Förord Inledning

Arbets- och praktiktillfällen genom upphandling

Vägledning och verktygssats

Observera att detta är en direkt översättning av Londons guide och att den inte är anpassad till svensk lagstiftning.

innehåll

Förord Inledning

Del ett: Vägledning

Kapitel ett: Policymål och interna frågor 5

Kapitel två: Ett antal arbetssätt 8

Stadgar Frivilligavtal

Specifik användning av kontraktsparagrafer Strategisk tillämpning av kontraktsparagrafer

Kapitel tre: Att ge leverantörerna stöd i att uppnå arbets- 15

och praktikresultat

Kapitel fyra: Den juridiska ramen 17

Del två: Kringdokument

Kringdokument 1: En exempelpolicy för jobb och praktik 21

Kringdokument 2: Checklista för användning och relevans för 25

kontraktsparagrafer om jobb och praktik i enskilda kontrakt

Kringdokument 3: En exempelstadga för jobb och praktik 27

Kringdokument 4: Ett exempel på frivilligavtal 29

Kringdokument 5: Ett icke-avtalsmässigt kontrakt eller frivilligavtal 31

Kringdokument 6: Standardkrav för specifikationer och 34

anbudsdokument för fristående kontrakt

Kringdokument 7: Standardkontraktsvillkor 39

Kringdokument 8: Grundläggande formulär för metodredogörelse 42

Kringdokument 9: Meddelande om upphandling i EUT 45

Kringdokument 10: Ett exempel på värdegränser och arbets- och 46

praktikresultat i ett kontrakt

Bilaga

Detaljerad information om EU-lagar 47

förord

Varje år förbrukar den offentliga sektorn ca 220 miljarder pund (2,32 biljoner kronor) på varor, tjänster och kapitaltillgångar. I London förbrukar de kringliggande kommunerna och City of London tillsammans ca 8,8 miljarder pund om året (92,67 miljarder kronor) på upphandling och kontraktering. Denna väldiga köpkraft utgör en betydande möjlighet för Londons lokala myndigheter att utöva inflytande över sina entreprenörer och leverantörer och ändra bilden av offentlig upphandling i London.

London har fler högkvalificerade invånare än resten av Storbritannien tillsammans, och en av landets lägsta andelar unga som inte är sysselsatta med utbildning, arbete eller praktik. Men det är ingen anledning att slå sig till ro beträffande behovet av att erbjuda arbetspraktik och arbetstillfällen – London har en högre andel personer i arbetsför ålder som säger sig sakna arbetsförmåner, och avsevärt fler barn som bor i arbetslösa hushåll, än Storbritannien som helhet.1

Genom att använda er köpkraft för att säkerställa sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål på sådana sätt som ger riktiga långsiktiga fördelar, och konsekvent tillämpa arbetssätten i den här verktygssatsen, kommer ni att kunna sätta jobb och kompetensutbildning i centrum för era upphandlingsförfaranden. Och detta arbetssätt gäller inte bara byggnadsprojekt: även varor och tjänster kan upphandlas på ett hållbart sätt, så att ni kan erbjuda långsiktiga praktik- och arbetsmöjligheter för era medborgare, direkt kopplat till arbetsgivarnas behov.

Genom att anta de arbetssätt som finns i den här verktygssatsen, kan ni inte bara säkra fler möjligheter för era medborgare att skaffa sig värdefull kompetens och erfarenhet, utan också tydliggöra ert åtagande att använda upphandling som en huvuddel av ert arbete för att förbättra den ekonomiska och sociala välfärden i era samhällen.

Jag hoppas att ni vill vara med och kämpa för dessa idéer bland alla era organisationer, partners och givetvis era nuvarande och blivande leverantörer.

Cllr Xxxxx Xxxx, verkställande ledamot

för barnomsorg, styrelsen för kompetens och sysselsättning i London

1 All statistik: London Skills and Employment Observatory, okt 2010

inledning

Londons kommuner och City of London förbrukar tillsammans 8,8 miljarder pund om året (92,67 miljarder kronor) på upphandling och kontraktering. Den allra största delen av den utgiften skulle potentiellt kunna ge möjligheter till kompetensutveckling.

När det ekonomiska trycket på den offentliga sektorn ökar, är det troligt att Londonkommunerna ser sig om efter fler möjligheter till gemensam upphandling ihop med samarbetskommuner och andra offentliga organ. Det är värt att ha ett nära samarbete över olika yrkesområden inom myndigheterna, så att specialister på lärlingskap och social förnyelse håller sig à jour med den senaste utvecklingen inom upphandlings- och personalfrågor för att behålla denna punkt på agendan och maximera de möjliga sociala fördelarna med mer storskaliga kontrakt.

De interna bemanningsresurserna kommer ofrånkomligen att minska under de närmaste åren, och med dem omfattningen av direkt myndighetskontroll över kompetens och behörigheter. Att få in krav på kompetens och praktik i kontrakten kan hjälpa till att säkerställa att servicekvaliteten bibehålls och förbättras, genom att minimistandarder sätts upp för personals behörighet och utveckling.

Den här verktygssatsen beskriver ett antal olika arbetssätt för att säkra arbets- och praktikmöjligheter genom upphandlingsprocessen. Den är ordnad i två delar. Del ett (sidan 5) innehåller information om det allmänna arbetssättet för att ta fram en upphandlingsstrategi för jobb och praktik, går igenom mer i detalj fyra olika alternativ för att integrera jobb och praktik i upphandlingsprocessen, och tittar på den juridiska ram där detta arbete måste göras.

Originalförfattarna kan kontaktas via:

Del två (sida 20) innehåller exempeldokument och exempelparagrafer som stöder de arbetssätt som beskrivs i del ett, och som kan användas i era anbudsdokument och kontrakt, samt mer detaljerad juridisk vägledning.

Alla exempeldokumenten och exempelparagraferna i del två är utformade för att kunna justeras så det passar behoven för enskilda kommuner och/eller projekt. De är inte huggna i sten:

ni behöver inte nödvändigtvis använda alla dokumenten, och ni kommer att få ändra och redigera dem så att det passar era syften enligt er organisations bredare jobb- och praktikplaner. Vi rekommenderar starkt att ni har ett nära samarbete med ert juridiska team och utnyttjar deras expertis för att se till att paragraferna eller dokumenten ni använder passar med er stil och är juridiskt hållbara. London Councils tar inte på sig något ansvar för eventuell förlust eller skada till följd av användningen av denna verktygssats.

Denna verktygssats är inte avsedd att läsas från pärm till

pärm av alla som använder den, utan används snarare genom att man fördjupar sig i vissa avsnitt när så är lämpligt.

Verktygssatsen kommer att ändras för att hållas uppdaterad med bästa praxis och efter era erfarenheter. London Councils tar gärna emot era fallstudier och all feedback som kan vara relevant för verktygssatsen.

Det mesta av innehållet i denna verktygssats är bearbetat

från den upphandlingsram för jobb och praktik som används av regionen West Midlands panel för ekonomisk inkludering. Vi tackar dem för tillståndet att använda materialet. Upphovsrätten för de exempeldokument som används som del av arbetssätt 3 och 4 innehas av Xxxxxxx Xxxxxxx Solicitors LLP och Xxxxxxx Xxxxxxxxxx. Användarna har emellertid en royaltyfri licens att använda dokumenten. Vi är också tacksamma mot Birminghams stadsfullmäktige och Londons kollektivtrafikbolag Transport for London för att de delat med sig av annan dokumentation.

Xxxx Xxx, biträdande chef för ekonomisk inkludering, regeringskansliet för West Midlands Tel: 0000 000 0000, e-post xxxx.xxx@xxxx.xxx.xxx.xx

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, Research and Project Development Ltd

Tel: 0000 000 0000, e-post: xxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx.xx, webbplats: xxx.xxxxxxxxxxx.xx.xx

Xxxxxxx Xxxxxxx Solicitors LLP, Xxxx Xxxx och Xxxxx Xxxx

E-post: xxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xxx eller xxxxx.xxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xxx, webbplats: xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xxx

Del ett: vägledning

Kapitel 1: Policymål och interna frågor

En lokal myndighet som vill använda något av de fyra arbetssätten i den här verktygssatsen måste vara tydlig med vilket resultat man vill uppnå: det måste finnas klarhet angående myndighetens syfte med att ta med krav på arbets- och praktiktillfällen i sina kontrakt, och hur detta har samband med de bredare målen.

Myndigheten måste också se till att den har befogenhet och antagna principer för att driva fram de utvalda kraven, och kan behöva bemöta interna strukturella och kulturella problem för att kunna tillämpa något av arbetssätten.

Att anta en officiell policy som förklarar den lokala myndighetens åtagande för och rutiner i fråga om upphandling och krav på jobb och praktik, kan bidra avsevärt till att säkerställa intern acceptans och kraft att omsätta arbetssättet i praktiken. Ett exempel på en policyram för upphandlingar från en lokal myndighet, från Birminghams stadsfullmäktige, finns i del två, sida 21. Under EU:s upphandlingslag skulle det onekligen vara svårt för lokala myndigheter att motivera varför man tar med krav på jobb och praktik i kontrakt, om det inte finns behörighet genom en policy – se mer detaljer på sidan 19.

Överväganden för policy

Nedan beskrivs ett antal möjliga drivkrafter för policy i fråga om praktik- och arbetstillfällen, och som ni kanske vill ta hänsyn till i ert arbetssätt för offentlig upphandling.

Social inkludering

Förmånerna i samband med social inkludering uppnås genom att man ger möjligheter till jobb och praktik för personer från målsamhällena. Exempelvis kan en stadsförnyelsestrategi beskriva de låga nivåerna av ”ekonomisk aktivitet” och de höga nivåerna av deprivation i och omkring planeringsområdet som en del av motivet för den föreslagna aktiviteten, men innehåller kanske bara jobb- eller praktikmål i breda ordalag, t.ex. antalet jobb som ska tillhandahållas.

Att främja lokala företag

I vissa områden kan det finnas ett samband mellan de samhällen som upplever höga nivåer av social exkludering och en nedgång i arbets- och praktiktillfällen, och samhällen med vissa kännetecken, som t.ex. svarta eller andra etniska minoritetssamhällen eller ungdomar. Under sådana omständigheter kan en lokal myndighet kanske vilja bemöta den sociala exkluderingen genom att se till att organisationer som utför arbeten och tjänster å deras vägnar antar rekryteringsrutiner med lika möjligheter.

Att främja lokala företag

Att stödja utvecklingen och tillväxten av lokalt baserade företag, i synnerhet små och medelstora, kan ses som ett sätt att säkerställa ytterligare jobb- och praktikmöjligheter för samhället. En del av dessa kan gynna de socialt exkluderade och bidra till att uppnå några av de andra policymål som beskrivs ovan.

Lokal påverkan

Om man rekryterar arbetslösa inifrån målsamhällena, och tillhandahåller praktikutbildning som ökar det värde de bidrar med genom sitt arbete, ökar den mängd pengar som förbrukas i den lokala ekonomin. Dock ska frågor som arbetsresornas mönster och omfattning, storleken och placeringen för projektet eller byggnationen, och möjligheten till samarbete över kommungränserna, övervägas när det kan bidra till bättre resultat.

Effektivitetsagendan

Lokala myndigheter står inför en allt större utmaning till följd av att de hela tiden försöker att både uppnå valuta för pengarna och effektivitetsbesparingar. Så är särskilt fallet nu, när budgetarna är tajta och åtstramningarna kraftiga i både offentlig och privat sektor.

Det brittiska finansministeriets Office of Government Commerce (OGC) har dock fortfarande åsikten att valuta för pengarna uppnås genom att man bedömer kostnaderna för ett kontrakts hela livslängd, istället för bara priset:

”Att ge valuta för pengarna vid upphandling innebär att man säkerställer den bästa kombinationen av kvalitet och effektivitet för det minsta utlägget under hela livslängden för varorna eller tjänsterna, från inköp ända fram till avyttring.”2

Det ligger fortfarande till så att hållbar upphandling är god upphandlingspraxis. Man kan behöva ta ett beslut om vad man har råd med i början av varje kontraktering/upphandling, men så har det ju alltid varit.

Organisationsproblem: att övervinna hinder

Ett viktigt inslag i den här verktygssatsen är att ta med sociala paragrafer i aktuella kontrakt. Det är paragrafer som kräver resultat i fråga om sociala eller ekonomiska förmåner, och som normalt inte brukar ingå i ett kontrakt. Även om det krävs ett noggrant förhållningssätt, är de juridiska hindren för att använda sociala paragrafer i kontrakt synbara snarare än verkliga.

Det finns emellertid vissa riktiga juridiska och icke- juridiska hinder som antingen kan stoppa eller avskräcka upphandlande myndigheter från att använda sociala paragrafer, eller begränsa deras användning eller verkan. Dessutom kan sociala paragrafer vara mer eller mindre kostnadseffektiva eller kostnadsmässigt överkomliga under olika omständigheter. Allmänt sett förhindras alltid förloppet av brist på förståelse eller engagemang inom en organisation – expertis och entusiasm behövs överallt inom en upphandlande myndighet, och självklart även bland leverantörerna.

Det kan innebära att man uppmuntrar förbindelser och kommunikation mellan separata avdelningar på en upphandlande myndighet som har delats upp (eller aldrig har funnits).

Förhoppningsvis kan diskussionen nedan bidra till att lugna ner upphandlande myndigheter när det gäller vad de får och inte får göra.

Organisationsproblem

Totalt sett kan organisationsproblem fungera som hinder för att använda sociala paragrafer.

En upphandlande myndighet måste överväga hur den ska bemöta vart och ett av följande problem när den väljer att ta hänsyn till frågor som jobb och kompetensutbildning i sin kontraktering.

• Politisk vilja: Detta är självklart mycket viktigt. Stöd för att använda sociala paragrafer behövs på alla nivåer i en organisation – från de tjänstemän som ska införa och tillhandahålla kontrakten på fältet till servicedirektörer, verkställande chefer och politiska ledare.

• Behovet av expertis, kapacitet och förkämpar: Praktik kan vara en organisatorisk kostnad, men är ovärderligt för tjänstemän som ombeds att leverera kontrakt på fältet. Behovet av att ta hänsyn till jobb- och praktikkrav måste byggas in i tjänstemännens

arbetsbeskrivningar och uppgifter om kapaciteten finns för att se till att dessa extra krav uppfylls.

• Organisatoriska kostnader och påtryckningar: Till dessa hör den uppfattade extra omkostnaden för att utbilda personal (och leverantörer) i hur sociala paragrafer används i kontrakt.

• Tillgång till råd och vägledning: Ett av tipsen för

en smidig upphandlings- och kontrakteringsprocess är att hänvisa budgivare och leverantörer till extern rådgivning, vägledning, resurser och finansiering som finns tillgängliga. För att kunna göra detta måste upphandlande myndigheter veta inte bara var dessa hjälpkällor finns, utan också var de själva i sin tur

kan hitta externa (eller interna) råd och riktlinjer för hur de bäst inför jobb- och praktikkraven (se sidan 15).

Det som det mesta av ovanstående inskränker sig till i slutändan är behovet av en kulturförändring inom den upphandlande myndigheten – när sociala frågor bäddas in i myndighetens vardagsrutiner, blir praktik standard, expertis och kapacitet kommer med i arbetsbeskrivningar och uppgifter, och förkämpar identifieras och kommunicerar bra med andra i organisationen.

Den politiska viljan till förbättring av tillgången på jobb och praktik genom den lokala myndighetens kontrakt ökar bara när organisationens försök att inkludera jobb- och praktikkrav i sina kontrakt ses som framgångsrika och värdefulla. Och rådgivningen och vägledningen kommer att öka och förbättras med tiden när dessa sociala frågor blir medtagna i upphandlande myndigheters rutiner och därför allt mer konventionella.

2 Office of Government Commerce, Delivering Value for Money, 2010

Organisatoriska kostnader för sociala paragrafer Många offentliga organ blir avskräckta från att överväga att ta med sociala frågor i sin upphandling,

x.x.x. xxxxxxx för att det leder till en kostnad för organisationen vad gäller den interna hanteringen av upphandlingsprocessen, och kontraktet när det väl har ingåtts. De organisatoriska kostnaderna för att införliva sociala frågor i upphandlingen kan bl.a. gälla:

• att uppfylla behoven av praktik när en organisation, ett team eller en enskild person är obekant med de frågor det gäller,

• att utveckla lämplig policy och strategi för att inkludera sociala frågor i kontrakten,

• de resurser som hela tiden behövs för kontraktshantering och samordning av upphandlingsprocessen.

Självklart är en del av dessa kostnader konstanta, medan andra är periodiska eller engångskostnader.

I vilket fall är det viktigt att understryka att kostnaderna minskar med tiden när erfarenheten ökar på området. Om den lokala myndigheten håller fast vid principen att sociala frågor som en del av

upphandlingen gör organisationens upphandlingsförfaranden som helhet mer hållbara och passar bra in i god upphandlingspraxis i allmänhet, så blir kostnaderna lätta att försvara.

Interna avdelningar för budget och ansvar

Många offentliga organ delar nog upp både sina budgetar och sina befogenheter och ansvarsområden internt. Exempelvis finns det ofta en uppdelning mellan lång- och kortsiktiga investeringar. Dessa interna avdelningar kan visa sig vara hinder för god upphandlingspraxis, även när syftet med dem är att förbättra effektiviteten. Xxxxxxx till att bryta ner dessa hinder ligger nästan alltid i förbättrad kommunikation inom organisationen. Som alltid finns det också ett behov av att hitta ”förkämpar” inom varje organisation – folk som är motiverade och passionerade för att uppnå sociala mål genom upphandlingen, och som kan kommunicera med varandra. Dessa förkämpar är ofta de som driver på hållbar upphandling, och kan hjälpa till att bryta ner onödiga hinder inom en organisation och lösa eventuella andra organisatoriska problem som kan uppstå.

7

Kapitel 2: Ett antal arbetssätt

I detta kapitel tittar vi närmare på ett antal exempel som ni kanske vill ha i åtanke när ni utvecklar era planer för att säkerställa praktik- och arbetstillfällen genom upphandling.

Kapitlet går igenom stadgar, frivilligavtal och kontraktsparagrafer och identifierar de olika steg som lokala myndigheter kan behöva ta för att se till att deras åtagande för att nå resultat inom arbets- och praktiktillfällen har stöd av stabila interna system.

För varje arbetssätt vill ni kanske bestämma er för en uppsättning villkor som upplyser om när och hur arbetssättet tillämpas, t.ex. kontraktets värde,

kontraktets beröringsområde och den tidsperiod under vilken tjänsterna, varorna eller investeringsprojektet ska levereras.

De fyra olika arbetssätten är följande:

Arbetssätt 1: Stadgar

Arbetssätt 2: Frivilligavtal Arbetssätt 3: Specifik användning av kontraktsparagrafer

Arbetssätt 4: Strategisk tillämpning av kontraktsparagrafer

Arbetssätt 1: Stadgar

En stadga är ett sätt för lokala myndigheter att

dela sina strategiska prioriteringar och mål (särskilt kring arbetstillfällen, praktik och kompetensutveckling) med aktuella och blivande leverantörer, uppmuntra antagandet av föredömligt beteende och rutiner, samt försöka utveckla nya relationer kund-leverantör.

Stadgar är till sin karaktär ett ”icke-juridiskt” arbetssätt. De skapar inga kontraktsmässiga skyldigheter – såvida förstås inte en lokal myndighet ålägger en leverantör att följa en stadga genom ett kontrakt eller ett ramavtal. De är helt enkelt ett sätt att skissera fram principerna, funktionerna och organisationen för organet i fråga, och förmedla dessa till andra. En ”jobb- och praktikstadga” skulle t.ex. beskriva den lokala myndighetens policy och strategi och dess prioriteringar och mål i fråga om jobb och praktik.

Stadgar kan användas som ett sätt att överföra policydrivkrafter till andra organisationer, och uppmuntra de organisationer som den lokala myndigheten ingår avtal med att agera i enlighet med dessa policydrivkrafter. De fungerar alltså inte som något tvång för tredje part, och innebär heller inte i allmänhet att den lokala myndigheten kan tvinga tredje parter att följa dess villkor.

Lokala myndigheter som vill utforma stadgar behöver fundera på om de har eller inte har de befogenheter som behövs för att göra de djärva uttalanden som stadgar utgör, och de måste också se till att eventuella stadgar som de drar upp korrekt återspeglar deras policyer och strategier. Lokala myndigheter vill kanske därför gärna överväga hur deras befogenheter påverkar (se kapitel 4: Den juridiska ramen, sidan 17) deras förmåga att fastställa sina policyer.

Se kringdokument 3: En exempelstadga på sidan 27 för förslag på formulering av en stadga, inklusive framgångsindikatorer.

Arbetssätt 2: Frivilligavtal

Med frivilligavtal kan lokala myndigheter

arbeta med sina befintliga leverantörer för att säkerställa åtaganden för särskilda jobb- och praktikresultat under en angiven tidsperiod, med stöd till leverantörerna från ett antal offentliga organ.

Detta arbetssätt kan användas retrospektivt med långvariga leverantörer och mitt i långsiktiga kontrakt. Se förslag på innehåll och formuleringar i kringdokument 4 (sidan 29) och 5 (sidan 31), ett exempel på frivilligavtal och en mall till ett frivilligavtal.

Arbetssätt 2 kan ses som ett steg på vägen till en mer formell användning av kontraktsparagrafer. När en lokal myndighet har befintliga kontrakt eller ramavtal i bruk, är det i allmänhet inte möjligt eller praktiskt att omförhandla kontraktsvillkoren så att de innefattar krav på leverantören att tillhandahålla extra förmåner inom arbetstillfällen och praktik.

Istället vill lokala myndigheter kanske överväga att

bifoga inslag av volontärjobb och kompetensutbildning till befintliga kontrakt eller ramavtal på en icke-kontraktsmässig grund.

Frivilligarrangemang kan vara användbara på flera sätt:

• De kan göra det möjligt för den lokala myndigheten att ”testköra” jobb- och praktikkrav hos en befintlig leverantör som man känner till och har en stark relation med, innan kontraktsparagrafer så småningom används nästa gång ett kontrakt står till anbud.

• Genom dem kan den lokala myndigheten introducera en leverantör eller sektor till de typer av kontraktsparagrafer som man vill använda i framtiden.

• De kan tillämpas retrospektivt på befintliga kontraktsarrangemang – särskilt fördelaktigt i långsiktiga kontrakt och ramavtal. Dessa frivilligarrangemang kan ha en avsevärd påverkan, som annars inte skulle ha uppnåtts p.g.a. att man måste vänta tills den lokala myndigheten nästa gång lägger ut kontraktet eller ramavtalet till anbud, eller kontraktet inte är ett sådant som ska upprepas.

Lokala myndigheter ska emellertid se till att frivilligarrangemang inte används på ett sådant sätt som äventyrar rättvisan och öppenheten i deras tidigare upphandlingsprocedurer, t.ex. genom att effektivt omförhandla ett befintligt kontrakt eller ramavtal, eller på ett orättvist sätt ge fördelar till vissa entreprenörer för kommande upphandlingsprocedurer. Att göra så kan medföra möjliga risker för protester från budgivare som inte lyckades och som kan hävda att de inte fick tillfälle att bjuda på kontraktet eller ramavtalet i dess omförhandlade form.

Arbetssätt 3: Specifik användning av kontraktsparagrafer

Detta arbetssätt innebär att lokala myndigheter inkluderar jobb- och praktikparagrafer i specifika upphandlingsprocedurer, vilket leder till en kontraktsmässigt överenskommen uppsättning av utfall och resultat.

Se kringdokument 6 på sidan 34, ”Standardkrav

för specifikationer och anbudsdokument”, 7 på sidan 39, ”Standardkontraktsvillkor” samt 8 på sidan 42, ”Grundläggande formulär för metodredogörelse” för förslag på innehåll i anbuds- och kontraktsdokumentation.

Kontraktsparagrafer kan utgöra de mest ”juridiska” av arbetssätten för att inkludera sociala frågor i offentlig uppdragslämning. Detta är den mest noggrant reglerade av de tre taktiska arbetssätten som beskrivs i verktygssatsen.

Så länge kontraktsavtalen används legitimt och

korrekt, brukar de vara de mest juridiskt verkställbara och rättfärdigade av metoderna.

Vad menar vi med kontraktsparagrafer?

Det man vanligen menar när man talar om ”kontraktsparagrafer” är villkor eller delar i ett kontrakt eller ramavtal som är inskrivna både i anbudsdokumentationen och i det slutliga undertecknade kontraktet. Det är krav som antingen:

• utgör en del av kontraktets eller ramavtalets ämnesområde (och därmed kan bedömas som en del av den upphandlande myndighetens beslut om kontrakttilldelning), eller

• är nödvändiga för kontraktet eller ramavtalet och hur kontraktet eller ramavtalet utförs, men inte är grundläggande krav i kontraktet eller ramavtalet (och därför inte kan bedömas när kontraktet tilldelas).

Till största delen är diskussionen om användning av kontraktsparagrafer baserad på förutsättningen att de paragrafer som används är ”grundläggande” och relevanta för kontraktets eller ramavtalets ämnesområde, och att de därför kan införlivas med eller betraktas som en del av processerna med anbud och tilldelning av kontrakt/ramavtal. Paragrafer om jobb och praktik kan användas och ingå i kriterierna för tilldelning, om de har nämnts i upphandlingsmeddelanden och anbudsdokument, är tydliga och utan diskriminering, och är relevanta för kontraktets ämnesområde.

Om de paragrafer som används inte har samband med kontraktets eller ramavtalets ämnesområde, går det inte att ta hänsyn till dem när den upphandlande myndigheten fattar beslut om vem man ska tilldela kontraktet/ramavtalet till. Ni vill kanske anta det här arbetssättet om ni är osäkra på ifall de paragrafer ni vill inkludera är grundläggande för kontraktet.

Offentliga organ sätter vanligen en värdegräns, och när den passeras inkluderar de kontraktsparagrafer rutinmässigt eller från fall till fall. Den gränsen är vanligen 1 miljon pund (ca 10,5 miljoner kronor) per år (se ett mer detaljerat exempel i kringdokument 1, ”En exempelpolicy för jobb och praktik”). Ni vill kanske också ta fram en ”meny” av olika resultat som kan förhandlas med varje leverantör så att de placeringar eller jobb de tillhandahåller är relevanta och lämpliga för både deras företag och era krav.

Se kringdokument 10 (sidan 46), ”Ett exempel

på värdegränser och arbets- och praktikresultat” för ett detaljerat exempel.

Hur är det med den europeiska lagen? Fullständig information om den juridiska ram som gäller kontraktsparagrafer finns i bilagan (sidan 47). Ett av de viktigaste övervägandena är kontraktets värde – det visar om ni behöver gå igenom hela upphandlingsprocessen enligt EU. Gränserna är 3,9 miljoner pund för arbeten och 156 442 pund för tjänster, även om vissa kontrakt är undantagna (däribland sjukvård, utbildning och samhällsservice,

som kallas Del B-tjänster). Över dessa gränser måste kontraktet utannonseras via Europeiska Unionens officiella tidning (genom ett EUT-meddelande – se föreslagna formuleringar att ta med i meddelandet i kringdokument 9).

Det ska vara tydligt i EUT-meddelandet att det inte blir några krav på arbetstillfällen och praktik som del av kontraktet.

I stadiet med frågeformulär för förhandskvalificering (PQQ) kan ni se till budgivarens tidigare erfarenhet och lämplighet på aktuella områden, och ni vill då kanske ställa frågor på följande områden:

”Ge exempel på hur ni sysslat med vart och ett av följande:

• att skapa arbets- och praktiktillfällen för långtidsarbetslösa,

• att ge praktikmöjligheter till ungdomar och vidareanställa dem efter slutförd praktik,

• att främja distributionskedjemöjligheter till nya och små företag,

• att utveckla kompetensen hos er befintliga personal, samt

• rekryteringsprocesser med lika möjligheter.

• Exakt hur var ni inblandade i var och en av aktiviteterna ovan?

Vilket av de exempel ni har uppgett har varit mest framgångsrikt, vilket har varit minst framgångsrikt, och varför?

Tänk alltid på att alla frågor ni ställer i PQQ-stadiet måste vara kompatibla med de allmänna EU- principerna rättvisa, öppenhet, icke-diskriminering och proportionalitet.

I ITT-fasen (inbjudan till anbud) kan ni emellertid bara bedöma budgivarnas förmåga att uppfylla era jobb- och praktikkrav när ni bestämmer vem ni ska tilldela kontraktet till, om kraven är väsentliga för kontraktets huvudsakliga ämnesområde.

För kontrakt under värdet 156 442 pund och för kontrakt som är undantagna från att annonseras i Europeiska unionens tidning, krävs det bara lokala meddelanden när det är dags för anbudsförfrågan. Det lokala meddelandet ska också innehålla alla avsikter att ha med jobb- och praktikkrav som en del av kontraktets ämnesområde.

Processkarta

Den här kartan ger en indikation på de viktiga processerna och kraven i varje fas av upphandlingsprocessen. Beroende på era egna interna rutiner vill ni kanske anpassa detta så det passar era behov.

nering

2. Uppphandlings-

meddelanden (EUT/lokalt)

rantörs-

emang

4. Anbud

5. Slutfö

av kontr

6. Överv

akning

rande akt

3. Leve engag

1. Pla

Fas

Jobb- och praktikkrav ska övervägas när kontrakt tas fram, och paragrafer ska tas med i

specifikationerna

Frågestunder med möjliga leverantörer, genomgångar etc. Frågor om inkludering av jobb och praktik tas med i PQQ om så önskas.

Metodredogörelse för leverantör. Bedömning av anbud.

Tilldelning av kontrakt.

Detaljerad met granska metod Införliva krave kontraktet

Identifiera huvudkontakter på båda sidor. Utför övervakning av frekvens och metod enligt överenskommelse i kontraktet.

Tillhandahåll mallar av

pappersarbete när det är överenskommet.

odredogörelse/

redogörelse n i

ste innehålla och

Meddelanden må referens till jobb- praktikkrav

nden

Viktiga överväga

Kringdokum

SD1: Policyredogörelse SD3: Exempelstadga SD4: Exempel på frivilligavtal

SD6: Standardkrav för specifikationer och

anbudsdokument

SD6: Standardkrav för specifikationer och anbudsdokument

SD9: Meddelande om

upphandling i EUT

Se exempelfrågor

s. 10 och kapitel 3,

Att ge leverantörerna stöd i att uppnå arbets- och praktikresultat.

SD7: Standard- kontraktsvillkor. SD8: Grundläggande formulär för

metodredogörelse.

SD6: Standardkrav För specifikationer och anbudsdokument

SD7: Standardkontrakts-

villkor.

ent

Huvudfaktorer för framgång

Några av huvudfaktorerna bakom ett framgångsrikt utnyttjande av kontraktsparagrafer som gäller jobb och praktik sammanfattas nedan.

1. Införlivande i anbudsdokument: För att en budgivare ska kunna ge bud på ett kontrakt på rätt sätt, måste det var tydligt i anbudsdokumentationen3 exakt

4. Kontraktsskyldigheter: Det är viktigt att understryka att kontraktsparagrafer är precis det – kontraktsenliga. Att behandla dem som ”mervärde” eller

”valfria tillägg” missgynnar syftet och kan vara otillåtet. Det kan vara till hjälp att diskutera föreslagna sociala paragrafer med marknaden före upphandling, men själva kontraktsparagraferna ska sättas upp efter det. Att ge entreprenörerna möjlighet att välja vilka paragrafer de följer

vad budgivaren ombeds att bjuda på. Alla referenser till skulle fördärva upphandlingsprocessen, då det inte längre är

sociala krav i meddelandet om upphandling ska hållas så omfattande som möjligt. Vilken som helst av följande standardmallformuleringar kan lämpa sig för ett stort antal upphandlingar:

”I detta [upphandling/projekt] ska [leverantören/entreprenören] delta aktivt i den ekonomiska och sociala förnyelsen av [platsen för och omkring leveransplatsen för upphandlingen/projektet], [samhälle där den upphandlande myndigheten är verksam]. Följaktligen kan det finnas villkor om resultat i kontraktet som i synnerhet gäller sociala och miljömässiga hänsyn. Kontraktsvillkoren beskrivs i detalj i [anbudsförfrågan/kontraktdokument]”.

”Det kan finnas villkor som gäller miljömässiga och sociala krav från den upphandlande myndigheten

tydligt vad som upphandlas eller har upphandlats. Det betyder inte att inte en viss grad av flexibilitet kan byggas in i kontraktet. Exempelvis kan den upphandlande myndigheten ange ett fastställt antal sysselsatta veckor per person som ska vara tillgängliga för nyrekryterade, utan att ange om dessa rekryterade ska vara studenter, nyutexaminerade eller långtidsarbetslösa.

5. Mätbara resultat och effektiv kontrakts-

övervakning: Att få mätbara resultat av kontrakt är ett viktigt inslag i att säkerställa att kontraktsvillkoren är legitima.

Kontraktsvillkor är som mest verkningsfulla och har störst påverkan när de är specifika, målinriktade och relevanta. Bra övervakning av kontraktsresultat är förstås också en nyckel till att de önskade kraven uppfylls.

Vad detta innebär när det gäller jobb och praktik är

medtagna i detta kontrakt. Kontraktsvillkoren beskrivs i att det inte räcker att uppge att den upphandlande myndigheten

detalj i anbudsförfrågan”.

2. Inkludering i förhandskvalificeringsfaserna: Bedömning av förmågan att utföra eller tillhandahålla specificerade kontraktskrav gällande jobb och praktik

vill stimulera möjligheterna till att skapa jobb eller praktiktillfällen genom ett kontrakt där det är ett kontraktsvillkor; det skulle inte kunna verifieras eller mätas oberoende eller opartiskt.

passar förmodligen inom avdelningen ”teknisk förmåga Detta gäller förstås alla delar av kontraktet.

eller yrkesskicklighet” i förhandskvalificeringen.

Kriterierna för förhandskvalificering och urval kan innefatta sociala eller miljömässiga hänsyn, så länge dessa är kompatibla med de allmänna EU-principerna om rättvisa, öppenhet, icke-diskriminering och proportionalitet (se kapitel 4 om EU-lagstiftning).

3. Marknadstestning: Upphandlande myndigheter kan överväga att diskutera sina krav med potentiella budgivare före varje anbudsprocedur. Även om den upphandlande myndigheten måste vara noga med att inte diskriminera mellan budgivare när man gör detta, så kan det vara ett praktiskt sätt att marknadstesta de

Men även om mätningen av traditionella resultat i många kontrakt kommer i andra hand, är det en faktor som behöver tänkas igenom medvetet när det gäller att stimulera jobb och praktik. Den upphandlande myndigheten behöver i förväg ta hänsyn till hur framgång ser ut, och vad som händer i händelse av ett misslyckande. Punkter som hur ofta rapportering sker, nyckeltal för verksamheten och i vilken form leverantören tillhandahåller information ska avtalas och skrivas in i kontrakten (se kringdokument 6 och 7 för mer detaljer om de typer av information ni kan tänkas vilja ha från leverantörerna).

6. Stöd: Det är ofta nödvändigt för den upphandlande myndigheten att förse sina budgivare, eller sin utvalda budgivare, med viss hjälp för att införa de önskade sociala

möjliga budgivarnas kapacitet och formulera utmanandekraven. men realistiska krav, så länge eventuella konsultationer

och diskussioner bara är öppna och genomsynliga.

3. Med det menar vi allt från upphandlingsmeddelandet i EUT eller något annat meddelande, ända till anbudsförfrågan och kontraktutkastet.

Stöd kan erbjudas på flera olika sätt, och den typen av hjälp är helt legitim så länge den ges till alla intresserade budgivare på ett rättvist och öppet sätt.

I anbudsfasen är kanske det viktigaste stödet

att ge till budgivarna att förse dem med antingen ett meddelande eller riktlinjer som förklarar de sociala krav som är med i kontraktet, och att tydligt markera alla råd och allt stöd som finns mer generellt.

7. Ett utspritt arbetssätt: I synnerhet i långsiktiga kontrakt kan det gå att ha med krav som ökar stegvis, så att man långsamt höjer förväntningarna på leverantören eller tonvikten på kraven.

Paragrafmallar

Upphandlande myndigheter kan finna det praktiskt att ta fram ett förråd av paragrafer som de kan plocka från. Men tänk på begränsningarna med paragrafmallar.

Något man måste tänka på när man tilldelar ett kontrakt är att sociala krav måste vara ”grundkrav” som är relevanta för kontraktets

ämnesområde. Paragraferna ska tas fram utifrån kontexten i just det kontrakt där de ska användas.

Därför kan det vara svårt att använda standardiserade paragrafer. Det bör emellertid inte stoppa en upphandlande myndighet från att ta med redan befintliga krav och paragrafer som man är bekant med, och skräddarsy dem efter ett kontrakt som är i åtanke. Jobb- och praktikkrav som har använts i ett kontrakt kan lätt bli aktuella för ett annat liknande kontrakt, kanske genom att man ändrar kraven så att det passar kontraktens olika längder och värden och just det samhälle som kontraktet är till för.

Paragrafmallar behöver också ändras eller stöpas om ifall stilen och språket i det större kontraktet kräver det. Exempelparagrafer om jobb och praktik i kontrakt finns med i kringdokument 7 (Standardkontraktsvillkor).

Praktiska gränser: Parametrar för tillämpning av verktygssatsen

Även om det inte finns något som helt utesluter att jobb och praktik skulle vara aktuellt i ett kontrakt,

så finns det alltid praktiska gränser för vad en lokal myndighet (och dess leverantörer) kan åstadkomma. När det handlar om att tillämpa ramen strategiskt på samtliga verksamheter hos en lokal myndighet (d.v.s. tillämpa arbetssätt 4), kan det vara värt att tänka på följande parametrar:

1. Penningvärde

Penningvärdet för kontraktet i fråga påverkar i hur hög grad krav på jobb och praktik är genomförbara. En leverantör kan och vill rekrytera eller utbilda personal endast så mycket som behövs för att uppfylla kontraktet och som är kostnadsmässigt rimligt. Realistiskt sett behöver en leverantör göra en vinst, och genomför inte några jobb- och utbildningskrav om de istället leder till förlust.

2. Giltighetstid

På samma sätt har ett kontrakts giltighetstid en inverkan på vad som kan åstadkommas inom den tid som finns. Det som är genomförbart inom ramen för ett långvarigt kontrakt är kanske inte möjligt på en mycket kortare tid. I korta kontrakt (eller sådana som har ett lägre penningvärde) kan det dock istället finnas utrymme för att överväga ”mjukare” krav, kanske genom yrkespraktik snarare än extra nyanställningar, och bara det kan vara en avsevärd förmån.

3. Ämnesområde

Det går att överväga krav på jobb och praktik i nästan alla sammanhang, men det är ändå värt att ha en viss realism när det gäller ett kontrakts ämnesområde och vilka krav som kan anses ”relevanta” för det. Åter igen visar detta på behovet av att se sakligt på varje kontrakt eller ramavtal. Det som t.ex. är relevant för ett storskaligt byggkontrakt är inte alltid omedelbart aktuellt för ett mindre tjänste- eller leveranskontrakt.

Lärlingskap, exempelvis, är en jobb- och praktikmodell som finns i många sektorer men inte alla. Man måste ta hänsyn till ämnesområdet i kontraktet innan det kan tydliggöras om ett krav på att leverantören anlitar ett visst antal lärlingar verkligen är relevant, för att inte tala om genomförbart.

Se kringdokument 2, en checklista för användning

och relevans för kontraktsparagrafer om jobb och praktik i enskilda kontrakt, sidan 25.

Klimatet för protester Hur snabbt varje lokal myndighet kan gå framåt för att helt

När det gäller att svara på både begäran om information införliva detta strategiska arbetssätt för upphandling påverkas

och feedback och, eventuellt, protester mot kontraktstilldelningsbeslut från förlorande budgivare, ska upphandlande myndigheter överväga följande åtgärder (som är god praxis i vilket fall som helst):

• Se till att urvals- och tilldelningskriterierna är överenskomna i förväg och meddelade för alla budgivare.

helt klart av dess karaktär och storlek, de upphandlingsrutiner som finns samt anknutna policyer och strategier. Allt detta måste tas i åtanke när man utvecklar dessa tillämpningsmetoder för arbetssätt 4.

Nedan finns några av de viktiga inslag och processer som sannolikt är viktiga för att införliva jobb- och praktikkrav i

• Se till att poängsättningsmekanismer är överenskomnaupphandlingarna i linje med arbetssätt 4.

i förväg och meddelade för alla budgivare, och följs när

budgivarna väljs ut och bedöms. Upphandlande myndigheter ska också se till att dokumentationen behålls, så att eventuella förfrågningar om information och feedback kan besvaras fullständigt och inom den aktuella tiden.

• Om möjligt bibehålla en enkel och rak urvals- och bedömningsprocess.

Alltför omfattande och onödigt komplicerade kriterier och poängsättningsmekanismer lämnar störst utrymme för fel och därmed för protester.4

Arbetssätt 4: Strategisk tillämpning av kontraktsparagrafer

Arbetssätt 4 handlar om att lokala myndigheter medvetet antar en ”standard”-position där man kräver att paragrafer med krav på jobb och praktik rutinmässigt övervägs för att se om de är relevanta för alla faser i alla uppdragslämnings- och upphandlingsprocedurer som genomförs.

Sådana organisationer åtar sig dessutom att löpande mäta hur stor procentandel av kontrakten som sådana paragrafer tillämpas på och hur omfattande utgifter de medför, utöver att hålla ordning på utfall och resultat.

Genom detta strategiska och systematiska arbetssätt finns alltid kontraktsparagrafer om jobb och praktik

Arbetssätt 4: Viktiga inslag

• Antagande av en strategisk upphandlingspolicy där det krävs att upphandlingsavdelningen tar hänsyn till om kontraktsparagrafer, frivilligavtal och stadgar är relevanta för varje kontrakt (inom överenskomna parametrar).

• Bedömning av den lokala myndighetens befogenhet att driva fram förändring vid upphandling.

• Analys av vilka viktiga arbetslöshetsfrågor och kunskapsklyftor som påverkar det geografiska område som omfattas av den lokala myndighetens ansvar.

• Antagande av en jobb- och praktikstadga som beskriver organisationens strategiska ansvar och partnerprioriteringar när det gäller arbetslöshet, jobb och praktik.

• Uppskattning av hur stora jobb- och praktikresultat som kan krävas för vart miljonte pund (ca var 10:e miljon kronor) per år av upphandling som förbrukas av kategorierna byggnad, fasta egendomar, varor, tjänster etc.

• Parametrar som upphandlingsavdelningen ska fokusera på, t.ex. kontraktslängd, penningvärde, kategorier (se kringdokument 2, checklistan för användning och relevans för kontraktsparagrafer).

• Xxxxxxxxx jobb- och praktikkrav som beskrivs i upphandlingsmeddelandet och, när så är tillämpligt, i ”Europeiska unionens officiella tidning (EUT)”. Se kringdokument 9, ”Meddelande om upphandling i EUT”.

• Utarbetande av frågeformulär för förhandskvalificering (PQQ) specifikt för organisationen, med frågor om leverantörens förhållningssätt till jobb och praktik.

med i bilden. Om de visar sig inte vara relevanta för de • Analys av befintliga kontrakt för att överväga att i efterhand

kontrakt som övervägs, kan den upphandlande organisationen gå vidare och överväga att använda ett frivilligavtal – och om inte heller detta anses lämpligt introducera eller använda en befintlig stadga för jobb och praktik.

tillämpa arbetssätt 1: Stadgar och arbetssätt 2: Frivilligavtal. Se kringdokument 3, 4 och 5.

• Utveckling av övervakningsarrangemang och tjänstemannaansvar.

• Årlig genomgång av hur användningen av ramen och de gjorda justeringarna påverkar. Inlärningspunkter som delas med andra partners i den offentliga sektorn.

4 EU:s överprövningsdirektiv har nyligen införts i England och Wales genom förordningen om offentliga kontrakt (ändring) 2009, som ändrade förordningen om offentliga kontrakt 2006. Hur dessa förändringar påverkar återstår att se, men det är troligt att en rättspraxis tar form under de närmaste månaderna och åren, vilket då påverkar de överklaganden som budgivare gör och som upphandlande myndigheter får in. Se vidare information i bilagan.

Kapitel 3: Att ge leverantörerna stöd i att uppnå arbets- och praktikresultat

Det här kapitlet går igenom den information och det stöd som leverantörerna kan behöva, och den service de behöver ha tillgänglig, för att leverera resultat i fråga om jobb och praktik.

Ett av de främsta hindren för såväl upphandlare som blivande leverantörer är den vanliga förutsättningen att krav på jobb och praktik i kontrakten leder till en viss nivå av extra kostnader, som:

• underminerar upphandlingsteamens förmåga att få valuta för pengarna, och

• skapar oöverstigliga hinder för blivande budgivare, vilket eventuellt leder till ”marknadsmisslyckande”.

En viktig fråga när man väljer jobb- och praktikkrav är vilka relevanta praktik- och arbetsförmedlingstjänster som finns lokalt, hur tillgängliga de är och hur rimliga priser de har.

Klarhet om de hjälptjänster som finns och de tillgängliga åtkomstvägarna för företag som vill erbjuda praktik- och arbetstillfällen är avgörande för att kunna införa sociala paragrafer på ett lyckat sätt.

Dessutom är det viktigt med information om den finansiering som finns till så många praktikalternativ.

Vidare är det nödvändigt att den upphandlande organisationen inte bara erbjuder blivande budgivare information om allt det stöd som större fortbildnings-

, praktikant- och lärlingstjänster kan ge, utan även kompletterar informationen med uppgifter och de extra stödtjänster som kan ordnas inom den ort eller område som omfattas av det föreslagna kontraktet.

Att kräva ett en blivande leverantör ger praktik-

och arbetstillfällen som det inte finns någon lokal distributionskedja eller finansiering för, är förmodligen verkningslöst, eftersom kravet blir för svårt att uppfylla eller helt enkelt inte ekonomiskt genomförbart om leverantören måste ta hela kostnaden.

Det är inte bara nödvändigt att sådana tjänster finns, utan också att blivande leverantörer uppmärksammas på dem så tidigt som möjligt i

förkontrakteringsfasen, och att de är lätt tillgängliga och lyhörda. Om de arbetssätt som beskrivs i den här verktygssatsen ska bli framgångsrika, beror i det hög grad på företagens vilja att engagera sig. Därför är den första kontaktpunkten avgörande. Exempelvis kan kontakter endast via e-post vara avskräckande om inte meddelandena besvaras snabbt och det inte finns några andra kontaktformer tillgängliga.

Dessutom kan företagen vara ivriga att se bevis i form av fallstudier för hur tjänsterna har gynnat företag i samma storlek som verkar på samma eller liknande marknader. De vill förmodligen ha information i hanterbara lagom stora delar, information som är uppdaterad och korrekt och som förnyas varje gång ett nytt arbets- och praktikinitiativ annonseras.

Införande och hantering av kontrakt

Ett viktigt inslag i att framgångsrikt införa sociala paragrafer är att ha en förkämpe för de samhälleliga fördelarna eller jobb- och praktikkraven, som vet vad som kan förväntas och rutinmässigt stöder upphandlingsteamets arbete, leverantörerna och samhällets ”distributionskedja” för att se till att kraven uppfylls. Beslutet att innefatta krav på arbeten och praktik (och vad som ska tas med och i vilken omfattning) ligger hos tjänstemännen inom kundorganisationen. Huvudfrågan när det gäller att skaffa inflytande över arbetskontrakt är därför stödet från kundens tjänstemän.

Detta tar tid att åstadkomma och måste arbetas igenom systematiskt, med tonvikt på:

• köparna med den största årliga utgiften för passande arbeten,

• de kontrakt och ramavtal som är mest lämpliga för praktikanter och nytillträdande,

• ”kontrakt med villkor” då dessa kan ge långvarighet, samt

• kontrakt och ramavtal som har de mest noggranna policyerna, t.ex. för stadsplanering och bostäder.

Det kan ta tid att få tag på rätt person och vinna den personens stöd. Det är nödvändigt att ta upp motiverade frågor om möjlig påverkan på kostnad, kvalitet, tidsplaner och övervakning och hantering av kontrakt. Det blir viktigt för förkämpen att fokusera sina insatser på de mest villiga deltagarna, och sedan utnyttja framgången med dessa partners för att väcka intresse hos andra.

Ömsesidiga förmåner är viktigt att uppnå för de flesta

köpare. Det kan innefatta att bemöta deras frågor om huruvida det finns kompetens och arbetskraft för att utföra arbetet och sedan vidareanställas, eller möjligheten att uppnå extra policyresultat utan extra kostnad i deras budgetar.

16

Kapitel 4: Den juridiska ramen

Inledning

Det här kapitlet är inriktat på den juridiska befogenhet som lokala myndigheter har att agera. Det är viktigt att lokala myndigheter tar hänsyn till sina särskilda befogenheter och rättigheter att agera för jobb och praktik.

De hinder som folk ofta tror är i vägen för att

krav på jobb och praktik ska tas med i upphandling och kontrakt, finns i många fall inte alls, och av dem som inte finns är det ett antal som faktiskt inte är oöverstigliga.

Många offentliga organ har bredare befogenheter än de är medvetna om, och kan därför vara djärvare än de har vågat tidigare. Som det här kapitlet också försöker understryka är de juridiska hindren långt mindre påtagliga än vad man ofta uppfattar det som. De främsta hindren mot att inkludera krav på jobb och praktik i upphandlingsprocedurerna är rotade i organisationskultur, struktur och kapacitet samt i de viktiga frågorna om ledarskap och politisk vilja.

Den juridiska strukturen för offentlig upphandling i England

Hela den lagstiftade strukturen för offentlig upphandling, och därmed för att införliva sociala krav, är omfattande och varierar mellan olika offentliga organ beroende på vilka lagar som gäller för dem.

Avsikten är inte att beskriva hela den lagstiftade ramen här, för den finns till största delen i annan vägledning som är fritt tillgänglig. Men det är värt att kort belysa de huvudfaktorer som styr det här aktivitetsområdet inom den offentliga sektorn.

Lokala myndigheter som använder den här ramen ska använda den detaljerade vägledningen och mallarna som finns i del två i den här verktygssatsen, och den detaljerade vägledningen om europeiska juridiska krav i bilagan. Riktlinjer från Office of Government Commerce (OGC) om EU:s regler och den brittiska regeringens upphandlingspolicy finns online: xxx.xxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxx_xxxxxx_xxx_xxxxxxxx_xxxxx rement_policy_and_application_of_eu_rules.asp.

Lokala myndigheters befogenhet att agera

De huvudpunkter som lokala myndigheter måste ta hänsyn till är:

• Lokala myndigheter kan bara utnyttja de befogenheter som är dem tilldelade genom lagstiftning, och bara i de syften som lagstiftningen möjliggör.

• Central i en lokal myndighets förmåga att uppnå sociala mål är befogenheten för välstånd, som beskrivs i avsnitt 2(1) i den brittiska lagen om lokalt styre, Local Government Act 2000. Där står det att lokala myndigheter:

”har befogenhet att göra allt som de anser sannolikt kommer att bidra till att uppnå ett eller flera av följande mål:

• att främja eller förbättra det ekonomiska

välståndet i deras område,

• att främja eller förbättra det sociala välståndet i deras område,

• att främja eller förbättra det miljömässiga välståndet i deras område.”

• Befogenheten för välstånd medför inte att en lokal myndighet kan göra vad som helst som de egentligen inte får göra p.g.a. förbud, inskränkningar eller begränsningar av deras befogenheter som finns på andra ställen i lagstiftningen. Den åsidosätter alltså inte någon särskild regel: ordningen med ”Best Value” fortsätter att gälla för lokala myndigheter och är den lagliga grund som myndigheterna ska använda för att planera, granska och hantera sina resultat.

Europeiska juridiska krav

Offentliga organ som vill ha med krav på jobb och praktik i sina upphandlingar genom kontraktsparagraferna behöver göra det med hänsyn till den lag som styr upphandlingsprocesserna som diskuteras nedan.

Det finns färre juridiska begränsningar av stadgar (arbetssätt 1) än av kontraktsparagrafer, men även färre juridiska utvägar om något går fel. Frivilligavtal (arbetssätt 2) ska utföras med en viss försiktighet, med hänsyn till det offentliga organets behov av att följa upphandlingslagen och allmänna principer i EU- lagstiftningen där så är tillämpligt.

17

I sammanfattningen nedan finns huvudinslagen i EU:s upphandlingsregler. En mer detaljerad diskussion om de juridiska kraven för att använda sociala paragrafer finns i bilagan.

EU:s upphandlingslagar

Mycket av den lagstiftning som styr offentlig upphandling härrör från Europeiska unionens lagar, som bygger på de grundläggande principerna:

• lika behandling och icke-diskriminering,

• öppenhet,

• proportionalitet,

• ömsesidigt erkännande.

EU:s upphandlingsregler gäller i huvudsak på tre nivåer:

• krav på att annonsera vissa kontrakt för arbeten, varor och tjänster i hela EU (görs genom att ett upphandlingsmeddelande sätts in i EU:s officiella tidning) (se mer på sidan 10 om beloppsgränserna för när kontrakt måste annonseras ut, samt kringdokument 9: ”Meddelande om upphandling i EUT”),

• uppmuntran till användning av tekniska standarder som gäller i hela EU, eller till att erkänna standarder som gäller i en annan stat när dessa liknar de som gäller i Storbritannien,

• krav på att objektiva och öppna kriterier ska användas för att bedöma anbud och välja leverantörer.

EU:s upphandlingsregler omfattar en stor mängd organ och kontrakt. ”Upphandlande myndigheter”, den term som används i reglerna, innefattar lokala myndigheter.

Tredje sektorns organisationer, i synnerhet om dem finansieras med offentliga pengar, räknas ofta som upphandlande myndigheter. Ett bra exempel är New Deal for Communities-partnerskapen. Dessa var organisationer i tredje sektorn, men finansierades av staten och övervakades av staten och räknades därmed som upphandlande myndigheter.

Motivering för att använda sociala paragrafer enligt EU-lagen

Det sammanslagna direktivet

Det sammanslagna direktivet, ett stycke europeisk lagstiftning från 2006, sammanförde befintliga lagar om arbeten, varor och tjänster till en enda lag.

Som anges i Office of Governments (OGC:s) vägledning ”Social Issues in Purchasing” (Sociala frågor vid inköp)”5, så tydliggör det sammanslagna direktivet ”omfattningen av att ta hänsyn till sociala och miljömässiga frågor i relevanta faser i upphandlingsprocessen”.

Artikel 26 i det sammanslagna direktivet har detta uttryckliga villkor:

”En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet skall fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav får bland annat omfatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.”

Det går att inkludera krav på arbeten och praktik i offentlig upphandling, förutsatt att utkasten och processen inte missgynnar icke-lokala budgivare, t.ex. genom att de förväntas ha kunskap om den lokala arbetsmarknaden, eller ha en bas på platsen eller använda lokalt material.

Miljömässiga och (därmed) sociala krav som gäller ett policymål för inköparen är tillåtna: de behöver inte medföra någon ekonomisk fördel till köparen själv, och upphandlande myndigheter har rätt att inkludera miljöhänsyn (och därmed sociala hänsyn) i sina tilldelningskriterier. Dessa behöver inte vara rent ekonomiska.

Kraven måste emellertid kopplas till kontraktets ämnesområde, överensstämma med alla de grundläggande principerna i gemenskapsrätten och då i synnerhet principen om icke- diskriminering, inte medföra obegränsad valfrihet för myndigheten, och vara uttryckligen nämnda i kontraktsdokumenten eller meddelandet om upphandling:

• När underkriterier används som en del av bedömningen av anbud, måste dessa avslöjas för budgivarna. En upphandlande myndighets plikt att agera på ett öppet sätt omfattar behovet av att avslöja kriterierna och avvägningarna för kontraktstilldelning på ett tillräckligt sätt i förväg, inklusive att sätta upp detaljerade kriterier och underkriterier när sådana används.

• Om inte kostnaden för de aktuella varorna eller tjänsterna är fasta, blir det väldigt svårt att nå fram till någon objektiv bedömning av vad som är det ”mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet” utan att ange något pris som ej prissatta inslag kan observeras i jämförelse med.

• Instruktionerna för anbud samt tilldelningskriterierna ska vara säkra och otvetydiga.

• Alla krav måste kunna mätas och verifieras.

5. xxx.xxx.xxx.xx/xxxxxx_xxxxxx_xx_xxxxxxxxxx_xxxxxx.xxx

18

Betydelse för kontraktets ämnesområde

Som vi har sett behöver inte kraven vara aktuella för kontraktets ämnesområde om de ska bedömas när kontraktet tilldelas.

Ett socialt eller miljömässigt krav kan inte på något konstlat sätt klistras på ett kontrakt eller ramavtal som det inte har någon koppling till och ses som en del av kontraktets ämnesområde. Men när en upphandlande myndighet tillämpar sunt förnuft och agerar avvägt och proportionerligt, har den fortsatt kontroll över vad ämnesområdet ska vara i deras kontrakt.

Exempelvis kan en upphandlande myndighet välja att definiera ämnesområdet för sitt kontrakt eller ramavtal som ”praktik och kompetensutveckling inom byggnad och liknande” eller ”socialt hållbart byggnadsarbete” istället för att bara kalla det för ett byggnadsprojekt. Man kan kanske tycka att det är uppförandet av byggnaden som är huvudsaken för kontraktets ämnesområde, men kopplat till detta finns behovet av att målinrikta rekryterings- och praktikinslagen i just det byggprojektet.

Juridiska skyldigheter och policybeslut

Allmänt sett kan sociala krav delas upp i två kategorier:

• de som den upphandlande myndigheten ålägger till följd av en juridisk förpliktelse som den måste följa (t.ex. hälso- och säkerhetsförordningar eller jämlikhet);

samt

• de som den upphandlande myndigheten väljer att ålägga till följd av policybeslut.

När ett krav inte inkluderas till följd av en juridisk förpliktelse för den upphandlande myndigheten, behöver den ett policymandat för att kunna ta med kravet.

Detta är en viktig aspekt av den lagstiftade ramen; en upphandlande myndighet har inte rätt att ta med krav på arbete och praktik i ett kontrakt när de inte har någon policy som ger befogenhet till det.

För mer detaljer om EU:s lagstiftningsram, se bilagan på sidan 47.

19

Del två: Kringdokument

Kursiv text i alla dessa kringdokument innehåller rådgivning om att använda formuleringsmallar. Text inom [hakparenteser] kan vara aktuella för vissa kontrakt men inte för andra, eller ska slutföras utefter kraven i det enskilda kontraktet.

Alla exempeldokumenten och exempelgraferna är utformade för att kunna ändras så att det passar behoven för enskilda kommuner och kontrakt. De är inte huggna i sten.

Kringdokument

ni kommer inte att använda dem allihop till något projekt

eller kontrakt, och ni kan behöva ändra och redigera dem så det passar era syften. Vi rekommenderar starkt att ni har ett nära samarbete med ert eget juridiska team för att försäkra er om att de är nöjda med de paragrafer och krav ni tänker använda. London Councils tar inte på sig något ansvar för eventuell förlust eller skada till följd av användningen av denna verktygssats.

Sida

1: En exempelpolicy för jobb och praktik. 21

2: Checklista för användning och relevans för kontraktsparagrafer om jobb och 25

praktik i enskilda kontrakt.

3: En exempelstadga för jobb och praktik. 27

4: Ett exempel på frivilligavtal. 29

5: Ett icke-kontraktsmässigt avtal eller frivilligavtal. 31

6: Standardkrav för specifikationer och anbudsdokument för fristående kontrakt. 34 7: Standardkontraktsvillkor.

8: Grundläggande formulär för metodredogörelse. 39

9: Meddelande om upphandling i EUT. 42

10: Ett exempel på värdegränser och arbets- och praktikresultat i ett kontrakt. 46

Arbetssätt	Aktuella kringdokument
1. Stadgar	1, 3
2. Frivilligavtal	1, 4, 5, 10
3. Specifik användning av kontraktsparagrafer	2, 6, 7, 8, 9, 10
4. Strategisk tillämpning av kontraktsparagrafer	2, 6, 7, 8, 9, 10

Kringdokument 1: En exempelpolicy för jobb och praktik

Policyram för jobb och praktik vid

stadsfullmäktiges köpkraft för att nå resultat inom jobb och praktik.

Policykontext Jobb och praktik

Regionen West Midlands står inför ett produktionsgap som just nu uppskattas till 15–16 miljarder pund (ca 160–170 miljarder kronor). 20 procent av detta kan tillskrivas ekonomisk exkludering (arbetslöshet) - oförmågan att utnyttja den talang och potential som finns hos alla människorna i regionen.

Som reaktion på detta inrättades och grundades West

denna vision, att använda upphandling av varor och tjänster som ett redskap för att åstadkomma hållbara samhällen.

upphandling – att utnyttja Birminghams

Birmingham Sustainable Procurement Compact (Fördraget om hållbar upphandling i Birmingham), ett kollektivavtal för medlemmar av Birminghams vision, att använda upphandling av varor och tjänster som ett redskap för att åstadkomma hållbara samhällen.

Birminghams stadsfullmäktige (BCC) har tagit till sig detta koncept och erkänner att dess köpkraft är tillräckligt

betydande för att kunna utnyttjas som påverkande redskap för att uppmuntra hållbara rutiner och leverera samhälleliga fördelar genom alla upphandlings- och uppdragslämnings- aktiviteter. I Birminghams strategi för upphandling och uppdragslämning, Procurement and Commissioning Strategy 2008/11 (P&CS), avsnittet ”Ansvarsfull upphandling”, beskrivs

Midlands panel för ekonomisk inkludering (EIP) av denarbetssättet för att bädda in rutiner för hållbar upphandling.

regionala utvecklingsbyrån Advantage West Midlands. Panelen sammanför chefer från de offentliga, frivilliga och privata sektorerna för att gå igenom nya sätt att hantera utmaningen. Ett resultat av detta är att EIP har lagt fram en ambitiös strategi för att utnyttja den offentliga sektorns köpkraft till att uppnå resultat inom jobb och praktik. Strategin kallas ”West Midlands Procurement Framework for Jobs and Skills”, West Midlands upphandlingsram för jobb och praktik, och lanserades i mars 2010.

Att hantera arbetslöshet och bättra på kompetenser är i Birmingham ett viktigt prioritetsområde för den mer

P&CS finns på stadsfullmäktiges hemsida.

BCC har antagit den modell för bästa praxis som tagits fram av arbetsgruppen för hållbar upphandling, Sustainable Procurement Task Force. Det är The Flexible Framework, den flexibla ramen: en matris för att organisationer ska kunna mäta sina framsteg mot hållbar upphandling. Ramen innehåller fem framgångsnivåer – Grundläggande, Innesluten, Utövad, Förstärkt och Ledande. BCC uppnådde den grundläggande nivån 1 i mars 2009, och man har åtagit sig att nå den utövade nivån 3 i den flexibla ramen år 2011. 6

Policyramar för jobb och praktik vid upphandling

omfattande förnyelsen av staden och dess omgivningar. Sociala och ekonomiska problem ingår i den bredare frågan om

Det beskrivs också i det lokala områdesavtalet (LAA 2008/11) och flerområdesavtalet (MAA) för storstadsregionen Birmingham, Coventry och Black Country 2010-2013. Om inte tillräckligt många

människor med den rätta kompetensen kan ta

hållbar upphandling, och riktad rekrytering och praktik är en av många samhälleliga fördelar.

Att utnyttja BCC:s upphandlingsresurser för att anpassa

och uppnå resultat inom jobb och praktik identifieras som en

arbetstillfällena, blir tillväxten för den lokala ekonomin huvudåtgärd inom BCC:s jobb- och praktikstrategi och deras

begränsad, vilket påverkar välfärden för hela Birmingham och inte bara för de arbetslösa.

Hållbar upphandling

I Sustainable Community Strategy, Birmingham 2026 – Our vision for the future (Strategi för ett hållbart samhälle, Birmingham 2026 – Vår vision för framtiden), står det att ”vi måste bättre kunna utnyttja upphandlingen i den offentliga sektorn och se till att vårt strategiska partnerskap, Be Birmingham, stöder

xxx för åtgärdsplaner, som bidrar till resultat inom jobb och praktik enligt LAA och MAA.

BCC:s policyram för jobb och praktik vid upphandling bygger på West Midlands upphandlingsram för jobb och praktik. Den bygger på bästa praxis nationellt, inom West Midlands och från befintliga exempel i BCC, där resultat inom riktad rekrytering och praktik redan har börjat användas i kontraktsparagrafer, vävas in i frivilligavtal eller betonas i formella jobb- och praktikstadgar.

6 Se fler uppgifter om den flexibla ramen i kapitel 3 i Action Plan of the Sustainable Procurement Taskforce, 2006: xxx.xxxxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxx-xxxxxxxx.xxx

Några exempel är Birminghams kommunala bostäder, Birminghams bibliotek, järnvägsstationsprojektet New Street Gateway och Birminghams partnerskap för byggnadsarbeten.

GI och med att denna policy har införts är nu detta

BBC införlivas ett krav på att i alla faser av upphandlingsprocessen ta hänsyn till om det är relevant för kontraktet att ha med paragrafer som medför ett åtagande för målinriktade initiativ för rekrytering och praktik, däribland lärlingskap.

arbetssätt inbäddat som en grundläggande fråga genom För att uppnå detta åtar sig BBC att utnyttja sin köpkraft för att

hela processerna med upphandling och uppdragslämning. Genom att anta det här strategiska arbetssättet kommer BCC att ligga i spetsen för den offentliga sektorns svar på West Midlands upphandlingsram, som en betydande aktiveringskraft för lokalt pådriven och hållbar ekonomisk tillväxt som

öka tillgången till arbets- och utbildningstillfällen för lokalbefolkningen genom att:

• ta hänsyn till vilka möjligheter till rekrytering och praktik, underkontrakt och distributionskedjor som finns genom de aktuella kontrakten,

• i uppdragslämningsfasen ta med arbetserfarenhet, utbildning,

gynnar lokala människor och lokala distributionskedjor. lika möjligheter, rekryteringskrav och distributionskedje-

tillfällen i sina kontraktsspecifikationer, när så anses lämpligt,

Den ekonomiska tillbakagången har klart minskat antalet olika jobb som finns för våra medborgare, med medföljande oproportionerlig påverkan på de mest utsatta grupperna. Den här policyn kommer att säkerställa en bättre tillgång till arbets- och praktiktillfällen för lokalbefolkningen, särskilt dem som är missgynnade på arbetsmarknaden.

BCC:s policyram för jobb och praktik vid upphandling

Policyramen har som syfte att utnyttja den offentliga sektorns köpkraft för att uppnå resultat inom jobb och praktik, enligt beskrivningen i det lokala områdesavtalet (LAA) och flerområdesavtalet (MAA) inom de aktuella juridiska ramarna och policyramarna.

Syftet med denna policy är att tillhandahålla ett effektfullt påtryckningsmedel för att hantera arbetslöshets- och utbildningsnivåerna, genom att det i

• inkludera andra samhälls- och miljöfrågor i kontraktsspecifikationerna, när så anses lämpligt,

• inkludera dessa som en del av ”huvudkraven” som övervägs i alla faser av processen med urval, kontraktstilldelning, kontraktshantering och övervakning.

Detta betyder inte att paragrafer om jobb och praktik

ska tillämpas på alla kontrakt, utan att de övervägs inom den ram som identifieras nedan, kontraktens gränsvärde och inom aktuella juridiska ramar och policyramar.

Till stöd för införandet av denna policy antar BCC följande ram:

Strategiskt arbetssätt Strategisk tillämpning av kontraktsparagrafer på upphandlingssystemet från början till slut
Specifik användning av kontraktsparagrafer	Frivilligavtal	Jobb- och praktikstadgar

Det strategiska arbetssättet: Jobb- och praktikresultat är inbyggda som ett centralt övervägande genom stadsfullmäktiges upphandlings- och uppdragslämningsprocesser.

Genom det strategiska och systematiska arbetssättet säkerställs att kontraktsparagrafer om jobb och praktik alltid tas upp först, och att stadsfullmäktige där antar en ”standard”-position. Detta kräver att paragrafer som specificerar krav på jobb och praktik rutinmässigt övervägs beträffande sin relevans för alla faser i uppdragslämnings- och upphandlings- processen, och att varje upphandlingsprocedur genomförs inom gränsvärdena.

Om kontraktsparagraferna inte anses relevanta

för de kontrakt som övervägs, måste upphandlings- avdelningen ansöka om undantag från sin strategiska chef och rådsledamot, och rapportera beslutet/ besluten till upphandlingsrådskommittén. Om undantag beviljas kan upphandlingsavdelningen gå vidare och överväga att använda ett frivilligavtal, och om inte heller detta anses lämpligt införa jobb- och praktikstadgan.

Det finns tre metoder för att säkra stöd från leverantör för initiativ till riktad rekrytering och praktik för att säkra större tillgång till arbets- och utbildningsmöjligheter för lokalbefolkningen, och som stöder det strategiska arbetssättet:

• Specifik användning av kontraktsparagrafer: Stadsfullmäktiges direktorat inkluderar jobb- och praktikkrav i specifika upphandlingsprocedurer, vilket leder till en kontraktsmässigt överenskommen uppsättning av utfall och resultat.

• Frivilligavtal: Stadsfullmäktige arbetar med sina befintliga leverantörer för att säkerställa åtaganden för särskilda jobb- och praktikresultat under en angiven tidsperiod, med stöd till leverantörerna från ett antal offentliga organ. Detta arbetssätt kan användas i efterhand med långvariga leverantörer och mitt i långsiktiga kontrakt.

• Stadgar: Stadsfullmäktige delar sina strategiska prioriteringar och mål (särskilt kring jobb och praktik) med aktuella och blivande leverantörer, uppmuntrar antagandet av föredömligt beteende och rutiner, samt försöker utveckla nya relationer kund- leverantör.

Gränsvärden

Följande gränsvärden har avtalats för det första införandet av denna policy:

• alla nya service- och byggkontrakt som är

(i) ramavtal, eller (ii) har ett årligt värde på mer än 1 miljon pund (ca 10 miljoner kronor), underställs policyn i hela dess tillämpning – d.v.s. kontraktsparagrafer om jobb och praktik övervägs alltid först

• alla kontrakt på varor/produktleveranser till ett värde av mer än 1 miljon pund underställs en jobb- och praktikstadga

• alla befintliga service- och byggkontrakt som (i) är ramavtal

eller (ii) har ett årligt värde på mer än 5 miljoner pund (ca 50 miljoner kronor) underställs framförhandlade frivilligavtal

• alla befintliga service- och byggkontrakt som (i) är ramavtal eller (ii) har ett årligt värde på 1–5 miljoner pund (ca 10–50 miljoner kronor) underställs en jobb- och praktikstadga.

Gränsvärdena kommer att övervägas och revideras regelbundet, som en del av den ständiga översynen av denna policy.

Kostnader och fördelar Kostnader

Varje gång man upphandlar ett nytt kontrakt är det viktigt att få det bästa möjliga värdet. Den ”lägsta kostnaden” innebär dock inte alltid bästa värdet, och det är standardrutin när man tilldelar kontrakt att man tar hänsyn till kvaliteten samtidigt som priset.

Balansen mellan kostnad och kvalitet varierar beroende på ämnesområdet och även med tiden. Det är viktigt att vara realistisk och medveten om att det kan medföra en extra ekonomisk kostnad för leverantörerna när man kräver att de ska rekrytera ny personal på otraditionella sätt, garantera en viss utbildningsnivå för ny personal eller skaffa sig lärlingar.

Leverantören har tre alternativ: att antingen dra på sig kostnaden (något som kan vara möjligt om målen är relativt låga jämfört med kontraktets totala värde), att skicka kostnaden vidare till stadsfullmäktige, eller möjligen att utnyttja statliga initiativ som åtgärdsprogram för ungdomar till att utbilda personal och ta sig an lärlingar. Det kan bidra till att minska merkostnaden avsevärt. Att informera leverantörer om när sådant stöd finns, och erbjuda sig att hjälpa dem få tillgång till den, minskar den extra kostnad som annars skulle kunna gå vidare till stadsfullmäktige.

För att bedöma de extra kostnaderna i samband med att jobb/praktik inkluderas, måste kostnaderna identifieras som en del av anbudsförfrågan vid anbudsprocessen.

Att bedöma de extra kostnader som detta för med sig, och avgöra om det utgör bra valuta för pengarna inom kontraktet som helhet och hur det bidrar till företags huvudprioriteringar av jobb och praktik, är avgörande när man påvisar hur resurser kan användas på bästa sätt.

För stora kontrakt, och hos sektorer med erfarenhet av riktad rekrytering och praktik, kan en försiktig marknadstestning innan kontraktet utannonseras påvisa den prisökning som de extra kraven sannolikt kommer att medföra. Upphandlingsavdelningarna befinner sig sedan i rätt läge för att avgöra om detta extra pris ger bra valuta för pengarna.

Fördelar

Det kommer att bli avsevärda fördelar för staden, arbetsgivare och enskilda personer när denna policy antas.

Att hjälpa människor hitta fast sysselsättning leder till en minskning av BCC:s betalningar av bostadsbidrag, färre ansökningar om gratis skolmåltider, minskat tryck på socialtjänsten och skuldrådgivningstjänsterna, mindre tryck i

sjukvården och ökad konsumtion bland dem som har fasta jobb, till nytta för Birminghams ekonomi.

Sådana här rekryteringspaket, skräddarsydda

efter de enskilda leverantörerna och deras behov, är affärsmässigt rimliga, med minskade kostnader för rekrytering och vidareanställning för arbetsgivare. Leverantörer som följer denna policy kommer att kunna få tillgång till omfattande stöd för sina rekryterings- och praktiklösningar. Dit hör ett flexibelt rekryteringspaket anpassat efter de enskilda leverantörerna och deras behov, som tillhandahålls genom BCC:s arbetstillgångsteam (EAT), och tillgång till stödtjänster som ges genom stora förmedlingar som Job Centre Plus och lärlingsförmedlingen National Apprenticeship Service.

Arbete kan också ge den bästa formen av välfärd för majoriteten av arbetstagarna, förbättra den personliga hälsan, stärka engagemanget i samhället och stödja den sociala sammanhållningen.

Införande av policy

Till stöd för införandet av denna policyram har följande åtgärder gjorts:

• En verktygssats för BCC:s tjänstemän har tagits fram, med exempeldokument som mallar till paragrafer om jobb och praktik, processkarta, roller och ansvarsområden samt vägvisning till råd och stöd. Den verktygssatsen finns tillgänglig online, och innehåller detaljerad information om juridiska frågor och policyfrågor (godkänd av BCC:s advokater) och problem att ta hänsyn till när ramen införs.

• Insikter och fortbildning i att införa policyn kommer att ges till personalen.

• BCC:s arbetstillgångsteam (EAT) kommer att tillhandahålla ett flexibelt rekryterings- och praktikpaket skräddarsytt för de enskilda leverantörerna och deras behov. En informations- broschyr som informerar blivande leverantörer om tillfällen till lokal praktik, jobbmatchning och leveransutveckling finns att få genom EAT.

• Projektet ”Building Jobs in Birmingham” kommer att samordna arbetskraftutbudssidan (folk med erfarenhet, motivation och kompetens) och efterfråganssidan (anpassning av projekt och arbetsmarknadsbehov) med aktiviteter inom staden för att maximera möjligheterna för de boende i Birmingham. Ett styrt arbetssätt som omfattar många myndigheter ger sammanhang till planeringen och tillhandahållandet av tjänsterna.

• Webbplatsen find-it-in-birmingham har lanserats för att underlätta lokal sourcing, med en gratis onlineinformations- tjänst för företag med postnummer i Birmingham, så att små och medelstora företag i regionen kan få tillgång till affärsmöjligheter direkt från stadsfullmäktige och i den privata sektorn. Genom att skapa denna webbplats kommer BCC att kunna identifiera distributionskedjetillfällen, öka sin öppenhet och skapa jobb och praktik till stöd för den lokala företagsamheten.

Kringdokument 2: Checklista för användning och relevans för kontraktsparagrafer om jobb och praktik i enskilda kontrakt

Här är de frågor som upphandlande tjänstemän eller team bör ställa när de överväger att ta med jobb och praktik som kravpunkter i ett visst kontrakt.

1	Har vi den juridiska befogenhet som behövs? Ta hänsyn till både befogenhet att upphandla och befogenhet att ta med sociala frågor i upphandlingen (se vidare information på sidan 17). Om JA, gå vidare till fråga 2. Om NEJ, överväg alternativa vägar för att uppnå jobb- och praktikfördelar, t.ex. frivilligavtal.	Ja/Nej
2	Har vi inrättat den policy och strategi som behövs? (a) Har vi antagit särskilda policyer som gör det möjligt att återspegla och införa sociala och ekonomiska frågor i kontraktet, i synnerhet dess specifikation? (b) Finns det en mer allmän policy på plats som motiverar det kontraktsrelaterade arbetssättet för jobb och praktik? Vid svaret (b), överväg era interna policyer och även om användningen av kontraktsparagrafer i detta kontrakt faller inom målen för områdena enligt strategin för ett hållbart samhälle. Om svaret på (a) eller (b) är JA, gå vidare till fråga 3. Om svaret på både (a) och (b) är NEJ, överväg alternativa vägar till att uppnå jobb- och praktikförmåner i detta kontrakt.	Ja/Nej Ja/Nej
3	Vill vi bedöma kraven på jobb och praktik som en del av bedömningsprocessen när vi tilldelar kontraktet? Om JA, måste kraven vara relevanta för kontraktets ämnesområde. Gå vidare till fråga 4. Om NEJ, kan ni fortfarande inkludera kontraktsparagraferna, men får inte ta hänsyn till dem när ni väljer vem ni ska tilldela kontraktet till. Gå vidare till fråga 5.	Ja/Nej

4	Är kontraktsparagraferna relevanta för kontraktets ämnesområde? Kom ihåg: den upphandlande myndigheten väljer vad som ska upphandlas (så länge detta ligger inom era befogenheter och policyer). Detta kan omfatta sociala och miljörelaterade mål och krav. Ni behöver bestämma efter omständigheterna om det finns eller inte finns en tillräcklig koppling mellan kontraktets ämnesområde och jobb- och praktikkraven för att hävda att kraven är viktiga för kontraktet: så är fallet när ni har skrivit in dem i kontraktsspecifikationen. Om JA, kan ni ta med jobb- och praktikkraven i era kriterier för kontraktstilldelning och bedöma budgivarnas anbud jämfört med dessa krav. Gå vidare till fråga 5. Om NEJ, kan ni fortfarande inkludera kontraktsparagraferna i ert kontrakt, men får inte ta hänsyn till dem när ni bestämmer vem ni ska tilldela kontraktet till. Gå vidare till fråga 5.	Ja/Nej
5	Är era krav proportionerliga? Era krav måste vara proportionerliga för kontraktet i fråga. (a) Är kraven realistiska med hänsyn till kontraktets längd? (b) Är kraven realistiska med hänsyn till kontraktets penningvärde? (c) Står kraven i proportion till hur mycket arbetskraft som krävs i kontraktet? (d) Är ni säkra på att marknaden för kontraktet har den erfarenhet eller expertis som behövs för att uppfylla era krav? Om ni svarar JA på alla frågor från (a) till (d), så står era krav i proportion till kontraktet och bör vara realistiska/uppnåeliga. Om ni svarar NEJ på en eller flera av frågorna (a) till (d), är era krav kanske inte realistiska eller proportionerliga för kontraktet. Fundera på att arbeta om era krav så att de blir mer passande. Det finns gott om expertis och rådgivning tillgänglig som hjälp med detta.	Ja/Nej Ja/Nej Ja/Xxx Ja/Nej

Arbetssätt 1: Stadgar

Kringdokument 3: En exempelstadga för jobb och praktik

Denna stadga beskriver vårt åtagande att arbeta gemensamt, öppet, samarbetande och konstruktivt med alla våra befintliga leverantörer och kommande budgivare för kontrakt som upphandlas av [infoga namn på upphandlande organ] för att maximera tillgången på arbets- och utbildningstillfällen för lokala arbetslösa och våra respektive arbetsstyrkor.

Genom att underteckna denna stadga åtar vi oss att arbeta tillsammans för att maximera:

• tillgång för lokala arbetslösa till alla arbets- och utbildningsmöjligheter som ges genom de kontrakten vi godkänner och hanterar, däribland tillfällen

som skapas inom [infoga namn på upphandlande organ], varje leverantörs organisation och deras underleverantörs- och distributionskedjor,

• tillgång till passande kompetensutveckling och praktik för alla som arbetar direkt eller indirekt med att leverera sådana kontrakt inom [infoga namn på upphandlande organ], varje leverantörs organisation och deras underleverantörer och distributionskedjor, för att säkerställa uppfyllande av de kontraktsresultat vi eftersträvar och av vårt syfte att [infoga aktuellt juridiskt mål, strategiskt mål eller policymål, t.ex. att bemöta arbetslöshet, öka välfärden eller den allmänna kvaliteten på tjänster som tillhandahålls till kunder etc.].

Vi åtar oss därför gemensamt att vidta följande åtgärder:

• utannonsera alla kommande lediga tjänster och rekryteringar via Jobcentre Plus (utöver alla andra rekryteringskanaler vi gemensamt kan tänkas använda) för att maximera den potentiella arbetskraftstillgången och se till att lokala arbetslösa har tillgång till de arbetstillfällen som finns,

• fullt ut använda lärlingsförmedlingen National Apprenticeship

Service som ett primärt sätt att öka antalet lärlingstillfällen inom våra respektive organisationer och distributionskedjor, och utannonsera alla

lediga lärlingsplatser på den nationella webbplatsen Apprenticeship Vacancies Online.

• fullt ut använda praktikant- och arbetsträningsprogram för att ge för- och eftergymnasiala möjligheter till arbetsträning för arbetslösa studenter och unga nyutexaminerade från skola och högskola.

Dessutom ska [infoga namn på upphandlande organ]:

• se till att budgivarna så tidigt som möjligt görs medvetna om alla de stödtjänster, bidrag och stipendier som finns för riktad rekrytering och praktik, utan någon extra kostnad för arbetsgivaren, för att hjälpa stora, medelstora och små företag att rekrytera och utbilda sin arbetsstyrka,

• underlätta tidiga diskussioner mellan utvalda entreprenörer och lokala leverantörer av tjänster för riktad rekrytering och praktik, för att se till att sådana ”erbjudanden” om rekrytering och praktik utformas för och med våra valda leverantörer.

Alla våra nuvarande och blivande leverantörer kommer

att uppmuntras att skriva på denna stadga, och genom att delta i en särskild arbetsmetod för kostnadseffektiv rekrytering och praktik, bidrar de till att säkra de ekonomiska och sociala fördelar vi vill uppnå, stärka sitt eget rykte i fråga om företags samhällsansvar, öka kompetensen för sin egen arbetsstyrka och minska personalomsättningen. [Infoga här referenser till eventuella strategiska nivåavtal som den upphandlande organisationen har med leverantörer och även eventuella relevanta policyramar som t.ex. gäller hållbar upphandling, jämlikhet och mångfald.]

Mätning av framstegen

Tillsammans ska vi sträva efter att minska arbetslösheten och höja kompetensnivån hos vår lokala arbetskraft. Med hjälp av partnerskap ska vi främja lokala arbetstillfällen och där så är möjligt främja och underlätta inlärning och utveckling av vår lokala arbetskraft. Vi ska också uppmuntra våra underleverantörer att stödja denna filosofi genom hela distributionskedjenätverket.

Även om denna stadga inte är ett juridiskt bindande dokument, ska vi regelbundet mäta våra framsteg gentemot de åtaganden som görs, vilket beskrivs i följande tabell.

Mått på framsteg/indikatorer på framgång

Mått	Indikator
Antal och procentandel leverantörer som formellt anslutit sig till stadgan	Baslinje av nuvarande leverantörer Från- och tillflöde av leverantörer
Andel kontrakt som stadgan tillämpas på i fråga om - kapital - varor - tjänster	Uppsatt baslinje Fullständig årskontroll
Andel särskilda årliga kostnader som stadgan tillämpas på i fråga om - kapital - varor - tjänster	Baslinje och årlig kontroll av organisationens ”köpkraft”
Identifierade arbetsmöjligheter	Xxxxxx tjänster utlysta via JCP Levererade målinriktade praktik- och rekryteringsprocedurer Lokala arbetslösa som fått jobb
Leverantörer/underleverantörer som skrivit under för - studentscheman - praktik/arbetslivsträning för icke-studenter - att ge lärlingsmöjligheter	Mängd - unga som erbjudits arbetslivsträning - anställda studenter/praktik för studenter/ arbetslivsträning - praktik/arbetsträning för icke-studenter - nya lärlingar - kurser som getts/kompetens och behörighet som
inhämtats

Arbetssätt 2: Frivilligavtal

Kringdokument 4: Ett exempel på frivilligavtal

Birmingham City Councils

byggnadspartnerskap

Huvudpunkter

• Birmingham City Council (Birminghams stadsfullmäktige), Bebyggelsedirektoratet, stadsdesign

• partnerskap för långsiktigt program för kapitalbyggnadsarbete

• alla stadsfullmäktiges kapitalbyggnadsprojekt över 100 000 pund, omfattande utbildning, nöje, bostad, kontor etc.

• Fem år, förlängningsbart till sju (just nu i år sex)

• Ca 800 miljoner pund.

Bakgrund

Med tanke på att mer än 80 procent av de arbeten som pågår i större projekt utförs genom underleverantörer i form av små och medelstora företag, visste Birminghams stadsfullmäktige (BCC) att det var viktigt att i kontraktsvillkoren specificera deras krav på att outsourcing sker via en distributionskedja av företag eller enskilda personer från den lokala regionen, och på att praktiktillfällen ges.

Just denna metod med att ange ”pekpinnar” för var de förväntade sig att deras leverantörspartners utvecklade distributionskedjan var betydande för att säkerställa att regionens ekonomi kunde dra fördel av den avsevärda förbrukningen genom detta ramavtal. Utan den anvisningen skulle branschen i typfallet anlita underleverantörer utifrån ett antal faktorer som inte innefattade lokala arbets- och praktiktillfällen.

Sammanfattning

Partnerskapet uppskattas ha skapat ca 200 jobb direkt med de tre huvudpartners, och över 1 000 som ligger inom de 61 integrerade företagen inom distributionskedjan och andra som används regelbundet. Partnerskap har till dags dato också lett till 200 praktiktillfällen i regionen, med vissa specifika byggprojekt inom stadsförnyelse som varit inriktade på utbildning, t.ex. ”The Pump” som utvecklats tillsammans med Princes Trust.

Man siktade inte mot ett bestämt antal arbets- och praktiktillfällen, men antalet ställdes i relation mot den förbrukning och de möjligheter som de levererade projekten innebar. Detta arbetssätt har varit mycket framgångsrikt, och Birminghams partnerskap för byggnadsarbeten har erkänts genom ett antal nationella och regionala branschutmärkelser för arbetet med att utveckla och främja den lokala distributionskedjan. Själva partnerskapet har också erkänts av statliga Office of Government Commerce (OGC) som ett nationellt föredöme.

Metoden att arbeta genom stora leverantörer ger möjlighet för Birminghams stadsfullmäktige att leverera ett stort antal projekt med kapaciteten hos stora aktörer i branschen, som själva har gett betydande stöd för att utveckla små och medelstora företag inom distributionskedjan. Detta har också bidragit till att både direkt och indirekt skapa ett avsevärt antal lokala arbets- och praktiktillfällen med möjlighet att bibehålla den sysselsättningen så länge partnerskapet varar.

En kombination av alla arbetssätten har använts, eftersom detta är ett kollaborativt partnerkontrakt. Särskilda kontraktsparagrafer inkluderades inledningsvis, med avsikten att de skulle utvecklas vidare och specifika åtaganden och frivilligavtal/stadgar skulle tas fram under det fortsatta partnerskapet. Det är värt att notera att detta arbetssätt har visat sig högst användbart, och inblandade leverantörspartners har bidragit avsevärt inte bara till stadsfullmäktiges arbete utan också till att utveckla det på ett meningsfullt och praktiskt sätt för att leverera de resultat som önskades.

Tillämpning

Prestandaindikatorer inkluderades i kontraktet och utgör en del av basen för tilldelning av projekt så länge ramavtalet varar.

Bland de många indikatorerna för den strategiska partnerskapsnivån finns en särskild indikator som mäter utveckling och införande av policyer, däribland åtagande att utveckla och införa huvudområden som praktik, lika möjligheter, lokala arbetstillfällen, hållbarhet och miljö. Detta har använts för att driva på den övergripande aktiva attityden från leverantörernas sida att stödja BCC på dessa områden.

Att uppnå de mål som fastställts inom KPI uppges dessutom tydligt som bidragande till myndighetens mål med förbättrad prestanda för fullmäktiges tjänster och blomstrande stadsdelar.

Stadsfullmäktiges företagsplan utgör en del av anbudsdokumentationen och leverantörerna ombeds att visa på vilket sätt de skulle stödja fullmäktiges planer så länge ramavtalet varar.

Provtext

”Leverantören ska utveckla en distributionskedja i samråd med arbetsgivaren och gemensamt med övriga leverantörspartners. Leverantören ska arbeta ihop med arbetsgivaren för att uppmuntra val av LOKALA företag. Arbetsgivaren kräver att leverantören övervakar användningen av lokala företag och rapporterar regelbundet.

Distributionskedjan ska stödja stadsfullmäktiges olika policyer för arbetskraft.”

”Leverantören ska ha policyer som möjliggör förbättrade arbetsförhållanden, kompetens i personalen, utvecklingsmöjligheter för personalen och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, och på ett grundläggande sätt öppna upp arbetstillfällen i alla sektorer i vårt samhälle.”

Lokal sysselsättning:

”Arbetsgivaren åtar sig att stödja lokal sysselsättning och hjälpa lokala företag och öka den arbetsvolym de genomför åt stadsfullmäktige. Arbetsgivaren uppmuntrar leverantören och dess distributionskedja att direkt använda sig av lokal arbetskraft. Det är ett krav att arbetsstyrkan representerar mångfalden i befolkningen både sett till kön och etnisk tillhörighet.”

”Arbetsgivaren håller just nu på att ta fram en uppförandekod för arbeten och praktik. Det förväntas att leverantören skriver under koden innan några anbud accepteras. Principerna i koden är följande:

• Leverantörerna ska ha och införa en policy för lika möjligheter vid rekrytering, anställning och tillhandahållande av tjänster.

• Lokal befolkning ska ha tillgång till alla de lediga tjänster som skapas genom partnerskapet och tjänster ska annonseras lokalt.

• Statusträning för rekryterad ska äga rum regelbundet för personer som har stöd från statligt inrättade program för social inkludering.

• Leverantören ska övervaka framstegen veckovis. Leverantören uppmuntras att införa verktygssatserna ’respect for people’, ’respekt för människor’, som gör att man kan mäta sin egen prestanda vad gäller ständig utveckling.”

Praktik:

”För alla branscher ska leverantören och dennes distributionskedja följa principen med att tänka nytt för byggnadsprojekt – ”respekt för människor”. Leverantören ska också underteckna arbetsgivarens uppförandekod för arbeten och praktik, som håller på att tas fram just nu. Där ingår följande principer:

• att främja utbildning och livslångt lärande,

• att leverantören anger antalet statusträningsplatser som erbjuds inom partnerskapet, och specificerar branschområde och ett åtagande för ackrediterad praktik både på och utanför arbetsplatsen,

• Leverantören ska övervaka framstegen veckovis. Entreprenören uppmuntras att införa verktygssatserna för respekt för människor, som gör att man kan mäta sin egen prestanda vad gäller ständig utveckling. Leverantören ska erbjuda lärlingskap eller liknande formella långsiktiga praktikprogram för branscher, själv eller genom underleverantörer. Hit räknas praktik för underrepresenterade grupper.”

Slutsats

En av de viktigaste lärdomarna av denna upphandling har varit det samarbete som uppnåtts med leverantörspartners. Att tillhandahålla ett kontinuerligt projektflöde har gett grunden för att investera i utvecklingen av en integrerad distributionskedja som stöder regionala företag och lokala arbets- och praktiktillfällen. Ramens omfattning har gjort BCC till en mycket framträdande kund till dessa leverantörer, som har förberetts på att utvecklas och förnyas på ett antal områden för att skjuta fram gränserna och ändra på kulturen inom branschen.

Detta har bidragit till stöd för agendor om både jämlikhet och mångfald och företags samhällsansvar, med betydande investeringar tillbaka till de lokala samhällena. Åter igen har partnerskapet och denna upphandlingsmetodik erkänts på nationell nivå och har använts i ett antal statliga studier och andra dokument om bästa praxis.

Kringdokument 5: Icke-kontraktsmässiga avtal eller frivilligavtal

Kringdokument 5 innehåller ett protokoll för att erhålla 1 Inledning

åtaganden för jobb och praktik från leverantörer på en frivillig basis när kontraktet redan har släppts. Detta kan användas som en del av arbetssätt 2 i ramen.

Detta kringdokument innehåller krav som:

• är passande för den typ och omfattning av arbeten/tjänster/leveranser som tillhandahålls,

• måste bemöta behoven i målsamhället,

• kan stödjas av organen som tillhandahåller arbetskraft,

• kan övervakas och följas upp på ett verkningsfullt sätt.

Anteckningarna från kringdokumenten 6, 7 och 9 kan användas i samband med detta dokument, och metodredogörelsen som finns i kringdokument 8 kan användas. För långvariga kontrakt kan årliga metodredogörelser också behövas. Text inom hakparenteser kan vara aktuella för vissa avtal och inte andra, och ska förses med tillägg, ändras eller tas bort utefter era behov.

Rekryterings- och praktikprotokoll

Parterna i detta avtal är:

Kunden

Namn

Behörig undertecknare Datum Namnförtydligande Befattning

Tel

E-post

Leverantören

Namn Adress

Behörig undertecknare Datum Namnförtydligande Befattning

Tel

E-post

Kunden har fastställda policyer om [hållbar utveckling/social inkludering/ekonomisk och social förnyelse/lika möjligheter] och vill erhålla stöd från leverantören för att uppnå dessa genom tillhandahållandet av de aktiviteter för jobb, praktik och distributionskedja som beskrivs nedan. Det erkänns att stödet från leverantören är [på frivillig basis] [en förlängning av de nuvarande kontrakten och att rimliga nettokostnader7 ska betalas av arbetsgivaren genom de löpande arrangemangen].

2 Kraven

Leverantören godtar att inom fyra veckor från datumet för protokollet [och var tolfte månad därefter]

översända en metodredogörelse för sin rekrytering och praktik, med hjälp av bifogat formulär, och där beskriva hur de resultat som beskrivs nedan ska uppnås [utan kostnad för arbetsgivaren8] [ta bort och ändra fråga 12 i metodredogörelsen om arbetsgivaren har ett löpande kontrakt och kan täcka kostnaden för praktik- och jobbkraven]. Innan metodredogörelsen slutförs ska leverantören hålla diskussioner med [ ] [ange namnet på valt organ eller mellanhand] och andra organisationer på arbetskraftutbudssidan som identifieras av kunden.

2.1 Nytillträdande praktikanter

Sysselsättning på [infoga antal] veckor per person ska tillhandahållas för en nytillträdande praktikant som rekryteras från en källa som kunden godtar, för var [miljon] pund (kronor) i kontraktsvärde, med hänsyn till följande:

2.1.1 En vecka per person motsvarar att en person är sysselsatt i fem dagar [som en del av detta kontrakt] [antingen på byggplatsen eller på andra platser med kundens godkännande].

2.2.1 En nytillträdande praktikant9 är en nyutexaminerad från gymnasium eller högskola, eller en vuxen som inte har varit anställd i branschen under de senaste sex månaderna och som genomgår utbildning för en behörighet som är erkänd av branschen eller kunden. (Frågorna 1 och 2 i metodredogörelsen gäller detta.).

7 Nettokostnader är totalkostnader minus bidrag och kostnadsfria tjänster som erhålls, och efter avdrag för värdet av praktikantens produktivitet.

8 Leverantören förväntas täcka kostnaden för praktikutbildningskrav i mesta möjliga mån genom att få tillgång till finansering från offentlig sektor och branschen, och genom att effektivt hantera arbetena så att god produktivitet åstadkoms från praktikanterna.

9 En praktikant kan registreras som lärling hos ett organ erkänt i branschen (kan då räknas som ”nytillträdande” i upp till [] veckor) eller en person som har ett praktikkontrakt eller ett anställnings- eller egenföretagarkontrakt men inte är lärling (kan räknas som ”nytillträdande” i upp till [ ] veckor). [Infoga siffror].

2.2 Rekrytering

Varje ledig tjänst på platsen, inklusive de med underleverantörer, kommer att meddelas till organ som utses av kunden [minst tre arbetsdagar före rekrytering från andra källor], och kandidater som identifieras av dessa organ ska ha lika möjligheter i urvalsprocessen. (Fråga 3 i metodredogörelsen gäller detta.)

2.3 Oavlönad arbetsträning

Motsvarande [infoga antal] veckor per person per [miljon] pund (kronor) i kontraktsvärdet görs tillgängliga i form av tillfällen till oavlönad arbetsträning. Båda parter erkänner att en del av dessa kanske inte kommer att användas. (Fråga 2 i metodredogörelsen gäller detta.)

2.4 Utbildning av arbetsstyrka

Leverantören kommer att använda rimliga ansträngningar för att hjälpa rekryterade att uppnå [full CSCS-certifiering och yrkesbehörighet NVQ- nivå 2] eller motsvarande och högre behörighetsnivåer. Arrangemang för utbildning på plats, bedömning och registrering ska tillhandahållas. (Fråga 6 i metodredogörelsen gäller detta.)

2.5 Praktikplan

När så önskas av praktikanten eller dennes praktikorganisation, ska en praktikplan finnas för varje ”ny praktikant”, med hjälp av ett formulär när sådant finns att tillgå. Praktikplanen ska vara tillgänglig för inspektion av kunden och dess ombud vid varje rimligt tillfälle.

2.6 Praktikforum

Leverantören ska stödja arbetet som utförs av [infoga aktuellt branschpraktikforum] som upprättas på platsen för [kontrakt/tjänster/leveranser/arbeten].

2.7 Ersättning

Praktikanter och anlitad arbetskraft ska betalas i enlighet med branschens normer, med hänsyn till nationella minimilöner, och de ska ha anställningsvillkor som minst motsvarar de som ges till anställda som har motsvarande kompetens och erfarenhet.

Leverantören kommer att använda rimliga ansträngningar för att öka ersättningen till praktikanter i linje med deras erfarenhet och produktivitet.

2.8 Möjligheter för distributionskedjan

När kunden så önskar, ska leverantören:

2.8.1 vidta rimliga åtgärder för att delta i initiativ för att identifiera och främja ytterligare organisationer i distributionskedjan, baserade i och omkring området där [byggnationen] [arbetena/tjänsterna/leveranserna] äger rum,

2.8.2 ta med möjligheter för distributionskedjan i [infoga namn]s webbplats [infoga webbadress] minst 7

arbetsdagar innan förfrågningar om anbud eller prisuppgift utfärdas,

2.8.3 ta hänsyn till firmor registrerade hos [ ], särskilt de som finns i och omkring området där byggnationen äger rum, när förfrågningar eller pris för kontraktstillfällen utfärdas.

2.9 Information för övervakning och verifiering

Inom fyra veckor från varje avslutad [4/13/26]-veckorsperiod efter att metodredogörelsen godkänts av kunden, ska leverantören tillhandahålla en redogörelse för rekryterings- och praktikresultaten, som beskriver sett till perioden och kontraktet till dags dato:

2.9.1 antalet veckor av sysselsättning som getts till varje nytillträdande praktikant, inklusive de [på platser] utanför kontraktet när detta har varit nödvändigt för att ge kontinuitet för arbeten och praktik och när detta har överenskommits med kunden,

2.9.2 antalet nytillträdande praktikanter som vidareanställts efter slutförd period som ”nytillträdande praktikant”,

2.9.3 ett schema som visar för leverantören och varje underleverantör:

2.9.3.1 mängden personal som börjat [på platsen] [på kontraktet] under perioden och sammantaget sedan metodredogörelsen godkändes,

2.9.3.2 antalet lediga tjänster som meddelats organ angivna av kunden,

2.9.3.3 antalet personer som börjat på platsen i någon position som har sin huvudbostad i något av följande postnummerområden: [ ] [ange aktuella postnummer] eller [postnumren till huvudbostaden för alla person som börjat på platsen/kontraktet på någon befattning].

2.9.4 ett schema med lista över de firmor som är inbjudna till anbud eller prisuppgift för underkontrakt och leveranskontrakt enligt 2.8 ovan, med uppgift om vilken av dessa som lyckades,

2.9.5 det totala värdet av underkontrakt och leverantörskontrakt som har tilldelats firmor med ett [ ] [ange de aktuella postnumren]- postnummer eller [postnumren till alla underleverantörer och entreprenörer och värdet av de kontrakt som tilldelats var och en].

För verifieringssyften krävs följande dokumentation av kunden:

2.9.6 ett meddelande om rekrytering av praktikant, undertecknat av praktikanten (så att personliga data kan lämnas till kunden i kontraktsövervakningssyften),

2.9.7 ett meddelande om överföring av praktikant, när en praktikant flyttas mellan [platser/tjänster/kontrakt], eller mellan arbetsgivare engagerade i [byggnationen/kontraktet],

2.9.8 ett meddelande om slutförd eller avslutad praktik.

3 Överensstämmelse för leverantör och underleverantör Leverantören ska utveckla en arbetsmetod som uppfyller kraven på arbeten och praktik, distributionskedjemöjligheter och övervaknings- och verifieringsuppgifter i samband med detta, och erhålla det fulla samarbetet från underleverantörer och entreprenörer för att uppfylla kraven.

4 Stöd

Ett överenskommet protokoll för jobb och praktik medför inte något löfte från kundens eller dennes ombuds sida att tillhandahålla lämpliga praktikanter eller arbetskraft.

Åtgärder som vidtas av kunden eller dess ombud för att förmedla relationer mellan leverantören och lokala privatpersoner/firmor/organ, medför inte att kunden eller dess ombud anser att personen/firman/organet nödvändigtvis är lämpliga att anlitas av leverantören.

All rekrytering, övervakning och disciplinärt ansvar ligger hos leverantören och underleverantörerna. Inom denna kontext ska kunden arbeta med lokala organ för att hjälpa till att göra det lättare att uppfylla kraven på arbeten och praktik.

33

Arbetssätt 3 och 4: Exempel på paragrafer om jobb och praktik

Kringdokument 6: Standardkrav för specifikationer och anbudsdokument för fristående kontrakt

Kringdokument 6 innehåller formuleringsutkast anbud, med hjälp av bifogat formulär [se kringdokument 8], och

som är lämpliga för användning i specifikationer eller i beskriva hur följande resultat ska uppnås [på ett sätt som är

anbudsförfrågningar, i synnerhet när kontraktsparagrafexemplen används. När

exempelparagraferna ändras för att det ska passa de

kostnadsneutralt för arbetsgivaren]10.

2.1 Nytillträdande praktikanter

särskilda behoven i kontraktet i fråga, ska motsvarande Välj kraven från paragraferna nedan och välj särskilt ut dem

ändringar göras i denna text.

Text i kursiv stil är kommentarer/riktlinjer och ingår inte i kraven. Text inom hakparenteser ska ändras/kompletteras/tas bort utefter kraven i det aktuella kontraktet.

1 Inledning

I enlighet med informationen som ges i meddelandet

som:

• är relevanta för kontraktet sett till typ och omfattning,

• uppfyller behoven i målsamhället,

• kan stödjas av organen på ”arbetskraftutbudssidan”,

• kan övervakas och följas upp på ett verkningsfullt sätt.

För att se till att kraven på jobb och praktik uppmärksammas tidigt, ska metodredogörelsen efterfrågas tillsammans med anbudet. Om jobb och praktik inte ingår i tilldelningsbeslutet

om upphandling i EUT, om att leverantören kommer att(d.v.s. om kraven inte är relevanta för kontraktets

förväntas aktivt delta i den upphandlande myndighetensämnesområde), kan metodredogörelsen efterfrågas men måste ekonomiska och sociala förnyelsemål, ska leverantören förbises fram till efter att kontraktet har tilldelats.

uppfylla kraven för jobb, praktik och distributionskedja

så som de beskrivs nedan. ELLER

Det är den upphandlande myndighetens avsikt att

Texten skiljer mellan nytillträdande praktikanter som är registrerade hos en praktikorganisation som lärlingar, och övriga praktikanter. De förra kan räknas gentemot det nya praktikantmålet för en längre period, d.v.s. 104 veckor istället för (t.ex. 26 eller 52 veckor för ”övriga praktikanter”). Den

utförandet av kontraktet ska bidra till att man uppfyller exakta balansen ska bestämmas av den upphandlande

sina policyer om [hållbar utveckling/social inkludering/ekonomisk och social förnyelse/lika möjligheter] så som beskrivs i [aktuella policydokument]. Följaktligen, och i enlighet med den information som ges i meddelandet om upphandling i EUT, kommer leverantören att förväntas uppfylla de krav på jobb, praktik och distributionskedja som beskrivs nedan.

2 Kraven

Budgivarna måste överlämna en metodredogörelse för riktad rekrytering och praktik ihop med varje giltigt

myndigheten, med de krav som övervägs i kontexten.

2.1.1 Sysselsättning på minst [ ] veckor per person måste tillhandahållas för en nytillträdande praktikant som rekryteras från en källa som den upphandlande myndigheten godtar, för var [miljon] kronor i kontraktsvärde, med hänsyn till följande:

2.1.1.1 En vecka per person motsvarar att en person är sysselsatt [som en del av detta kontrakt] i fem dagar [antingen på byggplatsen eller på andra platser med den upphandlande myndighetens godkännande].11

10 De utsedda leverantörerna förväntas täcka kostnaden för kraven genom att få tillgång till finansering från offentlig sektor och branschen och genom att effektivt hantera arbetena så att god produktivitet åstadkoms från praktikanterna. Om det kostnadsneutrala alternativet inte väljs, d.v.s. om den upphandlande myndigheten kan/vill täcka kostnaden för kraven – ta bort och ändra fråga 12 i metodredogörelsen.

11 Den upphandlande myndigheten förväntar sig att transport till alternativa platser tillhandahålls när platserna inte är inom 5 miles från platsen

där praktikanten anlitas från början.

2.1.1.2 En nytillträdande praktikant12 är en nyutexaminerad från gymnasium eller högskola, eller en vuxen som inte har varit anställd i

2.2.1 Varje ledig tjänst på platsen, inklusive de med underleverantörer, kommer att meddelas till organ som utses av den upphandlande myndigheten [minst tre arbetsdagar före

branschen [infoga aktuell bransch] under de senaste rekrytering från andra källor], och kandidater som identifieras sex månaderna och som genomgår utbildning för enav dessa organ ska ha lika möjligheter i urvalsprocessen. behörighet som är erkänd av [bransch/sektor], eller

annan behörighet som är erkänd av den upphandlande myndigheten.

2.1.1.3 En nytillträdd praktikant som är registrerad som lärling kan räknas gentemot målet i max [ ] veckor och en icke-lärling, ”övrig praktikant” kan räknas i max [ ] veckor.

2.1.2 Rimliga insatser ska göras för att vidareanställa personer som har anmälts till den upphandlande myndigheten som nytillträdande praktikant efter de maxperioder som anges ovan.

(Frågorna 1, 2, 3 och 4 i metodredogörelsen gäller detta.)

Termen ”nytillträdande” praktikant är brett definierad och detta villkor är avsett att vara ”huvudkravet” som ska leda till social inkludering. Genom metodredogörelsen beskriver leverantören vilken sorts blandning av nytillträdande praktikanter de tänker

(Fråga 3 i metodredogörelsen gäller detta.)

2.3 Oavlönad arbetsträning

Detta ger möjlighet för studenter att skaffa viss arbetsträning, för obetalda prova på-jobb eller kortsiktig betald arbetsträning. Åter igen kan detta omarbetas, så att målet sätts till veckor per person per bostadsenhet eller kvadratmeter av kommersiell bebyggelse, när detta är känt och anses lättare att mäta.

Motsvarande [ ] veckor per person per [miljon pund (kronor)] i kontraktsvärde ska göras tillgängliga som möjligheter till obetald arbetsträning för personer som tillhandahålls av en organisation som har [genomfört lämpliga förberedelser på platsen och en riskbedömning] [avtalats mellan leverantören och den upphandlande myndigheten].

Det är underförstått att en del av dessa veckor i praktiken kanske inte utnyttjas.

(Fråga 2 i metodredogörelsen gäller detta.).

rekrytera (t.ex. efter xxxxxxx) och om dessa är lärlingar 2.4 Utbildning av arbetsstyrka

eller övriga praktikanter. Beslutet kan påverkas genom att ett informationsblad lämnas om tillgång på och finansering för praktikanter (skickas ut ihop med ITT) och genom ett informationsmöte. Vidare klargörande kan begäras efter tilldelningen, för att anpassa möjligheterna efter målsamhället och den tillgång på praktikanter som finns.

Detta kan användas för att säkerställa möjligheter till

fortsatt utbildning för ”nya praktikanter” och åstadkomma en helt ackrediterad arbetsstyrka. Det kan underlätta för organ som t.ex. sektorers kompetensråd när de arbetar med kontakter med arbetsgivare och med att maximera vidareutbildning.

Leverantören förväntas vidta åtgärder för att hjälpa rekryterade att uppnå lämplig [CSCS-certifiering och yrkesbehörighet

Målet är här satt som vecka per person per miljon pund NVQ-nivå 2]13 eller motsvarande och högre behörighetsnivåer.

(10 miljoner kr) i kontraktsvärde. Detta kan självklart ändras, t.ex. så att målet istället blir veckor per person per bostadsenhet eller kvadratmeter av kommersiell bebyggelse, när sådant är känt och anses lättare att mäta.

2.2 Rekrytering

Den första av dessa paragrafer ger möjligheter för kompetenta/erfarna arbetstagare redo för jobb. Personer som inte passar in på denna beskrivning bör genomgå ett förrekryteringsprogram och bli ”nya praktikanter”.

Arrangemang för utbildning på plats, bedömning och registrering ska tillhandahållas.

(Fråga 6 i metodredogörelsen gäller detta.).

12 En praktikant kan registreras som lärling i ett organ erkänt i branschen (kan då räknas som ”nytillträdande” i upp till [ ] veckor) eller som en person som har ett praktikkontrakt eller ett anställnings- eller egenföretagarkontrakt men inte är lärling (kan då räknas som ”nytillträdande” i upp till [ ] veckor). [Infoga siffror som krävs]

13 De lämpliga behörigheterna varierar beroende på kontraktets ämnesområde, och lämpliga detaljer ska infogas här.

2.5 Praktikplan

När så önskas av praktikanten eller dennes praktikorganisation, ska en praktikplan finnas för varje ny praktikant. Varje praktikplan måste göras tillgänglig för inspektion av den upphandlande myndigheten och dess ombud vid varje rimligt tillfälle.

Detta är ett villkor som en praktikantförmedling eller praktikant kan aktivera om det behövs och planen ska användas.

2.6 Praktikforum

Leverantören kommer att förväntas stödja arbetet som utförs av [infoga aktuellt branschpraktikforum] som upprättas på platsen för kontraktet.

2.7 Ersättning

Praktikanter och anlitad arbetskraft ska som minst betalas i enlighet med branschens normer och ska ha anställningsvillkor som minst motsvarar de som ges till anställda som har motsvarande kompetens och erfarenhet.

Leverantörerna uppmuntras att höja ersättningen till praktikanter utefter deras erfarenhet och produktivitet, i enlighet med de rutiner som gäller i fråga om andra anställda.

Detta är medtaget för att säkerställa lika behandling mellan befintliga och nya praktikanter, och maximera vidareanställningen genom att se till att praktikanter belönas när deras produktivitet ökar.

2.8 Möjligheter för distributionskedjan

2.8.1 När den upphandlande myndigheten begär det ska leverantören delta i initiativ för att identifiera och främja ytterligare organisationer i distributionskedjan, baserade i och omkring området där kontraktet äger rum.

2.8.2 Alla möjligheter för distributionskedjan, inklusive de i anbudsfasen, ska läggas ut på webbplatser som anges av den upphandlande myndigheten minst sju arbetsdagar innan anbuds- eller prisförfrågningar utfärdas. Rimlig hänsyn ska också tas till firmor som är registrerade hos organ som specificeras av den upphandlande myndigheten, när anbuds- eller prisförfrågningar för kontraktstillfällen utfärdas.

Det första av dessa stycken gör att den upphandlande myndigheten kan införa ett särskilt initiativ efter att kontraktet tilldelats. Det andra underlättar handel mellan företag. Effekten av dessa initiativ efter tilldelningen blir begränsad när leverantören har gjort ett åtagande för sin distributionskedja innan kontraktet tilldelades.

Eftersom kraven kan uppfyllas av alla leverantörer efter tilldelningen och inte ingår i kontraktstilldelningsprocessen, är det inte till nackdel för någon budgivare att de är inkluderade.

2.9 Information för övervakning och verifiering Övervakningsinformation ska anpassas efter de krav som väljs enligt styckena 2.1–2.5 ovan. Några möjliga krav ställs upp nedan. Tidtabellen för rapportering är också viktig: ju tidigare och oftare man rapporterar, desto tidigare kan leverantören fokusera på kraven på jobb, utbildning och distributionskedja.

Kontroll av framstegen och svar på övervakningsinformation kräver emellertid resurser från kundens sida, och brist på sådana resurser kan avgöra vad som efterfrågas. Kunden ska inte begära information som inte kan (eller inte kommer att) användas/analyseras.

Det är viktigt att verifiera huvudsakliga resultat, t.ex. antal sysselsättningsveckor för nytillträdande praktikanter. De föreslagna meddelandena underlättar det senare, och om lämpliga klassificeringar är medtagna i redogörelseformuläret kan den upphandlande myndigheten övervaka praktikanternas resultat efter etnicitet, kön, bostadsområde etc.

När det finns ett stort antal praktikanter kan registreringen och analysen kräva ett databassystem. Den upphandlande myndigheten behöver ta hänsyn till om de nödvändiga stödsystemen finns tillgängliga.

Inom 4 veckor efter varje slutfört kvartal efter starten, förväntas leverantören förse den upphandlande myndigheten med en resultatredogörelse som beskriver i förhållande till kvartalet och kontraktet till dags dato:

2.9.1 antalet veckor av sysselsättning som getts till varje nytillträdande praktikant, inklusive de utanför kontraktet när detta har varit nödvändigt för att ge kontinuitet för arbets- och praktiktillfällen och när detta har överenskommits med kunden,

2.9.2 antalet nytillträdande praktikanter som är fortsatt anställda efter slutförd period som ”nytillträdande praktikant”,

2.9.3 ett schema som visar för leverantören och varje underleverantör:

2.9.3.3 antalet personer som börjat på platsen under perioden och sammantaget,

2.9.3.2 antalet lediga tjänster som meddelats organ angivna av den upphandlande myndigheten,

2.9.3.3 antalet personer som börjat på platsen på någon befattning som har sin huvudbostad i något av följande postnummerområden [ ][ange de aktuella postnumren] eller [postnumren för alla personer som börjat på platsen på någon befattning],

2.9.4 ett schema med lista över de organisationer som är inbjudna till anbud eller prisuppgift för underkontrakt och leveranskontrakt till följd av 2.8 ovan, med uppgift om vilken av dessa som lyckades,

2.9.5 det totala värdet av underkontrakt och

verifieringsuppgifter i samband med detta, och erhålla det fulla samarbetet från underleverantörer och entreprenörer för att uppfylla kraven.

Denna text är medtagen för att understryka att det är leverantörens ansvar att leverera resultat genom sin distributionskedja. Det ingår i deras jobb att arbeta fram hur det går till.

4 Stöd

Krav på jobb och praktik medför inte något löfte från den upphandlande myndighetens eller dess ombuds sida att tillhandahålla lämpliga praktikanter eller arbetskraft. Åtgärder som vidtas av dessa organ eller deras ombud för att förmedla relationer mellan leverantören och lokala privatpersoner/firmor/organ, medför inte att de eller deras ombud anser att personen/firman/organet nödvändigtvis är lämpliga att anlitas av leverantören.

All rekrytering, övervakning och disciplinärt ansvar ligger hos leverantören och underleverantörerna. Inom denna kontext ska

leverantörskontrakt som har tilldelats firmor med ett [ ] den upphandlande myndigheten arbeta med lokala organ för att

[ange de aktuella postnumren]-postnummer eller [postnumren till alla underleverantörer och entreprenörer och värdet av de kontrakt som tilldelats var och en]. För verifieringssyften kräver den upphandlande myndigheten följande uppgifter med hjälp av bifogat uppgiftsformulär:

2.9.6 ett meddelande om rekrytering av praktikant, undertecknat av praktikanten (så att personliga data kan lämnas till den upphandlande myndigheten i kontraktsövervakningssyften),

2.9.7 ett meddelande om överföring av praktikant, när en praktikant flyttas mellan platser eller kontrakt, eller mellan arbetsgivare engagerade i [byggnationen/tjänsterna/leveranserna/arbetena],

2.9.8 ett meddelande om slutförd eller avslutad praktik.

3 Överensstämmelse för leverantör och underleverantör

hjälpa till att göra det lättare att uppfylla kraven på arbeten och praktik.

Denna text är medtagen för att skydda den upphandlande myndigheten mot eventuella anspråk till följd av dess roll som förmedlare mellan leverantören och arbetskraftutbudssidan (arbetsförmedlingar, praktikanordnare och byråer för företagsutveckling).

5 Metodredogörelse för riktad rekrytering och praktik Budgivare ska överlämna en ifylld metodredogörelse för riktad rekrytering och praktik [med hjälp av kringdokument 8] tillsammans med varje giltigt anbud. [En reviderad metodredogörelse kan krävas innan arbetet börjar på platsen och var 12:e månad därefter.]

ELLER

Innan kontraktet undertecknas [och var tolfte månad därefter] måste den prioriterade leverantören fylla i en metodredogörelse för riktad rekrytering och praktik, med hjälp av bifogat

Det är leverantörens ansvar att utveckla en arbetsmetod formulär, på ett tillfredsställande sätt efter den upphandlande

som uppfyller kraven på jobb och praktik, distributionskedjemöjligheter och övervaknings- och

myndighetens önskan. Innan metodredogörelsen fylls i tillråds budgivarna att skaffa praktikinformationsbladet från [ ].14

14 För att säkerställa en rättvis spelplan för budgivarna är det viktigt att tillhandahålla ett informationsblad med detaljer om organ

för praktik, jobbmatchning och företagsutveckling som skulle kunna arbeta med den utsedda leverantören och hjälpa dem att uppfylla kraven. Det ska även finnas information om finansiering som leverantören kan få tillgång till. Ett informationsmöte med varje budgivare kan bidra till att säkerställa lika tillgång till informationen och ordentligt fokus på själva kraven.

Där finns information om lokal utbildning och resurser. Alla dessa arbetar efter en ordentlig policy om lika möjligheter.

För att se till att kraven uppmärksammas tidigt ska metodredogörelsen normalt lämnas in tillsammans med anbudet.

Om kraven inte ingår i kriterierna för kontrakts- tilldelningen, ska denna metodredogörelse förbises fram till efter att kontraktet har tilldelats. I annat fall kan den värderas och avvägas som en del av tilldelningsprocessen.

När jobb och praktik inte är en del av tilldelningskriterierna och det finns frågetecken om huruvida information om jobb och praktik har förbisetts vid tilldelningsfasen, kan metod- redogörelsen behövas när en prioriterad budgivare har utsetts (om det är aktuellt) eller när beslutet om kontraktstilldelningen har tagits. I detta fall ska den andra av de två första paragraferna användas.

Valfri formulering kan användas om metodredogörelsen ska förnyas årligen, t.ex. när kontraktet varar i flera år.

38

Kringdokument 7: Standardkontraktsvillkor

Följande kontraktsparagrafer är utformade för att användas tillsammans med de andra exempeldokumenten i den här verktygssatsen, d.v.s. formuleringarna för användning i meddelanden om upphandling i EUT (kringdokument 7) och i specifikationer, samt mallformuläret för metodredogörelse (kringdokument 8). Användarna vill

denna verktygssats. Om den upphandlande myndigheten överväger ett ramavtal, kan dessa kontraktsparagrafer ändras och förlängas för att åstadkomma ett system där leverantörerna lämnar en metodredogörelse för enskilda avropade kontrakt enligt den ramen. Se i detta sammanhang kringdokument 8, formulär för metodredogörelse.

kanske därför anpassa dessa paragrafer så att det passar Läsare ska komma ihåg att dessa exempelparagrafer bara utgör

med eventuella alternativa resurser som används, t.ex. om den upphandlande myndigheten vill ha med andra frågor i metodredogörelsen.

Dessa kontraktsparagrafer är lämpliga för användning i de flesta former av kontrakt, när den upphandlande myndigheten har inkluderat hänvisningar till sådana krav i sitt upphandlingsmeddelande i EUT, och har använt aktuella exempeldokument som finns med i

en av de åtgärdsvägar/uppsättningar av krav som finns tillgängliga. Det kan finnas andra samhälleliga fördelar som kan uppnås genom ett kontrakt som inte specifikt har hänvisats till i dessa exempelparagrafer.

Kursiv text i alla dessa exempeldokument innehåller rådgivning om att använda formuleringsmallar. Text inom [hakparenteser] kan vara relevanta för vissa kontrakt men inte för andra.

1 Definitioner och tolkningar
Lärling Nytillträdande	En person som är registrerad som lärling och har ett ramavtal som överensstämmer med SASE15 En person som – slutat på en utbildningsinstans eller hos en praktikanordnare, – en arbetslös person som söker anställning som innefattar utbildning mot en behörighet erkänd i branschen [ ], eller – en kombination av dessa.
Övriga praktikanter	Personer som inte är lärlingar eller nytillträdande, men – har ett anställningskontrakt eller – är egenföretagare och genomgår arbetsrelaterad praktik till följd av det.
	Motsvarande en person som är sysselsatt i fem dagar antingen på byggplatsen eller genom en kombination av arbete på byggplatsen och någon annanstans.
Vecka per person	En period på tretton veckor.
Kvartal Xxxxxxxxxxxxxxxx för arbeten och praktik	Redogörelsen som nämns i paragraf 2.1 och i formuläret som beskrivs i schema [ ] [inkludera kringdokument 8, formulär för metodredogörelse].
Resultatredogörelse för målinriktad rekrytering och praktik	Redogörelsen som nämns i paragraf 2.3.6, som ska vara i sådan form som leverantören och kunden kommer överens om.
Praktikant	En lärling, nytillträdande eller övrig praktikant.

15 Från april 2011 kommer endast lärlingsramavtal som överensstämmer med Englands specifikation av standarder för lärlingskap (SASE) att officiellt godkännas som lärlingskap. För mer information se xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xxx.xx/Xxxxx-Xx/XXXX.xxxx

2 Att skapa praktik- och arbetstillfällen

2.1 Leverantören ska aktivt delta i den potential för

i och omkring området där [tjänsterna/leveranserna ska

ekonomisk och social förnyelse som detta avtal medför, tillhandahållas] [byggnationen äger rum] som kan bidra till

och ska uppfylla de krav som beskrivs i leverantörens metodredogörelse för rekrytering och praktik.

2.2 Metodredogörelsen för rekrytering och praktik kan ändras när som helst genom ömsesidiga avtal mellan parterna.

2.3 Metodredogörelsen för rekrytering och praktik ska innehålla följande resultat:

2.3.1 Sysselsättning på [78] veckor per person

ska tillhandahållas för en praktikant som rekryteras från en källa som kunden godtar, för var [miljon] pund (kronor) i kontraktsvärde, under dessa förutsättningar:

2.3.1.1 lärlingar kan räknas för upp till [104] veckors sysselsättning,

2.3.1.2 nytillträdande och övriga praktikanter kan räknas för upp till [52] veckors sysselsättning.

2.3.2 Rekrytering

Varje ledig tjänst på platsen, inklusive de med underleverantörer, kommer att meddelas till organ som anges i schema [ ] till detta avtal, och kandidater som identifieras av dessa organ ska ha lika möjligheter i urvalsprocessen.

2.3.3 Oavlönad arbetsträning

Motsvarande [5] veckor per person per [miljon] pund (kronor) i kontraktsvärdet ska göras tillgängliga i form av tillfällen till oavlönad arbetsträning. En del av dessa utnyttjas kanske inte.

2.3.4 Ersättning

Alla praktikanter ska enlighet med [branschens/sektorns] normer och ska ha anställningsvillkor som minst motsvarar de som ges till personal och anställda som har motsvarande kompetens och erfarenhet.

Leverantören uppmuntras att öka ersättningen till praktikanter i linje med deras erfarenhet och produktivitet, i enlighet med de rutiner som tillämpas för alla andra anställda hos leverantören.

2.3.5 Möjligheter för distributionskedjan

När kunden så önskar ska leverantören delta i initiativ för att identifiera och främja organisationer baserade

distributionskedjan.

2.3.6 Information för övervakning och verifiering

Inom fyra veckor från varje avslutat kvartal ska leverantören förse kunden med en resultatredogörelse för riktad rekrytering och praktik, som beskriver sett till kvartalet och sammantaget för kontraktsperioden fram till slutet av kvartalet:

2.3.6.1 antal veckor av sysselsättning som getts till varje praktikant [innefattande de som sysselsatts utanför byggplatsen när detta är nödvändigt för att förse nytillträdande, lärling eller övrig praktikant med kontinuerlig sysselsättning och praktik och har avtalats med kunden],

2.3.6.2 ett schema som visar för leverantören och varje underleverantör:

• antalet personer som börjat på platsen under kvartalet och sammantaget under kontraktsperioden fram till slutet på detta kvartal,

• antalet lediga tjänster som meddelats organ angivna av kunden i schemat [ ];

• postnumren till alla personer som börjat [på plats] [med att tillhandahålla tjänsterna/leveranserna] på någon befattning, inklusive hur många som har sin huvudbostad i något av följande postnummerområden [ ] [ange aktuella postnummer – det är de platser som kunden hoppas/räknar med ska gynnas av kraven],

2.3.6.3 ett schema med lista över de firmor som är inbjudna till anbud eller prisuppgift för underkontrakt och leveranskontrakt enligt 2.3.6.2 ovan, med uppgift om vilken av dessa som lyckades,

2.3.6.4 det totala värdet av underkontrakt och leveranskontrakt som har tilldelats firmor med postnummer [] [ange det aktuella postnumret].

2.3.6.5 ett meddelande om rekrytering av praktikant, undertecknat av praktikanten så att personliga data kan lämnas till kunden i kontraktsövervakningssyften,

2.3.6.6 ett meddelande om överföring av praktikant, när en praktikant flyttas mellan platser, eller mellan arbetsgivare engagerade i byggnationen,

2.3.6.7 ett meddelande om slutförd eller avslutad praktik.

2.4 Överensstämmelse för leverantör och underleverantör

Det är leverantörens ansvar att utveckla en arbetsmetod som uppfyller kraven på riktad rekrytering och praktik, distributionskedje- möjligheter och övervaknings- och verifieringsuppgifter i samband med detta, och erhålla det fulla samarbetet från underleverantörer och entreprenörer för att uppfylla kraven.

2.5 Stöd

Medtagandet av krav på rekrytering och praktik medför inte något löfte från kundens eller dess ombuds sida att tillhandahålla lämpliga praktikanter eller arbetskraft. Åtgärder som vidtas av sådana organ eller deras ombud för att förmedla relationer

mellan leverantören och lokala privatpersoner/firmor/organ, medför inte att de eller deras ombud anser att personen/firman/organet nödvändigtvis är lämpliga att anlitas av leverantören. Allt ansvar för rekrytering, övervakning och ordning ligger hos leverantören och dess underleverantörer. Inom denna kontext ska kunden arbeta med lokala organ för att hjälpa till att göra det lättare att uppfylla kraven på arbeten och praktik.

[Kontraktsparagraferna ska läggas till i kontraktutkastet, tillsammans med passande scheman som paragraferna hänvisar till:

• Schema [ ] – Att skapa praktik- och arbetstillfällen – metodredogörelse för rekrytering och utbildning. Detta schema ska tas fram utifrån budgivarens förslag – se kringdokument 8, en mall till formulär för metodredogörelse som kan användas.

• Schema [ ] – Organ som meddelats av kunden enligt paragraf 2.3.2.]

41

Kringdokument 8: Grundläggande formulär för metodredogörelse

Detta är ett exempel på metodredogörelse som

Undertecknat

budgivare lämnar in tillsammans med anbud. Detta kan Namnförtydligande

vara till hjälp för att se till att alla budgivare lämnar samma information och därmed kan jämföras och bedömas korrekt när man tillämpar tilldelnings- kriterierna, om detta är aktuellt för kontraktet.

Metodredogörelse för riktad rekrytering och praktik

Kontraktets titel:

Budgivare:

Namn på kontakt:

Befattning:

Telefonnummer:

E-postadress:

Jag intygar att denna metodredogörelse beskriver de åtgärder som ska vidtas för att se till att den

upphandlande myndighetens krav på jobb, praktik och distributionskedja uppfylls. Det erkänns härmed att det kommer att vara ett kontraktsvillkor att uppfylla dessa krav [och att detta ska bedömas som en del av beslutet om tilldelningen av kontraktet].

Datum

Se till att information lämnas i vart och ett av följande avsnitt. Detta dokument måste överlämnas som en del av varje giltigt anbud. Budgivarna rekommenderas att erhålla information om de praktik- och jobbmatchningsresurser som finns i området genom [ ] [ange kontaktuppgifterna för lämpliga organ].

1 Xxxxx nytillträdande praktikanter

Fyll i tabell 1

I tabell 1 kan den upphandlande myndigheten kontrollera att kraven kommer att uppfyllas genom en lämplig kombination av branscher/yrken och en blandning av lärlingar och ”övriga praktikanter”. Klargörande kan behövas om den valda blandningen inte ger maximala möjligheter eller inte så lätt kan tillhandahållas genom organisationerna på arbetskraftutbudssidan. Denna tabell kan anpassas så att det stämmer med behoven i kontraktet.

Tabell 1 Veckor per person som ska tillhandahållas av nytillträdande praktikanter

Bransch/yrke	Totalt antal veckor per person och praktikanter		Totalt antal praktikveckor – lärlingar och andra
	Lärlingar	Övriga praktikanter
	Veckor per person	Xxxxx	Xxxxxx per person	Xxxxx

Vecka per person motsvarar en person som är sysselsatt i fem dagar antingen på platsen eller genom en kombination av arbete på platsen och utbildning på andra ställen. För att ge kontinuitet för praktik och arbeten kan detta innefatta tid på andra platser med arbetsgivarens godkännande.

Antal – ange här det antal praktikanter som ska rekryteras för att åstadkomma veckorna per person. En nytillträdande är en person som är nyutexaminerad från en utbildningsinstitution (t.ex. skola, högskola eller universitet) eller en praktikanordnare, eller en arbetslös person som söker sysselsättning som innefattar praktik och utvärdering på platsen eller utbildning utanför platsen, eller en kombination av dessa.

En lärling är en person som är registrerad som lärling hos ett organ som är erkänt av branschen. Varje lärling kan räknas som en ”nytillträdande” i upp till [ ] veckor.

Övriga praktikanter – personer som har ett praktikkontrakt eller ett anställnings- eller egenföretagarkontrakt, som inte är lärlingar. Varje ”övrig lärling” kan räknas som en ”nytillträdande” i upp till [ ] veckor.

2 Tillfällen till arbetsträning

Ange i tabell 2 det antal veckor per person som kommer att erbjudas som arbetsträningstillfällen. Det förutsätts att en del av dessa tillfällen, även om de erbjuds och är tillgängliga, kanske inte utnyttjas. Totalsumman i tabell 2 ska som minst återspegla de krav som beskrivs i paragraf 2.3 i kringdokument 5.

Tabell 2 Tillfällen till oavlönad arbetsträning

Yrke/aktivitet	Veckor per person
Totalt

Svaren på frågorna 3–9 ska visa att leverantören har förstått kraven och läst den information som tillhandahållits eller anvisats av den upphandlande myndigheten. Svaren ska överensstämma med god praxis så som detta uppfattas av den upphandlande myndigheten och eventuella organisationer på arbetskraftutbudssidan som den upphandlande myndigheten använder sig av.

Innovationer och ”mervärde” kan ingå i svaren på fråga 11.

3 Rekrytering

Vilka arrangemang kommer ni att utföra för att rekrytera lärlingar och andra praktikanter från de avtalade källorna?

4 Stöd till praktikanter

Vilka arrangemang kommer ni att göra för att tillhandahålla mentorskap och stöd för praktikanter och utplacerade för att se till att så många som möjligt stannar kvar och uppnår ackreditering i branschen?

5 Vidareanställning av praktikanter

Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att maximera antalet nytillträdande praktikanter som vidareanställs efter att den tid då de kan räknas som ”nytillträdande” har löpt ut, och hur många procent av de nytillträdande praktikanter som börjar hoppas ni att få ha kvar på detta stadium?

6 Praktikinitiativ

Vilka praktikinitiativ skulle ni försöka utnyttja,

och med vilka organisationer, för att uppfylla kraven på jobb och praktik i högsta möjliga grad? Vilka arrangemang kommer att föras för registrering och bedömning på arbetsplatsen?

7 Meddelande om lediga tjänster

Vilka arrangemang kommer ni att göra för att meddela alla lediga tjänster till de organ som anvisats av den upphandlande myndigheten och lämna tid för behandling av ansökningar från dessa källor?

8 Leverantörer och underleverantörer

Hur tänker ni erhålla underleverantörernas och leverantörernas samarbete för att se till att jobb- och praktikkraven uppfylls?

9 Information

Hur ska ni se till att personlig information om varje ”nytillträdande praktikant” kan lämnas till den upphandlande myndigheten?

10 Hantering

Vem kommer att vara ansvarig för att jobb- och praktikkraven uppfylls [på platsen och/eller för kontraktet/kontrakten]?

11 Övrig information

Ange här all vidare information om hur ni skulle arbeta med att införa jobb- och praktikkraven, inklusive eventuella egna innovativa idéer.

12 Kostnader

Fyll i tabell 3 beträffande de resurser som krävs för att uppfylla jobb- och praktikkraven.

Tabell 3 Sammanfattning av resurser

Utgiftspost	£	Grund för beräkning
Hantering och administration
Praktikkostnader
Övriga kostnader på arbetsplatsen Mentors- och stödaktiviteter
Total kostnad
Finansieringskällor och andra resurser
Bidrag (t.ex. från branschorganisationer)
Praktikants produktivitet Tjänster från andra externa organ
Ytterligare resurser totalt
Nettokostnad		Skillnad mellan Totalkostnad och Ytterligare resurser totalt. (Ska var NOLL) [ta bort text inom hakparentes om nettokostnad måste fyllas i]

Fråga 12 kan vara:

• tas bort om ingen kostnadsinformation krävs av den upphandlande myndigheten,

• används för att säkerställa ett kostnadsneutralt arbetssätt,

• ändras så att en nettokostnad visas.

Kringdokument 9: Meddelande om upphandling i EUT

Följande stycken är formuleringsmallar som kan sättas in i avsnittet ”Ytterligare information” i ett meddelande om upphandling som publiceras i Europeiska unionens officiella tidning (”EUT”).

Denna formulering är avsiktligt bred; även om det går att inskränka omfattningen av ett kontrakt efter att ett meddelande om upphandling har publicerats, brukar det inte gå att bredda den. Med den här exempelformuleringen får upphandlande myndigheter möjlighet att låta beslut om kontraktstilldelning innefatta hänsyn till sociala ekonomiska faktorer, och den upphandlande myndigheten kan vara mer specifik med sina krav i kontraktsdokumenten (se kringdokument 6 och 7).

”I detta [upphandling/projekt] ska [leverantören/entreprenören/ tjänsteleverantören] delta aktivt i den ekonomiska och sociala förnyelsen av [platsen för och omkring leveransplatsen för upphandlingen/projektet], [samhälle där den upphandlande myndigheten är verksam]. Följaktligen kan det finnas villkor om resultat i kontraktet som i synnerhet gäller sociala och miljömässiga hänsyn.”

ELLER

”Villkor som gäller miljömässiga och sociala krav från den upphandlande myndigheten kan finnas med i detta kontrakt.”

45

Kringdokument 10: Ett exempel på värdegränser och arbets- och praktikresultat i ett kontrakt

GLA-gruppens ansvariga upphandlingsteam För att maximera värdet av GLA:s projektomkostnader finns det krav på strategiska

arbetsmarknadsbehov och praktik (Strategic Labour

Needs and Training, SLNT) inom GLA-gruppens kontrakt, som syftar till att se till att leverantörerna:

• utbildar och utvecklar sin arbetsstyrka för att säkerställa kapacitet/kompetens,

• erbjuder praktik-, anställnings- och praktikmöjligheter till samhällsgrupperna i London, i synnerhet när det gäller missgynnade grupper,

SLNT införs genom att:

• SLNT-krav införlivas i nya kontrakt,

• assistens ges till nya och befintliga leverantörer med att få finansiering och stöd för att uppfylla jobb- och praktikkraven genom leverantörens kompetensteam.

Gränsvärden

SLNT-krav införs i kontrakt över dessa värden:

• minst 1 miljon punds värde (ca 10 miljoner kronor)

– konsult- eller tjänstekontrakt,

• minst 3 miljoner punds värde (ca 30 miljoner kronor) – bygg- och tillverkningskontrakt.

Dessa värden motsvarar ett jobb- eller praktikkrav från leverantören.

Ett krav kan leda till något av följande resultat:

• pröva på-position (100 dagar)

• studentposition

• placerad position (200 dagar)

• jobbstart för arbetslösa

• lärlingskap

• personalutveckling

• utbildningsengagemang.

GLA-gruppens prioriteringar är jobbstart för arbetslösa och lärlingskap, så minst 50 procent av de resultat som leverantören åstadkommer måste vara ett av dessa två alternativ.

Bilaga

EU:s lagstiftningsram - detaljerad vägledning

Mycket av den lagstiftning som styr offentliga

EU:s upphandlingsregler gäller i huvudsak på tre nivåer:

• krav för annonsering i hela EU av kontrakt för arbeten, varor och tjänster (detta görs genom att ett meddelande om upphandling sätts in i Europeiska unionens officiella tidning),

myndigheters användning av konkurrerande processer i • uppmuntran till användning av tekniska standarder och

sina upphandlingar kommer från EU:s lagar, som bygger på de grundläggande principerna:

• lika behandling och icke-diskriminering: att ge alla samma chans att vinna kontraktet, oberoende av nationalitet och om de är bekanta med den upphandlande myndigheten eller inte,

• öppenhet: att uppge krav och tilldelningskriterier tydligt och hålla sig till dem,

• proportionalitet: att sätta upp krav med hänsyn till behoven i kontraktet i fråga,

• ömsesidigt erkännande: att ge lika giltighet till behörigheter och tekniska standarder i andra medlemsstater, i förekommande fall.

Dessa principer är avsedda att ta bort gränserna

för handeln mellan medlemsstaterna och skapa en fri inre marknad inom EU, genom att göra det lättare för organisationer från hela EU att bjuda på samma offentliga kontrakt. Dessa syften balanseras allt mer mot andra mål, t.ex. miljöskydd, kamp mot social exkludering och deprivation samt konsumentskydd.

EU:s lagstiftningsram om offentlig behandling utgörs av:

• vissa villkor i Romfördragen, framför allt artiklarna 28 (fri rörlighet för varor), 43 (fri etablering) och 49 (frihet att tillhandahålla tjänster) i EEG-fördraget,

• EU:s upphandlingsdirektiv, som reglerar tilldelningsförfaranden med avseende på kontrakt över ett visst värde. Dessa är införda i England och Wales genom lagstadgade instrument som lägger fram regler för upphandling av arbeten, varor och tjänster. I synnerhet direktiv 2004/18/EG, som ofta kallas för det ”sammanslagna direktivet” eftersom det ersatte tre separata direktiv om arbeten, varor och tjänster, infördes genom förordningarna om offentliga kontrakt den 31 januari 2006.

godkännanden som gäller i hela EU, eller till att erkänna standarder och tillstånd som gäller i en annan stat när dessa liknar de som gäller i Storbritannien,

• krav på objektiva och öppna kriterier för att bedöma anbud och välja leverantörer.

EU:s upphandlingsregler omfattar en stor mängd organ och kontrakt. ”Upphandlande myndigheter”, den term som används i reglerna, innefattar centrala förvaltningsmyndigheter, lokala myndigheter och fristående offentliga organ, men också ”organ som styrs av offentliga regler”, vilket omfattar organisationer som är inrättade för att uppfylla behov i det allmännas intresse och som inte har industriell eller kommersiell karaktär, och som uppfyller något av följande:

• finansierade helt eller delvis av en annan upphandlande myndighet,

• föremål för övervakning av hanteringen från en annan upphandlande myndighet, eller

• har en styrelse där mer än hälften av direktörerna eller ledamöterna är utsedda för en annan upphandlande myndighet.

Motivering till att använda sociala paragrafer enligt EU-lag och rättspraxis

Det sammanslagna direktivet

Som anges i Office of Governments (OGC:s) vägledning ”Social Issues in Purchasing” (Sociala frågor vid inköp)”16, så tydliggör det sammanslagna direktivet ”omfattningen av att ta hänsyn till sociala och miljömässiga frågor i relevanta faser i upphandlingsprocessen”. Det sammanslagna direktivet säger mycket mer om ämnet social och miljömässig hänsyn än de direktiv som föregår det, både i sina icke-bindande men påverkande reciter och i sina artiklar.

16 Office of Government Commerce, Social Issues in Purchasing, 2009, finns på xxx.xxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxxx_xxxxxx_xxxxxx_xx_xxxxxxxxxx.xxx

Recit 1 i det sammanslagna direktivet säger:

”Det här direktivet bygger på domstolens rättspraxis, särskilt dess rättspraxis om tilldelningskriterier, som tydliggör de upphandlande myndigheternas möjligheter att tillgodose den berörda allmänhetens behov, även på miljöområdet och/eller det sociala området, förutsatt att dessa kriterier är kopplade till kontraktsföremålet, att de inte ger den upphandlande myndigheten obegränsad valfrihet samt att de uttryckligen anges och överensstämmer med [bestämmelserna i fördraget]”.

Det finns recit som stöder antingen miljö- eller samhällsrelaterade frågor, t.ex. skyddade

verkstäder, genom att ha med miljömärkningar i specifikationer och inkludera små och medelstora verksamheter i upphandlingsmarknaden för offentliga kontrakt. Dessutom finns det artiklar som styr skyddade verkstäder och miljökrav. Mest specifikt inom kontexten för det här dokumentet står det i recit 33:

”Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och om de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Villkoren kan till exempel syfta till att främja arbetsplatsförlagd yrkesutbildning och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet eller skydda miljön.

Som exempel kan nämnas skyldighet att i samband med fullgörandet av ett kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra praktikutbildning för arbetslösa eller ungdomar, att följa bestämmelserna i grundläggande ILO- konventioner (International Labour Organisation) om dessa inte har införlivats med den nationella lagstiftningen eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder än som krävs enligt den nationella lagstiftningen.”

I recit 46 finns följande erkännande:

”För att garantera likabehandling bör tilldelningskriterierna göra det möjligt att jämföra anbuden och bedöma dem på ett objektivt sätt. Om dessa villkor är uppfyllda, kan ekonomiska och kvalitativa tilldelningskriterier, samt de kriterier som gäller uppfyllande av miljökrav, göra det möjligt för

den upphandlande myndigheten att tillgodose den berörda offentliga enhetens behov, så som de är formulerade i specifikationerna för upphandlingen.

”Det är enligt samma villkor som en upphandlande myndighet får använda kriterier som syftar till att tillgodose sociala krav som bland annat tillgodoser behov – fastställda i

specifikationerna för upphandlingen – hos särskilt missgynnade

befolkningsgrupper, till vilka förmånstagarna/användarna av de byggentreprenader, varor och tjänster som är föremål för upphandlingen hör.”

Artikel 26 i det sammanslagna direktivet har detta uttryckliga villkor:

”En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet skall fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav får bland annat omfatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.”

Detta uttrycks i de brittiska förordningarna om offentliga kontrakt 2006 av förordning 39, som säger:

(1) En upphandlande myndighet får stipulera villkor i fråga om resultaten av ett offentligt kontrakt, förutsatt att dessa villkor överensstämmer med EU-lagarna och anges i:

(a) meddelandet om upphandling och kontraktsdokumenten, eller

(b) kontraktsdokumenten.

(2) De villkor som åsyftas i stycke (1) kan i synnerhet innefatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.

Rättspraxis

Det har funnits några betydande europeiska fall gällande sociala paragrafer i offentliga kontrakt, som har haft inverkan på det sammanslagna direktivet och som fortsätter att påverka lagens form så som den tolkas av domstolarna.

Alla fallen är inte lätta att förena med varandra eller med nuvarande riktlinjer från EU-kommissionen, men de fastställer vissa viktiga principer som är relevanta för inkluderingen av riktad rekrytering och praktik och andra sociala frågor i myndigheters upphandling. Några exempel:

• Det går att inkludera krav på riktad rekrytering och praktik i offentlig upphandling, förutsatt att utkasten och processen inte missgynnar icke-lokala budgivare, t.ex. genom att de förväntas ha kunskap om den lokala arbetsmarknaden, eller ha en bas på platsen eller använda lokalt material.

• Miljömässiga och (därmed) sociala

krav som gäller ett policymål för inköparen är tillåtna: de behöver inte utgöra en ekonomisk fördel för inköparen.

• Alla krav måste kunna mätas och verifieras.

Rättsmedelsdirektivet

EU:s rättsmedelsdirektiv har nyligen införts i England och Wales genom 2009 års (ändrings-

)förordningar om offentliga kontrakt, som ändrar förordningarna om offentliga kontrakt från 2006. Ändringarna stärker de juridiska granskningsförfaranden som finns för brott mot de lagar som styr tilldelningen av offentliga kontrakt, och ökar det utbud av rättsmedel som finns.

Ändringarna innefattar bland annat:

• automatiskt upphävande av ett kontraktstilldelningsförfarande när juridiska processer börjar i fråga om ett kontraktstilldelningsbeslut,

• ändringar av status quo-perioden så att en ny skyldighet åläggs att släppa anledningarna till tilldelningsbeslutet när status quo börjar, istället för på begäran (som fallet var tidigare),

• en ny skyldighet att räkna med extra tid för budgivare att mottaga status quo-meddelandet i situationer där meddelandet skickas på icke-elektroniskt sätt,

• en ny specifikt brittisk skyldighet för myndigheter att meddela deltagare när de uteslutits från en upphandlingsprocedur, vilket gör de förut tvetydiga och påstått underförstådda meddelandeskyldigheterna i förordningarna tydliga och uttryckliga.

49

London Councils 00x Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx XX0 0XX

xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xxx.xx

020 7934 9999

För vidare information skicka e-post till: xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xxx.xx