Centrala avtal 2014:1
Ramavtal om löner m.m. RALS 2013–2016 mellan Arbetsgivarverket och SEKO
Centrala avtal 2014:1
2013-10-01
Ersätter Centrala avtal nr 2013:1
341 376
Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Tryck: DanagårdLiTHO AB
Innehåll
Förord 3
Förhandlingsprotokoll den 1 oktober 2013
Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga
avtalsområdet (RALS 2013–2016) m.fl. avtal 5
Förhandlingsprotokoll den 11 oktober 2013
Ändringar av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det
statliga avtalsområdet (RALS 2013–2016) m.fl. avtal från 2010-10-01. 9
Förhandlingsprotokoll den 25 november 2013
Överenskommelse om rättelse av rubrik i protokoll från
2013-10-11 rörande ändringar av Ramavtal om löner m.m. 11
Bilaga 1 Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det
statliga avtalsområdet (RALS 2013–2016) 13 Avtalsperiodens längd 13 1 § 13 Ramavtalets tillämpningsområde och omfattning samt
vissa definitioner 13 2 § 13 Samarbetsavtalets utgångspunkter 14 3 § 14
Fredsplikt 14
4 § 14
Gemensamma löneprinciper 14 5 § 14 Lokal Lönebildning 15 6 § Förberedelsearbete 15
6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet 15
6.2 Utgångspunkter 16
6.3 Lönebild 16
6.4 Förändring av lönebilden 17 7 § Lönerevision 17
7.1 Inledning 17
7.2 Lokala förhandlingar 18
7.3 Gemensam lönerevision för flera
arbetstagarorganisationer 18
7.4 Särskilda åtgärder vid oförändrad eller ringa
förändring av lön 18
7.5 Vid oenighet 19
7.6 Lokal lönenämnd 19
INNEHÅLL 1
8 § Avstämning 20 Överenskommelse om lön vid andra tillfällen än lönerevision 20 9 § 20 Särskilda frågor 20 10 § 20
Bilaga A Avtal som sluts genom RALS 2013–2016 23 Bilaga B Beräkning av revisionsbelopp vid oenighet 25 Bilaga C Särskilda åtgärder 27 Bilaga 2 Ändringar i Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO 29
Bilaga 3 Ändringar i Affärsverksavtalet (AVA)
Arbetsgivarverket – SEKO 33
Bilaga 4 Principöverenskommelse rörande utgångspunkter och inriktning för det partsgemensamma arbetet rörande
de statliga tjänstepensionsbestämmelserna 35
Bilaga 5 Principöverenskommelse kring fortsatt arbete om ett omställningsavtal 37
Bilaga 6 Uppdragsbeskrivning partsgemensam översyn av Personskadeavtalet (PSA) 41
Bilaga 7 Uppdragsbeskrivning avseende översyn av villkoren för lokalanställda arbetstagare 43
Bilaga 8 Trygghetsavtalet 45
Förhandlingsprotokoll den 30 september 2013
Principöverenskommelse rörande Partsrådets finansiering och verksamhet 47
Förhandlingsprotokoll den 15 oktober 2013
Överenskommelse rörande tidpunkt för fastställande av uppdragsbeskrivningar för Partsrådets utvecklingsområden 49
Förhandlingsprotokoll den 14 januari 2014
Överlämnande av särskilda utvecklingsområden till Partsrådet 51 Bilaga 1 Centrala parters stöd till lokal lönebildning 55 Bilaga 2 Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå 59 Bilaga 3 Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd 61 Bilaga 4 Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv 63
2 INNEHÅLL
Förord
Arbetsgivarverket och Facket för Service och Kommunikation (SEKO) har slutit Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga området (RALS 2013–2016) m.fl. avtal.
I detta avtalstryck publiceras RALS 2013–2016 med den lydelse som parterna enats om fr.o.m. den 1 oktober 2013. Avtalstrycket har jäm- fört med tidigare år en ny struktur. Det innebär att trycket inleds med de olika förhandlingsprotokoll (2013-10-01, 2013-10-11 samt 2013-11-25) som ligger till grund för den slutliga överenskommelsens utformning om inget annat sägs uttryckligen. Därefter följer de olika bilagor som tillhör protokollen. Avslutningsvis följer de protokoll som reglerar Partsrådets finansiering och verksamhet.
Avtalet gäller i tre år och ger stor frihet för lokala parter att komma överens om nya löner utifrån verksamhetens behov och förutsätt- ningar.
Detta avtalstryck publiceras i serien Centrala avtal med nr 2014:1. Avtalstrycket ersätter Centrala avtal nr 2013:1.
FÖRORD 3
4
Förhandlingsprotokoll
2013-10-01
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Ramavtal om löner m.m. för arbets- tagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013–2016) m.fl. avtal
1 §
Parterna tecknar Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013–2016) mellan Arbetsgivarverket och SEKO med bilagor, bilaga 1.
2 §
Parterna är överens om ändringar i Villkorsavtalet enligt bilaga 2.
3 §
Parterna är överens om ändringar i Affärsverksavtalet (AVA) enligt bilaga 3.
4 §
Parterna har träffat principöverenskommelse rörande utgångspunkter och inriktning för det partsgemensamma arbetet rörande de statliga pensionsbestämmelserna enligt bilaga 4.
5 §
Parterna har träffat principöverenskommelse kring fortsatt arbete om ett omställningsavtal enligt bilaga 5.
6 §
Parterna är överens om att genomföra ett partsgemensamt översynsar- bete av personskadeavtalet PSA enligt bilaga 6.
7 §
Parterna är överens om att genomföra ett partsgemensamt översynsar- bete av villkoren för lokalanställda arbetstagare (LOK) enligt bilaga 7.
8 §
Parterna är överens om ändringar i Trygghetsavtalet enligt bilaga 8.
9 §
Parterna har i särskilt förhandlingsprotokoll den 30 september 2013 träffat en principöverenskommelse rörande Partsrådets finansiering och verksamhet.
10 §
Parterna är överens om att följa upp utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar inom hela eller delar av den statliga sektorn bl.a. mot bakgrund av de kollektivavtal om tidsbegränsade anställningar som parterna träffat. I arbetet ingår även att centrala parter bedömer de behov av förändringar och stöd som kan behövas. Detta arbete ska inledas under 2014.
11 §
XXXX har den 3 september 2013 sagt upp Samarbetsavtalet med ett års uppsägning. Parterna är bland annat mot den bakgrunden överens om att göra en partsgemensam översyn av Samarbetsavtalet. Arbetet ska bedrivas så att det är klart innan uppsägningstidens utgång så att ett nytt Samarbetsavtal kan träda ikraft i och med uppsägningstidens utgång.
12 §
SEKO har i avtalsrörelsen 2013 yrkat på en ändring i definition av underlaget (bilaga B till RALS 2013–2016) inför revisionstidpunkt. Parterna är överens om att utifrån yrkandet, under 2014, genomföra en analys av konsekvenserna av yrkandet i förhållande till nuvarande de- finitionen vilket kan leda till en ändring av definitionen om parterna enas om det.
6 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
13 §
Parterna har diskuterat utformningen av ett Särskilt villkorsavtal för de som inom det statliga avtalsområdet anställs tidsbegränsat inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Härvid har behov av ändringar i Villkorsavtal, Arbetsgivarverket – SEKO och AVA Arbets- givarverket – SEKO framkommit som också omhändertagits i bilaga 2 och 3. Parterna är överens om att fortsätta arbetet med framtagandet av Särskilt villkorsavtal.
Vid protokollet
Xxx Xxxxxxxx
Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
8
Förhandlingsprotokoll
2013-10-11
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Ändringar av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013 – 2016) m.fl. avtal från 2010-10-01.
Avtalsperiodens längd
1 §
Parterna är överens om följande ändringar i RALS 2013 – 2016 från och med den 1 oktober 2013.
2 §
Att ändra sista stycket i 1 §, bilaga 2 Ändringar i Villkorsavtal Arbetsgi- varverket – SEKO till följande lydelse:
Arbetstagare som anställts före den 1 oktober 2013, för vilka arbetsgivaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kallad lönebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den 1 oktober av Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO tillämpnings- område.
3 §
Att ändra sista stycket i 1 §, bilaga 3 Ändringar i Affärsverksavtalet (AVA) Arbetsgivarverket – SEKO till följande lydelse:
Arbetstagare som anställts före den 1 oktober 2013, för vilka arbets-
givaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kallad löne- bidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den
1 oktober av XXX Xxxxxxxxxxxxxxxxx – SEKO tillämpningsområde.
4 §
Att ändra tredje meningen i andra stycket, bilaga 7 till följande lydelse:
Avtalet om avgångsförmåner för lokalanställda svenska medborgare och Pensionsavtal för svenska medborgare som är lokalanställda vid svenska utlandsmyndigheter gäller båda oförändrade sedan 1992.
Vid protokollet
Xxx Xxxxxxxx
Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
10 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
Förhandlingsprotokoll
2013-11-25
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Överenskommelse om rättelse av rubrik i protokoll från 2013-10-11 rörande ändringar av Ramavtal om löner m.m.
1 §
Parterna är överens om att rätt rubrik till ovan nämnda förhandlings- protokoll är:
Ändringar av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013 – 2016) m.fl. avtal från 2013-10-01.
Vid protokollet
Xxx Xxxxxxxx
Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
12
Bilaga 1
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Ramavtal om löner m.m. för arbets- tagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013–2016)
Avtalsperiodens längd
1 §
Parterna sluter ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det stat- liga avtalsområdet för en avtalsperiod som omfattar tiden fr.o.m. den
1 oktober 2013 t.o.m. den 30 september 2016.
Ramavtalets tillämpningsområde och omfattning samt vissa definitioner
2 §
Bestämmelserna i ramavtalet gäller inte arbetstagare för vilka motsva- rande frågor regleras i annat ramavtal om löner m.m.
Av bilaga A framgår vilka avtal som detta ramavtal omfattar. Av respektive avtals tillämpningsområde framgår vilka arbetstagare som berörs av ramavtalet.
Med centrala parter avses Arbetsgivarverket och central arbetstagaror- ganisation.
Med lokala parter avses arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation.
Med arbetsgivaren, central arbetstagarorganisation respektive lokal arbets- tagarorganisation avses i detta ramavtal detsamma som i 1 kap. 2 § Vill- korsavtal Arbetsgivarverket – SEKO och motsvarande bestämmelse i Affärsverksavtalet (AVA) Arbetsgivarverket – SEKO.
Samarbetsavtalets utgångspunkter
3 §
En utgångspunkt för detta ramavtal är Samarbetsavtalet för det stat- liga avtalsområdet. Genom Samarbetsavtalet har de centrala parterna tagit ett gemensamt ansvar för lönebildningen på sin del av arbets- marknaden. Samarbetsavtalet syftar till att centrala och lokala parter i samverkan ska kunna stärka förhandlingsprocessen och genomföra konstruktiva avtalsförhandlingar med upprätthållande av arbetsfred.
De centrala parterna är vidare överens om att förloppet och utfallet av löneförhandlingarna på det statliga avtalsområdet ska bidra till sam- hällsekonomisk balans och inte störa det konkurrensutsatta näringsli- vets strävanden om en kostnadsutveckling i nivå med vår omvärld.
Enligt Samarbetsavtalet bör centrala avtal bilda en plattform för lokala parter, där Samarbetsavtalets intentioner att stärka de statliga verk- samheterna genom samverkan ska förverkligas. De centrala parterna är vidare ense om att det är ett ömsesidigt intresse att stödja de lokala parternas arbete och har därför genom Samarbetsavtalet inrättat Sam- arbetsrådet för det statliga avtalsområdet.
Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen ska tillsam- mans kunna inhämta råd från centrala parter eller Samarbetsrådet om tillämpningen av RALS 2013–2016.
Fredsplikt
4 §
Förhandlingarna enligt detta avtal förs under fredsplikt.
Gemensamma löneprinciper
5 §
Lönebildning och lönesättning ska medverka till att målen för verk- samheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och ratio-
nellt. En avgörande förutsättning för en effektiv och väl fungerande verksamhet är att arbetsgivaren kan rekrytera, motivera, utveckla och behålla arbetstagare med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Lönesättningen är ett instrument för att säkerställa detta och ska stimulera till engagemang och utveckling i arbetet samt upp- fattas som rättvis i förhållande till arbetsresultat och arbetsinsatser.
En arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Lönerna ska vara indivi- duellt bestämda, om inte arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorga- nisationen funnit särskilda skäl att överenskomma om annat för vissa grupper. En väl utvecklad lönesättning som utgår från sakliga grunder är betydelsefull för en ändamålsenlig differentiering av lönerna.
Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad han eller hon kan göra för att påverka sin lön. För att uppnå detta syfte krävs en regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbe- tare, som är särskilt inriktad på sådana frågor som kan ha betydelse för individens framtida resultat, utveckling och lön.
Lokal lönebildning
6 § Förberedelsearbete
6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet
Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen ska så snart som det centrala löneavtalet är träffat gemensamt planera hur arbetet med den lokala lönebildningen ska bedrivas under avtalsperioden.
Arbetet ska ha en övergripande och långsiktig inriktning och syfta till att skapa en förtroendefull dialog mellan parterna, präglad av öppen- het och respekt. I arbetet kan parterna söka stöd hos Samarbetsrådet.
Som en del av planeringen för det lokala lönebildningsarbetet ska arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen fastställa vid vilka tidpunkter revision av löner ska äga rum under avtalsperioden.
Parterna bör vidare enas om hur och enligt vilken tidsplan det arbete ska bedrivas som förutsätts enligt 6 och 7 §§ och i samband härmed
hur resultatet av det gemensamma arbete som bedrivs enligt 6.2 ska utnyttjas.
6.2 Utgångspunkter
En väl fungerande lokal lönebildning bör på ett naturligt sätt knyta an till arbetsgivarens planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi. Den förutsätter att lokala parter genomför ett gemensamt arbete om hur löneprinciperna enligt 5 § ska tillämpas inom det egna förhandlingsområdet mot bakgrund av verksamhetens krav, ekono- miska förutsättningar och kompetensförsörjningsbehov. I arbetet ska parterna sträva efter att så långt som möjligt uppnå samsyn. Arbetsgi-
varen har inför det gemensamma arbetet att tydliggöra hur arbetsgiva- rens ansvar och befogenheter utövas.
De lokala parterna har vid tillämpningen av löneprinciperna att sär- skilt uppmärksamma sitt gemensamma ansvar för att det inte i något avseende uppstår osaklighet i lönesättningen, bl.a. mot bakgrund av de förbud mot lönediskriminering som gäller enligt lag. Det innebär bl.a. att parterna har ett gemensamt ansvar för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
Parterna ska också främja alla medarbetares lika möjligheter att på sakliga grunder påverka sin löneutveckling. Parterna har vidare att ta ställning till principerna för lönesättningen av de medarbetare som under viss tid inte befinner sig i arbete, som t.ex. föräldralediga.
Av Samarbetsavtalet framgår, och genom detta ramavtal lägger de centrala parterna grunden för, att sådana anställningsvillkor som inte längre motsvarar verksamhetens krav måste kunna ändras i samband med lönerevision så att det ekonomiska värde villkoren representerar kommer till bättre nytta. I samband med planeringen av det lokala lönebildningsarbetet kan parterna även planera en gemensam gransk- ning av övriga anställningsvillkor, i syfte att pröva om dessa villkor är väl anpassade till verksamhetens krav eller om de bör ersättas av andra villkor som bättre motsvarar dessa krav.
6.3 Lönebild
Arbetsgivaren ska inledningsvis presentera en bild av arbetsgivarens löneläge och lönespridningen för den lokala arbetstagarorganisatio- nen. Lönebilden ska framför allt bygga på den centrala partsgemen-
samma statistiken, men också på annan information som lokala parter finner relevant. Genom diskussion och analys ska parterna sträva efter att bilda sig en gemensam uppfattning om arbetsgivarens lönebild.
6.4 Förändring av lönebilden
Som en förberedelse inför lönerevision ska därefter var och en av parterna utifrån löneprinciperna i 5 § och deras tillämpning enligt 6.2 redovisa sin syn på behovet av förändringar av löner och andra anställ- ningsvillkor utifrån verksamhetens krav samt arbetsgivarens ekono- miska förutsättningar.
Den fortsatta diskussionen kan röra behovet av förändringar med anledning av höjd kompetens, större befogenheter och ansvar, befor- dran, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet och ökade arbetsinsatser samt höjd effektivitet i övrigt. Parterna kan även beakta löner och andra anställningsvillkor på övriga delar av arbetsmarkna- den.
Lokalt fackligt arbete kan också ge värdefull erfarenhet som på ett positivt sätt bidrar till den enskildes resultat och skicklighet i förhål- lande till verksamhetsmålen vilket ska uppmärksammas i samband med lönesättning.
De sakliga grunderna för lönesättningen ska tillämpas likartat för sådana medarbetare hos arbetsgivaren som har likartade eller näralig- gande arbetsuppgifter, men som tillhör en annan arbetstagarorganisa- tion vilken är part i motsvarande avtal med Arbetsgivarverket.
I diskussionen ska parterna sträva efter att så långt möjligt uppnå samsyn.
7 § Lönerevision
7.1 Inledning
Nya löner ska sättas i överensstämmelse med detta avtals löneprin- ciper enligt 5 §, deras lokala tillämpning som ett resultat av arbetet enligt 6.2 och efter det att lokala parter gjort redovisningar och fört diskussioner enligt 6.3 och 6.4. Parterna kan härvid även komma över- ens om en förändring av övriga anställningsvillkor.
7.2 Lokala förhandlingar
Arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen ska sluta kol- lektivavtal enligt denna paragraf om nya löner för arbetstagarna att gälla från de revisionstidpunkter som fastställts. Parterna ska gemen- samt planera hur denna förhandlingsordning ska tillämpas.
Om någon av lokala parter bedömer att förhandlingstempot är sådant att något nytt kollektivavtal om nya löner inte kommer att kunna träffas inom en skälig tidsrymd, kan lokal part initiera stöd från de centrala parterna.
De centrala parterna förutsätter att lokala parter uppnår en förhand- lingslösning vid lönerevisionen. Först sedan parterna har uttömt
alla möjligheter att på egen hand sluta avtal, får ordningen enligt 7.5 användas.
7.3 Gemensam lönerevision för flera arbetstagarorganisationer Arbetsgivaren och två eller flera av de lokala arbetstagarorganisationer som är part i motsvarande ramavtal med Arbetsgivarverket kan ha skäl att genomföra lönerevision genom samordnade förhandlingar eller i form av gemensamt kollektivavtal för arbetstagare som är medlemmar i berörda organisationer. Denna möjlighet ska särskilt prövas också i
de fall en lönerevision inte omfattar fler än femton medlemmar i en arbetstagarorganisation.
Hos arbetsgivare där lönerevisionen totalt sett inte omfattar fler än femtio arbetstagare ska om arbetsgivaren så begär, ett gemensamt kollektivavtal om löner slutas mellan arbetsgivaren och de arbetstagar- organisationer som är parter i motsvarande ramavtal med Arbetsgivar- verket.
7.4 Särskilda åtgärder vid oförändrad eller ringa förändring av lön
Om det kan konstateras att en eller flera av arbetstagarorganisationens medlemmars lön inte har ändrats eller ändrats i endast ringa omfatt- ning, ska arbetsgivaren ta initiativ till att tydliggöra skälen för detta för respektive berörd arbetstagare. Arbetsgivaren ska också tillsam- mans med arbetstagaren planera vad han eller hon kan göra för att påverka sin lön, se bilaga C.
Lokala parter kan gemensamt utifrån 3 § RALS begära stöd av centrala parter.
7.5 Vid oenighet
Om lokala parter inte vid fastställd revisionstidpunkt, eller vid an- nan tidpunkt som parterna enats om, har slutit kollektivavtal om nya löner, ska de gemensamt begära stöd från de centrala parterna i syfte att nå en överenskommelse.
Uppnås ingen överenskommelse ska en lokal lönenämnd utses enligt
7.6. Dess opartiska ordförande ska i första hand söka underlätta för parterna att finna en förhandlingslösning. Ordföranden kan i detta sammanhang även beakta möjligheten till förändringar av andra an- ställningsvillkor än lön. I de fall en förhandlingslösning om nya löner inte kan åstadkommas gäller att ett revisionsbelopp ska beräknas på sätt som anges i bilaga B.
Lönenämnden fördelar det beräknade revisionsbeloppet som individu- ella löneökningar. Lönenämnden ska vid fördelning av revisionsbelop- pet utgå från detta avtals löneprinciper och det gemensamma arbete som lokala parter har genomfört enligt 6.2.
7.6 Lokal lönenämnd
Lönenämnden leds av en opartisk ordförande. Ordföranden utses av berörda parter gemensamt. Om arbetsgivaren och den lokala arbets- tagarorganisationen inte enas om annat, ingår i nämnden även en företrädare för arbetsgivaren och en företrädare för arbetstagarsidan. Ordföranden har utslagsröst.
8 § Avstämning
Lokala parter ska i nära anslutning till slutförd lönerevision göra en gemensam avstämning av det genomförda lönebildningsarbetet.
Lokala parter ska även analysera om och i så fall vilka förändringar av lönebildningsprocessen som behöver göras. I arbetet ska även tidigare års erfarenheter tas tillvara.
Överenskommelse om lön vid andra tillfällen än löne- revision
9 §
Arbetsgivare och enskild arbetstagare får träffa överenskommelse om lön vid nyanställning samt om ny lön under pågående anställning om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det. Lönen ska be- stämmas med iakttagande av de gemensamma löneprinciperna i detta avtal och deras tillämpning hos arbetsgivaren.
Innan överenskommelse om ny lön träffas ska berörd lokal arbetsta- garorganisation informeras. Om arbetsgivaren bedömer att verksam- heten kräver det får överenskommelse om lön ske före informationen.
Förhandlingar om lön upptas då lokal part så begär. Lokalt avtal får träffas om annan ordning.
Särskilda frågor
10 §
10.1
Då opartisk ordförande anlitas enligt detta ramavtal, inkluderande de avtal som ramavtalet omfattar, ska kostnaderna härför delas lika mel- lan berörda parter, om inte annat framgår av särskilda bestämmelser.
10.2
I fråga om lägstlöner för 18- och 24-åringar ska de lokala parterna i förekommande fall när det gäller förhandling om lägstlönerna beakta de löneökningstal som anges i bilaga B.
10.3
Partena har vidare i särskild överenskommelse den 30 september träffat principöverenskommelse rörande Partsrådets finansiering och verksamhet. I överenskommelsen ingår att partsgemensamt bedriva fyra utvecklingsområden enligt följande.
■ Centrala parters stöd till lokal lönebildning,
■ Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå,
■ Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd, samt
■ Arbetsmiljö (inkluderande Hot och våld och arbetsmiljöut- bildningar)
Den närmare beskrivningen av respektive utvecklingsområde kommer att preciseras senast den 18 oktober 2013 i särskild överenskommelse.
Stockholm den 1 oktober 2013
Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Bilaga A
Avtal som sluts genom RALS 2013– 2016
Parterna sluter följande avtal Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO
Affärsverksavtal (AVA) Arbetsgivarverket – SEKO Härvid gäller
■ att Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO ska ha samma lydelse som Villkorsavtal, med de ändringar som framgår av förhand- lingsprotokollet.
■ att XXX Xxxxxxxxxxxxxxxxx – SEKO ska ha samma lydelse som AVA, med de ändringar som framgår av förhandlingsprotokollet.
Övriga tidsbegränsade avtal som Arbetsgivarverket har slutit med cen- tral arbetstagarorganisation och som inte har sagts upp ska fortsätta att gälla oförändrade, om inte något annat framgår av detta ramavtal eller någon annan överenskommelse mellan de centrala parterna.
Bilaga B
Beräkning av revisionsbelopp vid oenighet
Vid första lönerevisionen
I det fall ingen lönerevision ägt rum tidigare under avtalsperioden gäller att ett revisionsbelopp ska beräknas som 2,0 procent, dock lägst 420 kronor per heltidsarbetande medlem. De nya lönerna ska gälla från och med den 1 oktober 2013.
Vid andra lönerevisionen
I det fall en lönerevision ägt rum vid en tidigare tidpunkt under av- talsperioden gäller att ett revisionsbelopp ska beräknas som
2,3 procent, dock lägst 465 kronor per heltidsarbetande medlem. De nya lönerna ska gälla från och med den 1 oktober 2014.
Vid tredje lönerevisionen
I det fall två lönerevisioner ägt rum vid en tidigare tidpunkt under avtalsperioden gäller att ett revisionsbelopp ska beräknas som
2,5 procent, dock lägst 545 kronor per heltidsarbetande medlem. De nya lönerna ska gälla från och med den 1 oktober 2015.
Definition av underlag
Underlaget beräknas per dagen före revisionstidpunkten och består av medlemmarnas individuella lön per månad och sådana lönetillägg som inte uttrycks som en funktion av månadslönen. Vid deltidsanställning gäller det lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning. I underlaget ingår endast lönerna för de medlemmar som är föremål för lönerevision vid den aktuella revisionstidpunkten.
Bilaga C
Särskilda åtgärder
Utgångspunkt
Utifrån att varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad han eller hon kan göra för att påverka sin lön krävs en åter- kommande dialog mellan chef och arbetstagare. Oförändrad eller ringa förändring av lön över tid ska för den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialogen mellan chef och arbetstagare. Det är mot den bakgrunden naturligt att en gemensam planering sker av insatserna för de arbetstagare som inte når uppsatta mål.
Särskild planering vid oförändrad eller ringa för- ändring av lön
Syftet med en särskild planering är att ta till vara arbetstagarens förmåga att bidra till verksamhetens mål. Planeringen bör göras i nära anslutning till genomförd lönerevision och omfatta den enskildes för- utsättningar för arbetsuppgifterna samt behov av kompetenshöjande åtgärder. Planeringen av insatser ska dokumenteras om arbetstagaren begär detta. Avstämning bör göras vid en tidpunkt som arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om.
Utgångspunkten är att behov av gemensam planering finns när en arbetstagares lön inte har ändrats eller ändrats i ringa omfattning i samband med en lönerevision. Detta behöver inte ske om det beror på att arbetstagaren har ett väl hävdat löneläge i jämförelse med andra arbetstagare med liknande arbetsuppgifter och kompetens.
Lokal uppföljning
Om den lokala arbetstagarorganisationen begär det ska arbetsgivaren redovisa vilka medlemmar som är föremål för insatser enligt ovan.
Redovisning ska ske vid den tidpunkt som parterna kommer överens om. Kan parterna inte enas ska redovisningen ske senast tre månader efter avslutad lönerevision om det inte finns särskilda skäl för annat. Arbetstagarorganisationen ges därmed möjlighet att genom sina med- lemmar bedöma om insatserna ligger i linje med den gemensamma planeringen som chef och medarbetare har gjort. Om lokala parter i samband med förhandlingen om nya löner konstaterar att arbetsta-
XXXXXXXXX ÅTGÄRDER 27
gare vid flera lönerevisioner får oförändrad lön eller ringa förändring av lön bör en uppföljning av den gemensamma planeringen ske av lokala parter. Arbetstagarorganisationen kan begära överläggning med arbetsgivaren.
28 SÄRSKILDA ÅTGÄRDER
Bilaga 2
Ändringar i Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO
Parterna är överens om följande ändringar i Villkorsavtal Arbetsgivar- verket – SEKO med giltighet från och med den 1 oktober 2013.
1 §
Tredje strecksatsen i andra stycket 1 kap. 1 § Villkorsavtal Arbetsgivar- verket – SEKO byts ut och ska ha följande nya lydelse:
− anställningar som utöver förtjänst och skicklighet ingåtts med särskilt beaktande av arbetsmarknads-, social- och sysselsätt- ningspolitiska mål enligt 4 § Anställningsförordning (1994:373).
1 kap. 1 § Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO tillförs ett nytt stycke efter nuvarande andra stycket, med följande lydelse:
Arbetstagare som anställts före den 1 oktober 2013, för vilka arbetsgivaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kal- lad lönebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den 1 oktober av Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO tillämpningsområde.1
2 §
5 kap. 12 § tillförs följande nya stycken 2–4.
I de verksamheter där planering och förläggning av huvudse- mester sker med längre framförhållning än två månader ska en medarbetare som planerar att ta ut föräldraledighet med stöd av Föräldraledighetslagen, oavsett vad som där regleras, anmäla
detta i samband med ovanstående planering. Ansökan om föräldra- ledighet kan som tidigast krävas från den 1 mars.
1 Stycket ändras enligt förhandlingsprotokoll från den 2013-10-11 ”Ändringar av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013 – 2016) m.fl. avtal från 2010-10-01”.
Ansökan kan ske senare än vad som sägs ovan, om det finns sär- skilda skäl. Med särskilda skäl menas att medarbetaren inte har kunnat förutse en situation som föranleder ett behov av föräldrale- dighet. Ett exempel kan vara att det vid en senare tidpunkt än som avses i första stycket framkommer att den normalt anlitade barn- omsorgen inte längre är tillgänglig eller att den andra föräldern/ vårdnadshavaren blir sjuk och inte kan vårda barnet som planerat.
Andra stycket är inte tillämpligt på barn födda under semesteråret.
3 §
5 kap. 14 § tredje stycket Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO ska ha följande lydelse:
Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs från och med den 1 januari 20142 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1275 kronor och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg.
4 §
En ny sjätte paragraf tillförs 8 kap. Villkorsavtal Arbetsgivarverket – SEKO:
Tillägg vid graviditetspenning
6 §
En arbetstagare som får graviditetspenning enligt 10 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (2010:110) i samband med att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete, har rätt till graviditets- penningtillägg enligt nedanstående tabell, för samma period.
Lönedelar | Underlag för beräkning | |
Under Bb-tak | Över Bb-tak | |
10 % | 87,60 % | Aktuell kalenderdagslön, se kap. 3, plus 0,27 (1/365) procent av rörliga tillägg enligt nedan. |
2 Beloppet är 1304 kronor från och med den 1 januari 2015 och 1337 kronor från och med den 1 januari 2016.
30 ÄNDRINGAR I VILLKORSAVTAL ARBETSGIVARVERKET – SEKO
Kalenderdagsberäkning av förgående års rörliga tillägg Föregående års rörliga lönetillägg motsvarar för varje kalender- dag 0,27 procent (1/365) av sådana rörliga lönetillägg – med undantag av övertidstillägg – som arbetstagaren hade året före det år ledigheten inleddes.
Basbeloppstak (Bb-tak) för graviditetspenning Basbeloppstaket för år är ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Basbeloppstaket för månad motsvarar 62,5 (7,5/12) procent och för kalenderdag 2,06 (7,5/365) procent av gällande prisbasbelopp.
32
Bilaga 3
Ändringar i Affärsverksavtalet (AVA) Arbetsgivarverket – SEKO
Parterna är överens om nedanstående ändringar i AVA Arbetsgivarver- ket – SEKO med giltighet från och med den 1 oktober 2013.
1 §
Andra stycket, första punkten 1 § AVA Arbetsgivarverket – SEKO byts ut och ska ha följande nya lydelse:
− anställningar som utöver förtjänst och skicklighet ingåtts med särskilt beaktande av arbetsmarknads-, social- och sysselsätt- ningspolitiska mål enligt 4 § Anställningsförordning (1994:373).
1 § AVA Arbetsgivarverket – SEKO tillförs ett nytt stycke efter det andra stycket, med följande lydelse:
Arbetstagare som anställts före den 1 okgtober 2o13, för vilka ar- betsgivaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kallad lö- nebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den
1 oktober av XXX Xxxxxxxxxxxxxxxxx - SEKO tillämpningsområde.1
2 §
11 § 5 mom. XXX Xxxxxxxxxxxxxxxxx – SEKO, stycket före Anmärkning ska ha följande lydelse:
Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs från och med den 1 januari 20142 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1275 kronor och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg.
1 Stycket ändras enligt förhandlingsprotokoll från den 2013-10-11 ”Ändringar av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013 – 2016) m.fl. avtal från 2010-10-01”.
2 Beloppet är 1304 kronor från och med den 1 januari 2015 och 1337 kronor från och med den 1 januari 2016.
ÄNDRINGAR I AFFÄRSVERKSAVTAL (AVA) ARBETSGIVARVERKET – SEKO 33
3 §
11 § mom. 1 tillförs följande nya stycken:
I de verksamheter där planering och förläggning av huvudse- mester sker med längre framförhållning än två månader ska en medarbetare som planerar att ta ut föräldraledighet med stöd av Föräldraledighetslagen, oavsett vad som där regleras, anmäla
detta i samband med ovanstående planering. Ansökan om föräld- raledighet kan som tidigast krävas från den 1 mars.
Ansökan kan ske senare än vad som sägs ovan, om det finns sär- skilda skäl. Med särskilda skäl menas att medarbetaren inte har kunnat förutse en situation som föranleder ett behov av föräld- raledighet. Ett exempel kan vara att det vid en senare tidpunkt än som avses i första stycket framkommer att den normalt anli- tade barnomsorgen inte längre är tillgänglig eller att den andra föräldern/vårdnadshavaren blir sjuk och inte kan vårda barnet som planerat.
Andra stycket är inte tillämpligt på barn födda under semester- året.
4 §
Ett nytt mom. 6 tillförs 14 § AVA Arbetsgivarverket – SEKO med föl- jande lydelse:
6 mom. Graviditetspenningtillägg i särskilt fall
En arbetstagare som får graviditetspenning enligt 10 kap. 3 § socialförsäkringsbalken (2010:110) i samband med att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete, har rätt till graviditets- penningtillägg.
Graviditetspenningtillägg betalas för varje kalenderdag under le- dighetsperioden ut genom avdrag på lön på motsvarande sätt som görs under tid för sjukpenning 15–364 dagen enligt 12 § 7 mom.
34 ÄNDRINGAR I AFFÄRSVERKSAVTAL (AVA) ARBETSGIVARVERKET – SEKO
Bilaga 4
Principöverenskommelse rörande utgångspunkter och inriktning för det partsgemensamma arbetet rörande de statliga tjänstepensions- bestämmelserna
I avtalsrörelsen 2013 har Arbetsgivarverket yrkat att ett partsgemen- samt arbete startar för att åstadkomma förändringar i tjänstepensions- avtalet och att delpensionsavtalet ses över i detta sammanhang.
Vidare har OFR/S,P,O lämnat yrkandet ”För att främja ett hållbart arbetsliv som stöttar arbetslinjen ska medlemmarna ha rätt till del- pension”.
Saco-S har i sitt inriktningsyrkande beträffande avtalsfrågor 2013 lyft fram att det inom staten sker kontinuerligt förändringar och omstruk- turering av verksamheten och att Delpensionsavtalet finns till för att underlätta dessa processer.
Mot denna bakgrund är parterna överens om att genomföra ett parts- gemensamt arbete om de statliga pensionsbestämmelserna med ned- anstående utgångspunkter och inriktning.
Parterna behöver tillgång till fakta och analys om de särskilda förut- sättningar som finns på det statliga området för sina överväganden och ställningstaganden. Det partsgemensamma arbete behöver därför inledas med hur sådana förutsättningar kan påverka ett nytt pensions- avtal. En del i arbetet kan vara att klargöra eventuella påverkansfakto- rer för olika gruppers framtida pensioner, t.ex. kvinnors och mäns.
PRINCIPÖVERENSKOMMELSE RÖRANDE UTGÅNGSPUNKTER OCH INRIKTNING FÖR DET PARTSGEMENSAMMA 35
ARBETET RÖRANDE DE STATLIGA TJÄNSTEPENSIONSBESTÄMMELSERNA
Arbetets utgångspunkter och inriktning
Viktiga utgångspunkter för arbetet är att eftersträva
■ bra pensioner
■ långsiktigt hållbara pensionsbestämmelser
■ lösningar som bidrar till stabilitet och förutsägbarhet
■ lösningar som är kostnadseffektiva
■ pensionsbestämmelser som utformas med beaktande av ansvars- och riskfördelning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren
■ pensionsbestämmelser som stödjer arbetslinjen och ett längre arbetsliv.
Arbetets inriktning är ett system med premiebestämda pensionsbe- stämmelser där förutsättningarna i övrigt är
■ att bestämmelserna vid ett ikraftträdande tillämpas i vart fall på samtliga arbetstagare födda 1987 eller senare1
■ att ge bra förutsättningar för pensionernas värde och bidra till kompetensförsörjningen
■ att bestämmelserna i PA 03 och Delpensionsavtalet innefattas i arbetet.
Arbetet ska även innehålla vad som i övrigt krävs för att ett system enligt ovanstående inriktning kan införas (t.ex. frågor om fondering, administration, valcentral, konsekvensändringar i andra avtal m.m.).
Tidplan
Parternas målbild med arbetet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med möjligt ikraftträdande 1 juli 2015.
1 Gäller om tidpunkten för avtalets ikraftträdande är 2015, i annat fall förskjuts gränsen för födelseår med ett år framåt.
36 PRINCIPÖVERENSKOMMELSE RÖRANDE UTGÅNGSPUNKTER OCH INRIKTNING FÖR DET PARTSGEMENSAMMA ARBETET RÖRANDE DE STATLIGA TJÄNSTEPENSIONSBESTÄMMELSERNA
Bilaga 5
Principöverenskommelse kring fort- satt arbete om ett omställningsavtal
Bakgrund
Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omför- handla avtalet med följande utgångspunkter
■ xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, och
■ avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv.
OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då arbetsbrist inte föreligger.
OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbets- marknadspolitiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kun- na användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter.
SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygghetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställ- ning ska omfattas av avtalet.
Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bakgrund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruk- tureringar inom verksamheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghetsavtalet tas till vara.
Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.
Parternas utgångspunkter
Parterna är överens om vikten av att få till stånd ett ändamålsenligt omställningsavtal. I det fortsatta arbetet är parterna överens om att ha följande utgångspunkter.
Ett omställningsavtal ska
■ stimulera till ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden genom tidiga och målinriktade åtgärder. På så sätt kan avtalet stödja arbetslinjen och individens möjlighet till ett längre arbetsliv,
■ stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksam- heterna och
■ hålla sig inom nuvarande kostnadsram och avgiftsnivå för Trygg- hetsstiftelsens verksamhet.
Arbetets inriktning
Det fortsatta arbetet med att ta fram ett omställningsavtal ska ha som inriktning att
1. De arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, oavsett anställningsgrund omfattas av avtalet och dess förmå- ner/åtgärder. En viss kvalifikationstid ska vara uppfylld.
2. De arbetstagare vars tidsbegränsade anställning har löpt ut och där anställningen varat minst två år hos en och samma funktio- nella arbetsgivare omfattas av avtalet när vissa förutsättningar är uppfyllda. Det finns skäl att se över hur stapling av anställningar hos samma funktionella arbetsgivare ska hanteras i dessa avse- enden. Det kan vidare finnas skäl att se över om det funktionella arbetsgivarbegreppet i vissa fall bör utvidgas. I vilken omfattning arbetstagaren får ta del av förmåner/åtgärder är förenat med vissa
kvalifikationstider och kan göras beroende av andra faktorer kopp- lade till anställningen som t.ex. om anställningen har sin grund i kollektivavtal eller där olika tidsbegränsade anställningar av olika längd har staplats på varandra inom viss ram tid.
38 PRINCIPÖVERENSKOMMELSE KRING FORTSATT ARBETE OM ETT OMSTÄLNINGSAVTAL
Utifrån ovan angivna utgångspunkter innebär en sådan inriktning att huvudfokus behålls på den grupp som blir uppsagd från sitt arbete på grund arbetsbrist, samtidigt som det sker en utvidgning av hur många som kan komma att omfattas av avtalet. Omställningsavtal kan med denna inriktning komma att ge visst stöd dels till nya grupper som oavsett anställningstid inte omfattas av nuvarande Trygghetsavtal, dels till den grupp som på grund av kortare anställningstid än tre år inte hade fått något stöd alls enligt nuvarande Trygghetsavtal. En inrikt- ning mot en generösare tillämpning av vilka som kan komma att omfattas av ett omställningsavtal medför å andra sidan att parterna behöver utforma stöd och åtgärder även med hänsyn till omfattning och längd av dessa till de olika grupperna på ett sådant sätt att det står i överensstämmelse med utgångspunkterna och håller sig inom nuva- rande kostnadsram och avgiftsnivå för Trygghetsstiftelsens verksamhet.
3. Möjligheten för arbetstagaren att själv utlösa rätt till pensionser- sättning tas bort.
4. Avtalet ska innehålla övergångsbestämmelser. Det kan t.ex. röra övergångsbestämmelser för äldre arbetstagare med lång anställ- ningstid i staten.
5. Lönebidragsanställning som övergår till trygghetsanställning (i den betydelsen den har när avtalet träder i kraft) ska, om övriga förutsättningar är uppfyllda, omfattas av omställningsavtalet.
Ovanstående innebär inte att andra frågor utesluts från diskussionen.
Tidplan
Ett omställningsavtal bör vara klart senast den 15 maj 2014 för att kunna träda i kraft vid den tidpunkt som parterna kommer överens om. En avstämning ska göras senast den 31 januari 2014.
40
Bilaga 6
Uppdragsbeskrivning partsgemen- sam översyn av Personskadeavtalet (PSA)
Utgångspunkter
OFR/S,P,O och SEKO har i avtalsrörelsen 2013 yrkat dels att avtalet ska ändras så att olycksfall ersätts med 100 procent av inkomstförlus- ten, även vid kortare sjukfrånvaro, d.v.s. att kravet på sjukskrivning längre än 14 dagar tas bort, dels att kravet på ”vållande” vid arbetssjuk- domar tas bort. Dessa yrkanden framställdes även vid 2012 års avtals- rörelse men ledde inte till någon ändring. Saco-S yrkade vid 2012 års avtalsrörelse att en översyn av PSA skulle ske men så skedde inte.
SEKO har vidare i 2013 års avtalsrörelse yrkat att ersättning även ska ges för den inkomstförlust som uppkommer till följd av skada under övning, utbildning eller beordrad fysisk träning, allt med vilken är förenad med riskfyllda inslag.
Parterna konstaterar att Personskadeavtalet är i behov av redaktionella ändringar, t.ex. finns hänvisningar till gammal lagstiftning.
Slutsatser
Mot bakgrund av ovanstående har parterna kommit överens om att genomföra ett partsgemensamt arbete med en översyn av Personska- deavtalet.
Uppdraget
Xxxxxxxxx ska omfatta
■ analys och konsekvensbeskrivning av ovan beskrivna yrkanden
■ analys och konsekvensbeskrivningar av andra frågor som kan komma att aktualiseras antingen till följd av eller på grund av ovanstående
UPPDRAGSBESKRIVNING PARTSGEMENSAM ÖVERSYN AV PERSONSKADEAVTALET (PSA) 41
■ att sammanställa andra frågor som parterna bör ta ställning till
■ redaktionell översyn av avtalet med förslag till ändringar.
Tidplan
Arbetet ska påbörjas under första kvartalet 2015 och vara avslutat senast den 1 januari 2016. Arbetet ska avslutas med en rapport men delrapportering/alt. avstämning/ ska göras varje kvartal på det sätt som parterna kommer överens om.
42 UPPDRAGSBESKRIVNING PARTSGEMENSAM ÖVERSYN AV PERSONSKADEAVTALET (PSA)
Bilaga 7
Uppdragsbeskrivning avseende över- syn av villkoren för lokalanställda arbetstagare
Bakgrund
Parterna är överens om att göra en översyn av regelverket för lokalan- ställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter.
I Avtal för lokalanställda vid utlandsmyndighet (LOK) regleras för svenska medborgare bl.a. lön vid sjukfrånvaro och tjänstledighet för barns födelse, semester och sjukvårdsförmåner. Avtalet ändrades senast 1997. Avtalet om avgångsförmåner för lokalanställda svenska medborgare och Pensionsavtal för svenska medborgare som är lokalan- ställda vid svenska utlandsmöjligheter gäller båda oförändrade sedan 1992.1 Vidare gäller TGL-S för lokalanställda svenska medborgare. För arbetstagare som är lokalanställda vid svenska utlandsmyndigheter men som inte är svenska medborgare gäller i vissa fall förordningsreg- lerade förmåner.
Uppdrag
Ett partsgemensamt arbete ska genomföras med uppdrag att ta fram ett förslag till ny avtalsreglering för lokalanställda arbetstagare.
Följande utgångspunkter ska gälla för arbetet.
■ Parterna ska pröva om det finns förutsättningar att reglera anställningsvillkoren för alla lokalanställda vid utlandsmyndig- heter så att de följer de lokala regelverk som finns i verksamhets- landet och samtidigt erbjuda anställningsvillkor som utmärker
1 Meningen ändrad enligt förhandlingsprotokoll från den 2013-10-11 ”Ändringar av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013 – 2016) m.fl. avtal från 2010-10-01”.
UPPDRAGSBESKRIVNING AVSEENDE ÖVERSYN AV VILLKOREN FÖR LOKALANSTÄLLDA ARBETSTAGARE 43
en god arbetsgivare. I detta sammanhang är det också viktigt att eventuella säkerhetsrisker uppmärksammas.
■ Utgångspunkten är att samma villkor ska gälla oberoende av arbetstagarens medborgarskap. Parterna ska i översynsarbetet beakta att det inte får föreligga några diskriminerande reglering- ar i de lokalanställdas anställningsvillkor.
■ Översynen av avgångsförmåner för lokalanställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter ska genomföras i samråd med det partsarbete som genomförs avseende ett omställningsavtal.
■ Översyn av pensionsvillkor för lokalanställda arbetstagare vid ut- landsmyndigheter sker inom ramen för det partsgemensamma arbetet om de statliga pensionsbestämmelserna.
■ I uppdraget ska den analys och de olika konsekvenser som Utrikesförvaltningsutredningen (SOU 2011:11) belyste utgöra ett underlag.
Tidsplan
Ett förslag till ny avtalsreglering för lokalanställda arbetstagare vid svenska utlandsmyndigheter ska presenteras för förhandlingsledning- arna senast den 1 juni 2014.
44 UPPDRAGSBESKRIVNING AVSEENDE ÖVERSYN AV VILLKOREN FÖR LOKALANSTÄLLDA ARBETSTAGARE
Bilaga 8
Trygghetsavtalet
Parterna är överens om nedanstående ändringar i Trygghetsavtalet med giltighet från och med den 1 oktober 2013.
1 §
Trygghetsavtalets 5 § andra stycket tillförs en ny tredje strecksats:
− Arbetstagare som anställs före den 1 oktober 2013, för vilka arbetsgivaren får arbetsmarknadspolitiskt stöd i form av så kallat lönebidrags- eller trygghetsanställning, omfattas från och med den 1 oktober av Trygghetsavtalets tillämpningsområde.
TRYGGHETSAVTALET 45
46
Förhandlingsprotokoll
2013-09-30
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga
förhandlingsområdet sammantagna Saco-S
Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Principöverenskommelse rörande Partsrådets finansiering och verksamhet
1 §
Enligt avtalet 2008-05-23 om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet finansieras Partsrådets verksamhet genom att varje arbetsgivare inom avtalsområdet betalar en avgift om 0,055 procent av lönesumman.
Parterna är nu överens om att från och med den 1 oktober 2013 ska arbetsgivarna få en rabatt på avgiften motsvarande 0,055 procent av lö- nesumman. Rabatten gäller fram till och med den 30 september 2016.
I syfte att säkerställa Partsrådets verksamhet är parterna överens att fortlöpande följa utvecklingen av Partsrådets tillgängliga medel och andra tillgångar. Uppstår behov av att tillföra medel till verksamheten för att den ska kunna bedrivas enligt parternas överenskommelser, och som inte kan täckas på annat sätt, ska rabatten minskas så att behovet kan tillgodoses.
2 §
Parterna är vidare överens om att partsgemensamt bedriva fyra ut- vecklingsområden enligt följande.
■ Centrala parters stöd till lokal lönebildning,
■ Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå,
■ Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd, samt
■ Arbetsmiljö (inkluderande Hot och våld och arbetsmiljöutbild- ningar)
Den närmare beskrivningen av respektive utvecklingsområde kommer att preciseras senast den 18 oktober 2013 i särskild överenskommelse.
Parternas intention är att dessa fyra utvecklingsområden ska ligga till grund för inrättandet av arbetsområden inom Partsrådet.
Vid protokollet
Xxx Xxxxxxxx
Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det
statliga förhandlingsområdet sammantagna
Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxx-Xxxxxxxxxx
Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Förhandlingsprotokoll
2013-10-15
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga
förhandlingsområdet sammantagna Saco-S
Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Överenskommelse rörande tidpunkt för fastställande av uppdragsbeskriv- ningar för Partsrådets utvecklings- områden
1 §
Parterna träffade den 30 september 2013 principöverenskommelse rörande Partsrådets finansiering och verksamhet. Av överenskommel- sens 2 § framgår att parterna senast den 18 oktober ska träffa överens- kommelse om innehållet i respektive utvecklingsområde.
2 §
Parterna har diskuterat dessa frågor men konstaterar att tidplanen enligt 1 § inte är möjlig att fullfölja. Parterna är därför överens om att flytta fram tidpunkten för överenskommelse om innehållet i respek- tive utvecklingsområde till den 25 november 2013.
Vid protokollet
Xxx Xxxxxxxx
Justerat Justerat
Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det
statliga förhandlingsområdet sammantagna
Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxx-Xxxxxxxxxx
Justerat Justerat
Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Förhandlingsprotokoll
2014-01-14
Parter
Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket
Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga
förhandlingsområdet sammantagna Saco-S
Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Överlämnande av särskilda utveck- lingsområden till Partsrådet
Parterna har i förhandlingsprotokoll 2013-09-30 bland annat träffat överenskommelse om att partsgemensamt bedriva fyra utvecklings- områden. Parternas intention är att dessa fyra utvecklingsområden ska ligga till grund för inrättandet av arbetsområden inom Partsrådet.
Parterna önskar nu att dessa partsgemensamma arbeten bedrivs som fyra arbetsområden inom Partsrådet i enlighet med vad som anges i respektive bilaga enligt följande.
■ Centrala parters stöd till lokal lönebildning, bilaga 1
■ Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå, bilaga 2
■ Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd, bilaga 3
■ Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv, bilaga 4
Styrgrupper
Arbetet inom respektive arbetsområde bör ledas av en partssamman- satt styrgrupp enligt vad som framgår under rubriken Arbetssätt i respektive bilaga.
Inom arbetsområdet Centrala parters stöd till lokal lönebildning bör parternas förhandlingsledningar, som tillika är Samarbetsrådets arbetsutskott, utgöra styrgrupp.
Till förslag till ledamöter i styrgrupperna för de tre övriga arbetsområ- dena anmäler parterna följande personer.
Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå: Xxx Xxxxxxxx (ordförande), och Xxx Xxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxx samt Xxxxx Xxxxxxxxx OFR/S,P,O, Xx Xxxxxx Saco-S och Xxxxx Xxxxxxxxxx XXXX.
Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd: Xxxxxx Xxxxxxx, (ordförande) och Xxx Xxxxx Arbetsgivarverket samt Xxxxxxx Xxxxxxxx OFR/S,P,O, Xxxx Xxxxx Xxxx-S och Xxxxx Xxxxxxxxxx XXXX.
Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv: Xxxxxx Xxxxxxx (ordförande) och Xxxx Xxxxxxx Arbetsgivarverket samt Xxxxx Xxxxxxxx OFR/S,P,O, An- ders Lindström Saco-S och Xxxxxx Xxxxxxxxx XXXX.
Operativa resurser
Styrgrupperna kommer att ha behov av att kunna knyta operativa resurser till sig. Xxx arbetet kommer att bedrivas inom respektive om- råde kan skilja sig åt både utifrån styrgruppens sammansättning och omfattning och sammansättning av de operativa resurserna. Behov av operativa resurser och vilka personer som ska vara en sådan resurs bör därför avgöras av styrgruppen för respektive arbetsområde.
Parterna hemställer därför
att respektive styrgrupp får i uppdrag att snarast utarbeta förslag till verksamhetsplan med tillhörande budget för år 2014 samt behov av operativa resurser som tillställs Partsrådets styrelse för godkännande och finansiering samt
att Partsrådets styrelse fattar erforderliga beslut för att det parts- gemensamma arbetet enligt ovan ska kunna genomföras i form av arbetsområden inom Partsrådets regi.
Vid protokollet
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Justerat Justerat
Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det
statliga förhandlingsområdet sammantagna
Xxxxxx Xxxxxxx Xxx Xxxx-Xxxxxxxxxx
Justerat Justerat
Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
54
Bilaga 1
Centrala parters stöd till lokal lönebildning
Bakgrund
Under förhandlingarna rörande Avtal 2013 har centrala parter diskute- rat behov av fortsatt stöd till lokala parter vad gäller hanteringen och utvecklingen av den lokala lönebildningen. Under den gångna avtals- perioden har ett sådant partsgemensamt arbete utgjort ett arbetsom- råde inom Partsrådets verksamhet.
Eftersom det är viktigt att verka för att den lokala lönebildningen ska ha en så hög kvalitet som möjligt är det angeläget att fortsätta ett
utvecklingsarbete i syfte att stödja olika delar av de lokala partsproces- serna inför – under – efter lönerevisionen likväl som att verka för en saklig lönesättning där dialogen kring medarbetarens nya lön har en hög kvalitet. En framgångsrik lokal lönebildningsprocess bygger på att alla aktörer, såväl lokala parter som chefer och medarbetare har kom- petens och förutsättningar att ta ansvar för sin del av processen.
Parterna konstaterar att de centrala ramavtalen skiljer sig åt på olika punkter. Det gäller avtalsperiodens längd och förhandlingsmodell men även andra delar. Det finns också delar som är gemensamma till ex- empel förberedelsearbete och avstämning. Behovet av utveckling och stöd till lokala parter kan vara gemensamt för samtliga parter men kan också se olika ut beroende på skillnader i avtalen eller beroende på hur utvecklingsbehovet bedöms hos respektive central part.
Inom följande områden kan utvecklingsarbete behöva ske i den om- fattning som samtliga parter gemensamt eller arbetstagarorganisation enskilt tillsammans med Arbetsgivarverket identifierar.
Uppdrag
1. Arbetet med det av parterna gemensamt utvecklade metodstö- det BESTA-vägen är genomfört och i huvudsak även imple-
menteringen av BESTA-vägen. Syftet med metodstödet är att det ska utgöra ett stöd för lokala parter i deras arbete att säker- ställa att det inte föreligger osakliga löneskillnader och bygger på att det integreras i det lokala lönebildningsarbetet.
Parterna konstaterar att det kan finnas ett fortsatt behov av vissa insatser för att slutföra implementeringen av BESTA-vägen men också ett behov av viss vidareutveckling av metodstödet utifrån gjorda erfarenheter. I arbetet ska också ingå att ta fram förslag till hur övergången från utveckling och implementering till integrering i det lokala lönebildningsarbetet kan ske.
2. Arbeta med att ge exempel och kunskaper om vad som präglar ett framgångsrikt lokalt partsarbete i en lokal lönebildning som har en tydlig koppling till verksamhetsmål och resultat. Detta tar fokus på förberedelsearbetet.
3. Arbeta med att visa på exempel och ge kunskaper om behovet av att ha tillräckligt tempo i såväl förberedelsearbetet som genom- förandet av revisionen.
4. Arbeta med att öka kunskap och förmedla erfarenheter avseende förhandlingsordningen och dess tillämpning.
5. Arbeta med att ge stöd till lokala parter för att säkra en lokal lönebildning av hög kvalitet med en tydlighet i bedömningen av varje medarbetares skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetens mål och resultat.
6. Arbeta med att förmedla kunskaper och annat stöd kring den återkommande dialogen mellan chef och medarbetare.
Arbetssätt
Det är parternas förhandlingsledningar som även fortsättningsvis bör utgöra styrgrupp för arbetet.
När det gäller punkterna 2–6 kan samtliga parter gemensamt identi- fiera aktiviteter för genomförande. Arbetsgivarverket kan även med enskild arbetstagarorganisation identifiera aktiviteter inom ramen för punkterna 2–6 för genomförande. I det senare fallet ska information
56 CENTRALA PARTERS STÖD TILL LOKAL LÖNEBILDNING
lämnas till styrgruppen om aktiviteten och till vilken eller vilka ovan- stående punkter den anses falla inom. Aktiviteten ska också hållas inom ramen för tillgänglig budget.
De olika arbetsområden som föreslås inrättas eller har ett pågående uppdrag inom Partsrådet har i många fall beröringspunkter i sina uppdrag. Det är därför viktigt att respektive arbetsområdes arbete be- drivs på ett sådant sätt att synergieffekter tas tillvara samt att det inte uppkommer oklarheter i budskapen till lokala parter.
Tidsram
Arbetet ska fortgå till och med den 31 december 2016.
Förutsättningar
Parterna utgångspunkt för det kommande arbetet, enligt ovan, är att det inom ramen för budgeten för arbetsområdet kan avsättas medel med lika stora summor för respektive arbetstagarorganisation, inrym- mande såväl medel för helt gemensamma aktiviteter som enskilda tillsammans med Arbetsgivarverket.
58
Bilaga 2
Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå
Parterna har under de gångna avtalsperioderna genomfört ett partsge- mensamt arbete rörande ”Stöd till lokal samverkan”. Parterna konsta- terar att det finns ett fortsatt behov av arbete inom området och att detta arbete behöver fokuseras kring en av de kärnfrågor som identi- fierats inom ramen för arbetet hittills, nämligen lokala parters roller. Centrala parter är därför överens om att arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i nedanstående uppdragsbeskrivning.
Just nu pågår ett översynsarbete av nuvarande avtal Samverkan för utveckling vilket utgör grunden för det pågående partsgemensamma arbetet. Parternas förhandlingsledningar kommer därför, när ett nytt centralt ramavtal rörande samverkan är överenskommet, att se över och vid behov justera/komplettera nedanstående uppdragsbeskriv- ning.
Uppdrag
Dagens arbetsliv sätter allt större fokus på medarbetarens roll för verk- samhetens utveckling och då särskilt i dialogen med närmaste chef.
Utgångspunkten för samverkan/dialog är att den sker på den nivå där beslut fattas – ”på rätt nivå om rätt saker” – och utgör därmed ett stöd för verksamheten. Partssystemets mer formella roll och arbetsplat- sens mer dagliga dialog mellan chef och medarbetare är två delar av samverkan som naturligt kompletterar varandra. En utveckling som stöds av centrala parter men som, för att bli framgångsrik och tydlig, förutsätter en vilja till och förståelse för förändrade roller för samtliga aktörer på den lokala nivån.
Mot den bakgrunden ska ett arbete bedrivas som syftar till att ge stöd till lokala parter i deras diskussioner kring hur de, utifrån sina res- pektive roller, kan arbeta för att stödja och främja verksamheternas utveckling genom att diskutera.
■ Vilka förändrade krav ställer chef- och medarbetardialogen på den fackliga rollen på lokal nivå?
■ Vilka krav ställer den på chefers och andra arbetsgivarföreträda- res roll på lokal nivå?
■ Hur lokala parter kan skapa tillit och tydliga roller utifrån ovan som stödjer en önskvärd verksamhetsutveckling på lokal nivå?
De erfarenheter som detta arbete ger ska på lämpligt sätt spridas till lokala parter.
Arbetssätt
En styrgrupp bör tillsättas för arbetsområdet. För att få ett framgångs- rikt arbete bör parterna avsätta resurser till det kommande arbetet.
De olika arbetsområden som föreslås inrättas eller har ett pågående uppdrag inom Partsrådet har i många fall beröringspunkter i sina uppdrag. Det är därför viktigt att respektive arbetsområdes arbete bedrivs på ett sådant sätt att synergieffekter tas tillvara samt att det inte uppkommer oklarheter i budskapen till lokala parter. De centrala parterna kan utifrån uppnådda resultat besluta om kompletteringar av uppdraget likväl som de tidsmässiga förutsättningarna.
60 CENTRALA PARTERS STÖD TILL SAMVERKAN PÅ LOKAL NIVÅ
Bilaga 3
Förändring och utveckling
– ett konstant tillstånd
Under förhandlingarna rörande Avtal 2010 enades parterna om att ut- veckla stöd till lokala parter i deras arbete med att stärka bl.a. chefers och medarbetares förmåga och beredskap att leda och verka under ständig förändring och utveckling. Parterna konstaterade i samband med 2012 års avtalsrörelse att det arbete som därefter har bedrivits inom Partsrådets arbetsområde ”Förändring och utveckling
– ett konstant tillstånd” hade visat på att det fanns ett fortsatt behov av stöd. Överenskommelsen innebar att arbetet därför fortsatte att bedrivas till och med den 31 december 2013. Parterna konstaterar att det fortfarande finns behov av att arbeta vidare med stöd till lokala parter inom detta område. Parterna är därför överens som att fortsätta arbetet inom arbetsområdet utifrån nedanstående delvis förändrade uppdrag.
Uppdrag
Stöd till lokala parter ska tas fram som fokuserar på verksamheternas kontinuerliga förändrings- och utvecklingsarbete. Stödet ska utformas med syfte att inspirera lokala parter i arbetet med att skapa en för- ändrings- och utvecklingsorienterad miljö/kultur där metoderna för att nå verksamhetens mål kontinuerligt förbättras. I stödet till lokala parter ska följande områden belysas utifrån kopplingen till ett fram- gångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete.
■ Sprida exempel på verksamheter som har präglats av ett fram- gångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete och vilka faktorer och omständigheter som har varit betydelsefulla för det framgångsrika arbetet. Särskilt fokus ska riktas mot bety- delsen av en väl fungerande dialog på alla nivåer.
■ Visa på kunskaper och förhållningssätt som generellt är väsent- liga för chefer och medarbetare för att leda och verka i en verk- samhet med ständig förändring och utveckling. Särskilt fokus
FÖRÄNDRING OCH UTVECKLING – ETT KONSTANT TILLSTÅND 61
ska riktas mot ledarskapets förutsättningar och behov av ut- veckling och mot medarbetarskapets förutsättningar och behov av utveckling.
■ Belysa sambandet mellan en strategisk kontinuerlig planering av kompetensförsörjningen och ett framgångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete. I det sammanhanget bör också kopplingen till och betydelsen av individens utvecklings- eller kompetensplan uppmärksammas.
■ Visa även på andra förutsättningar som har stor betydelse för ett framgångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete.
En viktig utgångspunkt är att ta del av de erfarenheter som gjorts i det hittills genomförda arbetet inom arbetsområdet och utifrån dessa er- farenheter utveckla stödinsatserna. Vidare förutsätts att kunskaperna, erfarenheterna och slutsatserna från det hittills genomförda arbetet inom arbetsområdet systematiseras, dokumenteras, sammanfattas och görs lättillgängligt för lokala parter där detta är möjligt och lämpligt.
Tidsram
Arbetet ska fortgå till och med den 31 december 2016.
Arbetsätt
En styrgrupp bör tillsättas för arbetsområdet. För att få ett framgångs- rikt arbete bör parterna avsätta resurser till det kommande arbetet.
De olika arbetsområden som föreslås inrättas eller har ett pågående uppdrag inom Partsrådet har i många fall beröringspunkter i sina uppdrag. Det är därför viktigt att respektive arbetsområdes arbete be- drivs på ett sådant sätt att synergieffekter tas tillvara samt att det inte uppkommer oklarheter i budskapen till lokala parter.
Bilaga 4
Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv
I samband med Avtal 2012 kom parterna överens om att gemensamt arbeta med frågor kring arbetsmiljön för att stödja lokala parter i sitt arbete kring frågorna. Detta arbete har pågått till och med den 31 de- cember 2013. Inriktningen har varit arbetsmiljöfrågor med anknytning till hot och våld och säkerhetstänkande ur ett partsperspektiv. Under förhandlingarna rörande Avtal 2013 har parterna kommit överens om att fortsätta arbeta partsgemensamt med frågor kring detta men också att arbeta med arbetsmiljöutbildningar.
En god arbetsmiljö är en viktig framgångsfaktor för verksamheten och dess utveckling. De statliga verksamheterna är av skiftande karaktär och har olika förutsättningar och förhållanden kring arbetsmiljöfrå- gor. Arbetet med arbetsmiljöfrågor ska ske systematiskt och området är tydligt reglerat i författningar.
En företeelse som har fått ökat fokus är hot och våld mot anställda i de statliga verksamheterna. Att vara utsatt för hot och våld innebär ett angrepp både mot den enskilde medarbetaren och mot rättssamhället. Även andra riskfaktorer som ensamarbete kan påverka arbetssituatio- nen. Det är därför angeläget för centrala parter att gemensamt arbeta med frågor inom området för att stödja lokala parter i sitt arbete med att förebygga, samverka och hantera hot och våld i arbetet.
Uppdrag
■ Belysa på vilket sätt den fysiska och psykosociala arbetsmil-
jön, och därmed tryggheten i arbetet, påverkar förutsättningarna för förändrings- och utvecklingsarbete och arbetstidens förlägg- ning, till exempel övertid. Särskilt fokus ska riktas mot bety- delsen av att det dels finns stöd på alla nivåer inom den lokala arbetsgivarens organisation, dels finns partsprocessade stöddoku- ment eller metoder.
I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet riktas mot arbetsmiljöer där hot och våld kan förutses förekomma.
■ Belysa förekomsten av och risker med ensamarbete i arbetsmil- jöer där den anställde kan ha befogenheter att ingripa mot per- soner och därmed komma i fysisk kontakt med vederbörande på ett sätt som innebär en risk för hot eller våld.
■ I verksamheter med risk för hot och våld eller med hög säker- hetsnivå av andra skäl kan det finnas andra konsekvenser av detta som t.ex. behov av förberedelser och säkerhetskontroller eller liknande före arbetets början. Sambandet mellan risk och säkerhetsnivå å ena sidan och andra frågor som påverkar arbets- miljö å andra sidan bör belysas.
■ Arbeta fram partsgemensamma arbetsmiljöutbildningar och genomföra sådana. Det kan vara fråga om grundläggande utbild- ningar men också fördjupningsutbildningar. Dessa utbildningar ska ses som ett komplement till de utbildningar som redan genomförs. De ska inte ersätta väl fungerande befintliga utbild- ningar, men kan dock vara ett komplement i förekommande fall.
Utbildningarna ska ha det systematiska arbetsmiljöarbetet som grund. Inom ramen för utbildningarna ska på lämpligt sätt både frågor kring fysisk och psykosocial arbetsmiljö belysas, inklusive frågor kring hur ny tekniks användning i arbetet och tillgänglig- heten genom denna påverkar arbetsmiljön. Målgruppen för dessa arbetsmiljöutbildningar är skyddsombud och arbetsmiljöansva- riga hos arbetsgivarna. Syftet med denna del av uppdraget är att utveckla koncept på arbetsmiljöutbildningar, som både vad gäl- ler innehåll och kvalitet tar sikte på de krav som finns i lag och beaktar de avtal och de förhållanden som finns inom det statliga området. De partsgemensamma utbildningarna ska bidra till en utveckling av arbetsmiljöutbildningar och arbetsmiljöarbetet och i förlängningen arbetsmiljön inom det statliga området.
Utbildningar ska genomföras under perioden.
■ För det fallet att arbetet i någon eller några delar visar på behov av framtagande av gemensamma skrifter, stödmaterial, metoder eller liknande kan även detta bli föremål för arbete inom arbets- området om alla parter är överens om detta.
Tidsram
Arbetet ska fortgå till och med den 31 december 2016.
Arbetssätt
En styrgrupp bör tillsättas för arbetsområdet. För att få ett framgångs- rikt arbete bör parterna avsätta resurser till det kommande arbetet.
De olika arbetsområden som föreslås inrättas eller har ett pågående uppdrag inom Partsrådet har i många fall beröringspunkter i sina uppdrag. Det är därför viktigt att respektive arbetsområdes arbete be- drivs på ett sådant sätt att synergieffekter tas tillvara samt att det inte uppkommer oklarheter i budskapen till lokala parter.
66
2014
Box 3267, 103 65 Stockholm
Tel 00-000 00 00, Fax 00-000 00 00
xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx