Oktober: Musikförläggarna och Spotify instiftar pris, ny ordförande i Library- gruppen, avtal mellan Stim och YouTube
Ser nyhetsbrevet konstigt ut i din e-postklient, klicka här.
Till hemsidan | Skicka vidare | Prenumerera | Avprenumerera
Oktober: Musikförläggarna och Spotify instiftar pris, ny ordförande i Library-gruppen, avtal mellan Stim och YouTube
2013-10-23
I detta nummer av Musikförläggarnas nyhetsbrev kan du bland annat läsa om priset som Musikförläggarna instiftar tillsammans med Spotify, om Library-gruppens nye ordförande och avtalet mellan Stim och YouTube.
Musikförläggarna och Spotify instiftar pris
Spotify och Musikförläggarna instiftar tillsammans priset ”Årets mest spelade låt”. Statistiken tas fram av Spotify och priset delas ut i samband med galan Musikförläggarnas Pris den 8 november på Berns Salonger i Stockholm till den eller de svenska låtskrivare som står bakom den låt som spelats flest gånger på Spotify i Sverige under perioden 1 juli 2012 – 30 juni 2013.
– Vi är väldigt glada för samarbetet med Spotify. Det känns ärligt att dela ut priset "Årets mest spelade låt" baserat på statistik från Spotify eftersom att strömma musik mer eller mindre är det sätt man lyssnar på musik idag. I och med att man som användare själv gör ett aktivt val innebär det att priset också avspeglar vad det svenska folket faktiskt har lyssnat på, säger Xxxxx Xxxxxxx, Musikförläggarna.
– Musik frontas av artister vilket gör att det kan vara lätt att glömma dem som skapat musiken vi lyssnar på. Därför är det extra roligt att, tillsammans med Musikförläggarna, få vara med och lyfta fram svenska kompositörer och textförfattare, säger Xxxxx Xxxxx, presschef på Spotify
Musikförläggarna lyfter fram konstmusiken
I två av sju kategorier på Musikförläggarnas Pris - stor ensemble/opera och liten ensemble/kammarmusik - tilldelas priset svenska tonsättare. De nominerade i dessa kategorier har tagits fram i samarbete med dirigenten Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Sveriges Radio P2. Vi har pratat lite med Xxxxxxx om
just konstmusik.
– Det fantastiska med konstmusiken är dess klangrikedom och förmåga att uttrycka känslor utan att klä dem i ord. Förr i tiden var konstmusiken mainstream, idag är den tyvärr en väldigt liten del av det samlade musiklivet. Att konstmusiken får ta plats på Musikförläggarnas Pris betyder otroligt mycket, säger han.
I framtiden hoppas Xxxxxxx att Sveriges Radio P2, som är den främsta kanalen för konstmusik i Sverige, kompletteras med fler plattformar.
En stor del av konstmusiken är skattefinansierad och borde därför vara tillgänglig för fler människor. Samtidigt är det upp till tonsättarna och konserthusen:
– Vi måste bli bättre på att skapa konserter som blir till helhetsupplevelser. Vill vi bredda vår publik måste vi ta till nya sätt för att skapa evenemang som känns attraktiva för en större grupp människor. Ett bra exempel är de populära ”dataspelskonserterna” (där dataspelsmusik till exempel framförs av symfoniorkestrar) som lockar en helt ny publik, som kanske tack vare detta hittar en ingång till konstmusik, säger han.
Xxxxxxx Xxxxxxxxx ny ordförande i Library-gruppen
För ett tag sedan tillträdde Xxxxxxx Xxxxxxxxx posten som ordförande i Musikförläggarnas Library-grupp.
Hej Xxxxxxx! Skulle du kunna ge oss lite information om Library-gruppen? Vad är "Library"? Vilka är era hjärtefrågor? Syftet med gruppen?
- Library Music har flera namn, vanligast är ”Production Music” eller katalogmusik. Som definition kan man säga att det är musik som är specialskriven och inspelad för TV och annan media. Vill man idag ha kvalitativ musik till sin produktion är produktionsmusiken det absolut bästa valet. Däremot är den inte exklusiv, den är tillgänglig för alla att använda.
Gruppen har funnits så länge jag kan minnas, det borde vara någon gång i slutet på 80-talet eller i början av 90-talet som den bildades.
Frågorna handlar så klart om produktionsmusik, vilket sedan en lång tid tillbaka är den mest spelade musiken på TV och i annan media. Självklart är det viktigt att det finns en arbetsgrupp som kan diskutera frågor som rör denna sida av musikbranschen. Hjärtefrågorna är värdet av musik, upphovsrätt och att slåss och lobba för produktionsmusiken i de forum vi kan.
Stims direktlicensiering
Här kommer svar på de frågor som representanter från DODA-gruppen haft till Stim gällande direktlicensiering.
Kan det få några skatteeffekter när intäkter betalas direkt från en DSP till
Sverige (Stim) för exploatering i ett annat land, tex Tyskland, istället för att som tidigare betalas till GEMA och vidare till en tysk subförläggare? Kan utländska skattemyndigheter ha synpunkter på detta förfarande?
- Inga negativa effekter, eftersom Stim förvaltar rättigheterna. Vi har ju redan den här typen av upplägg i Warner PEDL och Kstar. Så det borde inte vara något problem.
Hur kommer Stim att avräkna intäkter intjänade i utlandet? Kommer "intjänandelandet" framgå i avräkningen och vilken fördelning mellan upphovsman och förlag kommer att användas (nationell vs internationell)?
- Stim avräknar på den verkbild som gäller för respektive territorium. Det är ännu inte bestämt om direktlicensiering i utlandet kommer att avräknas separat eller i den normala utlands- eller onlineavräkningen och det är inte heller klart om "intjänandelandet" kan redovisas.
Hur stor blir Stim:s kommission på direktlicensierade intäkter från utlandet för till exempel Spotify?
- Ännu inte bestämt, men det blir troligtvis 10%.
Tror ni att alla europeiska sällskap kommer följa detta exempel? Xxxxx det redan något sällskap som gjort likadant?
- Det finns anledning att tro att direktivförslaget för kollektiv rättighetsförvaltning antas, vilket leder till att alla europeiska sällskap gör denna förändring.
Vilka DSP:s är aktuella att göra direktlicenserade avtal med?
- Alla stora internationella, tex, Spotify, iTunes, Google Play (men inte VoD).
Vad är vinningen för en DSP att sluta den här typen av avtal? Om alla följer detta exempel så måste de ändå sluta avtal med varje sällskap som representerar en upphovsman som finns med i den repertoar de vill exploatera.
- Kommissionens förslag kommer troligtvis att leda till att tre-fyra centrala organisationer förvaltar samtlig europatäckande licensiering.
Digital Agenda for Music´13
Hur ska EU lyckas skapa hållbara digitala regelverk som ger bästa möjliga förutsättningar för musikskapare, deras publik och en hel industri i förändring? Vem sätter agendan i en globaliserad digital värld – Europa eller något av BRICS-länderna Brasilien, Ryssland, Indien,
Kina och Sydafrika? Och på vilket sätt kan mångfald och jämställdhet vara nyckeln till framgång i en digital miljö?
Det är några av de frågor som kommer att diskuteras på heldagskonferensen Digital Agenda for Music ’13 som SKAP anordnar på Södra Teatern i Stockholm den 28 november.
Under konferensen kommer man också att undersöka hur musik och teknik ständigt samverkar – hur skapar tekniken till exempel nya konstnärliga dimensioner och arbetsmetoder?
ÄNTLIGEN: Stim och Youtube i avtal
I torsdags förra veckan meddelade Stim att man efter fem års förhandlingar lyckats få klart ett licensavtal med YouTube.
Xxxxx Xxxxxxx, som varit med i förhandlingarna, säger till DN: "Vår förhoppning är att det här kommer att generera ett stort värde för våra musikskapare. Jag hoppas att det blir en av de primära inkomstkällorna. På en mogen marknad som den amerikanska genererar Youtube i dag reklamintäkter som är en av de huvudsakliga inkomstkällorna för många låtskrivare. Vi hoppas att vi får en sådan utveckling här också. Det här avtalet är en mycket bra modell för spridningen av audiovisuellt innehåll på internet – och det är en marknad där det ju pågår en revolution i dag."
Xxxxx Xxxxxx, vd på Stim, kommenterar i ett pressmeddelande: "Jag är nöjd över att Stim nu har nått ett avtal med YouTube, som är världens största underhållningstjänst på nätet. Det är naturligt att företag som tjänar pengar på andras skapande och kreativa innehåll ska ersätta dessa – en uppfattning som YouTube visar att de delar. Avtalet är en framgång för upphovsrätten och ett erkännande för våra anslutna musikskapare och förlag. De får nu en ny inkomstkälla."
Musikskaparna måste höja sina röster
I senaste numret av Stims medlemstidning skriver journalisten Xxx Xxxxxxxx en krönika om " Det Stora Glappet" inom svensk populärmusik
- "Å ena sidan: hur exceptionellt bra och framgångsrika svenska låtskrivare är. Å andra sidan: hur förhållandevis lite det står om detta i svenska dagstidningar."
Vad beror det på?
Det är knappast ett ointresse hos media. Xxxxxxxx anser att problemet är bristen på information från låtskrivarna (de som jobbar med låtskrivarna) och söker efter en förändring.
Han skriver: "inte bara för att ni svenska låtskrivare ska få den plats i media och i historien som ni förtjänar, utan för att missionera om låtskrivandets betydelse. Värdet
av låtskrivande. Xxxx oväsentligt när utvecklingen i media visar en minskad vilja att betala för musik."
Xxxxxx Xxxxxxxx fick BMI-pris
Den svenske låtskrivaren Xxxxxx Xxxxxxxx tilldelades nyligen den prestigefyllda utmärkelsen BMI Song Of The Year Award.
Xxxxxxxx delade priset med Xxx Xxxxxxx för låten Stronger (What Doesn’t Kill You) [Perfect Storm Music/Universal Music Publishing] som de skrivit till Xxxxx Xxxxxxxx.
Låten har varit den mest spelade på radio och TV i USA de senaste tolv månaderna.
TV4 får böta 50 000 kronor för att de avbröt First Aid Kit
Systrarna hyllade Xxxx Xxxxx genom låten America på Polar Music Prize 2012 när TV4 plötsligt bröt för reklam.
Nu har gransknings- nämnden fält kanalen.
Icona Pop fick EBBA Award
Häromveckan fick svenska bandet Icona Pop en EBBA Award. EBBA står för European Border Breakers Award och hyllar årligen de nya artister från ett antal europeiska länder som lyckats bäst med att låta sin musik korsa gränser.
Besök Musikförläggarna på Facebook
Gå in och gilla Musikförläggarna på Facebook och ta del av det senaste som händer i musikförlagsvärlden.
Till nästa Nyhetsbrev
Har ni frågor, tips eller åsikter angående nyhetsbrevet är ni mer än välkomna att kontakta redaktören Xxxxx Xxxxxxxx på 00-000 00 00, xxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
Dela gärna detta nyhetsbrev:
Musikförläggarna, Box 17092, 104 62 Stockholm
Tel. 00-000 00 00, xxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx