där läkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (tjänsteutövningsplats), betalas inget dagtraktamente. Som en här avsedd huvud- saklig tjänsteutövningsplats betraktas jourplatsen också när läkaren på denna jourplats i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin grundarbetstid.
Aktiv jour 3 mom
1. Med aktiv jour vid en hälsocentral avses sådan dygnetruntjour (jouren är ordnad från kvällen till morgonen) eller deldygnsjour (jouren är ordnad från kvällen till natten) som en läkare i bägge fallen har beordrats att hålla på arbetsplatsen och där i medeltal minst 60 % av jourtimmarna är tid i arbete. Därtill förutsätts det att en deldygnsjour skall pågå åtminstone till kl. 20.00. (Å)
2. Med aktiv jour på ett sjukhus avses en jour, under vilken läkaren har förordnats att vara på arbetsplatsen och där i medeltal minst 60% av jourtimmarna är aktivt arbete.
Tillämpningsanvisning:
Befattningarna för aktiv jour bestäms årligen lokalt. Då aktivjourbefatt- ningarna bestäms är det ändamålsenligt att räkna ut den genomsnittliga ti- den i arbete under en jour utgående från en så normal kalendermånad som möjligt, t.ex. november (omfattar inte söckenhelger eller ledigheter i nämnvärd grad).
Jour kan omvandlas till aktiv jour och aktiv jour omvandlas till vanlig jour även mitt under ett kalenderår, om det sker väsentliga förändringar i
funktionerna.
Planering av den arbetsdag som följer efter aktiv jour som ledig dag, se 13 §.
Annan arbetsplatsjour (s.k. hälsocentraljour eller sjukhusjour)
4 mom. Med annan arbetsplatsjour avses jour som en läkare har beordrats att utföra på arbetsplatsen och som inte är ovan i 3 mom. avsedd aktiv jour.
Tillämpningsanvisning:
Annan arbetsplatsjour på ett sjukhus kommer ifråga närmast när man på grund av patientsäkerheten inte finner att en fri jour är tillräcklig.
Annan arbetsplatsjour, liksom även aktiv jour, kommer i allmänhet i fråga endast vid stora och medelstora hälsocentraler eller vid samjour för flera hälsocentraler, där mängden tid i arbete under jour kräver sådan.
En tandläkarjour kan ske antingen på hälsocentralen (arbetsplatsjour) eller som fri jour (telefonjour). En hälsocentraljour kommer i allmänhet ifråga under veckoslut och söckenhelger och varar då 1-4 timmar (s.k. värkjour). Jouren kan bli längre än planerad ifall en del av patienterna annars skulle bli utan vård. Fri jour är för tandläkarna i praktiken sällsynt.
Fri jour (s.k. telefonjour)
5 mom. Med en fri jour avses en jour som en läkare har förordnats att ha någon annanstans än på arbetsplatsen (jourplatsen).
Tillämpningsanvisning:
En läkare som har förordnats att ha fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon, alarmanordning el.dyl., och skall omedelbart efter kallelse, vid behov, bege sig till jourplatsen (arbetsplatsen). Arbetsgivaren bestämmer närmare beredskapsgraden, bl.a. arten av bundenhet, sättet att komma i kontakt med läkaren och inom vilken tid läkaren skall infinna sig på ar- betsplatsen. När den bundenhet som jouren förutsätter årligen bestäms, är det skäl att följa utvecklingen inom teknologi och telekommunikation.
Grundersättning för fri jour och annan arbetsplatsjour
6 mom. För varje timme fri jour och annan arbetsplatsjour betalas minst en penningersättning (1.11.2010) enligt tabellen nedan som beräknas på läkarens/tandläkarens oförhöjda timlön eller
också ges motsvarande ledighet.
Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/ julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 08.00.
Tidpunkt Inställelsetid som fastställts för tjänstemannen
Högst 30 minuter | över 30 minuter | |
Vardagar | 25 % | 19 % |
Veckoslut | 36 % | 26 % |
18.10.2012 B 4 - s 8
Läkare, allmän del
Tillämpningsanvisning:
Med inställelsetid avses den tid som får förflyta från att den jourhavande inkallats till arbete tills han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta. Procenttalen i tabellen ovan är att betrakta som en minimi- ersättning. Beroende på hur bindande jouren är, jourens belastning och hur ofta läkaren har jour ska procenttalet höjas.
Inställelsetiden som fastställts för en läkare i annan arbetsplatsjour är alltid klart kortare än 30 minuter, vilket beaktas vid bestämningen av grunder- sättningsprocenten.
Betalning av grundersättning
Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas bundenhet under jour är det motiverat att åtminstone en del av jourersättningen ges i form av ledighet, varvid den belastning som jou- ren medför och bundenheten till arbetets utjämnas.
Ovan nämnda grundersättningar betalas också till deltidsanställda legitime- rade läkare, till tandläkare med begränsad legitimation och till medicine och odontologie studerande.
Om en läkare eller tandläkare enligt eget val, av någon orsak som beror på läkaren eller tandläkaren själv, får utföra jouren antingen som arbetsplats- jour eller fri jour, betalas jourersättningarna enligt bestämmelserna om fri jour. En sådan situation kan uppkomma t.ex. då xxxxxx har beordrats som fri jour, men läkaren eller tandläkaren bor så långt borta från jourplatsen att fri jour i praktiken är en omöjlighet.
Gällande grundersättning för aktiv jour och grundersättning för aktiv jour, fri jour och annan arbetsplatsjour som ledig tid hänvisas även till 8 § i B5, 9 § i B6 och 5 § i B7.
6 § Annat mertids- och övertidsarbete
Definition av och ersättning för annat mertidsarbete
1 mom. Annat mertidsarbete som skall ersättas, är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänstemannens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete eller sådan jour som avses ovan i 4 och 5 §. I mertidser- sättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsva- rande tid i ledighet.
Definition av och ersättning för annat övertidsarbete
2 mom. Annat övertidsarbete som skall ersättas är arbete, som utförs på arbetsgivarens initiativ, som överskrider följande antal timmar och som inte är ovan i 4 och 5 § avsett kliniskt mertidsarbete eller jour: 38 1/4 timmar multiplicerat med antalet veckor som ingår i den arbetstidsperiod som tillämpas på tjänstemannen. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledig tid med motsvarande förhöj- ning.
Tillämpningsanvisning:
När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns särskilda bestämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från specialbestämmelserna i bila- gorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den ovan i 2 mom. angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som förordnats att ha jour enbart de jourersättningar som anges i bila- gorna, även om det aktiva arbetet under jouren blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstids- ersättningar tillämpas alltså separat behandling av mertidsarbete och jour som avses i bilagorna och sådant s.k. annat mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf.
6a § Insjuknande under kompensationsledighet 1.4.2008
Om tjänstemannen insjuknar under kompensationsledigheten, avbryts den och övergår från och med början av nästa dag till sjukledighet. Med kompensationsledighet avses mertids-, övertids-, jour och telefonberedskapstimmar som ges ut i ledighet.
7 § Ersättning till läkare/tandläkare som kallas till arbetet under sin lediga tid (Å) 1.5.2008 För arbete som en läkare eller tandläkare, som inte är i jour, utför på sin fritid och som är av den arten att den jourhavande läkaren inte anser sig kunna utföra det eller att ifrå- gavarande läkares speciella kunskaper annars måste anlitas, betalas ersättning enligt samma grunder som för aktivt arbete under jourtid (med nödarbete jämförbart övertids- arbete). För den olägenhet det innebär att inkallas i arbete betalas dessutom en utryck- ningspenning som är 50 euro per utryckning.
8 § Omställningspenning (Å) (ändr. 1.5.2008)
Till en läkare, tandläkare eller veterinär som med kortare varsel än två dygn (48 t) nödgas åta sig ett jourpass som inte har fastställts för honom eller henne i gällande ar- betsskiftsförteckning (jfr. 10 § nedan) betalas en omställningspenning om 50 euro. För att en omställningspenning skall betalas, måste tjänstemannen åta sig ett jourpass som varar i minst fyra timmar. Omställningspenning betalas inte om tjänstemannen har rätt till utryckningspenning.
9 § Perioden för maximiantalet övertidstimmar
Kalenderåret används som en sådan period för beräkning av maximiantalet övertids- timmar som avses i 19 § 1 mom. arbetstidslagen. I övrigt tillämpas bestämmelsen i 19 § arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Till maximiantalet övertidstimmar enligt 19 § arbetstidslagen räknas arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:
40 timmar x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänste- mannen. När man räknar ut den tid som skall hänföras till maximiantalet övertidstimmar beaktas den tid som verkligen använts för arbete. Exem- pelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i ledig tid (t.ex. jourledighet) räknas inte här som sådan arbetstid, inte heller t.ex. tid som åtgått till ut- bildning eller förtroendemannauppdrag, inte ens om de sköts under ordina- rie arbetstid. Av jourtid beaktas tiden för aktivt arbete.
10 § Arbetstidshandlingar
Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår hur arbetstiden skall användas under arbetsperioden. Arbetsskiftsförteckningen skall skriftligt delges tjänstemannen i god tid och senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänstemannens sam- tycke eller av grundad anledning. Beträffande utjämningsschemat för arbetstiden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i 34 § arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Se skild bilaga, underbilaga 2 gällande arbetsskiftsförteckningen.
11 § Enkel timlön
1 mom. En läkares, tandläkares och veterinärs enkla timlön räknas ut genom att dividera hans eller hennes fasta avlöning per månad med talet 163, om inte annat är avtalat.
2 mom. I deltidsarbete beräknas den enkla timlönen utgående från den fasta avlöningen i mot- svarande heltidsarbete.
III VILOTIDER
12 § Ledighet per vecka
1 mom. Arbetstiden skall ordnas så att tjänstemannen en gång i veckan erhåller en minst 35 timmar lång, oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet skall förläggas till söndagen. Ledigheten kan även ordnas så, att den under en period om 14 dygn är i genomsnitt 35 timmar per vecka. Ledigheten per vecka skall dock alltid uppgå till minst 24 timmar.
2 mom. Den ordinarie arbetstiden fördelas på fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiftena planeras så att tjänstemannen i mån av möjlighet erhåller två på varandra följande lediga dagar under veckan.
3 mom. Det som har avtalats ovan i 1 och 2 mom. iakttas om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården, specialsjukvården och veterinärvården (se dock till- lämpningsanvisningen nedan) skall ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
4 mom. Utöver det som är stadgat i 31 § 3 mom. arbetstidslagen kan en tjänsteman förordnas att ha jour eller kallas till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på en effektiv verksamhet och patienternas säkerhet. En tjänsteman har dock rätt att för en veckoledighet som han eller hon sålunda har gått miste om senast inom tre månader erhålla en lika lång förkortning av sin ordinarie ar- betstid som den ledighet som tjänstemannen inte kunnat hålla eller, om han eller hon samtycker, en oförhöjd timlön för den tid som sålunda använts till arbete. Om det före- ligger en av verksamheten betingad anledning som gör det nödvändigt att betala ersätt- ningen i pengar, är detta möjligt även utan tjänstemannens samtycke.
Tillämpningsanvisning:
Avtalsbestämmelserna utgår från principen om en femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna skall kunna ges på ett ändamålsenligt sätt skall arrangemangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsför- teckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de le- digheter som getts som jourersättning. Man skall t.ex. försöka garantera ledigheten per vecka på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs att ha jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrange- mang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänstemannen är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourskyldighet.
13 § Ledig dag efter aktiv jour
1 mom. Arbetsdagen efter en aktiv dygnetrunt-jour (jour från kvällen till morgonen) skall helt eller delvis planeras som en ledig dag genom jourersättning i ledig tid så, att arbetstiden under ifrågavarande arbetsdag omfattar högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5-2 timmar), om inte funktionerna inom primärvården/specialsjuk- vården nödvändigt förutsätter annat.
2 mom. På motsvarande sätt kan arbetstiden för arbetsdagen efter en aktiv deldygnsjour vid en hälsocentral vid behov planeras att vara kortare än normalt (t.ex. 4 timmar) så, att läka- ren får en tillräcklig vilotid mellan jourens slut och följande arbetsdags början.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelserna ovan har tagits med i avtalet av arbetarskydds- och pati- entsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen har varit att förkorta sam- manhängande arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att sammanhängande arbets- pass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med be- aktande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den be- lastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar, kan mins- kas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourer- sättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags ar- betsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda ar- betstider och kombinationer av alla dessa faktorer.
14 § Daglig vilotid (måltidsrast)
Upphävs.
IV AVLÖNING
15 § Grunderna för avlöningen m.m.
I fråga om grunderna för avlöningen, tillämpning av en löneskala, justeringar av grund- lönen m.m. iakttas vad i avlöningskapitlet i tjänstekollektivavtalet om anställningsvill- koren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård är avtalet, såframt annat inte sär- skilt har avtalats i denna bilaga 4 eller någon av bilagorna 5-7 till avtalet.
16 § Avlöningen till en tjänstförrättande tjänsteman (Å)
Handhavande av annan tjänst
1 mom. Avlöningen till en läkare som har beviljats tjänstledighet från sin egen tjänst för att utan avbrott under en längre tid än två veckor handha en annan läkartjänst inom Ålands hälso- och sjukvård, bestäms enligt lönesättningen för den tjänst som han eller hon sålunda skall handha. Ifall läkaren inte innehar den kompetens som förutsätts i lönesätt- ningen, är avlöningen 5-15 procent lägre. Av särskilda skäl kan man låta bli att göra av- draget.
Handhavande av en annan tjänst vid sidan av den egna tjänsten
2 mom. Till en läkare som arbetar heltid och som har förordnats att utan avbrott under en längre tid än två veckor vid sidan av sin egen tjänst sköta minst hälften av uppgifterna i en an- nan läkartjänst (huvudtjänst) inom Ålands hälso- och sjukvård, betalas ett separat- arvode för tilläggsansvar, ett s.k. SET-arvode, som utgör 6-20 % av tjänstemannens egen grundlön. En förutsättning är dock att grundlönen i den andra tjänsten är högre än grundlönen i läkarens egen tjänst. SET-arvodet är fast avlöning.
Tillämpningsanvisning:
Om tjänsteutövningen pågår i mer än två veckor utan avbrott bestäms avlöningen enligt 1 eller 2 momentet. När den temporära tjänsteutövning- en är kortare, kan man vid behov använda lönetillägg som är beroende av prövning.
Avlöningen betalas enligt grunderna i 1 och 2 momenten från och med början av den sammanhängande förordnandetiden i fråga. Denna tid kan bestå av ett eller flera, omedelbart på varandra följande förordnanden. För- ordnandena utfärdas skriftligt och på förhand. I brådskande fall kan ett för- ordnande till en början vara muntligt. I samband med att förordnandet ges bestäms avlöningen för skötseln av uppgifterna inom ramarna för avtalet.
Bestämmelsen i första momentet avser sådana fall, då en läkare är befriad från sin egen tjänst och förordnad att enbart sköta en annan läkartjänst. Lä- karen arbetar härvid som tjänstförrättande (tf) tjänsteman (som vikarie när den ordinarie läkarens tjänsteutövning är avbruten eller som handhavare av en vakant tjänst). Detta förutsätter alltid ett förordnande.
Bestämmelsen i andra momentet gäller sådana fall, då en läkare har förordnats att sköta en annan läkares uppgifter vid sidan av den egna tjäns- ten. Förordnandet måste dock vara entydigt. Om uppgifterna är fördelade på flera än en läkare, bör man separat och tydligt fastslå den interna upp- giftsfördelningen mellan läkarna. Ett arvode kan utbetalas enbart då sköt- seln av uppgifterna omfattar åtminstone hälften av de uppgifter som hör till den andra tjänsten.
När ett sådant separatarvode för tilläggsansvar som avses i 2 mom. betalas till en läkare, kan man inte samtidigt betala ett sådant arvode som avses i 21b § 1 mom. i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Underbilaga 1
BEGREPP INOM LÄKARBILAGORNAS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
I läkarbilagorna 4-8 förekommer följande begrepp: Legitimerad läkare
- En läkare som efter medicine licentiatexamen har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare.
- Läkare som av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (xxxxx Xxxxxxx) med stöd av i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 559/ 1994) beviljats rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
- Läkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i ovan nämnda lag och som var legitimerad läkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994, d.v.s. som då hade rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland.
- Nedan nämnda läkare med specialisträttigheter jämställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade läkare, men inte tvärtom.
Läkare med specialisträttigheter
- Läkare som har specialisträttigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 312/2011) eller enligt 4 § 3 mom. sådan den lydde 30.4.2011 (FFS 1030/2000), eller som har specialistkompetens enligt 6 § sådan den lydde 31.12.2000 (FFS 559/1994) eller som beviljats specialisträttigheter när ovan nämnda lag trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
- Läkare som Xxxxxxx med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva specialistyrket som legitimerad läkare eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Legitimerad läkare med särskild allmänläkarutbildning (YEK)
Läkare som har avlagt tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården före 1.5.2011 eller särskild allmänläkarutbildning efter detta datum och som med stöd av detta har rätt att ut- öva allmänläkaryrket inom socialskyddssystemet i ett annat EU- eller EES-land utanför Finland.
I lagen (FFS 312/2011) och förordningen (FFS 377/2011) om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården finns bestämmelser om den särskilda allmänläkarutbildningen.
Läkare Xxxxx alla de läkare som räknas upp ovan.
Medicine studerande
Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om yr- kesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS564/1994, ändring 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare som har rätt at utöva läkaryrket.
AT-läkare
Läkare som gör allmän tjänstgöring för läkare enligt svensk modell i samarbete med Uppsala Akademiska sjukhus eller annat sjukhus.
Amanuens
Med amanuenser, d.v.s. läkarpraktikanter, avses medicine studerande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbildningen såsom amanuenser i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande (i allmänhet i arbetsavtalsförhållande).
Legitimerade tandläkare
Anmärkning
Odontologie licentiatexamen har ändrats 1.8.2011 så att utbildningen har för- längts med sex månader och i examen har införts fördjupad praktik som ersätter praktiken enligt tidigare praxis. De som avlagt den nya examen får rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerade tandläkare (s.k. full legitimering) direkt med stöd av sin licentiatexamen. Reformen gäller automatiskt dem som påbörjat sina odontologiska studier tidigast 1.8.2011. De som påbörjat sina studier tidigare kan börja avlägga examen enligt de nya bestämmelserna tidigast 1.8.2013. De som studerat enligt den gamla examen förutsätts för full legitimering fortfarande utföra praktisk tjänstgöring på nio månader efter att de har avlagt odontologie li- centiatexamen. Det nya och det gamla systemet gäller parallellt till utgången av 2020.
- Tandläkare som efter odontologie licentiatexamen har fullgjort av Valvira godkänd prak- tisk tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkes- utbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 559/1994) och som på grundval av bestämmelsen har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lag- stiftning som gällde före 1.8.2011.
- Tandläkare som Xxxxxxx med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att självständigt utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
- Tandläkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i ovan nämnda lag och som var legitimerad tandläkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994, d.v.s. som då hade rätt att självständigt utöva tandläkaryrket i Finland.
- Nedan nämnda tandläkare med specialtandläkarrättigheter jämställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade tandläkare, men inte tvärtom.
Tandläkare med specialtandläkarrättigheter
- Tandläkare som har specialtandläkarrättigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbil- dade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 312/2011) eller enligt 4 § 3 mom. sådant det lydde 30.4.2011 (FFS 1030/2000), eller som har specialtandläkarkompetens enligt 6 § sådan den lydde 31.12.2000 (ÅFS 559/1994) eller som beviljats specialtandläkarrättigheter när ovan nämnda lag trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
- Tandläkare som Xxxxxxx med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva specialtandlä- karyrket som legitimerad tandläkare eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Tandläkare med begränsad legitimation
Tandläkare som av Xxxxxxx har beviljats rätt enligt 4 § 1 mom. sådant det lydde till 30.4. 2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva tand- läkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning och tillsyn. Detta till- lämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
Tandläkare som Xxxxxxx med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning eller tillsyn, eller motsvarande till- stånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
De tandläkare som fått här avsedd begränsad legitimation eller här avsett tillstånd att utöva yrket påbörjar i allmänhet den praktiska tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. i nämnda lag och i 6 § i förordningen sedan de beviljats tillståndet.
Tandläkare
Avser alla de tandläkare som räknas upp ovan.
Odontologie studerande
- Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 a eller 3 b § i förordningen om yr- kesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 564/1994, ändring FFS 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i tandläkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket.
- Studerande som utför den fördjupade praktik som ingår i examen enligt universitetslagens 40 § 2 mom. 3 punkt som trädde i kraft 1.8.2011.
Underbilaga 2 TILLÄMPNINGSANVISNINGAR GÄLLANDE ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING
1. Uppgörande av arbetsskiftsförteckning
Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att tjänstemännens arbetsskiftsförteckningar görs upp. Vid behov meddelas allmänna anvisningar om ordnande av tjänstemännens arbetstid och tillsynen över den. Resultat- och basenhetscheferna är primärt ansvariga för tjänstemännens arbetsskifts- förteckningar och övriga arbetstidsarrangemang samt tillsynen över dessa.
Ifrågavarande basenhetschef utarbetar arbetsskiftsförteckningen för varje tjänsteman i enlighet med de allmänna anvisningarna. När arbetsskiftsförteckningen görs upp skall tjänstemännen själva eller den förtroendeman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänstemannen eller förtroendemannen begär det.
Av arbetsskiftsförteckningen framgår när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden skall användas för de uppgifter som ålagts tjänstemannen. Arbetsskifts- förteckningen utgör tjänstemannens arbetsplanering för veckan eller skiftet. Den dagliga ordinarie arbetstiden är inte definierad i avtalet. Beroende på verksamhetens art ( bl.a. patienternas antal, tillstånd och andra vårdaspekter) kan längden och tidpunkten för tjänstemännens arbetsdagar variera. I arbetsskiftsförteckningen skall man försöka fördela tjänstemännens ordinarie arbetstider så jämnt som möjligt på veckans samtliga arbetsdagar.
Förutom den ordinarie arbetstiden antecknas också läkarens jourer och kliniskt mertidsarbete så, att man kan följa med bl.a. den totala arbetstiden (övertidstaket) och bundenhet till arbetet samt hur fridagar har utdelats och förverkligats. Vid behov kan flere läkare utföra ordinarie arbete, övertid och jour t.o.m. samtidigt i slutet av dagen. Läkarnas arbets- och jourskift planeras så, att arbetspassen inte blir för långa eller för betungande.
Den verksamhet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen skall ske vid hälsocentralen, sjukhuset eller respektive verksamhetsenhet (ex. rådgivningsbyrå, skola, poliklinik), om inte ifrågavarande förman av särskilda skäl ger tillstånd till att en bestämd uppgift utförs någon annanstans, eller det är frågan om hembesök eller annan tjänsteuppgift. Detta gäller även administrativa byråuppgifter. Arbete som utförs hemma godkänns inte som arbetstid annat än i ett undantagsfall.
2 Utjämningsschema
Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskifts- förteckning för hela perioden, kan man göra upp ett separat utjämningsschema för arbetstiden och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på den arbetsperiod som tillämpas skall arbetsgivaren höra den förtroendeman som före- träder tjänstemännen eller tjänstemännen själva.
3 Ändring av arbetsskiftsförteckningen
Huvudregeln är att en fastställd arbetsskiftsförteckning som delgetts den anställda skall följas. Eventuella ändringar i arbetsskiftsförteckningen införs som korrigeringar eller presenteras separat.
Huruvida det föreligger en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Dylika anledningar är bl.a. verksamhetsbetingade skäl, exempelvis patienternas antal, kvalitet och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning föreligger också när en tjänsteman t.ex. på grund av sjukdom inte utför ett arbetsskift eller har en jour som han eller hon
enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i ledig tid, eller om arbetsskiftsförteckningen har uppgjorts på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man om det någon dag blir nödvändigt att utföra mera arbete än planerat i stället kortar av arbets- tiden för de övriga arbetsdagarna under arbetstidsperioden i motsvarande mån, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt förblir den som anges ovan i 3 § 2 mom., dvs. 38 t 15 min per vecka.
Ändringar skall godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till mertidsarbete, skall tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskifts- förteckningen
4 Hörande- och förhandlingsförfarandet vid förändring av arbetstidsarrangemangen
Om verksamheten kräver att väsentliga och permanenta ändringar genomförs i de arbetstids- arrangemang som enligt arbetsskiftsförteckningarna vanligtvis har iakttagits, skall förhandlingar om ändringarna föras med tjänstemännen, eller, om de nya arrangemangen gäller minst fem tjänstemän, med den förtroendeman som representerar dessa. Vid förhandlingarna eftersträvas samförstånd.
5 Om reservering av tid i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter
5.1. Hälsocentralläkare
5.1.1 Mottagningsarbete
För mottagningsarbete, som är hälsocentralernas viktigaste uppgift, skall i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter.
5.1.2 Arbetsuppgifter vid rådgivningsbyråer m.m.
Förutom för mottagningsarbetet skall i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelning, vårdinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. skall också ingå den tid som behövs för resor från en arbetspunkt till en annan.
5.1.3 Intyg och utlåtanden
I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under ett patientbesök. Vid behov kan i arbetsskiftsförteckningen reserveras 1-3 timmar per vecka för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid).
5.1.4 Överläggningar, sammanträden m.m.
Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
Sammanträden eller överläggningar som förordnats av myndigheten och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, om tjänstemannen för dessa sammanträden erhåller mötesarvode. Sammanträden på grund av
förtroendeuppdrag och sakkunniguppdrag för utomstående räknas inte till den ordinarie arbetstiden.
5.2 Hälsocentralens tandläkare
5.2.1 Kliniskt mottagningsarbete
Med kliniskt mottagningsarbete avses sådant mottagningsarbete som utförs såväl vid en tandvårds- klinik som vid en rådgivning och som innefattar nödvändiga undersökningar och vårdåtgärder för att bevara och förbättra tändernas, munnens och hela tuggorganets hälsotillstånd hos patienten.
5.2.2 Annat än kliniskt arbete
I arbetsskiftsförteckningen skall man reservera tillräckligt med tid per vecka för planering av patientarbete, för patientadministration, för förebyggande arbete, för upplysningsverksamhet och för andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet såsom skolor, arbetshandledning och planering av mottaningsverksamheten.
5.3 Hälsocentralläkarnas/-tandläkarnas administrativa uppgifter
De administrativa uppgifterna koncentreras till den ansvarige eller för en delfunktion ansvarige läkaren/tandläkaren, och av läkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underlydande. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som används för regelbundet återkommande och andra på förhand kända uppgifter.
Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste man kunna motivera överskridningen. Om en ansvarig läkare temporärt får en specialuppgift, t.ex. att planera en vårdavdelning eller göra upp ett upphand- lingsprogram, bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som skall reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.
Det ovan sagda gäller i tillämpliga delar också överläkare och biträdande överläkare. Inom stora enheter är det möjligt att en överläkare har enbart administrativa uppgifter.
5.4 Kliniskt mertidsarbete
Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete införs i allmänhet på förhand i arbetsskiftsför- teckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar skall införas i arbetsskiftsförteckningen.
Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut. I undantagsfall kan mertidsarbete med hänsyn till verksamheten utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).
För att en resultatorienterad verksamhet skall kunna garanteras vid hälsocentralen är det ändamåls- enligt att följa upp effektiviteten i bl.a. mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid. Den mottagningstid som skall reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under den ordinarie arbetstiden som under mertidsarbetstiden.
5.5 Sjukhusläkare
5.5.1 Allmänt
I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör definieras så exakt som möjligt. Såsom sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
5.5.2 Anteckningar om privatmottagning
Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen mottagningstiderna för eventuell privatmottagning som hålls vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas utanför läkarens ordinarie arbetstid och jourtjänstgöring.
När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan dock röntgen-, laboratorie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlighet med eventuell tidigare praxis utföras under läkarens ordinarie arbetstid, under förutsättning att den arbetstid som används för undersökningarna kompenseras med arbete utanför den ordinarie arbetstiden. Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den arbetstid som använts för privatmottag- ning samt den motsvarande extra arbetstid vid sjukhuset som kompenserar arbetstid som använts för privatmottagning.
5.5.3 Kliniskt mertidsarbete
Det kliniska mertidsarbete som avses i bilagan skall antecknas på förhand i läkarens arbetsskifts- förteckning.
BILAGA 5
Läkare vid hälsocentral
ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LÄKARE VID HÄLSOCENTRALER
1 § Lönesättning 1.6.2018
L1TK1115
1.2 Hälsocentralläkare som förordnas till ansvarig läkare för en hälsocentral (Å)
2 03 15 21 1 En hälsocentralläkare som förordnas till ansvarig läkare för en hälsocentral erhåller för denna uppgift ett särskilt arvode. Arvodet utgör 6-20 % av läkarens grundlön. Ar- vodet är inte fast avlöning.
Tillämpningsanvisning:
Vid en hälsocentral som saknar överläkartjänst förordnas någon av hälso- centralläkarna att vid sidan av sin egen tjänst sköta de uppgifter som an- kommer på den ansvarige läkaren för hälsocentralen.
1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning (E1)
Läkaren förutsätts ha specialrättigheter lämpliga för uppgiften. L1TK2000 5 490,00 – 6 363,06 €
Tillämpningsanvisning:
När lönen för en överläkare fastställs beaktas bl.a. följande faktorer som in- verkar på arbetets svårighetsgrad och mängd: organisationens/ansvars- områdets omfattning eller med andra ord hur omfattande serviceutbudet är till sitt innehåll (t.ex. samarbetet inom social- och hälsovård, miljöhygien) och hur täckande det är. Dessutom beaktas administrativ eller annan särskild kompetens som överläkaren har utöver sin specialläkarkompetens och som kan utnyttjas i tjänsteutövningen. Man kan även beakta sådana faktorer som att överläkaren vid sidan av sin ledningsuppgift t.ex. regelbundet deltar i pa- tientarbetet under dagtid eller att tjänster tillhandahålls inom den speciali- serade sjukvården, när sådana omständigheter anses motiverade med tanke på verksamheten som helhet.
2 Specialläkare/hälsocentralläkare med specialisträttigheter
Hälsocentralläkaren har specialisträttigheter lämpliga för uppgiften.
L1TK5100 5 490,00 €
Till en hälsocentralläkare med kompetens inom flera för uppgiften lämpade special- områden betalas grundlönen höjd med 10 % (Å).
2.1 Hälsocentralläkare som ansvarar för en delfunktion (Å)
Bestämmelsen tillämpas på en hälsocentralläkare som är ansvarig läkare för en delfunktion vid hälsocentralen. Bestämmelsen kan också tillämpas på en hälsocentralläkare, som myn- digheten har förordnat att ansvara för en delfunktion, förutsatt att denne har en eller flera läkare som underordnade.
Lönesättning enligt punkt 2 ovan, förhöjd med 6,5 %.
Tillämpningsanvisning:
Ett i avtalet avsett förordnande till ansvarig läkare för en delfunktion förut- sätter en chefsställning och att läkaren i regel har en eller flera läkare som underordnade. Förordnandet kan endast i undantagsfall ges en läkare som inte har andra läkare som underordnade. I vissa fall har det ansetts vara ändamåls- enligt att tillsätta en ansvarig läkare t.ex. för delfunktionen företagshälsovård, även om läkaren inte har några andra läkare som underordnade. Xxxxxxxx har en sådan läkare annan underlydande personal. Med läkare som ansvarar för en delfunktion avses inte arbetsfördelningen mellan läkarna, utan att en viss större verksamhetshelhet underställs en viss läkare.
3 Övriga hälsocentralläkare
3.1 Legitimerad läkare som har genomgått särskild allmänläkarutbildning eller som i samman- lagt minst 3 år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering.
L1TK5200 4 490,00 - 4 513,50 €
Legitimerad läkare (E2)
L1TK6100 4 490,00 €
Medicine studerande
Medicine studerande, grundlönen är oberoende av vilken läkartjänst/läkaruppgift som sköts.
L1TK6200 2 483,64 – 3 162,66 €
5 AT läkare
Till en svensk AT läkare eller finsk euro-läkare betalas lön enligt 2 995,56 – 3 635,67 € (Å).
De erfarenhetstillägg som nämns i bilaga B 2 betalas inte till läkare som avses i punkt 4 och 5 ovan.
Tillämpningsanvisning:
Fastän eventuella tidigare intjänade erfarenhetstillägg inte betalas till ovan nämnda läkare, räknas, under de förutsättningar som bestäms i bilaga B 2, den tid som läkaren arbetat i läkaruppgifter som avses i bestämmelsen dock såsom tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
2 § U-områdesförhöjning
1 mom. Till en läkare som inte har sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till Mariehamn, kan såsom u-områdesförhöjning tillsvidare eller under en viss tid betalas högst 420,47 € i må- naden under förutsättning att det inom hans eller hennes geografiska verksamhetsområde finns kommuner, där en tjänsteman skulle vara berättigad till skärgårdstillägg i enlighet med tjänstekollektivavtalet om sådana tillägg. Tillägget räknas inte till grundlönen, men hör dock till den fasta avlöningen.
Tillämpningsanvisning:
Utöver denna u-områdesförhöjning betalas skärgårdstillägg till en hälso- centralläkare om han eller hon har sitt tjänsteställe i en skärgårdskommun. Tillägget betalas i enlighet med 5 § i landskapets allmänna tjänstekollektiv- avtal.
3 § Åtgärdsarvoden
Ersättning för åtgärder (1.3.2012)
1 mom. Till en legitimerad läkare betalas nedan i 2 mom. nämnda åtgärdsarvoden för åtgärder som utförs under ordinarie arbetstid, under jourtid och under xxxxxx och som nämns i åtgärdskata- logen för läkare vid hälsocentraler. Till medicine studerande, AT-läkare och euroläkare beta- las minst 80 % av arvodet.
Tillämpningsanvisning:
Åtgärdsarvode betalas alltid oberoende av var åtgärden utförs, t.ex. på en mot- tagning, en bäddavdelning eller en rådgivningsbyrå.
Ersättningstabell 2 mom.
Fr.o.m. 1.4.2013
Arvoden och ersättningar | Ordinarie arbetstid | Kliniskt mertidsarbete | Aktiv jour | Ersättningar för arbetad tid under annan arbetsplats- jour och fri jour |
Åtgärdsarvoden | € | € | € | € |
RO | 2,65 | 3,00 | 2,65 | 3,00 |
RI, RU I, RR I | 7,19 | 8,13 | 7,19 | 8,13 |
R II, RU II, RR II | 10,85 | 13,44 | 10,85 | 13,44 |
R III, RR III | 26,53 | 30,46 | 26,53 | 30,46 |
Ersättningstabell 2 mom. | ||||
Fr.o.m. 1.2.2016 | ||||
Arvoden och ersättningar | Ordinarie arbetstid | Kliniskt mertidsarbete | Aktiv jour | Ersättningar för arbetad tid under annan arbetsplats- jour och fri jour |
Åtgärdsarvoden | € | € | € | € |
RO | 2,68 | 3,03 | 2,68 | 3,03 |
RI, RU I, RR I | 7,26 | 8,21 | 7,26 | 8,21 |
R II, RU II, RR II | 10,96 | 13,57 | 10,96 | 13,57 |
R III, RR III | 26,80 | 30,76 | 26,80 | 30,76 |
Tillämpningsanvisning:
Om det sammanlagda beloppet av en läkares åtgärdsarvoden understiger
110,41 euro per månad, betalas skillnaden i form av ett personligt lönetillägg (Å).
4 § Besöksarvoden
1 mom. Till en legitimerad läkare betalas för varje patientbesök under jourtid och till leg.läkare i heltidstjänst betalas för varje patientbesök under kliniskt mertidsarbete i 7 § nämnda be- söksarvoden. Till medicine studerande, AT-läkare och euroläkare betalas minst 80 % av nämnda arvoden.
Tillämpningsanvisning:
Om en patient, som läkaren vid ett tidigare besök har ordinerat till ny undersökning, tas mot under jourtid, berättigar detta besök ej till besöks- arvode.
5 § Arvoden för kliniskt mertidsarbete till deltidsarbetande läkare
1 mom. Till en deltidsarbetande läkare betalas för mertidsarbete som överskrider hans egen ordinarie arbetstid (deltidsarbete) åtgärdsarvoden såsom under ordinarie arbetstid samt i besöksarvode 50 % av de i 7 § nämnda arvodena.
2 mom. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en deltidsarbetande läkare överskrider den ordinarie arbetstiden för en heltidsarbetande läkare, betalas för detta överskridande mertidsarbete arvodena i 1 mom. till fullt belopp. Till medicine studerande, AT- och euroläkare betalas minst 80 % av nämnda arvoden.
6 § Upphävd 1.9.2001.
7 § Tabell över ersättningar för besök
Fr.o.m. 1.4.2013
Arvoden och ersättningar | Kliniskt mertidsarbete | Aktiv jour | Annan arbetsplats- jour eller fri jour |
Besöksarvoden | € | € | € |
Patientens besök hos läkaren | 10,41 | ||
a) nattetid och under veckoslut | 8,25 | 9,33 | |
b) under annan tid | 7,3 | 7,88 | |
Läkarens besök hos patienten (hembe- sök) | 12,78 | ||
a) nattetid och under veckoslut | 15,74 | 17,3 | |
b) under annan tid | 11,85 | 13,29 | |
Bäddavdelningsbesök på en hälsocen- trals bäddavdelning, ett sjukhus eller vårdanstalt. Avstånd från en arbetsplats- jourande läkares jourplats eller en läkares i fri jour bostad | |||
1) under 1 km | |||
1a) nattetid och veckoslut | 8,25 | 9,33 | |
1b) under annan tid | 7,3 | 7,88 | |
2) mer än 1 km | |||
a) nattetid och veckoslut | 15,74 | 17,3 | |
a1) för följande patienter/samma besök | 8,25 | 9,33 | |
b) under annan jourtid | 11,85 | 13,29 | |
b1) för följande patienter/samma besök | 7,3 | 7,88 | |
Till jourhavande med fri jour, som gör ett separat besök på hälsocentralen, dess vårdavdelning, till ett sjukhus eller till en vårdanstalt | |||
1) före kl. 21.00 | |||
a) nattetid och veckoslut | 9,33 | ||
b) annan tid | 7,88 |
2) kl. 21.00-8.00 | |||
a) för den första patienten/besök | 17,3 | ||
b) för följande patienter/samma besök | 9,33 | ||
Över 45 minuter långt patientbesök plus tillägg för varje påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden i besökstiden | 4,38 | ||
a) nattetid och under veckoslut | 5,33 | ||
b) under annan tid | 4,56 | ||
Fr.o.m. 1.2.2016 | |||
Arvoden och ersättningar | Kliniskt mertidsarbete | Aktiv jour | Annan arbetsplats- jour eller fri jour |
Besöksarvoden | € | € | € |
Patientens besök hos läkaren | 10,51 | ||
a) nattetid och under veckoslut | 8,33 | 9,42 | |
b) under annan tid | 7,37 | 7,96 | |
Läkarens besök hos patienten (hembe- sök) | 12,91 | ||
a) nattetid och under veckoslut | 15,90 | 17,47 | |
b) under annan tid | 11,97 | 13,42 | |
Bäddavdelningsbesök på en hälsocen- trals bäddavdelning, ett sjukhus eller vårdanstalt. Avstånd från en arbetsplats- jourande läkares jourplats eller en läkares i fri jour bostad | |||
1) under 1 km | |||
1a) nattetid och veckoslut | 8,33 | 9,42 | |
1b) under annan tid | 7,37 | 7,96 | |
2) mer än 1 km | |||
a) nattetid och veckoslut | 15,90 | 17,47 | |
a1) för följande patienter/samma besök | 8,33 | 9,42 | |
b) under annan jourtid | 11,97 | 13,42 | |
b1) för följande patienter/samma besök | 7,37 | 7,96 | |
Till jourhavande med fri jour, som gör ett separat besök på hälsocentralen, dess vårdavdelning, till ett sjukhus eller till en vårdanstalt | |||
1) före kl. 21.00 | |||
a) nattetid och veckoslut | 9,42 | ||
b) annan tid | 7,96 | ||
2) kl. 21.00-8.00 | |||
a) för den första patienten/besök | 17,47 | ||
b) för följande patienter/samma besök | 9,42 | ||
Över 45 minuter långt patientbesök plus tillägg för varje påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden i besökstiden | 4,42 | ||
a) nattetid och under veckoslut | 5,38 | ||
b) under annan tid | 4,61 | ||
Tillämpningsanvisning:
1. Nattetid/Veckoslut
Med nattetid/veckoslut förstås tiden från måndag till fredag kl 21.00 (Å)
-8.00 eller från fredag kl 18.00 till måndag kl 8.00 samt från vardag före söckenhelg eller julafton och midsommarafton kl 18.00 till följande vardag kl 8.00.
2. Hembesöksarvode vid fri jour
Förutsättningen för att ett hembesöksarvode (eller särskilt besök på hälsocen- tralen, dess bäddavdelning eller vårdanstalt kl 21.00 - 8.00) skall betalas till en läkare under fri jour är att läkaren inte har gjort aktivt arbete under före- gående timme.
3. Begränsningar som gäller arvode för jourbesök
Om man under jourtid tar emot en patient som en läkare på basis av tidigare besök har bestämt skall komma till en ny kontroll, berättigar besöket inte till ett besöksarvode.
8 § Grundersättning för aktiv jour
1 mom. Grundersättning som penningersättning (1.11.2010)
För varje jourtimme i aktiv jour betalas oförhöjd timlön eller ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid. Grundersättningarna för fri och annan arbetsplatsjour bestäms enligt
5 § 6 mom. läkarnas allmänna del.
Tillämpningsanvisning:
Grundersättningarna för jourer betalas för den på förhand bestämda jour- tiden, med andra ord från den tidpunkt då jouren de facto skall börja till den tidpunkt då den skall sluta.
Ovan nämnda grundersättningar betalas också till läkare som arbetar på deltid, till medicine studerande och till AT- och euroläkare.
Om en läkare enligt eget val, av någon orsak som beror på honom själv, får utföra jouren antingen i form av arbetsplatsjour eller fri jour, betalas jourer- sättningarna enligt bestämmelserna om fri jour. En sådan situation kan upp- komma t.ex. då xxxxxx har beordrats som fri jour, men läkaren bor så långt borta från jourplatsen att fri jour de facto är en omöjlighet för honom.
Grundersättning som ledig tid
2 mom. Grundersättningen för fri jour, annan arbetsplatsjour och aktiv jour kan ges i ledig tid under ordinarie arbetstid senast inom ett år efter jouren enligt följande (Å):
1 för fri jour ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid per 4 timmar (Å) fri jour. Detta gäller läkare som var anställda vid ÅHS hälsocentral 1.11.2010 och som har fortsatt sin tjänstgöring utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst inom hälsocentralen. Om jour- ersättningen enligt 5 § 6 mom. i läkarnas allmänna bilaga.
2 för annan arbetsplatsjour ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid per två timmar arbetsplatsjour.
3 för varje jourtimme i aktiv jour ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
Jourersättning i ledig tid bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Ges fritiden dock som en del av en arbetsvecka, men som hela arbetsdagar, bör per varje sådan ledig dag i allmänhet användas sju eller sex timmar ordinarie arbetstid. Av grundad anledning är det också möjligt att fördela arbetstiden på något annat sätt. Det är dock klart att den ordinarie arbetstiden under ar- betsveckan är 37 timmar (kortare under vissa veckor med söckenhelger) minskad med ersättningen i ledig tid, oberoende av hur arbetstiden fördelas på de olika arbetsdagarna.
Om ersättning i ledig tid inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penning- ersättningen enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunk- ten, inte enligt det tjänstekollektivavtal som gällde när jouren utfördes.
Under den vecka eller de dagar som ges som jourledighet kan läkaren inte utföra mertidsarbete.
BILAGA 6
Tandläkare vid hälsocentral
ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR TANDLÄKARE VID HÄLSOCENTRALER
1 § Lönesättning 1.2.2016
Tjänstebeteckning/uppgift Grundlön €/mån.
1 -
1.1 Ledande tandläkare (Å)
Kompetens: legitimerad tandläkare samt lämplig utbildning inom eller erfarenhet av ledarskap och administration.
L2TH1128 5.030,98 - 5.927,33 €
(28000 invånare eller mera)
L2TH1115 4.685,49 - 5.737,33 €
(under 28 000 invånare)
Tillämpningsanvisning:
När lönen för en ledande tandläkare fastställs beaktas förutom befolknings- underlaget bl.a. följande faktorer som inverkar på arbetets svårighetsgrad och mängd: organisationens/ansvarsområdets omfattning eller med andra ord hur omfattande serviceutbudet är till sitt innehåll, vilken specialvård som produ- ceras och samarbetet inom social- och hälsovården. Dessutom beaktas admi- nistrativ eller annan särskild kompetens som ledande tandläkaren har och som kan utnyttjas i tjänsteutövningen. Man kan även beakta sådana faktorer som att ledande tandläkaren vid sidan av sin ledningsuppgift t.ex. regel- bundet deltar i patientarbetet under dagtid, när sådana omständigheter anses motiverade med tanke på verksamheten som helhet.
2 Specialtandläkare/hälsocentraltandläkare med specialrättigheter
Hälsocentraltandläkare har specialtandläkarrättigheter lämpliga för uppgiften.
L2TH5100 3.959,28 - 5.070,31 €
Tandläkare vid hälsocentral
Hälsocentraltandläkare som ansvarar för en delfunktion
Bestämmelsen tillämpas på en hälsocentraltandläkare som i enlighet med ett förordnande är ansvarig tandläkare för en delfunktion vid hälsocentralen med ansvar
- för den administrativa eller odontologiska verksamheten vid en tandklinik som betjänar ett bestämt område eller inom ett delområde (med en eller flera under- lydande tandläkare i huvudsyssla), eller
- för ledning och utveckling av delfunktionerna profylaktisk tandvård, ortodonti eller klinisk specialtandvård.
L2TH4000 Lönesättning enligt punkt 2, förhöjd med 6 %.
Tillämpningsanvisning:
Med en tandläkare som ansvarar för en delfunktion avses att en hälsocentral- tandläkare har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Det är alltså inte frågan om en arbetsfördelning mellan hälsocentraltandläkarna. En tandläkare förordnas att ansvara för en delfunktion när verksamheten så krä- ver.
3 Övriga hälsocentraltandläkare
Hälsocentraltandläkaren förutsätts ha rättighet att verka som legitimerad tandläkare.
L2TH5200 3.317,82 - 4.480,36 €
4 Övriga tandläkare
4.1 Tandläkare med begränsad legitimation, grundlönen är oberoende av vilken tandläkar- tjänst/tandläkaruppgift tandläkaren sköter
L2TH6100 2.410,33 - 3.526,14 €
4.2 Odontologie studerande, grundlönen är oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkar- uppgift som sköts
L2TH6200 2.085,65 - 3.186,09 €
Till en tandläkare som avses ovan i punkt 4.1 och 4.2 betalas inte erfarenhetstillägg.
Tillämpningsanvisning:
Fastän eventuella tidigare intjänade erfarenhetstillägg inte betalas till ovan nämnda läkare, räknas, under de förutsättningar som bestäms i bilaga B 2, den tid som läkaren arbetat i läkaruppgifter som avses i bestämmelsen dock såsom tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
2 § U-områdesförhöjning
Till legitimerade tandläkare vid en hälsocentral kan en u-områdesförhöjning betalas på motsvarande sätt som till läkare vid hälsocentraler enligt 2 § i bilaga 5 till detta avtal.
3 § En tandläkares fasta avlöning
1 mom. En legitimerad tandläkares fasta avlöning under semester och tjänstledighet med lön samt (Upphör om grund för beräkningen av hans eller hennes semesterpenning och semesterersättning är 31.3.2013) den fasta avlöningen förhöjd med det procenttal som man erhåller genom att räkna hur
många procent summan av de patientbaserade lönedelarna nedan i 4 § och arvodena för åtgärderna THL 108, 204, 303, 305, 306, 409, 411, 416, 516, 519 och 520, utförda under ordinarie arbetstid under det föregående semesterkvalifikationsåret, har utgjort utav den fasta avlöningen för motsvarande tid.
1 mom. Vid avlönad tjänstledighet och semester samt som grund för beräkningen av hans eller (Fr.o.m. hennes semesterpenning och semesterersättning som börjar respektive betalas 1.4.2013 1.4.2013) eller därefter höjs den fasta lönen för tandläkare vid hälsocentraler med det procenttal som
man får när man beräknar hur många procent de avtalsenliga åtgärdsarvoden utgör av den fasta avlöning som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår. Ar- vodena gäller de avtalsenliga åtgärdsarvodena för samma tid.
2 mom. När ett anställningsförhållande upphör, betalas en semesterersättning som erhålls utgåen- de från de arvoden och den fasta avlöning som har erlagts under det semesterkvalifika- tionsår då anställningen upphör.
4 §. En patientbaserad lönedel
Den patientbaserade lönedelens storlek
1 mom. Till en tandläkare betalas kalenderårsvis följande patientbaserade lönedel för varje patient i systematisk vård hos honom eller henne:
Patientens ålder på undersökningsdagen | Ordinarie arbetstid | Kliniskt mertidsarbete |
€ per år | € per år | |
0 - 5 år | 1,89 | 3,10 |
6 – 21 år | 3,78 | 6,19 |
22 – 40 år | 7,57 | 12,38 |
41 – 63 år | 9,46 | 15,48 |
minst 64 år | 11,35 | 18,57 |
Till en tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till odontologie stu- derande minst 80 % av den patientbaserade delen.
Tillämpningsanvisning:
Om en patients individuella undersökningsintervall är längre än ett kalenderår, betalas den patientbaserade delen retroaktivt förutom för det år då en undersökning utfördes även för tiden mellan undersökningarna, dock högst för ett kalenderår.
Den patientbaserade delen betalas så längre patienten får vård hos tandläkaren i enlighet med 2 mom. och den individuella vårdplanen och det bestämda individuella undersökningsinter- vallet följs.
Förutsättningarna för betalningen av den patientbaserade lönedelen
2 mom. Den patientbaserade lönedelen är, förutom för tandläkarens kliniska undersökning, en ersättning för diagnostisering, en individuell vårdplan, en eventuell kostnadskalkyl och ett fastställande, på basis av den individuella sjukdomsbilden, av följande undersökningstid- punkt, d.v.s. med vilka mellanrum patienten ska undersökas samt en uppföljning av hur vårdplanen förverkligas. I samband med ett besök vidtas även erforderliga förebyggande åtgärder, för vilka tandläkaren inte ersätts separat.
Tillämpningsanvisning:
Utgångspunkten är att en patient i systematisk vård får vård av tandläkaren under sitt individuella undersökningsintervall sen- ast inom tre arbetsdagar efter att han eller hon tog kontakt med hälsocentralen och att vården i regel avslutas inom en månad efter att den egentliga vården inleddes (med egentlig vård avses inte undersökning). Ett undantag är dock t.ex. patienter med exceptionellt stort behov av vård.
5 § Åtgärdsarvoden
Till legitimerade tandläkare vid en hälsocentral betalas åtgärdsarvoden för åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler och som utförs under ordinarie arbetstid och under jourtid och under kliniskt mertidsarbete för en tandläkare som arbetar heltid. Till en tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till en odon- tologie studerande minst 80 % av arvodet.
Fr.o.m. 1.3.2012
Arvoden och ersättningar | Ordinarie arbetstid | Kliniskt mer- tidsarbete | Jour | Akutvård | |
Åtgärdsarvo- den | Över 30 h/v eller i snitt över 30 h/v under vardagar efter kl. 18.00 och veckoslut | ||||
Åtgärdsgrupper | € | € | € | € | € |
THL 2 | 2,03 | 3,72 | 3,72 | 3,72 | 3,72 |
THL 3 | 3,86 | 6,81 | 6,81 | 6,81 | 6,81 |
THL 4 | 4,91 | 6,81 | 6,81 | 6,81 | 6,81 |
THL 4B | 8,11 | 11,25 | 11,25 | 11,25 | 11,25 |
THL 5 | 11,22 | 15,34 | 15,34 | 15,34 | 15,34 |
THL 6 | 16,20 | 20,07 | 20,07 | 20,07 | 20,07 |
THL 7 | 27,37 | 33,94 | 33,94 | 33,94 | 33,94 |
Fr.o.m. 1.4.2013
Arvoden och ersättningar | Ordinarie arbetstid | Kliniskt mer- tidsarbete | Jour | Akutvård | |
Åtgärdsarvo- den | Över 30 h/v eller i snitt över 30 h/v under vardagar efter kl. 18.00 och veckoslut | ||||
Åtgärdsgrupper | € | € | € | € | € |
THL 2 | 2,06 | 3,77 | 3,77 | 3,77 | 3,77 |
THL 3 | 3,91 | 6,90 | 6,90 | 6,90 | 6,90 |
THL 4 | 4,97 | 6,90 | 6,90 | 6,90 | 6,90 |
THL 4B | 8,22 | 11,40 | 11,40 | 11,40 | 11,40 |
THL 5 | 11,37 | 15,54 | 15,54 | 15,54 | 15,54 |
THL 6 | 16,41 | 20,33 | 20,33 | 20,33 | 20,33 |
THL 7 | 27,73 | 34,38 | 34,38 | 34,38 | 34,38 |
6 § Besöksarvode
Till en legitimerad tandläkare betalas under jourtid och till en legitimerad tandläkare som arbetar heltid betalas för kliniskt mertidsarbete ett besöksarvode för varje patient enligt er- sättningstabellen. Till tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till en odontologie studerande minst 80 % av ovan nämnda arvode.
Fr.o.m. 1.9.2012
Arvoden och ersättningar | Kliniskt mertids- arbete | Jour | Akutvård |
Besöksarvoden | € | € | € |
Patientbesök hos tandläkaren a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 9,59 b) 9,59 | a) 9,59 b) 4,35 | |
Separat besök av tandläkaren hos patienten a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 12,20 b) 12,20 | a) 20,91 b) 15,69 | |
Besök som tandläkaren gör på en hälso- central eller annan vårdplats under sin lediga tid för att ge akut vård a) under veckoslut a1) för följande patienter/samma besök b) under annan jourtid b1) för följande patienter/samma besök | a) 20,91 a1) 9,59 b) 15,69 b1) 4,35 | ||
Separat besök av tandläkaren hos en pa- tient, när besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad period om 15 min. (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt) a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 4,01 b) 4,01 | a) 5,06 b) 4,01 | a) 5,06 b) 4,01 |
Fr.o.m. 1.4.2013
Arvoden och ersättningar | Kliniskt mertids- arbete | Jour | Akutvård |
Besöksarvoden | € | € | € |
Patientbesök hos tandläkaren a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 9,71 b) 9,71 | a) 9,71 b) 4,41 | |
Separat besök av tandläkaren hos patienten a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 12,36 b) 12,36 | a) 21,18 b) 15,89 | |
Besök som tandläkaren gör på en hälso- central eller annan vårdplats under sin lediga tid för att ge akut vård a) under veckoslut a1) för följande patienter/samma besök b) under annan jourtid b1) för följande patienter/samma besök | a) 21,81 a1) 9,71 b) 15,89 b1) 4,41 | ||
Separat besök av tandläkaren hos en pa- tient, när besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad period om 15 min. (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt) a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 4,06 b) 4,06 | a) 5,13 b) 4,06 | a) 5,13 b) 4,06 |
Tillämpningsanvisning:
För varje patient utbetalas ett besöksarvode enligt tabellen, även om flera undersöknings- och behandlingsåtgärder som in- verkar på arvodet vidtas under samma besök.
Med veckoslut avses i ovanstående tabell tiden från fredag kl.
18.00 till måndag kl. 8.00 samt från kl. 18.00 vardag före söck- enhelg, julafton eller midsommarafton till påföljande vardag kl. 8.00.
Tandläkare gör sällan separat besök hos patienter. Besöken gäl- ler i allmänhet bara patienter som vårdas på vårdinrättning eller bäddavdelning.
7 § Mertidsersättningar för tandläkare i deltidsarbete
Till en tandläkare som arbetar deltid betalas för mertidsarbete som överskrider hans eller hennes egen ordinarie arbetstid (deltidsarbetstid) åtgärdsarvoden såsom under den ordina- rie arbetstiden samt i besöksarvode 50 % av de i 6 § nämnda besöksarvodena under kli- niskt mertidsarbete. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en tandläkare med deltidsarbete överskrider den ordinarie arbetstiden för tandläkare som arbetar heltid, betalas för detta överskridande mertidsarbete åtgärds- och besöksarvodena (4 och 5 §) till fullt belopp. Till tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till odontologie studerande 80 % av ovan nämnda arvoden.
8 § Arvoden för en ensamarbetande tandläkares kliniska mertidsarbete
Om tandläkaren under tiden för mertidsarbete utför kliniskt mottagningsarbete utan assi- sterande personal, betalas besöks- och åtgärdsarvodena förhöjda med 30 %.
9 § Grundersättning för aktiv jour och garantilön
Grundersättning för jour (ändr. 1.11.2010)
1 mom. För varje jourtimme i aktiv jour betalas oförhöjd timlön eller ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid. Grundersättningarna för fri och annan arbetsplatsjour bestäms enligt
5 § 6 mom. läkarnas allmänna del.
Garantilön för jour
2 mom. Till en hälsocentraltandläkare som förordnas att ha jour vid hälsocentral under 1-4 timmar betalas:
1 för den på förhand bestämda jourtiden en sådan grundersättning för jour som nämns ovan i 1 mom., och dessutom
2 såsom en s.k. garantilön 2 timmars oförhöjd lön för varje arbetad timme. Denna garantilön minskas med de arvoden för arbetad tid som betalas för motsvarande tid enligt 5 och 6 § ovan.
10 § Ersättning för akutvårdsbesök under ledig tid
För ett akutvårdsbesök som tandläkaren gör under sin lediga tid, betalas ovan i 5 och 6 § nämnda åtgärds- och besöksarvoden. Också de direkta resekostnader som besöket föranle- der ersätts. Till en tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till en odontologie studerande minst 80 % av arvodet.
BILAGA 7
Sjukhusläkare
ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LÄKARE VID SJUKHUS
I AVLÖNING
1 § Lönesättning 1.6.2018
1 mom. Lönegrupper
Tjänstebeteckning/uppgift:grundlön, €/mån.:
0 Chefläkare (Å) 6 253,76 – 7 533,69 €
eller avtalslön (1.1.06)
1 Överläkare/läkare i motsvarande ställning (E1)
Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften.
Överläkare och läkare i motsvarande ställning.
L3SL1200 5 600,00 - 6 117,40 €
2 Specialläkare, avdelningsläkare (E1)
Läkaren förutsätts ha specialisträttigheter lämpliga för uppgiften L3SL3000 5 600,00 €
Bestämmelsen tillämpas även på specialläkare som specialiserar sig i en annan specia- litet i det fall att den specialkompetens som läkaren har från tidigare är till väsentlig nytta i den nuvarande tjänsten.
3.1 En legitimerad läkare som i sammanlagt minst tre år har utövat läkaryrket i en tjänst/uppgift som kräver legitimering (E2)
L3SL4103 4 600,00 – 4 646,14 €
3.2 Legitimerad läkare (E2)
L3SL4100 4 600,00 €
Sjukhusläkare
4 Medicine studerande
Grundlönen är, oberoende av ifrågavarande läkartjänst/-uppgift, L3SL5000 2 442,89 - 3 343,31 €
5 Amanuenser eller läkarpraktikanter
Bestämmelsen tillämpas på medicine studerande vilka såsom amanuenser (läkarprak- tikanter) utför den sjukhustjänstgöring som ingår i läkarutbildningen.
Anmärkning:
Minimilön enligt rikets AKTA. Lönen är fr.o.m. 1.2.2016 1 569,57 €.
6 AT-läkare
Till en svensk AT-läkare eller finsk euroläkare betalas 3 113,50 - 4 021,50 € (Å).
De erfarenhetstillägg som nämns i B 2 betalas inte till läkare som avses i punkt 4 och 6 ovan.
Tillämpningsanvisning:
Fastän eventuella tidigare intjänade erfarenhetstillägg inte betalas till ovan nämnda läkare, räknas, under de förutsättningar som bestäms i bi- laga B 2, den tid som läkaren arbetat i läkaruppgifter som avses i be- stämmelsen dock såsom tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
2 mom. Kompetenstillägg (Å)
För en läkare som utöver den kompetens som krävs för tjänsten har en för uppgiften lämplig docent- eller annan specialkompetens, kan grundlönen höjas med 6-20 %. Denna avlöningsbestämmelse tillämpas inte på medicine studerande eller AT- och euroläkare som nämns i punkt 4 och 6.
Tillämpningsanvisning:
Ett kompetenstillägg kan beviljas på basis av vetenskaplig vidareutbild- ning såsom docentkompetens eller doktorsgrad eller på basis av vidare- utbildning eller kompletterande utbildning i yrket såsom specialläkar- kompetens eller administrativ kompetens för specialläkare. En förut- sättning är att kompetensen är en annan än den som krävs för tjänsten och att tjänstemannen i sin tjänsteutövning har direkt nytta av specialkompe- tensen.
Till en sådan läkare vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som inte erhåller ovan i detta moment nämnt lönetillägg, betalas ett tillägg om 6 procent på grundlönen, när han eller hon har verkat i läkaruppgifter hos landskapet eller hos en annan arbetsgivare inom Europeiska unionen, i Norge eller i Island i minst tio år (Å). Vid uträkningen av denna tid beak- tas de kalendermånader under vilka tjänstemannen har varit anställd i hu- vudsyssla i minst 18 kalenderdagar.
Tiden för avbrott i tjänstgöringen avdras utom om det är fråga om,
1) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig och därvid erhållit lön eller moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning,
2) studieledighet utan lön under högst 30 dagar, om tjänstemannen ome- delbart efter ledigheten har återinträtt i landskapets tjänst samt
3) sådan tid under vilken tjänstemannen har varit avstängd från tjänsten med stöd av 53 § 2 mom. 2) punkten tjänstemannalagen för landskap- et Åland, dock inte till den del denna punkt avser vägran att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.
(F30/03/1/25; 30.12.03)
3 mom. Uppgiftstillägg (Å)
Grundlönen för en läkare som helt eller nästan uteslutande arbetar inom psykiatrin kan höjas med 6-20 %.
Tillämpningsanvisning:
Ett uppgiftstillägg kan betalas till en läkare som arbetar vid ett mental- sjukhus eller öppenvården inom ramen för mentalvården samt till en lä- kare som arbetar inom allmänsjukhuspsykiatri eller barnpsykiatri, om detta uppgiftstillägg anses motiverat.
2 § Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden
Denna bestämmelse tillämpas inte på medicine studerande som avses i 1 § 1 mom. 4 punkten.
För läkarintyg och läkarutlåtanden som inte ansluter sig till vården av en patient, betalas nedan nämnda arvoden till läkaren. Till specialläkare inom resp. område betalas arvodet förhöjt med 50 %, dock ej mera än det högsta belopp som bestäms i förord- ningen om klientavgifter inom hälso- och sjukvården.
1 Läkarintyg Arvode, €
fr.o.m. 1.9.2012
1.1 Kortfattat intyg om sjukdom eller kropps- skada, t.ex. ett sådant A-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkrings- lagen, såsom dagpenning eller motsvarande ersättning till arbetsgivare, eller ett intyg som
är avsett att lämnas till skattemyndigheterna eller någon annan myndighet om den tid under vilken
patienten varit arbetsoförmögen, el. annat dyl. intyg 5,07
1.2 Grundligt intyg om sjukdom, kroppsskada eller invaliditet, av vilket framgår patientens tillstånd och den tid som han eller hon kommer att vara arbetsoför-
mögenmed anledning därav samt motsvarande omständig-
heter 12,67
2 Läkarutlåtanden
2.1 Kortfattat utlåtande, som beskriver sjukdomen, kropps- skadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård samt om motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett kortfattat utlåtande som är avsett att fogas till en
ansökan om pension eller invalidvård) 14,19
2.2 Utförligt utlåtande, som beskriver sjukdomen, kropps- skadan eller invaliditeten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invaliditetsgrad, behov av medicinering eller annan vård, rätt till ersättning, livsfara samt motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett utförligt intyg som är avsett att ges till polis- eller vårdmyndigheter eller till
andra myndigheter) 16,22
2.3 Utförligt och tidskrävande intyg som är avsett att fogas
till en pensionsansökan 16,22
2.4 Utlåtande om rättshandlingsförmåga (t.ex. för upp- görande av testamente, tillstånd till äktenskap eller
ställande under förmyndarskap) 24,33
Sjukhusläkare
3 Läkarintyg och läkarutlåtanden på basis av under- sökning och vård av en patient, när intyget eller utlåtandet riktas till den försäkringsanstalt som avses i 29 § lagen om olycksfallsförsäkring, beroende på intygets eller utlåtandets art
3.1 Vanligt läkarintyg 10,14
3.2 Utförligt läkarintyg eller läkarutlåtande 17,74
3.3 Ett omfattande och tidskrävande läkarintyg eller
läkarutlåtande 24,33
Tillämpningsanvisning:
För läkarintyg och läkarutlåtanden som ansluter sig till vården av patienten betalas inget arvode.
Med läkarintyg avses en handling som en läkare avfattat och i vilket främst bara konstateras fakta utan slutsatser.
I ett läkarutlåtande ingår däremot utöver ovan nämnda upplysningar även ett avsnitt där läkaren uttrycker sin motiverade uppfattning om huruvida ersättning skall betalas för sjukdomen eller kroppsskadan eller om någon annan sådan omständighet. Om slutsatserna endast gäller omständigheter som behövs för fastställande av invaliditetsgrad, är det dock frågan om ett läkarintyg och inte ett läkarutlåtande.
Läkarintyget eller läkarutlåtandet ansluter sig till vården av en patient (och berättigar följaktligen inte till arvode), när intyget ges till en patient som vårdas eller undersöks på sjukhus eller poliklinik
1 för sjukledighet som ansöks hos arbetsgivaren
I läkarintyget ingår patientens personuppgifter, sjukledighetens längd samt diagnosen el.dyl.
Om patienten begär att också annat skall framgå av intyget eller att det skall skrivas på en blankett av vilken det framgår att intyget även kommer att användas för annat ändamål än en ansökan om sjukledighet, ger inty- get rätt till arvode enligt punkt 1.
2 för intagning i en annan sjukvårdsanstalt
3 för utförande av sådana medicinska åtgärder som vården kräver (t.ex. avbrytande av ett havandeskap eller sterilisering).
För att arvodet för intyg eller utlåtande skall betalas till läkaren förutsätts det i allmänhet att patienten har erlagt motsvarande belopp. Om någon annan bland sjukhuspersonalen än ifrågavarande läkare har gett ut intyget eller utlåtandet till patienten utan att försäkra sig om att denne betalar av- giften, betalas arvodet dock till läkaren även om man inte senare lyckas få in avgiften av patienten. Ekonomikontoret kan sköta utbetalningen av ar- vodena t.ex. utan särskild faktura i samband med löneutbetalningen eller så, att läkarna uppgör separat faktura för sina intyg och utlåtanden.
3 § Sjukhusläkares fasta avlöning (1.4.2013)
1 mom. Vid avlönad tjänstledighet och semester samt som grund för beräkningen av hans eller hennes semesterpenning och semesterersättning som börjar respektive betalas 1.4.2013 eller därefter höjs den fasta lönen för sjukhusläkare med det procenttal som man får när man beräknar hur många procent de avtalsenliga åtgärdsarvodena utgör av den fasta avlöning som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår. Arvo- dena gäller de avtalsenliga arvoden för intyg och utlåtanden som betalats till läkaren för samma tid.
2 mom. När ett anställningsförhållande upphör, betalas en semesterersättning som erhålls utgående från de arvoden och den fasta avlöning som har erlagts under det semester- kvalifikationsår då anställningen upphör.
II KLINISKT MERTIDSARBETE
4 § Arvode för kliniskt mertidsarbete
Arvode
1 mom. Till en läkare i huvudtjänst och heltidstjänstgöring betalas arvoden för kliniskt mertidsarbete enligt denna paragraf.
Tillämpningsanvisning:
Syftet med systemet med kliniskt mertidsarbete är att på detta sätt öka utbudet av och tillgången på specialiserad sjukvårdservice, göra sjukhu- sens funktioner ändamålsenligare och främja samarbetet mellan sjukhus och hälsocentraler.
Arbetsgivaren beslutar om huruvida mertidsarbete behöver utföras och när ett system med mertidsarbete skall tas i bruk. Över det arbete som skall utföras som mertidsarbete skall en plan uppgöras på förhand. Av planen skall bl.a. framgå vilka undersöknings- och vårdåtgärder man pla- nerar utföra under mertidsarbetstiden, hur många sådana åtgärder som kommer att vidtas samt vad kostnaderna beräknas uppgå till. Varje läkare som utför mertidsarbete skall för sitt vidkommande godkänna planen och förbinda sig att följa den.
Ett mertidsarvode som avses i avtalsbestämmelserna betalas endast för mertidsarbete som enligt ovan nämnda plan på förhand antecknats i ar- betsskiftsförteckningen. Mertidsarbetet utförs på arbetsplatsen, med andra ord på sjukhuset eller på en annan plats som arbetsgivaren bestämmer.
Platsen kan också vara t.ex. en hälsocentral, om det är avtalat att sjukhus- läkarens specialkunskaper får anlitas av hälsocentralen.
Möjligheten att utföra mertidsarbete som berättigar till arvode får inte leda till en snedvridning av sjukhusets verksamhet, t.ex. så att serviceut- budet får en inriktning som strider mot de ledande målsättningarna för hälsovårdspolitiken eller att verksamhet som borde ske under läkarnas ordinarie arbetstid flyttas till mertidsarbetstid eller jourtid. Därför är det skäl att vid tillämpningen av mertidsarbetssystemet följa upp de ekono- miska och funktionella konsekvenserna av mertidsarbetssystemet inom den specialiserade sjukvården samt t.ex. hur effektivt arbetet är i operat- ionssalarna under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid.
Mertidsarvode för specialläkare
2 mom. För undersökning, behandling och åtgärd som utförts såsom mertidsarbete betalas arvode till en specialläkare inom resp. område. Arvodet bestäms enligt följande:
Poängvärdet för undersökningen, behandlingen eller åtgärden enligt åtgärdskatalogen (1-4) för sjukhusläkare x 0,35 €. Det sålunda bestämda arvodet kan efter lokal pröv- ning höjas eller sänkas med 25 %.
Tillämpningsanvisning:
I detalj bestäms arvodena inom ramen för ovan nämnda föreskrift för de enskilda läkarnas vidkommande, med hänsyn till de lokala förhållandena. På arvodets storlek inverkar bl.a. åtgärdernas art och karaktär, mängden
åtgärder som utförs under en viss tid (bl.a. eventuell karaktär av ackordarbete), om kirurgiska åtgärder utförs såsom kortvårdskirurgi (se tillämpningsdirektivet till 5 mom.), hur läkaren deltar i åtgärden i dess olika skeden och hur läkaren använder tiden (om t.ex. flera läkare deltar i åtgärden under dess olika skeden) o.dyl. Vid behov kan man t.ex. komma överens om att en viss mängd åtgärder skall utföras till ett totalpris.
Mertidsarvode för annan läkare än specialläkare
3 mom. Om den legitimerade läkare som utför en undersökning, behandling eller åtgärd inte innehar specialläkarkompetens på området, är arvodet högst 80 % av den ersättning som bestäms enligt 2 mom. ovan. Av särskilda skäl kan man låta bli att sänka arvodet.
Mertidsarvoden för assisterande läkare
4 mom. Om det behövs flera läkare för att utföra en operativ eller en därmed jämförbar åtgärd eller en anestesiåtgärd, skall till en sådan assisterande läkare, som förutsätts ha special- läkarkompetens på området, betalas ett arvode som är högst 70 % och till övriga assi- sterande legitimerade läkare högst 50 % av arvodet enligt 2 mom. ovan.
Tillämpningsanvisning:
I åtgärdskatalogen nämns i allmänhet i anslutning till respektive åtgärd huruvida det krävs assistens av en assisterande specialläkare inom områ- det (t.ex. krans-artärkirurgi).
Storleken av det arvode som betalas till den assisterande läkaren påverkas bl.a. av hur han deltar i åtgärden i dess olika skeden samt av tidsåtgången. En hjärtoperation kan t.ex. utföras så, att den läkare som handhar perfu- sionen är närvarande endast under en del av tiden.
Dagkirurgi
5 mom. Vid dagkirurgi kan arvodet enligt 2 mom. höjas med högst 25 %, om i detta mertidsar- vode ingår all den läkarvård som patienten får på sjukhuset.
Tillämpningsanvisning:
Vid dagkirurgi ingår i läkarens mertidsarvode undersökning av patienten vid ankomsten, operation och utskrivning jämte eventuella intyg, och lä- karen/övriga läkare får således ingen särskild ersättning för dessa.
Mertidsarvodet i förhållande till övriga ersättningar som betalas utgående från denna bilaga och detta avtal
6 mom. För undersökning, behandling eller åtgärd för vilken läkaren erhåller mertidsarvode enligt denna paragraf, betalas inga andra ersättningar eller arvoden enligt denna bilaga eller enligt bestämmelserna i den allmänna delen i detta avtal.
III JOUR
5 § Ersättning för aktiv jour, telefonjour samt för arbetad tid under annan arbetsplats- jour och fri jour
Grundersättning
1 mom. Till en läkare som beordras att ha aktiv jour betalas för varje jourtimme och till en läkare som förordnats att ha annan arbetsplatsjour eller fri jour betalas för varje timme arbetad tid timlönen förhöjd med 55 % eller ges en ledig tid som har förlängts på mot- svarande sätt.
Om den arbetade tiden under en fri jour underskrider en timme betalas ersättning trots det för en timme. Om det i den arbetade tiden ingår flera pass arbetad tid inom samma timme eller om det vid sidan av den arbetade tiden också förekommer sådan telefon- konsultation som avses nedan i 6 mom., betalas för dessa sammanlagt högst ovan nämnda ersättning för en timme.
Arbetad tid under annan arbetsplatsjour och fri jour anses börja när en jourhavande med arbetsplatsjour omedelbart efter kallelse beger sig till arbetet eller när en jourha- vande med fri jour efter kallelse har anlänt till jourstället för att omedelbart börja ar- beta. Den arbetade tiden upphör när ifrågavarande arbete är slutfört och läkaren lämnar den plats där arbetet utförs eller motsvarande ställe.
Ersättning för obekväm arbetstid under aktiv jour samt för arbetad tid under annan arbetsplatsjour och fri jour
2 mom. För en jourtimme under aktiv jour och för arbetad tid under annan arbetsplatsjour och fri jour betalas
1. ett kvällstillägg om 15 % för arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00; (Å)
2. ett nattillägg för arbete som utförs mellan kl. 21.00 (Å) och 06.00 och för arbete som inletts då och fortsätter direkt efter klockan 6.00, dock inte längre än till kl. 9.00, som följer:
2.1. vid aktiv jour 30-100%, dock så, att ersättningen för nattarbete är
- minst 60 %, om den arbetade tiden i aktiv jour i medeltal utgör minst 75 %, och
- 100 %, om den arbetade tiden i aktiv jour i medeltal utgör minst 85 %, samt
2.2. vid annan arbetsplatsjour och fri jour 100 %;
3. ett lördagstillägg om 20 % för arbete under helgfria lördagar med undantag för påsklördagen och en julafton som inträffar på en lördag, kl 6.00-18.00;
4. ett söndagstillägg om 100 % för arbete under en söndag, en kyrklig helgdag, första maj, en självstyrelsedag (Å) eller självständighetsdag. Som söndagsarbete anses också arbetstimmar mellan kl. 18.00 och 24.00 på en lördag samt på afto- nen före en kyrklig helgdag, första maj (valborgsmässoafton), självstyrelsedag (Å) och självständighetsdag.
5. ett helgaftonstillägg för arbete en påsklördag, en midsommarafton eller en annan än en på söndag infallande julafton mellan kl. 00.00 och 18.00.
Ersättning för telefonkonsultation under annan arbetsplatsjour och fri jour
3 mom. För telefonkonsultation under annan arbetsplatsjour eller fri jour betalas en penninger- sättning om 25 % räknad på läkarens oförhöjda timlön, dock så att penningersättningen är 50 % för nattetid (kl. 21.00 (Å)-7.00) eller också ges motsvarande ledighet. För tele- fonkonsultationer under samma timme betalas sammanlagt högst en ersättning som motsvarar den oförhöjda lönen för en timme.
Ersättning för telefonkonsultation betalas inte om läkaren under samma timme har arbetad tid eller per telefon enbart kallas till sjukhuset el. dyl., eller om läkaren efter att eventuellt ha gett temporära vårdföreskrifter med anledning av telefonsamsamtalet be- ger sig till sjukhuset el. dyl.
Med telefonkonsultation avses en telefonöverläggning som gäller vården av en patient och förs mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande läkare vid sjukhu- set (i allmänhet för- eller bakjourhavande) eller, då läkaren inte är på plats, med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten, eller med en jourhavande läkare vid ett annat sjukhus eller en hälsocentral.
Tillämpningsanvisning:
Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd).
Ersättning i ledig tid
4 mom. Jourersättning i ledig tid skall ges senast under de tre månader som följer på utgången av den vecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättningen. Ersättningen för den aktiva jouren bör dock i mån av möjlighet ges i form av ledig tid på läkarens första arbetsdag omedelbart efter respektive jour (se bestämmelsen i 11 § bilaga 4).
Om den planerade ersättningen i ledig tid inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under kalendermånaden efter att tiden för erläggande av ersättning i ledig tid gick ut.
Tillämpningsanvisning:
Med beaktande av läkarnas grad av bundenhet under en jour är det motiverat att åtminstone en del av jourersättningarna ges i form av ledig tid, varvid den påfrestning som jouren medför och bundenheten till arbe- tet utjämnas.
När en jourersättning ges i ledig tid, motsvarar 38 1/4 timmar jourledig- het en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka går det åt mindre av jourledigheten på ett sätt som motsvarar den nedsatta ordinarie arbetstiden. Om jourledighet ges i en kortare period än en ka- lendervecka, iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i 3 § 4 mom. i den allmänna delen. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden 38 1/4 timmar (under en söckenhelgsvecka på motsvarande sätt kortare) minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i resp. vecka har fördelats på de olika arbets- dagarna. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.
Ersättning i ledig tid ges i den tjänst där ledigheten har intjänats eller i en annan tjänst i samma löneklass vid sjukhuset.
En läkare som har jourledigt skall i allmänhet inte beordras att ha jour under sin jourledighet, även om jourledighet inte utgör något hinder för att utföra jour under den vecka eller dag som getts såsom jourledighet.
Grundersättning för fri och annan arbetsplatsjour
5 mom. Grundersättning för fri och annan arbetsplatsjour bestäms i övrigt enligt 5 § 6 mom. i läkarnas allmänna bilaga.
BILAGA 9
37 t 30 min vecka
ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR VISSA TJÄNSTEMÄN MED EN 37 TIMMARS 30 MINUTERS ARBETSVECKA
Beträffande arbetstiden för kemist (1.1.2019 överförs kemisten till veckoarbetstid), vårdchef, överskötare, psykolog, socialkurator, socialarbetare, synterapeut, laborant samt vårdpersona- len och terapeuterna vid psykiatriska mottagningarna och psykiatriska dagsjukvården iakttas vad i denna bilaga är överenskommet.
1 §
Ordinarie arbetstid
1 mom. Arbetet ordnas i princip så att det grundar sig på en femdagars (mån-fre) ar- betsvecka, med undantag av vad nedan i 4 mom. är överenskommet.
2 mom. Den ordinarie arbetstiden är 37 t 30 min per vecka. Arbetstiden kan även ordnas så att den enligt ett på förhand uppgjort arbetstidsschema under förlop- pet av två eller högst tre veckor utjämnas till i medeltal 37 t 30 min per vecka.
3 mom. Den dagliga tjänstgöringen sker inom ramen för den i 1 mom. avtalade ordina- rie arbetstiden per vecka mellan kl. 6.00 och 18.00 med iakttagande av anting- en en fast eller en varierande (flexibel) arbetstid efter vad som prövas ända- målsenligt och nödvändigt.
4 mom. Arbetstiden under en sådan vecka eller arbetsperiod då långfredagen, annandag påsk eller midsommaraftonen infaller liksom under sådana veckor eller arbets- perioder när nyårsdagen, trettondagen, första maj, Kristihimmelsfärdsdagen, självstyrelsedagen, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller en söndag förkortas med 7,5 timmar för varje sådan fridag som infaller under arbetsveckan eller -perioden.
5 mom. Om arbetsveckan eller -perioden avbryts på grund av semester, tjänstledighet eller för ett deltagande i en kurs eller av den anledningen att tjänsteförhållandet börjar eller slutar under pågående vecka och avbrottet inte har varit känt när arbetstidsschemat gjordes upp, förkortas arbetstiden med det timantal som har antecknats i tidsschemat för avbrottsdagarna. Om avbrottet var känt när arbets-
tidsschemat gjordes upp, förkortas arbetstiden med 7 t 30 min förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag.
2 §
Systemet med arbetstidsbank
1 mom. Angående systemet med arbetstidsbank hänvisas till 7 § tjänstekollektivavtalet om arbetstider.
3 §
Dagliga vilotider
1 mom. Upphävs.
2 mom. Utöver måltidsrasten bereds tjänstemannen möjlighet att under arbetstid hålla kaffepaus om högst 20 minuter per dag. Under pausen är tjänstemannen inte berättigad att avlägsna sig från arbetsplatsen.
Tillämpningsanvisning:
Kaffepausen ordnas vid behov i turer och även i övrigt så, att arbetets gång inte störs. Kaffepausen kan även hållas i två delar om sammanlagt högst 20 minuter.
4 §
Ledighet per vecka
1 mom. En tjänsteman skall ges en minst 35 timmar lång, oavbruten ledighet under söndagsdygnet och i omedelbar anslutning till detta eller, om detta inte är möj- ligt, under annan tid av veckan. I regel inbegriper ledigheten två lediga dagar efter varandra. Den ena av dessa skall om möjligt vara en lördag.
2 mom. Avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. får göras, om tjänstemannen under sin veckovila behövs i arbetet för att den regelbundna verksamheten skall kunna upprätthållas.
3 mom. Om den oavbrutna vilotiden inte innefattar två fulla kalenderdygn, skall den uppgå till minst 54 timmar.
5 §
Arbetstidsersättningar
1 mom. Till tjänstemän, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är högst 3 928,82 euro per månad fr.o.m. 1.4.2018 och högst 3 972,04 euro per månad fr.o.m.
1.4.2019, betalas nedan i 6–12 § angivna ersättningar.
2 mom. Till tjänstemän, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är per månad fr.o.m.
1.4.2018 högre än 3 928,82 euro och fr.o.m. 1.4.2019 högre än 3 972,04 euro
men högst 4 202,80 euro per månad fr.o.m. 1.4.2018 och högst 4 249,03 euro per månad fr.o.m. 1.4.2019, betalas nedan i 13 § 1 mom. angivna ersättningar.
3 mom. Till tjänstemän, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är högre än 4 202,80 euro per månad fr.o.m. 1.4.2018 och högre än 4 249,03 euro per månad fr.o.m.
1.4.2019, betalas nedan i 13 § 2 mom. angivna ersättningar.
6 §
Mertidsersättning
Tillämpningsanvisning:
Beloppen ovan i denna paragraf justeras i samband med allmänna löne- justeringar av tjänstemännens grundlöner.
1 mom. Arbete som utförs utöver tjänstemannens ordinarie arbetstid utan att dock vara övertidsarbete, ersätts antingen genom att ge tjänstemannen en motsvarande fritidsgottgörelse (timme mot timme) eller genom att betala enkel timlön för varje timme mertidsarbete.
7 §
Mertidsersättning under en söckenhelgvecka
1 mom. Under en vecka i vilken ingår en i 1§ 4 mom. nämnd söckenhelg (vardagshelg) eller helgafton, som förkortar den ordinarie arbetstiden, betalas i mertidsersätt- ning enkel timlön för den tid som överskrider den förkortade, ordinarie arbets- tiden per vecka.
Tillämpningsanvisning:
Gränsen för övertidsarbete sänks inte på grund av söckenhelger, inte heller beträffande en deltidsanställd.
8 §
Övertidsersättning
1 mom. Ersättning betalas för arbete som överskrider 38 h 45 min. i veckan.
2 mom. För de fem första övertidstimmarna per vecka betalas en med 50 % förhöjd timlön och för de därpå följande timmarna en med 100 % förhöjd timlön.
3 mom. Övertidsarbete kan även ersättas i fritid som beräknas på motsvarande sätt som penningersättningen enligt 2 mom.
9 §
Kvällstillägg
1 mom. För arbete som utförs mellan kl. 18.00 och 21.00 betalas ett tillägg per timme motsvarande 15 % av den enkla timlönen.
10 §
Nattillägg
1 mom. För arbete som utförs mellan kl. 21.00 och 06.00 betalas ett tillägg per timme motsvarande 30 % av den enkla timlönen.
11 §
Söndagstillägg
1 mom. För arbete som utförs mellan kl. 00.00 och 24.00 på en söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsda- gen, självstyrelsedagen, midsommardagen, alla helgons dag, självständighets- dagen, juldagen och annandag jul, betalas ett tillägg per timme som motsvarar den enkla timlönen.
2 mom. Ersättning för söndagsarbete utbetalas likaså för arbete som utförs dagen innan sagda dagar mellan klockan 18.00 och 24.00.
12 §
Helgaftonsersättning
1 mom. För arbete som utförs under påsklördagen eller på midsommaraftonen mellan kl. 00.00 och 18.00 eller på julaftonen mellan kl. 00.00 och 24.00, betalas ett tillägg per timme som motsvarar den enkla timlönen.
13 §
Arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän
1 mom. För mertids- och övertidsarbete som överstiger den ordinarie arbetstiden per vecka eller per sådan arbetsperiod som är längre än en vecka, en fritidsgottgö- relse om en timme för varje timme mertids- eller övertidsarbete eller i form av en penningersättning, den enkla timlönen. En penningersättning för övertidsar- bete som per vecka överskrider 40 h 30 min , betalas dock förhöjd med 50 %.
För söndagsarbete enkel timlön för varje timme söndagsarbete.
(Nytt moment) 1.6.2018
2 mom. Ersättning för arbete som tjänstemannen utför på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden ges i form av ledighet med lön. Ledigheten ges för- hållande ett till ett (en timme arbete: en timme ledigt).
Ledigheten ges inom de sex kalendermånader som följer efter att arbetet utfördes.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som arbetstidsersättning enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet.
Tid som åtgår till en sådan uppgift för vilken det betalas arvode för att en tjänsteman handhar till en annan tjänst hörande uppgifter vid sidan om egen tjänst eller för vilken det betalas ett annat särskilt arvode eller ersättning, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av denna paragraf.
Tid som utom tjänstetid används för representation eller andra motsvarande uppdrag och som är svår att följa upp, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf, om inte tjänstemannen ifråga har utfört egentliga tjänsteuppgifter i samband därmed.
14 §
Enkel timlön
1 mom. Den timlön som läggs till grund för beräkningen av ersättningen för mertids- och övertidsarbetet samt för kvälls-, natt-, söndags- och helgaftonstillägg, er- hålls genom att dividera tjänstemannens fasta avlöning för ifrågavarande ka- lendermånad med talet 160.
15 §
Övriga bestämmelser
I övrigt iakttas tjänstekollektivavtalet om arbetstider i tillämpliga delar.
BILAGA 10
Nattvårdstillägg
NATTVÅRDSTILLÄGG
Nattvårdstilläggets storlek
Vid sjukhus, vårdanstalt och hälsocentral betalas för ett nattskift som varar minst åtta timmar (varav minst sju timmar infaller mellan klockan 22.00 och 7.00) ett separat nattvårdstillägg om 2,07 euro fr.o.m 1.4.2018 och 2,09 euro fr.o.m. 1.4.2019 som inte hör till tjänstemannens fasta avlöning, till personer i periodarbete som innehar tjänst eller tillfällig uppgift som sjukskötare, laboratorieskötare, röntgenskötare, barnmorska, primärskötare, närvårdare, avdelningsskötare, ansvarig sjukskötare, biträdande avdelningsskötare, medikalvaktmästare, hälsovårdare och innehavare av annan tjänst, om behörighetskravet i tjänsten är utbildning såsom hjälpskötare eller primärskötare, barnskötare, vårdare av psykiskt utvecklingsstörda, sjukskötare, barnmorska, laboratorieskötare, röntgenskötare, medikalvaktmästare, socialpedagog eller hemvårdare eller specialutbildning på något av ovannämnda områden.
Ovan avsett nattvårdstillägg erläggs dock till ett belopp av 2,59 euro fr.o.m. 1.4.2018 och 2,62 euro fr.o.m. 1.4.2019 när avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, sjukskötare, barnmorska, röntgenskötare, laboratorieskötare, primärskötare eller närvårdare under nattarbetsskift på grund av jourarrangemang fungerar vid flera än en bädd- eller åtgärdsavdelning, bädd- och åtgärdsavdelning eller sammansatt avdelning och ansvarar för minst 60 bäddplatser.
Detta nattvårdstillägg om 2,59 euro fr.o.m. 1.4.2018 och 2,62 euro fr.o.m. 1.4.2019 tillämpas även på de sjukskötare som arbetar inom distriktsansluten hemsjukvård.
Nattvårdstillägg
Tillämpningsanvisning:
Det 1 och 2 stycket i bilagan gäller endast s.k. utbildad hälsovårds- personal. Arvode i enlighet med bestämmelserna betalas också till sådana som inte är behöriga (till exempel vikarier), som inte har den i resp. stycke nämnda utbildningen, men som arbetar i tjänster/uppgifter där respektive utbildning krävs.
En hälsocentrals jourpoliklinik eller annan motsvarande enhet, som åtminstone på dagtid har egen personal, kan på basen av verksamhetens omfattning vara en här avsedd åtgärdsavdelning.
Vid sjukhus, vårdanstalt och hälsocentral betalas för nattarbetsskift som varar minst åtta timmar (varav minst sju timmar mellan klockan 22.00 och 7.00) ett separat nattvårdstillägg om 1,73 euro fr.o.m. 1.4.2018 och 1,75 euro fr.o.m. 1.4.2019 som inte hör till den fasta avlöningen till personer i periodarbete som är vård- och sjukhusbiträden samt nattskötare utan utbildning, nattvakare, medikalvaktmästare utan utbildning och vaktmästare som huvudsakligen fungerar i medikalvaktmästaruppgifter.
BILAGA 11
Skyddskläder
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM SKYDDSKLÄDER
1 §
En tjänstemans rätt till skyddskläder
1 mom. En tjänsteman som tjänstgör i huvudsyssla vid Ålands hälso- och sjukvård tillhanda- hålls, med de undantag som nämns i 2 § nedan, skyddskläder i enlighet med detta avtal.
Protokollsanteckning:
Med skyddskläder avses en skyddsdräkt, en skyddsrock, en kombination av skyddsrock och -byxor eller annan motsvarande skyddsklädsel som ställs till tjänstemannens förfogande för att i hans tjänsteutövning användas som skydd för hans egna kläder.
Med skyddskläder jämställs i detta avtal även en arbetsdräkt av viss modell eller en enhetlig arbetsdräkt, som arbetsgivaren har påbjudit.
Strumpor, skor och ytterkläder är inte skyddskläder som avses i detta avtal.
Till en ordinarie tjänsteman kan skyddskläderna ges såsom personliga skyddskläder (utan att de dock blir hans egendom).
2 mom. Detta avtal gäller inte sådana skyddskläder som överlåts till en tjänsteman med stöd av stadgandena i arbetarskyddslagen (FFS 738/2002) eller med stöd av andra stadganden eller bestämmelser som gäller arbetarskyddet.
2 §
Tjänstemän som inte har rätt till skyddskläder
1 mom. Följande tjänstemän vilka inte arbetar i förhållanden som motiverar användning av särskilda skyddskläder, är undantagna från den rätt som framgår av 1§ 1 mom. ovan: Hälso- och sjukvårdsdirektör, ekonomichef, personalchef, redovisningschef, IT-chef, upphandlingschef, löneföreståndare, byråsekreterare, budgetplanerare, kanslist, löneredovisare, redovisare, anskaffningschef, specialplanerare, driftsplanerare och tjänsteman i likartade uppgifter.
Skyddskläder
2 mom. En tjänsteman som erhåller tjänstedräkt eller s k dräktpenning, har inte rätt till skyddskläder enligt detta avtal och vice versa.
3 mom. En tjänsteman som har anställts som semestervikarie eller för säsongarbete eller av annan orsak för en tid om högst tre månader, har inte rätt till skyddskläder enligt detta avtal, om inte arbetsgivaren påbjuder att tjänstemannen skall använda en arbetsdräkt av viss modell eller en enhetlig arbetsdräkt.
4 mom. Utan hinder av bestämmelserna i denna paragraf kan en i 1 mom. nämnd tjänsteman som tillfälligt är tvungen att arbeta i synnerligen smutsiga, våta, leriga, sotiga, dammiga eller andra dylika arbetsuppgifter, som förutsätter skydd av den egna klädseln, tillhandahållas i 1 § beskrivna skyddskläder för att användas på arbetsplatsen vid utförande av arbetsuppgifter av nämnt slag. Sådana skyddskläder används gemensamt arbetsplatsvis och de förvaras på arbetsplatsen.
3 §
Underhållet av skyddskläderna
1 mom. Skyddskläderna underhålls av arbetsgivaren. Om ett ändamålsenligt underhåll inte kan ordnas, kan man undantagsvis förfara så, att tjänstemannen själv ansvarar för underhållet av de skyddskläder som har ställts till hans disposition. Kostnaderna för underhållet ersätts då enligt det gängse genomsnittspriset på orten, dock högst med 3,36 euro (20 mk) per månad.
2 mom. Det i 1 mom. nämnda ersättningsbeloppet kan justeras utan att detta avtal sägs upp.
Protokollsanteckning:
Skyddskläderna förses med myndighetens emblem eller märke. Vid behov skall även tjänstemannens namn och ställning tillräckligt tydligt framgå.