ARBETSTAGARE
Kollektivavtal för turism-, restaurang- och fritidstjänster
ARBETSTAGARE
1.4.2022–31.3.2024
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivav- tals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kol- lektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teett- ämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suo- menkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vah- vistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
2 § Rätten att leda och fördela arbetet och organisationsrätt 7
3 § Arbetsavtal och prövotid 8
4 § Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning) 9
5 § Arbetsavtal för viss tid 11
6 § Skyldighet att erbjuda mertidsarbete 12
7 § Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd 12
8 § Organisering av arbetstid 16
9 § Arbetsskiftsförteckningen 18
11 § Årsledighetssystem (ÅL) 19
12 § Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbetstagare 23
15 § Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever 43
16 § Faktorer som höjer lönen 44
17 § Söndagsarbete och arbete som utförs på helgdagar och helgaftnar 46
18 § Mertids- och övertidsarbete 46
19 § Arbete som utförs på en ledig dag 49
20 § Byte av förhöjd lön mot ledighet 49
26 § Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet 63
31 § Uppbörd av medlemsavgifter 85
33 a § Förebyggande av våld 86
33 b § Främjande av välbefinnande i arbetet 87
33 c § Indrivning av kassabrist 88
34 § Besök på xxxxxxxxxxxxx 00
10. Bestämmelser om procentavlönade vaktmästare, ordningsvakter och portierer 90
38 § Vaktmästare och ordningsvakter 90
40 § Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbetstagare 93
11. Huvudförtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, förhandlingsordning
41 § Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig 96
43 § Arbetsfred och avtalsbrott 97
12. Meddelande om avtalet och avtalets giltighet 98
Bilagor
Protokoll över återinförd våningsstädning 100
Protokoll över service-, trafik- och distributionsstationer 101
Protokoll över arbetsvillkoren för kontorsanställda 103
Protokoll för förnyande av kollektivavtalen för turism-, restaurang- och fritidstjänster 109
Löner 112
Månads- och timlöner 1.2.2021 113
Arbetsavtal 116
Avtal om ibruktagande av en arbetstidsbank 117
Avtal om arbetstidsbank 118
Modell för en promemoria om en meningsskiljaktighet 119
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Avtalets omfattning
Avtalet ska iakttas i inkvarterings- och restaurangbranschen samt i sådanverksamhet som är jämförbar med eller nära ansluten till branschen eller som stöder branschens verksamhet. Avtalet ska också iakttas i turism- och fritidstjänster som nämns nedan samt i välfärds- tjänster i samband med de ovan nämnda.
Avtalets tillämpningsområde omfattar typiskt:
· restauranger, kaféer, pubar, nattklubbar
· cateringföretag och personalrestauranger
· halvfabrikatskök och beredningskök
· hotell och andra inkvarteringsföretag
· badanläggningar och välfärdscentra
· campingplatser och husvagnsområden
· semester- och stugbyar
· tjänster för landsbygdsturism
· service- och trafikstationer
· bowlinghallar
· semesteranläggningar och kurscentra
· kongresscentra
· främjande, försäljning, marknadsföring och förmedling av inhemska turismtjänster.
Avtalet gäller arbetstagare som lyder under arbetstidslagen. Som en del av avtalet iakttas följande avtal:
· Det allmänna avtalet 1.10.2017
· Förtroendemannaavtalet 1.1.2021
· Utbildningsavtal 1.1.2021
· Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatserna
· Avtal angående personalbespisning 1.10.2017
· Strejkböter i enlighet med vad som stadgas i lagen om kollektiv- avtal 1.10.2017
· Avtalet om uppbörd av medlemsavgifter till fackföreningar 1.10.2017
· Avtalet om arbetarskyddssamarbete 1.1.2021
· Avtal om samarbete 1.10.2017
· Avtal om inlärning i arbetet 1.3.2018
2. ARBETSFÖRHÅLLANDE
2 § Direktionsrätt och organisationsrätt
Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Arbetsgivaren anställer och säger upp arbetstagare.
En arbetstagare som anställts för en viss arbetsuppgift är skyldig att vid behov utföra också annat liknande eller därmed jämförbart arbete då det inte i väsentlig grad ändrar hans egentliga arbete.
När anställningsförhållandet inleds ska arbetsgivaren vid sidan av ar- betshandledningen introducera arbetstagaren i trygga och hälsosam- ma sätt att utföra arbetet, i arbetsplatsens företagshälsovård, praxis på arbetsplatsen i fråga om sjukfrånvaro, eventuella arbetssäkerhetsrisker och arbetarskyddsorganisationen.
Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
Arbetsgivaren förklarar för en nyanställd arbetstagare organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är arbetsplatsens förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig och arbetar- skyddsombud samt ger arbetstagaren deras kontaktuppgifter.
Kollektivavtalsparterna i branschen för turism-, restaurang- och fritids- tjänster är Servicefacket PAM rf på arbetstagarsidan och Turism- och Restaurangförbundet MaRa rf på arbetsgivarsidan.
3 § Arbetsavtal och prövotid
Kollektivavtal
Arbetsavtalet ska ingås skriftligt. Kollektivavtalsparterna rekommende- rar arbetsavtal enligt modellen som finns i bilagan.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid på högst sex månader. I en visstidsanställning som varar under tolv månader får prövotiden emellertid utgöra högst hälften av hela anställningsförhål- landets längd. Prövotiden börjar när arbetet inleds.
Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalender- dagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår i enlighet med 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.
I ett anställningsförhållande för viss tid får prövotiden med förläng- ning vara högst hälften av den tid arbetsavtalet gäller, dock inte längre än sex månader.
Under prövotiden kan vardera parten häva avtalet utan att iaktta upp- sägningstiden, i vilket fall anställningsförhållandet upphör när arbets- dagen avslutas.
EXEMPEL
Parterna har kommit överens om en prövotid på sex månader. Arbetstagaren har påbörjat arbetet 2G.4. Prövotidens sista dag är 25.10.
Kollektivavtal
4 § Arbetsavtal som gäller tills vidare (ordinarie anställning)
1. Förutsättningar
Arbetsavtalet gäller tills vidare om det inte av motiverade skäl har ingåtts för en viss tid.
Ett arbetsavtal ska anses gälla tills vidare också när:
· ett avtal har ingåtts för viss tid utan motiverade skäl
· f lera på varandra följande tidsbundna arbetsavtal har ingåtts utan motiverade skäl eller
· arbetsgivaren tillåter arbetstagaren att fortsätta arbetet efter att tidsfristen har löpt ut.
2. Permittering
Tiden för permitteringsmeddelandet är minst 14 dagar.
Med huvudförtroendemannen kan i enlighet med 30 § i kollektivavtalet avtalas att anmälningstiden förkortas till minst 7 dagar.
3. Uppsägningstider
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är:
när anställningsförhållandet fortgått
uppsägningstid
högst 5 år 1 månad
över 5–högst 10 år 2 månader
över 10–högst 15 år 3 månader
över 15 år 4 månader
Kollektivavtal
När arbetstagaren säger upp avtalet är uppsägningstiderna:
när anställningsförhållandet fortgått
uppsägningstid
högst 10 år 14 dagar
över 10 år 1 månad
Uppsägningstiden räknas fr.o.m. den dag som följer på uppsägningen.
EXEMPEL 1: UPPSÄGNINGSTID 14 DAGAR
Anställningsförhållandet sägs upp 10.1. Uppsägningstiden räknas fr.o.m. 11.1. Anställningsförhållandets sista dag är 24.1.
EXEMPEL 2. UPPSÄGNINGSTIDEN RÄKNAS I MÅNADER
När uppsägningstiden räknas i månader är anställningsförhållandets sista dag den dag vars ordningsnummer motsvarar uppsägningsdagens ordningsnum- mer. Om det inte finns en motsvarande dag i den månad då uppsägningstiden upphör, avslutas anställningsförhållandet på månadens sista dag.
uppsägning | uppsägningstid | anställnings- förhållandets sista dag |
1.3. | 1 mån. | 1.4. |
31.12. | 2 mån. | 28.2. |
4. Uppsägningsförfarande
Uppsägningen är bindande, om inte den andra parten godkänner att den återkallas.
På begäran ska ett intyg om uppsägningen ges av båda parterna.
På arbetstagarens begäran ska grunden för uppsägningen och tid- punkten då anställningsförhållandet kommer att upphöra meddelas skriftligt.
Kollektivavtal
En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbets- givaren ett belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsäg- ningstiden.
Kvittering av ersättningen bestäms enligt 2 kap.17 § i arbetsavtalslagen.
En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden ska ersätta arbets- tagaren full lön för den försummade uppsägningstiden.
Dagslönen beräknas i enlighet med § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.
5 § Arbetsavtal för viss tid
1. Förutsättningar
Arbetsavtal för viss tid kan ingås av motiverade skäl, vilka omfattar:
· arbetets karaktär, vikariat eller praktik eller annat motsvarande skäl eller
· ett skäl som anknyter sig till företagets verksamhet eller det utförda arbetet
· arbetstagarens egen begäran eller
· sysselsättning av långtidsarbetslös enligt 1 kap. 3 a § i arbetsavtalslagen.
2. Permittering
Enligt 5:2 § i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren permittera en viss- tidsanställd arbetstagare endast om han eller hon arbetar som vikarie för en ordinarie arbetstagare och om arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon arbetade.
Tiden för permitteringsmeddelandet är 14 dagar.
3. Upphörande av arbetsavtal
Kollektivavtal
Arbetsavtal för viss tid upphör när tidsfristen löper ut. Ett arbetsavtal för viss tid kan inte sägas upp mitt under tidsfristen, om man inte i arbetsavtalet särskilt avtalat om möjligheten att säga upp avtalet.
4. Ersättningar
Om en arbetstagare säger upp anställningsförhållandet innan tidsfristen har löpt ut är han eller hon skyldig att betala arbetsgivaren ersättning för att arbetsavtalet upphör i förtid
· ersättningens belopp motsvarar lönen för två veckor eller
· om den försummade arbetsperioden är kortare än två veckor, lönen för motsvarande tid.
Kvittering av ersättningen bestäms enligt 2 kap.17 § i arbetsavtalslagen.
Om arbetsgivaren avslutar ett anställningsförhållande före den utsatta tiden, ska arbetsgivaren enligt 12 kap. i arbetsavtalslagen ersätta arbetsta- garen den skada han eller hon orsakats.
Kollektivavtal
3. ARBETSTID
G § Skyldighet att erbjuda mera arbete
Om arbetsgivaren behöver f lera arbetstagare för uppgifter som är lämp- liga för de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren på deltid, ska arbetsgivaren erbjuda de deltidsanställda dessa arbeten.
Mertidsarbete ska erbjudas upp till 112,5 timmar under en treveckors- period. Det rekommenderas att parterna lokalt avtalar om praxis för hur mertidsarbete ska erbjudas.
7 § Ordinarie arbetstid och arbetsdagens längd
1. Ordinarie arbetstid
Arbetstiden bestäms per perioder på tre veckor.
Den ordinarie arbetstiden är högst 112,5 timmar per tre veckor.
2. En deltidsanställd arbetstagares arbetstid
Arbetstagaren är en deltidsanställd arbetstagare, om hans eller hennes arbetstid är kortare än i genomsnitt 112,5 timmar per tre veckor.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om
A. en fast minimiarbetstid för en treveckorsperiod eller
B. en genomsnittlig minimiarbetstid för en treveckorsperiod
A. Fast minimiarbetstid
Kollektivavtal
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en fast minimiar- betstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden förverkligas under varje treveckorsperiod.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbets- givaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade an- talet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
Då den förverkligade arbetstiden utan motiverat skäl regelbundet över- skrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden.
B. Genomsnittlig minimiarbetstid
Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en genomsnittlig arbetstid för en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden för- verkligas under granskningsperioden. Arbetsgivaren och arbetstagaren granskar förverkligandet av den genomsnittliga minimiarbetstiden under en tidsperiod på ett år, om man inte lokalt kommer överens om en kortare granskningsperiod i enlighet med § 30.
Granskningen genomförs för kompletta treveckorsperioder från januari till januari. Granskningsperioden börjar fr.o.m. den första kompletta treveckorsperioden i januari och slutar den första treveckorsperioden som upphör i januari följande år.
EXEMPEL
Den första treveckorsperioden som börjar i januari inleds 3.1.2022. Denna granskningsperiod löper ut 15.1.2023. Granskningsperioden består därmed
av 18 treveckorsperioder. Om arbetstagarens avtalade genomsnittliga minimi- arbetstid är S0 timmar per tre veckor, ska minst 18 x S0 timmar genomföras under granskningsperioden dvs. totalt 1G20 timmar. Avlönad frånvaro räknas också in i dessa timmar.
Granskningsperioderna 2022–2023 | |||
Treveckors- perioden börjar | Treveckors- perioden slutar | Antalet treveckors- perioder | Följande gransknings- period inleds |
3.1.2022 | 15.1.2023 | 18 | 1G.1.2023 |
10.1.2022 | 1.1.2023 | 17 | 2.1.2023 |
17.1.2022 | 8.1.2023 | 17 | S.1.2023 |
24.1.2022 | 15.1.2023 | 17 | 1G.1.2023 |
31.1.2022 | 1.1.2023 | 1G | 2.1.2023 |
Granskningsperioderna 2023–2024 | |||
Treveckors- perioden börjar | Treveckors- perioden slutar | Antalet treveckors- perioder | Följande gransknings- period inleds |
2.1.2023 | 14.1.2024 | 18 | 15.1.2024 |
S.1.2023 | 31.12.2023 | 17 | 1.1.2024 |
1G.1.2023 | 7.1.2024 | 17 | 8.1.2024 |
23.1.2023 | 14.1.2024 | 1G | 15.1.2024 |
30.1.2023 | 31.12.2023 | 1G | 1.1.2024 |
Granskningsperioderna 2024–2025 | |||
Treveckors- perioden börjar | Treveckors- perioden slutar | Antalet treveckors- perioder | Följande gransknings- period inleds |
1.1.2024 | 12.1.2025 | 18 | 13.1.2025 |
8.1.2024 | 1S.1.2025 | 18 | 20.1.2025 |
15.1.2024 | 5.1.2025 | 17 | G.1.2025 |
22.1.2024 | 12.1.2025 | 17 | 13.1.2025 |
2S.1.2024 | 1S.1.2025 | 17 | 20.1.2025 |
Kollektivavtal
Om förläggningen av granskningsperioden mellan andra tidpunkter (t.ex. från april till april) kan avtalas arbetsplatsspecifikt enligt § 30.
Kollektivavtal
Arbetstimmarna ska granskas inom två månader efter att gransknings- perioden löpt ut.
Den anställde måste informeras om datumet för granskningen och de treveckorsperioder som den kommer att omfatta innan granskningen äger rum.
Syftet med granskningen är att säkerställa att avtalet motsvarar den reella situationen.
Då den förverkligade genomsnittliga arbetstiden utan motiverat skäl överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden.
EXEMPEL
Den genomsnittliga minimiarbetstid som avtalats i kollektivavtalet är S0 timmar per tre veckor. Arbetstagaren har gett sitt samtycke till mertidsarbete. Arbetsgivaren har planerat arbetsskiftsförteckningarna så att arbetstiden varierar i treveckorsperioder, från G0 timmar vissa perioder till 120 timmar andra (dock i genomsnitt S0 timmar per treveckorsperiod). Utöver den planerade minimiarbetstiden har arbetstagaren även tagit skift efter det att arbetsskiftsförteckningen kommit ut. En analys av arbetstiderna visar att den genomsnittliga arbetstiden under granskningsperioden överstiger den över- enskomna genomsnittliga minimiarbetstiden, i genomsnitt S5 timmar under tre veckor. Parterna kommer överens om en ny genomsnittlig minimiarbetstid på S5 timmar per tre veckor.
Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbets- givaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro.
När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska minst det antal ar- betstimmar som motsvarar arbetstagarens arbetsavtalsenliga genom- snittliga minimarbetstid antecknas i arbetsskiftsförteckningen för uppsägningstiden. Det krävs dock inte att en redan publicerad arbets- skiftsförteckning för en treveckorsperiod ändras.
I visstidsanställningar ska minimiarbetstiden under en treveckorsperiod förverkligas under den tid som anställningsförhållandet varar.
Kollektivavtal
Om en deltidsanställd arbetstagare i praktiken utför så mycket mertids- arbete att han eller hon inte längre kan betraktas som en sådan deltids- anställd arbetstagare som avses i kollektivavtalet, ska man med honom eller henne komma överens om betalning av månadslön från och med början av den månad som följer ändringstidpunkten.
Ovan nämnda bestämmelser tillämpas inte på arbetstagare som vid behov separat kallas till arbete.
Som en deltidsanställd arbetstagare betraktas inte en arbetstagare som enligt § 12 punkt 4 eller 5 i kollektivavtalet arbetar S0 eller 105 timmar per tre veckor.
3. Arbetsskiftets längd
Arbetsskiftet ska vara minst fyra timmar. På arbetstagarens begäran eller av en grundad anledning kan arbetsskiftet vara kortare. En grundad anledning kan till exempel anknyta sig till behovet av arbetskraft på grund av efterfrågan av tjänsterna, rörelsens öppettider och tjänstetider eller arbetets kortvarighet. Den grundade anledningen ska redogöras åt arbetstagaren innan arbetsskiftsförteckningen görs upp.
Ett arbetsskift kan högst uppgå till 10 timmar. Med arbetstagarens sam- tycke kan arbetstiden förlängas. Det är inte tillåtet att i oskälig grad låta utföra arbetsskift som är längre än tio timmar. På arbetstagarens önskan eller med hans eller hennes samtycke kan man även utföra på varan- dra följande arbetsskift på 10 timmar. Arbetstiden per dygn kan dock högst uppgå till 1G timmar.
4. Vilotider
Vilotiden mellan arbetsskift är minst 11 timmar, om inte något annat avtalas med arbetstagaren. Vilotiden ska dock omfatta minst 8 timmar. Avtalet om en vilotid på mindre än 11 timmar gäller tills någon meddelar något annat, dock alltid till slutet av en redan publicerad arbetsskiftsför- teckning. Mellan arbetsskift på minst 10 timmar som utförs på varandra följande dagar ska en vilotid på minst 11 timmar ingå.
Kollektivavtal
Om den dagliga oavbrutna arbetstiden överskrider sex timmar, ska arbets- tagaren utöver den kaffepaus som avses i punkt 5 få en vilotid på minst en halvtimme eller möjlighet att med beaktande av arbetsrytmen ta en tillräckligt lång paus under arbetet för att inta sin måltid i ett utrymme som lämpar sig för detta.
Om den dagliga oavbrutna arbetstiden överstiger 10 timmar har arbets- tagaren vid behov rätt till en vilotid på upp till en halvtimme efter åtta timmars arbete vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Viloti- dernas längd och hur de ordnas får man avtala om på olika sätt för varje arbetsplats i enlighet med 30 § i kollektivavtalet.
Vilotiden räknas inte in i arbetstiden om arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.
Vilotiden får inte placeras genast i början eller slutet av arbetsskiftet.
Om arbetet kräver ständig närvaro eller medför oavbruten belastning, ska det vid behov ordnas möjlighet till sådana pauser i arbetet som tillåter arbetstagaren att kortvarigt avlägsna sig från den plats där arbetet utförs.
5. Kafferast
När arbetsskiftet varar över 4 timmar, ska arbetstagaren få minst en kafferast. Pausen räknas in i arbetstiden och arbetstagaren får inte utan arbetsgivarens tillstånd avlägsna sig från arbetsplatsen under pausen.
Om en egentlig paus till följd av orsaker som hänför sig till arbetsarrange- mang inte kan ges, ska arbetstagaren ha möjlighet att inta förfriskningar under arbetet. Orsaker som har att göra med arbetsarrangemang gäller främst situationer då människor arbetar ensamma.
G. Riktlinjer för raster och vilotider
När det gäller vilotider och raster ska arbetsgivaren ge instruktioner om hur man tar raster i enlighet med kollektivavtalet.
Kollektivavtal
8 § Organisering av arbetstid
1. Arbetsvecka
Arbetsveckan börjar på måndag klockan 00.00 och upphör på söndag klockan 24.00.
En treveckorsperiod har högst 15 arbetsdagar.
2. Lediga dagar
För varje arbetsvecka på fem dagar intjänas två lediga dagar varav den ena är en veckovilodag V på minst 30 timmar och den andra är en extra ledig dag X på minst 24 timmar.
Med en arbetsdag likställs en X-dag som flyttats från en vecka till en an- nan, en utjämningsledighet som beviljats för att jämna ut arbetstiden, en ledig dag istället för semesterpremie samt en årsledighetsdag som angetts i arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen V ska ges för varje hel arbetsvecka. En extra ledig dag X kan beviljas antingen under intjäningsveckan eller i samband med en annan ledighet under treveckorsperioden.
Om X-dagen beviljas under den vecka under vilken den är intjänad ska den i mån av möjlighet beviljas i samband med V-dagen.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju ar- betsdagar. På arbetstagarens initiativ kan parterna lokalt i enskilda fall avtala annorlunda om bestämmelsen.
Arbetstagaren kan ha högst fem sådana arbetsskift i rad där minst tre timmar infaller mellan klockan 23 och klockan 0G (nattskift). Utöver fem nattskift som följer på varandra får arbetstagaren arbeta ytterligare två nattskift med ett samtycke som arbetstagaren ger från fall till fall.
Parterna rekommenderar ett system med roterande lediga dagar.
Kollektivavtal
Arbetsskiftet som föregår ledigheten ordnas till morgonskift och ar- betsskiftet som följer ledigheten ordnas till kvällsskift, om lediga dagar beviljas ett jämnt antal i rad. Bestämmelsen tillämpas på en arbets- plats som har öppet alla veckodagar och där arbetet utförs i två eller tre skift, samt på andra arbetsplatser i mån av möjlighet. Om under tiden mellan ledigheterna endast arbetas i morgon-, kvällseller nattskift, behöver denna bestämmelse inte iakttas.
fledighet ska minst vart femte veckoslut ordnas så att två på varandra följande lediga dagar beviljas antingen på fredag och lördag eller på lördag och söndag. På arbetsplatsen kan enligt § 30 i kollektivavtalet avtalas om att ledigheten även kan beviljas på söndag och måndag.
Bestämmelsen gäller arbetstagare som är berättigade att intjäna V- och X-dagar.
Avvikelser från bestämmelsen är möjliga på arbetstagarens önskan eller då tvingande skäl föreligger.
När semester ges beräknas femveckorsperioden på följande sätt:
V | X | 3 veckor | 4 veckor | 2 veckor | V | X |
flö | Sö | semester | flö | Sö | ||
Vid överenskommelse om ett årsarbetstidssystem i enlighet med § 12 punkt 3 i kollektivavtalet kan med arbetstagaren även avtalas om att veckoslutsledigheten beviljas på ett sätt som avviker från denna be- stämmelse.
3. Anordnande av fritid i vissa fall
Om inget annat avtalas med arbetstagaren ska minst var femte helg an- ordnas som en ledig dag, så att kombinationen fredag och lördag, lördag och söndag eller söndag och måndag ges som en ledig dag.
Bestämmelsen gäller arbetstagare som är berättigade att intjäna V- och X-dagar.
9 § Arbetsskiftsförteckning
Kollektivavtal
Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas i förväg så att den läggs ut på anslagstavlan eller på annan motsvarande plats till arbetstagarnas på- seende minst en vecka innan treveckorsperioden börjar, om inte annat avtalats arbetsplatsspecifikt enligt § 30.
Arbetsskiftsförteckningen ska utarbetas med annat redskap än blyert- spenna.
Treveckorsperioden inleds alltid på måndag. Årsskiftet avbryter inte perioden.
Uppgifterna om när arbetsskiften inleds och avslutas samt om lediga dagar ska finnas i arbetsskiftsförteckningen.
Arbetsskiftsförteckningen får inte ändras utan arbetstagarens och ar- betsgivarens samtycke.
Då en treveckorsperiod på grund av att anställningsförhållandet inleds eller upphör eller på grund av oavlönad ledighet inte blir full får den ordinarie arbetstiden högst vara 7,5 timmar per arbetsdag.
10 § Särskilda helgdagar
1. Julaftonen och juldagen
Julaftonens kvällsskift samt juldagen ska vara lediga, om arbetstagaren begär det en vecka innan den arbetsskiftsförteckning som omfattar julen utarbetas.
Inkvarteringsrörelser, säsongs- och trafikrestauranger, kaféer i sjukhus och servicestationer samt personalrestauranger utgör ett undantag från vad som anges ovan.
2. Första maj
På första maj ska en arbetstagare få morgonskiftet ledigt till klockan 13.00, eller om möjligt till klockan 1G.00.
Arbetstagaren ska i alla fall meddela arbetsgivaren denna önskan senast en vecka innan man gör upp arbetsskiftsförteckningen.
Kollektivavtal
11 § Årsledighetssystem (ÅL)
1. Att omfattas av systemet
Både heltidsanställda och deltidsanställda arbetstagare omfattas av årsledighetssystemet.
Systemet tillämpas inte i arbetstidsformen arbete som likställs med treskiftsarbete enligt § 12 5 punkten i kollektivavtalet och inte heller i kontorsarbetstidsformen enligt protokollet för kontorsanställda.
2. Intjänande av årsledighet
Arbetstagaren tjänar in årsledighet på basis av antalet arbetstimmar under ett kalenderår. Arbetstimmar som berättigar till årsledighet börjar ackumuleras efter att arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i två månader (s.k. karenstid).
EXEMPEL
Arbetstagarens anställningsförhållande inleds 21.12.2021. Arbetstimmar som tjänar in årsledighet börjar räknas från och med 21.12.2022
Arbetstagaren tjänar in en årsledighet per 200 arbetade timmar. Efter 1 400 arbetade timmar är gränsen för intjänande 140 timmar och efter 1 540 arbetade timmar är gränsen 100 timmar (se tabellen nedan). Högst nio (S) årsledighetsdagar kan tjänas in per kalenderår.
Frånvaro från arbetet tjänar inte in timmar som berättigar till årsledighet. I fråga om förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen beaktas dock befrielsen från arbetet enligt § 41 i kollektivavtalet eftersom den likställs med utförda arbetstimmar. Även timmarna under en årsledig- het som tas ut i ledighet likställs med arbetade timmar när det gäller intjänande av årsledighet.
Kollektivavtal
Under ett kalenderår tjänas ledigheter in enligt följande:
Antalet arbetade timmar Antal årsledigheter
200 1
400 2
G00 3
800 4
1000 5
1200 G
1400 7
1540 8
1G40 S
3. Beviljande av årsledighet
En årsledighetsdag kan ges genast när den har tjänats in. Intjänade års- ledigheter ska dock ges senast före utgången av det kalenderår som följer på det år då ledigheten tjänades in.
När årsledigheter placeras i arbetsskiftsförteckningen ska arbetstagaren ges möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för årsledigheten.
Årsledigheter ges som hela lediga dagar och de minskar inte på antalet övriga lediga dagar. Årsledigheter likställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av Xoch V-dagar samt semester.
En årsledighet (Åfl) som antecknats i arbetsskiftsförteckningen har en förkortande inverkan på arbetstiden med 7,5 timmar. fledigheten är minst 24 xxxxxx xxxx.
EXEMPEL
Treveckorsperioden för en heltidsanställd arbetstagare i arbetstidsformen med 112,5 timmar innehåller en årsledighetsdag. Årsledigheten förkortar arbetstiden under perioden med 7,5 timmar varpå treveckorsperioden motsva- rar 105 arbetstimmar. Ifrågavarande treveckorsperiod kan förutom årsledighe- ten dessutom omfatta 14 arbetsdagar, 3 V-dagar och 3 X-dagar.
Kollektivavtal
På den heltidsanställdes initiativ kan man också avtala om att årsle- digheten ges som förkortad arbetstid eller att ledigheten ersätts med en penningsumma som motsvarar grundlönen för 7,5 timmar. Ett avtal till följd av ett initiativ från arbetstagaren ska ingås separat för varje intjänad årsledighet.
En ska deltidsanställd i första hand få en intjänad årsledighet i form av en 7,5 timmar lång avlönad ledig dag, såvida man inte på arbetstagarens initiativ kommer överens om att ersätta den med en penningersättning som motsvarar grundlönen för 7,5 timmar.
4. Lön för årsledighet
Arbetstagaren betalas grundlön för en årsledighet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Årsledigheter som inte tagits ut när anställ- ningsförhållandet upphör ersätts i pengar (grundlönen för 7,5 timmar per intjänad årsledighetsdag).
5. Årsledighet i arbetstidsformen regelbundet nattarbete enligt § 12 4 punkten i kollektivavtalet
I arbetstidsformen regelbundet nattarbete i § 12 4 punkten i kollektivav- talet är gränsen för intjänande av årsledighet 1G0 timmar. En nattarbetare kan tjäna in högst åtta (8) årsledighetsdagar per kalenderår. En enskild årsledighetsdag förkortar arbetstiden med sex (G) timmar.
G. Personalrestauranger
I personalrestauranger kan man lokalt enligt § 30 i kollektivavtalet av- tala om att samma söckenhelg- och arbetstidsförkortningssystem som i kundsamfundet iakttas i stället för årsledighetssystemet. Dock ska den årliga arbetstiden då vara högst lika stor som den hade varit om man tillämpat treveckorsperioder på 112,5 timmar och årsledighetssystemet.
7. Överföring av årsledighet
Kollektivavtal
Dagar av årsledighet som är angivna i arbetsskiftsförteckningen kan överföras på arbetstagarens begäran om han eller hon är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, olycka eller förlossning, på följande villkor:
· arbetsgivaren är skyldig att överföra de semesterdagar då arbets- tagaren är arbetsoförmögen om minst fyra (4) årsledighetsdagar har tagits ut efter varandra eller kombinerats med annan ledighet och bildat en sammanhängande ledighetsperiod och
· arbetstagarens arbetsoförmåga varar i mer än en årsledighetsperiod.
12 § Särskilda arbetstidsformer för heltidsanställda arbetstagare
1. Utjämningssystem
1. Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod
Den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan ordnas så att den är i genomsnitt 112,5 timmar så att arbetstiden under högst sex (G) på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) jämnas ut till att motsvara det ovan nämnda antalet. Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 130 timmar.
flängden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkten för dess början och slut ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka.
Det går att flytta högst två X-dagar från varje treveckorsperiod så att de beviljas på andra tidpunkter inom en utjämningsperiod. Då ges den flyttade X-dagen i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester.
Kollektivavtal
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att arbetstiden per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledig- heter beviljas. Under en utjämningsperiod ska dock minst tre (3) utjäm- ningsledigheter beviljas, om det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS) antecknas i arbetsskiftsförteck- ningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester samt när lön för en del av en månad betalas.
Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Systemet kan enligt ovan nämnda principer tillämpas på en arbets- tidsform som likställs med treskiftsarbete enligt 12 § 5 punkten i kol- lektivavtalet, men inte på ordinarie nattarbete enligt 12 § 4 punkten i kollektivavtalet.
EXEMPEL 1. UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN
Den iakttagna utjämningsperioden är G treveckorsperioder. Antalet arbets- timmar under utjämningsperioden är sammanlagt G x 112,5 timmar, alltså G75 timmar. Under en utjämningsperiod har sammanlagt fyra utjämningsledighe- ter beviljats.
1 perioden: 117 t | 2 perioden: 130 t | 3 perioden: 120 t |
3 X-ledigheter | 1 X-ledighet | 3 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
4 perioden: 85 t | 5 perioden: 120 t | G perioden: 103 t |
5 X-ledigheter | 2 X-ledigheter | 4 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
3 utjämningsledigheter | 1 utjämningsledighet |
2. Inverkan av frånvaro
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbets- skiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 7,5 timmar per
Kollektivavtal
arbetsdag och 37,5 timmar per arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden räknas som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet och för en årsledighets del 7,5 timmar.
I arbetstidsformen i § 12 5 punkten i kollektivavtalet beaktas frånvarons inverkan enligt ifrågavarande arbetstidsform.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 130 timmar ersätts som mertids- och övertidsarbete enligt följande:
· 7,5 xxxxxx som mertidsarbete med enkel timlön
· de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
· de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas inte när man räknar det totala timantalet under utjämningspe- rioden.
Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot motsvarande ledig tid.
4. När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetsta- garen upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras underskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden enligt följande:
· fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
· hälften av de därefter följande timmarna med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
EXEMPEL 2. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT UNDER UTJÄMNINGSPERIODEN
Kollektivavtal
Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbetstid under en treveckorsperiod är 112,5 timmar upphör efter tre tre- veckorsperioder mitt under en utjämningsperiod på 18 veckor av skäl som beror på arbetsgivaren.
1. perioden: 130 t 2. perioden: 128 t 3. perioden: 108 t
Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 3GG, alltså i genomsnitt 122 tim- mar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertidsarbetstimmar per period
i genomsnitt 7,5 (120−112,5) och antalet utförda perioder är tre. Arbetstagaren får en ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 7,5 timmar, alltså för 22,5 timmar. Antalet övertidstimmar per period är i genomsnitt två (122−120), alltså sammanlagt sex timmar (3 × 2) varav hälften, alltså 3 timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 % och hälften, alltså 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
5. Utjämningsperiodens upphörande
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjäm- ningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningsperiod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximiarbetstiden enligt följande:
· 7,5 xxxxxx som mertidsarbete med enkel timlön
· de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
· de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
EXEMPEL 3. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR
Längden på en utjämningsperiod är G treveckorsperioder, och den ordinarie maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är G75 timmar. Innan den sista treveckorsperioden börjar har arbetstagaren arbetat G25 timmar. Således finns det 50 timmar (G75 tim.–G25 tim.) kvar för den sista treveckorsperioden. Arbetstagaren har dock utfört 81 timmar under den sista perioden. Då ersätts mertids- och övertidsarbetet (81 tim.−50 tim.= 31 tim.) enligt följande:
• 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
• 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
• 5,5 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
Kollektivavtal
2. Utjämningssystem för arbetstid som baserar sig på lokalt avtal
1. Ordinarie arbetstid och utjämningsperiod
Arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare med månadslön kan enligt § 30 i kollektivavtalet lokalt avtalas så att den under en tidsperiod på högst S på varandra följande treveckorsperioder (utjämningsperiod) utjämnas till 112,5 timmar.
Den ordinarie arbetstiden under en enskild treveckorsperiod får vara högst 13G timmar.
flängden på den utjämningsperiod som ska iakttas samt tidpunkten för dess början och slut ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
Veckovilodagen (V) ska ges under varje arbetsvecka.
Det går att flytta X-dagar inom utjämningsperioden så att den flyttade X-dagen ges i samband med en annan ledighet. En flyttad X-dag likställs med en arbetsdag i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester.
Antalet arbetsdagar mellan de lediga dagarna får uppgå till högst sju arbetsdagar.
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden antingen genom att ar- betstiden per dag förkortas eller genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Under en utjämningsperiod ska dock minst fem (5) utjämnings- ledigheter beviljas, om det i ramen för de intjänade timmarna är möjligt. Utjämningsledigheterna (TS) antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester och när lön för en del av en månad betalas.
Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Systemet kan enligt ovan nämnda principer tillämpas på en arbets- tidsform som likställs med treskiftsarbete enligt 12 § 5 punkten i kol- lektivavtalet, men inte på ordinarie nattarbete enligt 12 § 4 punkten i kollektivavtalet.
EXEMPEL 1. UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN
Kollektivavtal
Den iakttagna utjämningsperioden är S treveckorsperioder. Antalet arbetstim- mar under utjämningsperioden är sammanlagt S x 112,5 timmar, alltså 1012,5 timmar. Utjämningsperioden har sammanlagt 27 X-ledigheter, av vilka en del har flyttats från en treveckorsperiod till en annan och beviljats i samband med en annan ledighet. Under utjämningsperioden har sammanlagt beviljats
8 utjämningsledigheter.
1 perioden: 13G t | 2 perioden: 13G t | 3 perioden: 125 t |
1 X-ledighet | 1 X-ledighet | 2 X-vapaata |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-vapaata |
4 perioden: 125 t | 5 perioden: 122 t | G perioden: 80 t |
2 X-ledigheter | 3 X-ledigheter | 5 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
4 utjämningsledigheter | ||
7 perioden: 90 t | 8 perioden: 87,5 t | 9 perioden: 111 t |
4 X-ledigheter | G X-ledigheter | 3 X-ledigheter |
3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter | 3 V-ledigheter |
2 utjämningsledigheter | 2 utjämningsledigheter |
2. Inverkan av frånvaro
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbets- skiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas 7,5 timmar per arbetsdag och 37,5 timmar per arbetsvecka in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden räknas som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet och för en årsledighets del 7,5 timmar.
I arbetstidsformen i § 12 5 punkten i kollektivavtalet beaktas frånvarons inverkan enligt ifrågavarande arbetstidsform.
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
Kollektivavtal
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 13G timmar ersätts som mertids- och övertidsarbete enligt följande:
· 7,5 xxxxxx som mertidsarbete med enkel timlön
· de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
· de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Timmar som berättigar till mertids- eller övertidsersättning per period iakttas inte när man räknar det totala timantalet under utjämningspe- rioden.
Ersättningen för mertids- eller övertidsarbete per period kan inte bytas ut mot motsvarande ledig tid.
4. När anställningen upphör mitt under utjämningsperioden
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetsta- garen upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden, kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras underskottet inte av lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts i fråga om de arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga ordinarie arbetstiden enligt följande:
· fram till i genomsnitt 120 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
· av de därefter följande timmarna som övertidsersättning hälften med en lön förhöjd med 50 % och hälften med en lön förhöjd med 100 %.
EXEMPEL 2. MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE NÄR ANSTÄLLNINGS-FÖRHÅLLANDET UPPHÖR MITT I EN UTJÄMNINGSPERIODÖ
Kollektivavtal
Anställningsförhållandet för en heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbets- tid under en treveckorsperiod är 112,5 timmar upphör efter tre treveckorsperioder mitt under en utjämningsperiod på 27 veckor av skäl som beror på arbetsgivaren.
1. perioden: 13G t 2. perioden: 128 t 3. perioden: 102 t
Periodernas sammanlagda antal arbetstimmar är 3GG, alltså i genomsnitt 122 timmar per treveckorsperiod. Då är antalet utförda mertidsarbetstimmar per period i genomsnitt 7,5 (120−112,5) och antalet utförda perioder är tre.
Arbetstagaren får en ersättning för mertidsarbete i form av lönen för 3 × 7,5 timmar, alltså för 22,5 timmar. Antalet övertidstimmar per period är i genom- snitt två (122−120), alltså sammanlagt sex timmar (3 × 2) varav hälften, alltså 3 timmar ersätts med en lön förhöjd med 50 % och hälften, alltså 3 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
5. Utjämningsperiodens upphörande
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjäm- ningsperioden upphör. Ett eventuellt överskott i antalet arbetstimmar vid utgången av en utjämningsperiod ersätts i fråga om de arbetstimmar som utförts utöver den ordinarie maximiarbetstiden enligt följande:
· 7,5 xxxxxx som mertidsarbete med enkel timlön
· de 18 följande timmarna med lön förhöjd med 50 % och
· de därefter följande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
EXEMPEL 3. MERTIDS- ELLER ÖVERTIDSARBETE NÄR UTJÄMNINGSPERIODEN UPPHÖR
Längden på en utjämningsperiod är S treveckorsperioder, och den ordinarie maximiarbetstiden per en utjämningsperiod är 1012,5 timmar. Innan den sista treveckorsperioden börjar har arbetstagaren arbetat S50 timmar. Således finns det G2,5 timmar (1 012,5−S50) kvar för den sista treveckorsperioden. Arbetsta- garen har dock utfört S5 timmar under den sista perioden. Då ersätts mertids- och övertidsarbetet (S5−G2,5 dvs. sammanlagt 32,5 timmar) enligt följande:
• 7,5 timmar som mertidsarbete med enkel timlön
• 18 timmar med en lön förhöjd med 50 % och
• 7 timmar med en lön förhöjd med 100 %.
Kollektivavtal
3. Årsarbetstidssystem som baserar sig på lokala avtal (s.k. arbetstidsbank)
1. Att ta i bruk, ansluta sig till och bryta sig loss från systemet
1. Man ska avtala om ibruktagandet av arbetstidssystemet på arbetsplat- sen med förtroendemannen enligt§ 30 i kollektivavtalet.
2. Systemet kan tillämpas på heltidsanställda arbetstagare vars anställ- ningar gäller tills vidare eller för viss tid på minst ett år.
3. När ett årsarbetstidssystem används ska arbetstiden per tre veckor jämnas ut till högst 112,5 timmar under en tidsperiod på högst ett år.
4. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligen separat avtala om att arbetstagaren ansluter sig till systemet. I samband med anslutningen till systemet ska man avtala om längden på utjämningsperioden och om maximiantalet arbetstimmar per treveckorsperiod med beaktande av det som har avtalats i punkt 2.1. Samtidigt ska man avtala om en pre- liminär tidpunkt för när utjämningsledigheterna tas ut. I fråga om en enskild arbetstagare kan utjämningsperioden också vara kortare än den som har avtalats om med förtroendemannen när systemet togs i bruk.
5. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om vilka penningbelopp arbetstagaren utöver arbetstimmarna vill få ändrade till arbetstids- utjämningsledighet.
G. Arbetsgivaren lämnar de avtal i anknytning till detta system som den- ne ingått med arbetstagarna för kännedom till den förtroendeman som företräder arbetstagarna.
7. En arbetstagare som hör till systemet kan endast permitteras av tvin- gande och oförutsedda skäl som varken beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren.
8. Förtroendemannen eller arbetsgivaren kan säga upp systemet så att det upphör med en uppsägningstid på tre (3) månader och det pågåen- de systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
S. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan säga upp systemet för en ens- kild arbetstagares del så att det upphör med en uppsägningstid på tre
(3) månader och det pågående systemet iakttas fram till utgången av utjämningsperioden.
10. Arbetstagaren eller arbetsgivaren kan av skäl som beror på arbetstaga- rens hälsa och har att göra med hans eller hennes ork i arbetet och har konstaterats av företagshälsovården för en enskild arbetstagares del
Kollektivavtal
säga upp systemet så att det upphör med en uppsägningstid på en (1) månad och arbetstagarens anslutning till systemet upphör vid utgån- gen av uppsägningstiden.
11. Om tillämpningen av och delaktighet i årsarbetstidssystemet har utg- jort grunden för en anställning som gäller tills vidare och det på grund av att systemet har upphört eller på grund av att arbetstagare har bru- tit sig loss från det inte längre på grund av arbetets säsongkaraktär är möjligt att erbjuda alla arbetstagare ordinarie arbete ska en eventuell minskning av arbetskraften i första hand riktas till de arbetstagare som har haft anslutningen till årsarbetstidssystemet som ett villkor för de- ras ordinarie anställning.
12. Systemet kan enligt ovan nämnda principer tillämpas på en arbets- tidsform som likställs med treskiftsarbete enligt 12 § 5 punkten i kol- lektivavtalet, men inte på ordinarie nattarbete enligt 12 § 4 punkten i kollektivavtalet.
2. Organisering av arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden kan vara högst 150 timmar per tre veckor.
2. Det antal arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 112,5 timmar flyttas till att beviljas i form av ledig tid under utjämnings- perioden.
3. Arbetstiden ordnas enligt bestämmelserna i § 7 och 8 i kollektivavta- let med följande undantag:
· en extra ledig dag (X) kan i samband med annan ledighet ges under utjämningsperioden
· den oavbrutna minimiarbetstiden per dygn är 4 timmar.
4. Tidpunkten för inledande och avslutande av den utjämningsperiod som iakttas ska framgå av arbetsskiftsförteckningen.
5. Arbetsskiftförteckningen utarbetas för minst tre veckor i sänder enligt
§ S i kollektivavtalet.
G. Semesterns förkortande inverkan på arbetstiden under en treveckors- period enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet räknas in i arbetstiden under semestern. Under en sjukledighet räknas oberoende av arbetss- kiftsförteckningen 7,5 timmar per arbetsdag och 37,5 timmar per vecka
in i arbetstiden.
Kollektivavtal
3. Mertids- och övertidsarbete under en treveckorsperiod
1. Utförda arbetstimmar som under en treveckorsperiod överskrider 150 timmar ersätts med en lön förhöjd med 100 %.
4. Belopp som kan överföras till systemet
1. Utöver den utförda arbetstid som antingen överskrider eller unders- krider (s.k. minustimmar) 112,5 timmar kan det avtalas om att olika slags penningbelopp som kan bytas ut mot arbetstimmar överförs till utjämningsschemat.
2. Sådana belopp kan bestå av arbetstidsersättningar (till exempel ersätt- ningar för söndagsarbete, tillägg för kvälls- och nattarbete, grunddelar och förhöjningsdelar för övertidsarbete, semesterpremie). Dessutom kan man avtala om en överföring av årsledigheter och sparad ledighet till utjämningssystemet.
5. Utjämning av systemet
1. De arbetstimmar som har överförts till systemet och som överskrider 112,5 timmar samt de penningbelopp som ska bytas ut mot arbetstim- mar ges ut i form av hela lediga dagar (utjämningsledighet) under en utjämningsperiod. På arbetstagarens initiativ kan annat avtalas om tidpunkten för ledigheterna under en utjämningsperiod.
2. Det penningbelopp som överförs till systemet byts ut mot arbetstim- mar enligt den lön som gäller när det överförs.
3. Om antalet arbetstimmar som byts ut mot ledighet inte är jämnt del- bart med 7,5 timmar kan resten ges ut i form av en förkortning av ar- betstiden per period eller i form av en delvis ledig dag.
4. Utjämningsledigheterna är tid som är likställd med arbetad tid.
5. För arbete som utförts under en utjämningsledighet betalas lön för- höjd med 50 %. Timmar som utförs under utjämningsledighet iakttas inte när man räknar det totala antalet timmar under perioden.
EXEMPEL
Arbetstagaren har under en treveckorsperiod utfört 150 arbetstimmar
varav två arbetsskift på 7,5 timmar inföll på söndagar. Arbetstagarens lön är 12 euro per timme. Även ersättningen för söndagsarbete ska
Kollektivavtal
enligt avtal överföras till systemet. Till utjämningsschemat överförs sammanlagt (150 − 112,5) 37,5 timmar + 15 × 12 euro (180 euro) som efter att ha bytts ut mot timmar motsvarar 15 timmar. Således har samman- lagt 52,5 timmar som ska ges i form av ledig tid överförts till systemet. Arbetstiden jämnas ut genom att arbetstagaren får 7 hela lediga dagar under utjämningsperioden vid en tidpunkt som parterna har avtalat om.
G. Lön
1. Arbetstagaren får för tiden för ledigheten den lön som gäller vid den aktuella tidpunkten.
2. Om arbetstagarens arbetsuppgifter efter en överföring av arbetstim- marna och/ eller penningbelopp till systemet ändras så att hans eller hennes lön under tiden för ledigheten är lägre än tidigare betalas honom eller henne lön till det belopp som gällde när ledigheterna intjänades, med beaktande av en eventuell löneförhöjning enligt kollektivavtalet.
7. Insjuknande under utjämningsledighet
1. Om arbetstagaren insjuknar under en pågående utjämningsledighet har han eller hon rätt att avbryta ledigheten för den tid som sjukle- digheten varar. Då beaktas frånvaron som en sjukledighet fr.o.m. den dag som följer efter insjuknandet. Arbetstagaren ska visa upp en utred- ning om insjuknandet enligt kollektivavtalet och meddela om sin vilja att avbryta utjämningsledigheten.
2. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för de utjämningsledigheter som har överförts på detta sätt. Om de överförda utjämningsledigheterna
på grund av tidpunkten för utgången av utjämningsperioden inte kan tas ut före utgången av utjämningsperioden kan de beviljas under den följande utjämningsperioden.
8. Om ett utjämningssystem avbryts under en pågående utjämningsperiod
1. Om ett utjämningsschema på grund av skäl som beror på arbetstaga- ren avbryts under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i pengar i form av enkel timlön.
2. Om ett utjämningsschema avbryts av skäl som beror på arbetsgivaren dras underskottet inte av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt övers-
Kollektivavtal
kott ersätts så som har avtalats om en situation där en utjämnings- period upphör.
9. Mertids- och övertidsarbete vid utgången av en utjämningsperiod
1. Om övertidsarbetet per period har ersatts i form av pengar enligt punkt 3, beaktas inte de timmar som ersatts som övertidsarbete vid beräknin- gen av det sammanlagda antalet timmar per utjämningsperiod.
2. Om ett underskott som beror på arbetstagaren har bildats vid utgången av en utjämningsperiod kan underskottet dras av från arbetstagarens lön.
3. Om ett överskott har samlats vid utgången av en utjämningsperiod ersätts det enligt följande:
· de utförda arbetstimmarna divideras med det sammanlagda antalet arbetsdagar och de utjämningsledigheter som tagits ut
· utfört arbete som i genomsnitt överskrider 7,5 timmar per dygn ersätts fram till 8 timmar genom att en ersättning för mertids- arbete som motsvarar en enkel timlön betalas för 0,5 timmar
· utförda arbetstimmar som i genomsnitt under ett dygn överskri- der 8 timmar ersätts fram till 10 timmar med lön förhöjd med 50
%
· arbete som i genomsnitt utförts över 10 timmar ersätts med lön förhöjd med 100 %.
10. Arbetstidsbokföring
Arbetsgivaren ska utöver den arbetstidsbokföring som avses i arbets- tidslagen föra bok över varje arbetstagares arbetstid som har överförts till utjämningsschemat och dess grunder.
4. Regelbundet nattarbete
1. De som är berättigade till arbetstidsförkortning
Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är S0 timmar per tre veckor utan att den fulla månadslönen sänks, om:
· mer än hälften av arbetstiden infaller mellan kl.01.00 och 0G.00 eller
· mer än hälften av arbetsskiften under en treveckorsperiod inleds mellan kl. 24.00 och 05.00..
2. Mertids- och övertidsarbete
Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-,
övertids- och söndagsarbete är 127.
Kollektivavtal
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver S0 timmar fram till 120 timmar.
3. Lön
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta ar- betstidssystem beräknas genom att månadslönen divideras med talet 127. Kvälls- och nattarbetstillägg betalas inte till en arbetstagare som är be- rättigad till tidskompensation enligt detta system.
4. Utjämningssystem för arbetstid som ska avtalas lokalt med en nattarbetare
Med en heltidsanställd nattarbetare med månadslön kan man enligt
§ 30 i kollektivavtalet lokalt avtala om att arbetstiden utjämnas till S0 timmar under en tidsperiod på två på varandra följande treveckorsperi- oder (utjämningsperiod).
Veckovilodagen V ska ges för varje hel arbetsvecka.
En extra ledig dag X kan beviljas antingen under intjäningsveckan eller i samband med en annan ledighet under treveckorsperioden.
Arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden genom att separata utjämningsledigheter beviljas. Utjämningsledigheterna antecknas i arbetsskiftsförteckningen och de jämställs med arbetsdagar i fråga om intjänande av X- och V-dagar samt semester samt när lön för en del av en månad betalas. Utjämningsledigheterna får inte överlappa lediga dagar eller semester.
Under frånvaro räknas de arbetstimmar som är antecknade i arbets- skiftsförteckningen som utförda arbetstimmar i arbetstidssystemet. Om en arbetsskiftsförteckning inte har utarbetats, räknas G timmar per arbetsdag (30 timmar/vecka) in i den utförda arbetstiden i systemet. För semestertiden räknas som utförd arbetstid semesterns förkortande effekt (G timmar) på arbetstiden enligt § 27 punkt 5.8 i kollektivavtalet och för en årsledighets del 5 timmar (fr.o.m. 1.1.2022 G timmar).
Om ett anställningsförhållande på grund av skäl som beror på arbetsta- garen upphör under en pågående utjämningsperiod innan arbetstiden har jämnats ut till den ordinarie maximiarbetstiden (180 timmar), kan underskottet i antalet arbetstimmar dras av från arbetstagarens lön. Ett eventuellt överskott ersätts i form av enkel timlön.
Om anställningsförhållandet upphör av skäl som beror på arbetsgivaren, dras ett eventuellt underskott inte av från lönen. Eventuellt mertids- och övertidsarbete ersätts enligt bestämmelserna om utjämningssystemet i
§ 12 1 punkten i kollektivavtalet.
Det arbete som under en treveckorsperiod har utförts efter 120 timmar ersätts som övertidsarbete enligt följande: 18 timmar med lön förhöjd med 50 % och resterande timmar med lön förhöjd med 100 %.
Kollektivavtal
Ett underskott i antalet arbetstidstimmar som förorsakats av skäl som beror på arbetstagaren kan dras av från arbetstagarens lön när utjäm- ningsperioden upphör. När utjämningsperioden löper ut ersätts de arbets- timmar som utförts utöver den ordinarie maximiarbetstiden (180 timmar) under utjämningsperioden enligt följande: de 18 första timmarna med lön förhöjd med 50 % och de resterande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
Över- eller underskottet kan inte överföras till följande utjämningsperiod.
5. Arbete som likställs med treskiftsarbete
1. De som är berättigade till arbetstidsförkortning
Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön är 10G,5 timmar per en treveckorsperiod (fr.o.m. 1.1.2022 105 timmar per en treveckorsperiod) utan att den fulla månadslönen sänks, om arbetstagaren arbetar på ett arbetsställe som har öppet:
· under alla dygnets tider och
· alla veckodagar.
Arbetsskiften ska också förläggas till alla dygnets tider och alla vecko- dagar.
Förkortningen gäller inte tillfälliga arrangemang, om vikariatarrange- mangen inte är regelbundna.
Om en arbetstagare som annars är i ett normalt arbetstidssystem (112,5 timmar) utför nattskift som hör till en arbetstagare som är berättigad till tidskompensation för nattarbetet (system med S0 timmar) åtminstone sex skift under tre veckor, får han eller hon rätt till arbetstidsförkort- ning enligt detta system, dvs. hans eller hennes arbetstid är 10G,5 (105) timmar per tre veckor.
Den ovan nämnda arbetstidsförkortningen tillämpas inte på en arbets- tagare som arbetar på en sådan service- eller trafikstation som har en dagligvaruhandel med ett sortiment på minst 2000 artiklar, om
· anställningen börjar efter 1.5.2010 eller
Kollektivavtal
· arbetstidsformen ändras efter 1.5.2010.
2. Genomförandet av förkortningen
Förkortningen genomförs så att arbetstiden är 10G,5 (105) timmar per tre veckor. En del av arbetstidsförkortningen ges som 8 utjämningsdagar under året.
Årsledigheter intjänas inte i denna arbetstidsform. Utjämningsledigheterna likställs i sin helhet med arbetade dagar och de får inte överlappa intjänade lediga dagar eller semester.
3. Mertids- och övertidsarbete
Divisorn för månadslönen som utgör grunden för ersättning för mertids-, övertids- och söndagsarbete är 14S.
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utförs utöver 10G,5 (105) timmar fram till 120 timmar.
4. Lön
Timlönen för en deltidsanställd arbetstagare som omfattas av detta ar- betstidssystem beräknas genom att månadslönen divideras med talet 14S. Vid betalning av lön för sjukdomstid likställs utjämningsledigheterna med arbetade dagar.
Kollektivavtal
4. LÖN
13 § Löneform
En heltidsanställd arbetstagare betalas månadslön.
En deltidanställd arbetstagare betalas timlön. Timlönen beräknas genom att månadslönen divideras med talet 15S.
14 § Hur lönen fastställs
1. Erfarenhetsår
Vid fastställandet av den årsnivå som avses i lönetabellen beaktas arbetad tid i motsvarande arbetsuppgifter.
Arbetad tid i andra arbetsuppgifter beaktas i skälig omfattning om arbetet delvis motsvarar den förutsatta yrkeserfarenheten.
Vid sidan om den arbetade tiden xxxxxxx den tid som är likställd med arbetad tid enligt § 7 i semesterlagen.
För att kunna uppnå ett erfarenhetsår krävs:
· 1 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden är G0 tim- mar per tre veckor eller mera
· 2 års arbete, om den genomsnittliga minimiarbetstiden understi- ger
G0 timmar per tre veckor.
Övergången till nästa årsnivå sker från början av den lönebetalningsperiod som följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.
Arbetsgivaren och arbetstagaren utreder vilken arbetserfarenhet som ska beaktas i samband med att arbetsavtalet ingås eller senast före den första lönebetalningen.
En utredning som företes senare berättigar inte till beaktande av tidigare arbetserfarenhet.
Erfarenhetstid intjänas även under praktiktiden enligt punkt 2.
När arbetstagaren under sitt anställningsförhållande förflyttas till en ny arbetsuppgift i en mer krävande lönegrupp eller övergår till ett arbete som omfattas av kollektivavtalet för chefer, bestäms den nya tabellönen enligt den årsnivå som är högre än men närmast den föregående tabellönen.
EXEMPEL
Kollektivavtal
En arbetstagare som tidigare arbetat som servitör i heltidsarbete 1.1.201G– 30.G.2020 anställs som servitör 1.10.2020. Arbetstagaren har en sammanlagd arbetserfarenhet på 4 år G månader. Arbetstagarens minimilön fastställs enligt lönetabellen för över 2 år.
Arbetstagaren övergår till lönetabellen över 5 år 1.4.2021.
2. Praktiktid
I början av anställningsförhållandet finns en praktiktid. Praktiktiden är sex månader. Om arbetstagaren har den yrkesutbildning som arbetsupp- giften förutsätter är praktiktiden 2 månader.
Praktiktiden förkortas av i punkt 1 definierad arbetserfarenhet. Praktikantens lön är 80 % av tabellönen för 0–2 år inom respektive ar- betsuppgift.
Praktiktiden räknas på samma sätt som tiden som berättigar till erfaren- hetstillägg (punkt 1), dock så att för frånvarotid intjänas praktiktid endast för frånvarotid med lön.
3. Lönegruppering
Lönegruppering
1 Biträde, piccolo
2 S e r v i t ö r , k a s s a , e x p e d i t , k o c k , a r b e t s - t a g a r e p å s e r v i c e - o c h t r a f i k s t a t i o n , a rbetstaga re i bowl i ngsha l l ( kaféer, snabbmatsres- tauranger samt restauranger, som inte har utskänk- ning eller där man serverar alkoholdrycker som innehåller högst 5,5 volymprocent etylalkohol) Städare,bassängövervakare,arbetemedtransportochdistribution med bil, aulareceptionist, arbetstagare på campingplats
Kollektivavtal
3 K o c k p å p e r s o n a l r e s t a u r a n g ( I n g e n u t s k ä n k n i n g a v a l k o h o l d r y c k - e r s o m i nn e h ål le r ö v e r 5 , 5 v o ly m p r o c e n t etylalkohol)
Våningsskötare, kock i halvfabrikats- och beredningskök, bagare
4 S e r v i t ö r , k o c k , k a l l s k ä n k a , a r b e t s - t a g a r e p å t r a f i k - o c h s e r v i c e s t a t i o n , arbetstagare på bowlinghall (utskänkningsställen där man serverar alkoholdrycker som innehåller över 5,5 volymprocent etylalkohol) V a k t m ä s t a r e , o r d n i n g s v a k t , s e r v i - c e m a n , t e l e f o n v ä x e l , r e c e p t i o n i s t - biträde, karaokearbetare, mötesarrangör, välfärdsarbetare (t.ex. konditionshandledare, personal trainer, xxxxxxxxxx), h o b b y - o c h e v e n e m a n g s a r b e t a - r e ( t . e x . g y m h a n d le d a r e , f r i t i d s i n s t r u k t ö r , roader, hallbyggare, caddie master), kosmetolog, idrottsinstruktör, massör
5 Receptionist på inkvarteringsrörelse, portier, fysioterapeut
flön betalas till arbetstagaren enligt den lönegrupp vars uppgifter han utför största delen av arbetstiden.
Om arbetstagaren regelbundet utför arbete som är mindre krävande än hans lönegrupp förutsätter, minskar detta inte hans lön.
När arbetstagaren utför en mer krävande lönegrupps arbeten under mindre än hälften av sin arbetstid, ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om den proportionella andelen som höjer lönen.
EXEMPEL
Ett köksbiträde arbetar regelbundet cirka 30 % av sin arbetstid som kock. I restaurangen serveras alkoholdrycker över 5,5 volymprocent.
Om höjning av biträdets tabellön ska man avtala följande: En kocks tabellön 1.5.201S (0–2 år) 1 828 €
Köksbiträdets tabellön 1 5SS € Skillnaden i lön 22S €
Köksbiträdets lön höjs: 22S € x 30 % = G8,70 €
Kollektivavtal
Lönen minxt 1 5SS P + G8,70 P = 1 GG7,70 P
15 § Lärlingar, unga arbetstagare och skolelever
1. Läroavtal
Till elev med läroavtal betalas 1 året 80 % och 2 året S0 % av lönen i motsva- rande yrkesarbetares lönegrupp med beaktande av erfarenhetstillägget enligt kollektivavtalets 14 §. Efter två år betalas till lärling full tabellön. Praktikantens och lärlingens arbete ska ordnas så att man beaktar syftet med praktiken och arbetarskyddssynpunkter.
2. Arbetstagare under 18 år
Till arbetstagare under 18 år betalas 80 % av lönen i lönegruppen ifall han eller hon inte har den yrkeskunskap och kompetens som arbetet kräver.
3. Skolelever
flön till skolelev betalas för högst två månader till en elev i grundskola eller gymnasium. Skolelevens lön är 70 % av lönen i lönegruppen i fråga.
1G § Faktorer som höjer lönen
1. Tillståndshavarens företrädares tillägg (tidigare viceansvarigs tillägg)
Till arbetstagare som fungerar som tillståndshavarens företrädare enligt alkohollagen som arbetsgivaren utsett betalas på utskänkningsställen som serverar alkoholdrycker som innehåller över 5,5 volymprocent ety- lalkohol:
· timlön som motsvarar minst hovmästares tabellön per arbets- skift
för de timmar som företrädandet för tillståndshavaren gäller eller
· fast månadsersättning med beaktande av ansvarsskiftens pro- portionella andel.
En förutsättning är därtill att arbetstagaren av arbetsgivaren har utsetts att ansvara för utskänkningen.
Man försöker på förhand anteckna ansvarsskiften i arbetsskiftsförteck- ningen. När en person utses som ansvarig under den tid arbetsskiftsför- teckningen är gällande, antecknas skiftet synligt i förteckningen.
EXEMPEL 1.
Till en xervitör xom varit anxtälld över fem år betalax för de timmar han är anx- varig tillägg till tillxtåndxhavarenx företrädare enligt följande:
Hovmäxtare 1.5.201S över 5 år 13,S8 P
Servitör 1.5.201S över 5 år –12,21 P Tillxtåndxhavarenx företrädarex tillägg i exempelfallet 1,77 P.
EXEMPEL 2.
Man bedömer att 30 % av arbetxxkiften är xådana arbetxtagaren är anxvarig för, varvid tillxtåndxhavarenx företrädarex tillägg betalax
enligt följande:
Hovmäxtare 1.5.201S över 5 år 2 223 P
Servitör 1.5.201S över 5 år –1 S42 P 281 P
× 30 % = 84,30 P
Kollektivavtal
1 S42 P
+ 84,30 P
Servitörenx lön är xammanlagt minxt 2 02G,30 P.
2. Tillägg för kvälls- och nattarbete
För arbete som utförs mellan 18.00 och 24.00 betalas tillägg för kvälls- arbete enligt lönebilagan.
För arbete som utförs mellan 24.00 och 0G.00 betalas tillägg för nattarbete enligt lönebilagan.
3. Dagligvaruhandelstillägg på trafikstationer
Om en trafikstation har en dagligvaruhandel med ett sortiment på minst 2000 artiklar, betalas för arbete som utförs mellan 18 och 0G daglig- varuhandelstillägg enligt lönebilagan. Om dagligvaruhandelns yta är över 400 m2 betalas under ovan nämnda förutsättningar tillägg enligt gällande kollektivavtal för handeln och följs bestämmelserna om söndagsarbete i
Kollektivavtal
nämnda kollektivavtal. För timmar berättigade till ovan nämnda tillägg betalas inte kvällsarbets- eller nattarbetstillägg enligt punkt 2.
Kollektivavtalets tidsgottgörelsesystem för arbete likställt med treskifts- arbete (12 § 5 punkten i kollektivavtalet) tillämpas inte på trafikstationer som hör till detta tillägg om
· anställningen börjar efter 1.5.2010 eller
· arbetstiden har ändrats efter 1.5.2010.
17 § Söndagsarbete och arbete som utförs på helgdagar och helgaftnar
1. För arbete xom utförtx på xöndagar och helgdagar betalax grundlön, kvällx- och nattillägg xamt tillxtåndxhavarenx företrädarex tillägg förhöjd med 100 %
· på söndag
· på annan kyrklig helgdag
· på första maj
· på självständighetsdagen.
2. För arbete xom utförtx på helgafton efter klockan 15.00 betalax grund- lön xamt kvällxtillägg och tillxtåndxhavarenx företrädarex tillägg förhöjd med 50 %
· på nyårsaftonen
· på påsklördagen
· på valborgsmässoaftonen
· på midsommaraftonen
· på julaftonen.
Helgaftonstillägget betalas inte för en helgafton som infaller under en helgdag.
18 § Mertids- och övertidsarbete
Kollektivavtal
Mertidsarbete är arbete som under en treveckorsperiod utöver den arbets- avtalsenliga arbetstid som antecknats i arbetstidsförteckningen utförs fram till 120 timmar.
För mertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren. Mertidstimmarna ersätts med grundtimlön.
2. Övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som överskrider 120 timmar under en treveck- orsperiod.
För övertidsarbete krävs samtycke av arbetstagaren.
Som ersättning för övertidsarbete betalas för de 18 första timmarna som överstiger 120 timmar lön förhöjd med 50 % och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 %.
När man beräknar mertids- och övertidsersättningen räknas inte de tim- mar som arbetats under V- och X- dagar eller årsledighet som en del av periodens arbetstimmar, då de ersätts separat enligt § 1S i kollektivavtalet. flängden på en granskningsperiod enligt 18 § i arbetstidslagen (1.1.2020) är tolv månader..
3. Mertids- och övertidsarbete under en ofullständig treveckorsperiod
Den tid som berättigar till ersättning för mertids- eller övertidsarbete un- der en treveckorsperiod som på grund av anställningsförhållandets kort- varighet, en sjukdom eller en annan orsak som var känd när arbetsskifts- förteckningen utarbetades inte fullbordas ska beräknas enligt följande:
A. i fråga om mertidsarbete:
· med vilket timantal den genomsnittliga arbetstiden överskrider 7,5 timmar per arbetsdag
· för de xxxxxx som överskrider 7,5 timmar fram till 8 xxxxxx xxxxxxx grundtimlön
B. i fråga om övertidsarbete::
· med vilket timantal den genomsnittliga arbetstiden överskrider 8 timmar per arbetsdag
· för de två första timmar som överskrider 8 timmar betalas lön förhöjd med 50 %
· för de efterföljande timmarna betalas lön förhöjd med 100 %.
Om en treveckorsperiod inte har fullbordats av sådana skäl som inte var kända när arbetsskiftsförteckningen utarbetades betalas ingen ersättning för övertidsarbete förutsatt att om antalet arbetstimmar under en treveck- orsperiod hade förverkligats skulle antalet arbetstimmar under treveck-
orsperioden som högst ha motsvarat den ordinarie maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet.
EXEMPEL
M | T | O | T | F | L | S | M | T | O | T | F | L | S | M | T | O | T | F | L | S |
8 | 9 | 8 | 9 | 9 | V | 7 | 8,5 | 9 | 9 | 9 | X | X | V | 9 | 4 | V | 4 | 4 | X | G |
3 veckor = 112,5 timmar Anställningenslutade S4,5 timmar
Kollektivavtal
11 arbetxdagar
S4,5 tim : 11 arbetxdagar = 8,5S tim/arbetxdag Andelen mertidxarbete upp till 8 timmar: 8 t - 7,5 h = i xnitt 0,5 h mertidxarbete x 11 arbetxdagar = 5,5 h Övertidxarbete då 8 timmar överxkridx: 8,5S h - 8 h = i xnitt 0,5S h övertidxarbete x 11 arbetxdagar = G,4S h
Ersättningar:
5,5 timmar enkel timlön
G,4S timmar med 50 % höjd lön.
Beräkningsregeln för en ofullständig period tillämpas dock inte på en arbetsperiod som på grund av semester blir ofullständig, i dessa fall går man till väga såsom bestäms i 27 § 8 punkten.
19 § Arbete som utförs på en ledig dag
Arbetstagaren och arbetsgivaren ska avtala om arbete som utförs på en V- eller X-dag samt årsledighet.
För arbete som utförts på en V-dag betalas grundlön förhöjd med 100 %. För arbete som utförts på en X-dag eller årsledighet betalas grundlön förhöjd med 50 %.
Det eventuella tillägget till tillståndshavarens företrädare betalas förhöjt på motsvarande sätt.
Därutöver betalas ersättning för söndagsarbete ifall arbetet har utförts:
· på söndag
· på annan kyrklig helgdag
· på första maj
· på självständighetsdagen.
Kollektivavtal
Arbetade timmar på en V- eller X-dag samt årsledighet beaktas inte vid beräkningen av periodens totala timantal.
En extra ledig dag (X) som har uteblivit på grund av att treveckorsperi- oden inte fullbordats ersätts genom att lönen för en arbetsdag höjs med 50 %. Om arbetsdagens längd varierar beräknas ersättningens belopp enligt den genomsnittliga arbetstiden.
20 § Byte av förhöjd lön mot ledighet
Man kan avtala om att delvis eller helt byta lönen för mertids- och över- tidsarbete eller för arbete som har utförts på en V-dag, X-dag eller årsle- dighet mot en motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden. Bestämmelsen ovan om förhöjd lön ska även iakttas vid beräkning av längden på en ledighet som motsvarar övertidsarbetet.
fledig tid ska ges inom sex månader från och med att mertids- eller över- tidsarbetet utförts, om inte annat avtalas.
Man ska sträva efter att nå en överenskommelse om tidpunkten för le- digheten. Om man inte kommer överens bestämmer arbetsgivaren tid- punkten för ledigheten, om arbetstagaren inte kräver att få ersättningen i pengar.
EXEMPEL
Arbetxtagaren har arbetat G timmer på xin X-dag. Efterxom man för arbete på X-dag xka betala med 50 % förhöjd lön xka den lediga tid xom gex vara S timmar.
21 § Utbetalning av lön
1. Lönebetalning
flönen ska betalas arbetstagaren till den penninginrättning som han eller hon anvisat. Arbetsgivaren ansvarar för de kostnader som lönebe- talningen medför.
flönen betalas två gånger i månaden i efterhand så att grundlönen för
Kollektivavtal
1–15 dagarna, tilläggen samt mertids- och övertidsersättningarna för en treveckorsperiod som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas senast den 25 samma månad och grundlönen för 1G–31 dagarna, tilläggen samt mertids- och övertidsersättningarna för en treveckorsperiod som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas senast den 10 följande månad.
För om en arbetstagare med månadslön avses med den ovan nämnda grundlönen hälften av månadslönen.
flönen kan betalas en gång i månaden enligt
· en vedertagen praxis i företaget
· ett allmänt lönebetalningssätt i ett f lerbranschföretag eller
· ett avtal som ingåtts med stöd av § 30 i kollektivavtalet.
flönen betalas i efterhand så att grundlönen för kalendermånaden, tilläg- gen samt mertids- och övertidsersättningarna för treveckorsperioder som avslutas under den nämnda tidsperioden betalas senast den 10 följande månad
flönen ska stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen. Om lönen för- faller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller helgfri lördag, är förfallodagen föregående vardag.
2. Lön för en del av månaden
Om lönebetalningen börjar, avbryts eller upphör mitt under lönebetal- ningsperioden, räknas lönen för en del av månaden:
· genom att månadslönen divideras med talet 21 för dagslönen och
· dagslönen multipliceras med de arbetsdagar, utjämningsledighe- ter, årsledigheter och lediga dagar istället för semesterpremie som ingår
i den avlönade perioden enligt arbetsskiftsförteckningen..
När en arbetstagare med månadslön regelbundet arbetar mindre än fem dagar per vecka, bestäms divisorn för månadslönen i proportion till an- talet arbetsdagar per vecka.
EXEMPEL
En arbetxtagare med månadxlön arbetar regelbundet tre dagar per vecka. Divi- xorn för månadxlönen bextämx enligt följande: 3 / 5 x 21
När den oavlönade frånvaron är högst tre dagar avdras frånvarotimmarna.
3. Löneutbetalning när anställningen upphör
flönen ska betalas senast den dag som följer efter den dag då anställ- ningsförhållandet upphör. Är detta på grund av orsaker som har med löneadministrationen att göra inte möjligt, ska lönen betalas senast den
10:e kalenderdagen efter att anställningsförhållandet upphörde.
Kollektivavtal
4. Innehållning av lön
Från lönen kan avdras lön eller ersättning som betalats för mycket, och de innehållningar som tillåts av lag eller detta avtal kan göras.
5. Lönespecifikation
Arbetsgivaren ska i löneräkningen specificera grunderna för bestäm- ning av lönen. Av specifikationen ska framgå grundlönen, tillägg och ersättningar och för vilken tid de har betalats samt beloppet av uppburen fackmedlemsavgift.
Kollektivavtal
Kollektivavtal
5. FRÅNVARO
22 § Sjukdom
1. Förutsättningar för lönebetalning
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid om:
· arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst en må- nad och
· arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra arbete och
· arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmögenheten uppsåt- ligen eller av grovt vållande eller
· arbetstagaren har beordrats i karantän enligt lagen om smittsam- ma sjukdomar.
2. Anmälningsskyldighet och utred- ning över arbetsoförmågan
Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål personligen underrätta ar- betsgivaren eller arbetsgivarens representant om han eller hon har blivit sjuk. Anmälan ska göras personligen enligt arbetsgivarens anvisningar. Ifall arbetstagaren avsiktligt eller av oaktsamhet försummar att ome- delbart underrätta arbetsgivaren, inleds lönebetalningsskyldighet när meddelandet ges.
Arbetstagaren ska på begäran visa upp ett läkarintyg eller annan av ar- betsgivaren godkänd utredning om sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren utser läkaren som ska anlitas svarar arbetsgivaren för kostnaderna för anskaffandet av läkarintyget.
I fråga om sjukdomsfall som varar högst tre kalenderdagar kan utredning- en även ges i form av ett intyg från företagshälsovårdare, hälsovårdare eller sjuksköterska förutsatt att
· det är fråga om en epidemiartad sjukdom (t.ex. förkylning eller
magsjuka) och
Kollektivavtal
· arbetstagaren inte arrangerat företagshälsovård som inkluderar läkartjänster
· arbetstagaren trots begäran inte fått mottagningstid hos läkare inom den offentliga hälso- och sjukvården på grund av att vården inte har klassificerats som brådskande eller på grund av andra
tvingande skäl.
Om sjukdomen fortsätter eller upprepar sig inom 30 dagar fr.o.m. att den föregående perioden av arbetsoförmåga upphörde ska arbetstagaren dock på begäran visa upp ett läkarintyg.
Arbetstagaren ska på begäran av arbetsgivaren även annars gå med på att genomgå en läkarundersökning hos arbetsgivarens egen läkare eller en läkare som utsetts av arbetsgivaren. Då ersätter arbetsgivaren kost- naderna för anskaffandet av läkarintyget.
En sjukledig arbetstagare ska iaktta de givna vårdanvisningarna och se till att han eller hon med sitt förfarande inte förlänger sin arbetsoförmåga.
2 a § Lokalt avtal om anmälan om sjukfrånvaro
Man kan lokalt enligt 30 § i kollektivavtalet avtala om ett förfarande där arbetstagaren kan anmäla en kort arbetsoförmåga och anledningen till den till arbetsgivaren utan intyg från läkare eller hälsovårdare som intygar arbetsoförmågan. Ett sådant arbetsplatsspecifikt avtal kan gälla arbetsta- garens egen sjukfrånvaro i högst tre kalenderdagar och endast kortvariga sjukdomar som inte kräver läkarvård (t.ex. förkylning, magsjuka).
Anmälan om arbetsoförmåga ska göras utan dröjsmål enligt 22 § 2 punk- ten i kollektivavtalet.
Arbetsgivaren kan kräva att arbetstagaren lämnar in ett läkarintyg redan från och med den första dagen, om arbetsgivaren har grundad anledning att anse detta nödvändigt. En sådan anledning kan till exempel hänföra sig till återkommande fall av kort sjukfrånvaro, ett händelseförlopp på arbetsplatsen före frånvaron eller misstanke om rusmedelsmissbruk. När man avtalar om förfarandet kan man beakta bland annat följande:
· avtalets syfte
· vem som omfattas av förfarandet: t.ex. gäller förfarandet inte personer som omfattas av åtgärder efter vårdhänvisning eller arbetstagare som tidigare har konstaterats ha problem med
arbetsförmågan
· hur och till vem anmälan görs
· för hur lång tid rätt till frånvaro beviljas per gång
Kollektivavtal
· förfarandets giltighetstid under prövotid
· tillämpning av förfarandet när sjukfrånvaron infaller på en ledig dag eller under semestern
· att förutse missbruk och möjligheten att utesluta arbetstagare från förfarandet eller frångå grunderna för betalning av lön för sjukdomstid vid fall av missbruk
· hur man förfar om sjukdomen fortsätter
· hur många gånger per år får man anmäla frånvaro genom detta förfarande
· läkarordinerad frånvaro kan inte förlängas genom detta förfarande
· hur avtalet följs upp.
3. Lönebetalningsperiod under sjukdomstiden
flön för sjukdomstid betalas utifrån anställningsförhållandets längd enligt följande:
Anställningsförhållandets längd vid den tidpunkt då arbetstagaren insjuknar
Längden på den avlönade perioden
under 1 mån. –
1 mån.– 4 mån. Karenstiden enligt sjukförsäkrings- lagen, alltså dagen för insjuknande och S därpå följande vardagar
över 4 mån. 28 kalenderdagar
över 3 år 35 kalenderdagar
över 5 år 42 kalenderdagar
över 10 år 5G kalenderdagar
Om arbetstagaren på grund av ett arbetsolycksfall som inträffat vid ut- förandet av arbetsuppgifter är oförmögen att utföra sitt arbete, betalas åt honom eller henne, avvikande från tabellen ovan, lön för sjukdomstiden under den frånvarotid som beror på arbetsoförmågan i enlighet med nedan nämnda bestämmelser för en tidsperiod på minst fyra veckor (28 kalenderdagar), oberoende av anställningsförhållandets längd. Den dagpenning som enligt lagen hör till arbetstagaren för denna tid ska
Kollektivavtal
betalas till arbetsgivaren så att den högst motsvarar det lönebelopp som arbetsgivaren betalar.
4. Beloppet av lön för sjukdomstiden
1. Arbetstagare med månadslön
En arbetstagare med månadslön får sin grundmånadslön för den avlö- nade sjukdomstiden.
Om lönebetalningen under sjukdomstiden avbryts räknas lönen för en del av månaden enligt § 21 punkt 2 i kollektivavtalet.
2. Timavlönade arbetstagare
Timavlönade arbetstagare betalas grundtimlön för de arbetstimmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.
Om det inte har utarbetats någon arbetsskiftsförteckning över sjukdoms- tiden betalas lönen utifrån den förverkligade genomsnittliga arbetstiden under de tre hela treveckorsperioder som föregick insjuknandet, dock för högst 7,5 timmar per arbetsdag.
5. Utbetalning av lön för sjukdomstid
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid direkt till arbetstagaren och ansöker för egen del om den sjukdagpenning som betalas arbetstagaren för denna tid, efter att ha fått de nödvändiga utredningarna över dem och en fullmakt av arbetstagaren.
Om dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen av skäl som beror på ar- betstagaren inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt minskar arbetsgivarens skyldighet att betala lön med ett belopp som motsvarar det obetalda beloppet.
Från lönen för sjukdomstiden dras av den sjukersättning (dagpenning el- ler annan ersättning som kan jämställas med den) som arbetstagaren får för samma arbetsoförmåga och för samma tidsperiod. Sjukersättningen betalas:
· av en sjukkassa som får garantiavgifter av arbetsgivaren
· enligt lagen om olycksfallsförsäkring, den lag om pension som gäller
arbetstagaren eller trafikförsäkringslagen eller
· på grundval av en annan försäkring som arbetsgivaren helt eller delvis har bekostat.
Enligt lagen betalas sjukdagpenning inte till personer som har fyllt G8 år eller
Kollektivavtal
till personer som inte har fyllt 1G år. Personerna i denna ålder får full lön för sjukdomstid om förutsättningarna för löneutbetalningen i övrigt uppfylls.
G. Återfall av sjukdom
Om arbetstagaren inom 30 dagar efter att den föregående perioden av arbetsoförmåga upphört insjuknar i samma sjukdom ska lönen för sjuk- domstiden betalas enligt följande:
· frånvaroperioderna räknas ihop och lönen för dessa betalas som om det handlade om en och samma sjukdomsperiod
· lönen betalas emellertid för de arbets-, utjämningsledighets- och årsledigheter enligt arbetsskiftsförteckningen som infaller under karenstiden enligt sjukförsäkringslagen (beroende på fallet an- tingen insjukningsdagen eller 1 + S vardagar).
EXEMPEL
En månadxavlönad arbetxtagare har varit xjuk 3–18.10, dvx. 1G dagar. Han blir på nytt xjuk den 31.10 och är xjuk till 17.11. Till arbetxtagaren betalax lön för 28 xjukdagar. Arbetxtagaren inxjuknar på nytt 24.11 och är xjuk till 27.11.
31.10. 11.11. 17.11.
24.11.
M | T O T F L S | M T O T | F | L S | M T O | T | F L S | M T O | T | F L S |
A A A A A V X | X A A A A V A | V X A A A A A | V A A A A A X | |||||||
samma sjukdom upprepas
samma sjukdom upprepas
Lönebetalningxperiod under xjukdomxtiden 28 päivääFöregående xjukperiod - 1G päivää
Lön betalax för den nya xjukperioden för 12 dagar = 31.10.–11.11. FPA betalar dagpenning för perioden 12.11–17.11 direkt till arbetxtagaren.
För den period då xjukdomen upprepax 24.11–27.11, har arbetxgivarenx betalningxperiod redan upphört, men till arbetxtagaren betalax dock lön för den nya xjukdagen 24.11 då karenxtiden enligt xjukförxäkringx- lagen i detta fall är en dag.
Ifall den tidigare perioden av arbetxoförmåga var kortare tid än karenStiden enligt xjukförxäkringxlagen eller arbetxtagaren inte annarx har fått xjukdagpen- ning, är karenxtiden enligt xjukförxäkringxlagen, ockxå då xjukdomen uppre- pax, 1 + S vardagar, för vilken period arbetxgivaren
betalar lön.
23 § Läkarundersökningar
Kollektivavtal
1. Läkarkontroller och -undersökningar
Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet i följande fall förutsatt att arbets- tagaren inte har lyckats få tid för kontroller och undersökningar utanför arbetstiden och att dessa har ordnats så att onödig förlust av arbetstid har undvikits:
· en läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av en eventuell sjukdom och en laboratorie- och röntgenundersökning i anknytning till undersökningen som har ordinerats av läkare
· de undersökningar som förutsätts för att få moderskapspenning och de medicinska undersökningar som föregår förlossningen
· de bröstcancerscreeningar och screeningar i syfte att förebyg- ga cancer i livmoderhalsen som avses i statsrådets förordning 133S/200G
· för tiden för en behandlingsåtgärd för en akut tandsjukdom om tandsjukdomen har medfört arbetsoförmåga som kräver vård under samma dag eller arbetsskift. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg.
2. Lagstadgade undersökningar
Inkomstbortfallet ersätts också när arbetstagaren genomgår följande lagstadgade undersökningar:
· de undersökningar som avses i statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård och som har godkänts i verksamhetsplanen för företagshälsovård
· undersökningar i anknytning till lagen om unga arbetstagare eller strålsäkerhetslagen
· undersökningar som förutsätts av lagstiftningen och som beror på att arbetstagaren inom företaget övergår till andra uppgifter.
Arbetsgivaren ska till arbetstagaren betala direkta kostnader för resor till dessa undersökningar eller till efterundersökningar samt dagtraktamen- te, om de genomförs på en annan ort.
24 § Tillfällig frånvaro
1. Plötslig sjukdom i familjen
1.1.
Kollektivavtal
När arbetstagarens barn eller ett annat barn som permanent bor i hans eller hennes hushåll och som inte har fyllt 10 år plötsligt insjuknar får ar- betstagaren lön för 1–3 kalenderdagar enligt bestämmelserna om lönen för sjukdomstiden om
· en kortvarig frånvaro är nödvändig för att ordna vård för barnet eller för att vårda barnet och
· arbetstagaren utan dröjsmål har anmält frånvaron och, om möj- ligt, dess längd samt
· en utredning över frånvaron enligt § 22 i kollektivavtalet har getts.
Barnets förälder som inte bor i samma hushåll med barnet har samma rätt. flönen kan betalas till en person som inte lever ensam med barnet för- utsatt att
· den andra personen som permanent bor tillsammans med barnet inte har möjlighet att ordna vård åt barnet eller själv vårda barnet på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid, beväringstjänst, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänstgöring, repeti- tionsövningar i reserven eller obligatorisk kompletterande tjänst- xxxxxx eller deltagande
i en sysselsättningsfrämjande service eller motsvarande åtgärd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, som är ett villkor för att få arbetslöshetsförmåner och
· en utredning om den andra personens hinder att vårda barnet har lämnats ut på begäran.
1.2.
Arbetstagaren har rätt till tillfällig oavlönad frånvaro från arbetet om hans eller hennes omedelbara närvaro är nödvändig av oförutsedda och tvingande skäl som hans eller hennes familj på grund av en sjukdom eller ett olycksfall har drabbats av.
2. Arbetstagarens vigsel och bemärkelsedagar
Om arbetstagarens vigseldag är en arbetsdag ska den vara en avlönad ledig dag.
Arbetstagarens 50- och G0-årsdag är en avlönad ledig dag då anställ- ningsförhållandet fortgått minst ett år och dagen infaller på en arbets- dag.
3. En nära anhörigs död och begravning
Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kortvarig ledighet på 1–3 dagar med anledning av en nära anhörigs död eller begravning. Med kortvarig ledighet avses den tid som behövs för arrangemang som
Kollektivavtal
föranleds av dödsfallet och begravningen samt för begravningen. Nära anhöriga är make/ maka eller sambo, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, syster och bror.
Vid frånvaro som varar längre än en dag ska arbetstagaren på begäran lägga fram en redogörelse för tidsbehovet.
4. Uppbåd och repetitionsövningar
Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbådet för de värnplik- tiga och den tillhörande läkarundersökningen. I fråga om läkarundersök- ningen ska bestämmelserna i § 23 i kollektivavtalet iakttas.
För dagar i obligatoriska repetitionsövningar eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i civiltjänstlagen betalas arbetstagaren skillnaden mellan lönen och reservistlönen.
5. Samhällelig verksamhet
Skillnaden mellan lönen och ersättningen för inkomstbortfallet ska beta- las till arbetstagaren om han eller hon under arbetstiden deltar i arbetet i:
· kommunfullmäktige
· kommunstyrelsen eller
· valnämnden eller valbestyrelsen för statliga eller kommunala val.
Skillnaden ska betalas efter att arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfallet.
G. PAMs förvaltningsorgans möten
Medlemmar i Servicefacket PAM:s avtalsutskott, utskott, styrelse och fullmäktige bereds möjlighet att delta i dessa förvaltningsorgans möten samt i förbundskongressen, om inte speciella arbetsarrangemang utgör vägande hinder. Arbetstagaren ska meddela om deltagande i mötet om möjligt innan den arbetsskiftförteckning där tidpunkten för mötet görs upp eller så snabbt som möjligt samt förete en saklig utredning över den tid som behövs för deltagandet.
7. Svårt sjukt barn
Om barnet är svårt sjukt är arbetstagaren vid överenskommelse berättigad till oavlönad frånvaro (statsrådets beslut S3/1S87).
8. Överenskommelser om frånvaro och semesterförmåner Om sådan frånvaro som avses i 2–7 punkterna i denna paragraf ska ar- betstagaren komma överens med arbetsgivaren.
Sådan frånvaro som avses i 1–G punkterna i denna paragraf minskar inte på semesterförmånerna.
25 § Familjeledigheter
Kollektivavtal
1. Lagstadgade rättigheter
Arbetstagarens rätt till särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
När kollektivavtalet görs upp är bestämmelserna:
2. Särskild moderskapsledighet
Utgångspunkten är att rätten till särskild moderskapsledighet uppstår när en gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden riskerar arbetstagarens eller fostrets hälsa och annat arbete inte kan ordnas åt arbetstagaren och arbetstagaren på grund av detta måste frånvara från arbetet.
3. Moderskapsledighet
Moderskapsledigheten varar 105 vardagar, av vilka 50–30 vardagar pla- ceras före den beräknade förlossningstiden. Arbetsgivaren ska meddelas om moderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds.
4. Faderskapsledighet
Faderskapsledigheten är 54 vardagar, dock så att den under moderskaps- eller föräldraledighet kan hållas i 1–4 perioder om högst 18 vardagar. Fa- derskapsledighet som tas ut utanför moderskaps- och föräldraledigheten kan delas upp i högst två perioder.
Arbetsgivaren ska meddelas om faderskapsledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälnings- tiden dock 1 månad.
5. Föräldraledighet
Föräldraledigheten varar 158 vardagar och den kan tas ut i två avsnitt på minst 12 vardagar. Arbetsgivaren ska meddelas om föräldraledigheten och dess längd senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på
högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
Kollektivavtal
Om anmälningstiden på 2 månader inte kan iakttas på grund av att maken eller makan börjar arbeta eller att man därför ska ordna med vård av bar- net, har arbetstagaren rätt att bli föräldraledig en månad efter anmälan, om detta inte orsakar arbetsplatsens produktionsmässiga verksamhet eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter.
G. Vårdledighet
Arbetsgivaren ska meddelas om vårdledigheten senast 2 månader innan ledigheten inleds. För ledighet på högst 12 vardagar är anmälningstiden dock 1 månad.
7. Partiell vårdledighet
Arbetstagaren ska lägga fram ett förslag om partiell vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten inleds.
2G § Lön för moderskaps-, adoptions- och faderskapsledighet
1. En moderxkapxledig arbetxtagare får lön för moderxkapx- och adop- tionxledighet xom motxvarar xkillnaden mellan grundlönen och den moderxkapxpenning xom arbetxtagaren enligt xjukförxäkringxlagen får under ledighetenx tre förxta månader, om
· anställningsförhållandet utan avbrott har fortgått minst tolv månader innan moderskapsledigheten började och
· arbetstagaren återvänder till arbetet eller är förhindrad att åter- vända till arbetet av orsak som avses i punkt G.
2. Under de förutxättningar xom nämnx i denna paragraf får arbetxtaga- ren lön för 3 månader under adoptionxledighet när arbetxtagaren adop- terar ett barn under 7 år xamt för en faderxkapxledighet på högxt
G vardagar.
3. Utbetalningen av lönen förutxätter att arbetxtagaren vixar upp en till- förlitlig redogörelxe över det dagpenningxbelopp xom han eller hon får.
Kollektivavtal
4. Lönen betalax till arbetxtagaren på företagetx normala lönedagar efter att moderxkapxledigheten har inlettx. Lönen för moderxkapxledighe- ten beräknax på xamma xätt xom lönen för xjukdomxtiden.
5. Om moderxkapxledigheten inledx mindre än ett år efter att arbetxta- garen återvänder till arbetet efter en minxt xex månader lång annan oavlönad ledighet än familjeledighet, har arbetxgivaren ingen xkyl- dighet att betala lön för tiden för moderxkapxledigheten..
G. Om en arbetxtagare xom fick lön för tiden för moderxkapxledigheten inte återvänder till arbetet, får arbetxgivaren återkräva den utbetalda lönen för moderxkapxledigheten. Återkrävningxrätten gäller emeller- tid inte då anxtällningxförhållandet av xkäl xom inte beror på arbetx- tagaren upphört under familjeledigheten och arbetxtagaren av denna anledning är förhindrad att återvända till arbetet.
7. Om dagpenning av xkäl xom beror på arbetxtagaren inte betalax eller den betalax till ett mindre belopp än det xom arbetxtagaren enligt xjukförxäkringxlagen hade rätt till, minxkar arbetxgivarenx xkyl- dighet att betala lön med ett belopp xom motxvarar den dagpenning eller den del av dagpenningen xom blev obetald av xkäl xom beror på arbetxtagaren.
Kollektivavtal
G. SEMESTER
27 § Semester
1. Semester
Semesterförmånerna bestäms utifrån semesterlagen och kollektiv- avtalet.
2. Intjänande av semester
Arbetstagaren intjänar semester för varje full kvalifikationsmånad om anställningsförhållandet före utgången av kvalifikationsåret (1.4–31.3) har fortgått:
· mindre än ett år 2 vardagar
· minst ett år 2,5 vardagar.
Vid beräkning av längden på semestern ges en del av en dag i form av en hel semesterdag.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken:
a. arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar
b. arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar.
Arbetstagaren intjänar semester antingen enligt alternativ a. eller alter- nativ b.
Arbetstagaren intjänar semester enligt alternativ a om han eller hon enligt sitt arbetsavtal arbetar minst 14 dagar per månad under varje kalendermånad.
3. Dagar likställda med arbetade dagar
I fråga om intjäning av semester ska även dagar likställda med arbetade dagar beaktas.
Vid fastställande av semester betraktas de dagar under vilka arbetstagaren har varit på semester och de dagar under vilka arbetstagaren enligt arbets- tidsschemat har varit ledig i syfte att jämna ut arbetstiden per period till den maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet (utjämningsledighet) som dagar likställda med arbetade dagar.
För en arbetstagare som enligt sitt arbetsavtal arbetar färre än 14 dagar per
Kollektivavtal
månad men minst 35 timmar per månad tas för semesterns del enbart i beaktande de timmar som arbetstagaren enligt avtalet skulle ha arbetat utan semester.
När längden på semestern som ges utgående från kvalifikationsåret bestäms, betraktas som likställda med arbetsdagar även de dagar under vilka arbetstagaren medan anställningsförhållandet fortgår har varit förhindrad från att arbeta av följande orsaker:
a. repetitionsövning eller extra tjänstgöring eller sådan kompletterande tjänstgöring som avses i § 37 i civiltjänstlagen
b. sjukdom eller olycksfall, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar under ett kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott fortsätter efter utgången av kvalifikationsåret betraktas i fråga om denna sjukdom eller detta olycksfall sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar
c. medicinsk rehabilitering som på grund av en yrkessjukdom eller ett olycksfall ges på ordination av en läkare i avsikt att återställa eller upprätt- hålla arbetsförmågan, dock högst 75 arbetsdagar per kvalifikationsår. Om ett dylikt hinder utan avbrott pågår efter utgången av kvalifikationsåret betraktas sammanlagt högst 75 arbetsdagar som dagar likställda med arbetade dagar
d. läkarundersökning som avses i arbetarskyddslagen eller som har för- ordnats av arbetsgivaren eller som beror på en sjukdom eller ett olycksfall
e. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen under den tid som fastställs i semes- terlagen, tillfällig vårdledighet enligt G § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 7 § i arbetsavtalslagen
f. på grund av ett sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeupp- drag eller på grund av att han eller hon hörs som vittne, vilket han eller hon enligt lagen inte har haft rätt att avsäga sig eller vilket man endast kunde ha avsagt sig av ett särskilt skäl som anges i lagen
g. på grund av ett myndighetsförordnande i syfte att förhindra att en sjukdom sprids
h. resor på grund av arbete, om dylika resdagar inte annars betraktas som hans eller hennes arbetsdagar
i. av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet har varit skyldig att trots frånvaron betala lön för dylika dagar (t.ex. årsle- digheter)
j. permittering, dock högst 30 arbetsdagar i sänder
k. förkortning av arbetsveckor motsvarande permitteringen eller ett annat motsvarande arbetsarrangemang, dock högst för sex månader åt gången. När ett sådant arbetstidsarrangemang utan avbrott fortsätter
Kollektivavtal
efter utgången av kvalifikationsåret räknas en ny period på sex månader från ingången av följande kvalifikationsår
l. en studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/1S7S), om arbets- tagaren omedelbart efter studieledigheten återgått till arbetet, dock högst 30 arbetsdagar per kvalifikationsår
m. deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal
n. deltagande i utbildning som krävs för arbetet och som arbetsgivaren gett sitt samtycke till, dock så att endast 30 arbetsdagar i sänder kan be- traktas som dagar likställda med arbetade dagar
o. deltagande i PAMs fullmäktige-, styrelse-, utskotts- eller kommitté- möten.
I fall som avses i punkt b) och c) betraktas högst 105 kalenderdagar per kvalifikationsår och i fall som avses i punkt j) betraktas 42 kalenderdagar i sänder samt i fall som avses i punkt l) betraktas 42 kalenderdagar per kvalifikationsår som dagar likställda med arbetade dagar för arbetstagare som arbetar mindre än 14 dagar men minst 35 timmer per månad.
Vid beräknandet av frånvarotiden anses frånvaron ha börjat den första dagen för frånvaro från arbetet och upphört den dag frånvarogrunden upphört att gälla, om det på förhand har avtalats eller beslutats om denna dag, och i annat fall den frånvarodag som föregick återgången till arbetet. Som likställda med arbetade timmar betraktas härvid de timmar under vilka arbetstagaren enligt avtal utan frånvaron skulle ha varit i arbete.
4. Sparande av semester
Arbetstagarens rätt till sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semester- lagen (1G2/2005).
5. Hur semester ges och anteck- nas i arbetsskiftsförteckningen
1. Sommarxemexterperioden är 2.5–30.S. Vinterxemexterperioden är 1.10–30.4.
2. Arbetxgivaren bextämmer tidpunkten för xemextern under en xemex- terperiod. Innan bexlut om tidpunkten fattax xka arbetxtagaren beredax tillfälle att framföra xin åxikt om tidpunkten för xemextern.
Om arbetstagaren ger sitt samtycke kan semestern ges senast före ingången av den följande semesterperioden. I mån av möjlighet ska man sträva efter att ordna semestrarna så att de cirkulerar rättvist.
3. Semextrarna xka i regel vara oavbrutna. Om arbetxtagaren ger xitt xam- tycke kan den del av xemextern xom överxkrider 12 vardagar gex i en eller flera delar. Vinterxemextern kan delax upp endaxt med arbetxtaga-
renx xamtycke.
Kollektivavtal
4. Arbetxgivaren xka om möjligt meddela tidpunkten för xemextern en månad innan xemextern eller en del av den börjar, dock xenaxt två veckor innan. Om en xemexter flyttax på grund av en xjukdom, en förloxxning eller ett olyckxfall är tiden för meddelandet två veckor
på förhand, eller om detta inte är möjligt, minxt en vecka på förhand. Arbetxgivaren kan inte utan arbetxtagarenx xamtycke flytta xemextern efter att ha meddelat tidpunkten för den.
5. Söndagar, kyrkliga helgdagar, xjälvxtändighetxdagen, midxomma- rafton, förxta maj, julafton eller påxklördagen betraktax inte xom xemexterdagar.
G. Semextern får inte antecknax xå att den xka börja eller xluta xå att de lediga dagar xom arbetxtagaren har intjänat eller kommer att intjäna överlappar xemextern.
7. Det är tillåtet att avvika från ett cirkulerande eller faxt xyxtem för bevil- jande av lediga dagar.
8. Varje dag mellan måndag och fredag xom räknax in i xemextern förkor- tar arbetxtiden per period med 7,5 timmar i ett arbetxtidxxchema xom omfattar 112,5 timmar.
Periodens arbetstid förkortas på motsvarande sätt även av kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen, första maj, julafton och midsom- marafton som infaller mellan måndag och fredag.
I fråga om en arbetstagare som följer ett annat arbetstidssystem eller är deltidsanställd beräknas semesterns och de ovan nämnda söcken- helg- och helgdagarnas förkortande inverkan enligt principerna ovan i förhållande till hans eller hennes arbetstid.
S. Om en ledighet infaller under flera treveckorxperioder, beräknax den förkortande inverkan xeparat för varje period.
10. Om xemexternx xixta dag är en lördag xka den xöndag xom följer därpå vara en ledig dag. Denna lediga dag minxkar inte de lediga dagar xom har intjänatx eller kommer att intjänax.
EXEMPEL
Semexternx xixta dag är en lördag. Då är den xöndag xom följer därpå en ledig dag.
Må Ti On To Fr Lö Sö | Må Ti On To Fr Lö Sö | Må Ti On To Fr Lö Sö |
S S S S S S | S S S S S S – | V X A A A A A |
Kollektivavtal
G. Semester och lediga dagar Om arbetstagaren har arbetat under fem arbetsdagar per vecka (mån- dag-fredag) får semestern inte antecknas att börja på en lördag utan lördagen och söndagen ska antecknas som V- och X-dagar. Den första semesterdagen är en måndag.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | A | V | X | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | |
Om semestern börjar senast på en fredag har inga lediga dagars intjänats.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | |
Om arbetstagarens sista semesterdag är en måndag, intjänar han eller hon två lediga dagar under den veckan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | A | A | A | A | V | X |
Om arbetstagarens sista semesterdag är en tisdag, intjänar han eller hon en ledig dag för den veckan.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | A | A | V | A | A |
Om den sista semesterdagen infaller på en onsdag eller någon annan dag senare under veckan intjänar arbetstagaren inga lediga dagar denna vecka.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | A | A | A | A |
7. Semesters inverkan på arbetstiden
EXEMPEL 1.
Kollektivavtal
En xommarxemexter på G dagar och en ordinarie arbetxtid på 112,5 t/3 veckor.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
A | A | A | A | A | V | X | S | S | S | S | S | S | – | A | A | A | A | A | X | V |
Perioden omfattar xammanlagt 5 xemexterdagar xom infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med 5 x 7,5 timmar, dvx. med xammanlagt 37,5 timmar. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5–37,5) = 75 timmar.
EXEMPEL 2.
En xommarxemexter på 12 dagar och en ordinarie arbetxtid på 112,5 t/3 veckor.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | – | A | A | V | X | A | A | A |
Perioden omfattar xammanlagt 10 xemexterdagar xom infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med 10 x 7,5 timmar, dvx. med xammanlagt 75 timmar. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5–75) = 37,5 timmar.
EXEMPEL 3. (OAVBRUTEN SEMESTER UNDER FLERA PERIODER)
En xommarxemexter på 18 dagar xom infaller under två perioder. Ordinarie arbetxtid 112,5 tim./3 veckor.
A | A | A | A | A | V X | A | A | A | A | A | V | X | S | S | S | S | S | S | |
S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | S | – | V | A | A | X | A | A | A |
Den förxta treveckorxperioden omfattar xammanlagt 5 xemexterdagar xom infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med 5 × 7,5 timmar, dvx. med xammanlagt 37,5 timmar. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5–37,5) = 75 timmar.
Den andra treveckorxperioden omfattar xammanlagt 10 xemexterdagar xom infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med 10 × 7,5 timmar, dvx. med
xammanlagt 75 timmar. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5–75) = 37,5 timmar.
EXEMPEL 4. (PÅSK)
Kollektivavtal
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | – | – | – | – S | S | A | A | A | A | X | A | A | A | A | A | V |
Perioden omfattar xammanlagt G xemexterdagar xom infaller under tiden mel- lan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med G x 7,5 timmar, dvx. med xammanlagt 45 timmar.
Dexxutom omfattar xemexterperioden långfredag och annan dag påxk, varx förkortande inverkan på arbetxtiden under denna period är 2 x 7,5 timmar, dvx. xammanlagt 15 timmar. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5-G0) är xammanlagt 52,5 timmar.
EXEMPEL 5. (KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | – | S | S | – | S | A | A | A | A | X | V | A | A | A | A | A | X | V |
Perioden omfattar xammanlagt 5 xemexterdagar xom infaller under tiden mel- lan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med 5 x 7,5 timmar, dvx. med xammanlagt 37,5 timmar. Dexxutom omfattar xemexter- perioden Krixti himmelxfärdxdag, varx förkortande inverkan på arbetxtiden är 7,5 tim. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5-45) är xammanlagt G7,5 timmar.
EXEMPEL 6. (MIDSOMMAR)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
S | S | S | S | – | – | – | S | S | A | A | A | A | V | A | A | A | A | A | X | V |
Perioden omfattar xammanlagt G xemexterdagar xom infaller under tiden mellan måndag och fredag. Då förkortax arbetxtiden under denna period med G x 7,5 timmar, dvx. med xammanlagt 45 timmar. Dexxutom omfattar xemex- terperioden midxommarafton, varx förkortande inverkan på arbetxtiden är 7,5 tim. Den rexterande arbetxtiden under perioden (112,5-52,5) är xammanlagt G0 timmar.
8. Mertids- och övertidsarbete under en arbetstidsperiod som omfattar semestern
Om det sammanlagda antal timmar som består av semesterns förkor- tande inverkan på arbetstiden och den förverkligade arbetstiden under perioden överskrider 112,5 timmar ersätts det mertids- och övertidsarbete
som har utförts under perioden på följande sätt:
Kollektivavtal
· fram till 120 timmar som mertidsarbete
· de efterföljande timmarna med lön förhöjd med 100 %.
När ett utjämningsschema för arbetstiden är i bruk ersätts det antal tim- mar som överskrider den ordinarie maximiarbetstiden per en treveckor- speriod med en lön förhöjd med 100 %.
9. Förflyttning av semester
Semestern flyttas på arbetstagarens begäran om han eller hon är arbets- oförmögen med anledning av
· sjukdom
· olycksfall eller
· förlossning.
Arbetsgivaren är skyldig att flytta semestern under följande förutsätt- ningar:
1. Arbetsoförmåga innan semestern eller en del av den börjar
· arbetstagaren anmäler om sin arbetsoförmåga innan semestern börjar och
· arbetstagaren begär att semestern flyttas innan semestern inleds och
· arbetsoförmågan konstaterats innan semestern börjar. Arbetstagaren är skyldig att på begäran av arbetsgivaren bevisa sin ar- betsoförmåga med ett läkarintyg.
Om arbetstagaren har haft ett lagligt hinder med anledning av vilket han eller hon inte har kunnat anmäla arbetsgivaren om sin arbetsoförmåga och begära att semestern ska flyttas innan den började är arbetsgivaren skyldig att beakta anmälan och begäran trots att de har lämnats in se- nare. En förutsättning är att arbetstagaren inte onödigt har dröjt med att anmäla arbetsgivaren efter att hindret upphörde.
Under ovan nämnda förutsättningar har arbetstagaren rätt att flytta sin semester, om arbetstagaren när semestern inleds är medveten om att han eller hon under sin semester tvingas till sjukvård eller annan motsvarande vård som leder till arbetsoförmåga.
Förflyttningen berör hela den semester eller semesterdel som skulle ha tagits.
2. Arbetsoförmåga under semestern
En arbetstagare som insjuknar under sin semester har enligt semes- terlagen rätt att flytta semesterdagar som infaller under en period av
arbetsoförmåga.
Kollektivavtal
Arbetstagaren ska utan oskäligt dröjsmål begära att semesterdagarna f lyttas och på begäran lägga fram ett läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Efter att tiden som arbetsoförmögen har upphört fortsätter semestern normalt och de dagar som arbetstagaren begärde att ska skjutas fram flyttas till en senare tidpunkt.
Arbetstagaren har rätt till lön för sjukdomstid enligt 22 § i kollektivavtalet.
3. Beviljande av förflyttad semester
En förflyttad sommarsemester ska ges under semesterperioden och vintersemester innan följande semesterperiod inleds.
Om det inte är möjligt att ge semester på detta sätt ska semester ges under semesterperioden under det kalenderår som följer på semesterperioden, dock senast före utgången av kalenderåret i fråga.
Om det inte på grund av att arbetsoförmågan fortsätter är möjligt att ge semester på ovan nämnda sätt, ersätts den outtagna semestern med semesterersättning.
10. Semesterlön
1. Bestämning av beräkningssätt
Semesterlönens beräkningssätt bestäms enligt semesterlagen enligt den löneform som tillämpades på arbetstagaren då kvalifikationsåret tog slut (31.3).
Om arbetstagarens arbetstid och löneform (från timlön till månadslön eller tvärtom) har ändrats under semesterkvalifikationsåret, beräknas semesterlönen procentuellt enligt punkt 3.B. Då genomförs ingen ut- jämning av semesterlönen. Detta beräkningssätt tillämpas dock inte om arbetstagaren delvis varit permitterad.
2. Betalning av semesterlön
Semesterlönen betalas ut innan semestern börjar.
Alternativt kan semesterlönen betalas också på företagets normala löne- dag om arbetstagaren inte begär att få semesterlönen innan semestern börjar.
3. Beloppet av semesterlönen
A. ARBETSTAGARE MED MÅNADSLÖN
Dagslönen för semestertiden till en arbetstagare med månadslön beräknas genom att den månadslön som gäller när semestern inleds divideras med talet 25. Dagslönen multipliceras med antalet intjänade semesterdagar. En semesterlön som har beräknats utifrån grundmånadslönen jämnas ut följande lönedag.
Till semesterlönen för en arbetstagare med månadslön läggs en viss andel
av det sammanlagda beloppet av de kvälls- och nattillägg och tillstånds- havarens företrädares tillägg samt söndagsersättningar som har betalats ut under kvalifikationsåret:
Tillägg och ersättningar som betalts under kvalifikationsåret (1.4–
31.3)
· tillägg för kvällsarbete
· tillägg för nattarbete
Anställnings- förhålland et har före den 31.3 pågått mindre än ett år
Anställnings- förhållandet har före den 31.3 pågått minst ett år
Kollektivavtal
· ersättning för söndagsarbete
· tillståndshavarens företrädares tillägg
S % 11,5 %
EXEMPEL PÅ HUR SEMESTERLÖNEN BERÄKNAS
Månadxlönen är när xemextern börjar 1 700 P + kvalifikationxåretx timbaxerade tillägg 1000 P (11,5 %)..
När sommarsemestern om 24 dagar börjar betalas:
Grundlön 1 700 P / 25 x 24 = 1 G32 P
Tilläggenx andel 11,5 % × 1 000 P = 115 P Semexterlönen 1 G32 P + 24/30 x 115 P = 1 723,SS P När vintersemestern om G dagar börjar betalas: Grundlön 1 700 P / 25 x G = 408 P
Tilläggenx andel 115 P
Semexterlönen 408 P + G/30 x 115 P = 430,SS P
B. TIMAVLÖNADE ARBETSTAGARE
Semesterlönens andel av semesterkvalifikationsårets (1.4–31.3) inkom- ster:
· S % då anställning fortgått under ett år vid kvalifikationsårets slut
· 11,5 % då anställningen fortgått minst ett år vid kvalifikations- årets slut.
Semesterlönen beräknas procentuellt på lönen för kvalifikationsåret som består av:
a. lönen för den arbetade tiden (exklusive den förhöjda delen för övertids- och nödarbete) samt
b. följande kalkylerade löneposter som beräknas för de frånvarotider som berättigar till semester:
· för sjuktid den uteblivna lönen, dock för högst 75 arbetsdagar totalt den redan betalda lönen medräknad
Kollektivavtal
· för tid för medicinsk rehabilitering som en följd av yrkessjuk- dom eller olycksfall enligt läkares ordination för att återställa eller bevara arbetsförmågan, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar
· för tid då arbetet förhindrats på grund av myndigheters order för att hindra spridning av sjukdom
· för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräld- raledighet under den tid som närmare fastställs i semesterlagen samt tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av tvingande familjeskäl.
· för permittering i högst 30 arbetsdagar per permittering och
· för tillfällig frånvaro och läkarundersökning enligt kollektivavtalet.
· fr.o.m. 1.1.2022 för den lön som betalats under tiden för uttagen årsledighet.
För en arbetstagare som arbetar färre än 14 dagar, men minst 35 timmar i månaden, läggs den kalkylerade lönen till den lön som redan betalats för sjuk- eller rehabiliteringstiden för tillsammans högst 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret samt för permitteringstid högst 42 kalenderda- gar åt gången.
Den kalkylerade lönen bestäms utifrån den timlön som gäller när frånva- ron börjar och det avtalade genomsnittliga antalet timmar per tre veckor eller om det saknas utifrån den förverkligade arbetstiden under de tre fulla treveckorsperioder som föregick frånvaron. Dessutom beaktas lö- neförhöjningar som har genomförts under frånvarotiden.
EXEMPEL
En deltidxanxtälld, varx timlön är 12 P och genomxnittliga minimiarbetxtid S0 timmar/3 veckor.
Semexterrätt 2,5 dagar x 12 månader
Under kvalifikationxåret har 1S 000 P betaltx i lön för arbete inkluxive arbetxtidxtillägg
Lön för xjukdomxtid, 1 440 P, har betaltx i 4 veckor och därtill har arbetxtagaren varit xjukledig i 7 arbetxdagar utan lön.
Lönen under kvalifikationxåret:
1S 000 P
Kollektivavtal
1 440 P
504 P (kalkylerad lön för 7 oavlönade xjukfrånvarodagar) 20 S44 P
Semexterlönen är 20 S44 P x 11,5 % = 2 408,5G P
11. Semesterersättning
A. SEMESTERERSÄTTNING NÄR ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET FORTSÄTTER
En arbetstagare som enligt sitt avtal under ett kvalifikationsår arbetar så få dagar eller en så kort tid att han eller hon därför inte intjänar fulla kvalifikationsmånader är berättigad till en semesterersättning som mot- svarar semesterlönen.
Om arbetstagaren inte är berättigad till semester är han eller hon berät- tigad att få en semesterersättning senast före 30.S.
När en arbetstagare inleder sin militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst får han eller hon en semesterersättning som motsvarar de intjänade semesterdagarna.
B. SEMESTERERSÄTTNING NÄR ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET UPPHÖR
Arbetstagaren är berättigad att när hans eller hennes anställningsförhål- lande upphör i stället för semesterlönen få semesterersättning.
Om arbetstagaren under de månader under vilka anställningsförhållan- det började och slutade har arbetat sammanlagt minst 14 dagar eller 35 timmar och fått varken semester eller semesterersättning för den tiden, räknas dessa ihop till en full kvalifikationsmånad.
En arbetstagare som vid anställningsförhållandets slut inte har intjänat rätt till semester på grund av någondera intjäningsregeln får en semeste- rersättning på S% av inkomsterna för den arbetade tiden (exklusive för- höjningsdelen för övertids- eller nödarbete). Om anställningsförhållandet har fortgått minst ett år är ersättningen 11,5 % från och med början av det aktuella kvalifikationsåret.
12. Semesterbokföring
Kollektivavtal
Arbetsgivaren ska föra bok över semestrarna. Bokföringen ska innehålla bl.a.:
· längderna på och tidpunkterna för semestrarna
· grunderna för uträkningen av längderna på semestrarna för varje arbetstagare, som till exempel antalet månader som berättigar till semester, anställningsförhållandets längd osv.
· en semesterlönespecifikation som anger de tillägg som betalas utöver grund-månadslönen och, i fråga om timanställda, även eventuella övertidsarbeten samt en ersättning för en eventuell kostförmån och beloppet av den slutliga semesterlönen eller semesterersättningen.
28 § Semesterpremie
1. Förutsättningar för utbetalning
Arbetstagaren är berättigad till semesterpremie:
· när han eller hon inleder sin semester vid en anmäld eller avtalad tidpunkt och
· när han eller hon återvänder till arbetet genast efter att semestern upphört samt
· till semesterlön och semesterersättning när han eller hon går i ålderspension, invalidpension, individuell förtids- eller förtida ålderspension.
Med återgång till arbetet likställs en frånvaro som beror på
· skäl som avses i § 7 i semesterlagen
· arbetsgivarens samtycke
· särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
· force majeure (ett allmänt fortskaffningsmedel har gått sönder)
· att de övriga anställda på arbetsplatsen har haft semester
· reservövningar eller extra tjänstgöring
· sjukdom eller olycksfall
· ett kommunalt förtroendeuppdrag som man enligt lag inte har rätt att avsäga sig
Kollektivavtal
· bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom
· av andra skäl, om arbetsgivaren enligt lagen eller kollektivavtalet trots frånvaron har varit skyldig att betala arbetstagaren lön för dylika dagar
· permittering
· deltagande i teoretisk utbildning som förutsätts i ett gällande läroavtal
· frånvaro enligt utbildningsavtalet.
Det räcker med att en sådan orsak gällde den dag under vilken arbetsta- garen skulle ha återvänt till arbetet från sin semester.
En arbetstagare som, när semestern upphör, är studieledig, alternerings- ledig eller vårdledig får semesterpremie efter att han eller hon enligt en förhandsanmälan som avses i lagen eller en ändring av förhandsanmälan som har gjorts på lagliga grunder eller ett avtal med arbetsgivaren har återvänt till arbetet.
Den som återvänder till arbetet efter att ha fullgjort sin militärtjänst, frivilliga militärtjänst eller civiltjänst får semesterpremie till den semes- terlön och/eller semesterersättning som han eller hon fick när han eller hon inledde sin tjänstgöring.
En arbetstagare vars arbetsavtal av skäl som inte beror på honom eller henne upphör under semester och som av denna anledning är förhindrad att återvända till arbetet från sin semester är berättigad till en semester- premie i fråga om den semester som han eller hon har haft eller avtalat om.
2. Belopp
Semesterpremien är 50 % av semesterlön som har beräknats enligt kol- lektivavtalet.
Semesterpremien räknas på penninglönen för semestertiden, inklusive eventuella naturaförmåner som betalas i pengar, såsom kostförmånen. Andra naturaförmåner som betalas under semestern beaktas inte.
När arbetstagaren får en procentuell semesterlön är han eller hon be- rättigad till semesterpremie endast till den del av semesterlönen som motsvarar semesterdagarna.
EXEMPEL
En arbetxtagare xom lyder under 35-timmarx intjäningxregeln inledde xin anxtällning 5.4 föregående år. Under två månader har han arbetat färre än 35 timmar. Arbetxtagarenx xemexterrätt är då 10 x 2, dvx. 20 dagar. Den utbetalade lönen under kvalifikationxåret är G 000 euro. Semexterlönen är S % av G 000 euro, dvx. 540 euro.
Semesterpremien är
50 % x 540 P x 20 (xemexterdagar)
24 (maximalt antal xemexterdagar)
Kollektivavtal
3. Tidpunkt för utbetalning Semesterpremien betalas på den följande lönebetalningsdagen efter en avslutad semester.
Om det då semestern delas upp är svårt att dela upp semesterpremien kan semesterpremien betalas på en gång efter att huvuddelen av semestern har upphört. Om förutsättningarna för utbetalningen inte uppfylls till alla delar avdras det semesterpremiebelopp som utbetalats för mycket från arbetstagarens lönetillgodohavande.
Genom lokalt avtal enligt § 30 i kollektivavtalet kan man avtala om utbe- talning av semesterpremien vid en annan tidpunkt eller om att semes- terpremien ges i form av en motsvarande avlönad ledighet.
Om man inte avtalat om annat, ges ledighet istället för semesterpremie i form av hela lediga dagar (den förkortande inverkan på arbetstiden är 112,5 timmar/3 veckor i arbetstidsformen 7,5 timmar/dag). En kalender- vecka kan omfatta högst 5 lediga dagar istället för semesterpremie. flediga dagar istället för semesterpremie likställs med arbetsdagar i intjänandet av X- och V-dagar.
EXEMPEL
Arbetxtagarenx xemexterpremie är 720 euro och timlön 12 euro. Arbetxtagaren och arbetxgivaren har enligt § 30 i kollektivavtalet
kommit överenx om att hela xemexterpremien byttx mot en ledighet. Arbetxtagaren får G0 timmar avlönad ledighet.
Kollektivavtal
= 225 P
Kollektivavtal
Kollektivavtal
7. RESOR
29 § Resekostnader
1. Resekostnader
När arbetstagaren på arbetsgivarens order blir tvungen att resa ersätts resekostnaderna antingen:
· enligt företagets resereglemente eller om det saknas
· enligt skattestyrelsens beslut.
2. Företagets resereglemente
I företagets resereglemente bestäms grunderna för och nivån på dagtrak- tamenten och andra ersättningar för resekostnader utifrån ett gällande beslut av skattestyrelsen.
I Företagets resereglemente kan man avvika från skattestyrelsens direktiv i följande fall:
1. När arbetxtagaren företar en arbetxrexa inom ett företag xom är regio- nalt begränxat och verkxamt i flera kommuner.
I övriga företag betalax dagtraktamente när arbetxrexan xträcker xig utanför den ort där företaget är verkxamt, företagetx nära verk- ningxområde eller arbetxtagarenx ordinarie arbetxplatx.
2. När arbetxtagaren deltar i intern utbildning inom företaget eller inom en företagxgrupp och arbetxgivaren betalar måltidx- och andra koxtnader.
Till arbetxtagare xom rexer till utbildning från annan ort etter från en ort utanför företagetx verkxamhetxort, betalax dagtraktamente för den tid xom gått åt till rexan.
Kollektivavtal
8. LOKALA AVTAL
30 § Lokala avtal
Följande bestämmelser iakttas när lokala avtal ingås, om förbunden inte annat avtalar:
1. Ingående av lokala avtal får inte vara en förutxättning för att ingå arbetxavtal och lokala avtal kan inte utgöra en del av arbetxtagarenx arbetxavtal.
2. Lokala avtal på arbetxgivarenx initiativ xom gäller annat än en hel perxonalgrupp eller det arbetxtidxxyxtem xom tillämpax kan ingåx förxt då arbetxtagarenx prövotid löpt ut.
3. Avtalxparter kan å ena xidan vara arbetxgivaren eller arbetxgivarenx företrädare och å andra xidan arbetxtagaren, arbetxtagarna eller förtroendemannen, om inte annat avtalax i den aktuella kollektivavtalxbextämmelxen.
4. Avtalet xka ingåx xkriftligt.
5. Avtalet kan gälla tillx vidare eller för vixx tid.
Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader. Ett avtal för viss tid som har varit i kraft över S månader kan sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare. Efter att ett dylikt avtal, som är lika bindande som kollektivavtalet, har upphört, iakttas bestämmelserna i kollektivavtalet för branschen. Om ett avtalat arrangemang är bundet vid en viss tidsperiod pågår ar- rangemanget i alla fall fram till slutet av denna period.
De följande punkterna innehåller en möjlighet till lokala avtal:
· § 7 längden på granskningsperioden av den genomsnittliga
minimiarbetstiden
Kollektivavtal
· § 8 veckoslutsledigheter
· § S arbetsskiftsförteckningen
· § 11 arbetstiden i en personalrestaurang
· § 12 punkt 2 utjämningsschemat för arbetstiden
· § 12 punkt 3 årsarbetstidssystem (s.k. arbetstidsbank)
· § 21 utbetalning av lön
· 22 § 2 a anmälan om sjukfrånvaro
· § 28 semesterpremie.
Kollektivavtal
9. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
31 § Uppbörd av medlemsavgifter
Om arbetstagaren ger fullmakt, innehåller arbetsgivaren medlemsav- gifterna till Servicefacket i samband med löneutbetalningen och ger ett intyg över det innehållna beloppet för beskattningen vid utgången av året.
1. Inkaxxeringx är denxamma xom lönebetalningxperioden..
2. Medlemxavgiften drax av arbetxtagarenx totalinkomxt.
3. Arbetxgivaren betalar de innehållna medlemxavgifterna per inkax- xeringx till det bankkonto xom förbundet anvixat. Arbetxgivaren informerar arbetxtagaren om de uttagna medlemxavgifterna i lönexpecifikationen.
4. De innehållna medlemxavgifterna xka betalax omedelbart efter inkax- xeringen utan obefogat dröjxmål.
5. När anxtällningxförhållandet upphör xka arbetxtagaren och arbetxgiva- renx reprexentant fylla i en anmälan om att innehållningen av medlem- xavgiften upphör och lämna ett avtalxexemplar av den till arbetxgivaren och fackförbundet.
Arbetsgivaren gör minst kvartalsvis upp en förteckning över inkassering och utredningen av medlemsavgifterna för varje enskild arbetstagare, av den ska framgå arbetstagarens namn och personbeteckning, nummer- koden för fackavdelningen, tidpunkten för inkasseringen av medlems- avgiften och beloppet av den avdragna och till fackförbundet redovisade medlemsavgiften.
32 § Arbetsplatsmöten
Kollektivavtal
Servicefacket PAM:s underföreningar och avdelningar eller motsvarande som finns på arbetsplatsen kan utanför arbetstiden ordna möten om anställningsfrågor förutsatt att:
· överenskommelse om att ett möte kommer att ordnas på arbets- platsen eller en annan plats som avses i denna paragraf ingås med arbetsgivaren såvitt möjligt 3 dagar före mötet
· arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats som är i hans eller hennes besittning
· arrangören svarar för ordning och reda i möteslokalerna.
Arrangörerna har rätt att till mötet inbjuda representanter för ett förbund som utgör en part i kollektivavtalet, för dess underförening samt för ved- erbörande centralorganisationer.
33 a § Förebyggande av våld
1. Bedömning
Arbetsgivarens bedömning av riskerna enligt arbetarskyddslagen ska även innehålla en bedömning av den risk för våld som riktar sig mot arbetsplatsen.
I bedömningen beaktas särskilt
· ensamarbete, särskilt kvälls- och nattetid
· våldssituationer som har riktat sig mot arbetsplatsen eller ägt rum i arbetsplatsens nära omgivning
· hantering av pengar eller dyrbar egendom.
Om på grund av bedömningen konstateras att risken för våld är uppenbar, ska arbetsgivaren organisera arbetet och arbetsförhållanden så att risken kan avvärjas eller minskas.
2. Avvärjning och eftervård
Risken för våld ska avvärjas genom att se till att ta åtminstone de följande åtgärder:
· utarbeta anvisningar om förfarande vid våldsituation
· ge arbetstagaren en tillräcklig introduktion eller utbildning i fråga
om de säkerhets- och larmsystem som används
Kollektivavtal
· planera arbetsställen så att de är strukturellt trygga
· ta risken för våld i beaktning i dimensionering av arbetskraften samt
planeringen av arbetsskiften och arbetstiden
· säkra möjlighet att kontakta polisen eller ett bevakningsföretag, till exempel med telefon.
Arbetsgivaren ska t.ex. genom företagshälsovården ordna eftervård för den som utsätts för en våldssituation eller hot av våld.
33 b § Främjande av välbefinnande i arbetet
Med välbefinnande i arbetet menas att arbetet är intressant och sker friktionsfritt i en arbetsmiljö och arbetsgemenskap som är säker, främ- jar hälsan och stöder arbetskarriären. Forskning visar att en satsning på välbefinnande i arbetet också kan öka arbetets produktivitet. Hela arbetsgemenskapen deltar i att skapa välbefinnande i arbetet.
Att regelbundet hålla utvecklingssamtal är en väsentlig del av främjandet av välbefinnande i arbetet. I utvecklingssamtalen tar man upp arbets- tagarens arbetskarriär och ork i arbetet med tanke på den fysiska och psykiska belastningen och med beaktande av arbetstagarens individuella drag. Samtidigt kan man granska åldrandets eventuella konsekvenser för arbetstagarens arbetsförmåga och arbetsuppgifter.
Det rekommenderas att arbetsplatsen tillsammans med de anställda vid företaget utarbetar ett program för välbefinnande i arbetet eller åtgärder för att främja välbefinnande. Åtgärderna kan också tas upp som en del av utvecklingssamtalen.
I åtgärderna kan man beakta till exempel:
· behärskande av arbetet och kompetenssäkring.
· betydelsen av ledning och chefsarbete för att skapa ett gott ar- betsklimat och upprätthålla arbetsförmågan.
· arbetstidsarrangemangens och skiftplaneringens betydelse för orken.
· minskning av belastningen i samband med natt- och skiftarbete.
Kollektivavtal
· de möjligheter som frivilligt deltidsarbete, alterneringsledighet och deltidspension erbjuder.
· möjligheter att anpassa arbetet, att lätta på arbetsbördan och till arbetsrotation.
· företagshälsovårdens tjänster.
· förbättring av den fysiska arbetsmiljön och ergonomin.
· hur en sund livsstil inverkar på välbefinnande.
· identifiering av mobbning, takasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatserna samt åtgärder för att förebygga trakasserier.
Närmare anvisningar för hur man gör upp ett program för välbefinnande i arbetet finns på förbundens webbplatser. (www.mara.fi och www.pam.fi)
33 c § Indrivning av kassabrist
Arbetsgivaren och arbetstagaren reder ut vilka faktorer som hänför sig till uppkomsten av kassabrist innan eventuellt skadestånd uppbärs enligt skadeståndslagen.
34 § Besök på arbetsplatsen
En anställd vid Servicefacket PAM rf kan, efter överenskommelse med företagets ledning, tillsammans med en representant för arbetsgivaren och med den förtroendeman som representerar arbetstagaren besöka arbetsplatser som omfattas av detta kollektivavtal och bekanta sig med förhållandena där.
Om eventuella meningsskiljaktigheter som uppstått på arbetsplatsen kan under arbetsplatsbesöket endast förhandla om det vederbörande arbetsgivarförbundets representant deltar i förhandlingen.
35 § Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring för sina arbetstagare enligt ett avtal mellan centralorganisationerna.
3G § Arbetsplatsmåltid
Kollektivavtal
Penningvärdet på arbetsplatsmåltiden bestäms enligt skatteförvaltning- ens fastställda förskottsinnehållningsvärde för naturaförmåner.
Penningvärdet innehålls från arbetstagarens nettolön, om lokalt inte annat avtalas.
Måltidernas penningvärde innehålls enligt följande:
· penningvärdet innehålls per lönebetalningsperiod från arbetsta- garens helhetslön, av vilken skatt avdragits eller
· arbetstagaren betalar ett belopp som motsvarar penningvärdet kontant eller
· arbetsgivaren säljer arbetstagaren måltidskuponger till ett pris som motsvarar penningvärdet.
Tiden för intagande av måltiden ska ordnas enligt bestämmelserna i § 8 i detta kollektivavtal.
Måltiden ska vara väl tillredd, varierande och närande.
37 § Arbetsdräkt
Arbetsdräkten ska vara renlig och ändamålsenlig. För bruk i arbetet förser arbetsgivaren arbetstagaren med:
· arbetskläder som förutsätts av lagstiftningen eller myndighets- anvisningar
· arbetsdräkter, ifall arbetsgivaren har särskilda krav till exempel gällande arbetsdräktens färg, modell eller enhetlighet.
Kollektivavtal
10. BESTÄMMELSER OM PROCENTAVLÖNADE VAKTMÄSTARE, ORDNINGSVAKTER OCH PORTIERER
På vaktmästare, ordningsvakter och portierer tillämpas kollektivavtals- bestämmelserna med nedan nämnda undantag.
För arbetstagare som får endast betjäningsavgifter utgörs lönen av de betjäningsavgifter kunderna betalar. Arbetsgivaren betalar dock lön för sjuktid, semesterlön och semesterpremie, ersättning för årsledighet och ersättning för tillfällig frånvaro nämnd i § 23 och 24 i kollektivavtalet.
38 § Vaktmästare och ordningsvakter
1. Betjäningsavgift
1. Frivilliga betjäningsavgifter eller s.k. dricks
Med frivillig betjäningsavgift avses betjäningsavgift som kunden betalar till arbetstagaren och vars betalning grundar sig på frivillighet. Det sed- vanliga är att betjäningsavgiften ges kontant. Om denna betjäningsavgift betalas med kort eller via faktura ska arbetsgivaren förmedla den betjä- ningsavgift som kunden betalat oavkortad till arbetstagaren.
Arbetsgivaren är skyldig att betala från betjäningsavgiftens belopp betala arbetsgivarens lagstadgade sidoavgifter. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer sinsemellan överens om betalningssättet för de sidoavgifter som arbetstagaren ska betala.
Inkomsten som ligger till grund för sidoavgifterna kan beräknas på grund av det meddelande som arbetstagaren gör månatligen till arbetsgivaren. Också det belopp kan anses som tillförlitligt som arbetstagaren medde- lar till skattemyndigheterna som sin inkomst från betjäningsavgifter eller skattenämndens beslut som vunnit laga kraft. Inkomsten kan inte uppskattas som mindre, utom då det framgått tydliga förändringar i antalet kunder.
2. På förhand prissatta betjäningsavgifter
Med på förhand prissatta betjäningsavgifter avses betjäningsavgift för
Kollektivavtal
garderobstjänst som uppbärs av kunder och vars belopp har prissatts på förhand. Betjäningsavgiften ska meddelas kunden på synlig plats i tam- buren.
Parterna rekommenderar att man på arbetsplatsen kommer överens om betjäningsavgiftens belopp. Som huvudregel uppbärs betjäningsavgiften på förhand om arbetsplatsen karaktär det tillåter.
Arbetsgivaren och vaktmästaren konstaterar årligen om det eventuellt finns behov av att justera betjäningsavgiften.
Redovisning för på förhand prissatta betjäningsavgifter görs till arbets- givaren. Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren som lön för betjänings- avgifter de redovisade betjäningsavgifternas belopp utan omsättnings- skatt efter förskottsinne-hållning och övriga belopp som innehålls från arbetstagarens lön.
Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivarens lagstadgade pensions-, socialskydds- mm. avgifter som beräknas från lönebeloppet för betjä- ningsavgifterna.
Arbetsgivaren och vaktmästaren kommer sinsemellan överens om be- tjäningsavgiften som uppbärs vid beställda tillställningar. Arbetsgivaren ska skilt meddela vaktmästaren om tillställningens praktiska arrange- mang. Med beställd tillställning avses reservering som gjorts på förhand i vars sammanhang man kommit överens om att beställaren betalar be- tjäningsavgiften för sina gäster.
3. Vaktmästare med fast lön
Om garderobsavgiften betalas till arbetsgivaren betalar arbetsgivaren till vaktmästaren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön.
Om det är fråga om en s.k. fri garderob betalar arbetsgivaren till vaktmäs- taren lön som är minst lika som vaktmästares tabellön.
4. Tamburhyra
Av vaktmästaren uppbärs inte tamburhyra eller annan motsvarande hyra eller ersättning.
2. Telefon
Om vaktmästaren har en för kunderna avsedd avgiftsbelagd telefon till sitt förfogande har han rätt att ta betalt av kunden för de samtal han ringt för kundernas del.
3. Ordningsmannakort
Kollektivavtal
Om arbetsgivaren och vaktmästaren kommer överens om att skaffa ett ordningsmannakort betalar arbetsgivaren kostnaderna för kortet.
Om en vaktmästare, vars lön består av betjäningsavgifter vid sidan om sitt arbete sköter hotellportiers uppgifter, betalar arbetsgivaren för denna uppgift per timme då restaurangen är öppen 20 % av portierens timlön och när restaurangen är stängd minst timlönen för en portier eller motsva- rande andel av betjäningsavgifterna från hotellsidan. Eventuella tidigare avtalade större löneförmåner minskas dock inte.
Om andelen betjäningsavgifter från hotellsidan inte motsvarar portierens fasta lön, betalar arbetsgivaren i garantilön skillnaden mellan influtna betjäningsavgifter och den fasta lönen. Granskning företas i perioder på två månader.
39 § Portierer
Man kan även komma överens om att portierens lön utgörs av de betjä- ningsavgifter som inflyter på hotellsidan, garderobsintäkter eller av fast ersättning per månad eller en kombination av dessa, varvid arbetsgivaren garanterar portieren en lön som motsvarar tabellönen för portier med månadslön. Granskning företas i perioder på två månader.
40 § Gemensamma bestämmelser för procentavlönade arbetstagare
1. Procentavlönad arbetstagare som får fast lönedel
Om en procentavlönad arbetstagare får en fast lön som är mindre än tabellönen, höjs denna lön med lika många procent som motsvarande tabellön höjs vid samma tidpunkt.
2. Lön för sjuktid
Till procentavlönad vaktmästare betalas för den sjuktid han är berättigad att få lön daglönen för arbetsdagar antecknade i arbetsskiftsförteckningen och då förteckning inte finns på basis av ett genomsnitt.
Kollektivavtal
Daglönen fås så att inkomsterna för de två månader som föregår sjuktiden divideras med antalet arbetsdagar.
flönen kan räknas ut på basis av det vaktmästaren uppger som inkomst. Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över in- komsterna. De betjäningsavgifter vaktmästaren uppgett i sin skattede- klaration eller skattenämndens laga kraft vunna beslut kan anses vara tillförlitliga uppgifter.
3. Arbetstagare som får såväl fast lön som betjäningsavgifter Om arbetstagarens inkomst består dels av den månadslön arbetsgivaren betalar och dels av betjäningsavgifter, räknas daglönen för sjuktid ut så att månadslönen divideras med 21 och betjäningsavgifterna i enlighet med föregående punkt.
Om lönen dels består av timlön och dels av betjäningsavgifter, beräknas daglönen enligt följande schema:
Timlön + betjäningsavgifter Faktiska arbetsdagar
4. Ersättning för inkomstbortfall vid tillfällig frånvaro
Enligt § 23 och 24 i kollektivavtalet bestäms ersättningen för inkomstbort- fall vid tillfällig frånvaro i enlighet med uträkningsgrunderna för lönen för sjuktid.
5. Ersättning för årsledighet
Ersättningen för en årsledighetsdag bestäms enligt timlönen för en pro- centavlönad förtroendeman (lönebilagan).
G. Semesterlön
Semesterlönens andel av semesterkvalifikationsårets (1.4–31.3) inkom- ster är:
· S % då anställningen fortgått under ett år vid kvalifikationsårets slut
· 11,5 % då anställningen fortgått minst ett år vid kvalifikationsårets slut.
Semesterlönen beräknas procentuellt på lönen för kvalifikationsåret som består av:
a. lön betald för tid i arbete
Inkomsten för tid i arbete kan räknas på basis av vaktmästarens medde- lande. Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över inkomsterna. De betjäningsavg=ifGteernvoamkstmniättsltiagrdeangulöpnpgett i sin skatte- deklaration eller skattenämndens laga kraft vunna beslut kan anses vara tillförlitliga uppgifter. På samma sätt ska också inkomsterna från janu- arimars under semesteråret uppskattas, inkomsten kan inte uppskattas som mindre, om det inte framgått klara förändringar i antalet kunder.
och
Kollektivavtal
b. följande kalkylerade löneposter som beräknas för de frånvarotider som berättigar till semester:
· för sjuktid den uteblivna lönen, dock för högst 75 arbetsdagar totalt den redan betalda lönen medräknad
· för tid för medicinsk rehabilitering som en följd av yrkessjuk- dom eller olycksfall enligt läkares ordination för att återställa eller bevara arbetsförmågan, dock inte mera än sammanlagt 75 arbetsdagar
· för tid då arbetet förhindrats på grund av myndigheters order för att hindra spridning av sjukdom
· för särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps- och föräld- raledighet under den tid som närmare fastställs i semesterlagen samt tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av tvingande familjeskäl.
· för permittering i högst 30 arbetsdagar per permittering och
· för tillfällig frånvaro och läkarundersökning enligt kollektivavtalet.
· fr.o.m. 1.1.2022 för den lön som betalats under tiden för uttagen årsledighet.
För en arbetstagare som arbetar färre än 14 dagar, men minst 35 timmar i månaden, läggs den kalkylerade lönen till den lön som redan betalats för sjuk- eller rehabiliteringstiden för tillsammans högst 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret samt för permitteringstid högst 42 kalenderda- gar åt gången.
Den kalkylerade dagslönen fås genom att dividera inkomsten för de två månader som föregår frånvaron med antalet arbetsdagar. flönen kan räk- nas ut på basis av det vaktmästaren uppger som inkomst. Arbetsgivaren har rätt att av vaktmästaren kräva en utredning över inkomsterna. De betjäningsavgifter vaktmästaren uppgett i sin skattedeklaration eller skat- tenämndens laga kraft vunna beslut kan anses vara tillförlitliga uppgifter.
Kollektivavtal
Kollektivavtal
11. HUVUDFÖRTROENDEMAN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG, FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
41 § Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
1. Ersättning och befrielse från arbetet
Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig arrangeras regelbun- den befrielse från arbetet samt betalas ersättning för uppdrag som utförs utanför arbetstiden enligt följande:
Antalet ar- betstagare | Befrielse från arbetet - timmar/3 veckor | Ersättning €/mån fr.o.m. 1.5.2018 |
25–4S | 4 | 70 |
50–74 | G | 70 |
75–14S | 11 | 70 |
150–24S | 22 | 70 |
250–34S | 38 | 104 |
350–44S | 50 | 130 |
450–54S | G5 | 158 |
550–G4S | 80 | 175 |
G50–74S | S5 | 1S1 |
750–850 | 105 | 207 |
över 850 | Helt befriad från arbete | 207 |
Avvikande från den nedre gränsen för antalet arbetstagare i tabellen har arbetarskyddsfullmäktigen rätt att använda 3 timmar befrielsetid för varje treveckorsperiod.
Om förmännen har valt en egen förtroendeman eller arbetarskyddsfull- mäktig, får denna befrielsetid och ersättning enligt antalet förmän som han företräder.
2. Procentavlönad huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
Ersättningen till procentavlönade huvudförtroendemän och arbetar- skyddsfullmäktige för inkomstbortfall enligt förtroendemannaavtalet och dess tillämpningsprotokoll är timlönerna i lönebilagan.
3. Uträkning av antalet arbetstagare
Kollektivavtal
När antalet arbetstagare räknas ut räknas arbetstagarna oberoende av om de är organiserade eller inte så som avtalats i förtroendemannaavtalet och avtalet om arbetarskyddssamarbete.
42 § Förhandlingsordning
Om meningsskiljaktigheterna i anknytning till kollektivavtalet ska en- ligt förtroendemannaavtalet först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.
Om enighet inte nås, rekommenderas att en promemoria om menings- skiljaktigheten ska utarbetas i två exemplar.
De lokala parterna ska föra ärendet dvs. meningsskiljaktigheten över till förbunden för avgörande.
flokala förhandlingar ska inledas senast inom en vecka fr.o.m. att ärendet har anhängiggjorts och förbundsförhandlingar senast inom två veckor. Om enighet inte nås vid förbundsförhandlingar kan ärendet överlämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
43 § Arbetsfred och avtalsbrott
Alla stridsåtgärder mot kollektivavtalet är förbjudna.
Kollektivavtal
12. MEDDELANDE OM AVTALET OCH AVTALETS GILTIGHET
Meddelande om avtalet
Kollektivavtalet ska hållas tillgängligt för arbetstagarna på arbetsplatsens anslagstavla eller annan motsvarande plats.
Avtalets giltighet
1. Avtalet gäller enligt underteckningxprotokollet.
2. Avtalet förlängx därefter för ett år i xänder om det inte xägx upp xkrift- ligt minxt två månader innan det löper ut.
3. I xamband med uppxägningen xka detaljerade xkriftliga förxlag till ändringar lämnax, annarx är uppxägningen ogiltig.