Beslutsförslag

Den styrande majoriteten i Region Örebro län har tappat greppet om regionens ekonomi och verksamhet, Hälso- och sjukvården beräknas gå back med över 200 miljoner kronor. Samtidigt växer köerna kraftigt och på vissa avdelningar går personalen på knäna.

Alliansen lägger en budget för en växande och välmående region där den som är sjuk ska kunna få vård i tid. Vi gör extra satsningar på sjukvården, nyföretagandet och på den förebyggande vården.

Det krävs både kortsiktiga och mer strategiska och långsiktiga lösningar för att komma till rätta med sjukvårdens problem. Vi måste snabbt korta vårdköerna och samtidigt utveckla sjukvården. Det kräver ordning och reda i ekonomin och en tydligare styrning, men mindre detaljstyrning.

Vi i alliansen litar på vårdens medarbetare. Idag är det för mycket detaljstyrning, nästan ner på plåsternivå. Vi måste ge dem som arbetar i verksamheterna mer tid att möta patienterna så att deras kompetens används rätt och vi höjer kvaliteten i vården.

Vi utvecklar Region Örebro län

Politikens uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp Region Örebro läns verksamhet. Detta är ett uppdrag från medborgarna. Alliansen ser en mängd utmaningar inför framtiden, både på kort och på lång sikt. För att klara framtidens utmaningar krävs genomgripande strategier.

En region med kraft att utveckla vården

Vårdens största uppgift är att ge patienterna en kvalitativ, god och säker vård på rätt vårdnivå med bästa möjliga effektivitet. Hög kvalitet innebär lägre kostnader. Förebyggande folkhälsoarbete krävs för att reducera framtida välfärdskostnader.

40 miljoner kr tillförs som ramförstärkning till sjukhusen 20 miljoner kr tillförs för att förstärka primärvården

2 miljoner kr avsätts för att förstärka arbetet med såld vård

13 miljoner kr avsätts för utvecklingen av en NIMA-avdelning på USÖ 20 miljoner kr avsätts för arbetet med bättre vård till sjuka äldre

20 miljoner kr avsätts för arbetet med att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten 5 miljoner kr avsätts för arbetet med att skapa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor

5 miljoner kr avsätts för att förstärka den ekonomiska beredskapen som behövs då en kraftig tillströmning av flyktingar sker

10 miljoner kr avsätts för nyinvesteringar i medicinsk teknik

10 miljoner kr avsätts för ytterligare investeringar i vårdens IT-system

En region utan köer i vården

Vår målsättning är en vård utan köer. Det vill säga att alla ska få den vård de behöver, när de behöver den.

40 miljoner kr avsätts för arbetet med att klara vårdgarantins krav 5 miljoner kr avsätts för arbetet med att utveckla området e-hälsa

En region där vårdval och valfrihet växer

Fler vårdgivare är positivt för vårdens kvalitet. Regelverket ska göra det möjligt att utöka utbudet av vårdgivare inom såväl primärvården som den öppna specialistvården, vilket ökar tillgängligheten och skapar möjligheter att välja vårdgivare. Det behöver också finnas större flexibilitet för vårdcentraler av olika storlek.

10 miljoner kr avsätts för arbetet med att öppna för LOV inom specialistsjukvården

En region av företagsamhet

För att klara framtidens sjukvårdskostnader krävs en hållbar tillväxt och för det krävs ett gynnsamt företagsklimat. Samverkan mellan regionen, universitetet, näringsliv och civila samhället behöver utvecklas. I arbetet att stimulera företagsklimatet är det angeläget att inkludera de gröna näringarna.

2 miljoner kr avsätts för att stärka regionens kulturinstitutioner

3 miljoner kr avsätts för att förstärka arbetet med nyföretagande i regionen

En region på väg framåt

Infrastrukturen är ett redskap för att utveckla regionen, skapa möten och nya samarbeten. Att binda samman Stockholm-Oslo ger möjlighet till sådan utveckling. Bredband på landsbygden är en digital infrastruktur som ska finnas tillgänglig i hela regionen.

En öppen och demokratiskt styrd organisation

Region Örebro län är en politiskt styrd organisation som med beskattningsrätt ansvarar för regionen i flera avseenden. Vår uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp denna verksamhet på uppdrag av medborgarna.

Avgörande för demokratin är att det ska vara enkelt för medborgaren att utkräva politiskt ansvar för Region Örebro läns verksamhet. Då måste det vara enkelt att förstå vem som har ansvar för vad. Det innebär att Region Örebro läns politiska organisation med nämnder och styrelser och deras roller ska vara tydlig. Styrdokument som budget och verksamhetsplaner ska vara lättillgängliga. I detta dokument pekar vi på några viktiga mål inom respektive nämnds område som vi vill ska vara i fokus under 2016. Det ska vara tydligt vem som har ansvar för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten inom given ekonomisk ram. En utveckling av budgetprocessen ska genomföras, där respektive nämnd har ett ansvar.

Vi i alliansen vill öka medborgarens möjlighet att följa den politiska verksamheten. Ett sätt är att låta nämnder och styrelsers möten vara öppna för allmänheten. Då kan den som vill följa diskussioner och beslut på plats.

Information ska vara lätt att hitta. Region Örebro läns hemsida ska vara lätt tillgänglig för den som söker information om verksamhet knuten till Region Örebro län. Det ska till exempel vara lätt att hitta politiska styrdokument, politiska ärenden och beslut, uppföljning av verksamhet och resultat.

I ett demokratiskt fullmäktige finns ett antal verktyg där politiker ges möjlighet att granska verksamheten och föreslå förändringar. Hanteringen av motioner, interpellationer och frågor i fullmäktige ska utvecklas på sådant sätt att debatten blir mer aktuell. Det innebär att initiativ från ledamöterna ska komma upp snabbare på dagordningen. På så sätt blir debatten mer intressant för medborgaren att följa.

Människors förväntningar på information och kommunikation förändras med samhällsutvecklingen. Vi vill att Region Örebro län ska ligga i framkant i kommunikationen med medborgare och patienter. Vi vill se en utveckling av användande av digital teknik för att bättre möta den moderna människans behov.

Utmaningar för Region Örebro län 2016 och framåt

Hållbar ekonomi är en förutsättning för hållbar tillväxt

Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. För att säkra den gemensamt finansierade välfärden behöver vi i vår region en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete är förutsättningen för välfärd, och företagsamhet är en förutsättning för arbete. Ett eget arbete är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna.

Regionen kännetecknas generellt av låg utbildningsnivå och en lägre hälsostatus än riksgenomsnittet samt brister i effektiviteten och med tillgänglighetsproblem. Vården i

Region Örebro län kostar mer än riksgenomsnittet samtidigt som regionens patienter får vänta för länge på vård.

En av de största utmaningarna för regionen är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader. Under det kommande decenniet beräknas antalet äldre personer över 75 år att öka avsevärt.

Vi måste eftersträva att klara den gemensamma finansieringen av hälso- och sjukvården genom en hållbar tillväxt i hela samhället. Regionen har därför ett ansvar att verka för hållbar tillväxt inom regionen.

En region som växer men inte överallt

En styrka för regionen är den positiva befolkningsutvecklingen i flera kommuner. Över tid är det framförallt den stora kommunen som växer, med både inflyttning och barnafödande. Samtidigt minskar andra kommuner, ofta med en hög andel äldre invånare. Arbetskraft, arbetstillfällen, företagande, vård- och omsorgsbehov och kommunikationer är exempel på faktorer som påverkas. Regionens ojämna befolkningsstruktur är en utmaning som påverkar tillväxten. För att bygga ett starkt skatteunderlag krävs en positiv tillväxt i regionen som helhet.

När det gäller utbildning, arbetsliv, företagande och löneutveckling finns markanta skillnader ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket indikerar att regionens resurser tas dåligt till vara.

Män är generellt lägre utbildade än kvinnor. 25% av kvinnorna har en minst treårig eftergymnasial utbildning jämfört med 15% av männen. Kvinnor jobbar inom vård- och omsorg (83% kvinnor och 17% män) och inom utbildningsväsendet (75% kvinnor och 25% män), medan män återfinns i byggbranschen, jord- och skogsbruk, transport och tillverkningsindustri med ungefär motsvarande övervikt. Förvärvsinkomsten skiljer sig åt mellan olika delar av regionen. Högst förvärvsinkomst (median) kan mätas i Örebro och Kumla medan den lägsta återfinns i Ljusnarsberg. Generellt har kvinnor 74% av männens förvärvsinkomst i regionen.

Det går mycket långsamt framåt mot ett jämställt egenföretagande i regionen. De senaste tio åren har i princip inga förändringar skett. 2012 startades 32,2% av företagen av kvinnor och 62,8% av män.

Dyr vård med sämre tillgänglighet än rikssnittet

Region Örebro län har höga kostnader för sjukvården jämfört med andra landsting och regioner samtidigt som tillgängligheten är sämre och kvaliteten ligger i mitten. Kostnadsnivån 2012 översteg landstingsgenomsnittet med 586 kr/invånare som omräknat i total kostnad motsvarar 166 mnkr. Kostnaden för specialiserad somatisk vård respektive psykiatrisk vård överstiger landstingsgenomsnittet medan kostnaderna för primärvård ligger lägre än genomsnittet i Sverige. Analysen av kostnaden för specialiserad somatisk vård visar att länets sjukhus har en hög produktionskostnad och en låg produktivitet.

Resultaten av den medicinska kvaliteten från vår region visar att vi ligger i mitten eller nära mitten inom många områden. Den ortopediska verksamheten fungerar mycket väl, medan cancer och kirurgiska grupper rankas lägre.

Fler sjuka och längre köer

Trots höga målsättningar klarar inte Region Örebro län att hålla vårdgarantier eller ta bort patienternas väntan i vårdköer – vare sig i primärvården, specialistvården, för förstagångsbesökare eller för kroniker. En ökad psykisk ohälsa, en sämre folkhälsa än riket i stort och en ökad andel äldre invånare kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder.

Längre köer trots fler händer

Trots många fler händer i sjukvården ökar köerna och väntetiderna till operationer i vår region. Region Örebro län tillhör de sämsta regionerna i landet på att klara operationer eller nödvändiga behandlingar i tid. Månadssiffrorna år 2015 för patienter som väntat mer än 90 är de högsta, och sämsta sedan i vart fall 2011. I augusti var Region Örebro län tillsammans med Jämtland på delad sista plats med 51% måluppfyllelse medan rikssnittet var 69%. Antalet medarbetare i sjukvården har ökat. Mellan 2009 och 2014 har antalet tillsvidareanställda årsarbetare på regionens sjukhus ökat med + 8% och primärvårdens årsarbetare ökat med + 20%. Regionens totala antal medarbetare har ökat med 647 personer eller 8,3 % (oräknat länstrafiken) under samma tidsperiod. Xxxxxx xxx-april 2014 till jan-april 2015 ökade också antalet årsarbetare i sjukvården med 27 läkare, 48 sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. och 55 undersköterskor.

Antalet vårdplatser på sjukhusen i regionen har samtidigt minskat med 75 st. Från 851 år 2009 ner till 776 år 2014. Trots färre vårdplatser och många fler medarbetare i vården har regionens sjukhus under våren 2015 stängt ytterligare ca 100 vårdplatser, pga. personalbrist. Dessutom har många vårdplatser på USÖ använts för utskrivningsklara patienter. Region Örebro län har landets tredje högsta landstingsskatt. Bara Stockholm med 12.10 samt Kronoberg med 11.60 ligger över Örebro med sina 11.55. Region Örebro län har dessutom fått 2,1 miljarder kronor mer i skatteintäkter och statsbidrag sedan Alliansregeringen tillträdde 2006, (S) skattehöjning oräknad.

Resultaten och siffrorna visar att (S)-styret tappat greppet om verksamheten. Trots betydligt mer resurser och medarbetare ökar köerna. Problemen handlar inte om resursbrist utan om hur resurserna används. Det handlar om brister i vårdens organisation, styrning och ledning.

Ökad andel äldre och behov av bättre äldrevård

På tio år ökar antalet äldre med 36 % från att ha varit relativt konstant. Antalet äldre över 75 år kommer att stiga från dagens ca 25 200 i vår region till ca 34 300 år 2023. Ökningen motsvarar nästan invånarantalet i Degerfors kommun.

Vi lägger fler friska år till livet, men med ökad ålder ökar även behovet av vård. Sjukvårdsbehovet stiger kraftigt efter 75 års ålder. Fler äldre leder därmed till ett kraftigt ökat behov av sjukvård. Vården måste klara att både ge fler sjukvård och att utveckla vården så att den bättre passar den åldrande människan. Detta för att erbjuda en bättre kvalitet i äldrevården.

Framtidens sjukvård kräver investeringar

USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. USÖ behöver utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det gäller både byggnader och förnyelse av medicinsk teknik. Förvaltningens planering utgår nu från byggnationer under perioden 2017-20 och en investering på totalt ca 2 miljarder varav 150 miljoner i medicinsk teknik. Enbart denna del leder till ökade kapitalkostnader om ca 130 miljoner kr per år. Det finns också behov av stora investeringar för att hålla vårdcentraler, sjukhus och medicinsk teknik i gott skick vilket leder till ökade avskrivningar. Det är därför nödvändigt att skapa ekonomiskt utrymme redan nu för att göra dessa framtida investeringar möjliga att genomföra.

Föråldrade IT-system ger dåligt stöd i vården

De IT-system som ska stödja vårdens verksamheter innebär ofta problem för medarbetarna. Uppgifter måste läggas in dubbelt, eller mellanarkiveras på en lapp i fickan. Gränssnitten är svårjobbade och flera program måste användas samtidigt. Systemen ger inte det stöd till

vårdens medarbetare som de skulle kunna göra utan blir ofta snarare en belastning som slukar värdefull tid.

Många landsting och regioner står inför likande problem. Framtida lösningar kräver samverkan utanför den egna regionen. För att utveckla moderna system som kan bidra till en effektivare verksamhet krävs kunskap, kompetens och investeringar.

För lite såld vård

USÖ säljer alltför lite högspecialiserad vård, vilket riskerar leda till svårigheter med att upprätthålla kompetensnivå och kan i värsta fall leda till att USÖ förlorar sin status som universitetssjukhus. Detta skulle innebära att man inte längre kan erbjuda praktikplatser till studenterna vid läkarutbildningen i Örebro.

Kraftigt stigande pensionskostnader

Våra medarbetare i sjukvården ska ha en trygg pension. De sammanlagda kostnaderna för Region Örebro läns pensioner ökar kraftigt kommande år. Enligt långtidsberäkningar gjorda av KPA ökar pensionskostnaderna för vår region från 2012 ca 700 miljoner kr till ca 1050 miljoner kr år 2023.

Brister i kompetensförsörjningen inom vården

Idag arbetar fler läkare än någonsin tidigare i verksamheten. Trots detta saknas det läkare inom flera specialiteter. Vårdcentraler och sjukhus tvingas i hög utsträckning ta in hyrläkare. Systemet med hyrläkare är dyrt och leder till bristande kontinuitet för patienter och övriga medarbetare. Strategin att minska antalet hyrläkare har inneburit att trycket på befintliga medarbetare ökat än mer. Utöver en dålig tillgänglighet riskerar det leda till brister i patientsäkerhet.

Tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor uppfyller inte heller det ökade behovet. När det gäller t ex distriktssköterskor är behovet akut. För att upprätthålla vården kommer det vara nödvändigt att hyra in även sjuksköterskor.

Fler läkare och sjuksköterskor behöver etablera sig i Region Örebro län, oavsett om det är på en av Region Örebro läns vårdcentraler eller sjukhus, hos en privat vårdgivare eller i form av en egen mottagning. Idag är intresset av att etablera sig som vårdgivare i Region Örebro län oroande lågt. Ett krångligt regelverk i kombination med en avvisande attityd leder till att entreprenörer inom vården inte väljer att etablera sig i vår region.

Patientsäkerheten brister

Varje år inträffar omkring 100 000 undvikbara vårdrelaterade skador i landet, varav cirka 3 000 leder till dödsfall. Vårdskadorna beräknas orsaka 600 000 extra vårddygn i landet.

Patientsäkerhetslagstiftning syftar till att få ner antalet vårdskador. Lagen pekar tydligt ut patientens rätt till delaktighet i den egna behandlingen. Region

Örebro län klarar idag inte de uppsatta målen kring vårdrelaterade skador och infektioner trots antagen nollvision där ingen ska skadas i vården.

Stora skillnader i sjukvårdsregionen

Inom sjukvårdsregionen finns ett tjugotal sjukhus. Det är två Universitetssjukhus; Uppsala och Örebro, fem länssjukhus; Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås och 21 länsdelssjukhus; varav Lindesberg och Karlskoga är två. Mellan sjukvårdsregionens olika sjukhus finns det mycket stora skillnader i både medicinsk kvalitet, tillgänglighet och kostnader för vården.

Bättre kommunikationer för tillväxt i hela regionen

Vårt geografiska läge, med 65 % av Sveriges befolkning inom en 30 mils radie (samt Osloregionen), innebär att vi har möjlighet att bli det naturliga logistiska centrum som det innebär. För att nå detta, och behålla en hållbar tillväxt i konkurrensen mellan Stockholmsregionen och Osloregionen har vi en utmaning i att bygga goda förbindelser i främst öst-västlig riktning.

Den regionala utvecklingsstrategin pekar dessutom ut både och upplevelser samt den öppna regionen som två av sina utvecklingsområden. För att möjliggöra en sådan utveckling måste infrastruktur möjliggöra snabbt resande och arbetspendling. Stambanan, Europavägarna och RV 50 är särskilt viktiga. Det horisontella perspektivet ekologisk hållbarhet innebär att vi måste satsa på klimatsmarta lösningar.

Vår region har en väldigt ojämn tillväxt, vilket innebär att vi måste se till att alla delar av regionen har möjlighet att utgöra, om inte arbetsplats, så åtminstone bostadsort, för att hela regionen ska kunna leva.

En region med kraft att utveckla vården

Vårdens största uppgift är att ge patienten en kvalitativ, god och säker vård som ges på rätt vårdnivå med bästa möjliga effektivitet. Hög kvalitet möjliggör mer vård till fler.

Under flera år har Region Örebro län misslyckats med att hålla vårdgarantin. Man har inte heller lyckats ta bort köerna i vården. Det gäller så väl i primärvården som i specialistvården och avser både förstagångsbesök och återbesök. Ökad valfrihet, fler vårdgivare och effektivare användning av vårdens kapacitet och resurser är verktyg som kan användas för att åtgärda dessa problem.

Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och rekrytering av personal är några av utmaningarna för vårdens ledare. Ledarskapet är avgörande i regionens sjukvårdsorganisation inför mötet med framtidens patient och dennes anhöriga.

Hälso- och sjukvården förändras. Patientlagen tydliggör patientens rätt till information och delaktighet vilket är helt i linje med det intresse dagens patienter visar för sjukvårdsprocessen och sin egen möjlighet att påverka behandlingens resultat. Men alla har inte den förmågan och detta ställer nya krav på vårdens medarbetare. Vi talar om patientcentrerad vård vilket i korthet innebär en jämlikvård utformad utifrån var och ens förmåga och önskemål. Samtidigt är resurserna begränsade.

Förebygg ohälsa

Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa. Samtidigt ska Region Örebro län skapa förutsättningar för en bättre folkhälsa. Ju fler människor som mår bra, desto mer resurser kan avsättas till de människor som behöver sjukvård.

Det finns en potential på flera hundra miljoner att spara för Region Örebro län genom att förbättra folkhälsan. Socialdepartementet har gjort beräkningar som visar att en halvering av fallolyckor, minskade vårdrelaterade skador och infektioner, arbetet med tidig upptäckt av demenssjukdom, högt blodtryck samt effektivisering av vård och omsorg kan innebära att sjukvården och äldreomsorgen i regionen kan undvika kostnader på ytterligare hundratals miljoner.

Det behövs en hälso- och sjukvårdspolitik grundad på insikten att hälsofrämjande och förebyggande investeringar i närtid reducerar framtida välfärdskostnader. Det är ur flera perspektiv betydligt mer kostsamt att reparera och korrigera i efterhand.

Region Örebro län har tillsatt en Kommissionen för jämlikhälsa som ska påvisa och föreslå åtgärder för att minska framtida systematisk ojämlikhet i hälsa hos befolkningen.

Angreppssättet ska vara långsiktigt och organisationsövergripande. Folkhälsan är ett resultat av den politik som bedrivits. Och i vår region skulle det kunna vara bättre.

Att finnas i ett sammanhang stärker hälsan

Vi har ett gemensamt ansvar för att var och en som lever, bor och verkar i vår region ska ges möjlighet till en god självupplevd hälsa. Generellt leder en låg utbildningsnivå till lägre inkomster och en sämre hälsa. Men det behöver inte vara så. Regionen i samspel med kommunerna och det civila samhället; folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsklubbar kan göra skillnad. Fler aktörer ska ha utrymme att utvecklas och verka.

Förebygga missbruk

Alltför många unga använder idag droger av olika slag, och bruket kryper allt längre ner i åldrarna. Tillgängligheten av bland annat nätdroger spelar roll, samt en växande drogliberal attityd. Bruket av cannabis och dopingpreparat är allvarligt bland regionens ungdomar och finns inom alla socioekonomiska grupper. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Långa väntetider i vården skapar också missbruk av läkemedel och andra droger, vilket riskerar bli bestående.

Vi ser ett behov av öppet intag, utan prövning och helt anonym, ska den som vill bryta med sitt missbruk kunna göra det. Det öppna intaget innebär att man kan ringa direkt till öppenvården och få hjälp och inte som nu behöva ta kontakt med socialen och söka bistånd.

En ambulans för människor som står i begrepp att ta sitt liv, och utåtagerande psykiskt sjuka som behöver akuthjälp, inrättas. Att en sjuk människa ska mötas av enbart polis är inte värdigt. En kärleksfull psykiatri ser människan bakom diagnosen.

Våld i nära relationer

Enligt Brottsförebyggande rådet finns det ett stort mörkertal vad gäller hur många misshandelsbrott i nära relationer som begås. Vården har en stor uppgift i att fånga upp vad som hänt när patienter söker vård. På så sätt kan upprepad skada förebyggas. Arbetet med att förebygga våld i nära relationer ska uppgraderas. Barn som utsätts för eller bevittnar våld eller övergrepp ska särskilt uppmärksammas. Även våld i nära relationer mellan äldre måste uppmärksammas.

Bättre hälso- och sjukvård till allt fler äldre

Det är en styrka att allt fler människor lever friska längre. Men med åldrande kommer så småningom ökad sjukdom. Äldre människor är generellt i större behov av vård och omsorg än yngre människor. Det innebär att äldre individer oftare besöker vården, vilket i sin tur innebär att det av flera skäl är extra viktigt att de får tillgång till rätt vård och behandling. För många handlar det om ett värdigt liv och bra livskvalitet. Till detta krävs en god samverkan och samordning av inblandade aktörer för att kunna erbjuda den äldre patienten en kvalitativt god och säker vård.

Geriatriskt centrum i Region Örebro län

Alliansen har för ett antal år sedan motionerat avseende ett Geriatriskt centrum i Örebro län. Nu etableras ett nätverk med uppdrag att stimulera forskningen inom äldre området genom att skapa ”Nätverk för äldreforskning och vårdutveckling”. Detta lägger grunden till ett Geriatriskt centrum i Region Örebro län, en arena där vård och omsorg som rör äldre patienter samordnas. Alliansens mål är att detta också ska bli en fysisk plats där geriatrik och gerontologi utgör kunskapsbasen och kunskap om multisjuka äldre ur ett helhetsperspektiv och där kunskap och insikt om diagnoser, vård- och omsorgsbehov, behandling och läkemedel blir tillgänglig för vård och omsorgspersonal.

Fler medarbetare inom primärvården med geriatrisk/gerontologisk kompetens skapar goda förutsättningar för att öka kvaliteten i äldrevården. Det är angeläget att påskynda den utvecklingen i takt med att antalet äldre patienter ökar.

Etablera en Seniorhälsa som vägleder till bättre livskvalitet

Det går att förebygga, och därmed minska, flera av de sjukdomar och den ohälsa som drabbar framförallt äldre. En Seniorhälsa + 65 med uppdrag att genomföra regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal är ett verktyg för att öka livskvaliteten hos äldre, stärka hälsan och på sikt undvika vårdsituationer. Det kan jämföras med MVC och BVC som ska finnas på varje fullskalig vårdcentral.

Ett annat verktyg kan vara Mobilaläkarteam som ska införas i regionen med start hösten 2016 för regioninvånare med sviktande hälsa som idag gör återkommande besök på akuten. Ett läkarbesök i bostaden när hälsan sviktar och möjligheten för läkaren till direkt inskrivning på sjukhus om så behövs skapar ett lugn och är effektivt.

Utveckla universitetssjukvården och den högspecialiserade vården i regionen Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, är motorn i regionens sjukvård tillsammans med Lindesberg lasarett och Karlskoga lasarett och i viss mån Capio Läkargruppen skapas det maskineri som vår region behöver för att kunna erbjuda universitetssjukvård och högspecialiseradvård. För regionens utveckling, och för invånarna i Region Örebro län är det oerhört viktigt att vi kan upprätthålla ett starkt universitetssjukhus i regionen. USÖ behöver därför utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med

läkarutbildning. Det handlar både om ändamålsenliga byggnader och om förnyelse av medicinsk teknik. Det handlar också om att ge USÖ förutsättningar att utveckla och upprätthålla kunskap inom området högspecialiserad vård i syfte att få uppdrag att utföra och att kunna sälja mer vård. Det är av yttersta vikt att Region Örebro län ligger i framkant när det gäller såväl klinisk forskning som produktion av högspecialiserad vård. För att garantera regioninvånarna kvalitet och kontinuitet måste USÖ, tillsammans med Karlskoga och Lindesberg, producera och sälja mera vård. Andelen såld högspecialiserad vård måste öka för att stärka USÖ:s position som universitetssjukhus. Det stärker också positionen som attraktiv arbetsplats, och ger bättre ekonomi och utvecklingskraft för USÖ. Regionen behöver öppna för möjligheten att sälja vård utanför de geografiska och administrativa gränser vi hittills verkat inom.

Förnya USÖ genom Etapp 2

Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro – benämnd etapp 2 – är en stor pågående strategisk satsning inom Region Örebro län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för regionens invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Långsiktig planering och tydliga visioner för hur regionens högspecialiserade vård ska se ut på 5- 10 års sikt är nödvändiga åtgärder om Region Örebro län ska finnas med bland de regioner som erbjuder högspecialiserad vård nationellt. Den nya byggnaden för högspecialitetsvård, H-huset, beräknas stå klar år 2020.

Investera i medicinsk teknik

Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med hjälp av medicinsk teknik kan landstinget erbjuda patienter en effektiv och patientsäker vård. Den medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt utrymme för investeringar inom medicinsk teknik.

Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård som betecknar de delar av hälso- och sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet på såväl våra tre sjukhus som i primärvården och hos folktandvården vid sidan av vårdproduktion. Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Ytterligare satsningar för att tillsätta professuren i primärvård är ett exempel på en viktig hörnsten för att höja statusen på våra vårdcentraler.

Vidare ska man, så långt det är möjligt, öppna för samarbete kring den kliniska forskningen med aktörer från den privata sektorn.

Region Örebro län ska ta ett strategiskt ansvar för att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig, förkovra sig eller göra karriär. Det är också avgörande att sjuksköterskor och läkarstudenter väljer Örebro som studieort. För detta krävs tillgång till god praktik och AT- och ST-tjänstgöring i regionen. Kompetensutveckling och utbildning ska löna sig. Regionen måste bli bättre på att ta hand om resultaten av forskningen, framförallt inom hälso- och sjukvård. Förmågan att kommersialisera innovativa idéer och patent ska utvecklas. Och regionens egen verksamhet måste bli bättre på att plocka upp resultaten.

Mål: God hälsa och en vård på lika villkor för alla som bor, verkar och vistas här

En region utan köer i vården

Region Örebro län har under flera år präglats av köer i vården. Regionen har inte klarat av att vare sig hålla vårdgarantin eller minska vårdköer. Det gäller så väl i primärvård som specialistvård och drabbar både förstagångsbesökare och kroniker. Det vill vi ändra på.

Vård i rätt tid minskar lidande för patienten, minskar kostnader för regionen och ökar skatteintäkter. God vård förutsätter att vården är lättillgänglig och fri från väntetider som inte är medicinsk motiverade. Istället för att låta patienter vänta i vårdköer ska vård köpas från andra vårdgivare.

Den bristande tillgängligheten till vården för den som drabbas av psykisk ohälsa är ytterst allvarlig. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga.

Den nationella vårdgarantin innebär att en patient har rätt att komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag som man kontaktar den. Flera vårdcentraler har svårt att klara telefontillgängligheten, vilket leder till att patienter inte har möjlighet att boka tid hos läkare. Patienten ska garanteras att få komma till läkare inom 7 dagar om behov finns. Vårdgarantin säger vidare att patienten ska komma till behandling och/eller operation inom 90 dagar. I Region Örebro län tvingas dessvärre alltför många patienter vänta betydligt längre än så. Vår målsättning är en vård utan köer. Alla ska få den vård de behöver, när de behöver den.

Tre sjukhus som en gemensam regionresurs

En viktig del i arbetet med ökad tillgänglighet är att samtliga kliniker och enheter genomför en väl fungerande produktionsplanering, där våra tre sjukhus fungerar som en gemensam regionresurs. Sedan tidigare kompletteras dessa tre av Capio Läkargruppen och Attendo Rynningeviken det som nu behövs är närakut och närsjukvårdsplatser i Södra delen av regionen.

Rekrytera fler läkare och sjuksköterskor

Region Örebro län ska rekrytera fler läkare och sjuksköterskor. Primärvården har under flera år tvingats ersätta fasta allmänläkare med hyrläkare, vilket är kostsamt och innebär dålig kontinuitet. Samma situation finns inom fler specialiteter. Under året kommer sjuksköterskor av olika specialiteter sannolikt att behöva hyras in. Att regionen ökar rekryteringen av rätt kompetens är avgörande för en god vård.

Xxxxxxxxxxxxxx och läkare ska jobba med patienter

Vårdens medarbetare ska ägna sin tid till patientnära arbete. Det är viktigt att ständigt arbeta med effektivisering av administration, planering och dokumentation. Arbetsuppgifter som inte förutsätter vårdkompetens ska utföras av medarbetare som inte är vårdutbildade, exempelvis städning, transporter, administrativa sysslor.

IT-systemen är bra verktyg för vårdens medarbetare

En av förutsättning för att läkare och vårdpersonal ska arbeta mer tid nära patienten är att minska den tid som åtgår till administrativt arbete, bättre mer anpassade stödsystem och stödverktyg är avgörande för en bättre tillgänglighet. Genom system som underlättar vardagen stärks patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och tillgänglig.

e-Hälsa med patientens fokus

e-Hälsa ger möjligheter till en mer effektiv och tillgänglig hälso- och sjukvård med patientens fokus. Patienten ges ökad möjlighet till delaktighet i sin egen behandling t.ex. genom enklare tillgång till sin journal och genom att kunna använda digitala verktyg för att kommunicera med vården. e-Hälsa ställer höga krav på säkerhet som klarar av informationsdelningen mellan vården och patienter.

Vårdcoach och mobila läkarteam

För att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten för mångbesökarna i vården vill vi arbeta med aktiv hälsostyrning. Mångbesökare på akuten ska erbjudas en egen vårdcoach. Detta i kombination med mobila läkarteam är trygghesskapande och bidrar till färre besök i vården.

Mål: Alla i Region Örebro län kan komma i kontakt med vården, samt erbjudas besök och behandling inom vårdgarantin

En region där vårdval och valfrihet växer

Valfrihet för patienten ska prägla vårdens utformning. Fler vårdgivare är positivt för vårdens kvalitet, för patientens möjlighet att välja vård och för personalens möjlighet att välja arbetsgivare. Idag är det i stort sett omöjligt för både väletablerade och nya aktörer att starta upp vårdverksamhet i Region Örebro län. Samtidigt är det svårt att rekrytera fast vårdpersonal. Det skapar dålig kontinuitet för patienter och verksamhet, en situation som är ohållbar. Vi vill erbjuda alla patienter en bra primärvård och öppenvård fri från väntetider. Regelverket ska göra det möjligt att öka utbudet av vårdgivare vilket ökar tillgängligheten. Det i sin tur gör det möjligt för patienter att själva välja sin vårdgivare.

Tillgången till information om vården och vårdgivare i regionen ska utvecklas så att medborgare och patienter kan ta del av vilken vård som erbjuds och finns tillgänglig. Det ska framförallt gälla vård som ryms inom vårdgarantins ram.

Underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i regionen

Det ska vara lättare att etablera sig som vårdgivare i regionen, både inom primärvården och inom specialistvården. Det kräver förändringar och utveckling av vårdvalsystemet. Ersättningar, kravet på kvalitet och kompetens ska vara desamma oavsett vårdgivare.

Blod är livsviktigt

Under 2016 slår vi ett slag för det röda, en kampanj för att få fler att ge blod och fler blodambassadörer. Det blir gratis att åka kollektivt till platsen i regionen där du vill lämna blod. Den 14 juni varje år är det WHOs blodgivardag det vill vi uppmärksamma.

Det ska vara lätt att nå sin vårdcentral

Flexibla lösningar är en förutsättning för god tillgänglighet. Det kan innebära utbud av både större och mindre vårdcentraler och vårdcentraler med särskilt inriktning. Vårdcentraler ska drivas och följas så de är konkurrenskraftiga och erbjuder patienten en god vård.

Utveckla vårdval inom specialistsjukvården

Det ska vara möjligt att etablera sig som vårdgivare inom flera olika medicinska specialiteter. Genom LOV ökar patienternas valfrihet och tillgång till vård. Samtidigt skapar det också möjlighet för fler läkare och annan vårdpersonal att etablera sig i regionen, eller välja bland olika arbetsgivare.

Efter år av påtryckningar från alliansen kan nu invånarna i Region Örebro län söka specialister i öppenvården utan att behöva vända sig till primärvården för att få en remiss. Genom egen vårdbegäran kan patienter komma i direktkontakt med den specialist de önskar.

Mål: Ett regelverk som gör det möjligt för fler privata vårdgivare att etablera sig i regionen

En region av företagsamhet

Vår vision för Region Örebro län är en region där våra invånare mår bra och har god hälsa, där vi erbjuder en högkvalitativ utbildning och där vi verkar för att fler företag startar och kan växa. En region med goda livsvillkor och bra kommunikationer. Då växer jobben fram, då växer människor och då växer regionen sig starkare.

Entreprenörskap, företagande och ett starkt innovationssystem Förutsättningarna för en stark ekonomi och en trygg välfärd i vår region är att fler företag startar och kan växa, då kan jobben bli fler och då kan vi öka resurserna till skola, vård och omsorg.

Vi behöver öka nyföretagandet i vår region och få fler innovationer som kan kommersialiseras och omsättas i företag och jobb. Insatser och satsningar som främjar detta behöver göras. Fokus ska vidgas till att även omfatta sociala innovationer. Viktiga aktörer inom området är exempelvis Ung Företagsamhet, Drivhuset, START centrum, Nyföretagarcentra och Cesam.

De befintliga små och medelstora företag som är etablerade i vår region måste kunna få växa och utvecklas. Det är viktigt både för jobben och för den totala ekonomin i regionen.

Regional utveckling

Vi behöver generellt lyfta utbildningsnivån i regionen och säkerställa att kompetensförsörjningen fungerar i vår region så både företag och offentlig sektor kan hitta rätt kompetens. Då är det viktigt att stärka hela utbildningssystemet och se till att fler elever går ut grundskolan med godkända betyg och i högre grad söker sig vidare till högre studier. Våra folkhögskolor spelar också en viktig roll för att stärka individer och ge möjligheten att fortsätta utbilda sig hela livet.

Vi ser också stora problem med kompetensförsörjningen inom sjukvården och omsorgen. Med ett ökat antal nya svenskar som kommer till vår region måste vi bättre ta tillvara den kompetens de har med sig. Vi måste på ett strukturerat och mer effektivt sätt se till att dessa personer integreras snabbare, och kan få sin utbildning och kompetens validerad. Här skulle folkhögskolorna kunna spela ännu större roll.

Vi ser positivt på att andra aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvård. Att öppna regionen för andra vårdgivare bidrar inte bara till en större valfrihet för patienten utan också till ett positivt företagsklimat. Det skapar möjligheter för vårdens medarbetare att välja arbetsgivare eller att etablera sig som företagare. Det har i sin tur har stor betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Regionen har ett särskilt ansvar för att forskning och innovationer med grund i vår organisation används och kommersialiseras som ett bidrag till den hållbara tillväxten.

Mål: Ett blomstrande näringsliv där företag startar och växer

En region på väg framåt

Målsättningen för samhällsbyggnaden inom Region Örebro län ska vara att främja den regionala utvecklingsstrategin på ett hållbart sätt. Visionen är att hela regionen binds samman till en arbetsmarknadsregion, inklusive närliggande områden. Länstransportplan och Trafikförsörjningsprogram är styrande dokument i detta avseende.

Bind samman Stockholm – Oslo 2.55 via Örebro

Vår vision är goda och snabba förbindelser mellan Stockholm och Oslo, via Örebro. Regionen ska aktivt delta i arbetet för att trygga en långsiktig utveckling av såväl tillväxt som regional förstoring av arbetsmarknaden. På sikt vill vi se snabbtåg mellan dessa orter, som t. ex kan stanna i Karlstad, Örebro och Västerås. Nobelbanans byggande är här en förutsättning för detta arbete. Region Örebro län ska vara det självklara valet vid logistiketableringar.

Infrastruktur – viktig väg att möjliggöra regional utveckling

Infrastruktur i form av vägar, järnvägar, flygplats och kollektivtrafik är viktiga verktyg för att möjliggöra regional utveckling. Det handlar både om ökade möjligheter till arbetspendling och utvidgning av arbetsmarknadsområden och om förutsättning för företagsetableringar.

Kollektivtrafiken är ett sätt att minska klimatpåverkan från resande i Region Örebro län.

Långsiktigt hållbara drivmedel

Det är angeläget att Region Örebro län tar fram en långsiktig drivmedelstrategi som anger ramar inför kommande upphandlingar av trafik. Som kollektivtrafikmyndighet ska regionen bistå medborgarna med kollektivtrafik som i största möjliga grad är både miljövänlig och kostnadseffektiv. Drivmedelsstrategin syftar till att skapa en tydlig målsättning för vilka drivmedel regionen ska satsa på i framtiden.

En sammanknuten region för möten och nya samarbeten

Samhällsbyggandet ska ske i samverkan mellan regionen, kommunerna och andra privata aktörer och företagare. Gemensam planering av regionens utformning gör att kollektivtrafik, företagande och bostäder möjliggör ett strategiskt framtidsarbete där kommunerna och de stora företagen är sammanlänkade för en blomstrande region. Infrastruktur, transport och kommunikationssystem handlar om mer än att ta sig från en plats till en annan. Det gör det möjligt för människor att mötas, arbeta, studera och besöka nya platser. Möten skapar nya samarbeten och utveckling. Infrastruktur bygger broar mellan regionens olika delar och underlättar umgänge mellan människor, samt knyter samman regionen med omvärlden.

Miljön i Region Örebro län ska vara hälsofrämjande och bra för klimatet

Region Örebro län ska i så stor grad som möjligt vara klimatneutralt. Vid all verksamhet ska klimatbelastningen tas i beaktning. Region Örebro län är en stor arbetsgivare och betydelsefull upphandlare av varor och tjänster, vilket ska nyttjas för att få till stånd förbättringar gällande transporter och material för att nå målet för klimatneutralitet.

Mål: Region Örebro län är en självklar knytpunkt i Sverige

En attraktiv arbetsgivare

Region Örebro län är arbetsgivare åt drygt 9000 personer, vilket medför ett stort arbetsgivaransvar. Regionen måste möta de utmaningar som idag finns för att klara kompetensförsörjningen, skapa en trivsam arbetsmiljö för medarbetarna samt kunna möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer.

Regionen ska vara den mest attraktiva arbetsgivaren för såväl nya som befintliga medarbetare inom vården. Dagens situation med allt för högt tryck på personal, hyrläkare och hyrsjuksköterskor och allmän brist på personal riskerar både patientsäkerheten och personalens psykiska och fysiska hälsa.

Ledarskap

Ett tydligt och utvecklande ledarskap är nyckeln till en väl fungerande arbetsplats. Det är viktigt att såväl nya som befintliga ledare får stöd och mandat att utveckla, förändra och förbättra sina verksamheter för ett bättre arbetsklimat och bättre rutiner för patienter. Utifrån Region Örebro läns ledarskapspolicy behövs en strategi för hur dagens- och morgondagens ledare ska utvecklas och växa i rollen som ledare som kan möta utmaningar med moderna och effektiva arbetsformer i en organisation som är flexibel och håller hög kvalitet.

Utbildning och kompetensutveckling

Region Örebro län ska vara en arbetsgivare som ser medarbetarna som en strategisk resurs. I en kunskapsintensiv verksamhet som sjukvården, är kompetensutveckling och utbildning oerhört viktigt. Därför måste dessa områden löna sig för medarbetarna.

För att stimulera medarbetare att söka sig till, och utvecklas inom organisationen ska det finnas karriärvägar i vårdens verksamhet, utöver chefs- och forskartjänster. Som universitetssjukhus måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning.

Vi vill införa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor för att på så sätt uppvärdera utbildning och för att premiera de skickligaste sjuksköterskorna. En karriärtjänst ska ha specifika kriterier, som exempelvis att hålla sig uppdaterad kring aktuell forskning, vara drivande i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen och stötta kollegor i utvecklingsarbetet. En sådan karriärtjänst ska också innebära ett extra lönelyft utöver ordinarie löneöversyn.

För att möta rekryteringsbehovet av specialistsjuksköterskor ska möjligheten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig lyftas till en central, strategisk nivå. Regionen ska erbjuda utbildningstjänster som en del i framtida kompetensförsörjning. Kompetenser som exempelvis distriktssjuksköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor är prioriterade, men även kompetens inom geriatrik och demens behövs för att bättre möta utmaningen med allt fler äldre patienters specifika behov.

Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård, som betecknar de delar av hälso- och sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet vid sidan av vårdproduktion. Det gäller på alla våra tre sjukhus så väl som på vårdcentralerna och folktandvården. Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Därför ska ytterligare satsningar för att tillsätta professurer inom den nära hälso- och sjukvården göras, inte minst för att höja statusen på våra vårdcentraler. Vidare ska den kliniska forskningen öppnas upp för samarbete med aktörer från den privata sektorn så långt det är möjligt.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning ska ske långsiktigt. AT- och ST-läkare ska vilja göra sin tjänstgöring inom Region Örebro län, för att sedan vilja stanna kvar i regionen efter fullgjord utbildning. Det är

extra viktigt att erbjuda ST-platser inom specialistområden där personalbrist finns, exempelvis inom allmänmedicin, psykiatri, geriatrik och patologi.

Antalet utbildningsplatser inom vårdyrken som läkare och sjuksköterska har under senare år ökat. För att utbildningsplatser ska komma Örebro Universitet till del är det mycket viktigt att det erbjuds gott om praktikplatser. Det tillför organisationen möjliga nya medarbetare med ny kunskap, men ställer också krav på kvalitativ handledning vilken ska prioriteras och premieras. Strukturen för att ta emot, handleda och utveckla nyutbildade och nyrekryterade sjuksköterskor ska förstärkas.

Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning ska tas tillvara och erbjudas stöd i den komplettering och praktik som behövs för en svensk legitimation och för en god insikt om den svenska vården. Här är utbildningsvårdcentralen i Kumla en förebild. Liknande verksamhet skulle med fördel kunna etableras även i norra delen av regionen.

Program för att snabbare identifiera läkare och sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal som kommer till regionen ska utvecklas. Validering, svenskundervisning och stöd för att komma in i det svenska vårdsystemet ska finnas. Målet är att fler läkare och sjuksköterskor från tredje land snabbare ska kunna få svensk legitimation och arbete i vården i regionen. Till det behövs en ökad samverkan med Örebro Universitet kring kompletterande utbildning.

Xxxxxxxxxxxxxx och läkare ska jobba med patienter

Vårdens medarbetare ska kunna ägna sin arbetstid åt patienter. Därför behövs bättre stödsystem och stödverktyg. IT-systemen i vården måste bli mer användbara för att kunna avlasta och underlätta för medarbetarna. Det handla om system för beslutsstöd, råd och riktlinjer, journalföring, dokumentation och uppföljning. Det är också viktigt att ständigt arbeta med effektivisering av administration, planering och dokumentation. Genom system som underlättar för vårdens medarbetare stärks också patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och mer tillgänglig.

Arbetsuppgifter som inte förutsätter vårdkompetens ska utföras av medarbetare som inte är vårdutbildade, exempelvis städning, transporter och administrativa arbetsuppgifter.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning

Sjukvården i regionen står inför stora utmaningar. Under många år har vården, framförallt sjukhusen, dragits med stora underskott i ekonomin. Senaste åren med en markant ökning. En kostnadsdrivande utveckling både inom medicinsk utveckling, investeringar i sjukhus samt med anledning av den demografiska kurvan med allt fler äldre pekar på att kostnaderna kommer fortsätta öka om åtgärder inte sätts in.

Samtidigt finns stor förbättringspotential i verksamhetens resultat och produktivitet. Köerna till den planerade vården är bland de längsta i landet och trenden är att väntetiden ökar. Både vårdcentraler och specialistvården har svårt att rekrytera läkare. På såväl sjukhus som vårdcentraler har även bristen på sjuksköterskor, särskilt sjuksköterskor med specialis tutbildning, blivit ett faktum. Vårdplatser stängs, vårdcentraler tvingas hänvisa patienter vidare och köerna växer.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla utvärdering och redovisning av medicinsk kvalitet och ekonomi

Internationellt har man kommit överens om fem kärnkompetenser som är nödvändiga för kvalitativ vård: personcentrerad vård, teamarbete, evidensbaserad vård, kvalitetsförbättring och säkerhet samt informatik. Inget av detta är främmande i vår organisation.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa slumpmässigt utvalda delar av verksamheten för att säkerställa en kvalitativ vård

God patientcentrerad hälso- och sjukvård

Region Örebro läns vision ”Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling” är utgångspunkten för all verksamhet. Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska byggas på evidens och beprövad erfarenhet. En vård med patientens fokus tar sin utgångspunkt i patientens upplevelse av situationen och utgår från individens resurser. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Ett gott bemötande och god tillgänglighet är en förutsättning för en god vård. Patienten ska känna sig trygg, och har rätt till inflytande och delaktighet i behandlingsprocessen, från planering till uppföljning. Vård ska alltid ges ur patientens fokus.

Väntetider ska bara accepteras om de är medicinskt motiverade.

Den nära hälso- och sjukvården

Under 2015 har primärvården förts samman med delar av specialistsjukvården. Samverkan kring den nära vården bygger på tanken att befolkningens huvudsakliga behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling, bör tillgodoses nära patienten. Den nära vårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med vanligt förekommande somatiska och psykiska sjukdomar eller ohälsa.

Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och hög kvalitet ska säkerställas. Hög kvalitet innebär också lägre kostnader. Den kommunala vården, primärvården, akutsjukvården och öppenvård inom specialiserad sjukvård tillsammans med 1177 Vårdguidens tjänster är alla viktiga samverkanspartners i den nära vården.

Närsjukvården ansvarar för att erbjuda alla asylsökande samt vissa nyanlända invandrare hälsoundersökning i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd. Asylhälsan finns idag endast i ett fåtal av regionens kommuner. I fler kommuner finns asylboenden som mottar många nyanlända och där förväntas vårdcentralen ofta med knappa resurser möta det ökande behovet. Med anledning av de ökande flyktingströmmarna ska regionen se över förutsättningarna för de vårdverksamheter som berörs. Lösningar måste anpassas efter behoven. Regionen inför därför

under 2016 en utökad mobil Asyl- och invandrarhälsa som besöker orter med stora asylboenden för att regelbundet träffa asylsökande och nyanlända.

Ökad valfrihet i öppenvården

Alliansen är positiv till etablering av såväl nya vårdcentraler som nya specialistmottagningar i regionen. Ersättningar, kravet på kvalitet samt kompetens ska vara detsamma oavsett vårdgivare. För att kunna erbjuda alla regionens patienter en bra närsjukvård fri från väntetider måste systemet vara öppet för flexibla lösningar. Det kan innebära större och mindre vårdcentraler samt vårdcentraler särskilt anpassade för specifika målgrupper, till exempel äldre. Vårdcentraler ska drivas och följas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Alliansen är också positiv till fler aktörer inom psykiatrin enligt vårdvalet. Hälsovalet ska utökas så att möjlighet ges att etablera verksamhet inom fler specialiteter i öppenvården. Ett utökat vårdval stärker patienternas valmöjlighet och ökar tillgängligheten.

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att ta fram regelverk för LOV inom specialistvården i första hand för specialiteterna internmedicin, geriatrik, psykiatri, rehabilitering samt logopedi

Egen vårdbegäran

Efter år av påtryckningar från alliansen kan nu invånarna i Region Örebro län söka till alla specialistområden inom öppenvården utan att behöva vända sig till vårdcentralen för att få en remiss. Genom egen vårdbegäran kan patienter komma i direktkontakt med den specialistmottagning de önskar.

Samverkan och mångfald

Samverkan över såväl region- som landsgränser vad gäller sjukvård är avgörande för både vårdens ekonomi och kvalitet. Vi ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med det civila samhället såsom patientföreningar och anhörigorganisationer men också som utförare av vård. Vårt mål är en god och jämlik vård i regionen såväl som i landet.

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa upp införandet av standardiserade vårdförlopp avseende cancer med särskilt fokus på att korta processen för bröstcancer, från misstanke hos patient till friskförklarande

Ledarskap och kompetensutveckling

Medicinsk utveckling, ökad patientmakt, den demografiska utvecklingen med fler äldre i kombination med brister i tillgång på arbetskraft är några av de stora utmaningar som vårdens ledare måste hantera. Ledarskapet är avgörande för att skapa en väl fungerade organisation som är flexibel och håller hög kvalitet. Därför behövs en strategi för att utveckla sjukvårdens ledare så att de kan möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer. Som universitetssjukvårdsregion måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för både kvinnor och män att kombinera sin tjänst med studier och forskning.

Regionen måste ta ett strategiskt ansvar för att säkra tillgången på kompetens så att fler sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig. Det är avgörande att läkarstudenter väljer Örebro som studieort och erbjuds en bra AT- och ST-tjänstgöring i regionen. Det ger en god grund för det framtida rekryteringsbehovet. Det behöver också skapas ett mer attraktivt klimat för specialistutbildning och forskning med bättre och tryggare anställningsförutsättningar och tydliga lönepåslag.

En av förutsättning för att vårdpersonal ska kunna arbeta mer tid nära patienten är att minska den tid som åtgår till administrativt arbete. Bättre mer anpassade stödsystem och stödverktyg är avgörande för en bättre tillgänglighet. IT behöver utvecklas inom vården och det finns flera viktiga användningsområden, som kommunikation och kunskapshantering. Vidare kan system innebära minskade fel genom program som ger varningar och påminnelser. Ett starkt stöd för personal är att kunna använda datoriserade beslutsstöd, vilket kan ge kunskap och stöd vid beslut direkt hos patienten. Metoder som exempelvis webbaserad utbildning skapar flexibilitet. Genom system som underlättar vardagen stärks patientsäkerheten samtidigt som vården blir effektivare och tillgänglig.

Mål: Öka externa forskningsresurser

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att ta fram en strategi för att utveckla sjukvårdens framtida ledare och medarbetare

Regionstyrelsen får i uppdrag: att effektivisera administration, dokumentation och stödsystem

Vårdrelaterade skador och infektioner ska inte förekomma

Region Örebro län ska garantera alla patienter en trygg och säker vård. Vården ska ha väl utvecklade system och rutiner så att behandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador. Ett långsiktigt säkerhetsarbete för att eliminera risken för vårdrelaterade skador och infektioner hos patienterna ska bedrivas.

Mål: Nollvision för felbehandlingar, undvikbara skador och infektioner

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att ta fram en handlingsplan för en nollvision för undvikbar vård

Närsjukvård

Primärvården är första linjens somatiska och psykiatriska vård och ska arbeta förebyggande med hälso- och sjukvård i hela regionen. Den som söker kontakt med vården ska garanteras att få prata med någon samma dag, i enlighet med vårdgarantin.

För att kunna erbjuda regionens patienter en bra närsjukvård fri från väntetider behövs öppenhet för nya lösningar. Flexibla arbetssätt och nytänkande gynnar tillgängligheten i närsjukvården och utveckling av kvalitet.

Mål: Samtliga kliniker och vårdcentraler ska året om nås via mina vårdkontakter

Akutsjukvård på patientens villkor

Akutsjukvården är sedan 2015 en del av närsjukvården. Avsikten är att knyta vårdcentraler och akuter närmare varandra för att minimera att patienter hänvisas emellan de olika instanserna. Akutmottagningar ska finnas på regionens tre sjukhus.

Genom att utveckla de jourvårdcentraler som finns till närakuter med öppet från tidig morgon till sen kväll får patienter närmare till akut vårdhjälp, samtidigt som både akuter och vårdcentraler avlastas.

Nämnden för vård, hälsa och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda etablering av närakut i södra delen av regionen

Vi ser också ett behov av att bättre möta de patienter som ofta besöker akutsjukvården. Genom införande av vårdcoacher för dessa patienter kan antalet akutbesök minimeras. En vårdcoach avser en specialistutbildad sjuksköterska som håller regelbunden kontakt med patienten. På så vis kan försämringar i sjukdomstillståndet upptäckas tidigt och besök i vården kan planeras i betydligt större utsträckning än idag. Det leder till bättre livskvalitet för patienten samt minskad belastning på akutsjukvården.

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att införa vårdcoacher för mångbesökare på akuten

En tydlig målsättning ska vara att äldre patienter i möjligaste mån ska slippa läggas in på sjukhus. En god vård i närmiljön är att föredra. Därför ska mobila lösningar stimuleras där kompetenta team kan möta patientens behov på hemmaplan. Lösningar för att skapa vårdplatser kopplat till närsjukvården ska under året ses över i första hand i södra delen av regionen.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda mobila läkarteam för äldre samt för svårt sjuka barn

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utforma en kampanj för fler blodgivare och blodgivarambassadörer

Vårdcentraler

Regionens vårdcentraler ska drivas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Vi har stort förtroende för organisationens medarbetare och vill göra det möjligt för varje verksamhetschef att tillsammans med övriga medarbetare utveckla sin verksamhet.

Mål: Att med patientmedverkan utarbeta en handlingsplan med syfte att minska sena återbud och uteblivna besök

Ett av vårdcentralernas största problem idag är svårigheterna att rekrytera läkare. Det innebär att många vårdcentraler är beroende av hyrläkare, vilket är dyrt och dessutom leder till bristande kontinuitet för både övrig personal och för patienterna. Det är viktigt att det finns fasta läkare på alla vårdcentraler. En utvecklad arbetsmiljö som bättre motsvarar läkarnas behov måste skapas. Utveckling av IT-stöd och annat stöd som gör att läkare i högre grad får träffa patienter är en väg. Med många yngre läkare måste också möjligheter att anpassa sin arbetstid utifrån aktuella förutsättningar mötas.

Närsjukvården ska också fokusera uppgiften att utveckla lösningar för att erbjuda den ökade andelen äldre medborgare en kvalitativt god vård. Många har en komplicerad sjukdomsbild. Genom att stimulera fler vårdcentraler att utveckla särskilda äldrevårdcentraler, mottagningar med särskilt fokus på den åldrandes hälsa och sjukdomar, kan vi bättre rusta vården i regionen.

För att skapa möjlighet till ökad livskvalitet och stärka den förebyggande hälso- och sjukvården för äldre etableras en seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla över 65 år.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att införa en seniorhälsa

Idag erbjuds ett hembesök samt föräldragrupper till alla nyblivna föräldrar och det finns potential att ytterligare utveckla dessa för att bättre motsvara behoven. Familjecentraler bedriver öppna, hälsofrämjande och stödjande verksamheter som riktar sig till både föräldrar och barn.

Problemen med övervikt och psykisk ohälsa bland barn och unga är två områden där barn och ungdomar måste uppmärksammas extra. Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll, och måste ges rätt förutsättningar för att bland annat bedriva ett utåtriktat arbete och för att effektivt kunna sprida information samt vara öppen året om.

Mål: Barn och ungdomars hälsa ska förbättras.

Asyl och invandrar hälsans uppdrag är också Primärvårdens, Psykiatrins och övriga delar av specialistsjukvårdens uppdrag, varför kompetensen på området måste höjas. Sjukvården möter idag människor med helt andra erfarenheter och upplevelser än vården gjorde för bara några år sedan. Människor söker skydd här och vill börja sitt nya liv tillsammans med oss. Det ställer krav på vår organisation.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla Xxxx och invandrarhälsan med bland annat ökad mobil verksamhet

Tre akutsjukhus, och vårdplatser i söder

För patientsäkerheten, jämlikheten i vården och en ökad tillgänglighet har det inrättats länskliniker, men sjukhusen har också var för sig ett geografiskt närsjukvårdsområde. Idag är Örebro och Södra delen av regionen hänvisade till USÖ och ingår i samma organisation, vilket bör förändras för att tydliggöra de behov som finns hos regioninvånarna i söder. Lösningar för att skapa vårdplatser kopplat till närsjukvården ska under året ses över.

En god tillgänglighet till den elektiva vården är vad som eftersträvas med länskliniker och gemensam produktionsplanering mer vård till fler som görs av färre kan ses som en paradox, men är fullt möjligt. Det är detta som ligger i den nya sjukvårdsorganisationen. Med stöd av en politisk organisation som lyhört men bestämt skapar resurser är det möjligt.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att genomföra länsgemensamma produktionsplaner och väntelistor för specialistklinikerna

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att uppdaterad aktuell presentation av mål och mätetal för produktionsuppföljning av operation och behandling tas fram

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att koncentrationen och effektiviseringen inom den elektiva vården följs upp

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utöka volymen av kataraktkirurgi i Lindesberg

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla beslutat samarbete mellan Xxxxxxxxxx kliniken och Xxxxx läkargruppen gällande nybesök och återbesök

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utveckla vårdformer i hemmet för strokepatienter via rehabiliteringsteam

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda hur andra kompetenser och professioner kan avlasta läkarmottagning

Psykiatri

Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen, WHO, identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande problemen vad gäller folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Psykiatrin har blivit bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap och attityder till psykisk ohälsa har förbättrats. I dag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att ta kontroll över sin livssituation.

Psykiatrin måste samarbeta med primärvården, regionens kommuner, det civila samhället och aktörer som verkar i privat regi. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli bättre, tryggare och mer tillgänglig. Patienters möjlighet att vid behov snabbt få kontakt med en psykolog eller psykiatriker måste förbättras.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda möjligheten till en ambulans för människor i behov av akut psykisk vård

Den psykiatriska vården och rättspsykiatrin påverkas negativt av den personalbrist som nu är en realitet också i vår region. Det saknas såväl läkare som sjuksköterskor vilket i sin tur påverkar tillgängligheten för patienterna.

En uppföljning kallad Puff 3 av resultaten efter Psykiatri utredningen för framtiden 2008 och Puff 2 som gjordes 2012 ska göras.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att genomföra en utredning av psykiatrin

Barn och unga är en grupp som behöver uppmärksammas extra vad gäller psykiatrin. Den psykiska ohälsan hos barn och unga bör ses som ett folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser. En grundförutsättning är att vuxna personer som finns nära barn och unga tar ansvar för och uppmärksammar de som far illa eller mår dåligt. De verksamheter som finns närmast barn och unga måste utföra sitt uppdrag med utgångspunkt från det enskilda barnets behov. Ett barns eller en ungdoms behov får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Därför krävs bättre samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och BUV.

Mål: Inga köer till BUV

Alltför många unga testar och använder droger av olika slag, och bruket börjar allt längre ner i åldrarna. Tillgängligheten av bland annat droger på nätet spelar troligen in. Bruket av cannabis och Spice, samt dopingpreparat, är allvarligt bland regionens ungdomar. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Det är viktigt att närstående ses som en resurs, och vid behov ska patientens nätverk involveras i vård, behandling och rehabilitering. Arbetet vid Beroendecentrum behöver ytterligare utvecklas och 1,5 miljoner kr avsätts till detta.

En öppnare mottagning för unga kopplad till Beroendecentrum i Örebro behövs med kompetens att möta ungas beroendeproblematik. Den extra resursen bör dessutom ha en samordnande funktion. Det behövs en snabbare insats för att möta unga i beroendefasen och en rättssäker hantering mellan kommuner, skolor, polisen och sociala myndigheter. Det är också viktigt att föräldrarna till de unga som hamnar i missbruk kan få mer stöd i att hantera situationen. Vi ser en ökning i regionen av användandet av Cannabis och syntetdrogen Spice. När det gäller Cannabis handlar det dessutom om en mer uppluckrad och liberal inställning hos unga men också bland vuxna. Inom sjukvården behöver vi satsa på det förebyggande arbetet och se till att hela kedjan för att stävja ett ökat beroende av droger kan motverkas på bästa och mest effektiva sätt.

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att: särskilt följa Beroendecentrums samarbete med kommun polis och det civilsamhället

Beroendecentrum är en viktig resurs i regionen, och en förebild i landet. Region Örebro län ska verka för att den samlade kunskapen och kompetensen vid Beroendecentrum i större utsträckning används i samverkan med andra aktörer för att förebygga och minimera drogberoende. Dopingmottagningen/Nationellt kompetensutvecklingsprojekt för dopingproblematik (NKD) är ett exempel, SMADIT Örebro – samverkan mot alkohol och droger i trafiken ett annat.

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att påbörja arbetet för en öppnare och mer tillgänglig mottagning tillsammans med kommunen och andra aktörer för unga kopplad till Beroendecentrum

Under 2015 har en arbetsgrupp för Suicidprevention tillsats. Genom att en handlingsplan för suicidprevention och minskat psykisk ohälsa tas fram kan ett förebyggande arbete fokusera särskilt på de grupper där det under senare tid märkts en tendens till ökat antal självmord: barn och unga, unga vuxna samt äldre över 65år.

Vården måste finnas på plats där människor som behöver den finns. Det måste även gälla för psykiatrin. En ambulans för människor som står i begrepp att ta sitt liv och för utåtagerande psykiskt sjuka som behöver akuthjälp, kan vara en av flera lösningar. Att en sjuk människa ska mötas av enbart polis är inte värdigt. En kärleksfull psykiatri ser människan bakom diagnosen.

Habilitering

Människor med någon form av funktionsnedsättning ska ges samma möjlighet som andra att vara aktiva, kunna göra sina egna val och vara delaktiga i samhället. Alla människor har rätt till ett självständigt liv och att själv kunna bestämma över hur vardagen ska utformas. Den forskning som bedrivs inom området habilitering leder till att nya, bättre och mer effektiva hjälpmedel utvecklas. Under 2016 ska en översyn göras av hjälpmedelssortimentet och tillhörande avgifter, med målet att frigöra resurser till hjälpmedel som kan förbättra patientens livskvalitet avsevärt.

Region Örebro län ska sträva efter att vidga möjligheterna för privata habiliteringsaktörer att etablera sig i regionen. Det individuella behovet ska tillmötesgås och individuella lösningar skapas i högre grad. Skillnader mellan vem som får ta del av vilket hjälpmedel, skillnader beroende på vårdnivåer, ålder, kön eller etnicitet får inte förekomma. Det är viktigt att ha en behovsbaserad utdelning av hjälpmedel, där ingen diskrimineras.

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att medvetet arbeta med hjälpmedel ur ett genusperspektiv

Tandvård

Region Örebro län har ansvar för att regionens invånare har tillgång till tandvård nära sin hemort. Här hjälper privata aktörer ofta till att tillgodose tillgängligheten. Även mobila tandläkarmottagningar är ett kompletterande alternativ, och en eventuell utveckling av den mobila tandläkarmottagning som finns bör utredas.

God munhälsa bland barn och ungdomar

God munhälsa är viktigt, och goda vanor grundläggs redan under spädbarnsåren. På BVC erbjuds nyblivna föräldrar information om munhygien och goda kostvanor för att barn ska få en bra start i livet. I vissa av regionens orter och områden kan det bli nödvändigt att rikta särskilda tandvårdssatsningar för barn i förskola och skola. Folktandvårdens Folkhälsoenhet arbetar aktivt med tandvårdssatsningar i de socioekonomiskt utsatta områden där barn och ungas tandhälsa konstateras vara sämre. I Vivallacentrum finns Viva Tanden, en mötesplats för råd och stöd avseende barns munhälsa. Folkhälsoenheten arbetar också med återinförandet av

”Flourtant”- regelbundna floursköljningar på förskola och skola, samt årliga besök på förskolor. Alla förskolor, grundskolor och gymnasieskolor bör organisera allmänna och regelbundna floursköljningar för att förebygga dålig munhälsa.

Mål: En bra och jämlik munhälsa hos barn och unga

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att utreda upprättande av ytterligare ”Viva Tanden”

Frisktandvård

Den kostnadsfria tandvården för barn och unga lägger en bra grund för en god munhälsa vilken snabbt kan raseras om de regelbundna årliga besöken uteblir när betalningen ska göras av den enskilde, därför arbetar Folktandvården med frisktandvård. Tandstatus fastställs och ett avtal upprättas med en månatlig summa som betalas av patienten och folktandvården kallar regelbundet till kontroller. Folktandvården är konkurrensutsatt varför marknadsföringen av frisktandvården bör ses i ljuset av detta.

Äldres munhälsa

Äldre är en särskilt utsatt grupp gällande munhälsa. Region Örebro län har tillkapat en särskild enhet, Kunskaps Centrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) för att fånga upp och hålla regelbunden kontakt med regionens äldre i förebyggande syfte. KCÄM har ett tredelat uppdrag: att agera som en samlad enhet i regionen för frågor rörande äldres munhälsa och tandvård, att finnas som ett kunskapsmässigt stöd och att samverka med andra privata aktörer och andra huvudmän. Äldres munhälsa är en viktig fråga för äldres allmänhälsa, och det är viktigt att det utvecklas en nära och väl fungerande samverkan mellan KCÄM och de kommunala vård- och omsorgsaktörerna.

Det är också viktigt att den kompetens och samlade kunskap KCÄM bygger upp är tillgänglig för de aktörer som berörs. KCÄM med sin specialkompetens kring äldres munhälsa måste också fortsätta arbeta uppsökande mot äldre som ligger i riskzonen för att utveckla en dålig munhälsa.

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att följa KCÄM:s uppsökande arbete avseende sköra äldre i eget boende

Nationellt Odontologiskt Centrum

Folktandvården i Region Örebro län är en av de stora aktörerna i Sverige när det gäller specialistutbildning av tandläkare. För att ytterligare stärka vår position krävs ett aktivt samverkansarbete inom såväl vård som utbildning och forskning både regionalt och nationellt. Vi ser också ett behov av en tandsköterskeutbildning i regionen, och att utbildningen av tandhygienister kan växa i regionen.

Folktandvårdens ambition att vara väl representerade på den nationella odontologiska arenan gentemot bland annat myndigheter, organisationer och ämnesföreningar är bra.

Högspecialiserad vård

Det är av yttersta vikt att Region Örebro län ligger i framkant när det gäller såväl klinisk forskning som produktion av högspecialiserad vård. För att garantera regioninvånarna kvalitet och kontinuitet måste USÖ, tillsammans med Karlskogas och Lindesbergs lasarett, producera och sälja mera vård. För detta krävs en tydlig marknadsstrategi. Etablering i nationella och internationella nätverk för högspecialiserad vård ökar regionens förutsättning att få sälja högspecialiserad vård. Vården ska också aktivt delta i utvecklingsarbetet av det europeiska sjukvårdssamarbetet.

Det är viktigt för ett universitetssjukhus att ligga i den medicinska utvecklingens framkant. Med hjälp av medicinsk teknik kan patienter erbjudas en effektiv och patientsäker vård. Den medicinska tekniken förbättras och utvecklas ständigt, därför måste det finnas ekonomiskt utrymme för investeringar inom medicinsk teknik. Långsiktig planering och tydliga visioner för regionens högspecialiserade vård är nödvändiga om Region Örebro län ska erbjuda högspecialiserad vård nationellt. Långsiktiga strategier och tydlig planering många år framåt är också en nödvändig investering för att säkerställa läkarutbildningens möjligheter att utvecklas i vår region. Örebro Universitet har gott rykte bland studenterna.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att ta fram ett aktuellt program för utveckling och investering i medicinsk teknik

Neurokirugin inom Region Örebro län behöver utvecklas och bli en av spjutspetsarna vid USÖ. En fas i utvecklingen är att skapa en neurointermediär vårdavdelning (NIMA) med sex vårdplatser, vilket kräver fler medarbetare. Kostnaden för detta balanseras med mindre behov av köpt vård och möjlighet till ökad såld vård. Dock krävs extra ekonomiskt tillskott vid starten.

Mål: Mängden såld vård ska öka med 30 miljoner i förhållande till 2015

Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag: att skapa en Intermediär vårdavdelning

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att starta en utredning avseende inköp av strålkniv för fortsatt utveckling inom neurokirurgin

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att ta fram en marknadsstrategi för att öka mängden såld vård

Regionen ska göra en framställan till Xxxxxx XxXxxxxx Barnfond för att möjliggöra en etablering i anslutning till USÖ. I anslutning till landets övriga universitetssjukhus har familjer med svårt sjuka barn tillgång till en trygg miljö under behandlingar och sjukhusvistelser. Vi vet att trygghet och en harmonisk miljö bidrar till ett snabbare tillfrisknande.

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att göra en framställan till Xxxxxx XxXxxxxx Barnfond gällande ett Xxxxxx XxXxxxxx Xxx i anslutning till USÖ

Forskning

Regionen måste bli bättre på att ta hand om resultat av forskning, framför allt inom hälso- och sjukvården. Kommersialisering av innovativa idéer och patent måste kraftigt utvecklas. En förutsättning för regional tillväxt är nära samverkan mellan forskningen, hälso- och sjukvård, akademi och det regionala näringslivet. Forskningen måste präglas av såväl spets som bredd och omfatta alla delar av häls-och sjukvården. Kunskap måste hämtas och prövas i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt. Region Örebro län ska söka medfinansiering kring olika forskningsprojekt där fortsatt utveckling av forskningsresultaten kan ske genom privata entreprenörer. Vidare ska regionen så långt som möjligt öppna för samarbete kring den kliniska forskningen med aktörer från den privata sektorn.

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att verka för ökad kommersialisering av forskningsresultat

Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Ytterligare satsningar för att tillsätta forskartjänster i närsjukvård är ett exempel på en viktig hörnsten för att höja statusen på våra vårdcentraler. I satsningarna på såväl förebyggande friskvårdsfaktorer som bekämpande av ohälsa och sjukdom hos äldre är utvecklingen av ett Geriatriskt centrum ett viktigt verktyg.

Region Örebro län har förutsättningarna för att skapa ett Geriatriskt centrum i Örebro. På ett Geriatriskt centrum samlas kunskap, beprövad erfarenhet och forskningen under ett och samma tak. Där utvecklas geriatrik och gerontologi, viktig kunskap som ska ges förutsättning att komma varje äldre patient till del.

Mål: Äldres självupplevda hälsa ska förbättras i förhållande till resultaten till tidigare Liv och Hälsa undersökningar

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att etablera ett Geriatriskt centrum i Region Örebro län

Nämnden för regional tillväxt

Region Örebro län växer befolkningsmässigt. Det är positivt och vi måste ta vara på de möjligheter detta kan ge. Det är en region med stor variation; i norr Bergslagen med spännande kulturhistoria, i söder Norra Vätternområdet med vackra Tivedens nationalpark, i väster Karlskoga med lång industritradition och arvet efter Xxxxxx Xxxxx. Örebro är - med ett växande universitet och Universitetssjukhus - en motor för hela regionen, och en av de städer i Sverige som växer snabbast med allt vad det innebär. I söder har vi också orter som Kumla och Hallsberg där allt fler invånare pendlar till andra orter för att arbeta. Vi har en geografisk närhet till både Stockholm och Göteborg och det är viktigt att vi har väl fungerande kommunikationer både inom regionen och ut mot andra delar av landet.

En viktig faktor för att alla de invånare som bor här ska stanna kvar och fler ska vilja flytta hit, är att vi är en attraktiv region som erbjuder ett bra boende, bra utbildning, goda kommunikationer och en tillgänglig och trygg sjukvård. Grunden för allt detta är en god folkhälsa och goda livsvillkor. När fler människor känner att de kan påverka sina livsval och utvecklas så blir vår region starkare. Då får vi fler som är friska och lever längre, vi kan prestera bättre i skolan, fler företag kan blomstra så fler får jobb och fler människor får en meningsfull tillvaro. Därför vill vi också vara en region som satsar på ett rikt kulturliv och har en positiv attityd till företagande och entreprenörskap och de kreativa näringarna. Vi måste satsa på att utveckla ett starkt innovationssystem och se till att vi bygger en långsiktigt hållbar region där teknik, miljö och sociala sammanhållning är viktiga komponenter.

Regional utveckling

Långsiktig hållbar tillväxt innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Region Örebro län är till för alla regionens invånare. En av de största utmaningarna för regionen är finansieringen av framtidens sjukvårdskostnader. Under det kommande decenniet beräknas antalet äldre personer, över 75 år, att öka avsevärt.

En styrka för regionen är den positiva befolkningsutvecklingen i flera kommuner. Över tid är det framförallt regionens största kommun, Örebro, som växer - både vad gäller inflyttning och barnafödande. Samtidigt minskar andra kommuner, ofta med en hög andel äldre invånare.

Arbetskraft, arbetstillfällen, företagande, vård- och omsorgsbehov och kommunikationer är exempel på faktorer som påverkas. Regionens ojämna befolkningsstruktur är en utmaning som påverkar tillväxten. För att bygga ett starkt skatteunderlag krävs en positiv tillväxt i regionen som helhet.

När det gäller utbildning, arbetsliv, företagande och löneutveckling finns markanta skillnader ur ett jämställdhetsperspektiv, vilket indikerar att regionens resurser tas dåligt tillvara.

Europa och internationalisering

I en globaliserad ekonomi är det av vikt att vi i Region Örebro län aktivt deltar i det internationella arbetet. Konkurrensen om kompetens, arbetskraft, företagande och så vidare är idag internationell. Målsättning är att vår region står sig stark i den internationella konkurrensen.

Många av de regler som påverkar oss i vår region tas på Europanivå och det är viktigt att vår omvärldsbevakning fungerar väl. I Bryssel har vi, tillsammans med Dalarna och Gävleborg, vårt ”Central Sweden-kontor”, som ser till att bevaka våra regioners intressen. Vi deltar också i Assembly of European Regions (AER) där vi utbyter erfarenhet och driver frågor tillsammans med ett hundratal andra regioner i Europa.

Utvecklingsarbetet i Region Örebro län ska koordineras med EU-strategin Europa 2020. Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt i hela regionen är de tre vägledande prioriteringarna i tillämpningen av denna strategi. Innovationer inom områdena teknik, klimat/miljö och det sociala området ska uppmärksammas särskilt.

RUP, den regionala utvecklingsplanen

För att vi ska kunna nå vår vision måste vi prioritera och sätta upp ett antal strategiska mål för det regionala utvecklingsarbetet. Till grund för det arbetet har Region Örebro län en regional utvecklingsstrategi (RUS) som inom denna mandatperiod ska bli en regional utvecklingsplan (RUP).

Region Örebro läns utvecklingsstrategi (RUS) lyfter fyra viktiga utvecklingsområdena: kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Den regionala utvecklingsstrategin inrymmer också fem horisontella perspektiv som är viktiga att beakta: barn och unga, jämställdhet, god folkhälsa, ekologisk hållbarhet samt mångfald och integration.

I den utvärdering som presenterades före sommaren framgår att ett flertal av de mål som satts upp i RUSen inte är uppfyllda. Utmaningarna är flera, men vi har valt att lyfta fyra problemområden.

För det första är det oroväckande att målen inom utbildningsområdet inte uppfylls. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet når inte uppsatt etappmålför 2015. Andelen elever som går vidare till högre studier i Region Örebro län är inte tillräcklig och ettappmålet att varje kommun ska ha en handlingsplan för breddad rekrytering till högskola och universitet är ej heller uppnått. Vi behöver generellt lyfta utbildningsnivån i regionen och säkerställa att kompetensförsörjningen fungerar i vår region så att både företag och offentlig sektor kan hitta rätt kompetens.

För det andra visar utvärderingen av RUSen flera missade mål inom fokusområdet entreprenörskap, företagande och innovationer. För att ekonomin ska växa, jobben bli fler och för att det ska vara möjligt att bo, arbeta och leva i hela regionen, behöver vi stimulera och möjliggöra ett positivt företagsklimat. Dels måste vi arbeta för en positiv inställning till entreprenörer så fler företag startar och dels satsa på de befintliga företag som har potential att expandera sin verksamhet och anställa fler.

För det tredje ser vi med stor oro att den psykiska ohälsan ökar i flera grupper, inte minst bland unga tjejer och hos äldre. Enligt Folkhälsoinstitutet minskar alkoholanvändandet bland unga, men vi ser en ökning i dessa grupper av användandet av Cannabis och syntetdrogen Spice.

Attityder bland både unga och vuxna luckras upp och dessa droger är mycket enkla att få tag på. Det drogförebyggande arbetat måste stärkas. Vi vill satsa på förebyggande insatser som främjar en god psykisk hälsa hos fler medborgare i vår region. En god och jämlik hälsa bland våra regioninvånare är grunden för en hållbar tillväxt, utveckling och ett tryggt samhälle.

Slutligen ser vi också en utmaning för regionen vad gäller att konkurrera om de turister och besökare som kommer till Sverige varje år. Vår utmaning och möjlighet är att se till att vi är en attraktiv region med en stark besöksnäring som kan konkurrera med andra delar av Sverige.

Entreprenörerna och företagarnas region

Förutsättningarna för en stark ekonomi och en trygg välfärd i vår region är att fler företag startar och kan växa, då kan jobben bli fler och då kan vi öka resurserna till skola, vård och omsorg.

Vi vill ha ett ännu starkare fokus på entreprenörskapsfrämjande insatser och en fortsatt satsning på ett starkt innovationssystem som måste lyfta till nästa nivå. Ett kliv framåt har tagits i att få ihop ett sammanhängande innovationssystem, men mer måste göras. Vi behöver öka nyföretagandet i vår region, och få fler innovationer som kan kommersialiseras och omsättas i företag och jobb. Regionen behöver växande och konkurrenskraftiga företag. Flera av de insatser som görs, av till exempel ALMI Företagspartner, riktar sig mot våra små och medelstora företag. I regeringen höstbudget satsas ytterligare medel för att stärka ALMIs verksamhet. En större andel av de offentliga medel vi satsar behöver dock riktas mot den tidigare fasen i processen och nyföretagandet. Om vi inte satsar på att stödja och uppmuntra fler entreprenörer så sår vi inte för framtiden.

Vi ser en stor utvecklingspotential för företag i tjänstesektorn. Inte minst kvinnligt företagande finns där. För att möta de utmaningar som vård, omsorg och social sektor står inför behöver nya strukturer skapas som kan bidra och stötta framväxten av idéer, innovationer och företagande på de områdena. Fokus måste vidgas från traditionell industriell och teknisk innovation till att rymma även social innovation. Därigenom kan aktörer från flera av samhällets arenor som civilsamhälle, universitet, näringsliv och offentlig sektor gemensamt ges möjlighet att bidra till regionens utveckling med helt ny kraft. Medel ska prioriteras till detta område.

Alliansen vill därför se att mer av 1:1 medel och andra stödpengar som Region Örebro län fördelar, i större utsträckning än i dag, riktas till tjänsteföretag, besöksnäringen och gröna näringar. Tydligare riktlinjer för detta behöver tas fram. Idag går majoriteten av dessa medel till traditionell industri. Det behövs en bättre balans för ett mer differentierat näringsliv.

Mål: Minst en tredjedel av de statliga 1:1-medlen ska tillfalla projekt och företagsstöd inom tjänstesektorn, social innovation och gröna näringar

Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att utforma riktlinjer för fördelningen av de statliga 1:1-medlen

För att nya företag ska kunna startas och utveckla krävs kapital i någon form. Små och medelstora företag kan vända sig till bankerna och ALMI Företagspartner som kan bistå med finansiering och kapital. Utöver statliga medel måste mer privat riskkapital komma företagen i vår region till godo.

Örebro Universitet kommer tillsammans med Region Örebro län och USÖ utvecklas som aktörer inom kunskaps- och kompetensområdet. Det är viktigt att det här finns en miljö som uppmuntrar till innovationer och i förlängningen skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagsamhet bland både kvinnor och män. Det är viktigt att regionens regelverk för vårdvalet fungerar så att det uppmuntras till entreprenörskap inom detta område.

Allianspartierna ser positivt på att andra aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvård. Regionen har ett särskilt ansvar för att forskning och innovationer med grund i vår organisation används och kommersialiseras som ett bidrag till tillväxten.

Nyföretagandet i vår region ligger inte på en tillräckligt bra nivå om man jämför med det nationella medelsnittet. Därför måste satsningar göras för att stärka nyföretagandet och få fler att våga satsa på att driva företag. Målsättningen är att vi ska klättra på rankingen och till 2022 finnas bland landets 15 bästa regioner vad gäller nyföretagande.

Vi behöver få fler nya och växande företag inom tjänstesektorn, besöksnäringen och se till att fler gröna näringar växer fram och etableras i vår region. Det är där de nya jobben kan växa fram och säkra att hela vår region kan leva och utvecklas på ett positivt sätt. Inom dessa områden finns en stor potential i vår region.

Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att kartlägga nyföretagandet i regionen samt ta fram förslag på hur Region Örebro län kan stärka den tidiga fasen i innovationskedjan

Vi satsar 3 miljoner kronor för 2016 för att stärka och utveckla NyföretagarCentrums verksamheter i Örebro, Karlskoga, Kumla och Lindesberg.

Mål: Andelen nyföretagande i regionen ska öka

Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att Stärka nyföretagarverksamheterna i regionen så att de kan stödja fler entreprenörer och nyföretagare

En avgörande framgångsfaktor är en positiv inställning till företagare och företagande i våra kommuner, en hög servicegrad och kunskap om företagens villkor. Det kräver också bra samordning och ett snabbt och effektivt system. Idag har vi Business Region Örebro (BRO), som

ska vara en plattform för att höja effektiviteten och servicen i kommunerna gentemot företag. BRO ägs av Region Örebro län tillsammans med deltagande kommuner.

Det är viktigt att BROs verksamhet bedrivs så ett sådant sätt att verkligen det kommer företagen till gagn. Tydliga mål, uppföljning och utvärdering är viktigt för att vi ska veta att de skattemedel som Region Örebro län satsar i BRO verkligen når sitt syfte - bättre och mer effektiv service bland kommunerna i regionen gentemot företagen.

Mål: Servicen till företagen i medlemskommunerna i Business Region Örebro ska öka

Nämnden för Regional tillväxt får i uppdrag: att utvärdera Business Region Örebros mål och service till företagen i medlemskommunerna

För ett framgångsrikt innovationssystem har vårt växande universitet och näringslivets olika aktörer stor betydelse. Samverkan och dialog är nödvändig för att komma framåt, men det behövs också en tydlig politisk viljeinriktning och en klar målbild. Allianspartierna vill verka för ett starkare och vassare innovationssystem. Örebro Universitet blev nyligen rankat som nummer 350 bland 17 000 universitet i världen - det är ett mycket gott betyg att vara stolt över. Nu måste vi se till att universitets roll som motor för utbildning, forskning, kompetens och innovationer i regionen stärks ytterligare. Quattro helix - samverkan mellan akademi, näringsliv, civilsamhället och det offentliga - är en viktig framgångsfaktor för regionens långsiktiga utveckling och konkurrenskraft.

Idag är Inkubera och Xxxxxx Xxxxx Science Park viktiga byggstenar och miljöer för att vi ska kunna omsätta forskning och spetskunskap till innovationer och företag. Alliansen vill se en tydligare målsättning med vårt Science Park och det behövs en modell för att få in än mer av forskning och utveckling i systemet. Idag drivs forskning och utveckling ofta av regionens större, internationella företag. Andelen innovationer som tas fram och kommersialiseras måste öka.

Nämnden för Regional tillväxt får i uppdrag: att utvärdera nuvarande innovationssystem

Den smarta regionen - Kompetens- och utbildningslyft

Multikompetens, yrkesväxling och vidareutbildning måste stärkas upp i regionen för att vi ska vara konkurrensdugliga framöver. Vi ser också att möjligheten att växla yrke och snabbt kunna höja sin kompetens för att vara anställningsbar blir allt viktigare i samhället, både för individen och för att kunna möta arbetsmarknadens förändrade efterfrågan.

De yrkeshögskoleplatser som regionen tilldelats, måste vi som region möta upp på ett strukturerat och målmedvetet sätt.

Det är fel att en utbildning försvinner bara för att en del av dem som vill gå den skjuter upp sina studier ett år. Yrkeshögskolan borde heller inte, som idag, bara vara inriktad på kortsiktiga

behov, utan även på långsiktiga behov och kanske ”nya yrken”. Och yrkeshögskolan skulle kunna utvecklas än mer. Jämsides med långsiktiga åtaganden kan det finnas behov av korta vidareutbildningskurser av terminslängd, kanske skapade för att möta stora varsel och uppsägningar inom olika sektorer. En väg kan vara sektorsövergripande vidareutbildning.

En annan viktig funktion för att bryta utanförskap och höja anställningsbarheten för dem som bor i vår region, är att stärka folkhögskolorna och ge dem ett bredare uppdrag. Vi måste bättre och snabbare ta tillvara på den kompetens och yrkeserfarenhet som våra nya svenskar kan bidra med till samhället och vår region. Så kallad validering av dem med utbildning från andra länder och språkkunskap är en nyckel för att fler människor som kommer till Sverige ska kunna få en sysselsättning. Det kan också bidra till att lösa den ökande efterfrågan vi ser i både offentlig och privat sektor framöver då den demografiska kurvan visar på ett skriande behov av arbetskraft. IFAU:s publicerade den 17 augusti i år en forskningsrapport, som visar att 60 -70 procent av dem som utbildar sig vidare har sysselsättning innan utbildningen men att graden stiger till 80- 90 procent efter examen. I kombination med en bättre matchning på arbetsmarknaden måste utbildningsnivån höjas och anställningsbarheten bland regionens invånare förbättras.

Ska vi lyckas med att lyfta kompetensnivån i regionen måste vi dock börja i grundskolan och på gymnasiet. Hela utbildningskedjan behöver stärkas och förbättras. Höjd kvalitet och bättre resultat måste vara målet vi ställer på grundskolan och gymnasiet.

Kommunerna behöver systematiskt och målinriktat arbeta med åtgärder för att höja kvaliteten och resultaten i skolan. Annars blir det på sikt ett problem om vi ska kunna stärka vår arbetsmarknad, få fler i arbete och därmed stärka ekonomin för regionen.

Inom flera områden lyfts samverkan som en viktig faktor för att lyckas. I Region Örebro län har vi ett samverkansråd där valda företrädare för regionen möter kommunens valda politiker.

Alliansen vill se att detta forum i större utsträckning används för att diskutera strategiska och långsiktiga frågor och där också kommunerna problem och frågeställningar lyfts.

Bildning

Region Örebro län är huvudman för två folkhögskolor: Kävesta och Fellingsbro. Folkhögskolorna utgör tillsammans med studieförbunden och folkbiblioteken grundpelarna för den folkbildning som är ett nödvändigt inslag i en levande demokrati. Folkhögskolorna kan också på sitt sätt bidra till att stärka både individen, arbetslinjen och integrationen av nya svenskar.

Nämnden för Regional tillväxt får i uppdrag: att ta fram ett underlag för hur vi kan ge folkhögskolorna ett utökat uppdrag i att erbjuda utbildning som ger nya svenskar möjlighet att snabbare än idag kunna ta steget in på arbetsmarknaden i vår region

Folkhälsa och förebyggande arbete

En god och jämlik hälsa är förutsättningen för en långsiktig och hållbar tillväxt. Med fler friska och välmående invånare kommer vi att ha bättre förutsättningar för att öka resultaten i skolan, få fler jobb att växa och därmed kan hela regionen bli starkare.

I vår region ser vi med oro att den psykiska ohälsan bland både unga och äldre ökar. Särskilt oroande är de siffror vi ser för unga tjejer där ett ökat antal säger sig känna ökad nedstämdhet

och oro (Liv & Hälsa ung 2013/2014). Den senaste undersökningen visar att det är mer än tre gånger så vanligt att tjejer känt sig nedstämda ofta eller alltid jämfört med killar i årskurs 9 i vår region. Livssituationen i sin helhet och vilket stöd man har hemma är starkt påverkande.

Föräldrarnas utbildningsnivå är också en faktor. Vi ser en ökad stress i samhället, höga krav, en bild av att vi måste vara perfekta vilket förstärks i medierna, inte minst sociala medier, vilket förefaller påverka tjejer i högre utsträckning än killar. Motion, idrott och en aktiv livsstil har positiv påverkan på såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Det är därför oroande att så många ungdomar, framför allt tjejer, väljer bort sport och idrott när de lämnar mellanstadiet.

Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag: att ur ett jämställdhetsperspektiv sammanställa idrottsvanor och fritidsaktiviteter bland tjejer och killar i årskurs 7-9 i kommunerna

En attraktiv och levande region

Från och med 2012 medverkar organisationen i den statliga samverkansmodellen för statlig finansiering inom kulturområdet. Inriktningen för den regionala kulturverksamheten anges i den regionala kulturplanen, som fastställdes 2011 och årligen reviderats. Under år 2015 har en ny regional Kulturplan för perioden 2016-2019 utarbetats för behandling av Regionfullmäktige.

Ett rikt kulturliv är ett viktigt inslag i demokratin. Kultur är en framgångsfaktor för regional utveckling. År 2012 fördelades för första gången de statliga kulturbidragen av landstinget i enlighet med den statliga samverkansmodellen. Det fortsatta arbetet inom ramen för denna modell förutsätter en kraftsamling i samverkan mellan regionens kulturaktörer.

I det fortsatta arbetet med samverkansmodellen och den nya kulturplanen behöver särskilt fokus läggas på vissa områden, exempelvis utveckling av infrastrukturen inom sektorn bild och form, förutsättningarna för kreativa näringar, samverkan kring Länsmusiken, samverkan mellan Länsteatern och det fria teaterlivet, satsningar på teckenspråkig teater, utveckling av strukturer för samarbetet inom filmområdet, utveckling av kultur i vården, mångfald i kulturen samt aktivt arbete för Örebro som kulturcentrum vid en storregionbildning.

Som verktyg för att tillämpa den statliga samverkansmodellen används den nya regionala kulturplanen. Kulturplanen ska tillämpas med beaktande av jämställdhet, prioritering av barn och ungdom, mångfald, hållbarhet samt spridning och tillgänglighet i regionen. Verksamheten ska regelbundet följas upp utifrån dessa aspekter. En förutsättning för kulturplanen är samverkan mellan region, kommuner och det civila samhället. Ett aktivt och dynamiskt civilt samhälle är en grund för en fungerande demokrati.

I samband med ny- och ombyggnation ska 1 procent av kostnaden avsättas för konstnärlig utsmyckning inom regionen och regionens helägda bolag.

Kulturlyft

De regionala kulturinstitutionerna har flera viktiga uppgifter, bland annat att erbjuda regionens invånare kultur av hög kvalitet, att både förnya kulturen och vårda det gemensamma minnet, att öka regionens attraktivitet och att göra kulturen tillgänglig för alla.

De regionala kulturinstitutionerna har å ena sidan ett mångfasetterat uppdrag, å andra sidan en ekonomisk situation med problem. Den regionala kulturen finansieras med både regionanslag och statliga medel. Det är regionen som har huvudansvaret för att de regionala kulturinstitutionernas framtid säkras, med undantag för Länsmusiken där Örebro kommun som majoritetsägare har det största ansvaret.

I förslaget till den nya kulturplanen påtalas att den regionala infrastrukturen för sektorn bild och form är bristfällig. Till detta kan läggas att Länsmuseet har begränsade resurser, i en nationell jämförelse både generellt och vad avser möjligheten att visa konst. Alliansen anser att regionen bör göra en kraftsamling för att avhjälpa detta. Inte minst av resursskäl måste en utgångspunkt vara att samverka med befintliga aktörer.

Inom teater respektive musik har goda resultat uppnåtts genom samverkan mellan Länsteatern och Stadra. Motsvarande gäller för Länsmusiken och Opera på Skäret. Dessa exempel på samverkan har även lett till förstärkning av statsbidraget.

Det finns idag lokala aktörer som tillför avsevärt regionalt mervärde inom sektorn bild och form. Nämnas kan Konst på hög i Kumla kommun och Open Art i Örebro kommun. Från aktörerna bakom dessa arrangemang har redan visats intresse för en samverkan med regionen. För utvecklingsarbetet avsätts 100 000 kr under år 2016. Handlingsplanen ska utgöra ett budgetunderlag för år 2017. Länsmuseets roll i sammanhanget ska beaktas.

Fokusnämnden för kultur, bildning och ideella sektorn får i uppdrag att: under 2016 utarbeta en handlingsplan för att stärka regionala infrastrukturen för sektorn bild och form innefattande samverkan kring bland annat Konst på Hög och Open Art

Örebro läns museum erhöll i budget för år 2015 1 miljon kr för omställningsarbete för att bättre harmonisera med kulturplanen och dess utvecklingsområden. Detta arbete behöver fortsätta under år 2016 bl.a. med inriktning på att skapa förutsättningar för barns och ungas delaktighet i museets arbete. För år 2016 avsätts 1 miljon kr.

I den nya kulturplanen konstateras att även inom kultursektorn dans saknas en fungerande infrastruktur. Utbudet i regionen av professionell scenisk dans består i huvudsak av fria dansgrupper som följer turnéslingor med föreställningar, workshops mm. Verksamheten får idag ett begränsat ekonomiskt stöd, bestående av regionala och statliga medel. Från och med år 2017 utökas den regionala satsningen med 0,5 miljoner kr.

Kulturella och kreativa näringar

Kulturella och kreativa näringar är väl lämpade att bidra till en ökad tillväxt i regionen. Företag inom denna sektor bidrar till att skapa attraktiva regionala miljöer. Regionen bör stimulera utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna genom inrättandet av en kreatörslots. En kreatörslots är en mäklarfunktion mellan kulturskapare, näringsliv och offentlig sektor. Lotsen ska fungera som klustermotor för att utveckla och hålla ihop nätverk inom den kulturella och kreativa sektorn. För ändamålet avsätts 0,5 miljoner kr.

Nämnden för Regional tillväxt får i uppdrag: att inrätta en kreatörslots

Kultur och hälsa

Forskning visar att människor mår bra av att engagera sig kulturellt. Många utsätts för stress både i hemmet och på arbetet, och det leder till såväl kroppslig som psykisk ohälsa. Kulturen kan bli en oas där människor kan få kraft för att må bättre.

Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning får i uppdrag: att starta en process för kultur på recept i Region Örebro län

Ideella sektorn

För att motarbeta socialt utanförskap är det angeläget att Region Örebro län stödjer arbetet med social ekonomi och sociala innovationer. Social ekonomi syftar till att människor som hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad inkluderas i meningsfull verksamhet som leder till egenförsörjning, ger människor egenmakt, självkänsla och egenvärde. För samhällsekonomin är det bra om sjukskrivningar och beroende av försörjningsstöd minskar, men framförallt är det bra för den enskilda människan. Det är därför viktigt att regionen stödjer samarbetet mellan stiftelsen Cesam, Coompanion och Länsbygderådet. Etableringen av Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Region Örebro län kommer att ha en central roll för stöd och rådgivning.

Folkbildningen har en oerhört stor betydelse som kulturspridare. Folkbildningen är den i särklass största kulturarrangören med många arrangemang, ofta genomförda tillsammans med föreningslivet. Den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen främjar i allra högsta grad folkhälsan. Det egna frivilliga bildandet skapar egenvärde, självkänsla och välmående och

motverkar isolering och utanförskap. Det är angeläget att regionens stöd till folkbildningen säkerställs.

Bland det stöd som regionen ger till civila samhället märks bidrag till 1-3-åriga projekt inom kultursektorn. För att ta vara på potentialen ska en förstärkning med 0,5 miljoner kr göras till kulturprojekt inom det civila samhället. Vid fördelning av projektstöd ska utöver nu gällande parametrar särskilt beaktas stödens spridning över regionen.

Nämnden för samhällsbyggnad

Nämnden för samhällsbyggnad ansvarar för Region Örebro läns infrastruktur för transporter och kommunikation, kollektivtrafik, samhällsplanering och miljö, energi och klimat på regional nivå. Nämndens viktigaste uppgifter är att bevaka regionens plats i omvärlden, utgöra kollektivtrafikmyndighet och arbeta strategiskt för en sammanhållen region så regionen utvecklas i en positiv riktning.

Regionens plats i omvärlden och de stora stråken

Region Örebro län är och ska fortsätta vara en nationell knytpunkt för landets godstrafik. Här är det viktigt att vi bevakar vår position i EU projektet ScanMed där framförallt Hallsbergs rangerbangård är av betydelse. Vidare bör arbetet fortsätta med att utveckla vår nodposition, för intermodala transporter, där man alltså lastar om mellan olika transportslag.

Mål: Region Örebro ska vara en nationell knytpunkt för godstrafik

Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg är en annan viktig förbindelse för regionen. Det är glädjande att arbetet för tågförbindelsen Stockholm-Oslo påbörjats, och det är angeläget att regionen även i fortsättningen, genom det gemensamma bolaget Stockholm-Oslo 2.55, är med i arbetet. Regionen måste vidare bevaka vår koppling till Ostlänken, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Det finns flera vägar, E20, E18 och Rv50 som är särskilt viktiga för regionen, och som behöver underhållas och utvecklas för att regionen ska behålla och klara av godstrafiken.

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att aktivt arbeta med tågförbindelsen Stockholm – Oslo 2.55

Samhällsplanering

Det är viktigt att Nämnden för samhällsbyggnad tar del i utformandet av den nya regionala översiktsplanen (RÖP). Den ska utgå från perspektiven långsiktig hållbar utveckling såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt. I arbetet med att ta fram den nya RÖPen ska regionen sträva efter sammanhållning och utveckling av regionen. Samtidigt är det nödvändigt att arbeta nära de närliggande regionerna inom östra mellansverige så vi drar åt samma håll i samhällsplaneringen.

Samhällsplaneringen är en av grunderna för en regional tillväxt och utveckling. Med en väl genomtänkt samhällsplanering ges regionen möjlighet att blomstra och växa. Bostadsbyggande och näringslivet är centrala frågor för den regionala samhällsplaneringen. Bostadsbyggandet ska inkludera privata aktörer och det behöver finnas en nära dialog mellan de olika aktörerna, kommunerna och regionen. På så sätt får vi en övergripande bild över behoven, och hur regionen utvecklas. På så sätt kan bostäder byggas på väl valda områden som främjar både de enskilda kommunerna och regionens tillväxt. För att regionen ska utvecklas på bästa sätt måste samhällsplaneringen också arbeta nära näringslivet. Genom att involvera näringslivet i samhällsplaneringen får regionen en möjlighet att anpassa framtidsplaner efter den efterfråga och det behov som näringslivet ser och har.

Mål: En samhällsplanering som gynnar och knyter samman den växande regionen

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att samverka nära kommunerna och näringslivet i samhällsplaneringen

Kollektivtrafik

För att skapa en sammanhållen region där invånarna fritt och snabbt kan röra sig från en punkt till en annan har kollektivtrafiken en viktig roll. Kollektivtrafiken behövs både inom och mellan kommunerna.

Regionen har påbörjat att, i enlighet med Tåg- och Expressbusstrategin, arbeta med att knyta ihop noderna i regionen. Strategin innebär nya lösningar, bland annat expressbussar till och från Örebro för de kommuner som inte har järnvägskommunikation. Strategin sträcker sig till 2030, och det är viktigt att regionen fortsätter det påbörjade arbetet för att förenkla så mycket som möjligt för rörligheten inom regionen.

För att så många som möjligt ska välja att färdas kollektivt måste regionens invånare se tydliga vinster i att använda sig av kollektivtrafiken. Miljövänliga drivmedel i bussarna är ett bra incitament för att få fler att välja kollektivt, men det måste också finnas andra vinster. Det måste gå att lita på att bussarna kommer i tid, att det är ett tryggt färdmedel och att bussen stannar på strategiskt genomtänkta platser anpassade efter arbetsplatser och knytpunkter.

Finansieringsgraden i kollektivtrafiken måste öka för att vi ska klara de långsiktiga satsningarna. Det sker framförallt genom ett ökat antal resenärer, men även taxornas utformning har betydelse.

Mål: Ökad grad av avgiftsfinansiering i kollektivtrafiken

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utreda finansieringsgraden i samband med den taxeöversyn som ska göras

För att knyta samman regionen är det viktigt att det finns ett väl utbyggt infrastruktursystem med strategiska bytespunkter. En översyn måste göras för att garantera att regionen har bytespunkter som svarar på behoven hos invånarna. Det ska vara enkelt att byta transportsätt mellan buss, tåg, cykel och bil.

Region Örebro län saknar en långsiktig plan för framtidens drivmedel. Det har varit mycket diskussioner kring vilket drivmedel som är att föredra, och det är dyrt att ändra riktning allt för många gånger. Därför är det av stor vikt att regionen arbetar fram en drivmedelsstrategi för att ha ett samlat mål för framtidens trafik. I regionen har det satsats mycket på biogas som drivmedel, och det är viktigt att en ny drivmedelsstrategi tar det i beaktning för att maximalt dra nytta av de satsningar som redan gjorts.

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att ta fram en långsiktig drivmedelsstrategi som ger ramar inför kommande upphandlingar av trafik

Så långt det är möjligt ska det finnas kollektivtrafik att tillgå i hela Region Örebro län, men det är dyrt att driva kollektivtrafik. Inom vissa glesbefolkade områden i regionen är det inte möjligt med regelbunden kollektivtrafik. Därför är det också viktigt att de som bor på landsbygden har goda förutsättningar för att åka bil. Den långsiktiga drivmedelsstrategin bör även ha en plan för hur regionen ska uppmuntra till användandet av miljöbilar för att minimera miljöpåverkan för de som är beroende av bil. Här kan laddstolpar för elbilar vara ett alternativ.För att se till resandet i hela regionen måste bilen ses som ett komplement och inte en konkurrent.

Logistikregion

Som logistikregion passerar stora mängder gods Region Örebro län varje dag. I framtiden väntas godstrafiken öka drastiskt. Genom utbyggande av järnvägarna kan en del av ökningen läggas på godståg, men det kommer inte att vara möjligt att lägga all godstrafik på järnvägen. Region Örebro län är ett logistikcentrum, och då är det viktigt att i framtida planering ta med förutsättningar för de transporter som sker på väg. Truckstop i Örebro förenklar för långtradartrafiken genom regionen, men för att långtradarna ska åka genom regionen behövs det fler möjligheter längst med vägarna där långtradarna kan stanna för chaufförernas raster.

Därför är det viktigt att göra en genomlysning av förutsättningarna för gods på väg.

Mål : Region Örebro län ska vara ett logistikcentrum

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att en göra en genomlysning för gods på väg inom regionen

Bredband

Bredbandsutbyggnaden i regionen måste fortsätta. En bredbandskoordinator ska anställas för att tillsammans med länsstyrelsen arbeta vidare mot målet 90% fiberanslutning.

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att anställa en bredbandskoordinator

Örebro flygplats

Region Örebro län har tillsammans med Örebro, Kumla och Karlskoga kommuner gått in i ett långsiktigt och aktivt ägande av Örebro flygplats. Den är idag den fjärde största fraktflygplatsen i landet och har en strategisk betydelse för näringslivet i regionen. Den starka positionen ska bevaras och utvecklas. Hösten 2015 etablerades en reguljär flyglinje med Köpenhamn vilket på sikt kommer stärka näringslivets och hela regionens konkurrenskraft. Region Örebro län och övriga ägare av flygplatsen måste fortsatt finna vägar för att utveckla flygplatsområdet. Fler aktörer måste öka sitt intresse i Flygplatsens utveckling. Målet är att Flygplatsens självfinansieringsgrad ska öka. Ett arbete bör inledas för att utreda hur Örebro Airport City skulle kunna gestaltas för att bevaka att Örebro flygplats är väl rustad i den nationella och internationella konkurrensen.

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag: att starta en utredning om hur området kring flygplatsen ska kunna utvecklas vidare

Miljö- och klimatfrågor

Fokusnämnden för miljö- och klimatfrågor ska långsiktigt och strategiskt arbeta med klimatfrågor i regionen. Nämnden ska även bereda energi- och klimataspekten i ovanstående nämnds ansvarsområde.

Regionfullmäktige har antagit ett Energi- och Klimatprogram, det är ett styrande dokument för det externa miljöarbetet. Det hjälper och inspirerar regionens kommuner, företagare, organisationer och invånare att göra energieffektiviserade lösningar samt välja förnybar energi.

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att initiera och upprätthålla en nära samverkan med regionens kommuner avseende energi- och klimatfrågor

Det är viktigt att Region Örebro län är en ledande aktör samt koordinator när det gäller regionens miljöarbete. En god dialog med regionens kommuner är nödvändigt, därigenom kan man byta erfarenheter och lära av varandra.

Region Örebro län ska bli en region med stor användning av alternativa drivmedel, exempelvis biogas eller el som drivmedel för transporter. En fortsatt omställning från användning av fossila bränslen i kollektivtrafiken till miljövänligare drivmedel är viktigt och får en stor fortsatt positiv inverkan på miljön.

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utarbeta en strategi för ladd-stolpar till elbilar i regionen

Fordonspark

För att regionens medarbetare, inom samtliga verksamhetsområden, enkelt ska kunna förflytta sig innehar och förvaltar idag Region Örebro län sin egen fordonspark. Det finns fördelar, men även risker med det. Vi vill utreda möjligheten att lägga ut fordonsparken på entreprenad i den utsträckning det går. Regionen kan i en upphandling tydligt kräva bra och kvalitativa fordon ur ekonomisk, säkerhetsmässig samt miljösynpunkt. Detta bidrar också till att regionen kan lägga resurser till de verksamheter regionen ska förvalta och utveckla.

Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag: att utveckla hur regionens fordonspark kan läggas ut på entreprenad

Samhällsekonomiska förutsättningar

Internationell ekonomi

De västerländska börserna återhämtade sig i juli efter den turbulens som rådde på marknaderna under juni i samband med den grekiska skuldkrisen. Under augusti har i stället de kinesiska börsernas fall påverkat övriga världen. Besked väntas om hur den kinesiska regeringen kommer att agera på händelserna och om den amerikanska centralbanken påverkas av detta inför sitt kommande räntebeslut. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år.

Sveriges ekonomi

Den svenska börsen steg ytterligare under sommaren men hade sedan en nedgång under augusti till följd av turbulensen till följd av fallet på den kinesiska börsen. På valutamarknaden försvagades samtidigt den svenska kronan mot samtliga större valutor. Riksbankens beslutade om ytterligare en sänkning av reporäntan med 10 punkter till -0,35 procent i juli i syfte att få upp inflationstakten genom ökad konsumtion och ökat investerande. Genom sänkt ränta försvagas kronkursen och svensk export får en konkurrensfördel.

Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. BNP förväntas öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016. Även exporten väntas få en god tillväxt de närmaste åren.

Trots starka inkomstökningar och växande befolkning har hushållens konsumtion utvecklats betydligt sämre än förväntat i år, vilket också har påverkat SKLs prognoser nedåt. De räknar med att hushållens mycket höga sparkvot består 2016 och vänder endast långsamt nedåt 2017 och 2018. Även om investeringarnas ökningstal är höga så är även dessa lägre än tidigare bedömning.

Sysselsättning och arbetsmarknad

Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan samma takt, varvid arbetslösheten förutses förbli hög. Arbetskraftsökningen beror i stor utsträckning på invandring och då nyanlända har svårare att matchas mot tillgängliga jobb, minskar arbetslösheten långsamt och beräknas vara 7 procent 2017. Prognosen för 2015 är 7,7 procent och under 2016 förväntas arbetslösheten uppgå till 7,5 procent.

Befolkningsförändringar

Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på befolkningsförändringar och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. De demografiska behoven ökar framöver i allt snabbare takt för sektorn. Statistiska centralbyrån har gjort en ny befolkningsprognos för 2015-2060. Under 2016 beräknas tiomiljonersgränsen för befolkningen att uppnås. De närmaste åren förväntas en stor folkökning, främst beroende på ett antagande om en fortsatt hög invandring till Sverige.

Den demografiska volymframskrivningen, givet genomsnittliga prislappar, ger med dessa nya förutsättningar större behovsökningar. Åren 2016–2018 är den extra ökningen 0,3 procent för landstingen. Dessa år uppgår de beräknade demografiska behoven till i genomsnitt 1,6 procent för landstingen, vilket är högre än tidigare (snitt 2000-2014 på 0,9 procent). Kommunerna kommer att ha ännu högre behovsökningar.

Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror delvis på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen inte för alla områden täcker de faktiska kostnaderna.

Landstingssektorns ekonomiska läge

Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott på drygt 3 miljarder kronor eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring

med cirka 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förbättringen beror dock till hälften på engångsintäkter i Landstinget i Uppsala län vid försäljning av fastigheter. Därtill kan konstateras

att resultatet 2013påverkades kraftigt negativt av tillfälliga poster på 5,6 miljarder kronor. Rensat för dessa faktorer försämrades i stället resultatet för sektorn med cirka 2 miljarder kronor mellan 2013 o 2014.

För 2015 redovisar landstingssektorn per april en sammantagen prognos på minus 1,5 miljarder kronor. Då ingår återbetalning från AFA med totalt 1,3 miljarder kronor.

Regeringens budgetproposition

Den 21 september lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2016 till riksdagen. Regeringens prognoser visar en stark skatteunderlagstillväxt med väsentligt större ökningstal och samtidigt en lägre konsumtionsprognos än SKL: s bedömningar hittills.

I höstbudgeten föreslås hälso- och sjukvården förstärkas med 1 miljard 2016. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning och övergår från 2017 till generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning, vilket innebär 30 miljoner kronor för Region Örebro län.

Professionsmiljarden utges under perioden 2016–2019 med 1 miljard per år och ersätter de tidigare tillgänglighetssatsningarna. Rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för professionerna, mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt förbättrade förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen.

Regionorganisationens andel av statsbidraget beräknas uppgå till 30 miljoner kronor.

Kvinnosjukvården förstärks med 400 miljoner årligen för perioden 2016–2018. Statsbidragen som är riktade mot förlossningsvården skulle ge regionorganisationen 12 miljoner kronor om fördelning görs efter invånarantal. Villkoren för statsbidraget är ännu inte fastställt.

Satsningen på cancervården fortsätter. Mellan 2015 och 2018 avsätts 500 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader.

Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40–74 år införs från halvårsskiftet 2016 och kostnadsfri tandvård upp till 23 års införs stegvis från 2017. Båda reformerna kompenseras landsting och regioner i det generella statsbidraget och innebär motsvarande bortfall av patientavgifter. För 2016 beräknas beloppet för regionorganisationen till 3 miljoner kronor.

Avgiftsfri vård för personer över 85 år genomförs från 2017 och kompenseras i det generella statsbidraget. Då Region Örebro län redan infört avgiftsfrihet för denna grupp kommer statsbidraget att utgöra ett tillskott på 6 miljoner kronor per år.

Kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år införs och kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 införs och finansieras inom läkemedelsförmånen.

Från regeringens vårproposition finns även en satsning på att alla barn och unga i åldern 8–19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0–7 år. Regeringen har avsatt 120 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019. Förutsättningarna för att ta del av statsbidraget är ännu inte fastställda, men eventuell ersättning blir en resultatförstärkning då regionorganisationen redan ersätter glasögon för denna åldersgrupp.

Region Örebro läns prognos 2015

Resultatet per 31 juli uppgår till 194 miljoner kronor. Helårsresultatet beräknas vid denna tidpunkt till 170 miljoner kronor, vilket är i linje med det budgeterade resultatet, då det förutom ett resultat på 20 miljoner kronor omfattar en reservation för framtida kostnadsökningen på 150 miljoner kronor. Verksamheternas prognos är per juli ett underskott på 142 miljoner kronor. Prognosen kan dock komma att revideras när delårsrapporten per augusti fastställs.

Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och 2018

Förutsättningar

Budgeten utgår från beslutad budget 2015 och plan 2016-2017 samt planeringsförutsättningar från SKL och regeringens budgetproposition från september.

Nettokostnader och landstingsprisindex

I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas per oktober till 2,3 procent för 2016, samt 2,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018. Det innebär att index för 2016 har reviderats ned jämfört med index som angavs i förutsättningarna för arbetet med budget 2016 (2,7 procent).

Kalkylen innehåller en uppräkning med SKLs prognostiserade index för åren 2016-2018.

Skatteintäkter och generella statliga bidrag

Beräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer per oktober för riket avseende skatteunderlaget för perioden 2015–2018.

Skatteunderlagstillväxten tilltar betydligt i år jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande ger en positiv effekt 2015. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger inte lika brant.

För 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan 2008. Beräkningarna från SKL utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen.

Det är framför allt två faktorer som föranlett revideringar i oktoberprognosen jämfört med prognosen från augusti. Den ena är utvecklingen på arbetsmarknaden, där sysselsättningen under sommaren har utvecklats lite svagare än förväntat och en del förslag i regeringens budgetproposition för 2016 som beräknas öka sysselsättningen och skatteunderlaget.

Skatteintäkterna beräknas 2016 till 6 601 miljoner kronor, vilket är 289 miljoner kronor mer än budgeten för 2015. Utjämningsavgiften och generella statsbidrag beräknas till 1 971 miljoner kronor.

Bland de generella statliga bidragen finns bidraget till landstingen för läkemedelsförmånerna

m.m. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse gjorde i mars en överenskommelse med Socialdepartementet om detta bidrag för 2015. Förutom det ordinarie bidraget erhölls bidrag för merkostnaderna för läkemedel mot Hepatit C. För åren därefter finns ingen överenskommelse om storleken på bidraget, men aviseringar har gjorts att det kommer innehålla kompensation för både avgiftsfrihet för läkemedel till barn upp till 18 år och för Hepatit C-läkemedel. Satsningen på läkemedel till barn gäller från 1 januari 2016 kompenseras motsvarande ca 10 miljoner kronor för regionorganisationen 2016.

Specialdestinerade statsbidrag

I budgeten har nedanstående specialdestinerade statsbidrag tagits upp till följande belopp:

Sjukskrivning/rehabiliteringsgarantin 30 miljoner kronor Stimulansmedel psykiatrin 5 miljoner kronor

Planeringsreserv

God hushållning innebär att ha en reserv för oförutsedda resultatsvängningar. Det kan handla om såväl uteblivna intäkter som tillkommande kostnader, till exempel kan den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden medföra en risk att den bedömda skatteunderlagstillväxten inte blir lika stark som budgeterats. Mot bakgrund av detta budgeteras en ekonomisk reserv på 50 miljoner kronor per år.

Framtidens utmaningar

Region Örebro läns ekonomiska planering omfattar även en långsiktig reserv för att möta kommande kostnads- och utgiftsökningar inom regionorganisationens verksamheter. För detta ändamål har 150 miljoner kronor lagts in i budgeten.

Årets resultat

Årets resultat utifrån ovan angivna förutsättningar uppgår till 109 miljoner kronor, inklusive reserv för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Resultaten innebär att Region Örebro län redovisar en ekonomi i balans under budget och planperioden.

Investeringar

För 2016 är investeringarna beräknade till sammantaget 699 miljoner kronor. För fastighetsinvesteringar särredovisas byggnationen av H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro. Se vidare i bilaga om investeringsbudget.

Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr)
Fastighetsinvesteringar exkl H-huset	303
Fastighetsinvesteringar H-huset	192
IT-investeringar	31
Medicintekniska investeringar	120
Övriga investeringar	53
SUMMA	699

Pensionsplaceringar

Region Örebro län har sedan 2008 gjort placeringar i en kapitalportfölj med målsättningen att möta framtida pensionsutbetalningar. Avkastningsmålet uppgår till 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex.

Avkastningsmålet skall ses långsiktigt. I enlighet med beslutad finanspolicy ska uppkommen avkastning återinvesteras. Sedan 2015 ingår fordran på Region Örebro läns förvaltnings AB i kapitalportföljen med 150 miljoner kronor. Avkastningen på denna utgörs av ränta enligt reversen plus del av utdelningen från förvaltningsbolaget, för 2016 uppgående till 10 miljoner kronor.

I syfte att uppnå målsättningen behöver placeringen i pensionsmedelsportföljen matcha ökningarna av avsättningen till pensioner inklusive löneskatt. För 2016 beräknas ökningen av avsättningen uppgå till knappt 200 miljoner kronor. Kommande år beräknas dock ökningen uppgå till 270 miljoner kronor, varför en placering på 235 miljoner kronor 2016 skapar utrymme för en jämn placeringstakt.

Känslighetsanalys

Region Örebro läns ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar ekonomin i hög grad. En känslighetsanalys är ett sätt att visa hur olika förändringar påverkar regionorganisationen finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut.

I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar ekonomin (mnkr): Löneförändring 1% +-48

Förändring av övriga driftkostnader 1% +-38

Förändring skatteunderlaget med 1% +-66

10 öre förändrad utdebitering +-57

Regionens ekonomi och de ekonomiska utmaningarna

Regionens ekonomi, Skatteunderlagsprognosen och prognosen för landstingsprisindex de kommande åren pekar på att de två kommande åren kan ge ett mycket positivt ekonomiskt utfall. Kraftig ökning av skatteunderlaget som en följd av den jobbtillväxt som Alliansregeringens reformer lagt grunden till samtidigt som en närmast obefintlig inflation ger begränsade kostnadsökningar.

Vi ser dock kraftiga kostnadsökningar 2018 och framåt. Pensionskostnaderna stiger relativt kraftigt, kostnader för tågtrafiken i Mälardalen ökar kraftigt, kapitaltjänstkostnaderna för Etapp 2 tillkommer år 2020 med ca 130 mnkr (i dagens kostnadsläge) och samtidigt stiger antalet äldre kraftigt. Sammantaget pekar det på behovet av att de närmaste åren med god ekonomi vidta åtgärder för att kunna begränsa kostnadsökningarna på längre sikt.

Vi ser därför ett starkt behov av satsningar på förebyggande arbete, på IT-satsningar för att förenkla och rationalisera för vårdens medarbetare samt på ledarskap för att ta vara på den kapacitet som finns i regionens organisation.

Regionens finansiella mål och ekonomisk politik 2016-2018

Region Örebro läns ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta skapar förtroende för organisationens förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska tider.

Det är därför nödvändigt att Region Örebro län över en konjunkturcykel redovisar ett överskott på ca 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det skapar även ett utrymme för att långsiktigt klara stora investeringar och stigande pensionskostnader.

Det pågår en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården som ger ökade möjligheter till förbättringar inom diagnostik och behandling. All verksamhet måste göra förändringar för att möta nya krav, och inte bara lägga till det nya utan att det gamla berörs. Genom ett aktivt förändrings- och effektiviseringsarbete skapas ett utrymme för satsningar genom omfördelningar. Ett generellt effektiviseringskrav på 20 mnkr läggs på förvaltningarna, vidare behålls rationaliseringskravet på administration om 20 mkr. För 2017 och 2018 läggs ett effektiviseringskrav på 0,5% på samtliga nämnder och förvaltningar. Avkastningskravet på LoVS höjs till 3 miljoner kronor.

För att klara utveckling inom sjukvården och för att möta utmaningarna ser vi det även viktigt att justera avgifterna inom sjukvården. Vi föreslår därför en generell uppräkning av avgifterna med 25 % samt att högkostnadsskyddet inom hälso- och sjukvården höjs till 1100 kronor, som gäller i de flesta landsting i landet. Vidare föreslår vi att avgiftsfri hälso- och sjukvård gäller upp till 20 års ålder. För preventivmedel följer vi SKLs rekommendation.

Intäktsförstärkningarna och effektiviseringskravet skapar ett utrymme för framtidsinriktade satsningar. Xxxxxxxxx har under flera år gått med stora underskott och prognosen för 2015 pekar på fortsatt växande underskott. För att ge sjukhusen och psykiatrin realistiska möjligheter att klara verksamheten inom ramarna tillför vi därför 40 mnkr som ramförstärkning till sjukhusen. Primärvården förstärks med ytterligare 20 mnkr.

En marknadsstrategi för att sälja mer vård förstärker möjligheter att sälja mer vård vilket ger ytterligare intäkter och stärker framför allt USÖ:s position. Vi satsar därför 2 miljoner för att förstärka arbetet med såld vård.

För att utveckla neurokirurgin vill vi utveckla en NIMA-avdelning på USÖ. För det ändamålet tillförs 13 mnkr.

40 miljoner ger utrymme att ge vård i tid och klara vårdgarantins krav.

20 miljoner skapar bättre förutsättningar att utveckla bättre vård för de sjuka äldre.

20 miljoner avsätts för att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten.

Vi vill även utveckla det moderna ledarskapet som behövs för att klar sjukvårdens och landstingets utmaningar, det handlar inte om mer resurser utan om sätt att arbeta.

För att korta köerna och införa valmöjligheter inom specialistvården öppnar vi för LOV och tillför därför 10 mnkr i särskild satsning för detta.

För att skapa karriärtjänster för extra skickliga specialistutbildade sjuksköterskor satsas 5 mnkr.

För att utveckla området e-hälsa satsar vi 5 miljoner extra.

2 miljoner satsas för att stärka regionens kulturinstitutioner.

3 miljoner satsas för att förstärka arbetet med nyföretagandet i regionen.

Den mycket kraftiga tillströmningen av flyktingar kräver ekonomisk beredskap, varför vi avsätter 5 miljoner för detta.

Det är nödvändigt att USÖ ges goda möjligheter att få tillgång till ny medicinsk teknik. För 2016 utökar vi därför anslaget för ny medicinsk teknik med 10 miljoner. Vi vill också utreda möjligheterna att investera i en strålkniv 2017, för att utveckla neurokirurgin på USÖ.

Det finns ett stort behov av bättre IT-system. Vårdens medarbetare behöver bättre stöd-system. Vi tillför därför 10 mnkr för att skapa ett rejält utrymme för investeringar i området.

Medicinsk teknik och IT-system är betydligt viktigare för vårdens utveckling än investeringar i vindkraftverk. Vi föreslår därför att byggandet av egna vindkraftsverk blåses av och tidigare beslutad ram om 32 mnkr därför upphävs. De pengarna kan i stället läggas på investeringar i en strålkniv 2017.

Övergripande mål och uppdrag

Varje enhet och klinik ska ligga i den övre halvan i jämförelse med jämförbara enheter i landet vad avser kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och produktivitet.

Xxxxxxxxxxxxxxx får i uppdrag att snarast återkomma med förslag till taxor och avgifter inom sjukvården där nivån har höjts med i snitt 25 % samt högkostnadsskyddets höjs till 1100 kr.

Regionens resultat ska uppgå till minst 250 mnkr. Verksamheternas resultat ska vara minst noll.

Investeringar för regionens egna verksamheter ska finansieras med egna medel. Regionens ska avsätta minst 235 mnkr för pensionsändamål.

Tidigare beslut att avsätta 32 mnkr för investeringar i vindkraft upphävs.

Kalkyl 2016-2018 ‌

RESULTATRÄKNING	Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
mnkr	2015	0000	0000	0000	0000
Regionbidrag	-7 822	-7 818	-7 896	-7 896	-7 896
Löne- o prisuppräkning inkl läkemedel			-195	-380	-677
Särskilda satsningar	-59		-125	-125	-125
Ramförstärkning			-60	-60	-60
Tidigare och kommande beslut			-49	-49	-49
Ökade intäkter			110	110	130
Anslag planeringsreserv	-79		-50	-50	-50
Framtida utmaningar	-150		-150	-150	-150
Summa	-8 110	-7 818	-8 415	-8 600	-8 877
Resultat från verksamheten		-156
Regiongemens (pensioner, statsbidrag m m)	-40	-68	-67	-118	-253
Verksamhetens nettokostnader	-8 150	-8 043	-8 483	-8 718	-9 130
SKATTEINTÄKTER
Landstingsskatt	6 312	6 285	6 612	6 876	7 178
Prognos slutavräkning innevarande år		21
Justeringspost slutavräkning föreg år		-6	-11
Summa skatteintäkter	6 312	6 300	6 601	6 876	7 178

GENERELLA STATSBIDRAG OCH
UTJÄMNING
Inkomstutjämningsbidrag	1 310	1 305	1 389	1 448	1 514
Statsbidrag läkemedelsförmånen	635	680	690	690	690
Kostnadsutjämningsbidrag	40	37	32	33	35
Regleringsavgift/bidrag	-123	-124	-139	-136	-168
Strukturbidrag	4	4	0	0	0
Summa generella statsbidrag och utjämning	1 866	1 901	1 971	2 034	2 070
Finansiella intäkter	59	77	68	70	75
Finansiella kostnader	-67	-66	-48	-117	-181
Finansnetto	-8	11	20	-48	-107
Årets resultat	20	170	109	144	12

DRIFTBUDGET	Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
mnkr	2015	0000	0000	0000	0000
Regionbidrag

Regionfullmäktige	-16		-16	-16	-16

Regionstyrelsen
Regionstyrelsen utskott mm	-37		-37	-37	-37
Regionkansliet o projekt mm	-291		-298	-298	-298
Hälsovalsenheten primärvård	-1 372		-1 406	-1 406	-1 406
Tandvårdsenheten	-193		-193	-193	-193
Regionservice	-150		-150	-150	-150

Nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning	-5 067		-5 127	-5 127	-5 127

Nämnd för samhällsbyggnad	-392		-423	-423	-423

Nämnd för regional tillväxt	-208		-213	-213	-213

Gem nämnd för företagsh.o tolk	-19		-19	-19	-19

Tidigare fattade budgetbeslut	-68		-15	-15	-15
Löne- och prisjustering, inkl läkemedel	-10		-195	-380	-677
Regionbidrag	-7 822	-7 818	-8 091	-8 276	-8 573
Resultat från verksamheten		-156
Planeringsreserv	-79		-50	-50	-50
Särskilda satsningar	-59		-125	-125	-125
Ramförstärkningar hälso- och sjukvård prim vård			-60	-60	-60
Tidigare och kommande beslut			-49	-49	-49
Ökade intäkter			110	110	130
Framtidens utmaningar	-150		-150	-150	-150
Summa verksamheter	-8 110	-7 975	-8 415	-8 600	-8 877
Regiongemensamt	-40	-68	-67	-118	-253
Varav pensionskostnader	-259	-272	-304	-323	-456

DRIFTBUDGET	Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
mnkr	2015	0000	0000	0000	0000
Specialdestinerade statsbidrag
Statsbidrag professionens kompetens	30	30	30	30	30
Förstärkning hälso- och sjukvården			30
Standardiserade vårdförlopp cancerprocessen		12
Rehabgaranti/minskad sjukfrånvaro	40	33	30	30	30
Vårdgaranti		1
Vävnadsdirektiv		4
Stimulansmedel psykiatri	5	10	5	5	5
Patientsäkerhet
Pensioner
Pensionsutbetalning	-264	-268	-276	-286	-308
Löneskatt på pensionsutbet	-64	-65	-67	-69	-75
Pensionsutbetalning ÄDEL		-9
Löneskatt på pensionsutbet ÄDEL		-2
Övrigt	-2	-2	-2	-2	-2
Ökad pensionsskuld
Avgiftsbestämd del KAP-KL	-171	-179	-190	-199	-208
Förändring pensionsskuld	-134	-128	-129	-134	-220
Löneskatt xxx.xxxx del KAP-KL	-42	-43	-46	-48	-51
Löneskatt på pens.skuldsförändr	-33	-31	-31	-32	-53
Avsättning utöver KPAs kalkyl			-25	-25	-25
Löneskatt på premiebetalning KAP-KL
Schablonber pensionskostnad	362	366	371	381	391
Schablonber löneskatt	88	89	90	92	95
Pensionsmedelsförvaltning		-1
Arbetsgivaravgifter		1
Tandvårdsmoms	16	17	16	16	16
Patientförsäkring LÖF premie	-30	-30	-37	-40	-43
Internräntor
Likvidkonto	2	1	1	1	1
Lån fastigheter	63	66	66	66	66
Lån inventarier	10	13	12	12	12
AFA återbetalning 2004 års premier		50
Citybanan	-2	-1	-1
Avkastningskrav
Regionservice	25		25	25	25
Regionservice, hyresavkastn	60		60	60	60
Folktandvården	1		1	1	1
Summa	-40	-68	-67	-118	-253
Verksamhetens nettokostnader	-8 150	-8 043	-8 483	-8 718	-9 130

BALANSRÄKNING	Budget	Prognos	Budget
mnkr	2015	2015	2016
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Xxxx, byggnader och tekniska anläggningar	2 649	2 610	2 961
Maskiner och inventarier	647	618	674
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar	91	132	132
Långfristiga fordringar	174	24	24
Summa anläggningstillgångar	3 561	3 384	3 791
Omsättningstillgångar
Förråd	142	150	150
Fordringar	400	615	615
Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj 1)	2 064	1 959	2 204
Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj	668	969	773
Summa omsättningstillgångar	3 273	3 693	3 742
SUMMA TILLGÅNGAR	6 834	7 077	7 533
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital	1 551	1 547	1 717
Årets resultat	20	170	110
Justering med post "Framtida utmaningar"	150		150
Summa eget kapital	1 721	1 717	1 977
Avsättningar
Avsättning för pensioner inkl löneskatt	3 164	3 165	3 386
Övriga avsättningar	64	57	30
Summa avsättningar	3 228	3 222	3 416
Skulder
Långfristiga skulder	282	273	264
Kortfristiga skulder	1 603	1 865	1 876
Summa skulder	1 885	2 138	2 140
SUMMA EGET KAPITAL,	6 834	7 077	7 533
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER	6 834	7 077	7 533

KASSAFLÖDESANALYS	Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
mnkr	2015	0000	0000	0000	0000
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat	20	171	110	144	12
Justering med post "Framtida utmaningar"	150		150	150	150
Justering för av- och nedskrivningar	272	291	292	298	304
Justering för gjorda avsättningar	220	213	197	273	443
Justering för utnyttjade avsättningar	-22
Justering för övr ej likv.påverkande poster		36	15	15	15
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital	000	000	000	880	924
Ökning/minskning kortfristiga fordringar	0	-21	0	0	0
Ökning/minskning förråd och lager		1
Ökning/minskning kortfristiga skulder	-24	-31	11	11	0
Justering ej likvidpåverkande poster, bef revers
Kassaflöde från den löpande verksamheten	616	660	775	891	924
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	-518	-502	-699	-854	-873
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		15
Investeringar i finansiella tillgångar	-36	-78
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-554	-565	-699	-854	-873
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Minskning långfristiga skulder	-180	-9	-9	-9	-9
Minskning långfristiga fordringar	150	150
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-30	141	-9	-9	-9
UTBETALNING BIDRAG STATLIG INFRASTRUKTUR		-28	-29	-30
ÅRETS KASSAFLÖDE	32	208	39	-1	42
placering i pensionsmedelsförvaltningen	000	000	000	250	370
Årets kassaflöde exkl placering i pensionsförvaltningen	-198	-22	-196	-251	-328
Justering gjorda avsättningar specifikation
Förändring avsättning Citybanan	-2 000		-1 000	0	0
Förändring av pensionsskuld 442	-134 000		-128 702	-133 895	-219 645
Löneskatt på p-skuldsförändring 4536	-32 500		-31 223	-32 483	-53 286
Löneskatt på rtedel årets penskostn 4537	-10 097		-7 137	-20 769	-33 295
Räntedel i årets pensionskostnad	-41 620		-29 417	-85 610	-137 244
Summa	-220 217		-197 479	-272 757	-443 470

tkr

Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
2015	0000	0000	0000	0000

-140 000	-143 400	-144 000	-150 000	-156 000
-132 000	-147 700	-148 000	-148 000	-148 000

- 272 000	- 291 100	- 292 000	- 298 000	- 304 000
Budget	Prognos	Budget	Plan	Plan
2015	0000	0000	0000	0000
-347 300	-300 000	-495 000	-679 000	-628 000
-171 100	-202 000	-204 000	-175 000	-245 000

- 518 400	- 502 000	- 699 000	- 854 000	- 873 000

AVSKRIVNINGAR

Fastigheter Inventarier

Summa avskrivningar

INVESTERINGAR

Bruttoinvesteringar fastigheter Bruttoinvesteringar inventarier

Summa investeringar

Avskrivningarna är beräknade framåt enligt följande

För 2016 är samma förväntade värde som prognosen för 2015

Detta p g a att effekten av slutavskrivna beräknas bli lika stor som de nytillkommande objekten

För 2017 finns inte samma effekt av slutavskrivna fastigheter. Därmed höjs avskrivnings beloppet med effekten av ökade investeringar mellan 2015 och 2016, 180 mnkr Inventarieavskrivning budgeteras på samma nivå som föregående år

För 2018 ökas avsrkivningen ytterligare för ökningen av investeringar mellan 2017 och 2016.

Budget 2016 bilaga 1.xlsx, 2015-10-19, 17:24

	2016	2017	2018
Särskilda satsningar 2016	(mnkr)
Korta köerna	40
Bättre vård för sjuka äldre	20
Utveckla USÖ	15
Arbeta mer förebyggande	20
Utveckla vårdvalen	10
Kompetenssatsning	5
Utveckla e-hälsan	5
Beredskap för flyktingar	5
Öka nyföretagandet	3
Utveckla kulturen	2
	125
Ramförstärkning hälso- och sjukvården	40
Ramförstärkning primärvården	20
	60
Tidigare beslutat	(mnkr)
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning
Neonatalavdelning 35 på USÖ, ombyggnation och personalförstärkning	4,4
Centrum för sällsynta sjukdomar, lokalformering på USÖ	1,0
Dopningsmottagning, egenfinansiering av tidigare projekt	2,0
KBT på nätet, fortsatt satsning efter projekttid	1,0
Externa vårdplatser, förlängning avtal inför upphandling	1,7
Nämnden för samhällsbyggnad
Upphandlad trafik västra länet	2,3
Upphandlad trafik södra länet	10,0
Regionstyrelsen
E-hälsa, nationella beslut inklusive lokala effekter	8,0
Folkhögskolekurs för personer med förvärvad hjärnskada	2,4
WiFi-nät heltäckande (drift, finns även bland investeringar)	5,5
	38,3
Kommande beslut	(mnkr)
Stockholm-Oslo 2.55, driftbidrag vid eventuellt köp av aktier i gemensamt bolag	1,0
Örebro läns flygplats	9,0
Xxxxxx Xxxxx Science Park AB, preliminärt ökat bidrag för ökat ägande	0,7
	10,7
	(mnkr)
Ökade avgifter	36,5
Effektiviseringskrav	43,0
Mer såld vård	30,0
Summa ökade intäkter	109,5

Bilaga 2. Investeringsbudget.

Investeringsbudget Alliansen

Innehåll

Investeringsbudget 2

Investeringsbudget

Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar över 10 miljoner kronor

Investeringsprocessen för fastigheter inleds med ett beslut om att en förstudie ska inledas. Beslut om detta tas av politisk ledning, regiondirektören själv eller regiondirektören efter ansökan från förvaltningschef. Efter förstudien beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet om de objekt som ska fortsätta till planeringsfas. Samtidigt tas beslut om budget för kommande investeringsfas. Beloppet finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter beslut genomförs planeringsfasen, vilken består de två stegen avdelningsfunktionsprogram och rumsfunktionsprogram.

Efter avslutad planeringsfas beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet för varje enskilt objekt om investeringen ska gå vidare in i projekteringsfas. Samtidigt tas beslut om budget för projekteringsfasen. Budgetbeloppet finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter projekteringsfasen ska ett beräknat belopp för totalinvesteringen vara fastställt.

Regionfullmäktige tar då ett nytt beslut per enskilt belopp för den samlade investeringen för de objekten som ska fortsätta in i byggfasen.

När byggfasen är avslutad görs en dokumentation med uppföljning av projektet innan inflyttning sker. Varje fas ska dokumenteras enligt framtagen mall inför nästa beslutspunkt och investeringsbelopp och tidplan ska revideras till varje beslutspunkt. Processen framgår av nedanstående bild.

2 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Investeringar per förvaltning

Belopp i miljoner kronor.

Förvaltning	Byggnader	IT	MT	Övrigt	Totalt
Hälso och sjukvårdsförvaltningen	182,3		113,5	25,9	321,7
Hälso och sjukvård, Etapp 2 USÖ	191,5				191,5
Folktandvården	10,5		6,5	3,0	20,0
Regionhälsan	0,1				0,1
Regionservice (Fastigheter)	78,4				78,4
Regionservice	4,8	30,8		6,4	42,0
Regional utveckling	4,7			17,8	22,5
Regionstyrelsen	15,0				15,0
Regionstyrelsen externa hyresgäster	7,5				7,5
SUMMA	494,8	30,8	110,0	53,1	698,7

Fastighetsinvesteringar 2016

Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter för åren 2016 till 2019, för H-huset också för 2020. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med en efterföljande beskrivning av varje enskilt objekt överstigande 10 miljoner kronor i beräknad investeringsutgift. För redovisade objekt som är i förstudie-, planerings- och projekteringsfaser är beloppen grovt uppskattade.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Hälso och sjukvårdsförvaltningen	Beräknad utgift*	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö	90,0		10,0	20,0	20,0	20,0
USÖ, framtidens neonatal	60,0		3,0	7,0	25,0	25,0
USÖ, M-huset omstrukturering laboratorium medicin	58,0	6,7	10,0	25,3	16,0
USÖ H-huset, underkulvert till media	30,0		20,0	10,0
USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet Urologi	32,9	20,5	0,0	12,4
USÖ, Reservvatten	31,0	8,5	8,0	14,5
USÖ F-huset, Fertilitetsenheten	30,0		1,5	6,5	10,0	12,0
USÖ, omstrukturering av kvinnokliniken	12,0	2,0	0,0	10,0
USÖ M-huset, fastighetsnätet	9,9		1,7	5,4	2,8
USÖ, O-huset uppgradering MR 1,5 tesla (MT 2087)	6,0		6,0
USÖ, O-huset CBCT (2534)	3,0		3,0
USÖ, klinikgemensam behandlingsenhet	3,0	1,0	2,0
USÖ, centrala UPS	2,4	0,4	1,0		1,0

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 3 (25)

USÖ, Kulvertlåsning	2,0		2,0
USÖ, legionellaåtgärder	1,5		1,5
USÖ, informationsdisken Gallerian	1,5		1,5
USÖ, B-huset kvinnokliniken ultraljud (2245)	1,1		0,1	1,0
USÖ, utredning dialysen	1,0		1,0
USÖ, diskmaskin fiberbronchscop (MT 2196)	0,6	0,3	0,3
USÖ, kefalostat (2115)	0,5		0,5
USÖ, Cyclotron (MT 2615)	0,5		0,5
USÖ, LC-MS/MS (2437)	0,3		0,3
USÖ, telemitiutrustning (MT 2356)	0,3	0,2	0,2
USÖ, B-huset, mammografi utbyte utrustning (2088)	0,2		0,2
USÖ, Intraoperativ CT (1365)	0,2		0,2
USÖ, t-huset ombyggnation forskningslab	0,2		0,2
Karlskoga, ombyggnad operation samt sterilcentral	129,3	35,0	59,3	25,0	10,0
Karlskoga, ombyggnad Rehab med bassäng	19,0	2,0	2,0	8,0	7,0
Karlskoga, reservvatten	8,0	7,0	1,0
Karlskoga, entréhall H-blocket	3,0	1,5	0,0	1,5
Lindesberg, akutmottagning och saneringsstation	69,1	40,0	18,0	11,1
Lindesberg, byggnation reservkraft el	21,0		7,5	13,5
Lindesberg, reservvatten, projektering ny byggnad	9,5	4,0	2,5	3,0
Lindesberg, ombyggnad och flytt av kirurgmottagning	6,0	2,0	4,0
Lindesberg, kylanläggning avd 1, 2 och 5	2,0		2,0
Psykiatri, anpassning L-huset, slutenvård ink avd 5	15,0	5,0	2,0	8,0
Psykiatri, anpassning läkarstudenter	6,0	4,0	0,5	0,5	1,0
Psykiatri, behov av nya lokaler Kga Lasarett	6,0	0,5	0,0	1,0	4,5
Psykiatri, anpassning av fd arkiv L-huset	4,0	2,0	0,0	2,0
Habilitering, tillgänglighets- och arbetsmiljöanpassningar	1,5		1,5
Primärvård, ny VC Lindesberg	105,3	1,5	7,0	40,8	56,0
Primärvård, anpassning lokaler läkarstudenter	18,0	16,0		2,0
Primärvård, utbyggnad Mikaeli VC	10,0	1,0		1,0	8,0
Primärvård, ombyggnation / omstrukturering Karla VC	3,0		0,3	2,7
Primärvård, utredning om- och	2,0	0,5		1,5

4 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

utbyggnad Lillån VC

161,6

161,3

57,0

Primärvård, ombyggnation reception Pilgården

0,7

0,1

0,6

Hälso och sjukvårdsförvaltningen

816,5

182,3

234,3

Objekt: USÖ. Framtidens neonatal

En ny avdelning för att bedriva modern och patientsäker neonatalvård på universitetssjukhuset tillskapas. Efter utbrott av MRSA i början av 2014 reducerades antalet intensivvårdplatser från 5 till 3 för att bl.a. minska risken för ny spridning av bakterier. Under hösten 2015 genomförs vissa justeringar på avdelningen för att kunna öppna två tillfälliga intensivvårdsplatser som klarar vårdhygienisk standard. Detta innebär att patienter inte behöver vårdas i andra län. Behovet av en ny modern neonatalavdelning kvarstår dock även efter dessa åtgärder. En förstudie och ett planeringsarbete genomförs under 2016.

Framtidens neonatal	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	1,2		1,2
Planering	1,8		1,8
Projektering	3,0			3,0
Byggnation	54,0			4,0	25,0	25,0
Summa bygginvestering	60,0	0,0	3,0	7,0	25,0	25,0
varav byggnadsanknuten konst	0,6				0,3	0,3
Utrustning/Inredning exl MT-investering	5,0				2,5	2,5
Totalt för objektet	65,0	0,0	3,0	7,0	27,5	27,5

Objekt: USÖ. M-huset omstrukturering laboratorium medicin

Investeringen syftar till att effektivisera resurserna inom laboratorium medicin för åstadkomma en ökad kapaciteten av laboratorieprover. Omstruktureringen innebär en koncentration av laboratorium medicins olika verksamheter till M-huset. Frigjord yta finns efter att enheten kliniskt forskningscentrum flyttat till Campus. Lokaler som lämnas i F-huset frigörs för annan verksamhet.

M-huset omstrukturering laboratorium medicin	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	58,0	6,7	10,0	25,3	16,0
Planering
Projektering
Byggnation

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 5 (25)

Summa bygginvestering	58,0	6,7	10,0	25,3	16,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,2			0,1	0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering	4,0	0,5		1,5	2,0
Totalt för objektet	62,0	7,2	10,0	26,8	18,0	0,0

Objekt: USÖ. Underkulvert till media under H-huset

Det krävs större dimensioner på rörledningarna till H-huset för att öka redundansen på mediaförsörjningen mellan undercentralerna i byggnaderna. Detta innebär att ledningarna blir för grova för att korsa transportkulverten med tänkt takhöjd. I och med detta uppstår kravet på en underkulvert för all media.

Underkulvert till media, under H-huset	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	0,6		0,6
Planering	0,9		0,9
Projektering	1,5		1,5
Byggnation	27,0		17,0	10,0
Summa bygginvestering	30,0	0,0	20,0	10,0	0,0	0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet	30,0	0,0	20,0	10,0	0,0	0,0

Objekt: USÖ. B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi

Urologiverksamhetens utomlänsuppdrag ökar vilket medför behov av lokalförändring och större lokalytor. Verksamheten har också förändrats vad gäller provtagning, preparathantering, analyser och telefonrådgivning, vilket också ställer nya krav på lokaler. En ombyggnad planeras där dagkirurgiska ingrepp i lokalanestesi sker på mottagningen. Omstruktureringen skulle innebära ett snabbare patientflöde och frigöra operationstid i O-huset.

B-huset poliklinisk verksamhet Urologi	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	32,9	20,5		12,4	0,0	0,0
Summa bygginvestering	32,9	20,5	0,0	12,4	0,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,2	0,2
Utrustning/Inredning exl MT-investering	2,0	2,0
Totalt för objektet	34,9	22,5	0,0	12,4	0,0	0,0

6 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Objekt: Reservvatten – USÖ, Karlskoga och Lindesberg Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Utifrån dessa

Reservvatten- USÖ, Karlskoga och Lindesberg	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	48,5	19,5	11,5	17,5
Summa bygginvestering	48,5	19,5	11,5	17,5	0,0	0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering	3,3		1,3	2,0
Totalt för objektet	51,8	19,5	12,8	19,5	0,0	0,0

rekommendationer finns ett behov att utveckla reservvattenförsörjningen vid länets tre sjukhus.

Objekt: USÖ. Fertilitetsenheten F-huset vån 2

Nya metoder och ny utrustning inom fertilitetsverksamheten har medfört behov av förnyelse av lokalerna. Nya lokaler för verksamheten skulle ge en möjlighet att kunna erbjuda fler inom- och utomlänsbehandlingar av god kvalité. En förstudie och ett planeringsarbete föreslås genomföras under 2016.

Fertilitetsenheten, F-huset vån 2	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	0,6		0,6
Planering	0,9		0,9
Projektering	1,5			1,5
Byggnation	27,0			5,0	10,0	12,0
Summa bygginvestering	30,0	0,0	1,5	6,5	10,0	12,0
varav byggnadsanknuten konst	0,1					0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering	2,7				0,7	2,0
Totalt för objektet	32,7	0,0	1,5	6,5	10,7	14,0

Objekt: USÖ. Omstrukturering av kvinnokliniken

En större upprustning av B-huset genomfördes åren 1993/1996. Verksamheterna har sedan dess förändrats. Vissa riktade förändringar har genomförts för ett antal av klinikerna. Den föreslagna omstruktureringen syftar till att genomföra en mer långsiktig lösning av lokalerna i huset.

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 7 (25)

Omstrukturering av Kvinnokliniken	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	12,0	2,0	0,0	10,0
Summa bygginvestering	12,0	2,0	0,0	10,0	0,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,1	0,1	0,0	0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering	0,6	0,1	0,0	0,5	0,0	0,0
Totalt för objektet	12,6	2,1	0,0	10,5	0,0	0,0

Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad operation samt sterilcentral Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på bland annat ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Sterilcentralens lokaler och utrustning anpassas för dagens behov. Sterilcentralen är centralt placerad på operation vilket gör att ombyggnad kan sker samtidigt som operationslokalerna byggs om.

Ombyggnationen innebär stora förbättringar ur miljö-synpunkt.

Ombyggnad operation o sterilcentral	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	129,3	35,0	59,3	25,0	10,0
Summa bygginvestering	129,3	35,0	59,3	25,0	10,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,8		0,5	0,3
Utrustning/Inredning exl MT-investering	15,0	2,0	6,5	6,5
Totalt för objektet	144,3	37,0	65,8	31,5	10,0	0,0

Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad Rehab med bassäng Ombyggnationen ersätter nuvarande rehab med bassäng från 1972. Bassängen bedriver dagligen träning för ca 100 deltagare.

8 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Ombyggnad Rehab med bassäng	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	19,0	2,0	2,0	8,0	7,0	0,0
Summa bygginvestering	19,0	2,0	2,0	8,0	7,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,2			0,1	0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering	1,9			0,9	1,0
Totalt för objektet	20,9	2,0	2,0	8,9	8,0	0,0

Objekt: Lindesbergs lasarett. Akutmottagningen och saneringsstation

Ombyggnationen medför ett säkrare patientflöde in till akutmottagningen. Planeringen innebär en första sluss till ett väntrum och därefter en sluss till sjukvårdsdelen. En saneringsstation byggs för patienter som har blivit utsatta för kemikalier vid olyckshändelser.

Akutmottagning och saneringsstation	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	69,1	40,0	18,0	11,1
Summa bygginvestering	69,1	40,0	18,0	11,1	0,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,5	0,5
Utrustning/Inredning exl MT-investering	3,0	1,5		1,5
Totalt för objektet	72,1	41,5	18,0	12,6	0,0	0,0

Objekt: Lindesbergs lasarett. Byggnation reservkraft el

En ny reservkraftanläggning är nödvändig för att lånsiktigt säkerställa patientsäkerheten enligt dagens normer och krav på kapacitet. De förändringar som sker på sjukhuset (ny dialysmottagning och ombyggnation av akutmottagen) har möjliggjort en tillfällig reservkraftsanläggning.

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 9 (25)

Byggnation reservkraft el	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	0,4		0,4
Planering	0,6		0,6
Projektering	1,0		1,0
Byggnation	19,0		5,5	13,5
Summa bygginvestering	21,0	0,0	7,5	13,5	0,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,1		0,0	0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering	1,0		0,5	0,5
Totalt för objektet	22,0	0,0	8,0	14,0	0,0	0,0

Objekt: Psykiatrin. Anpassning av L-huset USÖ, slutenvård inklusive avd. 5 Avdelning 5 för BUP (f.n. i E-huset) och avd.2 för vuxenpsykiatrin har båda fått upprepade påpekanden för brister i vårdsäkerhet och arbetsmiljö från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Därför är beslut fattat att inrymma avd. 5 i L-huset och därmed förbättra sambandet till akutverksamheten och övrig heldygnsvårdsverksamhet. Genom att använda en flygel kopplad till nuvarande avd. 2 för BUP och samtidigt begränsa avdelningens uppdrag till 12 vårdplatser uppnås en positiv effekt för båda avdelningarna. Riskbedömning och konsekvensanalys pågår parallellt med byggprojektering för att utreda möjligheter att ta vara på tidigare miljö för Tillnyktringsenhetens avgiftningar i anslutning till akutmottagningen för korta insatsepisoder och därmed kunna erbjuda oförändrat vårdplatsantal. Verksamhetens behov av en ECT-enhet för att öka kapaciteten för elchocksbehandlingar ingår också i projekteringsuppdraget. Behovet är identifierat tillsammans med Narkosenheten på USÖ där i nuläget behandlingarna sker och kapaciteten är för låg för de behov som faktiskt finns.

Anpassning L-huset, slutenvård ink avd 5	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	15,0	5,0	2,0	8,0
Summa bygginvestering	15,0	5,0	2,0	8,0	0,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,2	0,1	0,1	0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering	1,5	0,5	0,5	0,5
Totalt för objektet	16,5	5,5	2,5	8,5	0,0	0,0

10 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Objekt: Primärvården. Ny vårdcentral Lindesberg

Planeringen av en ny vårdcentral i Lindesberg är genomförd och projektet går under 2016 in i byggfasen.

Ny VC Lindesberg	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	105,3	1,5	7,0	40,8	56,0
Summa bygginvestering	105,3	1,5	7,0	40,8	56,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	1,5			0,5	1,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering	10,0			5,0	5,0
Totalt för objektet	115,3	1,5	7,0	45,8	61,0	0,0

Objekt: Primärvården. Anpassning lokaler läkarstudenter

Anpassning lokaler läkarstudenter	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	18,0	16,0		2,0
Summa bygginvestering	18,0	16,0	0,0	2,0	0,0	0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering	2,5	2,5
Totalt för objektet	20,5	18,5	0,0	2,0	0,0	0,0

Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum för läkarstudenter.

Hälso- och sjukvården, etapp 2 USÖ

Hälso och sjukvården, Etapp 2 USÖ	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019	Utblick 2020
Förberedande arbete	120,0	81,5	12,5	15,0	5,0	6,0
Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus	1 036,8	81,5	120,0	320,0	270,0	180,0	65,3
Etapp 2A Entré A-huset anslutningsgång	14,0	0,0	0,0	0,0	1,5	12,5
Etapp 2A Anpassning befintlig entré A-huset	15,7	0,0	0,0	0,0	1,7	14,0
Etapp 2B ombyggnad befinligt A-hus	1,0	1,0	0,0
Etapp 2C om och tillbyggnad akuten	216,0	14,5	24,0	56,0	56,0	49,5	16,0
Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset	19,0	4,0	0,0	15,0

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 11 (25)

Parkeringshus/markparkering inkl entresol CV 1	233,0	4,0	4,0	60,0	80,0	85,1
Utbyggnad godsmottagning F-huset	104,0	2,5	20,0	71,5	10,0
Ny nätstation ersättning för stn 04	10,6	0,0	0,0	1,1	9,5
A-husets anpassningar för fortlevnad 8 - 10 år	26,0	1,0	5,0	5,0	5,0	5,0	5,0
Fasad A-huset	15,0	0,0	0,0	15,0
Utbyggnad reservkraft	35,0	0,0	4,0	15,0	16,0
Fredsgatan 40, garagelänga	15,0	0,0	0,0	2,0	5,0	8,0
Uppsäkring framtida vattenförsörjning ringledning	10,0	0,0	2,0	5,0	3,0
Etapp 2 USÖ totalt	1 871,1	190,0	191,5	580,6	462,7	360,1	86,3
MT-utrustning H-huset tillkommer 150 miljoner

Objekt: Etapp 2, USÖ

Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro – benämnd etapp 2 – är en stor pågående strategisk satsning inom Region Örebro Län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Den nya byggnaden för högspecialitets vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020.

Under flera år har det pågått ett förberedande arbete för att skapa förutsättningar för nya lokaler för verksamheter inrymda i A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver en ny byggnad. En sådan skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida- och framtida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och lokaler för inneliggande patienter. Samtidigt har under senare år behovet av att skapa mer väldimensionerade och funktionella lokaler för Akutmottagningen ökat för att möta nya förutsättningar i fler besök och tilltagande hot- och våldsituationer.

En förstudie togs fram under 2011 som formulerade behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntades ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är

• En samlad operationsenhet

• En samlad slutenvård

• En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna

• En samlad öppenvård – korta vårdkedjor

• Lokaler för forskning och utbildning

12 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

A-husets framtida användning utreddes under 2014. Utgångspunkten för budgeterade investeringsutgifter baseras på kravet att kunna upprätthålla en säker byggnad med ändamålsenliga lokaler för befintlig verksamhet fram till dess att det nya H-huset tas i bruk.

Genomförandet av byggnationerna i Etapp 2 förutsätter en rad förberedande arbeten som pågår eller är genomförda, till exempel:

• Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media (Se beslut från Landstingsfullmäktige dat 2011-06-20)

• Planändring

• El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ

• Flytt av el, fiber och telekablar

• Flytt av ställverk

• Markundersökning inkl. geoteknik

• Utredningar

• Markköp

• Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus)

• Anslutningsvägar

• El- och VVS-arbeten

För att i framtiden klara parkeringsbehovet byggs parkeringshus vid USÖ-området. H-huset och akutmottagningen utgör ett särskilt projekt med specifik projektledning och styrning.

Folktandvården

Folktandvården	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Verksamhetsförändring teknik och miljö	13,5	0,0	1,5	3,0	3,0	3,0
Lokalanpassn i samband med unitbyte Odensbacken	4,0	2,0	0,0	2,0
Omdisponering befintliga lokaler FKC	8,0	3,0	5,0
Laxå FTV omdisp bef lokaler 5 behandlingsrum	6,0	2,0	4,0
Ombyggnad klinik Fellingsbro	5,0	0,0	0,0	0,5	4,5
Folktandvården totalt	36,5	7,0	10,5	5,5	7,5	3,0

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 13 (25)

Regional utveckling

Regional utveckling	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Verksamhetsförändring teknik och miljö	2,5	0,0	0,5	0,5	0,5	0,5
Kävesta FHS, Musikens hus	31,5	0,5	2,0	15,0	14,0
Kävesta FHS, utökning av danshus	0,6	0,1	0,5
Fellingsbro FHS, aula förstudie	0,5	0,0	0,5
Öka tillgängligheten vid Sixtorps friluftsgård	0,5	0,0	0,5
Gamla skolhuset Sixtorp	0,4	0,0	0,4
Installation av en tre-kammarbrunn med infiltrering Blankhult	0,4	0,0	0,4
Regional utveckling totalt	36,3	0,6	4,7	15,5	14,5	0,5

Objekt: Kävesta Folkhögskola, Musikens hus

Kävesta folkhögskolas nybygge av Musikens hus innebär en möjlighet att kunna fortsätta med denna idag uppskattade och populära musiklinje och bidrar till att stärka och förbättra förutsättningarna för den allmänna linjen. Musiklinjen på Kävesta är en av tre profilkurser och har två inriktningar, klassisk inriktning samt jazz-, pop- och rockinriktning. Musiklinjen håller en hög nivå och är en viktig del i skolans kulturprofil.

Kävesta FHS, Musikens hus	Beräknad	Redan	Budget	Plan	Plan	Plan
	utgift	beslutat	2016 för	2017	2018	2019
		(- 2015)	beslut
Förstudie	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Planering	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Projektering	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Byggnation	31,5	0,5	2,0	15,0	14,0	0,0
Summa bygginvestering	31,5	0,5	2,0	15,0	14,0	0,0
varav byggnadsanknuten konst	0,3	0,0	0,1	0,3	0,0	0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering	3,0	0,0	0,0	1,0	2,0	0,0
Totalt för objektet	34,5	0,5	2,0	16,0	16,0	0,0

14 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Regionhälsan

Regionhälsan	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Verksamhetsförändring teknik och miljö	0,5	0,0	0,1	0,1	0,1	0,1
Regionhälsan totalt	0,5	0,0	0,1	0,1	0,1	0,1

Regionservice fastigheter

Regionservice, fastigheter	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Verksamhetsförändring teknik och miljö	7,0	0	1,0	1,5	1,5	1,5
Brand och säkerhet SBA	250,0	65,0	30,0	40,0	40,0	40,0
Energi	70,0	20,0	10,0	10,0	10,0	10,0
Wifi och MIN, USÖ	31,8	0,0	3,2	7,4	10,6	10,6
HIN enkelt avhjälpta hinder	26,4	24,4	0,0	2,0
Reinvesteringspeng i samband med energiprojekt	25,0		5,0	5,0	5,0	5,0
Hissar USÖ	13,6		2,0	6,1	5,5
Markarbeten kaj M-huset	10,5	5,5	0,0	5,0
Utredning Karlskoga lasarett, tegelfasaden	10,0		1,0	4,0	5,0
Utredning Karlskoga lasarett, fönsterbyte alla husen	8,2		0,8	1,3	2,0	2,0
Gräsgatan, sprinkling	8,0	1,0	3,5	3,5
Hallsbergs VC, miljöåtgärder, markarbeten	8,0	6,0	2,0
Fönsterbyte Lindesbergs lasarett	8,0	2,0	2,0	2,0	2,0
Hyregästanpassning, Utsikten	8,0	6,0	0,0	2,0
Ventilation Klostergatan FTV	6,0	1,0	0,0	2,5	2,5
Kga lasarett, badet ny vent & reningsanläggning	6,0	0,5	0,0	1,0	4,5
Hallsbergs VC, utbyte belysning	5,5	3,5	0,5	0,5	0,5	0,5
Halltorp, utbyte ventilationsagg, 3 st	5,0	2,0	3,0
Klortillverkning badvatten, länet	4,0	0,0	1,5	2,5
Xxxxxxx, Xxxxxxxxxx	4,0	0,0	4,0
Byte fönster, Hallsberg vc	4,0	0,0	2,0	2,0
Byte tak, Hallsberg vc	3,8	0,0	0,2	1,6	2,0
Belysning, Odensbackens VC	3,0	1,5	0,0	1,5
Ventilation E-huset	3,0		0,3	2,7
Belysning, Nora VC	2,5	1,5	0,0	1,0
Belysning, Pilgården Degerfors	2,5	1,5	0,0	1,0

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 15 (25)

Utbyte fönster, Pilgårdens VC	2,5	0,0	0,8	0,8	1,0
Hallsbergs VC, hörsal	2,0	0,5	0,0	1,5
Belysning, Fellingsbro FHS	2,0	0,5	0,0	1,5
Sop- och tvättnedkast USÖ	2,0		0,2	1,0	0,8
Fellingsbro VC, utredning och åtgärder källare grund	2,0		0,2	1,8
Utbyte entrésnurra L-huset USÖ	1,5		1,5
Länsövergripande konst	1,2	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2
Snörasskydd, USÖ	1,0		1,0
Infodisken, Gallerian USÖ	0,5		0,5
Utredning kylanläggning hus 39 USÖ	0,5		0,5
Utredning utbyte ställverk 2 st USÖ	0,5		0,5
Utbyte ventilationsaggregat Lilla Karlahuset	0,5		0,5
Utredning fasaden F-huset USÖ	0,2		0,2
Utredning utbyte ställverk 1 st Karlahuset	0,2		0,2
Onstallation nyckelskåp	0,1		0,1
Regionservice, fastigheter totalt	550,5	142,6	78,3	112,9	93,1	69,8

Objekt: Brand och säkerhet SBA

Brandskyddet i regionorganisationens byggnader är från början utformat utifrån den lagstiftning som var gällande vid uppförandet av respektive byggnad. Med tiden kan det byggnadstekniska brandskyddet försvagas samtidigt som synen på vad som anses vara skäligt brandskydd förändras. Detta medför att åtgärder ofta behöver vidtas för att lyfta brandskyddet till en nivå som är skälig enligt dagens krav.

I samband med brandskyddsinventeringar och annat systematiskt brandskyddsarbete (SBA) upptäcks ofta brister i brandskyddet som behöver åtgärdas för att upprätthålla en skälig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet. Åtgärderna kan till exempel bestå av:

• Sprinkling av lokaler

• Brandtätning av hål

• Utbyte av dörrpartier

• Tillskapande av nya brandceller

• Åtgärdsarbeten på ventilationsanläggningar

• Kompletteringar av utrymningsvägar och -skyltar

För 2016 avser budgeterade medel 20 miljoner kronor för sprinklerarbeten och 10 miljoner kronor för övriga brandsäkerhetshöjande åtgärder.

16 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Brand och säkerhet SBA	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	250,0	65,0	30,0	40,0	40,0	40,0
Summa bygginvestering	250,0	65,0	30,0	40,0	40,0	40,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet	250,0	65,0	35,0	35,0	40,0	40,0

Objekt: Energisparobjekt

Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar.

Energisparobjekten enligt ovan utreds för närvarande i syfte att undersöka möjligheterna om samtliga eller vissa av objekten kan utgöra grund för ansökan om det särskilda statsbidraget för klimatåtgärder.

Energi	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	70,0	20,0	10,0	10,0	10,0	10,0
Summa bygginvestering	70,0	20,0	10,0	10,0	10,0	10,0
Varav
Kga lasarett, byte vent.aggregart IT- paviljonen	0,5		0,5
Kga lasarett, frekvensstyrning samt byte fläktar	0,8		0,8
Kga lasarett, omb centralånga vid PO/sterilombyggnaden	0,3		0,3
Lbg lasarett, byte vent.aggregat	0,5		0,5
Lbg lasarett, fönsterbyte	1,5		1,5
Lbg lasarett, ny belysning i verksamheternas lokaler	1,1		1,1
USÖ, centrala till- o frånluftsagg. Bättre återvinning	4,0		4,0
USÖ, gaskonvertering ångpanna 02	1,4		1,4
Totalt för objektet	70,0	20,0	10,0	10,0	10,0	10,0

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 17 (25)

Objekt: Wifi och MIN, USÖ

Utvecklingen från fasta nät mot trådlös kommunikation, både för tal (telefoni) och datakommunikation, är snabb och entydig. För Region Örebro län medför denna tekniska utveckling att följande ska tillgodose:

• Krav och önskemål på täckning och kapacitet för mobiltelefoni (MIN) inom sjukhusen (något som är bristfälligt idag).

• Krav och önskemål om ett heltäckande trådlöst datakommunikationsnät (WiFi) för att kunna vidareutveckla ett mobilt arbetssätt i befintliga verksamhetssystem, men även för att kunna införa nya verksamhetstillämpningar, t ex ett nytt vårdinformationssystem där ett mobilt arbetssätt förutsätts.

• Krav och förväntningar från patienter och besökande på mobil täckning och tillgång till trådlös kommunikation.

Detta förutsätter installation av nya fastighetsnät för MIN. För WiFi förutsätts nya och kompletterande fastighetsnät. Installation av fastighetsnät för MIN görs på de tre sjukhusen. Fastighetsnät för WiFi görs på de tre sjukhusen, Eklundavägen, Karlahuset och vårdcentralerna (inklusive samlokaliserade verksamheter).

Xxxx och MIN	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	0,6		0,6
Planering	1,0		1,0
Projektering	1,6		1,6
Byggnation	28,6		0,0	7,4	10,6	10,6
Summa bygginvestering	31,8	0,0	3,2	7,4	10,6	10,6
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet	31,8	0,0	3,2	7,4	10,6	10,6

Objekt: Reinvesteringar i samband med energiprojekt

Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar.

Reinvesteringspeng i samband med energiprojekt	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie	0,5		0,1	0,1	0,1	0,1
Planering	0,8		0,2	0,2	0,2	0,2
Projektering	1,3		0,3	0,3	0,3	0,3
Byggnation	22,5		4,5	4,5	4,5	4,5
Summa bygginvestering	25,0	0,0	5,0	5,0	5,0	5,0

18 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Varav
Kga lasarett, byte vent.aggregart IT- paviljonen	0,4		0,4
Kga lasarett, frekvensstyrning samt byte fläktar	0,2		0,2
Kga lasarett, omb centralånga vid PO/sterilombyggnaden	0,4		0,4
Lbg lasarett, byte vent.aggregat	1,0		1,0
Lbg lasarett, injustering kylsystem	0,4		0,4
Ospecificerade projekt	2,6		2,6
Totalt för objektet	25,0	0,0	5,0	5,0	5,0	5,0

Regionservice

Regionservice	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Verksamhetsförändring Teknik-Xxxxx Xxxxxxx	9,0	0,0	1,0	2,0	2,0	2,0
Fredsgatan ny datahall	51,0	21,0	0,0	3,0	12,0	10,0
T-huset i ordningställande lokal Regionservice fastighet	40,0	2,0	0,0	4,0	20,0	14,0
Reg.serv. lokaler USÖ-området (F-huset, fd. med.bibl.)	9,6	9,5	0,1
Arkivet A-huset ombyggnad för försörjning städ	6,0	0,0	3,7	2,3
Reg.serv. lokaler USÖ-området (K-huset IT-drift o tek)	1,1	1,0	0,1
Regionservice totalt	116,6	33,5	4,8	11,3	34,0	26,0

Objekt: Fredsgatan. Ny datahall

För att klara tillväxten av system och funktioner tillskapas en ny primärdatahall samt arbetsplats i anslutning till hallen på Fredsgatan. Nuvarande primärhall i F-huset går inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. Region Örebro läns nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 – 2 år.

Fredsgatan ny datahall	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	51,0	21,0	0,0	3,0	12,0	10,0
Summa bygginvestering	51,0	21,0	0,0	3,0	12,0	10,0
varav byggnadsanknuten konst	0,5					0,3

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 19 (25)

Utrustning/Inredning exl MT-investering

2,0

21,0

0,0

3,0

12,0

1,0

Totalt för objektet

53,0

11,0

Objekt: T-huset USÖ, iordningställande av lokaler för Regionservice fastigheter Reparation och anpassning av lokaler inom T-huset USÖ sker för att ge Regionservice fastigheter ändamålsriktiga arbetsytor inklusive omklädningsrum.

Byggnationen möjliggör psykiatrins behov av ytterligare lokaler i anslutning till L- huset då Regionservice fastigheter kan släppa lokalerna i K-huset.

T-huset iordningställande lokal Regionservice fastighet	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	40,0	2,0	0,0	4,0	20,0	14,0
Summa bygginvestering	40,0	2,0	0,0	4,0	20,0	14,0
varav byggnadsanknuten konst	0,5				0,2	0,3
Utrustning/Inredning exl MT-investering	2,3	0,3				2,0
Totalt för objektet	42,3	2,3	0,0	4,0	20,0	16,0

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Omflyttning regionbildning	10,0	5,0	5,0
Akuta medel	10,0	0,0	10,0
Regionstyrelsen totalt	20,0	5,0	15,0	0,0	0,0	0,0

Regionstyrelsen externa hyresgäster

Externa hyresgäster	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Utblick 2019
Lekebergs VC, Capio	30,0	20,0	0,0	10,0
Ombyggnad av Kullängens ädreboende, Hallsberg	54,0	4,0	5,0	35,0	10,0
Karlahuset, lättvårdsplatser	1,0	0,0	1,0
Hyresgästanpassning Fellingsbro förskola	1,5	0,0	1,5
Externa hyresgäster totalt	86,5	24,0	7,5	45,0	10,0	0,0

20 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Objekt: Lekebergs VC, Capio

Capio, som hyr lokaler för att driva vårdcentral inom Hälsoval Örebro län, har behov av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras verksamhet.

Xxxxxxxxx VC, Capio	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	30,0	20,0	0,0	10,0
Summa bygginvestering	30,0	20,0	0,0	10,0	0,0	0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering	0,0
Totalt för objektet	30,0	20,0	0,0	10,0	0,0	0,0

Objekt: Ombyggnation Kullängens äldreboende i Hallsberg

På uppdrag av Hallsbergs kommun verksamhetsanpassas äldreboendet för att kunna driva säker och funktionell vård.

Ombyggnad av Kullängens ädreboende, Hallsberg	Beräknad utgift	Redan beslutat (- 2015)	Budget 2016 för beslut	Plan 2017	Plan 2018	Plan 2019
Förstudie
Planering
Projektering
Byggnation	54,0	4,0	5,0	35,0	10,0	0,0
Summa bygginvestering	54,0	4,0	5,0	35,0	10,0	0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet	54,0	4,0	5,0	35,0	10,0	0,0

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 21 (25)

MEDICINSK TEKNIK

Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en beskrivning av samtliga nya objekt och reinvesteringar med investeringsbelopp över 2,5 miljoner kronor.

Nyinvesteringar	2016
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Indocyanid-grönt stapel, Öronoperation	0,7
Teleradiologisk utrustning, Kardiologiska kliniken	0,8
Neuroendoskopi, Anestesi- och intensivvårdskliniken	0,9
Bestrålningsapparat Laboratoriemedicinska länskliniken	1,4
Folktandvården
Digital avtryckstagning	0,7
Allianssatsning nyinvesteringar	10,0
Summa nyinvesteringar	14,5
Reinvesteringar
Hälso och sjukvårdsförvaltningen	99,6
varav objekt > 2,5 mnkr
Odlingsrobot, Mikrobiologi	3,0
Spect CT, Röntgenkliniken	5,8
MR 1,5 xxxxx, Röntgenkliniken	6,0
Endoskopiutrustning, Endoskopimottagningen	4,0
Intensivvårdsventilator, Kärl och ThoraxIVA	3,5
Operationsutrustning, operationsavdelningen	4,0
Ventilator, intensivvårdsavdelningen	3,0
Ambulanser	5,2
Folktandvården	5,9
Summa reinvesteringar	105,5
Summa totalt	120,0

22 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Nyinvesteringar

Objekt: Indocyanid-grön stapel, Öron,- näs,- och halskliniken USÖ

Utrustning för diagnostik och kartläggning av körtlar och kärl i huvud-halsområdet inom onkologin.

Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor

Objekt: Teleradiologisk utrustning för konferens online, Kardiologiska kliniken USÖ

USÖ ämnar starta neurointerventioner på dygnet runt-basis. För att kunna genomföra ingrepp behöver man konsultera on-line centra med högre erfarenhet. Teleradiologisk utrustning kommer att behövas till båda interventionslabb, T2 och T4.

Investeringsutgift: Totalt 0,8 miljoner kronor

Objekt: Neuroendoskop, Anestesi- och intensivvårdskliniken USÖ

Utrustning för neuroendoskopi är nödvändigt för vissa neurokirurgiska ingrepp, t.ex.

s.k. ventrikulostomi vid obstruktiv hydrocephalus och inspektion av olika typer av intrakraniella hålrum.

Investeringsutgift: Totalt 0,9 miljoner kronor

Objekt: Utrustning för fotoferesbehandling, Labratoriemedicinska länsklinikens AK-mottagning

Utrustning för fotoferesbehandling av kroniska och ev akuta GvHD hos allogentransplanterade patienter från Örebro och Värmlands län.

Investeringsutgift: Totalt 1,4 miljoner kronor

Objekt: Digital avtryckstagning, Folktandvården

Denna utrustning medför en ny metod för avtryckstagning där patienten slipper ha avtrycksmaterial i munnen. Tandläkaren arbetar istället med en kamera för att samla information som underlag till protetiskt arbete.

Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor

Allianssatsning nyinvesteringar

För att förstärka möjligheterna att införa ny teknik inom främst USÖ avsätts ett extra investeringsanslag om 10 miljoner kronor.

Reinvesteringar större än 2,5 miljoner kronor

Objekt: Odlingsrobot, Mikrobiologi, USÖ

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 23 (25)

Denna utrustning är ett första steg i att automatisera bakteriediagnostiken. Den innebär bl.a. att många av patientproverna inte behöver hanteras manuellt.

Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 3,0 miljoner kronor.

Objekt: Spect-CT, Röntgenkliniken, USÖ

Ersätter en utrustning som idag är 10 år gammal. Spect-CT innebär en förbättrad diagnostik och är en kombination av en gammakamera och en datortomograf vilket ger förbättrad möjlighet att lokalisera var vävnadsförändringar med ökat upptag av isotoper är belägna.

Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 5,8 miljoner kronor.

Objekt: MR 1,5 Tesla Röntgenkliniken, USÖ

Förutom vanliga diagnostiska MR-undersökningar kommer denna uppgradering av befintlig MR innebära att utrustningen kan användas även till akuta situationer samt vid narkoser.

Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 6,0 miljoner kronor och byggåtgärder 6,0 miljoner kronor.

Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ

Ny utrustning som ersätter äldre, avsedd för endoskopiska undersökningar av magsäck samt tjocktarm.

Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 8,0 miljoner kronor 2016, varav 3,9 miljoner kronor beviljades 2014. Inga byggåtgärder förväntas.

Objekt: Intensivvårdsventilatorer, Kärl-Thorax IVA, USÖ och Intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett

Utbyte av 13 st (7 st på USÖ, 6 st på Lindesbergs lasarett) befintliga utrustningar för intensivvårdsventilation av svårt sjuka patienter. De som idag finns har passerat den tekniska och kliniska livslängden.

Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 6,5 miljoner kronor.

Objekt: Operationsutrustning, Operationsavdelning, Karlskoga lasarett

Utbyte av utrustning till nya operationssalar, t.ex. OP-bord, OP-lampor som installerades 1993-96. Utrustningarna som ska anskaffas kommer att vara anpassade till aktuella standarder och passa i de nya operationslokalerna som uppförs under planperiod 2014-2016.

Investeringsutgift: Utrustningsinvesteringen utgör 11,5 miljoner kronor och byggåtgärder 108 miljoner kronor. För 2016 är utrustningsinvesteringen 4,0 miljoner kronor och byggåtgärder 37,0 miljoner kronor.

24 (25) Alliansens investeringsbudget Region Örebro län

Objekt: Ambulanser Akutkliniken

Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet.

Investeringsutgift: Tre stycken ersätter äldre ambulanser under 2016 till en kostnad av 5,2 miljoner kronor. En till Lindesbergs lasarett, 1,7 miljoner kronor och två till USÖ, 3,5 miljoner kronor.

IT-INVESTERINGAR

(mnkr)

Budget

2016

IT-investeringar

30,8

Investeringarna för IT-området 2016 uppgår till 30,8 miljoner kronor. Investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftsystem och bastjänstsystem. Inom ramen finns 10 miljoner kronor för att förbättrade system. Utrustning till ny Wifi strategi inkluderas med 6,9 miljoner kronor.

ÖVRIGA INVESTERINGAR

Förvaltning (mnkr)	Budget 2016	varav byggansluten utrustning
USÖ	6,7	1,3
Etapp 2 USÖ	0,5	0,5
Karlskoga lasarett	9,2	7,2
Lindesbergs lasarett	3,9	1,6
Psykiatri	1,7	1,1
Habilitering	0,4	0,1
Primärvården	3,5	0,3
H&S förvaltningen totalt	25,9
Folktandvården	3,0
Regionservice	6,4
Regional utveckling	17,8
SUMMA	53,1

Övriga investeringar för 2016 uppgår till 53,1 miljoner kronor varav 12,1 miljoner kronor avser byggansluten utrustning. Bland övriga större investeringar finns realtidsinfosystem i fordon/terminaler 12,2 miljoner kronor och kreditkortsterminaler i bussar 3,0 miljoner kronor.

Region Örebro län Alliansens investeringsbudget 25 (25)

Document Metadata

Table of Contents

Beslutsförslag

Document Metadata