Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis- lautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtoso- pimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät xxx xxxx- xxxx ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruot- sinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputu- lokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehto- sopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahin- goista.

KOLLEKTIVAVTAL

FÖR TEKNOLOGIINDUSTRINS TJÄNSTEMÄN

21.1.2022–30.11.2023

TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE rf FACKFÖRBUNDET PRO rf

978-952-238-272-6

978-952-238-278-8 (pdf)

Tryckort: Grano Oy, 2022

Innehållsförteckning

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL ÖVER KOLLEKTIVAVTALET FÖR TEKNOLOGIINDUSTRINS TJÄNSTEMÄN 15

KOLLEKTIVAVTAL 23

FÖR TEKNOLOGIINDUSTRINS TJÄNSTEMÄN 23

1 § Tillämpningsområde 23

2 § Bilageavtal 26

3 § Anställningsförhållande och därav föranledda allmänna skyldigheter 26

4 § Bestämmelser om lönesättning 29

5 § Lön för deltid 46

6 § Ordinarie arbetstid 49

7 § Förläggning av den ordinarie arbetstiden 55

8 § Lediga dagar 61

9 § Söckenhelgsveckor 62

10 § Vilotider och ersättning för veckovila 64

11 § Mertidsarbete 67

12 § Övertidsarbete 69

13 § Söndagsarbete 75

14 § Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete 76

15 § Beredskap 79

16 § Utryckningsarbete och telefondirektiv 80

17 § Gruvtillägg och tillägg för kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete 82

18 § Lön för arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall 84

19 § Läkarundersökningar 86

20 § Lön för moderskaps- och faderskapsledighet och återkomst

till arbetet efter familjeledighet 88

21 § Kort tillfällig frånvaro 89

22 § Reseersättningar 90

23 § Utbildningar 95

24 § Semester 98

25 § Församlingsrätt 101

26 § Anlitande av utomstående arbetskraft 102

27 § Förhandlingsordning 103

28 § Lokala avtal 105

29 § Avtalets bindande verkan 107

30 § Avtalets giltighetstid 108

SAMARBETSAVTAL FÖR TJÄNSTEMÄN 109

AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD FÖR TJÄNSTEMÄN 129

FÖRLIKNINGSNÄMND FÖR ATT LÖSA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL 146

AVTAL OM ARBETSTIDSBANK 149

ÖVERLEVNADSKLAUSUL 154

ANVISNING FÖR DISTANSARBETE 157

LOKALA AVTAL SOM AVSES I KOLLEKTIVAVTALET 160

TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE rf FACKFÖRBUNDET PRO rf

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL ÖVER KOLLEKTIVAVTALET FÖR TEKNOLOGIINDUSTRINS TJÄNSTEMÄN‌

Tid	21.1.2022
Plats	Teknologiindustrins arbetsgivare rf
Närvarande	Teknologiindustrins	Fackförbundet
	arbetsgivare rf	Pro rf
	Xxxxxx Xxxxxxxxxx	Xxxxx Xxxxxxx
	Xxxx Xxxxx	Xxxxx Xxxxxx
	Xxxxxx Xxxxxxxx	Xxxx Xxxxxxx
	Xxxxx Xxxxxxxx	Xxxxxxxxx Xxxxx
		Xxxxxxx Xxxxxxx
		Xxxxx Xxxxxx
		Xxxx Xxxxxxxxx
		Xxxxx Xxxxxxxxx

1 §

Undertecknande av kollektivavtalet

Det konstaterades att förbunden idag undertecknat ett kollektivavtal i enlighet med det 13.1.2022 uppnådda förhandlingsresultatet. Det nu undertecknade kollektivavtalet träder i kraft från och med 21.1.2022.

Ändringarna i fråga om avtalets innehåll träder i kraft från och med 21.1.2022, om man inte avtalat annorlunda om ikraftträdandet i avtalspunkten i fråga.

2 §

Löneuppgörelse LÖNEJUSTERINGAR 2022

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situationen för företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på marknaden. I god tid innan de lokala förhandlingarna inleds lämnar arbetsgivaren till förtroendemannen den nödvändiga informationen om situationen för företagets eller arbetsplatsens ekonomi, orderstock och sysselsättning samt deras förutsedda utveckling. Som grund för förhandlingarna är det ändamålsenligt att även lämna information om grunderna för förslaget till löneuppgörelse.

Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löneuppgörelse som motsvarar situationen och behoven i företaget eller på arbetsplatsen. Syftet är också att stöda lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering samt produktivitetsutveckling på arbetsplatsen.

Lokal löneuppgörelse

Frågor som ska avtalas i den lokala löneuppgörelsen är hur lönejusteringarna verkställs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ska ingås skriftligen med förtroendemannen senast 18.2.2022 om man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden.

Lönejustering vid avsaknad av lokal uppgörelse

Ifall en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän förhöjning på 1,5 procent som fördelas mellan alla tjänstemän senast 1.3.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.

Dessutom används från början av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2022 eller närmast därefter för höjning av arbetstagarnas löner en företagsvis eller arbetsplatsvis pott som uppgår till 0,4 procent av lönesumman för tjänstemännen under föregående månad inklusive naturaförmåner.

Den företagsvisa eller arbetsplatsvisa potten är avsedd att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen och genomförande av arbetsgivarens lönepolitik samt att rätta till eventuella snedvridningar.

Vid fördelningen av individuella förhöjningar bör kompetensen och arbetsprestationen vara riktgivande. De tjänstemän vars företagsspecifika lönedel i relation till den individuella lönedelen är mindre än genomsnittet får de största förhöjningarna.

Information som ska lämnas till förtroendemannen om hur löneuppgörelsen har fördelats

Förtroendemannen har rätt att få en redogörelse över hur löneförhöjningarna har fördelats inom skälig tid efter löneförhöjningarna, dock senast inom en månad efter att löneuppgörelsen har genomförts. Av redogörelsen ska framgå tjänstemännens antal, hur många som fått en löneförhöjning, den genomsnittliga förhöjningens storlek samt den totala summan löneförhöjningar till tjänstemän.

LÖNEJUSTERINGAR 2023

Under augusti–september granskar förbunden hur målen i avtalet genomförts samt de utsikter i fråga om ekonomin och sysselsättningen som kan bedömas. På basis av bedömningen förhandlar förbunden före 30.9.2022 om kostnadseffekten och fördelningen av de lönejusteringar som genomförs 1.3.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. I samband med detta kan man utreda förutsättningarna för att fortsätta avtalsperioden efter 30.11.2023.

Lönejusteringarna för 2023 genomförs på samma sätt som lönejusteringarna för 2022. I första hand genomförs lönejusteringarna genom en lokal löneuppgörelse. Avtal om kostnadseffekten av en sekundär löneuppgörelse och dess fördelning ingås genom förhandlingar mellan förbunden före slutet av september 2022.

Ifall man inte före 30.9.2022 kommer överens om storleken på lönejusteringen enligt den sekundära löneuppgörelsen som ska genomföras 1.3.2023, kan vardera avtalsparten säga upp detta avtal så att det löper ut 30.11.2022. Ett skriftligt meddelande om uppsägningen ska sändas till den andra avtalsparten samt till riksförlikningsmannen för kännedom senast 14.10.2022.

3§

Utveckling av kollektivavtalet och utbildning

Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som i enlighet med principen om kontinuerliga förhandlingar behandlar frågor i anslutning till kollektivavtalet i strävan efter att utveckla företagens konkurrenskraft och tjänstemännens arbetsvillkor och som vidtar eventuella nödvändiga åtgärder. Arbetsgruppen främjar också en effektiv behandling av meningsskiljaktighetsfrågor och strävar kontinuerligt efter att upprätthålla och stärka de goda förhandlingsrelationerna och samarbetet mellan parterna. Dessutom förtydligar arbetsgruppen avtalstexterna under avtalsperioden med särskilt fokus på att förbättra kollektivavtalets struktur och läsbarhet.

Arbetsgruppen utreder också hur ändringar i arbetslagstiftningen, i synnerhet familjeledighetsreformen och reformen av samarbetslagen, påverkar kollektivavtalet. Vad gäller familjeledighetsreformen konstaterar förbunden att de lagändringar gällande familjeledigheter som eventuellt träder i kraft under avtalsperioden inte påverkar de avlönade perioder av moderskaps- och faderskapsledighet som fastställts i kollektivavtalet. Lön för moderskaps- och faderskapsledighet betalas i enlighet med kollektivavtalet oavsett vilka benämningar på ledigheterna som fastställts i lagen. Arbetsgruppen följer hur arbetet med familjeledighetsreformen framskrider och beaktar enligt gemensam överenskommelse de ändringsbehov som reformen medför för utvecklingen av arbetsvillkoren på ett kostnadsneutralt sätt.

Förbunden ordnar gemensamma utbildningar på lämpligt sätt. Arbetsgruppen har i uppgift att under avtalsperioden utvärdera och ordna utbildningar om förebyggande av osakligt beteende samt jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Utbildningarna utvecklas så att de erbjuds i många flera former.

4 § Kompetensutveckling

Förbunden ger gemensamma anvisningar för hur arbetsplatserna kan arrangera utbildningar som främjar de kunskaper de anställda behöver i sitt yrke och uppgöra utbildningsplaner. Målet är att öka tjänstemännens medvetenhet om vilken kompetens som kommer att krävas i arbetslivet i framtiden och hur och var sådan kompetens kan skaffas.

5 § Arbetshälsa

Arbetshälsoverksamheten är kontinuerlig och övergripande utveckling av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen. Personalens välbefinnande skapar också förutsättningar för framgångsrik affärsverksamhet. Då den arbetsföra befolkningen minskar betonas verksamhet som riktar sig på förlängning av yrkesbanorna.

Som en del av främjandet av välbefinnandet rekommenderar förbunden att alla arbetsgemenskapen skaffar sig Välbefinnande i arbetet-kortet.

Främjande av åldrande arbetstagares arbets- och funktionsförmåga på arbetsplatsen

Arbetsgivaren och en arbetstagare som fyllt 58 år kan, utgående från arbetsgivarens utredning, ha ett samtal om de åtgärder som bidrar till att den åldrande arbetstagaren orkar fortsätta arbeta.

6 §

Förtroendemannens ställning

Arbetsgruppen har i uppgift att ordna gemensam utbildning om förtroendemännens roll, ställning och lokala avtal.

7 §

Problemsituationer angående förtroendemannens ställning

Xxxxxx förtroendepersonen och arbetsgivaren kan det av olika skäl uppstå problem, som då de tillspetsas kan leda till att arbetsgivaren överväger att avsluta förtroendepersonens anställningsförhållande. När förbunden har blivit informerade om ovan nämnda konstaterande etablerar man snabbt förhandlingskontakt för att reda ut vilka orsaker, förhållanden och fakta som har gett upphov till problemet. När förbunden överväger andra nödvändiga åtgärder ska de vara medvetna om att de ömsesidigt har intensifierad skyldighet att kontrollera att kollektivavtalet och den fredsplikt det innehåller tillämpas i dylika saksammanhang.

Förbunden ska agera i frågan utan obefogat dröjsmål. Förbundens mål är att försöka nå ett gemensamt ställningstagande om de förutsättningar som finns för att återställa förtroendet mellan arbetsgivaren och förtroendepersonen som är grunden för anställningen.

Det hör även till förbundens uppgift att också annars ge råd till de lokala parterna, förmedla utbildning och ge annan vägledning för att garantera att förtroendemannasystemet fungerar.

8 §

Utveckling av lönesystemet

Förbunden tillsätter en arbetsgrupp för att utveckla lönesystemet under den nya avtalsperioden genom följande åtgärder:

materialet för utbildningar om lönesystemet utvecklas så att det bättre stöder olika utbildningsformer och under avtalsperioden genomförs både en allmän och en företagsspecifik utbildning om lönesystemet.

utvecklingen av belöningssystem som stöder en resultatrik verksamhet och motivation främjas

uppkomsten av arbetsplatsspecifika lönearbetsgrupper främjas och deras verksamhet stöds.

9 §

Lokala experiment på arbetsplatsnivå

Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att följa upp lokala, för tjänstemännen och övrig personal gemensamma experiment som gäller löner och andra anställningsvillkor.

Lokalt kan man i dessa experiment avtala om avvikelser från alla de bestämmelser i kollektivavtalet som gäller tjänstemännens löner och andra penningposter. Avvikelse från kollektivavtalet förutsätter godkännande av förbunden.

De lokala experimenten innebär att förtroendemannens arbetsuppgifter ökar, vilket bör beaktas då man bedömer behovet av den i 3.1 punkten i samarbetsavtalet avsedda befrielsen från arbetet. Speciellt i det skede då experimentet inleds innebär detta i allmänhet att förtroendemannen temporärt helt befrias från arbete. Befrielse bör ges utan sänkning av förtroendemannens lön.

10 §

Justering av protokollet

Det avtalades att detta protokoll justeras av Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxx.

ln fidem
Xxxx Xxxxx
Justerat
Xxxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxx	Xxxxx Xxxxxx

TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE rf FACKFÖRBUNDET PRO rf

KOLLEKTIVAVTAL‌

FÖR TEKNOLOGIINDUSTRINS TJÄNSTEMÄN‌

1 § Tillämpningsområde‌

1 I tjänstemannauppgifter arbetande personer anställda vid medlemsföretagen i Teknologiindustrins arbetsgivare rf omfattas av detta avtal. Dylika tjänstemän kan vara personer som t.ex. vid yrkeshögskola eller annan yrkesläroinrättning fullgjort sådan utbildning som ger färdighet för tekniska, ekonomiska eller administrativa uppgifter eller chefsuppgifter.

2 Övre gränsdragning

Avtalet berör inte personer som representerar arbetsgivaren då tjänstemannakårens löne- och anställningsvillkor uppställs, inte heller personer som har självständig status eller som har administrativt, ekonomiskt eller verkställande ansvar inom företaget eller inom en betydande del av företaget, eller personer som innehar med ovan nämnda jämförbar ställning. Vid bedömningen beaktas företagets storlek.

Avtalet berör inte heller personer som vid en medelstor företagsorganisation, som idkar produktionsverksamhet, räknas till den s.k. avdelningschefsnivån och som i sina uppgifter innehar en sådan självständig status och sådant administrativt, ekonomiskt eller verkställande ansvar som avses i föregående stycke. Inom företagsorganisationen kan även finnas personer på ovan nämnda eller högre nivå som inte har chefsansvar men som företräder expertis på något specialområde och som av den orsaken och på grund av sin självständiga ställning kan jämföras med ovan nämnda personer.

I stora företag är organisationsnivåerna naturligtvis fler, och därför kan också personer som tjänstgör på flera olika organisationsnivåer ställas utanför detta avtals tillämpningsområde under förutsättning att de övriga, i föregående stycke nämnda förutsättningarna existerar.

Tjänstgöring som förman för tjänstemän utesluter inte i sig uppgiften från detta avtals tillämpningsområde. Avtalets tillämpningsområde har ingen övre gräns i utbildningshänseende. Detta innebär att en tjänsteman som fått till exempel högskole- eller annan specialutbildning hör till detta avtals tillämpningsområde om inte tjänsten på grund av sitt innehåll hör till de högre tjänstemannauppgifterna. En högre tjänstemans befattning bestäms enligt tillämpningsreglerna i kollektivavtalet för de högre tjänstemännen.

3 Nedre gränsdragning

Avtalet tillämpas inte på personer i arbetaruppgifter.

4 Undantags- och specialbestämmelser

Bestämmelserna i detta avtal tillämpas i tillämpliga delar på personer som huvudsakligen utför arbete på provisionsbasis.

Avtalsparterna är ense om att kollektivavtal för tjänstemän kan ingås enbart genom att följa industrilinjeprincipen så att de omfattar alla tjänstemän inom respektive industribransch oberoende av specialyrkesbransch eller utbildning.

Ifall en arbetsgivare inom metallindustrin även idkar annan industriverksamhet, men som enbart för de fabriksanläggningars eller avdelningars del som idkar metallindustri hör till Teknologiindustrins arbetsgivare rf, tillämpas detta avtal endast på de tjänstemäns anställningsförhållande som är anställda vid dessa fabriksanläggningar eller avdelningar.

Om en tjänstemans arbete (t.ex. inom ett koncernföretag eller vid ett huvudkontor) direkt betjänar fler än en EK-bransch, anses tjänstemannen tjänstgöra inom företagets huvudbransch.

Tillämpningsdirektiv:

Tillämpningsområdet är uppgiftsbetingat och det grundar sig på tjänstens verkliga innehåll. På grund av avtalets uppgiftsspecifika natur har personens utbildningsnivå, den givna statistiska benämningen eller lönebetalningssättet ingen avgörande betydelse då man avgör till vilket avtals tillämpningsområde en person hör.

Då nya arbetstagare anställs och vid ändring av arbetsuppgiften informerar arbetsgivarens representant personalgruppernas representant om uppgiftens innehåll samt om det kollektivavtal som tillämpas på uppgiften.

Som en del av kollektivavtalet tillämpas bilagan om förlikningsnämnden.

2 § Bilageavtal‌

• Samarbetsavtal för tjänstemän

• Avtal om uppsägningsskydd för tjänstemän

• Protokollet över förlikningsnämnden

3 §‌

Anställningsförhållande och därav föranledda allmänna skyldigheter

1 Arbetsledningsrätt

Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda tjänsteman.

2 Organisationsfrihet och inkassering av fackföreningsmedlemsavgifter

Parterna konstaterar att organisations- och föreningsfriheten på bägge sidor är okränkbar.

Arbetsgivaren innehåller, ifall tjänstemannen befullmäktigat honom därtill, medlemsavgifter till Fackförbundet Pro rf och redovisar dessa per lönebetalningsperiod på av Fackförbundet Pro rf uppgivet bankkonto. Inkasseringen verkställs på det sätt som separat avtalats om i det avtalsprotokoll som centralorganisationerna undertecknat. Tjänstemannen får vid utgången av kalenderåret eller då anställningsförhållandet upphör ett för beskattningen avsett intyg över den innehållna summan.

3 Ansvarsförsäkring och grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar åt tjänsteman i chefsställning s.k. arbetsgivares ansvarsförsäkring som täcker arbetsgivarens, dennes ställföreträdares och i försäkringstagarens tjänst i ledande eller övervakande ställning fungerande tjänstemans, t.ex. arbetsledares, ansvar för person- eller egendomsskada, som åsamkats arbetstagare i samma företag, till den del skadan inte hör till de skador som skall ersättas med stöd av lagstadgad olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring.

Maximibeloppen för ersättningarna utgör för personskada 150 000 euro, dock så att ersättningens maximibelopp utgör 60 000 euro per person och egendomsskada 30 000 euro. Även övriga försäkringsvillkor bestäms enligt gällande allmänna och särskilda försäkringsvillkor för arbetsgivarens ansvarsförsäkring.

Arbetsgivaren tecknar och bekostar en grupplivförsäkring för tjänstemännen såsom mellan centralorganisationerna överenskommits.

4 Allmänna skyldigheter

Tjänsteman bör på det sätt som hans ställning förutsätter, främja och bevaka arbetsgivarens intressen.

Arbetsgivaren bör visa förtroende för tjänsteman och bör så vitt möjligt stöda tjänstemannen i dennes strävan att utveckla sin yrkesskicklighet. Arbetsgivaren bör informera tjänsteman om förändringar i dennes ställning i ett så tidigt skede som möjligt och stöda tjänstemannen i sin verksamhet som arbetsgivarens representant. Han bör bli underrättad om beslut som berör hans underställda senast samtidigt då besluten delges dessa.

Tjänsteman bör introduceras i arbetet och i förändringar som sker i arbetet. Ny tjänsteman bör även göras förtrogen med företaget och dess verksamhetsprinciper samt personalpolitiken och eventuella ordningsregler.

För ny tjänsteman redogörs för det kollektivavtal som tillämpas och för dess förhandlingssystem samt för tjänstemännens representanter.

5 Anställningsvillkoren för försäljare på provisionslön

Anställningsvillkoren för försäljare som helt eller delvis arbetar på provisionslön avtalas möjligast ingående med beaktande av lagen om handelsrepresentanter och försäljare. I detta sammanhang är det skäl att utreda bl.a. lönesättningen, grunderna för ersättning av kostnader, beräkningsgrunden för semester och lön för sjuktid och provisionsdelens fastställningsgrunder samt tidpunkten för när provisionen utbetalas. Innan arbetsgivaren fastställer försäljningsmålen är det ändamålsenligt att arbetsgivaren och vederbörande försäljare diskuterar om dem. Arbetsgivaren ersätter alla kostnader som skötseln av arbetsuppgifterna medför.

6 Ändringar i anställningsvillkoren

Anställningsvillkoren kan ändras ifall båda parterna kommer överens därom. Om överenskommelse inte kan träffas, kan ändringen verkställas ifall grund som berättigar till uppsägning föreligger och uppsägningstiden enligt avtalet om uppsägningsskydd följs. Förfaringssättet är alltså det samma som vid uppsägning av arbetsavtal.

Tjänsteman kan överflyttas till annan uppgift utan att hans tjänstemannaställning ändras. Om detta innebär en försämring av hans villkor, bör även i detta fall ovan nämnda grund föreligga och uppsägningstid i enlighet med uppsägningsskyddsavtalet följas.

4 §‌

Bestämmelser om lönesättning

1 En tjänstemans lön består av en uppgiftsbetingad del som grundar sig på befattningens svårighetsgrad och en individuell del som fastställs utifrån faktorer avseende arbetsprestation och kompetens samt en eventuell företagsspecifik del. Beroende på anställningsförhållandets längd erläggs ett särskilt tjänstetidstillägg.

Minimilön

Tjänstemannens minimilön fås genom att addera den individuella lönedelen till den uppgiftsbetingade lönedelen.

2 Uppgiftsbetingad lönedel

2.1 Befattningens svårighetsgrad fastställs på basis av befattningsbeskrivningen eller utgående från någon annan tillförlitlig utredning.

Protokollanteckning:

Det av förbunden utarbetade utbildningsmaterialet innehåller exempel på befattningsbeskrivningsblankett.

På arbetsplatsen använder man sig bara av en mätare för mätning av svårighetsgraden. Grundmätaren är METTOVA. Lokalt kan avtalas om användande av någon annan mätare. Denna mätare bör till sin uppbyggnad vara sådan att det med dess hjälp är möjligt att mäta svårighetsgraden på alla befattningar som hör till detta avtals tillämpningsområde.

Befattningens svårighetsmätare METTOVA

Befattningens svårighetsgrad mäts på arbetsplatsen med tillhjälp av följande kriterier:

1 BEHÖVLIGA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER Svårighetsgraden ökar

• ju mer självständigt övervägande befattningen kräver

• ju mer kunskaper och färdigheter befattningen förutsätter.

1.1	Detaljerade arbetsinstruktioner. Handledning på arbetsplatsen.	40
1.2	Allmänna arbetsinstruktioner. Behövliga kunskaper och färdigheter förvärvas genom utbildning och/eller kort tids praktik.	70
1.3	Uppdragsgivningen av allmän karaktär. Behövliga mångsidiga kunskaper och färdigheter förvärvas genom utbildning och/eller relativt lång praktik.	100
1.4	Handlingsmönster av allmän karaktär. Behövliga mångsidiga kunskaper och färdigheter förvärvas genom utbildning och/eller lång praktik kompletterad med tilläggsutbildning.	130
1.5	Verksamhetsprinciper och precedensfall styr verksamheten. Behövliga mångsidiga och djupgående specialkunskaper och -färdigheter förvärvas genom utbildning och/eller lång tids praktik.	160

2 VERKNINGARNA AV AVGÖRANDEN OCH BESLUT

Svårighetsgraden ökar

2.1 ju större omfattning verkningarna har på arbetsplatsen.

2.11	Avgörandenas verkningsområde är i allmänhet det egna arbetet/den egna arbetsgruppen.	10
2.12	Avgörandenas verkningsområde är i allmänhet större än den omedelbara arbetsomgivningen.	20
2.13	Avgörandenas verkningsområde är i allmänhet avdelningen/enheten.	30
2.14	Avgörandenas verkningsområde omfattar i allmänhet flera avdelningar/en stor enhet.	40

2.2 ju större ekonomiska, funktionella och andra verkningar avgörandena och besluten har.

2.21	Avgörandena har sedvanliga verkningar.	10
2.22	Avgörandena har något större än sedvanliga verkningar.	20
2.23	Avgörandena har rätt stora verkningar.	30
2.24	Avgörandena har stora verkningar.	40

3 VÄXELVERKAN Svårighetsgraden ökar

• ju mer djupgående och omfattande krav på förmåga att ge anvisningar, instruera, motivera eller ju större förhandlings- och samarbetsförmåga arbetet innehåller.

3.1	Kontakterna består i allmänhet av mottagning, förmedling och distribution av information.	25
3.2	Till befattningen eller dess närområde hörande sakkunnigkontakter.	50
3.3	Befattning som kräver förhandlings- och/eller samarbetsförmåga.	75
3.4	Befattning som kräver förmåga att påverka och särskild samarbetsförmåga.	100

4 ARBETS- OCH LEDNINGSANSVAR

Svårighetsgraden ökar

• ju svårare behandling och sammanjämkning av olika synpunkter befattningen innehåller

• ju mer krävande ställning uppgiften har i verksamhets- och ledningssystemen.

4.1	Egna arbetsuppgifter eller handlednings- och/eller ledningsuppgifter.	15
4.2	Självständigt uppgiftsområde eller organiserings- och resursansvar och/eller chefsuppgifter.	30
4.3	Omfattande självständigt uppgiftsområde eller omfattande ansvar för organisation och resurser och/eller chefsuppgifter.	45
4.4	Omfattande och mångsidiga självständiga uppgifter eller mångsidigt organiserings- och resursansvar och/eller chefsuppgifter som omfattar underställda på flera organisationsnivåer.	60

Den svårighetsgrad som fastställts för befattningen bör motsvara uppgiftens verkliga svårighetsgrad. Definitionerna granskas med regelbundna mellanrum minst en gång om året och därtill i samband med bestående ändringar i arbetsuppgifterna.

Svårighetsgraden i ny tjänstemans befattning fastställs så fort som möjligt dock senast fyra månader efter det att tjänstemannens anställningsförhållande inleddes. Samma tidsfrist på fyra månader tillämpas också då uppgifterna ändras bestående.

Minst en gång om året går arbetsgivaren och tjänstemännens representant igenom befattningsbeskrivningarna och -ändringarna och dessutom i fråga om nya uppgifter samt i samband med bestående ändringar av uppgifter. Tjänstemännens representant har rätt att framföra sin motiverade åsikt om den svårighetsgrad som fastställts för befattningen, systemets funktion och eventuella problem som framkommit.

Protokollanteckning:

Ifall det inte på arbetsplatsen finns en representant för tjänstemännen, har tjänstemännen rätt att på begäran få veta svårighetsklassen för sin uppgift jämte dess svårighetsfaktorer.

Tillämpningsdirektiv:

När antalet tjänstemän på arbetsplatsen det förutsätter grundas en gemensam lönearbetsgrupp för arbetsgivaren och tjänstemännen för upprätthållande av lönesystemet. Lönearbetsgruppen bildas av personer som fått utbildning om lönesystemet och som är insatta i fastställandet av befattningarnas svårighetsgrad. Lönearbetsgruppen fungerar som en expertgrupp som vid behov sammanträder för att behandla underhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till befattningarnas svårighetsgrad. Gruppen har rätt att framföra sin motiverade åsikt om den svårighetsgrad som fastställts för befattningen, systemets funktion och eventuella problem som framkommit. Därutöver kan arbetsgruppen på ett lokalt överenskommet sätt behandla även andra lönesättningsrelaterade frågor. Gruppen ska behandla frågorna utan onödiga dröjsmål. Gruppen sammanträder dock minst en gång om året.

Om sådana förändringar genomförts i arbetsorganisationen på arbetsplatsen som avsevärt påverkat befattningarnas innehåll, kan det vara skäl att på nytt fastställa svårighetsgraden för alla befattningar i lönearbetsgruppen. Samma gäller också införandet av systemet på nya verksamhetsställen.

I sitt utbildningsmaterial ger förbunden närmare anvisningar om uppgifterna för arbetsplatsens lönearbetsgrupp.

2.2 Lönerna enligt svårighetsklass

Som löner i svårighetsklasserna iakttas till slutet av den lönebetalningsperiod som upphör 28.2.2022 eller närmast därefter (euro/månad):

Svårighet spoäng för befattning en	Svårighet sklass	Veckoarbetsti d 37,5 timmar/vecka lön €/månad	Veckoarbetstid 40 timmar/vecka lön €/månad
100–129	1	1604	1617
130–159	2	1745	1759
160–189	3	1899	1914
190–219	4	2066	2083
220–249	5	2248	2266
250–279	6	2445	2465
280–309	7	2661	2682
310–339	8	2895	2918
340–369	9	3149	3175
370–000	00	0000	3454

Lönerna i svårighetsklasserna från början av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2022 eller närmast därefter (euro/månad):

Svårighetspo äng för befattningen	Svårighe tsklass	Veckoarbetsti d 37,5 timmar/vecka lön €/månad	Veckoarbetsti d 40 timmar/vecka lön €/månad
100–129	1	1634	1647
130–159	2	1778	1792
160–189	3	1934	1950
190–219	4	2104	2121
220–249	5	2290	2308
250–279	6	2491	2511
280–309	7	2710	2732
310–339	8	2949	2972
340–369	9	3208	3234
370–000	00	0000	3518

Om arbetstiden avviker från ovan nämnda veckoarbetstider bör detta beaktas i svårighetsklassens lön.

2.3 Lokalt avtalad mätare för mätning av befattningens svårighetsgrad

Vid användning av lokalt avtalade mätare för befattningens svårighetsgrad bör klasslönerna bildas utgående från ovan anförda klasslönetabell så, att hela tabellfältet kommer till användning.

Om de lokalt avtalade svårighetsklasserna är lika många eller flera än i tabellen ovan, ska tabellens lägsta värde användas som det lägsta värdet och tabellens högsta värde som det högsta värdet.

Om antalet svårighetsklasser är mindre än i tabellen ovan, ska den nya tabellens lägsta nivå utformas utgående från de två lägsta eller flera av de lägsta nivåernas vägda medeltal och den högsta nivån utgående från de två högsta eller flera av de högsta nivåernas vägda medeltal.

Tillämpningsdirektiv:

Det vägda medeltalet beräknas genom att som vikttal använda en kvot som är lika med antalet steg i ovanstående tabell dividerat med antalet steg i den lokala tabellen.

Om exempelvis antalet steg i tabellen ovan är 10 och antalet steg i den lokala tabellen är 8, blir kvoten 10/8 = 1,25

Beräkningsformlerna är:

Tabellens nedersta tal + näst lägsta talet i tabellen × (kvoten —1) kvoten

Tabellens högsta tal + näst högsta talet i tabellen × (kvoten —1) kvoten

2.4 Den uppgiftsbetingade lönedelen

Tjänstemannens uppgiftsbetingade lönedel bestäms enligt den svårighetsklass till vilken hans uppgift enligt svårighetsgrad placeras.

3 Individuell lönedel

Den individuella lönedelen bestäms utifrån faktorer som är av betydelse för arbetsplatsens (företagets) verksamhet och funktioner. Dylika kriterier kan vara yrkeskunskap och arbetsresultat samt övriga kompetensfaktorer.

Yrkeskunskapen bestäms genom att man granskar hur tjänstemannen klarar av de till befattningen anknutna valsituationerna gällande arbetssätt och arbetsmetoder samt utvecklingen av dessa. Mångkunnigheten bestäms genom uppskattning av tjänstemannens förmåga och beredskap att utföra olika arbeten inom organisationen.

Arbetsresultatet bestäms genom att jämföra tjänstemannens arbetsresultat med s.k. normalt arbetsresultat.

Övriga kompetenskriterier kan vara till exempel flexibilitet, förmåga att sköta mänskliga relationer, utveckling i arbetet och beaktande av arbetsgemenskapens behov.

Arbetsgivaren utarbetar ett lokalt värderingssystem, vars innehåll före införandet behandlas tillsammans med tjänstemännen eller deras representanter. På begäran bör värderingssystemet framläggas i skriftlig form.

Som direktiv vid utarbetandet av systemet anförs att man från yrkeskunskap, arbetsresultat och de övriga kompetenskriterierna väljer ut de differentieringskriterier som lokalt är viktiga.

Protokollanteckning:

Det av förbunden sammanställda utbildningsmaterialet innehåller modeller för värdering av kompetensen.

Bedömningen av tjänstemans arbetsprestation och kompetens utförs av xxxx xxxxxxxx chef.

Tjänstemannens individuella lönedel är minst 5 procent och högst 26 procent av hans uppgiftsbetingade lönedel.

Fastställningen av tjänstemännens individuella lönedelar är oberoende av befattningarnas svårighetsgrad. Detta betyder att det såväl i krävande som i mindre krävande befattningar kan förekomma kvalitetsmässigt varierande arbetsprestationer.

Medeltalet av de för tjänstemännen fastställda individuella lönedelarnas procenttal ligger mellan 11 och 19 procent.

Förverkligandet av arbetsplatsens medeltal konstateras i samband med bedömningen som görs för samtliga tjänstemän. Bedömningarna görs med jämna mellanrum, minst en gång om året, ifall inte annat avtalas.

Fastställelsen av den individuella lönedelen görs i samband med permanenta förändringar i tjänstemannauppgifterna.

Svårighetsgraden i en ny tjänstemans individuella lönedel fastställs så fort som möjligt, dock senast fyra månader efter anställningsförhållandets början.

4 Underhåll

I samband med den i lönestrukturen avsedda omdefinieringen av svårighetsklassificeringen och/eller den individuella delen görs med jämna mellanrum ändringar i tjänstemannens uppgiftsbetingade och individuella lönedelar som definieringen ger anledning till, från början av nästa lönebetalningsperiod.

Omdefiniering av den uppgiftsbetingade och den individuella lönedelen görs i samband med att arbetsuppgiften permanent ändras så fort det är möjligt, dock senast fyra månader från att förändringen inträffat.

En av omdefinieringen eventuellt föranledd förhöjning av månadslönen verkställs från början av följande lönebetalningsperiod.

I de fall där tjänstemannens uppgiftsbetingade och/eller individuella lönedel ändras till mindre än förut, kan hans månadslön inte sänkas utan grund som är jämförbar med uppsägningsgrund och utan att använda tjänstemannens individuella uppsägningstid, ifall man inte kommer överens om annat med tjänstemannen.

5 Lönebestämningsperiod och löneformer

Tjänstemans lön är fastställd till månadslön.

Den löneform som används grundar sig på uppgiftens egenskaper och lönetekniska förutsättningar.

Löneformer är bl.x. xxxxxxxx och olika premielöner. Om prissättningen av premielöner avtalas på förhand mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller de tjänstemän till vilka premielönearbetet erbjuds.

Oberoende av löneform betalas till tjänsteman minst minimilön, som fås genom att till tjänstemans uppgiftsbetingade lönedel lägga en individuell lönedel.

Löneformerna kan kompletteras med olika former av resultatpremietillägg.

Om arbetsgivaren tar i bruk särskilda tillägg, s.k. resultatpremier som komplement till de i detta kollektivavtal nämnda löneformerna, bör arbetsgivaren för tjänstemännen redogöra för innehållet i premiesystemet innan det tas i bruk. Avtal om ibruktagandet träffas lokalt och det registreras.

Resultatpremien grundar sig på annat än den direkta arbetsprestationen. I allmänhet grundar sig premien på ekonomiskt resultat, på uppnådda målsättningar för produktivitet och utveckling. Premierna intjänas ofta under perioden som är längre än lönebetalningsperioden.

6 Vikariat

Till befattningen hörande centrala vikariat bör beaktas när uppgiftens svårighetsgrad fastställs och tjänstemannens personliga kompetens bedöms.

För övriga vikariat utreds och konstateras en eventuell ökning i befattningens svårighetsgrad, arbetsmängd och ansvar för tjänstemannen. Man kommer överens om en separat ersättning om inte förändringarna är så små att det inte finns förutsättningar för att betala ersättning.

Tillämpningsdirektiv:

Med till befattningen hörande centrala vikariat avses vikarierande för en annan tjänsteman under återkommande korta frånvaron eller då utförandet av arbetet annars är förhindrat.

Med övriga vikariat avses vikarierande för en annan tjänsteman vid situationer som man inte har kunnat ta hänsyn till i förväg och som beror till exempel på en lång sjukdomsperiod, familjeledighet eller en annan motsvarande längre frånvaro.

7 Unga tjänstemän

Normlönen för 16 år fylld tjänsteman är 70 procent av lönen enligt den uppgiftsbetingade svårighetsklassen.

Normlönen för 17 år fylld tjänsteman är 80 procent av lönen enligt den uppgiftsbetingade svårighetsklassen.

När ung tjänsteman under 18 år utför samma arbete som fullvuxen tjänsteman och han innehar den yrkeskunskap och kompetens som arbetet kräver och hans arbete inte utöver bestämmelserna om övertidsarbete begränsas av andra lagbestämmelser, fastställs hans lön enligt lönegrunderna för respektive uppgift.

8 Praktikanter

Avvikelse från de i 2.2 punkten nämnda lönerna kan göras för studerande som arbetar som praktikanter och som saknar den erfarenhet som förutsätts för arbetet i fråga och när det i deras examenskrav ingår en eller flera arbetspraktikperioder.

9 Övriga lönestrukturer

Man kan lokalt avtala också om annan lönestruktur. Den lägsta i detta kollektivavtal avsedda uppgiftsbetingade lönen, i vilken ingår den lägsta individuella lönedelen (5 procent av den uppgiftsbetingade lönen) får dock inte underskridas.

10 Lokala avtal som hänför sig till lönebestämmelserna

Parterna i de lokala avtal som nämns i denna paragraf är, ifall inte annat bestäms i respektive punkt, arbetsgivaren och i kollektivavtal avsedd förtroendeman, eller ifall sådan inte finns, arbetsplatsens till detta kollektivavtals tillämpningsområde hörande tjänstemän tillsammans på det sätt som de sinsemellan kommit överens. Avtalet kan ingås för viss tid eller tills vidare. Avtal som ingåtts på tills vidare basis kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid, om man inte kommer överens om annan uppsägningstid. Avtalet bör ingås skriftligt.

11 Lönebetalning

Lönen utbetalas på arbetsplatserna regelbundet på de lönebetalningsdagar som nämns i reglementet som gäller tjänstemännen eller, ifall detta inte nämns i reglementet, på annat sätt på fasta lönebetalningsdagar varom meddelats på förhand.

Ifall den bestående ändringen av lönebetalningsdagen gäller flera tjänstemän eller annars en betydande del av personalen, ska man på förhand förhandla om ändringen med förtroendemannen. Ändringen genomförs med iakttagande av två månaders anmälningstid, om man inte lokalt avtalar annorlunda.

De ersättningar som betalas för arbete som utförts utöver ordinarie arbetstid bör utbetalas i samband med lönen för den lönebetalningsperiod som följer på det arbete som berättigar till ersättning.

Tjänstemannen ska i samband med löneutbetalning få en lönespecifikation av vilken lönebeloppet och grunderna för fastställande av lönen ska framgå.

12 Uppgifter som lämnas till tjänsteman

Arbetsgivaren ska en gång om året skriftligen ge tjänstemannen uppgifter om tjänstens svårighetsklass, den individuella lönedelen samt grunderna för de övriga lönedelarna. Dessa uppgifter ska dessutom lämnas vid omdefiniering av den uppgiftsbetingade och den individuella lönedelen. Det är inte nödvändigt att ge en separat redogörelse, om uppgifterna framgår av lönespecifikationen.

13 Naturaförmåner

Penningvärdet av en naturaförmån anses vid tillämpning av lönesystemet vara naturaförmånens gängse värde. När det gängse värdet inte kan utredas används i stället skattevärdet. Skatteförvaltningen fastställer årligen de grunder enligt vilka naturaförmånens penningvärde bestäms i beskattningen.

Exempel på beräkning av naturaförmån
(bilförmån och telefonförmån)
Lön	2 200 €
Bilförmånens beskattningsvärde		300 €
Telefonförmånens beskattningsvärde		20 €
Till lönestatistiken anmält penningvärde av förmånerna	320 €	320 €
Det lönebelopp som ska användas
vid tillämpningen av lönebestämmelserna		2 520 €

14 Tjänsteårstillägg

Ifall inte annat lokalt avtalats om tidpunkten för utbetalning av tjänsteårstillägget utbetalas det till tjänstemännen i samband med den löneutbetalning som infaller närmast efter den 1 december, till ett belopp som är beroende av hur länge anställningsförhållandet utan avbrott fortgått fram till utgången av föregående november månad.

Tillägget utbetalas enligt följande:

Anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott i	Tilläggets belopp i euro uträknas med formeln
10 men inte 15 år	0,15	×	Sm 12	×	månadslön jämte naturaförmåner
15 men inte 20 år	0,30	×	Sm 12	×	månadslön jämte naturaförmåner
20 men inte 25 år	0,45	×	Sm 12	×	månadslön jämte naturaförmåner
25 år eller längre	0,60	×	Sm 12	×	månadslön jämte naturaförmåner

där

Sm är antalet semestergrundande månader under föregående semesterkvalifikationsår.

Utbetalningsperioden för tjänsteårstillägget kan lokalt avtalas även till kortare än ett år.

När tjänsteårstillägget betalas i perioder om tre månader eller kortare, behandlas det i olika situationer i löneadministrationen (bl.a. vid beräkningen av semesterlön, lön för deltid, övertids- och söndagsförhöjningar) som ordinarie månadslön.

Konstaterande av grund

Det huruvida en tjänsteman hör till den grupp som är berättigad till tillägget och på vilka grunder eventuellt tillägg ska erläggas till honom, konstateras årligen den 30.11. De härvid konstaterade grunderna för utbetalning av tillägget tillämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkning av anställningsförhållandets längd och kontinuitet följs semesterlagens tillämpningspraxis.

Utbyte av tjänsteårstillägg mot ledighet

Arbetsgivaren och en tjänsteman kan årligen komma överens om att byta tjänstemannens intjänade tjänsteårstillägg eller en del av det mot motsvarande ledighet. Ledigheten kan tas ut efter att tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om tidpunkten för ledigheten eller om det tillvägagångssätt som tillämpas på uttag av ledigheten. Avtalet bör ingås skriftligt.

Tjänsteårstillägget eller en del av det omvandlas till ledighet enligt följande:

Tjänsteårstillägg = = antalet lediga dagar månadslön/21

För ledigheten utbetalas tjänstemannen lönen för hans eller hennes ordinarie arbetstid. Tjänsteårstillägg som bytts mot ledighet är likställd med tid i arbete vid intjänandet av semester.

Anställningsförhållandet upphör

Om till tillägg berättigad tjänstemans anställningsförhållande upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, erläggs till tjänstemannen i samband med slutlikviden för varje semestergrundande månad fr.o.m. ingången av föregående december månad 1/12 av den summa som föregående gång erlades till honom i tjänsteårstillägg.

5 §‌

Lön för deltid

För beräkning av lönen för deltidsarbete uträknas timlönen genom att månadslönen delas med det antal ordinarie timmar som enligt arbetstidsschemat ingår i respektive månad. Begreppet månadslön är här detsamma som i 12 § 6 punkten 2 stycket. Frånvaro kan även ersättas med motsvarande antal arbetstimmar.

Tillämpningsdirektiv:

Deltidsersättning betalas t.ex. då anställningsförhållandet börjar eller slutar vid annan tidpunkt än i början eller slutet av lönebetalningsperioden, eller då tjänsteman varit borta från arbetet och arbetsgivaren inte är förpliktad att betala lön för frånvarotiden.

Om frånvaron inte ersätts genom att motsvarande antal arbetstimmar ”arbetas in”, förfar man på följande sätt:

frånvarodag/frånvarotimme

− månadens ordinarie arbetsdagar/arbetstimmar i arbetstidsschemat räknas ut

− månadslönen delas med antalet arbetsdagar/arbetstimmar = lön per frånvarodag/frånvarotimme

− lönen för frånvarodagen/frånvarotimmen subtraheras från månadslönen = lön för deltid

Lönen för frånvarodag eller frånvarotimme varierar varje månad enligt antalet arbetsdagar eller arbetstimmar i en månad.

Den månatliga arbetstiden 2022

2022	Arbetsdagar	timmar 37,5 h/vecka	timmar 40 h/vecka
januari	20	150	160
februari	20	150	160
mars	23	172,5	184
april	19	142,5	152
maj	21	157,5	168
juni	21	157,5	168
juli	21	157,5	168
augusti	23	172,5	184
september	22	165	176
oktober	21	157,5	168
november	22	165	176
december *	21	157,5	168

*) självständighetsdagen ingår

Den månatliga arbetstiden 2023

2023	Arbetsdagar	timmar 37,5 h/vecka	timmar 40 h/vecka
januari	21	157,5	168
februari	20	150	160
mars	23	172,5	184
april	18	135	144
maj	21	157,5	168
juni	21	157,5	168
juli	21	157,5	168
augusti	23	172,5	184
september	21	157,5	168
oktober	22	165	176
november	22	165	176
december*)	19	142,5	152

*) självständighetsdagen ingår

Arbetstid som lagts till för att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt 6 § 1.3 punkten i kollektivavtalet förlänger de ordinarie arbetstimmarna för månaden i fråga och ökar antalet arbetsdagar i ifrågavarande månad.

En förutsättning för att använda denna tabell är att det är fråga om uträknande av lön för deltid, att vederbörande tjänsteman inte gör kontinuerligt treskiftsarbete och att den andra lediga dagen fastställts till lördag.

Tabellen tillämpas vid behov även i situationer som avses i 7 § 2 punkten i detta avtal, om inte lokalt annat överenskoms.

6 §‌

Ordinarie arbetstid

1 Den ordinarie arbetstidens längd

a. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka om tjänsteman arbetar på produktionsavdelning eller på arbetsplats, där man kontinuerligt har tillämpat en arbetstid med 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

b. I övriga fall är den ordinarie arbetstiden högst 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka.

1.1 Genomsnittlig veckoarbetstid

I dag- och tvåskiftsarbete, där den ordinarie arbetstiden är 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, bör arbetstiden organiseras så att den

• år 2022 i genomsnitt 36,6 timmar i veckan

• år 2023 i genomsnitt 36,2 timmar i veckan.

Arbetstidsförkortningarna, söckenhelgerna samt midsommarafton och julafton utjämnar härvid veckoarbetstiden under kalenderåret till nämnda genomsnitt. Vid utjämningen av arbetstiden iakttas bestämmelserna i 2 punkten.

I dag- och tvåskiftsarbete, där den ordinarie arbetstiden är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, är arbetstiden med beaktande av söckenhelgerna samt midsommarafton och julafton

• år 2022 i genomsnitt 36,3 timmar i veckan

• år 2023 i genomsnitt 36,0 timmar i veckan.

Den arbetstid som eventuellt förlängts på basis av en avvikelse från arbetstidsbestämmelserna enligt 6 § 1.3 punkten i beräknas utöver den genomsnittliga veckoarbetstid som nämns här i 1.1 punkten.

Den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete är i genomsnitt 35,8 timmar per vecka. I kontinuerligt treskiftsarbete och i gruvarbete under jord är arbetstiden i genomsnitt 34,9 timmar per vecka. I treskiftsarbete ska arbetstiden under en period om högst ett år, i regel ett kalenderår, jämnas ut till ovan nämnda antal timmar per vecka, med beaktande av vad som bestämts om lokala avtal i 1.3 punkten.

Då man övergår från en arbetstidsform till en annan bestäms arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga.

Tillämpningsdirektiv:

Definition av arbetstidsformerna

TAM 1/5 betyder enskiftsarbete som utförs fem dagar i veckan.

TAM 2/5 betyder tvåskiftsarbete som utförs fem dagar i veckan.

TAM 3/5 betyder intermittent treskiftsarbete som utförs fem dagar i veckan.

TAM 3/7 betyder kontinuerligt treskiftarbete som utförs totalt 24 timmar i dygnet och sju dagar i veckan.

1.2 Ändring av veckoarbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete

Man kan lokalt i enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet avtala om att övergå från en veckoarbetstid på 37,5 timmar till en veckoarbetstid på 40 timmar eller från en veckoarbetstid på 40 timmar till en veckoarbetstid på 37,5 arbetstimmar. I samband med övergången avvägs månadslönen enligt ändringen av den faktiska arbetstiden, såvida man inte avtalar annorlunda.

1.3 Avvikelse från arbetstidsbestämmelserna

Genom lokalt avtal

Genom lokalt avtal kan man avvika från bestämmelserna om arbetstid i 6 § i kollektivavtalet och i arbetsavtalet så att arbetstiden kan förlängas med högst 32 timmar per år. Parterna ska dock under alla omständigheter iaktta de tvingande bestämmelserna i arbetstidslagen.

Vid planeringen av arrangemanget ska man diskutera behovet av arrangemanget, nyttan för företaget och parternas arbetstidsbehov samt komma överens om hur arrangemanget ska genomföras och hur ersättningen ska utformas. Avtalet ingås skriftligen med förtroendemannen. Om man lokalt avtalar om att förlägga arbetstid på en söckenhelg, betalas ingen söndagsförhöjning för söckenhelgen, om inte annat avtalas. Syftet med ett lokalt avtalat arrangemang är att främja arbetstidslösningar som bidrar till företagets produktivitet och konkurrenskraft samt tar hänsyn till tjänstemännens individuella arbetstidsbehov.

På arbetsgivarens anvisning

Om man inte genom ett lokalt avtal får till den förläggning av arbetstiden som ett motiverat produktionsbehov förutsätter, får arbetsgivaren utan hinder av 6 § i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalats i dem under ett kalenderår anvisa varje tjänsteman högst 8 timmar ordinarie arbetstid som ett sammanhängande arbetsskift. Om arrangemanget gäller flera tjänstemän, ska införandet diskuteras med förtroendemannen minst två veckor i förväg.

När arbetstid anvisas tas hänsyn till tjänstemannens individuella arbetstidsbehov. Arbetstid kan inte anvisas på en söckenhelg eller på lördagen under en söckenhelgsvecka.

För utökad ordinarie arbetstid betalas utöver månadslönen grundlön jämte eventuella skift- och miljötillägg. En tjänsteman har av sakliga och vägande personliga skäl möjlighet att från fall till fall vägra ändringar av arbetstiden enligt detta stycke.

2 Förkortning av arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete

Arbetstidsförkortningen i dag- och tvåskiftsarbete förverkligas genom att ledighet ges så, att arbetstiden under en tidsperiod om högst ett kalenderår utjämnas till den genomsnittliga veckomängd som avses i 1.1 punkten. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden.

Ledighet hålls enligt arbetsgivarens anvisning minst ett skift åt gången, om med tjänsteman inte annat avtalas under tiden för anställningsförhållandet om uttag av ledigheten eller eventuell ersättning för den. Outtagen och i arbetstidsschemat icke-införd ledighet ges senast före utgången av juni månad följande år. Om tjänsteman även då har innestående ledighet, ersätts ledigheten på samma sätt som veckoövertid.

Tillämpningsdirektiv:

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan avtala om att arbetstidsförkortningsledigheten helt eller delvis byts ut mot pengar. Avtalet görs antingen för kalenderåret i fråga eller tills vidare. Avtalet bör ingås skriftligt. Ett tillsvidareavtal kan sägas upp så att det löper ut i slutet av respektive innevarande kalenderår genom att säga upp avtalet senast före slutet av oktober.

Ersättningen för förkortningsledigheten beräknas enligt övertidsdivisorer i 12 § 6 punkten. Ersättningens storlek definieras alltid på nytt i samband med lönejusteringar.

Lokal överenskommelse kan träffas om att byta ut ledigheterna vid arbetstidsförkortning mot flexledighet. I fråga om flexledighet förfar man i övrigt som stadgas i 27 § i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för ledigheten. För flexledighet betalas inte semesterpremie.

Ifall inte tidpunkten för varje enskild ledighet bestäms separat, utan tidpunkterna för flera eller alla ledigheter bekräftas på en gång, kallas den plan som härvid uppgörs arbetstidsschema. Vid uppgörandet av arbetstidsschema bör arbetsgivaren sträva efter att beakta tjänstemännens individuella önskemål gällande tidpunkterna för ledigheten inom ramen för de behov som produktionen ställer med beaktande av drifts- och servicetider.

Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller den tid då arbetstidsformen vid ifrågavarande arbetsställe, avdelning eller arbetsplats allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis till treskiftsarbete, bestäms arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga.

Om inte ovan nämnda arbetstidsschema bekräftats på förhand, meddelas tidpunkten för ledigheten senast en vecka före, om inte lokalt före ledigheten annat avtalas.

Arbetstidsförkortningen genomförs utan sänkning av lönenivån.

Lediga dagar som givits på basis av denna avtalspunkt och som annars skulle ha varit arbetsdagar, räknas vid intjäningen av semester som dagar likställda med arbetsdagar.

Om av arbetstidsschemat inte annat följer, anses en från arbetet frånvarande tjänsteman ha hållit ledigt, fastän frånvarande tjänstemän inte särskilt härom meddelats, när hela företaget, dess arbetsavdelning eller den arbetsgrupp som tjänstemannen hör till, har hållit i detta avtal avsedd ledighet.

Arbetsgivaren bör före verkställandet av i detta avtal avsedda arbetstidsarrangemang förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör beaktas tjänstemannaarbetets art vid företaget, tryggandet av drifts- och servicetider, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt övriga motsvarande omständigheter.

Vissa specialsituationer:

När anställningsförhållandet börjar eller slutar mitt under året, avvägs antalet arbetstidsförkortningsdagar i enlighet med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid under kalenderåret. De lediga dagar vilka räknats ut på detta sätt och som inte tagits ut ersätts med en ersättning som motsvarar lönen för ordinarie arbetstid.

Ändring av arbetstidsform eller avdelning.

Tjänsteman kan till exempel bli tvungen att övergå till intermittent treskiftsarbete innan han hunnit ta ut de ledigheter som arbetstidsförkortningen i dagarbete medför, varvid de planerade fridagarna blir arbetsdagar.

treskiftsarbete

dagarbet

tidpunkt för ändring av arbetstidsform

Ledigheterna följer inte med vid ändring av arbetstidsform. Ledigheter kan dock ges t.ex. tidigare än planerat eller, om treskiftsarbetet räcker bara en relativt kort tid, kan ledigheter ges efter det att tjänsteman åter övergått till dagarbete. Om tjänstemans arbetstidsform ofta växlar bör man se till att hans relativa arbetstid inte förlängs.

3 Ersättning för förkortad arbetstid i treskiftsarbete

Intermittent treskiftsarbete:

Arbetstidsförkortningen genomförs utan att sänka inkomstnivån. Lokalt utreds om det skett en eventuell sänkning i inkomstnivån samt bestäms hur den ska ersättas. Ifall företaget redan använder ett system som beaktar kompensationen behöver ett dylikt system inte ändras.

Kontinuerligt treskiftsarbete.

Som kompensation för inkomstbortfall betalas till tjänsteman i kontinuerligt treskiftsarbete och gruvarbete under jord månatligen ett separat tillägg på 5 procent. Ifall företaget redan använder ett system som beaktar kompensationen behöver ett dylikt system inte ändras.

7 §‌

Förläggning av den ordinarie arbetstiden

1 Arbetstidsschema

För arbetsplatsen bör utarbetas ett arbetstidsschema då det är möjligt med beaktande av arbetets karaktär. För treskiftsarbete ska man på

förhand göra upp ett arbetstidsschema under vilket den ordinarie veckoarbetstiden jämnas ut till de i 6 § 1.1 punkten nämnda genomsnittliga arbetstider per vecka. Av arbetstidsschemat ska framgå när den dagliga ordinarie arbetstiden börjar och slutar, längden och tidpunkten för måltidspaus samt lediga dagar i veckan.

Vederbörande tjänsteman och förtroendemannen ska underrättas om bestående förändringar i arbetstidsschemat i så god tid som möjligt och senast två veckor innan förändringen träder i kraft. Om förändringen gäller flera tjänstemän eller i övrigt en betydande del av personalen, ska förhandlingar om förändringen på förhand föras med förtroendemannen.

Om tillfälliga förändringar i arbetstidsschemat ska berörda tjänstemän underrättas i så god tid som möjligt och senast tre dagar innan förändringen träder i kraft, ifall det inte är fråga om nödarbete. Då förändringen gäller avdelning eller motsvarande verksamhetsenhet, ges tillkännagivandet om saken också till förtroendemannen.

Tillämpningsdirektiv:

Definition av tillfällig ändring

Ändringen är till sin karaktär tillfällig, om det är meningen att man övergår till det arbetstidsschema som är i bruk sedan den situation som är orsak till ändringen har upphört.

Med lokalt avtal kan från ovan nämnda tider för tillkännagivande avvikas.

Arbetsveckan börjar på måndag, ifall man inte lokalt kommer överens om annat.

Arbetsdygnet börjar klockan 7.00, ifall man inte lokalt kommer överens om annat.

2 Flexibel arbetstid

Vid planering av ibruktagande av olika arbetstidsmodeller är det ändamålsenligt att också klarlägga möjligheten att införa flextid. Man kan lokalt avtala om att avvika från arbetstidslagen i fråga om flexibel arbetstid, tidsgränserna för flextiden och saldot, dock så att saldot kan vara högst 40/+120 timmar.

Om man på en arbetsplats har avtalat om att införa flextid ska uppföljningen av arbetstiden ordnas så att den på ett ändamålsenligt sätt möjliggör en tillförlitlig uppföljning av arbetstidens längd, arbetstidens början och slut och det intjänade flexsaldot samt hur vilotiderna iakttas.

Enligt arbetstidslagen är uppföljningsperioden för flextid 6 månader. Lokalt kan avtalas om en uppföljningsperiod på högst 12 månader.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att plussaldot för arbetstiden minskas med avlönad ledighet som ges arbetstagaren. På begäran av arbetstagaren ska arbetsgivaren försöka ge ledigheten i hela arbetsdagar.

Protokollanteckning:

I ett system med flexibel arbetstid kan man använda sig av en mekanism som förhindrar saldot från att ackumuleras över den överenskomna gränsen. Syftet är att styra individen mot att använda ordinarie arbetstid inom gränserna för flextiden. Förbunden följer upp hur mekanismerna används och hur väl de fungerar, även med hänsyn till bestämmelserna i den nya arbetstidslagen (5.7.2019/872). På basis av utredningarna ska förbunden utveckla bestämmelsen så att den fungerar bättre. Vid behov ger förbunden närmare anvisningar i frågan.

3 Genomsnittlig ordinarie arbetstid

Införande av genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka förutsätter att ett arbetstidsschema utarbetas för minst den tid, under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det genomsnitt som avtalats för ifråga varande arbetstidsform, högst 40 timmar i veckan.

3.1. Genom arbetsgivarens beslut

Förutsatt att den ordinarie arbetstiden under ett arbetsdygn inte överstiger 8 timmar kan den ordinarie veckoarbetstiden ordnas som genomsnittlig enligt följande:

− i dagarbete, när det är nödvändigt för företagets verksamhet, så att den under en tidsperiod på högst 4 månader utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka

− vid intermittent tvåskiftsarbete så att arbetstiden under en tidsperiod på högst 4 månader utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka

− vid intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete och vid fortlöpande skiftarbete så att arbetstiden under en tidsperiod på högst ett år utjämnas till den ordinarie arbetstiden per vecka.

Både i skift- och dagarbete bör utjämningsperioden innehålla i medeltal två fridagar per vecka.

På grund av ett motiverat, oförutsett produktionsbehov får arbetsgivaren med iakttagande av tre dagars varsel tillfälligt förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn för tjänstemän i dag- och tvåskiftsarbete till högst 10 timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka till högst 50 timmar.

Med stöd av denna bestämmelse får arbetsgivaren förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn för högst 20 arbetsskift under 6 arbetsveckor per kalenderår. Förlängningen av arbetstiden kan riktas till högst två på varandra följande arbetsveckor.

Arbetstiden ska utjämnas till den ordinarie arbetstiden enligt 6 §

1.1 punkten i kollektivavtalet inom 52 kalenderveckor.

Om arbetstiden inte har utjämnats inom 52 kalenderveckor, ersätts de timmar som inte har utjämnats förhöjda med 50 procent i samband med nästa lönebetalning, om man inte kommer överens med tjänstemannen om att byta ut ledigheten mot flexledighet. I fråga om flexledighet förfar man i övrigt som stadgas i 27 § i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för ledigheten.

En tjänsteman har av sakliga och vägande personliga skäl möjlighet att vägra ändringar av arbetstiden enligt denna avtalsbestämmelse.

3.2. Genom lokalt avtal

a. Genom lokalt avtal kan arbetstiden även organiseras så att den i genomsnitt är lika lång som den arbetstid per dygn och per vecka som fastställs i 6 § 1.1 punkten i kollektivavtalet. Utjämningsperioden är högst ett år. En utjämning av arbetstiden till sagda genomsnitt kan även ske genom att hela lediga dagar ges under veckovilan.

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan härvid dock vara högst 12 timmar. Utjämningstiden är högst ett år.

b. Om anställningsförhållandet i denna arbetstidsform upphör under utjämningsperioden, uträknas, då anställningsförhållandet upphör, hur många timmar per vecka den genomsnittliga arbetstiden är längre än den avtalsbaserade ordinarie arbetstiden och för de timmar som överstiger detta timantal utbetalas en ersättning som motsvarar lönen för ordinarie arbetstid. Motsvarande, om den genomsnittliga arbetstiden per vecka är kortare än den avtalsbaserade ordinarie arbetstiden, har arbetsgivaren rätt att dra av motsvarande belopp från tjänstemannens lön. Samma principer iakttas också i de fall att utbetalningen av lönen avbrutits under utjämningsperioden och arbetstiden inte utjämnas då utjämningsperioden upphör.

Tillämpningsdirektiv:

I situationer där det råder undersysselsättning tillämpas i första hand ledighet för utjämning av arbetstiden och först därefter tillgrips vid behov permittering.

c. Arbetstidsschema bör uppgöras för minst tre veckor i sänder. I det bör omnämnas vilken tid arbetet börjar och slutar.

4 Lokalt avtal om arbetstidsbestämmelser

Inom ramen för bestämmelserna i kollektivavtalet kan man lokalt avtala om:

• den maximala längden av ordinarie dygns- och veckoarbetstid (6 § 1 punkten a och b, 7 § 2.2 punkten)

• ändring av arbetstidsschemat (6 § 1.3 punkten)

• uttag och ersättning av arbetstidsförkortningsledighet (6

§ 2 punkten)

• när arbetsdygnet och arbetsveckan börjar (7 § 1 punkten)

• ändring av arbetstidsschemat (7 § 1 punkten)

• ibruktagande av flexibel arbetstid och tidsgränserna för den flexibla arbetstiden (7 § 2 punkten)

• uppföljningsperioden för flextid (7 § 2 punkten)

• längden av den period under vilken arbetstiden jämnas ut, högst 1 år (7 § 2.2 punkten)

• längden på den dagliga vilopausen (10 § 1 punkten)

• ersättning av mertidsarbete med motsvarande ledighet (11 § 5 punkten)

• fast månadsersättning för övertids- och söndagsarbete eller med motsvarande ledighet, eller byte till flexledighet (12 § 2 punkten och 13 § 3 punkten)

• ett övertidsbegrepp (12 § 5 punkten)

• ersättning av semesterpremie med motsvarande ledighet eller byte till flexledighet (24 § 4 punkten).

Protokollanteckning:

Arbetstidsförkortningsledighet och ovan nämnda lokalt avtalade ledigheter eller andra ledigheter enligt flexibla arbetstidssystem ges enligt 6 § 2 punkten i detta avtal när arbetssituationen så medger och om tjänstemannen så önskar i perioder om flera arbetsskift.

8 §‌

Lediga dagar

1. Den andra lediga dagen som bör ges per vecka kan vara:

• en fast veckodag som är lördag eller, om det inte är möjligt, måndag eller

• en rörlig veckodag, om arbete utförs under minst sex dagar i veckan.

2. Om genomsnittlig veckoarbetstid iakttas i arbetet, förläggs de lediga dagarna sålunda, att perioden omfattar så många lediga dagar att arbetstiden under förloppet av denna period utjämnas till ordinarie veckoarbetstid.

Kan lediga dagar inte fastställas på förhand, bör meddelande om utjämningsledighet lämnas minst en vecka på förhand.

3. Om den ordinarie arbetstiden förlängs enligt 6 § 1.3 punkten genom att göra en lördag eller någon annan ledig dag till en arbetsdag, behöver denna vecka inte innehålla två lediga dagar.

9 § Söckenhelgsveckor‌

1. Under vecka där söckenhelg ingår är den ordinarie arbetstiden under vardag före helg och lördag densamma som under övriga vardagar.

2. Lediga dagar är dock:

• lördagen under nyårsveckan

• lördagen under trettondagsveckan

• påsklördagen

• lördagen efter påsk

• lördagen under första maj-veckan

• lördagen under Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx

• midsommarafton

• lördagen självständighetsdagsveckan

• julafton

• lördagen efter jul.

3. Arbetstiden under söckenhelgsveckorna 2022–2023 Arbetstiden under söckenhelgsveckorna 2022

Arbetstiden under söckenhelgsveckorna 2022
vecka 3	trettondagsveckan	4 dgr
vecka 15	veckan före påsk	4 dgr
vecka 16	veckan efter påsk	4 dgr
vecka 21	Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx	4 dgr
vecka 25	midsommarveckan	4 dgr
vecka 49	självständighetsdagsveckan	4 dgr
vecka 52	veckan efter jul	4 dgr

Arbetstiden under söckenhelgsveckorna 2023

Arbetstiden under söckenhelgsveckorna 2023
vecka 1	trettondagsveckan	4 dgr
vecka 14	veckan före påsk	4 dgr
vecka 15	veckan efter påsk	4 dgr
vecka 18	första maj-veckan	4 dgr
vecka 20	Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx	4 dgr
vecka 25	midsommarveckan	4 dgr
vecka 49	självständighetsdagsveckan	4 dgr
vecka 51	julveckan	5 dgr
vecka 52	veckan efter jul	3 dgr

4. I de fall där tjänstemannen under en söckenhelgsvecka har arbetat mer än arbetstiden den aktuella veckan förutsätter (kollektivavtalsenligt övertidsarbete), se 12 § 8 punkten.

5. Om den ordinarie arbetstiden förlängs enligt 6 § 1.3 punkten genom att avtala om att en söckenhelg eller lördagen under en söckenhelgsvecka är en arbetsdag, förlängs denna vecka på motsvarande sätt.

10 §‌

Vilotider och ersättning för veckovila

1. Daglig rast

Då arbetet ordnats i skift som regelbundet avlöser varandra och som är längre än sex timmar, även i arbete som avses i 7 § i arbetstidslagen, ska tjänstemannen ges minst en halvtimmes rast eller tillfälle att inta en måltid under arbetstiden.

Då arbetstiden i dagarbete är längre än sex timmar ska tjänstemannen under arbetet ges tillfälle till åtminstone en regelbunden rast på minst en timme. Denna rast kan dock, sedan därom lokalt överenskommits, förkortas till en 1/2 timme. Tjänstemannen har rätt att under rasten oförhindrat avlägsna sig från arbetsplatsen. Detta gäller likväl inte sådana tjänstemän, vilkas närvaro på arbetsplatsen är nödvändig med tanke på arbetets kontinuitet. Lokal överenskommelse kan träffas även för övriga anställdas del om intagande av måltid under arbetet.

I arbetstiden inräknas hela den tid då tjänsteman är bunden till sitt arbete eller skyldig att vara på arbetsplatsen, men däremot inte sådan paus, under vilken han har både rätt och även i praktiken möjlighet, att obehindrat avlägsna sig från arbetsplatsen.

Parterna rekommenderar att tjänstemännen en gång per dag vid tidpunkt som är lämpligast med tanke på utförandet av arbetet, skulle beredas möjlighet att vid sidan av sitt arbete avnjuta kaffe eller förfriskningar sålunda att detta i minsta möjliga mån stör arbetets gång.

2. Veckovila

2.1. Arbetstiden ska ordnas så att tjänstemannen en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid. Vilotiden ska om det är möjligt ges i samband med söndagen. Xxxxxxxxx kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Xxxxxxxxxx ska dock vara minst 24 timmar per vecka. Arbetsgivaren ska alltid före arbetet under veckovilan underrätta tjänstemannen om att veckovilan gjorts genomsnittlig.

2.2. I kontinuerligt skiftarbete får veckovilan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar per vecka.

2.3. Xxxxxxxxxx får i skiftet mellan arbetsveckor ges under en sådan oavbruten tid som infaller delvis under den föregående och delvis under den senare arbetsveckan, förutsatt att största delen av veckovilan infaller under den vecka som veckovilan gäller.

2.4. Undantag från bestämmelserna om veckovila i denna paragraf får göras när:

a) tjänstemannens ordinarie arbetstid per dygn är högst tre timmar

b) tjänstemannen behövs i nödarbete

c) arbetets tekniska art inte tillåter att vissa tjänstemän är helt lediga från arbetet

d) tjänstemannen tillfälligt behövs i arbetet under sin veckovila för att förloppet av det ordinarie arbete som utförs på företaget ska kunna upprätthållas.

3. Ersättning för veckovila

3.1. Tjänstemannen ska ersättas för arbete som han tillfälligt utfört under sin veckovila genom att tjänstemannens ordinarie arbetstid förkortas med en motsvarande tid så snart som möjligt, dock inom tre månader från utförandet av arbetet.

3.2. Ersättning ska betalas för arbete som tillfälligt utförts under veckovilan även i det fall att tjänstemannen under samma vecka varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, tillfällig vårdledighet, olycksfall eller utbildning eller resa på arbetsgivarens order.

3.3. Under den vecka då motsvarande ledighet ges är den ordinarie arbetstiden den i arbetstidsschemat fastställda veckoarbetstiden minskad med antalet timmar veckovila.

3.4. Med tjänstemannens samtycke kan veckovilan i sin helhet ersättas i pengar så att tjänstemannen utöver månadslönen för den tid som använts till arbete får

• grundlön förhöjd med 100 procent samt

• i detta avtal förutsatta övertids- och söndagsförhöjningar, om det samtidigt är fråga om övertids- eller söndagsarbete.

11 §‌

Överenskommelse om ersättningssättet bör ingås samtidigt som man avtalar om det arbete som ska utföras under veckoledigheten.

Mertidsarbete

1. Begreppet mertidsarbete

Med mertidsarbete avses arbete som utförs med tjänstemannens samtycke utöver den avtalade arbetstiden, dock utan att den överskrider de i 6 § 1 a) punkten och 7 § 2 punkten fastställda maximimängder ordinarie arbetstid.

Mertidsarbetet kan sålunda, med undantag för frånvarofall, komma i fråga endast för de tjänstemän vars avtalade ordinarie arbetstid är kortare än 40 timmar per vecka.

2. Formerna för mertidsarbete

Mertidsarbete förekommer i följande former:

Som dagligt mertidsarbete, vanligen endast 0,5 timmar per dag.

b. Under ledig dag

• vanligen högst 2,5 timmar, då mertidsarbete inte alls utförts under veckan eller

• upp till 40 timmar per vecka, då tjänsteman har varit borta från arbetet under veckan.

3. Då genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas, betraktas som mertidsarbete det arbete som utförts utöver den ordinarie avtalade veckoarbetstiden, och som under hela perioden i medeltal underskrider 40 timmar per vecka.

Om den tidsperiod som utgör grunden för arbetstidsutjämningsschemat är så lång, att den inte ryms inom ramen för samma löneperiod, kan mertidsarbetet uträknas per vecka varvid den i arbetstidsutjämningsschemat fastställda ordinarie veckoarbetstiden för vederbörande vecka används som jämförelsegrund.

4. Lön för mertidsarbete

För mertidsarbete betalas enligt antalet timmar oförhöjd timlön ifall man inte överenskommit om att ersätta mertidsarbetet med motsvarande ledighet. Grundtimlönen för mertidsarbete beräknas på samma sätt som vid beräkningen av övertidsersättningar.

Till tjänsteman vars ordinarie arbetstid är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, betalas dock ersättning för mertidsarbete, som överskrider den i arbetstidsschemat fastställda dygns- eller veckoarbetstiden, på det sätt som överenskommits för dygns- och veckoövertidsarbete. Mertidsarbete är inte övertidsarbete.

Med tjänstemannen kan avtalas om fast månadsersättning för mertidsarbete samtidigt som man avtalar om den månadsersättning som betalas för övertidsarbete. Avtalet ingås på samma sätt och i samband med avtalet om en fast månadsersättning för övertidsarbete enligt 12 § 2 punkten 4 stycket.

5. Lokalt kan man komma överens om att byta ut mertidsarbetet mot flexledighet. I fråga om flexledighet förfar man i övrigt som stadgas i 27 § i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för ledigheten. För flexledighet betalas inte semesterpremie.

12 § Övertidsarbete‌

1. Som övertidsarbete betraktas arbete som utförs utöver den lagstadgade ordinarie maximiarbetstiden.

Då genomsnittlig arbetstid tillämpas betraktas som övertidsarbete det arbete som utförs utöver de i arbetstidsschemat angivna ordinarie arbetstimmarna, dock inte till den del arbetstiden i genomsnitt underskrider 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka, om man inte avtalat annorlunda i detta avtal.

I treskiftsarbete ersätts det arbete som överskrider veckoarbetstiden i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsvecka på det sätt som man i kollektivavtalet kommit överens om beträffande veckoövertid.

Uppföljningsperioden för maximiarbetstiden enligt arbetstidslagen är 6 månader. Av tekniska orsaker eller orsaker som hänför sig till organiseringen av arbetet kan utjämningsperioden för maximiarbetstiden vara högst 12 månader.

2. För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent. För övertidsarbete per vecka (enligt arbetstidslagen och enligt kollektivavtalet) betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de därpå följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.

Om mängden övertidsarbete per dygn uppgår till 8 timmar, betalas för utfört övertidsarbete per dygn lön förhöjd med 100 procent.

För övertidsarbete per dygn utfört på lördag samt under vardag före helg- eller högtidsdag erläggs för alla timmar lön förhöjd med 100 procent.

För övertidsarbete per vecka och övertid enligt kollektivavtalet (12 § 8 punkten) utfört på påsklördag, midsommarafton och julafton betalas för samtliga timmar lön förhöjd med 100 procent.

Förhöjningsdelen för mertids- och övertidsarbete eller hela lönen för den tid mertids- och övertidsarbete utförts kan betalas som en separat fast månadsersättning som är baserad på den uppskattade mängden mertids- och övertidsarbete eller utbytas mot motsvarande ledig tid ifall därom överenskommits med vederbörande tjänsteman. Avtalet kan ingås under tiden för anställningsförhållandet. Om tidpunkten för fritiden träffas överenskommelse med vederbörande tjänsteman.

Alternativt kan överenskommelse träffas om att förhöjningsdelen för övertidsarbete eller hela lönen för den tid övertidsarbete utförts utbyts mot flexledighet. I fråga om flexledighet förfar man i övrigt som stadgas i 27 § i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för ledigheten. För flexledighet betalas inte semesterpremie.

3. När tjänstemannen på grund av semester, sjukdom, olycksfall i arbetet, resa på order av arbetsgivaren, permittering på grund ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker, uttag av ledighet för årlig förkortning av veckoarbetstiden på 40 timmar, flexledighet, tjänsteårsledighet, uttag av ledighet från arbetstidsbanken eller på grund av deltagande i utbildning som arbetsgivaren anordnar eller i yrkes- eller samarbetsutbildning som avses i utbildningsavtalet mellan centralorganisationerna inte har kunnat arbeta det timantal som motsvarar den ordinarie arbetstiden per vecka och tjänstemannen blir tvungen att komma till arbetet på en dag som enligt arbetstidsschemat är en ledig

xxx, ersätts det arbete som utförs på den lediga dagen såsom överenskommits om övertidsarbete per vecka.

4. Då tjänsteman mitt under en arbetsvecka övergår från en arbetstidsform till en annan betraktas, ifall inte bestämmelserna i detta avtal eller dess bilagor ger anledning till annat, som veckoövertidsarbete det arbete som utan att överstiga den ordinarie arbetstiden per dygn, överstiger 40 timmar per vecka.

5. Lokalt kan överenskommas om att den ersättning som betalas för övertidsarbete bestäms med hjälp av ett enda övertidsbegrepp. Härvid betalas inte övertidsersättningar skift för dygnsövertids- och veckoövertidsarbete utan alla övertidstimmar som utförts under en viss längre tidsperiod ersätts på basis av en och samma ersättningsregel.

Av ovan avsedda lokala avtal bör framgå längden av den period som gäller för övertidsersättningen samt övertidsersättningens storlek, antingen graderad enligt antalet övertidstimmar eller som ett procenttal.

Det lokala avtalet ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.

När man utarbetar ett lokalt avtal utreder man för en tillräckligt lång tidsperiod nivån på det nuvarande systemet för övertidsersättning och lösningens målsättningar på arbetsplatsen vilka kan hänföra sig bl.a. till främjande av mångsidiga arbetstidsarrangemang, kostnadshantering och en förenkling av principerna för ersättning av övertidsarbete.

Protokollanteckning:

Den genomsnittliga övertidsprocenten för arbetsplatsen räknas ut

på följande sätt:

Summan av de övertidsprocenter tjänstemännen intjänat divideras med summan av de utförda arbetstimmar som berättigar till övertidstillägg.

Vid beräkningen beaktas de övertidsprocenter som intjänats innevarande år fram till avtalstidpunkten samt under föregående år.

Med utförda arbetstimmar avses summan av utförda arbetstimmar berättigade till övertidstillägg under motsvarande tid.

6. Vid beräkningen av den för övertidsarbete utfallande förhöjda lönen bör grundlönen uträknas så att månadslönen med naturaförmåner divideras med talet 160 då den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan och med talet 158 när den ordinarie arbetstiden är 37,5 timmar i veckan. Vid kontinuerligt treskiftsarbete och gruvarbete under jorden är divisorn 149. I intermittent treskiftsarbete är divisorn 155. Ifall den ordinarie arbetstiden är någon annan, används som divisor det på motsvarande sätt uträknade genomsnittliga antalet faktiska arbetstimmar per månad i ordinarie arbete.

Vid beräkningen av grundlön bör utöver månadslönen penningvärdet för eventuella naturaförmåner, provisionslön och produktionspremier, samt vikariatersättning beaktas, men däremot inte skifttillägg, ersättning som betalas för ordinarie söndagsarbete och inte heller tillfälligt utbetalda exceptionella ersättningar, såsom övertids- och söndagsförhöjningar och ersättning för mertidsarbete.

Om tjänstemannens arbete fortgår in på följande dygn eller arbetsdygn, anses vid beräkningen av mertids- och övertidsersättning detta arbete utgöra föregående dygns arbete intill den tidpunkt, då tjänstemannens ordinarie arbetsskift normalt börjar. Dessa timmar beaktas härvid inte vid beräkningen av det senare dygnets ordinarie arbetstid.

7. När tjänsteman efter sin ordinarie arbetstid fortsätter med övertidsarbete och detta övertidsarbete beräknas fortgå i minst två timmar, bör det anses skäligt, att honom beviljas nödvändig paus eller tillfälle att äta vid sidan av arbetet.

8. Till tjänsteman, som under söckenhelgvecka utfört mer arbete än vad arbetstiden under denna vecka förutsätter (kollektivavtalsenligt övertidsarbete), ersätts för överstigande timmar såsom överenskommits för veckoarbetstid, ifall det inte skall ersättas såsom för dygnsövertid. Denna bestämmelse gäller endast dag- och tvåskiftsarbete, som utförs arrangerat så att arbetsveckan omfattar fem ordinarie arbetsdagar (tam 1/5 och tam 2/5). Bestämmelsen gäller inte situationer, där arbetstiden är arrangerad som genomsnittlig enligt ett på förhand uppgjort arbetstidsschema.

9. Ersättning bör betalas för inledande och avslutande arbete om det förorsakar dygnsövertid. På grund härav är det nödvändigt att lokalt utreda de uppgifter där inledande och avslutande arbete förekommer. Samtidigt bör också utredas, hur ifrågavarande arbeten i respektive fall ska ersättas.

Exempel på hur övertidsarbete ersätts enligt 12 §:

Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
8	8	8	10	8	1,5	10
− alla under veckan utförda arbetstimmar adderas						53,5 timmar
− från detta subtraheras det totala antalet övertidstimmar per dygn (To och Sö)						4,0 timmar
						49,5 timmar
− från denna rest subtraheras
den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidsschemat						40,0 timmar
veckoövertidsarbete						9,5 timmar

För övertidsarbete per dygn betalas lön förhöjd med 50 procent (torsdag). Ifall 8 timmar övertidsarbete per vecka redan uppstått, betalas för utfört övertidsarbete lön förhöjd med 100 procent. Här betalas alltså för söndagens sista två timmar lön förhöjd med 100 procent.

För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för timmarna därefter lön förhöjd med 100 procent. Här utgör alltså timmarna på lördagen och de 6,5 första timmarna på söndagen övertidsarbete per vecka där lönen höjs med 50 procent och de följande 1,5 timmarna på söndagen övertidsarbete per vecka där lönen höjs med 100 procent. De två sista timmarna på söndagen utgör övertidsarbete per dygn för vilket lön förhöjd med 100 procent betalas ut.

13 §‌

För arbete utfört på söndag betalas utöver den övriga lönen såsom söndagsförhöjning enkel grundlön för samtliga 10 timmar.

Därutöver ska senare ges veckovila eller betalas ersättning för ledigheten per vecka enligt de bestämmelser som redogörs för i 10 §.

Beträffande ersättning av mertidsarbete se 11 § i avtalet. Till den del som gäller söckenhelgveckornas arbetstid se 9 §. Övertidsarbete under dagar före helg, se 12 § 2 punkten i avtalet.

Söndagsarbete

1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på en söndag, övrig kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen. För söndagsarbete betalas utöver den lön som i övrigt utbetalas för ifråga varande tid enkel grundlön såsom söndagsförhöjning.

2. Om den ordinarie arbetstiden förlängs enligt 6 § 1.3 punkten genom att avtala om att en söckenhelg är en arbetsdag, betalas ingen söndagsförhöjning för denna söckenhelg. Arbetet under denna söckenhelg utförs utan särskilt samtycke.

3. Om arbetet som utförts på en söndag är mertids- eller övertidsarbete, betalas för detta ersättning enligt respektive bestämmelser för mertids- och övertidsarbete samt därutöver enkel grundlön som söndagsersättning enligt 1 punkten ovan.

4. Söndagsersättning eller hela lönen för tiden för söndagsarbete kan betalas som en fast månadsersättning eller ersättas med motsvarande fritid, om därom överenskoms med vederbörande tjänsteman. Om tidpunkten för fritiden träffas överenskommelse med vederbörande tjänsteman. Alternativt kan överenskommelse träffas om att byta ut söndagsförhöjningen eller hela lönen för tiden för söndagsarbete mot flexledighet. I fråga om flexledighet förfar man i övrigt som stadgas i 27 § i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för ledigheten. För flexledighet betalas inte semesterpremie.

14 §‌

Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete

1. I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst fyra veckors intervaller. Tjänsteman kan dock, då därom överenskoms, fortlöpande arbeta i samma skift. Med skiftarbete avses även arbete, där skiften växlar så, att på varandra följande skift överlappar varandra under högst en timme eller det är högst en timme mellan skiften och där de växlar enligt ett på förhand bestämt sätt.

2. Fram till 28.2.2022 iakttas skifttilläggen enligt tabellen nedan:

Månadslön inklusive naturaförmåner är (euro/mån)		Kvällsskiftstillägg cent	Nattskiftstillägg cent
under	1991	170	319
1991–	2096	174	329
2097–	2200	180	338
2201–	2300	186	347
2301–	2400	192	362

2401–	2505	200	368
2506–	2607	203	376
2608–	2710	208	387
2711–	2813	211	394
2814–	2913	220	404
2914	eller högre	224	412

Skifttilläggets storlek per timme från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast 1.3.2022 är följande:

Månadslön inklusive naturaförmåner är (euro/mån)		Kvällsskiftstillägg cent	Nattskiftstillägg cent
under	2029	173	325
2029–	2136	177	335
2137–	2242	183	344
2243–	2344	190	354
2345–	2446	196	369
2447–	2553	204	375
2554–	2657	207	383
2658–	2761	212	394
2762–	2866	215	401
2867–	2968	224	412
2969–	eller högre	228	420

3. Till tjänsteman i skiftarbete betalas för övertid skifttillägg enligt det skift, under vilket övertidsarbetet utförs. Om tjänsteman i tvåskiftsarbete efter kvällsskiftet blir på övertid, betalas till honom skifttillägg för övertidsarbetet enligt nattskiftet.

4. Då en tjänsteman utför arbete som inte är skiftarbete, övertidsarbete eller nödarbete mellan klockan 18 och 22, anses sådant arbetet utgöra kvällsarbete, och då arbetet utförs mellan klockan 22 och 06 anses det utgöra nattarbete. För sådant arbete betalas ett tillägg som är lika stort som skifttillägget i kvälls- eller nattskift för arbetet i fråga, om det hade varit skiftarbete.

5. Om tjänsteman i kvälls- eller nattarbete efter arbetsskiftet blir på övertid, betalas kvälls- eller nattillägg fastställt på basis av ordinarie arbetstid även för tiden för övertidsarbetet till högst klockan 06.

6. Skiftarbetsersättning kan också betalas i form av en separat fast månadsersättning. Då ska månadsersättningens storlek fastställas med de i avtalet nämnda centbeloppen som minsta grund.

7. Skifttillägg som eventuellt betalas för övertids- och söndagsarbete ska betalas med samma förhöjning som för övrig lön under ifråga varande tid.

8. Nattarbete får beordras med iakttagande av bestämmelserna i arbetstidslagen eller genom lokalt avtal.

15 § Beredskap‌

1. Med beredskap avses att tjänstemannen enligt avtal är skyldig att utom arbetstid vara i jourberedskap så, att han kan åläggas att utföra arbetsuppgifter. Arbetet kan utföras på arbetsplatsen, hos en kund eller som distansarbete. Beredskapen är inte arbetstid.

2. Arbetsgivaren är skyldig att till tjänstemannen betala ersättning för de begränsningar beredskapen medför fritidsanvändningen.

3. Den ersättning som ska betalas för beredskapstid är:

a) 50 procent av grundlönen, xxxxx tjänstemannen är skyldig att infinna sig till arbetet senast 2 timmar från kallelsen

b) 30 procent av grundlönen, ifall tjänstemannen är skyldig att infinna sig till arbetet senast 4 timmar från kallelsen

c) 15 procent av grundlönen, ifall responstiden enligt ovan är över 4 timmar.

4. Ersättning för beredskap betalas för den tid som tjänstemannen är tvungen att befinna sig i beredskap utan att arbeta. Beredskapsersättning betalas i alla fall för minst 4 timmar beredskap. Man kan lokalt avtala annorlunda om ersättningen för beredskapen.

5. Om person i beredskap kallas till arbete, betalas för den tid som åtgått till arbetet, lön enligt avtalets övriga bestämmelser. För arbetstimmarna betalas inte beredskapsersättning och inte heller sådana ersättningar som betalas för arbete av utryckningsnatur.

Tillämpningsdirektiv:

Om beredskap bör överenskommas med vederbörande tjänsteman så tydligt, att det efteråt inte kan uppstå meningsskiljaktighet om karaktären och längden av den avsedda beredskapen.

Då det är fråga om beredskap på bestämd plats enligt 3 a) punkten får beredskapstiden per kalendermånad inte varaktigt överskrida 150 timmar, om inte lokalt annat avtalas.

16 §‌

Utryckningsarbete och telefondirektiv

1. Utryckningsarbete är arbete som utförs efter utryckningskallelse och till vilket tjänsteman måste komma utom ordinarie arbetstid efter det han redan avlägsnat sig från arbetsplatsen.

2. Utryckningsersättningens storlek bestäms av tidpunkten för kallelsen på följande sätt:

a) grundlön för två timmar, om kallelsen skett under ordinarie arbetstid som slutar klockan 16.00 eller efter arbetstidens slut före klockan 21.00

b) grundlön för tre timmar, om kallelsen skett mellan klockan

21.00 och 06.00.

3. Om kallelsen till utryckningsarbete skett mellan klockan 21.00 och 06.00 erläggs för den tid som åtgått till arbetet grundlön förhöjd med 100 procent, vari ingår eventuella övertidsförhöjningar.

4. För kortare utryckningsarbete än en timme erläggs dock lön för en timme.

5. Utryckningsarbete kan inte ersättas genom att förkorta tjänstemans ordinarie arbetstid i motsvarande grad.

6. När det i tjänstemans befattning ingår, som en bestående och kännetecknande del, skyldighet att under fritiden, då företagets verksamhet så kräver per telefon ge speciella förfaringsdirektiv eller anvisningar, bör detta beaktas i tjänstemannens totala lönesättning, eller som ett separat tillägg såsom lokalt överenskoms.

Tillämpningsdirektiv:

Då tjänsteman kallas till utryckningsarbete, medför detta för honom extra olägenhet, för vilket betalas utryckningsersättning. Då tjänsteman kallas till arbetet under en sådan tid på dygnet, då allmänna kommunikationsmedel saknas eller i sådan brådska, att det inte är möjligt att använda allmänna kommunikationsmedel, betalas till tjänstemannen ersättning för resekostnaderna mot redovisning.

Stadgandet tillämpas dock inte om utryckningsarbetet direkt hör ihop med arbetet under följande arbetsdygn.

Givande av telefondirektiv som specificerats i 6 punkten beaktas i företagsdelen av tjänstemannens totallön. På begäran ges en skriftlig utredning om denna lönedel.

Lön för arbete

Utöver utryckningsersättningen får tjänsteman vanlig lön för sitt arbete och övertidsersättning, om arbetet är övertidsarbete. Separat överenskommelse finns om ersättning för arbete som utförts på basis av kallelse som skett mellan klockan 21 och 06. För utryckningsarbete som utförts under nämnda tid betalas alltid grundlönen höjd med 100 procent, i vilket eventuella övertidsersättningar ingår.

I beredskapsfall enligt 15 § i avtalet tillämpas inte bestämmelserna om utryckningsarbete.

17 §‌

Gruvtillägg och tillägg för kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete

Gruvtillägg

Till en tjänsteman som regelbundet utför arbete under jord betalas fram till utgången av den lönebetalningsperiod som slutar 28.2.2022 eller närmast därefter som ett separat tillägg som inte omfattas av minimilönejämförelsen 271 euro i månaden, och från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2022 eller närmast därefter 276 euro i månaden.

Xxxxx tjänstemannen regelbundet arbetar en del men över hälften av sin arbetstid under jord, bildas hans gruvtillägg genom att multiplicera antalet arbetstimmar som han i genomsnitt per månad utför under jord fram till utgången av den lönebetalningsperiod som slutar 28.2.2022 eller närmast därefter med 1,59 euro, och från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2022 eller närmast därefter med 1,62 euro. För den tid som en tjänsteman i regelbundet gruvarbete arbetar ovan jord minskas från hans gruvtillägg på ett sätt som motsvarar datumen ovan med 1,59 euro eller 1,62 euro per timme. På motsvarande sätt betalas till en tjänsteman som i regelbundet arbete vid gruva arbetar ovan jord på ett sätt som motsvarar datumen ovan 1,59 euro eller 1,62 euro i gruvtillägg för varje timme som han arbetar under jord.

Tillägg för kontinuerligt och fortlöpande skiftarbete

Till tjänstemän i kontinuerligt treskiftsarbete samt i kontinuerligt två- eller enskiftsarbete betalas för varje timme som under ordinarie arbetstid utförts under ett lördagsdygn ett separat tillägg som fram till utgången av den lönebetalningsperiod som slutar 28.2.2022 eller närmast därefter uppgår till 2,26 euro och från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2022 eller närmast därefter 2,30 euro i timmen.

Protokollsanteckningar:

1 Tillägget beaktas inte i beräkningen av lön för övertids-, söndags- eller mertidsarbete eller i motsvarande lönerater som används för fastställande av grundlönen. Dylikt tillägg betalas inte heller för övertid. För den tid som tjänsteman arbetar under helgdag betalas tillägget enkelt. Tillägget inkluderas inte i den lön som med stöd av kollektivavtalet erläggs för annan än arbetad tid (t.ex. lön för sjuktid).

18 §‌

2 Vid de industrianläggningar där man redan nu har i användning ett dylikt tillägg eller ett tillägg som går under benämningen ersättning för s.k. stor högtidsdag, beaktas detta. Detta kan förverkligas antingen så, att betalningen av tidigare tillägg upphör eller så, att man räknar ut skillnaden mellan det nu ifråga varande lördagstilläggets årskostnader och de tidigare använda tilläggens årskostnader, på vilken grund man sedan fastställer storleken av det på lördag utgående tillägget per timme genom att dividera nämnda skillnad med antalet årsarbetstimmar.

Lön för arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall

Anmälningsskyldighet och läkarintyg

1. Tjänstemannen ska utan dröjsmål meddela om sin arbetsoförmåga och hur länge den beräknas pågå.

2. Tjänstemannen ska på begäran förete av arbetsgivaren godkänt läkarintyg över sin arbetsoförmåga.

3. Om arbetsgivaren inte godkänner det läkarintyg tjänstemannen företer och skickar honom till en annan läkare för undersökning, ersätter arbetsgivaren det arvode som orsakas av läkarintyget.

Förutsättningar för betalning av lön för sjuktid

4. Till tjänstemannen betalas lön för ordinarie arbetstid jämte naturaförmåner om han på grund av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen och han inte har vållat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet och inte heller vid ingående av arbetsavtal medvetet hemlighållit sin sjukdom för arbetsgivaren. Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i nedan nämnda perioder enligt följande:

När anställning har pågått utan avbrott:	Period för vilken lön betalas
minst 1 månad, men under 1 år	28 kalenderdagar
minst 1 år, men under 5 år	35 kalenderdagar
minst 5 år eller längre	90 kalenderdagar

Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall börjar innan anställningen har pågått en månad, betalar arbetsgivaren 50 % av tjänstemannens lön i sjuklön, dock högst för de arbetsdagar som finns antecknade i arbetstidsschemat från den dag tjänstemannen insjuknade och inom en tidsperiod på nio arbetsdagar.

5. Arbetsgivaren har rätt att få på lag eller avtal baserad dagpenning eller därmed jämförbar ersättning för de dagar han betalar sjuklön, dock inte till ett större belopp än vad han betalt i lön.

Avdragsrätten gäller inte dagpenning eller ersättning som tjänstemannen får på basis av frivillig försäkring som tjänstemannen helt eller delvis själv betalt.

Om dagpenningen eller den därmed jämförbara ersättningen inte betalas eller om den betalas till ett mindre belopp av omständighet som beror på tjänstemannen, minskar arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det belopp som inte betalts.

Om samma sjukdom återkommer

6. Då tjänstemannen insjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar från det han har återvänt till arbetet, räknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid som om det var fråga om en sjukperiod. Lön för sjuktid betalas dock, då samma sjukdom på ovan nämnt sätt återkommer, minst för den självrisktid som avses i 8 kap. 7 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsdirektiv:

Om det är fråga om samma eller en annan sjukdom avgörs i oklara fall med tillämpning av sjukförsäkringslagens tolkningar.

19 § Läkarundersökningar‌

Förutsättningar för utbetalning av lön

Tjänstemannen har rätt att under arbetstid gå på följande kontroller och undersökningar under förutsättning att de ordnas så att onödig förlust av arbetstid undviks:

1. Sjukdom

Nödvändig läkarkontroll på grund av sjukdom eller olycksfall och därtill hörande laboratorie- eller röntgenundersökning eller vård som förutsätts vid cancersjukdom om tjänstemannen inte kan få läkartid utom arbetstid.

Kontroll hos specialist, nödvändig för att fastställa behövlig vård eller då recept skrivs för hjälpredskap, t.ex. glasögon.

2. Akut tandsjukdom

För vård av akut tandsjukdom om:

• tandsjukdomen före vård ger upphov till arbetsoförmåga

• tandsjukdomen kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift

• det intyg tandläkaren ger bevisar arbetsoförmågan och att vården är brådskande.

3. Graviditet

Då tjänstemannen går på undersökningar före förlossningen enligt 4 kap. 8 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.

4. Lagstadgade kontroller och undersökningar

a. Då tjänstemannen går på lagstadgade undersökningar i anslutning till arbetet och på av arbetsgivaren förutsatta kontroller och undersökningar.

b. Arbetsgivaren betalar inkomstbortfallet för de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren använt för resa till ovan nämnda undersökningar. Nödvändiga resekostnader och dagtraktamenten betalas i enlighet med 22 § i detta kollektivavtal.

c. För undersökningar som sker under fritiden betalas därtill en ersättning som motsvarar minimibeloppet av sjukdagpenningen enligt 11 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.

20 §‌

Lön för moderskaps- och faderskapsledighet och återkomst till arbetet efter familjeledighet

Till tjänstemannen betalas lön för särskild moderskapsledighet och moderskapsledighet i enlighet med 4 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen lön för ordinarie arbetstid jämte naturaförmåner i sammanlagt 3 månader. För faderskapsledighet betalas till tjänstemannen lön jämte naturaförmåner för högst sex vardagar.

Förutsättningen för att lön betalas är att tjänstemannens anställning har pågått utan avbrott i minst 6 månader före den beräknade nedkomsten.

När en kvinnlig tjänsteman adopterar ett barn under skolåldern betalas till henne under ovan nämnda förutsättningar lön för en

3 månader lång ledighet som kan likställas med moderskapsledighet i omedelbar anslutning till adoptionen.

För den tid som arbetsgivaren har betalat lön för moderskaps- eller faderskapsledighet, har arbetsgivaren rätt att få på lag eller avtal baserad, till tjänstemannen kommande dagpenning eller därmed jämförbar ersättning, dock inte till ett större belopp än vad arbetsgivaren har betalat.

När de familjeledigheter som avses i 4 kapitlet i arbetsavtalslagen slutar har tjänstemannen rätt att återvända till i första hand sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt ska tjänstemannen i första hand erbjudas arbete som motsvarar de tidigare arbetsavtalsenliga arbetsuppgifterna och om inte heller detta är möjligt annat arbete i enlighet med arbetsavtalet.

Tjänsteman avsedd i detta stycke har rätt att få arbete före en vikarie som anställts för moderskapsledigheten.

Med tjänsteman som tar ut familjeledighet kan avtalas om att frivilligt ta kontakt under familjeledigheten. Syftet med kontakten att underlätta och främja återkomsten till arbetet.

Arbetsgivaren gör tjänstemannen som återvänder till arbetet efter familjeledighet insatt i de ändringar som skett på arbetsplatsen och hur de påverkar tjänstemannens uppgifter. Det görs genast när tjänstemannen återvänt till arbetet.

21 §‌

Kort tillfällig frånvaro

1. Kort tillfällig frånvaro som beviljas på grund av plötsligt sjukdomsfall i tjänstemans familj eller på grund av nära anhörigs död minskar inte tjänstemannens lön eller semester. Med nära anhörig avses maka/make, egna och makes/makas föräldrar, familjens barn samt syskon.

2. Kort tillfällig frånvaro beviljas även för fullgörande av medborgerliga förtroendeuppdrag.

Månadslönen för tjänsteman, som verkar som kommunal förtroendeman, minskas i samma mån som ordinarie arbetstid går förlorad på grund av möten i kommunala förtroendeorgan. Minskningen av månadslönen verkställs så, att tjänsteman tillsammans med av kommunen utbetald ersättning för förlorad inkomst får sin månadslön. Arbetsgivarens eventuella andel betalas sedan tjänstemannen tillställt arbetsgivaren en utredning över den ersättning för förlorad inkomst som kommunen betalt.

Motsvarande sammanjämkning av inkomst utförs även i fråga om andra medborgerliga förtroendeuppdrag.

3. Kort tillfällig frånvaro i fråga om barn under 10 år betyder frånvaro för att ordna vården av barnet eller för att sköta det i högst 4 arbetsdagar.

4. I övrigt ska längden av frånvaron bestämmas i förhållande till ovan nämnda situationer och behövlig restid.

5. Parterna rekommenderar att företagen betalar till tjänsteman för tiden för reservövning en så stor del av lönen, att denna, tillsammans med den av staten utbetalade reservistlönen, ger reservist fulla löneförmåner.

6. Tjänstemän som är medlemmar Fackförbundet Pros eller STTK:s fullmäktige och styrelser, ska beredas tillfälle att under arbetstid delta i ovan nämnda organs möten, då ärenden gällande kollektivavtalsförhandlingar behandlas.

22 § Reseersättningar‌

1. Allmänna bestämmelser

1.1. Tjänsteman är skyldig att företa de resor som arbetsuppgifterna förutsätter. Resan bör företas på ett ändamålsenligt sätt så, att till resan inte åtgår mera tid eller att den inte föranleder större kostnader än vad utförandet av uppgifterna oundgängligen kräver.

1.2. Resa anses påbörjad då tjänsteman beger sig på resa från arbetsplatsen eller då särskilt avtalas, hemifrån, innan ordinarie arbetstid börjar och avslutad då tjänstemannen återvänder till arbetsplatsen, om han inte efter den ordinarie arbetstidens slut återvänder direkt hem, xxxxxx resan anses då avslutad. Dygnen som berättigar till dagtraktamente räknas från resans början till resans slut. Bestämmelserna om lön under restid inverkar inte på hur resdygnen räknas ut.

1.3. Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader, till vilka räknas utlägg för resebiljetter, bagageavgifter samt då resan företas på natten, sovvagnsbiljetternas pris.

Ersättningen för kostnader som resan medför och övriga detaljer i anknytning till resan bör vid behov gemensamt utredas före avresan.

2. Dagtraktamente

En förutsättning för att dagtraktamente ska betalas är att den plats där tjänstemannen utför sitt arbete mätt med allmänt använd färdväg är över 40 kilometer från tjänstemannens ordinarie arbetsplats eller bostad, beroende på från vilken plats resan görs. Den plats där tjänstemannen utför arbetet ska därtill befinna sig på 15 kilometers avstånd från såväl den ordinarie arbetsplatsen som bostaden. Dagtraktamente betalas för varje resdygn enligt följande:

Heldagtraktamente betalas när arbetsresan har varat över 10 timmar.

Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan har varat över 6 timmar men högst 10 timmar.

För partiellt resdygn utöver ett helt resdygn, vilket varar minst 2 men högst 6 timmar betalas partiellt dagtraktamente och då överskridningen är över 6 timmar betalas heldagtraktamente.

Beloppet av dagtraktamentet är det skattefria belopp som skatteförvaltningen årligen fastställer.

3. Måltidsersättning

När dagtraktamente inte betalas för arbetsresan och tjänstemannen undantagsvis inte har möjlighet att inta en måltid i arbetstagarens bespisning eller i sin bostad och det i närheten av den plats där arbetet utförs inte finns samma måltidsmöjligheter som på tjänstemannens arbetsplats, betalas till tjänstemannen en måltidsersättning som uppgår till 1/4 av inrikes dagtraktamente.

4. Kostnader för övernattning

Kostnaderna för övernattning ersätts så att man antingen betalar kostnaderna för övernattning eller nattresepenning enligt följande:

Ifall man inte har ordnat med inkvarteringsmöjligheter för tjänstemannen, betalar arbetsgivaren mot godkänd utredning ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetsresan.

Av skatteförvaltningen fastställd skattefri nattresepenning betalas för sådant resdygn under vilket man är berättigad till dagtraktamente och då man för tjänstemannen inte har ordnat gratis inkvartering eller han inte har fått ersättning för inkvarteringskostnader eller bäddplats ordnats för resan. Nattresepenning betalas dock inte om tjänstemannen utan grund har låtit bli att utnyttja den inkvartering arbetsgivaren bokat och meddelat tjänstemannen om.

5. Arbete utomlands

För utlandsresa som arbetet förutsätter betalas utrikesdagtraktamente, som i varje enskilt land är det skattefria belopp som skatteförvaltningen årligen fastställer.

I fråga om fortsatta ytterligare resdygn efter ett fullt resdygn vilket varar minst 2 och högst 10 timmar, betalas hälften av utrikesdagtraktamentet och heldagtraktamente om överskridning är över 10 timmar.

Det dagtraktamente som betalas för ofullständigt dygn fastställs enligt det utrikesdagtraktamente som betalas för det sista hela resdygnet.

Ifall den totala tid som används för arbetsresan underskrider 24 timmar, men i alla fall varar minst 10 timmar, betalas till tjänstemannen heldagtraktamente till det belopp som fastställts för landet i fråga.

6. Ersättning för restid

6.1. Arbete utfört under resdygnet inräknas i den ordinarie arbetstiden inom ramen för det antal timmar som förutsätts i arbetstidsschemat.

Då tjänstemannen på arbetsgivarens order reser på tid som i arbetstidsschemat antecknats som fritid, betalas i ersättning för den tid som använts för resan grundlön, dock för högst 8 timmar på en arbetsdag och för 16 timmar på en ledig dag. I restiden inräknas fulla halvtimmar. Restiden räknas inte som arbetstid. Grundlönen beräknas som i 12 § 5 punkten.

Denna förmån kan verkställas också så, att man lokalt avtalar om en separat fast ersättning per månad.

Tillämpningsdirektiv:

Lönen för restiden fastställs enligt arbetsdygnet. Vid resor som överskrider tidszoner börjar arbetsdygnet enligt startpunktens tidszon, tills man ankommer på kommenderingsorten eller inkvarteringen eller, om det är fråga om en inrikesresa, tills tjänsteresan avslutas. På kommenderingsorten börjar arbetsdygnet enligt den lokala tidszonen.

6.2. Ifall det antal timmar som arbetstidsschemat förutsätter inte har kunnat utföras inom samma dygn, minskas tjänstemannens månadslön inte trots detta.

Då man räknar ut hur den ordinarie veckoarbetstiden fylls som grund för uträkning av veckoarbetstiden beaktas också de timmar som använts för resor upp till den maximala arbetstiden per dygn enligt arbetstidsschemat sådana resdagar, varvid den ordinarie arbetstiden per dygn inte annars skulle uppfyllas. Dessa timmar räknas dock inte som egentliga arbetstimmar.

6.3. När tjänstemannens normala arbetsuppgifter kräver upprepade resor eller när tjänstemannen på grund av karaktären av sina uppgifter själv fattar beslut om sina resor och användningen av arbetstiden, betalas inte ersättning för den tid som används för resor. I sådana fall beaktas resor på grund av arbetsuppgifterna då tjänstemannens lön fastställs.

I stället för dagtraktamenten och måltidsersättningar kan man med tjänsteman avsedd i detta moment komma överens om en separat fast ersättning som betalas i samband med månadslönen.

7. Ersättning för bruk av egen bil

Om man avtalat om bruk av egen bil, betalas i ersättning för detta det belopp som skatteförvaltningen årligen fastställer som skattefri ersättning.

8. Överenskommelse om annat

Man kan lokalt avtala på annat sätt om betalning av kostnader och ersättningar som uppstår vid arbetsresor. Ett lokalt skriftligt avtal ingås mellan arbetsgivaren och tjänstemännens förtroendeman. Ifall den tid det tar att utföra arbetsuppgiften förutsätter minst 2 veckors oavbruten vistelse på samma ort, kan man också lokalt med tjänstemannen komma överens om storleken av dagtraktamentet med beaktande av de lokala förhållandena och de åtgärder som arbetsgivaren eventuellt vidtagit med tanke på vistelsen.

23 § Utbildningar‌

1. Kurser

När arbetsgivaren ger tjänstemannen yrkesutbildning eller när tjänstemannen deltar i en kurs som arbetsgivaren sänt honom på för att främja yrkesskickligheten ersätts de direkta kostnader och reseersättningar som uppstått av kursen i enlighet med bestämmelserna i 22 § i avtalet, med undantag för ersättning för restid.

I föregående punkt nämnda ersättningar erläggs även till tjänsteman som deltar i gemensam utbildning i enlighet med 5 § i samarbetsavtalet, ifall avsikten med utbildningen lokalt har konstaterats främja tjänstemannens yrkesskicklighet.

Arbetsgivaren kan utan hinder av 6 § i kollektivavtalet och arbetsavtalet och utöver det som avtalats i dem under kalenderåret utanför arbetstidsschemat anvisa tjänstemannen högst 8 timmars utbildning som anordnas av arbetsgivaren för att utveckla och/eller upprätthålla tjänstemannens yrkeskompetens. Den tid som används för denna utbildning utgör ordinarie arbetstid, för vilken utöver månadslönen betalas ersättning enligt grundlönen. Utbildningar kan också genomföras som hela dagar. Behovet av utbildning, utbildningens innehåll och tidpunkt diskuteras med tjänstemannen i god tid innan utbildningen ordnas med hänsyn till tjänstemannens individuella arbetstidsbehov. Utbildningar kan inte förläggas på söckenhelger.

Om utbildning ordnas vid en sådan tidpunkt att t.ex. tjänsteman i nattarbete under sin fritid måste komma till nämnda utbildning, bör han för denna tid få ersättning enligt grundlön eller motsvarande fritid under annan tidpunkt.

Om deltagande i utbildning sker under tjänstemans ordinarie arbetstid får han sin lön oavkortad. Beträffande de fall där tjänsteman på sin lediga dag deltar i utbildning som avses ovan, konstaterar avtalsparterna att man vid behov lokalt ska komma överens om ersättningsgrunderna vid deltagande i utbildningen.

Då utbildning ordnas är det skäl att se till att tjänstemannen får tillräckligt lång daglig vilotid.

2. Bedömning av behovet av utbildning

Förbunden betonas betydelsen av en systematisk utveckling av personalen. Vid behov bereder arbetsgivaren tjänstemannen möjlighet att årligen delta i yrkesutbildning, som möjliggör upprätthållandet av hans yrkesskicklighet och utveckling. Behovet av utbildning kan konstateras t.ex. i utvecklingssamtalet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.

Protokollanteckning:

Enligt 16 § i lagen om samarbete inom företag (334/2007) ska i företagen vid samarbetsförhandlingarna årligen utarbetas en personal- och utbildningsplan för upprätthållande och främjande av tjänstemännens yrkeskunnande.

När personal- och utbildningsplanen utarbetas ska de förutsebara förändringarna i företagets verksamhet beaktas som uppenbart är av betydelse för personalens sammansättning, storlek eller yrkeskunnande.

24 § Semester‌

1. Semesterlagen tillämpas på semestern, om inte annat föranleds av detta kollektivavtal.

2. Semesterlönen uträknas för arbetsplatsens tjänstemän med användning av standard-divisorn 25. Om tjänstemannen inte har semester under hela lönebetalningsperioden, räknas lönen för semestern ut så att den avvägs mot semester- och arbetsperioderna så, att den motsvarar den lön som under motsvarande tid ska betalas till tjänstemannen.

Den daglön som ska betalas som semesterlön räknas ut på basis av provisionslönen så, att antalet till semester berättigande månader divideras med den lön som intjänats under dessa månader och den på detta sätt erhållna genomsnittliga månadslönen divideras med talet 25 så att man får daglönen.

3. Semesterlönen kan när så avtalas betalas på företagets normala lönebetalningsdag.

4. Semesterpremie

1. Semesterpremien är 50 procent av den semesterlön (= penninglön) man fått genom division med divisorn 25.

2. Semesterpremien betalas i samband med utbetalningen av semesterlönen eller på det sätt man kommit överens om i företaget.

3. Semesterpremie betalas alltid för den semester som hålls.

Semesterpremie betalas också för semesterersättning som betalas för kvalifikationsår som redan löpt ut, ifall ett anställningsförhållande som gäller tillsvidare avslutas under semesterperioden av annan omständighet än orsak som beror på tjänstemannen eller om en visstidsanställning slutar under semesterperioden.

Till en tjänsteman som går i ålders- eller invalidpension samt förtida ålders- eller individuell förtidspension betalas semesterpremien enligt ovan nämnda procenttal på den semesterlön och eventuella semesterersättning till vilken tjänstemannen är berättigad.

Tjänsteman, som efter att ha fullgjort sin värnplikt i ordinarie tjänstgöring, har rätt att, då han återvänder till sitt arbete på det sätt som förutsätts enligt lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009), få semesterpremie enligt ovan nämnda procenttal av den semesterersättning vilken betalades till tjänstemannen när han började sin värnpliktstjänstgöring.

Man kan lokalt avtala om att semesterpremien byts ut mot motsvarande ledighet som ska tas ut innan ovan avsedda kvalifikationsår har löpt ut. Alternativt kan man avtala om att byta ut semesterpremien mot flexledighet. I fråga om flexledighet förfar man i övrigt som stadgas i 27 § i semesterlagen, men man ska avtala om tidpunkten för ledigheten. Xxxxx tjänstemannens anställning upphör före den lokalt avtalade tidpunkten för när semesterpremien betalas, betalas semesterpremien när anställningen upphör ifall tjänstemannen i övrigt har rätt att få semesterpremie.

När man i enlighet med 27 § i semesterlagen avtalar om att spara semester ska man samtidigt avtala om man betalar semesterpremien i fråga om den sparade ledigheten i samband med betalningen av semesterlönen eller om semesterpremien byts ut mot flexledighet i enlighet med bestämmelsen i detta avtal.

5. Arbetsgivaren har, när ett ändamålsenligt arrangemang av produktionen och arbetsuppgifterna förutsätter det, rätt att ge den del av semestern som överstiger den i 20 § 2 mom. i semesterlagen avsedda semestern (sommarsemester) på 18 semesterdagar som en sammanhängande ledighet vid annan tidpunkt än under semesterperioden. För denna semesterdel som alltså på arbetsgivarens initiativ ges utom semesterperioden, betalas utöver vad man avtalat om semesterpremien därtill en extra semesterpremie som är 50 procent av semesterlönen för semesterdelen i fråga.

6. Semester i kontinuerligt treskiftsarbete

Då man tillämpar femskiftssystem i kontinuerligt treskiftsarbete, ges tjänstemannen, såvida inte motiverade produktionstekniska orsaker kräver annat eller man lokalt avtalar annorlunda, en 24 dagar lång oavbruten ledighet under tiden mellan 20.5 och 20.9 i semester.

De semesterdagar som inte tas ut av den 24 dagar långa semesterdelen ges som huvudregel i en del under det kalenderår då kvalifikationsåret löper ut.

25 §‌

I alla arbetsskiftssystem som avses i detta avtal ges den semesterdel som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret löper ut eller före utgången av april följande år.

Till övriga delar tillämpas när semester ges, liksom när tidpunkten för semestern meddelas, bestämmelserna i semesterlagen.

Förbunden anser det i alla fall vara ändamålsenligt att man i ett så tidigt skede som möjligt försöker inplacera semestern i arbetstidsschemat.

De lediga dagarna i arbetstidsschemat räknas som dagar likställda med arbetsdagar när semestern fastställs, dock minskade med antalet dagarbetande tjänstemäns sedvanliga lediga dagar som ingår i kalendermånaden i fråga.

Församlingsrätt

Registrerad förening, som hör till Fackförbundet Pro rf, har möjlighet att på respektive arbetsplats utom arbetstid ordna möten om anställningsfrågor under förutsättning att man på förhand kommer överens med arbetsgivaren om mötesarrangemangen och förfaringssättet. Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla representanter för det förbund och dess underförening som är part i kollektivavtalet samt representanter för vederbörande centralorganisation.

26 §‌

Anlitande av utomstående arbetskraft

Till avtal som gäller underleverantörer och uthyrning av arbetskraft fogas ett villkor, enligt vilket underleverantör eller företag som hyr ut arbetskraft förbinder sig att iaktta det kollektivavtal som allmänt gäller inom respektive bransch samt bestämmelserna i arbets- och sociallagstiftningen.

Arbetsgivaren informerar förtroendemannen på förhand om utomstående arbetskraft som kommer att delta i företagets tjänstemannauppgifter samt om möjligt också arbetarskyddsfullmäktig. Om detta på grund av arbetets brådskande natur eller annan motsvarande orsak inte är möjligt, kan informationen under dessa exceptionella förhållanden utan dröjsmål ges i efterhand.

Användningen av hyrd arbetskraft bör begränsas enbart till utjämning av arbetstoppar eller till uppgifter som på grund av arbetets brådskande natur, tidsbegränsning, yrkesskicklighetskrav, krav på specialkunskap eller motsvarande orsak inte kan utföras av företagets egna tjänstemän.

Beställarens ansvar och utredningsskyldighet

Då man anlitar utomstående arbetskraft kan det uppstå grundad misstanke, att beställarens avtalspart inte fullgör de förpliktelser som grundar sig på lagen eller kollektivavtalet.

Beställaren ska tillsammans med huvudförtroendemannen bedöma omständigheten och för att avgöra den skaffa behövliga uppgifter samt på basis av dem vidta åtgärder för att införskaffa en utredning. Beställarens förtroendeman har rätt att bekanta sig med de införskaffade utredningarna.

27 §‌

Förbunden har bundit sig till att främja bekämpningen av svart ekonomi särskilt genom att stödja myndighetstillsynen, genom vilken man strävar efter att uppnå målen för lagen om utstationering av arbetstagare och lagen om beställaransvar, att främja en jämlik ställning mellan utstationerade arbetstagare och finländska arbetstagare och en jämlik konkurrens mellan företagen samt efterlevnaden av arbetsvillkoren.

Förhandlingsordning

1. Avtalsparterna ska sakligt förhandla om alla frågor som uppstår inom deras verksamhetsområde för att lösa dem i samförstånd. Avtalsparterna medverkar för sin del till utvecklandet av goda och sakliga förhandlingsrelationer på arbetsplatserna.

2. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpning, tolkning eller överträdelse av kollektivavtalet eller andra frågor som gäller anställningsförhållanden avgörs med iakttagande av förhandlingsordningen nedan.

a) Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska i första hand avgöras genom lokala förhandlingar på arbetsplatsen.

• I frågor som gäller tjänstemannens arbetsvillkor eller anställningsförhållande förhandlas först mellan tjänstemannen och hans eller hennes chef.

• Om ärendet inte kan avgöras mellan tjänstemannen och chefen, kan ärendet hänskjutas till förhandling mellan förtroendemannen och arbetsgivaren.

• Om ärendet allmänt berör tjänstemännen inom förtroendemannens verksamhetsområde, kan förhandlingarna inledas direkt mellan förtroendemannen och arbetsgivarens representant.

• I ett ärende som gäller tillämpning, tolkning eller överträdelse av kollektivavtalet förhandlas mellan förtroendemannen och arbetsgivaren.

b) Om meningsskiljaktigheten inte kan lösas genom lokala förhandlingar, ska ärendet hänskjutas till förbunden för behandling.

c) Lokala förhandlingar ska inledas utan dröjsmål och senast inom två veckor från det att en förhandlingsframställning lämnades till den andra parten.

d) Över de lokala förhandlingarna ska protokoll föras, om någondera parten begär det. Protokoll behöver inte föras i ett ärende för vilket man upprättar en promemoria om meningsskiljaktigheten.

e) En gemensam promemoria om meningsskiljaktigheten ska göras upp i ett ärende där man inte nått enighet vid lokala förhandlingar. Promemorian ska innehålla en kort definition av föremålet för meningsskiljaktigheten samt båda parternas ståndpunkter.

f) Protokollet eller promemorian ska upprättas inom en vecka efter att förhandlingarna slutförts. Dokumentet ska undertecknas av båda parterna.

28 §‌

Meningsskiljaktigheter om kollektivavtalet som förbunden har förhandlat om utan att nå enighet kan på initiativ av någotdera förbundet hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

Med anledning av en fråga som omfattas av förhandlingsplikten är det inte tillåtet att lägga ner arbetet eller vidta andra åtgärder för att utöva påtryckning på den andra parten eller för att förhindra arbetets regelbundna förlopp så länge det förs förhandlingar om meningsskiljaktigheten.

Representanter för de förbund som är bundna av detta avtal har, sedan förbunden avtalat därom, rätt att delta i lokala förhandlingar. Härvid förutsätts att man redan förhandlat lokalt om ärendet i fråga. Leder inte förhandlingarna i vilka förbunden deltar till en lösning i frågan, går man tillväga såsom i 27 § 2–4 punkten.

Lokala avtal

Samarbetsverksamheten, och som en del av den det lokala avtalsförfarandet, påverkar företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning, samt upprätthållandet och utvecklandet av personalens arbetshälsa. Lokala avtal är främst ett verktyg för utveckling av verksamheten.

På varje enskild arbetsplats fastställs de mål som man genom lokala avtal gemensamt strävar efter att uppnå. I en verksamhetsmiljö som förändras snabbt ska målsättningarna dessutom hela tiden omvärderas. Då målsättningarna är klara avtalar man om de nödvändiga åtgärderna.

Som verksamhetsmodell gäller lokala avtal hela arbetsgemenskapen. Den förutsätter en öppen dialog, som bygger på förtroende mellan arbetsgivaren och de anställda. För att effektivt främja lokala avtal bör förtroendemannen ha möjlighet att få alla nödvändiga uppgifter i anslutning till förhandlingarna om ett lokalt avtal i god tid innan förhandlingarna inleds.

I flera bestämmelser i detta avtal hänvisas till möjligheten att, enligt kollektivavtalets förhandlingsordning, ingå lokala avtal antingen mellan arbetsgivare och tjänsteman eller mellan förtroendeman och arbetsgivare. I bilaga 6 finns en förteckning över vad avtalsparterna kan avtala om.

Avtalet kan ingås för viss tid eller tills vidare. Avtalet ska ingås skriftligt om någondera parten så önskar.

Avtal som ingåtts på tills vidare basis kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid, om man inte kommer överens om annan uppsägningstid. Det krävs inga särskilda grunder för uppsägningen.

Ett här avsett lokalt avtal utgör del av kollektivavtalet. Avtalet tillämpas även efter det att kollektivavtalets giltighetstid i övrigt har utgått. Under denna tid och inom en månad efter det att ett nytt kollektivavtal trätt i kraft, kan även avtal som ingåtts för viss tid sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid.

Protokollanteckning:

Om lokala avtal som hänför sig till lönesystemet finns särskilda bestämmelser i 4 § 10 punkten.

29 §‌

Avtalets bindande verkan

1. Detta avtal binder

a) undertecknade organisationer

b) de arbetsgivare, tjänstemän och deras sammanslutningar som hör, eller som under avtalets giltighetstid har hört till ovan avsedda organisationer.

2. Efter det att avtalet blivit bindande för förbunden är alla stridsåtgärder, vilka hänför sig till nämnda avtal i deras helhet eller till någon enskild bestämmelse i dem, förbjudna. Förbunden och deras underföreningar är dessutom skyldiga att tillse, att inte heller föreningar, arbetsgivare och tjänstemän, vilka är deras medlemmar och vilka berörs av avtalet, vidtar dylika stridsåtgärder eller på annat sätt bryter mot avtalets bestämmelser.

30 §‌

Avtalets giltighetstid

Avtalet är i kraft från och med 21.1.2022 till och med 30.11.2023 och förlängs även därefter för ett år i sänder om kollektivavtalet inte två månader innan det löper ut skriftligen sägs upp av någondera parten. Ifall man inte före 30.9.2022 kommer överens om storleken på lönejusteringen enligt den sekundära löneuppgörelsen som ska genomföras 1.3.2023, kan vardera avtalsparten säga upp detta avtal så att det löper ut 30.11.2022. Ett skriftligt meddelande om uppsägningen ska sändas till den andra avtalsparten samt till riksförlikningsmannen för kännedom senast 14.10.2022.

Helsingfors den 21 januari 2022 TEKNOLOGIINDUSTRINS ARBETSGIVARE rf

Xxxxxx Xxxxxxxxxx	Xxxx Xxxxx
FACKFÖRBUNDET PRO rf
Xxxxx Xxxxxxx	Xxxxx Xxxxxx