MELLAN MALMÖ S TAD OCH MYN DIGHETERN A

Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram med uppdraget är att snabba på omställningen till klimatneutrala och hållbara städer till 2030, med digitalisering och medborgarengagemang som möjliggörare. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. KTH är värdorganisation för Viable Cities.

Med stöd från

Strategiska innovations- program

1 Syftet med Klimatkontrakt 2030‌‌‌‌

Syftet med detta Klimatkontrakt är att öka tempot i klimatomställningen i städer inom ramen för Agenda 2030 och samtidigt bidra till återhämtningen i svensk ekonomi i kölvattnet av corona- pandemin. Klimatkontraktet uttalar parternas avsikt att höja ambitionen inom hållbar stads- utveckling och klimatomställning. Klimatkontraktet ger även Sverige och svenska städer goda förutsättningar att vara internationella föregångare i städers klimatomställning. Detta ska uppnås genom ömsesidiga och långsiktiga åtaganden om insatser från de undertecknande statliga myndigheternas och kommunens sida enligt följande.

2 Parter

Parter i Klimatkontrakt 2030 är:

• Malmö stad.

• Myndigheterna: Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Verket för innovations- system (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbygande (Formas) och Tillväxtverket.

• Strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

3 Kommunens åtaganden

Malmö stads budget 2020, med plan för 2021–2022, pekar ut att Malmö ska fortsätta vara en föregångare i klimatarbetet och bidra till att den globala uppvärmningen i världen hålls under 1,5 grader.

3.1 Malmö

Världen finns i Malmö och Malmö finns i världen. Som en av världens mest internationella städer har Malmö 184 nationaliteter representerade och bosatta i en, till ytan, liten storstad. Här talas nästan alla världens språk och 40 procent av Malmöborna är under 30 år.

Malmö stad undertecknade som första kommun i Sverige en deklaration om att arbeta för att nå de globala målen i Agenda 2030 utifrån en lokal agenda. Även om miljöprogrammet tar ansvar för den ekologiska dimensionen av Agenda 2030, så måste både den sociala och den ekonomiska dimensionen vägas in för att vi ska nå hållbar utveckling. I Malmö är skillnaderna i hälsa och välfärd stora inom staden. Insatser för miljön kan även ge positiva effekter på andra områden, till exempel ökad trygghet och välbefinnande. Skillnader i förutsättningar och resurser i olika delar av Malmö är en stor utmaning i det fortsatta miljöarbetet. Det kan yttra sig i människors utsatt- het för buller och luftföroreningar eller tillgång till gröna områden, något som även kan samman- falla med trångboddhet. Det krävs att vi kopplar ihop hållbarhetsdimensionerna och använder hela stadens kapacitet för att tillsammans bygga ett hållbart Malmö.

Malmö stad har under många år tagit ett stort ansvar för att driva en hållbar utveckling med målsättningen att vara en ledande miljöstad. Redan på 90-talet inleddes den första stora hållbar-

hetssatsningen och ekologiska upprustningen av ett befintligt bostadsområde i Malmö genom Ekostaden Augustenborg. Detta följdes upp av innovativa miljösatsningar i början av 2000-talet, bland annat i Västra Hamnen, som bidrog till ett intensivt hållbarhetsarbete som snart kom att omfatta hela Malmö. Utvecklingen av nya stadsdelar med hög klimat- och miljöprofil har varvats med satsningar i befintliga bostadsområden. Tillsammans med näringslivet och akademin har Malmö stad genom testbäddar drivit fram innovativa lösningar som smarta energisystem, klimat- kontrakt och nya sätt att hantera dagvatten.‌‌

När Malmö fortsätter att växa och utvecklas ska dessa erfarenheter, nätverk och kunskaper bidra till att även nå ökad social hållbarhet. Malmö växer snabbt och beräknas ha en halv miljon invånare omkring år 2050. Hur städerna utvecklas och hur de väljer att hantera sina utmaningar, kommer att spela en viktig roll för framtiden. Det ställer krav på Malmö stad att vara en stark och innovativ motor i regionen. Malmö stad har stora möjligheter att påverka utvecklingen på miljö- området i och omkring Malmö, till exempel inom samhällsplanering, mobilitet och konsumtion.

Malmö ska också fortsätta att vara en attraktiv samarbetspartner nationellt och internationellt. I mer än tjugo år har vi satt en ära i att vara en del av Europa och världen, något som gett Malmö värdefulla erfarenheter och bidragit till att vi ligger i framkant och ses som en förebild. Tillsam- mans med andra städer och länder har vi kunnat utveckla idéer och tekniker som kommit Malmöborna och miljön i Malmö till del. Kärnan i det internationella samarbetet är att det ska ge effekter på det lokala ekologiska fotavtrycket. Vi ska dela med oss av våra erfarenheter och dra nytta av andras för att snabba på omställningsarbetet.

Det är helt avgörande för Malmös utveckling att vi jobbar tillsammans för att minska klyftorna och skapa en stad med goda livsvillkor för alla. Insatser och förbättringar i miljön är centrala i en sådan utveckling. Varje Malmöbo behövs och alla måste ställa sig frågan hur de själva kan bidra i arbetet.

Utvecklingen går åt rätt håll, men om Malmö ska vara en föregångare när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser krävs genomgripande förändringar i planeringen och byggandet av staden och av vilka val vi gör i Malmö. Det klarar vi bara om vi agerar tillsammans med Malmö- bor, civilsamhälle, akademi och näringsliv.

3.2 Klimatmål

3.2.1 Nuvarande klimatmål

Malmös klimatarbete utgår från att frågan inte är isolerad, utan är en övergripande samhälls- fråga som hänger ihop med övriga hållbarhetsdimensioner.

Därför tog Malmö stad, som första svenska kommun, beslut om att göra FN:s globala hållbar- hetsmål Agenda 2030 till ledstjärna i det lokala arbetet, samt införliva dessa i stadens ordinarie budgetprocess.

Kommunfullmäktigemål

Kommunfullmäktige i Malmö har antagit ett övergripande mål om att Malmö stad ska vara en föregångare när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser.

Miljöprogram ‌

För att nå Malmös mål om ett Malmö med minsta möjliga klimatpåverkan tas ett nytt miljöpro- gram fram som ska gälla fram till 2030. Malmös nuvarande miljöprogram har mål som fram- förallt fokuserar på de territoriella och organisatoriska utsläppen, med målet om en fyrtio- procentig minskning av utsläppen fram till 2020, 100 procent förnybar energi till 2030, samt målet om en klimatneutral organisation (avgränsat till transporter, värme, el) till 2020.

Övriga dokument

Utöver det finns Malmös klimat (- och hållbarhetsmål) samlade i flera strategiska styrdokument, däribland Översiktsplanen, Miljöprogrammet, Malmö som kuststad, Skyfallsplanen, Transport- och mobilitetsplanen, Energistrategin, Kretsloppsplanen, som tillsammans hanterar flera av de omställningar som behöver ske för att Malmö ska nå klimat- och hållbarhetsmålen.

3.2.2 Förslag till nya klimatmål

Ett nytt miljöprogram utarbetas för närvarande av Malmö stad och utgår ifrån fyra målområden.

Utsläppen av växthusgaser i Malmö som geografiskt område har minskat med 70%

Halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med Parisavtalet och nationella klimatmål, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir ohållbar. Växthusgasutsläppen från Malmö som geografiskt område ska därför minska kraftigt.

Malmö stads organisation har nettonollutsläpp

Malmö stad ska vara en föregångare och behöver arbeta med organisationens egna utsläpp på ett effektivt sätt. För att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser ska Malmö stads organisation så långt som möjligt minimera utsläppen från direkta och indirekta utsläppskällor. De kvarvarande utsläppen ska kompenseras med kolinlagring för att nå nettonollutsläpp. Kolinlagring ska i största möjliga mån ske lokalt.

Malmös konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser är på god väg till en hållbar nivå

Det är nödvändigt att inkludera de konsumtionsbaserade utsläppen när Malmös och Malmöbons påverkan på klimatet redovisas. I de konsumtionsbaserade växthusgas- utsläppen ingår den klimatpåverkan som konsumtionen av varor och tjänster orsakar i Malmö, Sverige och andra länder. För att nå målet krävs ett omfattande samarbete och delaktighet med de som bor och verkar i Malmö.

Malmö försörjs av 100 procent förnybar och återvunnen energi

Den energi som används till exempelvis el, värme och transporter i Malmö ska komma från förnybara energikällor eller från system som nyttjar återvunnen energi som annars gått till spillo. Återvunnen energi är till exempel avfallsförbränning, spillvärme från processer samt den värme som värmepumpar hämtar från renat avloppsvatten. I så stor utsträckning som möjligt ska den återvunna energin vara fossilfri.

Agenda 2030 målen har varit vägledande i arbetet med ett nytt miljöprogram och klimatmålen ‌‌

förväntas ge effekt på följande Agenda 2030 mål:

Det finns även förslag på mål som är nära kopplade till klimatmålen: Malmö har ett hållbart mobilitetssystem, Malmös resiliens vid ett förändrat klimat har ökat samt Ökad resurseffektivitet.

3.3 Från ord till handling

Malmö ska fortsätta att vara en föregångare inom miljö- och klimatområdet. Hela Malmö stads organisation har ett gemensamt ansvar för att målen i miljöprogrammet uppnås. Varje nämnd och bolagsstyrelse ska utifrån sitt respektive grunduppdrag och sina förutsättningar integrera miljöprogrammets innehåll i sin verksamhetsplanering. Detta betyder att varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att identifiera vilka mål verksamheten kan bidra till och besluta om de åtgärder som leder till störst miljöeffekt och samhällsnytta. Miljönämndens uppdrag är att processleda, stödja och samordna kommunens miljöarbete och har till uppgift att stödja nämn- der och bolag i arbetet med genomförandet av miljöprogrammet.

Malmö stads organisation har inte ensam rådighet över miljöfrågorna och kan inte av egen kraft nå målen i miljöprogrammet. Precis som för genomförandet av Agenda 2030, kommer partner- skap och samverkan vara en framgångsfaktor i arbetet med Malmö stads miljöprogram. En omställning krävs av samtliga förvaltningar och bolag för att tillsammans med civilsamhället, akademin och näringslivet hitta innovativa arbetssätt och lösningar på gemensamma utmaning- ar.

Ett utbyte av kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser är viktiga komponenter för att målen ska nås. Rätt utfört kan denna miljö- och klimatomställning leda till fler gröna jobb, bättre hälsa, stärkt välfärd och ökad konkurrenskraft. Det kommer även att krävas förändringar i svenska och europeiska regelverk och policyer, ett arbete som redan pågår och som staden är en del av.

3.3.1 Delaktighet

De enskilda val Malmöborna gör har stor påverkan på miljön och klimatet. Därför ska det vara lätt att göra rätt och leva hållbart i Malmö. Malmö stad ska skapa förutsättningar för Malmöborna att delta och göra skillnad.

Malmöbornas engagemang är en nödvändighet om vi ska nå målen. Miljö- och klimatfrågans hantering är en fråga om människors – och då särskilt barns och ungas – möjlighet att tillfreds- ställa sina behov både lokalt och globalt. Att göra barn och unga delaktiga är avgörande för en långsiktig hållbar utveckling.

I staden påverkas barn i högre grad än vuxna av exempelvis luftföroreningar och brist på grön- områden. Enligt FN:s barnkonvention har varje barn rätt till liv och utveckling, något som påver-

kas av hur vi utformar stadens framtida miljö och är en viktig aspekt av stadens arbete med miljöfrågor. Jämlikhet, antidiskriminering och jämställdhet är andra viktiga aspekter av arbetet som både kan påverkas av och möjliggöras i det offentliga rummet. Det kan till exempel gälla delaktighet, inkludering och upplevelsen av att känna sig trygg i staden. Rätt genomfört kan detta arbete ge ökade insikter, engagemang, inkludering och acceptans.‌‌

3.3.2 Klimatomställning Malmö

För att stödja arbetet med att nå KF-målen och särskilt då målet om minskade utsläpp, har Malmö initierat Klimatomställning Malmö, en kraftsamling för att mobilisera Malmös aktörer att leverera på kommunfullmäktiges mål att Malmö ska vara en föregångare i klimatarbetet.

Inom Klimatomställning Malmö har Malmö stad under 2020 börjat utforska hur staden kan ta ett helhetsgrepp kring utmaningarna - utifrån de politiska målen - i Malmö, vilka alternativ som finns gällande organisering av klimat- och hållbarhetsarbetet samt hur en gemensam åtgärdsplan skulle kunna se ut. I Klimatomställning Malmö kopplar vi ihop hållbarhetsdimensionerna och använder hela stadens kapacitet för att tillsammans bygga ett hållbart Malmö. Malmö stad har olika roller i arbetet med att utveckla staden - föregångare, planerare och samhällsaktör.

För att Malmös klimatarbete ska kunna accelerera och möta stadens alla komplexa utmaningar måste vi inom Malmö stad ha en gemensam förståelse för våra olika uppdrag. Vi måste ha kunskap om nuläget och en tydlig bild över vart vi är på väg. För att lyckas med detta krävs samarbete och kunskap om vad som är viktigt för dem vi är till för. Vi behöver reflektera över våra arbetssätt för att kunna förbättra dem, och vi måste ständigt fråga oss hur vi organiserar oss och använder resurser och kompetenser på bästa sätt utifrån behov och utmaningar.

Malmö behöver även stärka samarbetet med andra aktörer i Malmö, regionen, nationellt och Europa.

3.3.3 Regional, nationell och europeisk samverkan

Malmö är en del av världen och världen en del av Malmö. De utmaningar Malmö står inför är inte unika. Flera europeiska städer har motsvarande utmaningar. Genom att arbeta tillsammans och dela erfarenheter kan vi accelerera omställningen och skapa värden för Malmöborna och näringslivet.

Genom ett antal internationella nätverk har Malmö stad tillgång till kunskaps- och erfarenhets- utbyten med andra städer i Europa. Malmö deltar exempelvis i följande nätverk: EIT Climate-KIC, Viable Cities, Eurocites, KIMO, ICLEI – Local Governments for Sustainability, Klimatkommunerna, Resilient Regions Association och United Cities and Local Governments.

Tillsammans med andra europeiska städer och kommuner kan Malmö också påverka nationellt och internationellt i frågor som har ett centralt värde för Malmö. Nätverken och organisationerna används även för att generera projektidéer och hitta samverkanspartners. Se mer under 4.1.

3.3.4 Långsiktig klimatinvesteringsplan och samhällsekonomiska effekter ‌‌‌‌

Att förstå de samhällsekonomiska effekterna av olika beslut är centralt för att politiker och andra

beslutsfattare ska kunna ta informerade beslut.

Det handlar dels om att förstå vilka åtgärder som behöver genomföras för att Malmö stads mål ska kunna nås, dels vilka effekter det kan få utifrån olika nyttoperspektiv, som till exempel hälsa, privatekonomi, offentlig ekonomi och klimat. Det krävs även kunskap om hur enskilda åtgärder kan grupperas - (exempelvis i form av en åtgärdsportfölj - för att de tillsammans ska kunna ge största möjliga nytta, samt hur åtgärderna kan värderas och jämföras. Det kan till exempel röra vem eller vilka som bär kostnaden, och vem eller vilka som får ta del av nyttorna, i såväl det korta som långa tidsperspektivet. Frågeställningarna är många och komplexa. Malmö har påbörjat analyser på detta område och ska under 2021 tillsammans med Viable Cities fortsätta med arbetet. Se mer under 4.2.

3.3.5 Digitalisering

Digitalisering, eller digital transformation, handlar inte främst om teknisk utveckling. Utveckling av teknologi är visserligen en förutsättning och möjliggörare för digital transformation, men framgången kommer framförallt mätas i hur väl aktörer i Malmö arbetar, tillsammans eller enskilt, med att dra nytta av data och skapa nya värden, som till exempel nya jobb, integration, välfärd och stärkt konkurrenskraft. Samtidigt behöver komplexa frågeställningar kring datasäker- het och integritet tas på största allvar. Tillsammans med bland andra Viable Cities ska Malmö under 2021 arbeta för att lära mer, se nya möjligheter och utforska lösningar. Se mer under 4.3.

3.3.6 Uppföljning

Klimatmålen följs upp med hjälp av indikatorer, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Måluppfyl- lelsen av miljöprogrammet följs upp i en återkommande miljöredovisning. Miljönämnden ansva- rar för denna sammanställning, som också ligger till grund för den ekologiska dimensionen av Malmö stads hållbarhetsrapportering. Eftersom miljö- och klimatarbetet ingår i grunduppdraget ansvarar nämnder och bolagsstyrelser för sin verksamhets måluppfyllelse till 2030. För att miljönämnden ska kunna göra en samlad analys av miljöläget i Malmö krävs att varje nämnd och bolagsstyrelse följer upp sina egna åtgärder och rapporterar resultat till miljönämnden varje år. Miljönämnden rapporterar i sin tur miljöläget till kommunfullmäktige.

Miljöprogrammet gäller 2021 till 2030 och indikatorernas utveckling mäts under denna period. Basåret för indikatorerna är 2020 om inget annat anges.

4 Viable Cities åtaganden

Innovationsprogrammet Viable Cities genomförs i bred samverkan, för att bidra till att ställa om till klimatneutrala städer 2030 som en del i det svenska åtagandet att uppfylla mål i Agenda 2030 och Parisavtalet. I detta ingår att vara internationella föregångare i städers omställning.

Viable Cities arbetar med en bredd av aktörer på tvärs över vetenskapliga discipliner, branscher och samhällssektorer. Det kopplar samman excellenta forskningsmiljöer med stora och små företag inom en rad branscher samt offentliga verksamheter och civilsamhällesorganisationer.‌‌‌‌‌‌

Inom ramen för den roll som Viable Cities har som strategiskt innovationsprogram kommer programmet att verka för följande:

4.1 Bättre regler

Viable Cities har för avsikt att skapa ett kompetensstöd med tillhörande policylabb för att ge kommunen bättre överblick avseende nuvarande och kommande svensk och europeisk lagstift- ning, regler och normer av relevans för städers klimatomställning. Detta innefattar processtöd för förändring av regelverk och normer för att i praktiken underlätta klimatomställningen.

4.2 Innovationer

För att underlätta för kommunen att implementera innovationer som påskyndar klimatomställ- ningen, kommer Viable Cities att bidra med kompetensnätverk och processtöd, bland annat genom att engagera andra strategiska innovationsprogram i den fortsatta utvecklingen av Klimatkontrakt 2030, framför allt inom mobilitet, energi, byggd miljö, cirkulär ekonomi och digitalisering.

4.3 Samordnad finansiering

Viable Cities kommer på följande sätt understödja kommunens behov av finansiering av klimat- omställning och verka för samarbete och synergi mellan myndigheter som finansierar klimat- omställning och hållbar stadsutveckling.

4.3.1 Viable Cities genomför en utlysning runt årsskiftet 2020/2021 med syfte att finansiera fortsatt arbete med Klimatkontrakt 2030. Kommunen är välkommen att söka stöd för medverkan i utvecklingen av ett missionsdrivet klimatarbete.

4.3.2 Viable Cities samarbetar med Tillväxtverket som förvaltande myndighet av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden i Sverige och de insatser som finns öronmärkta för hållbar stadsutveckling i syfte att skapa synergi med Klimatkontrakt 2030.

4.3.3 Viable Cities har genom Rådet för Hållbara Städer startat ett samarbete för att skapa synergi mellan statliga myndigheters bidrag till städers klimatomställning och Klimatkontrakt 2030. Myndigheterna avser att utveckla samordningen kring de olika insatser som pågår inom området hållbar stadsutveckling, se 5.3 Samordnad finansiering.

4.3.4 Viable Cities samarbetar med Kommuninvest och Europeiska Investeringsbanken EIB i syfte att utveckla former för att förstärka den långsiktiga finansieringen av kommunens klimatinvesteringsplan.‌‌‌‌‌‌‌

4.4 Uppbackning inför EU-finansiering

Om kommunen har för avsikt att söka finansiering från Europeiska Investeringsprogrammet för Forskning och Innovation Horisont Europas nya finansiella instrument utifrån mission ”100 Climate Neutral Cities by 2030” kommer Viable Cities att utifrån programmets roll och kompetens stödja ansökningsarbetet.

5 Myndigheternas åtaganden

Myndigheterna ställer sig bakom det missionsdrivna arbetet som syftar till att ställa om till klimat- neutrala städer 2030 och tillhandahåller en ram för samverkan genom det strategiska innova- tionsprogrammet Viable Cities.

Myndigheterna har för avsikt att samarbete kring följande utveckling under 2021 för att under- stödja kommunernas klimatomställning:

5.1 Samordning kring lärdomar och regelverk

Myndigheterna avser att utveckla samordningen mellan berörda svenska myndigheter och skapa förutsättningar för en proaktiv dialog och missionsorienterat lärande kring policyutveckling och kommande regelverk inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning.

5.2 Forskning, innovationer och utveckling

Genom utlysningar av medel tillhandahåller myndigheterna finansiering för utveckling och

systeminnovation.

5.3 Samordnad finansiering

Myndigheterna avser att utveckla samordningen kring de olika insatser som pågår inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning.

5.4 Arbete med Europeiska investeringsprogrammet för forskning och innovation

Myndigheterna arbetar på flera sätt med att understödja svenskt deltagande i EU:s kommande investeringsprogram Horisont Europa, bland annat kopplat till missionen klimatneutrala städer 2030.

6 Strategiska utvecklingsprojekt under 2021 ‌‌‌‌‌‌

Under 2021 kommer följande strategiska utvecklingsprojekt att bedrivas inom Viable Cities Transition Lab i samverkan med övriga kommuner, med syfte att vid den kommande revidering- en av Klimatkontrakt 2030 kunna vidareutveckla innehållet i kontraktet.

6.1 Samverkan med näringsliv, akademi och civilsamhälle

Viable Cities och kommunen utvecklar former för samverkan mellan lokala aktörer för att vidare- utveckla och förverkliga ambitionerna i klimatkontraktet, med särskild betoning på medborgar- engagemang.

6.2 Långsiktig klimatinvesteringsplan och samhällsekonomiska effekter

Kommunen har för avsikt att tillsammans med Viable Cities arbeta fram en klimatinvesterings- plan med ett 2030-perspektiv, omfattande såväl kommunala investeringar som de investeringar som sker utanför den kommunala sektorn. Syftet med denna är att bidra både till klimatomställ- ningen och till återhämtning i ekonomin. Investeringsplanen ska kunna ligga till grund för diskus- sioner om finansiering av klimatinvesteringar. Den ska också kunna stödja den lokala närings- politiken genom att visa på framtida affärsmöjligheter.

6.3 Digitalt stöd till klimatomställningen

Viable Cities och kommunen utvecklar former för att använda digitala verktyg för att underlätta samskapande mellan aktörer och vägleda beslut om klimatinvesteringar.

7 Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering

Viable Cities och kommunen är överens om att genomföra en årlig uppföljning av kommunens resultat inom ramen för Klimatkontrakt 2030. Viable Cities tar fram underlag för en årlig uppfölj- ning på kommunal och nationell nivå.

8 Kontraktet

Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2021. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.

Klimatkontrakt 2030

Parterna är överens om dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2021. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.

Stockholm, den 11 december 2020

............................................................................. ...........................................................................

Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Jammeh, kommunstyrelseordförande Malmö stad

Xxxx Xxxxxx, programchef Viable Cities

............................................................................. ...........................................................................

Xxxxxx Xxxxxx, generaldirektör Energimyndigheten

Xxxxx Xxxxxxxx, generaldirektör Xxxxxxx

............................................................................. ...........................................................................

Xxxxxx Xxxxxxxxx, generaldirektör Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx, generaldirektör

Tillväxtverket

Document Metadata

Table of Contents

MELLAN MALMÖ S TAD OCH MYN DIGHETERN A

Document Metadata