MILJÖKONSULTERNA

MILJÖKONSULTERNA

Miljökonsekvensbeskrivning

för en

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utökad verksamhet

MARENOR AB, KUNGSHAMN

DATUM	2022-01-07
UTARBETAD AV	XXXXXXX XXXXXX, Agenda Enviro AB

Agenda Enviro xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Agenda Enviro AB, Xxxxxxxxxxxxxx 0, 511 99 Sätila

🕿 0706 - 724 240; 🖳 xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 5 2 ANSÖKAN AVSER 5 3 NÄRMARE OM VERKSAMHETSKOD I MILJÖPRÖVNINGSFÖRORDNINGEN 5 4 BEDÖMNING AV OM ANSÖKAN AVSER EN S.K. IED- VERKSAMHET M.M. 10 4.1 Industriutsläppsförordningen, SFS 2013:250 10 4.2 Förordningen om användning av organiska lösningsmedel, SFS 2013:254 10
5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS GRUNDDATA      10 6 SAKKUNNIGHET 11
7 VERKSAMHETENS UTFORMNING INKL. TEKNISK BESKRIVNING 12 7.1 Försörjning och mottagning av råvaror 12 7.2 Produktionen 12 7.2.1 Allmänt 12 7.2.2 Färdigrätter 13 7.2.3 Panering 14 7.2.4 Infryst fisk 15 7.2.5 Caviar 15 7.3 Särskilda anläggningsdelar inom produktionen av potentiellt större betydelse för verksamhetens miljöprestanda 16 7.3.1 Gyrofrysar 17 7.3.2 Pastör 17 7.4 Förvaring och utlastning av färdiga produkter 17 8 TRANSPORTER 17 8.1 Transporter i närområdet 18 8.2 Verksamhetens transporter 20 8.3 Jämförelser av omfattningen på transportarbetet 23 8.4 Arbetspendling 24 9 LOKALISERING OCH PLANFRÅGOR M.M. 25 9.1 Lokalisering av anläggningen 25 9.2 Planförhållanden 26 9.3 Markförhållanden 27 9.4 Bedömd påverkan av framtida markanvändning 27 10 OMGIVNINGENS KÄNSLIGHET 27 10.1 Planlagt industriområde 27 10.2 Närheten till vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård 28 10.2.1 Uppkomst av vattenföroreningar 28 10.2.2 Karakteristika för vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård 29 10.2.3 Kvalitetsfaktorer för ekologisk status 30

10.3 Bostäder i närområdet samt verksamhetsanknutna

transporter genom tättbebyggt område 33

10.4 Skyddad natur 33

10.5 Översvämningsrisker 34

11 UTSLÄPP TILL VATTEN 35

11.1 Förorenat processavloppsvatten 35

11.1.1 Rengöring av produktionsutrustning 39

11.1.2 Avfrostning av gyrofrysar 40

11.2 Uppvärmt icke förorenat kylvatten från pastöriseringsanläggning 40

11.3 Marenors förbehandling av processavloppsvatten 41

11.3.1 Föroreningsinnehållet i förbehandlat processavloppsvatten

till Renahavs anläggning 41

11.4 Dagvatten 43

11.5 Sanitärt avloppsvatten 44

11.6 Släckvatten 44

11.7 Vattenrecipient 45

12 UTSLÄPP TILL LUFT 46

12.1 Produktionen 46

12.1.1 Panering/fritering 46

12.1.2 Gasolförbränning 48

12.1.3 Hantering av potentiellt luktande avfall 48

12.1.4 Transporter inom verksamhetsområdet och i

anläggningens närområde 49

12.1.5 Interna trucktransporter 51

12.2 Särskilt om luktande utsläpp 51

12.3 Närboendes synpunkter angående utsläpp till luft 52

12.4 Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet 52

13 BULLER 53

13.1 Anläggningsbuller 53

13.2 Buller till följd av godstransporter till och från anläggningen 54

14 KEMISKA PRODUKTER 56

14.1 Bakgrund 56

14.2 Förbrukning 56

14.3 Köldmedier 58

14.4 Organiska lösningsmedel (VOC) 58

14.5 Farligt gods 59

14.6 Storskalig kemikaliehantering – Seveso 3 59

14.7 Skyddsåtgärder 60

14.8 Möjligt utbyte av gasol som bränsle 61

15 AVFALLSHANTERING 61

15.1 Icke-farligt avfall 61

15.2 Farligt avfall 63

15.3 Avfallsmängder 63

16 ANVÄNDNING AV OCH HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 65

16.1 Vatten 65

16.2 Energi 66

16.2.1 Energieffektivisering och energibesparing 66

16.2.2 Energianvändning 67

16.3 Kemiska produkter 67

16.4 Förpackningsmaterial 68

17 FÖRORENINGSFÖREKOMST PÅ GULESKÄR 68

18 RISKBEDÖMNING 69

19 DRIFTSTIDER 72

20 ALTERNATIV LOKALISERING, NOLLALTERNATIV OCH VALT ALTERNATIV 72

20.1 Alternativ lokalisering 72

20.2 Nollalternativ 73

20.3 Motivering av valt alternativ 74

21 BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 75

22 SAMRÅD 75

23 SAMMANFATTNING - MILJÖKONSEKVENSER TILL FÖLJD AV ANSÖKT VERKSAMHET 75

24 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING AV INNEHÅLLET I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 76

25 UNDERTECKNANDE 77

BILAGOR/REFERENSLISTA 78

1 Administrativa uppgifter

För Marenor AB i Kungshamn gäller följande administrativa uppgifter m.m.: Sökande Marenor AB

Post- och fakturaadress Box 23, 456 31 Kungshamn

Besöksadress Guleskär 2, 456 31 Kungshamn

Organisationsnummer 556430 - 0985

Fastighetsbeteckning Gravarne 3:41

Platschef Perica Presljic

Kontaktperson Xxxxxxxx Xxxxxxx,

Kvalitets- och Hållbarhetschef

Telefon 0707 - 37 02 85

E-postadress kontaktperson xxxxxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx

Bedömda verksamhetskoder 15.141 (B)

Länsstyrelsens platsnummer 1427-1104

Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Fastigheten Gravarne 3:41 ägs av Pesca Property Kungshamn AB som, liksom Marenor AB, via Insula-koncernen under Insula AS i Norge är en del av Kverva- koncernen. Xxxxxxx AB kan med dessa ägarförhållanden därför anses ha full rådighet över denna fastighet. Viss mindre verksamhet kommer också att bedrivas på Fastigheten Gravarne 23:3, grannfastigheten norr om Gravarne 3:41, vilken ägs av Kungshamnsfiskarna AB. I denna fastighet hyr Marenor AB, för sin samlade verksamhet på platsen, vissa mindre kompletterande inomhusytor på långtidskontrakt.

2 Ansökan avser

Marenor AB i Kungshamn, nedan även bolaget eller Marenor, ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till utökad verksamhet avseende produktion av sjömat baserad på en kombination av i huvudsak fiskråvara och vegetarisk råvara från nuvarande tillåtna nivå på 5 300 ton färdiga produkter per år, till 12 500 ton färdiga produkter per år.

Verksamheten omfattar även utveckling, förädling och paketering av sjömat.

3 Närmare om verksamhetskod i miljöprövningsförordningen

Den ansökta produktionen omfattas, i enlighet med miljöprövningsförordningens (MPFO) 5 kap 13§, av förordningens verksamhetskod 15.141:

” …anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både

animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 5 000 ton per kalenderår.”

En granskning har också gjorts i förhållande till det först nämnda undantag som finns i den närliggande verksamhetskoden 15.131-i, vilken hänvisar till 5 kap. 12§ i MPFO, varvid slutsatsen kunnat dras att verksamhetskoden 15.131-i inte är tillämplig och således inte heller industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250).

Prövningsnivån är därför sammantaget B (tillståndspliktig), med miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland som prövningsmyndighet. Länsstyrelsen utövar även tillsynen.

För den idag på platsen bedrivna verksamheten finns ett tillstånd enligt miljöskyddslagen från 1994-05-20, dnr. 000-00000-00, taget av dåvarande Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän, för att årligen bereda fisk och skaldjur intill en produktion av högst 5 300 ton färdiga produkter per år av de olika slag som angavs i dåvarande ansökan, d.v.s. färdigrätter, panerad fisk, infryst fisk och skaldjur samt caviar. Tillståndet innehöll ursprungligen, genom det allmänna villkoret, separata begränsningar i årliga mängder för de olika produkttyperna.

Genom beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1998-07-16, 2006-03-15 och 2008-05-14 har bolaget medgivits förändrade begränsningar i mängder för de olika produktslagen, dock fortsatt med en sammantagen maximal gräns på 5 300 ton färdiga produkter per år.

2008-01-09 har Länsstyrelsen, genom en tjänsteanteckning, godkänt en fördubbling av slamavskiljningskapaciteten på anläggningen.

2016-12-13, dnr. 000-00000-0000, har Länsstyrelsen genom en anmälan enligt miljöbalken, godkänt att då befintlig oljepanna kunde bytas ut till en begagnad gasolpanna, kombinerad med en gasolcistern med en volym på 34 m3. För cisternen finns även ett tillstånd för hantering av brandfarlig vara från 2016-07-14, med giltighet till 2026-07-14. Gasolpannan har en effekt på 1,31 MW, men då den avser en förbränning av bränslegas, så undantas den från anmälningsplikt enligt miljöprövningsförordningens 21 kap. 11§, verksamhetskod 40.60. Dock omfattas pannan av förordningen om medelstora förbränningsanläggningar, SFS 2018:471. Se närmare nedan under avsnittet om Naturresurser.

2018-10-25, dnr. 000-00000-0000, har Länsstyrelsen beslutat i ett anmälningsärende enligt miljöbalkens 11 kapitel om en ny fast överföringsledning för Xxxxxxxx förbehandlade processavloppsvatten, med avledning till till Renahav Sverige ABs reningsanläggning på Hagaberg norr om Kungshamns samhälle. Ledningen går i salthavet i vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård. Genom beslutet har Marenor visserligen fått godkänt två sjöförlagda ledningar men den ena, mellan

Orklas bergrum och Marenors anläggning, har aldrig installerats och är idag inte aktuell. Tidpunkten för medgivet sista påbörjande har också gått.

Den installerade ledningen är 1 850 meter lång, med en rördiameter på 100 mm och förlagd mellan Marenors anläggning (förbi den tidigare utsläppspunkten - Byttelocket) och Orkla Foods Sverige ABs (Orkla) ledning i salthavet för slutlig transport genom den senare ledningen till Renahavs reningsanläggning. Marenors ledning är sedan årsskiftet 2020/2021 idrifttagen, och utgör därför numer en integrerad del av Marenors samlade verksamhet. För installation och idrifttagande har, för åtgärden nödvändiga, servitut tecknats med berörda fastighetsägare samt, för mottagandet av uppkomna mängder förbehandlat - men fortsatt förorenat - processavloppsvatten, har avtal upprättats med Renahav Sverige AB.

Ledning är således idag befintlig och avses därför inkorporeras i det tillstånd som nu söks i aktuellt ärende. Genom att ledningen just är befintlig, och då samtliga krav som anges gälla för konstruktionen i beslutet från 2018 på sidan 1 under rubriken ”Beslut”, och på sidan 3 - 4 under rubriken ”Information” - samt att servitut och andra åtgärder för nödvändig rådighet utverkats resp. fullgjorts - utgör installationen därför inte längre någon åtgärd för vilken ytterligare hantering enligt miljöbalkens 11 kapitel krävs. Den bör därför kunna inkorporeras i nu aktuellt sökt tillstånd som del av Xxxxxxxx samlade tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken, även om ansökan nu enbart avser miljöbalkens 9. kapitel.

2020-06-23, dnr. 000-00000-0000, har Länsstyrelsen därtill ändrat de särskilda villkorspunkterna 1 och 5 i tillståndsbeslutet från 1994-05-20. Härigenom fastlades att processavloppsvattnet, efter fett- och slamavskiljning, senast 2020-12-31 måste avledas till Renahav Sverige ABs reningsanläggning i Kungshamn, samtidigt som den äldre avloppsledningen - med utsläpp direkt till recipienten - därefter enbart får användas som reservutlopp. I samband med beslutet har även begränsningsvärdena för tillåten flödesmängd respektive mängd föroreningar i processavloppsvattnet ändrats, samtidigt som den tidigare kontrollparametern CODCr ersatts med parametern TOC. Till det ovanstående kan noteras att bolaget, genom en överenskommelse med Sotenäs kommun från 2010-11-18, fortsatt avlett en mindre ström av processavloppsvatten till kommunens reningsverk Omholmen. Denna avledning har emellertid, genom ombyggnader inom befintligt tillstånd, upphört under december månad 2021, varigenom numer all processvattenavledning sker till Renahavs anläggning.

Vare sig de ovanstående ändringarna sedan det ursprungliga tillståndet från 1994, ej heller förhållandena i övrigt, har påverkat vilken verksamhetskod som enligt miljöprövningsförordningen gäller för verksamheten.

Vid verksamheten kommer vidare fortsatt att ske lagring av råvaror, produkter och bränslen, t.ex. frityrolja och gasol. Därtill förvaras kemikalier för bl.a. rengöring på

platsen. Omfattningen på den senare hanteringen överstiger gränsen för anmälningsplikt enligt verksamhetskoden 39.70 (MPFO 20 kap. 2§ punkt 2b), men eftersom nu aktuell verksamhet vare sig avser en verksamhet för energiproduktion eller är en kemisk industri, är denna anmälningsplikt inte tillämplig i detta fall.

De för den utökade verksamheten behövliga produktionsanläggningarna finns redan idag i huvudsak tillgängliga på plats i befintliga byggnader, alternativt skapas inom ramen för redan gällande tillstånd genom en organisk förändring och effektiviserad intern logistik. Produktionen bedrivs till allra största delen på fastigheten Gravarne 3:41, men även i mindre utsträckning inom huvudbyggnaden på fastigheten Xxxxxxxx 00:0, där Marenor genom långtidskontrakt hyr två olika delar av den större byggnaden för dels romhantering, dels för mottagning av gods.

Lagertält

Huvudsaklig produktionsbyggnad, kontor

Nyinköpt Lager

Fryslager samt viss produktion

Fig 1. Karta över fastigheten Gravarne 3:41. Fastigheten Gravarne 23:3 norr därom. Karta upprättad av lantmäteriet vid införlivandet av det västligaste mindre lagret i Gravarne 3:41 (november 2021).

Den huvudsakliga lagringen sker såväl inom de två produktionsbyggnaderna på fastigheten Gravarne 3:41, som i ett nyligen köpt mindre lager i den västligaste delen av fastigheten. Därtill förvaras förpackningsmaterial och motsvarande i ett befintligt tält i den östra delen av fastigheten. Även andra lokaler för lagring av produkter kan komma ifråga att hyras i närområdet och det kommer då, på samma sätt som för redan

ovan angivna hyrda lokaler, att i så fall avse nyttjande av lagerutrymmen för vilken andra aktörer är verksamhetsutövare.

Det hittillsvarande årliga sommarstoppet har varje år skapat ett behov av att i förväg producera produkter - och lagra dem - för att på det sättet kunna täcka behovet av utleveranser under semestertiden. Till följd av en ändrad logistik genom en övergång till ökad skiftgång i samband med den utökade verksamheten, så kommer inte detta extra lagringsutrymme längre att behövas till följd av semestrar, eftersom ingen stängning av verksamheten sommartid längre kommer att behöva aktualiseras. Detta begränsar ytterligare lagringsbehovet vid en utökad verksamhet.

Inga externa tillbyggnader eller rivningsarbeten av betydelse, är aktuella i samband med den utökade verksamheten.

Fig. 2. Karta över förutsedda hyrda lokaler på grannfastigheten Gravarne 23:3, markerade med rött. Överst plats för mottagning av varor, nederst plats för rom-/caviarhantering. Placeringen av hyrda utrymmen kan variera något. Karta från Eniro.

Utöver råvaror till, och produkter från, produktionen förvaras tillfälligt på anläggningen - som handelsvaror - även andra produkter ungefär motsvarande de som Marenor producerar på platsen. Omfattningen på denna hantering har historiskt varit upp till som mest ca 1 000 ton/år, och förutses förbli så även vid den utökade produktionen. Hanteringen omfattas samtidigt inte i sig av någon verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen, utan utgör snarare del i en löpande transportkedja.

4 Bedömning av om ansökan avser en s.k. IED-verksamhet m.m.

4.1 Industriutsläppsförordningen, SFS 2013:250

Det europeiska IED-direktivet (Industrial Emissions Directive) har i Sverige i sina huvudsakliga delar förts in i den svenska s.k. industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250).

Den ansökta verksamheten omfattas inte av kraven i industriutsläppsförordningen, eftersom ingen av för verksamheten tillämpliga verksamhetskoder avser s.k. industriutsläppsverksamhet i enlighet med gällande definitioner i industriutsläppsförordningens 1 kap. 2§.

Den ansökta verksamheten omfattas inte heller av någon av de verksamhetstyper som specifikt är upptagna i förordningens 2. kap, och för vilka därför olika s.k. BREF- dokument och slutsatser om bästa tillgängliga teknik, s.k. BAT-slutsatser, gäller.

Det ovanstående betyder att det vare sig finns s.k. BREF-dokument eller s.k. BAT- slutsatser som särskilt måste efterlevas för den ansökta planerade verksamheten.

4.2 Förordningen om användning av organiska lösningsmedel, SFS 2013:254

Utöver i industriutsläppsförordningen har vissa mer begränsade delar av IED- direktivet, de som handlar om en viss specifik användning av organiska lösningsmedel, separat förts in i den svenska förordningen om användning av organiska lösningsmedel (SFS 2013:254), FAOL, för vilken helt andra regler följer än genom industriutsläppsförordningen.

Vid Xxxxxxxx verksamhet hanteras emellertid inte idag, och inte heller vid den ansökta utökade produktionen, organiska lösningsmedel på sådant sätt, eller i den omfattning, att FAOL blir tillämplig.

5 Miljökonsekvensbeskrivningens grunddata

Miljökonsekvensbeskrivningen och de slutsatser och bedömningar den innehåller, baseras främst på Marenor ABs beskrivning av hur verksamheten avses bedrivas. Även av Marenor AB beskrivna erfarenheter från bolagets tillståndgivna nuvarande, och historiskt bedrivna verksamhet har nyttjats, såväl som branscherfarenheter i allmänhet.

Till viss del har data även hämtats från tidigare miljörapporter, men då idrifttagandet av den nya fasta överföringsledningen av processavloppsvatten till Renahavs

anläggning har medfört betydande förändringar på olika sätt har i denna MKB främst refererats till av Marenor framtagna senare tids data från i första hand 2021.

6 Sakkunnighet

Ansvarig för utarbetandet av denna miljökonsekvensbeskrivning är civilingenjören i Kemiteknik/Teknisk fysik (Kf) vid Chalmers tekniska högskola, Xxxxxxx Xxxxxx. Han har under många år varit personcertifierad miljörevisor enligt ISO 19 011 (sedan 1997), och är sedan 2016 också personcertifierad energikartläggare (certifikat 6385) för stora företag enligt Energimyndighetens system och det Europeiska EED- direktivet.

Xxxxxxx Xxxxxx har ca 35 års direkt erfarenhet av miljöskyddsfrågor och miljölagstiftningen, och var under perioden 1986 - 1996 också anställd som avdelnings- resp. byrådirektör på Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län med bl.a. ansvar för miljöskyddsfrågor för länets större industrier, inklusive några år som s.k. beslutande för all miljöfarlig verksamhet. Xxxxxxx Xxxxxx har därutöver även bl.a. 1992

- 1996 ingått som ordinarie ledamot i Naturvårdsverkets föregångare till Tillsyns- och föreskriftsråd, dåvarande Tillsynsrådet, och då representerat landets samtliga länsstyrelser. Han har också varit ordinarie ledamot i Naturvårdsverkets vetenskapliga kommitté för luftkvalitet under åren 1992 - 1996, och har också i flera fall representerat Sverige på uppdrag av Naturvårdsverket och Miljödepartementet inom EMAS s.k. artikel 19-kommitté respektive EU-kommissionens nätverk IMPEL om ”Implementation and Enforcement of Environmental Law”. Xxxxxxx Xxxxxx har också författat, respektive varit medförfattare till, flera av Naturvårdsverkets numrerade publikationer, bl.a. rapporterna 3816, 4395, 4584, 5258 och 5318 samt därtill för bl.a. Naturvårdsverket och Miljödepartementet utfört ett flertal andra uppdrag inom främst miljöjuridik-, miljöskydds-, miljölednings- och tillsynsområdena.

Xxxxxxx Xxxxxx har också mångårig erfarenhet av prövning och tillsyn av bl.a. miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och förorenade områden, baserat på perspektiv från anställningar på såväl stor processteknisk industri, på tillsyns- och prövningsmyndighet samt som rådgivande konsult. Han har i ett flertal fall lett och ansvarat för det samlade framtagandet av handlingar för tillståndsansökningar enligt miljöbalken, inklusive för tillhörande samrådsförfaranden m.m.

Xxxxxxx Xxxxxx uppfyller således sammantaget det krav på sakkunskap som ställs enligt 15§ i miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966). Ett CV kan göras tillgängligt vid förfrågan.

7 Verksamhetens utformning inkl. teknisk beskrivning

Nedan följer en beskrivning av verksamhetens olika produktionsavsnitt, och de olika delstegen i dessa.

7.1 Försörjning och mottagning av råvaror

Råvaror och ingredienser m.fl. för produktionen behövliga varor levereras till verksamheten av ett flertal olika leverantörer. I de flesta fall sker den initiala mottagningen av godset i hyrda lokaler i den norra delen av den stora byggnaden på grannfastigheten Gravarne 3:23, se figur 2 ovan.

Härifrån hämtas godset med truck av Marenors personal och körs till avsedd plats inom Marenors egna produktionsanläggning. Alla använda truckar drivs med el, eftersom de också ska kunna köras inomhus fram till exakt användningsplats.

Emottagna handelsvaror förvaras även de i de hyrda lokalerna i avvaktan på vidaretransport till kund. Handelsvarorna förvaras förslutna.

7.2 Produktionen

7.2.1 Allmänt

Vid verksamheten utförs olika förädling och paketering av sjömatsprodukter, såväl som av produkter baserade på en kombination av i huvudsak sjömat och vegetarisk råvara. I begreppet sjömat kan ingå allt som erhålls från vattenområden som fisk, skaldjur, alger och tång m.m. I vissa fall utförs enbart infrysning av erhållen råvara.

Därtill förekommer viss begränsad hantering av handelsvaror, vilket avser likartade produkter som Marenor själva producerar, men som ligger utanför Marenors egna direkta utbud. Dessa varor korttidsförvaras enbart på anläggningen inför vidare transport till annan ort i form av t.ex. externa lager eller kund.

För verksamheten gäller särskilda krav på livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet, där kravställare är såväl Livsmedelsverket som olika s.k. andra- och tredjepartscertifieringar. Efterlevnaden av dessa krav ligger i många fall i linje med även gynnsamma miljöprestanda, dock kan det i vissa fall föreligga en motsatsställning, t.ex. att krav på kloranvändning föreligger av livsmedelsskäl för vissa rengöringsmoment. Ett annat exempel kan potentiellt bl.a. också vara avfallshanteringen, där kravet på livsmedelssäkerhet kan leda till högre avfallsmängder än om enbart miljöaspekter beaktats, såväl som högre vatten- och kemikalieförbrukning genom externa krav på en omfattande rengöring.

I avsnittet nedan ges en beskrivning av tillvägagångssättet för tillverkningen inom bolagets olika produktionslinjer, inklusive olika tekniska beskrivningar, uppdelat på:

- färdigrätter

- panering

- infryst fisk samt

- caviar

Marenor har försäljnings- och produktutvecklingsavdelningar med stor innovationskraft och lyhördhet inför marknadens önskemål och trender både kring produkten och dess förpackning, varför en löpande produktutveckling sker. Basen för produktionen och produkterna såväl nu, som inom ramen för en ansökt utökad produktion, kommer dock även fortsatt att i huvudsak vara den som beskrivs här.

7.2.2 Färdigrätter

De huvudsakliga färdigrätter som produceras utgörs i nuläget av olika typer av gratänger. Dels traditionella gratänger med potatismos, fisk och en sås, dels gratänger bestående av pasta, fisk och en sås. Även Xxxxxxx frestelse, laxlådor och andra typer av färdigrätter produceras.

Den huvudsakliga råvaran utgörs idag främst av följande fiskarter: Alaska pollock (Theragra chalcogramma), Torsk (Gadus morhua), Sej (Pollachius virens) och Lax (Salmo salar). Planerna för framtiden är i huvudsak fortsatt nyttjande av dessa fiskarter, men detta kan bl.a. påverkas av tillgången på dem - något som bl.a. kan följa av krav på att minska fisketrycket på vissa arter, såväl som genom marknadens krav och förutsättningar i övrigt.

Fiskråvaran levereras vanligen i frysta block om ca 7,5 kg som på plats sågas till önskad storlek enligt recept, alternativt flisas till mindre bitar. Potatismos, sås och pasta tillagas separat, och adderas produkten i ett jämnt flöde innan produkten försteks och sedan djupfryses i gyrofrys.

Efter djupfrysning packas produkten i antingen konsumentpack (kapsel) eller i större format avsett för storhushåll, datummärks, kontrolleras avseende främmande föremål via detektionsutrustning och packas på pall för vidare fryslagring innan utleverans.

Kvalitetskontroller på produkten görs enligt separat provtagningsprogram.

Förpackningsmaterialet består av tråg (papp eller aluminium) samt pappkapslar eller kartong med insatspåse för storhushållsprodukter.

Avfall som kan uppkomma vid processen består framför allt av spill från produktionen, blockpapp (kartong) från fiskråvaran samt emballage (plast eller papper) från övriga ingredienser. Spill från produktionen skrapas upp och förvaras separat och kylt i väntan på transport som organiskt biavfall till Renahavs närliggande anläggning.

Blockintag

och sågning

Tillverkning

av tillbehör

Montering

Förstekning

Djupfrysnin

g

Packning

och datum- märkning

Kontroll i

detektor

Fryslagring

Fig 2. Flödesschema Färdigrätter

7.2.3 Panering

De huvudsakliga paneringsprodukterna utgörs idag av fiskråvara som paneras. En ökande andel utgörs av glutenfria produkter.

Den huvudsakliga råvaran utgörs idag främst av följande fiskarter: Alaska pollock (Theragra chalcogramma), Torsk (Gadus morhua), Sej (Pollachius virens) och Lax (Salmo salar). Planerna för framtiden är i huvudsak fortsatt nyttjande av dessa fiskarter, men detta kan bl.a. påverkas av begränsad tillgång, något som bl.a. kan påverkas av krav på att minska fisketrycket på vissa arter, såväl som marknadens krav och förutsättningar i övrigt.

Fiskråvaran levereras vanligen i frysta block om ca 7,5 kg som på plats sågas till önskad storlek enligt recept, alternativt flisas till mindre bitar. Utöver fiskpinnar produceras även exempelvis formade produkter (burgare) samt fiskfiléer, vilka paneras vid produktionslinjen.

Produkten djupfryses i gyrofrys och packas i storhushållsförpackning som datummärks och passerar detektionsutrustning för kontroll av främmande föremål, alternativt packas i större så kallad ”häck”, för att senare packas i konsumentförpackning, datummärkas och kontrolleras.

Färdig produkt fryslagras fram till utleverans. Kvalitetskontroller på produkten görs enligt separat provtagningsprogram.

Förpackningsmaterialet består av pappkapslar eller kartong med insatspåse för storhushållsprodukter.

Avfall som kan uppkomma vid processen består framför allt av spill (s.k. panad) från produktionen, blockpapp/kartong från den förpackade fiskråvaran samt emballage (plast eller papper) från övriga ingredienser.

Spill från produktionen skrapas upp och förvaras separat och kylt i väntan på transport till Renahavs anläggning. Kasserad/uttjänt frityrolja samlas upp i IBC-tankar om typiskt 1 m3 vardera, och transporteras bort till annan mottagare för fettåtervinning.

Blockintag

och sågning alt upptining

Upplägg och

panering

Fritering

Djupfrysning

Packning och

datum- märkning

Kontroll i

detektor

Fryslagring

Fig. 3 Flödesschema panerade produkter

7.2.4 Infryst fisk

Kategorin infryst fisk omfattar fiskråvara som infryses naturell och packas i konsumentpack eller i storhushållsförpackning, alternativt av sådan infryst fisk som anländer till Marenor och storlekssorteras. Vid anläggningen förekommer även att naturella produkter av olika arter av fisk, vilka sågas innan infrysning.

Den huvudsakliga råvaran utgörs idag främst av följande fiskarter: Alaska pollock (Theragra chalcogramma), Torsk (Gadus morhua), Sej (Pollachius virens) och Lax (Salmo salar). Planerna för framtiden är i huvudsak fortsatt att nyttja dessa fiskarter, men detta kan bl.a. påverkas av begränsningar i tillgången, något som bl.a. kan påverkas av hållbarhetskrav för att minska fisketrycket på vissa arter, såväl som genom marknadens krav och förutsättningar i övrigt.

Förpackningsmaterialet består av wellkartong samt insatspåse av HD-polyeten. Färdig produkt fryslagras fram till utleverans.

Avfall som kan uppstå består huvudsakligen av blockpapp/kartong från den frysta fisken.

7.2.5 Caviar

Caviar är ett samlingsnamn för produkter producerade av fiskrom från olika fiskarter. Den vanligaste är stenbit (Cyclopterus lumpus), men Marenor producerar caviar även på rom från olika laxarter (Oncorhynchus keta, tshawytscha, kisutch, mykiss), lodda (Mallotus villosus), gädda (Esox lucius), sill (Clupea harengus), olika arter av sik (Coregonus albula, artedii, clupeaformis) samt från tång. Andra arter kan bli aktuella i framtiden.

Produktionen av caviar sker, på samma sätt som för den övriga produktionen ovan, i lokalerna på fastigheten Xxxxxxxx 0:00. Däremot så sker den inledande förvaringen och kontrollen av tillhörande råvaror i mindre, och på långtidskontrakt hyrda, lokaler på grannfastigheten Xxxxxxxx 00:0, se figur 2 ovan.

Rom ankommer på tunna, eller i fryst form, kontrolleras och förvaras inför produktionen. I vissa fall saltas rommen upp, och i andra fall behöver rommen saltas

ned genom sköljning till önskad salthalt i slutprodukten. Vid beredning till färdig produkt adderas även eventuella tillsatser som konserveringsmedel och färgämnen.

Produkten fylls vanligen i glas, men kan också fyllas i plasttråg för storhushållsmarknaden. Vissa produkter pastöriseras, såväl för att förlänga hållbarheten som för att säkerställa livsmedelssäkerhet.

Färdig produkt lagras i huvudsak kyld, men även till viss del fryst, fram till utleverans. Kvalitetskontroller på produkten görs enligt separat provtagningsprogram.

Ankomst

råvara

beredning av

rom

Lagring

Tillverkning

Caviar

Fyllning

Kontroll i

detektor

Datum-

märkning och lagring

Avfall som kan uppkomma vid processen består framför allt av organiskt material från råvaruhanteringen, men även av visst emballage från de förpackade ingredienser som behöver tillsättas om rommen kommer fryst.

Fig. 4 Flödesschema Caviar

7.3 Särskilda anläggningsdelar inom produktionen av potentiellt större betydelse för verksamhetens miljöprestanda

Inom produktionen finns vissa olika anläggningsdelar vilka var och en separat har en betydande inverkan på den löpande verksamhetens samlade miljöaspekter. Det avser främst följande enheter:

- Gyrofrysar

- Pastören

- Fritöser

Nedan beskrivs särskilt gyrofrysarna och pastören, vilka båda har en betydande inverkan ifråga om vatten- och energianvändning. Betydelsen av fritöser, vilka används vid paneringen, beskrivs främst under avsnitt 12 om utsläpp till luft nedan.

Till det ovanstående finns även olika stödsystem, t.ex. pannor, kyl- och frysanläggningar m.m. De senare beskrivs under främst avsnitten om kemiska produkter och användningen av naturresurser.

7.3.1 Gyrofrysar

Inom verksamheten finns två gyrofrysar, den ena i tillverkningslinjen för färdigrätter - för gratänger - och den andra i paneringen. Den förra har en effekt på 200 kW och den senare på 140 kW. De används båda för att frysa ner färdig produkt innan slutlig fryslagring och utleverans. För denna åtgärd åtgår betydande mängder energi.

Den återkommande avfrostningen av gyrofrysarna sker därefter med tillförsel av hetvatten, en åtgärd som dels är energikrävande, dels ger upphov till ett processavloppsvatten i vilket även produktrester medföljer. Det uppkomna processavloppsvattnet tillförs överföringsledningen till Xxxxxxxx reningsanläggning, se närmare i avsnitt 11.

7.3.2 Pastör

Installerad pastöriseringsanläggning, pastören, används för en del av caviarproduktionen för att under en viss tid värma upp producerade livsmedel till en förutbestämd temperatur. Detta för att ta död på bakterier och mikroorganismer, samt för att livsmedlet ska hålla sig längre. För denna åtgärd åtgår betydande mängder energi.

Avkylningen efter pastöriseringen sker med hjälp av kommunalt renvatten i ett genomgångskylsystem, dvs. utan direktkontakt de båda medierna emellan, där uppvärmt vatten avleds till recipient, se närmare i avsnitt 11.

7.4 Förvaring och utlastning av färdiga produkter

När produkterna lagts i sina emballage är de färdiga för uttransport. I avvaktan på detta förvaras produkterna antingen kylda eller frysta beroende på produktgrupp. Förvaringen sker till den allra största delen i de två större byggnaderna, varifrån utlastning också sker med Marenors eltruckar till väntande lastbilar.

8 Transporter

Verksamheten ger upphov till godstransporter av olika slag. Det handlar dels om transporter till anläggningen för leverans av råvaror och ingredienser m.m. dels om transporter av produkter från anläggningen. Därtill kommer vissa transporter av handelsvaror såväl till som från anläggningen samt vad som kan beskrivas som försörjningstransporter av typen postförsändelser, av kemikalier inkl. gasol samt för borttransport av avfall m.m.

I avsnittet nedan görs en genomgång av det totala transportarbetet i närområdet kring Marenors anläggning, av de transporter som specifikt är knutna till Marenors

verksamhet samt av relationen mellan det av Xxxxxxxx verksamhet alstrade transportarbetet och övriga transporter. Avslutningsvis tas även frågan om personalens resor upp kopplat till arbetspendlingen till och från anläggningen.

8.1 Transporter i närområdet

Nuvarande, och tänkt fortsatt plats för den ansökta utökade verksamheten, är på Guleskär i Kungshamn, Sotenäs kommun. Godstransporterna till och från anläggningen nyttjar sig utanför Kungshamn av främst väg 174, men även till del av väg 872. I centrala Kungshamn färdas transporterna närmast anläggningen på Hamngatan innan anläggningen nås på Guleskär.

Nedan redovisas idag tillgängliga data över antalet transporter i närområdet. Data är hämtade från Trafikverkets trafikflödesmätningar och avser såväl det totala antalet transportrörelser, som det totala antalet transportrörelser med enbart tunga transporter, allt som årsmedeldygnsvärden. Kartorna nedan avser dels ett område inkluderat väg 174 och väg 872, dels det mer direkta närområdet. Data saknas dock från Trafikverket för tunga transporter i Kungshamns centrum, inklusive för Hamngatan och den vidare transporten till/från Guleskär. Undantaget i det senare fallet är dock vad som i figur 6 får antas vara Parkgatan, där det vid senast redovisade mätning det uppmätts ett årsmedeldygnsvärde på 100 transportrörelser med tunga fordon, se nedan.

Fig. 5. Totala antalet transportrörelser som årsmedeldygn kring Marenor, inklusive utanför det direkta närområdet. Guleskär markerad med röd cirkel.

Fig. 6. Antalet tunga transportrörelser som årsmedeldygn kring Marenor, inklusive utanför det direkta närområdet. Guleskär markerad med röd cirkel.

Fig. 7. Totala antalet transportrörelser som årsmedeldygn i det mer direkta närområdet av Marenors anläggning. Anläggningen markerad med röd cirkel.

Fig. 8. Totala antalet transportrörelser som årsmedeldygn i det mer direkta närområdet av Marenors anläggning. Anläggningen markerad med röd cirkel.

Av det ovanstående kan bl.a. följande slutsatser dras:

Det totala antalet transportrörelser på väg 174 ligger, inom det samlade området, mellan 4 400 och 6 400 som årsmedeldygn (medelvärde ca 5 400), och de tunga transporterna på mellan 350 och 440 (medelvärde avrundat ca 400).

Det totala antalet transportrörelser på väg 872 ligger inom det samlade området mellan 2 700 och 5 400 som årsmedeldygn (medelvärde ca 4 000), och de tunga transporterna på mellan 230 och 380 (medelvärde avrundat ca 350).

Antalet transportrörelser i den direkta anslutningen till anläggningen, typiskt på Hamngatan och på Guleskär självt är inte närmare känt, men det kan antas att en betydande andel av i vart fall de tunga transporter som finns med i de uppmätta transportrörelserna enligt ovan går dit, men även till Smögen.

8.2 Verksamhetens transporter

Marenor har givetvis den fulla rådigheten över sin produktion. Ifråga om transporterna föreligger däremot olika rådighetsförhållanden. Det vanligaste är dock att Xxxxxxxx reella rådighet är begränsad eller mycket liten.

Ifråga om transporter ut från anläggningen så styrs de i första hand av Marenor, som för detta köper in externa transporttjänster, men också genom att produkterna hämtas

av kund i egna lastbilar. Uttransporterna sker ofta enligt mer eller mindre fasta scheman. Idag körs då vid varje tillfälle produkterna ut från en av Marenors anläggningar, t.ex. de i Varberg och Kungshamn. Vid kommande nedläggning i Varberg, så skulle det innebära att varje sådan uttransport från Kungshamn skulle omfatta större mängd produkt än som hittills varit fallet. Antalet transporter per ton utlastad produkt minskar således härigenom i Kungshamn, något som medför en ökad transporteffektivitet som förväntad samlad effekt för uttransporterna vid en ökad produktion i Kungshamn.

Rådigheten för transporterna in till anläggningen skiljer sig åt på det sättet att dessa i huvudsak avser varor som köps in inklusive leverans till anläggningen. Den största rådigheten för dessa transporter hamnar därför på transportören, och inte på Marenor. Även för intransporterna bedöms dock Marenor, genom en planerad och styrd logistik, kunna hålla ökningen av antalet transporter till lägre än vad förändringen i de transporterade mängderna annars skulle medföra, även om den samlade rådigheten härför är mindre än för uttransporterna.

Genom den planerade kommande nedläggningen av anläggningen i Varberg så skulle

- utöver det ovanstående - även de idag befintliga interna transporterna mellan Varberg och Kungshamn försvinna.

Marenors rådighet ifråga om dagliga postförsändelser och motsvarande är emellertid i praktiken ingen, och ifråga om leveransen av försörjningsprodukter som kemikalier och gasol så köps även dessa varor normalt in inkluderat transporten till anläggningen. Avfallstransporterna ropas i förekommande fall av från de avfallsentreprenörer som används, varför det även i dessa fall är en extern part som svarar för själva transportens genomförande.

Vid en samlad genomgång av de totala godstransporterna till och från Kungshamnsanläggningen, räknar Marenor med att dagens omfattning på 10 - 15 dagliga transporter per driftsdag, med ett medeltal på ca 12, vid ansökt full produktion i medeltal per driftsdag kommer att blir ca 20. Räknat som transportrörelser är antalet det dubbla i båda fall.

Därutöver gäller allmänt följande:

- Lastbilstransporterna utförs idag, och avses även framgent utföras, med såväl tvåaxlade fordon med en total lastvikt på max 22 ton, som med treaxlade fordon med en maximal lastvikt om 27 ton.

- Transporter till och från anläggningen kommer även vid den utökade produktionen nästan helt utan undantag att genomföras dagtid vardagar. Till skillnad från nu blir det dock frågan om ca 255 vardagar per år jämfört med dagens ca 235.

Av det ovanstående följer sammantaget att den utökade verksamheten bedöms medföra en viss ökning av de Marenoranknutna transportrörelserna. De beräkningar som utförts för detta rymmer dock samtidigt ett antal osäkerheter av till del betydande slag, t.ex. följande:

- Marknadsförutsättningarna

- Hur de aktörer som levererar råvaror etc. till Marenors anläggning eventuellt väljer att dela upp transporterna, alternativt i vilken utsträckning de strävar mot ökad fyllnadsgrad.

- I vilken utsträckning som antalet leverantörer och kunder ändras, t.ex. om de blir fler eller färre.

Det ovanstående innebär att osäkerheterna är förhållandevis stora, men att det trots allt sammantaget kan fastslås att det kommer att bli fråga om ökade transporter.

Marenor är medvetet om transportfrågans vikt i samband med nu aktuell ansökan. Bolaget kommer därför bl.a. att aktivt och målmedvetet utveckla logistikplaneringen, något som också är affärsmässigt nödvändigt, varigenom ökningen av transporterna kan hållas en bra bit under en proportionell ökning med produktionsmängden. Till det så avser Marenor, i de fall då bolaget självt handlar upp godstransporterna, att i samband med upphandlingen också bl.a. ställa följande krav:

- använda lastbilar ska i huvudsak vara klassade enligt bästa Euroklass

- transportentreprenörerna ska bedriva ett aktivt och långsiktigt miljöarbete för att bidra till en hållbar utveckling och god omsorg om den yttre miljön, t.ex. genom att ständigt effektivisera transport- och logistiksystemen, öka fyllnadsgraden i lastbärare och öka nyttjandegraden av alternativa drivmedel.

- att transportvägar i närområdet kring Marenor nyttjas så att bostäderna i den centrala tätorten i Kungshamn belastas i så liten grad som möjligt.

- tomgångskörning får vid lastning/lossning på anläggningen maximalt pågå i en minut

Kontroll av det ovanstående kommer att ske dels genom kontroll av transportörernas dokumenterade möjligheter att uppfylla de vid upphandlingarna gjorda åtagandena, dels genom stickprov i den löpande verksamheten. För det fall att det vid genomförda kontroller visar sig att någon transportleverantör inte lever upp till åtagna krav, ges denne möjlighet att komma med en förklaring. För det fall att förklaringen inte uppfyller Xxxxxxxx krav, så kan det som yttersta konsekvens leda till att samarbetet avbryts.

Motsvarande krav kommer också att i tillämplig omfattning återkommande följas upp med de kunder som i princip helt på egen hand sköter sina Marenoranknutna transporter, inte minst genom att för dem betona vikten av miljömässigt väl genomförda transporter.

För transporter av farligt gods respektive avfall, inklusive farligt avfall, så kommer enbart transportentreprenörer med, vid behov, nödvändiga tillstånd eller motsvarande att kontrakteras eller i övrigt användas.

8.3 Jämförelser av omfattningen på transportarbetet

Vid en jämförelse av de transporter som är direkt hänförbara till Marenors verksamhet, med de som i övrigt sammantaget förekommer i närområdet så kan - mot bakgrund av ovanstående redogörelse - bl.a. följande ungefärliga slutsatser dras, se tabellen med transportrörelser nedan:

Transporter på väg 174 och 872 sammantaget		Tunga transporter som Marenor skapar idag	Andel som Marenors nuvarande godstransporter utgör vid dagens produktion (%)		Tunga transporter som Marenor skapar vid fullt utökad produktion	Andel som Marenors kommande godstransporter utgör vid fullt utökad produktion* (%)
Totalt	Tunga	Tunga	Av totalt	Av tunga	Tunga	Av totalt	Av tunga
9 400	750	24	0,26	3,2	40	0,37	4,6

Tabell 1. Transportrörelser totalt i närområdet samt till följd av Marenoranknutna transporter

* Totala transportrörelser beräknade om 10 år med ett antagande av att det samlade transportarbetet i samhället ökar med 1,5% per år samt att de data som framgår av Trafikverkets idag tillgängliga trafikflödeskarta gäller nuläget. Detta ger en ökning från 2020 till 2030 med 16% till

10 900 totala resp. 870 tunga transportrörelser per årsmedeldygn.

Av det ovanstående följer att de tunga transporter som Marenors verksamhet ger upphov till idag, respektive i framtiden, utgör kring 0,3% av det samlade antalet transporter per årsmedeldygn längs med huvudstråken i närområdet respektive kring 4% av det samlade transportarbetet sett enbart till tunga fordon. Den förväntade ökningen av Marenoranknutna godstransporter kan samtidigt antas medföra en förändring på enbart någon tiondels %-enhet per årsmedeldygn gentemot det totala antalet transporter, respektive en dryg procentenhet ifråga om transportarbetet för tunga fordon i närområdet.

Det ovanstående innebär att det ökade antalet transporter som förväntas vid en ansökt ökad produktion vid Marenor, inte på något enkelt sätt kommer att vara urskiljbart i praktiken för omgivningen på platsen.

8.4 Arbetspendling

Idag arbetar ungefär 100 personer på anläggningen, inkluderat två skift. Vid en utökad produktion förväntas personalen öka med 35%.

En betydande andel av personalen tar sig till arbetsplatsen till fots eller med cykel. Vid ett antagande av att ca 2/3 av personalen kommer till jobbet med bil, så innebär det ca 67 transporter per dag, och ca 90 vid en utökad personalstyrka. Vid den utökade produktionen, vilken också innefattar en betydande automation av anläggningen som del av planerad effektivisering, bedöms skiftlagens storlek att ungefär halveras från dagens ca 30 personer till ca 15. Den administrativa personalen på platsen bedöms kunna öka från ca 40 till ca 60. För dessa förekommer också visst distansarbete.

Vid dagens tvåskift så innebär det att ca 70 personer kommer till arbetet på vardagsmorgnar, typiskt mellan ca kl. 06 - 09, att samma antal personer lämnar under eftermiddagen mellan typiskt kl. 14 - 17 samt att därefter ytterligare ca 30 personer kommer till platsen under eftermiddagen kring kl. 14 och därefter lämnar anläggningen ca kl. 22. Dvs varje vardag, med antaget 2/3 som gör resan med bil, blir det fråga om ca 67 transporter med bil till respektive från anläggningen, och inga under helger. Totalt under en vecka blir det då fråga om ca 335 transporter, eller totalt ca 670 transportrörelser, och då under totalt ca 48 av årets veckor. På ett år uppkommer det därigenom ca 32 000 transportrörelser baserat på ovanstående data.

Vid den utökade produktionen kommer ca 75 personer till anläggningen på morgonen mellan typiskt kl. 06 - 09. Alla dessa lämnar under tiden ca kl. 14-17 samtidigt som 15 nya kommer till anläggningen ca kl. 14. Vid kl. 22 lämnar dessa 15, samtidigt som 15 nya personer åter kommer till anläggningen. Dvs varje vardag, med antaget 2/3 som gör resan med bil, blir det fråga om ca 70 transporter till respektive från anläggningen, och under helger ca 30. Totalt under en vecka blir det då fråga om ca 410 transporter, eller totalt ca 820 transportrörelser, och då under uppemot ca 52 av årets veckor. På ett år uppkommer det därigenom vid ansökt full produktion, och utgående från data enligt ovan, ca 43 000 transportrörelser kopplat till arbetspendlingen.

Sammantaget medför det ovanstående en ökning av pendlingen med ca 35%, dvs i stort sett motsvarande personalökningen.

Siffrorna ovan rymmer emellertid betydande osäkerheter beroende på bl.a. potentiellt annorlunda förhållanden med åren för t.ex. omfattningen av kollektivtrafik och samåkningsmöjligheter m.m. Det rimliga är emellertid att oavsett dessa parametrar,

det blir fråga om en ökning av det samlade transportarbetet för personalens resor med bil till och från anläggningen.

Det ovanstående betyder att antalet transportrörelser för arbetspendlingen som årsmedeldygn kan uppskattas till ca 88 vid dagens förhållanden och till ca 118 vid den högre produktionen. Jämfört med de totala transportrörelserna i närområdet, skulle det grovt utgöra en andelsökning från kring 88/9400 = 9,4% till ca 118/10900 = 10,8%, se även avsnitt 8.3 ovan. Ökningen får därför anses vara tämligen begränsad, och det bör då också påtalas miljödomstolens dom i mål M 1627-05 (sid. 99), beslutad 2006-11- 24, i vilken det av domstolen bl.a. framhölls:

”Att … ställa miljökrav på företagsägda personbilar och på personalens arbetsresor finner Miljödomstolen alltför långtgående. Det är heller inte visat vilka miljöförbättringar åtgärderna skulle leda till eller vilka tekniska möjligheter och ekonomiska förutsättningar som dessa är förknippade med. Sådana åtgärder bör

istället komma till stånd inom ramen för bolagets interna miljöarbete.”

Det bedöms inte finnas något hinder för Marenor att inom det interna miljöarbetet, t.ex. det certifierade miljöledningssystemet enligt ISO 14 001, aktivt arbeta med dessa frågeställningar, samtidigt som den miljöpåverkan som arbetspendlingen förorsakar inte bör utgöra grund för t.ex. särskilda villkor eller andra specificerade krav vid en tillståndsprövning.

9 Lokalisering och planfrågor m.m.

Följande uppgifter om lokalisering och planer gäller för den nuvarande, såväl som den ansökta utökade, verksamheten.

9.1 Lokalisering av anläggningen

Produktionsanläggningen är lokaliserad i södra delen av Guleskärs industriområde i Kungshamn, ett område avsett för industri- och hamnändamål enligt den översiktsplan (ÖP) som antogs av Sotenäs kommun 2010-12-16. Samma förhållanden gäller enligt den nyligen framtagna översiktsplan som avses få giltighet under 2022.

Verksamhetens lokalytor utgörs av dels den större södra produktionsbyggnaden från år 1995 om ca 3120 m2, ett fryshus norr därom från år 2005 om ca 2580 m2, ett mindre lager längst i väster om ca 660 m2 samt ett tält om ca 350 m2 i den nordostliga delen av verksamhetsområdet. Se även figur 1 i avsnitt 3 ovan.

Produktionslokalerna och lagerutrymmena är lokaliserade i markplan. Kontor, konferensrum, matsal, produktutvecklingskök samt omklädningsrum för personalen finns på övre plan i den sydliga lokalen. En tillpassning av lokalerna för bl.a.

optimerade flöden, genom omplacering av innerväggar, ändrad storlek på lagringsutrymmen etc. har under åren vidtagits innanför byggnadens ytterväggar, och en ytterligare modifiering avses nu ske inomhus redan inom ramen för befintligt tillstånd.

Fryslagring av färdigvaror sker i huvudsak i den nordliga större byggnaden. Lagring av ingredienser, tillsatser, förpackningsmaterial mm sker i huvudsak i den sydliga större produktionslokalen. I det mindre västliga lagret samt i tältet i öster förvaras i huvudsak förpackningsmaterial. Huvuddelen av produktionsprocesserna finns i den södra större byggnaden. I den sydöstra delen av fastigheten finns en parkeringsplats för personalens fordon.

Avståndet till de närmaste bostäderna är från verksamhetsområdets ytterkant ca 250 - 300 meter i såväl nordvästlig som nordostlig riktning och från verksamhetsområdets centrum ytterligare något längre. Andra verksamheter på Guleskär är hamn- och kajområden för yrkessjöfart och yrkesfiske samt även annan industriverksamhet.

9.2 Planförhållanden

Området där Gravarne 3:41 ingår är detaljplanelagt enligt detaljplan ”Del av Guleskär”, ilagakraftträdd 2000-03-15, och fastigheten ligger på södra delen av Guleskär, i hamninloppet i norra delen av Kungshamn, se bilaga 1. 2018-08-08 togs en antagandehandling fram av Sotenäs kommun avseende det ovan nämnda mindre lagret, en fastighetsöverlåtelse som fastställts av lantmäteriet under november månad 2021. Fastigheten Gravarne 3:41 är, sedan inkorporeringen av det mindre västliga lagret, på totalt ca 15 820 m2, se bilaga 2.

Området nås via Hamngatan i Kungshamn och genom befintligt vägsystem på Guleskär.

Fig. 9. Foto ur antagandehandlingen ovan från 2018-08-08. Xxxxxxxx verksamhet närmast i bild.

Den nu gällande översiktsplanen för Sotenäs kommun, ÖP 2010, anger att utveckling av industriell verksamhet inom Guleskär ska förbehållas de redan etablerade verksamheterna.

9.3 Markförhållanden

Guleskär är ett sentida utbyggt hamn- och industriområde i Kungshamn och präglas av befintliga kajanläggningar, industribyggnader samt trafik- och uppläggningsytor.

Marken på Guleskär består av fast berg samt fyllnadsmassor. Inga konstaterade eller misstänkta föroreningar är kända på platsen för Marenors verksamhet, se även avsnitt 17 om föroreningsförekomst på Guleskär. Området är plant och grovplanerat med hårdgjorda ytor av grus eller asfalt.

Inom verksamhetsområdet finns inga kända fornlämningar eller andra objekt av intresse för kulturmiljövärden.

9.4 Bedömd påverkan av framtida markanvändning

Verksamhetens ansökan om ändrat tillstånd enligt miljöbalken bedöms inte påverka gällande beslut om detalj- eller översiktsplaner, stadsbilden eller mark- och planförhållanden i övrigt.

10 Omgivningens känslighet

Platsen där den befintliga verksamheten bedrivs, såväl som den planerade utökade verksamheten avses att bedrivas, karakteriseras av bland annat följande förhållanden:

- Planlagt verksamhetsområde (industri)

- Placering direkt invid vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård

- Bostäder som närmast ca 250 meter såväl nordväst som nordost om anläggningen

- Transportpassager genom tättbebyggt område

Dessa förhållanden granskas närmare nedan, såväl som förhållandena avseenden skyddad natur i närområdet respektive potentiella översvämningsrisker.

10.1 Planlagt industriområde

Området där den ansökta verksamheten avses att bedrivas har planlagts som verksamhetsområde, eftersom det befunnits lämpligt för industriell verksamhet, se avsnitt 9 ovan. Det betyder att avvägningar redan tidigare har gjorts som resulterat i

en sådan bedömning. Inga kända uttalanden finns inom det löpande planearbetet, som skulle kunna tyda på att någon ändrad bedömning är att vänta i detta avseende.

10.2 Närheten till vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård

Verksamhetsområdet är beläget i direkt anslutning till vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård, med beteckningen WA 11443142/SE 582147-111771, se karta nedan.

Fig. 10. Vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård. Karta tagen ur VISS.

Marenors verksamhetsområde (del av Guleskär) markerat med röd cirkel. Den potentiella utsläppspunkten vid enbart extrema händelser, Byttelocket, är markerad med en blå stjärna.

10.2.1 Uppkomst av vattenföroreningar

Uppkommet processavloppsvatten vid verksamheten på fastigheten Gravarne 3:41 avleds, vid normal drift, till nedströms liggande reningsverk, se närmare i avsnitt 11 om utsläpp till vatten nedan. Den absolut största delen av denna avledning har från ingången av år 2021 skett till Renahav Sverige ABs reningsverk i Hagaberg, typiskt ca 95% av mängden, och den kvarstående mängden till det kommunala Omholmens reningsverk. Den senare avledningen har under december månad 2021 kopplats om så att även den sker till Renahavs anläggning, varefter allt processavloppsvatten numer leds till Renahav.

Avledningen till Renahavs anläggning sker via en havsförlagd ledning på botten av den inre saltsjön mellan Marenor och Renahav, se figur 13 i avsnitt 11 nedan. Utsläpp direkt till recipienten av enbart förbehandlat processavloppsvattnet kan emellertid potentiellt förekomma vid extrema och kortvariga händelser, se närmare i avsnitt 11.1 nedan, och då vid den historiskt använda utsläppspunkten Byttelocket, se figur 10 ovan.

Dagvattenhanteringen på platsen sker huvudsakligen genom perkolationsbrunnar, eftersom något kommunalt dagvattensystem inte finns utbyggt på Guleskär.

Uppkommet dagvatten leds därför ner i de på platsen underliggande fyllnadsmassorna, vilka i huvudsak på platsen främst kan antas utgöras av sprängsten och motsvarande. Efter perkolation i fyllnadsmassorna på den konstgjorda ön, antas detta vatten kommunicera med den omkringliggande vattenförekomsten. Se figur 15 i avsnitt 11.4 nedan.

Öster om anläggningen finns undantagsvis två stycken gallerbrunnar, vilka avleder dagvattnet till Dödvik, mellan Guleskär och fastlandet. Se figur 16 i avsnitt 11.4 nedan.

Av det ovanstående följer att de sätt på vilket förorenat vatten från Marenors verksamhet kan ledas till Kungshamns skärgård i huvudsak är genom uppkommet dagvatten samt, vid mycket sällan förekommande extremfall, genom utsläpp i utsläppspunkten Byttelocket.

10.2.2 Karakteristika för vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård

Vattenförekomsten Kungshamns södra Skärgård har, enligt det nationella systemet VISS, se även bilaga 3, främst följande karakteristika kopplat till föreliggande miljökvalitetsnormer:

- Måttlig ekologisk status idag, med målsatt God ekologisk status till 2027.

- Uppnår idag ej god kemisk ytvattenstatus med målsatt God kemisk ytvattenstatus 2027. Undantaget från målet är kvicksilver och kvicksilverföreningar samt polybromerade difenyletrar (PBDE), då detta är föroreningar vilka tillförs genom långväga transport. Härigenom föreligger inte nödvändig rådighet i närområdet för tillräckliga, om ens i praktiken några, åtgärder.

Den förhöjda förekomsten av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) är vidare inte något som är unikt för Kungshamns södra skärgård, eftersom dessa föroreningar i stor utsträckning kan antas härröra från atmosfäriskt nedfall. Halterna får dock inte öka. Inte heller någon annan kvalitetsfaktor får erhålla en försämrad kemisk ytvattenstatus genom den nu aktuella utökade verksamheten, och inte heller får möjligheterna att till 2027 i övrigt uppnå god kemisk ytvattenstatus försvåras, se

även en närmare genomgång med avseende på de olika respektive underliggande kvalitetsfaktorerna nedan.

Kungshamns södra skärgård omfattas inte av de miljökvalitetsnormer som för laxvatten gäller enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) respektive Naturvårdsverkets anhängiggjorda föreskrift NFS 2002:6. Inga särskilda begränsningar är idag föreskrivna för musselvatten.

10.2.3 Kvalitetsfaktorer för ekologisk status

De för miljökvalitetsnormerna olika underliggande kvalitetsfaktorerna för vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård gås igenom nedan.

10.2.3.1 Biologiska kvalitetsfaktorer

För ”Kustområden och vatten i övergångszoner” gäller på platsen följande biologiska kvalitetsfaktorer, där eventuell redan idag utförd klassning framgår kursivt parentes:

- Bottenfauna (måttlig, inkl. måttlig för BQI - bottenfaunaindex)

- Makroalger och gömfröiga växter

- Växtplankton (hög, inkl. hög för klorofyll a)

Den utökade verksamheten bedöms inte kunna medföra någon förändring som innebär att någon av de ovanstående kvalitetsfaktorerna negativt kan påverkas.

10.2.3.2 Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer

För ”Kustområden och vatten i övergångszoner” gäller biologiska kvalitetsindikatorer enligt nedan, där eventuell redan idag utförd klassning framgår kursivt i anslutning till kvalitetsfaktorn ifråga:

- Siktdjup/ljusförhållanden (god)

- Näringsämnen (god)

- tot-N: Sommartid: måttlig; Vintertid: hög

- tot-P: Sommartid: måttlig; Vintertid: god

- löst oorganiskt kväve (DIN): Vintertid: hög

- löst oorganiskt fosfor (DIP): Vintertid: hög

- Syrebalans

- Särskilda förorenande ämnen (god)

- Cu (god)

- NH3 (god)

Den utökade verksamheten bedöms inte i vattenförekomsten kunna medföra någon förändring ifråga om siktdjup, näringsämnen eller syrebalans så länge som utsläpp

inte, i annat än i mycket marginell omfattning, uppkommer i utsläppspunkten Byttelocket.

Vidare kan här noteras de provtagningar som löpande genomförs inom Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram. En av provpunkterna i programmet är den ovan angivna Byttelycket. Ingen relevant rapport har visserligen tagits fram inom kontrollprogrammets ram efter det att Marenor inledde överledningen av processavloppsvatten till Renahavs anläggningen - istället för att som tidigare - att i princip allt processavloppsvatten leddes direkt ut till recipient vid Byttelocket, men en rapport om miljögifter, finns från 2019: ”Delprogram 3: Miljögifter - Samlad rapport”, se bilaga 4. Av denna rapport kan man, baserat på dåvarande förhållanden och historiskt, se att de uppmätta halterna vid Byttelocket är de högsta uppmätta ifråga om såväl TOC som tot-N samt även är höga för tot-P. Fortsatt avleds i närheten under sommartid Xxxxxx xxxxxxxx utsläpp, och därtill kan t.ex. inte heller bräddningar från kommunens närliggande reningsverk uteslutas.

Marenors nya sjöförlagda ledning förväntas samtidigt, från den tidpunkt då den togs i drift från årsskiftet 2020/2021, ha inneburit en klar förbättring jämfört med tidigare, även om det inte kan uteslutas att källorna till de uppmätta förhöjda halterna vid Byttelocket också kan vara andra än de ovan nämnda, exempelvis båttrafik och andra industrier.

Den utökade verksamheten bedöms vidare, lika litet som den idag befintliga, kunna ge upphov till någon negativ påverkan avseende de s.k. särskilda förorenande ämnen som är identifierade enligt den till värderingen tillhörande tabellen i bilaga 5 i HVMFS 2019:25.

10.2.3.3 Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

För det aktuella kustanknutna vattenområdet har för de olika hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna följande status fastlagts (i kursivt) för ”Kustvatten och vatten i övergångszon”:

- Konnektivitet i kustvatten och i övergångszon (måttlig)

- Längsgående konnektivitet (måttlig)

- Konnektivitet mellan kustvatten, vatten i övergångszon och kustnära områden

-Hydrografiska villkor (måttlig)

- Vågregim (måttlig)

- Morfologiskt tillstånd (god)

- Grunda vattenområdets morfologi (god)

- Bottensubstrat och sedimentdynamik (måttlig)

- Bottenstrukturer (god)

Eftersom den utökade verksamheten inte kommer att avse någon direkt fysisk åtgärd inom det geografiska område för vilket den aktuella vattenförekomsten är definierad, så innebär det att konnektiviteten, d.v.s. tillgången till fria passager, inte påverkas. Ej heller påverkas de hydrologiska villkoren tidvattenregim, strömningsförhållanden eller vågregim.

Ifråga om sötvatteninflöde föreligger ett i sammanhanget mindre flöde av uppvärmt kommunalt renvatten från avkylningen av Marenors pastöriseringsanläggning, pastören, motsvarande i storleksordningen ca 0,5 - 1 m3/h som årsgenomsnitt, se närmare nedan i avsnittet om utsläppet till vatten. Utsläppet sker enligt uppgift på ca 8

- 10 meters djup, såväl som på ungefär samma avstånd från strandkanten. Det härigenom uppkomna flödet är dock i sammanhanget mycket begränsat, och bedöms därför inte ha någon reell inverkan på kvalitetsfaktorn ifråga, även om en mindre lokal inverkan vid själva utsläppspunkten inte helt kan uteslutas, t.ex. eventuellt vintertid i form av litet mer öppet vatten på platsen vid i övrigt igenfrusna förhållanden. Se vidare i avsnitt 11.2 nedan.

Genom att den utökade verksamheten inte kommer att avse någon direkt fysisk åtgärd inom det aktuella geografiska området, så påverkas inte heller det morfologiska tillståndet i det område som är definierat som vattenförekomst, d.v.s. typiskt inom de grunda vattenområdena, dess bottensubstrat, sedimentdynamik eller bottenstrukturer.

10.2.3.4 Kvalitetsfaktorer för kemisk ytvattenstatus

I HVMFS 2019:25, bilaga 6, finns uppräknat närmare 50 ämnesgrupper samt tillhörande ämnen, s.k. prioriterade ämnesgrupper/ämnen, vilka utgör indikatorer på den kemiska ytvattenstatusen för vattenförekomsten, och för vilka olika ämnesanpassade gränsvärden finns fastlagda.

Sammantaget är klassningen av vattenförekomsten att den idag inte uppnår god kemisk ytvattenstatus. De prioriterade ämnen/ämnesgrupper vilka i Kungshamns södra Skärgård uppmätts ej uppnå god status är de följande:

- Antracen

- Bromerade difenyler

- Kvicksilver och kvicksilverföreningar

- Tributyltenn och -föreningar

Prioriterade ämnen för vilka god status fastställts är samtidigt bly- och blyföreningar, kadmium och kadmiumföreningar samt fluoranten. Mätdata saknas, alternativt har inte utvärderats, för övriga ämnen/ämnesgrupper.

Den ansökta utökade verksamheten hanterar ingen av de ovanstående ämnena eller ämnesgrupperna, och såvitt känt, inte heller någon av de drygt 40-talet övriga

ämnen/ämnesgrupper som är förtecknade som prioriterade. Verksamheten kan därför inte heller leda till tillförsel av någon av dessa till den aktuella vattenförekomsten.

10.3 Bostäder i närområdet samt verksamhetsanknutna transporter genom tättbebyggt område

Det faktum att de närmaste bostäderna ligger ca 250 meter såväl nordväst som nordost om anläggningen - räknat från anläggningens närmaste byggnad på fastigheten Gravarne 3:41 - och till del också utmed sträckor över vattenområden, gör att frågor om utsläpp till luft, inklusive potentiellt luktande sådana, samt uppkomst av buller med potentiell extern spridning från anläggningen, i första hand är att beakta som möjlig yttre miljöpåverkan från verksamheten på närområdets bostäder.

Eftersom transporterna till och från verksamheten behöver färdas genom Kungshamns tätare områden innebär det att även dessa har att beaktas ifråga om extern miljöpåverkan inom verksamhetens närområde.

Frågeställningarna ovan har därför närmare tagits upp i såväl avsnitten om utsläpp till luft och om buller nedan, avsnitten 13 och 14, som i redogörelsen av genomförda samråd, se avsnitt 22.

10.4 Skyddad natur

Inget formellt beslutat skyddat naturområde finns i direkt anslutning till platsen för den utökade verksamheten, se nedan.

Hållöarkipelagen

Ramsvikslandet

Fig. 11. Karta från Naturvårdsverkets kartverktyg över skyddade områden. Hållöarkipelagen i sydväst och Ramsvikslandet i nordnordost. Marenor markerat med röd cirkel och utsläppspunkten vid kortvariga extrema driftsförhållanden, Byttelocket, med en blå stjärna. Skala längst ner till höger.

Naturreservatet Hållöarkipelagen är det skyddade område som ligger närmast den planerade utökade verksamheten. Avståndet från anläggningen är ca 1,5 km, och till utsläppspunkten för eventuellt bräddat processavloppsvatten är det drygt 1 km. Det bedöms att avståndet är för stort för att den aktuella utökade verksamheten under normala förhållanden skulle kunna påverka Hållöarkipelagen. Särskilt gäller det efter det att Xxxxxxxx processavloppsvatten numer inte längre leds ut vid Byttelocket, utan i ledning till nedströms liggande reningsverk.

Övriga skyddade områden är på längre avstånd, t.ex. Ramsvikslandet, varför inverkan på dessa bedöms vara än mindre.

10.5 Översvämningsrisker

Xxxxxxx AB har såvitt känt under sin hittillsvarande drift, inklusive under tidigare andra namn och ägare, aldrig drabbats av någon översvämning som svämmat över i nu inom ansökan aktuella verksamhetslokaler.

Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen i Västra Götaland har samtidigt i rapporten 2013:77, ”Stigande vatten och kustnära kulturmiljöer”, se bilaga 5, låtit göra sårbarhetsanalyser med hänsyn till de förändringar som till år 2100 kan förväntas till följd av en ökad växthuseffekt, och därmed en höjd havsnivå. Landhöjningen om ca 30 cm fram till år 2100, som följd den senaste istiden, har vägts in i analysen samtidigt som medelvattenhöjningen i sig har uppskattats till ca 1 meter.

Av analysen följer att betydande delar av Kungshamns idag vattennära områden, vid

s.k. 100-årsförhållanden, d.v.s. vid ett tillfälle under 100 år, vid år 2100 bedöms kunna utsättas för en vattennivå på uppemot ca två meter över idag befintligt markplan på Guleskär. Även om detta är att se som en form av extremförhållande vid ett tillfälle under 100 år, så betyder det att översvämningar av mindre art än detta då kan förväntas att återkommande uppkomma.

Redan den beräknade resulterande ökade medelvattennivån på 0,7 meter fram till nästkommande sekelskifte tyder på att återkommande översvämningar av olika omfattning kan antas uppkomma under i vart fall senare delen av 2000-talet, om inte relevanta motåtgärder vidtas. Det är därför viktigt att Marenor för den framtida driften av verksamheten, särskilt om anläggningen avses vara på plats under lång tid, väger in detta förhållande som en av de miljörisker som föreligger för verksamheten och som på lämpligt sätt därför behöver motverkas, se karta nedan:

Fig. 12. Karta över översvämningsrisker år 2100 tagen ur Länsstyrelsens rapport 2013:77. Angivna siffror i figuren avser ungefär ett s.k. 100-årsförhållande, dvs en händelse som år 2100 uppskattas inträffa ca vart 100:e år. Marenors verksamhetsområde ungefärligen markerat med röd cirkel.

11 Utsläpp till vatten

De olika orsakerna till uppkomna utsläpp till vatten gås närmare igenom nedan.

11.1 Förorenat processavloppsvatten

Processavloppsvatten avleds sedan kring årsskiftet 2020/2021 nästan enbart till Renahav Sverige ABs särskilda anläggning för vattenrening, belägen vid Hagaberg norr om Kungshamns samhälle, se bild nedan.

Fig. 13. Karta ur beslutet om anmälan av vattenverksamhet 2018-10-25, dnr. 000-00000-0000. Aktuell överföringsledning för processavloppsvattnet är den långa i väster. Den korta, öster om Marenors anläggning, har aldrig byggts. Renahav Sverige ABs anläggning är ungefärligen markerad med en röd cirkel. Tidigare utsläppspunkt - Byttelocket - är numer enbart aktuell i samband med kortvariga extrema driftsförhållanden, se markering ovan med blå cirkel.

Bakgrunden till denna förändring var att Länsstyrelsen 2018-10-25, i ett anmälningsärende, dnr. 000-00000-0000, enligt miljöbalkens 11 kapitel, beslutade om byggnation av den fasta överföringsledningen ifråga för Marenors förbehandlade processavloppsvatten för vidarebefordran av vattnet till Renahavs vattenrenings- anläggning. Krav på maximalt tillåten föroreningsförekomst i det avledda vattnet fastställdes slutligt genom Länsstyrelsens MPDs 2020-06-23 beslut om ändringar av de särskilda villkorspunkterna 1 och 5 i tillståndsbeslutet från 1994-05-20.

I beslutet från 2020 fastslogs såväl att processavloppsvattnet, efter Xxxxxxxx interna fett- och slamavskiljning, senast 2020-12-31 måste avledas till Renahav Sverige ABs

reningsanläggning i Kungshamn, som att den äldre utsläppspunkten från denna tidpunkt enbart fick användas som reservutlopp.

I samband med beslutet ändrades även begränsningsvärdena för tillåtet utsläpp i form av såväl mängden vatten per tidsenhet (flöde) som mängden föroreningar efter Xxxxxxxx förbehandling i fett- och slamavskiljare. Detta skedde också samtidigt med att den tidigare kontrollparametern CODCr ersattes med parametern TOC. En schablon på ca 3,6 ton CODCr/ton TOC har därvid hittills använts. Övriga begränsningsparametrar - total-N och total-P samt pH - behölls, men med ändrade begränsningsvärden.

Kontroll av överföringsledningens funktion utförs enligt fastställda rutiner av Marenor i form av löpande tillsyn, och omfattar bland annat följande moment:

• Okulär daglig tillsyn av synliga delar.

• Daglig kontroll av att inga läckor föreligger. Detta görs genom att frekvent bl.a. stämma av de samtidigt uppmätta flödena hos Marenor samt Renahav.

• Skulle det upptäckas att eventuella tyngder lossat, och att ledningen lyfter från botten, åtgärdas detta omgående.

• Vart femte år filmar Marenor ledningen samtidigt som Xxxxxxx Sverige AB kontrollerar sin del av ledningen (vilken Renahav hyr av Xxxxx).

Tidigare har processavloppsvattnet enligt ovan avbördats direkt till recipient i salthavet i en punkt (Byttelocket) strax söder om anläggningen, och på ca 20 meters djup, se figur 13 ovan.

Den historiska utsläppspunkten Byttelocket kommer fortsatt att finnas. Dock kommer Marenor redan inom ramen för nuvarande drift, att vidta kompletterande åtgärder för att ytterligare säkerställa att en användning av Byttelocket enbart blir aktuell vid mycket speciella och extrema händelser, t.ex. om överföringsledningen blir obrukbar genom externt orsakad skada eller av annat motsvarande skäl. Användningen av Byttelocket ska i sådana fall också vara kortvarig, samtidigt som åtgärder för att återställa normal funktion på överföringen ska ges högsta prioritet.

Under 2021 har betydande problem förelegat med kontrollutrustningen för utsläppspunkten vid Byttelocket, bl.a. till följd av saltvatteninträngning och krånglande backventil. Ett helt nytt system kommer därför att sättas på plats av Marenor snarast och senast under första halvåret 2022. Genom detta nya system så kommer, till skillnad från hittillsvarande förhållanden, utsläpp vid Byttelocket enbart att kunna ske genom att Marenor aktivt och manuellt öppnar ventilen. Volymmätning för de eventuella mängder processavloppsvatten som måste ledas ut via

utsläppspunkten vid Byttelocket ska fortsatt ske med en separat flödesmätare, vilken också ska ha digital lagring av uppmätta passerade volymer. Bestämning av innehållet i sådant utsläppt processavloppsvatten ska också kunna ske.

Utöver det ovanstående fortsatte under 2021, genom en tidigare överenskommelse med Sotenäs kommun, även en mindre mängd processavloppsvatten att avbördas till Sotenäs kommuns reningsverk, Omholmen. Detta flöde har, i samband med att överenskommelsen slöts 2010, uppskattats till 650 m3/år. Som beskrivits ovan, så har även dessa processavloppsvattenmängder under december månad 2021 kopplats över till Renahavs reningsanläggning. Denna åtgärd är också i linje med de synpunkter som Sotenäs kommun, genom samarbetsorganet Västvatten, har framfört inom ramen för genomfört samråd, se avsnitt 22 om samråd nedan.

Därtill uppkommer också mindre mängder processavloppsvatten i samband med rom- hanteringen i de, av Kungshamnsfiskarna AB, hyrda lokalerna i den södra delen på grannfastigheten Gravarne 23:3, se figur 2 ovan. I detta fall avser det vatten från kontrollhanteringen av de tunnor med rom som tas emot på anläggningen. Detta uppskattas medföra en processavloppsmängd på ca 100 m3/år vid en årlig mottagning av ca 5 000 tunnor, och vid utgångspunkten att ca 10% kontrolleras. Denna vattenmängd motsvarar samtidigt ca 0,5% av den mängd processavloppsvatten som idag i övrigt uppkommer vid Marenors samlade verksamhet. Eftersom hela denna senare hantering sker i hyrda lokaler, där samtidigt hyresvärden - genom avtal - ansvarar för den samlade vattenhanteringen, så är omhändertagandet av det senare processavloppsvattnet något som istället för på Marenor ligger på hyresvärden.

Uppkomna mängder processavloppsvatten i samband med romhanteringen avses också fortsatt ombesörjas av hyresvärden.

Först från det att processavloppsvatten tillförts Renahavs anläggning från kring årsskiftet 2020/2021, bedöms mer kvalitetsgranskade och tillförlitliga data föreligga ifråga om Xxxxxxxx samlade processavloppsvattenmängder. Detta inte minst eftersom mätsystemen inför detta byggts ut och helt ändrats om, så att t.ex. därigenom bl.a. såväl Marenor som Renahav inlett varsin respektive mätning av detta vatten med kontinuerligt pågående flödesmätning. Detta har också möjliggjort samtidig ömsesidig kontroll för båda parter.

För 2021, vid en extrapolering av förhållandena som förelåg fram till oktober/november 2021, har därvid följande mängder processavloppsvatten kunnat bestämmas:

Tidsperiod	Vatten till Renahav	Utsläpp vid Byttelocket*	Till Omholmens reningsverk	Uppkommet i och omhänder- taget av grannfastighet	Totalt
2021 helår (m3)	ca 18 000	-	ca 650**	ca 100	ca 19 000

Tabell 2. Totala processavloppsvattenmängder för 2021 (uppskattat)

* Mätdata för utsläppet till Byttelocket är osäkra, men Marenor bedömer att inget utsläpp har förekommit denna väg under 2021.

** Från december 2021 tillförs även detta flöde Renahavs reningsanläggning

Som ovan nämnts så har det processavloppsvatten, vilket fortsatt under 2021 letts till Omholmens reningsverk, under december månad 2021 även det kopplats om för avledning till Renahavs reningsanläggning. De mindre mängderna uppkommet processavloppsvatten i samband med förvaring och inledande kontroll inom rom-

/caviarhanteringen kommer emellertid fortsatt ombesörjas av hyresvärden för de för denna mindre delverksamhet nyttjade lokalerna, Kungshamnsfiskarna AB.

De huvudsakliga grunderna för det övriga uppkomna processavloppsvattnet beskrivs nedan.

11.1.1 Rengöring av produktionsutrustning

Produktionsutrustningen rengörs dagligen, och arbetet utförs av egen personal eller av externa städbolag. Rengöringen sker delvis genom CIP-diskning (Cleaning In Place), vid vilken en blandning av vatten och rengöringsmedel i ett slutet system pumpas/sprutas genom den processutrustning som kommer i kontakt med produkten, dels med skumbeläggning på övriga ytor. I det senare fallet genomförs detta genom att de ytor, produktionslinjer samt lokaler som ska rengöras beläggs med skum/rengöringsmedel som får verka en tid enligt anvisning. Därefter rengörs system/ytor genom att sköljas med vatten.

Rengöringsfrekvensen utvärderas återkommande med livsmedelssäkerhet som bas. När antalet skift ökar i samband med en utökad produktion, så kan utrustningen bättre nyttjas och rengöringen också effektiviseras, varför åtgångna vattenmängder kan reduceras i förhållande till producerad mängd. De årligen uppkomna processavloppsvattenmängderna till följd av rengöring bedöms av Marenor utgöra den största delen av uppkomna processavloppsvattenmängder.

Se närmare om kemikalieanvändningen vid rengöringen under avsnitt 14 om kemiska produkter nedan.

11.1.2 Avfrostning av gyrofrysar

Vid avfrostningen av anläggningens två gyrofrysar används hetvatten, se även avsnitt

7.3.1 ovan. Hetvattnet blandas vid avfrostningen med produktrester, varför det måste avledas som processavloppsvatten till Renahavs anläggning. De idag årligen uppkomna processavloppsvattenmängderna till följd av avfrostningen av gyrofrysarna uppskattas till ca 1 000 - 2 000 m3/år. Vattenbehovet är proportionellt i förhållande till användningen av gyrofrysarna.

11.2 Uppvärmt icke förorenat kylvatten från pastöriseringsanläggning

Pastöriseringsanläggningen, Pastören, används för del av caviarproduktionen, se även avsnitt 7.3.2 ovan.

Avkylningen efter pastöriseringen sker med hjälp av kommunalt renvatten i ett genomgångskylsystem, d.v.s. på så sätt att det kylande vattnet aldrig kommer i kontakt med de aktuella produkterna. Vattnet som används för nedkylningen är därför fortsatt rent, men uppvärmt. För att inte belasta avledningen av processavloppsvatten med detta rena vatten, leds det uppvärma kylvattnet efter pastören direkt ut till recipient på, enligt muntlig uppgift, ca 8 - 10 meters djup och lika långt från strandkanten, se karta nedan:

Fig. 14. Karta över utsläppspunkt (röd stjärna) för uppvärmt rent kylvatten från pastören. Karta från Eniro.

Uppskattad använd årlig mängd kylvatten för pastören är vid nuvarande drift uppskattningsvis ca 5 000 m3/år. Den planerade utökade driften förväntas enbart i begränsad utsträckning beröra caviarhanteringen, varför vattenanvändningen för pastören i huvudsak bedöms kvarstå oförändrad genom det ansökta utökade tillståndet. Totalt bortkyld effekt uppskattas av Marenor till ca 50 MWh/år samtidigt som det uppvärmda kylvattnet också bedöms tappa en del av sitt värmeinnehåll under den sträcka som det leds från pastören till den faktiska utsläppspunkten.

Utsläppet bedöms därför inte kunna orsaka annat än lokal påverkan i form av förhöjd temperatur vid själva utsläppspunkten och dennas absoluta närhet. Att sammanföra detta rena, men uppvärmda, vatten med det övriga - förorenade – processavloppsvattnet till Renahavs anläggning, bedöms inte som en miljömässigt bättre lösning, eftersom det skulle betyda att renvatten tillförs en reningsanläggning, vilket därigenom motverkar dennas möjlighet att rena det övriga till anläggningen tillförda processavloppsvattnet.

11.3 Marenors förbehandling av processavloppsvatten

Processavloppsvattnet från produktionen avbördas via golvbrunnar och golvrännor i produktionslokalernas golv. Dessa konstruktioner är försedda med fasta lock med 5 mm stora perforeringar. Vattnet förs därifrån till fett- och slamavskiljare. Det ovanstående gäller för allt vatten som avleds till Renahav, inklusive det som fram till december 2021 letts till Omholmens reningsverk. Även det i fett- och slamavskiljarna uppsamlade fettet och övrigt slam hanteras i Renahavs anläggning men transporteras, till skillnad från processavloppsvattnet, dit med lastbil. Se även närmare i avsnitt 15.3 om avfallsmängder nedan.

Innan avledningen till Renahavs anläggning sker, så pH-justeras vattnet med natriumlut i en 5 m3 tank, varefter det passerar en mindre utjämningstank på 1 m3, för att på så sätt säkerställa att flödet upprätthålls kontinuerligt och inte sker batchvis, samt att pH håller rätt nivå.

11.3.1 Föroreningsinnehållet i förbehandlat processavloppsvatten till Renahavs anläggning

Under 2021, och med en extrapolering för det fjärde kvartalet från kring 1 december 2021, har enligt Marenors löpande mätningar följande variationer i kvartalsmedelvärden för de idag olika reglerade föroreningsparametrar förelegat under året (avrundade värden):

Parameter	Kvartal 1, 2021 (kg/dd)	Kvartal 2, 2021 (kg/dd)	Kvartal 3, 2021 (kg/dd)	Kvartal 4, 2021 (kg/dd)	Villkor* kvartals- medelvärde per driftsdygn (kg/dd)
Tot-N	10	11	13	12	17
Tot-P	1,9	2,0	2,4	2,6	3
TOC	67	65	75	71	87

* Kvartalsmedelvärde räknat som medelvärde per driftsdygn (dd)

Ifråga om flöde har för 2021 följande kvartals-, respektive årsmedelvärden uppmätts:

Kvartal 1 (m3/dd)	Kvartal 2 (m3/dd)	Kvartal 3 (m3/dd)	Kvartal 4 (m3/dd)	Årsmedel (m3/dd)	Villkor* års- medelvärde per driftsdygn (kg/dd)
88	72	63	75	74	75

* Årsmedelvärde räknat som medelvärde per driftsdygn (dd)

Av det ovanstående följer att samtliga villkor, uttryckta som medelvärde över kvartal- respektive år, har uppfyllts under 2021, om än knappt ifråga om flödet.

Den ansökta utökade verksamheten kommer medföra en ökning av processavloppsvattenmängderna, se närmare i avsnitt 16.1 om använda vattenmängder.

Även innehållet av föroreningar, mätta som TOC (Totalt organiskt kol), N-tot (total mängd kväve) och P-tot (total mängd fosfor) förväntas genom den ökade produktionen öka räknat som mängd per driftsdag. Därtill förväntas också Xxxxxxxx ambition att reducera antalet lastbilstransporter till Xxxxxxxx anläggning med fett- och slamavskiljaravfall, medföra att visst ytterligare organiskt material kommer att ingå i det processavloppsvatten som transporteras till Renahav i den befintliga överföringsledningen, se även avsnitt 15.3 om avfallsmängder nedan.

Marenor bedömer att de ovanstående båda förändringarna, den ökade produktionen och det eftersträvade minskade antalet transporter med lastbil av fett- och slamavskiljaravfall till Renahav, sammantaget medför att nuvarande tillåtliga utsläpp i processavloppsvattnet, mätt som TOC, N-tot, respektive P-tot, behöver ökas med 50% för att kunna innehållas. Som vidare framgår av bifogad skrivelse från Renahav Sverige AB, så har en sådan ökning inte heller någon reell betydelse för funktionen på Renahavs reningsanläggning, se bilaga 6. Eftersom Marenor därtill vidtar ytterligare åtgärder för att minska risken för att utsläpp ska behöva uppkomma direkt till recipient via den gamla utloppsledningen vid Byttelocket, se avsnitt 11.1 ovan, bedömer bolaget att det även i detta avseende genomförs tillräckliga åtgärder, för att ökade mängder organiskt material ska få kunna överföras till Renahavs anläggning via befintlig överföringsledning.

Marenor bedömer härigenom sammantaget att de tillåtna föroreningsmängder, mätt som TOC, N-tot respektive P-tot, i det processavloppsvatten som tillförs Renahav, vid fullt utökad produktion skulle behöva ökas till följande begränsningsvärden:

TOC: 130 kg/driftsdygn som kvartalsmedelvärde N-tot: 25 kg/driftsdygn som kvartalsmedelvärde P-tot: 4,5 kg/driftsdygn som kvartalsmedelvärde

Variationen i pH-värde har för enskilda dygn varit betydande under 2021, och legat i intervallet 4,4 - 12. Marenor bedömer att detta hör samman såväl med de infasningsproblem som förelegat under året, som med det faktum att utrustningen för pH-justering uppvisat betydande barnsjukdomar, t.ex. ifråga om doseringen av lut.

Marenor har därför påbörjat en översyn av styrningen av pH-justeringen, såväl som ifråga om vilka medel som bör användas för pH-justeringen, varför idag gällande villkor om att pH ska hållas inom 6,5 - 10 fortsatt ska kunna innehållas även vid den ansökta utökade produktionen.

11.4 Dagvatten

Dagvatten uppkommer till följd av nederbörd på de ytor som verksamhetsområdet utgör, inkl. tillhörande parkeringsplatser och byggnaders tak. Totalt handlar det om knappt 1,6 hektar vilket, med en årsnederbörd på 700 mm och en antagen uppskattad avrinning till dagvattensystemet av halva nederbörden, medför en årlig nederbördsmängd att omhänderta som dagvatten på ca 5 600 m3.

Inom området finns ett stort antal dagvattenbrunnar, se karta nedan. De flesta är lokala perkolationsbrunnar, dvs. från vilka vattnet leds direkt ner i de fyllmassor på vilka Guleskär är uppbyggt, och flera av dem är sammanbundna i ett nät från vilket vattnet också leds ut i underliggande mark. Det perkolerade vattnet kommunicerar därifrån med omgivande vattenmassor, d.v.s. företrädesvis med vattenförekomsten Kungshamns södra skärgård, inkl. Dödvik. I öster finns även några s.k. gallerbrunnar från vilka där uppsamlat dagvatten leds till Dödvik. Se även närmare i kartorna nedan.

Fig. 15. Befintliga dagvattenbrunnar inom fastigheten Gravarne 3:41.

Omholmen

Fig. 16. Karta över det kommunala spillvattennätet, brandförsörjningsvatten samt dagvattenavledning till Dödvik genom gallerbrunnar i den östra delen av Marenors verksamhetsområde.

I närheten av varje respektive dagvattenbrunn finns tätningsutrustning, i form av en tätting. Även absorptionsmedel finns lätt tillgängligt. Tättingarnas funktion ska testas årligen, och utbyte eller annan relevant åtgärd ske vid konstaterad bristande funktion.

11.5 Sanitärt avloppsvatten

Sanitärt vatten på platsen leds separat till kommunens spillvattennät. Den nya verksamheten förväntas inte leda till någon annan typ av sanitärt vatten än det som uppkommer idag, och avledning kommer fortsatt att ske via befintlig ledning till Omholmens kommunala reningsverk, se ledningsdragningen i figur 16 ovan.

Utsläppet av sanitärt vatten bedöms inte påverka kommunens reningsverk i nämnvärd utsträckning, och mängden bedöms som mest uppgå till 1000 - 2000 m3/år, d.v.s. motsvarande ett mindre antal hushåll.

11.6 Släckvatten

Brand kan inte uteslutas vid verksamheten, och kan bl.a. uppkomma genom ovarsam hantering, olycka, eller som följd av sabotage. Se även närmare i avsnitt 18 om riskbedömning nedan.

För att en brand, från miljösynpunkt, ska kunna leda till annat än huvudsakligen luftföroreningar krävs t.ex. att släckinsatser genomförs på något sätt. För att kunna genomföra en rimlig bedömning och planering i syfte att motverka de potentiellt negativa effekterna på den yttre miljön vid en brand som måste släckas, har frågan om i vilken omfattning som släckvatten kan komma ifråga, och av vilka skäl, närmare utretts. Frågan har också mer i detalj diskuterats mellan bolaget och den kommunala

Räddningstjänsten. Marenor har baserat på detta tagit fram en särskild släckvattenutredning, se bilaga 7.

Av släckvattenutredning framgår bl.a. följande förbättrings- och/eller säkerställandeförslag, utöver vad som i övrigt framgår av denna MKB inkl. ett fortsatt nära samarbete med Sotenäs kommuns räddningstjänst:

Fysiska installationer och motsvarande

- Installera avstängningsventiler mot havet för att förhindra att släckvatten förs dit.

- Flytta befintliga laddningsstationer för elbilar bort från befintlig gasoltank

- Se över, och vid behov valla in, vissa för släckvattenhanteringen strategiska områden,

inkl. asfaltering av vissa av dagens gruslagda ytor. Det senare kräver även till del samordning med Sotenäs kommun.

Andra åtgärder

- Uppdaterad brandskyddsdokumentation efter inomhus ombyggnation.

- Fortsatta regelbundna utbildningar och övningar för personalen om brandförebyggande arbete och om möjliga brandavhjälpande insatser där dessa bedöms rimliga och säkra

- Löpande ha tillgång, och kontaktuppgifter, till slambil som kan omhänderta uppkommet släckvatten, inklusive uppgifter om dess inställelsetid, förmåga att suga upp uppkommet släckvatten samt förvaring mellan ytterligare hämtningar av släckvatten, samt förvaring av släckvatten fram till vidare hantering, t.ex. rening eller destruktion.

Samtliga punkter enligt ovan, där Marenor har rådigheten, avses av bolaget fullgöras till halvårsskiftet 2022, och bolaget bedömer därefter att man, med de åtgärder som enligt ovan avses vidtas, kommer ha ett system med såväl fysiska installationer som organisation och rutiner, så att det med rimlig säkerhet kan säkerställas att ingen negativ påverkan av betydelse på miljön ska kunna uppkomma genom eventuellt uppkommet släckvatten.

11.7 Vattenrecipient

Frågorna om potentiell påverkan på närliggande vattenrecipienter är, i den utsträckning som de inte är belysta ovan i detta avsnitt, framförallt närmare belysta i avsnittet om omgivningens känslighet, se avsnitt 10 ovan.

12 Utsläpp till luft

Utsläpp till luft uppkommer i samband med olika aktiviteter och delavsnitt på anläggningen, samt kopplat till transporterna till och från platsen. De olika utsläppen är av varierande omfattning och art, samt föreligger såväl vid dagens produktion som vid den utökade verksamheten.

Omfattningen på, och arten av, utsläpp till luft belyses närmare nedan.

12.1 Produktionen

12.1.1 Panering/fritering

Utsläppet till luft från själva produktionen är begränsat, och sker främst kopplat till paneringen av sjömat.

Vid panering genomförs i fritöser en fritering vid upphöjd temperatur och med användande av frityrolja (rapsolja). Förfarandet ger upphov till begränsade utsläpp av partiklar och till viss lukt. Av arbetsmiljöskäl sugs avgaserna från friteringen bort från lokalerna med fläktar. Dessa för idag avgaserna till en skorsten. Mynningen är 10 meter ovan markplan och placerad på taket ovanpå den större produktionsanläggningen, se nedan:

Fig. 17. Placering av utsläppspunkten till luft från paneringen, med mynning på 10 meters höjd ovan markplanet. Koordinater enligt SWEREF99.

Utsläppet från paneringen renas idag. med främst mekaniska filter, ovanför fritösen innan det avleds till skorstenen. Filtren rengörs en gång per vecka. Skorstenen har under hösten 2019 byggts om med bland annat ett bredare utsläppsrör, vilket allmänt lett till lägre ljudnivå samt till reducerat utsläpp av partiklar. Detta tack vare den reducerade hastighet som därvid uppkommer.

Ett antal synpunkter har inom samrådet med närboende inkommit avseende lukt kopplat till paneringen, något som dock inte vid något annat tillfälle kommit Marenor till känna. Detta avser i huvudsak kommentarer från boende nordväst om anläggningen, se bifogad samrådsredogörelse i avsnitt 22 nedan.

Synpunkterna har också pekat hän på att det kan ha varit frågan om störningar främst vintertid, d.v.s. under den tid på året då bl.a. sydostlig vind är mer förekommande än i övrigt under året. Se nedan ett exempel på en typisk vindros för vintertida förhållanden på västkusten.

Fig. 18. Vindros kvalitativt typisk för vindertida förhållanden på den svenska västkusten

Xxxxxxxxx pekar på en situation med andra huvudsakliga vindriktningar än de västliga/sydvästliga som är vanligast sommartid. Vindrosens vindförhållanden ovan är ibland även representativa för förhållandena på västkusten under våren. Sammantaget betyder det ovanstående att av närboende observerad lukt, mycket väl kan härledas till Marenors paneringsverksamhet.

I anslutning till framtagandet av denna MKB, och inom ramen för redan befintligt tillstånd, har Marenor initierat ett arbete med att installera ny reningsutrustning för befintlig fritös till senast mars månads utgång 2022. Den nya reningsanläggningen förses med såväl fettfilter som partikelfilter och ett kolfilter med sammantaget väsentligt bättre prestanda än dagens anläggning. Leverantören har garanterat att installationen kommer att medföra att ingen lukt, som skulle kunna nå närboende, ska kunna uppkomma från anläggningen efter denna installation. Alternativt kan annan reningsteknik med minst motsvarande förbättrade rening komma ifråga. Marenor förutser vidare att ytterligare en fritös kan komma att behöva installeras. På denna införs i så fall motsvarande rening, antingen genom samutnyttjande av utrustning eller separat per fritös.

12.1.2 Gasolförbränning

Gasol används för att producera hetvatten och ånga för vidare användning i olika delar av produktionen. Gasolpannan är från 2002, och togs i drift på Marenors anläggning under 2016. Årlig gasolförbrukning har under senare år varit kring 110 ton gasol/år, och antas öka till ca 140 ton/år vid den ansökta utökade produktionen.

Beräknat på att gasolen i huvudsak innehåller propan, så medför dess användning idag ett årligt utsläpp av koldioxid på ca 300 ton CO2/år, med en förutsedd ökning till ca 400 ton CO2/år vid den utökade produktionen.

Vid förbränning av gasol uppkommer även utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Utsläppet av svaveldioxid har - genom massbalans och baserat på en uppgift från bränsleleverantören om en medelsvavelhalt - beräknats till enbart ca 2 kg SO2/år vid full ansökt produktion, och utsläppet av kväveoxider har - genom mätning - kunnat uppskattas till ca 0,3 ton/år vid full produktion enligt ansökan, se mätrapport bifogad i bilaga 8.

Rökgaserna från förbränningen av gasol släpps ut i en separat ca 8 meter hög skorsten, placerad mellan den västliga lagerbyggnaden, och den stora produktionslokalen i söder, och med en mynning i höjd med takets takrännor på den senare.

Utsläppet av partiklar är vid normal drift i princip försumbart vid eldning med gasol. Ej heller förekommer luktande utsläpp.

Gasolpannan, vilken har en effekt på 1310 kW, omfattas av förordningen om medelstora förbränningsanläggningar (SFS 2018:471). Eftersom pannan är äldre än från 2018 så gäller, ifråga om utsläpp för denna anläggning, bilaga 1 i förordningen. Av denna framgår att maximalt tillåtet utsläpp från pannan därigenom är 200 mg SO2/Nm3 och för kväveoxider 250 mg NOx/Nm3 (”Annat gasformigt bränsle”).

Genomförd mätning enligt ovan gav, omräknat till enheten mg/Nm3, vid normal drift i fallet med svaveldioxid ca 3,5 mg SO2/Nm3 och för kväveoxider ca 185 mg NOx/Nm3. Detta betyder att gällande krav enligt förordningen innehålls.

12.1.3 Hantering av potentiellt luktande avfall

Inom verksamheten uppkommer biologiskt avfall i form av organiskt biavfall. Detta dels som en fraktion bestående av uppsamlade rester av produkter och råvaror, och dels som en fraktion i form av upptaget fett och slam från fett- och slamavskiljare på anläggningen.

Särskilt den förstnämnda fraktionen är en typisk avfallsfraktion som bolaget av rent företagsekonomiska skäl har betydande anledning att försöka hålla så låg som möjligt. Den samlas löpande upp i produktionslokalerna och förvaras kortvarigt inomhus i

anslutning till dessa produktionslokaler i väntan på borttransport. Förvaringen sker därefter kylt i det mindre lagret i västra delen av fastigheten Gravarne 3:41. I den utsträckning som avfallet förvaras utomhus under en kort period, t.ex. i anslutning till avhämtning av avfallsentreprenören, så sker detta tillslutet.

Det organiska biavfall som samlas upp i fett- och slamavskiljare exponeras till luften enbart i samband med att det sugs upp av avfallsentreprenör. Brunnslocken vid dessa enheter är så täta (och tunga) att i praktiken ingen lukt kan spridas genom dem, annat än i begränsad utsträckning just enbart när locken öppnas för tömningen av enheterna.

12.1.4 Transporter inom verksamhetsområdet och i anläggningens närområde

Omfattningen på antalet Marenoranknutna transporter har närmare belysts i avsnitt 8 ovan. En beräkning har nedan gjorts av de utsläpp till luft som härigenom kan antas uppkomma i närområdet. För beräkningarna har den i avsnitten 8.3 - 8.4 framräknade omfattningen på transporter för dels Marenors verksamhet, inkl. arbetspendlingen och för dels transporterna i övrigt inom Kungshamns tätort och på vägarna 174 resp. 892. Beräkningarna bygger vidare på en antagen passage inom tätorten om ca 2 km vägsträcka per transportrörelse. Vid beräkningen har alla lastbilar antagits åka hela denna sträcka, personbilar likaså, vilket sammantaget kan antas utgöra en viss överskattning.

Som bas för beräkningarna har för nuläget använts Trafikverkets 2019-03-27 prognosticerade emissionsfaktorer för trafik i stad/tätort för år 2020 för nuläget, och de för år 2030 för den ansökta utökade produktionen. Vidare har ett konventionellt antagande om ett ökat transportarbete på 1,5% per år gjorts för perioden 2020 till 2030 för de samlade transporterna i samhället.

12.1.4.1 Transportscenarier för dagens situation

Nedan presenteras i sammanfattning resultatet av genomförda beräkningar med de ovan beskrivna utgångspunkterna för dagens situation.

Transportscenario 2021; Marenor	Trafikarbete (fkm/år)	CO2 (ton/år)	VOC (kg/år)	NOx (kg/år)	Part. (kg/år)
Tunga transporter	11 000	8	0,6	20	0,3
Personbilar	64 000	10	15	21	0,2
TOTALT	78 000	18	16	40	0,5

Tabell 3. Utsläpp från Marenoranknutna transporter med 2 km vägsträcka från anläggningen vid dagens produktionsförhållanden, samt med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer för 2020.

Transportscenario 2021; Alla	Trafikarbete (fkm/år)	CO2 (ton/år)	VOC (kg/år)	NOx (kg/år)	Part. (kg/år)
Tunga transporter	550 000	370	30	960	13
Personbilar	6 300 000	950	1 520	2 080	19
TOTALT	6 850 000	1 330	1 550	3 040	32

Tabell 4. Utsläpp från alla transporter i centrala Kungshamn och beräknat på 2 km körsträcka samt med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer för 2020.

12.1.4.2 Transportscenarier för en produktion i enlighet med ansökan om utökad produktion

Nedan presenteras i sammanfattning resultatet av genomförda beräkningar med de ovan beskrivna utgångspunkterna för en situation med full verksamhet i enlighet ansökan om utökad verksamhet. Denna situation antas ha uppnåtts kring 2030, varför emissionsdata för jämförelserna hämtats från Trafikverkets prognosticerande databaser för detta år.

Transportscenario Utökad (2030) Marenor	Trafikarbete (fkm/år)	CO2 (ton/år)	VOC (kg/år)	NOx (kg/år)	Part. (kg/år)
Tunga transporter	20 000	12	0,8	10	0,1
Personbilar	86 000	9	15	10	0,2
TOTALT	107 000	21	16	20	0,3

Tabell 5. Utsläpp från Marenoranknutna transporter med 2 km vägsträcka från anläggningen vid ansökt utökad produktion, samt med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer för 2030.

Transportscenario Utökad (2030) Alla	Trafikarbete (fkm/år)	CO2 (ton/år)	VOC (kg/år)	NOx (kg/år)	Part. (kg/år)
Tunga transporter	640 000	360	25	310	4
Personbilar	7 320 000	810	1 320	880	15
TOTALT	8 000 000	1 170	1 350	1 190	20

Tabell 6. Utsläpp från alla transporter i centrala Kungshamn och beräknat på 2 km körsträcka med användande av Trafikverkets emissionsfaktorer för 2030.

Av det ovanstående följer att utsläppen till luft från de Marenoranknutna transporterna, till och från verksamheten, är mycket små jämfört med övriga transportrelaterade utsläpp i den nära omgivningen.

Beräkningen ovan indikerar en andel på ca 1,5 - 2 % ifråga om utsläppet av koldioxid

för de Marenoranknutna transporterna. För de lokalt och regionalt inverkande föroreningarna är andelen ävenledes ca 1,5 - 2% för NOx, medan andelen för VOC (kolväten) respektive partiklar är litet lägre, ca 1%. Utsläppet av svaveldioxid är, till följd av det låga svavelinnehållet i dagens och framtidens bränslen, mycket lågt. För de Marenor-anknutna transporterna i det direkta närområdet kan det beräknas till i storleksordningen enbart < 100 gram S/år såväl med dagens produktion som med den ansökta utökade produktionen.

Beräkningarna ovan bygger vidare bl.a. på att tomgångskörning på Marenors anläggning enbart förekommer i mycket liten omfattning. I den utsträckning som de godstransporterande lastbilarna ofta skulle ha motorn på tomgång under en längre tid inom anläggningens verksamhetsområde, skulle emellertid lokala tillkommande utsläpp av mer än ringa art - och potentiellt även luktande - kunna uppkomma. Detta bedöms dock inte kunna bli fallet om minst de kommunala regelverken följs ifråga om maximal tid för tomgångskörning.

Sammantaget visar de ovanstående tabellerna för alla beräknade parametrar, trots att en viss - om än begränsad - antagen ökning av antalet transporter uppkommer till följd av den ansökta utökade produktionen, att de totala utsläppen tom. blir lägre på 10 års sikt. Det totala transportarbetet ökar visserligen, men det väger inte upp de av Trafikverket, som central myndighet, prognosticerade utsläppsreduktionerna för samtliga ovan beräknade föroreningsparametrar. I vissa fall är reduktionen för de kommande åren kraftig, t.ex. för kväveoxider och partiklar. Det senare gäller också för specifikt de Marenoranknutna transporterna.

12.1.5 Interna trucktransporter

För de interna transporterna mellan olika platser inom Marenors samlade verksamhetsområde på Guleskär används idag - och kommer även framgent - enbart eldrivna truckar att användas. Det betyder i praktiken att inga reella utsläpp till luft från dem kommer att uppkomma på orten.

12.2 Särskilt om luktande utsläpp

Ovan har, under beskrivningen av produktionskopplade utsläpp till luft, redogjorts för uppkomsten av luktande utsläpp från paneringen/friteringen samt av potentiell lukt vid hantering av organiskt biavfall.

Med undantag för den lukt som skulle kunna uppkomma vid ett läckage i det ammoniakbaserade kylsystemet, se närmare nedan under avsnitt 18 om risker, bedöms

- med ovan beskrivna åtgärder - inga andra potentiellt externt luktande utsläpp från anläggningar kunna uppkomma, vare sig vid nuvarande produktionsmängder eller vid nyttjande av ett tillstånd till utökad produktion.

12.3 Närboendes synpunkter angående utsläpp till luft

Under avsnittet om produktionskopplade utsläpp till luft har även ovan redogjorts för att närboende i samband med det genomförda samrådet påtalat att lukt från paneringen kunnat kännas vid olika tillfällen, och då särskilt av boende nordväst om anläggningen, se närmare i avsnitt 12.1.1 ovan.

Vid en förfrågan till miljönämnden om inkomna klagomål till följd av lukt, buller och trafik, kunde emellertid nämndens representant inte redogöra för att några klagomål registrerats avseende lukt från vare sig Marenor eller någon annan verksamhet på platsen, se epost-kommunikation i bilaga 9. Marenors bedömning är därför att frågan om lukt som störningskälla generellt inte är av alltför stor betydelse på orten, men bolaget avser icke desto mindre att vidta ett antal åtgärder, se bl.a. avsnitt 12.1.1 ovan.

12.4 Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet

I Sverige finns i vissa större tätorter problem med att uppfylla de EU-baserade miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet avseende främst halterna av kvävedioxid och partiklar. För att en sådan oönskad situation ska kunna uppstå krävs emellertid såväl mycket tät trafik som mer eller mindre slutna gaturum, d.v.s. höga byggnader eller bergsknallar på vardera sidan om en mycket trafikerad väg, alternativt extremt hög trafikbelastning eller s.k. småskalig vedeldning i stor omfattning.

En typisk plats med problem av denna art är t.ex. i Göteborg, Gårdaområdet vid E6. I Stockholm finns historiskt motsvarande problem uppmätt vid t.ex. Hornsgatan, där mätningar också kontinuerligt genomförs. Även ett antal andra något mindre tätorter med kring 100 000 - 200 000 invånare, har i Sverige meddelat Naturvårdsverket att man i de centrala delarna har eller har haft problem med att uppfylla en eller fler av de uppsatta miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och/eller partiklar på en eller fler särskilt utsatta platser inom respektive kommun.

För vissa litet mindre orter kan dessutom risken för överskridande ibland aktualiseras ifråga om främst partiklar, t.ex. om det lokalt förekommer mycket omfattande småskalig vedeldning i bostadshus, samtidigt som de topografiska och meteorologiska förhållandena är ogynnsamma. Detta senare är dock i första hand aktuellt i nordligare delar av Sverige.

Ingen av ovanstående omständigheter som är ”gynnsamma” för ett överskridande av en kvalitetsnorm för luftkvalitet föreligger emellertid för området kring Marenors anläggning i Kungshamn. Vid en jämförelse med de trafikflöden och de topografiska förhållandena m.m. som exempelvis förekommer på de platser i Göteborgs tätort, m.fl. större tätorter i Sverige, där föroreningshalter kring och över tröskelvärdena för miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, och t.o.m. över normerna i sig, har uppmätts -

eller skulle kunna uppnås - så är omgivningsförhållandena på nu aktuell plats betydligt mer fördelaktiga.

T.ex. finns mycket öppna ytor i anslutning till bolagets verksamhet, samtidigt som vinden i medeltal också är förhållandevis kraftig. Trafikintensiteten är också långt mycket lägre än på de andra platser där någon eller några miljökvalitetsnormer nästan överskrids eller överskrids. Sammantaget betyder det att förutsättningar bedöms saknas för att halter nära nivåerna för miljökvalitetsnormerna, för t.ex. kväveoxider eller partiklar, ska kunna uppkomma på platsen.

De transporter som genereras av Marenors ansökta utökade verksamhet på Guleskär, riskerar av ovanstående skäl inte heller de att på orten eller i dess närhet medföra, ej heller medverka till, att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids.

13 Buller

13.1 Anläggningsbuller

Vid Xxxxxxxx anläggning finns inga bullerkällor som på något tydligt sätt särskilt märker ut sig ifråga om uppkommet externt buller. Inga klagomål på buller från verksamheten är kända, se även bilaga 9. De använda byggnaderna för verksamheten kommer inte heller att utrustas med någon ny exteriör utrustning, vilken potentiellt hade kunnat utgöra nya bullerkällor av mer än ringa art på platsen.

Marenor har i en utredning, baserat på mätningar under dagtid 2021-12-17, mätt upp bullret från 21 olika potentiella bullerkällor, se bilaga 10a. Byggnadsfysik AB har, baserat på dessa mätningar, gjort en källstyrkeberäkning, bilaga 10b. Syftet med beräkningen var att erhålla värden på det resulterande bullret nattetid vid de närmaste bostäderna. För detta har därför dels de bullerkällor som säkert inte ska förekomma nattetid tagits bort, t.ex. lastning av lastbil, såväl som de källor som vid mätningen uppvisade tydligast lägst bullernivåer och därför saknar betydelse för det samlade externa bullret. I beräkningen har vidare ingen hänsyn tagits till eventuell skärmning eller annan dämpning mellan verksamheten och bostäderna, vilket medför att det beräknade resulterande bullret allmänt kan antas utgöra en överskattning av de reellt uppkomna bullernivåerna.

Av beräkningen kan konstateras att det vid Marenor AB alstrade bullret nattetid ger ett ekvivalent verksamhetsbuller vid de närmaste bostäderna på ca 36 - 37 dB(A), vilket kan jämföras med de 40 dB(A) nattetid som Naturvårdsverket satt upp som gällande riktlinje i sin handbok ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” från april 2015.

Slutsatsen är att således att Xxxxxxxx verksamhet väl uppfyller Naturvårdsverkets riktlinjer. Det hindrar dock inte att noggrann uppsikt bör hållas på främst eventuellt kärvande roterande utrustning, eftersom det i de allra flesta fall är fläktar och ventilationsaggregat som enligt beräkningen står för de enskilt större bullernivåerna. Av utredningen framgår vidare att den källa som avger högst buller når nivån 89 dB(A) och att de framräknade nivåerna på externt buller vid bostäder fortsatt är giltiga så länge som inte nattetid någon ny bullrande enhet på 86 dB(A) eller mer tillkommer.

Till det ovanstående ska läggas att den karta som finns på första sidan i bilaga 10b kan ge viss oklarhet i från vilken på punkt på Marenor som det samlade källstyrkebullret beräknats. För detta hänvisas istället till kartan på sid 2 i bilaga 10a.

Vid samrådet har frågan om ökad risk för buller nattetid lyfts av närboende. Av mätningarna och beräkningarna ovan följer att Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, vid normal drift vid Marenor, även kommer att efterlevas nattetid vid en utökad produktion i enlighet med ansökan.

13.2 Buller till följd av godstransporter till och från anläggningen

Lastbilar som utför godstransporter till och från anläggningen, avses även fortsättningsvis till den absolut största delen ankomma till, och lämna, anläggningen mellan kl. 06.30 - 17 vardagar, dvs. under normal kontorstid. Dessa transporter bör därför inte vid en utökad produktion tillföra något ökat externt verksamhetsbuller av betydelse, se ovan i avsnitt 13.1.

För transporterna genom Kungshamns centrum har vidare, vid det genomförda samrådet, inkommit synpunkter från närboende som talat om risken för ökat buller på de nyttjade trafiklederna i Kungshamns centrum, dvs. mellan Guleskär och vägarna 174 och 892, t.ex. utmed Hamngatan, Dinglevägen och/eller Parkgatan. Den lokala tillsynsmyndigheten har även meddelat att klagomål på störningar från transporter inkommit som berör de två senast nämnda vägarna, dock utan att detta kan knytas till just Marenors verksamhet.

Av avsnitt 8 om transporter ovan framgår att de tunga transporter som Marenors verksamhet ger upphov till idag, respektive vid den ansökta utökade verksamheten, utgör ca 0,3% av det samlade antalet transportrörelser per årsmedeldygn längs med huvudstråken i närområdet, respektive kring 4% av det samlade transportarbetet med tunga fordon på samma sträckor. Den förväntade ökningen av Marenoranknutna transporter kan samtidigt antas medföra en förändring på enbart några tiondels %- enheter per årsmedeldygn gentemot det totala antalet transporter, respektive någon dryg procentenhet ifråga om transportarbetet räknat på enbart tunga fordon i närområdet.

Det ovanstående innebär att ökningen av de Marenoranknutna transporterna med tunga fordon/lastbil till följd av ansökan om utökad produktion, i det närmaste får bedömas som försumbar när det gäller den samlade trafikens omfattning i närområdet, och det i vart fall så länge som det handlar om en mätbar påverkan. Dock är det fortsatt så att de Marenoranknutna transporterna utgör en del av problemet med störningar till följd av transporter med tunga fordon i Kungshamns tätort, om än enbart en liten andel, men tillräckligt stor för att bolaget även fortsatt kommer att hålla transportlogistiken som en mycket prioriterad åtgärd inom verksamheten. Detta då inte minst för att därigenom hålla bolagets andel av de tunga transporterna så låg som praktiskt möjligt, och därmed också av de uppkomna störningarna.

Marenor avser därför bland annat, som del i det senare, att t.ex. för berörda chaufförer återkommande informera om att transporter i normalfallet bör gå via väg 174, och inte via väg 892, såvida inte särskilda förhållanden talar för annat.

Av tabell 1 i avsnitt 8.3 ovan framgår att antalet transportrörelser till och från Marenor förväntas öka från 24 till 40 per driftsdygn vid den ansökta utökade produktionen.

Alla dessa transporter passerar Hamngatan, vilket på platsen skulle ge ett resulterande ökat buller på knappt 3 dB(A) för just enbart dessa transporter enligt beräkningsdata från Byggnadsfysik AB. På 10 meters avstånd handlar det om en förändring från ca 48 till ca 51 dB(A). Eftersom det emellertid inte bara är Marenoranknutna tunga transporter som färdas på Hamngatan, så är samtidigt genomslaget på det totalt resulterande bullret väsentligt lägre än dessa 3 dB(A). Av befintliga grunddata för det totala antalet transporter som anknyter till vägarna 174 och 892, se avsnitt 8.1, så bedöms därför inte ändringen i antalet Marenoranknutna transporter ha någon reell betydelse för det samlade uppkomna bullret på dessa vägar genom tätorten.

Utgående från ett antagande om att de Marenoranknutna lastbilstransporterna fördelas på vägarna 174 respektive 892 på motsvarande sätt som övriga tunga transporter i närområdet, skulle det för de mer trånga passagerna genom tätorten, dvs. för vidare transport utmed väg 892, innebära en ökning från kring ca 10 till knappt 20 transportrörelser per driftsdygn. Även det skulle ge ett resulterande ökat buller på knappt 3 dB(A) för just dessa transporter enligt beräkningsdata från Byggnadsfysik AB. På 10 meters avstånd handlar det om en förändring från ca 44 till ca 47 dB(A) och på 5 meters avstånd från ca 47 till 50 dB(A). Eftersom det emellertid inte bara är Marenoranknutna tunga transporter som färdas på 892, och de vägar som knyter an dit, så är dock genomslaget på det totalt resulterande bullret väsentligt lägre än dessa 3 dB(A). Av befintliga grunddata för det totala antalet transporter som anknyter till väg 892, se avsnitt 8.1, så bedöms därför inte ändringen i antalet Marenoranknutna transporter ha någon reell betydelse för det samlade uppkomna bullret på dessa vägar genom tätorten.

Till det ovanstående kan läggas att, enligt Naturvårdsverkets skrift ”Riktvärden för buller från väg-och spårtrafik vid befintliga bostäder” med senaste revidering i juni 2017, så gäller enligt rådande praxis att bullret från vägtrafik vid byggnadsfasad inte ska överstiga 55 dB(A) som dygnsmedelvärde, vilket även följer av den s.k. infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53).

14 Kemiska produkter

14.1 Bakgrund

En kemisk produkt definieras enligt miljöbalkens 14 kapitel som ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som inte är en vara. Vidare gäller att en blandning är en lösning eller blandning som består av två eller fler kemiska ämnen. En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.

Sammantaget betyder det ovanstående bl.a. att de animaliska och vegetabiliska råvaror som Marenor nyttjar för sin produktion genomgående inte definieras som någon kemisk produkt. Undantagen utgörs bl.a. av vissa ingredienser i form av små mängder aromer och extrakt, vilka är brandfarlig vara och därför också förvaras i brandskåp. Ett annat undantag i produktionen är t.ex. salt (NaCl), d.v.s. en ingrediens som utgörs av i princip enbart ett ämne. Hanteringen av denna typ av ämnen m.m. är dock genomgående mycket begränsad inom produktionen, eftersom slutprodukten fortsatt måste vara ätbar som livsmedel.

Hanteringen av kemiska produkter vid Marenors anläggning handlar därför primärt om den hantering som föreligger för olika stödprocesser för produktionen, t.ex. kemikalier för den återkommande rengöringen av produktionsutrustning och av lokaler. Därutöver hanteras också vissa andra typiska kemiska produkter som gasol och vissa svetsgaser, såväl som natriumlut för pH-justering av uppkommet processavsloppsvatten samt ammoniak, glykol, koldioxid och HFC som köldmedier. Köldmedierna förutses dock inte förbrukas, eftersom de hanteras inneslutna. Frityrolja används vidare vid panering av produkter, och faller också in inom definitionen av kemisk produkt, såväl som den s.k. MAP-gas som används för att modifiera atmosfären i t.ex. vissa plastförpackningar för erhållande av längre hållbarhet på produkten.

14.2 Förbrukning

Nedan anges i tabell (avrundade) förbrukningsmängder av de mest använda rengöringskemikalierna under 2020. Förbrukningen förväntas av Marenor allmänt öka

med ca 25% med ett full ut ianspråktaget utökat tillstånd. De angivna kemikalierna får vidare framförallt ses som typexempel på kemiska produkter som kommer att användas, eftersom kemikalier löpande kan såväl modifieras till innehåll som byta varumärke. Nedan framgår dagens förbrukning av rengöringskemikalier (data från 2020):

Kemikalie som Rengöringsmedel	Leverantör	Användningsområde	Förbrukning (2020) i ton
FOAM 226	Novadan ApS	Alkalisk skum-rengöring	7
FOAM 2000 CL	Novadan ApS	Alkalisk skum-rengöring med klor	6
CIP ALKA 60	Novadan ApS	Alkalisk CIP-rengöring	2
Foam 19 T	Novadan ApS	Surt skum-rengöring	0,8
Desinfect Maxi	Novadan ApS	Flytande neutralt desinfektions-medel	0,4
Arena Handdesinfektion	Arena Kemi AB	Hand-desinfektion	0,2
LAHEGA IPA 100	Clemondo AB	Isopropanolbaserad rengöringsvätska	0,2
Klortabs	Novadan ApS	Desinficerande Klortabletter	0,01

Tabell 7. Dagens förbrukning i ton/år av rengöringsmedel (avrundat 2020).

Rengöringskemikalier har som syfte att göra rent för att på så sätt kunna uppfylla kraven på livsmedelssäkerhet och -hygien. Information om de idag tre mest använda kemikalierna bifogas i bilaga 11a-c. Eftersom den samtidiga förvaringen av dessa tre kemikalier återkommande överstiger 1 ton så kan, ihop med informationen i gällande säkerhetsdatablad om för dem gällande faroangivelser (X-xxxxxx), konstateras att hanteringen sammantaget överstiger nivån för då anmälningsplikt skulle förelegat enligt MPFO 20 kap. 2§, andra punkten, om det varit fråga om en verksamhet för energiproduktion eller en kemisk industri.

Behovet av frityrolja (rapsolja), vilken behövs för paneringen, förväntas i princip förändras med omfattningen av paneringen inom verksamheten. Idag är den årliga förbrukningen ca 150 m3. Om paneringen ökar proportionellt med ökad produktion i övrigt kan åtgången vid ansökt full produktion då uppskattas till ca 400 m3/år.

Gasol används till att producera hetvatten och ånga. Ångan används i sin tur främst för såsblandare, moskokare, lockmaskin, gratängugn, upptiningsblandare och pastören samt för deglacering av fryst fisk. Hetvatten används främst för avfrostning/rengöring av gyrofrysarna. Mängden gasol som årligen förbrukas är idag ca 110 ton, och förväntas öka till ca 140 ton/år vid den ansökta utökade verksamheten.

Den ovan nämnda MAP-gasen används idag, och kommer även att framöver användas, i en omfattning om ca 1-2 ton/år.

14.3 Köldmedier

Bolagets livsmedelshantering medför att vissa av lokalerna måste hålas kylda och/eller frysta. Till huvudsystemet, som betjänar kyl- och fryslager samt vissa produktionslokaler, används ammoniak respektive glykol som köldmedium. Enbart små mängder HFC hanteras i form av ett köldmedieaggregat på 2,5 kg R452A, samt en anläggning med 4,8 kg R448A. Totalt motsvarar HFC-hanteringen därför en installation på ca 12 ton CO2-ekvivalenter.

Verksamhetens befintliga lagerutrymmen planeras inte utökas, utan snarare minskas, för att på så sätt ge mer utrymme för produktionsyta. Det hela möjliggörs av en förbättrad logistik i lokalerna. För detta genomförs bl.a. olika lokalanpassningar, något som redan behövs inom nuvarande tillstånd, och som därför i huvudsak redan kommer att genomföras inom ramen för detta tillstånd. Därav följer att inte heller någon ökning av köldmedia bedöms vara nödvändig.

I följande tabell redovisas uppgifter om de större kylsystemen vid anläggningen, såväl idag som vid utökad drift.

Användningsområde	Köldmedia	Installerad mängd (kg)	Planerad verksamhet (kg)
Kyl- och frysrum	Ammoniak	2 600*	2 600*
Frysrum	Propylenglykol	800	800
Frysrum	Koldioxid	23 000	23 000

Tabell 8. Installerad mängd köldmedia avrundat uppåt

* Varav ca 2 000 kg i den södra produktionslokalen och övrig mängd i lokalen norr därom.

De ovan använda köldmedierna har mycket låga GWP-värden, d.v.s. i praktiken antingen ingen växthusgaspåverkan alls, eller en mycket liten sådan. Ammoniak, som köldmedium, har beteckningen R717 och GWP-värdet = 0. Propylenglykol har ingen beteckning alls som köldmedium. Koldioxid har naturligen GWP-värdet = 1.

Särskilda risker föreligger särskilt i samband med hanteringen av ammoniak, se närmare nedan under avsnitt 18 om Risker.

14.4 Organiska lösningsmedel (VOC)

Vid verksamheten hanteras inte annat än mycket ringa mängder organiska lösningsmedel. Marenor berörs därför inte av Förordningen om användning av organiska lösningsmedel (SFS 2013:254).

14.5 Farligt gods

All transport till anläggningen av farligt gods ansvarar respektive leverantör för, inkl. för upprättandet av transportkort för farligt gods. Omfattningen av sådana transporter är dock samtidigt sammantaget relativt liten.

Det huvudsakliga farliga gods som hanteras vid verksamheten är gasol, som mest 34 m3 i befintlig tank. Försörjningen av gasol sker typiskt genom månatliga transporter om ca 10 ton gasol per tillfälle.

Flera av rengöringsmedlen ovan klassas också som farligt gods vid leveransen till anläggningen, men hanteringen utgör vid varje transporttillfälle normalt enbart maximalt omkring 1 m3. Per år handlar det maximalt om något tiotal m3.

Svetsgaser hanteras också i mindre mängd, totalt emellertid enbart något 10-tal kg, bl.a. acetylen.

I den utsträckning som det finns anledning att klassa bortskaffat avfall, särskilt farligt avfall, som även farligt gods, sker även denna bedömning av den avfallsentreprenör som transporterar avfallet från platsen. Transportören fyller i förekommande fall i såväl ett transportkort för farligt gods, som ett transportdokument för farligt avfall, se vidare avsnittet om avfall nedan.

Sammantaget betyder det ovanstående att hanteringen av farligt gods som transporteras till, och i mindre grad från, anläggningen som mest kan ge upphov till kring en transport per vecka, dock normalt färre. Transporterna sköts vidare under transportörens ansvar, varför Marenor är undantaget från kravet på säkerhetsrådgivare i enlighet med bl.a. MSBFS 2015:9.

14.6 Storskalig kemikaliehantering – Seveso 3

Hanteringen av ämnen, varor m.m. som är upptagna genom sina egenskaper, och/eller direkt angivna med namn, i förteckningen över ämnen eller varor som särskilt ska betraktas vid en bedömning av om en verksamhet berörs av det s.k. Sevesoregelverket enligt lagen (SFS 1999:381) och förordningen (SFS 2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor i samband med s.k. storskalig kemikaliehantering eller inte, är relativt sett liten på anläggningen.

På platsen befintlig tank för gasol är på 34 m3 vilket, vid en utgångspunkt om att innehållet i gasolen främst utgörs av propan, betyder att det som mest kan vara frågan om knappt 20 ton gasol. Gränsen för att omfattas av Sevesoregelverket är för gasol en hantering på 50 ton eller mer vid ett och samma tillfälle. Även ammoniak finns specifikt upptaget på ovan angivna förteckning, men Marenors hantering är även i det fallet lägre än då någon s.k. kravnivå kan komma ifråga. Samma sak gäller för den

övriga mindre hantering av brandfarliga gaser och vätskor som hanteras inom anläggningen. Inte heller utgör den sammantagna hanteringen enligt ovan grund för att omfattas av Sevesolagstiftningen.

Även om Marenor inte omfattas av Sevesoregelverket, behöver bolaget givetvis ändå fortsatt beakta riskerna med hanteringen av t.ex. gasol och ammoniak på platsen, se närmare under avsnitt 18 om risker nedan.

14.7 Skyddsåtgärder

Produkterna för industristädning och desinfektion, se tabell 7 i avsnitt 14.2 ovan, vilka utgör de största volymerna av rengöringskemikalierna, förvaras inomhus och på fristående invallningar med en uppsamlingsvolym som på respektive förvaringsplats minst har en volym motsvarande det största kärlet samt 10% av övriga kärl. Alla rengöringskemikalier förvaras inomhus. Vid större förvarad mängd, så sker det därtill enbart i lokaler från vilka ingen avledning kan ske.

Mindre mängder övriga kemikalier för underhåll och motsvarande förvaras på hyllor samt i uppmärkta kemikalieskåp, såvida de inte i mindre mängd direkt nyttjas på en viss arbetsplats. Samtliga kemikaliers kärl - även de små - är märkta, inkl. öppnade behållare, och hålls slutna. Kemikalier som potentiellt skulle kunna reagera med varandra hålls hela tiden åtskilda.

Parallellt med arbetet med framtagandet av denna MKB planeras en äldre frityroljetank om 9 m3 avvecklas från platsen, och istället ersättas med 4 tankar vilka hämtats från bolagets anläggning i Varberg. Av de nya tankarna är två på 10 m3 vardera och de två andra på respektive 3 m3, d.v.s. totalt med en tankkapacitet på 26 m3. Den exakta placeringen - t.ex. inom- eller utomhus - samt vilka skyddsmått som tankarna kommer att förses med - utöver invallningar - är vid tidpunkten för framtagandet av denna MKB inte slutligt bestämt av Marenor.

I anslutning till utomhus placerade frityroljetankar kommer, för alla närliggande potentiellt berörda dagvattenbrunnar, ett tillräckligt antal s.k. tättingar såväl som absorberingsmedel i tillräcklig utsträckning att finnas lätt tillgängliga för att kunna omhänderta ett spill, t.ex. i samband med påfyllning av tankar.

Förvaringen av gasol i den liggande cisternen om 34 m3 utgör den huvudsakliga anledningen till behovet av det tillstånd till hantering av brandfarlig vara som finns för verksamheten, beslutat av räddningstjänsten och med idag en giltighetstid till 2026- 07-14. För gasolhanteringen finns även en separat anmälan enligt miljöbalken, med beslut av Länsstyrelsen 2016-12-23, dnr. 000-00000-0000. Cisternen är placerad inom en separat inhägnad sydost om den större produktionsbyggnaden längst i söder på anläggningen. Skyltar om tillträdesförbud finns på inhägnaden.

Ingen förändring av det ovanstående följer med en utökad produktion, annat än att anmälan ovan avseende gasolhanteringen avses inkluderas inom det utökade tillståndet.

Ifråga om skyddsåtgärder hänvisas även till avsnitt 18 om riskbedömningar nedan.

14.8 Möjligt utbyte av gasol som bränsle

Marenor har separat utrett möjligheten att byta ut gasolhanteringen till annan energibärare. Bland annat har frågan utretts om att nyttja den befintliga cisternen för (även) s.k. grön gasol. Förutom en högre kostnad skulle det - framförallt till följd av begränsad tillgång - innebära något osäkrare leveranser, men även en viss osäkerhet kring påverkan på t.ex. NOx-utsläppen vid förbränningen i den gasoleldade pannan, se även ovan i avsnitt 12.1.2 om utsläpp till luft. Det senare eftersom gasolpannor genomgående är optimerade för fossil gasol.

Marenor har därför sammantaget, vid en bedömning i enlighet med miljöbalkens skälighetsprincip, balkens 2 kap. 7§, dragit slutsatsen att det med dagens förutsättningar och tillgång inte är skäligt med ett sådant utbyte.

Att byta energibärare till en helt annat typ eller form, har av samma anledning bedömts som såväl i praktiken icke möjligt, som oskäligt. Fjärrvärme är t.ex. inte ett i praktiken möjligt alternativ. Inget fjärrvärmenät finns heller framdraget till Guleskär, och det skulle inte heller kunna generera de temperaturnivåer som krävs i produktionen.

15 Avfallshantering

De typer av avfall som främst uppkommer vid verksamheten är tydligt kopplade till dels produkternas beståndsdelar, dels till använt emballage.

Mängden av respektive avfallstyp som uppkommer i verksamheten, mäts löpande och redovisas minst årligen till tillsynsmyndigheten i miljörapporten. Avfallet hämtas av kontrakterad och, för den aktuella typen av avfall, godkänd avfallsentreprenör. Inget avfall körs av Marenor på egen hand.

15.1 Icke-farligt avfall

Den absolut största fraktionen icke-farligt avfall utgörs av organiskt biavfall, vilket uppkommer i två typer, dels uppsamlade rester som golvskrap bestående av produktrester, fiskavfall och kasserade produkter, dels som uppsamlat fett och slam från fett- och slamavskiljare. Det förra avfallet förvaras alltid kylt och tillslutet för att

förhindra luktspridning, medan det senare återkommande samlas upp från avskiljarna och transporteras bort direkt i samband härmed.

Det kylhållna organiska biavfallet transporteras i poster om typiskt ca 10 ton vid varje tillfälle. Fett- och slamavskiljare sugs idag tomma vid varje tömningstillfälle, varigenom uppkommen mängd avfall återkommande blir ca 15 ton. Befintligt tillstånd anger att frekvensen på tömningen av fett- och slamavskiljare ska ske vid behov ”… så att godtagbar funktion tryggas, dock minst en gång i månaden …”. Idag körs båda typer av organiskt biavfall varje vecka med lastbil till Renahavs anläggning, vilket gör att totalt uppkomna avfallsmängder - med ovanstående data - årligen kan uppskattas till i storleksordningen 1 300 ton per år.

Gällande särskilt villkor 3 anger vidare bl.a. att ”Den hydrauliska belastningen på slam- och fettavskiljaren får inte överstiga 1 m/h.” Detta krav uppfylls enligt uppgift från Marenor med befintlig utrustning.

Även det organiska avfallet i form av kasserad/uttjänt frityrolja förvaras tillslutet, i detta fall i IBC-tankar, och skickas i det fallet till fettåtervinning, f.n. till Svensk Fettåtervinning ABs anläggning i Norrköping. Mängderna uppkommet sådant avfall motsvarar i princip mängden förbrukad frityrolja.

Transporterna av det organiska biavfallet utförs endast av transportörer som av Jordbruksverket har registrerats för transport av animaliska biprodukter. Marenor kontrollerar löpande att så är fallet.

Det icke-farliga avfallet i övrigt sorteras i olika fraktioner, och avser i huvudsak avfall kopplat till använda emballage. Marenor har för detta ett väl fungerande källsorteringssystem, genom vilket vid anläggningen finns tydligt uppmärkta behållare för varje avsedd fraktion. Sorteringen av detta övriga icke-farliga avfall sker i följande huvudsakliga fraktioner:

• Trä

• Well

• Kartong/Blockpapp

• Metall

• Hård-/mjukplast

• Papper

• Glas

• Restavfall (brännbart)

15.2 Farligt avfall

Vid verksamheten uppkommer även ett antal fraktioner farligt avfall, där normalt de största utgörs av spillolja förorenad med ammoniak, annan spillolja samt förbrukad silvernitratlösning, där det senare används för att kontrollera salthalten i produkter. För alla fraktioner farligt avfall gäller samtidigt att de normalt inte överstiger 1 ton/år, utan istället ofta utgör betydligt mindre mängder än så.

För alla avfallsentreprenörer som för Xxxxxxxx räkning transporterar farligt avfall, begär Marenor in kopior på gällande tillstånd, så även för mottagarna. Detta för att säkerställa avfallskedjan i enlighet med avfallsförordningens krav. För transporterna av farligt avfall upprättas också för varje transport ett transportdokument med innehåll enligt gällande regelverk. Marenor förvarar transportdokumenten i kronologisk ordning. Därtill registreras varje transport i det av Naturvårdsverket upprättade nationella digitala registret för farligt avfall. Registreringen i det nationella registret sköts genom extern tjänst, för vilken ombudsavtal har tecknats med berörda avfallsentreprenörer.

Inget farligt avfall förvaras mer än ett år på platsen innan det transporteras bort.

15.3 Avfallsmängder

Årliga avfallsmängder för perioden 2016 - 2020, räknat i medeltal och i relation till produktionsmängden, redovisas nedan.

Avfallstyper	Kg avfall per ton produkt (Avrundat medel 2016 - 2020)
För produktion av Biogas
Organiskt biavfall	400
För återvinning
Trä	12
Well	10
Blockpapp/Kartong	8*
Metall	3
Hård-/mjukplast	2,5
Glas	0,9
Farligt avfall	0,6
Restavfall	30
Totalt	450

Tabell 9. Avfallsfraktioner i medeltal per producerad mängd produkt 2016 - 2020

* Avser år 2020

Marenor har en ambition att såväl löpande förbättra källsorteringen som att reducera avfallsuppkomsten. Avfallet i form av emballage, är dock svårt att vidta åtgärder för, och dess mängd kan fortsatt antas vara anhängigt produktionsmängden, se även avsnitt 16.4 nedan.

Marenor bedömer däremot att det finns möjligheter att reducera mängden organiskt biavfall på ett strukturerat sätt, och då i första hand den mängd som töms från fett- och slamavskiljare och som med lastbil transporteras till Renahavs anläggning. Det skulle i så fall också innebära att denna typ av lastbilstransporter i Kungshamns samhälle skulle kunna begränsas i antal.

Inledningsvis kan här konstateras att detta organiska biavfall tillförs samma anläggning som det processavloppsvatten som avleds från Marenor, nämligen Renahavs anläggning.

Enligt Renahav spelar det ingen roll för funktionen av deras anläggning om det avfall som sugs upp från fett-/slamavskiljaren tillförs anläggningen via den befintliga överföringsledningen för processavloppsvatten eller med lastbil, se skrivelse i bilaga 6.

Det enklaste sättet att minska avfallsmängderna med lastbil är att reducera frekvensen på tömningstillfällena. Marenor bedömer att det finns goda möjligheter till detta, eftersom vattenhalten i den avfallsfraktion som sugs upp från fett- och slamskiljarna är mycket hög. En följdeffekt kan dock bli ett något förhöjt innehåll av organiskt material i det processavloppsvatten som pumpas vidare till Renahav, se närmare nedan. Så länge som det i processavloppsvattnet dock inte förekommer allt för stora klumpar, eller i övrigt blir alltför begränsat pumpbart, så bedömer dock inte Marenor att överföringsmöjligheten via den befintliga överföringsledningen skulle kunna komma att påverkas på något avgörande sätt.

Dagens villkor anger att avskiljarna ska tömmas med en frekvens om minst en gång per månad. Xxxxxxxx ambition är att i samband med den ansökta utökade produktionen reducera antalet tömningar av fett- och slamavskiljarna till denna ungefärliga frekvens från dagens ca veckovisa tömningar. Det skulle härigenom medföra en reduktion av de aktuella lastbilstransporterna med ca 75%, eller med närmare 40 transporter (80 transportrörelser) per år.

En följdeffekt av det ovanstående är dock att föroreningsinnehållet i det förbehandlade processavloppsvatten som leds till Renahav härigenom kan komma att höjas något. Mot bakgrund av det stora vatteninnehåll som nu föreligger i det fett- och slamavskiljaravfall som idag transporteras till Renahav med lastbil, bedömer dock Marenor att det potentiellt resulterande ökade föroreningsinnehållet i det avledda processavloppsvattnet blir tämligen begränsat, se vidare i avsnitt 11.3.1 ovan om det förmodade föroreningsinnehållet i det härigenom uppkomna processavloppsvattnet.

16 Användning av och hushållning med naturresurser

Det huvudsakliga nyttjandet av naturresurser utgörs för Marenors del av användningen av vatten, energi, kemikalier och förpackningar.

16.1 Vatten

Vatten används i betydande grad inom verksamheten. Den rengöring som krävs för att uppfylla de olika livsmedelskrav som ligger på produktionen är en stor orsak till vattenanvändningen. Andra moment inom produktionen vilka medför en betydande vattenanvändning är bl.a. behovet av hetvatten för avfrostning av gyrofrysar och som kommunalt renvatten för nedkylningen av den s.k. pastören. En del vatten åtgår även till sanitära ändamål och en begränsad del av det nyttjade vattnet återkommer också som del i produkterna.

Under 2021 har ca 30 000 m3 vatten använts för verksamheten, varav ungefär 18 000

m3 avletts som processavloppsvatten till Renahav. Uppskattningsvis 2 000 - 3 000 m3 därutöver avsåg vatten som avleddes till Omholmen, inkl. sanitärt vatten. Ca 1 000 - 2 000 m3/år tillfördes produkt. En betydande mängd, ca 5 000 m3/år, uppskattas av Marenor ha använts för kylning av pastören, för att därefter - som rent men uppvärmt

vatten - direkt ha tillförts salthavet. Differensen på ca 2 000 - 3 000 m3/år, markerar en osäkerhet i uppskattningarna, samtidigt som viss del av detta vatten kan antas ha avdunstat.

Den utökade produktionen enligt nu aktuell ansökan bedöms av Marenor leda till en väsentligt ökad effektivitet i vattenanvändningen i samband med rengöringen, bl.a. genom den besparing som kan erhållas till följd av att verksamheten kommer att bedrivas i löpande skift utan nattlig paus.

Marenor har dock svårt att uppskatta det faktiska genomslaget av ovanstående förhållanden på den samlade vattenanvändning som följer av den utökade ansökta produktionen, annat än att ökningen förväntas bli betydligt lägre än vad en proportionell uppräkning med produktionsmängd skulle medföra.

Eftersom mottagande verksamhet för det vid Marenor uppkomna procesavloppsvattnet, Renahav Sverige ABs reningsanläggning, har fastslagit att den anläggningen kan ta emot upp till 38 000 m3/år av Marenors processavloppsvatten, se bilaga 6, önskar bolaget genom nu aktuell ansökan ges möjlighet att nyttja vatten i motsvarande omfattning för potentiell avledning som processavloppsvatten. Därutöver tillkommer, enligt ovan, vatten till pastören, till produkter samt som sanitärt vatten om totalt uppemot ca 10 000 m3/år. Detta skulle totalt ge en årlig maximal vattenanvändning på uppemot ca 50 000 m3/år, varav maximalt 38 000 m3/år får avledas som processavloppsvatten. Den senare siffran skulle, vid ett antagande om ca 355 driftsdagar per år vid full produktion enligt ansökan, medföra ett flöde på

medeltal ca 107 m3/driftsdygn. Se även närmare ovan i avsnitt 11.3.1. Därtill får den historiska utsläppspunkten Byttelocket enbart nyttjas under mycket extrema omständigheter, se avsnitt 11.1. ovan.

Till det ovanstående kommer också en i sammanhanget mycket begränsad fortsatt vattenanvändning i de från Kungshamnsfiskarna AB hyrda lokalerna på fastigheten Gravarne 23:3, uppskattad till kring 100 m3/år, och då för den inledande kontrollen av tunnor vid romhanteringen. Denna vattenanvändning är dock i praktiken en fråga för hyresvärden i den fastigheten, eftersom denne hyresvärd ansvarar för den samlade vattenhanteringen i dessa lokaler. Se även avsnitt 11.1 ovan.

16.2 Energi

16.2.1 Energieffektivisering och energibesparing

Marenor AB, genom den koncern som bolaget ingår i, Insula-koncernen, omfattas av kravet på Energikartläggning i större företag. I Sverige i enlighet med gällande svensk lagstiftning (SFS 2014:266), och i övrigt i Europa i enlighet med respektive lands regelverk kopplade mot det europeiska energieffektiviseringsdirektivet (EED).

Av den anledningen har under senare år inom verksamheten betydande insatser utförda för att dels kartlägga energianvändningen, dels ett flertal faktiskt vidtagna åtgärder. Under perioden 2018 - 2021 har bl.a. följande energieffektiveringsåtgärder genomförts:

• Ökad teknisk tillgänglighet på anläggningens tre huvudlinjer med 15% på 3 år.

• Genom ständiga förbättringar har störningstimmarna under ett produktionsskift reducerats kraftigt. Det har lett till att lika stor produktionsvolym kan produceras på färre produktionstimmar, med därav följande energibesparing per mängd produktion. Effektiviteten har i snitt på de tre huvudlinjerna ökat med 20 - 30%.

• Omfattande renoveringar och förbättringar av befintliga kylsystem, vilket medfört färre driftstörningar och kylstopp, samt lägre belastning på kylmaskinerna. I samband med renoveringen av kylkompressorer i den större produktionslokalen, installerades även ett system för värmeåtervinning som värmer upp hetvattentanken.

• Ersättning under 2020 av en 35 år gammal gyrofrys med en ny som är mer energieffektiv.

• Utbyte av portar i båda de större byggnaderna, vilket medfört såväl ett förbättrat klimatskal som ökad energieffektivitet.

• Ersättning av en gammal hetvattentank med en modern tank, med åtföljande energieffektivisering.

Inom ramen för energikartläggningsprocessen förväntas ytterligare löpande energieffektiviseringsåtgärder komma identifieras och vidtas. Vilka typer av åtgärder det blir frågan om kommer att löpande kunna fastställas inom det fortsatta arbetet och redovisas till Energimyndigheten enligt gällande regelverk.

16.2.2 Energianvändning

Energibehovet inom verksamheten täcks i huvudsak med hjälp av el. Därutöver produceras värme med på platsen befintliga gasol- och elpannor.

El har som medeltal för perioden 2016 - 2020 förbrukats i en mängd motsvarande litet drygt 4 500 MWh. Variationen över åren har varit måttlig, ca ± 5%, och utan någon tydlig trend. Vid den utökade produktionen enligt ansökan bedömer Marenor att mängden förbrukad el kommer att uppgå till ca 5 700 MWh/år, d.v.s. en ökning med ca 25%. Som huvudsaklig anledning till elåtgången har Marenor identifierat kyl- och fryssystem (ca 2 000 MWh/år), produktionen (ca 1 300 MWh/år) och en befintlig elpanna, vilken nyttjas för uppvärmning inkl. av golvvärme, med ca 500 MWh/år.

Övrig elanvändning nyttjas framförallt för olika stödsystem för verksamheten som belysning, ventilation, tryckluftssystem och olika pumpar m.m.

För gasolpannan har inom energikartläggningsarbetet en användning på knappt

1 500 MWh/år kunnat bestämmas som medeltal för åren 2019 och 2020. Pannan är visserligen tillverkad redan 2002, men eftersom den som begagnad installerades på Marenor först 2016, bedöms det året samt åren direkt därefter som mindre representativa för en medelvärdesberäkning. Vid den utökade produktionen har Marenor uppskattat energianvändning med hjälp av gasol till knappt 1 800 MWh/år,

d.v.s. en ökning med ca 20 - 25%.

Sammantaget betyder det ovanstående en förväntad samlad ökad energianvändning från dagens ca 6 GWh/år till uppemot 7,5 GWh/år, d.v.s. en ökning på ca 25% vid den ansökta utökade produktionen. Betydande osäkerheter finns emellertid i denna bedömning, eftersom energianvändningen till stor del beror av vilken del av produktionen som förändras i omfattning. Rent allmänt gäller t.ex. att paneringen är mer energikrävande än den övriga produktionen.

16.3 Kemiska produkter

Användning m.m. ifråga om kemikalier finns närmare beskrivet under avsnitt 14 om kemiska produkter ovan.

16.4 Förpackningsmaterial

Olika typer av förpackningsmaterial används för färdig produkt, såväl som för de råvaror som bolaget köper in. Använt förpackningsmaterial källsorteras som avfall.

De huvudsakliga förpackningsmaterialen inom verksamheten är:

- Burk/tråg (glas eller plast) med lock (stålplåt eller plast),

- Kapsel av kartong för färdigmat

- Kartong för panerade produkter samt

- Förpackningar bestående av i huvudsak kartong med insatspåse för storhushåll.

Marenor AB, som omfattar båda idag befintliga anläggningar i Kungshamn resp. Lysekil, är f.n. för den svenska marknaden anslutet till TMR (Tailor Made Responsibility) och Svensk Glasåtervinning, och rapporterar månatligen sammantaget till dessa organisationer vilka mängder emballage och annat förpackningsmaterial som sätts på den nationella marknaden. Eftersom rapporteringen i Sverige sker sammantaget för båda dessa anläggningar, så saknas enkla möjligheter att fördela rapporterade mängder på specifikt Kungshamnsanläggningen.

På andra marknader, inklusive vid utförsel och export, hanteras förhållandet med redovisning m.m. på motsvarande sätt, dvs. i enlighet med där gällande regelverk och praxis.

Vid den utökade produktionen förväntas behovet av förpackningsmaterial förändras i motsvarande grad som förändringen av produktionen för de olika respektive kategorierna ovan. Samtidigt strävar Marenor AB, tillsammans med bolagets kunder, efter en så hög andel återanvändbart eller återvinningsbart förpackningsmaterial som praktiskt möjligt, samtidigt som livsmedelssäkerheten måste beaktas.

17 Föroreningsförekomst på Guleskär

Inga kända föroreningar föreligger inom befintligt område för Marenors dagens verksamhet, och således ej heller för den ansökta utökade verksamheten.

Länsstyrelsen har dock för en större del av Guleskär identifierat ett inventeringsområde, EBH-Id 155478, i vilket även fastigheten Gravarne 3:41 (och Gravarne 23:3) ingår. Området har inom MIFO-arbetet av Länsstyrelsen klassats med riskklass 2. Grunden för klassningen anges främst vara en förväntad förekomst av tributyltenn (TBT) på platsen, och du kopplat till båtar i småbåtshamnen. Det som i underlaget potentiellt skulle kunna beröra Marenor avser anteckningar från Länsstyrelsen om ”Fiskindustri” samt noteringar om hantering av spillolja. För

hamnen och tillhörande båtuppställningsplats finns även ett ytterligare område angivet med riskklass 2, EBH-Id 195992. Se utdrag från den nationella EBH-kartan nedan.

Fig. 19. MIFO-klassade områden på/vid Guleskär. Karta hämtad från SGI och Länsstyrelsen.

Sammantaget betyder det ovanstående att inget av de båda ovan identifierade områdena bedöms kunna ha någon direkt inverkan av mer än ringa art på föroreningsförhållandena inom Marenors verksamhetsområde.

18 Riskbedömning

De huvudsakliga miljöriskerna med verksamheten bedöms vara knutna till följande:

- Bräddning av avloppsvatten

- Hantering av ammoniak

- Hantering av gasol

- Spill och läckage

- Släckvattenhantering

- Transporter till och från anläggningen

- Lukt

Dessa risker belyses närmare nedan. Bräddning av avloppsvatten

Från årsskiftet 2020/2021 leds allt processavloppsvatten till nedströms liggande

reningsverk, och från december 2021 leds allt processavloppsvatten till Renahav Sverige ABs reningsanläggning, sedan den mindre avledning som fram till dess gått till det kommunala Omholmens reningsverk också kopplats om till Renahav.

Under 2021 har betydande problem förelegat med att mäta och kontrollera i vilken utsträckning som bräddning eventuellt uppkommer. Behov finns också att löpande säkerställa att överföringsledningen för processavloppsvatten till Renahav uppfyller tänkt funktion.

Marenor har i avsnitt 11.1 ovan åtagit sig olika åtgärder i ovanstående avseende, varigenom identifierade risker bedöms omhändertagen i tillräcklig utsträckning.

Hantering av ammoniak

Marenor har genomfört en riskanalys avseende verksamhetens hantering av ammoniak som köldmedium för anläggningens frys- och kyllager, se bilaga 12. Riskanalysen har kommunicerats med Räddningstjänsten som underhand också lämnat olika synpunkter.

Riskanalysen rekommenderar bland annat att befintligt larm som går till Räddningstjänsten ska kompletteras med en detektor och larm i fabriksbyggnaden. Marenor avser att installera detta till senast halvårsskiftet 2022.

Bolaget anger vidare följande aktiviteter som behöver beaktas för ett fullgott förebyggande arbete:

- Fortsatt regelbundet underhåll och inspektion av anläggningen.

- Kontinuerligt byta ut rördelar som visar angrepp av rost orsakat av korrosion. Byte sker till syrafast rostfritt stål.

- Se över, vid behov, kommunikationsrutiner vid påfyllnad samt tömning av ammoniak.

- Öka kunskapen internt om ammoniak och andra förekommande potentiella risker.

- Regelbundet kontrollera att detektorslarm fungerar.

- Öva nödläge i form av ammoniakutsläpp tillsammans med andra aktörer på Guleskär och med Räddningstjänsten.

- Tillsammans med övriga aktörer på Guleskär, samt med Räddningstjänsten, informera allmänheten om de verksamheter som är aktiva på Guleskär, dvs att det förekommer bland annat ammoniak vid industrierna.

- Överväga alternativa evakueringsmöjligheter från Guleskär (via sjövägen).

- Eventuellt minska möjligheten till tillträde till Guleskär genom att installera en bom.

- Öva utrymning/inrymning och verifiera tillhörande rutiner och dokumentation.

- Arbeta förbyggande avseende brand för att förhindra ett stort utsläpp av ammoniak orsakat av storbrand.

- Fortsätta hantera eventuella avvikelser enligt ordinarie rutiner för driftsstörningar.

Eftersom Marenor kommer att beakta samtliga ovanstående förhållanden i det fortsatta arbetet med riskhanteringen avseende hanteringen av ammoniak, bedöms identifierade risker omhändertagna i tillräcklig utsträckning.

Hantering av gasol

En riskanalys kopplad till hanteringen av gasol är utförd i samband med installationen av befintlig gasolcistern och gasolpanna, se bilaga 13. Installationen har därefter genomförts i enlighet med de rekommendationer m.m. som tagits upp i riskanalysen. Ihop med åtgärder enligt de rekommendationer som därutöver framkommit inom ramen för genomförd släckvattenutredning, se bilaga 7, bedöms identifierade risker omhändertagna i tillräcklig utsträckning.

Spill och läckage

Ovan, i samband med avsnitt 14 om kemiska produkter, har bland annat beskrivits vidtagna och planerade skyddsåtgärder för att hantera risker med spill och läckage, t.ex. invallningar, tillgängligheten till s.k. tättingar och motsvarande samt av absorptionsmedel. Till det bör observeras att det i avsnittet om kemiska produkter beskrivna utbytet av befintlig cistern för frityrolja innebär förbättrade möjligheter för att motverka miljörisker i form av spill och läckage.

Med vidtagande av de ovan beskrivna åtgärderna bedöms identifierade risker omhändertagna i tillräcklig utsträckning.

Släckvattenhantering

I avsnitt 11.6 ovan är framtagen släckvattenutredning presenterad. Med genomförande av de í utredningen presenterade åtgärdsförslagen bedöms identifierade risker omhändertagna i tillräcklig utsträckning.

Transporter till och från anläggningen

Ovan är beskrivet ett antal olika åtgärder för att minska riskerna med transporterna till och från anläggningen, bl.a.

- Förbättrad transportlogistik i syfte att effektivisera transporterna och minska dess antal i förhållande till produktionsmängd

- Ställande av miljökrav på transportörer, inkl. val av transportsträckor m.m.

- Identifiering av bullerförhållanden i anslutning till transporterna

Med genomförande av bl.a. de ovan presenterade åtgärderna bedöms identifierade risker omhändertagna i tillräcklig utsträckning, så långt Marenors rådighet sträcker sig.

Lukt

I avsnitt 12.1 avseende utsläpp till luft ovan har Marenor åtagit sig åtgärder i syfte att ytterligare reducera potentialen för uppkomst av extern lukt som även skulle kunna uppfattas som störande för närboende, framförallt förbättrad rening avseende utsläppet från fritösen.

Med genomförande av denna åtgärd, inklusive god uppföljning och kontroll av dess funktion, bedöms identifierade risker omhändertagna i tillräcklig utsträckning.

19 Driftstider

Marenor har under senare år genomgående bedrivit verksamheten i två skift under vardagar, dvs från måndag kl. 06 till fredag kl. 22. Undantagsvis har även drift förekommit vid andra tider, inkl. under helger. Den framtida utökade verksamheten kommer maximalt att behöva bedrivas i kontinuerligt femskift under i princip årets alla dagar, vilket därför utgör grunden för aktuell ansökan om utökad produktion vid anläggningen.

Fjärrtransporter av varor till och från anläggningen sker idag, och kommer också vid den utökade ansökta verksamheten, att främst utföras under dagtid vardagar kl 06.30 - 17.

20 Alternativ lokalisering, nollalternativ och valt alternativ

Nedan beskrivs möjliga alternativa lokaliseringar och lösningar, det s.k. nollalternativet och vilket alternativ som bolaget valt för den ansökta utökade produktionen.

20.1 Alternativ lokalisering

Vid en ekonomisk analys har Marenor AB kunnat konstatera att den uppdelning som idag finns på tre orter i Sverige är för ineffektiv för att på sikt kunna garantera verksamhetens fortlevnad på den svenska marknaden.

Den typ av verksamhet som ansökan avser, kräver vidare bl.a. en hel del fastighetskopplade installationer, t.ex. stora volymer frys- och kylrum samt andra

svårflyttade utrustningar/funktioner. Detta gör det svårt att motivera ett ianspråktagande av helt nya lokaler, om befintliga redan finns inom organisationen som bl.a. genom förhållandevis enkla olika internlogistiska förändringar vore möjliga att nyttja för en utökad produktion. Det betyder därför att det krävs många andra tydliga fördelar, om det skulle kunna väga över för en lokalisering i helt nya lokaler.

Marenors ägarkoncern, Insula AS, är ett skandinaviskt företag med huvudkontor i Leksnes i Norge. En lokalisering av den utökade verksamheten till produktionsenheter i Norge har därför inledningsvis varit en alternativ lokalisering som undersökts, såväl som en placering i låglöneland som Polen eller i Baltikum, men det har av Marenor bedömts som mindre lämpligt eftersom frågan i grund och botten handlar om bolagets positionering på den svenska marknaden.

I Sverige är Marenor idag verksamt på tre anläggningar, i Kungshamn (Guleskär), Lysekil (Kontorsvägen) och i Varberg (Värnamovägen). Utgångspunkten för en placering av den utökade produktionen har då varit att undersöka vilken av dessa tre etableringsorter som skulle behöva väljas bort, alternativt om två av lokaliseringarna skulle behöva väljas bort.

Förutom bedömningar av ekonomi och övriga parametrar enligt ovan, inkl. kopplat till användbarheten av befintliga lokaler för en utökad verksamhet - inklusive eventuellt tillkommande investeringsbehov för detta - så utgör också möjligheten till fortsatt säkrad tillgång till såväl sjömatkompetens som övrig nödvändig kompentens, inkl. till ny personal, viktiga urvalskriterier. Sammantaget har Marenor mot denna bakgrund bedömt att Varbergsanläggningen är den som är minst lämplig vid en sammanvägning av de olika urvalskriterierna.

Kungshamns- och Lysekilsanläggningarna bedöms vidare på ett enklare sätt kunna samnyttjas för kompetensstöd m.m., samtidigt som den samlade verksamheten bedöms som mer robust om inte bara en etableringsort finns. Möjligheten att i en framtid kunna ta emot sjömatsråvaror sjövägen har också haft betydelse i sammanhanget, även om detta inte är något som bedöms kunna realiseras i närtid, och därför inte utgör någon grund för nu aktuell ansökan.

Vid valet av Kungshamn som ort för den utökade produktionen handlar då ett realiserande av nu aktuell ansökan om att den produktionskapacitet som f.n. finns i Varberg, ca 4 000 ton/år, initialt är det som skulle tillföras anläggningen i Kungshamn för att därefter, genom en löpande förväntad ytterligare effektivisering, efterhand nå upp till en årlig produktion motsvarande nu ansökt produktionsmängd.

20.2 Nollalternativ

Ett nollalternativ skulle innebära att den verksamhet som Marenor idag bedriver i Kungshamn, fortsatt potentiellt skulle kunna drivas på motsvarande sätt som idag på

platsen under några års tid. Det finns dock samtidigt flera skäl som gör att nollalternativet med en fortsatt, begränsad, drift i Kungshamn med största sannolikhet inte kommer att vara ett möjligt alternativ för en framtida verksamhet, och det redan inom ett fåtal år.

Den uppdelning på tre förhållandevis små verksamhetsorter som idag upprätthålls av Marenor bedöms på sikt, inom några år, inte längre ekonomiskt möjlig, varför produktionen vid en av orterna av ekonomiska skäl måste avvecklas i närtid för att istället tillföras en av de andra orterna. Det skulle i förlängningen med nödvändighet också innebära att en mindre begränsad produktion i Kungshamn inte skulle kunna upprätthållas på sikt, varför den produktionen i så fall skulle behöva tas över antingen i Varberg eller Lysekil, med därav följande avveckling i Kungshamn. Behovet av en sådan ökad effektivisering är helt enkelt också en naturlig följd av bl.a. de allt hårdare krav som inom hygienområdet löpande ställs vid livsmedelsproduktion.

Om bolaget inte, genom nu aktuell ansökan, kan ges möjlighet att utöka produktionen på plats i Kungshamn, så bedömer Marenor därför att risken kommer att vara stor för att verksamheten på orten helt upphör i närtid.

20.3 Motivering av valt alternativ

De ovanstående nackdelarna och beskrivna riskerna, vid ett annat platsval än det nu aktuella och valda i Kungshamn, bedöms av bolaget sammantagna inte som skäliga att godta, och att därför - vid en sammanvägning av ekonomi, teknik och miljö enligt miljöbalkens skälighetsprincip, och metod för rimlighetsavvägningar, balkens 2 kap. 7§ - den föreslagna och redan idag befintliga platsen i Kungshamn bedöms som den mest lämpliga för den ansökta utökade verksamheten. Den utgör då också ett bästa platsval i enlighet med urvals- och bedömningskriterierna i miljöbalkens lokaliseringsprincip, balkens 2 kap. 6§.

Bolaget bedriver redan idag på platsen i Kungshamn en enligt miljöskyddslagen tillståndsgiven verksamhet av den art som även fortsatt avses bedrivas, men med i framtiden större omfattning på produktionen. Genom en placering av även den utökade verksamheten på samma plats, kan vidare i betydande grad en redan uppbyggd produktions- och infrastruktur nyttjas utan att någon egentlig exteriör nybyggnation krävs.

Den plats för vilken det utökade tillståndet ansöks om är, enligt gällande översikts- och detaljplaner, fastlagt som verksamhetsområde, d.v.s. ett industriområde. En placering här skulle också medföra att idag förekommande transporter mellan den befintliga produktionsanläggningen på Guleskär och den i Varberg upphör eftersom den senare anläggningen, vid valet av Kungshamnsanläggningen för den utökade

produktionen, kommer att behöva läggas ned.

21 Beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsen har i beslut 2021-07-13 fastlagt att den utökade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 14. I samband med beslutet har Länsstyrelsen bl.a. dels uttalat sig om genomförandet av avgränsningssamrådet, dels särskilt pekat ut vissa sakområden m.m. vilka särskilt har att beaktas i samband med framtagande av en MKB och övriga ansökningshandlingar.

Marenor har därför särskilt beaktat vad som framförts i Länsstyrelsens beslut vid genomförandet av avgränsningssamrådet samt vid framtagandet av MKBn och övriga ansökningshandlingar.

22 Samråd

Ett avgränsningssamråd har genomförts. En närmare beskrivning av genomfört samråd framgår av bilagd samrådsredogörelse, se bilaga 15, med tillhörande 23 underbilagor.

Marenor har därutöver haft en kompletterande kommunikation med Renahav Sverige AB ifråga om de vatten- och föroreningsmängder i uppkommet processavloppsvatten som detta bolags nedströms liggande reningsverk kan omhänderta, se bilaga 6.

Slutsatserna av denna senare kommunikation framgår särskilt i framförallt avsnitten

11.3.1 och 16.1 ovan

23 Sammanfattning - Miljökonsekvenser till följd av ansökt verksamhet

Den aktuella ansökan avser en utökad produktion av motsvarande art som redan idag förekommer på platsen. Produktionen kommer därför att innebära en viss ökad lokal påverkan på den yttre miljön, och då av motsvarande art som befintlig verksamhet. Miljöinverkan till följd av den utökade verksamheten avses dock samtidigt motverkas genom ett antal olika kompletterande försiktighetsmått med avseende på den yttre miljön, vilka närmare tagits upp i MKBn ovan.

Bland annat kan noteras kompletterande reningsutrustning för att motverka att störande lukt från produktionen når omgivningen, en förstärkt kontroll och begränsning av möjligheten att brädda uppkommet processavloppsvatten samt olika kompletterande åtgärder för att förstärka nödlägesberedskapen kopplat till bl.a. hanteringen av ammoniak och vid uppkommet släckvatten.

Verksamheten förorsakar även transporter med åtföljande miljöpåverkan. Eftersom transporterna leds genom Kungshamns samhälle följer en potentiell risk för negativ miljöpåverkan avseende bl.a. buller. Av gjorda underlagsutredningar framgår dels att de Marenoranknutna transporterna av tunga fordon enbart utgör en liten del av det samlade antalet lastbilstransporter i och kring samhället, och att bolagets andel av t.ex. bullerinverkan i omgivningen därigenom också är begränsad. Bolaget avser emellertid trots det att genom en ytterligare förbättrad transportplanering kraftigt hålla nere antalet tillkommande transporter. I MKBn framgår också ytterligare planer på att reducera uppkomsten av lastbilstransporter.

Verksamheten hanterar och använder också kemikalier och vatten samt ger upphov till avfall och energianvändning. Bolaget är samtidigt för sin produktion styrd av olika krav kopplade till livsmedelshygien och -säkerhet, som begränsar möjligheten att fullt ut optimera ovanstående miljöpåverkan. Inverkan på den yttre miljön är emellertid sammantaget i dessa avseenden begränsad, samtidigt som i dessa fall också olika försiktighetsmått vidtas som åtgärder mot läckage och spill av kemikalier, reducerad vattenanvändning, avfallsmängder och energianvändning.

Sammantaget bedöms bolaget med de planerade försiktighetsmåtten att kunna hantera de olika ovanstående problemställningarna på ett nödvändigt och tillfredsställande sätt.

24 Icke-teknisk sammanfattning av innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen

Marenor AB, beläget på Guleskär i Kungshamn, ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till utökad verksamhet för att på främst fastigheten Gravarne 3:41 i Sotenäs kommun tillverka olika typer av sjömat i en omfattning om maximalt 12 500 ton färdiga produkter per år. Nuvarande tillstånd begränsar produktionsmängden till 5 300 ton/år.

Tillståndet avses även omfatta stödverksamheter i form av bland annat en sedan 2020 befintlig havsförlagd överföringsledning för processavloppsvatten till Renahav Sverige ABs reningsanläggning i Hagaberg. Detta för att uppkommet processavloppsvatten ska kunna genomgå tillräcklig rening innan tillförsel till recipienten.

De frågeställningar som framförallt har aktualiserats och utretts i samband med ansökan är uppkomsten av luktande utsläpp och buller samt uppkomsten av processavloppsvatten och dess omhändertagande. Eftersom läget av verksamheten medför att tunga transporter fortsatt kommer att ledas genom Kungshamns samhälle har denna frågeställning också särskilt utretts. Den utökade verksamheten avses

realiseras utan att ytterligare byggnader ska behöva tillkomma eller att annat än mycket små exteriöra förändringar ska behöva vidtas.

En sammantagen bedömning är, med genomförande av i denna miljökonsekvensbeskrivning upptagna och i övriga ansökningshandlingar åtagna försiktighets- och skyddsåtgärder, att den planerade verksamheten vid normal drift enbart kan förväntas ha en mindre inverkan på den yttre miljön, och i vissa avseenden också innebära förbättringar jämfört med nuvarande produktion trots den utökning som ansöks om.

25 Undertecknande

Xxxxxxx Xxxxxx

Civilingenjör Kemiteknik/Teknisk Fysik

Mångårigt personcertifierad miljörevisor enligt ISO 19 011 Certifierad Energikartläggare för stora företag (Certifikat 6385) Diplomerad radonkonsult

VD, Agenda Enviro AB

Bilagor/Referenslista

Bilaga 1 Detaljplan ”Del av Guleskär”, ilagakraftträdd 2000-03-15

Bilaga 2 Fastighetsreglering fastigheten Xxxxxxxx 0:00. Lantmäteriet 2021-11-18 Bilaga 3 VISS - Vattenförekomsten Kungshamns Skärgård, med beteckningen

WA 11443142/SE 582147-111771

Bilaga 4 ”Delprogram 3: Miljögifter - Samlad rapport”, Bohuskustens vattenvårdsförbund 2019 Bilaga 5 ”Stigande vatten och kustnära kulturmiljöer”, Länsstyrelsen Västra Götaland, rapport

2013:77

Bilaga 6 Kompletterande samråd med Renahav om mottagande av processavloppvatten Bilaga 7 Släckvattenutredning

Bilaga 8 Gasolpanna - utsläppsmätning november 2021. Ilema AB

Bilaga 9 Information om miljörelaterade klagomål i Kungshamn, Tillsynsmyndigheten 2021 Bilaga 10a-b Bullermätning samt bullerberäkning för verksamhetsområdet, december 2021 Bilaga 11a-c Informationsblad för de i huvudsak använda rengöringskemikalierna

Bilaga 12 Riskanalys ammoniak (Biläggs inte men kan på begäran erhållas av bolaget) Bilaga 13 Riskanalys gasol (Biläggs inte men kan på begäran erhållas av bolaget)

Bilaga 14 Beslut om betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen Västra Götaland 2021-07-13 Bilaga 15 Samrådsredogörelse (med 23 underbilagor)