Skogsfond Baltikum AB (publ)

Teckning av A-aktier inför listning på NGM Nordic AIF

Maj/juni 2019

Skogsfond Baltikum

Selling agent:

Viktig information

Upprättande och registrering av prospekt

Detta Prospekt har upprättats av styrelsen för Skogsfond Baltikum AB (publ), 559188-5735, med anledning av förestående nyemis- sion. Prospektet har upprättats i enlighet med lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, Kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2003/71/EG samt Kommissionens delegerande förordning (EU) nr 486/2012 av den 30 mars 2012 om ändring av förordning (EG) nr 809/2004. Graden av information i detta Prospekt står i rimlig proportion till den aktuella typen av emission. Prospektet har godkänts och re- gistrerats av Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap 25–26 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella in- strument. Godkännandet och registreringen innebär inte att Fi- nansinspektionen garanterar att sakuppgifter i Prospektet är riktiga eller fullständiga. Viss finansiell information och annan in- formation som presenteras i Prospektet har avrundats för att göra informationen lättillgänglig för läsaren. Följaktligen överensstäm- mer inte siffrorna i vissa fall med angiven totalsumma. Alla finansi- ella belopp är uttryckta i svenska kronor (”SEK”) om inget annat anges. Se avsnittet ”Definitioner” för definitioner av andra termer i Prospektet.

Tvist som uppkommer med anledning av innehållet i detta Pro- spekt och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgö- ras av svensk domstol exklusivt. Svensk materiell rätt är exklusivt tillämplig på detta Prospekt inklusive till Prospektet hörande hand- lingar. Tvist som uppkommer med anledning av innehållet i detta Prospekt och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska av- göras av svensk domstol exklusivt. Svensk materiell rätt är exklu- sivt tillämplig på detta Prospekt inklusive till Prospektet hörande handlingar.

Information till investerare

Erbjudande att förvärva Aktier i Bolaget i enlighet med villkoren i detta Prospekt riktar sig inte till personer med hemvist i USA, Ka- nada, Australien, Nya Zeeland, Hongkong, Japan, Sydkorea eller Sydafrika, eller i något annat land där deltagande i emissionen skulle förutsätta ytterligare Prospekt, registrerings- eller andra åt- gärder än enligt svensk rätt eller strida mot regler i sådant land. Inga betalda tecknade aktier, aktier eller andra värdepapper ut- givna av Skogsfond Baltikum AB (publ) har registrerats eller kom- mer att registreras enligt United States Securities Act 1933, eller enligt värdepapperslagstiftningen i någon delstat i USA eller någon provinslag i Kanada. Därför får inga betalda tecknade ak-

tier, aktier eller andra värdepapper utgivna av Skogsfond Baltikum AB (publ) överlåtas eller erbjudas till försäljning i USA eller Ka- nada annat än i sådana undantagsfall som inte kräver registrering. Anmälan om förvärv av aktier i strid med ovanstående kan komma att anses vara ogiltig och lämnas utan avseende.

Marknadsinformation och framtidsinriktad information

Detta Prospekt innehåller viss historisk marknadsinformation. I det fall information har hämtats från tredje part ansvarar Bolaget för att informationen har återgivits korrekt. Såvitt Bolaget känner till har inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra informa- tionen felaktig eller missvisande i förhållande till de ursprungliga källorna. Bolaget har emellertid inte gjort någon oberoende verifie- ring av den information som lämnats av tredje part, varför fullstän- digheten eller riktigheten i den information som presenteras i Prospektet inte kan garanteras. Ingen tredje part enligt ovan har, såvitt Bolaget känner till, väsentliga intressen i Bolaget.

Information i detta Prospekt som rör framtida förhållanden, såsom uttalanden och antaganden avseende Bolagets framtida utveck- ling och marknadsförutsättningar, baseras på aktuella förhållanden vid tidpunkten för offentliggörandet av Prospektet. Framtidsinrik- tad information är alltid förenad med osäkerhet eftersom den avser och är beroende av omständigheter utanför Bolagets kont- roll. Någon försäkran att bedömningar som görs i detta Prospekt avseende framtida förhållanden, kommer att realiseras lämnas därför inte, vare sig uttryckligen eller underförstått.

Prospektets tillgänglighet

Prospektet finns tillgängligt på Skogsfond Baltikum AB:s kontor samt kan laddas ner från Bolagets hemsida, vvvvvv.skogsfondbalti- xxx.xx. Prospektet finns också tillgängligt hos Finansinspektio- nen, xxxxxx.xx.xx, och hos Bolagets selling agent Nordnet, xxxxxx.xxxxxxx.xx samt hos av Bolaget anlitat emissionsinstitut Aktieinvest FK AB, xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx.

2 SKOGSFOND BALTIKUM AB (PUBL) TECKNING AV A-AKTIER INFÖR LISTNING PÅ NGM NORDIC AIF

Sammanfattning 4

Riskfaktorer 17

Motiv för erbjudandet och emissionslikvidens användning 20

Villkor och anvisningar 21

Detta är Skogsfond Baltikum 23

Xxxxx, hållbarhet och certifiering 29

Marknaderna för skogsfastigheter och skogsråvara 33

Investeringspolicy 39

Bolagets styrelse, revisorer och advisory board 44

Förvaltningen av Bolaget, kostnader m m 48

Utvald finansiell information 51

Eget kapital och skuldsättning 53

Vad är en alternativ investeringsfond? 55

Redovisningsprinciper 56

Aktien, aktiekapital och större aktieägare 61

Legala frågor och övrig information 63

Bolagsordning 65

Skatt 67

Definitioner 69

Bilaga 1: Förvaltningsavtal 71

Bilaga 2: Investeringspolicy 74

Erbjudandet i korthet

Fond:

Skogsfond Baltikum AB (publ), Org. Nr. 559188-5735

AIFP Baltic Asset Management AS, Riga, Lettland, xxx.xx: 40103942053 A-aktier

SE0012453686

Euroclear Sweden

Intertrust Depository Sweden AB Högst 50 MSEK

1 000 SEK per A-aktie

10 000 SEK

15 maj – 7 juni 2019

Företrädesrätt:

Marknadsplats:

Beräknad första handelsdag: Fondens livslängd:

Ingen företrädesrätt

NGM Nordic AIF

AIF-förvaltare:

Värdepapper:

ISIN:

Ägarregister: Förvaringsinstitut: Emissionsvolym: Teckningskurs:

Minsta teckningsbelopp:

Teckningstid:

Bedömd målavkastning:

26 juni 2019

8 år med möjlighet till förlängning med högst två år

7-9 % per år i genomsnitt efter avgif- ter och kostnader

Teckningsförbindelser uppgående till 6,2 MSEK, motsvarande 12,4 procent av emissionens totala belopp har erhållits från stam- aktieägare och ett antal investerare. För lämnade teckningsförbin-

xxxxxx utgår ingen ersättning från Bolaget.

Bilaga 3: Revisors rapport 75

INLEDNING

Sammanfattningar består av informationskrav uppställda i ”Punk- ter”. Punkterna är numrerade i avsnitten A–E (A.1–E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de Punkter som krävs i en sam- manfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa Punkter inte är tillämpliga för alla typer av prospekt kan det

dock finnas luckor i Punkternas numrering. Även om det krävs att en Punkt inkluderas i sammanfattningen för aktuella värdepapper och emittent, är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande Punkten. Informationen har då ersatts med en kort be- skrivning av Punkten tillsammans med angivelsen ”ej tillämplig”.

AVSNITT A – INTRODUKTION OCH VARNINGAR

A.1 Varning Denna sammanfattning utgör endast en introduktion till Prospektet. Ett beslut om att in- vestera i Bolaget genom deltagande i erbjudandet ska baseras på en bedömning av Pro- spektet i dess helhet.

Om en investerare väcker talan i domstol med anledning av uppgifterna i Prospektet kan investeraren bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av Prospektet innan rättsligt förfarande inleds. Civilrättsligt ansvar kan åläggas de personer som lagt fram sammanfattningen, inklusive översättningar därav, men endast om sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet eller om den inte, tillsammans med de andra delarna av prospektet, ger nyckelinformation för att hjälpa investerare när de överväger att investera i sådana värdepapper.

A.2 Finansiella mellanhänder Ej tillämpligt. Finansiella mellanhänder används inte.

AVSNITT B – EMITTENT

B.1	Firma och handelsbeteckning	Bolagets firma och handelsbeteckning är Skogsfond Baltikum AB (publ) med organisa- tionsnummer 559188-5735.
B.2	Säte och bolagsform	Bolaget bildades 2018-12-03 och registrerades 2018-12-27. Sätet för dess styrelse är Stockholm, Sverige. Bolaget är ett publikt aktiebolag, bildat i Sverige i enlighet med svensk rätt.
B.5	Koncern	Ej tillämpligt. Vid tiden för upprättande av detta Prospekt ingår Bolaget inte i någon kon- cern.
B.6	Anmälningspliktiga personer, större aktieägare samt kontroll av Bolaget	Följande personer har, såvitt Bolaget känner till, anmälningspliktiga innehav i Bolaget: ■ Xxxx Xxxx, VD och styrelseledamot, äger via det närstående bolaget Forest Value AB 68,45 procent av stamaktier och röster.

■ Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx, Styrelseordförande, äger via det närstående bolaget Domses Invest AB 10,00 procent av stamaktier och röster.

■ Xxxxxxxx Xxxxx, äger via det närstående bolaget SIA VDI Energy 10,00 procent av stamaktier och röster.

■ Xxxxx Xxxxxxxx, äger via det närstående bolaget Nellbeck Invest AB 11,00 procent av stamaktier och röster.

Såvitt styrelsen känner till är Bolaget inte direkt eller indirekt kontrollerat av någon annan än dessa aktieägare. Bolaget känner inte till några överenskommelser eller motsvarande som kan komma att leda till att kontrollen över Bolaget förändras.

B.7 Utvald historisk Bolagets aktiekapital uppgår till 49.000 EUR fördelat på 100.000 stamaktier med ett

finansiell information kvotvärde om 0,49 EUR. Bolaget har inga skulder och dess tillgångar består uteslu-

tande av likvida medel.

Bolagets första räkenskapsår är 2018-12-27 – 2019-12-31. Följande balans- och re- sultaträkning per 2018-12-31 har reviderats av Bolagets revisor. Den reviderade balans- och resultaträkningen samt kassaflödesanalysen (som införlivas genom hänvisning) utgör koncernens historiska finansiella information.

Då Bolaget bildades 2018-12-27 har Bolaget vid tidpunkten för Prospektet ännu inte påbörjat någon verksamhet eller upprättat någon årsredovisning.

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med International Financial Reporting Stan- dards (IFRS). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekom- mendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen. Moderbolaget redovisas i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2, redovisningsre- gler för moderföretag i koncerner vilka tillämpar IFRS.

Resultaträkning (EUR)	2018-12-27 – 2018-12-31
Rörelsens intäkter	0
Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader	0
Resultat före skatt	0
Skatt på periodens resultat	0
Periodens resultat	0
Balansräkning (EUR)	2018-12-31
Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank	49 000
Summa omsättningstillgångar	49 000
Summa tillgångar	49 000

Eget kapital och skulder (EUR) Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital	49 000
Summa eget kapital	49 000
Summa eget kapital och skulder	49 000
Kassaflödesanalys (EUR)	2018-12-27 - 2018-12-31
Den löpande verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten	0
Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten	0
Finansieringsverksamheten Nyemission	49 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	49 000
Periodens kassaflöde	49 000
Likvida medel vid periodens början	0
Likvida medel vid periodens slut	49 000
Tilläggsupplysningar Erhållen utdelning	0
Erhållen ränta	0
Erlagd ränta	0

Inga väsentliga förändringar i emittentens finansiella situation och rörelseresultat under eller efter perioden för den historiska finansiella informationen har inträffat.

Nyckeltal

Bolaget redogör ett begränsat antal nyckeltal då Bolaget är nystartat och en begränsad verksamhet och historik. Jämförbarheten med nyckeltal som redovisas av andra bolag kan vara begränsad. Det är dock Bolagets bedömning att nyckeltalen är relevanta för be- dömningen av Bolaget med avseende på Bolagets verksamhet och omfattning. Nyckelta- len i sig är inte reviderade eller upprättade enligt IFRS men de uppgifter som ligger till grund för beräkningen av nyckeltalen är hämtade ur granskade räkenskaper för perioden 2018-12-27 – 2018-12-31.

Nyckeltal	2018-12-27 – 2018-12-31
Nettoomsättning (TEUR)	0
Rörelsemarginal %	0
Avkastning på eget kapital %	0
Soliditet %	100

Definitioner av finansiella termer och nyckeltal

Alternativa Nyckeltal

Nettoomsättning: Summa intäkter minus Övriga rörelseintäkter. Måttet bedöms relevant då det visar andelen intäkter som härrör från försäljning av Bolagets produkter.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster dividerat med Summa eget kapital. Nyckeltalet bedöms vara relevant då det visar på verksamhetens förmåga att ge- nerera avkastning på ägarnas insatta kapital.

Rörelsemarginal: Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning. Nyckeltalet bedöms re- levant för att följa företagets utveckling och för att jämföra lönsamhet framöver med före- tag i liknande branscher.

Soliditet: Summa eget kapital dividerat med Summa tillgångar. Soliditet visar hur stor andel av balansomslutningen som utgörs av eget kapital och bedöms ge en bild av kapi- talstrukturen och den finansiella styrkan.

B.8 Proformaredovisning Ej tillämpligt. Ingen proformaredovisning har tagits fram.

B.9 Resultatprognos Ej tillämpligt. Ingen resultatprognos eller beräkning av förväntat resultat har gjorts.

B.10 Anmärkningar i revisionsberättelse Ej tillämpligt. Bolaget är nybildat och ingen revisionsberättelse föreligger vid tiden för

detta dokument.

B.11 Rörelsekapital Bolagets befintliga rörelsekapital är inte tillräckligt för de aktuella behoven de kommande

tolv månaderna. I dagsläget finns likvida medel i Bolaget om 49 000 EUR, motsvarande inbetalt belopp för de 100 000 stamaktier som emitterats i samband med Bolagets bil- dande.

Även om Bolaget i dagsläget inte har några kostnader eller betalningsförpliktelser av större betydelse, på grund av att Bolaget den närmaste tiden kommer fokusera på att ta in kapital genom förestående nyemission, saknar Bolaget för närvarande tillräckligt rörel- sekapital för de aktuella behoven under de kommande tolv månaderna. Xxxxxxxx aktuella behov består av arbeten och åtgärder hänförliga till etableringen av Bolaget och utform- ningen av erbjudandet enligt detta prospekt. Syftet med Erbjudandet är därför delvis att täcka rörelsekapitalbehovet.

De betalningsförpliktelser som Bolaget kommer att ådra sig i samband därmed består bl a av arvoden till rådgivare och revisorer, marknadsföringskostnader, kostnader hänför- liga till notering samt avgifter till myndigheter m m. Sådana betalningsförpliktelser be- döms överstiga Bolagets rörelsekapital per offentliggörandet av detta prospekt och

kommer sannolikt att förfalla till betalning under det andra kvartalet 2019. Det innebär att brist på rörelsekapital uppkommer under juni månad, förutsatt att det inte inflyter någon emissionslikvid till Bolaget i samband med nyemissionen. I en sådan situation skulle Bo-

laget troligen behöva anskaffa cirka 30 TEUR för att kunna fullgöra betalningsförpliktel- serna vartefter de förfaller till betalning. I händelse av att det inte flyter in någon, eller en mycket begränsad, emissionslikvid till följd av utebliven eller bristfällig teckning kommer Bolaget av nuvarande ägare och eventuella nya ägare att tillföras tillräckligt kapital för att fullgöra de relevanta betalningsförpliktelserna. I en sådan situation är det inte heller sä- kert att förutsättningar finns för att fullgöra emissionen.

Bolagets verksamhet bygger på att kunna genomföra investeringar med hjälp av det ka- pital som Bolaget tar in genom förestående nyemission. Om Bolaget inte får in något ka- pital innebär det att Bolaget kan tvingas att ändra sin strategi alternativt avveckla Bolaget och dess verksamhet. Om Bolaget genom nyemissionen tar in ett visst kapital (om än ett betydligt mindre belopp än förväntat) är det styrelsens uppfattning att Bolaget kan be- driva sin verksamhet som planerat, bl.a. genom att Bolagets investeringsvolym kan juste- ras för att anpassas till det belopp som finns tillgängligt. Vidare finns möjlighet att genom kommande nyemissioner inbringa ytterligare kapital.

B.33 Uppgift om informationskrav För informationskrav avseende Bolagets

■ registrerade firma, se B.1

■ säte och bolagsform, se B.2

■ koncern, se B.5

■ anmälningspliktiga personer, större aktieägare samt uppgift om kontroll över Bolaget, se B.6

■ utvald historisk finansiell information, se B.7

■ proformaredovisning, se B.8

■ resultatprognos, se B.9

■ anmärkningar i revisionsberättelse, se B.10

■ aktier som är emitterade respektive inbetalda, se C.3

■ utdelningspolitik, se C.7

■ huvudsakliga risker, se D.2

B.34 Investeringsmål och Bolaget ska placera sina tillgångar direkt eller indirekt i Skogs- och marktillgångar

investeringspolicy belägna i de baltiska staterna med huvudsaklig inriktning på skogsfastigheter. Bolagets

målsättning är att under fondens löptid generera en genomsnittlig årlig avkastning för investeraren om 7-9 % på investerat kapital efter kostnader och avgifter. För Bolagets investeringsverksamhet gäller följande särskilda investeringsrestriktioner:

■ Investeringar i jordbruksmark får inte uppgåtill mer än 30 % av den totala arealen.

■ Bolaget får investera i värdepapper i eventuella systerbolag och/eller andra när- stående bolag som också är alternativa investeringsfonder samt andra fonder eller bolag med liknande verksamhet, vilka liknande investeringsinriktning som Bolaget, upptill ett belopp om maximalt 20 % av de samlade tillgångarna.

■ Bolaget äger rätt att förvärva 100 % av ett eventuellt systerbolag eller närstående bolag som ett led i förvärv av sådant bolags fastighetsbestånd.

Bolagets investeringsrestriktioner får överskridas om det med hänsyn till Bolagets inve- steringscykel är erforderligt, exempelvis under investerings- eller avyttringsfas, dock ej längre än 6 månader. Överskridande får även ske till följd av naturliga värdefluktuationer. Investeringsrestriktionerna beräknas på den beslutade totala emissionslikviden, inberäk- nat framtida emissioner.

B.35 Belåningsgrad Belåningsgraden mätt som lån i relation till fastighetsvärde ska inte långsiktigt överstiga

30 %. Om belåningsgraden överstiger 30 % ska detta bringas ned i sådan takt som be- döms rimlig med hänsyn till Bolagets bästa dock senast inom 12 månader. Belåningsgra- den får dock aldrig överstiga 50 %.

B.36 Tillsynsmyndighet Bolaget utgör en alternativ investeringsfond enligt lag om förvaltare av alternativa inve-

steringsfonder och har utsett AIFP Baltic Asset Management AS att vara AIF-förvaltare. AIFP Baltic Asset Management AS innehar nödvändiga tillstånd från den lettiska till- ståndsmyndigheten Financial and Capital Market Commission (FKTK) att förvalta alterna- tiva investeringsfonder och står under FKTK:s tillsyn.

B.37 Typisk investerare Bolaget riktar sig till professionella och icke-professionella investerare.

B.38 Emittentkoncentration Ej tillämpligt.

B.39 Investeringar i andra företag för Ej tillämpligt. Bolaget får inte investera mer än 20 procent av tillgångarna i ett annat

kollektiva investeringar företag för kollektiva investeringar.

B.40 Tjänsteleverantörer Bolaget har ingått avtal med AIFP Baltic Asset Management AS i fråga om förvaltning

m m samt med Intertrust Depository Sweden AB i fråga om förvaringsinstitutstjänster. Bolaget belastas indirekt av förvaringsinstitutets kostnader, som utgörs av en fast avgift oavsett förvaltad volym. AIFP Baltic Asset Management AS tar ut dels en investeringsav- gift motsvarande 2,4 % av emissionslikviden, dels en årlig förvaltningsavgift motsvarande 0,65 % av det totala fastighetsvärdet avseende tillträdda tillgångar eller bolag, räknat från tillträdesmånad.

Bolaget förväntas även upphandla skogs- och markförvaltningstjänster på marknadsmäs- siga villkor från såväl externa aktörer som bolag som kan vara närstående AIFP Baltic Asset Management AS, Bolaget eller i framtiden ingå i en eventuell koncern.

B.41 Förvaltare, förvaringsinstitut m m Bolaget utgör en alternativ investeringsfond enligt lag om förvaltare av alternativa inve-

steringsfonder och har utsett AIFP Baltic Asset Management AS att vara AIF-förvaltare enligt ett förvaltningsavtal som regleras av svensk rätt. AIF-förvaltaren har utsett Inter- trust Depository Sweden AB att fungera som förvaringsinstitut för Bolaget. AIF-förvalta- ren har ingått ett avtal med förvaringsinstitutet som regleras av svensk rätt.

B.42 Nettoandelsvärde Nettovärdet på tillgångarna i Bolaget fastställs i samband med hel- och halvårsskifte och

offentliggörs i årsredovisning respektive halvårsrapport.

B.43 Paraplyföretag Ej tillämpligt. Bolaget är inte ett paraplyföretag för kollektiva investeringar.

B.45 Portfölj Ej tillämpligt. Bolaget innehar för närvarande inga fastigheter eller andra tillgångar annat än likvida medel.

B.46 Senaste nettoandelsvärde Ej tillämpligt. Bolaget har ännu inte fastställt något nettoandelsvärde.

AVSNITT C – VÄRDEPAPPER

C.1 Slag av värdepapper Genom erbjudandet kan investerare investera i A-aktier. A-aktierna har ISIN-nummer

SE0012453686.

C.2 Valuta Bolagets redovisningsvaluta är euro (EUR).

Aktierna är denominerade i euro (EUR) och handlas i svenska kronor (SEK).

C.3 Aktier som är emitterade Bolagets aktiekapital uppgår vid datumet för Prospektet till 49 000 EUR och aktie-

respektive inbetalda kapitalet är fördelat på 100 000 stamaktier. Samtliga aktier är fullt inbetalda. Aktiernas

kvotvärde är 0,49 EUR.

C.4 Rättigheter som samman- A-aktierna har följande rättigheter: (a) en röst per aktie vid bolagsstämma, (b) primär

hänger med värdepappren företrädesrätt vid kontant- eller kvittningsemission av A-aktier och (c) subsidiär företrä-

desrätt vid kontant- eller kvittningsemission av aktier av andra slag än A-aktier. Erbjudan- det avser A-aktier som utfärdas enligt Aktiebolagslagens regler och ägarnas rättigheter förknippande med dessa kan endast ändras i enlighet med Aktiebolagslagens bestäm- melser.

Stamaktier har följande rättigheter: (a) tio röster per aktie vid bolagsstämma, (b) primär företrädesrätt vid kontant- eller kvittningsemission av stamaktier; samt (c) subsidiär före- trädesrätt vid annan kontant- eller kvittningsemission av andra aktier än stamaktier.

Vad gäller rätt till och bestämmande av utdelning, se nedan under Punkt C.7 ”Utdelnings- politik”. Rätten till betalning av utdelning preskriberas tio år efter förfallodagen och tillfal- ler därefter Bolaget.

Det föreligger inte några restriktioner för utdelning eller särskilda förfaranden för aktieä- gare utanför Sverige.

C.5 Eventuella Överlåtelse- Ej tillämpligt då Bolagets värdepapper är fritt omsättningsbara utan förköpsrätt för

inskränkningar befintliga aktieägare och långivare.

C.6 Handel i Värdepapperen på Bolagets nya A-aktier avses att tas upp till handel på NGM Nordic AIF, som är en regle-

reglerad marknad rad marknad, med kortnamn XXXX A, snarast efter det att emissionen registrerats av

Bolagsverket. Första handelsdag beräknas till omkring 2019-06-26 (eller sådant senare datum som följer av att Xxxxxxx fattat beslut om förlängning av anmälningsperioden).

C.7 Utdelningspolitik Verksamhetens vinst kan delas ut årligen först efter avdrag för medel som bedöms nöd-

vändiga för Bolagets löpande verksamhet och efter bedömd erforderlig konsolidering eller återinvestering. En större vinstutdelning planeras ske vid försäljning och avveckling av Bolagets innehav.

Först efter en initial investeringsperiod om ca 2 år från tiden för detta dokument kan Bo- lagets styrelse besluta att dela ut del av avkastning till dess investerare. Bolaget garante- rar ingen utdelning. Vid utdelning av vinstmedel delas vinsten, medfördelningen 20 % till stamaktierna och 80 % till A-aktierna, på all avkastning som överstiger ett tröskelvärde motsvarande 3 % genomsnittlig årlig avkastning. All avkastning som understiger investe- ringens tröskelvärde tillfaller A-aktieägarna i sin helhet. Detta gäller de eventuella årliga utdelningarna såväl som den slutgiltiga utdelningen av vinstmedel i samband med Bola- gets avvecklande. Vidberäkning av vinstdelning i samband med Bolagets avvecklande ska den löpande utdelningen, som historiskt delats ut, tas med i beräkningsunderlaget.

Vad som delats ut till stamaktierna under ett räkenskapsår ska inte gå åter under kom- mande räkenskapsår, oavsett om kommande räkenskapsår inte uppnår investeringens tröskelvärde. Sker ingen utdelning ett visst år ackumuleras tröskelvärdet för det året i be- räkningsunderlaget till efterföljande år.

I samband med Bolagets avveckling kommer Xxxxxxx att realisera sina fastighetsinnehav med målsättningen att omvandla dessa till likvida medel. Därefter kommer Bolagets sty- relse att föreslå utbetalning/utdelning av därigenom realiserade vinster i enlighet med de principer som gäller för respektive värdepapper i Bolaget.

AVSNITT D – RISKER

D.2 Huvudsakliga risker avseende Ett antal olika riskfaktorer kan komma att påverka Bolagets verksamhet, utveckling,

Bolaget och branschen resultat, finansiella ställning och framtidsutsikter i övrigt.

Risker i verksamheten

Verksamheten består till största delen av förvärv av skogsfastigheter och förvaltning av dessa. Bolagets tillgångar kommer nästan uteslutande bestå av skogs- och jordbruksfas- tigheter i Lettland, Litauen och Estland. Bedömningen är att den största risken för verk- samheten, och aktieägarnas framtida avkastning, består i att värdet på fastigheterna utvecklas svagt eller minskar.

Marknadsrisk för skogsråvara

Bolagets intäkter från avverkningar kommer vara beroende av prisutvecklingen på de lo- kala och internationella marknaderna för timmer och skogsråvaror. Utvecklingen på marknaden för timmer och skogsråvara påverkar således bolagets framtida lönsamhet och därmed i förlängningen även värdet på fastighetsinnehavet både på kort och långsikt. Risken finns att efterfrågan och priset på skogsråvara minskar vilket även skulle påverka värdet på fastighetsinnehaven och bolagets framtidsutsikter negativt.

Miljörisker

Skogsfastigheterna kan komma att påverkas negativt av t ex skadedjursangrepp, extrem väderlek och brand. Fastigheterna kommer att ha en geografisk spridning och skulle en eller några fastigheter påverkas negativt är inverkan på det totala beståndet begränsat. Riskerna är således störst för de fastigheter som ligger i direkt anslutning till varandra. Skulle en större andel av Bolagets fastighetstillgångar påverkas kan detta ha väsentlig inverkan på Bolagets resultat, värdering och framtidsutsikter.

Valutarisker

Bolagets finansiering sker i svenska kronor medan tillgångarna som förvärvas värderas i euro. En högre euro-kurs gentemot kronan innebar en positiv påverkan på resultat och värdering och en starkare krona innebar en negativ påverkan på resultat och värdering.

Legala och politiska risker

Bolaget är och kommer även framöver att vara verksamt på marknader och inom sektorer som delvis existerar inom ramen för politisk styrning och/eller lagstiftning och regleringar av olika slag. Ändringar i lagar, regelverk eller den politiska situationen på olika markna- der där Bolaget och/eller dess kunder är verksamma kan ha en inverkan på Bolagets lönsamhet och framtidsutsikter.

Förvaltningskostnader

Ökade kostnader i samband med förvaltning av Bolagets tillgångar har en direkt negativ påverkan på Bolagets resultat och avkastning.

Utbudet av investeringsobjekt

Utbudet av lämpliga investeringsobjekt på marknaden innebär att det finns en risk för att det vid tid för investering inte finns några lämpliga fastigheter eller fastighetsportföljer eller endast ett begränsat utbud till försäljning som motsvarar de krav som uppställs i Bo- lagets investeringsstrategi och som i övrigt är godtagbara ur förvärvssynpunkt, vilket kan innebära att Bolaget inte kan genomföra investeringar enligt plan. Rådande konkurrens- situation kan medföra att Bolaget inte tillförs tillräckligt med eget kapital för de tilltänkta investeringarna samt att Xxxxxxx inte lyckas anskaffa investeringsobjekt på en fördelaktig prisnivå.

Finansiell risk

En finansiell risk är att de lån som eventuellt upptas av Bolaget samt förändringar i ränte- nivåer för sådana lån kan komma att påverka kassaflödet negativt. Värdet av Bolagets fastighetsinvesteringar riskerar även att påverkas negativt vid väsentliga höjningar av rän- tenivåerna.

Nyckelpersoner

Det finns det risk att Xxxxxxx inte förmår behålla nyckelpersoner, vilket kan påverka Bola- gets verksamhet, resultat och ställning negativt.

Okända förpliktelser

Bolaget kan komma att överta okända förpliktelser vid köp av fastigheter genom bolags- förvärv. Sådana förpliktelser kan ha en negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning.

Realiseringsrisk

Vid försäljning av Bolagets fastigheter i samband med Bolagets avveckling kan detta för- senas eller inte vara möjligt till ett pris som motsvarar fastigheternas förväntade värdeut- veckling. Därmed riskerar Xxxxxxx att inte uppnå sin målavkastning.

Finansieringsrisk

Bolaget har vid tiden för detta dokument inte erforderlig långfristig finansiering. Bolaget genomför Erbjudandet i syfte att tillföra Bolaget ytterligare kapital för expansion och till- växt. Det finns dock risk att Bolaget i framtiden kan behöva ytterligare kapitaltillskott för att kunna fortsätta bedriva och utveckla verksamheten i den takt och omfattning som pla- nerats. Det finns risk att Bolaget då inte kommer att kunna erhålla nödvändiga kapitaltill- skott på fördelaktiga villkor. Ett misslyckande med att erhålla ytterligare finansiering vid rätt tidpunkt kan medföra att Bolaget måste skjuta upp, dra ner på, eller avsluta verksam- heten.

Geopolitiska risker

De baltiska staternas geografiska placering har lett till en ökad debatt om eventuella ris- ker vad gäller relationen till deras grannländer. I och med de Baltiska ländernas medlem- skap i både NATO och Eurosamarbetet bedöms risken för oönskade ingrepp eller påtryckningar som låg. Skulle en påtaglig förändring i relationen mellan länderna i regio- nen inträffa kan effekterna bli negativa på värdet av skogsfastigheter och därigenom på- verka Bolagets avkastning och framtidsutsikter negativt.

D.3 Huvudsakliga risker Det finns ett antal riskfaktorer som är förknippade med Bolagets värdepapper och

avseende värdepappren som kan komma att påverka värderingen av dessa.

Uteblivna resultat

Det finns risk att Bolagets resultat inte medger utbetalning av avkastning på utgivna vär- depapper och att investerares ägar- och röstandel i Bolaget blir utspätt till följd framtida emissioner i Bolaget.

Marknadsrisker

Avsikten är att Bolagets aktie ska upptas till handel på NGM Nordic AIF. Aktier som handlas på NGM Nordic AIF kan periodvis uppvisa en begränsad likviditet, vilket skulle kunna medföra problem för enskilda aktieägare. Det finns en risk att de aktier som emit- teras inom ramen för Erbjudandet och upptas till handel inte kommer att handlas i en för investeraren tillräcklig omfattning. Det finns även en risk att Bolagets värdepapper inte kommer att omsättas dagligen och att avståndet mellan köp- och säljkurs kan komma att vara stort. Marknadspriset kan komma att avvika avsevärt från teckningskursen. Det finns således en risk för att aktier eller andra värdepapper i Bolaget inte kan säljas till en för in- nehavaren acceptabel kurs vid varje given tidpunkt.

AVSNITT E – ERBJUDANDE

E.1	Intäkter och kostnader avseende Erbjudandet	A-aktier emitteras till en kurs om 1 000 SEK per aktie. Vid full teckning tillförs Bolaget 50 MSEK (motsvarande ca 4,85 MEUR) före emissionskostnader och investeringsavgift. Den totala kostnaden för erbjudandet beräknas uppgå till ca 0,5 MSEK (exklusive moms), vilket motsvarar ca 1,0 % av emissionslikviden vid fulltecknat erbjudande. Investe- ringsavgift vid fulltecknat erbjudande uppgår till högst 1,2 MSEK.
E.2a	Motiv till erbjudandet	Motivet med erbjudandet är att ge Bolaget en lämplig kapitalbas för att finansiera dess investeringar i skogs- och marktillgångar i linje med investeringsstrategin. Genom erbju- dandet kan Bolaget tillföras högst 48,3 MSEK efter emissionskostnader och investe- ringsavgift. Bolagets aktiekapital kan komma att öka med högst 24 500 EUR
E.3	Erbjudandets villkor	Allmänt Styrelsen har 2019-05-03, på basis av ett bemyndigande erhållet av en extra bolags- stämma 2019-02-20, beslutat att emittera högst 50 000 A-aktier i Bolaget till en teck- ningskurs om 1 000 SEK per aktie. Teckning av A-aktier ska kunna ske av envar som är intresserad av att delta i erbjudandet på angivna villkor. Erbjudandet och genomförandet av emissionen är villkorade av att förutsättningar för notering och handel uppfylls.
		Närmare om teckningskurs Den av styrelsen fastställda teckningskursen innebär att A-aktierna ges ut till överkurs. Bolagets verksamhet bygger på att det finns en kassa i Bolaget som kan användas för de investeringar som Bolaget avser göra. Det förutsätter i sin tur att aktierna ges ut till överkurs. Om aktierna inte skulle ges ut med en överkurs skulle det inte finnas någon kassa i Bolaget att använda till avsedda investeringar d v s Bolaget skulle inte kunna be- driva någon verksamhet. Mot bakgrund av Bolagets verksamhet, som är nystartad och skiljer sig väsentligt från andra bolag med en löpande verksamhet, har Bolaget vid pris- sättningen inte använt någon etablerad metod (som främst är avsedd för andra typer av bolag) för att fastställa priset på aktien.
		Anmälan och anmälningsperiod Anmälningsperioden löper från den 15 maj t o m den 7 juni. Styrelsen kan dock fram till sista dag i anmälningsperioden besluta att förlänga anmälningsperioden. Anmälan om deltagande är, sedan anmälningssedel kommit Bolaget tillhanda, bindande och kan däref- ter inte återkallas eller ändras. Den som önskar delta i Erbjudandet måste ha ett VP- konto eller värdepappersdepå hos bank eller fondkommissionär till vilken leverans av värdepapper kan ske.
		Tilldelning, betalning, registrering och redovisning av utfall Beslut om tilldelning fattas av styrelsen för Bolaget, varvid målet kommer att vara att till- föra Bolaget nya ägare för att uppfylla kravet på ägarspridning inför en notering. Som be- kräftelse på tilldelning utsänds besked i form av avräkningsnota vilket beräknas ske omkring den 12 juni 2019. Tilldelade aktier ska betalas enligt instruktion på avräknings- notan tre dagar efter utställande, När emissionen har registrerats hos Bolagsverket över-

förs tecknade och betalade aktier till tecknarens VP-konto eller depå. Utfallet av erbju- dandet kommer att offentliggöras genom pressmeddelande efter teckningstidens utgång.

Erbjudandet kan komma att avbrytas fram till och med sista dag för teckning om erbju- dandet inte möts av tillräckligt intresse och styrelsen gör bedömningen att förutsättningar för att driva Bolagets verksamhet framgångsrikt inte finns. Avbryts erbjudandet kommer tecknat och inbetald likvid att återbetalas. Meddelande om att erbjudandet avbryts kan lämnas fram till och med sista dag för teckning och sker genom utsändande av press- meddelande.

E.4 Intressen och intressekonflikter Bolaget har ingått ett förvaltningsavtal med AIFP Baltic Asset Management AS som

kommer att erhålla förvaltningsarvode från Bolaget. Styrelseordföranden Xxxxxxx Xxxxxx- xxxxx och ledamoten Xxxxxxxx Xxxxx är aktieägare och styrelseledamöter i AIFP Baltic Asset Management AS. Xxxxxxxxx och verkställande direktören Xxxx Xxxx är aktieägare i AIFP Baltic Asset Management AS. De har således ett ekonomiskt intresse som är be- roende av erbjudandets framgång eftersom förvaltningsarvodet är avhängigt på att Bola- get lyckas attrahera kapital genom erbjudandet.

AIFP Baltic Asset Management AS kan komma att utses till extern förvaltare av eller grunda andra bolag med liknande investeringsfilosofi vilket teoretiskt skulle kunna inne- bära en konkurrenssituation vid förvärv eller försäljning av fastigheter. Varje bolag ge- nomför sina respektive investeringar och avvecklas, så långt som möjligt, i tidsordning vilket innebär att konkurrensen mellan närstående bolag om fastigheter på marknaden minimeras. Denna skillnad i tid vid transaktionerna, samt användandet av oberoende kon- sulter (t.ex. mäklare), minimerar enligt styrelsens uppfattning sådan möjlig intressekon- flikt. Bolaget kan dock komma att förvärva fastigheter från närstående bolag. Sådana förvärv kommer att ske på marknadsmässiga villkor och verifieras av tredje part.

Aktieinvest FK AB har anlitats av Bolaget som emissionsinstitut i samband med emissio- nen som beskrivs i detta prospekt. Nordnet Bank AB har anlitats av Bolaget som selling agent i samband med emissionen som beskrivs i detta prospekt. Aktieinvest FK AB och Nordnet Bank AB har, utöver på förhand avtalad ersättning för sina tjänster, inga ekono- miska eller andra relevanta intressen i emissionen.

E.5 Säljande värdepappersinnehavare Ej tillämpligt. Samtliga aktier som omfattas av Erbjudandet är nyemitterade A-aktier i

och lock-up överenskommelser Bolaget. Inga lock-up överenskommelser finns avseende Bolagets A-aktier.

E.6 Utspädningseffekt Utspädningen vid fulltecknat erbjudande uppgår till 50 000 A-aktier, eller cirka 4,76 % av

rösterna i Bolaget.

E.7 Kostnader för investeraren Avgifter och ersättningar som kan komma att belasta Bolaget framgår av nedanstående

tabell. De beräkningar som återfinns i tabellen baseras på ett tänkt scenario som utgår från Fondens målvolym om 50 MEUR i totalt investerat kapital och ska endast ses som exemplifierande beräkningar av avgifter och ersättningar.

Typ av avgift/ersättning	Beskrivning	Avgiften/ersättningen grundas på	Avgift/ersättning utgår med	Avgiften/ersättningen tillfaller
Emissionskostnader	Cirka 1 % av emissionslikviden	Total målvolym 50 MEUR.	0,50 MEUR	Externa parter i form av underleverantörer, Finansinspektionen m fl
Investeringsavgift	2,4 % av den sammanlagda emissionslikviden	Total målvolym 50 MEUR	1,20 MEUR	BAM (inkluderar även provisioner till tredje part i samband med emissioner)
Managment fee	En årlig managment fee som uppgår till 0,65 % av det totala tillgångsvärdet	Total investerings- volym (inklusive låne- finansiering) 65 MEUR under 8 år samt antagande om bl.a. ett ökat tillgångsvärde realt med 1,5 % per år	3,26 MEUR	BAM
Utdelning / Vinstdelning	Utdelning motsvar- ande 20 % av den del del av avkastningen av avkastningen som överstiger 3 % årlig genomsnittlig avkastning.	En avkastning om 9,1 % per år under 8 år på emissionsvolymen 50 MEUR.	4,24 MEUR	Stamaktieägare i Bolaget

Riskfaktorer

Det är mycket viktigt att potentiella investerare granskar hela Pro- spektet och särskilt beaktar de risker som angivits nedan innan in- vesteringsbeslut fattas. Investering i aktier är ofta förenat med risktagande. Ett antal faktorer utanför Bolagets kontroll kan på- verka Bolagets resultat och finansiella ställning. Därutöver finns det en rad faktorer vars effekter Bolaget kan påverka genom sitt agerande. Nedan redogörs för ett antal faktorer som kan påverka Bolagets framtidsutsikter. Dessa riskfaktorer är inte upptagna i prioritetsordning och gör ej heller anspråk på att vara heltäckande. Ytterligare riskfaktorer som för närvarande inte är kända eller som för närvarande bedöms som oväsentliga kan komma att påverka Bolagets verksamhet, utveckling, resultat och finansiella ställning. Potentiella investerare bör noggrant överväga de beskrivna risk- faktorerna liksom övrig information i detta Prospekt samt göra en egen analys av omvärlden innan beslut fattas om teckning av ak- tier i Bolaget. Vid osäkerhet bör råd inhämtas från kvalificerade rådgivare.

Verksamhetsrisker Naturliga risker

Det finns risk att skogsfastigheterna påverkas negativt av t.ex. skadedjursangrepp, extrem väderlek eller brand. Fastigheterna kommer att ha en geografisk spridning och skulle en eller några fastigheter påverkas negativt är inverkan på det totala beståndet begränsat. Riskerna är således störst för de fastigheter som ligger i direkt anslutning till varandra. Skulle en större andel av Bolagets tillgångar påverkas kan detta ha väsentlig inverkan på Bolagets resultat, värdering och framtidsutsikter.

Värdeutveckling

Verksamheten består till största delen av förvärv av skogsfastighe- ter och förvaltning av dessa. Bolagets tillgångar kommer nästan uteslutande bestå av skogs- och jordbruksfastigheter i de tre bal- tiska länderna. En av de största riskerna för aktieägarnas framtida avkastning, består i att värdet på fastigheterna inte ökar över tid eller minskar.

Finansiell risk

Bolagets investeringar i fastigheter kan delvis komma att finansie- ras genom upptagande av lån och Bolagets kassaflöde är således känsligt för förändringar i räntenivån och belåningsgrad. Värdet av Bolagets fastighetsinvesteringar riskerar att påverkas negativt vid väsentliga höjningar av realräntan. Det föreligger vidare en risk att låneräntan i framtiden kan komma att överstiga Direktavkast- ningen, vilket innebär att Bolaget kan komma att behöva en högre

belåningsgrad än beräknat. För det fall räntan på lån som upptas för finansieringen av Bolagets fastigheter väsentligen skulle över- stiga Direktavkastningen finns det risk att avkastningen blir nega- tiv.

Låneavtal innehåller normalt finansiella villkor för upplåningen med bestämmelser om räntetäckningsgrad, andel eget kapital, fastig- hetens värdeutveckling m.m. Vid oförutsedda händelser finns risk för att de finansiella villkor som anges i låneavtalen inte kan upp- rätthållas. I sådana situationer har långivaren ofta rätt att kräva be- talning av skulden i förtid med risk för följande dyrare refinansiering eller ogynnsamma försäljningsvillkor av fastigheten. Det föreligger även en risk att Xxxxxxx inte beviljas lån i önskad utsträckning.

Utbud av investeringsobjekt

Bolagets möjlighet att hitta potentiella investeringsobjekt är bero- ende av aktuellt marknadsutbud och således kan Bolagets möjlig- heter att genomföra förvärv från tid till annan begränsas av det rådande fastighetsutbudet. Utbudet av lämpliga investeringsobjekt påverkas även av andra faktorer såsom lönsamhetsaspekter och den av Bolaget tillämpade investeringsstrategin. Det föreligger så- ledes en risk att det inte vid tid för investering finns några fastig- heter (eller endast ett fåtal fastigheter) till försäljning som motsvarar de krav som uppställs i investeringsstrategin och som i övrigt är godtagbara ur förvärvssynpunkt, vilket kan innebära att Bolaget inte kan genomföra investeringar enligt plan.

Förvaltningskostnader

Ökade kostnader i samband med förvaltning av Bolagets tillgångar har en direkt negativ påverkan på Bolagets resultat och avkast- ning. De viktigaste förvaltningskostnaderna är kostnader för inven- tering, administration och olika åtgärder som plantering, röjning, gallring och skatter. En stor del av dessa kostnader varierar över tiden och påverkas delvis av faktorer som står utanför Bolagets kontroll. Ökade förvaltningskostnader har en direkt negativ påver- kan på fastigheternas driftsnetto, och därmed på Bolagets resultat och avkastning.

Konkurrenter

Bolagets konkurrenter är dels andra liknande aktörer som också erbjuder sina investerare investeringsprodukter med inriktning på skogstillgångar, dels andra aktörer som är aktiva med förvärv av skogstillgångar i Baltikum. Huruvida Bolaget kommer att kunna uppfylla såväl sina finansiella mål som sina investeringsmål är i

viss utsträckning beroende av konkurrenssituationen och övriga aktörers agerande. Det finns således en risk att Xxxxxxx på grund av ökad konkurrens inte lyckas attrahera tillräckligt kapital för de tilltänkta investeringarna och att Bolaget inte lyckas förvärva skogstillgångar på tillräckligt fördelaktiga prisnivåer.

Legala och politiska risker

Bolaget är och kommer även framöver att vara verksamt på mark- nader och inom sektorer som delvis existerar inom ramen för poli- tisk styrning och/eller lagstiftning och regleringar av olika slag.

Ändringar i lagar, regelverk eller den politiska situationen på olika marknader där Xxxxxxx och/eller dess kunder är verksamma kan påverka Bolagets lönsamhet och framtidsutsikter.

Valutarisker

Alla tre baltiska länder har Euro som valuta och Bolaget har Euro som redovisningsvaluta. Bolagets finansiering sker till stor del i svenska kronor medan tillgångarna som förvärvas värderas i Euro i bokföringen medan aktien är fortsatt noterad i svenska kronor.

Bolagets tillgångar i form av likvida medel från emissioner kommer växlas till och till största del att förvaras som Euro på svenska bankkonton. En högre kurs gentemot kronan innebar en positiv påverkan på Bolagets värdering i svenska kronor och en starkare krona innebar en negativ påverkan på Bolagets värdering i svenska kronor.

Nyckelpersoner

Bolagets verksamhet är beroende av förmågan att rekrytera, ut- veckla och behålla kvalificerade medarbetare och underleverantö- rer. Framförallt gäller detta i den baltiska förvärvs- och förvaltningsorganisationen. Om en eller flera nyckelpersoner läm- nar Bolaget skulle det kunna ha en temporär negativ inverkan på intäkter och resultat.

Marknadsrisk för timmer och skogsråvara

Bolagets intäkter från avverkningar kommer vara beroende av prisutvecklingen på de lokala och internationella marknaderna för timmer och skogsråvaror. Utvecklingen på marknaden för timmer och skogsråvara påverkar således bolagets framtida lönsamhet och därmed i förlängningen även värdet på fastighetsinnehavet både på kort och långsikt. Risken finns att efterfrågan och priset på skogsråvara minskar vilket även skulle påverka värdet på fas- tighetsinnehaven och bolagets framtidsutsikter negativt.

Förvärv av bolag

Bolaget kan komma att förvärva fastigheter genom företagsför-

värv vilket innebär en viss risk genom att ett övertagande sker av det förvärvade bolagets tillgångar och förpliktelser. Det kan visa sig förekomma förpliktelser för det förvärvade bolaget som är okända för Bolaget vid förvärvstillfället, vilket kan påverka Bola- gets finansiella ställning negativt. Det förvärvade bolagets histo- riska dispositioner kan också påverka dess framtida skatteposition negativt, något som inte nödvändigtvis är uppenbart vid förvärvstill- fället.

Realiseringsrisk

Vid Bolagets avveckling kommer realisering av fastighetsportföljen väsentligt att påverka den avkastning investerarna kan uppnå. Det vid varje tidpunkt rådande investeringsklimatet, samt sättet på vil- ket realisering sker, kommer vara avgörande för det pris som kan erhållas för fastigheterna. Om försäljningsprocessen är bristfällig eller om investeringsklimatet är ogynnsamt vid försäljningstillfället, så finns en risk att försäljningen försenas eller att fastigheterna måste säljas till ett pris som inte motsvarar den förväntade vär- deutvecklingen, och därmed riskerar Bolaget att inte uppnå sin målavkastning.

Geopolitiska risker

De baltiska staternas geografiska placering har lett till en ökad debatt om eventuella risker vad gäller relationen till deras grann- länder. I och med de Baltiska ländernas medlemskap i både NATO, EU och Eurosamarbetet bedöms risken för oönskade ingrepp som låg. Skulle en påtaglig förändring i relationen mellan länderna i re- gionen inträffa kan effekterna bli negativa på värdet av skogsfas- tigheter och därigenom påverka Bolagets avkastning och framtidsutsikter negativt.

Risker förknippade med Bolagets värdepapper Oförutsägbara framtida aktiekurser

Bolagets A-aktier avses upptas till handel på NGM Nordic AIF. Det är osäkert huruvida det kommer att utvecklas en aktiv handel. Aktiernas kurs kan bli föremål för betydande fluktuationer, till följd av en förändrad uppfattning på aktiemarknaden avseende aktierna och olika omständigheter och händelser, såsom ändringar i till- lämpliga lagar och andra regler som påverkar Bolagets verksam- het, resultat och finansiella ställning. Aktiemarknader kan från tid till annan uppvisa betydande fluktuationer avseende pris och volym som inte behöver vara relaterade till Bolagets verksamhet eller framtidsutsikter. Därutöver kan Bolagets resultat och framtidsut- sikter, från tid till annan, komma att vara lägre än förväntningarna från aktiemarknader, analytiker eller investerare. En eller flera av dessa faktorer kan resultera i att kurserna för aktierna faller.

Likviditetsrisk

Vid upptagande till handel av Bolagets aktier är det möjligt att lik- viditeten i aktierna inte kommer att vara hög och det är inte möjligt att förutse aktiemarknadens intresse. Om likviditeten är låg kan detta innebära svårigheter för aktieägare att förändra sitt innehav samt att fluktuationer i pris kan komma att förstärkas.

Risker kopplade till spridningskrav

Noteringen av A-aktierna på NGM Nordic AIF förutsätter bland annat att aktierna innehas av ett tillräckligt stort antal aktieägare. NGM Nordic AIF har ett regelverk som bland annat innebär att det ska finnas förutsättningar för tillräcklig tillgång och efterfrågan på en emittents aktie i syfte att uppnå en fungerande prismekanism. Bestämmelserna innebär att en tillräcklig andel av emittentens ak- tier ska finnas i allmän ägo och att en emittent ska ha tillräckligt antal aktieägare. Om inte dessa krav är uppfyllda kan ansökan om notering komma att avslås. Aktierna kan komma att avnoteras i det fall Bolaget framdeles inte lever upp till dessa krav.

Risker med lågt deltagande i Erbjudandet

Skulle Erbjudandet inte fulltecknas eller endast ett begränsat be- lopp tecknas kan Erbjudandet kommas att avbrytas. Styrelsen be- dömer att Bolagets verksamhet kan bedrivas och målavkastning uppnås vid en förvaltad volym som överstiger cirka 1,0 MEUR. Skulle emissionslikviden visa sig bli mindre eller antalet tecknare understiga det antal som krävs för att uppfylla noteringskriterierna kan erbjudandet komma att avbrytas om styrelsen bedömer att det skulle vara i investerarnas intresse att så sker. Skulle antalet teck- nare inte nå upp till det antal som krävs i syfte att uppnå sprid- ningskravet kommer en likviditetsgarant att anlitas i syfte att uppfylla noteringskraven, förutsatt att tecknat belopp överstiger miniminivån enligt ovan.

Rätt till avkastning

Avkastningen på Bolagets A-aktier är beroende av Bolagets resul- tat. Verksamhetens vinst kan delas ut årligen efter avdrag för medel som behövs för Bolagets löpande verksamhet och efter er- forderlig konsolidering eller återinvestering skulle detta bedömas vara mer gynnsamt för aktieägarna, med en större vinstutdelning vid Bolagets avvecklande. I samband med att Bolaget återinveste- rar uppkomna vinstmedel i fastigheternas långsiktiga värdeökning eller i nya fastigheter ökar risken för uteblivna årliga utdelningar till investerarna. Först efter en initial investeringsperiod om två år från Bolagets bildande kan Xxxxxxxx styrelse besluta att dela ut del av avkastning till dess investerare.

Utspädning av innehav genom kommande nyemissioner Styrelsen i Bolaget har rätt att utöver Erbjudandet, för att kunna uppnå den totala Målvolymen, besluta om ytterligare nyemissioner av A-aktier, i vilka Bolagets befintliga aktieägare inte kommer att ha företrädesrätt. Detta innebär att de befintliga aktieägarnas pro- portionella ägande och röstandel samt vinst per aktie i Bolaget kan komma att minska. Nyemissioner, försäljningar eller andra överlåtelser av ett betydande antal aktier, eller förväntningar om att sådana nyemissioner, försäljningar eller andra överlåtelser kan komma att ske, skulle kunna medföra väsentlig negativ påverkan på marknadsvärdet.

Inlösen av A-aktier

Avsikten är att av Bolaget emitterade A-aktier ska lösas in i sam- band med Bolagets avveckling. Det finns inget formellt hinder mot att styrelsen beslutar att lösa in A-aktierna innan den ovan angivna tidpunkten i enlighet med inlösensförbehållet i Bolagets bolags- ordning. Om styrelsen skulle välja att lösa in A-aktierna utan att samtidigt, eller dessförinnan, realisera Bolagets tillgångar finns det en risk för att innehavarna av A-aktier endast erhåller erlagd teck- ningskurs i inlösenbelopp per aktie trots att A-aktiernas mark- nadsvärde kan komma att överstiga teckningskursen (eftersom substansvärdet per aktie då kan vara betydligt högre). Det finns därvid inga garantier för att investerarna kan hitta alternativa inve- steringar med motsvarande avkastning.

Kontroll av Bolaget

Ett antal aktieägare äger röststarka stamaktier där varje aktie be- rättigar till tio röster. Dessa aktieägare avser att föreslå och rösta för att emittera nya stamaktier till kvotvärde om så skulle behövas för att säkerställa att dessa alltid innehar minst 67 % av rösterna i Bolaget. Deras ägarandel kommer således påverka övriga aktie- ägares möjlighet att påverka beslutsfattande samt övriga aktie- ägares inflytande över Bolaget. Ägare av stamaktier kan ha andra intressen än övriga aktieägare.

Teckningsförbindelser är inte säkerställda

Bolaget har erhållit teckningsförbindelser inom ramen för nyemis- sionen. Bolaget har dock inte erhållit eller begärt bankmässig sä- kerhet för beloppet. Det finns därför en risk att ingångna teckningsförbindelser inte kan uppfyllas fullt ut. Detta skulle inne- bära en mindre emissionsintäkt än förväntat och en osäkerhet om utsikterna att få kompensation för ett sådant frånfall.

Motiv för erbjudandet och användning av emissionslikvid

Syftet med Erbjudandet är att ge Bolaget en lämplig kapitalbas för att finansiera dess investeringar i skogs- och marktillgångar i Bal- tikum enligt Bolagets investeringsstrategi, se avsnittet ”Investe- ringspolicy” nedan. Om Erbjudandet fulltecknas, kommer Bolaget att tillföras 50 MSEK (cirka 4,85 MEUR) före emissionskostnader. Genom Erbjudandet kan Bolagets aktiekapital komma att öka med högst 24 500 EUR och högst 50 000 A-aktier att utges. Den totala kostnaden för Erbjudandet som belastar Bolaget beräknas uppgå till ca 0,5 MSEK (exklusive moms) vilket motsvarar 1,0 % av Emissionslikviden vid fulltecknat Erbjudande. Kostnaderna för Erbjudandet, som bl a innefattar kostnader för legal och finansiell rådgivning, grafisk produktion, marknadsföring, avgifter till Finans- inspektionen samt registreringsavgifter till Bolagsverket m m be- lastar Bolaget.

Bolagets verksamhet bygger på att kunna genomföra investe- ringar med hjälp av det kapital som Bolaget tar in genom förestå- ende nyemission. De betalningsförpliktelser som Bolaget kommer att ådra sig i samband därmed består bl.a. av arvoden till rådgivare och revisorer, marknadsföringskostnader, kostnader hänförliga till notering samt avgifter till myndigheter m m. Sådana betalningsför- pliktelser bedöms överstiga Bolagets rörelsekapital per offentlig- görandet av detta prospekt och kommer sannolikt att förfalla till betalning under det andra kvartalet 2019. Syftet med Erbjudandet är därför delvis att täcka rörelsekapitalbehovet som uppstår i sam- band med Erbjudandet.

Bolaget avser att inom en tvåårsperiod uppnå en Målvolym för Fonden om cirka 500 MSEK (cirka 49 MEUR ) genom detta Er- bjudande och kommande erbjudanden i Bolaget. Tillfört kapital kommer, tillsammans med lånefinansiering om högst 30 %, att ut- göra en bas för uppbyggnaden av en fastighetsportfölj bestående av skogs- och marktillgångar i Baltikum.

För det fall emissionen inte fulltecknas kommer omfattningen av Bolagets framtida investeringar att anpassas till storleken på den faktiska Emissionslikviden som uppnåtts. Styrelsen gör bedöm- ningen att Bolagets investeringsstrategi kommer att kunna ge- nomföras även i det fall Erbjudandet inte blir fulltecknat och att den potentiella avkastningen för varje enskild investerare inte på- verkas i någon nämnvärd omfattning då Bolaget har en hög andel rörliga kostnader. Styrelsens bedömning är att Bolagets investe- ringsstrategi kan fullföljas och avkastningsmålen uppnås vid en förvaltad volym överstigande 1,0 MEUR.

Utöver eget kapital kan investeringarna vara delfinansierade via lån i bank eller annat kreditinstitut. Bolaget kan komma att till-

lämpa räntesäkringsstrategier för att ränterisken ska bli balanse- rad i förhållande till övriga risker. Förutom Bolagets investerings- policy föreligger inga begränsningar i användningen av kapital som, direkt eller indirekt, väsentligt påverkar eller väsentligt skulle kunna påverka Bolagets verksamhet.

A-aktier emitteras till en teckningskurs om 1 000 SEK per aktie och minsta teckningspost uppgår till 10 000 SEK. Teckningstiden löper från och med den 15 maj till och med den 7 juni 2019.

Emissionskursen i förestående nyemission har satts till en nivå som förväntas motsvara substansvärdet för A-aktierna i Bolaget per aktie efter genomförd emission, men före reduktion för emis- sionskostnader. Under förutsättning att emissionen fulltecknas kommer Bolaget efter emissionen att ha ett substansvärde om cirka 48,3 MSEK efter investeringsavgift och emissionskostnader. Utspädningen vid fulltecknat erbjudande uppgår till högst 50 000 A-aktier, eller högst cirka 4,76 % av rösterna i Bolaget.

Emissionslikvidens användning

Emissionskostnader 0,5 MSEK

Investeringavgift 1,2 MSEK

Investeringar 48,3 MSEK

Totalt 50,0 MSEK

Den fastställda teckningskursen innebär att A-aktierna ges ut till överkurs. Bolagets verksamhet bygger på att det finns en kassa i Bolaget som kan användas för de investeringar som Bolaget avser göra. Det förutsätter i sin tur att aktierna ges ut till överkurs. Om aktierna inte skulle ges ut med en överkurs skulle det inte finnas någon kassa i Bolaget att använda till avsedda investeringar d v s Bolaget skulle inte kunna bedriva någon verksamhet.

Mot bakgrund av Bolagets verksamhet, som är nystartad och skil- jer sig väsentligt från andra bolag med en löpande verksamhet, har Bolaget vid prissättningen inte använt någon etablerad metod (som främst är avsedd för andra typer av bolag) för att fastställa priset på aktien.

Det är styrelsen som har fastställt teckningskursen. Den överkurs som betalas för A-aktierna har bedömts rimlig med hänsyn till de skillnader som finns i de olika aktieslagens rättigheter varigenom A-aktierna ges företräde till utdelning och vid likvidation.

Erbjudandet riktar sig till allmänheten i Sverige och uppgår till totalt högst 50 000 nyemitterade aktier, motsvarande högst 50 MSEK.

Priset i erbjudandet

Priset per aktie uppgår till 1 000 SEK, motsvarande ett bolags- värde om cirka 50 MSEK.

Anmälan

Anmälan om teckning av aktier ska ske under perioden 15 maj till och med 7 juni 2019 och ska avse lägst 10 aktier. Anmälan ska göras på särskild anmälningssedel som kan erhållas från Bolaget eller Aktieinvest FK. Anmälningssedeln finns även tillgänglig på Bolagets hemsida: xxxxxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx samt på Aktiein- vest FKs hemsida: xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx. Anmälan kan också göras elektroniskt via Mobilit BankID på: xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx- baltikum2019. Ett kvitto på registrerad anmälan skickas omedel- bart ut.

Anmälan ska vara Aktieinvest FK tillhanda senast kl. 17:00 den 7 juni 2019. Inga ändringar eller tillägg får göras i förtryckt text. Ofullständig eller felaktigt ifylld anmälningssedel kan komma att lämnas utan avseende. Endast en anmälan per person får göras. Om flera anmälningssedlar skickas in kommer endast den senast mottagna att beaktas. Observera att anmälan är bindande. Ifylld och undertecknad anmälningssedel ska skickas eller lämnas till:

Aktieinvest FK Emittentservice Box 7415

103 91 Stockholm

Telefon: 00-0000 0000

E-post: xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx

För personer som saknar VP-konto eller värdepappersdepå måste VP-konto eller värdepappersdepå öppnas innan anmälningssedeln inlämnas. Observera att öppnandet av VP-konto eller värdepap- persdepå kan ta viss tid hos vissa förvaltare.

Teckning över 15 000 eur, om du är PEP eller bosatt utanför EU/EES

Om du har svarat att du är en PEP eller närstående till en PEP, eller om du tecknar ett enskilt belopp eller tillsammans med andra teckningsanmälningar ett sammanlagt belopp motsvarande

15 000 EUR, eller om du är bosatt utanför EU/EES måste du:

Fysisk person:

■ Besvara de kundkännedomsfrågor som finns i blankett på xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxx, via nedladdning av blankett eller elektronisk med BankID.

■ Bifoga en vidimerad giltig ID-handling (svenskt körkort, pass eller liknande dokument). Om kundkännedomsblanketten ovan fylls med BankID krävs ej vidimerad ID-handling.

Juridisk person:

■ Bifoga en kopia av registreringsbevis för att styrka firmateck- ningen samt kopia på firmatecknares ID-handling.

■ Bifoga kopia på ID-handling för verkliga huvudmän.

■ Besvara de kundkännedomsfrågor som finns i blankett på xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx/xxx, via nedladdning av blankett eller elektroniskt med BankID.

Observera

Den som vill använda konton/depåer med specifika regler för vär- depapperstransaktioner, till exempel kapitalförsäkring eller Inve- steringssparkonto (ISK), för teckning av aktier inom ramen för Erbjudandet måste kontrollera med den bank eller det institut som för kontot, respektive tillhandahåller försäkringen, om detta är möj- ligt. Möjlighet att teckna sig direkt via ovanstående konton finns hos Nordnet. Mer information se xxxxxx.xxxxxxx.xx.

Anmälan – via Nordnet

Depåkunder hos Nordnet kan anmäla sig för förvärv av aktier via Nordnets Internettjänst fram till kl. 23.59 den 7 juni 2019. För att inte riskera att förlora rätten till eventuell tilldelning ska depåkun- der hos Nordnet ha tillräckliga likvida medel tillgängliga på depån från och med den 7 juni 2019 kl. 23:59 till likviddagen som beräk- nas vara den 13 juni 2019. Det krävs även att depåkunder som ska anmäla förvärv av aktier utfört kunskapstest ”Komplexa fon- der” innan anmälan görs. Mer information om anmälningsförfa- rande via Nordnet finns tillgänglig på xxxxxx.xxxxxxx.xx.

Förlängning av Erbjudandet

Styrelsen i Bolaget förbehåller sig rätten att förlänga anmälnings- perioden. Beslut om sådan eventuell förlängning kommer att of- fentliggöras genom pressmeddelande senast den 7 juni 2019 och kommer att innehålla information om den nya tidplanen för Erbju- dandet.

Tilldelning

Beslutet om tilldelning av aktier fattas av Bolagets styrelse varvid målet kommer att vara att uppnå en spridning av aktierna bland allmänheten i Sverige för att möjliggöra en regelbunden och likvid handel med Bolagets aktier på NGM Nordic AIF. Tilldelningen är

inte beroende av när under anmälningsperioden anmälan inges. I händelse av överteckning kan tilldelning komma att utebli eller ske med ett lägre antal aktier än anmälan avser, varvid tilldelning helt eller delvis kan komma att ske genom slumpmässigt urval. Inve- sterare som lämnat teckningsförbindelser är garanterade tilldel- ning i enlighet med sina respektive åtaganden. Depåkunder hos Nordnet kan komma att prioriteras vid tilldelningen.

Tilldelning och betalning – via Nordnet

Besked om tilldelning för de som anmält sig via Nordnets Internet- tjänst erhåller besked om tilldelning genom en teckning av aktier mot samtidig debitering av likvid på angiven depå, vilket beräknas ske omkring kl. 09.00 den 13 juni 2019.

Besked om tilldelning

Snarast efter styrelsens beslut om tilldelning kommer avräknings- nota att sändas ut till de som erhållit tilldelning i Erbjudandet. Inget meddelande utgår till dem som inte erhållit tilldelning.

Betalning

Full betalning för tilldelade aktier ska erläggas kontant senast den dag som anges på avräkningsnotan. Observera att om full betal- ning inte erläggs i tid, kan tilldelade aktier komma att överlåtas till annan. Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse komma att understiga priset enligt Erbjudandet, kan den som erhöll tilldelning av dessa aktier i Erbjudandet komma att få svara för mellanskillna- den.

Notering

Styrelsen för Skogsfond Baltikum AB (publ) har ansökt om note- ring av Bolagets aktier på NGM Nordic AIF. Första dag för handel är beräknad till den 26 juni 2019 under förutsättning att sprid- ningskravet för Bolagets aktie uppfylls senast på noteringsdagen. Aktien kommer att handlas under kortnamnet SKOG A och med ISIN-kod SE0012453686.

Registrering och redovisning av tilldelade betalda aktier Registrering hos Euroclear av tilldelade och betalda aktier beräk- nas ske med början omkring den 20 juni 2019, varefter Euroclear sänder ut en VP-avi som utvisar det antal aktier i Skogsfond Balti- kum AB (publ) som har registrerats på mottagarens VP-konto.

Avisering till aktieägare vars innehav är förvaltarregistrerat sker i enlighet med respektive förvaltares rutiner.

Rätt till utdelning

De nya aktierna medför rätt till utdelning, i den mån utdelning be- slutas, från och med räkenskapsåret 2019, under förutsättning att de nya aktierna blivit registrerade och införda i den av Euroclear

förda aktieboken före avstämningsdagen för utdelning. Utbetal- ning av eventuell utdelning ombesörjs av Euroclear.

Villkor för erbjudandets fullföljande

Erbjudandet är villkorat av att intresset för Erbjudandet, enligt sty- relsens bedömning, är tillräckligt stort för att skapa nödvändiga förutsättningar för en ändamålsenlig handel med aktierna i Skogs- fond Baltikum AB (publ), samt att NGM Nordic AIF:s spridnings- krav uppfylls genom Erbjudandet. Erbjudandet är vidare villkorat av att inga händelser inträffar som bedöms kunna ha så väsentligt negativ inverkan på Bolaget, dess verksamhet och affärsutsikter, att Erbjudandet är olämpligt att genomföra. Om ovanstående vill- kor inte uppfylls kan Erbjudandet komma att avbrytas. Ett eventu- ellt avbrytande av Erbjudandet kommer att meddelas genom pressmeddelande så snart som möjligt och senast den 7 juni 2019. För det fall Erbjudandet avbryts kommer varken leverans av eller betalning för aktier inom Erbjudandet att genomföras.

Offentliggörande av utfallet i emissionen

Utfallet i Erbjudandet kommer att offentliggöras genom press- meddelande vilket beräknas att ske omkring den 26 juni 2019.

Övrig information

I det fall ett för stort belopp betalats in av en tecknare kommer Aktieinvest FK att ombesörja att överskjutande belopp återbetalas. Belopp understigande 100 SEK kommer dock inte att utbetalas. Ofullständig eller felaktigt ifylld anmälningssedel kan komma att lämnas utan avseende. Om teckningslikviden inbetalats för sent eller är otillräcklig kan anmälan om teckning också komma att lämnas utan avseende. Erlagd emissionslikvid kommer då att åter- betalas.

Aktieinvest FK agerar emissionsinstitut åt Bolaget. Innan Erbju- dandet innehar Aktieinvest FK inga aktier i Skogsfond Baltikum AB (publ). Att Aktieinvest FK är emissionsinstitut innebär inte i sig att Aktieinvest FK betraktar den som anmält sig i Erbjudandet (”förvärvaren av aktier”) som kund hos Aktieinvest FK för place- ringen. Följden av att Aktieinvest FK inte betraktar förvärvaren av aktier som kund för placeringen är att reglerna om skydd för inve- sterare i lagen 2007:528 om värdepappersmarknaden inte kom- mer att tillämpas på placeringen. Detta innebär bland annat att varken så kallad kundkategorisering eller så kallad passandebe- dömning kommer att ske beträffande placeringen. Förvärvaren av aktier ansvarar därmed själv för att denne har tillräckliga erfaren- heter och kunskaper för att förstå de risker som är förenade med placeringen.

Skogsfond Baltikum AB (publ) är en svensk alternativ investe- ringsfond1 med fokus på investeringar i skogstillgångar i de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Bolagets målsätt- ning är att med en låg riskprofil generera en genomsnittlig årlig målavkastning om 7-9 % på investerat kapital efter alla kostnader och avgifter. Fondens investeringshorisont är åtta år och riktar sig till både professionella såväl som icke-professionella investerare.

Den lägre prisbilden i Baltikum, den lokala närvaron och den sam- lade erfarenheten och kunskapen hos Fondens och Förvaltarens ledning utgör grunden för verksamheten och bildar basen för be- dömningen om den framtida avkastningen.

Erfaret förvaltningsteam

Styrelsen och ledningen för Skogsfond Baltikum har erfarenhet av Baltiska skogsinvesteringar som sträcker sig mer än tjugo år till- baka i tiden. Historiskt sett har förvärv av baltiska skogstillgångar kombinerat med en anpassad förvaltning gett investerare god vär- detillväxt och avkastning. Styrelsens bedömning är det fortsatt finns goda förutsättningar för investeringar i skogstillgångar Balti- kum.

Fondens styrelse består av grundarna Xxxx Xxxx, Xxxxxxx Xxxxxx- xxxxx och Xxxxxxxx Xxxxx som tillsammans representerar lång erfa- renhet inom relevanta områden. Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx har bakgrund inom corporate finance, investerarrelationer, börsnoteringar, finan- siering och har arbetat med Baltiska skogs- och bioenergibolag

sedan 2009. Xxxxxxxx Xxxxx har erfarenhet av förvärv och förvalt- ning av skog i Lettland sedan 1995 och har bland annat varit för- värvs- och förvaltningsansvarig för Latvian Forest Company AB under åren 2010-2017. Xxxx Xxxx har bakgrund som chefscontrol- ler på Scania och har sedan 2011 varit verksam med ett skogsin- vesteringsbolag i Lettland.

Sammanlagt har Skogsfond Baltikums team förvärvat och förvaltat mer än 50 000 hektar Baltisk skogsmark genom åren. Det finns således en upparbetad praktisk erfarenhet av att leda verksamhet på plats i Baltikum och styrelsen har förståelse av att anpassa för- valtningen till lokala förhållanden och att långsiktigt samarbeta med erfarna, kunniga och pålitliga lokalanställda och underleve- rantörer.

Låga tillgångspriser

Skog utgör en biologisk realtillgång och är tillsammans med mar- ken en långsiktig lågriskinvestering i en värdebeständig och histo- riskt eftertraktad tillgång. Skogen växer kontinuerligt och ökar därigenom den totala tillgångsmassan. Tillgångsslaget bedöms uppvisa låg risk och låg korrelation till övriga finansiella marknader. Låga avgifter och förutsägbara kostnader ska vara vägledande för Fondens verksamhet.

De baltiska staternas legala struktur vad gäller fastighetsförvärv och ett starkt skydd av äganderätten i kombination med möjlighe- ten för juridiska personer att äga skogs- och marktillgångar öpp-

Förvärvad virkesvolym per 1 MEUR (m3) 2

Förvärvad markareal per 1 MEUR (ha) 2

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

Södra Sverige Lettland

600

500

400

300

200

100

Södra Sverige Lettland

Källa: Skogssällskapet, intern data, Central Statistical Bureau ofLatvia

1 Skogsfond Baltikum AB (publ) utgör en alternativ investeringsfond enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och har utsett AIFP Baltic Asset Management AS (BAM) att vara extern förvaltare. AIFP Baltic Asset Management AS innehar nödvändiga tillstånd med tillståndsnummer 00.00.00.000/481 från FKTK (Financial and Capital Markets Commission) i Lettland för att förvalta alternativa investeringsfonder inom EU enligt gällande EU-direktiv som den imple- menterats i lettisk lagstiftning.

2 Beräknade genomsnitt

nar för möjligheten till skogsinvesteringar på ett annat sätt än i t ex Sverige där möjligheten till ägande via juridisk person är begrän- sat. Detta ska även ses i samband med ett tydligt behov av en lämplig form för investeringar i skogstillgångar som uppfyller inve- sterares krav på transparens och likviditet samtidigt som EU:s och nationella lagstiftares alla krav vad gäller alternativa investerings- fonder uppfylls.

I diagrammen på föregående sida visas uppskattningar av den ge- nomsnittliga virkesvolym och markareal som en investerare kan förvärva med 1 MEUR på respektive marknad. Jämfört med mer traditionella och etablerade marknader som t ex Finland och Sve- rige, är priset för tillgångsslaget skog väsentligt lägre i Baltikum. För varje investering kan en relativt sett större volym växande skog förvärvas. När hänsyn tas till bestånd, trädslagsfördelning, bonitet och åldersstruktur är priserna 2-5 gånger lägre i Baltikum än mot- svarande nivåer i Sverige eller Finland. Styrelsens samlade be- dömning är att investeringar i Baltisk skog förväntas avkasta betydligt bättre än skog i Sverige och Finland.

Vidare är det styrelsens uppfattning att framtida efterfrågan på skog och skogsprodukter kommer vara god och växande. Globala megatrender som befolkningsökning, urbanisering, ökad konsum- tion, ny teknik och omställning till förnyelsebara råvaru- och energi- källor i kombination med omfattande investeringar i skogsindustrin kring östersjöregionen indikerar detta på lång sikt.

Fondens tre faser

Fondens planerade investeringshorisont är åtta år och den plane- rade utvecklingen kommer att bestå av tre distinkta faser.

Finansierings- och förvärvsfas (2019-2020)

Under en initial investeringsfas om ca två år kommer Fonden att kapitaliseras successivt genom nyemissioner där Målvolymen för Fonden vad gäller tillfört kapital uppgår till 50 MEUR (cirka 520 MSEK). Emissionskursen kommer gradvis justeras i efterföljande

emissioner på basis av rådande substansvärde vid varje givet emissionstillfälle. Kapital som tillförs genom nyemissioner kommer, tillsammans med möjligheten till lånefinansiering upp till 30 pro- cent, att tillföra de medel som används för investeringar i befintliga portföljer av skogs- och marktillgångar. Målet med investeringarna kommer huvudsakligen vara objekt där det finns potential att skapa värdeökning främst genom en maximering av skogstillgång- arnas volymtillväxt under fondens planerade livslängd. Förvärv kommer at ske genom köp av befintliga fastighetsportföljer och köp av enskilda skogsfastigheter med lämplig ålders- och träd- slagsfördelning samt geografisk hänsyn.

Förvaltnings- och utvecklingsfas (2021-2025)

Under utvecklingsfasen bedrivs en aktiv skogsförvaltning och port- följen konsolideras genom kompletterande förvärv av ytterligare individuella fastigheter. Markbyten, plantering och avstyckning av jordbruksfastigheter kommer ske med målet förbättra strukturen och höja värdet på portföljen. Avverkningsmogen skog kommer avverkas om priserna på skogsråvara är tillräckligt högt. Behållning från avverkning kommer användas för att investera ytterligare i noga utvalda individuella skogsfastigheter.

Avyttringsfas (2025-2026)

Portföljen förbereds till försäljning bl a genom uppdaterade gräns- planer, taxeringsplaner och skogsbruksplaner och eventuella omklassificeringar eller styckningar m m. Förhandlingar inleds med tänkbara och/eller intresserade köpare med målet att maximera avkastningen för Fondens investerare. Efter avyttring av tillgång- arna likvideras Fonden och likvida medel går tillbaka till investe- rarna. Skulle marknadsförutsättningarna eller andra omständig- heter göra att det vore uppenbart ofördelaktigt för investerarna att en försäljning och avveckling genomförs, kan denna fas förlängas med maximalt två år till utgången av 2028. Det kan även hända att Fonden erhåller bud på hela innehavet innan avyttringsfasen. Erhållna bud kommer då att utvärderas och kan komma att accep- teras om det bedöms som fördelaktigt för Fondens investerare.

Fondens planerade investeringshorisont är åtta år

Finansierings- och förvärvsfas Förvaltnings- och utvecklingsfas Avyttringsfas

År 1-2

År 2-7

År 7-8

Förvärvsstrategi

Alla portföljer och fastigheter som förvärvas värderas på egna me- riter i kombination med hur de kompletterar Fondens övriga inne- hav. Inspektion och värdering görs av förvaltningsteamets erfarna medarbetare och beslut fattas på basis av en samlad bedömning.

Finna

Förvaltningsteamets långa erfarenhet och starka lokala närvaro gör att ett kontinuerligt inflöde av tänkbara förvärvsobjekt kan upprätthållas. En grundbedömning sker initialt på basis av faktorer som markens produktionsförmåga, ålder- och trädslagsfördelning, geografisk placering och närhet till vägar m m. Dessutom görs en bedömning utifrån portföljens totala sammansättning och hur ob- jektet kan komplettera denna.

Inspektera

Alla objekt som bedöms meritera att gå vidare i förvärvsprocessen inventeras på plats. Totalt virkesförråd enligt dokumentationen stämmer sällan helt överens med verkligheten. Resultatet från ut- förda inventeringar brukar visa på antingen underskattat eller överskattat värde på skogen jämfört med dokumentationen och/eller begärt pris. Kalkyler från inventeringsrapporter ger ett beslutsunderlag som bas för att hitta rätt budnivå.

Förvärva

Förvärven kommer att utgöras av främst två överlåtelsetyper. Den ena är förvärv av enskilda fastigheter och den andra av befintliga fastighetsportföljer i form av fastighetsägande bolag. Styrelsens erfarenhet är att marknaden i Baltikum är strukturerad på ett sätt som göra att befintliga portföljer betingar en premie och enskilda fastigheter värderas ägare. Förärv av mindre till medelstora portföl- jer kommer initialt att vara prioriterat i syfte att skapa volym i Fon- den. Förvärv av enskilda fastigheter kommer göras för att kom- plettera strukturen och förbättra det genomsnittliga inköpspriset.

På basis av utfallet av inspektion och genom en samlad bedöm- ning beslutas om ett bud ska läggas. Eventuella bud som läggs ba- seras på Fondens bedömning, inte på säljarens förväntade prisbild. Alla inspektioner leder inte till bud och det är styrelsens erfarenhet att normalt endast 30-50 % av lagda bud brukar leda till avslut.

Det är därför viktigt att det finns ett kontinuerligt inflöde av tänk- bara förvärvsobjekt i syfte att upprätthålla en tillräcklig volym för Fondens ändamål. Vid accept påbörjas den praktiska hanteringen vad gäller att överföra äganderätt och köpeskilling. Köpekontrakt utfärdas med hjälp av Notarius Publicus och signeras av utsedda

prokurister och säljaren. Efterarbete krävs för att ett köp ska gå igenom alla steg och slutligen registreras i fastighetsregistret.

Att förvärva en stor mängd skogsfastigheter och mindre portföljer är tidskrävande men kan, om det sköts effektivt, skapa goda förut- sättningar för stark värdeutveckling på investeringsportföljen. Di- rekta kostnader relaterade till förvärv brukar normalt ligga på

2-3 %. Provisions- och kommissionskostnader uppstår normalt sett på säljarens sida. Kontaktnätverk, kunskap och systematik är av central betydelse för att kunna hitta, förstå och köpa prisvärda skogstillgångar i Baltikum.

Fondens målsättning är att över tid skapa en portfölj med lämplig åldersstruktur och trädslagsfördelning i linje med förvaltningsstra- tegin och i syfte att nå målavkastningen. Det är däremot inte någon prioritering att marktillgångarna ligger i närheten av varan- dra. Prioritering kommer istället att vara att förvärva i en tillräckligt hög takt och till rätt pris.

Förvaltnings- och avverkningsstrategi

Skogsfond Baltikum har utsett AIFP Baltic Asset Management AS (BAM) att vara extern förvaltare av fonden. Inriktningen på skogs- förvaltningen, strategin och de detaljerade målen beslutas av BAM i samråd med styrelsen för Fonden och med eventuellt stöd av med- lemmar i Advisory Board. Förvaltningsbeslut fattas med utgångs- punkt från förvärvade fastigheter och de förutsättningar som be- döms finnas. Utomstående tjänsteleverantörer kommer att ges i uppdrag att utföra den praktiska förvaltningen på plats. Övervakning och uppföljning kommer att ske kontinuerligt av BAM och Bolaget. Kostnader för skogsförvaltning är till stor del rörliga och därmed di- rekt relaterade till den förvaltade arealen och utförda åtgärder.

Förvaltningen av skogstillgångar kommer främst att vara inriktad på en ökning av de samlade virkesvolymerna under Fondens löp- tid. Det kan innebära en rad aktiva insatser som röjning, gallring, plantering, omklassificering eller avstyckning av jordbruksmark

m m. Avverkningar och därmed förknippade intäkter kommer inte att inflyta i en jämn takt utan kommer att vara beroende av när i tiden det anses lämpligt att olika åtgärder eller avverkningar ge- nomförs. Det är således inte en prioritering att se till att intäkter bokförs i tid för att förbättra resultatet för ett enskilt kvartal eller helår. Beslut om att utföra åtgärder eller avverkningar ska grunda sig på rådande marknadsvillkor och med hänsyn till vad som är fördelaktig för den långsiktiga utvecklingen av investeringens värde.

Avverkningar kommer främst att ske vid lämpliga tillfällen då mark- nadsförutsättningarna är fördelaktiga och en avverkning inte skulle påverka investerarens potentiella avkastning negativt. Av- verkningar kommer främst att ske genom försäljning av s k rotpos- ter. Fonden kommer inte i någon nämnvärd omfattning bedriva avverkning och försäljning av timmer eller andra produkter i egen regi.

Faktorer som bidrar till Fondens värdetillväxt och avkastning

Skogsinvesteringar medför flera olika risker. Historiskt sett har det dock visat sig att investering i skog kan ge god riskjusterad av- kastning. Styrelsens uppfattning är att lägst värderad skog har störst potential att bli högavkastande. Följande delar bedöms av styrelsen bidra positivt till totalavkastningen för fonden.

Tillväxt från skogen

Varje friskt träd i skogen växer med en årsring varje år. Välskött Baltisk skog växer i genomsnitt över en livscykel med mer än

6 kubikmeter per hektar och år. Denna tillväxt genererar en förut- sägbar värdetillväxt. På åtta år beräknas en normalfördelad skog växa med mer än 40 % i värde räknat på dagens prisnivåer på stå- ende volym och bestånd i Baltikum.

Försäljning skogsråvara

Vid en normalfördelad portfölj i Baltikum kommer volymer motsva- rande 50-80 % av den beräknade årliga tillväxten att avverkas under fondens förvaltningsfas. Det kommer, förutsatt 2018 års priser på fastigheter och avverkningar, generera en intäkt per av- verkad kubikmeter som är högre än förvärvspriset per kubikmeter. Således realiseras ofta ett värde när avverkningsmogen skog av-

verkas. Om priserna på skogsråvaran förändras kommer det även påverka värdet på stående skog.

Prisuppgång på skogsfastigheter

Skogen som resurs är beständig, förnybar och till sin beskaffenhet begränsad. De senaste åren har skog i både Sverige och Baltikum ökad mer i värde än inflationen. Om skogsfastigheternas värde ut- vecklas i linje med inflationen eller bättre kommer Fonden kunna se en inte oväsentlig del av totalavkastningen över åttaårsperiod komma från den allmänna prisuppgången. Fondens styrelse har antagit en konservativ syn och försiktiga antaganden för en allmän prisuppgång under fondens planerade livslängd.

Premiumvärde

Samlade fastighetsportföljer betingar ett premiumvärde på mark- naden. Detta har varit fallet historiskt och det förväntas även var fallet under den närmaste framtiden. Om en stor skogsportfölj skapas och förvaltas effektivt ger den förutsättningar för stabil och god tillväxt av skogsråvara för framtiden. En sådan portfölj blir in- tressant och relevant för industriella aktörer eftersom skogsråva- ran bedöms bli allt mer efterfrågad runt Östersjön framöver.

Belåning och hävstång

Baltiska skogstillgångar beräknas årligen växa brutto mer än dub- belt så mycket som den uppskattade räntan de närmaste åtta åren. Det betyder att det bör bli lönsamt och värdeskapande för Fonden att förvärva högavkastande skog så länge avkastningen från den beräknas överskrida den uppskattade räntan. Bedöm- ningen är att upp till 30 % i belåning, kan ge en god multiplikator- effekt på totalavkastningen utan att ställa allt för höga krav på avverkningstakten för att generera nödvändiga kassaflöden.

■ Lägre tillgångspriser jämfört med andra marknader

■ Bolagets målsättning är en genomsnittlig årsavkastning 7-9 % efter kostnader och avgifter

■ Förvaltningsteam med erfarenhet av regionen och tillgångsslaget

■ Låg risknivå och låg korrelation med finansiella marknader

■ Investeringar inom EU och Eurozonen

■ Kontinuerlig ökning av tillgångsvolym genom biologisk tillväxt

■ Xxxxxxx återinvesterings- och utdelningsstrategi för att maximera volymtillväxt och avkastning

■ Miljö- och hållbarhetsprofil

■ Fonden och förvaltaren regleras av EU:s AIF-direktiv och nationell lagstiftning

Tillgångspriser och Fondens avkastning

Avkastningen i Fonden är beroende av utvecklingen på virkes- marknaden huvudsakligen på två sätt. På kort sikt påverkar den genom att den löpande omsättningen är beroende av vilka priser som kan erhållas för det virke som från tid till annan ska säljas. På längre sikt återspeglas virkespriserna i fastighetspriserna genom den förväntade långsiktiga prisutvecklingen snarare än kortsiktiga svängningar som kan bero på tillfälliga faktorer som olämpliga vä- derförhållanden eller liknande.

Då Fonden planeras avvecklas inom åtta år är den långsiktiga pris- utvecklingen på fastighetsportföljen per hektar eller per kubikme- ter stående skog relevant. Priserna för skog i olika områden är olika av flera orsaker men generellt kan konstateras att tillgångs- priser i Baltikum är lägre än i t.ex. Sverige. Skogsfastigheter i Balti- kum innebär relativt gott skogsvärde för pengarna, d.v.s. framtida produktionskapacitet av cellulosa per investerad krona. Skillnaden i årlig tillväxtkubik per investerat belopp är mellan Götaland och

Lettland ungefär faktor fem (till Lettlands fördel ur ett investe- ringsperspektiv). Systematisk investering i Baltisk skog kan enligt Fondens uppskattningar medföra cirka 6-8 % i genomsnittlig årlig bruttovärdetillväxt även om priserna på skogstillgångar i form av fastigheter inte ökar i någon större omfattning på åtta år.

Styrelsen bedömer att Baltikum, och då särskilt Lettland, erbjuder den mest prisvärda skogsmarken runt Östersjön och således också den mest högavkastande utan hänsyn till senare försälj- ningspris. Sannolikheten för priskonvergens ger också fördelar när det gäller att investera i skogstillgångar där det idag är prismässigt fördelaktigt. Bedömning från Fondens sida är att det finns en san- nolikhet för att priserna på skogstillgångar kommer att konvergera över tid. Dyrare skogsfastigheter medför således en högre prisrisk och lägre prissättning medför en lägre prisrisk, d v s risk för att till- gångarna ska förlora i värde. Motsatsen gäller för uppgångspoten- tialen där låga priser ger större uppgångspotential i procent.

Region	Bedömt snittpris per m3 (SEK)	Bedömd nettointäkt per m3 3	Virkes- värdekvot	Förvärvad m3 per hektar (snitt)	Bedömt pris per hektar (SEK)	Bedömd årlig tillväxt (m3) per hektar	Brutto- värdetillväxt	SEK per årlig tillväxtkubik	Volym- tillväxt
Lettland	190	270	1,42	106	20 140	6,5	8,71 %	3 098	6,13 %
Litauen	205	280	1,37	110	22 550	6,6	8,20 %	3 417	6,00 %
Estland	260	330	1,27	115	29 900	6,1	6,73 %	4 902	5,30 %
Finland	350	380	1,09	121	42 350	4,5	4,04 %	9 411	3,72 %
Norrland	315	370	1,17	115	36 225	3,8	3,88 %	9 533	3,30 %
Svealand	480	400	0,83	130	62 400	5,8	3,72 %	10 759	4,46 %
Götaland	685	460	0,67	146	100 010	6,4	2,94 %	15 627	4,38 %

Källa: LRF konsult, Skogssällskapet, SLU, intern data och uppskattningar

Mer tillväxt per investerad krona

Högre lönsamhetskvot för avverkningar

Förvärvspris

Tillväxt

Lönsamhetskvot

Avverkningsnetto

m3/hektar TSEK/hektar SEK/m3 Avverkningsnetto / förvärvspris

10 100

500

2,0

8 80

6 60

400

1,5

4 40

2 20

300

1,0

0 0

Lettland Litauen Estland Finland Norrland Svealand Götaland

200

Lettland Litauen

Estland Finland Norrland Svealand Götaland

0,5

Källa: LRF konsult, Skogssällskapet, SLU, intern data och beräkningar

3 Givet rådande skillnader i sortimentsfördelning mellan respektive regioner

Fonden har möjlighet att investera i alla de tre baltiska staterna.

Avkastningen inte beroende av Fondens storlek

Fonden och dess kostnadsstruktur, med stor del rörliga kostnader, innebär att den samlade storleken på Fondens fastighetsinnehav inte är direkt avgörande för att uppnå målavkastning för den en- skilde investeraren. Till viss del påverkar dock effekten av stord- riftsfördelar då administrations- och förvaltningskostnaderna per hektar sjunker ju större tillgångsbas företaget har, men det är sty- relsens bedömning att investeraren kan förvänta sig en totalav- kastning inom målintervallet oavsett Fondens slutliga storlek förutsatt en förvaltad volym överstigande cirka 1 MEUR.

Verksamhetsområde

Fonden har möjlighet att investera i alla de tre baltiska staterna. Fokus kommer initialt att ligga på Lettland där en välfungerande lokal organisation redan finns etablerad och där ett antal potenti- ella investeringsobjekt i form av portföljer och enskilda fastigheter redan identifierats. Priser på skogs- och marktillgångar varierar mellan de tre länderna och även inom länderna beroende på geo- grafiskt läge. Varje investering som fonden gör ska dock värderas på egna meriter oavsett land eller geografisk region.

Riskhantering Finansiell Risk

För att hantera ränterisk kan beslut fattas om att implementera räntesäkringsstrategier om så bedöms nödvändigt. Vidare har be- låningsgraden begränsats till maximalt 30 % av fastighetsbestån- dets uppskattade värde vid varje given tidpunkt vilket begränsar den finansiella risken som kan uppstå genom belåning.

Naturliga risker

I syfte att minimera risken med negativa konsekvenser på enskilda fastigheter av naturlig påverkan vid t ex skadedjursangrepp, brand, storm eller andra extraordinära händelser kommer fastightsportföl- jen att spridas geografiskt. Den geografiska spridningen gör även att Inga försäkringar för brand eller liknande kommer att tecknas då det inte bedöms vara ekonomiskt försvarbart vid portföljer med innehav över 500 hektar fördelat på normalt sett fler än 25 indi- viduella fastigheter. Målvolymen för Fonden motsvarar ett innehav som väsentligt överstiger denna storlek.

Förändrat konjunkturläge

Som beskrivits ovan finns vissa risker förknippade med ett försva- gat konjunkturläge. Fastigheterna värde kan komma att påverkas av en försvagad konjunktur lokalt och/eller internationellt. Efterfrå- gan på skogsråvara kan komma att försämras vilket skulle på- verka kassaflöden och lönsamhet samt även påverka fastighet- ernas värde. Genom att ha en begränsad belåning och därigenom ställa begränsade krav på Bolagets kassaflöden kan riskerna på sikt begränsas. Fastigheternas biologiska tillväxt påverkas inte av eventuella konjunktursvängningar. Genom att ha en långsiktig för- valtningsstrategi kan effekterna av kortsiktiga konjunktureffekter begränsas.

Xxxxx, hållbarhet och certifiering

I alla länder med stora skogsområden spelar skogsbruket och markförvaltningen en nyckelroll i ekonomin och är en viktig kom- ponent vad gäller miljö- och hållbarhetsfrågor och eventuella ambi- tioner att bekämpa klimatförändringar genom att begränsa mängden växthusgaser. Genom att fungera som kolsänka spelar skogsbruket redan en central roll för att minska de totala utsläp- pen av koldioxid och växthusgaser. Hur mycket koldioxid eller andra gaser som avlägsnas från atmosfären är emellertid i stor ut- sträckning beroende av hur dessa biologiska resurser används och hanteras. Genom att anpassa markanvändningen och skogs- förvaltningen kan skogsindustrin bidra avsevärt till att minska de totala utsläppen av växthusgaserna koldioxid (CO2), kväveoxid (N2O) och metan (CH4).

Växande skog och träprodukter binder kol

Genom fotosyntes binder växande träd kol genom att avlägsna koldioxid från atmosfären. Denna effekt ökar om skogen förvaltas på ett ansvarsfullt sätt som gynnar volymtillväxt. Skogsindustrin förväntas därför spela en nyckelroll vad gäller att hantera växthus- gaser i atmosfären där ökade volymer av stående skog ses som en effektiv metod att binda betydande mängder kol även på rela- tivt kort sikt.

Åtgärder för att påverka utsläpp av växthusgasermed hjälp av sko- gen kan påverka på i huvudsak tre sätt: produktion av biobränslen (från skogsbiomassa) som kan ersätta fossila bränslen, använd- ning av ved och träprodukter för att ersätta fossilbaserade material eller material som resulterar i stora utsläpp av växthusgaser, och sist men inte minst genom lagring av koldioxid i jorden och vä- xande biomassa. Till skillnad från de flesta bearbetade byggmate- rial, som orsakar stora koldioxidutsläpp, lagrar trävaror kol som absorberats av de träd de tillverkats av. Genom att bygga med trä- material fortsätter kolet att vara lagrat och släpps således inte ut i atmosfären under byggmaterialets livslängd. För möbler är det i genomsnitt ca. 30 år, byggnader ca. 100 år och i t ex lastpallar och papper ca 6 år.4

Byggmaterial av trä är det material som överlag kräver minst in- satsenergi att producera. Varje kubikmeter trä som används istället för andra material beräknas spara upp till 1,1 ton koldioxid. Samti- digt lagras 0,9 ton i träet vilket innebär att den sammanlagda be-

Att regelbundet avverka skogen, kan vara upp till 4 gånger så effektiv när det gäller att minska ut- släppen av växthusgaser, jämfört med att enbart använda skogsbiomassan som en kolsänka.

sparingen uppgår till ca 2 två ton koldioxid. Trä anses samtidigt ha mycket fördelaktiga värmeisoleringsegenskaper jämfört med andra vanliga byggmaterial; upp till fem gånger bättre än betong, tio gånger bättre än tegel och 350 gånger bättre än stål. En 2,5 cm träskiva har bättre isoleregenskaper än en tegelvägg på 11,4 cm.5

Fokus på volymtillväxt

För att uppnå en god ekonomisk avkastning samtidigt som posi- tiva miljöeffekter maximeras, är det styrelsens uppfattning att skogsförvaltningen bör sträva efter en hög och hållbar volymök- ning och sörja för en ansvarsfull användning av den producerade träråvaran och biomassan. Detta innebär i sin tur att volymtillväxt bör prioriteras inom skogsförvaltningen för att kunna ersätta max- imala volymer fossila bränslen och andra produkter baserade på fossila bränslen och insatsvaror. Genom att ersätta fossila bräns- len med biomassa uppnås en permanent minskning av utsläppen av växthusgaser. Detta då den totala användningen av fossila bränslen kan minskas. Det tillförs således inget nytt kol till krets- loppet. Effekterna av ökade volymer kol som är bunden i biomassa och i marken är emellertid mer eller mindre begränsade i tid bero- ende på den slutliga användningen av biomassan och förvalt- ningen av marken. Vissa uppskattningar visar att en ansvarsfull användning av mark- och skogstillgångar, med målet att maximera volymtillväxten och att regelbundet avverka skogen, kan vara upp till fyra gånger så effektiv när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, jämfört med att enbart använda skogsbiomassan som en kolsänka.6

Hur mycket kol lagras i träd?

Trä är ett biologiskt material och uppvisar ett brett spektrum av egenskaper beroende på trädslag, geografisk region, ålder m m. Detta gäller speciellt när man försöker uppskatta hur mycket kol som binds. En enkel tumregel är att i genomsnitt 50 % av träets torra massa är kol. Detta motsvarar ca 1,83 gånger mängden foto-

4 Forest and Wood Products Australia

5 FSC International

6 LUSTRA, 2008, Kolet, klimatet och Skogen: Så kan skogsbruket påverka.

7 The Carbon Content of Trees, Forestry Commission Technical Paper 4, 1993

kg CO2 som lagras = kg färsk massa x % torr massa x 50 % x 3.67 x 120 %

syntetiserad koldioxid.7 Det finns ett antal olika sätt att beräkna koldioxidlagret i träd och träprodukter beroende på tillgänglig in- formation. Ett sätt att uppnå en övergripande uppskattning av mängden koldioxid som upptagits är att använda en generell for- mel. Detta är inte exakt, men bedöms ge en god generell upp- skattning.

20 % av biomassan ligger vanligen under marknivå i rotsystemet och därför används en omräkningsfaktor på 120 % för att be- stämma mängden koldioxid. Kolhalten multipliceras med en 3,67 för att beräkna mängden fotosyntetiserad koldioxid.8 Detta skulle innebära att varje kubikmeter stående skog (barrved) skulle repre- sentera i genomsnitt ca 990 kg fotosyntetiserad koldioxid om trä- den har en torr massa på 50 %.9 Detta motsvarar ungefär 225 kg kol. Lövträd som t ex xxxxx skulle ha ett högre värde.

Förmågan till kolinlagring beror på trädets ålder

Växande skog tar bort koldioxid från atmosfären genom fotosyn- tes. Denna process innefattar växtceller som omvandlar kolet från koldioxid till en fast form i olika sockerarter (kolhydraterna glukos och stärkelse) som kan lagras i barr, löv, stjälkar, stammar, grenar och rötter och bidrar till trädtillväxt. Syre frigörs samtidigt till atmo- sfären som en biprodukt. I vilken utsträckning ett träd omvandlar koldioxid från atmosfären beror i första hand på trädets ålder och

hur snabbt det växer. I allmänhet genomgår ett träd i en ansvars- fullt förvaltad skog en cykel av bindning och utsläpp av kol.

Det mesta av den koldioxid som frisläpps kommer efter avverkning och under en initialperiod efter plantering när tillväxten inte har kompenserat för utsläpp av kol från bl.a. jorden. När träden blir äldre blir kolinlagringen gradvis positiv och är som mest effektiv mellan 30 och 70 år. När de blir äldre saktar trädens tillväxt in och ökad sönderdelning av bl.a. döda grenar och träddelar släpper ut kol. Under en hel cykel är nettot positivt och om träprodukterna används ansvarsfullt för t.ex. byggmaterial eller om de används som ersättning för fossila bränslen förbättras nettot ytterligare.

Fondens uppskattade kolinlagring

Baserat på Fondens prognoser, planerad förvaltningsstrategi och avverkningsplaner samt uppskattningar av den genomsnittliga ko- linlagringen av den växande biomassan och motsvarande mängd koldioxid som därigenom avlägsnas från atmosfären, beräknas en fullinvesterad fond representera skogstillgångar som motsvarar en årlig inlagring om ca 75 000 till 85 000 ton fotosyntetiserad koldi- oxid. Detta innebär i sin tur att fondens totala biomassa kommer att representera cirka 3 till 3,5 miljoner ton koldioxid. För varje mil- jon Euro som investeras i Fondens skogstillgångar förväntas den genomsnittliga årliga inlagringen genom biologisk tillväxt uppgå till

Kolinlagring under växtcyklen

CO2 frigörs

CO2 lagras

Ung skog

Medelålders skog

Mogen skog

Plantering/föryngring

Avverkning

Ålder

8 Forest and Wood Products Australia

9 Baserad på antagandet om cirka 450 kg torr massa per kubikmeter

10 xxxxxxxxxxxxxx.xxx

Fondens uppskattade koldioxidlagring (ton)11

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

2019

2020

2021 2022

2023

2024

2025

2026

2027

Källa: LRF konsult, Skogssällskapet, SLU, intern data och beräkningar

cirka 2 700 ton fotosyntetiserad koldioxid. Som en jämförelse var de genomsnittliga koldioxidutsläppen per capita i Lettland 3,52 ton under 2014 och i Sverige 4,48 ton.10

Avverkning av Fondens biologiska tillgångar kommer inte orsaka utsläpp av kol i samma utsträckning som den skördade volymen motsvarar eftersom stora delar av de skördade volymerna kommer att användas för ändamål som inte kommer att orsaka omedelbar frisättning av det lagrade kolet. Skördad biomassa som används för energiändamål kommer att avge lagrat kol under förbränning. Detta kommer dock inte att leda till en ökning av den totala koldi- oxiden i atmosfären, eftersom den i stor utsträckning ersätter för- bränningen av fossila bränslen. Volymer som används för byggmaterial som ersätter andra, mer koldioxidintensiva material, kommer att förbättra miljöprofilen ytterligare.

Skogsbrukets regler bidrar till hållbar tillväxt

Skogsbruk är i allmänhet mycket reglerad. Detta gäller även i de baltiska staterna där moderna och framtidsinriktade regelverk har implementerats inom hela sektorn för att undvika att de stående volymerna minskar och att säkerställa en hållbar utveckling på lång sikt.

De flesta åtgärder som vidtas inom det löpande skogsbruket är ämnade att skapa optimal tillväxt. Där ingår även föreskrivna åt- gärder och överväganden i syfte att följa gällande lagstiftning och miljöregler. Avverkning, markberedning, plantering, gallring, göd- ning, byggande och underhåll av skogsvägar och diken, viltvård

m m. är alla områden som är föremål för specifika bestämmelser. Skogsfastigheter påverkas också i varierande grad av olika miljö-

zoner där lagstiftningen kan vara mer eller mindre strikt. Alla dessa faktorer måste beaktas vid genomförandet av den dagliga verk- samheten och de beslut som fattas vad gäller förvärv och förvalt- ning.

Det är emellertid alltid viktigt att skilja mellan frågor som påverkas direkt av regler och miljöhänsyn och de som kan vara av en mer subjektiv eller känslomässig typ. Detta kan illustreras med en van- lig avverkning. Ut ett skogsbruksperspektiv såväl som ur ett regel- verksperspektiv anses denna praxis inte ha några signifikanta eller negativa effekter, så länge avverkningen följer normala förfaran- den och lämpliga åtgärder vidtas för att undvika skador på mark och omgivningar. Ur ett estetiskt perspektiv kan ett avverkat om- råde skapa missnöje hos t.ex. lokalbefolkning, men det betyder inte att det är dåligt för miljön eller att det inte är en hållbar verk- samhet.

Certifiering

Det finns en rad olika frivilliga certifieringar som kan upprätthållas för att inte bara följa de lagstadgade kraven utan även uppfylla andra krav. En av de viktigaste certifieringarna inom skogsbruket är FSC (Forestry Stewardship Council) certifiering. FSC grunda- des 1994 och för närvarande är mer än 190 miljoner hektar skog FSC certifierade i över 80 länder över hela världen. FSC-certifie- ringen syftar till att bekräfta att skogen förvaltas på ett sätt som tar hänsyn till naturliga ekosystem och som också gynnar lokalbe- folkningens och arbetarnas liv samtidigt som man säkerställer ekonomisk bärkraft och utveckling. För att säkra en certifiering har FSC-medlemmar kommit överens om en uppsättning kriterier som skogsförvaltare eller ägare måste möta.

11 Vid en målvolym om 50 MEUR investerat och en belåningsgrad om 30 %

FSC-certifiering är det enda ramverket som stöds av miljöorgani- sationer som Greenpeace och WWF. Den sätter ett riktmärke för alla skogsorganisationer och samhällen. FSC förbjuder olaglig av- verkning, skogsskövling och avskogning i certifierade områden.

Målsättningen är att all skog som ägs av Fonden ska FSC-certifie- ras vilket kommer innebära implementering av systematiska meto- der för hållbart skogsbruk och möjligheter till bättre pris för sålda avverkningsrätter.

Socialt ansvar

Bortsett från rent ekonomiska överväganden måste många andra aspekter, såsom hållbarhetsfrågor och biologisk mångfald samt även sociala aspekter beaktas vid planering och genomförande av skogsbruket.

Skogsindustrin är främst en landsbygdsaktivitet och skapar många möjligheter inom regioner som normalt inte ser några stora inve- steringar eller möjligheter att skapa arbetstillfällen. Detta ger en god möjlighet att skapa sysselsättning och förmåner för lokalbe- folkningen inom det område där Fondens fastigheter finns.

Fondens skogstillgångar ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt, med beaktande av de faktorer som inte bara kan bidra till finansiell av- kastning utan även de långsiktiga miljömässiga och sociala effek- terna. Skogsbruket kommer företrädesvis använda lokala leverantörer underleverantörer. Dessa har vanligtvis detaljerad kunskap om lokala förhållanden och kan bidra till att skapa en koppling till Fonden och lokalsamhället. Däremot kommer strikta krav att ställas på alla tjänsteleverantörer som är engagerade i skogsförvaltningen att de uppfyller alla juridiska och etiska krav när det gäller anställnings- och lönevillkor.

Korruption

De baltiska staterna har varit oberoende i mer än 25 år sedan de återfick sin självständighet när de lämnade Sovjetunionen. Under denna period har betydande förbättringar gjorts när det gäller ut- vecklingen av ett fungerande oberoende rättssystem och rättsvä- sende. Det har dock förekommit perioder där korruption var en vanligt förekommande del av vardagen och daglig affärsverksam- het. Betydande förbättringar har uppnåtts i alla tre länder och 2017 rankades de på plats 40 eller bättre (där 1 är bäst) av totalt

180 länder enligt Transparency International. Estland rankades på plats nr. 21, Litauen nr. 38 och Lettland nr. 40.12

De sämre rankade länderna i korruptionsindexet präglas av otill- förlitliga och dåligt fungerande offentliga institutioner som polis och rättsväsende. Även om anti-korruptionslagar finns ignoreras de ofta. Människor utsätts ofta för mutor och utpressning, grund- läggande samhällstjänster undergrävs av missbruk av medel och människor konfronterar officiell likgiltighet när de söker upprät- telse. Länder med en bättre ranking tenderar att ha högre grader av pressfrihet, tillgång till information om offentliga utgifter, star- kare normer för integritet för offentliga tjänstemän och oberoende rättssystem.13

Förvaltarna av Fonden, AIFP Baltic Asset Management AS, är väl medvetna om den kvardröjande korruptionskulturen i de baltiska staterna. Tidigare erfarenheter från sektorn och deltagande i ett brett spektrum av olika fastighetsaffärer har gett kunskapen att inte bara identifiera och undvika potentiella korruptionssituationer, det har också lett till slutsatsen att det är fullt möjligt att genom- föra fastighetsaffärer och skogsförvaltning i Baltikum utan att be- höva befatta sig med olagliga eller etiskt tveksamma affärs- metoder. Fonden och Förvaltaren har en uttrycklig nolltolerans när det gäller korruption.

Bortsett från rent ekonomiska överväganden måste många andra aspekter, såsom hållbar- hetsfrågor och biologisk mångfald samt även sociala aspekter beaktas vid planering och genomförande av skogsbruket.

12 Transparency International, Corruption Perceptions Index 2017

13 Transparency International, Corruption Perceptions Index 2017

Marknaderna för skogsfastigheter och skogsråvara

Staterna och icke-privata ägare är de största sammanlagda ägarna av skogs- och marktill- gångar i respektive land och kontrollerar över hälften av all baltisk skogsmark.

Struktur på ägandet

Marknaden för skogsfastigheter i Baltikum utgörs främst av två överlåtelsetyper; överlåtelse av enskilda fastigheter och överlåtel- ser av portföljinnehav i fastighetsägande bolag. Ägarstrukturen präglas av många enskilda fastigheter på 5-40 hektar som förde- las på ett stort antal individuella ägare. Staterna och icke-privata ägare är dock de största sammanlagda ägarna av skogs- och marktillgångar i respektive land och kontrollerar över hälften av all baltisk skogsmark.

Land och skogsarea (1 000 ha)	Total markarea	Övrig mark	Skog	Privata skogsägare	Icke-privata skogsägare
Lettland	6 450	3 050	3 400	1 460	1 940
Estland	4 530	2 330	2 200	1 030	1 170
Litauen	6 530	4 430	2 100	850	1 250
	17 510	9 810	7 700	3 340	4 360

Fördelning ägande av skogsmark (ha)

Fördelning marktyper (ha)

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

Lettland

Icke-privat Privat

Estland

Litauen

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

Lettland

Skog Övrig mark

Estland

Litauen

Källa: Statistics Lithuania, Central Statistical Bureau of Latvia, Statistics Estonia

Trädslagsfördelning

Beståndet i Baltikum innehåller typiskt sett en större andel blandskog och mer lövträd, särskilt björk, jämfört med Sverige där barrskog är det klart dominerande. På den Baltiska marknaden finns det generellt större avsättningsmöjligheter för fler trädslag och kvaliteter än vad som är brukligt i t.ex. Sverige.

	Tall	Gran	Björk	Asp	Klibbal	Gråal	Övrigt
Estland	28 %	16 %	32 %	6 %	3 %	12 %	3 %
Lettland	27 %	16 %	36 %	4 %	3 %	12 %	2 %
Litauen	35 %	21 %	23 %	4 %	7 %	6 %	5 %

Trädslagsfördelning

3 %

12 %

28 %

3 %

32 %

16 %

2 %

12 %

27 %

3 %

36 %

16 %

5 %

6 %

7 %

4 %

23 %

21 %

4 35 %

Estland Lettland Litauen

Tall Gran

Björk Asp

Klibbal Gråal

Övrigt

Källa: Skogssällskapet

Prissättning av skogsfastigheter

Prissättningen på marknaden för skogstillgångar i Baltikum base- ras på geografisk placering, jordmån, närhet till väg, trädslags- och åldersfördelning samt lokala tillväxtförutsättningar. Priset påverkas även av förväntad lönsamhet i framtiden för skogsägande bolag. Geografisk placering i förhållande till vägar och industri spelar in i kalkylen då betalning för avverkat timmer i slutändan sker vid hamn eller lokal fabrik. Mindre kostnader för hantering och trans- port innebär således ett potentiellt högre pris på fastigheten.

Prissättningen skiljer sig något på de olika marknaderna i Balti- kum men generellt är priset lägre jämfört med motsvarande skogsfastigheter på andra marknader i Europa. Prisnivåerna är högre i Estland än Litauen och lägst i Lettland. Litauen skiljer sig från de andra två i det att fastighetsbeståndet består av antingen skogsmark eller jordbruksmark. I Estland och Lettland är jord- bruksmark ofta inte separerad från skogsmarken och båda kan ingå i samma enskilda fastighet. Ungefär 20 procent av Fondens totala portfölj kan därför komma att bestå av jordbruksmark förut- satt att en normal fördelning uppnås. Som skogsägande bolag där skogsbruk är kärnverksamhet är det eftersträvansvärt att uppnå så hög andel skogsinnehav som möjligt. För att uppnå det är det vik- tigt att maximera andelen skog och samtidigt jobba med avstyck- ning eller omställning till skogsmark genom plantering där det är möjligt och ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart.

Ju större och mer geografiskt samlat ett innehav är desto högre värdering har beståndet, men priset är givetvis beroende av virkes-

större innehaven är ofta mer attraktiva för industriella aktörer, större investerare och institutionellt kapital som t.ex. pensionsfon- der eller liknande.

Styrelsen bedömer utifrån egen erfarenhet, och på basis av under senare år genomförda transaktioner på den baltiska marknaden, att större fastighetsportföljer betingar en prispremie. Under senare år har ett antal transaktioner ägt rum som indikerar ett prisspann på mellan 1 600 EUR och upp till 3 000 EUR i genomsnitt per hektar, motsvarande ett prisspann på 15-30 EUR per kubikmeter under antagande om ett genomsnitt på cirka 100 skogskubikme- ter per hektar. Enskilda fastigheter handlas i den i lägre delen av spannet. Den enskilt största transaktionen 2018 omfattade ca.

111 000 hektar och genomfördes till ett pris om cirka 2 900 EUR per hektar vilket motsvarar över 30 EUR per kubikmeter.

Uppskattat storlekspremie (EUR/ha)

3 000

2 500

2 000

1 500

bestånd, ålder, kvalitet och tillväxtförutsättningar. Enskilda fastig-

10 100

500 1 000

5 000

10 000 100 000

heter har historiskt ett lägre pris än större samlade innehav. De

Källa: Intern data och beräkningar

På den Baltiska marknaden är det även normalt att få betalt för ett bredare sortiment än vad som är brukligt på övriga marknader i Norden där barrskog dominerar.

Prissättning vid avverkning

Samtidigt som priserna på mark och växande skog är lägre i Balti- kum jämfört med Sverige är erhållen betalning vid avverkning i många fall likartad, även om fluktuationerna kan vara större. Juste- rat för transportkostnaden till hamn eller fabrik har priserna för

Genomsnittligt justerat pris på sågtimmer (EUR/m3)

70 60

10 0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

2017

2018

Sverige Lettland

Källa: LRF Konsult, Skogsstyrelsen, Central Statistical Bureau of Latvia, Intern data och beräkningar

t ex sågtimmer av tall i Lettland under en tolvårsperiod hållit en nivå jämförbar med Sverige. På den Baltiska marknaden är det även normalt att få betalt för ett bredare sortiment än vad som är brukligt på övriga marknader i Norden där barrskog dominerar.

Investeringar och fokus på hållbarhet driver efterfrågan Styrelsen för fonden bedömer att globala megatrender förväntas öka efterfrågan på förnybar och fossilfri skogsråvara i framtiden. Skogsråvaran kan komma att spela en viktig roll vid utfasning och ersättning av fossila bränslen och material. Omfattande forskning bedrivs inom bl.a. huskonstruktion, nya material från nanocellu- losa14 och klädfiber. Det bedöms vara en indikation på en större industriell omställning till mer förnybart och manifesteras redan i de omfattande investeringar som genomförts och som planeras kring Östersjöregionen.

Danske Bank gör i sitt nyhetsbrev Skog & Ekonomi bedömningen att skogssektorn sannolikt är mitt inne i den största omvälvningen på hundra år. Skogen och skogsindustrin upphöjs till ett av de vik- tigaste svaren på CO2-frågan och klimatproblematiken med bl a kolbindning, biobränslen, plastersättning m m.15

Sågat timmer, pappersmassa och olika former av bioenergi kan transporteras långa avstånd med fartyg till en relativt liten kostnad. Om andra delar av världen ändrar konsumtionsbeteende påverkar det även den totala efterfrågan på skogsråvara från Östersjöområ- det. Globala megatrender såsom fortsatt befolkningsökning, eko- nomisk utveckling och omställning till ett fossilfritt och förnybart samhälle bedöms bidra tillökad framtida efterfrågan på produkter från skogen globalt och således även påverka efterfrågan av skogsråvara från östersjöregionen.

På senare år har klimat- och miljöfrågor blivit en allt viktigare fak- tor för omvärlden och för skogssektorn. Dels för att växande skog och biomassa bidrar till att binda kol, men också för att skogen och skogsprodukter kan bidra med råvara till nya miljövänliga pro- dukter som ersättning för fossilbaserade. Behovet av nya hållbara och innovativa lösningar väntas fortsätta växa i betydelse. På Re- search Institute of Sweden (RISE) och på andra håll pågår omfat- tande forskning kring nya användningsområden för skogsråvaran. Att ersätta oljebaserade produkter som Diesel och plast ses av många som en av nycklarna till omställningen från ett fossilbero- ende samhälle.

14 Nanocellulosa är ett material som utvinns ur träfibrer. Det har exceptionella styrkeegenskaper i klass med Kevlar, men i motsats till Kevlar och andra material ba- serade på fossila råvaror är nanocellulosa helt förnybart.

15 Danske Bank, Skog & Ekonomi, nummer 1, mars 2019

Skogsindistrins struktur

Timmer

Massaved

Bränsle

Sågverk och träindustri

Massa och fiberindustri

Energibolag

Trävaror

Pappersmassa och fibrer

Värme och el

Skogsägare

Industri

Konsumenter

Produktion av skogsråvara

Marknad för slutprodukter

En fortsatt stark utveckling på efterfrågan i Östersjöregionen vän- tas även p g a av ökad efterfrågan som ett resultat av stora inve- steringar som gjorts de senaste åren. Bolaget Finnpulp planerar bygga ett nytt massabruk i Kuopio i östra Finland med en årlig ka- pacitet på 1,2 miljoner ton marknadsmassa. Driftstart är planerad till år 2022. Den totala kostnaden för projektet beräknas till cirka 1,4 miljarder euro och det börsnoterade kinesiska mjukpappersfö- retaget Hengan har gått in som ägare. Bolaget Boreal Bioref, med bland andra kinesiska Anhui Shanying Paper som delägare utre- der enligt uppgift möjligheten att bygga ett bioraffinaderi i Kemi- järvi i norra Finland med en årskapacitet om 0,5 miljoner ton massa och biomaterial. Enligt bolaget kommer projektet kosta 950 miljoner euro med uppstart 2020. Metsä Fibre har påbörjat en förstudie om att genomföra betydande investeringar i sitt mas- sabruk i Kemi i norra Finland för att öka kapaciteten där. Bolaget räknar med att förstudien är klart i mitten av 2019 och att man då kan påbörja en process för att söka miljötillstånd. Estniska Est- Fors har planer på att bygga ett nytt massabruk i landet, med en årskapacitet om cirka en miljon ton, men här har planerna skjutits fram på obestämd framtid av främst miljöskäl.16

Den största delen av barrmassaveden i de baltiska länderna som är rimligt nära lämpliga hamnar exporteras till stor del till massa- bruken i Sverige och Finland. En under 2018 avslutad investering i SCA:s anläggning i Östrand kommer efter det att full kapacitet uppnås under 2019 medföra en fördubblad produktionskapacitet till 1 miljon ton pappersmassa årligen. Det finska skogsbolaget Tornator uppskattar i sin årsredovisning för 2016 att enbart inve- steringar i Finland och Estland kommer att leda till en ökad efter- frågan om ca. 10 miljoner kubikmeter massaved årligen.17

En fortsatt stark utveckling på efterfrågan i Östersjöregionen väntas även p g a av ökad efterfrågan som ett resultat av stora investeringar som gjorts de senaste åren.

Sveriges totala virkesförråd uppskattas till cirka 3 500 miljoner skogskubikmeter (m3sk), varav cirka 3 200 miljoner kubikmeter på produktiv skogsmark. Den årliga tillväxten i den produktiva skogen

16 Danske Bank, Skog & Ekonomi, nummer 3, september 2018

17 Danske Bank, Skog & Ekonomi, nummer 3, september 2018

är på ungefär 120 miljoner m3sk. Räknas självdöda träd bort, na- turvårdsavsättningar och generell naturvårdshänsyn, uppskattas den tillgängliga tillväxten för avverkning till cirka 95–100 miljoner m3sk per år. Redan innan utbyggnaden av den industriella kapaci- teten var det årliga uttaget cirka 92 miljoner m3sk. Med genom- förda industriinvesteringar beräknas uttaget öka med cirka 6 miljoner per år. Om dessutom ökad produktion i existerande an- läggningar inkluderas så betyder det att större delen av den till- gäng- liga svenska tillväxten är intecknad.18

Skogsindustrin viktig för Baltikum

Skogsindustrin står för en betydande del av de baltiska ländernas bruttonationalprodukt. Skogsprodukter står för 17 % av Lettlands samlade exportvärde och gör landet till en av Europas ledande producenter och exportörer av träprodukter. Sverige var 2016 den största enskilda importören av lettiskt rundvirke och Kina näst störst. Storbritannien var den största importören av sågat trä pro- ducerat i Lettland. Lettland var under 2016 den tredje största le- verantören av träpellets till Storbritannien som utgör Europas största enskilda marknad.

En utmärkande faktor är att medan den skandinaviska marknaden till stor del präglas av långsiktiga leveranskontrakt till skogsindu-

Enligt Danske Bank är Baltikum tillsammans med Norge de största källorna till svensk ved- import. 2015 importerades 2,9 miljoner kubik- meter från Baltikum.

strin är virke, massaved och energived från Baltikum främst hänvi- sad till spotmarknaden. En gradvis omställning mot mindre vola- ti- litet kan dock skönjas och den utvecklingen bedöms fortsätta.

Enligt Danske Bank är Baltikum tillsammans med Norge de stör- sta källorna till svensk vedimport. 2015 importerades 2,9 miljoner kubikmeter från Baltikum. Ett fall från knappt 5 miljoner för ett antal år sedan. Huvudorsaken är en utbyggnad av inhemsk indu- stri, med tyngdpunkt på pellets. Idag ligger Estlands och Litauens, avverkning nära den fulla tillgängliga tillväxten. I Lettland finns en ökningspotential, framförallt i gallring. Danske Bank bedömer ändå att en realistisk ökning endast rör sig om några miljoner kubikme- ter. Dessutom ses det som inte osannolikt att biobränslen kan ta en allt större del av det tillgängliga virkesflödet, givet att alla tre länder är intresserade av att minska sitt beroende av rysk energi. På längre sikt finns det enligt Danske Bank dock stora möjligheter att öka virkesproduktionen i Baltikum genom plantering på ned- lagd åkermark.19

18 Danske Bank, Skog & Ekonomi, nummer 1, mars 2019

19 Danske Bank, Skog & Ekonomi, nummer 1, mars 2019

Marknadsutsikter för skogsfastigheter och skogsråvara

Kort sikt

Det är styrelsens uppfattning att en stark global ekonomisk ut- veckling sedan finanskrisen i kombination med investeringar i mar- kant ökad kapacitet i skogs- och massaindustrin kring Östersjön har lett till en relativt stabil prisutveckling på skogsprodukter och fastigheter under de senaste åren. Även om marknaden bedöms förbli stark finns faktorer som skulle dämpa prisutvecklingen på kort sikt. Hit hör bl.a. en svagare efterfrågan från Kina, turbulens kring Storbritanniens utträde ur EU, potentiella skuldkriser i bl.a.

Italien och fortsatt svagare efterfrågan från Nordafrika och andra tillväxtekonomier. På kort sikt är det därför Bolagets bedömning att priser på skogsråvaror skulle kunna försvagas något från den senaste tidens historiskt höga nivåer.

Lång sikt

Styrelsens bild är att långsiktiga marknadsutsikter och globala me- gatrender indikerar fortsatt stigande efterfrågan på förnybara ma- terial från skog. Bedömningen är därför att priserna för timmer, massaved och energisortiment inte kommer att sjunka i reella ter- mer på lite längre sikt. Styrelsen bedömer det som sannolikt att ef- terfrågan och därmed priserna på både skogsråvara och skogsfastigheter kommer att öka på 5 till 10 års sikt.

Konkurrenssituation

Det är Styrelsens uppfattning att fondens konkurrenter kan delas in i två huvudkategorier. Den första är konkurrenter vad gäller för- värv av fastigheter i Baltikum. Den andra är konkurrens om inve- sterarnas medel. Uppdelningen baseras på styrelsens samlade bedömning utifrån för de kända förutsättningar och på den erfa- renhet om faktiska marknadsförhållanden som styrelsens med- lemmar besitter.

Vad gäller konkurrens om förvärv av fastigheter bedöms den stör- sta upplevda konkurrensen att utgöras av andra institutionella ak- törer med omfattande resurser. Det är Bolagets uppfattning att dessa inom den närmaste tolvmånadersperioden troligtvis kommer att vara inriktade på förvärv av stora och medelstora portföljer över

1.000 hektar. En av dessa aktörer är Silvestica som är en svensk AIF med inriktning på institutionella investerare. En annan är den finska fonden Dasos som även den är inriktad på institutionella in- vesterare., Vidare finns industriella aktörer som t.ex. Södra som under hösten 2018 förvärvade sammanlagt över 111.000 hektar från Bergvik i Lettland för 324 MEUR. Vidare har SCA nyligen tecknat avtal om att förvärva Latvian Forest Company AB:s inne- hav för ca. 26 MEUR.

Det bedöms även som rimligt att anta att andra svenska skogsin- dustriella aktörer som exempelvis Holmen och finska eller norska skogsbolag kan ha intresse av att ta positioner för att försäkra sig om tillgång till egen skogsråvara i ett scenario där efterfrågan vän- tas fortsätta öka. Det finns även konkurrens från mindre institutio- ner och/eller s.k. family offices och redan etablerade bolag som letar efter trygga och värdebeständiga investeringar i realtillgångar.

Konkurrens om investerares medel i Sverige ser Fonden i dagslä- get begränsad konkurrens. Övriga AIF-fonder är till stor del av- gränsade till professionella investerare. Latvian Forest Company AB som är noterad på Spotlight är en potentiell konkurrent till Fonden men den är inte en reglerad AIF och har nyligen tecknat avtal om försäljning av alla sina skogs- och marktillgångar. Den icke AIF-reglerade Europeiska Skogsfonden har tidigare ägt en del fastigheter i Lettland och nu senast över 14.000 hektar i Li- tauen, har visat på god avkastning för sin investerare, och är delvis såld till Dasos under 2018 och planeras enligt uppgift avvecklas helt under 2019.

Investeringspolicy

Investeringsmål

Bolaget utgör en alternativ investeringsfond enligt lagen om för- valtare av alternativa investeringsfonder. Bolagets A-aktier utgör andelar i fonden i enlighet med nämnda lag. Genom Erbjudandet riktar sig Bolaget till såväl professionella som icke-professionella investerare som erbjuds att teckna sig för andelar. A-aktierna avses upptas till handel på en reglerad marknad efter genomförd emission.

Ägandet i Bolaget syftar till att ge en löpande hög riskjusterad av- kastning. Det är styrelsens uppfattning att den baltiska markna- den för skogs- och marktillgångar erbjuder betydande möjligheter till stabil långsiktig avkastning med begränsad risk. För att kunna erhålla en bra resultatutveckling för en portfölj med skogs- och marktillgångar krävs god kunskap om den lokala marknaden och en stark lokal närvaro. Bolagets skogs- och marktillgångar ska för- valtas av lokalt etablerade professionella förvaltningsorganisatio- ner enligt instruktion från förvaltaren av Fonden.

Bolagets målsättning är att, med utgångspunkt från rådande förut- sättningar vid tidpunkten för detta dokument, generera en sam- manlagd genomsnittlig årlig totalavkastning för investeraren om

7-9 % efter kostnader och avgifter under fondens planerade livs- längd om åtta om men möjlighet till förlängning i maximalt två år.

Investeringspolicy

Bolaget ska placera sina tillgångar indirekt i skogs- och marktill- gångar belägna i de tre baltiska staterna. Det innebär att investe- ringar företrädesvis görs genom helägda dotterbolag och endast undantagsvis inom ramen för delägda bolag. Huvudsaklig in- riktning utgör skogsfastigheter. En viss del av marktillgångarna kommer även att utgöras av jordbruks- och annan mark som många gånger ingår som en del av förvärvade fastigheter. Målsätt- ningen är dock att så stor del av innehaven ska vara tillgångar i form av skog och skogsmark.

Utgångspunkten är bedömningen att skogen är en lågriskinveste- ring och att skogsbruk är en stabil och värdeskapande verksam- het. Bolaget ska erbjuda möjligheten att investera i skogsfastigheter utan de åtaganden det innebär att vara direkt ägare av skogsfastigheter. De jämförelsevis låga prisnivåerna på skog i de baltiska staterna gör att möjligheterna för en investerare bedöms vara större än vid investeringar i tillgångar av liknande slag i andra europeiska länder.

Utöver eget kapital kan Bolagets direkta eller indirekta investe- ringar komma att till viss del vara finansierade med lån i bank eller annat kreditinstitut. Vid behov kan räntesäkringsstrategier komma att implementeras så att ränterisken blir balanserad i förhållande till övriga risker. Investeringar i skogstillgångar kan även komma att göras genom apportemissioner riktade till säljare av skogstill- gångar.

Förutom vad som anges i detta avsnitt föreligger inga begräns- ningar i användningen av kapital som, direkt eller indirekt, väsent- ligt påverkat eller väsentligt skulle kunna påverka Bolagets verksamhet.

Investeringsrestriktioner

För Bolagets investeringsverksamhet gäller följande:

■ Investeringar i jordbruks- och annan mark får inte uppgå till mer än 30 % av den totala arealen under en längre tid än ett år.

■ Bolaget får investera i värdepapper i eventuella närstående bolag som också är alternativa investeringsfonder samt andra fastighetsfonder eller fastighetsbolag med liknande verksam- het, vilka har lika eller motsvarande investeringsfilosofi och till- gångsslag som Bolaget, upp till ett belopp om maximalt 20 % av de totala tillgångarna i Bolaget över tid.

■ Bolaget äger rätt att förvärva 100 % av ett syster- eller närs- tående bolag som ett led i förvärv av sådant systerbolags fas- tighetsbestånd.

■ Förvärv från eller avyttring till med BAM eller Bolaget närstå- ende ska alltid ske på marknadsmässiga villkor. I dessa fall ska oberoende värderingsutlåtande från extern professionell värderingsman alltid inhämtas.

Ovanstående begränsningar får temporärt överskridas, dock ej längre än 6 månader, om det med hänsyn till Bolagets investe- ringscykel är erforderligt, exempelvis under investerings- eller avyttringsfas. Överskridande får även ske till följd av naturliga vär- defluktuationer.

Överträdelser av Bolagets investeringsrestriktioner ska åtgärdas av BAM skyndsamt med iakttagande av investerarnas gemen- samma intresse.

Närmare om investeringar i närståendebolag m m

Förvärv av fastigheter från Bolagets syster- eller närstående bolag är främst avsett att ske i samband med en eventuell avveckling och likvidation. Bolaget kan i samband med sådan avveckling komma att, direkt eller indirekt, förvärva fastigheter och/eller port- följer som även fortsättningsvis bedöms kunna generera goda av- kastningsmöjligheter eller för vilka tiden för extern avyttring inte bedöms vara det mest gynnsamma alternativet då fastigheten be- döms komma att stiga i värde ytterligare. Sådan intern avyttring ska ske till marknadsvärde och på marknadsmässiga villkor. Mark- nadsvärdet vid sådan överlåtelse ska fastställas av oberoende vär- deringsman.

Avsikten med möjligheten att investera i värdepapper i systerbolag är att kunna fullt ut investera det kapital som Bolaget tillförs genom Erbjudandet. På det sättet kommer Bolaget, om än indi- rekt, att kunna diversifiera sina investeringar vilket bedöms vara positivt. En effekt av investeringar i systerbolag eller andra fonder med likartad inriktning kan vara att en större del av den Totala Emissionslikviden används till förvaltningskostnader och liknande. Sammantaget görs dock bedömningen att fördelarna med att kunna göra sådana investeringar överstiger denna nackdel. Be- gränsningen om 20 % enligt det föregående ska dock inte hindra Bolaget från att förvärva 100 % av ett systerbolag som ett led i förvärv av sådant systerbolags fastighetsbestånd.

Belåning och säkerheter

Fastighetsinvesteringarna kan, förutom med eget kapital, komma att delvis finansieras med lån i bank eller annat kreditinstitut. I samband med upptagande av extern belåning i bank eller annat kreditinstitut kan fastigheterna eller aktierna i bolagen som äger fastigheterna ställas som säkerhet för lånen. Belåningsgraden mätt som lån i relation till fastighetsvärde ska inte långsiktigt över- stiga 30 %. Om belåningsgraden överstiger 30 % ska detta bringas ned i sådan takt som bedöms rimlig med hänsyn till Bola- gets bästa dock senast inom 12 månader. Belåningsgraden får dock inte överstiga 50 % vid någon given tidpunkt. Den totala högsta belåningen beräknat på Målvolymen vid full kapitalisering om 50 MEUR kommer således att uppgå till högst cirka 15,0

MEUR.

Derivat

Bolaget får inte utnyttja derivatinstrument i placeringssyfte eller för att öka hävstång. Bolaget får endast använda derivatinstrument för räntesäkring av lån.

Ändringar och tillägg

XXX och Xxxxxxx äger rätt att besluta om smärre justeringar och tillägg till eller avsteg från Bolagets placeringspolicy. Väsentliga ändringar som medför en påtaglig riskökning i Bolaget ska emel- lertid underställas bolagsstämman i Xxxxxxx för att vara gällande.

Närmare om avkastning och avkastningsmål

Det är Bolagets målsättning att generera en genomsnittlig totalav- kastning per år på eget kapital, om 7-9 % per år efter kostnader och avgifter. Av denna genomsnittliga avkastning beräknas cirka

2-3 % kunna delas ut årligen som utdelning från och med år 3 förutsatt att inte beslut om återinvestering fattas. Resterande av- kastning väntas delas ut i samband med realisering av Fondens tillgångar och avvecklingen av Bolaget. Ingen utdelning garanteras dock.

Bolagets förmåga att generera vinst är beroende av ett positivt lö- pande Nettokassaflöde från den i de fastighetsägande bolagen bedrivna skogsbruksrörelsen. Nettokassaflödet påverkas av ett flertal faktorer som bl.a. fastigheternas förvaltningskostnader, bio- logisk tillväxt, marknadspris på skogsråvara, kassaflöden från av- verkningar och ränteläge. Under Bolagets initiala investeringsfas om ca. 2 år bedöms det löpande Nettokassaflödet vara lägre för att därefter bli högre i takt med att Bolaget övergår till en förval- tande fas.

Förutom att Bolaget förvaltar en fastighetsportfölj avser Xxxxxxx arbeta med värdehöjande och tillväxtfrämjande åtgärder. Den ge- nomsnittliga årliga totalavkastningen, med beaktande av fastighe- ternas värdeökning, kan därför inte bedömas innan Bolaget avvecklat sin verksamhet och realiserat sina investeringar.

Det är av största vikt att notera att Bolagets mål för avkastning och årlig utdelning inte innebär någon garanti för att sådan avkast- ning eller utdelning kan uppnås. Avkastningsmålet ska därutöver ses över Bolagets förväntade livslängd som uppskattas till ca. åtta år från tiden för detta dokument.

Närmare om Bolagets investeringsstrategi

För närvarande fortgår arbete inom styrelsen med att söka upp och utvärdera lämpliga investeringsobjekt. Styrelsen har dock vid tidpunkten för detta Prospekt inte fattat några beslut om investe- ringar i avvaktan på genomförandet av Erbjudandet även om ett antal potentiella investeringsobjekt har identifierats och utvärde- rats.

Bolaget avser att generera intäkter från det löpande skogsbruket som bedrivs på förvärvade fastigheter och från arrendeintäkter och andra sidointäkter som bl.a. jakträttigheter, EU-bidrag m.m.

Det löpande skogsbruket kommer inte att vara fokuserat på max- imering av kassaflödet i ett kortare perspektiv utan ska syfta till att skapa värden genom att planera och utföra åtgärder med målet att öka volymtillväxten på sikt och genom att genomföra andra åtgär- der som ökar fastigheternas värde.

Investeringarna kommer i första hand att vara inriktade på förvärv av befintliga fastighetsportföljer. Förvärv av enskilda fastigheter kommer att även att göras dels för att förbättra Fondens genom- snittliga förvärvspris, dels för att komplettera befintliga innehav i syfte att t.ex. förbättra åldersstrukturen, fördelningen av trädslag och den geografiska spridningen.

Varje investering kommer att värderas på egna meriter och en grundlig värdering och inventering kommer att göras. Utomstå- ende värderingar kommer, tillsammans med egna bedömningar och kunskap om rådande marknadsförhållanden och trender att ligga till grund för varje enskilt investeringsbeslut.

Utdelningspolitik

Verksamhetens vinst kan komma att delas ut årligen efter avdrag för medel som behövs för Bolagets löpande verksamhet och efter erforderlig konsolidering, med en större vinstutdelning vid Bola- gets avvecklande.

Först efter en investeringsfas om två år räknat från emissionen som den beskrivs i detta dokument avser Xxxxxxxx styrelse fatta beslut om eventuell utdelning. Beslut om utdelning av Bolagets vinstmedel kommer att ske med beaktande av möjligheter till för- bättrad totalavkastning för aktieägarna genom att istället återinve- stera vinstmedel i ytterligare skogs- och marktillgångar. Bolaget garanterar ingen utdelning. Målsättningen är att efter den initiala investeringsperioden om två år att årligen dela ut ett belopp mot-

svarande 2-3 % av emitterat kapital. Bolaget garanterar dock ingen utdelning.

Vid utdelning av vinstmedel delas vinsten, med fördelningen 20 % till stamaktierna och 80 % till A-aktierna, på all avkastning som överstiger ett tröskelvärde om 3 % årlig avkastning på samman- lagt emitterat belopp. All avkastning som understiger investering- ens tröskelvärde tillfaller A-aktieägarna i sin helhet. Detta gäller de eventuella årliga utdelningarna såväl som den slutgiltiga utdel- ningen av vinstmedel i samband med Bolagets avvecklande. Vid beräkning av vinstdelning i samband med Bolagets avvecklande ska den löpande utdelningen, som historiskt delats ut, tas med i beräkningsunderlaget. Vad som delats ut till stamaktierna under ett räkenskapsår ska inte gå åter under kommande räkenskapsår, oavsett om kommande räkenskapsår inte uppnår investeringens tröskelvärde. Sker ingen utdelning ett visst år ackumuleras tröskel- värdet för det året i beräkningsunderlaget till efterföljande år.

Ingen utdelning har sedan Bolagets bildande lämnats.

Närmare om avveckling och inlösen

Bolaget har som målsättning att avveckla verksamheten och ha realiserat tillgångarna efter ca 8 år från det att verksamheten på- börjats. Om Bolaget, vid utgången av denna period, bedömer det som mera fördelaktigt för investerarna, kan Xxxxxxx komma att se- narelägga avvecklingen av verksamheten och realiseringen av sina investeringar, dock med maximalt två år.

Avyttring av, direkt eller indirekt, ägda fastigheter kan därvid komma att ske till tredje man eller systerbolag. Sådana överlåtel- ser kommer att ske på marknadsmässiga villkor. Försäljning av fastigheter till Xxxxxxxx systerbolag är främst avsett att ske i sam- band med Bolagets avveckling och likvidation. Sådan avyttring ska ske till marknadsvärde och marknadsmässiga villkor. Marknadsvär- det vid sådan överlåtelse ska fastställas av oberoende värderings- man. Försäljning av enskilda delar av, eller hela, Bolagets fastighetsportfölj kan ske under hela investeringsperioden skulle detta bedömas kunna ske på fördelaktiga villkor och vara till fördel för Bolagets aktieägare.

I samband med Bolagets avveckling kommer Xxxxxxx att realisera sina innehav med målsättningen att omvandla dessa till likvida medel. Därefter kommer Xxxxxxxx styrelse att föreslå utbetal- ning/utdelning av därigenom realiserade vinster i enlighet med de principer som beskrivits ovan. Styrelsen avser att i samband med

Bolagets avveckling, dock innan formellt beslut om likvidation, be- sluta att lösa in samtliga A-aktier. Vid sådan inlösen kommer inne- havare av A-aktier i första hand att erbjudas ett belopp motsvarande aktiens teckningskurs, justerat för eventuella beslut om sammanläggning, split, fondemission eller andra åtgärder som påverkat aktiens kvotvärde. Bolaget avser inte besluta om inlösen a A-aktier under fondens planerade löptid. Investerarnas andel av vinsten vid Bolagets avveckling kommer antingen att ha utbetalats dessförinnan genom vinstutdelning eller utbetalas i samband med sådan inlösen.

Om inlösen inte kan genomföras kommer innehavare av A-aktier att erhålla återbetalning av hela eller del av investeringskapitalet genom utskiftning i samband med Bolagets likvidation. Vid skifte i likvidation är stamaktier efterställda A-aktier och kommer inte att tillskiftas några tillgångar innan A-aktierna tillskiftats belopp mot- svarande teckningskursen (justerat för eventuell sammanläggning, split, fondemission eller andra förändringar i aktiernas kvotvärde). Därefter ska Bolagets tillgångar fördelas proportionerligt med för- delningen 20 % till stamaktierna och 80 % till A aktierna, på all avkastning som överstiger Tröskelvärdet 3 % på sammanlagt emitterat belopp. All avkastning som understiger investeringens Tröskelvärde tillfaller A-aktieägarna i sin helhet. Detta gäller de eventuella årliga utdelningarna såväl som den slutgiltiga utdel- ningen av vinstmedel i samband med Bolagets avvecklande. Vid beräkning av vinstdelning i samband med Bolagets avvecklande ska den löpande utdelningen, som historiskt delats ut, tas med i beräkningsunderlaget.

Tabell schabloniserad avkastning och avgifter i snitt per år

I tabellen nedan framgår en schabloniserad beräkning av fondens avgifter, kostnader och avkastning baserad på ett tänkt scenario med full Målvoylm och full belåning om 30 %. Antaganden har gjorts om en generell årlig real värdetillväxt på tillgångsslaget 1,5

% tillsammans med en beräknad årlig volymtillväxt netto efter av- verkning om 2,2% samt att överskott från den löpande skogs- bruksverksamheten antas återinvesteras i ytterligare skogs- och marktillgångar. Grundantaganden om förvärvspriser, bonitet, av- verkningsvolymer och nettointäkter, förvaltningskostnader, kostna- der för bokföring, värdering, revision, fastighetsskatter m.m. har gjorts baserat på tidigare erfarenheter, branschpraxis och gängse marknadspris.

Förvaltningsarvodet har beräknats på basis av när kapital från emissioner beräknas inflyta och att det inte sker jämnt fördelat under respektive kalenderår. Under 2019 beräknas 15 MEUR in- flyta från nyemissioner och 35 MEUR under 2020. Lånekostna- der belastar kalkylen årsvis med slutamortering av hela låne- beloppet år 2028. Tröskelvärdet beräknas uppgå till 10,5 MEUR vid bolagets avveckling. Tabellen är ej nuvärdesberäknad och alla belopp i EUR om inte annat anges.

Skulle Målvolym inte uppnås beräknas avkastning för den enskilde investeraren trots det bli likartad beroende på en kostnadsstruktur med hög andel rörliga kostnader direkt relaterade till den förvaltade volymen. Styrelsen bedömer att en beräknad minsta förvaltad volym för att kunna uppnå målavkastning uppgår till cirka 1,0 MEUR.

Avkastning och avgifter i snitt per år, EUR

	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026	Totalt
Kapital från nyemissioner	15 000 000	35 000 000							50 000 000
Emissionskostnader och avgift	-510 000	-1 190 000							-1 700 000
Kapital att investera	14 490 000	33 810 000							48 300 000
Totalt att investera inkl. belåning	18 837 000	43 953 000							62 790 000
Kassa UB	446 619	928 363	1 370 068	1 338 891	1 288 723	1 205 903	1 088 010	82 134 233	82 134 233
Slutamortering								-14 490 000	-14 490 000
Investerad volym	17 706 780	43 000 000	000 796	1 438 236	1 524 148	1 625 695	1 731 865	-	68 010 461
Totalt investerad volym	17 706 780	60 780 720	61 690 516	63 128 752	64 652 900	66 278 595	68 010 461	-	-
Transaktionskostnader	-442 670	-1 076 849	-22 745	-35 956	-38 104	-40 642	-43 297	-234 301	-1 934 563
Totalt uppskattat tillgångsvärde19	18 153 399	62 280 236	66 802 285	72 115 054	77 821 875	83 961 239	90 562 856	96 763 872	-
Förvärvad mark (ha)	9 319	21 904	447	683	699	720	742	-	34 514
Total area (ha)	9 319	31 223	31 670	32 353	33 052	33 772	34 514	-	-
Uppsakttad total virkesvolym (m3)	871 360	2 969 770	1 552 733	1 624 331	1 697 373	1 772 281	1 849 065	-	1 849 065
Nettointäkt	0	1 725 365	2 851 678	2 959 348	3 082 687	3 211 551	3 346 395	509 175	17 686 199
Rörelsens kostnader	-218 399	-792 332	-1 065 963	-1 083 541	-1 102 866	-1 122 927	-1 143 765	-354 485	-6 884 276
Rörelsens resultat	-218 399	933 033	1 785 715	1 875 808	1 979 822	2 088 624	2 202 630	154 690	10 801 923
Fondförvaltningsavgift	-22 533	-404 822	-434 215	-468 748	-505 842	-545 748	-588 659	-294 329	-3 264 896
Resultat	-240 932	528 211	1 351 500	1 407 060	1 473 979	1 542 876	1 613 972	-139 639	7 537 027
Avkastning på eget kapital	-1,61%	1,06%	2,70%	2,81%	2,95%	3,09%	3,23%	-0,28%	9,18%
Utdelningsbara medel efter avyttring av tillgångar och slutamortering 82 134 233
Avgår tillfört kapital från nyemissioner										-50 000 000
Nettoavkastning efter slutamortering										32 134 233
Beräknat tröskelvärde (3 %)		-450 000	-1 500 000	-1 500 000	-1 500 000	-1 500 000	-1 500 000	-1 500 000	-1 500 000	-10 950 000
Beräknad överavkastning										21 184 233

19 På basis av antagna värden vad gäller generell värdeökning av tillgångsslaget, biologisk tillväxt, nettointäkter, verksamhetens kostnader m.m.

SKOGSFOND BALTIKUM AB (PUBL) TECKNING AV A-AKTIER INFÖR LISTNING PÅ NGM NORDIC AIF

Avgår beräknad andel till stamaktier (20 % av överavkastning)	-4 236 847
Beräknad utdelning till A-aktier (Eget kapital + tröskelvärde 100 % + 80 % av överavkastning)	77 897 386
Beräknad årlig snittavkastning på eget kapital för investerare	7,97%

Styrelse, revisorer och advisory board

Styrelse

Bolaget stiftades av Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx och Xxxx Xxxx. Vid Bola- gets bildande 2018-12-03 valdes för tiden intill slutet av nästa årsstämma Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx, Xxxx Xxxx, Xxxxxxxx Xxxxx till styrel- seledamöter i Bolaget. Vid konstituerande styrelsesammanträde samma dag utsågs Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx till styrelsens ordförande och Xxxx Xxxx till verkställande direktör.

Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx

f 1968, Styrelseordförande. Civilekonom, Stockholms Universitet. Grundare av och delägare i Fonden samt grundare och delägare i AIFP Baltic Asset Management AS. Tidigare bl.a. grundare av, ledamot och VD för Latvian Forest Company AB. Grundare, del-

ägare och styrelseordförande i Latvian Bioenergy AB och tidigare senior projektledare inom corporate finance på G&W Fondkom- mission. Cirka 9 års erfarenhet av transaktioner inom skogs- och bioenergisektorn i Baltikum.

Aktieinnehav: 10 000 Stamaktier via närstående bolag Teckningsförbindelse: 100 st A-aktier personligen och via närstå- ende bolag

Xxxxxxxx Xxxxx

f 1970, Ledamot. Jurist, Latvia University.

Grundare av och delägare i AIFP Baltic Asset Management AS. Omfattande erfarenhet av bl.a. fastighetstransaktioner från skogs- sektorn. Tidigare inköps- och förvaltningsansvarig för Latvian Fo- rest Company ABs innehav i Lettland. Grundare, delägare och ledamot i Latvian Bioenergy AB. Ca 25 års erfarenhet av transak- tioner inom fastighets och skogssektorn Baltikum med ett omfat- tande lokalt nätverk. Historiska förvärv motsvarande totalt cirka 15 000 hektar.

Aktieinnehav: 10 000 Stamaktier via närstående bolag

Xxxx Xxxx

f 1982, Ledamot och VD, Civilekonom, Uppsala Universitet. Ordförande i SIA Lettskogolen med cirka 1 000 ha i Lettland och Partner i förvärvs- och förvaltningsbolaget SIA Kupica. Grundare och ägare av Forest Value AB och ledamot i Rockagården Vind AB. Tidigare bland annat chefscontroller på Scania CV AB. Aktieinnehav: 68 450 Stamaktier via närstående bolag Teckningsförbindelse: 200 st A-aktier

Advisory board

Bolaget har utsett en rådgivande Advisory Board vars medlemmar besitter för Bolaget och förvaltningen viktig kompetens och som kan bidra till utvecklingen av Bolaget och dess verksamhet.

Xxxxx Xxxxxxxx

f 1964, Civilekonom, Uppsala Universitet, Executive MBA, M- Gruppen. Har arbetat inom skogsindustrin i 23 år på bl a Assi Domän 1989-1999 och Billerud Korsnäs 2006-2018 som Senior vice President, Packaging Paper, och som medlem i koncernled- ningen under 12 år. Besitter bred kunskap inom området förpack- ningspapper och pappersmassa samt papperstillverkning och skogsvård och har under de senaste tio åren arbetat med uppköp och förvärv samt venturing. Har även mångårig erfarenhet av glo- bal försäljning.

Aktieinnehav: 11 000 stamaktier via närstående bolag Teckningsförbindelse: 400 st A-aktier

Xxxxx Xxxxx

f 1948, Jägmästare med omfattande erfarenhet och förvärv och förvaltning av skogstillgångar i Baltikum. Medgrundare av skogs- förvärvs- och förvaltningsbolaget SIA Kupica som sedan år 2000 bland annat har byggt upp SIA Myrtillus med förvärva av cirka

24 000 ha och SIA Empetrum med förvärv av cirka 17 000 ha i Lettland åt Harvard universitets s k endowment-fonder.

Sten Hamring

f 1953, Jägmästare med 35 års erfarenhet från värdering, inköp och skogsskötsel av skogsfastigheter främst i Lettland men även i Sverige, Tyskland och Rumänien. Medgrundare av skogsförvärvs- och förvaltningsbolaget SIA Kupica som sedan år 2001 bland annat har byggt upp och förvaltat SIA Myrtillus cirka 24 000 ha och SIA Empetrum 17 000 ha i Lettland åt Harvard universitets

s k endowment-fonder.

Aktieinnehav: 100 stamaktier via närstående bolag Teckningsförbindelse: 150 st A-aktier via närstående bolag

Xxx Xxxxxxx

f 1983, Civilingenjör och ekonom. Grundare och huvudägare av den digitala marknadsplatsen Virkesbörsen. Mer än tio års erfa- renhet från skogsindustriella bolag bl a. som analytiker hos Pöyry, affärsutveckling och strategi hos Holmen och SCA, konsultchef hos Tieto Forest Industry samt ansvarig för svensk skogsindustri på Näringsdepartementet.

Xxxxxx Xxxxxxxxx,

f 1986, Civilekonom och Jägmästare. Förvaltare, Europeiska Skogsfonden 2013-2015. Jobbar med finansiering av skog inom banksektorn.

Aktieinnehav: 150 stamaktier Teckningsförbindelse: 150 st A-aktier

Xxxxxx Xxxx

f 1974, Civilekonom. Senior Management Consultant på Business Technology Consulting Group. Tidigare bl.a. projektledare utveck- ling för betalningsappen Swish. Tidigare IT-konsult på bland annat Accenture och Cap Gemini och erfarenhet av lösningar inom fi- nansiella tjänster. Jägare.

Aktieinnehav: 200 stamaktier via närstående bolag Teckningsförbindelse: 200 st A-aktier via närstående bolag

Xxxxxxx Xxxxxxxxx

f 1954, Jurist. Lettlands Honorärkonsul för Örebro och Söderman- lands län. Lång erfarenhet från ledande befattningar inom svenskt näringsliv bland annat som fastighetschef för IKEA i Ryssland. Dri- ver sedan 10 år skogsvårdsbolaget Nordström Skog AB med 35 anställda. Grundare och delägare i skogsinvesteringsbolag i Lett- land.

Aktieinnehav: 100 stamaktier via närstående bolag Teckningsförbindelse: 100 st A-aktier

Ersättningar och förmåner

Varken Bolagets styrelseledamöter eller medlemmar av Advisory Board erhåller någon avtalad ersättning från Bolaget. Inga bonus- eller optionsprogram föreligger. Till styrelseledamöter eller med- lemmar av Advisory Board utgår konsultarvode för tjänster som ut- förs för Bolagets räkning från tid till annan och som kan anses överstiga en skälig nivå för vad som ingår i det normala uppdraget som ledamot eller medlem av Advisory Board. Sådana konsultar- voden belastar Bolaget. Avtal om pensioner eller annan ersättning efter avslutat uppdrag föreligger inte. Det finns heller inga avsatta eller upplupna belopp för pensioner och liknande förmåner efter avträdande av tjänst. Inga ersättningar har sedan Bolagets bil- dande betalats ut.

Styrelsens arbetsformer

Inga avtal om förmåner till styrelseledamöterna eller verkställande direktören efter att uppdragen avslutats förekommer. Bolaget har inga kommittéer för revisions- och ersättningsfrågor. Bolaget till- lämpar svensk kod för bolagsstyrning i sin helhet.

Anställda

Bolaget har inte och har inte heller tidigare haft några anställda.

Revisorer

I samband med Bolagets bildande 2018-12-03 xxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxx AB, med adress Xxxxxxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxxx, till Bolagets revisor med Xxxxx Xxxxxxxxx (medlem i FAR SRS) som huvudansvarig revisor. Revisorn har inget ägarintresse i Bolaget. Baker Tilly Stint AB är valt till Bolagets revisionsbolag intill slutet av nästa årsstämma som infaller under 2020.

Övrig information

Samtliga Bolagets stiftare och styrelseledamöter kan nås via Bola- gets adress, Skogsfond Baltikum AB (publ.), c/o G&W Kapitalför- valtning AB, Xxxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxxx. Inga familjeband förekommer mellan någon av stiftarna eller styrelseledamöterna. Styrelseledamöterna bedöms besitta tillräckligt kunnande och er- farenheter i relevanta företagsledningsfrågor. Ingen av stiftarna eller styrelseledamöterna har, under de senaste fem åren, dömts i bedrägerirelaterade mål; varit inblandade i konkurs, likvidation eller konkursförvaltning i egenskap av styrelseledamot eller ledande befattningshavare; varit föremål för bemyndigande myndigheters (däribland godkända yrkessammanslutningars) eventuella ankla- gelser och/eller sanktioner, förbjudits av domstol att ingå som medlem av en emittents förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan eller från att ha ledande eller övergripande funktioner hos en emit- tent. Styrelseledamöter är valda intill nästa årsstämma som infaller under 2020.

Intressekonflikter

Styrelseordföranden Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx och styrelseledamoten Xxxxxxxx Ginko är både aktieägare och styrelseledamöter i den av Bolaget utsedda externa förvaltaren AIFP Baltic Asset Manage- ment AS (BAM). Styrelseledamoten Xxxx Xxxx är aktieägare i den av Bolaget utsedda externa förvaltaren. Bolaget har ingått ett för- valtningsavtal med BAM, som uppbär ersättning från Bolaget, såsom närmare beskrivs under avsnittet ”Väsentliga avtal”. XXX äger vid tidpunkten för detta dokument inga aktier i Bolaget.

BAM bildar och förvaltar andra fonder med inriktning på bl.a. reala tillgångar i Baltikum. Dessa fonder är hittills dock uteslutande in- riktade på professionella investerare enligt EU-direktivet som re- glerar alternativa investeringsfonder och som implementerats i den lettiska lagstiftningen. Varje fond investeras och avvecklas, så långt som möjligt, i tidsordning vilket innebär att konkurrens om

Styrelse, revisorer och advisory board, forts

fastigheter på marknaden bör minimeras. Denna skillnad i tid vid transaktionerna, samt användandet av oberoende konsulter (t.ex. fastighetsmäklare), minimerar enligt Bolagets uppfattning sådan möjlig intressekonflikt. I den händelse en sådan konflikt ändå upp- kommer ska den hanteras i enlighet med den policy för hantering av intressekonflikter som BAM fastställt. XXX förbehåller sig dock rätten att förbigå denna princip i syfte att uppnå en god risk- spridning i Bolaget och andra relevanta fonder. De viktigaste para- metrarna i detta hänseende är i tur och ordning investeringsobjektets geografiska placering, attraktivitet och po- tentiell avkastning i förhållande till insatser och med beaktande av tidshorisont för fonden och investeringen. Beslutet att fördela in- vesteringsobjekten mellan olika fonder tas ytterst av BAM. I den utsträckning transaktioner genomförs mellan bolagen där det skulle kunna föreligga intressekonflikt, ska dessa ske på mark- nadsmässiga villkor baserat på oberoende värderingsutlåtanden.

Det föreligger inte någon potentiell intressekonflikt mellan styrel- seledamöternas privata intressen och Bolagets intresse. Vid den löpande skötseln av skogs- och marktillgångarna anlitas lokala förvaltare som normalt debiterar för sitt arbete utifrån skriftliga för- valtningsavtal med klart definierade mål och som baseras på för- valtad areal samt utförda åtgärder.

Som skogsförvaltare och utförande av administrativa tjänster kan även bolag närstående Bolagets aktieägare eller BAM:s aktieä- gare anlitas. Utöver detta föreligger inga intressekonflikter hos någon av de personer eller bolag som avses ovan. Det har inte fö- rekommit några särskilda överenskommelser med större aktieä- gare, kunder, leverantörer eller andra parter, enligt vilka någon av de personer som avses ovan valts in i Bolagets förvaltnings-, led- nings- och kontrollorgan eller tillsatts i annan ledande befattning.

Pågående och avslutade uppdrag

Förteckningen nedan, förutom de som inte är svenska medbor- gare, bygger på de uppgifter som fanns registrerade i Bolagsver- kets näringslivsregister 2019-01-07, kompletterat med de för Bolaget senast kända uppgifterna och avser pågående samt av-

Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx

slutade uppdrag de senaste fem åren. Förteckning över engage- mang för personer som inte är svenska medborgare bygger på uppgifter som tillhandahållits av personerna i fråga. (LE=Styrelse- ledamot, OF=Styrelseordförande, SU=suppleant, VD=Verkstäl- lande direktör, I=Innehavare/ägare).

Företag	Funktion	Fr.o.m.	t.o.m.
Latvian Forest Company AB	VD	2015-06-25	2016-02-26
	LE, VD	2011-01-18	2015-06-25
	LE, OF	2010-10-06	2011-01-18
	LE	2009-12-03	2010-10-06
Latvian Bioenergy AB	LE. OF	2012-07-26	-
	LE	2011-08-26	2012-07-26
Domses Invest AB	LE, OF	2014-12-13	-
Skogsfond Baltikum AB	LE, OF	2018-12-27	-
X Xxxxxxxxxxx Business Development	I	2002-03-18	2015-01-15
AIFP Baltic Asset Management AS	LE	2015-10-28	-
Xxxx Xxxx
Företag	Funktion	Fr.o.m.	t.o.m.
SIA Lettskogolen	LE	2011-01-12	-
Rockagården Vind AB	LE	2012-11-12	-
Brf Glasberget på Kungsholmen	SU	2013-06-28	2014-07-11
SIA Kurland Forest	LE	2017-10-15
Forest Value AB	LE, OF	2017-11-29	-
SIA Kupica	LE	2018-09-21	-
Skogsfond Baltikum AB	LE, VD	2018-12-27	-
Xxxxxxxx Xxxxx
Företag	Funktion	Fr.o.m.	t.o.m.
AIFP Baltic Asset Management AS	OF, LE	2015-10-28	-
Latvian Bioenergy AB	LE	2011-08-26	-
VDI Energy SIA	LE	2009-12-30	-
Skogsfond Baltikum AB	LE	2018-12-27	-
Bioenergija KS LPKS	LE	2008-11-25	-
Baltic Forest IV SIA	LE	2014-06-10	2016-03-04
Dienvidu ener ija SIA	LE	2008-10-30	2016-08-19
Baltic Forest III SIA	LE	2014-07-09	2015-03-04
Baltic Forest II SIA	LE	2014-07-09	2015-03-04
Baltic Forest I SIA AIF-förvaltaren	LE	2014-07-09	2015-03-04

Förvaltningen av Bolaget, kostnader m m

Bolaget är upprättat enligt svensk lagstiftning och utgör en alter- nativ investeringsfond enligt lagen om förvaltare av alternativa in- vesteringsfonder. Bolaget har utsett AIFP Baltic Asset Management AS (BAM) att vara extern förvaltare. XXX innehar nödvändiga tillstånd från Financial and Capital Markets Commis- sion (FKTK) i Lettland för att förvalta alternativa investeringsfon- der inom EU enligt gällande EU-direktiv som den implementerats i lettisk lagstiftning. Bolaget har erhållit marknadsföringstillstånd av Finansinspektionen.

BAM bildades 2015-10-28 och erhöll nödvändiga tillstånd med tillståndsnummer 00.00.00.000/481 för att bedriva förvaltning av alternativa investeringsfonder från FKTK 2017-07-05. BAM:s firma är AIFP Baltic Asset Management AS, sätet för dess sty- relse är Riga, Lettland och dess registreringsnummer i det lettiska företagsregistret är 40103942053. BAM är ett Joint Stock Com- pany, bildat i Lettland i enlighet lettisk rätt. Förvaltarens adress och telefonnummer är:

AIFP Baltic Asset Management AS Xxxxxxxx xxxx 0 - 00,

LV-1010 Riga

Lettland

Telefon: x00 000 00 00 00 Email: xxxx@xxxxxxxxxxx.xx Web: xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx

BAM har 2018-12-27 ingått ett s k förvaltningsavtal med Bolaget, enligt vilket BAM ska förvalta Bolaget såsom extern förvaltare en- ligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och där- vid ansvara för portföljförvaltning, riskhantering och utföra de övriga uppgifter som följer av förvaltningsavtalet. Se vidare nedan under avsnittet ”Väsentliga avtal”.

XXX ska vidare enligt förvaltningsavtalet, för Bolaget identifiera, utvärdera och besluta om förvärv av fastigheter samt handha drift och förvaltning av Bolaget och dess tillgångar. Förvaltningsavtalet mellan Bolaget och BAM löper t.o.m. 2026-12-31 eller senast

t.o.m. den dag då Xxxxxxx formellt har avvecklats och den Totala Emissionslikviden om möjligt har återbetalats. BAM:s styrelse och ledning presenteras nedan under avsnittet ”Ledning och styrelse”.

Arvode till AIF förvaltaren

XXX har rätt till ersättning för de tjänster som tillhandahålls Bola- get enligt de villkor som anges i förvaltningsavtalet. Ersättningarna består i huvudsak av följande delar.

Investeringsavgift

BAM:s ska för sina finansiella tjänster i samband med att Bolaget tillförs medel under ett Erbjudande erhålla en investeringsavgift motsvarande 2,4 procent av Emissionslikviden. Fakturering sker i efterskott när emissionen registrerats hos bolagsverket. På belop- pen tillkommer eventuell mervärdesskatt. Investeringsavgiften täc- ker BAM:s direkta kostnader i samband med emissioner samt eventuella provisioner till förmedlare eller andra tillkommande kostnader eller provisioner.

Management fee

XXX ska som ersättning för sina tjänster erhålla en årlig förvalt- ningsavgift motsvarande 0,65 procent av det totala uppskattade fastighetsvärdet avseende tillträdda fastigheter eller fastighetsä- gande bolag. Beräkningsunderlaget av förvaltningsavgiften utgår från det totala uppskattade verkliga fastighetsvärdet vid utgången av respektive kvartal, däremot kan beräkningsunderlaget aldrig bli lägre än fastigheternas anskaffningsvärde.

Emissionskostnader

Kostnader direkt förknippade med emissionen, som t.ex. ansök- ningsavgifter till Finansinspektionen, grafisk produktion, annonse- ring m.m. belastar Bolaget. Emissionskostnader uppskattas till cirka 1 % av emitterat belopp i förestående och kommande emis- sioner.

Sammanfattning avgifter och ersättningar

Avgifter och ersättningar som kan komma att belasta Bolaget framgår av nedanstående tabell. De beräkningar som återfinns i tabellen baseras på ett tänkt scenario som utgår från Fondens målvolym om 50 MEUR i totalt investerat kapital och ska endast ses som exemplifierande beräkningar av avgifter och ersättningar.

Typ av avgift/ ersättning	Beskrivning	Avgiften/ ersättningen grundas på	Avgift/ ersättning utgår med	Avgiften / ersättningen tillfaller
Emissionskostnader	Cirka 1 % av	Total målvolym 50 MEUR.	0,50 MEUR.	Externa parter i form
	emissionslikviden.			av underleverantörer,
				Finansinspektionen m fl.
Investeringsavgift	2,4 % av den	Total målvolym 50 MEUR.	1,20 MEUR.	BAM (inkluderar även
	sammanlagda			provisioner till tredje part
	emissionslikviden.			i samband med emissioner).
Managment fee	En årlig managment	Total investerings volym (inkl.	3,26 MEUR.	BAM.
	fee som uppgår till	lånefinansiering) 65 MEUR
	0,65 % av det totala	under 8 år samt antagande
	tillgångsvärdet.	om bl a ett ökat tillgångsvärde
		realt med 1,5 % per år.
Utdelning/Vinstdelning	Utdelning motsvar-	En avkastning om 9,1 % per	4,24 MEUR.	Stamaktieägare i Bolaget.
	ande 20 % av den del	år under 8 år på emissions-
	av avkastningen som	volymen 50 MEUR.
	överstiger 3 % årlig
	genomsnittlig avkastning.

Ledning och styrelse

Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx

f 1968, Ledamot. Särskilda ansvarsområden inkluderar marknads- föring och försäljning, Finansiering, riskhantering och kundrelatio- ner. I övrigt se nedan under avsnittet för Bolagets styrelse.

Aktieinnehav i AIFP Baltic Asset Management AS motsvarar 22,0

% av kapital och 34,7 % av röster.

Xxxxxxxx Xxxxx

f 1970, Xxxxxxx och större aktieägare i AIFP Baltic Asset Mana- gement AS. Särskilda ansvarsområden inkluderar identifiering av investeringsobjekt, investeringar, frågor rörande skogsförvaltning, administration och bokföring. I övrigt se nedan under avsnittet för Bolagets styrelse. Aktieinnehav i AIFP Baltic Asset Management AS motsvarar 20,1% av kapital och 33,6 % av röster.

Liene Ginko

f 1987, Ledamot i AIFP Baltic Asset Management AS. Jurist från Faculty of Law vid University of Latvia. Särskilda ansvarsområden inkluderar regelefterlevnad, legala frågor, värdering och penning- tvätt m.m. Inget aktieinnehav i AIFP Baltic Asset Management AS.

Xxxx Xxxx

f 1982, Fondförvaltare och VD i Skopgsfond Baltikum AB, Civile- konom, Uppsala Universitet. Ordförande i SIA Lettskogolen med ca. 1000 ha i Lettland och Partner i förvärvs- och förvaltningsbola- get SIA Kupica. Grundare och ägare av Forest Value AB och leda- mot i Rockagården Vind AB. Tidigare bland annat chefscontroller på Scania CV AB.

Advisory board

Bolaget såväl som BAM har ett rådgivande organ, advisory board, som bistår huvudsakligen vad gäller strategiska frågor kring finan- siering, förvärv, skogsförvaltning och legala frågor. Medlemmarna i advisory board erhåller ingen ersättning från Bolaget eller BAM. Medlemmarna i advisory board presenteras nedan under avsnittet ”Styrelse, revisor och advisory board”.

Bolagets åligganden och kostnader avseende förvärv och in- nehav av fastigheter

Inga fastigheter har förvärvats vid tidpunkten för upprättandet av Prospektet och således har inga kostnader tagits av Bolaget. Bo- laget eller dess fastighetsägande dotterbolag kommer att bära kostnader i samband med transaktioner (förvärv, investeringar och avyttringar). Sådana kostnader kan avse lagfart, pantbrev, skatter

och andra lagstadgade pålagor jämte kostnader för mäklare samt legala och finansiella rådgivare.

Bolaget kommer även att anlita externa professionella uppdrag- stagare att utföra administration och projektledning samt redovis- nings- och revisionstjänster vars kostnader belastar Bolaget.

Bolaget eller dess fastighetsägande dotterbolag kommer vidare att bära de löpande kostnader som är förenade med den löpande skogsförvaltningen och därmed förknippade aktiviteter. När en fastighet och/eller fastighetsportfölj har förvärvats upprättas en årlig budget utifrån bland annat förväntade investerings- och åt- gärdsbehov samt uppskattade kostnader för löpande förvaltning.

Andra tjänsteleverantörer

Bolaget har i skrivande stund inte ingått avtal med andra tjänstele- verantörer än med XXX i fråga om förvaltning. Bolaget förväntas dock upphandla skogsförvaltningstjänster på marknadsmässiga villkor från såväl externa aktörer som bolag närstående Bolagets koncern eller ägarkrets som tillhandahåller denna typ av tjänster. Alla avtal skall ingås på marknadsmässiga villkor.

Förvaringsinstitut

XXX har utsett Intertrust Depository Sweden AB, xxx.xx. 556944- 1172, att vara förvaringsinstitut för Bolaget. Förvaringsinstitutet har att utföra de åligganden som följer av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förvaringsinstitutet har adress Xxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxxx. Bolaget belastas av förvarings- institutets kostnader, som utgörs av en fast avgift per år oavsett förvaltad volym. Det föreligger inte någon intressegemenskap eller liknande mellan Bolaget och tredje part vad gäller förvaring.

Övrigt

Samtliga avgifter och kostnader refererade till i Prospektet är an- givna i brutto. I förekommande fall tillkommer mervärdesskatt eller andra lagstadgade skatter och avgifter.

Bolaget bildades 2018-12-03 och registrerades 2018-12-27 och har vid tidpunkten för Prospektet inte bedrivit någon verksamhet och har inte heller företagit några investeringar. Bolaget äger såle- des inte några tillgångar, varken direkt eller indirekt. Bolagets ak- tiekapital uppgår till 49.000 EUR fördelat på 100.000 stamaktier med ett kvotvärde om 0,49 EUR. Bolaget har inga skulder och dess tillgångar består uteslutande av likvida medel. Bolagets första räkenskapsår är 2018-12-27 – 2018-12-31.

2018 har Bolaget vid tidpunkten för detta Prospekt ännu inte läm-	Summa omsättningstillgångar	49 000
nat någon reviderad årsredovisning. Utöver vad som anges i Bilaga	Summa tillgångar	49 000
2 bifogad revisorsrapport har inga andra delar i detta registre- ringsdokument granskats av revisor. Inga väsentliga förändringar	Eget kapital och skulder (EUR)
har skett i Bolagets finansiella ställning eller ställning på markna-	Eget kapital
den sedan dess bildande.	Bundet eget kapital
	Aktiekapital	49 000
Värdering och rapportering	Summa eget kapital	49 000
Bolaget tillämpar IFRS vid värdering och redovisning av sina till-	Summa eget kapital och skulder	49 000
gångar. AIFP Baltic Asset Management AS är ansvarig för värde- ring enligt lagen om förvaltare av alternativa investerings- fonder.	Kassaflödesanalys
Detta innebär bland annat att fastigheternas värde beräknas till		2018-12-27 – 2018-12-31

Upprättad balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys en- ligt nedan utgör Bolagets finansiella information per 2018-12-31 och har upprättats i enlighet med koncernens redovisningsprinci- per och har granskats av Bolagets revisor. Den granskade balans- och resultaträkningen samt kassaflödesanalysen utgör koncer- nens historiska finansiella information. Då Bolaget bildades under

Resultaträkning (EUR)

	2018-12-27 – 2018-12-31
Rörelsens intäkter	0
Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader	0
Resultat före skatt	0
Skatt på periodens resultat	0
Periodens resultat	0
Balansräkning (EUR)
	2018-12-31
Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa och bank	49 000

Den löpande verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten	0
Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten	0
Finansieringsverksamheten Nyemission	49 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	49 000
Periodens kassaflöde	49 000
Likvida medel vid periodens början	0
Likvida medel vid periodens slut	49 000
Tilläggsupplysningar Erhållen utdelning	0
Erhållen ränta	0
Erlagd ränta	0

marknadsvärde baserat på externa värderingsutlåtanden som in- hämtas med viss periodicitet.

Bolaget kommer att upprätta hel- och halvårsrapport samt NAV baserat på värdering enligt nämnda regler. Hel- och halvårsrapport inklusive NAV kommer att offentliggöras enligt marknadsplatsen NGM:s regelverk. Detta innebär att bokslutskommuniké samt halvårsrapport ska delges inom två månader från utgången av rap- portperioden. Årsredovisningen ska offentliggöras senast fyra må- nader efter räkenskapsårets utgång.

Historisk finansiell information

Följande historiska finansiella information om Bolaget utgör den finansiella information som omfattas av revisorns revisionsrapport daterad 2019-03-27, avseende perioden 2018-12-27 t o m

2018-12-31. Den historiska finansiella informationen är upprättad i enlighet med IFRS.

Nyckeltal

Bolaget redogör ett begränsat antal nyckeltal då Bolaget är ny- startat och en begränsad verksamhet och historik. Jämförbarheten med nyckeltal som redovisas av andra bolag kan vara begränsad. Det är dock Bolagets bedömning att nyckeltalen är relevanta för bedömningen av Bolaget med avseende på Bolagets verksamhet och omfattning. Nyckeltalen i sig är inte reviderade eller upprät- tade enligt IFRS men de uppgifter som ligger till grund för beräk- ningen av nyckeltalen är hämtade ur granskade räkenskaper för perioden 2018-12-27 – 2018-12-31.

Nyckeltal

2018-12-27 – 2018-12-31

Nettoomsättning (TEUR) 0

Rörelsemarginal % 0

Avkastning på eget kapital % 0

Soliditet % 100

Definitioner av finansiella termer och nyckeltal Alternativa Nyckeltal

Nettoomsättning: Summa intäkter minus Övriga rörel-

seintäkter. Måttet bedöms relevant då det visar andelen intäkter som härrör från försäljning av Bolagets produkter.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster divi-

derat med Summa eget kapital. Nyckeltalet bedöms vara relevant då det visar på verksamhetens förmåga att generera avkastning på ägarnas insatta kapital.

Rörelsemarginal: Rörelseresultat dividerat med net- toomsättning. Nyckeltalet bedöms relevant för att följa företagets ut- veckling och för att jämföra lönsam- het framöver med företag i liknande branscher.

Soliditet: Summa eget kapital dividerat med Summa tillgångar. Soliditet visar hur stor andel av balansomslutningen som utgörs av eget kapital och be- döms ge en bild av kapitalstrukturen och den finansiella styrkan.

Bolaget har inte offentliggjort någon finansiell information. Infor- mationen nedan utgör Bolagets redovisning av eget kapital och skuldsättning per 2019-02-28 och har upprättats i enlighet med koncernens redovisningsprinciper men har inte reviderats av Bola- gets revisor. Alla siffror är i EUR.

Kortfristiga räntebärande skulder

Mot borgen 0

Mot säkerhet 0

Blancokrediter 0

Summa kortfristiga räntebärande skulder 0

Långfristiga räntebärande skulder

Mot borgen 0

Mot säkerhet 0

Blancokrediter 0

Summa långfristiga räntebärande skulder 0

Eget kapital

Aktiekapital 49 000

Reservfond 0

Överkursfond 0

Balanserat resultat inklusive periodens resultat 0

Summa eget kapital och räntebärande skulder 49 000

Redogörelse för rörelsekapital

Bolagets befintliga rörelsekapital är inte tillräckligt för de aktuella behoven de kommande tolv månaderna. I dagsläget finns likvida medel i Bolaget om 49.000 EUR, motsvarande inbetalt belopp för de 100.000 stamaktier som tecknats och betalats. Även om Bola- get i dagsläget inte kommer att ha några kostnader eller betal- ningsförpliktelser av större betydelse, på grund av att Bolaget den närmaste tiden kommer fokusera på att ta in kapital genom före- stående nyemission, saknar Bolaget för närvarande tillräckligt rö- relsekapital för de aktuella behoven. Syftet med Erbjudandet är därför delvis att täcka rörelsekapitalbehovet.

Bolaget har vid tidpunkten för upprättande av detta Prospekt inte genomfört något fastighetsförvärv. Beslut om framtida förvärv kommer att tas med beaktande av hur mycket tillgångar som Bo- laget tillförs genom Erbjudandet.

Bolagets aktuella behov består av arbeten och åtgärder hänförliga till etableringen av Bolaget och utformningen av erbjudandet enligt detta dokument. De betalningsförpliktelser som Bolaget kommer att ådra sig i samband därmed består främst av arvoden till rådgi- vare och revisorer, marknadsföring samt avgifter till myndigheter. Sådana betalningsförpliktelser bedöms överstiga Bolagets rörelse- kapital per offentliggörandet av detta dokument och kommer san- nolikt att förfalla till betalning under det andra kvartalet 2019. Det innebär att brist på rörelsekapital uppkommer under juni månad, förutsatt att det inte inflyter någon emissionslikvid till Bolaget i samband med nyemissionen. I en sådan situation skulle Bolaget troligen behöva anskaffa ca. 30 TEUR för att kunna fullgöra betal- ningsförpliktelserna vartefter de förfaller till betalning. I händelse av att det inte flyter in någon, eller en mycket begränsad, emis- sionslikvid till följd av utebliven eller bristfällig teckning kommer Bolaget av befintliga ägare att tillföras tillräckligt kapital för att full- göra de relevanta betalningsförpliktelserna. I en sådan situation är det inte heller säkert att förutsättningar finns för att fullgöra emis- sionen.

Bolagets verksamhet bygger på att kunna genomföra investe- ringar med hjälp av det kapital som Bolaget tar in genom förestå- ende nyemission. Om Bolaget inte får in något kapital härigenom innebär det att Bolaget kan tvingas att ändra sin strategi alterna- tivt avveckla Bolaget och dess verksamhet. Om Bolaget genom nyemissionen tar in ett visst kapital (om än ett betydligt mindre be- lopp än förväntat) är det styrelsens uppfattning att Bolaget kan bedriva sin verksamhet som planerat, bl.a. genom investeringar i mindre fastighetsportföljer, enskilda fastigheter eller fastighets- portföljer med en annan struktur mer lämpad för mindre investe- ringsvolymer. Vidare finns möjlighet att genom fler nyemissioner inbringa ytterligare kapital.

Nettoskuldsättning

Bolaget har inte offentliggjort någon finansiell information. Infor- mationen nedan utgör Bolagets redovisning av nettoskuldsättning per 2019-02-28 och har upprättats i enlighet med koncernens re- dovisningsprinciper men har inte reviderats av Bolagets revisor.

Alla siffror är i EUR.

Likviditet A. Kassa	49 000
B. Likvida medel	0
C. Lätt realiserbara värdepapper	0
D. Summa likviditet (A)+(B)+(C )	49 000
E. Kortfristiga räntebärande fordringar	0
Kortfristiga skulder F. Kortfristiga skulder till kreditinstitut	0
G. Kortfristig del av långfristiga skulder	0
H. Andra kortfristiga skulder	0
I. Kortfristig skuldsättning	0
J. Kortfristig nettoskuldsättning (I)+(E)-(D)	-49 000
Långfristiga skulder K. Långfristiga skulder till kreditinstitut	0
L. Emitterade obligationer	0
M. Andra långfristiga skulder	0
N. Långfristig skuldsättning (K)+(L)+(M)	0
O. Nettoskuldsättning (J)+(N)	-49 000

En alternativ investeringsfond definieras som ett företag som bild- ats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för investerarna. Företaget ska inte heller kräva auktorisation enligt UCITS-direktivet. Definitionen är ganska bred och omfattar en mängd olika verksamheter även om ett antal undantag finns.

Begreppet fond kan generellt förstås som en förmögenhetsmassa sammansatt av kapital, tillskjutet av ett antal investerare, vilket in- vesteras i olika tillgångar enligt på förhand definierade investe- ringsregler. Fondandelarna ägs av investerarna men själva förvaltningen av fonden sköts av en fondförvaltare. Det är fondför- valtaren som fattar beslut om hur fondens medel ska placeras och som sköter administrationen kring fonden. I svensk rätt har tidi- gare fondlagstiftning utgjorts huvudsakligen av lagen om värde- pappersfonder och de fondtyper som har erkänts i svensk rätt har varit så kallade värdepappersfonder och specialfonder.

Efter finanskrisen 2008 konstaterades inom EU att samtliga rele- vanta aktörer på finansmarknaden borde omfattas av lämplig re- glering samt att regleringen av fondmarknaden inom unionen var i stort behov av harmonisering. Som ett led i harmoniseringen an- togs direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder. I svensk rätt genomfördes direktivet genom lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Lagstiftningen har inneburit stora förändringar av den svenska fondregleringen i och med att den alternativa investeringsfonden skapades. Definitionen av en alternativ investeringsfond har utfor- mats så att ett stort antal, i Sverige etablerade aktörer, som tidi- gare inte varit att betrakta som fonder har kommit att utgöra alternativa investeringsfonder. Många av dessa verksamheter har tidigare varit oreglerade men har numera ett omfattande fond- rättsligt regelverk att efterleva.

En alternativ investeringsfond och dess andelsägare företräds av en förvaltare. AIF-förvaltaren sköter förvaltningen av fondens till- gångar och fattar beslut om investeringar, risker och strategier. Förvaltaren är skyldig att agera i andelsägarnas intresse, ge andel- sägarna information om verksamheten och investera i enlighet med gällande reglering samt inom ramen för de fondbestämmel- ser som konstituerar den alternativa investeringsfonden. En alter- nativ investeringsfond kan vara antingen externt eller internt förvaltad. Med extern förvaltning avses att förvaltaren är en annan juridisk person än fonden själv.

EU-direktivet har för svensk rätt medfört att den tidigare definitio- nen av vad som konstituerar en fond har förändrats och numera är det inte enbart verksamheter som traditionellt sett definierats som fonder som uppfyller definitionen av en alternativ investeringsfond. Även aktiebolag, såsom vissa riskkapitalbolag och fastighetsbolag, kan uppfylla definitionen av en alternativ investeringsfond och där- med komma att betraktas som en fond.

Tillstånd för, registrering av och tillsyn över förvaltare av alternativa investeringsfonder regleras i nationell lagstiftning och i Sverige i LAIF. Ytterligare regler finns bland annat i Finansinspektionens fö- reskrifter (FFFS 2013:10) om alternativa investeringsfonder och i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013. En ut- ländsk AIF-förvaltare som är baserad i ett land inom EES har möj- lighet att bedriva sin verksamhet i Sverige. Då fordras i vissa fall att AIF-förvaltaren fått tillstånd av Finansinspektionen för verk- samheten, i andra fall räcker det att AIF-förvaltarens hemlands- myndighet underrättat Finansinspektionen om verksamheten. Om det är tillstånd eller underrättelse som krävs beror på vad det är för typ av verksamhet som AIF-förvaltaren vill bedriva.

För att skydda andelsägarnas investeringar ska tillgångarna i varje alternativ investeringsfond förvaras åtskilt hos ett förvaringsinstitut. Ett förvaringsinstitut ska handla hederligt, rättvist, oberoende och professionellt samt uteslutande i den alternativa investeringsfon- dens och investerarnas intresse. Ett förvaringsinstitut utgörs nor- malt av en bank, ett värdepappersföretag eller annat finansiellt institut som förvarar tillgångarna i en fond och sköter in- och utbe- talningar avseende fonden. Samma juridiska person kan inte vara både AIF-förvaltare och förvaringsinstitut för en alternativ investe- ringsfond, detta för att undvika intressekonflikter.

En alternativ investeringsfond definieras som ett företag som bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investe- rare för att investera det i enlighet med en fast- ställd investeringspolicy till förmån för investerarna.

Redovisningsprinciper

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med International Fi- nancial Reporting Standards (IFRS). Vidare tillämpar koncernen även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specifice- rar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmel- serna i årsredovisningslagen. Moderbolaget redovisas i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2, redovisningsregler för mo- derföretag i koncerner vilka tillämpar IFRS. Moder- företagets re- dovisning upprättas i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. Övergång till RFR 2 har inte haft någon effekt på moderföretaget. Att upprätta finansi- ella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper.

Värderingsgrund

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvär- den, förutom biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Vid upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings- principerna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, in- täkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att be- döma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Förändringar av uppskatt- ningar redovisas i den period ändringen görs om den endast på- verkat denna period, eller i den period förändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Biologiska tillgångar

Det verkliga värdet av skogen (biologiska tillgångar) beräknas som ett avkastningsvärde. Det beräknade kassaflödet från framtida in- täkter från virkesuttag efter avdrag för skogsskötselkostnader dis- konteras i en 100 år lång serie till ett nuvärde.

Konsolideringsprinciper

Dotterföretag

I koncernen förekommer endast helägda dotterföretag som står under ett bestämmande inflytande från moderföretaget. Bestäm- mande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansi- ella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, ska potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Dotterföretag redovisas enligt förvärvs- metoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betrak- tas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventual- förpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analy- sen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan an- skaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktel- ser utgör koncernmässig goodwill. Om anskaffningsvärdet under- stiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträk- ningen. Dotterföretagets finansiella rapporter tas in i koncernredo- visningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncern- interna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Funktionell valuta och datum

Funktionell valuta är Euro som även utgör rapporteringsvaluta. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i Euro. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental Euro (TEUR). Xxxxxx inom parentes anger föregående års värde. Resultaträkningsrelaterade poster avser perioden 1 januari - 31 december och balansräkningsrelaterade poster avser den 31 de- cember.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valu- tan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Mone- tära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansda- gen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovi- sas i resultaträkningen, dels i rörelseresultatet, dels i finansnettot beroende av underliggande transaktioners art. Icke-monetära till- gångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvär- den omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de ingående företagen bedriver sin verksamhet. De företag som ingår koncer- nen är moderföretag och dotterföretag. Funktionell valuta tillika rapporteringsvaluta är euro.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skul- der redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avse- ende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Svenska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i svenska verksamheter med redovisnings- valuta svenska kronor, inklusive goodwill och andra koncernmäs- siga över- och undervärden, omräknas till euro till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en svensk verksamhet med svenska kronor som redovisningsvaluta, omräk- nas till euro till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferen- ser som uppstår vid valutaomräkning av svenska verksamheter re- dovisas i övrigt totalresultat och i eget kapital som en omräkningsreserv.

Nettoinvestering i svenska verksamheter Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en svensk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i totalresultatet. Vid avyttring av en svensk verksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i resultaträkningen.

Intäkter

Försäljning av varor

Intäkter för försäljning innefattar avverkningsrätter och biomassa. Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Om det råder betydande osäker- het avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för retu- rer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

Utförande av tjänsteuppdrag

Intäkter för tjänsteuppdrag innefattar transporter till industri, jakt, fiske och andra naturupplevelser. Intäkter från tjänsteuppdrag re- dovisas i resultaträkningen när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovi- sas bara om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kom- mer att tillfalla företaget.

Statliga stöd

Ett statligt bidrag hänförligt till en biologisk tillgång redovisas som övrig rörelseintäkt när villkoren är uppfyllda. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräk- ningen som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörel- seintäkt över tillgångens nyttjandeperiod.

Intäkter avseende leasingavtal

Intäkter från leasingavtal, såsom intäkter från jakt- och fiskeupplå- telser, hyresintäkter från uthyrda byggnader och övriga upplåtelser redovisas som rörelseintäkter i resultaträkningen linjärt över avta- lets leasingperiod.

Rörelsekostnader, finansiella intäkter och kostnader

Betalningar avseende operationella leasingavtal

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas som kostnad i resultaträkningen linjärt över avtalets leasingperiod. Lea- singavtal, där uthyraren i allt väsentligt behåller de ekonomiska ris- ker och fördelar som förknippas med ägandet klassificeras som operationell leasing. Samtliga i företaget förekommande leasing- avtal har klassificerats som operationella.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bank- medel, fordringar och räntebärande värdepapper, utdelningsintäk- ter, räntekostnader på lån, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten samt valutakursdifferenser. Räntein- täkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det be- lopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och låne- fordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leveran- törss- kulder, låneskulder samt derivat, långfristiga skulder och räntebärande långa och korta skulder. Finansiella instrument redo- visas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde via resultaträkningen med tillägg för transaktions- kostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. En finansiell tillgång eller finan- siell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till in- strumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när mot- parten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att be- tala, även om faktura ännu inte har mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt ut- släcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Vid varje rapport- tillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Klassificering av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella till- gångar och skulder som företaget valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång och skuld klassificeras som innehav för han- del om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassifi- ceras som innehav för handel förutom då säkringsredovisning tillämpas. Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- ningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad.

Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas i efterföl- jande perioder till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaff- ningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden periodi- seras över skuldens löptid.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kort- fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunk- ten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin kundfordringar och låne- fordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringar värderas initialt till verkligt värde, därefter till upplu- pet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva

bevis för att koncernen inte kommer att erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringens ursprungliga villkor. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder, vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga skulder har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skul- der. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas initi- alt till verkligt värde, därefter upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknip- pade med tillgången kommer att komma företaget till del och an- skaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de upp- kommer.

Låneutgifter

Låneutgifter som ränta och andra kostnader som uppkommer och är direkt hänförliga till inköp, uppförande eller produktion av en kvalificerad tillgång, utgör del av tillgångens anskaffningsvärde.

Övriga låneutgifter kostnadsförs.

Avskrivningsprinciper

Anskaffningsvärdet skrivs av till restvärdet linjärt över nyttjandepe- rioden. Xxxx avskrivs inte alls. Övriga materiella anläggningstill- gångar utgörs av fordon och maskiner. Dessa skrivs av linjärt över 5 år. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Biologiska tillgångar - växande skog

Enligt IFRS ska skogstillgångarna delas upp på växande skog, vil- ket redovisas enligt IAS 41, och mark, vilket redovisas som materi- ell tillgång. IAS 41 innebär att växande skog vid varje bokslutstillfälle ska värderas och redovisas till verkligt värde. För- ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Det note- rade priset på en aktiv marknad utgör den bästa grunden för beräkning av tillgångens verkliga värde. I de fall marknadspriser eller annat jämförbart värde saknas eller är svårbedömbara ska de biologiska tillgångarna värderas till nuvärdet av framtida kassaflö- den från tillgångarna. Det verkliga värdet beräknas som ett avkast- ningsvärde, där kassaflödet från framtida intäkter från virkesuttag efter avdrag för avverknings-, återbeskognings-, väg- och andra skogsskötselkostnader diskonterats till ett nuvärde. Beräkningarna innefattar framtida virkesuttag som motsvarar en skoglig omlopps- tid på 40 - 120 år beroende på trädslag. Hänsyn har tagits till de skogsskötselkostnader som är förknippade med det uppskattade virkesuttaget. Skogsmarkens andra värden i form av jaktintäkter och andra arrendeintäkter med mera ingår inte i avkastningsvär- det. Vid beräkning av kassaflöden från den växande skogen görs bedömning avseende kostnads- och intäktsutveckling 100 år framåt i tiden. Såväl försäljningspriset av skog som förvaltnings- kostnaderna för skogen har beräknats ha en procentuell uppgång

där kostnaderna stiger i en högre procentuell takt än priserna. In- flationsantaganden har också gjorts. Tillgångsvärdet har fastställts genom att kassaflödet före skatt har diskonterats med en nominell ränta vilket bedöms motsvara den långsiktigt vägda kapitalkostna- den (WACC = Weighted Average Cost of Capital) för detta till- gångsslag. Styrelsen i företaget anser, att denna ränta bör beskriva den långsiktiga kapitalkostnaden för en investering i skogstillgångar och inte påverkas av kortfristiga variationer i mark- nadsräntor. Avsättning till uppskjuten skatt beräknas i enlighet med IAS 12 på hela värdet av den biologiska tillgången enligt IAS

41. Uppskjuten skatt beräknas på skillnaden mellan fastigheter- nas bokförda värde och dessas skattemässiga värde. Fastigheter- nas bokförda värde består av värdet på växande skog, skogsmarksvärde samt övriga fastighetsvärden.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell förpliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. In- komstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Upp- skjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med ut- gångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande tempo- rära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för trans- aktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resul- tat samt temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovi- sade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt

hänförlig till tidigare perioder. Uppskjutna skattefordringar avse- ende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag re- dovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse avser ett möjligt åtagande från inträffade händelser där förekomsten av ett verkligt åtagande bekräftas en- dast av en eller flera osäkra framtida händelser vilka inte helt lig- ger inom företagets kontroll, eller ett åtagande som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller av- sättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resur- ser kommer att krävas för att reglera åtagandet, eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Utdelning till aktieägarna

Utdelning till aktieägarna redovisas som skuld till aktieägarna först när utdelningen fastställts på årsstämman.

Bolaget stiftades 2018-12-03 och registrerades 2018-12-27. I Bolaget finns vid tiden för detta dokument 100.000 stamaktier ut- givna med ett registrerat aktiekapital om 49.000 EUR. Samtliga aktier, såväl stamaktier som framtida A-aktier har eller kommer att ha ett kvotvärde om 0,49 EUR per aktie. Det högsta tillåtna aktie- kapitalet enligt Bolagets bolagsordning uppgår till 196.000 EUR. Varje stamaktie ger rätt till tio röster. Varje A-aktie ger rätt till en röst.

Samtliga emitterade aktier är fullt betalda. Samtliga aktier repre- senterar en kvotandel av aktiekapitalet. Varken Bolaget eller annan för dess vägnar, innehar aktier i Bolaget. Inga konvertibla eller utbytbara värdepapper, ej heller värdepapper förenade med rätt till teckning av annat värdepapper, optioner eller villkorade eller ovillkorade åtagande att ställa ut optioner, avseende Bolagets egna kapital har utgivits av Bolaget.

Befintliga innehavare av stamaktier avser att föreslå och rösta för att emittera nya stamaktier till kvotvärde om så skulle behövas för att säkerställa att stamaktieägarna alltid innehar minst 67 procent av rösterna i Bolaget. Stamaktieägarnas ägarandel kommer såle- des påverka övriga aktieägares möjlighet att påverka beslutsfat- tande samt övriga aktieägaresinflytande över Bolaget.

Stamaktieägarna kan ha andraintressen än övriga aktieägare.

Såvitt styrelsen känner till är Bolaget inte direkt eller indirekt kont- rollerat av någon annan än dess aktieägare. Nytillkommande ak- tieägare omfattas av de minoritetsskyddsregler som framgår av Aktiebolagslagen och Bolagets bolagsordning. Bolaget känner inte till några överenskommelser eller motsvarande som kan komma att leda till att kontrollen över Bolaget förändras.

Ägarstrukturen vid tiden för erbjudandet ser ut enligt följande:

A-aktier

Genom Erbjudandet kan investerare investera i A-aktier. A-aktier har följande rättigheter:

a) en röst per aktie vid bolagsstämma;

b) primär företrädesrätt vid kontant- eller kvittningsemission av A-aktier; och

c) subsidiär företrädesrätt vid kontant- eller kvittningsemission av aktier av andra slag än A-aktier.

Erbjudandet avser värdepapper som ska utfärdas enligt den svenska Aktiebolagslagens regler och ägarnas rättigheter förknip- pande med dessa kan endast ändras i enlighet med Aktiebolag- slagens bestämmelser. Bolagets aktier är denominerade i Euro och avses att handlas i svenska kronor (SEK). Bolagets A-aktier är registrerade i Euroclear och har ISIN-nummer SE0012453686.

A-aktierna som tilldelas i Erbjudandet kommer att registreras på de enskilda investerarnas VP-konton, i deras eget namn, eller i fö- rekommande fall via förvaltare. Rätten till betalning av utdelning preskriberas tio år efter förfallodagen och tillfaller därefter Bola- get. Det föreligger inte några restriktioner för utdelning eller sär- skilda förfaranden för aktieägare utanför Sverige.

Värdepapperen har inte varit föremål för erbjudande som lämnats till följd av budplikt, inlösenrätt eller lösningsskyldighet. Vidare har det inte förekommit offentliga uppköpserbjudanden i fråga om emittentens aktier under det innevarande räkenskapsåret.

Stamaktier

Utöver Erbjudandet har Bolaget emitterat stamaktier. Stamaktier har följande rättigheter:

a) tio röster per aktie vid bolagsstämma;

b) primär företrädesrätt vid kontant- eller kvittningsemission av stamaktier; samt

c) subsidiär företrädesrätt vid annan kontant- eller kvittnings- emission av andra aktier än stamaktier.

Ägare	Xxxxx stamaktier	A-aktier	Aktiekapital (EUR)	%-röster	%-kapital
Xxxx Xxxx00	68 450	-	33 541	68,45%	68,45%
Xxxxx Xxxxxxxx00	11 000	-	5 390	11,00%	11,00%
Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx00	10 000	-	4 900	10,00%	10,00%
Valerijs Ginko20	10 000	-	4 900	10,00%	10,00%
Xxxxxx Xxxx00	200	-	98	0,20%	0,20%
Xxxxxx Xxxxxxxxx00	150	-	74	0,15%	0,15%
Xxxx Xxxxxxx00	100	-	49	0,10%	0,10%
Xxxxxxx Xxxxxxxxx00	100	-	49	0,10%	0,10%
Summa	100 000	-	49 000	100,00%	100,00%
* Via närstående bolag

Avkastning

Bolaget garanterar ingen utdelning. Vid utdelning av vinstmedel delas vinsten, med fördelningen 20 % till stamaktierna och 80 % till A-aktierna, på all avkastning som överstiger ett tröskelvärde motsvarande en genomsnittlig årlig avkastning om 3 % . All av- kastning som understiger investeringens tröskelvärde tillfaller A- aktieägarna i sin helhet. Detta gäller de eventuella årliga utdelningarna såväl som den slutgiltiga utdelningen av vinstmedel i samband med Bolagets avvecklande. Vid beräkning av vinstdel- ning i samband med Bolagets avvecklande ska den löpande utdel- ningen, som historiskt delats ut, tas med i beräkningsunderlaget. Vad som delats ut till stamaktierna under ett räkenskapsår ska inte gå åter under kommande räkenskapsår, oavsett om kommande räkenskapsår inte uppnår investeringens Tröskelvärde.

Utdelning till innehavare av A-aktier är helt beroende av Bolagets resultat och möjligheten till återinvestering från år till år. Detta medför att den relativa årliga avkastningen på investerat kapital kan skilja sig från år till år. För det fall Xxxxxxx realiserar hela eller delar av tillgångsportföljen innan Bolaget ska avvecklas kan Bola- gets styrelse, för att kunna dela ut delar av den vinst som realise- rats vid försäljningen, komma att besluta om inlösen av A-aktier i enlighet med ett s.k. inlösenförbehåll i Bolagets bolagsordning.

När Xxxxxxxx styrelse beslutar att verksamheten ska avvecklas kommer Xxxxxxx att realisera sina investeringar som därmed om- vandlas till likvida medel. De likvida tillgångarna utöver stamaktier- nas aktiekapital kommer, efter avdrag för Exitkostnader, att för- delas mellan A-aktier och stamaktier i enlighet med principerna för avkastning. Se närmare ovan under avsnittet ”Investeringspolicy”

Upptagande till handel och handelssystem

A-aktierna är fritt omsättningsbara. A-aktierna avses upptas till handel på NGM Nordic AIF efter det att emissionen har registre- rats av Bolagsverket. Planerad dag för första handel är omkring den 26 juni 2019. Genom upptagande av A-aktierna för handel på reglerad marknad kommer Bolaget utgöra ett aktiemarknadsbolag och innehav av aktier och/eller röster i Bolaget kan vara anmäl- ningspliktiga enligt lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument respektive föremål för flaggningskrav en- ligt lag om handel med finansiella instrument. Vid tidpunkten för upprättandet av Prospektet känner Xxxxxxx till att följande perso- ner har anmälningspliktiga innehav:

■ Xxxx Xxxx, VD och styrelseledamot, äger via det närstående bolaget Forest Value AB 68,45 % av stamaktier och röster.

■ Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx, Styrelseleordförande, äger via det närstå- ende bolaget Domses Invest AB 10,00 % av stamaktier och röster.

■ Xxxxxxxx Xxxxx, styrelseledamot, äger via det närstående bola- get SIA VDI Energy 10,00 procent av stamaktier och röster.

■ Xxxxx Xxxxxxxx äger via det närstående bolaget Nellbeck In- vest AB 11,00 % av stamaktier och röster.

Teckningsförbindelser

I samband med erbjudandet har teckningsförbindelser om 6,2 MSEK motsvarande 12,4 procent av Erbjudandet lämnats av stamaktieägare och investerare. För lämnade teckningsförbindel- ser utgår inga ersättningar från Bolaget. Investerare som lämnat teckningsförbindelser är garanterade tilldelning. Åtagandena ingicks i maj 2019 och är inte säkerställda genom pantsättning, spärrmedel eller liknande arrangemang. Avseende lämnade åta- ganden nås ägarna och investerare via Bolaget på adress:

C/o G&W Kapitalförvaltning AB, Xxxxxxxxxx 0, 000 00 Stock-

xxxx, tel: 0000-00 00 00.

Xxxx	Xxxxx A-aktier	Belopp (SEK)
Egobox AB
Enmans Väg 8B, 182 46 Enebyberg	2 500	2 500 000
Xxxx Xxxxxxxx	1 000	1 000 000
Xxxx-Xxxxxx Xxxxxxx	500	500 000
Xxxxx Xxxxxxxx	400	400 000
Xxxx Xxxxx	300	300 000
Xxxx Xxxx	200	200 000
Xxxxxx Xxxxxxx	200	200 000
Quick Enterprise Invest Sweden AB
Xxxxxxxxx 0, 136 45 Handen	200	200 000
Xxxxxx Xxxxxxxxx	150	150 000
Xxxxxx Xxxxxxx	100	100 000
Lillrået AB
Xxxxxxxxxxxxxxx 00, 762 93 Rö	100	100 000
Xxxxxx Xxxxxxxxxx	100	100 000
Xxxxxxx Xxxxxxxxx	100	100 000
Xxxxx Xxxxx AB
Xxxxxxxx 0, 181 30 Lidingö	100	100 000
Xxxxxx Xxxxxxxx	100	100 000
Domses Invest AB21
Soldatvägen 4, 186 53 Vallentuna	50	50 000
Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx	50	50 000
Xxxxxxx Xxxxxxxx	40	40 000
Xxxxxxx Xxxxxxxx	20	20 000
Summa	6 210	6 210 000

21 Närstående bolag till Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx

Ansvariga personer

Prospektet är upprättat av styrelsen för Skogsfond Baltikum AB (publ). Bolagets styrelse är ansvarig för den information som ges i dokumentet och försäkrar att de har vidtagit alla rimliga försiktig- hetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i dokumentet, så vitt de vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

Stockholm 9 maj 2019

Styrelsen

Viktiga händelser i utvecklingen av Bolagets verksamhet Styrelsen har 2019-05-03, på basis av ett bemyndigande erhållet av en extra bolagsstämma 2019-02-20, beslutat att emittera högst 50 000 A-aktier i Bolaget till en teckningskurs om

1 000 SEK per aktie. Emissionen förväntas tillföra Bolaget högst 50 MSEK före emissionskostnader. I övrigt har inga väsentliga förändringar inträffat vad gäller Bolagets finansiella ställning eller ställning på marknaden. Bolaget har vid tidpunkten för Prospektet inte bedrivit någon verksamhet och inga väsentliga händelser har således ägt rum i utvecklingen av Bolagets verksamhet i övrigt.

Väsentliga avtal

Bolaget har ingått ett förvaltningsavtal med AIFP Baltic Asset Ma- nagement AS (BAM) där Xxxxxxx uppdrar åt BAM att ansvara för portföljförvaltning, riskhantering och de övriga uppgifter som följer av avtalet i enlighet med relevant lagstiftning och regelverk i Sve- rige och Lettland. Avtalet i sin helhet bifogas detta dokument som bilaga I. XXX är skyldig att utse ett förvaringsinstitut åt Bolaget och har tillsvidare uppdragit åt Intertrust Depository Sweden AB att utgöra förvaringsinstitut. Bolaget har vid tidpunkten för detta dokument inte ingått några övriga avtal av väsentlig betydelse.

Aktieägaravtal

Det existerar, såvitt styrelsen känner till, inga aktieägaravtal eller motsvarande avtal mellan blivande aktieägare i Bolaget i syfte att skapa gemensamt inflytande över Bolaget.

Försäkringsskydd och kapitaltäckning

Bolaget har tecknat eller avser att teckna relevanta företagsför- säkringar. Några särskilda försäkringar avseende Bolagets skogs- fastigheter avses dock generellt inte tecknas. I samband med upptagande av banklån eller annan finansiering kan dock de fas- tigheter som lämnas som pant komma försäkras i enlighet med lå- nevillkoren. Förvaltaren har relevanta företagsförsäkringar och uppfyller gällande regler för kapitaltäckning.

Emissionsgaranti

Erbjudandet är inte garanterat.

Rättsliga förfaranden och skiljeförfaranden

Bolaget har inte varit part i några rättsliga förfaranden eller skilje- förfaranden (inklusive ännu icke avgjorda ärenden eller sådana som Bolaget är medvetna om kan uppkomma) sedan Bolaget bil- dades, som har haft eller skulle kunna få betydande effekter på Bolagets finansiella ställning eller lönsamhet.

Handlingar som hålls tillgängliga för inspektion

Bolagets stiftelseurkund och bolagsordning samt historisk finansi- ell information, såsom resultat- och balansräkning, kan under Pro- spektets giltighetstid inspekteras i pappersform på Bolagets huvudkontor. Papperskopior av Prospektet kommer att tillhanda- hållas kostnadsfritt på Bolagets huvudkontor.

Innehav av aktier eller andelar

Bolaget äger inga aktier eller andelar i andra bolag som kan ha väsentlig betydelse för bedömningen av dess egna tillgångar och skulder, finansiella tillgångar eller resultat.

Information från tredje man

Detta dokument innehåller historisk marknadsinformation och branschprognoser. Bolaget ansvarar för att sådan information återgivits korrekt. Även om Bolaget anser dessa källor vara tillför- litliga har ingen oberoende verifiering gjorts, varför riktigheten eller fullständigheten i informationen inte kan garanteras.

Såvitt Bolaget känner till och kan försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av tredje part varifrån infor- mationen hämtats har inga uppgifter utelämnats som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande.

Transaktioner med närstående

Det har inte förekommit några transaktioner med närstående sedan Bolaget bildades och fram till datumet för detta dokument.

Koncernförhållanden

Bolaget ingår inte i någon koncern. Bolaget har idag inga dotter- bolag, men i takt med att fastighetsinvesteringar genomförs så kommer Xxxxxxx företrädesvis att äga fastigheter indirekt genom helägda dotterbolag.

Xxxxx och tillstånd

Bolaget avser inte att bedriva tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Verksamheten i övrigt omfattas ett antal regelverk som reglerar skogsbruk, avverkning, plantering, miljözoner m.m.

Bolagsstyrning

Bolaget har att iaktta aktiebolagslagens bestämmelser om bolags- styrning. Styrelsen har därvid upprättat en arbetsordning för sitt ar- bete, instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören, vilken behandlar dennes arbetsupp- gifter och rapporteringsskyldigheter, samt fastställt instruktioner för den ekonomiska rapporteringen. Arbetsordningen ses över årli- gen.

Styrelsen har prövat frågan huruvida särskilda kommittéer avse- ende revision och ersättningsfrågor bör inrättas. Mot bakgrund av Bolagets storlek och verksamhetens omfattning har styrelsen gjort bedömningen att dessa frågor är av sådan betydelse att de bör beredas och beslutas av styrelsen i sin helhet och att detta kan ske utan olägenhet. Svensk kod för bolagsstyrning är tillämplig på alla bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad mark- nad i Sverige.

Rådgivares intressen

Aktieinvest FK AB har anlitats av Bolaget som emissionsinstitut i samband med emissionen som beskrivs i detta prospekt. Aktiein- vest FK AB har, utöver på förhand avtalad ersättning för sina tjänster, inga ekonomiska eller andra relevanta intressen i emissio- nen.

Nordnet Bank AB har anlitats av Xxxxxxx som selling agent i sam- band med emissionen som beskrivs i detta prospekt. Nordnet Bank AB har, utöver på förhand avtalad ersättning för sina tjänster, inga ekonomiska eller andra relevanta intressen i emissionen.

Övrig information

Bolagets firma är Skogsfond Baltikum AB. Bolagets organisa- tionsnummer är 559188-5735. Bolaget är ett publikt bolag med säte i Stockholms kommun, Stockholms Län. Bolaget bildades i Sverige den 2018-12-03 och registrerades vid Bolagsverket den 2018-12-27 och nuvarande firma registrerades 2018-12-27. Bo- lagets associationsform regleras av och dess aktier har emitterats i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551). Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och har ett kvotvärde om 0,49 EUR och re- presenterar en röst vardera. Inga fysiska aktiebrev har utgetts och Bolaget är anslutet till Euroclear Sweden AB med adress Box 191, 10123 Stockholm som är kontoförande institut. Bolagets samtliga värdepapper är denominerade i Euro. Avsikten är att Bo- lagets A-aktie ska upptas till handel i svenska kronor på NGM Nordic AIF med ISIN-kod SE0012453686 och under kortnamnet SKOG A.

Det finns såvitt Bolaget känner till inga begränsningar i använd- ningen av kapital som, direkt eller indirekt påverkat eller väsentligt skulle kunna påverka Bolagets verksamhet.

Inga inskränkningar att fritt överlåta aktier eller andra värdepapper som kommer att bli upptagna till handel finns. Värdepappren är inte föremål för erbjudande som lämnats till följd av budplikt, inlö- senrätt eller lösningsplikt. Inga offentliga uppköpserbjudanden har förekommit under innevarande eller föregående räkenskapsår.

Bolagets adress och kontaktuppgifter

Skogsfond Baltikum AB (publ) c/o G&W Kapitalförvaltning XX Xxxxxxxxxx 0

111 43 Stockholm

Tel: x00 000 00 00 00

Fax: x00 0 000 00 000

xxxxxx.xxxxxxxxxxx.xx

Bolagsordning

Skogsfond Baltikum AB (publ), xxx.xx. 559188-5735.

§ 1. Firma

Bolagets firma är Skogsfond Baltikum AB (publ).

§ 2. Styrelsens säte

Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholms kommun.

§ 3. Verksamhet

Bolaget ska direkt eller indirekt äga och förvalta skogsfas- tigheter och marktillgångar i de baltiska staterna och/eller markägande bolag i de baltiska staterna samt idka därmed förenlig verksamhet.

§ 4. Aktiekapital

Aktiekapitalet ska utgöra lägst 49 000 EUR och högst 196 000 EUR.

§ 5. Antal aktier

Antalet aktier ska vara lägst 100 000 och högst 400 000.

§ 6. Aktieslag

Aktierna kan utges i två serier, stamaktier och aktier serie A.

Stamaktie medför 10 röster per aktie och aktie serie A medför 1 röst per aktie.

Stamaktier och aktier serie A kan i vardera serien ges ut till högst det antal som motsvarar 100 % av aktiekapitalet.

Vid ökning av aktiekapitalet genom kontant- och kvittnings- emission, ska innehavare av aktier av viss serie äga företrä- desrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (pri- mär företrädesrätt). Aktier som inte tecknas med primär fö- reträdesrätt ska erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker i subsidiär företrädesrätt, ska aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det totala antal de förut äger i bolaget. I den mån detta inte kan ske avseende viss aktie/aktier, sker fördelning genom lott- ning.

Vad som ovan sagts ska inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontant- eller kvittnings- emission med avvikelse från aktieägares företrädesrätt.

Vad som föreskrivs ovan om aktieägares företrädesrätt ska äga motsvarande tillämpning vid emission av teckningsop- tioner och konvertibler.

Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission ska nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Xxxxxx ska gamla aktier av visst aktieslag medföra företrädesrätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad som nu sagts ska inte inne- bära någon inskränkning i möjligheten att genomföra fond- emission och, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut aktier av nytt slag.

Stamaktier och aktier serie A ska inte äga lika rätt till bola- gets resultat.

§ 7. Preferens vid likvidation

Vid bolagets likvidation ska stamaktierna vara efterställda aktierna serie A på så sätt att aktier av serie A först tillskif- tats ett belopp motsvarande genomsnittlig teckningskurs för betalda aktier, justerat för eventuell sammanläggning, split, fondemission eller andra förändringar i aktiernas kvotvärde.

Aktier av serie A tillskiftas hela det belopp motsvarande ett årligt belopp, inberäknat alla tidigare utbetalda utdelningar som tillfallit aktier av serie A, motsvarande en genomsnittlig årlig avkastning om 3 % under den period som förflutit från bolagets bildande till beslut om likvidation fattats. Därefter ska bolagets återstående tillgångar fördelas proportionerligt med fördelning 20 % på stamaktierna och 80 % på aktier av serie A.

§ 8. Inlösen av aktier

Aktierna serie A omfattas av inlösensförbehåll i enlighet med bestämmelserna i § 10. För det fall utskiftning av bola- gets tillgångar sker genom inlösen ska principerna i punkt 7 ovan analogivis äga tillämpning.

§ 9. Preferens vid utdelning

1. Utdelning ska bara ske i den mån bolagets resultat och tillgängliga likvida medel medger sådan utdelning och att sådan utdelning inte kan anses strida mot aktieägarnas intresse. För det fall bolagets resultat och likvida medel inte räcker till ska den ovan angivna räntesatsen justeras till sådan nivå att utdelning medges.

2. Aktier av serie A har, i de fall beslut fattas om utdelning, rätt till hela den beslutade utdelningen upp till ett belopp motsvarande en genomsnittlig årlig avkastning om 3 % under det föregående räkenskapsåret multiplicerat med genomsnittlig teckningskurs, justerat för eventuell sam- manläggning, split, fondemission eller andra förändringar i aktiernas kvotvärde, för alla betalda aktier av serie A.

3. Efter utdelning i enlighet med punkt 1, och i förekom- mande fall punkt 2, ovan jämte eventuellt ackumulerade belopp som inte tidigare kunnat delas ut, ska det (eventu- ella) återstående belopp som styrelsen föreslagit för ut- delning fördelas med 20 % på stamaktierna och 80 % på aktierna serie A.

§ 10. Inlösenförbehåll

Bolagets aktiekapital kan minskas genom inlösen av aktier serie A i enlighet med aktiebolagslagens 20 kap. 31 §. Inlö- senbeloppet ska motsvara aktiernas teckningskurs, justerat för eventuell sammanläggning, split, fondemission eller andra förändringar i aktiernas kvotvärde.

§ 11. Styrelse

Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst sju ledamöter med högst två suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa års- stämma.

§ 12. Revisorer

Bolaget ska ha en eller två revisorer med eller utan supple- anter.

§ 13. Kallelse

Kallelse till bolagsstämma ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Industri. Xxxxxxxxx ska genast och utan kostnad for mottagaren skickas med post till de aktieägare som begär det och uppger sin pos- tadress.

§ 14. Årsstämma

Årsstämma ska hållas årligen inom sex månader efter rä- kenskapsårets utgång. På årsstämman ska följande ären- den förekomma till behandling.

1. val av ordförande vid stämman;

2. upprättande och godkännande av röstlängd;

3. godkännande av dagordning;

4. val av en eller två justeringsmän när sådan måste utses;

5. prövning om stämman blivit behörigen sammankallad;

6. framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt i förekommande fall koncernredovisning och kon- cernrevisionsberättelse;

7. beslut

a. om fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning,

b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller för- lust enligt den fastställda balansräkningen, samt

c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkstäl- lande direktör;

8. fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorn;

9. val av styrelse samt i förekommande fall revisor och re- visorssuppleant;

10. annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktie- bolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen.

Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla an- talet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.

§ 15. Räkenskapsår

Bolagets räkenskapsår är 0101 -1231.

§ 16. Avstämningsförbehåll

Bolagets aktier ska vara registrerade i ett avstämningsre- gister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansi- ella instrument.

§ 17. Redovisningsvaluta

Bolaget skall ha Euro som redovisningsvaluta

Allmänt

Följande är en sammanfattning av skattekonsekvenser med anled- ning av inbjudan till teckning av A aktier i Bolaget för investerare som skattemässigt anses bosatta i Sverige om inte annat anges. Redogörelsen behandlar inte, om det inte särskilt anges, de speci- ella regler som gäller för exempelvis handelsbolag, investmentfö- retag eller för sådana juridiska personer vars investering räknas som lagertillgångar i näringsverksamhet. A-aktierna i Xxxxxxx avses bli marknadsnoterade, varför beskattningskonsekvenserna vid innehav av onoterade aktier inte berörs nedan. Nedanstående redogörelse är inte heltäckande utan ska endast ses som en all- män orientering för hur det ser ut vid tidpunkten för författandet av Prospektet. Investerare rekommenderas att konsultera egna skat- terådgivare innan investering sker i Bolaget.

Fysiska personer och dödsbon

Marknadsnoterade aktier

De marknadsnoterade A-aktierna kommer vid en försäljning be- skattas i inkomstslaget kapital med en skattesats om 30 procent. Kapitalvinsten/kapitalförlusten utgörs av skillnaden mellan försälj- ningslikvid, med avdrag för försäljningsutgifter och omkostnadsbe- loppet. Omkostnadsbeloppet beräknas enligt ”genomsnittsmetoden” eller ”schablonmetoden”.

Genomsnittsmetoden innebär att ett genomsnittligt omkostnads- belopp beräknas för samtliga aktier av samma slag och sort, oak- tat förvärvstillfälle eller förvärvsmetod. Schablonmetoden erbjuder ett förenklat beräkningssätt, varvid 20 procent av försäljningslikvi- den dras av som omkostnadsbelopp.

Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar är fullt ut avdragsgill mot skattepliktiga kapitalvinster uppkomna under samma år på marknadsnoterade aktier och marknadsnoterade värdepapper vilka skattemässigt behandlas som aktier (dock ej värdepappers- fonder eller svenska specialfonder enbart innehållandes svenska fordringsrätter, s.k. räntefonder). För det fall kapitalförlusten inte kan dras av fullt ut enligt ovan får resterande förlust dras av mot övriga kapitalvinster med 70 procent. För de fall avyttring skett av onoterade kvalificerade andelar under samma år får 2/3 av vins- ten eller förlusten kvittas mot marknadsnoterade aktier till 100 procent. För okvalificerade andelar gäller att 5/6 av vinsten/förlus- ten får kvittas till 100 procent på förluster/vinster på marknadsno- terade aktier.

Uppkommer ett underskott i inkomstslaget kapital får skatten på inkomst av tjänst och näringsverksamhet, samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift reduceras. Avdrag medges med 30 procent av den kapitalförlust som inte överstiger 100 000 kronor. Överstigande belopp är avdragsgillt med 21 procent. Det finns ingen möjlighet att rulla outnyttjade underskott framåt till senare beskattningsår.

Bolaget, eller Euroclear på uppdrag av Xxxxxxx, är skyldigt att göra preliminärt skatteavdrag med 30 procent på ränta och utdelning, om mottagaren är en fysisk person eller ett dödsbo.

Investeringssparkonto

Fysiska personer kan förvara vissa tillåtna tillgångar på investe- ringssparkonto. Däri inbegripet får kontanter, finansiella instrument upptagna till handel på reglerad marknad, finansiella instrument som handlas på en handelsplattform och fondandelar förvaras på ett investeringssparkonto (”ISK”). Ett direkt eller indirekt innehav av andelar som motsvarar 10 procent av rösterna för samtliga an- delar eller kapitalet i bolaget anses inte utgöra tillåtna tillgångar.

Xxxxxx bör uppmärksammas att det vid beräkningen av innehavet även inräknas närståendes innehav. Kvalificerade andelar kan ald- rig anses utgöra tillåtna tillgångar.

Tillgångar som förvaras på ett ISK schablonbeskattas, oavsett om en vinst eller förlust uppkommit. Därför är det inte nödvändigt att rapportera kapitalvinster eller kapitalförluster i inkomstdeklaratio- nen. Likaledes är avkastning såsom utdelning och ränta undanta- gen beskattning, utan beskattas inom ramen för schablonbeskattningen. Utgifter hänförliga till tillgångarna på ISK:t är inte avdragsgilla. För schablonbeskattningen behöver först ett kapitalunderlag beräknas. Detta utgörs dels av en fjärdedel av vär- det på tillgångarna vid ingången av varje kvartal, dels inbetalningar och överföringar av finansiella instrument till ISK:t under respek- tive kvartal. När kapitalunderlaget är fastställt beräknas en schablonintäkt som kapitalunderlaget multiplicerat med statslåne- räntan vid utgången av november året före beskattningsåret, ökad med 0,75 procentenheter. Som lägst uppgår schablonintäkten till 1,25 procent av kapitalunderlaget. Schablonintäkten är därefter föremål för vanlig kapitalbeskattning om 30 procent.

Juridiska personer

För ett aktiebolag kan innehav av marknadsnoterade andelar ut- göra näringsbetingade andelar, underförutsättning att andelarna

antingen är betingade av den rörelse som innehavaren bedriver, eller om det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer för samtliga andelar i företaget. För det fall andelarna anses vara nä- ringsbetingade är såväl kapitalvinster som utdelningar skattefria. Motsvarande kapitalförlust är inte avdragsgill. Handelsbolag kan ta emot skattefri utdelning på aktier i onoterade bolag till den del ut- delningen hade varit skattefri om den i stället tagits emot direkt av handelsbolagsdelägaren. Samma gäller vid avyttringar av aktier, varigenom kapitalvinsten blir skattefri om den varit skattefri om delägaren själv hade avyttrat andelen. Förkapitalförluster i dessa fall medges inte avdrag.

För det fall ett aktiebolags innehav inte anses näringsbetingat tas utdelning och kapitalvinst vid avyttring upp till beskattning med en skattesats om 22 procent i inkomstslaget näringsverksamhet. Det beskattningsbara resultatet beräknas som försäljningslikviden efter avdrag för försäljningsutgifter och omkostnadsbelopp.

Avdrag för kapitalförluster medges endast mot skattepliktiga kapi- talvinster på aktier och andra värdepapper som behandlas som ak- tier. I den mån det inte är möjligt att göra avdrag under året då förlusten uppkommer kan kapitalförlusten rullas framåt obegrän- sat i tiden. För det fall koncernbidragsrätt föreligger mellan andra koncernbolag och det förlustdrabbade bolaget kan, som huvudre- gel, koncernbolagens skattepliktiga kapitalvinster på aktier och andra värdepapper kvittas mot underskottet. För bl.a. stiftelser och ideella föreningar gäller särskilda regler.

Kapitalförsäkring

Såväl fysiska personer som företag kan använda sig av en kapital- försäkring, en sparandeform som har stora likheter med investe- ringssparkontot. I likhet med investeringssparkontot beskattas inte vinster löpande, eller medges avdrag för kapitalförluster. Istället utgår en årlig schablonbeskattning oaktat av om det uppkommer en kapitalvinst under året eller ej. Schablonbeskattningen beräk- nas på ett sätt snarlikt det som gäller vid innehav på ett investe- ringssparkonto. Först beräknas ett kapitalunderlag, vilket utgör värdet på innehavet i början av året och de inbetalningar som gjorts under året. Inbetalningar gjorda under årets andra hälft medtas endast till 50 procent. Detta belopp (värdet och inbetal- ningar) multipliceras med statslåneräntan vid utgången av novem- ber året innan inkomståret plus 0,75 procentenheter (med en lägsta-regel om 1,25 procent). Schabloninkomsten beskattas som vanlig kapitalinkomst, innebärande en skattesats om 30 procent

för individer. Skatten innehålls och inbetalas till Skatteverket av försäkringsbolaget hos vilket investeraren har sina tillgångar pla- cerade i en kapitalförsäkring, om försäkringsbolaget är svenskt.

Kupongskatt

För fysiska personer som inte är skattskyldiga i Sverige och som får aktieutdelning från Sverige utgår en kupongskatt på 30 pro- cent. Ansvar för innehållandet av och inbetalning till Skatteverket ligger på Euroclear.

Skattesatsen är i allmänhet reducerad genom skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder för undvikande av dubbelbe- skattning. För juridiska personer med hemvist inom EU och som uppfyller villkoren i artikel 2 i det så kallade moder- dotterbolags- direktivet (90/435/EEG) utgår normalt inte svensk kupongskatt om bolaget innehar minst 10 procent av kapitalet i det utdelande bolaget. För utdelning på onoterade aktier till utländska bolag (bolag inom EU vid innehav under 10 procent och bolag i länder utanför EU) gäller vidare att kupongskatt normalt inte utgår om det utländska bolaget motsvarar ett svenskt aktiebolag och en ut- delning eller kapitalvinst hade varit skattefri om det utländska bo- laget hade varit ett svenskt företag.

Särskilda skattekonsekvenser

Särskilda skattekonsekvenser som inte är beskrivna ovan kan uppkomma för vissa kategorier av aktieägare. Skattesituationen för enskilda aktieägare är beroende av omständigheterna i det en- skilda fallet. Varje aktieägare rekommenderas att inhämta råd från egen skatterådgivare för information om sådana speciella omstän- digheter föreligger. I de fall kupongskatt ska utgå kommer den att innehållas av Bolaget.

AIF-direktivet

Direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfon- der

Aktiebolagslagen

Aktiebolagslag (2005:551)

Anskaffningskostnad

Bolagets direkta eller indirekta totala anskaffningskostnad för en fastighet inkluderande kostnader för lagfart, pantbrev, provisioner, konsult- och rådgivningskostnader samt andra kostnader förenade med anskaffningen.

XXX, Förvaltaren, AIF-förvaltaren

AIFP Baltic Asset Management AS, xxx.xx. 40103942053

Bolaget, Fonden

Skogsfond Baltikum AB (publ), xxx.xx. 559188-5735

Bonitet

Skogsmarkens naturliga virkesproducerande förmåga. Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jordmån, klimat, fuktighetsförhål- landen och exposition. Boniteten uttrycks oftast i skogskubikmeter per hektar och år.

Emissionsinstitut

Eminova Fondkommission AB, xxx.xx. 516406-0021, som har an- litats som emissionsinstitut i samband med förevarande nyemis- sion.

Emissionslikvid

Det sammanlagda beloppet som erläggs som betalning för samt- liga A-aktier som ges ut och tecknas i Erbjudandet. Total Emis- sionslikvid kan som mest uppgåtill 50 MSEK, eller sådant lägre belopp som Bolaget kan komma att besluta.

Emissionskostnad

De kostnader som är direkt förknippade med förevarande nyemis- sion och som belastar Bolaget.

Erbjudandet

Förevarande emission av A-aktier

Euroclear

Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm

Exit- eller avvecklingskostnader

Kostnader vid försäljning och avveckling av investeringsobjekt, samt likvidationskostnader vid avveckling av Bolaget

Emissionslikvid

Det sammanlagda beloppet som erläggs som betalning för samt- liga A-aktier som ges ut och tecknas i Erbjudandet

Fastighet

Enskild registrerad enhet i respektive lands fastighetsregister av- seende skogsfastighet eller fastighet med både skogs- och jord- bruks- och/eller annan mark.

FKTK

Financial and Capital Market Commission, den övervakande till- ståndsmyndigheten i Lettland.

Förvaringsinstitut

Intertrust Depository Sweden AB, 556944-1172, Xxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxxx

Hektar

Hektar (ha) är en areaenhet med enhetsbeteckningen ha. En hek- tar är 10 000 kvadratmeter (m2) eller 0,01 kvadratkilometer (km²), vilket motsvarar arean av en kvadrat som är 100 m × 100 meter.

Kubikmeter

Volym växande skog i form av skogskubikmeter (m3sk) som är en enhet som används för att beteckna ett skogsbestånds virkesvo- lym. Måttet innefattar trädens hela stamvolym ovanför normal stubbhöjd vilket innebär att såväl topp som bark räknas med. Dock ingår ej grenar, stubbar eller rötter.

Kubikmeter fub

Kubikmeter fast mått under bark (m³fub) är handelsmåttet för massaved i bl.a. Sverige. Vid beräkning utgås från stockarnas mas- siva stamvolym under barken. Om veden är staplad avräknas såle- des "luften" som inte utgör virke.

Lagen om alternativa investeringsfonder, LAIF

Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Målvolym

Den totala kapitalvolym som Fonden under en tvåårsperiod har för avsikt att uppnå genom tillförsel av kapital från investerare

Nettokassaflöde

Nettokassaflödet är nettoflödet av intäkter från direkt och indirekt ägda skogsfastigheter efter förvaltningskostnader och finansiella kostnader (inklusive räntor).

Prospektet

Föreliggande prospekt för Skogsfond Baltikum AB (publ).

Tröskelvärde

Det värde som ligger till grund för fördelningen av vinst mellan stamaktieägarna respektive A-aktieägarna.

Överavkastning

Den avkastning som överstiger tröskelvärdet.

Detta avtal har ingåtts mellan:

Skogsfond Baltikum AB (publ) (xxx.xx 559188-5735), nedan kallad ("AIF-fonden")

och

AIFP Baltic Asset Management AS (xxx.xx 40103942053), nedan kallad ("AIF-förvaltaren").

1. Bakgrund och syfte

1.1 AIF-fonden utgör en alternativ investeringsfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (”LAIF”). Det är en svensk fastighetsfond som är inriktad på investeringar huvudsakligen i skogsfastigheter och marktill- gångar i de tre baltiska länderna. Placeringshorisonten är ca åtta (8) år.

1.2 Fonden riktar sig till både professionella och icke-professio- nella investerare. Investeringar i AIF fonden sker genom in- vesterarna förvärvar aktier av serie A (A-aktier) i AIF-fonden (”Investerare”). Avsikten är att A-aktierna ska upptas till handel på en reglerad marknad.

1.3 Ägandet i AIF-fonden syftar till att ge en god genomsnittlig riskjusterad avkastning.

För att kunna erhålla en bra resultatutveckling för en portfölj av skogs- och marktillgångar i Baltikum krävs god kunskap om fastighetsbeståndet, dess skötsel och lokala förutsätt- ningar. AIF-fondens fastighetsbestånd skall förvaltas av en eller flera lokala professionella fastighetsförvaltnings-orga- nisationer på marknadsmässiga villkor.

1.4 AIF-förvaltaren innehar tillstånd utfärdat av FKTK (Financial and Capital Market Commission) i Lettland att förvalta alter- nativa investeringsfonder och ska förvalta AIF-fonden som extern förvaltare. Detta innebär att AIF-förvaltaren beslutar om vilka investeringar AIF-fonden skall göra och vilka för- valtningsåtgärder som från tid till annan ska utföras.

2. Utnämning av förvaltare för aif-fonden

2.1 AIF-fonden utser AIF-förvaltaren att förvalta fonden såsom extern förvaltare enligt LAIF och därvid ansvara för (i) port- följförvaltning, (ii) riskhantering och (iii) utföra de övriga uppgifter som följer av punkt 5 nedan och LAIF.

2.2 Uppdraget ska utföras enligt detta avtal, inbegripet de inve- steringsbegränsningar och de investeringsrestriktioner och övriga bestämmelser som följer av detta avtal eller LAIF.

2.3 AIF-fonden får inte utföra portföljförvaltning eller riskhante- ring och får således inte vara internt förvaltad enligt LAIF.

3. Investeringspolicy och investeringsrestriktioner

3.1 För fonden gäller den investeringspolicy och de investe- ringsrestriktioner som anges i Bilaga A (”Investeringspo- licy”).

3.2 AIF-fondens aktiva ägarroll i investeringsobjekten skall ske i former som anpassas till förutsättningarna i varje enskilt in- vesteringsobjekt. Ägarrollens fullgörande skall redovisas lö- pande till Investerarna.

3.3 Det är av synnerlig betydelse för AIF-fonden att AIF-förval- taren är organiserad och bemannad så att AIF-förvaltaren vid varje tidpunkt effektivt och i överensstämmelse med detta avtal och god affärssed kan fullgöra de skyldigheter som stadgas i detta avtal. Det skall härvid särskilt framhållas vikten av att AIF-förvaltarens personal och styrelsen besitter nödvändig kompetens och erfarenhet för att på ett kvalifice- rat sätt kunna fullfölja den aktiva ägarrollen i investerings- objekten, vilken utgör en central del i detta avtal.

4. Andelar och finansiella tjänster

4.1 AIF-förvaltaren ska se till så att investeringar görs i AIF-fon- den i form av investering i A-aktier. Investeringar ska ske på lämpligt sätt i egen regi eller exempelvis genom av AIF-för- valtaren anlitade distributörer.

4.2 I uppdraget ingår att AIF-förvaltaren ska ha löpande kon- takter med den reglerade marknad som A-aktierna är av- sedda att handlas på.

5. Förvaltnings- och managementtjänster

5.1 AIF-fonden uppdrar åt AIF-förvaltaren att under tiden för detta avtal, med den yrkesskicklighet och omsorg som skäli- gen kan förväntas att, med ensamrätt, ansvara för investe- ringsverksamheten och AIF-fondens verksamhet i enlighet med de riktlinjer som uppställts i AIF-fondens prospekt och Investeringspolicyn. Arbetet skall ske i enlighet med de syf- ten som anges i punkten 1 i detta avtal samt vad som anges i prospektet. Därvid åligger det AIF-förvaltaren att bland annat i enlighet med AIF fondens Placeringspolicy och prospekt, identifiera, utvärdera och besluta om förvärv av skogs- och marktillgångar för direkt ägande eller indirekt ägande via bolag vilka i sin tur äger tillgångarna samt att övervaka den löpande värdeutvecklingen i investeringsob- jekten och tillse att dessa helt eller delvis avyttras vid de till- fällen då högsta möjliga avkastning kan komma AIF-fonden tillgodo.

5.2 Den löpande förvaltningen avseende investeringsobjekten skall utföras av lämplig förvaltare som upphandlas och utses av AIF-förvaltaren för AIF fondens räkning. AIF-för- valtaren äger även rätt att för AIF-fondens räkning anlita med AIF-förvaltaren närstående bolag att utföra sådana tjänster.

5.3 De övriga tjänster som AIF-förvaltaren har att upphandla eller tillhandahålla för AIF-fondens räkning, består bland annat av att:

a) ansvara för den löpande administrativa förvaltningen av AIF-fonden;

b) vara ansvarig för löpande drift och administrativ förvalt- ning av de bolag som ingår i AIF-fondens koncern;

c) sammanställa rapporter om verksamhetens utveckling jämte annan relevant information för distribution till Inve- sterarna;

d) tillse att ett uppdaterat register över aktieägare hålls;

e) ansvara för register över fastigheter och tillgångar;

f) regelbundet inspektera fastigheterna samt ansvara för eventuella åtgärder när så är erforderligt;

g) ansvara för att alltid arbeta aktivt för att optimera de åt- gärder som utförs på fastigheterna i syfte att gynna AIF- fondens avkastning;

h) ansvara för att upprätta bokslut för AIF-fonden;

i) ansvara för budget och underlag för relevant finansiell planering; samt

j) ansvara för bokföring, redovisning och administration i öv- rigt av AIF-fondens verksamhet, däribland att upprätta årsredovisning och deklarationer samt hantera löpande kontakter med förvaringsinstitut, myndigheter och lik- nande för AIF-fondens räkning.

5.4 För utförandet av övriga tjänster enligt punkt 5.3 ska AIF- förvaltaren antingen utföra dessa tjänster i egen regi eller anlita professionella uppdragstagare som även kan vara ett närståendebolag till AIF-förvaltaren.

6. Fullgörande av tjänster

AIF-förvaltaren ska tillse att det för AIF-fonden utses ett förvaringsinstitut enligt tillämplig lagstiftning. AIF-förvaltaren äger rätt att, med iakttagande av tillämplig lagstiftning anlita tredje part för att fullgöra sina åligganden.

7. Investeringsområden

AIF-förvaltaren skall i sitt sökarbete efter investeringsmöj- ligheter arbeta i enlighet med AIF-fondens Placeringspolicy och prospekt.

8. Ersättning samt fördelning av kostnader

8.1 Investeringsavgift

AIF-förvaltaren skall för sina tjänster ovan i samband med att AIF-fonden tillförs medel erhålla en investeringsavgift motsvarande 2,4 procent av emissionslikviden.

8.2 Årlig förvaltningsavgift

8.2.1 AIF-förvaltaren skall som ersättning för sina tjänster erhålla en årlig förvaltningsavgift motsvarande 0,65 procent av det totala uppskattade fastighetsvärdet avseende tillträdda fas- tigheter; eller fastighetsbolag.

8.2.2 Beräkningsunderlaget av förvaltningsavgiften utgår från det totala uppskattade verkliga fastighetsvärdet vid utgången av respektive kvartal, däremot kan beräkningsunderlaget aldrig bli lägre än fastigheternas anskaffningsvärde.

8.2.3 Beräkning av fakturering av årlig förvaltningsavgift sker med en fjärdedel vid utgången av respektive kvartal. På be- loppen tillkommer mervärdesskatt i förkommande fall. AIF- fonden skall betala förvaltningsavgiften AIF-förvaltaren senast 15 dagar efter erhållen faktura.

8.3 Fördelning av kostnader

8.3.1 AIF-förvaltaren skall själv bestrida administrativa kostnader som uppstår vid fullgörandet av sina åtaganden enligt avta- let, övergripande datasystem och liknande, såvitt något annat inte uttryckligen anges.

8.3.2 Kostnader för utförandet av tjänster under punkterna 5.2 och 5.3 och övriga erforderliga externa konsulter m.m. skall bestridas av AIF-fonden. Detta inkluderar exempelvis kost- nader för legala eller finansiella rådgivare, mäklare, värde- rare och annan skogsrelaterad extern kompetens i anledning av transaktioner för AIF-fondens räkning, admi- nistrationen av AIF fonden och dess tillgångar eller den lö- pande fastighetsförvaltningen.

8.3.3 I de fall AIF-förvaltaren själv utför tjänsterna under punk- terna 5.2 – 5.3 skall AIF-förvaltaren ersättas av AIF-fonden för kostnaderna för sådant arbete under förutsättning att de kan preciseras och dokumenteras. På de av AIF-förvalta- rens vidarefakturerade kostnader tillkommer mervärdes- skatt i förekommande fall.

8.3.4 Revision upphandlas på gängse sätt av AIF-förvaltaren och debiteras AIF-fonden på löpande räkning.

9. Övrigt

9.1 Vid vinstutdelning och vid AIF-fondens avveckling genom likvidation ska fördelningsprinciperna i prospektet och gäl- lande bolagsordning tillämpas.

9.2 Ingen part har rätt att överlåta sina skyldigheter/rättigheter enligt detta avtal till tredje part utan den andra partens skriftliga medgivande.

9.3 Ändringar av och tillägg till detta avtal skall, för att äga gil- tighet upprättas skriftligt och undertecknas av båda parter.

10. Avtalstid

10.1 Detta avtal mellan parterna gäller, med undantag av vad som anges i punkten 9.2, från och med undertecknandet till den 31 december 2026. Avtalet skall dock gälla längst till den tidpunkt då avveckling av AIF-fonden har genomförts och den Totala Emissionslikviden om möjligt har återbetalats till Investerarna.

10.2 Envar av Parterna skall äga kraft att säga upp avtalet med omedelbar verkan om:

a) den andra parten gör sig skyldig till ett väsentligt brott mot detta avtal och inte, senast trettio (30) dagar efter skriftlig anmärkning i vilken kontraktsbrottet specificerats, åtgärdat detta;

b) den andra parten ställt in sina betalningar, trätt i likvida- tion, gått i konkurs eller liknande;

c) AIF-förvaltaren inte längre innehar nödvändiga tillstånd för att kunna fullgöra sina åtaganden.

11. Skiljedom

11.1 Svensk rätt ska tillämpas på Avtalet.

11.2 Tvister som uppstår i anledning av Avtalet ska slutligt avgö- ras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän.

11.3 Skiljeförfarandets säte ska vara Stockholm. Språket för för- farandet ska vara engelska.

11.4 Skiljeförfarande som påkallats med hänvisning till denna skiljeklausul omfattas av sekretess. Sekretessen omfattar all information som framkommer under förfarandet liksom beslut eller skiljedom som meddelas i anledning av förfaran- det. Information som omfattas av sekretess får inte i någon form vidarebefordras till tredje person utan den andra Par- tens skriftliga samtycke.

Detta avtal, som ersätter alla tidigare skriftliga och muntliga avtal mellan parterna, har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.

Stockholm den 27 december 2018 AIFP Baltic Asset Management AS Valerijs Ginko Liene Ginko Skogsfond Baltikum AB (publ)

Xxxx Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx

Bilaga 2: Investeringspolicy

1. Investeringsmål

AIF-fonden ska ha den inriktning och mål som anges i in- gressen till detta avtal. Bolaget utgör en alternativ investe- ringsfond enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bolagets A-aktier utgör andelar i fonden i enlighet med nämnda lag. Fonden riktar sig till såväl pro- fessionella som icke-professionella investerare som erbjuds att teckna sig för andelar.

Ägandet i Bolaget syftar till att ge en löpande hög riskjuste- rad avkastning. Det är styrelsens uppfattning att den bal- tiska marknaden för skogs- och marktillgångar erbjuder betydande möjligheter till stabil långsiktig avkastning med begränsad risk. Bolagets skogs- och marktillgångar ska för- valtas av lokalt etablerade professionella förvaltningsorgani- sationer enligt instruktion från förvaltaren av Fonden.

Målsättningen är att generera en sammanlagd genomsnitt- lig årlig totalavkastning för investeraren om 7 till nio procent efter kostnader och avgifter under fondens planerade livs- längd.

2. Investeringspolicy

2.1. Bolaget ska placera sina tillgångar indirekt i skogs- och marktillgångar belägna i de tre baltiska staterna. Det inne- bär att investeringar företrädesvis görs genom helägda dot- terbolag och endast undantagsvis inom ramen för delägda bolag.

2.2. Huvudsaklig inriktning utgör skogsfastigheter.

2.3. En viss del av marktillgångarna kommer även att utgöras av jordbruks- och annan mark som många gånger ingår som en del av förvärvade fastigheter. Målsättningen är dock att så stor del av innehaven ska vara tillgångar i form av skog och skogsmark.

2.4. Utöver eget kapital kan Bolagets direkta eller indirekta inve- steringar komma att till viss del vara finansierade med lån i bank eller annat kreditinstitut.

2.5. Vid behov kan räntesäkringsstrategier komma att imple- menteras så att ränterisken blir balanserad i förhållande till övriga risker.

2.6. Investeringar i skogstillgångar kan även komma att göras genom apportemissioner riktade till säljare av skogstill- gångar.

3. Investeringsrestriktioner

För Bolagets investeringsverksamhet gäller följande:

3.1. Investeringar i jordbruks- och annan mark får inte uppgå till mer än 30 procent av den totala arealen under en längre tid än ett år.

3.2. Bolaget får investera i värdepapper i eventuella närstående bolag som också är alternativa investeringsfonder samt andra fastighetsfonder eller fastighetsbolag med liknande verksamhet, vilka har lika eller motsvarande investeringsfilo- sofi och tillgångsslag som Bolaget, upp till ett belopp om maximalt 20 procent av de totala tillgångarna i Bolaget över tid.

3.3. Bolaget äger rätt att förvärva 100 procent av ett syster- eller närstående bolag som ett led i förvärv av sådant sys- terbolags fastighetsbestånd.

3.4. Förvärv från eller avyttring till med BAM eller Bolaget närs- tående ska alltid ske på marknadsmässiga villkor. I dessa fall ska oberoende värderingsutlåtande från extern profes- sionell värderingsman alltid inhämtas.

3.5. Ovanstående begränsningar får temporärt överskridas, dock ej längre än 6 månader, om det med hänsyn till Bolagets in- vesteringscykel är erforderligt, exempelvis under investe- rings- eller avyttringsfas. Överskridande får även ske till följd av naturliga värdefluktuationer.

3.6. Överträdelser av Xxxxxxxx investeringsrestriktioner ska åt- gärdas av BAM skyndsamt med iakttagande av investerar- nas gemensamma intresse.

4. Investeringar i närståendebolag m.m.

4.1. Förvärv av fastigheter från syster- eller närstående bolag kan komma att ske. Syftet är det främst är avsett att ske i samband med en eventuell avveckling och likvidation. Bola- get kan i samband med sådan avveckling komma att, direkt eller indirekt, förvärva fastigheter och/eller portföljer som även fortsättningsvis bedöms kunna generera goda avkast-

ningsmöjligheter eller för vilka tiden för extern avyttring inte bedöms vara det mest gynnsamma alternativet då fastighe- ten bedöms komma att stiga i värde ytterligare.

4.2. Sådan intern avyttring ska ske till marknadsvärde och på marknadsmässiga villkor. Xxxxxxxxxxxxxx vid sådan överlå- telse ska fastställas av oberoende värderingsman.

4.3. Begränsningen om 20 procent enligt 3.2 ovan ska dock inte hindra Bolaget från att förvärva 100 procent av ett sys- terbolag som ett led i förvärv av sådant systerbolags fastig- hetsbestånd.

5. Belåning och säkerheter

5.1. Fastighetsinvesteringarna kan, förutom med eget kapital, komma att delvis finansieras med lån i bank eller annat kre- ditinstitut.

5.2. I samband med upptagande av extern belåning i bank eller annat kreditinstitut kan fastigheterna eller aktierna i bola- gen som äger fastigheterna ställas som säkerhet för lånen.

5.3. Belåningsgraden mätt som lån i relation till fastighetsvärde ska inte långsiktigt överstiga 30 procent.

5.4. Om belåningsgraden överstiger 30 procent ska detta bringas ned i sådan takt som bedöms rimlig med hänsyn till Bolagets bästa.

5.5. Belåningsgraden får dock inte överstiga 50 procent vid någon given tidpunkt.

6. Derivat

Bolaget får inte utnyttja derivatinstrument i placeringssyfte eller för att öka hävstång. Bolaget får endast använda deri- vatinstrument för räntesäkring av lån.

7. Ändringar och tillägg

Den av Bolaget utsedda externa AIF-förvaltaren äger rätt att besluta om smärre justeringar och tillägg till eller avsteg från Bolagets placeringspolicy. Väsentliga ändringar som medför en påtaglig riskökning i Bolaget ska emellertid un- derställas bolagsstämman i Xxxxxxx för att vara gällande.

Bilaga 3: Revisors rapport

Skogsfond Baltikum AB

c/o G&W Kapitalförvaltning AB Xxxxxxxxxx 0

111 43 Stockholm

AIFP Baltic Asset Management AS Xxxxxxxx xxxx 0-00

Riga, LV-1010

Lettland

Aktieinvest FK Box 7415

103 91 Stockholm

Selling agent: Nordnet Bank AB Box 30099

104 25 Stockholm

Document Metadata

Table of Contents

Skogsfond Baltikum AB (publ)

Document Metadata