AKTA sidorna 3–7
Medlemsinfo 2|2020 Juni
Kommunsektorn fick avtal enligt den allmänna linjen
AKTA sidorna 3–7
TS sidan 8
BILD: ISTOCK
AVAINTES sidorna 9–10
Detta är Kommunteamets kombinerade nummer 1–2
Kommunteamet 1
sidorna 11–20
Coronapermitteringarna olagliga? sidan 14
Kunteko:
Skicka det goda vidare!
Kampanjen pågår
till slutet av september.
sidan 18
Låt oss presentera:
FOSU:s
kommunikationschef Xxxxx Xxxxx sidan 20
LEDARE
E
Med röda och blå ögon mot sommaren
nligt en gammal arbetsmarknadsvisdom går godkännandepro- cessen för arbets- och tjänstekollektivavtalen till så att de blå ögonen tror på vad de röda ögonen har förhandlat fram. Detta talesätt har känts aktuellt även i samband med vårens förhandlingsom- gång för tjänste- och arbetskollektivavtalen på kommunsidan. Förhand- lingsprocessen med alla turerna skulle erbjuda ingredienser för flera aka- demiska forskningsstudier eller åtminstone ett underhållande tv-drama. Under min cirka femton år långa arbetsmarknadskarriär har jag hit- tills inte stött på tjänste- och kollektivavtalsförhandlingar som på för- hand skulle ha bedömts bli enkla. Man kan naturligtvis fråga sig varför förhandlingsprocessen om arbets- och tjänstevillkor alltid måste utgå från ett konflikts- och svårighetsbetonat perspektiv. Den senaste tiden har man också vid många förhandlingsbord betonat önskemålet om en gemensam lägesbild. Det finns onekligen behov av det även inom kom- munsektorn, och förhoppningsvis kommer man att få tillfälle att forma en sådan lägesbild till exempel i arbetsgrupperna under avtalsperioden. Ingen som iakttagit förhandlingsvåren 2020 kan ha undgått att se att de största motsättningarna fanns i de egna leden hos arbetstagarsidan. Under maj månad hördes till och med anföranden om att det nuva- rande förhandlingssystemet håller på att nå sitt bäst före-datum. Det är förstås förståeligt att den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer att innebära en betydande ändring av förhandlingsstruktu-
rerna, och avseende detta uppnåddes också stora systemändringar.
Man enades om att skapa ett nytt social- och hälsovårdsavtal, och ramarna för innehållet kommer att växa fram under hösten 2020. XXXX finns fortfarande representerad i alla förhandlingssammansättningar så- väl på kommunsidan som på social- och hälsovårdssidan, så våra påver- kansmöjligheter förblir minst lika goda som idag. Det står dock klart att samarbetet och tilliten på arbetstagarsidan har fått sig några knäckar som måste lagas på central nivå under en lång tid framöver.
Ingen kollektivavtalsrelaterad text under de senaste tre månaderna har kunnat skrivas utan att nämna coronan. Hela våren 2020 har de anställda inom kommunsektorn på många sätt gått i täten för att å ena sidan bekämpa pandemin och å andra sidan hålla samhällshjulen igång. Ett oegennyttigt arbete av hög klass. Därför kan en tjänste- och arbetskollektivavtalslösning för kommunsektorn enligt den allmänna linjen anses vara ett rimligt resultat.
Förhandlingarna i slutet av maj som snabbt nådde fram till mål har även gjort Kommunteamet till en publikation som nästan liknar en tid- skrift. Förhoppningsvis lyckas artiklarna i detta nummer allsidigt belysa den uppnådda tjänste- och arbetskollektivavtalslösningen som bland annat av representanter från arbetsgivarsidan karakteriserats som den mest omfattande inom kommunsektorn genom
tiderna. I skrivande stund badar området runt Esbo centrum i ljuset av sommarsolen och i bakgrunden hörs endast det hemtrevliga ljudet av en gräsklip- pare medan en ensam nyckelpiga spankulerar i per- siennerna. Jag önskar alla Kommunteamets läsare en avkopplande sommar i Finland!
Xxxxx Xxxxxxxxxx
förhandlingschef
Högskoleutbildade samhällsvetare rf
KOMMUNTEAMET • 2
Förbundens kontaktpersoner Agronomförbundet
Xxxx Xxxxxxx, förhandlingschef tfn (00) 0000 0000
xxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Akavas Specialorganisationer Xxxxxx Xxxxxxxxxx, ombudsman tfn 0201 235 363
xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
DIFF – Ingenjörerna i Finland
tfn. 040 585 0972
Finlands Arkitektförbund XXXX Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, ombudsman tfn (00) 0000 0000
xxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxx.xx xxx.xxxx.xx
Finlands Ekonomer Xxx Xxxxx, ombudsman tfn 0400 602 439
xxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx
Finlands Juristförbund
Xxxxx Xxxxxxxxxx, förhandlingschef tfn (00) 0000 0000, 000 000 0000
xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Högskoleutbildade samhällsvetare
Xxxxx Xxxxxxxxxx, förhandlingschef tfn 010 231 0354
xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx-xxx.xx xxx.xxxxxxxxxxx-xxx.xx
Natur-, miljö- och skogsvetareförbundet Loimu rf
Xxxxxxxx Xxxxx, jurist tfn (00) 0000 0000
xxxxxxxx.xxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Teknikens Akademikerförbund TEK
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, ombudsman tfn (00) 0000 0000
xxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxx.xx xxx.xxx.xx
Tradenomiliitto TRAL Ville-Xxxxxx Xxxxxxxxxx, arbetsmarknadsdirektör tfn 040 832 6682
xxxxx-xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxx.xx
Ansvarig redaktör: Akavas Specialorganisationer, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, tfn 0201 235 363, xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Kommunteamets redaktion:
Akavas Specialorganisationers kommunikation Utkommer 2020: maj, juni, oktober, december Adressändringar: Medlemsförbundet
AKTA
Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet
Konkurrenskrafts-
timmarna slopas, löneförhöjning enligt den allmänna linjen
I maj godkände FOSU och de andra avtalsparterna de nya kollektivavtalen
för kommunsektorn. Förhandlingarna om arbets- och tjänstevillkoren för 420 000 löntagare inom kommunsektorn pågick från och med januari.
M
ålet i kommunförhandlingarna nåd- des i slutet av maj efter en vår av in- vecklade förhandlingar. På valborg
kom det redan ett förslag från riksförliknings- mannen i den frivilliga medlingsfasen, men det förslaget förkastades. Som tur är var man dock snabbt tillbaka vid förhandlingsbordet.
Styrelsen för vår förhandlingsorganisation FOSU godkände för sin del det nya huvudav- talet för kommunsektorn och det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) den 28 maj. Samtidigt godkändes även avtalen för lärarna, läkarna och den tekniska personalen i kommunerna.
Konkurrenskraftstimmarna förpassas till historien, första stegen mot ett löne- program
Avtalsperioden för AKTA är 1.4.2020–28.2.2022. Löneförhöjningarna i det knappt tvååriga avta- let följer den allmänna linjen, liksom i det för- slag från riksförlikningsmannen som fälldes på valborg.
I år höjs lönerna i augusti med 26 euro, dock minst 1,22 procent. I april nästa år utbetalas den pott som ska fördelas lokalt, 0,8 procent, och en allmän förhöjning på en procent.
Konkurrenskraftstimmarna försvinner den 31 augusti, det vill säga en månad tidigare än i förlikningsmannens förslag. Samtidigt blir det mer flexibelt att byta semesterpenning mot ledighet. Det görs även smärre ändringar på granskningsperioderna för arbetstider och bestämmelserna om periodarbete, i huvudsak utifrån förlikningsförslaget.
En betydande förbättring till förlikningsför- slaget är att det löneprogram som FOSU och JAU eftersträvat går framåt och blir ett gemen-
Xxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxx
uppskattar att kommunerna och sjukvårdsdi- strikten får välja att även lägga tilläggsmedel på personalen, konstaterar styrelseordföranden för FOSU, Xxxx Xxxxxxxxxx.
I avtalet kom man dessutom överens om att förlänga det kommunala huvudavtalet, göra ändringar till avtalsbranscher och bereda avtalssystemet i anslutning till landskapsrefor- men.
Social- och hälsovårdsavtalet ska omförhandlas före utgången av augusti nästa år
Alla huvudavtalsorganisationer i kommunerna ska förhandla om innehållet i social- och häl- sovårdsavtalet före utgången av augusti 2021. Om man inte kommer överens om annat i förhandlingarna, träder de nya arbetsvillkoren i kraft i och med landskapsreformen den 1 ja- nuari 2023.
– Vi är mycket nöjda med att vi kunde sä- kerställa det krävande expertarbetet och che- fernas ställning inom social- och hälsovården samt längs hela vår multiprofessionella kedja, säger verksamhetsledare för FOSU Xxxxx Xxx- xxxx.
Om avtalsändringarna för den tekniska per- sonalen i kommunerna förhandlas senast när landskapsreformen träder i kraft.
FOSU har eftersträvat ett erkännande av ställningen för lärarna inom småbarnspedago- gik, vilket nu uppfylls även i avtalsverksamhe- ten när lärarna inom småbarnspedagogik från början av september nästa år övergår till lärar- nas avtal.
Parterna som förhandlar om kommunavta- let är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Offentliga sektorns union JAU (JHL och Jyty), Sote (Super och Tehy) samt KT Kommunarbetsgivarna.
samt statistikprojekt som utreder skäl till löneskillnaderna mellan den privata sektorn och kommunsektorn samt sätt att rätta till dem.
– Genom ett ihärdigt påverkansarbete fick vi under för- handlingarnas gång tilläggsfinansiering från staten till kom- munerna och sjukvårdsdistrikten. Hela personalen inom kommunsektorn blir hårt ansatt på grund av coronan. Vi
– Under denna förhandlingsomgång gick framför allt den interna samordningen mellan FOSU och JAU samt mellan förbunden inom FOSU smidigt, berömmer Löfgren. FOSU:s representanter i huvudförhandlingsgruppen var Xxxx Xxxxxxxxxx (OAJ), Xxxxx Xxxxxxx (FOSU), Xxxxx Xxxxxxxx (Finlands Läkarförbund) och Xxxx Xxxxx (KTK
Teknikens Experter).
AKTA
Allmänna kommunala
tjänste- och arbetskollektivavtalet
Nya
AKTA 2020–2021
i ett nötskal
Det allmänna kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA 2020–2021 Avtalsperiod: 1.4.2020–28.2.2022
Löneförhöjningar:
1.8.2020: en allmän förhöjning på 1,22 procent eller minst 26 euro
1.4.2021: en allmän förhöjning på 1,0 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent
Konkurrenskraftstimmar: Xxxxxx från och med 31.8.2020
Avtalsperiod
Avtalsperioden är 1.4.2020–28.2.2022 = 23 månader.
Avtalsperioden lite kortare än den avtalstid på 25 månader enligt den s.k. allmänna linjen som är vanlig under denna förhandlingsomgång. Detta påverkar även storleken på löneförhöjningarna.
Löneförhöjningar
Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen. Löneförhöj- ningarnas kostnadseffekt är 3,04 procent.
Kostnadseffekten motsvarar den s.k. allmänna linjen som etablerats för löneförhöjningar under denna förhandlingsomgång, relaterad till den kortare avtals- perioden på 23 månader. Den första allmänna förhöj- ningen enligt blandlinjen 1.8.2020 ökar kostnadsef- fekten av förhöjningen i fråga, eftersom förhöjningen i euro för månadslöner på under 2 131,15 euro är procentuellt större än 1,22 procent.
Allmänna förhöjningar 1.8.2020
och 1.4.2021
en allmän förhöjning på 1,22 procent 1.8.2020: en allmän förhöjning på 26 euro eller minst 1,22 procent
en allmän förhöjning på 1,0 procent 1.4.2021
Det individuella tillägget höjs i motsvarande mån som de allmänna förhöjningarna.
Den första allmänna förhöjningen 1.8.2020 följer den
x.x. xxxxxxxxxxx. Förhöjningen i euro på 26 euro beta- las för månadslöner under 2 131,15 euro. Månadslö- ner som är högre än så får en procentuell förhöjning.
Lokal justeringspott
1.4.2021 har tillgång till man en justeringspott på 0,8 pro- cent som fördelas lokalt.
Om fördelningen av den lokala justeringspotten för- handlas lokalt mellan arbetsgivaren och huvudavtalsorgani- sationerna. På förhandlingarna tillämpas en s.k. arbetsgivar- stupstock, vilket betyder att om man inte kommer överens
i förhandlingarna är det arbetsgivaren som bestämmer hur justeringspotten ska fördelas.
Målen för fördelningen av justeringspotten är att fortsätta utveckla lönesystemen
åtgärda missförhållanden gällande löner
stödja resultatfrämjande funktioner och omorganise- ring av uppgifter
lönerna för personer i ledande ställning och chefsställ- ning samt andra personer som står utanför lönesätt- ningen står i proportion till lönerna för deras underord- nade eller jämförbara grupper.
Justeringspotten ska fördelas så rättvist som möjligt enligt de lönesummor som anges i bilagorna. Grupperna utanför lönesättningen bildar en egen grupp.
Konkurrenskraftstimmar
Arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet slo- pas från och med 31.8.2020 eller från början av den arbets- period som inleds närmast därefter. Därefter återgår man till de tidigare veckoarbetstiderna som är en halvtimme kortare.
KT Kommunarbetsgivarna krävde motsvarande nytta i gengäld för de slopade arbetstidsförlängningarna.
Till dessa hör bland annat möjligheten till en arbets- period på fyra veckor i periodarbete, en förhöjd gräns för intjänat saldo vid flextid, en granskningsperiod
på 12 månader för maximiarbetstiden samt möjlig- het att byta semesterpenning mot ledighet utan ett lokalt avtal. Även dessa förändringar träder i kraft 31.8.2020.
Avtalsändringar i akta
De avtalsändringar som avtalats om som kompensation för konkurrenskraftstimmarna träder i kraft 31.8.2020 (har markerats vid punkten fråga!). De övriga avtalsändringarna träder i kraft retroaktivt från början av avtalsperioden, från och med 1.4.2020.
Kapitlet om arbetstid
I kapitlet om arbetstid gjordes ändringar av tre skäl: på grund av den nya arbetstidslag som trädde i kraft 1.1.2020, på huvudavtalsorganisationernas begäran samt till följd av att arbetstidsförlängningarna enligt konkurrenskraftsavtalet slopades och KT Kommunarbetsgivarna krävde att bli kom- penserad för detta.
De ordinarie arbetstiderna i kapitlet om arbetstid förkor- tades lika mycket som de hade förlängts med konkurrens- kraftsavtalet. Arbetstiden per vecka för arbetstagarna som omfattas av AKTA förkortas med 30 minuter. Motsvarande förkortningar gjordes också i bilagorna 13, 14 och 18 till AKTA.
Begreppsuppdateringar Arbetsplats > arbetsställe
Den tid som används för resa > den tid som används för resande
Ledighet per vecka > veckovila
Ett schema för utjämning av arbetstiden > en plan för utjämning av arbetstiden
Beredskap
Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska känna till bered- skapsersättningens storlek eller grunderna för hur ersätt- ningen bestäms och villkoren för beredskap när avtalet om beredskap ingås.
Ersättningen för beredskap i bostaden är 50 procent av timlönen före förhöjning.
Samma ersättning var tidigare fastställd i arbetstids- lagen. I den nya arbetstidslagen har ersättningens storlek tagits bort.
Periodarbete
(ändringarna gäller fr.o.m. 31.8.2020)
I periodarbete kan en period på 4 veckor tillämpas. Behovet att tillämpa en arbetsperiod på fyra veckor kan uppstå till exempel när en arbetstagare/tjänsteinnehavare arbetar del- tid eller huvudsakligen natt eller när arbetsperioden inne- håller fler än en söckenhelg.
I periodarbete kan nattskiftet vara i 11 timmar.
Arbetsperiod på fyra veckor har redan varit möjligt på vissa villkor. Eftersom praxisen har lett till tolk- ningstvister har kriterierna preciserats.
Veckovila för personer med kort arbetstid
Om arbetstagarens arbetstid per dygn uppgår till högst tre timmar, kan arbetstagaren i stället för 35 timmar ges en sammanhängande ledighet på minst 24 timmar per vecka.
Plussaldot för flextid utökas till 50 timmar, kan tas ut i hela dagar
Vid flextid kan den ordinarie arbetstiden överskridas med högst 50 timmar (plussaldo) eller underskridas med högst 6 timmar (minussaldo). (Ändringen gäller fr.o.m. 31.8.2020.)
Tidigare var det högsta tillåtna plussaldot 40 timmar.
På arbetstagarens begäran ska arbetsgivaren försöka ge le- digheten i hela arbetsdagar.
Uppföljningsperiod för maximiarbetstiden
(ändringen gäller fr.o.m. 31.8.2020)
Som granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar enligt 18 § 1 mom. i arbetstidslagen används 12 månader.
I 18 § i arbetstidslagen (Maximiantalet arbetstim- mar) fastställs att arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete inte får överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av fyra månader. Om detta kan avtalas annorlunda mellan arbetsav- talsparterna. Inom kommunsektorn avtalades om det högsta maximum enligt lagen, det vill säga en utjäm- ningsperiod på 12 månader.
Kapitlet om semester
Att byta semesterpenning mot ledighet
(ändringen gäller fr.o.m. 31.8.2020)
Arbetsgivaren och arbetstagaren/tjänsteinnehavaren kan komma överens om att den semesterpenning som betalas för ett kvalifikationsår eller en del av den ges i motsvarande ledighet.
Mängden utbytesledighet kan uppgå till högst hälften av antalet intjänade semesterdagar. Utbytesledigheten är se- mestergrundande. Man ska komma överens om tidpunk- ten för utbytesledigheten.
Utbytesledighetsdagarna som inte har tagits ut ska ersät- tas i pengar när anställningen upphör eller om ledigheten inte har tagits ut senast vid början av kvalifikationsåret för nästa semesterperiod.
Avtalet om byte av semesterpenning mot ledighet ska göras skriftligt eller elektroniskt. Arbetsgivaren ska sätta in sig i de allmänna principerna om hur man avtalar om utby- tesledighet. Arbetsgivaren ska dessutom redogöra för de villkor som gäller vid bytet för berörd arbetstagare/tjänste- innehavare.
Att byta semesterpenning mot ledighet blir mer flexibelt under semesterperioden sommaren 2021. Då kan arbetstagaren och arbetsgivaren avtala om bytet direkt sinsemellan.
Under semesterperioden i år, 2020, är byte av semes- terpenning mot ledighet endast möjligt om arbets- givaren och huvudavtalsorganisationerna ingått ett lokalt avtal om det.
Kapitlet om förtroendemän
De ökningar av tidsanvändningen för förtroendemän som gjordes på viss tid under förra avtalsperioden fortsätter på viss tid till slutet av denna avtalsperiod.
Den fasta befrielsen från arbetet för huvudförtro- endemannen är i genomsnitt minst en arbetsdag i veckan per 105 tjänsteinnehavare/arbetstagare som förtroendemannen representerar.
Förhöjningar av ersättningarna till förtroendemän:
Antalet lrepresenterade | 1.8.2020 €/månad | 1.4.2021 €/månad |
5–79 | 76 | 77 |
80–159 | 95 | 96 |
160–249 | 113 | 114 |
250–339 | 150 | 152 |
340–449 | 196 | 198 |
450–699 | 230 | 232 |
700– | 263 | 266 |
Arbetarskyddsfullmäktige
Ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig är 95 euro från och med 1.8.2020 och 96 euro från och med 1.4.2021.
Ersättningen för arbetarskyddsfullmäktige som represen- terar minst 700 personer är 263 euro från och med 1.8.2020 och 266 euro från och med 1.4.2021.
Arbetsgrupper
Följande arbetsgrupper verkar under avtalsperioden: en arbetsgrupp som utvärderar lönesystemet
en arbetsgrupp som utvärderar bestämmelserna om fa- miljeledighet
en arbetsgrupp som utreder arbetsbundenheten och ar- betsrelaterade resor
en arbetsgrupp som utreder och utvecklar bestämmel- serna om sjukledighet och dessutom har i uppgift att komma med allmänna råd kring situationer med arbets- oförmåga för att sporra till att fortsätta arbeta, komma tillbaka till arbetet och förbättra arbetshälsan.
Arbetsgrupperna som verkar under avtalsperioden är en del av det s.k. kontinuerliga förhandlingsförfa- randet. Det betyder att de kommande avtalsändring- arna bereds i arbetsgrupperna under avtalsperioden. Arbetsgrupperna förhandlar fram ett förslag som till-
fredsställer alla parter och som sedan kan läggas fram som avtalsändringar under avtalsförhandlingarna.
Löneprogram
Möjligheten till ett löneprogram och överensstämmelsen
av löneutvecklingsindex utreds
Statistikgruppen utreder före 28.2.2022 frågor som rör jäm- ställda löner och löneutveckling samt bedömer överens- stämmelsen av index över löneutvecklingen i den privata sektorn respektive kommunsektorn.
Behovet av ett löneprogram avgörs utifrån utredningen med hänsyn till utsikterna i kommunernas ekonomi samt andra omständigheter som påverkar kommunarbetsgivar- na.
Statistikgruppen utreder dessutom årligen efter 28.2.2022 överensstämmelsen av de index som beskriver löneutveck- lingen (ATI, SANI osv.) och avtalslöneindexet i den privata sektorn och kommunsektorn.
Under förhandlingsomgången fick kravet på ett löne- program för att rätta till eftersläpningen av lönerna inom kommunsektorn lite uppmärksamhet. Efter
ett krav från FOSU kom man slutligen överens om att statistikgruppen under avtalsperioden ska utreda frågor som rör jämställda löner och löneutveckling inom kommunsektorn.
Avtalssystem
Kollektiv- och tjänstekollektivavtalen inom kommun- sektorn, förhandlingsparterna och avtalsförfarandet fast- ställs i enlighet med det kommunala huvudavtalet.
Man avtalade om följande ändringar till avtalsstrukturen: ett nytt social- och hälsovårdsavtal bildas
lärarna inom småbarnspedagogik övergår till UKTA överlappningar mellan tillämpningsområdena för det tekniska avtalet, avtalet för timavlönade och AKTA ska utredas.
Ändringarna bereds i arbetsgrupperna.
Gällande huvudavtalet kom man också överens om en avsiktsförklaring i fråga om landskapsreformen. Däri fast- ställs arbets- och tjänstekollektivavtalen i landskapen, för- handlingsparterna och avtalsförfarandet.
Tehy och Super sa upp huvudavtalet hösten 2019. De hade som mål att få till ett eget arbets- och tjänstekollektivavtal för personalen inom social- och hälsovårdsbranschen. FOSU ville flytta lärarna inom småbarnspedagogik från kommunernas gemensam- ma avtal AKTA till lärarnas UKTA.
Det kommunala huvudavtalet
Det kommunala huvudavtalet fortsätter att gälla utan av- brott. Avtalet kan sägas upp med en uppsägningstid på sex månader.
Även de lokala avtalen fortlöper oavbrutet.
Social- och hälsovårdsavtalet
Social- och hälsovårdspersonalen i det nuvarande AKTA blir en egen avtalsbransch, social- och hälsovården. Från det nu- varande AKTA omfattas personalen i bilaga 3 hälso- och sjukvårdspersonal och bilaga 4 personal inom socialvård och läkemedelsförsörjning samt grupper utanför lönesätt- ningen, chefer utanför lönesättningen samt sjukhusvårdare och lokalvårdare på sjukhus.
Förhandlingsparterna för social- och hälsovårdsavtalet är samma som för AKTA: KT Kommunarbetsgivarna, JAU (JHL och Jyty), FOSU och Sote rf (Tehy och Super). Om bestämmelserna i social- och hälsovårdsavtalet förhandlas före 31.8.2021.
Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälso- vården träder i kraft 1.9.2021. Bestämmelserna i AKTA till- lämpas på anställningsvillkoren för personalen som omfat- tas av social- och hälsovårdsavtalet till och med 31.12.2022 om man inte avtalar annorlunda.
Lönesättningsbilagorna till social- och hälsovårdsavtalet Bilaga 1: Ledande uppgifter, chefsuppgifter samt särskil- da expertuppgifter och andra expertuppgifter utanför lönesättningen
Bilaga 2: Expertuppgifter inom vård och omsorg Bilaga 3: Yrkesuppgifter inom vård och omsorg
Bilaga 4: Expertuppgifter inom socialarbete och social- vård
Bilaga 5: Basserviceuppgifter inom social- och hälso- vården
Övergången av lärarna
inom småbarnspedagogik till UKTA
Lärarna inom småbarnspedagogik, speciallärarna och che- ferna inom småbarnspedagogik övergår till UKTA från och med 1.9.2021. Även de som arbetar som lärare inom små- barnspedagogik med socionomexamen (behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik) övergår till samma avtal.
Familjedagvårdsledare och personer med en motsva- rande titel omfattas även fortsättningsvis av AKTA. Även lönesättningen för en obehörig person som vikarierar för en lärare inom småbarnspedagogik följer AKTA.
De nya anställningsvillkoren för personalen ska förhand- las fram före 31.8.2021. Villkoren i AKTA följs som anställ- ningsvillkor för personalen till och med 31.12.2022.
Utredning om avtal inom teknikbranschen
En arbetsgrupp ska utvärdera överlappningar mellan till- lämpningsområdena för avtalet för teknisk personal, kollek- tivavtalet för timavlönade och AKTA och förhandla om en modell för att slå ihop eller ta bort avtal inom teknikbran- schen. Resultatet blir ett enda avtal för teknikbranschen inom kommunsektorn 1.3.2022.
Avsiktsförklaring i fråga om landskapsreformen
Om den social- och hälsovårds- och landskapsreformen som den nuvarande riksdagen ska besluta om genomförs (uppskattad början 1.1.2023) och innehåller en utökning av KT Kommunarbetsgivarnas ställning även till landskapsar- betsgivare avtalar man om:
ett gemensamt huvudavtal och en huvudförhandlings- grupp till kommun- och landskapssektorn
ett gemensamt tjänste- och arbetskollektivavtal, social- och hälsovårdsavtal och läkaravtal för landskapen.
Om social- och hälsovårds- och landskapsreformen genom- förs blir det inget TS-avtal i landskapen och social- och häl- sovårdsavtalet inom kommunsektorn upphör när persona- len övergår till anställning hos landskapen.
Utveckling av arbetslivet
Samarbetsavtal för att utveckla arbetslivet inom kommunsektorn
Syftet med samarbetsavtalet är att bidra till en reform och utveckling av rutiner inom kommunsektorn samt sörja för att kommunarbetsplatserna är effektiva och har en hög ar- betslivskvalitet. Arbetslivet behöver utvecklas gemensamt för att möta utmaningarna med befolkningsstrukturänd- ringen, klimatförändringen och ekonomin.
Parterna förbinder sig att
fortsätta med utvecklingsåtgärderna inom programmet Kunteko som avslutas i år och Framstegsarenan som samlar spännande lösningar
påskynda tillägnandet av nya verksamhetsrutiner på ar- betsplatserna inom kommunsektorn. Utgångspunkterna för effektiviteten och en förbättrad arbetslivskvalitet är kommunorganisationernas egna utvecklingsbehov, lä- gesbilden i kommunen samt uppföljningsuppgifter om arbetsförhållandena och omvälvningen av arbetet. utreda finansieringen för att utveckla arbetslivet inom kommunsektorn.
Gruppen för utveckling av arbetslivet inom kommun- sektorn Tekry som står under huvudförhandlingsgruppen
xxxxxxxxx och leder reformen av ar- betslivet inom kommunsektorn.
Xxxxxx Xxxxxxxxxx kommunsektorns förhandlingschef Akavas Specialorganisationer
TS
Kommunalt tjänste- och arbets- kollektivavtalför teknisk personal
Teknisk personal
behåller sitt eget avtal
Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal Avtalsperiod: 1.4.2020–28.2.2022
Löneförhöjningar:
1.8.2020: allmän förhöjning på 1,22 procent eller minst 26 euro
1.4.2021: allmän förhöjning på 1,0 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent De allmänna förhöjningarna sänker inte separattillägget enligt 14 § i TS-18.
E
n förhandlingslösning enligt den nationella allmän- na linjen nåddes inom kommunsektorn den 27 maj. Samtidigt uppstod även det kommunala tjänste-
och arbetskollektivavtalet för teknisk personal TS-20 som gäller 1.4.2020 – 28.2.2022.
Efter 28.2.2022 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder, om det inte skriftligen sägs upp senast sex veckor innan avtalsperioden löper ut.
Löneförhöjningarna ligger i stort sett i linje med de upp- nådda kollektivavtalslösningarna inom såväl den privata som den offentliga sektorn.
Gällande löneförhöjningarna under avtalsperioden av- talades att den uppgiftsrelaterade eller därmed jämförbara lönen höjs från och med 1.8.2020 genom en allmän förhöj- ning på 1,22 procent (minst 26 €) och det individuella till- lägget samt separattillägget enligt 14 § höjs på motsvarande sätt.
En andra lönejustering som grundar sig på den allmänna förhöjningen sker 1.4.2021, varvid lönerna höjs med 1,0 pro- cent. De allmänna förhöjningarna sänker inte separattilläg- get enligt 14 § i TS-18.
Den lokala justeringspotten på 0,8 procent betalas 1.4.2021. Parterna i TS avsatte återigen en justeringspott på minst 0,3 procent av avtalsförhöjningen för individuella till- lägg för att underlätta införandet av system på en nationell nivå.
Slå ihop TS och TIM-AKA?
TS-förhandlingarna mellan parterna förlöpte i en positiv anda, där båda fick gehör för sina behov. Något som ska- pade utmaningar i situationen var Sote rf:s egna mål, som kommunarbetsgivaren hade svårt att sammanjämka med sina egna och de andra löntagarorganisationernas mål.
Efter det avslagna förlikningsförslaget från riksförliknings- mannen nåddes målet som tur är slutligen relativt snabbt. Vad gäller avtalet för den tekniska personalen var resultatet betydligt bättre än det avslagna förlikningsförslaget, efter-
som förslaget tog upp att eventuellt avskaffa TS-avtalet som ett separat avtal. I det nuvarande avtalet är detta inte längre något som eftersträvas. Nu är syftet att rationalisera avtalsverksamheten inom den tekniska sektorn genom att eventuellt slå ihop två avtal, TS och det kommunala arbets- kollektivavtalet för timavlönade TIM-AKA. Själv är jag över- tygad om att parterna kommer att lyckas med detta under de kommande åren.
Ett litet minus är att TS-avtalet med tiden inte längre kommer att omfatta den personal som i och med social- och hälsovårds- och landskapsreformen övergår till land- skapen. Detta kommer inte att ha någon stor effekt på löneförmånerna, men det kan blir en del förändringar på grund av byte av det kollektivavtal som tillämpas. Det är främst de årsbundna tilläggen som kan försämras något: Det branschtillägg som finns i TS-avtalet och leder till en snabbare löneutveckling saknas i AKTA, som jag misstänker kommer att bli ett så kallat grundavtal för landskaps- och socialsidan.
Det viktigaste är dock att vi nu kan tro på att man tar hänsyn till den tekniska personalens sär- ställning även i framtiden. Ett eget avtal är ett viktigt verktyg för detta.
Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt solig och varm sommar!
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx
Ombudsman, VHH
Teknikens Akademikerförbund TEK rf
I TS-förhandlingarna deltog KT Kommunarbetsgivarna, JAU, FOSU och Suomen pelastusalan ammattilaiset SPAL från Sote rf. FOSU representerades av enhetschef Xxxx Xxxxx, KTK Teknikens Experter, utbildnings- och fältchef Xxxxx Xxxxxxxxxxx, KTK, och ombudsman Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, Teknikens Akademikerförbund TEK.
AVAINTES
Kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna rf
Avainta-branscherna
fick ett kollektivavtal enligt den allmänna linjen
Kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna rf (AVAINTES) 2020–2021 Avtalsperiod: 1.4.2020–28.2.2022
Löneförhöjningar:
1.8.2020: en allmän förhöjning på 26 euro eller minst 1,22 procent
1.4.2021: en allmän förhöjning på 1,0 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent 1.8.2020: en förhöjning på 3,04 procent till ersättningen
för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
Konkurrenskraftstimmar: Xxxxxx från och med 17.8.2020
Ö
verenskommelsen om ett kollektivav- tal för Avainta-branscherna nåddes i slutet av maj. Uppgörelsen följer den
allmänna linjen. Avtalet omfattar cirka 45 000 löntagare i kommunnära bolag.
XXXXXXX Xxxxxxxxxxxxx rf:s nya avtal för gäller 1.4.2020–28.2.2022. Löneförhöjningarna i det knappt tvååriga avtalet följer den allmänna linjen.
– Förhandlingar fördes länge och diskussio- nerna var många. Parternas smärtpunkter och knäckfrågor klarnade, och till slut uppnådde vi en förhandlingslösning som givetvis utgör en kompromiss i dessa exceptionella om- ständigheter, konstaterar förhandlingschef på FOSU Xxxxx Xxxx.
Lönerna höjs med 26 euro eller minst 1,22 procent från och med början av augusti. I april nästa år utbetalas en allmän förhöjning på en
Xxxxx Xxxx
beslutar arbetsgivaren om hur den lokala jus- teringspotten ska fördelas för att höja grund- lönerna.
Den lokala justeringspotten är avsedd för att fördelas på ett sätt som utvecklar de lokala lönesystemen och åtgärdar missförhållanden gällande lönerna.
Efter fördelningen ska arbetsgivaren före 31.1.2021 lämna en redogörelse över grun- derna för åtgärderna och fördelningen av kost- naderna. Om ingen redogörelse lämnas eller förhandlingar inte förs före 31.1.2021, fördelas justeringspotten som en allmän förhöjning.
Konkurrenskraftstimmarna slopas i augusti
Förlängningen av arbetstiden enligt konkur- renskraftsavtalet gäller till och med 16.8.2020.
procent och lokal justeringspott på 0,8 procent.
Konkurrenskraftstimmarna slopas den 17 augusti. Samti- digt förkortas även antalet arbetstimmar per vecka återigen med 30 minuter.
Utöver den ordinarie arbetstiden kan arbetsgivaren erbjuda 6 timmar mertidsarbete och anvisa 6 timmar till kompetensutveckling. Under perioden 1.9–31.12.2020 kan man erbjuda 3 + 3 timmar mertidsarbete. Förtroendeman- nen och arbetsgivaren kan även komma överens om ett an- nat sätt att fördela mertidstimmarna.
Utbildningstiden räknas som arbetstid när den är beor- drad av arbetsgivaren. Även ersättningarna för resekostna- der betalas i fortsättningen för arbetsresor som beordrats av arbetsgivaren.
En genuin diskussion ska föras om den lokala justeringspotten
Arbetsgivaren och personalens representanter ska för- handla om användningen av justeringspotten lokalt före 31.1.2021.
I förhandlingarna ska personalen ges en faktisk möjlighet att påverka. Om enighet inte uppstår genom förhandlingar
Därefter återgår den ordinarie arbetstiden till den längd den hade före konkurrenskraftsavtalet.
Vad gäller slopandet av konkurrenskraftstimmarna får arbetsgivaren under ett kalenderår erbjuda 6 timmar mer- tidsarbete och anvisa 6 timmar mertidsarbete relaterad till kompetensutveckling. Avtalsbestämmelserna träder i kraft 1.9.2020. Arbetstagaren har rätt att tacka nej till dessa ar- betstimmar.
Mellan 1.9 och 31.12 i år (2020) får arbetsgivaren erbjuda 3 timmar mertidsarbete enligt ovan och dessutom anvisa 3 timmar mertidsarbete för kompetensutveckling.
Mertidsarbete för att bidra
till kompetensutveckling och öka produktiviteten
Under ett kalenderår får arbetsgivaren erbjuda 6 timmar annat arbete utöver den ordinarie arbetstiden och anvisa 6 timmar mertidsarbete relaterad till kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kan bestå av att utveckla verk- samheten på arbetsplatsen eller upprätthålla och förbättra de anställdas färdigheter och arbetsförmåga i syfte att öka arbetets produktivitet och effektivitet. Det kan till exempel
handla om en utbildning, träning eller utvecklingstillställ- ning.
Arbetsgivaren och förtroendemannen kan lokalt avtala annorlunda om fördelningen av timmarna. Arbetsgivaren får inte beordra mertidsarbete som ersätter konkurrens- kraftstimmarna på söckenhelger eller veckoslut under söck- enhelgsveckor. I periodarbete ska ersättande mertidsarbete inte förläggas på söckenhelgsveckor.
Arbetsgivaren ska erbjuda mertidsarbete i ett så tidigt skede som möjligt. Arbetstagaren har rätt att tacka nej till dessa arbetstimmar.
Utökningen av arbetstiden kan genomföras så att ett ar- betsskift eller en arbetsdag förlängs med högst två timmar per dag.
För de utförda arbetstimmarna betalas enkel timlön och eventuella ersättningar för obekväm arbetstid i enlighet med kollektivavtalet.
Tillämpningsområdet för periodarbete
Man kan lokalt i enlighet med 126 § i AVAINTES ingå ett föravtal om användningen av periodarbete även i andra branscher än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.
Avtalet måste bekräftas av förbunden för att träda i kraft.
Bestämmelsen börjar gälla 1.9.2020.
Övriga textändringar
Kapitlet om semester har uppdaterats gällande de så kallade tilläggsdagarna.
Termerna i kapitlet om arbetstid har uppdaterats för att motsvara den nya arbetstidslagen, bland annat veckovila. Definitionen av arbetstid: Tid som räknas som arbets- tid är den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
Att räkna in utbildningstid i arbetstiden: Utbildningsti- den räknas som arbetstid om arbetsgivaren beordrar ar- betstagaren att delta i utbildningen. Om det handlar om en utbildning som inte beordrats av arbetsgivaren och som alltså inte räknas som arbetstid kan arbetsgivaren bevilja arbetstagaren arbetsledighet för utbildningen.
Ersättning av resekostnader: Som arbetsresa räknas en resa som gjorts på arbetsgivarens beordran.
Anställningsskydd för personalens representanter: Be- stämmelserna om anställningsskydd ska tillämpas på en anställd som varit förtroendeman även sex månader ef- ter att uppdraget i fråga avslutats.
Tidsanvändning av en förtroendeman som representerar färre än fem personer: Om en förtroendeman represen- terar färre än 5 personer sköts förtroendemannauppgif- terna i första hand vid sidan av förtroendemannens egna arbetsuppgifter. När det krävs med tanke på mängden uppgifter och förtroendemannen inte kan sköta för- troendemannauppgifterna i samband med arbetsupp- gifterna, ges han eller hon en tillfälligt eller regelbundet återkommande fast befrielse från arbetsuppgifterna.
Arbetsgivaren skaffar en kollektivavtalsbok åt förtroen- demannen för att ge denne bättre verksamhetsförutsätt- ningar.
En över fyra månader lång kraftansträngning
Förhandlingarna för kollektivavtalet Avainta inleddes i ja- nuari. Om avtaletförhandlas mellan FOSU, OAJ, FKT samt Jyty och JHL och arbetsgivarnas Avainta.
I förhandlingarna företräddes FOSU av förhandlings- chef Xxxxx Xxxx. Undervisningssektorns Fackorganisa- tion OAJ och Teknik och Hälsa FKT (inkl. Ingenjörsförbun- det) medverkar som självständiga undertecknarförbund i Avaintes-förhandlingarna. OAJ:s förhandlare är Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx och KTN:s Xxxxx Xxxx.
Kommentar
Förhandlingarna om Avaintes framskred sakta mot målet
F
örhandlingarna inom Avaintes-sektorn inleddes i en positiv anda i mitten av januari. FOSU och de andra organisationerna på arbetsgivarsidan sa upp
Avaintes för att löpa ut 31.3.2020, och när förhandlingarna inleddes hoppades man ha ett resultat före slutet av mars. Man visste förstås redan då att Avaintes-sektorn kommer att följa förhandlingarna vid kommunbordet. Så framskred också förhandlingarna för Avaintes och i kommunerna i samma takt under våren.
När man satte sig vid förhandlingsbordet var organisatio- nernas och arbetsgivarens mål tämligen långt ifrån varan- dra. Arbetsgivaren lyfte bland annat fram en justeringspott riktad till lokal nivå. Organisationerna föreslog däremot en linje med tonvikt på allmänna förhöjningar samt en förny- else av lönesystemet.
Arbetsgivarsidan hade också bestämda mål gällande fa- miljeledigheter. Organisationerna lyfte dessutom mål avse-
ende restid och krävde att den tid som läggs på utbildning ska räknas som arbetstid.
Förhandlingsresultatet kan anses lyckat. Coronavirusepi- demin påverkade förhandlingsprocessen och skapade press hos båda parter.
Trots en förhandlingssituation av aldrig skådat slag ville både arbetstagarsidan och arbetsgivaren nå en ansvarsfull
lösning för att säkerställa rättvisa ar- betsvillkor för de kommande cirka två åren. Båda förhandlingsparterna ska tackas och gratuleras för att ha tryggat arbetsfreden.
Xxxx Xxxxxxxxx arbetsmarknadsjurist Akavas Specialorganisationer
KOMMUNTEAMET • 10
Låt oss presentera:
FOSU:s
kommunikations- chef Xxxxx Xxxxx
Sidan 20
Rapport om distansarbete
i kommunsektorn
Sidan 17
Kunteko:
Skicka det goda vidare! Sidan 18
Är corona- permitteringarna olagliga?
Sidan 14
Xxxxx Xxxxxxx:
FOSU redo för överenskommelse!
Sidan 13
BILD: ISTOCK
Medlemsinfo 1|2020 Maj
LEDARE
Obs.! Texten enligt läget
den 25 maj!
Förbundens kontaktpersoner
I
Fart i arbetsmarknadsvåren
vår gick avtalsförhandlingarna inte som man hade planerat i förväg. Under det föregående året förberedde förbunden och förhand- lingsorganisationen FOSU sig grundligt för avtalsförhandlingarna i kommunsektorn. Man jobbade intensivt både för målsättningen och
för att utveckla organisationsberedskapen.
I början av året förtätades förberedelsearbetet för organisationsbe- redskapen inom FOSU:s kommunala sektor och man valde en ”knyt- näve” med tio orter. Organisationsberedskapsarbetet med den lokala arbetsgruppen för stridsåtgärder effektiviserades. Förberedelserna gick bra både i de valda orterna och på centralnivån. Strejkvästarna och
-märkena hade redan skaffats.
Då kom coronaviruset och den 16 mars presenterade landets reger- ing sina begränsningsåtgärder. Man hade redan lite tidigare förutsett coronavirusets effekter på stridsåtgärderna men detta betydde att strejkvapnet försvann direkt.
Förhandlingarna med kommunsektorn fortsätter, temana förblir desamma
Som följd förändrades samtidigt också ställningen i förhandlingsom- gången och i stället för att försöka nå nya fördelar kämpar man nu för att få behålla de redan befintliga. Under våren har coronakrisens inverkan på kommunekonomin blivit tydligare och tydligare. Progno- sen förespråkar inte tanken om att försöka fördröja de kommunala avtalen. Detta är något åtminstone FOSU:s förbund redan erkänt.
Förhandlingarnas innehåll har varit tydligt och förblivit detsamma ända sedan man började förbereda sig för förhandlingarna. De cen- trala frågorna är fortfarande:
Löneförhöjningar i kommunsektorn enligt den allmänna linjen. Slo- pa konkurrenskrafttimmarna och ersätta dem enligt den allmänna linjen.
Målsättningen för vårdbranschens representanter Tehy och SuPer: att få ett eget avtal för vårdbranschen. FOSU:s målsättning att över- föra småbarnspedagogerna under UKTA-avtalet.
En separat lönepott. FOSU har försökt nå ett löneprogram för att korrigera den lönemässiga eftersläpningen i kommunsektorn. Tehy och XxXxx har försökt nå en löneförhöjning för yrkena inom vård- branschen.
Det som har varit exceptionellt under förhandlingarna är att Xxxx och SuPer varit oflexibla och ovilliga för kompromisser. På motsvarande sätt har det framförts s.k. alternativa sanningar angående bl.a. innehål- let i riksförlikningsman Vuokko Piekkalas lösningsförslag 27.4.2020 för de kommunala förhandlingarna.
Förtroendet mellan de olika parterna vid förhandlingsbordet för kommunsektorn ligger inte på en särskilt hög nivå just nu. När jag skriver denna ledare befinner vi oss i en situation
där avtalsförhandlingarna har startats på nytt ef- ter ett avbrott. Kommunteamets redaktion kom- mer dock inte längre vänta på lösningen.
När den slutligen kommer gör vi mycket raskt ett nytt nummer.
Xxxxxx Xxxxxxxxxx kommunsektorns förhandlingschef Akavas Specialorganisationer
KOMMUNTEAMET • 12
Agronomförbundet
Xxxx Xxxxxxx, förhandlingschef tfn (00) 0000 0000
xxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Akavas Specialorganisationer Xxxxxx Xxxxxxxxxx, ombudsman tfn 0201 235 363
xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
DIFF – Ingenjörerna i Finland
tfn. 040 585 0972
Finlands Arkitektförbund XXXX Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, ombudsman tfn (00) 0000 0000
xxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxx.xx xxx.xxxx.xx
Finlands Ekonomer Xxx Xxxxx, ombudsman tfn 0400 602 439
xxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxx.xx
Finlands Juristförbund
Xxxxx Xxxxxxxxxx, förhandlingschef tfn (00) 0000 0000, 000 000 0000
xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Högskoleutbildade samhällsvetare
Xxxxx Xxxxxxxxxx, förhandlingschef tfn 010 231 0354
xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx-xxx.xx xxx.xxxxxxxxxxx-xxx.xx
Natur-, miljö- och skogsvetareförbundet Loimu rf
Xxxxxxxx Xxxxx, jurist tfn (00) 0000 0000
xxxxxxxx.xxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Teknikens Akademikerförbund TEK
Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, ombudsman tfn (00) 0000 0000
xxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxx.xx xxx.xxx.xx
Tradenomiliitto TRAL
Ville-Xxxxxx Xxxxxxxxxx, arbetsmarknadsdirektör tfn 040 832 6682
xxxxx-xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxx.xx
Ansvarig redaktör: Akavas Specialorganisationer, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, tfn 0201 235 363, xxxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx Kommunteamets redaktion:
Akavas Specialorganisationers kommunikation Utkommer 2020: mai, juni, oktober, december Adressändringar: Medlemsförbundet
Obs.! Texten enligt läget den 25 maj!
Kommunsektorn behöver en avtalslösning nu
– fyra poäng
L
önelösningen och förslaget om nya arbetsvillkor för de över 420 000 löntagarna i kommunsektorn fälldes vid slutet av en frivillig medling när Xxxx och Super
förkastade riksförlikningsman Vuokko Piekkalas lösnings- förslag.
FOSU som representerar förbunden under Akava i kom- munsektorn meddelade omedelbart efter att medlingen hamnade i dödläge att förhandlingarna om tjänste- och arbetskollektivavtal kan fortsätta.
– Två av de tre huvudavtalsorganisationerna för löntaga- re, det vill säga FOSU och JAU, var redo för en överenskom- melse, och då måste man ställa frågan varför en arbetsfred med nästan 280 000 kommunala arbetstagare inte duger för kommunerna, undrar FOSU:s verksamhetsledare Xxxxx Xxxxxxx.
Förbunden inom FOSU är fortfarande redo för en avtalslösning med en snabb tidtabell,
säger FOSU:s verksamhetsledare Xxxxx Xxxxxxx.
Löfgren listar upp fyra orsaker till varför förhandlingarna ska kunna avslutas så snart som möjligt.
1. I höst är kommunernas och de kommunanställdas viktigaste uppgift att reparera skador som orsakats av coronapandemin och förbereda sig för en eventuell andra coronavåg. Kommunerna och deras personal behöver stabilitet och förutsägbarhet i sitt arbete, inte risken för en strid på arbetsmarknaden på grund av oavslutade avtals- förhandlingar.
2. Försvagningen av kommunfinansieringen och co- ronakampen försämrar löntagarnas möjlighet till löneför- höjningar på hösten. I kombination med permitteringarna
– eller i värsta fall uppsägningarna – som kommunerna hotat med försvagas kommunanställdas ekonomi, den allmänna konsumtionen samt kommunernas och statens beskattningsutfall.
3. Under denna arbetsmarknadsrunda har konkur- renskraftstimmarna regelbundet tagits bort. Till exempel staten avstår från dem den 1 oktober. Ju längre avtalsför- handlingarna pågår, desto längre belastas kommunala arbetstagare av konkurrenskraftstimmarna.
4. Lokala avtal är frysta eftersom det kommu-
Följ FOSU:s förhandlingskommunikation!
Kommunsektorns avtalsförhandlingar fortsätter vecka 22. Om en lösning som passar alla inte kan hittas är FOSU redo att förhandla om en separat lösning med KT och andra organisationer som hittar en överenskommelse.
Alla tjänste- och arbetskollektivavtal i kommun- sektorn upphörde att gälla i slutet av mars och där- efter gick löntagarna över till ett tillstånd utan avtal. Nu gäller gamla arbetsvillkor genom den så kallade efterverkan.
Följ FOSU:s kommunikation: xxx.xxxx.xx, JUKO Facebook samt @JUKOry och hashtaggarna #neuvo- tellen2020 #sopien2020 på Twitter.
nala huvudavtalet upphört att gälla. Under undantags- förhållanden blir betydelsen av arbetsplatsspecifika lösningar större: alla parter ska vara flexibla, inom ramen för kollektivavtalet.
Nästa Kommunteamet kommer ut direkt när vi fått
kännedom om avtalets innehåll!
Flera kommuner hänvisade
till coronaviruset och permitterade personal – nu överväger man
att bestrida besluten
En del av kommunerna har använt coronapandemin som ett sätt att spara pengar även om landets regering vädjade till kommunerna att de inte ska permittera.
D
FOSU överväger för tillfället att bestrida de påskyndade besluten om permitteringarna.
en 15 mars 2020 fattade landets regering beslu- tet om exceptionella begränsningsåtgärder för att bromsa coronavirusepidemin. Enligt beslutet stäng-
BILD: XXXXXX XXXXXXXX
des statliga och kommunala museer, teatrar, Nationalope- ran, kulturhus, bibliotek, biblioteksbilar, Riksarkivets kund- och forskarsalar, hobbylokaler och hobbyplatser, simhallar och andra idrottsanläggningar, ungdomslokaler, klubbhus, organisationers samlingslokaler, dagverksamhet för äldre, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetscentraler. Först tog man beslutet om begränsningsåtgärderna fram till 13.4. och sedan förlängde man tiden fram till 13.5. Den 15 mars 2020 önskade landets regering att kommunerna
inte skulle permittera personal.
Inställningen till effekterna av att tjänsterna stängdes för
kunder varierade kommun för kommun. En del av kommu- nerna fattade principbeslutet att inte permittera personal. En del av kommunerna försökte permittera arbetstagarna i snabbare takt än vid vanliga samarbetsförhandlingar genom att använda möjligheten i 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsav- talslagen att avbryta utbetalningen av lönen vid hinder för arbete eller möjligheten i 15 § i den kommunala samarbets- lagen till undantag från samarbetsförfarandet. Den ekono- miska situationen var dålig i en del av kommunerna redan innan coronatiden och även permitteringar hade övervägts som ett besparingssätt.
Förbunden framhäver kommunernas ansvarsfullhet som arbetsgivare
Under mars och april fick vi i facken kontakter från med- lemmar i olika delar av landet angående avbrytning av utbe- talning av lön samt permittering. Fackförbunden gav råd till medlemmarna med hjälp av avsnittet ”ofta ställda frågor” på sina webbplatser.
Förbunden tycker att den kommunala arbetsgivaren ska agera ansvarsfullt, trots åtgärderna som vidtagits för att hindra spridningen av coronaviruset, och inte rikta åtgär- der mot arbetstagarna genom vilka löneutbetalningen avbryts eller arbetstagare/tjänsteinnehavare permitteras.
Förbunden tycker inte att coronaviruspandemin är en överraskande eller en med en olycka jämförbar händelse ur varje perspektiv. Behovet att permittera personal på grund av minskat arbete ska alltid behandlas vid samar- betsförhandlingar och i enlighet med de vanliga med-
Bibliotekens kundtjänstlokaler var stängda
i nästan två månader på grund av coronapandemin.
delandetiderna som bestäms i den kommunala samar- betslagen.
Även om fysiska kundlokaler stängdes för kunder skulle det ha varit möjligt att fortsätta arbeta inom flera funk- tioner, och det har man också kunnat göra. En del av tjänsterna kan erbjudas till kunderna i digital form. Dess- utom skulle man kunna ha satsat på utvecklingen och planeringen av tjänster.
FOSU:s Corona-grupp utvärderar besluten
FOSU har sammanställt en arbetsgrupp för att utreda co- ronavirusets effekter. Arbetsgruppen utreder om kommu- nerna agerat på korrekt sätt när de avbrutit utbetalningen av lön eller permitterat personal samt om samarbetsför- handlingarna genomförts på sakenligt sätt. Arbetsgruppen utreder om det finns grunder att bestrida beslut.
Om förbunden stöder att ärendet tas vidare till rätten och ännu vidare till olika besvärsinstanser försöker man att sköta bestridandet som samarbete mellan förbunden. Förbunden kartlägger för tillfället om det finns medlemmar som är villiga att delta i processen.
Xxxxxx Xxxxxxxxxx kommunsektorns förhandlingschef Akavas Specialorganisationer
Avtalsförhandlingar
Den svåra
avtalsrundan avslutades i privata sektorn
L
öneförhöjningar som säkerställer köp- kraften och farväl till obetalt arbete. Ur YTN:s synvinkel var dessa de mest bety- dande framgångarna under avtalsomgången, anser ordförande Xxxxx Xxxxxxxxx. Även förtroendemännen för övre tjänstemän inom de största branscherna tycker att kollektivavta- lens innehåll är tillfredsställande. Förhandlings-
processen var dock svår och långsam.
Nästan alla kollektivavtal där YTN är en part har nu slutits. Endast några företagsspe- cifika avtal finns kvar. Den allmänna linjen är att lönerna förhöjs med 3,3 procent under 25 månader.
– Under de förhållanden där man levde i början av mars borde förhöjningen täcka den befintliga inflationen och kanske till och med förbättra köpkraften, berättar YTN:s ordföran- de Xxxxx Xxxxxxxxx.
De ekonomiska utsikterna ändrades dock väsentligt i och med coronakrisen och just nu är det svårt att förutse hur till exempel infla- tionen kommer att ändras och hur stor del av löntagarnas köpkraft som kommer att försvin- na i och med de permitteringar som ska ge- nomföras. Enligt Xxxxxxxxx är en annan stor sak att i och med de nya kollektivavtalen tas de 24 obetalda arbetstimmar, som hörde till konkurrenskraftsavtalet, bort.
– Nu blir det slut med obetalt arbete, i den frågan uppfylldes vår målsättning. Som ”arv” från konkurrenskraftsavtalet finns det note- ringar i avtalen enligt vilka arbetsgivaren kan utöver den ordinarie arbetstiden utföra t.ex. personalutbildning och -utveckling i 24 tim- mar, men en viktig skillnad jämfört med tidi- gare är att man nu ska betala normal lön för
Xxxxx Xxxxxxxxx
Xxxxxxx Xxxx
en arbetsinställelse för övre tjänstemän inom teknologiindustrin och planeringsbranschen.
– Det var ju inte direkt efter påtrycknings- åtgärderna som vägen till avtalen öppnades. Men det största var att visa arbetsgivarna att även övre tjänstemän kan ordna en strejk, säger förhandlingschef Oksa.
Strejken höll fint, något som motparten kan- ske inte förväntade sig.
– Jag har aldrig sett så fina foton på tomma parkeringsplatser, säger den berörda Oksa när han tänker tillbaka på strejkföretagens gårdar.
Även ordförande Xxxxxxxxx tror att strej- kerna gav fart åt de nya avtalen genom att ska- pa tryck på arbetsgivarna. Han tycker att det är märkligt att även om Finlands Näringsliv EK har förkastat de centraliserade inkomstlösning- arna, bevakar de ändå förhöjningsprocenten för branschspecifika avtal.
– Man får aldrig gå över den siffra som banbrytaren kommit överens om. På det sät- tet var denna ingen äkta förbundsrunda. Man påstår att en centraliserad lösning inte kan lösa branschspecifika problem. Men ändå vill man koordinera kostnadsnivån, bara den och inget annat, analyserar Hankamäki arbetsgivarnas kluvna linje.
YTN tycker att det är ett problem att de övre tjänstemännen inte har ett eget kollektivavtal i alla branscher. Dessa avtal är man ute efter under de kommande förhandlingsrundorna. Xxxxxxxxx illustrerar situationen: – Här har vi alla löntagare från en bestämd bransch. Sedan frågar vi dem: ”vem av er fick inte alls någon löneförhöjning i nol?” Ett antal händer kommer upp. I princip är alla som räckte upp handen övre tjänstemän. Deras löneförhöjningar beror
den tiden.
Bland framgångarna under avtalsrundan lyfter YTN:s för- handlingschef Xxxxxxx Xxxx även fram att förtroendemän- nens ställning blir starkare: – Ur en principiell synpunkt var det betydande för oss att flera avtal nu har uppsägnings- skydd för förtroendemannens kandidattid och att vi också kunde ge skydd till vice förtroendemännen.
Strejken hjälpte till lösa dödläget
Det var inte lätt att få ihop avtalen. Hela rundans försvåra- des och fördröjdes av striden om tilläggstimmarna i kon- kurrenskraftsavtalet: arbetsgivarna räknade ut en kostnads- effekt för borttagning av dessa. I december ordnade YTN
helt på arbetsgivarens bedömning eftersom det inte finns något avtal.
Xxxxxxxxx erkänner att enstaka övre tjänstemän kan ha en bra individuell löneutveckling men säger att ett kollek- tivavtal skulle säkerställa att alla får åtminstone någon slags allmän förhöjning.
Text: Xxxxx Xxxxxx
Det här är en kortare version av artikeln
som kan läsas i sin helhet (på finska) på adressen xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxxxxx-xxxxxxxxxxx- ros-saatiin-maaliin/
Kolumn
Kommunsektorn pensionerar sig
– nu måste man satsa
på arbetsvälbefinnandet!
U
nder det senaste åren har det funnits mycket prat om vikten av välbefinnandet i arbete och om att vi måste satsa på det. Ändå stöter man beklagligt ofta
på att prat är prat och att nästan ingen har verkliga meto- der att erbjuda för att förbättra välbefinnandet i arbete. Eller om det finns sådana, kostar dessa för mycket.
Jag tycker att den viktigaste frågan inte är om vi har råd att göra de nödvändiga satsningarna utan om vi har råd att låta bli att göra dem?
Enligt Pensionsskyddscentralen orsakas redan cirka hälften av alla invalidpensioner av mentala hälsoproblem. Dessutom är antalet sjukdagpen-
såväl arbetsgivaren och arbetstagaren som beslutsfattarna. Arbetstagaren ska alltså ha rätt verktyg och arbetsgemen- skapets stöd så att denne bättre kan ta hand om sig själv. Det som är väsentligt är att identifiera sina egna resurser och vara medveten om hur man ska agera innan det är för sent. Arbetsgivaren bör för sin del förses med tillräckliga resurser och tillräckligt kunnande för att skapa de verktyg och processer som behövs som stöd för en välmående ar- betsgemenskap.
Den negativa inverkan på välbefinnandet som brådskan i arbetslivet har och arbetstagarnas känsla av otillräcklighet
kan ses i alla branscher och alla sekto-
ningsperioder på mentala grunder på väg upp igen efter en nedgång. Enligt statistiken från FPA inleddes drygt 59 000 nya sjukdagpennings-
”En sjukdag kostar
i snitt 350 euro.”
rer. Det är dock utmaningarna i kom- munsektorn som blir särskilt tydliga när man tittar på statistiken.
Till exempel Statistikcentralens ar-
perioder på mentala grunder år 2017 och ökningen jämfört med året innan var 16 %. Problemet är ännu tydligare hos unga kvinnor.
En sjukdag kostar i snitt 350 €. Personer som har sjukle- dighet på grund av mentala hälsoproblem eller utbrändhet måste dessutom ofta vara länge utanför arbetslivet. Den verkliga kostnaden är alltså betydligt högre såväl för arbets- givaren och individen som för samhället. Dessutom visar studierna att endast 20 % av de ungdomar som har en lång sjukledighet på grund av mentala problem återvänder till arbetet.
När informationsarbete blir allt vanligare blir även den mentala arbetsbelastningen större. Därför är det av främ- sta vikt att göra verkliga satsningar för att främja just det mentala välbefinnandet i arbetet. Ansvaret kan inte endast läggas på individen utan vi behövs alla för det här arbetet,
betslivsbarometer avslöjar att brådskan, otillräckliga resur- ser och dåligt genomförd digitalisering orsakar stress och belastning för anställda, speciellt i kommunsektorn. Enligt undersökningen tycker anställda i kommunerna att olika applikationer och program tar för mycket tid från kunder- na. Det som upplevs som särskilt belastande är att använd- ningen av program stör bemötandet av t.ex. barn, elever, äldre personer eller andra kunder.
Vi befinner oss i en situation där en stor mängd kun- nande håller på att försvinna från kommunsektorn i och med att personalen pensionerar sig. Särskilt nu måste be- slutsfattarna i kommunerna och arbetsgivarna våga göra satsningar för att förbättra arbetstagarnas välbefinnande och trivsel så att kommunerna även i fortsättningen kan ses som konkurrenskraftiga arbetsgivare som lockar kom- petent arbetskraft.
Xxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxx specialsakkunnig Tradenomförbundet Tradenomit
Nyttig rapport om distansarbete i kommunsektorn
Rapporten som kom ut precis inför coronapandemin är fortfarande aktuell,
KT
om man relaterar dess resultat och tips till de färska erfarenheterna av distansarbete under undantagsförhållanden.
Kommunarbetsgivarna och de kommunala huvudavtalsorganisationerna har tillsammans sammanställt en rapport om distansarbete
och dess utnyttjande inom kommunsektorn.
Rapporten blev färdig precis innan coronaepidemin bröt ut i Finland. I och med undantagstillståndet blev distansar- betet och distansarbetandet mer aktuellt är någonsin tidi- gare. Även i kommunsektorn blev distansarbetet relevant för flera arbetsgemenskaper och yrkesgrupper på ett helt nytt sätt.
Undantagsförhållandena orsakade
att många fick gå över till distansarbete.
Det lönar sig att samla in erfarenheter av distansarbete nu under undantagsförhållanden och fortfarande när man återhämtar sig från dessa förhållanden. Dessa erfarenheter är till nytta när vi utvärderar hur det lönar sig att distans- arbeta och hur man vill ordna distansarbetet i organisatio- nerna under de kommande åren. Den färska rapporten om distansarbete utgör en bra analysram för detta ändamål.
Arbetsgruppen som sammanställt rapporten rekom- menderar att man ska berätta om utvecklingsåtgärder och
-historier angående distansarbete och synliggöra dessa på Kuntekos Framstegsarena, xxx.xxxxxxx.xx.
Kommer fungerande distansarbete bli en rekryteringstrumf?
BILD: XXXXXX XXXXXXXX
Rapporten om distansarbete har upprättats till stöd för kommunala organisationer när dessa funderar på hur man ska utnyttja distansarbetet och drar upp linjer för detta. I rapporten beskriver man vad som är nytt med att distans- arbeta och att få distansarbete utfört och vad kommunala organisationer borde veta om detta. Med hjälp av distans- arbete är det möjligt att underlätta rekryteringen inom flera kommunala yrken samt att främja produktiviteten och väl- befinnandet i arbetet, tror författarna av rapporten.
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf:s representanter i arbetsgruppen var Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxxxx.
Rapporten (på finska) är avgiftsfri och den har publice- rats på KT:s webbplats – Raportti etätyöstä ja sen hyödyntämisestä kunta-alalla
Nu
Mångfalden av anvisningar var en överraskning
längtar många efter anvisningar för distans- arbete. Arbetsgruppen som sammanställde den nya rapporten om distansarbetet i kom-
munsektorn gick igenom flera anvisningar för distansarbete, huvudsakligen från kommunala organisationer – och som hade skrivits inför pandemin.
Arbetsgruppen var överraskad över hur mycket anvis- ningarna skilde sig från varandra och hur olika uppfattning- ar om distansarbetet de representerade. Det fanns inget till- vägagångssätt som var det enda rätta eller som passade alla. I stället för att sammanställa strikta och enhetliga anvis- ningar samlade arbetsgruppen in en nyttig bunt tankar och
exempel av de anvisningar de läst under följande rubriker:
1. Vad är syftet med distansarbete i organisationen?
2. När är det möjligt att distansarbeta?
3. Hur har man kommit överens om distansarbetet?
4. Vilka är de rättigheter en distansarbetare har?
5. Hur organiseras distansarbetet?
6. Distansarbetsplats
7. Arbetstid och kontaktbarhet i distansarbetet
8. Försäkringar.
I rapporten påminner man om att man bara sällan får stora ändringar gjorda genom att publicera anvisningar och upp- datera dem. För stora ändringar behöver man även gemen- samma diskussioner i ledningsgrupper m.m. och i arbets- gemenskaper angående hur man utnyttjar distansarbetet i organisationerna: vad man vill uppnå med det och vad som har ändrats jämfört med tidigare.
KUNTEKO
Kampanjen
Hyvä kiertämään startar – dela dina utvecklingsåtgärder med andra
I
kommunsektorn startar en kampanj där man skickar det goda vidare. I kampanjen samlar man in utvecklings- åtgärder från arbetslivet till Kuntekos Framstegsarena
18.5. – 30.9.2020.
Syftet med kampanjen är att sprida god praxis som kan ge andra människor nya idéer för sitt arbete. De bästa åtgär- derna belönas med Välgörare-hedersdiplom på en virtuell gala i slutet av juni.
139 åtgärder på ett par månader i och med Tekoja tiskiin-kampanjen 2019.
Arbetslivet har redan länge varit under förändring, vilket kräver ständig utveckling. Dessutom har undantagstillstån-
det under coronaepidemin betydligt påverkat sätten att utföra arbete.
– Nu om någonsin behöver man goda gärningar i kom- munsektorn. Genom att dela utvecklingsåtgärder för alla att använda kan man hjälpa andra, uppmuntrar Kuntekos programchef Xxxx-Xxxx Xxxxx.
I kampanjen Hyvä kiertämään (Skicka det goda vidare) kan vem som helst berätta om sin utvecklingsidé och lös- ning på Framstegsarenan. Framstegsarenan är en webbplats med över 600 historier om utvecklingen av arbetslivet från olika delar av Finland.
Den som ansvarar för kampanjen är Kunteko 2020, utvecklingsprogrammet för arbetslivet i kommun- och landskapssektorn. Det är KT Kommunarbetsgivarna samt kommunsektorns huvudavtalsorganisationer Förhandlings- organisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Of- fentliga sektorns union JAU och Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf som är med i Kunteko. Kunteko-programmets huvudfinansiär är Europeiska soci- alfonden.
2018 | 2019 | 2020 | |
Åtgärder/mån | 10 | 18 | 10 |
Sidvisningar/mån | 455 | 542 | 440 |
Kommunsektorns engångsbelopp även till alla på familjeledighet
I
januari 2019 betalades ett resultatbaserat engångsbe- lopp ut i kommunerna. Det kan ha skett i några fall att vissa personer som var helt eller delvis på moderskaps- ledighet, föräldraledighet eller vårdledighet under tidsperio-
den 3.9.–18.11.2018 inte fick beloppet.
Kriterierna för engångsbeloppet hamnade under jäm- ställdhetsombudsmannens granskning och i utlåtandet 10.3.2020 bedömde ombudsmannen att engångsbelop- pet som baserar sig på kommunsektorns lokala resultat var diskriminerande (TAS 408/2018). Utlåtandet kan läsas i sin helhet på adressen xxxxx://xxx.xxxx-xxxx.xx/xxx/xx/-/ jamstalldhetsombudsmannen-bedomer-att-engangsbelop- pet-som-baserar-sig-pa-kommunsektorns-lokala-resultat- ar-diskriminerande-tas-408-2018-utfardat-10-3-
Den kommunala sektorns huvudförhandlare kom 25.3.2020 överens om att även de personer som hade använt familjeledigheter och som inte tidigare hade fått engångsbeloppet är berättigade till det. Om du varit i si-
tuationen i fråga lönar det sig att kontakta din arbetsgivare om arbetsgivaren inte håller på att hantera ärendet på eget initiativ.
Vid behov kan du kontakta FOSU-förtroendemannen på din arbetsplats eller ditt eget förbunds ansvariga för kom- munsektorn. Kontaktuppgifterna kan hittas i detta Kom- munteamet-meddelande.
Xxxxx Xxxxxxxxxx
BILD: ISTOCK
förhandlingschef Högskoleutbildade samhällsvetare
Vi på Kommunteamet önskar en trevlig sommar!
F som i förnyelse
”Medlemmarna i fackförbunden inom FOSU gör sitt för att förbättra världen och ta hand om Finlands framgång.
–J
Det är en ära att få föra deras perspektiv in i samtalet”, säger FOSU:s nya kommunikationschef Xxxxx Xxxxx.
ag har glädjen och äran att vara den första kom- munikationschefen under XXXX:s historia – an- svaret och möjligheterna känns konkreta efter
att de 200 000 medlemmar i förbunden under FOSU gett mig mandat att föra Akavaexperternas perspektiv in i sam- hällsdebatten, säger Xxxxx Xxxxx.
Nu ansvarar hon för sin del för FOSU:s medieförhållan- den och kommunikation med påverkare, utvecklingen av FOSU:s organisationskommunikation och kommunika- tionssamarbetet med förbunden som hör under FOSU.
– Jag skapar idéer, gör saker själv och sparrar andra så att vårt arbete syns och är förståeligt.
Av bokstäverna i FOSU valde du F, F som i förnyelse. Var- för kändes F närmast dig?
– Förändring är konstant. Den kan vara snabbare eller långsammare, men den finns alltid där. Att utveckla och skapa nytt och att föra nya perspektiv in i samtalet är därför det som utgör kärnan för allt. Utan förnyandet finns det inget liv.
En äkta arbetsmarknadsentusiast
Just nu har Jaana händerna fulla med förhandlingsrundan, under vilken FOSU har energiskt förnyat sin förhandlings- kommunikation. FOSU vill att människorna förstår vad man är ute efter i förhandlingarna och varför.
– Jag har förbundit mig till FOSU:s strategiska målsätt- ning hundraprocentigt: finländarna måste också i fortsätt- ningen få högklassiga offentliga tjänster, och de professio- nella inom offentliga tjänster ska uppskattas på alla sätt.
– XXXX:s medlemsförbund representerar professionella inom social- och hälsovården, utbildningen, forskningen, säkerheten, statsförvaltningen och kulturen. I kommun- sektorn är FOSU en exceptionellt central aktör – var tredje av de 420 000 löntagarna i kommunerna hör till FOSU.
Xxxxx Xxxxx erkänner att hon är en äkta förhandlings- och arbetsmarknadsentusiast.
– Även om man i offentligheten ofta får en bild av att för- handlingarna inte går framåt och att förhandlingsparterna har svårt att lyssna på varandra, är det just på arbetsmark- naden där de mest kompetenta förhandlarna i vårt land påverkar. Arbetsmarknaden – löntagarna och arbetsgivarna
– är nyckeln till vårt samhälles välbefinnande och framgång.
– Arbetet och arbetslivet påverkar allas våra liv och men- tala landskap. Finns det alltså något mer betydande om- råde för påverkan och förnyandet än arbetsmarknaden? I 2020-talets Finland hör fler människor till löntagarorganisa- tioner än till partier.
– Jag har tittat på arbetsmarknaden från dess alla hörn och fortfarande känns stark polarisering främmande för den ”lilla journalisten” inom mig,
säger Xxxxx Xxxxx som började som kommunikations- chef på FOSU förra november.
Tig inte, kommunicera!
Före FOSU har Xxxxx Xxxxx jobbat som kommunikations- chef på MTV:s avdelning för företagskommunikation, på Finsk Energiindustri och på FFC. Som nyhetsjournalist har hon jobbat på Yles, MTV3:s och på FNB:s nyheter och hon har även gjort kommunikationsarbete på Fackförbundet Pro under STTK och på utrikesministeriet.
– Tig inte, kommunicera! Välj en kommunikationskanal som passar dig – oavsett om din kanal är insändare, Twitter, Facebook, videoblogg eller påverkan ansikte mot ansikte. Det är du som är sakkunnig i frågorna som gäller dig: om inte du tar chansen finns det säkert någon annan som fyller luckan. Var modig, fånga stunden och skapa så mångsidiga nätverk som möjligt – tipsa alla experter och medlemmar inom FOSU om ett proffs!
– Världen förändras snabbt nu. FOSU och medlemmar- na i förbunden inom Akava har nycklarna till förnyandet i sina händer. Xxxxxxx era kunskaper och färdigheter i den samhälleliga debatten.