Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL

för den prehospitala akutsjukvården

Kontaktuppgifter

	Hyvinvointiala HALI ry Södra kajen 10, 00130 Helsingfors Rådgivning i anställningsfrågor (vardagar kl. 9–15) 09 1728 5550 xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx

	Tehy rf PB 10, 00060 Xxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxxxx tfn 09 5422 7000 xxx.xxxx.xx

	SSK Suomen Sairaankuljetusliitto

Innehåll

Kollektivavtal för den prehospitala akutsjukvården 6

1 § Tillämpningsområde 6

2 § Anställningens början 6

3 § Ändring av villkoren för anställningsförhållandet 7

4 § Anställningsförhållandets upphörande eller permittering av arbetstagare 7

5 § Arbetstid 8

6 § Lediga dagar och vilotider 9

7 § Arbetsskiftsförteckning och arbetstidsschema 10

8 § Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor 11

9 § Mertids- och övertidsarbete samt ersättning för det 12

10 § Kvälls-, natt-, lördags- söndags- och helgaftonsarbete 16

11 § Beredskap och utryckningsbetonat arbete 17

12 § Lönesättning 19

13 § Beräkning av timlön 22

14 § Avlöning av deltidsanställda 23

15 § Beräkning av lön för en knapp månad 23

16 § Utbetalning av lön 23

17 § Ersättning för resekostnader 24

18 § Semester 24

19 § Lön för sjukdomstid 27

20 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet 29

21 § Grupplivförsäkring 31

22 § Förtroendeman 31

23 § Utbildning 31

24 § Övriga bestämmelser 32

25 § Kontinuerligt förhandlingsförfarande och arbetsgrupper 34

26 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 34

27 § Gällande bättre förmåner 35

28 § Arbetsfredsförpliktelse 35

29 § Avtalets giltighetstid 35

Bilagor 37

Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet för den prehospitala akutsjukvården 38

Relativa lönenormer för deltidsanställda 45

Bilaga om resor 47

1 § Allmänt 47

2 § Arbetsresor och sjuktransportresor 47

3 § Sjuktransportresor i hemlandet 47

4 § Sjuktransportresa utomlands 48

5 § Arbetsresa 49

Förtroendemannaavtal 50

Avtal om arbetarskyddsfullmäktige 61

Lönetabeller 65

Arbetstidsbanksmodell för den prehospitala akutsjukvården 67

Kollektivavtal för den prehospitala akutsjukvården

1.5.2020 30.4.2022

1 § Tillämpningsområde

1. Bestämmelserna i detta kollektivavtal ska tillämpas på anställningsförhållandena för arbetstagare som utför prehospital akutsjukvård och sjuktransportarbete och som är anställda hos medlemmar i Sairaankuljetusliittos regionföreningar eller medlemsföretag i Hyvinvointiala HALI ry.

Tillämpningsanvisning: Kollektivavtalet tillämpas även på prehospital akutsjukvård och sjuktransportarbete som sker i luften och till havs.

2 § Anställningens början

1. Arbetsavtal ska ingås skriftligen.

2. Arbetsavtal för viss tid kan ingås enligt grunderna i arbetsavtalslagen.

3. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska skriftligen avtala om prövotid och dess längd är högst sex månader. I en visstidsanställning som varar under tolv månader får prövotiden utgöra högst hälften av hela arbetsavtalets längd. Om arbetstagaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs.

4. Arbetsgivaren ska på begäran visa upp ett godkänt läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Arbetsavtalet upphör att gälla om intyget inte uppvisas inom utsatt tid.

5. Arbetstagaren är skyldig att delta i läkarundersökningar som är lagstadgade eller annars förutsätts av myndigheterna medan anställningsförhållandet pågår.

3 § Ändring av villkoren för anställningsförhållandet

1. Arbetstagaren anställs till de uppgifter som avses i arbetsavtalet men är skyldig att vid behov tillfälligt för högst åtta veckors tid övergå till andra uppgifter som med tanke på hans eller hennes arbetserfarenhet och utbildning kan anses lämpliga för honom eller henne. Ändringen får dock inte leda till minskad lön.

2. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska separat avtala om ändringar i arbetstidssystemet enligt arbetsavtalet.

4 § Anställningsförhållandets upphörande eller permittering av arbetstagare

1. Ett anställningsförhållande avslutas och arbetstagare permitteras enligt arbetsavtalslagen.

2. När arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet ska följande uppsägningstider, som beror på anställningens oavbrutna längd, iakttas:

Anställningsförhållandets längd	Uppsägningstid

högst 1 år	14 dygn
1–4 år	1 mån.
4–8 år	2 mån.
8–12 år	4 mån.
12–	6 mån.

3. När en arbetstagare säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare är uppsägningstiderna följande:

Anställningsförhållandets längd	Uppsägningstid

0–5 år	14 dygn
över 5 år	1 mån.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan enligt arbetsavtalslagen avtala annorlunda om uppsägningstiderna.

4. I sådana fall som avses i 7 kap.7 och 8 § (arbetsgivarens saneringsförfarande, konkurs och död) i arbetsavtalslagen ska lagstadgade uppsägningstider tillämpas.

5 § Arbetstid

Ordinarie arbetstider enligt kollektivavtalet för den prehospitala akutsjukvården 1.5.2020–30.4.2022 följs från och med den 31.8.2020 eller nära denna tidpunkt från och med början av nästa arbetsskiftsförteckning. Fram till dess följer man bestämmelserna om ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet som gäller den 1.2.2018–30.4.2020.

Om inte annat föranleds av detta avtal ska arbetstidslagen iakttas.

I detta kollektivavtal avses:

• med en arbetstidperiod en vecka eller en period

• med en period tre veckor

• med en utjämningsperiod två eller flera perioder

1. Ordinarie arbetstid i periodarbete

En arbetstagares ordinarie arbetstid är högst 114 timmar och 45 minuter per period. Längden på ett arbetsskift är högst 12 timmar, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar annat.

Arbetstiden enligt det föregående stycket kan ordnas i utjämningsperioder så att den under högst två perioder jämnas ut till det antal timmar som nämns ovan. Det går att förfara så här i fall det är nödvändigt på grund av arbetsarrangemangen eller för att förhindra arbetsskift som är oändamålsenliga för arbetstagaren. Då får den ordinarie arbetstiden inte överskrida 126 timmar under tre veckor.

2. Längre utjämningsperioder i periodarbete

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i periodarbete och med iakttagande av bestämmelserna nedan avtala om en ännu längre utjämningsperiod som kan vara högst sex perioder. Den ordinarie arbetstiden får inte överskrida 126 timmar under en period.

Tillämpning av en längre utjämningsperiod förutsätter att företaget har en förtroendeman som avses i detta avtal. Grunderna för och omfattningen av systemet ska utredas tillsammans med honom eller henne. Om det inte finns någon förtroendeman krävs det för att systemet kan tas i bruk att de arbetstagare som omfattas av detta arbetstidssystem enhälligt godkänner att systemet tas i bruk.

För att kunna använda en längre utjämningsperiod krävs det därtill att arbetstagaren och arbetsgivaren skriftligen avtalar om den. Ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid. När uppsägningstiden upphör slutförs den pågående utjämningsperioden om inte annat avtalas.

3. Arbetstid under en period som avbryts eller innefattar söckenhelger

Arbetstiden under en period som avbryts eller innefattar söckenhelger bestäms utifrån beräknings- och avbrottsdagar enligt följande.

Med beräkningsdagar avses dagar mellan måndag och fredag under en arbetstidsperiod. Med avbrottsdagar avses de dagar mellan måndag och fredag under en frånvaroperiod som är kända när arbetsskiftsförteckningen utarbetas.

Varje avbrottsdag förkortar arbetstiden per period med ett antal timmar som motsvarar den genomsnittliga arbetstiden per dag (7 timmar och 39 minuter när arbetstiden per vecka är 38 timmar och 15 minuter). Arbetsskiftsförteckningen för en period som kommer att avbrytas ska utarbetas så att arbetstiden under beräkningsdagarna inte överskrider övertidströskeln enligt tabellen i 9 § 4 punkten.

Bestämmelser om söckenhelgernas förkortande inverkan på den ordinarie arbetstiden finns i 8 §.

4. Ordinarie arbetstid i arbete som utförs enligt 5 § i arbetstidslagen

Den ordinarie arbetstiden är 7–8 timmar per dygn och 38 timmar och 15 minuter per vecka.

6 § Lediga dagar och vilotider

1. Ledighet per vecka

Enligt 31 § i arbetstidslagen får arbetstagaren en ledighet per vecka som i mån av möjlighet ska placeras i samband med söndagen. Ledigheten ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen och vara åtminstone ett helt kalenderdygn.

2. Xxxxx ledig dag under veckan

Arbetstidsperioderna ska vid sidan om ledigheten per vecka i genomsnitt innebära även en annan ledig dag per vecka. Den andra lediga dagen ska i mån av möjlighet placeras i samband med den egentliga ledigheten per vecka.

Den andra lediga dag som ges vid sidan av ledigheten per vecka ska i regel omfatta ett helt kalenderdygn. I undantagsfall är det dock tillåtet att ordna ledigheten även så att nattskiftet på en ledig dag inleds tidigast kl. 20.00, om det föregås av en oavbruten ledighet på 26 timmar.

3. Måltidsrast

När arbetstiden per dygn är längre än fem timmar ska arbetstagaren under arbetsskiftet få en regelbunden vilotid på minst en halvtimme under vilken han eller hon utan hinder får avlägsna sig från arbetsplatsen och vilken inte räknas in i arbetstiden eller ett tillfälle att under 20 minuters tid inta sin måltid under arbetstiden.

Om längden på ett arbetsskift är tolv timmar eller längre ska arbetstagaren ges tillfälle att under högst 20 minuter inta ytterligare en måltid under arbetstiden.

4. Rekreationspaus

Arbetstagaren får dagligen en rekreationspaus på tio minuter som vid behov ordnas turvis och även i övrigt så att den inte stör arbetet.

7 § Arbetsskiftsförteckning och arbetstidsschema

En arbetsskiftsförteckning över arbetsskift enligt den i arbetsavtalet avtalade ordinarie arbetstiden utarbetas för en tidsperiod på minst tre veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna i god tid och minst en vecka innan arbetsskiftsförteckningen inleds. Ledighet per vecka och lediga dagar ska också antecknas i arbetstidsförteckningen. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska avtala om ändringar i arbetsskift.

För en längre utjämningsperiod ska i förväg ett arbetstidsschema utarbetas som anger arbetstiden under varje period på tre veckor och de kända omständigheter som inverkar på förläggningen av arbetstiden såsom längre lediga perioder eller perioder under vilka arbetstiden är längre än normalt.

En lördag eller en söndag som följer efter en sjukledighet eller en avlönad arbetssemester som pågått från måndag till fredag ska reserveras som ledig i arbetsskiftsförteckningen. På motsvarande sätt är söndagen efter en sjukledighet eller en avlönad arbetssemester som pågått från måndag till lördag en ledig dag.

Arbetstagarens arbetsdagar eller arbetsskift är oavbrutna med undantag av vilopausen om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar annorlunda.

I skiftarbete ska skiften variera regelbundet och bytas enligt tidigare avtalade tidsperioder, om inte annat avtalas.

Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren eller dennas representant om han eller hon inte på grund av tvingande hinder kan komma till arbetet under sitt arbetsskift.

Arbetsgivaren ska föra bok över utförda arbetstimmar och beredskapstimmar. Övertids-, söndags- och nödarbetstimmar samt den förhöjda lönen för dem ska också antecknas i arbetstidsbokföringen.

Om arbetstidsschemat inte blir fullt ska arbetstagaren inte behöva kompensera underskottet.

8 § Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor

1. Följande dagar är extra lediga dagar om det med beaktande av uppgiftens karaktär är möjligt:

• långfredagen,

• annandag påsk,

• Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx,

• midsommarafton och

• följande dagar om de inte infaller på en lördag eller en söndag

• nyårsdagen,

• trettondagen,

• första maj,

• självständighetsdagen,

• julafton,

• juldagen och

• annandag jul.

2. Om arbetstagaren inte kan vara ledig på de nämnda dagarna ska han eller hon få en motsvarande hel ledig dag under den veckan, perioden eller utjämningsperioden där söckenhelgen ingår.

3. Varje dag som räknas upp ovan förkortar den ordinarie arbetstiden med 7 timmar och 39 minuter i heltidsarbete och med det genomsnittliga antalet timmar per dag i deltidsarbete.

Protokollsanteckning: Om en deltidsanställd arbetar på en söckenhelg ska arbetet ersättas enligt bestämmelserna om söndagsarbete. Dessutom ska arbetstagaren få en ledighet med lön som motsvarar det genomsnittliga antalet timmar per dag.

4. Söckenhelgsförkortningarna gäller inte arbetstagare som har mindre än tre arbetsskift under en arbetstidsperiod på tre veckor som innefattar en söckenhelg.

9 § Mertids- och övertidsarbete samt ersättning för det

1. Mertidsarbete och ersättning för det

Mertidsarbete är arbete som utförs utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid men som inte är övertidsarbete. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska avtala om utförande av mertidsarbete.

Mertidsarbetet ersätts genom att arbetstagaren får antingen ledighet med lön under ordinarie arbetstid eller en ersättning i pengar enligt det som anses vara ändamålsenligt.

Ersättningen i form av ledighet betyder en timme för varje mertidstimme. Den separata ersättningen i pengar betyder en timlön utan förhöjningar för varje mertidstimme.

2. Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden enligt 5 §.

Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av 12 månader.

Enligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan lönen för övertidsarbetet bytas ut mot ledighet som förhöjts på motsvarande sätt och som kan tas ut under ordinarie arbetstid.

3. Ersättning för övertidsarbete i periodarbete

En period

Under en period ska en timlön förhöjd med 50 procent betalas för de 18 första övertidstimmarna och en timlön förhöjd med 100 procent för varje övertidstimme efter dem.

Två perioder och längre utjämningsperioder

När den ordinarie arbetstiden i periodarbete utjämnas enligt 5 § 1 punkten 2 stycket (två perioder) eller enligt 5 § 2 punkten (längre utjämningsperioder) får den ordinarie arbetstiden inte överskrida 126 timmar under tre veckor.

Om det under en period på tre veckor som ingår i en utjämningsperiod som är längre än en period utförs så mycket övertidsarbete att arbetstiden under perioden överskrider 132 timmar och 45 minuter, ska en lön förhöjd med 100 procent betalas för de arbetstimmar som överskrider detta antal och som ingår i en period på tre veckor.

Övertidströskeln för 50 % räknas genom att arbetstiden under en period på tre veckor (114 h 45 min) multipliceras med antalet perioder som ingår i utjämningsperioden. Från det timantal som har fåtts på detta sätt avdras timmarna under söckenhelger och avbrottsdagar enligt 9 § 4 punkten.

Tröskeln för sådant övertidsarbete som ersätts med en lön förhöjd med 100 procent beräknas så att antalet perioder som ingår i en utjämningsperiod multipliceras med timantalet 132 timmar och 45 minuter. Från det timantal som har fåtts på detta sätt avdras timmarna under söckenhelger och avbrottsdagar enligt 9 § 4 punkten.

4. Ersättning för övertidsarbete under en period som avbrutits eller som innefattar söckenhelger

Övertidströskeln under perioder som avbryts eller innefattar söckenhelger bestäms enligt följande tabell:

Beräkning av ersättning för övertidsarbete under en period

Antalet beräkningsdagar	114 t 45 min Tröskel för lön förhöjd med 50 %	132 t 45 min Tröskel för lön förhöjd med 100 %
1	7.39	8.51
2	15.18	17.42
3	22.57	26.33
4	30.36	35.24
5	38.15	44.15
6	45.54	53.06
7	53.33	61.57
8	61.12	70.48
9	68.51	79.39
10	76.30	88.30
11	84.09	97.21
12	91.48	106.12
13	99.27	115.03
14	107.06	123.54
15	114.45	132.45

Beräkning av ersättning för övertidsarbete under två perioder

Antalet beräkningsdagar	232 h 30 min Tröskel för lön förhöjd med 50 %	268 h 30 min Tröskel för lön förhöjd med 100 %
1	7.39	8.51
2	15.18	17.42
3	22.57	26.33
4	30.36	35.24
5	38.15	44.15
6	45.54	53.06
7	53.33	61.57
8	61.12	70.48
9	68.51	79.39
10	76.30	88.30
11	84.09	97.21
12	91.48	106.12
13	99.27	115.03
14	107.06	123.54
15	114.45	132.45
16	122.24	141.36
17	130.03	150.27
18	137.42	159.18
19	145.21	168.09
20	153.00	177.00
21	160.39	185.51
22	168.18	194.42
23	175.57	203.33
24	183.36	212.24
25	191.15	221.15
26	198.54	230.06
27	206.33	238.57
28	214.12	247.48
29	221.51	256.39
30	229.30	265.30

Överraskande avbrott

Xxxxxxxx som man får veta om efter att arbetsskiftsförteckningen offentliggjorts ändrar inte på den offentliggjorda förteckningen. Arbetstiden under en överraskande frånvarodag beaktas i beräkningen av övertid såsom det har antecknats i arbetsskiftsförteckningen och tröskeln för övertidsarbete under perioden ändras inte.

Vid överraskande avbrott minskar en oavlönad frånvaro som är förlagd inne i en period den ordinarie arbetstiden och sänker övertidströskeln under perioden enligt den arbetstid som finns planerad i arbetsskiftsförteckningen.

Om perioden avbryts på grund av att anställningsförhållandet upphör eller på grund av en permittering eller annan oavlönad frånvaro som pågår fram till slutet av perioden, ska de faktiska arbetstimmarna under en avbruten period och antalet timmar enligt den genomsnittliga arbetstiden per dag (7 timmar och 39 minuter) för samma tid räknas ut. Antalet arbetstimmar som överskrider den genomsnittliga arbetstiden ersätts som övertidsarbete enligt 3 punkten i denna paragraf.

Söckenhelger utanför avbrottet sänker tröskeln för övertidsarbete som ersätts med en lön förhöjd med 50 och 100 procent med ett genomsnittligt antal timmar per dag.

5. Ersättning för övertidsarbete i annat än periodarbete

En arbetstagare som arbetar enligt ett arbetstidsschema enligt 5 § 4 stycket får en lön förhöjd med 50 procent för de fem första övertidstimmarna under en vecka och en lön förhöjd med 100 procent för de därpå följande övertidstimmarna.

Arbetstidslagen iakttas i fråga om ersättningar för övertidsarbete per dygn, dock så att om arbetstagaren har utfört fem övertidstimmar under en vecka ska han eller hon för alla övertidstimmar som utförs efter detta få en lön förhöjd med 100 procent.

Övertidsgränsen per dygn för en deltidsanställd är åtta timmar i ett arbetstidsschema enligt 5 § 4 stycket.

10 § Kvälls-, natt-, lördags- söndags- och helgaftonsarbete

1. Kvällsarbete

För arbete som utförs mellan klockan 18 och 22 betalas ett särskilt tillägg för kvällsarbete. Tillägget för kvällsarbete är 15 procent av timlönen.

2. Nattarbete

För arbete som utförs mellan klockan 22 och 7 betalas ett särskilt tillägg för nattarbete. I periodarbete är tillägget för nattarbete 40 procent och i övrigt 30 procent av timlönen. Ersättningen för nattarbete i form av ledighet är 20 minuter för en timme.

Det går att ingå lokala avtal om tillägg för nattarbete för de timmar under vilka arbetstagaren mellan klockan 22 och 7 har jour på arbetsplatsen och de facto har möjlighet att vila.

3. Lördagsarbete

För arbetstimmar som utförts på en helgfri lördag mellan kl. 6.00 och 24.00, bortsett från påsklördagen och julafton som infaller på en lördag, betalas en särskild ersättning i pengar vars storlek är 20 procent av timlönen.

4. Söndagsarbete

För arbete som utförts på en söndag eller annan kyrklig helgdag samt självständighetsdag och första maj betalas en enkel timlön vid sidan om månadslönen som en ersättning för söndagsarbete. Dessutom ska en ersättning för övertidsarbete betalas om arbetet är övertidsarbete.

Söndagar och helgdagar beräknas börja kl. 24 på den föregående dagen och sluta när söndagsdygnet avslutas, alltså kl. 24.

5. Helgaftonsarbete

För arbetstimmar som utförts mellan 00.00 och 24.00 på påsklördagen, midsommarafton och julafton som inte infaller på en söndag betalas en särskild helgaftonsersättning på 100 procent av den timlön som avses i 13 §.

11 § Beredskap och utryckningsbetonat arbete

1. I fråga om beredskap ska bestämmelserna i arbetstidslagen iakttas, om inte annat följer av bestämmelserna nedan.

2. Om arbetstagaren på order av arbetsgivaren är i arbetsberedskap och vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet i ett jourutrymme som arbetsgivaren anvisat anses det inte vara beredskap utan denna tid räknas in i arbetstiden i sin helhet.

3. Om en arbetstagare enligt avtal ska vistas i sin egen bostad därifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete ska han eller hon för en sådan beredskap få en ersättning som motsvarar hälften av tiden i bostadsberedskapen antingen i pengar eller i form av en motsvarande ledighet.

4. Om en bostadsberedskap som inträffat under en tid som berättigar till ersättning för söndagsarbete ersätts genom att räkna in hälften av beredskapstiden i arbetstiden, ska en ersättning för söndagsarbete betalas för dessa timmar.

5. Om arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om beredskapen ordnas den frivilliga beredskapen i regel så att arbetstagaren kan välja det område där han eller hon rör sig så att han eller hon kan bli kallad till arbetet per telefon eller med hjälp av ett annat motsvarande hjälpmedel inom den av arbetsgivaren utsatta tiden. Då är arbetstagaren skyldig att ha den bärbara apparaten med sig och i bruk.

6. Arbetstagaren ska i genomsnitt per vecka få en oavbruten beredskapsfri tid på minst 35 timmar, om inte annat avtalas mellan arbetsgivaren - och arbetstagaren.

7. För beredskap under friare former ska arbetstagaren per timme få en ersättning i pengar som med beaktande av beredskapens art är 26–31 procent av timlönen utan förhöjningar. Storleken på ersättningen beror bl.a. på omfattningen av det område där arbetstagaren kan röra sig och den längsta tillåtna tiden inom vilken han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.

8. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska separat avtala om beredskap som överskrider 1 800 timmar under ett kalenderår efter att denna gräns har överskridits. Arbetsgivaren och arbetstagaren är skyldiga att under maj månad kontrollera antalet timmar i beredskap före det och beakta dem i antalet timmar i beredskap under resten av året.

9. Arbetstagaren får en utryckningspenning på 19 euro som ersättning för den störning som beror på att han eller hon har blivit kallad och kommit till ett utryckningsbetonat arbete. Med utryckningsbetonat arbete avses arbete till vilket arbetstagaren efter samtycke kallas under hans eller hennes lediga tid efter att han eller hon redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen och utan att han eller hon i förväg har avtalat om beredskap eller dylikt arbete. Kallelse till arbete som berättigar till utryckningspenning ska förutsätta att personen kommer till arbetet senast inom sex timmar. Vid beräkning av denna tid beaktas inte nattimmar klockan 22–06.

Om personen ska komma till arbetet senast inom tre timmar efter utryckningen, betalas en utryckningspenning som höjts med 50 %.

10. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren de direkta minimikostnader som beror på att han eller hon har kommit till arbetet under beredskapen eller att han eller hon har kommit till utryckningsbetonat arbete. Om särskilda förhållanden det påkallar ska även kostnaderna för hemresan betalas.

12 § Lönesättning

Lönen enligt arbetets svårighetsgrad enligt kollektivavtalet för den prehospitala akutsjukvården består av lönen enligt lönegruppen och särskilda faktorer som eventuellt påverkar denna. Syftet med ett lönesystem som bygger på arbetets svårighetsgrad är att betala en högre lön för mer krävande arbete med utgångspunkt i särskilda faktorer som fastställts lokalt.

Lönegrupp I

1. Arbetet innefattar uppgifter på basnivå som kräver tillräckliga färdigheter i att övervaka och ta hand om patienten så att hans eller hennes tillstånd inte oväntat förvärras under transporten. Arbetstagaren ska också kunna påbörja enkla livräddande åtgärder.

Lönegrupp II

2. Arbetet innefattar uppgifter på vårdnivå som kräver beredskap att påbörja avancerad vård av patienten och genomföra transporten på ett sådant sätt att patientens livsfunktioner kan tryggas.

3. Arbetet i båda lönegrupperna kräver att arbetstagaren är en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som har avlagt examen eller har motsvarande kompetens och har avlagt de allmänna tentamina som uppgiften eventuellt kräver.

En arbetstagare som saknar den utbildning som arbetsuppgiften kräver kan få en lön som är högst 8 procent lägre än minimilönen i hans eller hennes lönegrupp. Ingen rabatt för bristande kompetens tillämpas om bristen på utbildning i verkligheten inte påverkar arbetstagarens arbetes svårighetsgrad.

Faktorer som påverkar lönen

4. Om arbetsuppgiften innebär sådant som avviker från det som vanligtvis ingår i arbetsuppgifterna och från den normala kravnivån på arbeten i en lönegrupp kan lönen höjas på grund av till exempel följande specifika faktorer:

• arbetsledningsrelaterade chefsuppgifter

• språkkunskaper som krävs i arbetet

• tilläggsutbildning som krävs i arbetet

• annat särskilt ansvar eller extra uppgifter (t.ex. service av datorer, underhåll av bilar, särskilt ansvar för skolning och introduktion, särskilt ekonomiskt ansvar, utvecklingsuppgifter, särskilt ansvar för utrustningen eller läkemedelsförsörjningen)

Arbetsgivaren ska fastställa vilka specifika faktorer som används eller tillämpas på arbetsplatsen och vilka tillägg som betalas för dem. En förteckning ska upprättas över dessa som finns till påseende för alla arbetstagare på arbetsplatsen. Nya särskilda faktorer och tillägg som betalas för dem ska läggas till i förteckningen utan dröjsmål. Man kan endast ta bort tillägg för särskilda faktorer på arbetsplatsen om den uppgift som ger rätt till tillägget inte längre finns på arbetsplatsen.

Särskilda faktorer och de tillägg som betalas för dem ska förhandlas med förtroendemannen minst en gång om året såvida man inte kommer överens om en längre tid lokalt. Om det inte finns någon förtroendeman förhandlar man med arbetstagarna.

Lönen ska på nytt bestämmas utifrån arbetets svårighetsgrad om svårighetsgraden på arbetstagarens arbetsuppgifter ändras permanent. Den nya lönen betalas fr.o.m. att uppgiften ändrades. Uppgiften och extra ansvar tas emot när lönen har fastställts.

Lönen bestäms på nytt också om svårighetsgraden på arbetstagarens arbetsuppgifter tillfälligt ändras för en tid av minst fyra veckor. Detta gäller dock inte semestervikariat.

Personlig löneandel

5. Arbetstagaren kan få en personlig löneandel på grund av goda arbetsprestationer, personligt kunnande eller andra personliga egenskaper. Arbetstagaren får minst en årsbunden del av den personliga löneandelen.

Storleken på den personliga löneandelen kan t.ex. basera sig på arbetsprestationer, arbetets smidighet och effektivitet, samarbetsförmåga, flexibilitet, koncentrationsförmåga och vilja, noggrannhet, arbetserfarenhet och sociala färdigheter samt i exceptionella fall grunder som har att göra med tillgången på personal.

Betalningsgrunderna för den personliga löneandelen redogörs för personalen. Arbetsgivaren och arbetstagaren går igenom grunderna för den personliga löneandelen.

Den personliga löneandelen kan sänkas om arbetsuppgifterna ändras permanent. Då får arbetstagarens lön dock inte sjunka. Den personliga löneandelen kan av skäl som beror på arbetstagaren bara sänkas i exceptionella fall, om sakliga och vägande skäl föreligger.

På grund av en garanti för den årsbundna delen av den personliga löneandelen ska arbetstagarens individuella lön efter uppnådda fyra tjänsteår vara minst sex procent av arbetstagarens uppgiftsbaserade lön, minst tio procent efter uppnådda sju tjänsteår och minst 13 procent efter uppnådda tio tjänsteår.

Beräkning av tjänsteår

6. En arbetstagare vars ordinarie arbetstid är minst 19 timmar per vecka intjänar tjänsteår för den tid när han eller hon efter att ha fyllt 18 år har varit i ett tjänsteförhållande i huvudsyssla inom en motsvarande yrkesgren eller i uppgifter som medför väsentlig nytta för utförande av hans eller hennes nuvarande arbetsavtalsenliga uppgifter.

En arbetstagare vars arbetstid i genomsnitt är mindre än 19 timmar per vecka intjänar tjänsteår för denna tid i förhållande till hel och utförd arbetstid.

Vid beräkning av tjänsteår berättigar den utbildningsnivå som krävs i uppgiften till ett tjänsteår om arbetstagaren har en examen på andra stadiet, en yrkesinriktad examen på skolnivå eller ettårig examen på institutnivå. Om arbetstagaren har en yrkeshögskoleexamen eller vid en läroanstalt på institutsnivå eller vid en jämförbar läroanstalt har avlagt en minst tvåårig examen som krävs i hans eller hennes uppgifter berättigar detta till två tjänsteår. Alternativt har arbetstagaren rätt att intjäna tjänsteår genom arbete, om han eller hon har arbetat under studietiden.

Tid under vilken en person har varit praktikant eller elev för sin egen utveckling eller utbildning räknas inte in i den tjänstgöringstid som ger tjänsteår.

Om arbetstagaren samtidigt har haft flera tjänster beaktas bara ett tjänsteförhållande vid fastställandet av tjänstgöringstiden.

Om tjänstgöringstiden inte är oavbruten beaktas bara hela månader under varje period i tjänst.

Om arbetstagaren får en ny arbetsgivare mitt i en månad, betraktas tjänsteperioden ändå som oavbruten, om arbetstagaren utan avbrott börjar arbeta för en ny arbetsgivare.

Vid beräkning av tjänsteår avdras de kalenderdagar under vilka det har funnits avbrott i arbetet eller arbetet inte ännu har inletts.

Följande tider minskar dock inte tjänstgöringstiden

– tid under vilken arbetstagaren har beviljats löneförmåner

– semestertid och andra dagar som enligt semesterlagen är likställda med arbetade dagar och

– annan ledighet från arbetet till den del som den under ett kalenderår inte överskrider sammanlagt 30 dagar och förutsatt att arbetstagaren under det året har arbetat minst 30 dagar. Rätten till tjänstgöringstillägget börjar fr.o.m. början av den kalendermånad som följer efter att den tid som berättigar till tjänstgöringstillägget har uppnåtts.

7. När arbetsavtalet ingås ska arbetsgivaren av arbetstagaren begära en utredning om hans eller hennes arbetserfarenhet. Arbetstagaren ska uppvisa den krävda utredningen för att få sin arbetserfarenhet beaktad i avlöningen. Godkänd arbetserfarenhet konstateras i arbetsavtalet.

Om arbetsgivaren inte begär en utredning beaktas den arbetserfarenhet som arbetstagaren uppvisar retroaktivt för högst två års tid.

Ändringar i avlöningen på grund av arbetserfarenhet görs fr.o.m. början av följande kalendermånad.

13 § Beräkning av timlön

1. Den timlön som används vid beräkningen av ersättningen för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete och för beredskap fås genom att månadslönen divideras med talet 163.

2. En deltidsanställds timlön fås genom att hans eller hennes avtalsenliga deltidslön divideras med ett tal som har beräknats så att hans eller hennes ordinarie arbetstid divideras med den ordinarie arbetstiden enligt 5 § och multipliceras med den divisor till månadslönen som nämns ovan i denna paragraf.

14 § Avlöning av deltidsanställda

Avlöningen av en deltidsanställd bestäms utifrån bilaga 2.

15 § Beräkning av lön för en knapp månad

1. Om en arbetstagares lön ska beräknas för en kalendermånad ska den del av månadslönen som motsvarar antalet dagar i den aktuella månaden räknas för varje kalenderdag.

2. När en arbetstagares anställningsförhållande varar högst 12 kalenderdagar beräknas lönen för den ordinarie arbetstiden genom att månadslönen divideras med det tal som nämns i 13 § och genom att detta tal multipliceras med antalet utförda arbetstimmar.

16 § Utbetalning av lön

1. Om annat inte avtalats betalas arbetslönen på den sista dagen av en lönebetalningsperiod. Lönebetalningsperioden är högst en månad. När ett anställningsförhållande upphör, upphör också lönebetalningsperioden. När anställningen upphör betalas lönen på arbetsgivarens nästa normala avlöningsdag eller senast inom 14 dagar från att anställningsförhållandet upphört.

Om annat inte avtalas betalas lönen för varje kalendermånad på månadens sista dag.

2. Om annat inte avtalas betalas ersättningarna för mertids och övertidsarbete samt rörliga tillägg på lönebetalningsdagen under den kalendermånad som närmast följer efter att arbetstidsperioden upphört och när ett anställningsförhållande löper ut betalas de i samband med annan löneutbetalning.

3. Om penninglönen under ett anställningsförhållande eller vid slutet av det förfaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul eller midsommarafton eller en helgfri lördag är den närmaste föregående vardagen förfallodagen.

4. Penninglönen betalas till ett konto i ett penninginstitut som arbetstagaren anger. Då ska betalningen eller giroordern sändas i så pass god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.

5. I samband med löneutbetalningen får löntagaren en kalkyl som innehåller en utredning av storleken på lönen och innehållningar av lönen till olika ändamål.

17 § Ersättning för resekostnader

Ersättningarna för resekostnader bestäms enligt en bilaga om resor.

18 § Semester

1. Vid beviljande av semester eller betalning av semesterlön eller semesterersättning till en arbetstagare i huvudsyssla ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas vid sidan om bestämmelserna i semesterlagen. Arbetstagaren anses arbeta i huvudsyssla om hans eller hennes ordinarie arbetstid i genomsnitt är minst 19 timmar per vecka.

2. Hur semester ges

Arbetstagaren ska reserveras tillfälle att bli hörd i ett ärende som gäller tidpunkten för semestern innan arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern. Av semestern beviljas 24 vardagar under semesterperioden, resten utanför semesterperioden enligt bestämmelserna i semesterlagen.

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern eller en del av den ska börja på en ledig dag, om detta medför att antalet semesterdagar minskar.

Lördagen och söndagen efter arbetstagarens semester från måndag till fredag är lediga dagar. På motsvarande sätt är en söndag som följer efter en semester som varat minst från måndag till lördag en ledig dag.

Innan semestern börjar ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren om när han eller hon ska återvända till arbetet från sin semester, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar annat.

3. Semesterns längd

Den tjänstgöringstid som berättigar till semester bestäms utifrån tjänstgöringstiden enligt kollektivavtalet på följande sätt:

a) Arbetstagaren har rätt till två vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.

b) En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden oavbrutet fortgått minst ett år, har rätt till 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.

I de fall som avses i denna punkt räknas inte den tid under vilken avbrott i arbetet har förekommit på grund av att arbetstagaren som värnpliktig har fullgjort aktiv tjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor under tiden för ett anställningsförhållandes fortbestånd.

c) Arbetstagaren får tre vardagar semester för varje hel semesterkvalifikationsmånad när han eller hon i sin egen arbetsgivares tjänst har varit i ett oavbrutet anställningsförhållande i huvudsyssla på minst sex månader omedelbart före slutet av mars i semesterkvalifikationsåret och han eller hon har sammanlagt minst 15 år tjänstgöringstid som berättigar till tjänstgöringsår.

4. Förlängning av semester

Om en del av semestern tas ut utanför semesterperioden enligt semesterlagen beviljas semestern till denna del förlängd med hälften. Förlängningen beviljas dock för högst hälften av arbetstagarens hela semester så att den största möjliga förlängningen kan vara en fjärdedel av hela semestern. Halva dagar beaktas inte vid beviljandet av denna semester. (högst 9 vardagar).

När högst 24 (punkt b) eller 30 (punkt c) vardagar av semestern enligt 3) b) eller c) punkten i denna paragraf tas ut under semesterperioden beviljas semestern dock förlängd med minst sex vardagar om arbetstagaren före slutet av mars i semesterkvalifikationsåret har sammanlagt minst tio år tjänstgöringstid som berättigar till tjänstgöringsår och rätt till semester för 12 semesterkvalifikationsmånader. (minst 6 vardagar).

Det beviljas dock ingen förlängning av semester om semestern eller en del av den på begäran av arbetstagaren har flyttats utanför semesterperioden efter att tidpunkten för semestern blivit fastställd. Arbetstagaren förlorar inte en förlängning av sin semester för den del av semestern som överskrider 24 semesterdagar om arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke har förordnat att även den del av semestern som överskrider 24 semesterdagar ska tas ut under semesterperioden.

Ingen ersättning betalas för utebliven förlängning av semester.

De dagar som förlänger semestern kan bytas ut mot pengar om arbetsgivaren och arbetstagaren skriftligen avtalar om detta för ett semesterkvalifikationsårs del.

5. Lön för semestertid

En arbetstagare vars lön är avtalad per vecka eller för en längre tid har rätt att få denna lön även för semestertiden. Om kvälls-, natt-, lördags- eller söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ingår i arbetstiden är arbetstagaren berättigad till ett tillägg till lönen för semestertiden som motsvarar ersättningen för det nämnda arbetet i pengar.

Den ovan nämnda ersättningen i pengar beaktas i lönen för semestertiden på det sättet att den semesterdagslön som beräknas utifrån den egentliga månadslönen höjs med det procenttal som anger hur många procent ersättningarna för sådant kvälls-, natt-, lördags- och söndagsarbete som utförts under semesterkvalifikationsårets ordinarie arbetstid har utgjort av den egentliga lönen för samma tid.

När ett anställningsförhållande upphör beaktas det nämnda tillägget vid beräkningen av semesterersättningen enligt bestämmelserna ovan och så att de ersättningar och den egentliga lön som betalats under en del av det semesterkvalifikationsår under vilket arbetstagarens anställningsförhållande upphör används i beräkningarna.

6. Semesterpenning

Semesterpenningen är 50 procent av semesterlönen och den betalas efter att arbetstagaren har återvänt till arbetet från sin semester eller en del av sin semester. Om utbetalning av semesterpenningen eller en del av den medför företaget stora ekonomiska svårigheter, kan arbetsgivaren och arbetstagaren dock avtala om en förflyttning av tidpunkten för utbetalningen av semesterpenningen eller en del av den. Den ska betalas före utgången av mars därpå följande år. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör före tidpunkten för utbetalningen av semesterpenningen eller en del av den, betalas den när anställningsförhållandet upphör.

När semesterersättning betalas i samband med att anställningsförhållandet fortsätter eller upphör, betalas arbetstagaren en ersättning som motsvarar semesterpenningen till den del för vilken han eller hon inte tidigare har fått semesterpenning.

Semesterpenning eller motsvarande ersättning betalas inte till en arbetstagare som omedelbart innan semestern börjar eller anställningsförhållandet upphör eller efter att semestern upphört olovligt eller utan giltig orsak har varit frånvarande från arbetet eller underlåter att iaktta uppsägningstiden. Semesterpenning eller motsvarande ersättning betalas inte heller i fall arbetstagaren av en orsak som beror på arbetstagaren har blivit uppsagd eller i fall arbetsavtalet har upphävts förutsatt att uppsägningen eller hävningen inte har konstaterats vara lagstridig.

Semesterpenningen kan bytas ut mot ledighet om man kommer överens om det mellan arbetsgivarens och arbetstagaren för ett semesterkvalifikationsår som löper ut den 31.3 före den 30.4. Tidpunkten för ledigheten avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren på samma sätt som omvandling till ledighet. Vid beviljande av ledighet följs principerna i semesterlagen och ledighet jämställs med arbetstid när det gäller intjänandet av semester.

För semesterpenningsledighet betalas semesterlön enligt 18 § 5 punkten. Ledigheten kan bytas helt eller delvis mot semesterpenning. Halva utbytesledighetsdagar avrundas uppåt. När ett anställningsförhållande avslutas betalas motsvarande kontant ersättning för icke använd ledighet.

19 § Lön för sjukdomstid

1. Om annat inte föranleds av detta avtal bestäms arbetstagarens rätt till lön för sjukdomstid utifrån arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.

2. En arbetstagare vars anställningsförhållande har varat minst en månad och som genom ett läkarintyg som blivit godkänt på behörigt sätt har visat sig vara oförmögen att utföra sitt arbete på grund av en konstaterad sjukdom eller ett konstaterat olycksfall är berättigad till sin fulla lön för 60 kalenderdagar under ett kalenderår förutsatt att sjukdomen eller olycksfallet inte beror på eller har skett under omständigheter som enligt 2 kap.11 § 2 mom. i arbetsavtalslagen utgör hinder för utbetalning av lön för sjukdomstid om vilken det finns bestämmelser i samma lag.

3. Om ett anställningsförhållande inte utan avbrott har varat minst en månad omedelbart innan sjukledigheten är arbetstagaren under en beviljad sjukledighet berättigad till en lön för sjukdomstid som motsvarar hans eller hennes fulla lön för 14 kalenderdagar under samma kalenderår.

4. Med full lön avses grundlön, fasta lönetillägg och eventuella tjänstgöringstillägg eller, om dessa inte har fastställts, avtalad månadslön. Lönen för sjukdomstiden till en deltidsanställd som inte har någon arbetsavtalsenlig genomsnittlig arbetstid bestäms utifrån en planerad arbetsskiftsförteckning och för tiden efter den utifrån en genomsnittlig lön för de senaste sex månaderna.

5. Om söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ingår i arbetstagarens arbetstid höjs lönen för sjukdomstiden med ett procenttal som räknas enligt bestämmelserna i 18 § 5 stycket 2 underpunkten.

Den ovan nämnda ersättningen i pengar beaktas i lönen för sjukdomstiden på det sättet att den daglön under sjukledighet som beräknas utifrån den egentliga månadslönen höjs med det procenttal som anger hur många procent ersättningarna för sådant söndagsarbete som utförts under semesterkvalifikationsårets ordinarie arbetstid har utgjort av den egentliga lönen för samma tid.

6. Om arbetstagaren insjuknar under pågående arbetsskift eller arbetsdag får han eller hon sin lön för den dagen i form av en arbetslön och utbetalningen av lönen för sjukdomstiden inleds fr.o.m. den första hela sjukdagen.

7. Om arbetstagaren med anledning av ett olycksfall i arbetsgivarens tjänst, en sjukdom som beror på arbetet eller en yrkessjukdom har blivit oförmögen att utföra sitt arbete är han eller hon med avvikelse från det som sägs ovan berättigad till full lön för 120 kalenderdagar om sjukdomen varar så länge.

8. Om arbetstagaren är berättigad till skadestånd eller annan ersättning som han eller hon inte själv har bekostat får arbetstagaren bara den del av lönen för sjukdomstiden enligt detta kollektivavtal som överskrider ovan avsedd annan ersättning. Denna bestämmelse gäller dock inte menersättning, de tillägg och ersättningar som nämns i 20 § i lagen om olycksfallsförsäkring, engångsbetalning av skadestånd och sådan olycksfallspension eller livränta som arbetstagaren får med anledning av ett sådant olycksfall som inte har förorsakat sjukledigheten i fråga.

9. För att få de löneförmåner under sjukledigheten som avses i denna paragraf ska arbetstagaren iaktta det som föreskrivits om erhållande av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen vid äventyr att om arbetsgivaren på grund av en försummelse av den berörda arbetstagaren förlorar en förmån som denne är berättigad till och som grundar sig på sjukförsäkringslagen, minskar löneförmånerna enligt denna paragraf med ett belopp som motsvarar förlusten.

10. När arbetstagaren är berättigad till lön för sjukdomstiden från arbetsgivaren är han eller hon inte berättigad till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen till högre belopp än det med vilket dagpenningen överskrider hans eller hennes lön för sjukdomstiden. Den del av dagpenningen som inte ska betalas till arbetstagaren själv betalas till arbetsgivaren.

11. Lönen för sjukdomstiden kan betalas till sitt fulla belopp om orsaken till arbetstagarens arbetsoförmåga är en personskada som orsakats genom brott som berättigar arbetsgivaren till en ersättning som motsvarar lönen enligt lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel. En förutsättning till utbetalningen av lönen är att målsäganden har polisanmält brottet, begärt att åtal ska väckas eller framställt straffyrkande och, i fråga om målsägandebrott, att denna åtgärd inte har återkallats senare. Lönen för sjukdomstiden återkrävs om arbetsgivaren inte på grund av arbetstagarens försummelse får ersättning enligt den ovan nämnda lagen.

12. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar har beordrats att vara borta från arbetet full ersättning för inkomstbortfall under frånvaron.

13. Arbetstagaren ska, om han eller hon inte har lagligt hinder, utan dröjsmål meddela arbetsgivaren eller dennas representant att han eller hon har insjuknat och lämna arbetsgivaren ett av arbetsgivaren godkänt läkarintyg eller något annat intyg över arbetsoförmågan.

Om arbetstagaren inte har ett läkarintyg kan han eller hon styrka sin arbetsoförmåga även genom att uppvisa ett intyg av en sjukskötare eller hälsovårdare, om det är fråga om en frånvaro på högst tre dagar.

Arbetstagaren ska på begäran för arbetsgivaren uppvisa en utredning över att han eller hon trots begäran inte har fått en tid på en läkarmottagning. Som utredning räcker allmän information om att det inte fanns några lediga läkartider.

20 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet

1. Arbetstagaren har rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet och partiell vårdledighet enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen. Arbetstagaren är dock berättigad till lön - under moderskapsledigheten enligt bestämmelserna nedan i denna paragraf.

2. En arbetstagare får moderskapsledighet med anledning av graviditet och förlossning med fulla löneförmåner under en tid som innefattar 72 vardagar fr.o.m. att ledigheten inleddes. En förutsättning för att arbetstagaren ska få lönen är dock att hon omedelbart innan ledigheten börjar har varit anställd hos arbetsgivaren i minst sex månader och att hon senast 70 dagar innan den beräknade tiden för förlossningen lämnar arbetstagaren ett av en kommunal rådgivningsbyrå för mödravård eller av läkare utfärdat intyg över den tid havandeskapet varat. Dessutom ska hon lämna arbetsgivaren ett intyg över att hon har genomgått en undersökning som avses i 9 kap.8 § i sjukförsäkringslagen.

3. Om graviditeten har blivit avbruten tidigare än 30–50 vardagar före beräknad förlossningstid och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen på begäran av arbetstagaren har beviljats henne så att den anses gälla de 100 vardagar som omedelbart följer efter dagen då graviditeten blev avbruten beviljas arbetstagaren moderskapsledighet fr.o.m. den dag som följer efter förlossningsdagen och betalas den lön som nämns i 2 stycket för de 72 vardagar som följer efter förlossningsdagen.

4. Om söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ingår i arbetstagarens arbetstid höjs dagslönen under moderskapsledigheten med ett procenttal som räknas enligt bestämmelserna i 18 § 5 stycket 2 underpunkten.

5. Med full lön avses den lön som beräknas enligt 19 § 4 stycket.

6. Beviljande av moderskapsledighet minskar inte på arbetstagarens rätt till andra förmåner enligt kollektivavtalet.

7. För faderskapsledighet betalar arbetsgivaren full lön till arbetstagaren för de sex första vardagarna. Förutsättningarna för att få lön för faderskapsledighet är desamma som det som konstateras om förutsättningarna för lön för moderskapsledighet i punkt 2, 4, 5 och 6.

8. Om arbetstagarens barn som antingen är yngre än tio år eller handikappat plötsligt insjuknar får arbetstagaren ledighet för att ordna vård åt barnet eller för att vårda barnet när annan vård inte gick att ordnas, för högst fyra arbetsdagar åt gången. För denna tid får arbetstagaren sin fulla lön för tre kalenderdagar.

För utbetalningen av lönen förutsätts att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den ena av föräldrarna inte annars med anledning av ett faktiskt hinder har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är frågan om en ensamförsörjare.

Dessutom krävs det att arbetstagaren arbetar utanför hemmet och att båda föräldrarna inte samtidigt får den ledighet som avses här och att en tillförlitlig och av arbetsgivaren godkänd utredning om insjuknandet lämnas in.

21 § Grupplivförsäkring

1. Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna enligt gällande avtal mellan centralorganisationerna.

22 § Förtroendeman

1. På förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige tillämpas avtalen om arbetstagarrepresentanter inom hälsovårdsbranschen mellan Hyvinvointiala HALI ry och Sote ry.

2. Förtroendemän och vice förtroendemän kan väljas i företag med minst två anställda. Valet kan också förrättas under arbetstiden och på arbetsplatsen på det sättet att ordnandet av valet och valförrättningen inte stör verksamheten.

23 § Utbildning

1. När arbetsgivaren själv ordnar arbetstagaren yrkesutbildning eller skickar honom eller henne till utbildning i anknytning till hans eller hennes yrke ersätts de kostnader och det inkomstbortfall för ordinarie arbetstid som föranleds av utbildningen. Om utbildningen sker utanför arbetstiden räknas den använda tiden inte in i arbetstiden men arbetstagaren ersätts de direkta kostnader som utbildningen föranleder.

Rekommendation: Parterna rekommenderar att arbetsgivaren anordnar minst tre dagars yrkesinriktad fortbildning och kompletterande utbildning om året för arbetstagaren.

Tentamenstillfällen på grundläggande nivå och vårdnivå är arbetstid.

Protokollsanteckning: Regionala och nationella tentamenstillfällen på grundläggande nivå och vårdnivå inklusive yrkesprov är inte utbildningstillfällen som avses enligt denna paragraf och dras inte heller av från övrig utbildning.

2. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är skyldig att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Enligt kravet på jämlikt bemötande beaktar arbetsgivaren också möjligheterna för visstidsanställda med längre anställningar att delta i fortbildningen.

3. Arbetstagaren ges tillfälle att utan avbrott i anställningsförhållandet delta i Tehys fackföreningskurser när det utan olägenheter för företagets verksamhet är möjligt. Anmälan om avsikt att delta i en kurs ska lämnas in så tidigt som möjligt, dock senast en vecka innan arbetsskiftsförteckningen upprättas.

24 § Övriga bestämmelser

1. Arbetstagaren är skyldig att i sitt arbete använda sådan skyddsklädsel av viss eller enhetlig modell som arbetsgivaren kräver. Det är arbetsgivaren som skaffar och tar hand om skyddsklädseln.

Arbetsgivaren skaffar skyddsskor med höga skaft till arbetstagaren för användning året om. Alternativt skaffar arbetstagaren, efter en separat överenskommelse med arbetsgivaren, skorna själv, varvid arbetsgivaren betalar det skyddsskorna kostar till arbetstagaren.

2. Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att arbetstagaren själv ansvarar för skötseln av skyddskläderna ska han eller hon få en ersättning på 10,43 euro per månad för detta.

3. Arbetstagarens 50- eller 60-årsdag som infaller på en arbetsdag, egen vigseldag, nära anhörigs (make/maka, sambo som permanent lever i samma hushåll, registrerad partner enligt lagen om registrerat partnerskap, föräldrar, föräldrar till make/maka, sambo eller annan ovan avsedd partner, barn, bröder och systrar) begravningsdag samt uppbådsdag enligt värnpliktslagen är lediga dagar med lön.

4. När arbetstagaren deltar i undersökningar eller kontroller som är lagstadgade, krävs av myndigheter eller annars har påförts av arbetsgivaren ordnas arbetstagaren befrielse från arbete för den tid som de kräver och denna tid räknas in i arbetstiden.

5. Om arbetstagaren när ett verkligt behov kräver det blir tvungen att under sin arbetstid delta i undersökningar som ordinerats av läkare ordnas befrielse från arbete för högst ett arbetsskift. Arbetstagaren behöver inte kompensera den tid som har gått åt till en dylik undersökning. En motsvarande befrielse från arbete ordnas för tiden för en sådan läkarkontroll som är nödvändig med tanke på moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen.

6. Till en arbetstagare som har inkallats till reservens repetitionsövningar eller befolkningsskyddsutbildning med stöd av 67 § i räddningslagen betalas en lön minskad med reservistlönens eller en motsvarande ersättnings belopp för tiden i repetitionsövningarna eller befolkningsskyddsutbildningen.

7. Arbetstagarens deltagande i förundersökning eller rättegång som målsägande eller vittne är arbetstid om det handlar om ett brottmål som skett i arbetet och hörandet eller rättegången infaller under ett arbetsskift. Om arbetstagaren har rätt att få ersättning för inkomstbortfall från staten har inte arbetsgivaren någon lönebetalningsskyldighet för det.

Rekommendation: Om arbetstagaren hörs eller är vittne i ovan nämnda mål på sin fritid betalas enkel timlön som ersättning till arbetstagaren för förlorad fritid.

8. Arbetstagaren får under arbetstiden delta i Tehys förbundsfullmäktigemöten och de styrelsemöten där frågor som berör innehållet i detta kollektivavtal behandlas. Arbetstagarens löneförmåner eller andra förmåner minskar inte under tiden för en dylik frånvaro.

9. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan genom att använda en särskilt fastställd uttagsblankett ingå avtal om uttag av medlemsavgift till en fackorganisation som är bunden av kollektivavtalet. Kollektivavtalsparterna rekommenderar att arbetsgivaren på begäran av arbetstagaren tar ut medlemsavgiften från lönen.

Avgiften tas ut så här:

• Arbetsgivaren innehåller den medlemsavgift som uppgetts arbetsgivaren av arbetstagarens lön i samband med utbetalningen av arbetstagarens lön.

• Arbetsgivaren betalar de uppburna medlemsavgifterna per uttagsperiod till ett uppgivet konto enligt anvisningarna.

• Arbetsgivaren utarbetar en utredning om de medlemsavgifter som tagits ut under hela fjolåret till fackorganisationen före utgången av januari nästa år. Om medlemsavgifter tas ut oftare än fyra gånger om året ger arbetsgivaren senast den 15 augusti därtill en utredning om de medlemsavgifter som tagits ut före utgången av juni.

• Arbetsgivaren informerar arbetstagaren om de uttagna medlemsavgifterna i lönespecifikationen eller på annat motsvarande sätt.

• Arbetsgivaren ger arbetstagaren ett bevis på uttagande av medlemsavgifter för ifrågavarande års beskattning.

25 § Kontinuerligt förhandlingsförfarande och arbetsgrupper

Parterna strävar efter ett kontinuerligt förhandlingsförfarande under avtalsperioden. Parterna tillsätter följande arbetsgrupper:

Parterna tillsätter en arbetsgrupp inom arbetshälsa för avtalsperioden, som har till uppgift att utreda metoder för att främja den fysiska och mentala arbetsmiljön i syfte att upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga, förlänga karriärerna och minimera sjukfrånvaron. Arbetsgruppen påbörjar sitt arbete den 30.9.2020 och slutför sitt uppdrag den 30.9.2021.

26 § Avgörande av meningsskiljaktigheter

1. Om det uppstår meningsskiljaktigheter i fråga om tolkning eller tillämpning av kollektivavtalet ska arbetsgivarens representant och arbetstagaren eller arbetstagarens företrädare sträva efter att genom omedelbara förhandlingar utreda meningsskiljaktigheterna.

2. Om de inte lyckas lösa meningsskiljaktigheterna ska en promemoria om de punkter där meningarna går isär utarbetas. Parternas ställningstaganden jämte motiveringarna ska framgå av promemorian. Efter det kan någondera av parterna överföra frågan till de parter som har undertecknat detta kollektivavtal för avgörande.

3. Förhandlingarna mellan avtalsparterna förs mellan de parter som är oeniga och de ska inledas och föras utan onödigt dröjsmål. Begäran om förhandlingar ska lämnas in skriftligen om inte annat avtalas från fall till fall. Förhandlingarna anses vara avslutade den dagen då förhandlingsparterna tillsammans konstaterar det eller någondera av förhandlingsparterna skriftligen anmäler att den anser förhandlingarna vara avslutade för sin del. Om enighet inte nås i förhandlingarna mellan avtalsparterna kan frågan hänskjutas till domstolen för avgörande.

4. Talan får inte väckas i arbetsdomstolen innan de i detta avtal avsedda förhandlingarna mellan de parter som har undertecknat detta kollektivavtal har förts.

27 § Gällande bättre förmåner

1. Som helhet betraktat försämras ingen arbetstagares gällande anställningsvillkor genom detta kollektivavtal.

28 § Arbetsfredsförpliktelse

1. De som är bundna vid detta avtal får inte medan avtalet är giltigt vidta stridsåtgärder beträffande avtalets laglighet, giltighet eller rätta innebörd, inte heller i syfte att lösa en konflikt som uppstått på grund av ett krav som baserar sig på detta avtal, i syfte att ändra det gällande avtalet eller ingå ett nytt avtal eller hota med en dylik åtgärd.

2. De organisationer som har undertecknat kollektivavtalet är skyldiga att se till att också deras underlydande föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av avtalet undviker stridsåtgärder och iakttar bestämmelserna i avtalet.

29 § Avtalets giltighetstid

1. Detta kollektivavtal gäller 1.5.2020–30.4.2022 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera av parterna senast en månad innan avtalet löper ut skriftligen säger upp det.

2. Den som säger upp avtalet ska i samband med uppsägningen lämna den andra avtalsparten en promemoria om ett ändringsförslag.

3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal träder i kraft eller någondera parten konstaterar att förhandlingarna mellan avtalsparterna har upphört.

Helsingfors den 17 juni 2020

Hyvinvointiala HALI ry

Suomen Sairaankuljetusliitto SSK ry

TEHY rf

Bilagor

1. Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet för den prehospitala akutsjukvården

2. Relativa lönenormer för deltidsanställda

3. Bilaga om resor

4. Förtroendemannaavtal

5. Avtal om arbetarskyddsfullmäktige

6. Lönetabeller

7. Arbetstidsbanksmodell för den prehospitala akutsjukvården

Bilaga 1

Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet för den prehospitala akutsjukvården

De undertecknade organisationerna har avtalat om följande:

1. Avtalets giltighet

Den nya kollektivavtalsperioden börjar 01-05-2020 och slutar 30-04-2022.

2. Löner

Allmän förhöjning 1.8.2020

Arbetstagarnas individuella månadslöner och tabellöner 31.7.2020 höjs från och med 1.8.2020 med 1,3 %.

Allmän förhöjning 1.8.2021

Arbetstagarnas individuella månadslöner och tabellöner 31.7.2021 höjs från och med 1.8.2021 med 1,0 %.

Förhöjning av tabellöner 1.8.2021

Tabellönerna höjs dessutom med 1,9 procent från och med 1.8.2021.

3. Textändringar

Kollektivavtalstexten är oförändrad med undantag av följande ändringar:

3.1 Arbetstid

Förlängningar av den ordinarie arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet gäller fram till den 30.8. 2020.

3.2 Övriga ändringar i texten

1 § Tillämpningsområde

Tillämpningsanvisning: Kollektivavtalet tillämpas även på prehospital akutsjukvård och sjuktransportarbete som sker i luften och till havs.

5 § Arbetstid

Ett nytt första stycke läggs till under rubriken:

1. Ordinarie arbetstid i periodarbete

Protokollsanteckningen stryks:

Protokollsanteckning: Om det på en arbetsplats enligt det kollektivavtal som upphörde att gälla den 30 september 2007 har tillämpats periodarbete som kan jämföras med treskiftsarbete, är det tillåtet att fortsätta att använda denna arbetstidsform.

6 § Lediga dagar och vilotider

3. Måltidsrast

Andra stycket:

Om längden på ett arbetsskift är tolv timmar eller längre ska arbetstagaren ges tillfälle att under högst 20 minuter inta ytterligare en måltid under arbetstiden.

9 § Mertids- och övertidsarbete samt ersättning för det

Punkt 2. Andra stycket om övertidsarbete stryks och ersätts med en ny bestämmelse

Övertidsarbete som avses i lagen kan med arbetstagarens samtycke utföras högst 250 timmar per kalenderår utan den mellangranskning efter var fjärde månad som avses i 19 § i arbetstidslagen. I övrigt ska den nämnda bestämmelsen i arbetstidslagen iakttas.

Arbetstagarens arbetstid inbegripet övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod av 12 månader.

11 § Beredskap och utryckningsbetonat arbete

Punkt 9

Arbetstagaren får en utryckningspenning på 19 euro som ersättning för en störning som beror på att han eller hon har blivit kallad och kommit till ett utryckningsbetonat arbete.

12 § Lönesättning

12 § Ett nytt stycke läggs till:

Stryks:

~~Työntekijöiden palkkaryhmittely 1.3.2016 lukien~~

12 § Lönegrupp I

~~Palkkaryhmän tehtäväkohtainen vähimmäispalkka on 1.993,64 €~~

12 § Lönegrupp II

~~Den uppgiftsspecifika minimilönen i lönegruppen är 2289,94 €.~~

12 § lönegruppering för arbetstagare

3 punkten, 2 stycket: en bestämmelse läggs till som sista mening:

Ingen rabatt för bristande kompetens tillämpas om bristen på utbildning i verkligheten inte påverkar arbetstagarens arbetes svårighetsgrad.

Faktorer som påverkar lönen

I 12 § punkt 4 lägg ett nytt 2 och 3 mom. till

I nya 4 mom. 4 punkten läggs en ny mening till:

Uppgiften och extra ansvar tas emot när lönen har fastställts.

16 § Utbetalning av lön

18 § Semester (s. 20–21)

I 18 § 6 punkten lägger man till följande bestämmelse

19 § Lön för sjukdomstid

Punkt 12 ändras till följande form

Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar har beordrats att vara borta från arbetet full ersättning för inkomstbortfall under frånvaron.

20 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet

I 20 § 2 punkten (stilistisk ändring) stryks ordet kvinnlig

En kvinnlig arbetstagare...

En ny punkt 7 läggs till (nuvarande punkt 7 blir punkt 8)

För faderskapsledighet betalar arbetsgivaren full lön till arbetstagaren för de sex första vardagarna. Förutsättningarna för att få lön för faderskapsledighet är desamma som det som konstateras om förutsättningarna för lön för moderskapsledighet i punkt 2, 4, 5 och 6.

22 § Förtroendeman

Punkt 2 ändras så att den lyder

1. På förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige tillämpas avtalen om arbetstagarrepresentanter inom hälsovårdsbranschen mellan Hyvinvointiala HALI ry och Sote ry.

23 § Utbildning

Ett nytt andra stycke läggs till i första punkten:

23 § Utbildning (s.29)

Läggs till under första punkten (med indrag)

Rekommendation: Parterna rekommenderar att arbetsgivaren anordnar minst tre dagars yrkesinriktad fortbildning och kompletterande utbildning om året för arbetstagaren.

Ett nytt stycke läggs till:

Tentamenstillfällen på grundläggande nivå och vårdnivå är arbetstid.

24 § Övriga bestämmelser

Ett andra stycke läggs till i punkt 1:

3 punkten (stilistisk ändring)

En ny punkt 7 läggs till: (de övriga punkterna flyttar en punkt framåt)

Arbetstagarens deltagande i förundersökning eller rättegång som målsägande eller vittne är arbetstid om det handlar om ett brottmål som skett i arbetet och hörandet eller rättegången infaller under ett arbetsskift. Om arbetstagaren har rätt att få ersättning för inkomstbortfall från staten har inte arbetsgivaren någon lönebetalningsskyldighet för det.

Rekommendation:

Om arbetstagaren hörs eller är vittne i ovan nämnda mål på sin fritid betalas enkel timlön som ersättning till arbetstagaren för förlorad fritid.

25 § Kontinuerligt förhandlingsförfarande och arbetsgrupper

Parterna strävar efter ett kontinuerligt förhandlingsförfarande under avtalsperioden. Parterna tillsätter följande arbetsgrupper:

En arbetsgrupp inom arbetshälsa läggs till (de övriga arbetsgrupperna tas bort)

Bilaga om resor (Bilaga 3)

3 § Sjuktransportresor i hemlandet

Punkt 2 omformuleras på följande sätt

En måltidsersättning betalas för en sjuktransportresa. En förutsättning för utbetalningen av måltidsersättningen är att sjuktransportresan varar minst sju timmar och sträcker sig längre än ett avstånd av 150 kilometer från ett verksamhetsställe av permanent karaktär av bostad eller sedvanligt matställe och att arbetstagaren under resan blir tvungen att inta en måltid på sin egen bekostnad utanför sitt vanliga måltidsställe.

Ett sedvanligt matställe är förutom på stationeringsorten även ett matställe som personalen använder regelbundet som ligger i närheten av stationeringsorten. För måltid någon annanstans än på sedvanligt måltidsställe ska man vid behov visa upp ett kvitto eller någon annan redogörelse över kostnaderna som arbetsgivaren godkänner. Redogörelsen inverkar dock inte på ersättningens storlek.

Man ska ansöka om måltidsersättning inom två månader efter måltiden. Arbetsgivaren ska ge tydliga anvisningar om hur man ansöker om måltidsersättning.

Helsingfors 17-06-2020

Hyvinvointiala HALI ry

Suomen sairaankuljetusliitto SSK ry

TEHY rf

Bilaga 2

Relativa lönenormer för deltidsanställda

Mängden deltidsarbete i förhållande till den fulla ordinarie arbetstiden	Storleken på lönen i förhållande till heltidsanställdas lön

100 %	100 %
90	90
80	80
70	70
63	63
62	62
61	61
60	60
59	59
58	58
57	57
56	56
55	55
54	54
53	53
52	52
51	51
50	50
49	50
48	49
47	49
46	48
45	48
44	47
43	46
42	45
41	44
40	43
Mängden deltidsarbete i förhållande till den fulla ordinarie arbetstiden	Storleken på lönen i förhållande till heltidsanställdas lön

39	42
38	41
37	40
36	39
35	38
34	37
33	36
32	35
31	34
30	33
29	32
28	32
27	31
26	30
25	30
24	29
23	28
22	27
21	27
20	26
19	25
18	24
17	24
16	23
15	22
14	21
13	20
12	20
11	19
10	18
9	16
8	15
7	13
6	11
5	10

Bilaga 3

Bilaga om resor

1 § Allmänt

1. Arbetstagaren får följande ersättningar för de extra kostnader som föranleds av en resa som sker på arbetsgivarens order: ersättning för inkvarteringskostnader, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning och nattresepenning.

2 § Arbetsresor och sjuktransportresor

1. Arbetstagarens resa från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka berättigar inte till de ersättningar som avses i denna bilaga om resor.

2. Ersättningar för resor i anknytning till prehospital akutsjukvård och sjuktransport, vilka kallas för sjuktransportresor nedan, betalas enligt bestämmelserna i 3 § nedan. Även andra resor i anknytning till sedvanliga arbetsuppgifter, såsom t.ex. resor till bilservice, likställs med en sjuktransportresa.

3. För andra än sådana arbetsresor som avses i punkterna 1 och 2 ovan, vilka kallas för arbetsresor nedan, betalas de kostnadsersättningar som avses i 4 § nedan.

3 § Sjuktransportresor i hemlandet

1. En resa i anknytning till sjuktransport räknas in i arbetstiden i sin helhet.

2. En måltidsersättning betalas för en sjuktransportresa. En förutsättning för utbetalningen av måltidsersättningen är att sjuktransportresan varar minst sju timmar och sträcker sig längre än ett avstånd av 150 kilometer från ett verksamhetsställe av permanent karaktär av bostad eller sedvanligt matställe och att arbetstagaren under resan blir tvungen att inta en måltid på sin egen bekostnad utanför sitt vanliga måltidsställe.

Man ska ansöka om måltidsersättning inom två månader efter måltiden. Arbetsgivaren ska ge tydliga anvisningar om hur man ansöker om måltidsersättning.

3. Storleken på måltidsersättningen motsvarar det lägsta maximibeloppet enligt Skatteförvaltningens gällande beslut om grunderna för och beloppen av resekostnadsersättningar som ska betraktas som skattefria vid beskattningen.

4. Därtill betalas ett partiellt dagtraktamente som motsvarar maximibeloppet enligt det nämnda beslutet i fall sjuktransportresan sträcker sig längre än ett avstånd av 150 kilometer från både verksamhetsstället av permanent karaktär och bostaden till en annan kommuns område och resan varar minst tio timmar. Dessutom ska arbetstagaren själv svara för kostnaderna för även sin andra måltid för att partiellt dagtraktamente ska kunna betalas.

5. Om arbetstagaren under sjuktransportresan blir tvungen att övernatta någon annanstans än i sin bostad får arbetstagaren ett dagtraktamente enligt maximibeloppet i det nämnda beslutet. Dagtraktamente betalas i stället för måltidsersättningen och det partiella dagtraktamentet. Då ska resan i övrigt uppfylla kriterierna för erhållande av dagtraktamente.

6. Logiersättning betalas för en sjuktransportresa om arbetstagaren vistas på inkvarteringsorten i minst fyra timmar som infaller under tiden mellan kl. 21.00 och 07.00 eller om han eller hon under den nämnda tiden i minst fyra timmar har varit på en resa eller arbetat utanför sin hemort och därför har blivit tvungen att inkvartera sig. I stället för logiersättningen och enligt samma grunder för beviljande kan en nattresepenning som är lika stor som det nämnda maximibeloppet betalas. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska i förväg avtala om inkvarteringsstället och de ersättningar som ska betalas. I andra fall ska ersättningarna enligt de xxxxxxxxxxxx i det beslut av Skattestyrelsen som nämns ovan iakttas.

4 § Sjuktransportresa utomlands

Restiden och ersättning för den

Restiden i anknytning till sjuktransport ska i sin helhet räknas in i arbetstiden för bilföraren och den arbetstagare som är med. Även tiden framme vid destinationen räknas in i arbetstiden om den ska anses vara en arbetsprestation.

För den del av tiden framme vid destinationen som inte kan anses vara en arbetsprestation får arbetstagaren ersättning för beredskap enligt 11 § 7 punkten i kollektivavtalet.

Övriga ersättningar

Dessutom betalas ersättningar i form av ersättning för resekostnader, logiersättning, dagtraktamente och / eller måltidsersättning enligt de villkor och det som maximibeloppen i Skattestyrelsens gällande beslut förutsätter.

För utförande av utlandsresor krävs arbetstagarens samtycke.

5 § Arbetsresa

1. Av en arbetsresa som utförs utanför den ordinarie arbetstiden per dag räknas bara den tid som använts för att utföra arbetet som arbetstid.

2. För en arbetsresa ska arbetsgivaren betala ersättningar i form av ersättning för resekostnader, dagtraktamente, måltidsersättning och logiersättning enligt det som maximibeloppen i det gällande, ovan nämnda beslutet av Skattestyrelsen förutsätter. I stället för logiersättningen och enligt samma grunder för beviljande kan även nattresepenning betalas.

Bilaga 4

Förtroendemannaavtal

Inledning

1. Förtroendemannasystemet är en del av kollektivavtalssystemet och avser att främja verkställande och tillämpning av de avtal som parterna ingått. Genom avtalet strävar man efter att avgöra meningsskiljaktigheter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare i fråga om tolkningen och tillämpningen av avtalen på ett ändamålsenligt och snabbt sätt. Viktigt är också att arbetstagarna och arbetsgivarna behandlar frågor i anslutning till anställningsförhållandena samt att arbetsfreden upprätthålls och främjas på det sätt kollektivavtalssystemet förutsätter.

2. Ett ändamålsenligt organiserat och skött lokalt förhandlingsförfarande minskar konfliktfaktorerna mellan företag och arbetstagare samt mellan arbetstagarna sinsemellan och kan därmed väsentligt bidra till att företagets mål nås och att arbetstagarnas säkerhet och trivsel ökar. Lokalt förhandlingsförfarande kan visa sig vara en nyttig informationskanal i båda riktningarna i personalfrågor och utgör därmed en del av företagets informations- och deltagarsystem.

3. För att nå ovan nämnda mål har undertecknarorganisationerna ingått följande förtroendemannaavtal:

1 § Avtalets tillämpningsområde och bindande verkan

1. Detta förtroendemannaavtal är bindande för arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet.

2 § Förtroendeman

1. Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av avtalstexten, den huvudförtroendeman, vice huvudförtroendeman, förtroendeman och vice förtroendeman som i enlighet med 2, 3 och 4 stycket i denna paragraf valts av de organiserade arbetstagare som är bundna av kollektivavtalet.

2. Med huvudförtroendeman avses en förtroendeman för ett enskilt företag i kollektivavtalsbranschen med flera förtroendemän per verksamhetsenhet.

3. Företagets förtroendeman väljs av i företaget anställda arbetstagare som omfattas av samma kollektivavtal och som är organiserade i ett förbund eller en förening som är part i kollektivavtalet.

4. Ett stort eller regionalt spritt företag har rätt att välja olika förtroendemän som avses i detta avtal för dess självständiga regionala eller funktionella enheter. För varje företag kommer man överens med Tehy Oy:s förtroendeman/huvudförtroendeman eller den förtroendeman/huvudförtroendeman som har befullmäktigats av Tehy Oy om förtroendemännens antal och verksamhetsområde med beaktande av arbetstagarnas antal, företagets omfattning, antalet kontor och avstånden mellan dem, arbetsplatsens natur och den egentliga förtroendemannens möjligheter att träffa arbetstagarna. Därutöver beaktas företagets samarbetssystem. Om enighet inte kan nås om förtroendemännens antal, verksamhetsförutsättningar och verksamhetsområde, överförs ärendet till förbunden för avgörande.

5. När flera förtroendemän valts för företagets olika arbetsplatser, kan man inom företaget avtala om att någon av förtroendemännen företräder arbetstagarna vid lokala förhandlingar med arbetsgivaren när ärendet berör alla företagets arbetsplatser. I sådana fall meddelas arbetsgivaren vilken förtroendeman som sköter uppgiften.

6. Om förbunden inte avtalar annorlunda, kan man välja vice förtroendemän för den huvudförtroendeman som nämns ovan i stycke 1 samt för förtroendemän som nämns i stycke 2, 3 och 4, som när förtroendemannen är förhindrad vikarierar för honom eller henne och som under denna tid har förtroendemannens rättigheter och skyldigheter.

7. Parter som nämns ovan i stycke 4 kan branschvis avtala om när det med tanke på lokalt förhandlingsförfarande, utgången och förtroendemannasystemet är ändamålsenligt att välja förtroendemän för företagets enskilda avdelningar (avdelningsförtroendeman). I avtalet ska då definieras valet av förtroendeman, hans eller hennes rättsliga ställning, handlingsfrihet, uppgifter, ersättning för inkomstbortfall och resekostnader samt avtalsvillkoren för förhandlingsordningen, om de avviker från detta avtal.

8. I detta avtal avsedd förtroendeman ska vara anställd vid företaget eller på arbetsplatsen i fråga, och arbeta inom en bransch som kollektivavtalet gäller och ska vara medlem i en arbetstagarorganisation som är bunden av detta kollektivavtal och ska vara insatt i förhållandena på arbetsplatsen.

9. När verksamheten i företaget eller dess verksamhetsenhet väsentligt minskar eller ökar, eller när rörelsen överlåts, fusioneras eller bolagiseras eller därmed jämförbar väsentlig organisationsändring företas, ska förtroendemannaorganisationen ändras så att den i enlighet med detta avtal motsvarar företagets eller dess verksamhetsenhets förändrade storlek och struktur.

10. Förtroendemannen har rätt att av arbetsgivaren på begäran skriftligt informeras om vem som är arbetsgivarens representant för den personalgrupp han företräder.

3 § Val av förtroendeman

1. Val av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen och alla organiserade arbetstagare ska beredas tillfälle att delta i valet. Att ett val ordnas och förrättas får dock inte störa arbetet. Om valtider och valplatser ska avtalas med arbetsgivaren senast 14 dygn före förrättandet av valet. Valförrättningen sköts i första hand av förtroendemannen, eller, om förtroendemannen har förhinder, av en eventuell ersättare. Den tid som går åt till valförrättningen räknas som tid använd för förtroendemannauppgifter.

2. Förtroendemannen meddelar arbetsgivaren skriftligen, med de befogenheter organisationen gett, om vald förtroendeman och eventuell vice förtroendeman samt om hur de avgår eller avskedas från sitt uppdrag.

3. Dessutom ska meddelas i vilka fall huvudförtroendemannens ersättare vikarierar för denne.

4 § Förtroendemannens anställningsförhållande

1. Som en förutsättning för att förtroendemannen framgångsrikt ska kunna sköta sina uppgifter har man i detta avtal kommit överens om de frågor som hänför sig till förtroendemannens anställning och som avviker från de övriga arbetstagarnas anställningsvillkor. I övrigt har förtroendemannen samma ställning i sitt arbetsförhållande som de andra arbetstagarna. Förtroendemannen är skyldig att själv följa de allmänna arbetsvillkoren, arbetstiderna, arbetsledningens order och ordningsreglerna på arbetsplatsen.

2. Förtroendemannens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av förtroendemannauppdraget.

3. En arbetstagare som är verksam som förtroendeman får inte under den tid han eller hon sköter detta uppdrag eller på grund av uppdraget förflyttas till ett sämre avlönat arbete än det han eller hon hade innan han eller hon blev vald till förtroendeman. Han eller hon får inte heller förflyttas till ett mindre värt arbete om arbetsgivaren kan erbjuda honom eller henne annat arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap. Han eller hon får inte avskedas från arbetet på grund av förtroendemannauppdraget.

4. Om skötseln av uppgifterna som förtroendeman/huvudförtroendeman försvåras av det egentliga arbete den person som valts till förtroendeman/huvudförtroendeman utför, ska för honom eller henne ordnas annat arbete med beaktande av förhållandena i företaget eller dess verksamhetsenhet samt förtroendemannens yrkeskunskap. Ett sådant arrangemang får inte innebära att hans eller hennes inkomster minskar.

5. Löneutvecklingen för en huvudförtroendeman som är helt befriad från sitt arbete ska motsvara löneutvecklingen i företaget.

6. Om företagets arbetskraft minskas eller permitteras på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, ska en sådan ordning iakttas som leder till att förtroendemannen är den sista som utsätts för åtgärden. Det går att avvika från denna bestämmelse, om förtroendemannen inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller kompetens. Om förtroendemannen anser att han eller hon har blivit uppsagd eller permitterad i strid med bestämmelserna ovan, har han eller hon rätt att kräva att förbunden utreder saken.

7. I övrigt ska inte förtroendemans arbetsavtal sägas upp utan iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av arbetstagarna enligt 7 kap.10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

8. Förtroendemannens anställning får inte hävas i strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

9. Vid bedömningen av grunderna för hävning av förtroendemannens arbetsavtal får förtroendemannen inte försättas i en sämre ställning än de övriga arbetstagarna.

10. Bestämmelserna i punkt 1–9 ska också tillämpas på en förtroendemanna- eller huvudförtroendemannakandidat som vederbörligen ställts upp och som arbetstagaren underrättats om skriftligen. Kandidatskyddet tar emellertid vid tidigast tre månader innan den valda förtroendemannens eller huvudförtroendemannens mandatperiod inleds och upphör för den som inte har blivit vald till förtroendeman eller huvudförtroendeman efter att den som ordnat valet har fastställt valresultatet. Denna bestämmelse ska även tillämpas på en arbetstagare som varit verksam som förtroendeman eller huvudförtroendeman ännu sex månader efter att hans eller hennes förtroendeuppdrag upphört.

11. Förtroendemannen underrättas om att hans eller hennes anställningsförhållande upphör minst en månad innan uppsägningstiden enligt kollektivavtalet börjar. Grunden för uppsägningen antecknas i ett meddelande om upphörande av förtroendemannens anställningsförhållande. Arbetsgivaren delger även arbetstagarförbundet det meddelande som getts förtroendemannen.

12. Om förtroendemannens arbetsavtal har hävts i strid mot detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning till förtroendemannen betala lön för minst 10 och högst 30 månader. Ersättningen ska bestämmas på samma grunder som föreskrivs i 12 kap.2 § i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal ska beaktas som en faktor som höjer ersättningens belopp.

13. Arbetstagare som är förtroendeman får inte på grund av uppdraget utsättas för påtryckningar eller avskedas från arbetet. Om förtroendemannens anställningsförhållande enligt avtalet hävs och denne bestrider hävningen, betalar arbetsgivaren tjänstemannen ett belopp som motsvarar en månads lön om käromålet i saken väcks inom fyra veckor från att arbetsavtalet hävts.

5 § Förtroendemannens uppgifter

1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att företräda de organiserade arbetstagare som är bundna av vederbörande kollektivavtal i frågor som gäller tillämpningen av avtalet.

2. Förtroendemannen företräder ovannämnda anställda i frågor som gäller tillämpningen av arbetslagstiftningen samt överlag i frågor som gäller relationerna mellan arbetsgivaren och de anställda och företagets utveckling.

3. Förtroendemannens uppgift är också att för sin del verka för att upprätthålla och utveckla förhandlings- och samarbetsrelationerna mellan företaget och personalen.

6 § Förtroendemannens rätt att få uppgifter

1. Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår i fråga om arbetstagarnas lön eller andra frågor i anslutning till anställningen, ska förtroendemannen få alla uppgifter som kan inverka på utredningen av det ärende som är föremål för meningsskiljaktigheten.

2. Förtroendemannen har rätt att skriftligt eller på annat avtalat sätt få följande uppgifter om företagets anställda:

a) arbetstagarens efter- och förnamn samt arbetsplats

b) datum då nya arbetstagare inleder sina anställningsförhållanden

c) uppgifter om arbetstagare som sägs upp, permitteras och överförs till deltid

d) uppgifter om anlitandet av studerande, praktikanter och hyrd arbetskraft

e) uppgifter om tidsbundna anställningsförhållanden, anställningsförhållandets avtalade längd samt grunden för att avtalet är tidsbundet

f) en svårighetsgrupp eller motsvarande som arbetstagaren eller det arbete han eller hon utför tillhör, antal personer som får tillägg för särskilda faktorer, beloppen för tilläggen för särskilda faktorer och fördelningen av dem mellan olika yrkesbeteckningar.

g) antalet heltids- och deltidsanställda, även arbetstagare som kallas till arbete och annan tillfällig personal

Förtroendemannen har rätt att få ovan nämnda uppgifter två gånger per år och kvartalsvis i fråga om nya arbetstagare.

3. Förtroendemannen har rätt att skriftligen få alla nödvändiga uppgifter i anslutning till förhandlingar om lokala avtal i god tid innan förhandlingarna inleds samt rätt att få de tilläggsuppgifter han ber om.

4. Förtroendemannen ges på hans eller hennes begäran en utredning om hurdana uppgifter som samlas in i samband med anställningen.

5. Till en ny förtroendeman ges på hans eller hennes begäran en utredning om det lönesystem som tillämpas på arbetsplatsen.

6. Om företaget enligt 2 § ovan har flera förtroendemän, avtalar förbunden sinsemellan om de principer enligt vilka uppgifterna fördelas mellan förtroendemännen.

7. Förtroendemannen har samma rätt som i lagen avsedd förtroendeman att ta del av förteckningen över nöd- och söndagsarbete, övertidsarbete och för sådant arbete betalda förhöjda löner.

8. Förtroendemannen ska hålla den information han eller hon på ovan nämnda grunder fått för skötseln av sina uppgifter konfidentiell.

7 § Förtroendemannens befrielse från arbete

1. Förtroendemannen beviljas tillräcklig befrielse från arbetet för skötseln av förtroendemannauppgifterna. När man bedömer vad som är tillräckligt beaktas antalet arbetstagare förtroendemannen företräder, företagets samarbetssystem, samarbetets omfattning samt ändringar av företagsverksamheten som påverkat personalens ställning. Om det inte finns skäl till annan bedömning, ges förtroendemannen befrielse från arbetet på basis av antalet arbetstagare han eller hon företräder enligt följande:

Antal arbetstagare	Befrielse från arbetet h/3 veckor
5–25	3-7
26–49	8-11
00-00	00-00
000-000	00-00
000-000	00-00
000-000	00-00
500 eller fler	27-32

2. För att huvudförtroendemannen ska kunna sköta sina uppgifter ordnas vid behov tillfällig, regelbunden eller fullständig befrielse från arbetet.

Huvudförtroendemannen är helt befriad från sitt arbete om antalet arbetstagare som han representerar är minst 800, om inte arbetsgivaren och huvudförtroendemannen tillsammans kommer överens om något annat.

Huvudförtroendemannens tidsanvändning är minst lika stor som förtroendemannens. Utöver antalet arbetstagare som huvudförtroendemannen företräder ska man dessutom beakta verksamhetsområdets omfattning och möjligheten att bedriva en verklig förhandlingsverksamhet. Om förtroendemannen även är huvudförtroendeman och/eller arbetarskyddsfullmäktig, ska detta ses som en faktor som ökar befrielsen från arbetet.

3. Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om när ovan nämnda befrielse från arbetet ges. Då ska man beakta företagets verksamhetsmässiga förutsättningar och möjligheten att utföra förtroendemannauppgifterna på ett behörigt sätt.

4. Befrielse från arbetet ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

8 § Ersättning av inkomstbortfall

1. Arbetsgivaren ersätter den inkomst, som förtroendemannen förlorar under arbetstiden antingen vid lokala förhandlingar med arbetsgivarens företrädare eller när han eller hon utför andra med arbetsgivaren avtalade uppgifter.

Förtroendemannens förtjänster får inte sänkas på grund av uppdraget. I ersättningen för inkomstbortfall tar man hänsyn till timspecifika tillägg som exempelvis i semesterlönen.

2. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning för förtroendemannauppgifter på arbetsplatsen på basis av antalet arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet på arbetsplatsen (från och med 1.8.2020):

Förtroendemännens och huvudförtroendemännens ersättningar höjs med 5 % avrundat till närmaste euro eller minst enligt tabellerna nedan.

Med undantag av den lägsta trappan, där förhöjningarna är 5–11 %, uppgår alla förhöjningar till 8 %.

Antal arbetstagare	euro/mån.
5–25	62
26–50	65
51-100	70
101-150	82
151-200	93
000-000	000
300 eller fler	139

1. På motsvarande sätt betalas huvudförtroendemannen på basis av antalet arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet i dennes verksamhetsområde enligt följande:

Med undantag av den lägsta trappan, där förhöjningarna är 5–10,1 %, uppgår alla förhöjningar till 8 %.

Antal arbetstagare	euro/mån.
5–50	78
51–100	81
101-150	98
000-000	000
000-000	000
300 eller fler	145

3. Ersättning betalas inte till vice förtroendeman. När en vice förtroendeman sköter en förtroendemans uppgifter under minst två veckor, betalas ersättningen däremot till honom eller henne.

4. Om förtroendemannen utför uppgifter utom ordinarie arbetstid som han eller hon har kommit överens om med arbetsgivaren, betalas övertidsersättning för på detta sätt förlorad arbetstid, eller så avtalar de enskilda förbunden eller arbetsgivaren och förtroendemannen om annan tilläggsersättning.

5. Om förtroendemannen blir tvungen att resa för att sköta de uppgifter han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas ersättning för resekostnader i enlighet med det system som tillämpas i företaget.

9 § Förvarings- och kontorsrum

1. Förtroendemannen har rätt att få ett förvaringsutrymme för de handlingar och den kontorsutrustning han eller hon behöver för sina uppgifter så att endast förtroendemannen har tillgång till uppgifterna (t.ex. ett skåp som kan låsas). Förtroendemannen för ett enskilt företag eller en regional enhet har rätt att vid behov och utan ersättningskrav använda sådant lämpligt kontorsrum som arbetsgivaren kan anvisa honom eller henne, ifall arbetsgivaren förfogar över sådant rum, för att sköta förtroendemannauppgifterna. Förtroendemannen har rätt att för skötseln av förtroendemannauppgifter använda kontorsutrustning som finns i ett sådant kontorsutrymme (bl.a. datorer i allmänt bruk inom företaget och tillhörande mjukvara samt internetuppkoppling och e-post). Förtroendemannen har rätt att använda arbetsgivarens telefon eller mobiltelefon för att sköta förtroendemannauppgifter.

10 § Utbildning för förtroendemän

1. Om förtroendemans deltagande i utbildning har avtalats i ett separat utbildningsavtal. En utbildningsplan för förtroendemannen görs upp varje år. Inom en månad från valet ska man tillsammans med förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen komma överens om grundläggande utbildning och tidpunkten för den samt göra upp en utbildningsplan.

2. Efter att huvudförtroendemannens förtroendeuppdrag upphört ska han eller hon tillsammans med arbetsgivaren reda ut huruvida upprätthållandet av arbetstagarens yrkeskunnande förutsätter yrkesutbildning för det tidigare arbetet eller ett motsvarande arbete. Arbetsgivaren ordnar den utbildning som krävs enligt utredningen. När utbildningens innehåll fastställs, fästs uppmärksamhet vid befrielsen från arbetet, längden på förtroendemannaperioden och de ändringar av arbetssätt som skett under denna tid.

11 § Förhandlingsordning

1. I frågor som gäller arbetets utförande och tekniska arrangemang ska arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen.

2. Meningsskiljaktigheter i fråga om lön och andra anställningsvillkor ska redas ut lokalt med arbetsgivaren eller dennes företrädare och förtroendemannen eller arbetstagaren själv.

3. Lokala förhandlingar ska inledas och föras utan oskäligt dröjsmål.

4. Ifall samförstånd inte nås i lokala förhandlingar, ska om möjligt en promemoria göras upp över meningsskiljaktigheterna och parternas ståndpunkter jämte motiveringar, om endera parten ber om det. Promemorian görs upp och undertecknas i två exemplar, ett för vardera parten.

5. Om meningsskiljaktigheten inte går att lösa genom lokala förhandlingar inom företaget, gäller förhandlingsordningen i kollektivavtalet.

6. Om meningsskiljaktigheten gäller avslutande av anställningsförhållandet för en i avtalet avsedd förtroendeman, ska lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras utan dröjsmål efter att grunden till upphörandet bestridits.

12 § Avtalets giltighet

1. Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.

Hyvinvointiala HALI ry

Sote ry

Bilaga 5

Avtal om arbetarskyddsfullmäktige

Inledning

De undertecknade organisationerna har ingått följande avtal om arbetarskyddsfullmäktige. Bestämmelserna som gäller arbetarskyddet och arbetarskyddsfullmäktige har sammanställts i kollektivavtalet för hälsovårdsbranschens förtroendemannaavtal (1.2.2018–31.3.2020) samt tillämpliga delar i 6 och 7 § i PT:s och FTFC:s samarbetsavtal (2001). Avtalet kompletterar lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44).

1 § Avtalets tillämpningsområde och bindande verkan

1. Detta avtal om arbetarskyddsfullmäktige är bindande för arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet.

2 § Arbetarskyddsfullmäktig

Val

1. Arbetstagarna på arbetsplatsen väljer en arbetarskyddsfullmäktig och två vice arbetarskyddsfullmäktiga för en sådan arbetsplats där personalen regelbundet uppgår till minst 10 anställda. Även för mindre arbetsplatser kan ifrågavarande fullmäktiga väljas.

2. Tjänstemännen kan välja en egen arbetarskyddsfullmäktig och suppleanter.

Meddelanden

3. Arbetstagarna meddelar arbetsgivaren skriftligen om de fullmäktiga som valts. När en arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad vikarierar vice fullmäktigen för honom sedan arbetsgivaren informerats om vikariatet.

Uppgifter

4. Arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter bestäms enligt 31 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44), som till den delen följs den som en del av detta avtal.

Dessutom är det arbetarskyddsfullmäktigens uppgift att vid behov delta i beredningen av ärenden som ska behandlas i arbetarskyddskommissionen eller i motsvarande arbetarskyddssamarbetsorgan.

Om det på samma arbetsplats arbetar arbetstagare som är anställda hos en annan arbetsgivare, har dessa rätt att vända sig till arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig i arbetarskyddsärenden som gäller förhållandena på arbetsplatsen.

När vice arbetarskyddsfullmäktig sköter arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter har han samma rättigheter och skyldigheter som arbetarskyddsfullmäktigen.

Arbetsutrymmen

5. Med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen ges arbetarskyddsfullmäktigen tillräckligt utrymme för de dokument han behöver och vid behov rätt att använda ändamålsenligt kontorsrum och normal kontorsutrustning som arbetsgivaren förfogar över.

Arbetsgivaren ser till att arbetarskyddsfullmäktigen har behövliga lagar, förordningar och övriga arbetarskyddsbestämmelser till sitt förfogande.

Vid behov skaffar man de ovan nämnda dokumenten även för andra arbetarskyddsorgans bruk så som avtalas i arbetarskyddskommissionen.

3 § Arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande

1. Som en förutsättning för att arbetarskyddsfullmäktigen framgångsrikt ska kunna sköta sina uppgifter har man i detta avtal kommit överens om de frågor som hänför sig till arbetarskyddsfullmäktigens anställning och som avviker från de övriga arbetstagarnas anställningsvillkor. I övrigt har arbetarskyddsfullmäktigen samma ställning i sitt arbetsförhållande som de andra arbetstagarna. Arbetarskyddsfullmäktigen är skyldig att själv följa de allmänna arbetsvillkoren, arbetstiderna, arbetsledningens order och ordningsreglerna på arbetsplatsen.

2. Arbetarskyddsfullmäktigens möjligheter att utvecklas och avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av arbetarskyddsfullmäktigeuppdraget.

3. En arbetstagare som är verksam som arbetarskyddsfullmäktig får inte medan han eller hon sköter uppdraget eller på grund av uppdraget förflyttas till ett sämre betalt arbete än det som han eller hon utförde innan han eller hon blev vald till arbetarskyddsfullmäktig. Han eller hon får inte heller förflyttas till ett mindre värt arbete om arbetsgivaren kan erbjuda honom eller henne annat arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap. Han eller hon får inte avskedas från arbetet på grund av arbetarskyddsfullmäktigeuppdraget.

4. Om skötseln av arbetarskyddsfullmäktigeuppgifterna försvåras av det egentliga arbete den person som valts till det utför, ska för honom eller henne ordnas annat arbete med beaktande av förhållandena i företaget eller dess verksamhetsenhet samt den arbetarskyddsfullmäktiges yrkeskunskap. Ett sådant arrangemang får inte innebära att hans eller hennes inkomster minskar.

5. Löneutvecklingen för en arbetarskyddsfullmäktig som är helt befriad från sitt arbete ska motsvara löneutvecklingen i företaget.

6. Om företagets arbetskraft minskas eller permitteras på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, ska en sådan ordning iakttas som leder till att arbetarskyddsfullmäktigen är den sista som utsätts för åtgärden. Det går att avvika från denna bestämmelse, om den arbetarskyddsfullmäktiga inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller kompetens. Om arbetarskyddsfullmäktigen anser att han eller hon har blivit uppsagd eller permitterad i strid med bestämmelserna ovan, har han eller hon rätt att kräva att förbunden utreder saken.

7. I övrigt ska inte arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal sägas upp utan iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av arbetstagarna enligt 7 kap.10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

8. Arbetarskyddsfullmäktigens anställning får inte hävas i strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

9. Vid bedömningen av grunderna för hävning av arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal får förtroendemannen inte försättas i en sämre ställning än de övriga arbetstagarna.

10. Arbetarskyddsfullmäktigen underrättas om att hans eller hennes anställningsförhållande upphör minst en månad innan uppsägningstiden enligt kollektivavtalet börjar. Grunden för uppsägningen antecknas i ett meddelande om upphörande av arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande. Arbetsgivaren delger även arbetstagarförbundet det meddelande som getts arbetarskyddsfullmäktigen.

11. Om arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal hävts i stridighet med detta avtal, ska arbetsgivaren betala en ersättning till arbetarskyddsfullmäktig som motsvarar lönen för minst 10 och högst 30 månader. Ersättningen ska bestämmas på samma grunder som föreskrivs i 12 kap.2 § i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal ska beaktas som en faktor som höjer ersättningens belopp.

12. En arbetstagare som är arbetarskyddsfullmäktig får inte på grund av uppdraget utsättas för påtryckningar eller avskedas från arbetet. Om arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande enligt avtalet hävs och denne bestrider hävningen, betalar arbetsgivaren arbetarskyddsfullmäktigen ett belopp som motsvarar en månads lön om käromålet i saken väcks inom fyra veckor från att arbetsavtalet hävts.

4 § Arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning

1. Arbetsgivaren ska befria arbetarskyddsfullmäktigen från skötseln av hans eller hennes ordinarie arbetsuppgifter för att sköta uppgifterna som arbetarskyddsfullmäktig under en period som är rimlig som han eller hon behöver för att sköta sina uppgifter som arbetarskyddsfullmäktige, såvida inte det finns ett tillfälligt giltigt hinder mot detta.

När man fastslår den tid arbetarskyddsfullmäktigen beviljas befrielse från arbetet beaktas antalet arbetstagare som denne företräder, arbetsplatsens regionala utbredning, antalet arbetsplatser, och den art av verksamhet som utförs där, faktorer som inverkar på arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter utgående från arbetsarrangemangen samt andra på arbetstagarnas säkerhet samt på den fysiska och psykiska hälsan inverkande olägenheter, risk- och belastningsfaktorer avsedda i arbetsskyddslagen.

5 § Ersättning av inkomstbortfall

1. En arbetarskyddsfullmäktig får ersättning för skötseln av arbetarskyddsuppgifterna utgående från antalet arbetstagare på arbetsplatsen:

Antal arbetstagare	euro/mån.
20–29	25
30-100	47
101-200	58
201-299	75
300 eller fler	92

6 § Avtalets giltighet

1. Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.

Hyvinvointiala HALI ry

Sosiaali- ja terveysalan neuvottelujärjestö SOTE ry

Bilaga 6

Lönetabeller

Lönetabell fr.o.m. 01-04-2019

Basnivå 2 066,08 €

Vårdnivå 2 373,12 €

Utöver dessa minimilöner ska arbetstagarens personliga löneandel på grund av garantin för den årsbundna delen:

– efter uppnådda 4 tjänsteår vara minst 6 %

– efter uppnådda 7 tjänsteår vara minst 10 %, och

– efter uppnådda 10 tjänsteår vara minst 13 %

av arbetstagarens uppgiftsbaserade lön.

Minimilöner

Erfarenhet		4 år	7 år	10 år
Basnivå	2 066,08 €	2 190,04€	2 272,69€	2 334,67 €
Vårdnivå	2 373,12 €	2 515,51 €	2 610,43 €	2 681,63 €

Läs mer om uppgiftsspecifika specialtillägg samt personlig löneandel i 12 § i kollektivavtalet.

Lönetabell fr.o.m. 01-08-2020

Basnivå 2 092,94 €

Vårdnivå 2 403,97 €

Utöver dessa minimilöner ska arbetstagarens personliga löneandel på grund av garantin för den årsbundna delen:

– efter uppnådda 4 tjänsteår vara minst 6 %

– efter uppnådda 7 tjänsteår vara minst 10 %, och

– efter uppnådda 10 tjänsteår vara minst 13 %

av arbetstagarens uppgiftsbaserade lön.

Minimilöner

Erfarenhet		4 år	7 år	10 år
Basnivå	2 092,94 €	2 218,52 €	2 302,23 €	2 365,02 €
Vårdnivå	2 403,97 €	2 548,21 €	2 644,37 €	2 716,49 €

Läs mer om uppgiftsspecifika specialtillägg samt personlig löneandel i 12 § i kollektivavtalet.

Lönetabell fr.o.m. 01-08-2021

Basnivå 2 154,03 €

Vårdnivå 2 474,14 €

Utöver dessa minimilöner ska arbetstagarens personliga löneandel på grund av garantin för den årsbundna delen:

– efter uppnådda 4 tjänsteår vara minst 6 %

– efter uppnådda 7 tjänsteår vara minst 10 %, och

– efter uppnådda 10 tjänsteår vara minst 13 %

av arbetstagarens uppgiftsbaserade lön.

Minimilöner

Erfarenhet		4 år	7 år	10 år
Basnivå	2.154,03 €	2 283,27 €	2 369,44 €	2 434,06 €
Vårdnivå	2 474,14 €	2 622,59 €	2 721,56 €	2 795,78 €

Läs mer om uppgiftsspecifika specialtillägg samt personlig löneandel i 12 § i kollektivavtalet.

Bilaga 7

Arbetstidsbanksmodell för den prehospitala akutsjukvården

1. Syfte och införande

Genom överenskommelse i enlighet med punkterna nedan kan en arbetstidsbank inrättas som en åtgärd för att arbetstagarna ska orka arbeta och ha bättre möjlighet att samordna arbete och fritid, samt för att möjliggöra vettiga och resultatgivande arbetstider.

Arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren avtalar skriftligt om arbetstidsbanksystemet. Avtalet gäller tills vidare eller för viss tid. Avtalet kan ingås efter att prövotiden löpt ut.

2. Delfaktorer i arbetstidsbanken

Delfaktorer i arbetstidsbanken kan vara:

• Mertids- eller övertidsarbete och förhöjningsdelen för övertid

• Ersättning för lördags-, söndags-, kvälls- eller nattarbete

• Ersättning för beredskapstid

Ledigheterna sparas i arbetstidsbanken i form av timmar och minuter och ledighet ges i timmar eller arbetsdagar (5/vecka) så att längden på en hel ledig dag är arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid/5, dvs. 7 timmar och 39 minuter för en heltidsarbetande arbetstagare med periodarbetstid eller allmän arbetstid.

Man ska komma överens med chefen om de delfaktorer som överförs till arbetstidsbanken senast när man avtalar om att dessa utförs. Arbetstagaren har rätt att spara högst 150 timmar i arbetstidsbanken.

Arbetstidsersättning	Ersättning i %	Ersättning i minuter (av en hel timme)
Mertidsarbete	100	60
Övertidsarbetets grunddel	100	60
Övertidsarbetets förhöjningsdel / 50 %	50	30
Övertidsarbetets förhöjningsdel / 100 %	100	60
Lördagsarbete	20	12
Söndagsarbete	100	60
Kvällsarbete	15	9
Nattarbete	40	24
Beredskap	30	18

3. Uttag av sparad tid ur arbetstidsbanken som ledighet

Då man tar en arbetstidsbank i bruk är det bra om arbetsgivaren och arbetstagaren preliminärt avtalar om när man har för avsikt att använda de sparade arbetstimmarna. Tidpunkten för ledigheten ska avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om man inte kommer överens om tidpunkten för ledigheten, har arbetstagaren rätt att på begäran få en ersättning i pengar som motsvarar ledigheten följande lönebetalningsdag, dock tidigast två veckor efter begäran. Utgångspunkten i systemet med en arbetstidsbank är att arbetsgemenskapens operativa och arbetstagarens personliga behov kan sammanjämkas så bra som möjligt.

4. Administration och bokföring

De arbetstimmar som sparas i arbetstidsbanken införs i arbetstidsbokföringen, och arbetstagaren har på begäran rätt att få uppgifter om den.

5. Arbetstidsbankens inverkan på andra anställningsvillkor

Ledighet uttagen ur arbetstidsbanken ändrar inte villkoren i anställningsförhållandet. Ledighet från arbetstidsbanken behandlas i arbetstidsbokföringen som tid i arbete. En ledig dag som tas ut ur arbetstidsbanken minskar den ordinarie arbetstiden med den genomsnittliga arbetstiden per dag.

6. Arbetstagarens insjuknande under ledighet uttagen från arbetstidsbanken

Om arbetstagaren insjuknar innan den avtalade ledigheten från arbetstidsbanken har börjat eller under ledigheten, flyttas den ledighet som planerats för sjukfrånvarotiden till en senare tidpunkt som man avtalar om. En ledighet som inte hålls flyttas fram till en tidpunkt som man avtalar om senare. Om sjukfrånvaron upphör innan den avtalade ledigheten upphör, fortsätter ledigheten i enlighet med vad som har avtalats. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om sitt insjuknande omedelbart då arbetsoförmågan börjar. Ett intyg över arbetsoförmågan ges till arbetsgivaren i enlighet med praxis på arbetsplatsen.

7. Lön för ledighet uttagen ur arbetstidsbanken

För ledighet som tas ut ur arbetstidsbanken betalas arbetstagaren lön enligt den ordinarie individuella månadslönen vid tidpunkten för ledigheten.

Naturaförmåner ges utan avdrag under ledighet ur arbetstidsbanken.

8. Avslutande av avtalet om arbetstidsbank

När anställningen upphör eller när man säger upp avtalet om arbetstidsbanken ersätts de timmar i arbetstidsbanken som inte har tagits ut i pengar, ifall man inte avtalar om att de tas ut som ledighet innan anställningen avslutas eller innan avtalet om arbetstidsbanken upphör. Den ersättning som ska betalas för ledigheten bestäms enligt de lönegrunder som gäller då anställningen upphör.

När man så avtalar har arbetstagaren rätt att få och arbetsgivaren rätt att ge de timmar som sparats i arbetstidsbanken i pengar också när arbetsuppgifterna eller lönegrunderna väsentligt ändras.

Ett avtal om en arbetstidsbank som gäller tills vidare kan sägas upp med två månaders uppsägningstid.

Ett tidsbundet avtal som varat över ett år kan sägas upp på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare.

Helsingfors den 6 juni 2016

Förbundet för hälsoservice rf

SSK rf

TEHY rf

Eftertryck förbjudes

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata