Contract

7 Markåtkomst

7.1 Fastställelseprövning

Denna arbetsplan kommer att ställas ut och ge- nomgå fastställelseprövning. Kända ägare till fastigheter där mark skall tas i anspråk kommer att underrättas med brev. Detsamma gäller kända innehavare av nyttjanderätt eller annan rätt till sådan mark. Under utställningstiden kan berörda

sakägare inkomma med anmärkningar mot planen. De anmärkningar som inkommer hålls tillgängliga hos väghållningsmyndigheten under utställnings- tiden. Anmärkningar sammanställs och kommen- teras i ett utlåtande som upprättas då utställnings- tiden är slut.

De inkomna anmärkningarna kan föranleda att väghållningsmyndigheten i begränsad omfattning reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer att kontaktas och får ta del av ändringen. Om revideringen innebär en ändring som inte endast är oväsentlig, ska planen ställas ut på nytt samt länsstyrelsens yttrande inhämtas.

Arbetsplan samt det upprättade utlåtandet över- sänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbets- planen. Därefter överlämnas arbetsplanen till Tra- fikverket i Borlänge med begäran om fastställelse.

Fastställelseprövningen genomförs vid Trafikver- ket i Borlänge och inleds alltid med en s.k. kom- munikation vilket innebär att de som anmärkt mot arbetsplanen ges möjlighet att ta del av det upprät- tade utlåtandet och länsstyrelsens yttrande.

Om de krav som finns uppställda i gällande lastift- ning beaktas, kan beslut tas av Trafikverket att fastställa planen. Beslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner arbetspla- nen laga kraft.

Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om arbetsplanen ska återsändas till Trafikverket för omarbetning eller om överklagandet ska avslås.

Ovanstående regleras i 17-18 §§ väglagen och 30-36

§§ vägkungörelsen.

7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i planens beskrivning samt på plan- och profilrit-

ningarna samt villkor m.m. som tas upp i beslutet. Ett omfattande material kommmer att ställas ut. Delar av detta är av informativ karaktär och andra delar är fördjupningar av projekteringsarbetet som legat till grund för beslut i olika skeden.

I beskrivningen redovisas också de delar av pro- jektet som inte fastställs i arbetsplanen. De genom- förs istället i samråd med berörda kommuner med stöd av plan- och bygglagen och förutsätter att avtal träffas med kommunerna om genomförandet.

Delar av projektet kommer att regleras genom detaljplan och avtal mellan kommunerna och Trafikverket.

7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger föl- jande rättsverkningar:

• Väghållningsmyndigheten erhåller tillstånd till byggande av allmän väg i enlighet med faststäl- lelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet

• Vad som utgör väganordning för den allmänna vägen läggs fast

• Väghållaren erhåller rätt att ta i anspråk mark eller annat utrymme med vägrätt

• Vad som utgör avgränsning av det allmänna väghållaransvaret läggs fast

7.2 Vägområde för allmän väg

Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan om- fattar förutom själva vägen utrymme för de vägan- ordningar som redovisas i kapitel 4, Vägförslaget. Dessutom ingår en skyddszon runt huvudtunnel- anläggningen på 20 meter. Syftet med skyddet är

att säkra tunnelns hållfasthet och täthet. För att inte störa pågående eller planerad markanvänd- ning har skyddszonen minskas under vissa fastig- heter.

För arbetstunnlarna är skyddszonen 10 meter På planritningarna framgår det nuvarande väg-

området och det framtida vägområdet. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakä- garförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg.

Vägområde för allmän väg kan antingen tas i an- språk med vägrätt, inskränkt vägrätt eller genom detaljplan.

I denna arbetsplan redovisas omfattningen av nytt vägområde för allmän väg (med och utan vägrätt samt inskränkt vägrätt) i Hela linjen.

7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark med stöd av upprättad och fastställd arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får Väghållaren tillgodogöra sig jord- och bergmas- sor och andra tillgångar som kan utvinnas ur mar- ken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in.

Byggnationen av vägen kan starta när väghåll- ningsmyndigheten har fått vägrätt även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse gäl- lande intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag marken togs i anspråk på fastigheten. Slutlig ersättning uppräknas från da- gen för ianspråktagandet med ränta och index tills betalning sker. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol.

7.2.2 Vägområde för allmän väg utan vägrätt inom detaljplan

Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Kom-

munen tillhandahåller då den mark eller det ut- rymme som behövs för vägen. På denna delsträcka omfattas vägområdet inte av några detaljplaner

i dagsläget. Marken tas i anspråk med laga kraft vunnen arbetsplan, se ovan.

7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt

För de delar av bergtunneln som inte ligger inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap

är vägrätten begränsad till tunneln och dess zon genom s.k. inskränkt vägrätt. Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte får full rätt att bestäm- ma över användningen av marken eller utrymmet. Vägrätten inskränks för väghållaren på så sätt att vägrätten endast omfattar arbetstunnlar, vägtunn- lar, och ramper inklusive skyddszon under jord. På markytan kan den pågående markanvändningen i stort sett fortgå opåverkad.

Inom det underjordiska vägområdet (skyddszo- nen) måste pågående markanvändning ändras. Brunnar, energibrunnar eller annat som finns inom tunnlarna och dess skyddszon kommer att tas bort.

För att i begränsad omfattning säkerställa framtida åtkomst, till driftanläggningar, kommer inskränkt vägrätt att fastställas för vissa sträckor på enskild eller ny väg. Den inskränkta vägrätten omfattar endast väghållarens rätt att nå anläggningen med sina drift- och underhållsfordon.

Även för ledningar som hör till anläggningen säkerställs ledningarnas funktion genom inskränkt vägrätt. Här inskränks vägrätten som för tunnlar- na, dvs. pågående markanvändning kan i stort sett fortgå opåverkad.

7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt

Områden med tillfällig nyttjanderätt finns särskilt markerade på arbetsplanens planritningar. Tillfäl- ligt nyttjande behövs bland annat för trafikomlägg- ningar, för att kunna genomföra anläggningsarbe- ten och för etableringsområden.

Tabell 2.7 Etableringsområden med tänkt användning

Beteckning	Verksamheter	Ritning	Marktillgång	Tider (år)
200_4	A	200 T 90 K2	Ej planlagt område	1
200_5	B,C,E	200 T 90 L1	Ej planlagt område	4
200_6	B,C,E	200 T 90 L1	Ej planlagt område	4
200_7	A,E	200 T 90 L1	Ej planlagt område	4
200_8	B,E	200 T 90 L2	Ej planlagt område	4
200_9	A,B,C,E	200 T 90 L2	Ej planlagt område	4
200_10	A	200 T 90 L2	Ej planlagt område	4
200_11	B,C,E,F	200 T 90 L3	Ej planlagt område	7
200_12	A	200 T 90 K5	Ej planlagt område	3
200_13	B,E	200 T 90 L3	Ej planlagt område	4
200_14	A	200 T 90 L3	Ej planlagt område	4
200_15	B,C,E	200 T 90 L3	Ej planlagt område	4
200_16	B,D,E,F	200 T 90 M2	Ej planlagt område	7
200_17	A	200 T 90 L3	Ej planlagt område	3
200_18	B	200 T 90 L3	Ej planlagt område	3
200_19	A	200 T 90 L3	Ej planlagt område	3
300_1	A,E	300 T 90 K1	Ej planlagt område	1
300_2	A	300 T 90 K1	Ej planlagt område	1
300_3	B,C,D,E,F	300 T 90 K3	Ej planlagt område	6
300_4	B,C,E,F	300 T 90 K3	Ej planlagt område	6
300_6	B,E	300 T 90 K3	Ej planlagt område	2
300_7	B,E	300 T 90 K3	Ej planlagt område	2

A mindre etablering under begränsad tid B större etablering under längre tid

C bergarbete under jord under längre tid D hamnanläggningar

E materialupplag F krossanläggning

Etableringsområden behövs för kontor, manskaps- bodar, verkstadstält och parkeringsplatser. Last- bilstransporter kommer att förekomma till och från samtliga etableringar och lastmaskiner kom- mer att underhållas inom området. Etableringsom- rådenas utbredning fastställs inte men redovisas på illustrationsritningarna ooch listas i tabell 2.7.

Trafikomläggningar redovisas översiktligt i kapitel

9. För byggskedet görs en mer detajerad planering.

Anläggningsarbeten kan sträcka sig över hela bygg- tiden, till exempel för komplicerade betongtunnlar eller för en kortare tid, till exempel för att uppföra ett bullerskydd.

Tillfälligt nyttjande för att genomföra anläggnings- arbeten har indelats i kategorier med följande beteckningar.

Kategorierna markeras på planritningarna som anläggningsarbete kategori A respektive B.

A, Anläggningsarbete under hela byggtiden samt 2 år efter för återställning av området. Exempel på anläggningsarbeten är väg- , tunnel- och brobygg- nad inklusive område för trafikomläggning

Följande tillfälliga nyttjanderätter/ anläggningsar- beten markeras på planritningarna.

• Arbetstunnel

• Hamnanläggning

• Transportband

• Byggväg

• Krossanläggning

• Betongstation

• Etableringsområden

B, Anläggningsarbeten med start tidigast 2 år ef- ter projektets byggstart och genomförande under en tidsperiod av 4-5 år.

Följande tillfälliga nyttjanderätter/ anläggningsar- beten markeras på planritningarna.

• Dagvattendamm

• VA-station,

• Luftutbytesstationer och från luftsanläggningar

• Mottagningsstationer för elkraft

Bullerskydd anläggs normalt inom vägområdet men område med tillfällig nyttjanderätt kan behö- vas för byggandet. Tidsmässigt genomförs arbetet under en kortare period men är beroende av om- givande arbeten och kan därför inte låsas i till ett visst skede. Målsättningen är dock att om möjligt bygga bulleråtgärderna så tidigt som möjligt.

Efter att området inte längre behövs för arbetenas genomförande återställs ytorna till sitt ursprung- liga skick eller enligt annan överenskommelse.

Byggnader som funnits på platsen återlämnas i den mån det varit möjligt att bevara dem under byggtiden.

8 Kostnader

Kostnaderna separeras inte för olika delsträckor utan sammanställs i Hela linjen.

9 Fortsatt arbete (genomförande)

För det fortsatta arbetet har en tidsplan upprättats. Arbetsplanen bedöms kunna fastställas och vinna laga kraft under år 2012. Byggandet förutsätter att genomförandeavtal tecknas med berörda kommu- ner samt att arbetet med detaljplaner avslutas.

Förhandlingar inför mark- och miljödomstolen för att få tillstånd för vattenverksamhet beräknas kunna äga rum under år 2012. Övriga prövningar avseende tillfälliga hamnar och intrång i Natura 2000-område avslutas under år 2012.

Förberedande arbeten bedöms kunna starta år 2012 under förutsättning att nödvändiga tillstånd finns. Byggtiden är 8-10 år varefter vägen skulle kunna öppnas för trafik tidigast år 2020.

På denna delsträcka beräknas arbetena på ytväg- nätet inklusive ny Lindötunnel ta cirka fyra år i anspråk.

9.1 Bygghandling

Bygghandlingar ligger till grund för upphand- lingen av entreprenader. Separata bygghandlingar upprättas för bergtunnlarna, installationerna och de olika trafikplatserna. Bygghandlingarna omfat- tar hela projektet, de delar som fastställs i arbets- plan såväl som de delar som utgör kommunernas ansvar. Arbetet med bygghandlingar påbörjas år 2011.

9.2 Dispenser och tillstånd

Dispens från områdesskydd krävs för ovanmarks- anläggningar och andra arbeten inom natur- och kulturreservat samt inom biotopskyddsdområden och vattenskyddsområden. Dispens kommer att sökas hos Stockholms stad för reservaten i Sätra och Grimsta som gränsar till denna delsträcka.

Tillstånd krävs för att bedriva verksamhet som på ett betydande sätt påverkar miljön i ett natura

2000 område. Ansökan är inlämnad till Länsstyrel- sen i Stockholms län för Edeby ekhage.

Hamn och vattenverksamhet är miljöfarlig verk- samhet där tillståndsprövning sker i mark- och miljödomstolen. Upplag av massor kan kräva tillstånd hos länsstyrelsen om föroreningsrisken ej är ringa.

Fornlämningar skyddas av lagen om kulturminnen

m.m. I lagen anges hur tillståndsprövningen går till. Länsstyrelsen fattar beslut om förundersök- ningar och eventuella slutundersökningar.

Flyttning av ledningar sker i enlighet med pro- cesser som styrs av speciallagar för olika typer av ledningar. Dessa processer hanteras av ledningsä- garna.

9.3 Produktion

Den metodik och det upplägg som beskrivs utgår från förutsättningar som styrts av miljökrav, ar- betsmiljökrav, förutsättningar i mark- och berg- förhållanden, förutsättningar givna i regeringens tillåtlighet samt produktionstekniska krav på pro- duktivitet för att klara projektets färdigställande inom en byggtid på 8-10 år.

De byggmetoder som föreslås bygger på kända tekniker och får anses som helt igenom konven- tionellt byggande. Den utveckling som kommer att ske inom de kommande åren anses inte påverka metodvalet - däremot förväntas produktiviteten öka inom vissa enhetsoperationer. Likaså kan det förväntas att det under pågående byggtid utveck- las en effektivisering av byggmetoderna för berg- tunneldrivning och betongtunnelbyggande.

Metodiken vid ovanjordsarbetena, spont-, schakt- och betongtunnelarbeten kommer för många av trafikplatserna styras av hur effektivt omledningen av befintlig trafik kan göras. Byggtiderna styrs här av hur många gånger trafiken måste läggas om och hur många skedesindelningar som måste göras för en viss arbetsplats.

9.3.1 Förberedande arbeten

Arbeten som av tids- och eller produktionsskäl bör göras före de stora entreprenaderna kallas förbe- redande arbeten. Grundförutsättning är att dessa arbeten ska vara färdiga innan huvudentreprena- derna börjar.

I förberedande arbeten ingår planering för tillfäl- lig VA, el, tele och data samt iordningställande av etableringsytor till de olika entreprenaderna som kommer senare. Det kan noteras att vatten för de stora förbrukarna i tunnlarna, borrmaskinerna på borriggarna och dammbindningen på denna del- sträcka tas från Mälaren och återförs efter sedi- mentering till avloppssystemet.

På Lovö skulle hamnarna kunna utföras som för- beredande arbete. Det bedöms dock ta tid innan alla tillstånd för hamnverksamheten är klara och därför kommer arbetet med arbetstunnlarna att fortgå parallellt med arbetet med hamnarna.

På denna delsträcka redovisar miljökonsekvens- beskrivningen att det förekommer kända fornläm- ningar. Omfattningen av arkeologiska utredningar och eventuella utgrävningar avgörs av länsstyrel- sen.

9.3.2 Underjordsarbeten

Bergarbeten utförs i huvudsak med borrning/ sprängning. Undantaget är drivningen av schakten för ventilation av eldriftsutrymmen samt till- och frånluftsschakten som ingår i luftbytesstationerna. Dessa schakt kommer sannolikt att raiseborras, dvs. schaktet borras mekaniskt till avsedd diame- ter.

I en arbetscykel för sprängd tunnel ingår vanligt- vis: borrning för förinjektering, förinjektering, borrning för salva, laddning och koppling av sprängkapslar, sprängning och ventilation, last- ning, skrotning med renslastning samt förstärk- ning med ingjutna bultar och sprutbetong.

Ventilationsschakt borras ner till driftutrymmena, när hålen eller schakten är färdiga byggs ovan- jordsanläggningarna.

Det är tänkt att bergtunnelarbetet fördelas över

två entreprenader med var sin angreppsfront, Edeby och Norra Lovö. Övriga entreprenader gäl- ler broar och trafikplatser på Lovö samt Lindötun- neln.

Edeby

En arbetstunnel förläggs i anslutning till etable- ringsområdet vid trafikplats Edeby.

Arbetstunneln grenas åt tre håll och når båda huvudtunnlarna samt alla fyra ramperna till och från trafikplatserna Edeby och Tillflykten. Arbets- tunneln möjliggör drivning på upp till tio fronter samtidigt.

Berget primärkrossas under jord eller i anslutning till arbetstunnelmynningen. En bandtransportör fraktar berget ner till den tillfälliga hamnanlägg- ningen i Malmviken. Bandtransportören är ca 1700 meter lång.

Bandtransportörens höjd över mark varieras uti- från krav på passage vid väg, häst- eller gångstig. Sträckningen går från etableringsområdet vid arbetstunneln vid Edeby, utefter en kraftledning genom skogen, över åkermark, utefter skogskant ner till föreslaget hamnläge vid Malmviken. Sten- lastningskajen nås genom en ca 30 meter lång tillfartsbro.

En serviceväg med enkel körbana för lättare for- don byggs utefter bandtransportören. Fordon som trafikerar vägen utgörs av servicefordon och i undantagsfall lättare lastmaskin för renslastning. Vidare läggs där ledning för att ta processvatten från Mälaren. Vägen återställs helt.

Inom etableringsområdet görs en sekundär kross- ning så att bergmaterialet tillvaratas för vägunder- byggnaden.

De stora arbetena för trafikplatserna Tillflykten och Edeby är av vägbyggnadskaraktär. Mellan trafikplatserna justeras väg 261, Ekerövägen till att vara 4-fältig. För detta krävs en breddning av dagens vägsträckning En trolig ordning i utbygg-

naden är att börja vid Edeby. Sänkning av vägprofi- len vid Edeby gör att en hel del berg måste skjutas bort.

Spontningsarbeten behövs för att klara grund- läggningsarbeten för den nya gångtunneln och troligtvis även för de korta ramptunnlarna utförda i betong.

Norra Lovö

En 600 mtere lång arbetstunnel förläggs från eta- bleringsområde “Norra Lovö”. Den når båda hu- vudtunnlarna och därmed kan man driva tunnlar på fyra fronter, två söderut och två norrut.

Berget primärkrossas under jord eller i anslutning till arbetstunnelmynningen, transporteras med en ca 1000 meter lång bandtransportör till en tillfäl- lig utlastningshamn vid Lambarfjärden söder om Hässelby strand. Transportörens höjd över mark varieras utifrån krav på passage vid väg, häst- eller gångstig. Sträckningen går från tunneletableringen vidare över åkermark genom ett skogsparti ner

till hamnläget. Kajens totala längd uppges bli ca 75 meter.

Fördelning av bergvolymerna över de 3 år som huvudtunnlarna drivs är jämn. Sista sträckan på detta avsnitt kan innebära låga framdrifter pga. sämre bergkvalitet då tunnlarna passerar under Lambarfjärden. I övrigt kan drivningen ske utan framdriftshämmande restriktioner eftersom områ- det är glest befolkat.

En transportväg för tung trafik med två körfält, alternativt ett körfält med mötesplatser anläggs parallellt med transportbandet. Vägen används för samtliga materialtransporter från hamnen till tun- neletableringen. Från hamnen fraktas berget bort med fartyg till mottagningshamn i Östra Mälaren för vidare förädling.

I anslutning till hamnen anläggs även en färjeramp för att ta in tunga materialtransporter med bilfärja. Rampen är grundlagd med pålar och en ca 17 me- ter lång fribärande tillfartsbro ansluter till land via en mindre utfyllnadsbank.

Inom etableringsområdet görs en sekundär kross- ning så att bergmaterialet tillvaratas för vägunder- byggnaden.

9.3.3 Ovanjordsarbeten

Ovanjordsarbeten omfattar byggande av hamnar, omläggning av väg 261 med dess nya anslutningar och cirkuklationsplatser samt läggning av ledning- ar och bygg.

Hamnar

Sjötransporter är ett klimatsmart sätt att frakta bergmassor och minskar störningarna på vägnätet. Trafikverket ansöker därför hos mark- och miljö- domstolen att få uppföra två tillfälliga hamnar,på denna delsträcka.

I hamnen på Norra Lovö kommer även arbets- maskiner och byggmaterial att hanteras, såsom betongstationer, cement, sprutbetong, betongele- ment, bergbult, gatubrunnar, rör och vägballast. Detta gods transporteras med lastbil på färja eller däckspråm och lossas och lastas över en körbar ramp. .

Byggtid för varje hamn bedöms uppgå till ca ett år. Arbetena sker både från sjön och från land.

Hamnarna används ca 5 år och avvecklas när arbe- tena med E4 Förbifart Stockholom avslutats. Det innebär att anläggningar och utrustning i vatten och på land forslas bort och markområdena åter- ställs.

Broar och trafikplatser

Övriga arbeten gäller broar och trafikplatser. Tra- fikplatserna kan med fördel utföras som egna entreprenader men kan för att få ett bättre pro- duktionssätt utföras tillsammans.

Några speciella åtgärder med anledning av geotek- niken är inte föreslagna. Lokalt kan vid schaktning för djupare konstruktionsdelar, sponter behöva göras. De stora arbetena är av vägbyggnadska- raktär. Mellan trafikplatserna breddas väg 261 till fyra körfält. En trolig ordning i utbyggnaden är

att börja vid Edeby. Sänkning av vägprofilen vid Edeby kräver bergschakt.

Gång- och cykelvägen flyttas från sitt befintliga läge på västra sidan av väg 261 över till östra sidan via en gång- och cykelbro vid sektion strax norr om cirkulationsplats Edeby. Den tillfälliga trafiken får ligga kvar på den östra sidan. Det finns vari-

Lovö

Sommaren år 1 - år 4

Teckenförklaring

Arbetsområdesgräns Biltrafik

Gång- och cykelväg Pågående vägbygge Tunnelläge Avstängd väg

Periodvis avstängd cykelväg Ny väg

Etableringsyta Ovanmarksanläggningar

Skala 1:20 000

Förbifart Stockholm Arbetsplan Utställningshandling Juni 2011

Översikt Tillfälliga vägar

Figur 2.16 Trafikföring under byggnadstiden Lovö år 1-4

anter på linjeföringen som kan förfinas i ett bygg- handlingsskede.

Utöver betongbron över väg 261, finns ytterligare några mindre betongarbeten. En gång- och cy- kelport under väg 261 byggs i etapper vid Edeby busshållplatser.

Vid mynningen för Lindötunneln måste en befint- lig gång- och cykeltunnel förlängas som en följd av fyrfältigheten. Spontningsarbeten behövs för att klara grundläggningsarbeten för den nya gångtun- neln och troligtvis även för de korta ramptunn- larna utförda i betong.

9.3.4 Trafikföring under byggnadstiden

Hela väg 261 placeras tillfälligt i ett östligt läge då arbetena kan göras effektivt och snabbt, se figur

2.16. Ett alternativ som nyttjar den befintliga vägen och mildrar markintrång kan vara aktuellt. Hastig- heten kommer att sänkas till 50 km/tim vid behov.

Information om trafikföring under byggtid görs i början av avstängningar eller trafikomläggningar.

9.4 Kontroll och uppföljning

I miljökonsekvensbeskrivningen, avsnitt 24, För- slag till försiktighetsmått och uppföljning, listas förslag på åtgärder under bygg- och driftskedet. Dessa fastställs inte i arbetsplanen.

Dessa åtgärder kontrolleras och följs upp i den fortsatta projekteringen och genom bygg- och driftskedet.

Dessa åtgärder kontrolleras och följs upp i den fortsatta projekteringen och genom bygg- och driftskedet.

För byggskedet kommer trafikverket att tillsam- mans med berörda kommuner ta fram ett kon- trollprogram för byggtiden. Kontrollprogrammet omfattar bland annat buller, vibrationer, stomljud, vattenpåverkan, transporter, förorenade massor, kemikalier och avfall, natur- och kulturvärden samt information och klagomål.

Ett särskilt kontrollprogram avseende grundvatten upprättas. Det kommer att omfatta grundvatten- nivåmätningar, mätning av inläckage i tunnlarna, vattenkvalitet, sättningsrörelser samt kontroll av eventuell påverkan på naturobjekt. För hamnarna kan miljödomen komma att ange vad som ska följas upp.

Även under driftskedet kommer försiktighetsmått och skyddsåtgärder att följas upp. Trafikverket kommer som verksamhetsutövare att uppställa ett egenkontrollprogram för att säkra att miljökrav efterlevs. Ett särskilt kontrollprogram innebär

en fortsatt kontroll av grundvattnets rörelser och kvalitet samt mätning av sättningsrörelser.

Förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar föreskriver att en av tunnelhållaren oberoende kontrollenhet genomför kontroller utvärderingar och provningar av tunneln. Tunnelhållaren, den kommunala organisationen för räddningstjänst och polismyndigheten skall årligen, i samarbete med säkerhetssamordnaren, genomföra gemen- samma övningar i räddningsinsatser i en tunnel som är i drift.

TRAFIKVERKET. MAJ 2011. PRODUKTION: KONSORTIET FÖRBIFART STOCKHOLM. ILLUSTRATION: KONSORTIET FÖRBIFART STOCKHOLM.

Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxxxx 0, Xxxxx

Telefon : 0000-000 000, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket .se