Contract
L A N T M Ä T E R I V E R K E T
S V E N S K A K O M M U N F Ö R B U N D E T
KOMMENTARER TILL NORMALAVTAL | 2000-08-31 |
1(3) |
Kommentarer till
Normalavtal om kommunal medverkan i statlig fastighetsbildning
Bakgrund
Som underlag för detta avtal gäller reglerna i 4 kap 34a § fastighetsbildningslagen (FBL). Enligt detta lagrum får lantmäterimyndigheten i länet uppdra åt en annan statlig eller kommunal myndighet med kompetens inom lantmäteriområdet att utföra vissa tekniska åtgärder m. m. som har samband med förrättning, preciserade i 4 kap 25 § 1 st, 27 och 28 §§ FBL.
Mellan Lantmäteriverket och Svenska Kommunförbundet har ett Ramavtal träffats den 22 mars 2000 till grund för ett fördjupat samarbete mellan Lantmäteriet (Lantmäteriverket och Lantmäterimyndigheterna i länen) och kommunerna. Ramavtalets syfte är att beskriva gemensamma synsätt och avsikter samt föreslå modeller för samverkansformer, finansierings- och ersättningsgrunder inom ett flertal områden, bl. a. kommunal medverkan i fastighetsbildning.
Med ramavtalet som underlag utarbetar parterna s k normalavtal som sedan kan användas som mallar för bindande avtal mellan Lantmäteriet och enskilda kommuner.
1 §
Av förarbetena till 4 kap 34a § (prop. 1995/96:78 s 58ff) framgår att förrättningen i sin helhet bör ses som myndighetsutövning. Vidare framhålls att förrättningslantmätaren måste ha ett formellt och reellt ansvar för fastighetsbildningsärendet i dess helhet och därmed kunna avgöra om och i så fall vilka förrättningsmoment som kan utföras av någon annan. Myndigheten kan således själv genomföra hela
förrättningsarbetet eller låta vissa förrättningsmoment utföras av ett kommunalt mätningsorgan.
Motivet för kommunernas medverkan i statlig fastighetsbildning är deras ansvar för grundläggande storskalig information och stomnät samt kommunernas roll och ansvar i plan- och byggprocessen.
Inom det statliga lantmäteriet har förrättningshandläggningen för normalärenden radikalt förändrats genom införandet av Ny arbetsprocess inklusive IT-stöden Trossen och AutoKa med DPL. En samlad arbetsprocess tillgodoser kraven på rationalitet i fastighetsbildningen. Numera utförs bl. a. registreringsförberedelser integrerat med handläggningen av de åtgärder som görs för fastighetsbildningsbeslut och beskrivning av förändringen i fastighetsindelning. Flertalet förrättningar skall i princip i fortsättningen handläggas av en enda person (enhandläggarsystem). Därvid erhålls en betydande rationaliseringseffekt och en mer kostnadseffektiv handläggning.
2 §
Fastighetsbildningen är en viktig del i landets försörjning med geografisk information och parterna är därför överens om att beakta informationsförsörjningsaspekterna i fastighetsbildningen (inklusive fastighetsregistrering) vid utveckling av verksamheten.
Stomnät och grundläggande geografisk information får användas i förrättningsverksamheten utan ersättning oberoende av vilken av parterna som producerat den och vem som använder den. Från denna utgångspunkt är parterna också överens om att kommunalt material, såsom data, databaser, kartor och arkivmaterial, som framställs i den kommunala plan- och byggprocessen respektive fastighetsbildningen skall utnyttjas i respektive myndighets verksamhet med anknytning till fastighetsbildning.
Erforderliga uppgifter för förrättnings genomförande samt nya data och uppgifter efter genomförd förrättning överförs mellan parterna för samtliga förrättningar inom avtalsområdet. Skall således ske även för de förrättningar där Kommunen inte medverkar. För förrättningar utanför avtalsområdet sker överenskommelse i särskild ordning.
Kommunens medverkan innefattar de tekniska momenten utstakning, utmärkning och beräkning. För att underlätta det fortsatta arbetet hos lantmäterimyndigheten behövs därutöver en karta/kartskiss som visar förändringen i fastighetsindelningen. Detta material levereras i
digital form så att lantmäterimyndigheten utan större konverterings- kostnader kan fortsätta den integrerade handläggningsprocessen.
Dessa förrättningsmoment är också viktiga i den kommunala plan- och byggprocessen och tillgodoser kommunens krav på en sammanhållen MBK-verksamhet.
Kommunens medverkan sker i första hand inom områden med detaljplan och/eller primärkarta. Medverkan kan dock ske både inom en större eller mindre yta av kommunen. Oavsett vilken avgränsning som väljs bör områdena avgränsas på karta. Om förändringar sker av markanvändningen genom t ex. ny detaljplan kan den geografiska avgränsningen ändras under avtalstiden på enklast sätt och utan ny avtalsförhandling.
Det är av yttersta vikt att en samordning sker av lantmäteri- myndighetens och kommunens arbetsplanering. Därför införs dels årliga och dels månatliga samverkansmöten.
6 §
Kommunen skall ersättas för sin verkliga kostnad. I de ärenden kommunen erbjuder fast pris skall ett kalkylunderlag bifogas erbjudandet. För tidersättning skall till avtalet biläggas de timpriser kommunen avser att ta ut. Det kan vara tidersättning enligt kommunal uppdragstaxa eller annan av kommunen redovisad taxesättning (tidersättningstaxa).
8 §
Lämplig avtalstid är 3 år. Med hänsyn till den kommunala budgetprocessen är det också lämpligt att avtalet tecknas att gälla från ett kalenderårsskifte.
För nu gällande avtal gäller att parterna kan komma överens om att växla över till nytt avtal enligt detta nya Normalavtal eller att låta det gällande avtalets regler om uppsägning gälla.
Normalavtalets status
Parterna är medvetna om de förändringar avseende normalavtal
m. m. som förutses komma till stånd i anslutning till projektet Målbild 2000 i viss begränsad utsträckning kan påverka innehållet i detta Normalavtal.
Normalavtalet ersätter tidigare Normalavtal från 1999-02-01.