Uppföljning av avtal för folkhälsoinsatser i Lundby 2022
Uppföljning av avtal för folkhälsoinsatser i Lundby 2022
Göteborgs Stad, stadsdelsnämnden och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG) har tecknat avtal om lokalt folkhälsoarbete från 1 januari 2022 till 31 december 2022. Med grund i parternas mål- och inriktning formuleras en handlingsplan för det lokala folkhälsoarbetet. Den ska även följa de målområden och dokument som anges i avtalet:
• Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbete (budget, Göteborgs Stads program för en jämlik stad med flera)
• Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbete (budget, regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 med flera)
• Mål- och inriktningsdokument för HSN
Handlingsplanen anger folkhälsoarbetets riktning och innehåller insatser som ska bidra till det övergripande målet att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Detta ska ske utifrån ett rättighetsbaserat arbete med vägledning av FN:s konvention om barnets rättigheter samt mänskliga rättigheter. Arbetet med att förbättra folkhälsan kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Det lokala arbetet sker i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Handlingsplanen fastställs och revideras årligen i samband med gemensamt presidiemöte eller annat likvärdigt politiskt dialogforum.
Instruktioner
Beskriv kortfattat insatser under året utifrån handlingsplanens prioriterade områden.
Om det finns ytterligare dokumentation som genomförts inom ramen för avtalet, exempelvis projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelser kan dessa bifogas.
Uppföljningen skickas till Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen genom xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx senast den 1 februari 2023.
1. Prioriterade områden i den lokala handlingsplanen
Skillnaderna i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan olika grupper och områden i Lundby är fortfarande stora och ökar i vissa fall. För 2022 bestämdes därför att därför att fortsätta det lokala folkhälsoarbetet med liknande inriktning och fokus som tidigare för att kunna minska dessa skillnader. Att fortsatt prioritera det långsiktiga systematiska främjande och förebyggande arbetet och ha fokus på hälsans bestämningsfaktorer är av yttersta vikt för att kunna förändra orsakerna till ojämlikheter i hälsa. Arbetet sker fortsatt rättighetsbaserat och sammankopplat med såväl stadens övriga arbete för en jämlik stad som regionens arbete för social hållbarhet och jämlik hälsa.
Folkhälsoarbetet handlar både om generella insatser och insatser riktade till de områden och grupper som idag har den sämsta hälsan eller har ökad risk för ohälsa. I Lundby betyder det ett fortsatt fokus på Centrala Lundby, framför allt primärområdena Kvillebäcken och Rambergsstaden på generell nivå. I Lundby som helhet har vi fokus på grupper som är särskilt utsatta för ohälsa.
I och med den nya organisationen i Göteborgs Stad har det lokala folkhälsoarbetet under 2022 formats gemensamt inom Socialförvaltningen Hisingen utan att förlora de lokala variationer och behov som respektive stadsdelsförvaltning har identifierat. Samverkan har även börjat byggas upp med övriga nya förvaltningar. Ett särskilt fokus har under året även varit att skapa gemensamma underlag som beskriver livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos Hisingens befolkning, som till exempel en Lokal Utvecklingsplan, att använda som planerings- och beslutsunderlag.
Under 2022 fokuserades folkhälsoinsatserna framför allt till följande satsningar. Insatsernas koppling till respektive målområde beskrivs i tabellen nedan.
Insatser | Prioriterade områden | Ge varje barn | Fortsätt ge barn | Den psykiska | Skapa hälso- | Skapa förut- |
En god start i | goda | ohälsan ska | främjande och | sättningar för | ||
livet | förutsättningar | minska | hållbara miljöer | åldrande med | ||
genom skolåren | och samhällen | livskvalitet | ||||
Träning öppna förskolan | X | |||||
Xxxxxxxx för barn | X | X | ||||
Studenters psykiska hälsa | X | |||||
Fysisk aktivitet (boendestöd) | X | X | ||||
Invånarguider | X | |||||
IOP stadenövergripande avtal med RF-SISU samt tillhörande underavtal | X | |||||
Äldres psykiska hälsa | X | X | ||||
Cykelkompisar | X | X | ||||
Tillgängliga bibliotek | X | |||||
Tolkkostnader ABC-träffar | X | X |
Prioriterat område: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren
Insatser
Xxxxxxxx för barn
Simundervisning för barn på Lundbybadet och i Kärra simhall hösten 2022 samt intensivkurs på Lundbybadet i juni. Höstterminen omfattade 13–15 lektioner och pågick 1 gång/vecka. Deltagarna i simskolan var i åldrarna 5–12 år. Utöver vanlig simundervisning fanns även kursen Krabban med vuxen, där barn och vuxen deltar i undervisningen tillsammans. Genom övning och lek tränades vattensäkerhet tillsammans med en vuxen. Eleverna var i åldern 3–5 år.
Intensivsimskolan på Lundbybadet i juni pågick varje vardag i två veckor, totalt 9 lektioner. Insatsen gjordes i Hisingsområdet med fokus på Biskopsgården, Backa/Brunnsbo och delar av Lundby.
Samtliga grupper var fullbokade och rekrytering av deltagare riktades till fokusområdena.
Aktör
Svenska Livräddningssällskapet (SLS)
Vilka var de viktiga effekterna (resultat/lärdomar) av insatsen?
Behovet av simundervisning är stort och då särskilt till kurser låga trösklar, t.ex. med låg eller ingen avgift och enkelt att ta sig till/från simhall. Många familjer i fokusområdena har inte råd att betala kursavgift för simskola, denna insats har därför möjliggjort för att allt fler kan ta del av simundervisning, lära sig simma samt förbättra befintliga kunskaper. Eleverna gjorde stora framsteg med sin simteknik och vattenvana. I förlängningen är detta en viktig insats som bidrar till att fler barn har förutsättningar för att klara skolidrottens betygskriterier samt möjliggör för en aktiv fritid.
Att vara simkunnig är allas rättighet! Att på ett säkert och tryggt sätt kunna vistas tillsammans med andra vid våra närliggande vatten är livskvalité. Simkunnighet skapar delaktighet och en känsla av samhörighet. Simning är också motion vilket är viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv.
Träning på öppna förskolan
Öppna förskolan i Lundby ligger i ett område med flera socioekonomiska riskfaktorer. Under 2021 testade öppna förskolan att ha anpassad utomhusträning som blev väldigt omtyckt av de föräldrar som besökte den. Folkhälsomedel finansierar därför under våren en fortsättning på denna insats med utomhusträning för nyblivna föräldrar i anslutning till öppna förskolan. Instruktörer kommer från Idrotts- och föreningsförvaltningen och träningarna kommer vara en gång i veckan med start i vår.
Syftet är att öka möjligheter för fysisk aktivitet för föräldralediga där barnen kan vara med, skapa möten mellan föräldrar i området samt att locka nya besökare till öppna förskolan.
Prioriterat område: Den psykiska ohälsan ska minska
Insatser:
Fysisk aktivitet
Främjande av fysisk aktivitet hos personer med boendestöd genom aktiviteter en gång i veckan med syftet att öka den psykiska hälsan. Antalet deltagare har varierat från två till tio deltagare.
Planeringen görs av personalen och aktiviteterna har t ex varit kubb, boule och temapromenader i omgivningarna, också för att visa vad som finns i närområdet då flertal inte har så god kännedom om vad som finns att ta del av. I samtalen i mötet fångar personalen upp idéer och förslag från de som deltar och använder de som är möjliga.
Aktörer:
Boendestöd, Förvaltningen för funktionsstöd
Vilka är de främsta effekterna (resultat/lärdomar av insatserna)?
Personalen ser tydligt att aktiviteten med små medel har bidragit till att fler personer blivit mer fysiskt aktiva och utmanat sig själva. Det är flertal personer som promenerat mer och längre än vad de trodde sig ha förmåga till, och gruppens stöd har varit betydelsefullt. Personalen har också noterat att det inte är så viktigt att de som professionella lägger kraft på att sätta ihop en bra grupp utifrån sina föreställningar om vilka som de tror fungerar eller inte fungerar ihop utan de som kommer löser det bra tillsammans och personalen som deltar arbetar aktivt med gruppdynamiken som uppstår, och som ser olika ut varje träff. Aktiviteten har även lett till nya kontakter att dela erfarenheter och tankar med andra i samma situation samt ökad kunskap om vad närområdet har att erbjuda.
Studenters psykiska hälsa
De flesta studenter tillhör målgruppen unga vuxna. Unga vuxna i form av högskolestudenter uppvisar en sämre psykisk hälsa jämfört med jämnåriga som förvärvsarbetar visar studier som
Folkhälsomyndigheten sammanställt på nationell nivå. I sydvästra Göteborg bor många studenter och studenter har uppmärksammats som målgrupp kring psykisk hälsa utifrån ett initiativ som kommer från målgruppen själva. Efter dialog med studenter startade en arbetsgrupp kring studenters psykiska hälsa. Förutom representation av utvecklingsledare folkhälsa från samtliga
stadsområden i staden ingår representanter från Chalmers och Göteborgs Universitet. En kartläggning av studenters behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser samt vilket stöd som finns att få har gjorts. Ett femtiotal verksamheter som möter studenter i sitt uppdrag samt civilsamhällets organisationer tillfrågades. Svaren analyserades av arbetsgruppen. Genom workshops har studenter själva formulerat förslag på områden som påverkar den psykiska hälsan mest för att främja studenters psykiska hälsa. Under hösten bjöd arbetsgruppen in till konferensen Studenters psykiska hälsa– en stor samhällsutmaning för att sprida kartläggningens resultat. Konferensen hade också till syfte att fungera som startskott för ett framtida nätverk för funktioner som möter studenter i sitt uppdrag. Cirka 150 deltagare deltog på konferensen med bred representation.
Utvecklingsledare Folkhälsa inom ramen för Västra Göteborgs arbete kom med i arbetet under hösten 2022.
Cykelkompisar
Vilka insatser har gjorts?
Under 2022 jobbades en metod fram för att få de som av olika skäl vill cykla till jobbet, men inte gör det eller drar sig för att göra det. Metoden bestod av ett kvartssamtal (oftast via zoom) om vad en ny cyklist behöver hjälp med följt av att den nya cyklisten cyklar till jobbet med en cykelcoach som hjälpte den nya cyklisten med de olika problem som bland annat var val av cykelväg, låsning av cykel etc.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Att det ofta bara behövs en liten push från en erfaren cyklist för att få en ny cyklist att överkomma sina, ofta ganska små, hinder för att få en till cyklist som bidrar till sin och de gemensammas folkhälsa.
Aktörer
Ett samarbete med Cykelfrämjandet, som lär vuxna att cykla, har startat. Den målgruppen är en viktig del för projektet framöver. Ett samarbete med Trafikkontoret har också diskuterats.
Prioriterat område: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
Insatser:
Brukarinflytande
Fortsatt utvecklingsarbete för ökat brukarinflytande för personer som har boendestöd/stödinsats internt i Lundby. Målet är att stärka delaktighet, inflytande över verksamheten och fånga upp och använda sig av brukarens erfarenheter och önskemål i det dagliga arbetet. Innehållet styrs av brukarnas önskemål och syftar till att stärka hälsa, återhämtning och öka känslan av egenmakt samt skapa en mötesplats för dialog och samvaro.
Insatsen planerades som regelbundna brukarmöten 4-6 gånger per år. Feedback på resultat i brukarenkäter eller brukarrevisioner, bjuda in gäster som ger fördjupning i tex kost, sömn, stress eller annat som är en del av återhämtningen samt att brukare delar med sig av sin berättelse var planerat.
Folkhälsomedlen går till kostnader för löner för personalen som arbetar med att förbereda och genomföra arbetet.
Mer tillgängliga bibliotek
Beskriv insatserna ni genomfört under året
Odlingsdag. En lördag på Lundby bibliotek då det fanns möjlighet att delta i en workshop med syfte att hitta ytor att odla på, frö- och sticklingsbyte och planteringspyssel.
Föredrag om vandring. Fotografen Xxxxxxx Xxxxxxxxx och journalisten Xxxxx Xxxxxx besökte Kyrkbyns bibliotek och visade bilder och tipsade om vandringar i och runt Göteborg. De har gjort flera böcker om vandring tillsammans, bl. a Weekendvandra kring Göteborg och Det vilda Göteborg.
Babymassage och babysång på Kyrkbyns och Lundby bibliotek. Handledd massage respektive sång, ramsor och rörelse till rytmikinstrument för bebisar och deras vuxna. Aktiviteten hölls på barnavdelningen innan biblioteket öppnade och höll på i sextio respektive trettio minuter per tillfälle.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Odlingsdagen lockade många besökare i alla åldrar. Babymassage och babysång är aktiviteter vi erbjuder fortlöpande och som alltid är fullbokade. Förutom att aktiviteterna blir en rolig och språkutvecklande stund för de som deltar så är det ett bra sätt för nyblivna föräldrar och deras barn att hitta till och bekanta sig med biblioteket. Föredraget om vandring var välbesökt vilket visar på ett intresse för vandring i och runt Göteborg.
Redogör för om och hur det lokala folkhälsoarbetet utformats för att nå prioriterade grupper i syfte att minska skillnader i hälsa
Med både pyssel och workshop så riktar sig odlingsdagen till alla åldrar och inbjuder genom workshopen till lokala samarbeten och knytande av kontakter utifrån ett intresse. Babymassage och babysång på biblioteket möjliggör gratis babyaktiviteter för alla vårdnadshavare. Aktiviteterna presenterar också biblioteket som en plats att mötas och umgås. Vandring är en aktivitet som kan anpassas och därför passar alla åldrar. Föredraget riktade sig till vuxna men innehöll bra tips på vandringar med barn.
Aktörer
Grow Here (workshop), Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxx.
Invånarguider
År 2019 utvecklade Göteborgs Stad en ny kommunikationskanal och metod i Biskopsgården för att öka biskopsgårdsbornas möjligheter att påverka sina liv och samhällsutveckling. Metoden kommer från konceptet med demokratiambassadörer som fanns i Biskopsgården inför valen 2014 och 2018. Personer med olika kompetenser som bodde i området anställdes för att sprida information och få fler att rösta i de allmänna valen. Demokratiambassadörerna hade god lokal kännedom, ett etablerat nätverk och talade de stora språken i området. De kunde snabbt nå ut med information, främst via det personliga mötet. 2019–2021 utvecklade man metoden inom ramen av projektet Biskopsgårdens invånarguider. Detta projekt utvärderas och visade på en positiv trend vilket ledde till att man 2022 valde att utveckla metoden och testa den i flera områden på Hisingen.
För att ta reda på vilka områden på Hisingen som kan ha nytta av metoden invånarguider gick man igenom Göteborg stads jämlikhetsrapporter, socialförvaltningen Hisingens Lokala utvecklingsprogram och intervjuer med utvecklingsledare folkhälsa, tillhörande socialförvaltningen Hisingen. Utifrån den insamlingen valdes ett antal centrala socioekonomiska mått ut för att identifiera områden på
Hisingen som kan ha nytta av metoden invånarguider. Utvalda mått har varit inkomst, utbildning, arbetslöshet och valdeltagande.
Biskopsgården: Fyra av fem primärområden som utgör Biskopsgården har en högre andel arbetslösa, lågutbildade och låginkomsttagare jämfört med göteborgssnittet. Det femte området, Jättesten, har liksom övriga områden högre andel arbetslösa och lågutbildade men samma andel låginkomsttagare som övriga Göteborg. 2018 var valdeltagandet i Biskopsgården betydligt lägre, särskilt i norra Biskopsgården. Där röstade enbart 56 % i riksdagsvalet, jämfört med snittet i staden 84 %.
Backa: I Backaområdet utmärker sig primärområdena Brunnsbo, Backa och Skälltorp som har högre andel arbetslösa, lågutbildade och låginkomsttagare än göteborgsnittet. I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet i alla tre primärområden lägre än i övriga staden.
Tuve-Säve: Tuve-Säve är ett stort geografiskt mellanområde som ligger ungefär på snittet i socioekonomisk statistik men det finns skillnader mellan Tuve och Säve. Tuve har vissa socioekonomiska riskfaktorer som inte faller inom ramen för projektet och i Tuve utmärker sig området Norumshöjd med särskilt lågt valdeltagande. Där röstade endast 69 % i riksvalet 2018, jämfört med stadens snitt 84 %.
Lundby: Primärområdet Rambergsstaden har högre andel låginkomsttagare och arbetslösa men färre lågutbildade än i övriga staden. 2018 röstade 80 % i Rambergsstaden och enbart 67 % i valdistriktet södra Rambergsstaden. Primärområdet Kvillebäcken har fler arbetslösa men färre lågutbildade och låginkomsttagare jämfört med göteborgssnittet. Här sammanfaller flera socioekonomiska riskfaktorer på basområdesnivå och 2018 röstade 78 % av väljarna i Kvillebäcken.
Utifrån ovan redovisad statistik och information väljs följande områden:
• Biskopsgården – samtliga primärområden
• Backa – Backa, Brunnsbo och Skälltorp
• Tuve – Norumshöjd
• Centrala Lundby – Rambergsstaden och Kvillebäcken
Aktörer:
Demokrati och medborgarservice, i samverkan med Socialförvaltningen Hisingen
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Invånarperspektiv: Att metoden ger effekt i form av att ny kunskap om och till invånarna ges och att fler känner igenom guiderna och känner sig trygga med dom.
Staden-internt perspektiv: Projektledningen tillsammans med andra verksamheter ser invånarguidernas arbete som viktigt och värdefullt för de olika verksamheterna. Ett sätt att ytterligare tillgodogöra de erfarenheter kunskaper som invånarguiderna byggt upp genom sitt utåtriktade arbete är att involvera dem mer i planeringen av verksamheten och uppdragen som de arbetar med.
Göteborgs Stad och RF-SISU Västra Götaland (Riksidrottsförbundet Västra Götaland och SISU idrottsutbildarna) har under många år samverkat för barn och ungas hälsa och utvecklande av föreningsidrott. I Göteborgs stad finns ett gemensamt Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med RF- SISU, vilka i sin tur har lokala avtal och samverkansstrukturer. Det övergripande syftet med partnerskapet i detta IOP är att genom samlade insatser skapa förutsättningar för förbättrad hälsa, meningsfull fritid, ökad trygghet och förbättrade skolresultat för barn och unga i Göteborg.
Inom ramen för detta arbete har folkhälsomedel stöttat följande aktiviteter i området:
• Kvällsidrott: Bjurslättskolan
• Event (Summer Games, Girls Games, Xmas Games på Toleredskolan)
• Pop Up Games
• Open Court (gratis prova på)
• Möten med föreningar
• Ledarutbildningar
Aktörer
RF-SISU, Fritid, Skola som Arena på Bjurslättskolan, Idrott och föreningsförvaltningen, därutöver har samverkan skett med.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Insatserna har tillsammans lett till ökad rörelse och en meningsfull fritid för barn och unga i området, särskilt genom kvällsidrotten och Pop Up på sommaren. Insatsen har gett barn och unga möjlighet att testa på och upptäcka idrotter utan att det krävt ekonomi, ta sig till någon annan plats eller annan större ansträngning. Verksamheten har sänkt trösklarna för att upptäcka nya idrotter. Samtidigt som det sociala perspektivet har stärkts, t.ex. genom studiestöd och positiva sammanhang som tillförts området.
Insatsen har även stärkt civilsamhället och föreningslivet, i och med skapandet av sociala arenor och mötesplatser med fokus på rörelse, idrott och gemenskap. Men även skapar möjlighet för föreningar att bygga relationer till barn och unga, vilket i sin tur kan ha bäring på barnens långsiktiga engagemang.
Prioriterat område: Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet
Insatser:
Suicidprevention äldre
Behovet av främjande och förebyggande insatser för äldres psykiska hälsa är stort på hela Hisingen. Verksamhetschefer inom hemtjänst och utvecklingsledare folkhälsa på Hisingen har tillsammans identifierat psykisk hälsa hos personer som beviljats hemtjänst som en prioriterad fråga att jobba med tillsammans. Under 2021 utbildades fem instruktörer inom metoden MHFA/Första hjälpen till psykisk hälsa Äldre. Under 2022 utbildade i dessa instruktörer personal inom hemtjänsten på Hisingen som inte tidigare utbildats. Insatsen bekostas gemensamt av Äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen (fortsatt ÄVO) och folkhälsomedel från alla tre avtal på Hisingen. ÄVO står även för de praktiska förutsättningarna, som lokaler, resurser för administration osv.
Folkhälsomedlen möjliggör för ÄVO att bekosta löne- samt vikariekostnader för instruktörernas arbetstid med att planera, genomföra och utvärdera utbildningarna samt för att bidra till vikariekostnader för personalen som deltar i utbildningarna, kostnader för material och ev andra kostnader i samband med utbildningarna. Det är ca 40 medarbetare som under 2022 har genomgått utbildningen. Målet med utbildningen är skapa en långsiktigt hållbar struktur för nuvarande och kommande personal inom hemtjänst på hela Hisingen.
Aktörer:
Äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen, vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst, omsorgshandledare samt enhetschefer.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Utbildningen har fått ett stort genomslag bland personalen. Den är mycket uppskattad. Den har stärkt medarbetarna i att möta personer i deras vardag för att identifiera tecken på psykisk ohälsa
och att förebygga detta. Medarbetarna har fått kunskaper i när man ska gå vidare med problem som de identifierar och fått kraft att våga lyfta problemen i gruppen och med andra professioner. Det har även gjort att flera omsorgstagare har fått stöd i att vidta olika åtgärder. Att våga prata om psykisk hälsa och att det är viktigt att vi i hemtjänsten ska bidra till att förebygga ohälsa, detta har denna utbildning synliggjort och skapar förutsättningar för.
Utveckla insatser för att motverka ensamhet hos äldre samt främja hälsa
Hälsofrämjande och förebyggande verksamheten inom Äldre samt vård-och omsorgsförvaltningen har genomfört tre insatser under 2022: Uppsökande arbete i Backa och Brunnsbo i samarbete med bostadsbolaget Bostads AB Poseidon, Backa Röd (Hjalmarstugan) Prova på bordtennis tillsammans med utbildad bordtennistränare Graffittiworkshop på Röda stenskonsthall Uppsökande arbete: Seniorer har fått information om hälsofrämjande-och förebyggandes verksamhet och tagit del av aktiviteter. Seniorer som tidigare inte tagit del av verksamheten tidigare och som har störst behov av insatserna har nåtts i större utsträckning genom denna insats. Seniorer som nåtts har främst haft annan etnisk bakgrund än svensk. Förhoppningen var att hitta seniorer med annan etnisk bakgrund för att öka mångfalden bland de som deltar i verksamheter och att de skulle fortsätta ta del av aktiviteter i verksamheten eller vill bli volontärer. Detta har insatsen lyckats med. En deltagarstyrd grupp med inriktning på gemenskap, rörelse och matlagning startar januari 2023 på Mötesplats Brunnsbo och en senior har blivit volontär. Bordtennisträning: Seniorer har vid två tillfällen fått prova på bordtennis med utbildad bordtennistränare. Därefter implementerades bordtennis som en fysisk aktivitet på mötesplats Brunnsbo och fyra seniorer tränar fortfarande bordtennis. Seniorerna har tidigare inte tagit del av verksamheten. Graffittiworkshop: Xxxx xxxxxxxx deltog på graffittiworkshop på Röda Stens konsthall. Syfte var att öka intresset för att skapa, måla och handarbeta. Seniorerna som deltog har tidigare inte tagit del av verksamheten.
Aktörer:
Hälsofrämjande och förebyggande verksamheten inom Äldre samt vård-och omsorgsförvaltningen Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Genom insatserna som genomförts har verksamheten bidragit till att bryta social isolering, förlänga kvarboende, skapa nya nätverk, skapa delaktighet och inflytande för seniorer i Göteborg.
Uppsökande arbete: Information som har skett genom personliga möten och muntlig information har fungerat bra. Nyckelperson har varit en viktig länk för att nå ut med information. Vid behov har språkhjälp varit ett stöd. Xxxxxxxxxx och graffittiworkshop: Genom att erbjuda prova på-tillfällen med utbildad bordtennistränare som inspirerade och gav kunskap ökade intresset från seniorerna att spela bordtennis. Det gav gruppen bra förutsättningar att fortsätta träna. Till graffittiworkshopen fångade vi upp seniorer som ville prova på en ny målerimetod. Det var en bra ingång att presentera hälsofrämjande och förebyggande för seniorer som tidigare inte kände till verksamheten.
2. Utvecklingsområden i det lokala folkhälsoarbetet
Beskriv hur det lokala folkhälsoarbetet (inom ramen för folkhälsoavtalet) bidragit till att öka andelen elever med fullföljda studier
Det lokala folkhälsoarbetet har på flera olika sätt bidragit till att öka andelen elever med fullföljda studier, både på kort och lång sikt. Arbetet mot skolavhopp är ett konkret arbete direkt inriktat på detta, simskolan ökar möjligheterna för barn att få godkända betyg i idrott & hälsa och arbetet med meningsfull fritid bidrar också till detta mål. Xxxxxxxxx genomfördes i samarbete med Skolan mitt i som är ett stort arbete som också syftar till att öka andelen elever med fullföljda studier.
Det vräkningsförebyggande arbetet skapar förutsättningar för att barnen överhuvudtaget ska kunna ha den trygghet och stabilitet som behövs för att kunna lära och bidrar till målet på lång sikt.
Redogör för om och hur det lokala folkhälsoarbetet utformats för att nå prioriterade grupper i syfte att minska skillnader i hälsa
I Lundby har det lokala folkhälsoarbetet länge varit nära knutet till arbetet med Jämlikt Lundby och en ökad jämlik hälsa mellan stadsdelens geografiska områden och mellan grupper är i fokus.
Stadsdelen kartlade och beskrev kontinuerligt socioekonomiska förutsättningar kopplat till hälsoutfall, bland annat genom Lokal Kunskapsbas. Under 2022 har vi tillsammans med våra kollegor skapat ett gemensamt underlag som beskriver livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos Hisingens befolkning, en Lokal Utvecklingsplan, att använda som planerings- och beslutsunderlag.
De flesta av insatserna inom det lokala folkhälsoarbetet är riktade till prioriterade områden och grupper. Utformningen av insatserna är många gånger generella, medan i kommunikationen och i erbjudandet söker vi nå de med de största behoven. Geografiskt är det centrala Lundby som vi prioriterar eftersom socioekonomin och hälsan där generellt är sämre än i övriga stadsdelen.
Xxxxxxxxx var för barn som går på Bjurslättsskolan som ligger i centrala Lundby, liksom Lundby bibliotek, arbetet med brukarinflytande och MHFA-utbildningarna är exempel på insatser som är riktade specifikt till prioriterade grupper som har ökad risk för ohälsa.
På vilket sätt har arbetet med prioriterade gruppers inflytande och delaktighet utvecklats och tagits tillvara?
Arbetet har visat på att det finns en hel del kvar att göra vad gäller att arbeta inkluderande och föra dialoger med utsatta grupper. Vi behöver satsa mer på att inkludera grupper i ett tidigt stadie kring behov, innehåll och genomförande av lokala insatser. Utbudet täcker inte dagens behov och under 2023 planeras bland annat att starta ett Hisingsövergripande nätverk för funktioner i Göteborgs stad, organisationer och föreningar som arbetar med barn och unga med funktionsvariation för att få en tydligare bild kring utbud och efterfrågan för målgruppen.
Inom arbetet med invånarguider har det även påbörjats ett arbete med att rekrytera invånarguider med romsk tillhörighet för att nå en nationell minoritet som är mycket utsatt vad gäller både livsvillkor och hälsa samt har ett mycket lågt förtroende mot myndigheter, hälso- och sjukvård samt Göteborgs stad.
3. Övrigt
Om det är relevant, redogör för reflektioner eller iakttagelser gällande exempelvis organisatoriska förändringar i stadsdelen eller förändringar i samhället som kan komma att påverka de prioriteringar som anges i handlingsplanen inför dess årliga revidering
Vi ser stora fördelar med att nu arbeta med hela Hisingen, både genom att kunna göra gemensamma prioriteringar och satsningen men även i ett lärande och samverkan. Under året har vi byggt upp samverkan med övriga nya förvaltningar, regionens aktörer och många andra och detta är ett arbete som kommer fortsätta under 2023.
4. Ekonomisk redovisning (i tusental)
Budget | Utfall | |||||
HSN | SFH | Övrigt | HSN | SFH | Övrigt |
Ingående medel från 2021 | 46500 | 46500 | ||||
Utvecklingsledare folkhälsa lön (inkl. lönebikostnader) | 335000 | 335000 | 280000 | 280000 | ||
Omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) | 25000 | 25000 | 32200 | 32200 | ||
Folkhälsoinsatser enligt handlingsplanen: | ||||||
Målområde 1 | 94750 | 94750 | 7600 | 7600 | ||
Målområde 2 | 50000 | 50000 | 25000 | 25000 | ||
Målområde 3 | 127500 | 127500 | 125000 | 125000 | ||
Målområde 4 | 212500 | 212500 | 297250 | 297250 | ||
Målområde 5 | 75000 | 75000 | 75000 | 75000 | ||
Summa | 919750 | 919750 | 842050 | 842050 | ||
Återbetalning HSN | 77000 |