Kungl. Maj:ts proposition nr 162. 25
Kungl. Maj:ts proposition nr 162. 25
samt beslutit antaga vissa förslag angående liemförskatfning av be fälhavare och lärlingar, vilken fråga innefattas i första punkten på dag ordningen för sammanträdet,
ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommen dation,
antager denna, den tjugutredje dagen i juni år ettusen niohundra och tjugu- sex efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsor ganisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jäm likt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.
Konferensen hemställer, att regeringarna måtte vidtaga åtgärder för att trygga hemförskaffning av befälhavare och genom lärlingsavtal anställda lär lingar, vilka icke omfattas av bestämmelserna i det av generalkonferensen vid dess nionde sammanträde antagna förslaget till konvention angående hemförskaffning av sjömän.
4.
Rekommendation angående de allmänna grunderna för inspektionen av sjöfolkets arbetsförhållanden.
Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga nisation,
vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till Geneve och där samlats den 7 juni 1926 till sitt nionde sammanträde samt beslutit antaga vissa förslag angående de allmänna grunderna för inspektionen av sjöfolkets arbetsförhållanden, vilken fråga utgör
den andra punkten på dagordningen för sammanträdet,
ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom mendation,
antager denna den tjuguandra dagen i juni år ettusen niohundra och tjugu- sex efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsor ganisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jäm likt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.
I betraktande av att, bland metoder och grundsatser av särskild och trängande vikt för arbetarnas fysiska, moraliska och intellektuella välfärd, fördraget i Versailles och de övriga fredsfördragen förplikta internationella arbetsorganisationen att ägna särskild uppmärksamhet åt inspektionen av arbetsförhållandena för att trygga verkställigheten av lagar och förordningar till skydd för arbetarna;
i betraktande av att internationella arbetskonferensen å sitt femte sam manträde (oktober 1923) antog en »rekommendation angående de allmänna grunddragen för yrkesinspektionen för att trygga verkställigheten av lagar och förordningar till skydd för arbetarna»;
i betraktande av att nämnda rekommendation är xxxxxxx huvudsakligen på den erfarenhet, som vunnits vid inspektion av industriella företag, och att det skulle bliva synnerligen svårt att tillämpa rekommendationen eller ens anpassa den efter sjöfolkets arbete, vilket till sin beskaffenhet och de villkor, under vilka det utföres, i grund skiljer sig från fabriksarbete;
26 Kung!. Maj:ts proposition nr 152.
i betraktande av att betydelsen av inspektionen av sjöfolkets arbetsför hållanden kommer att ökas i den mån lagstiftningen för sjöfolkets skydd utvecklas i olika länder och nya konventioner angående sjöfolkets arbetsför hållanden antagas av konferensen; samt
i betraktande av att det av ovannämnda skäl och för att ställa vunnen erfarenhet till medlemmarnas förfogande till hjälp vid upprättande eller om organisation av deras system för inspektion av sjöfolkets arbetsförhållanden, är önskvärt att fastställa de allmänna grundsatser, som i praktiken visat sig vara mest ägnade att trygga genomförandet av åtgärder till sjöfolkets skydd;
hemställer generalkonferensen, att varje medlem av organisationen måtte taga följande grundsatser under övervägande:
I. Inspektionens omfattning.
1) Den eller de myndigheter, vilka i varje land hava att svara för tillsyn å sjöfolkets arbetsförhållanden, böra hava som förnämsta uppgift att trygga verk ställigheten av alla lagar och förordningar, vilka beröra sådana förhållanden och skyddandet av sjöfolket under utövningen av dess yrke.
2) I den mån det kan finnas lämpligt och möjligt, må åt inspektionsmyn- digheterna, på grund av den erfarenhet de vinna under fullgörandet av sina huvuduppgifter, även kunna anförtros andra, sekundära uppgifter av social natur, växlande med hänsyn till uppfattning, seder och traditioner i olika länder, under villkor likväl:
a) att dessa uppgifter icke på något sätt kunna göra intrång på fullgöran det av inspektörernas huvuduppgifter;
b) att de icke på något sätt kunna skada den auktoritet och den opartisk het, som äro nödvändiga för inspektörerna i deras förhållande till redare och sjöfolk.
II. Inspektionens organisation.
Konferensen hemställer:
3) att överallt, där det är förenligt med administrativ praxis, till tryggande av största möjliga enhetlighet vid tillämpningen av lagar och förordningar rörande sjöfolks arbetsförhållanden de olika tjänsteorgan, som svara för till synen över dylika lagars och förordningars tillämpning, måtte underställas en och samma centrala myndighet;
4) att, där vedertagen administrativ praxis icke medgiver dylik centralisa tion av tillsynen, de olika myndigheter, vilkas verksamhet helt eller delvis avse sjöfolkets skyddande, måtte sättas i tillfälle att draga nytta av varandras erfarenheter och att reglera sina arbetsmetoder enligt de gemensamma grund satser, som kunna anses mest effektiva;
5) att för nämnda ändamål nära förbindelse och ständigt samarbete måtte upprättas mellan dessa olika myndigheter, i den mån det är förenligt med administrativ praxis och på sätt som i varje land anses lämpligast (utbyte av rapporter och upplysningar, periodiska konferenser m. m.); och
6) att regelbunden förbindelse i frågor av ömsesidigt intresse måtte upp rätthållas mellan myndigheterna för tillsyn å sjöfolkets arbetsförhållanden och myndigheterna för tillsyn å industriellt arbete.
III. Inspektionsmyndigheternas rapporter.
Konferensen hemställer:
7) att en årlig allmän rapport över tillsynen å sjöfolkets arbetsförhållan den måtte utgivas av trycket av centralmyndigheten eller genom samverkan mellan de olika myndigheter, som svara för utövandet av denna tillsyn;
Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 27
8) att denna årliga rapport måtte innehålla en förteckning över gällande nationella lagar och förordningar rörande sjöfolkets arbetsförhållanden och tillsynen däröver jämte de ändringar däri, som trätt i kraft under året;
9) att densamma även måtte innehålla statistiska tabeller med nödiga kommentarer rörande inspektionens organisation och verksamhet, meddelande så vitt möjligt och så långt som är förenligt med landets administrativa praxis, upplysning beträffande följande punkter:
a) antalet i sjöfart använda fartyg, underställda olika former av inspektion, varvid dessa fartyg böra indelas efter typ (mekaniskt framdrivna fartyg och segelfartyg) och varje kategori ytterligare uppdelas efter det ändamål, för vilket fartygen nyttjas;
b) antalet sjömän, verkligt anställda å varje kategori av fartyg;
c) antalet fartyg, som besökts av inspektörerna, med uppgift om besätt ningarnas storlek;
cl) antalet och arten av förseelser, som iakttagits av inspektörerna, och de ålagda straffen;
e) antalet olycksfall i arbete, som drabbat sjöfolk, samt dessa olycksfalls beskaffenhet och orsaker;
f) de åtgärder, som vidtagits för genomförande av bestämmelserna i inter nationella arbetskonventioner rörande sjöfolks arbetsförhållanden, samt den utsträckning, i vilken dessa bestämmelser kommit i tillämpning, antingen i form av sådan årsrapport, som ingives till internationella arbetsbyrån en ligt § 408 av fredsfördraget, eller i annan lämplig form.
IV. Inspektörens befogenheter och åligganden.
A. klätt att inspektera. Konferensen hemställer:
10) att inspektionsmyndigheterna, efter att hava styrkt sin identitet, måtte
äga att enligt landets lag:
a) utan föregående tillkännagivande när som helst, dag eller natt, inspek tera fartyg, förande landets flagga, i egna eller främmande territorialvatten, ävensom i undantagsfall, fastställda i landets lag, samt efter inhämtat till stånd av vederbörande sjöfartsmyndighet i öppen sjö, börande dock tiden och sättet för inspektions utförande avpassas så, att därigenom såvitt möj ligt undvikes allvarlig olägenhet för fartygets utnyttjande;
b) utan vittnen utfråga besättningen och andra, vilkas uttalanden kunna anses önskvärda, företaga alla efterforskningar, som kunna anses nödvändiga, samt påfordra framläggandet av alla skeppspapper eller dokument, som en ligt författningarna skola föras och som hänföra sig till inspektionens före mål;
11) att landets lag måtte stadga, att inspektörerna medelst ed eller på annat med landets administrativa praxis eller sedvänja överensstämmande sätt skola förbinda sig att vid äventyr av straff eller lämplig disciplinär åt gärd, icke yppa affärshemligheter, varom de kunna erhålla kännedom under utövningen av sina åligganden.
B. Rätt till tvångsåtgärder. Konferensen hemställer:
12) att inspektionsmyndigheterna måtte erhålla befogenhet att i allvarliga fall, då fara föreligger för besättningens hälsa eller säkerhet, efter inhämtat tillstånd av vederbörande sjöfartsmyndighet förbjuda fartyg att lämna hamn, innan nödiga åtgärder vidtagits ombord å fartyget till efterkommande av
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.
gällande lagbestämmelser, dock med rätt för vederbörande att fullfölja talan till högre administrativ myndighet eller till domstol i överensstämmelse med lagstiftningen i de olika länderna;
13) att förbud för fartyg att lämna hamn måtte betraktas som en åtgärd av utomordentligt allvarlig beskaffenhet, •sniken får tillgripas endast såsom en sista utväg, då alla andra inspektionsmyndigheten till buds stående lag liga medel att skaffa respekt för lagen använts utan verkan;
14) att inspektionsmyndigheterna måtte erhålla befogenhet att i särskilda fall föreskriva omedelbara åtgärder till tryggande av tillämpningen av lagar och förordningar rörande sjöfolks arbetsförhållanden, dock med rätt för vederbörande att fullfölja talan till högre administrativ myndighet eller till domstol i överensstämmelse med lagstiftningen i varje land;
15) att den centrala myndigheten måtte erhålla befogenhet att i särskilda fall medgiva undantag från visst bestämt stadgande i lag eller förordning rörande sjöfolks arbetsförhållanden, då myndigheten gjort sig förvissad om att stadgandet praktiskt taget efterkommits eller att dess iakttagande icke är nödvändigt med hänsyn till omständigheterna i det förevarande fallet, förut satt likväl att de åtgärder, som vidtagits, eller de bestämmelser, som träffats för syftet ifråga, äro minst lika effektiva som ett strängt iakttagande av stad gandet.
C. Rätt att påkalla inspektion.
Konferensen hemställer:
16) att landets lag måtte stadga rätt för befälhavaren att påkalla inspek tion i alla fall, där han finner nödigt;
17) att landets lag måtte stadga rätt för medlemmarna av besättningen att under de villkor, som kunna uppställas, påkalla inspektion i alla fall där fråga är om de hygieniska förhållandena ombord, fartygets säkerhet eller reglerna om sjöfolkets arbetsförhållanden.
D. Redares och sjömäns samverkan med inspektions myndigheterna.
Konferensen hemställer:
18) att, i den mån det är förenligt med administrativ praxis i varje land och på sätt som anses lämpligast, redare och sjömän måtte anmodas att samverka vid tillsynen över genomförandet av lagar och förordningar rörande sjöfolks arbetsförhållanden.
Särskilt vill konferensen fästa de olika ländernas uppmärksamhet på föl jande metoder för samverkan:
a) det är av väsentlig betydelse, att alla möjligheter beredas sjöfolket att direkt eller genom vederbörligen bemyndigade representanter hos inspek tionsmyndigheterna fritt anmäla varje lagöverträdelse ombord på det fartyg, å vilket sjöfolket är anställt, samt att inspektionsmyndigheten snarast möj ligt undersöker den fråga, som klagomålet avser, ävensom att klagomålen av inspektionsmyndigheten behandlas som absolut konfidentiella;
b) för att åvägabringa fullständig samverkan mellan å ena sidan redare och sjöfolk samt deras organisationer och å andra sidan inspektionsmyndig heterna samt för att förbättra de förhållanden, som äro av betydelse för sjö folkets hälsa och säkerhet, är det önskvärt, att inspektionsmyndigheterna tid efter annan med representanter för redarnas och sjöfolkets organisa tioner rådgöra om bästa sättet att uppnå nämnda syften. Det är även önsk värt, att blandade kommissioner av redare och sjöfolk upprättas och att till fälle beredes dem att samverka med de olika myndigheter, som övervaka tillämpningen av lagar och förordningar rörande sjöfolkets arbetsförhållanden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 29
E. Garantier beträffande inspektionsorganen. Konferensen hemställer:
19) att inspektörerna måtte utses på sådant sätt, att de åtnjuta såväl
redarnas som sjöfolkets fulla förtroende och att av dem för sådant ändamål bör krävas:
a) egenskaper, som borga för absolut opartiskhet vid fullgörandet av deras uppgifter;
b) erforderlig teknisk sakkunskap för fullgörandet av nämnda uppgifter. Det är önskvärt, att personer, som tjänstgjort till sjöss, erhålla anställ ning inom inspektionen, antingen fast eller tillfällig, allt efter de administra
tiva myndigheternas beprövande;
.20) att, där så befinnes nödvändigt, inspektörerna måtte biträdas i sina åligganden av kompetenta experter, som äga redarnas och sjöfolkets fulla förtroende;
21) att inspektörerna måtte hava offentlig tjänstebefattning med en ställ ning, som gör dem oberoende av regeringsskiften;
22) att förbud måtte meddelas för dem att hava något som helst ekono miskt intresse i de företag, som äro underställda deras tillsyn.
E. Andra uppgifter. Konferensen hemställer:
.23) att inspektörerna, som på grund av arten av sina uppgifter hava sär
skilt goda tillfällen att iakttaga de praktiska verkningarna av tillämpningen utav lagar och förordningar rörande sjöfolkets arbetsförhållanden, måtte, så vitt det låter sig förena med de administrativa metoderna i varje land, an modas att biträda vid förbättrande av lagstiftningen till sjöfolkets skydd och att så effektivt som möjligt medverka till förebyggande av olycksfall;
24) att de, såvitt det låter sig förena med administrativ praxis i varje land, måtte kallas att deltaga i undersökningar beträffande skeppsbrott och olycksfall ombord på fartyg och att de måtte erhålla befogenhet att, där så finnes nödigt, ingiva rapporter över resultaten av dylika undersökningar;
25) att de, såvitt det låter sig förena med de administrativa metoderna i varje land, måtte kallas att medverka vid förberedandet av förslag till lagar och förordningar om skydd för sjöfolk.
B. Originaltexterna.
Projet de convention concernant le oontrat d’engagement des marins.
La Conférence générale de 1’Orga nisation internationale du Travail de la Société des Nations,
Convoquée å Geneve par le Con seil d administration du Bureau international du Travail, et s’y ötant réunie le 7 juin 1926, en sa neuviéme session,
Apres avoir décidé dadopter diverses propositions relatives au contrat d engagement des marins,
Draft convention concerning seamens artides of agreeinent.
The Genera] Conference of the International Labour Organisation of the League of Nations,
Having been convened åt Ge- neva by the Governing Body of the International Labour Office, and having met in its Ninth Ses sion on 7 June 1926, and
Having decided upon the adop tion of certain proposals with regard to seamen’s artides of