Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till slakteri på fastigheten Morups-Lyngen 1:13 i Falkenbergs kommun

2020-03-23 000-0000-0000

0000-000

Torsåsen Fågelprodukter AB

Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till slakteri på fastigheten Morups-Lyngen 1:13 i Falkenbergs kommun

Beslut

Miljöprövningsdelegation inom Länsstyrelsen i Hallands län meddelar med stöd av 9 kap. 6 och 8 §§ miljöbalken (MB) Torsåsen Fågelprodukter AB, xxx.xx 556530-2022, tillstånd till slakt av fjäderfän på fastigheten Morups-Lyngen 1:13 i Falkenbergs kommun. Tillståndet omfattar produktion baserad på en slaktvikt om högst 60 000 ton per kalenderår samt därmed sammanhängande vidareförädling av produkterna inklusive hantering av de biprodukter och det avfall som uppkommer i verksamheten.

Miljöprövningsdelegationen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.

Villkor

För tillståndet gäller följande villkor.

1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivån (Leq) utomhus vid bostäder än:

45 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 06.00–18.00 40 dB(A) övrig tid

Momentana ljud (LFmax) får inte överstiga 50 dB(A) nattetid kl. 22.00-06.00.

Kontroll ska ske genom närfältsmätningar och beräkningar när verksamheten är i full drift. Kontroll ska ske senast ett år efter att tillståndet tagits i anspråk och därefter minst vart femte år. Kontroll ska även ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra att värdena riskerar att överskridas eller när tillsynsmyndigheten bedömer att det behövs.

3. Processavloppsvattnet ska förbehandlas genom flödesutjämning samt avskiljning av fett och suspenderade ämnen innan det leds till kommunens reningsverk. Slaktrester, inklu- sive fjädrar, ska förhindras att nå både verksamhetens interna reningsanläggning och det kommunala avloppsnätet.

4. Flödet får som årsmedelvärde inte överstiga 1 000 m3/dygn. För enskilt dygn får mängden processavloppsvatten inte överstiga 1 500 m3.

Postadress Besöksadress E-post Telefon

301 86 HALMSTAD Xxxxxxxxxxx 0 xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx 010 - 224 30 00

5. Avloppsvatten som leds till det kommunala avloppsnätet ska ha ett pH-värde mellan 6,5 och 10.

6. Avloppsvattnets flöde, pH och innehåll av suspenderade ämnen ska kontrolleras genom kontinuerlig mätning och registrering.

7. Inom verksamhetsområdet får transportfordon endast rengöras invändigt.

8. Dagvattenledningar ska vara försedda med avstängningsanordning som hindrar utsläpp av släckvatten eller annat särskilt förorenat dagvatten. Det ska finnas aktuell rutin som säkerställer att dagvattenledning omedelbart stängs om ledningen tillförs dagvatten som är förorenat av släckvatten, olja, ammoniak eller liknande.

9. Senast sex månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk ska dagvatten, från ytor där motordrivna fordon kör och där drivmedel hanteras, genomgå oljeavskiljnings- system S-I-P i Svensk Standard SS-EN 858-2 innan det släpps till recipienten. Dimen- sionering, installation, drift, kontroll och underhåll av avskiljningssystemet ska ske i enlighet med standarden. Oljeavskiljare ska vara försedd med avstängningsanordning. Det ska finnas aktuell rutin som säkerställer att oljeavskiljarens utloppsledning omedel- bart stängs om oljeavskiljaren tillförs dagvatten som är förorenat av släckvatten, olja, ammoniak eller liknande.

10. Dörrar och fönster till produktionslokaler och till lokaler för lagring av slaktavfall, för rening av processavloppsvatten och för lagring av slam, ska vara stängda. Endast när transporter in eller ut ur lokalerna pågår får nödvändiga dörrar vara öppna.

11. Frånluften från reningsverket, blod- och slamtankar samt från tömning av spillblods- tanken ska genomgå rening som minimerar luktemissioner från anläggningen.

12. Slaktbiprodukter och slaktavfall ska förvaras inomhus i kylda utrymmen i avvaktan på borttransport. Slaktrester, slaktavfall och slam ska transporteras bort i täckta, täta och väl rengjorda behållare så att spill eller luktolägenheter inte uppkommer.

13. Om luktolägenheter uppkommer ska bolaget snarast vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna.

14. Verksamhetsutövaren ska senast ett år efter att detta beslut tagits i anspråk lämna in en plan för energihushållning till tillsynsmyndigheten. Av planen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra samt kostnaden och energibesparingen för res- pektive åtgärd. Betydande mervärden till följd av genomförda åtgärder ska också fram- gå av planen. Det ska även anges vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och en motivering till varför övriga redovisade åtgärder inte kommer att vidtas. Planen ska uppdateras löpande och en reviderad plan ska lämnas till tillsynsmyndigheten vart tredje år eller med annat tidsintervall som tillsynsmyndigheten bestämmer.

15. Avfall som uppkommer i verksamheten ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bl.a. genom att olika avfallsslag hålls isär, transporteras bort och lämnas till behöriga mottagare.

16. Underhållsarbeten på ammoniakanläggningen och påfyllning av ammoniak ska ske under vinterhalvåret, oktober – mars. Tillsynsmyndigheten får medge undantag om det finns särskilda skäl.

17. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras och hanteras så att spill och läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, yt- och grundvatten undviks. För- varing ska ske så att sinsemellan reaktiva ämnen inte kan blandas. Lagring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på tät invallad yta eller med motsvarande typ av säkerhetssystem för uppsamling av vätska. Uppsamlingsvolymen ska motsvara minst den största enskilda behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Behållare ska skyddas mot påkörning och vid förvaring utomhus ska invallningen vara skyddad mot nederbörd.

Avsteg från detta villkor kan medges av tillsynsmyndigheten för viss produkt eller visst farligt avfall om tillståndshavaren genom riskanalys visat att villkoret inte behövs eller är onödigt strängt med avseende på riskerna för den yttre miljön. Riskanalysen ska ut- föras med en vedertagen metod. Den som utför analysen ska ha erfarenhet av sådana analyser.

18. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Kontrollprogram- met ska möjliggöra en bedömning av om villkoren följs. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Det ska inkludera den kon- troll som behövs för att förebygga utsläpp av ammoniak till omgivningen Det ska även ingå periodiska besiktningar vart tredje år. Sökanden ska skicka in ett kontrollprogram för verksamheten till tillsynsmyndigheten inom tre månader från det att tillståndet har tagits i anspråk.

19. När verksamheten avslutas ska alla kemikalier och allt avfall som finns på fastigheten tas om hand och transporteras till behörig mottagare. En plan för avslutandet av verk- samheten ska skickas till tillsynsmyndigheten minst sex månader innan verksamheten avslutas. Planen ska bl.a. omfatta hantering av kemikalier och avfall, bedömning av föroreningar i byggnader och andra anläggningskonstruktioner, mark och grundvatten samt en tidplan.

Delegation

Med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken överlåter Miljöprövningsdelegationen åt tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som kan behövas vad avser följande.

D1 De undersökningar och åtgärder som kan behövas för att förhindra luktemissioner från anläggningen, jfr villkoren 10-13 ovan.

D2 Begränsningar av antalet transporter som får ske kvälls- och nattetid.

D3 Åtgärder för energihushållning som aktualiseras av energihushållningsplanen, jfr villkor 14 ovan.

Uppskjutna frågor

Med stöd av 22 kap. 27 § första stycket miljöbalken skjuter Miljöprövningsdelegationen upp fastställandet av slutliga villkor för utsläpp av processavloppsvatten till det kommunala reningsverket och skyddsåtgärder till skydd mot utsläpp av ammoniak.

Under prövotiden ska bolaget utföra följande utredningar:

U1. Utredning av de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att omhänderta ammoniak i händelse av utsläpp, med förslag på åtgärder.

U2. Utredning av orsaker till det höga föroreningsinnehållet i processavloppsvattnet som leds till företagets interna reningsanläggning flotationen, samt redogörelse för åtgärder som medför att mängden föroreningar minskar samt effekterna av åtgärderna på processavloppsvattnet som leds till det kommunala avloppsnätet. Utredningen ska bl.a. omfatta omhändertagande av kött- saft, blod, rester och spill vid slakt- och styckning samt utredning av tekniska och ekonomiska förutsättningar för att samla upp och nyttiggöra spolvatten från rengöring av kycklingburar och lastbilar Föreslå villkor för utsläpp av BOD7, totalfosfor, totalkväve, suspenderade ämnen och gravimetriskt avskiljbart fett utifrån uppnådda analysresultat. Överväg om begränsningsvärden ska avse mg/l eller kg/dygn eller båda delar och motivera valda enheter. Begränsningsvärden ska inte avse årsmedelvärden.

U3. Utredning av processavloppsvattnets påverkan på nitrifikationsbakterier i det aktiva slammet i Smedjeholms avloppsreningsverk genom nitrifikationshämningstester.

U4. Utredning av möjligheten att ersätta eldningsoljan med annat, icke-fossilt bränsle (jfr. 10 tekniska beskrivningen).

Utredningarna med förslag till slutliga villkor ska lämnas till miljöprövningsdelegationen senast två år efter det att tillståndet har tagits i anspråk.

Provisoriska föreskrifter

Under prövotiden och till dess att miljöprövningsdelegationen har beslutat annat ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P1. Föroreningshalten i processavloppsvatten som leds till det kommunala spillvattennätet får inte överstiga följande begränsningsvärden:

a. högst uppgå till 400 kg BOD7 per dygn som årsmedelvärde och som enskilt dygns- medelvärde högst 800 kg BOD7. Villkoret för dygnsmedelvärde anses uppfyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av provtagningstillfällena under ett kalenderår.

b. innehålla högst 20 mg/l gravimetriskt avskiljbart fett som årsmedelvärde och som enskilt dygnsmedelvärde högst 50 mg/l. Villkoret för dygnsmedelvärde anses uppfyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av provtagningstillfällena under ett kalenderår.

c. högst uppgå till 120 kg totalkväve per dygn och 7 kg totalfosfor per dygn som årsmedelvärden.

Avloppsvattnet ska kontrolleras genom flödesproportionell provtagning, analys och beräkning av samlingsprov som tas ut under ett dygn per vecka. Analys ska ske enligt svensk standard eller likvärdig dokumenterad metod.

Igångsättningstid

Den med tillståndet utökade verksamheten ska ha satts igång senast ett år efter det att detta beslut vunnit laga kraft annars förfaller tillståndet. Tillsynsmyndigheten ska meddelas skriftligen när verksamheten sätts igång. Sökanden ska meddela tillsynsmyndigheten och länsstyrelsen det datum då tillståndet tas i anspråk.

Återkallelse av tidigare beslut

När detta tillstånd tas i anspråk upphör tidigare meddelat tillstånd 2010-11-26 (dnr. 551-2658- 2010) att gälla.

Kungörelsedelgivning samt hur man överklagar

Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 49 § delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom 10 dagar efter beslutsdatum införas i Post- och Inrikes Tidningar, i ortstidningen Hallands Nyheter samt på Länsstyrelsens webbplats.

Beslutet hålls tillgängligt hos aktförvararen på Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Falken- bergs kommun och hos Länsstyrelsen, Xxxxxxxxxxx 0 i Halmstad till och med den 27 april 2020.

Eventuellt överklagande skickas till Länsstyrelsen, 301 86 Halmstad eller till e-postadress xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx. Ange vilket beslut som överklagandet gäller genom att ange diarienumret 000-0000-0000 och beslutsdatum. Skriv också vilken ändring som begärs.

För att överklagandet ska kunna prövas, måste det vara inkommet till Länsstyrelsen senast

den 27 april 2020.

Länsstyrelsen skickar överklagandet vidare till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg för prövning.

Kontakta Länsstyrelsen på tfn 000-000 00 00 eller xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx, om något är oklart.

IED-kod och tillståndsplikt

Anläggningens IED-koder är 6.4a och 6.4bi. Verksamheten är tillståndspliktig enligt 5 kap. 1 och 4 §§ miljöprövningsförordningen, verksamhetskoder 15.10-i respektive 15.40-i.

Tidigare prövningar

Statens Naturvårdsverk beviljade genom beslut den 23 mars 1977 dispens enligt miljöskyddslagen för en utökning av produktionen vid slakteriet till en mängd av 15 000 djur per dag. Den 18 maj 1981 beviljade länsstyrelsen

tillstånd enligt miljöskyddslagen att bedriva slakt av höns och kyckling omfattande en total produktion om 6 miljoner djur per år. I beslut den 20 december 2001, dnr 000-0000-00, med- delade Länsstyrelsen tillstånd enligt miljöskyddslagen till slakteriverksamhet med en årlig produktion om 9 miljoner kycklingar. Miljöprövningsdelegationens beslut om slutliga villkor, 11 maj 2005, dnr 000-00-00, överklagades till Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt som fastställde vissa slutliga villkor i dom den 2 februari 2006, mål nr M 1552-05. Miljöprövnings- delegationen fastställde slutligt villkor mot buller den 15 januari 2009 i beslut med dnr. 551- 9081-06.

Den 26 november 2010, dnr 000-0000-00, meddelade Miljöprövningsdelegationen bolaget tillstånd enligt miljöbalken till slakt av fjäderfä motsvarande högst 30 000 ton slaktvikt per år och därmed sammanhängande vidareförädling av produkterna samt hantering av de biprodukter och det avfall som uppkommer i verksamheten. Beslutet överklagades till Mark- och miljödom- stolen i Vänersborg som genom dom den 24 maj 2012 (M 4060-10) ändrade villkor 5.

Tillståndet förenades med följande villkor.

1. Om inte annat framgår av övriga villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överens- stämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Processavloppsvattnet ska innan det leds till kommunens reningsverk förbehandlas genom flödesutjämning samt avskiljning av fett och suspenderade ämnen. Flödet får som årsmedel- värde inte överstiga 850 m3/dygn. För enskilt dygn får mängden processavloppsvatten inte överstiga 1000 m³.

3. Innehållet av föroreningar i det förbehandlade avloppsvattnet som tillförs reningsverket får högst uppgå till 300 kg BOD7 per dygn som årsmedelvärde och som enskilt dygnsvärde högst 500 k BOD7.

Fetthalten får högst vara 20 mg/l som årsmedelvärde och som enskilt dygnsvärde högst 50 mg/l.

4. Buller från verksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och vid campingplatsen inte överstiger:

45dB(A) vardagar dagtid kl. 07-18, 40 dB(A) övrig tid.

Momentana ljud nattetid får inte överskrida 50 dB(A).

Om verksamheten alstrar buller med tonkomponenter som är hörbara för närboende ska åtgärder vidtas så att dessa tonkomponenter inte längre uppstår. Det angivna begräns- ningsvärdet ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar när verksamheten är i full drift. Kontroll ska ske senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk och därefter minst vart 5:e år samt vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer.

5. Frånluften från reningsverket, blod- och slamtankar samt från tömning av spillblodtanken ska genomgå rening i biologiskt filter eller annan likvärdig metod före avledning utomhus.

6. Dörrar och fönster till produktionslokaler och till lokaler för lagring av slaktavfall, för rening av processavloppsvatten och för lagring av slam, ska vara stängda, förutom vid transporter in och ut ur lokalerna.

7. Slaktbiprodukter och slaktavfall ska förvaras inomhus i kylda utrymmen i avvaktan på borttransport. Transporter av slaktrester, slaktavfall och slam på väg ska ske så att spill och luktolägenheter inte uppkommer.

8. Om luktolägenheter ändå uppkommer ska bolaget, efter samråd med tillsynsmyndigheten, snarast vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna.

9. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras och förvaras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att föroreningar av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Eventuell förvaring utomhus ska ske på ogenomsläpplig och invallad yta under tak eller annat regnskydd. Uppsamlingsvolymen ska motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym.

10. Allt avfall som uppkommer i verksamheten ska hanteras så att återanvändning eller åter- vinning främjas, bl.a. genom att olika avfallsslag hålls isär. Avfall som för närvarande inte kan återanvändas eller återvinnas ska omhändertas på ett sätt som tillsynsmyndigheten godkänner.

11. Bolaget ska upprätta förslag till kontrollprogram som ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder.

Ärendets handläggning

Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning inkom till Miljöprövningsdelegationen den 24 oktober 2018. Delegationen begärde vissa kompletteringar vilka inkom den 31 maj och 12 juli 2019. Ansökan kungjordes därefter i Hallands Nyheter och på Länsstyrelsens webbplats den 1 november 2019. Den sändes för yttrande till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun, Vatten & Miljö i Väst, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Länsstyrelsen i Hallands län. Yttranden har inkommit. Sökanden har i sin tur kommenterat yttrandena i en skrivelse, vilken inkom den 20 januari 2020.

Ansökan och yrkanden

Yrkanden

Ansökan avser tillstånd till slakt av fjäderfän med en produktion motsvarande högst 60 000 ton slaktvikt per år samt därmed sammanhängande vidareförädling av produkterna inklusive han- tering av de biprodukter och det avfall som uppkommer i verksamheten.

Åtagande

Bolaget åtar sig att, i dialog med den lokala räddningstjänsten, genomföra samtliga av de föreslagna åtgärderna som redovisats i utförda riskutredningar senast den 31 december 2020.

Bolaget åtar sig att förbehandla avloppsvattnet med samma reningsresultat som uppnås i den befintliga flotationen vid nuvarande förhållanden.

Bolaget åtar sig att installera avstängningsventiler på ledningsstammarna för dagvatten från anläggningen. Det innebär att allt släckvatten samlas upp och förhindras att nå recipient.

Villkor

Bolaget yrkar följande villkor för verksamheten:

1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2. Processavloppsvattnet ska förbehandlas genom flödesutjämning samt avskiljning av fett och suspenderade ämnen innan det leds till kommunens reningsverk.

Flödet får som årsmedelvärde inte överstiga 1 000 m3/dygn. För enskilt dygn får mäng- den processavloppsvatten inte överstiga 1 500 m3.

3. Innehållet av föroreningar i det förbehandlade avloppsvattnet som tillförs kommunens reningsverk får

a. högst uppgå till 600 kg BOD7 per dygn som årsmedelvärde och som enskilt dygnsvärde högst 900 kg BOD7. Villkoret för dygnsvärde anses uppfyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av provtagningstillfällena under ett kalenderår.

b. innehålla högst 20 mg/l gravimetriskt avskiljbart fett som årsmedelvärde och som enskilt dygnsmedelvärde högst 50 mg/l. Villkoret för dygnsmedelvärde

anses uppfyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av prov- tagningstillfällena under ett kalenderår.

c. högst uppgå till 120 kg totalkväve per dygn och 7 kg totalfosfor per dygn som årsmedelvärden.

4. Buller från verksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och vid campingplatsen inte överstiger:

45 dB(A) vardagar dagtid (kl. 06-18) 40 dB(A) övrig tid

Den momentana ljudnivån får nattetid inte överstiga 50 dB(A).

De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräk- ningar när verksamheten är i full drift.

Om ljudnivån vid kontroll överstiger begränsningsvärdena ska tillsynsmyndigheten underrättas. Villkoret, trots vad som anges i första stycket, anses vara uppfyllt om en uppföljande kontroll inom fyra veckor, eller den längre tid som tillsynsmyndigheten medger, visar att begränsningsvärdena innehålls.

5. Frånluften från reningsverket, blod- och slamtankar samt från tömning av spillblodstanken ska genomgå rening i biologiskt filter eller annan likvärdig metod före avledning utomhus.

6. Dörrar och fönster till produktionslokaler och till lokaler för lagring av slaktavfall, för rening av processavloppsvatten och för lagring av slam, ska vara stängda, förutom vid transporter in och ut ur lokalerna.

7. Slaktbiprodukter och slaktavfall ska förvaras inomhus i kylda utrymmen i avvaktan på borttransport. Transporter av slaktrester, slaktavfall och slam på väg ska ske så att spill och luktolägenheter inte uppkommer.

8. Om luktolägenheter ändå uppkommer ska bolaget, efter samråd med tillsynsmyndig- heten, snarast vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna.

9. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras och förvaras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att föroreningar av mark, ytvatten och grund- vatten inte kan ske. Eventuell förvaring utomhus ska ske på ogenomsläpplig och inval- lad yta under tak eller annat regnskydd. Uppsamlingsvolymen ska motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym.

10. Allt avfall som uppkommer i verksamheten ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bl.a. genom att olika avfallsslag hålls isär.

Avfall som för närvarande inte kan återanvändas eller återvinnas ska omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten godkänner.

11. Bolaget ska upprätta förslag till kontrollprogram som ska lämnas in till tillsynsmyndig- heten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder.

Ur sökandens beskrivning av verksamheten

Bakgrund

Ursprunget till Torsåsen Fågelprodukter är ett lantbruk som 1951 kompletterades med slakt av fjäderfä i liten omfattning. 1977 fick anläggningen dispens av Naturvårdsverket för att slakta upptill 15 000 djur per dag. 1987, lämnade länsstyrelsen tillstånd för en produktion motsvarande slakt av 6 miljoner djur per år.

I huvudsak till följd av virus i stallarna gick verksamheten i konkurs 1996. Slakteriverksam- heten återupptogs därefter med ägare under namnet Nya Torsåsen Fågelprodukter AB. Upp- födning av kyckling på platsen upphörde och stallarna ersattes av en gårdsbutik. I december 2006 förvärvades verksamheten av Guldfågeln AB.

Länsstyrelsen meddelade tillstånd enligt miljöbalken till slakt av 30 000 ton fjäderfä per år i november 2010. Prognosen är att produktionsmängden kommer att öka efter hand, för att närma sig den ansökta mängden inom 5–10 år.

Lokalisering

Verksamheten är belägen i Olofsbo, cirka 8 km norr om Falkenbergs tätort. Fabriksområdet är planlagt som industriområde. Det uttalade syftet med upprättandet av planen var att säkra fort- levnaden för de befintliga verksamheterna på platsen, det vill säga kycklingproduktionen och den angränsande campingen.

Avståndet från produktionsbyggnaderna till de närmaste bostäderna, en lantbruksbostad åt norr och en fritidsbostad åt öster är cirka 150 meter. Campingen är belägen cirka 100 meter söder om industribyggnaderna. I sydväst finns ett stugområde cirka 200 meter från produktionsbygg- naden. Mellan fabriksområdet och campingplatsen finns ett bullerplank och en tättväxande häck. I riktning mot stugområdet finns en bullervall längs fabriksområdesgränsen.

Teknisk beskrivning av verksamheten

Anläggningarna

Det inhägnade fabriksområdet har en yta på ca 37 000 m2. Av denna upptas ca 10 200 m2 av den sammanhängande produktionsbyggnaden som även innehåller mottagningshall för kycklingar, kylutrymmen, lager, pannrum och underhållsverkstäder. Inom området finns även en fristående byggnad, på cirka 1 200 m2. I denna finns en intern reningsanläggning för processavloppsvatten med tillhörande hantering av slam. Övriga delar av byggnaden används för lagring av embal- lage, pallar och avfall. På gården utanför reningsanläggningen finns en buffertbassäng för processavloppsvatten. I övrigt finns på området ett par tält som används för lagring av maskin- delar och konstruktionsmaterial. Antalet anställda är cirka 115 personer.

Produktionen

Vid anläggningen tillverkas styckade frysta kycklingprodukter och fryst helfågel. Kundkretsen utgörs av dagligvaruhandeln och storhushåll främst i Sverige. Alla transporter av kycklingar, förnödenheter och produkter till och från verksamheten sker med lastbil.

Mottagning av kycklingar

Kycklingarna transporteras till slakteriet i särskilda utvecklade transportcontainers på heltäckta specialbilar. Bilarna körs in i mottagningshallen där containrarna lossas med truck. I avvaktan

på slakt vistas kycklingarna i väl ventilerat och temperaturreglerat utrymme. Containrarna öppnas en i taget och kycklingarna förs in till slakten med hjälp av en särskild transport- anordning.

Gödseln i de tömda containrarna samlas upp och mellanlagras i avvaktan på hämtning och spridning på åkermark. Containrarna rengörs därefter genom högtrycksspolning i en automatisk tunneltvätt. Spolvattnet från containertvätten passerar en sil för avskiljning av grova fasta föroreningar och avleds därefter till den interna reningsanläggningen. Även transportbilarna renspolas efter varje transport om bilen inte ska tillbaka till samma uppfödare för ny hämtning av kycklingar. Spolvattnet från rengöringen av lastbilar avleds via en sandtvätt till det interna reningsverket.

Slakt av kycklingar

Omedelbart efter upphängning i fötterna på en slaktbana/conveyor bedövas kycklingarna i ett elektrifierat vattenbad, för att därefter snittas med en vass klinga och tömmas på blod. Blodet samlas upp i en blodränna, varifrån det pumpas till en särskild uppsamlingstank. Efter avliv- ningen skållas kycklingkropparna i ett kar med varmvatten följt av avfjädring i tre automatiska plockmaskiner. Fjädern från plockningen transporteras med ett skrapspel till en skruvpress för avvattning och fylls därefter i en container.

I linjen avskiljs huvud och ben automatiskt. Även urtagning av tarmpaket sker automatiskt. Kycklingkroppen sköljs därefter med vatten både invändigt och utvändigt. Huvud, ben och tarmpaket samlas upp för att avyttras till extern upparbetning eller direkt som djurfoder hos kund. De rengjorda kycklingkropparna kyls därefter ner med kalluft. Transporten genom luftkylen sker med en 3 km lång conveyor och tar cirka 2,5 timmar. För att hindra uttorkning duschas kycklingkropparna med vatten under pågående kylning.

Styckning

Vidareförädlingen, styckningen, väntas öka i förhållande till slaktvikten. Uppdelning sker för hantering som helfågel eller för styckning. Helfågeln försluts och fryses in. I styckningslinjen delas kroppen i vingar, bröstbit och bakdel. Skrovet och en del andra kycklingdelar som inte används till livsmedel vakuumtransporteras till biproduktavdelningen för fortsatt hantering som djurfoder. Produkterna fryses in före eller efter paketering.

Rengöring/diskning

Omfattningen av rengöringen styrs av kraven på god livsmedelsstandard. Samtliga lokaler, maskiner och utrustning rengörs på kvällstid av anlitat rengöringsföretag. Produktrester skrapas ihop och samlas upp i backar för användning som djurfoder genom extern upparbetning eller direkt hos kund. Rengöring utförs genom förspolning, skumpåläggning, eftersköljning och slutligen desinficering. Vakuumsystemet rengörs genom öppen CIP- (Cleaning-in place) disk- ning. Övrig utrustning rengörs manuellt. Både sura och alkaliska rengöringsmedel används.

Förbrukat disk- och sköljvatten leds till det interna processavloppet tillsammans med förorenat vatten från den manuella tvättningen och spolningen av utrustning och lokaler.

Interna reningsanläggningar

Förbehandling av processavloppsvatten

I den interna reningsanläggningen sker avskiljning av fett och suspenderat material från processavloppvattnet innan vattnet tillförs det kommunala spillvattennätet för slutrening i det kommunala reningsverket Smedjeholm.

Reningsprocessen

Av hygienskäl inryms det interna reningsverket i en fristående byggnad. Processavloppsvattnet från anläggningens olika delar leds till en pumpgrop med nivåstyrning. Vattnet pumpas genom ett trappgaller och en trumsil för avskiljning av grova föroreningar. Det grovrenade avlopp- svattnet rinner vidare till en utjämningsbrunn med flödesstyrd pump till flotationen.

I inkommande ledning till flotationen doseras fällningskemikalie (järnsulfat) och polymerlös- ning. I flotationen flyter utfällt och flockat material upp till bassängens yta med hjälp av mikro- skopiska luftbubblor. Det bildade slamtäcket skrapas med tidsstyrda intervall ner i en ränna som leder till en lagringsbassäng. Mindre slammängder som sjunker till botten av bassängen släpps med inställda tidsintervall ut genom en bottenventil till slambassängen. Xxxxxxx dräneras för att minska i volym. Det avvattnade slammet mellanlagras i en tank och hämtas med tankbil.

Rejektvattnet från slamavvattningen leds tillbaka till utjämningsbassängen.

Det förbehandlade vattnet kontrolleras med kontinuerliga flödesmätare och susphaltsmätare. Tidsstyrt prov tas ut på det utgående vattnet enligt kontrollprogram.

Framtida förhållanden

Den befintliga förbehandlingen klarar att rena större delen av den framtida ökningen av process- avloppsvattnet men det kan bli aktuellt att bygga ut reningen för att reningseffekten inte ska försämras. Den ökande slamvolymen hanteras med hjälp av tätare slamhämtningsintervall.

Biologisk rening av luft innehållande luktande ämnen

Ventilationsluft från det interna reningsverket, blod- och slamtankar leds till ett biologiskt filter för rening. Luften pressas genom filterbädden som är inrymd i en separat del av den täckta betongbassängen för utjämning av processavloppsvattnet. Luften i den cirka 3 meter djupa filterbädden kan hålla en gynnsam temperatur även under den kalla årstiden. Bädden består av en blandning av bark (70 %) och flis (30 %) som byts när reningseffekten bedöms vara otill- räcklig, normalt med ett par års mellanrum. Den framtida produktionsökningen påverkar luftströmmarna så till vida att luktande ämnen in till filtret sannolikt ökar något. Risken för luktspridning i närområdet förändras inte nämnvärt även om sökt tillstånd utnyttjas helt.

Drifttider

Produktionen bedrivs med förlängt tvåskiftsarbete. Antalet produktionsdygn är under ett normalår ca 250 st. Kvälls- och nattetid rengörs lokaler och utrustning. Förpackning av produkter förekommer tillfälligt även under dagtid på helger.

Lastning och lossning av råvaror och färdiga produkter förekommer normalt under dagtid 06.00-17.00. Första leveransen av levande kycklingar sker ofta redan före midnatt dagen innan produktionsdagen.

Framtida förändringar

Driftstiderna i produktionslinjerna kommer att förlängas och helgarbete kommer att utnyttjas i ökande omfattning. För att uppnå den sökta produktions kommer det också att krävas vissa effektiviseringar av maskinutrustningen och en del kompletteringar av denna. Mindre utbygg- nader och omdisponeringar av lokaler kan bli aktuella när produktionsvolymerna ökar. Gods- trafiken till och från anläggningen ökar i det närmaste proportionellt med produktionsvolymen.

Energi

Under år 2016 genomfördes en omfattande ombyggnad av lokalerna och produktionslinjerna. Infrysning och viss lagring sker i ny fryslokal. Det tidigare fryshuset har byggts om till produk- tionslokal och även externa fryslager utnyttjas. Förändringen har minskat energiförbrukningen i den egna anläggningen. Energiförbrukningen påverkas också av den luftkylda mörningskylen som togs i drift 2016 och ersatte tidigare vattenkylda mörning.

Uppvärmning

På anläggningen finns två värmepumpar med en tillförd maxeffekt på 2x300 kW. Värme- pumparna återvinner energi från kyl- och frysanläggningarna som nyttjas för uppvärmning av tappvarmvatten. Två ackumulatortankar om 40 m3 vardera medför att den återvunna värmen utnyttjas maximalt.

I panncentralen finns två oljepannor, varav den ena är reserv, som levererar värme till processen och varmvattensystemen när värmepumpen inte räcker till. Den sammanlagda maxeffekten för de båda befintliga oljepannorna är 1,0 MW (= 2 x 500 kW). Pannorna utnyttjar eldningsolja 1. Oljan förvaras i invallad tank om 7,0 m3 i produktionsbyggnaden. Uppvärmning av lokaler sker också med hjälp av två luft/vattenvärmepumpar med tillförd effekt 2x50 kW.

Kylning

Kylanläggningar för kyl- och fryslagring innehåller cirka 6,6 ton ammoniak. Ytterligare kyl- anläggningar och värmepumpar innehåller fluorerade köldmedier av HFC-typ, totalt cirka 90 kg.

På anläggningen finns fyra kyltorn, tre öppna och ett slutet, för cirkulerande kylvatten med en sammanlagd kapacitet av 2,5 MW. Kyltornen är placerade på kylmaskinrummets tak.

I styck- och förädlingslokalerna hålls temperaturen kring cirka 12˚C. Kylning sker vid behov med ovan nämnda klimataggregat innehållande HFC. För att motverka kontaminering via luft är ventilationen inställd så att det alltid råder ett övertryck i de delar av anläggningen där hygien- kraven är högst.

Från de öppna kylsystemen avleds cirka 25-30 m3 vatten per produktionsdygn till processav- loppet för att undvika saltpålagringar i ledningar och utrustning. Additiv doseras kontinuerligt för att begränsa korrosion och algpåbyggnad i kylsystemet. De nyslaktade kycklingkropparna kyls ned med kalluft från ett antal kylaggregat som placerats på luftkylens tak.

Fordonsbränsle

En dieselcistern om 10 m3 och tillhörande dieselpump är placerad i en friliggande byggnad. Det externa åkeri som utför transporterna tankar sina fordon på annan plats. Numera tankas endast en dieseltruck inom fabriksområdet. Det utreds internt om befintlig dieseltank med kringutrust- ning ska tas ur drift.

El och tryckluft

De största mängderna el förbrukas i kylmaskiner, skållkar, tryckluftssystem och ventilation. I övrigt används el till motorer, belysning, cirkulations- och vakuumpumpar m.m. Tryckluft- framställning sker med tre kompressorer med en sammanlagd effekt på 37 kW. All förbrukad el framställs från förnyelsebara källor enligt uppgift från elleverantören.

Framtida energiförbrukning

Bolaget arbetar löpande för att öka energieffektiviteten. Förbrukningen av energi följs upp månadsvis och hänsyn tas till energiåtgång vid investeringar och andra förändringar av verksamheten.

Energianvändningen för upphettning av det vattenburna värmesystemet kommer i huvudsak att vara proportionell mot produktionsmängden eftersom en stor del av energin går till skållvattnet. Energiförbrukningen som används för uppvärmning av lokalerna blir i huvudsak oförändrad.

Möjligheterna att ersätta eldningsoljan med annat ej fossilt bränsle kommer att undersökas. Om det blir aktuellt att ersätta befintlig panna med en ny som anpassas för annat bränsle kommer den nya pannans maxeffekt inte överstiga 1 MW.

Elförbrukningen kommer att stiga med ökad produktionsvolym. När det gäller kylmaskiner, tryckluft och motorer förväntas ökningen bli i det närmaste proportionell medan andra delar som ventilationsfläktar, belysning, värme i personalutrymmen m.m. endast påverkas i liten utsträckning.

Bränsleförbrukningen vid transporter väntas öka i det närmaste proportionellt med produkt- ionen. Utvecklingen av bränslesnåla fordon och alternativa bränslen kan få betydelse på sikt.

Transporter

Kycklingar transporteras av extern entreprenör med specialfordon. Bolaget ställer miljökrav på de bilar som används för kycklingtransporter. När fordonen inte används parkeras de inom fabriksområdet i det södra hörnet nära mottagningshallen. För att undvika störningar från den tunga trafiken informeras leverantörer och anlitade åkerier att all tung trafik ska välja den norra tillfarten d.v.s. från anläggningen via väg 735 och 742 till genomfartsvägen 767 (gamla Var- bergsvägen).

Vid nuvarande produktionsomfattning uppskattas antalet tunga fordonstransporter till och från anläggningen till närmare 5 000 per år (motsvarande 10 000 fordonsrörelser). När sökt tillstånd utnyttjas helt ökar antalet fordonstransporter till cirka 10 000 per år.

Interna godstransporter sker huvudsakligen med eldrivna truckar. En truck som främst används utomhus drivs med diesel.

Råvaror och kemikalier

Vid anläggningen används eldningsolja samt kemikalier för rengöring, vattenbehandling och underhåll av utrustning. Största volymen utgörs av fällningsmedel för den interna reningen för processavloppsvatten samt eldningsolja. Utöver kemikalier förbrukas vid nuvarande produktion cirka 70 ton kryddor som tillsätts produkterna. Vid fullt utnyttjat tillstånd kan denna mängd öka till storleksordningen 150 ton.

Lagring

Vid leverans lossas kemikalier med truck och transporteras in i en lagerhall där produkterna placeras på uppsamlingskärl som rymmer mer än hela den lagrade volymen vid eventuellt läckage. Från hallen flyttas kemikalierna sedan till särskilda förråd för rengöringsmedel och underhållsprodukter efterhand. Även i dessa förråd ställs behållarna på uppsamlingskärl som skydd vid spill eller läckage. För tvättmedel, tvål och handdesinficeringsprodukter som köps in i mindre förpackningar finns särskilda lagringsutrymmen.

Kemikalier till det interna reningsverket lagras i anslutning till förbrukningsplatsen. För järn- klorid finns en lagringscistern som rymmer 10 m3. Eventuellt läckage rinner ner i utjämnings- tanken för processavloppsvatten. Polymer för flockning av processavloppsvattnet levereras som pulver. Produkten löses i vatten före dosering.

Avfall

Branschspecifikt icke-farligt avfall

Det fasta branschspecifika avfallet från produktionen fylls i containrar med lock som hämtas varje produktionsdag. Blod överförs till en lagringscistern för att hämtas med slamsugningsbil. Slam från reningsanläggningen lagras i cistern och hämtas med slamsugningsbil. Gödsel hämtas av lantbrukare. Möjligheterna att minska mängden förpackningsavfall undersöks löpande.

Farligt avfall

I verksamheten uppkommer endast begränsade mängder farligt avfall, huvudsakligen i samband med underhållsarbete (oljor, färg, lösningsmedel, lysrör, batterier, el- och elektronikskrot m.m.) Under 2017 avyttrades totalt 2 403 kg farligt avfall. Ökningen av det farliga avfallet förväntas bli relativt begränsad. Bedömningen är att den sammanlagda mängden farligt avfall inte kom- mer att överstiga 4 ton under ett normalår när sökt tillstånd utnyttjas helt. Det farliga avfallet som lysrör och batterier lagras inför borttransport i särskild miljöcontainer på fabriksgården.

Spilloljor förvaras på uppsamlingskärl i lagringshall inne i fabriksbyggnaden.

För borttransport och omhändertagande av det farliga avfallet anlitas entreprenörer som har särskilt tillstånd för detta.

Statusrapport

Sökanden har i samband med ansökan upprättat en statusrapport. Av denna framgår samman- fattningsvis följande. På den aktuella platsen har det inte bedrivits annan industriell verksamhet än uppfödning, slakt och tillverkning av animaliska produkter för huvudsaklig användning som livsmedel, sedan industriområdets tillkomst. Det finns inte någon information om att det har förekommit förorening av mark- eller grundvatten på aktuell fastighet. Ett fåtal produkter lagras

och hanteras i sådana kvantiteter att det föreligger risk för betydande förorening av mark och grundvatten till följd av spill eller läckage. All lagring av kemiska produkter sker inomhus. Lagringsplatser för större förpackningar och lagringstankar omges av tät invallning med till- räcklig volym eller motsvarande skydd. De utomhusytor som utnyttjas vid mottagning av kemikalier och utlastning av farligt avfall är asfalterade med avrinning till kommunalt dag- vattennät. Inga områden, som klassats som särskilt skyddsvärda, bedöms bli påverkade vid en eventuell framtida förorening av mark och grundvatten.

Det föreligger mycket liten risk för någon betydande förorening av mark och grundvatten som kan påverka industriområdets nuvarande status negativt vid en eventuell framtida avveckling av verksamheten.

Ur sökandens miljökonsekvensbeskrivning

Lokalisering

Den nuvarande produktionsanläggningen är belägen på fastigheten Moxxxx-Xxxxxx 0:00. Om- rådet är detaljplanelagt för industriverksamhet. Den närmaste omgivningen utgörs främst av jordbruksmark. Direkt syd-sydost om anläggningen, cirka 100 meter från produktionsbygg- naderna ligger Olofsbo Campingplats. Mellan fabriksområdet och campingplatsen finns ett bullerplank och mot stugområdet en bullervall.

På östra sidan av korsningen Glommens kustväg – Lyngenvägen ligger Augustas B&B som år 2013 startade sin verksamhet i totalrenoverade äldre lantbruksbyggnader. Avståndet från dessa byggnader till kycklingverksamhetens produktionslokaler är cirka 150 meter. Norr om Glom- mens kustväg mitt för kycklinganläggningen finns en lantbruksbostad cirka 100 meter. från produktionsbyggnaderna. Bakom denna finns ytterligare en bostadsfastighet. Längre norrut finns ett mindre antal bostäder och en fönsterfabrik i byn Torsåsen.

I sydvästlig riktning finns ett större stugområde med en blandning av sommarstugor och året- runt-boende. Närmaste stuga är belägen drygt 200 meter från kycklingverksamhetens produk- tionsbyggnader. På längre avstånd i samma riktning ligger samhället Olofsbo med villa- och fritidsbebyggelse.

Omgivande markområden runt anläggningen är plana utan betydande höjdskillnader.

Alternativa lokaliseringar

Om den ökade produktionen inte tillåts måste en ny komplett anläggning byggas för hela produktionskedjan.

Vid val av alternativ plats för en produktionsanläggning är närheten till uppfödarna av stor betydelse eftersom det är olämpligt ur djurskyddssynpunkt att transportera djuren längre sträckor. Längre transporter innebär också ökad miljöpåverkan och högre kostnader. För att begränsa transporterna bör det också finnas avsättning för uppkomna biprodukter i anlägg- ningens närhet. Det är vidare av stor vikt att avloppet från anläggningen kan anslutas till ett biologiskt reningsverk med tillräcklig kapacitet för att behandla det processavloppsvatten slakteriet ger upphov till. Ytterligare en grundläggande faktor är försörjningen av renvatten till produktionen.

För att tillgodose ovanstående aspekter och samtidigt kunna utnyttja personalens kompetens skulle i första hand en alternativ plats för i den utökade produktionen sökas i samma region, t.ex. inom Ågårds industriområde i den östra utkanten av Falkenberg. De miljömässiga för- delarna med detta alternativ är få. Kostnaderna per producerad enhet kommer att bli oaccep- tabelt höga åtminstone under de första åren då kapacitetsutnyttjandet rimligen blir lågt eftersom efterfrågan väntas öka successivt.

Det finns således inte ekonomiska förutsättningar för att uppföra en helt ny anläggning för den utökade produktionsvolymen eller att flytta hela verksamheten från Olofsbo till Ågård. Det bedöms inte heller vara motiverat att ur miljösynpunkt omlokalisera hela eller delar av den framtida verksamheten.

Nuvarande tillstånd för Guldfågeln i Mörbylånga lämnades år 2016 och medger slakt mot- svarande högst 85 000 ton slaktvikt per år. Produktionsvolymen uppgick år 2017 till cirka 48 500 ton. Prognosen för de närmaste åren är en fortsatt ökning av volymen med storleks-

ordningen 10 procent per år. Det utrymme för ökad produktion som finns i tillståndet kommer följaktligen att behövas för Mörbylångaanläggningens egen utveckling.

Det finns i dagsläget inte förutsättningar för att söka tillstånd för en än större produktionsvolym i Mörbylånga. Begränsande för verksamhetens omfattning är vattenförbrukningen och behand- lingen av processavloppsvatten. Reningen av processavloppsvatten sker i ett särskilt industri- reningsverk som drivs av Mörbylånga kommun. Kapaciteten i detta verk är anpassad till Guld- fågelns nuvarande tillstånd. Att öka produktionen av kycklingprodukter utöver det gällande tillståndet och därmed tillföra verket mer avloppsvatten innebär att nytt tillstånd måste sökas både för fabriken och reningsverket och därefter måste industrireningsverket byggas ut. Till ovanstående kommer att nya kycklinguppfödare närmare Mörbylånga måste kontrakteras. Såväl miljömässigt som ekonomiskt bedöms Mörbylånga-alternativet vara olämpligt.

Nollalternativet

Nollalternativet innebär att föreliggande tillståndsansökan inte bifalls. Därmed skulle verksam- heten fortsatt regleras av nuvarande tillstånd, länsstyrelsens beslut 2010-12-22, med en tillåten maximal slakt motsvarande 30 000 ton per år. Denna gräns kommer enligt aktuell prognos att uppnås år 2020. Det kan dock inte uteslutas att gränsen passeras i slutet av år 2019.

Om tillstånd till utökning av verksamheten inte lämnas kan viss försörjning av marknaden ske från Mörbylångafabriken under en övergångsperiod men därefter finns inte kapacitet att möta efterfrågan. För Torsåsenanläggningen och de uppfödare som är knutna till verksamheten inne- bär nollalternativet stagnation. Lokalt och regionalt innebär det färre arbetstillfällen i uppfödar- ledet, produktionen och i kringverksamheter som åkerier, teknisk service o.s.v. På länge sikt innebär en stagnation en osäker framtid för verksamheten då drivkrafterna för utveckling bromsas vilket leder till försämrade konkurrensförutsättningar.

Industriutsläppsförordningen

Anläggningen omfattas av industriutsläppsförordningen (2013:252) och därmed av Europeiska Unionens övergripande dokument Monitoring of Emissions to Air and Water from IED instal- lations (Senaste draft från juni 2017) och Economics and Cross-Media Effects (juli 2006). Verk- samheten omfattas även av EU:s referensdokument för branschen (BREF) Slaughterhouses and Animals By-products Industries.

Torsåsenanläggningen omfattas även av BREF-dokumentet för energieffektivitet (ENE) och kommande BAT-slutsatser för detta generella dokument.

Slaughterhouses and Animals By-products Industries (SAB)

Bolaget bedömer att det enligt BREF inte föreligger behov att mäta eller vidta särskilda åtgärder för att begränsa utsläppen till luft. Anläggningens flotation uppnår med marginal den renings- grad som förväntas enligt BREF för SAB. Genom det certifierade miljöledningssystemet till- godoses kraven på allmän ledning för att minimera förbrukningen av resurser och utsläpps- nivåerna från anläggningen. Branschspecifikt avfall från slakten, i huvudsak gödsel från tran- sporter och mottagning av kycklingarna tillvaratas för användning som biogasråvara och jord- förbättringsmedel. Automatiska system används för styrning och övervakning av processen.

Energi- och vattenförbrukning till hela anläggningen mäts och följs upp löpande. Allt förpack- ningsmaterial som används i verksamheten kan materialåtervinnas.

Bolaget samverkar med en rad intressenter för att effektivisera processen och minimera verk- samhetens miljöpåverkan. Inför nyinvesteringar och val av ersättningsutrustning vägs miljö- påverkan in genom jämförande bedömning av alternativens energi- och vattenförbrukning m.m. som en del av beslutsprocessen.

FDM1

Den teknik som används vid styckning avviker inte från beskrivningen av teknisk utrustning i BREF. Rutiner finns för att processen ska vara energieffektiv och för att minimera använd- ningen av renvatten. Från styckning och vidareförädling är utsläppen till luft ringa och orsakar inga störningar. Det finns därmed inte behov att mäta eller begränsa utsläppen till luft. Bedöm- ningen är att de utsläppsnivåer som anges avseende torrt respektive vått/klibbigt stoft och TOC innehålls. Det finns inga generella slutsatser om extern eller intern rening av processavlopps- vatten är fördelaktig. Viss grundläggande rening bör dock ske internt vilket det också görs vid Torsåsen Fågelprodukters anläggning. Processavloppsvattnet från Torsåsen Fågelprodukter behandlas internt genom kemisk fällning och flotation före avledning till kommunens avlopps- reningsverk som släpper ut det samlade renade vattnet till recipienten Kattegatt.

Utgående förbehandlat processavloppsvatten kontrolleras löpande genom bl.a. kontinuerlig mätning av flöde med tillhörande larm. Rengöring sker med medel som förhandsgranskas med avseende på produktens miljöpåverkan. Inga rengöringsmedel innehållande EDTA eller halo- generade oxiderande biocider används i verksamheten.

ENE2

Uppvärmning av lokaler och processer sker till stor del med värmepumpar som utnyttjar spillvärmen från egna kyl- och frysanläggningar. Möjligheterna att helt eller delvis ersätta eldningsolja som bränsle i panncentralen kommer att undersökas inom de närmaste åren. I det certifierade miljöledningssystemet ingår fortlöpande uppföljning av energiförbrukningen och utvärdering av olika möjligheter till effektivisering av energianvändningen. Bland lednings- systemets övergripande mål ingår att energiförbrukningen per tillverkad enhet ska sänkas.

1 Integrated Pollution Prevention and Control, Reference Document on Best Available Techniques in the Food, Drink and Milk Industries, August 2006 (MPD:s anm)

2 Reference Document on Best Available Techniques for Energy Efficiency February 2009 (MPD:s anm)

Utsläpp till vatten

Allmänt om vattenförbrukning och uppkomna avloppsvatten

Vatten förbrukas i huvudsak för rengöring av produktionsutrustning och lokaler, för kylning och för sanitära ändamål. Ca 20 procent av vattenförbrukningen är inte direkt beroende av produk- tionsvolymen utan åtgår för rengöring, uppvärmning, materialtransporter m.m. Vatten till processen erhålls sedan sommaren 2016 från det kommunala dricksvattennätet.

Huvudsaklig fördelning av renvattenförbrukningen:

Slakt	47 %
Kylning, styckning	10 %
Städning, rengöring	39 %
Teknik (kyltorn)	4 %

Förbrukning av dricksvatten uppgick under år 2017 till drygt 170 000 m3. Av detta utgjorde kylvattenmängden omkring 7 000 m3. För att förhindra korrosion och algpåbyggnad i det cirkulerande kylvattensystemet tillsätts mindre volymer additiv genom kontinuerlig dosering.

När sökt tillstånd utnyttjas helt beräknas dricksvattenbehovet uppgå till storleksordningen 250 000 m3 per år. Med 251 driftdagar blir medelförbrukningen av kommunalt vatten cirka 1 000 m3/dygn.

Processavloppsvattnet från anläggningen uppkommer främst i samband med slakt, diskning och rengöring. Volymen processavloppsvatten som uppkommer är mycket lik renvattenförbruk- ningen. 2018 uppgick avloppsvattenvolymen till ca 97 % av renvattenvolymen.

Från det öppna kylsystemet avleds knappt 35 m3 vatten per dygn till processavloppet för att undvika saltpålagringar i ledningar och utrustning. Mindre mängder spolvatten från back- spolning av matarvattenfilter och andra utsläpp av vatten i panncentralen leds till process- avloppssystemet. Spolvattnet innehåller i huvudsak inerta partiklar och oorganiska salter.

Flöde

En stor del av det förorenade processavloppsvattnet uppkommer vid den rengöring av lokaler och processutrustning som utförs varje dygn efter produktionens avslutande. Denna rengöring utförs oberoende av produktionsvolymen liksom den särskilda utökade rengöringen då produk- tionsveckan avslutas. Under 2017 uppgick volymen processavloppsvatten som tillfördes den kommunala spillvatten-ledningen, till cirka 170 000 m3, motsvarande drygt 7,2 liter per kg slaktvikt. När sökt tillstånd utnyttjas helt beräknas årsflödet uppgå till cirka 250 000 m3 eller omkring 4 liter per kg slaktvikt. Vid maximal produktion beräknas medelflödet från anlägg- ningen närma sig 1000 m3/dygn som årsmedelvärde. Maxflödet under enskilda dygn kommer att vara i samma storleksordning som idag dvs. drygt 400 m3 högre än medelflödet under året.

Föroreningsbelastning

Föroreningarna i avloppsvattnet är lättnedbrytbara och till stor del bundna i den suspenderade substansen i vattnet. Den interna reningsanläggningen är utformad för att i första hand avskilja suspenderande ämnen.

En mycket stor andel av föroreningarna i processavloppsvattnet avskiljs i den interna renings- anläggningen. Det internt renade processavloppsvattnet från verksamheten innehåller avsevärt lägre fosforhalter än hushållsspillvatten. Halterna av BOD7 och kväve är något högre jämfört

med normalt hushållsspillvatten. pH i det utgående processavloppsvattnet ligger normalt inom intervallet 6,0 – 8,0. Framtida produktionsökning väntas inte medföra några förändringar av pH- värdet.

Det beräknade maxutsläppet baseras på nuvarande föroreningsutsläpp och antas öka i det närmaste proportionellt. Avloppsvattenflödet kommer inte att öka i samma omfattning vilket innebär att föroreningskoncentrationerna i det utgående vattnet ökar.

Innehållet av organiska ämnen, angivet som BOD7, i utgående vatten från bolagets anläggning motsvarar vid nuvarande förhållanden cirka 3 700 p.e. räknat per produktionsdygn (1 p.e. = 70 gram BOD7 per person och dygn). Utslaget på 365 kalenderdygn motsvarar detta drygt

2 500 p.e. Vid framtida maximal produktion beräknas belastningen på det kommunala renings- verket uppgå till 8 600 p.e. under ett medelproduktionsdygn.

Fluktueringar av föroreningsmängden i det utgående processavloppet beror främst på att antalet kycklingar som slaktas per dygn varierar. Det kan finnas vissa möjligheter att omhänderta en något större andel av blodet och minska mängden föroreningar som spolas ner i avloppet vid rengöring av bilar och lokaler. Möjligheterna att minska fluktuationerna genom förändringar av interna rengöringsrutiner är dock ytterst marginella.

XXXXX har bedömt att Smedjeholmsverket klarar att ta emot och behandla avloppsvatten från anläggningen även vid en fördubblad produktionsvolym.

Sanitärt avloppsvatten

Sanitärt avloppsvatten från personalutrymmen leds via spillvattennätet till det kommunala avloppsreningsverket. Antalet anställda vid anläggningen uppgår för närvarande till cirka 125 personer.

Dagvatten

Dagvatten från tak och omgivande hårdgjorda ytor avleds via två kommunala dagvatten- ledningar till Kattegatt.

Vid normal verksamhet innehåller dagvattnet från anläggningens asfalterade ytor samma typer av föroreningar som trafikerade vägar och större hårdgjorda parkeringsplatser. Skyddsutrustning i form av särskilda mattor för att täcka över dagvattenbrunnar finns lätt tillgängliga vid loss- nings och lastningsplatser på fabriksgården. Risker för påverkan på mark och grundvatten redovisas och värderas i statusrapporten.

Utsläpp till luft

Allmänt

Utsläppen till luft från de fasta anläggningarna utgörs främst av rökgaser från energiförsörjning, och avgaser från transporter. Tillfälliga och begränsade utsläpp av luktande ämnen från lokaler med hantering av animaliska biprodukter och avfall sker också.

Rökgaser

Eftersom en betydande andel av värmen från pannan åtgår för lokaluppvärmning kommer olje- förbrukningen inte att öka i samma takt som produktionen. Fortsatt internt arbete med energi- effektivisering väntas också medföra att oljeförbrukningen per producerad enhet minskar.

Vid oljeeldning i en välskött panna med den typ av olja som används i verksamheten (Eo 1, 0,05 % S) utgörs de mest betydande utsläppen till omgivningen av kväveoxider och koldioxid. Utsläppet av kväveoxider från förbränningen av eldningsolja beräknas enligt schablon till cirka 0,3 ton under år 2017. Vid maxproduktion förväntas utsläppet inte överstiga 0,4 ton per år eller mindre än 2 kg per dygn. Utsläpp från en punktkälla i denna storleksordningen bedöms inte kunna medföra någon känd risk för människors hälsa i omgivningen.

Mängden fossil koldioxid i rökgaserna från pannan beräknas till cirka 340 ton vid 2017 års för- brukning av eldningsolja. Om sökt tillstånd utnyttjas helt och uppvärmning fortsatt sker med eldningsolja bedöms årsutsläppet uppgå till cirka 450 ton koldioxid per år. Utsläppet utgör ett ringa bidrag till de globala koldioxidutsläppen.

Utsläpp från transporter

Den aktuella verksamheten bedrivs utanför tätort. Transporterna vid fullt utnyttjat tillstånd får anses som mycket begränsade och ger rimligen inte upphov till långvarigt hälsoskadliga halter av föroreningar för boende längs tillfartsvägen. Utsläppen från transporterna bör betraktas som ett ytterst litet bidrag till de totala regionala och nationella utsläppen från vägtrafik. Bolaget arbetar för att optimera transporterna. Fokus är för närvarande att öka fyllnadsgraden per tran- sport genom användning av större lastbilssläp.

Utsläpp av luktande ämnen

Ventilationsluft från det interna reningsverket för processavloppsvatten samt avluftning från blod- och slamtanken leds till ett biologiskt filter för rening. Filtret utgörs av bädd med spån och flis som byts vid behov. Det hålls fuktigt för att förhållandena i bädden ska vara optimala för de mikroorganismer som bryter ned luktande ämnen i tillförd luft. Filtret har varit i drift under lång tid och visat sig fungera väl.

I samband med att portar öppnas och stängs vid hämtning av containrar några gånger per dygn sker kortvariga utsläpp av orenad luft från containerhallarna genom portöppningarna. Vid samråden har framkommit att någon enstaka person känt sig störd av lukt, sannolikt i samband med ovan nämnda portöppningar. Den planerade produktionsökningen innebär att containrar måste hämtas oftare och därmed att frekvensen portöppningar ökar. I övrigt väntas planerade produktionsökning inte medföra någon förändrad situation vad gäller risker för luktstörningar i närområdet.

Bolaget ser löpande över vilka källor som kan ge upphov till lukt i omgivningen med inten- tionen att vidta åtgärder för att eliminera störningsrisken. Som ett led i detta arbete provas sedan våren 2019 en kompakt enhet för regenerativ katalytisk förbränning av luften från den täckta utjämningsbassängen. Med katalytisk förbränning uppnås oxidation av de luktande ämnena vid lägre temperatur jämfört med konventionella termiska förbränningsanläggningar, cirka 350°C respektive 900°C. Driftkostnaderna blir därmed betydligt lägre. Ett generellt problem med katalytiska anläggningar är att katalysatorn ”förgiftas” av olika ämnen. Utvärdering av driften, kostnader och reningseffekten kan ske tidigast efter sommaren 2019.

Legionella

Vid anläggningen finns öppna kyltorn som kan innebära risk för tillväxt och spridning av legio- nellabakterier. Tornen är placerade på kylrummets tak. Tillsyn och skötsel av kyl- och ultra- ljudsanläggning med dosering av desinficeringsmedel utförs med jämna intervall av externt

företag enligt upprättat serviceavtal. Prov för analys av eventuell legionellaförekomst i kyl- vattnet tas normalt ut en gång per år.

Buller

Anläggningsbuller

Buller alstras främst av kyltorn och ventilationsfläktar på produktionsbyggnadens tak. Det finns en bullerskärm mellan fabriken och den närbelägna campingplatsen. En bullervall har anlagts längs fabriksområdesgränsen mot villaområdet i sydväst. Vallen är bevuxen med träd och buskar.

Uppstarten av den nya mörningskylen hösten 2016 medförde xxxx xxxxxxxxxx från verksam- heten. Bullerbegränsande åtgärder vidtogs och effekterna följdes upp genom närfältsmätningar och immissionsberäkningar. Efter ombyggnad med tilläggsisolering av hela den nya kylbygg- naden med 10 cm mineralull och utvändig plåtbeklädnad innehålls riktvärdena i gällande tillstånd.

Vid samrådet med de närmast boende framfördes enstaka klagomål på störande buller. Bolagets bedömning är att vissa klagomål kan hänföras till tidigare förhållanden med bl.a. andra tider och rutiner för containerhämtning.

Buller från trafik till och från anläggningen

Kycklingtransporter förekommer under nätter för att minimera tiden från hämtningen hos upp- födarna fram till slakt. De första leveranserna inkommer före midnatt. Antalet leveranser under nätterna kan komma att öka från normalt fyra till sex under vardagar. Hanteringen av kyckling- containrar sker inomhus. All lastning och lossning av övrigt gods vid anläggningen utförs huvudsakligen under dagtid

Längs den normala tillfartsvägen (väg 735 åt NV och väg 742 till korsningen med genom-farts- vägen 767) finns ett fåtal lantbruksbostäder. Till en del skärmar gårdarnas ekonomibyggnader av bullret från vägtrafiken. Inga klagomål på buller från trafiken längs dessa vägar har rappor- terats under senare år. Det förekommer att enstaka tunga fordon väljer att köra väg 735 åt sydost mot Falkenbergs tätort varvid de passerar förbi den närliggande B&B-verksamheten samt villakvarter i Olofsbo. Vid samrådet påtalades att tung trafik ger upphov till störningar vid

B&B-verksamheten. Bolagets bedömning är att den tunga trafiken på vägen endast till en liten del utgörs av fordon med anknytning till kycklingverksamheten. Alla transportörer/åkerier som anlitas av bolaget får information att den norra utfarten ska användas.

Avfall

Vid verksamheten uppkommer olika typer av animaliska biprodukter, slam från avloppsvatten- behandling och gödselspill. Slakteriavfall, självdöda djur och likvärdigt avfall skickas till godkänd extern mottagningsanläggning. Blod och slam från processavloppsvattenreningen levereras till biogasproduktion. Fjäder avyttras för extern upparbetning. Rötrester från den externa biogasproduktionen och gödsel från mottagningen av kycklingar sprids på åkermark.

Animaliska biprodukter och avfall hanteras i huvudsak inomhus och transporteras bort dagligen för att minimera riskerna för störande lukt. Avluftning från blod- och slamtanken leds till ett biologiskt filter för rening. Hämtning sker med slamsugningsbil. Även slam från reningsverket hämtas med slamsugningsbil. Övriga avfallsprodukter lagras inomhus och transporteras bort i täta containrar med lock. Hämtning med specialbil sker dagligen.

Det sker tillfälliga och begränsade utsläpp av luktande ämnen till luft från lokaler med hantering av animaliska biprodukter och avfall. Den planerade produktionsökningen innebär att containrar måste hämtas oftare och därmed att frekvensen portöppningar ökar.

Riskutredning

Identifiering av riskerna

Verksamheten omfattas inte av lagen (1999:381) om åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen).

Följande risker för betydande olyckor har identifierats.

1. Användning av ammoniak i slutna kylsystem

2. Hantering av eldningsolja, diesel, kemikalier och farligt avfall

3. Brand i anläggningen

4. Transporter av farligt gods

Beskrivning av riskerna

Användning av ammoniak i slutna kylsystem

Det slutna kylsystemet innehåller totalt cirka 6,6 ton ammoniak. Ammoniak (NH3) är ett vanligt köldmedium i kylanläggningar. Vid rumstemperatur och normalt atmosfärstryck är ammoniak en färglös gas, med en karaktäristiskt stickande lukt. Vid exponering kan den på grund av sin giftighet utgöra en risk för människor och miljö, och lukten utgör en tidig varningssignal. Am- moniak har ingen klimatrelaterad påverkan. I en kylanläggning har ammoniak en mycket lägre temperatur än normal lufttemperatur och därför beter sig ammoniak vid ett utsläpp i första hand som en tung gas tills den omgivande atmosfären har värmt upp gasen tillräckligt mycket. Ett utsläpp av vätska bildar små droppar, aerosol, som tar upp fukt ur luften. Denna fukt gör ut- släppet synligt som vit rök. Riskerna i förhållande till ammoniak i kombination med brand är endast kopplat till att en brand kan föranleda påfrestningar (värmepåverkan) på inneslutningarna i vilka ammoniaken finns med risk för läckage som följd.

Cisterner, rörledningar och övrig utrustning innehållande ammoniak vid Torsåsens anläggning är i huvudsak placerade inomhus. Endast kondensatorer och kortare rörsträckningar till/från dessa samt en kortare sträcka (något tiotal meter) mellan tankrummet och produktionen är placerade utomhus. Påfyllning av ammoniak sker från tankbil eller lösa flaskor. I samband med lossningen parkeras tankbil inomhus. I riskutredning 2018-10-09 har worst-case-analys utförts för fyra olika händelseförlopp där respektive händelse inträffar vid de mest ogynnsamma vindförhållandena, d.v.s. vindar från nordväst, norr, nordost och ost. Nämnda vindriktningar är relativt ovanliga. Vid olyckor som resulterar i största möjliga utsläpp för respektive scenario uppkommer dödliga koncentrationer på relativt stort avstånd från anläggningen. En av utred- ningens slutsatser är att det behövs en riskanalys med avseende på konstruktion och tillverkning samt användning och hantering enligt Svensk Kylnorm. Plantering av träd och buskar föreslås för att öka turbulensen och därmed ge en utspädande effekt. Vidare bör ammoniak fyllas på när antalet boende på campingen är minimalt. Med utgångspunkt från förhållandena på platsen, gällande rutiner samt vidtagna skydds- och säkerhetsåtgärder har risknivån uppskattas vara acceptabel.

I ”Riskbedömning med avseende på LSO 2:4”, 2019-04-30, har en riskanalys genomförts med utgångspunkt i den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps rekommenderade

olycksfjärilsmetoden3. Analysen har visat att det för att behövs vissa kompletterande åtgärder vilka bolaget åtar sig att genomföra.

Möjlig substitution av ammoniak som köldmedium

Eftersom ammoniak medför risk för allvarliga skador på människor är det relevant att undersöka möjligheten att ersätta ammoniak med andra köldmedier. HFC4 medier har tekniska begräns- ningar då dessa medier vanligtvis blandas och köldmedieblandningar kan av tekniska orsaker inte användas i större industriella tillämpningar. Det är därmed inte tekniskt möjligt att använda HFC vid anläggningen.

Koldioxid, CO2, är ett köldmedium med goda termofysikaliska egenskaper ner till ca -50°C. Även om det är rent tekniskt möjligt att ersätta ammoniak med CO2 skulle det medföra att hela kylsystemet måste bytas ut. Att projektera och installera ett helt nytt kylsystem på en befintlig anläggning är både mycket kostsamt (i storleksordningen många tiotals miljoner kronor) och tekniskt utmanande. Det är tveksamt om det ens är praktiskt genomförbart. Sannolikt skulle det ta så lång tid att genomföra förändringen att verksamheten skulle tvingas till ett produktions- uppehåll på många veckor. Detta ger både ett stort intäktsbortfall och en uppenbar risk att tappa marknadsandelar vilket skulle äventyra hela företagets existens. Värdet av att ersätta ammoniak som köldmedium är tveksamt ur såväl hälso- som miljöperspektivet och inte heller ekonomiskt försvarbart.

Utsläpp av blod, kemikalier och farligt avfall

Blod innehåller mycket hög koncentration av syretärande ämnen. Cisternen för lagring av upp- samlat slaktblod från slaktningen är placerad inomhus. Hämtning sker med slamsugningsbil och lastningen övervakas av chauffören. Vid utsläpp i samband med hämtningen kan blod rinna ut på marken vid lossningsplatsen. Eftersom blodet är högvisköst bedöms risken för att betydande mängder utläckande blod ska nå dagvattenbrunnen vara liten.

Olja och diesel lossas från tankbil som är uppställd på fabriksgården vid lossningsplatserna. Lossningen övervakas av chaufför. Även om det är relativt långt till dagvattenbrunnar kommer ett större utsläpp att omgående nå brunnarna. Utrustning för blockering/tätning av dessa finns i anslutning till lossningsplatserna. Motsvarande rutiner gäller för fällningsmedel som levereras i bulk till det interna reningsverket.

Kemikalier levereras som styckegods i IBC5-behållare och mindre förpackningstyper. Lossning sker med truck på gården. Kemikalierna lagras inomhus i utrymmen som saknar golvavlopp eller på täta uppsamlingstråg. Det förekommer ingen kemikalielagring utomhus vid normal verksamhet. Tätningsutrustning finns för dagvattenbrunnar på den del av fabriksområdet som används för lossning av kemikalier.

Brand

All brandrök är giftig. Vid anläggningen förekommer det inte några betydande volymer av ämnen som vid brand skulle kunna ge upphov till särskilt farlig brandrök eller en större explosion. En mindre verkstadslokal med svetsgaser finns i anläggningen. Automatiskt brand-

3 Vägledning Riskutredning för mindre och medelstora verksamheter

4 Fluorerade kolväten (MPD:s anm)

5 Intermediate bulk container

larm och rökluckor finns. Vid en omfattande brand med ogynnsamma vindar kan luften vid närliggande bostäder och campingplatsen vålla olägenhet vilket innebär att utsatta personer kan behöva evakueras.

Vid en omfattande brand uppkommer betydande mängder förorenat släckvatten som till större delen avrinner till dagvattennätet. Föroreningskoncentrationen i vattnet bedöms dock vara begränsad och med den ökade utspädning som sker i recipienten är bedömningen att släck- vattnet inte orsakar akut fiskdöd eller annan allvarlig skada i recipienten Kattegatt.

Bolaget arbetar aktivt med att minska riskerna i verksamheten, bl.a. genom systematiskt brandskyddsarbete och övningar tillsammans med räddningstjänsten.

Olycka vid godstransport

Tillfartsvägen till industriområdet passerar inte några tätbebyggda områden. Hastigheten på väg 735 mot nordväst är begränsad till 70 km/h liksom hastigheten på väg 742 till korsningen med genomfartsleden väg 767. Sommartid sänks hastighetsbegränsningen till 40 km/h på väg 735.

Vägarna 767 och 742 är utpekade i NRL (näringslivs transportnät) vilket innebär att de är priori- terade för tunga transporter. Endast en mindre del av transporterna till anläggningen utgörs av farligt gods och huvuddelen av detta transporteras bort i mindre förpackningar. Konsekvenserna av en olycka med farligt gods längs tillfartsvägen är således begränsad. Sannolikheten att det ska inträffa en fordonsolycka som leder till utsläpp av kemiska produkter på den cirka 1,7 km långa tillfartsvägen med fri sikt, tillräcklig bredd så att möte även mellan två tunga fordon nor- malt kan ske utan komplikationer och en hastighetsbegränsning på 70 km/h, är liten. Fordonens hastighet inne på fabriksområdet är så låg att risken för en kollision som skulle orsaka utsläpp av bilens last är osannolik. En fordonsolycka kan medföra utsläpp av fordonsbränsle och/eller motor- och hydraulolja.

Slutsats

Sammanfattningsvis medför ett omfattande utsläpp av ammoniak de största konsekvenserna. Med de säkerhetsåtgärder som vidtagits bedöms sannolikheten för en sådan olycka närmast vara obefintlig. Uppmärksamhet bör löpande riktas mot all lagring och hantering av kemiska ämnen och farligt avfall.

Inkomna yttranden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i yttrande anfört följande

1. Villkor 3, pkt a, ändras till: BOD7 får inte överskrida 400 kg per dygn som årsmedel- värde eller högst 800 kg per enskilt dynsvärde. Villkoret för dygnsvärde anses uppfyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av provtagningstillfällena under ett kalenderår.

2. Tillägg till villkor 3: Utgående vatten får inte innehålla grovt material i form av fjädrar och slaktrester.

3. Tillägg till villkor 4: Kontroll av buller ska ske senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk och därefter minst vart 5:e år samt vid förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer.

Länsstyrelsen avstyrker att tillstånd meddelas. Länsstyrelsen bedömer att verksamheten inte är tillåtlig till följd av riskerna med ammoniakhanteringen vid anläggningen och till följd av att sökanden inte har visat att det finns tillräckligt med kapacitet i den interna reningsanläggningen.

Vad avser ammoniakhanteringen hänvisar Länsstyrelsen till Mark- och miljööverdomstolens dom 2019-11-27, mål nr. M 6907-18. Länsstyrelsen uppfattar att förhållandena är likvärdiga vad avser mängd och närhet till boendemiljöer. Bolaget har inte åtagit sig att vidta de tillkommande förebyggande och konsekvensbegränsande åtgärder som enligt riskutredningen 2019-04-30 behövs. Det framgår inte av riskutredningen att olika scenarier av utsläpp av ammoniak övas i verksamheten. Det framgår inte heller att larmsystem för gasutsläpp eller nödavstängnings- mekanismer underhålls och provas. Vidare framgår inte vilken effekt de konsekvensbegrän- sande åtgärderna har vad avser skadeutfallet. Det är därmed inte visat att ett utsläpp av am- moniak inte kan medföra långvariga eller permanenta skador eller dödsfall hos närboende. Det medför i sig, enligt länsstyrelsens mening, att det inte är visat att lokaliseringen av anläggningen uppfyller kravet på lämplig lokalisering i 2 kap. 6 § miljöbalken.

Det är inte klarlagt att den befintliga flotationsanläggningen är dimensionerad för den ansökta produktionsmängden. Mot bakgrund av att flotationsanläggningen har varit i drift i flera år hade länsstyrelsen förväntat att finna beräkningar för dimensionering av flotationsanläggningen utifrån ansökt produktionsmängd.

Länsstyrelsen bedömer att avloppsvattnet är behandlingsbart men saknar resultat från analys av nitrifikationshämning som visar hur resthalter av rengöringskemikalier påverkar det biologiska reningssteget i avloppsreningsverket.

För det fall Miljöprövningsdelegationen kommer fram till att tillstånd kan meddelas anser läns- styrelsen att det under en prövotid bör utredas hur föroreningsinnehållet i inkommande vatten till den interna reningsanläggningen kan minskas eftersom inkommande avloppsvatten till flota- tionen under 2017 hade väsentligt högre andel föroreningar än vad som förutsätts i BREF6 vid bedömning av flotationsanläggningars effektivitet.

Länsstyrelsen föreslår alternativ utformning av de yrkade villkoren 8 och 11.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att ärendet har flera likheter med anläggningen i Mark-och miljööverdomstolens dom 2019-11-27, M 6907-18. Myndigheten anser därför att sökanden bör inkomma med ytterligare kompletteringar gällande skadeutfall när hänsyn tas till befintliga och planerade skyddsåtgärder. Kostnadsberäkningar bör bifogas.

Myndigheten önskar ett tydligt åtagande från sökandens sida gällande vilka ytterligare säkerhetsåtgärder som kommer att vidtas.

Vatten & Miljö i Väst AB tillstyrker tillståndsansökan samt de av Torsåsen föreslagna villkoren, dock med följande ändringar och tillägg:

• Fetthalten i utgående vatten (inklusive emulsion) får inte överskrida 50 mg/l per enskilt dygn, årsmedel får inte överskrida 20 mg/l. Villkoret för dygnsmedelvärde anses upp- fyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av provtagningstillfällena under ett kalenderår.

6 Reference Document on Best Available Techniques in the Slaughterhouses and Animal By- products Industries May 2005

• BOD7 får inte överskrida 400 kg per dygn som årsmedelvärde eller högst 800 kg per enskilt dygnsvärde. Villkoret för dygnsvärde anses uppfyllt om begränsningsvärdet klaras vid minst 90 procent av provtagningstillfällena under ett kalenderår.

• Överhaltsprovtagning ska ske under 2 dygn per månad och överhaltsdebitering ska ske enligt upprättat avtal.

• Utgående vatten får inte innehålla grovt material i form av fjädrar och slaktrester.

• Icke gravimetriskt avskiljbart fett kan även detta innebära ett stort problem i lednings- nätet och går att separera med t.ex. koalescensfilter eller brytas ned med hjälp av bakterier.

Räddningstjänsten Väst anser att Torsåsen inte har besvarat räddningstjänstens önskan om komplettering gällande vilka mängder släckvatten som kan hindras. Räddningstjänsten anser att verksamheten ska kunna förhindra allt släckvatten att nå recipient genom att samla upp vattnet.

Trafikverket tillstyrker att tillstånd meddelas. Trafikverket saknar redogörelse för påverkan på statlig infrastruktur som verket har efterfrågat. Trafikverket anser att beräknat antal fordons- rörelser, maximalt 20, är acceptabelt ur kapacitetssynpunkt.

Sökandens bemötanden

Sökanden framför bl.a. följande i sitt bemötande av yttrandena:

Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande

Bolaget kan acceptera punkterna 1 och 2 i nämndens yttrande. Bolaget kan även acceptera nämndens förslag att kontrollen av buller ska ske vart 5:e år och vid förändringar i verksam- heten, med tillägget att förändringarna ska vara betydande. Det bör vara tillräckligt att näst- kommande kontroll utförs senast år 2022.

Länsstyrelsens yttrande

Ammoniak i kylsystem

Ombyggnader i fabriken har medfört att det totala ammoniakinnehållet har kunnat minskas till nuvarande 6,6 ton. Mindre mängd ammoniak i systemet medför att konsekvenserna vid ett haveri blir mindre omfattande.

Bolaget har noga studerat den dom som länsstyrelsen hänvisar till och funnit ett antal betydande skillnader jämfört med anläggningen i Falkenberg.

• Huvuddelen av ammoniakhanteringen sker inomhus. Mindre än 5 % finns i den del av anläggningen som ligger utomhus. Ett läckage detekteras snabbare och gasen blir kvar i lokalerna för att långsammare läcka ut i omgivningen vilket minskar konsekvens- området vid ett totalhaveri. Anläggningsdelar som är placerade inomhus utsätts inte för väder och vind som nöter på utrustningen med ökad risk för läckage.

• Lokaliseringen medför att antalet personer inom riskområdet är avsevärt färre. Anlägg- ningen i Falkenberg omges av jordbruksmark med endast tre åretruntbostäder inom det beräknade riskområdet. B&B-verksamheten bedrivs i begränsad skala. Campingplatsen är öppen under mindre än halva året. Ca 300 personer finns inom riskområdet under

campingsäsongen. Anläggningen i Lund om ges av stadsbebyggelse med bl.a. fler- bostadshus, ungdomshem och sjukvårdsanläggningar.

• Bolaget åtar sig att före utgången av år 2020 vidta samtliga specificerade åtgärder som föreslås i ansökans riskanalyser.

• Vid de samråd som har genomförts inför tillståndsansökan har det inte framkommit att närboende eller andra personer känner oro med anledning av att det finns ammoniak i anläggningen.

Konsekvenserna av ett utsläpp av ammoniak i Falkenberg blir väsentligt mindre jämfört med anläggningen i Lund. Ammoniakanläggningen är utformad enligt Svensk Kylnorm. Återkom- mande underhåll och provning utförs av ackrediterad personal.

Ammoniak anges som BAT för köldmedium i EU-kommissionens BAT-slutsatser (beslut (2019/2031) den 12 november 2019) för livsmedelsindustrin med flera (BAT 9).

Utsläpp av processavloppsvatten

Den befintliga anläggningen är dimensionerad för ett maxflöde på 50 m3/h. Med stor sanno- likhet klarar den befintliga flotationen att förbehandla kommande processvattenvolym. Om flotationens reningsgrad sjunker när produktionstakten ökar är bolaget berett att komplettera reningen med ytterligare en flotation av samma typ för att återställa reningsgraden.

Bolaget motsätter sig länsstyrelsens krav att det redan när tillståndet tas i anspråk ska finnas kapacitet att förbehandla den processvattenvolym som kan uppkomma vid sökt maximal produktionsvolym och hänvisar till mark- och miljödomstolens dom 2019-11-29, mål nr. M 12415-18, där kravet på installation av reningsutrustning knyts till tidpunkten för behovet.

Om miljöprövningsdelegationen ändå anser att det är nödvändigt att bolaget installerar ytterligare flotationskapacitet redan vid tidpunkten när tillståndet tas i anspråk är bolaget berett att investera i en lamellflotation med en kapacitet som motsvarar halva kapaciteten i den befintliga anläggningen. En sådan investering kommer sannolikt att visa sig oproportionerlig.

Bolaget motsätter sig att miljöprövningsdelegationen beslutar om prövotidsutredning enligt länsstyrelsens förslag. Att ytterligare minska föroreningsinnehållet i det utgående process- avloppsvattnet ska ställas i relation till kostnaderna och behovet av en sådan åtgärd.

Villkor

Bolaget kan acceptera länsstyrelsens förslag att införa ett villkor om avstängningsventiler på utgående stamledningar för dagvatten. Vad gäller villkor om kontrollprogram motsätter sig inte bolaget att rutinerna för kontroll av ammoniakanläggningen införs i kontrollprogrammet men anser att det inte behövs utan att det bör räcka med en hänvisning till Svensk Kylnorm. Bolaget motsätter sig delegation till tillsynsmyndigheten att meddela villkor om luktstörningar.

Yttrande från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Den mindre mängden ammoniak i kylsystemet samt de förebyggande och skadebegränsande åtgärder som bolaget har åtagit sig att genomföra innebär att skadeutfallet minskar i de scenarier som redovisas i ansökans riskutredning 2018-10-09.

Räddningstjänsten Väst

Nuvarande förutsättningar tillsammans med kommande installation av avstängningsventiler för dagvatten innebär att allt släckvatten kan samlas upp och därmed förhindras att nå recipient.

VIVAB, Vatten och Miljö i Väst AB

Bolaget kommer att ta hänsyn till VIVAB:s rekommendation om utformning av nedstignings- brunnar vid avstängningsventiler för dagvatten. Bolaget bedömer att de av VIVAB föreslagna begränsningsvärdena för utsläpp av BOD7, som innebär en skärpning i förhållande till bolagets förslag, kan accepteras även då produktionen uppgår till maximal mängd enligt tillstånds- ansökan. Bolaget kan acceptera att det föreskrivs ett villkor om att grovt material i form av fjädrar och slaktrester inte får förekomma i det utgående processavloppsvattnet även om det är onödigt eftersom avloppsvattnet passerar både grovreningssteg och lamellflotation.

Miljöprövningsdelegationens överväganden

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöprövningsdelegationen konstaterar att bolaget har genomfört samråd och upprättat en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och miljöbedömnings- förordningen (2017:966). Miljöprövningsdelegationen finner att inlämnad miljökonsekvens- beskrivning efter gjorda kompletteringar uppfyller kraven och kan godkännas enligt 6 kap. 42 § miljöbalken.

Statusrapport

Verksamheten är enligt 1 kap 2 § industriutsläppsförordningen (2013:250), en industriutsläpps- verksamhet. I samband med en tillståndsansökan krävs därmed en statusrapport som beskriver nuläget i mark och grundvatten. Miljöprövningsdelegationen konstaterar att statusrapporten är tillräckligt omfattande för att uppfylla kraven i 1 kap 23 § industriutsläppsförordningen.

Tillåtlighet

Industriutsläppsverksamhet

Av 1 kap 13 § industriutsläppsförordningen följer att slutsatser om bästa tillgänglig teknik (Best Available Technique) ska användas som referens vid tillståndsprövning. Detta gäller även för slutsatser i BREF-dokument (BAT Reference Document) framtagna under IPPC-direktivet, men då endast i fråga om slutsatser utan utsläppsvärden. BREF-dokument framtagna under IPPC- direktivet ersätts successivt av slutsatser enligt IED-direktivet för respektive bransch. Den sökta verksamheten berörs av följande BREF-/REF-dokument och BAT-slutsatser:

− Reference Document on Best Available Techniques in the Slaughterhouses and Animal By-products Industries May 2005

− Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2031 av den 12 november 2019 om fastställande av BAT-slutsatser för livsmedels-, dryckes- och mjölkindustrin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

− Reference Document on Best Available Techniques for Energy Efficiency February 2009

− JRC Reference Report on Monitoring of Emissions to Air and Water from IED Installations

Miljöprövningsdelegationen bedömer att verksamheten, om den bedrivs i enlighet med villkoren i detta beslut och om de åtgärder som redovisas i ansökan vidtas, i huvudsak kommer att bedrivas i enlighet med bästa tillgängliga teknik. Det pågår arbete med framtagande av ett nytt BREF-dokument med nya BAT-slutsatser för slakterier och anläggningar för animaliska biprodukter, men det finns ännu inget utkast.

Kunskaper, bästa möjliga teknik, skyddsåtgärder, hushållning, kemiska produkter Miljöprövningsdelegationen bedömer att sökanden har visat att bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken om tillräckliga kunskaper, utnyttjande av bästa möjliga teknik, skyddsåtgärder, hushållning och val av kemiska produkter uppfylls i tillräcklig utsträckning. Utsläpp av processavloppsvatten, luktande ämnen och frågor kopplade till energianvändning är aspekter som kräver ett ständigt pågående arbete och frekvent egenkontroll.

Planförhållanden

Enligt 2 kap 6 § miljöbalken får tillstånd inte meddelas i strid med gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Enligt detaljplanen (M 110, senast reviderad 2007-09-04) är fastigheten planlagd för industri. Den verksamhet som ansökan avser bedöms vara förenlig med den gällande detaljplanen.

Lokaliseringen med avseende på normal drift

Enligt 2 kap 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Slakteriverksamhet har bedrivits på platsen sedan femtiotalet. Verksamhetens omfattning har ökat efterhand. Vid tre tidigare tillfällen har då aktuell verksamhet tillståndsprövats gentemot bestämmelser i miljöskyddslagen och senast 2010 bestämmelser i miljöbalken och bedömts vara tillåtlig (se rubriken Tidigare prövningar ovan). Den aktuella ansökan rör en fördubbling av den senast tillståndsgivna produktionen.

Anläggningen är lokaliserad i kustnära landsbygdsmiljö, de närmaste bostäderna ligger norr om anläggningen, på andra sidan väg 735, ca 50 m från verksamhetsområdet och ca 100 m från tankrummet där ammoniak förvaras. Bredvid anläggningen finns även en campingplats med närmaste uppställningsplats ca 120 m från maskinrummet där ammoniak förvaras. Inom ett avstånd om ca 200 - 1 300 m från anläggningen, i sydvästlig-sydöstlig riktning, finns ett större antal bostäder, fritidshus och badstugor inom planlagda områden. Invid anläggningen finns även en Bed & Breakfast-verksamhet. Det har inte skett förändringar av betydelse i närområdet sedan den närmast föregående tillståndsprövningen. Däremot har mängden ammoniak som hanteras i anläggningen ökat med ca 30 % och en ny produktionslokal har tillkommit. Relevanta aspekter att beakta är framförallt utsläpp till vatten, ljudemissioner, lukt, transporter och risker med anläggningen.

Vad avser utsläpp till vatten bedömer miljöprövningsdelegationen att verksamhetens process- avloppsvatten är behandlingsbart vid Smedjeholms avloppsreningsverk. Mottagaren VIVAB har inte motsatt sig att ta emot och behandla avloppsvattnet. Avloppsvattnet som leds till den interna reningsanläggningen innehåller dock förhållandevis stora mängder föroreningar, varför

det under en prövotid bör utredas möjligheter att minska föroreningsinnehållet så att organiskt material i högre utsträckning samlas upp och kan nyttiggöras. Eftersom det i verksamheten används rengöringsmedel m.m. som kan förväntas påverka nitrifikationsbakterier i det biolog- iska reningssteget i avloppsreningsverket, bör processavloppsvattnet undersökas med avseende på dess påverkan på processen i det aktiva slammet.

Vad avser buller framgår av bullerutredningen i ärendet att tidigare meddelade begränsningsvär- den för buller innehålls.

Antalet tunga transporter till och från anläggningen fördubblas jämfört med åtagandet enligt nuvarande tillstånd vilket medför ett stort antal transporter. Transporterna går direkt från an- läggningen på allmän väg; först på väg 735 sen vidare till väg 742 innan transporterna når den större vägen 767. Enligt Trafikverkets uppgifter är väg 742 och 767 utpekade i NRL nät (När- ingslivets transportnät) vilket betyder att vägarna är prioriterade för tunga transporter. Väg 735 är tämligen smal med en skyltad hastighet på 70 km/h eller varierande. Den har dock en cykelbana som är separerad från vägbanan. Miljöprövningsdelegationen anser att transporterna inte utgör hinder för tillåtligheten.

Beträffande lukt har det framkommit att det tidvis förekommer lukt från den nuvarande verk- samheten som upplevs störande. Bolaget har redovisat skyddsåtgärder mot lukt, inklusive försök med regenerativ katalytisk förbränning. Den senare var ännu inte utvärderad vid tidpunkten för uppgiftens lämnande. Miljöprövningsdelegationen anser att bolaget behöver bedriva ett fortsatt aktivt förebyggande arbete för att hindra luktemissioner från anläggningen och ger tillsyns- myndigheten möjlighet att meddela de ytterligare villkor om undersökningar och skyddsåt- gärder som kan behövas om luktolägenhet föreligger.

Med hänvisning till ovanstående bedömer Miljöprövningsdelegationen att anläggningen är tillåtligt vad avser normal drift.

Lokaliseringen med avseende på risk för olycka

Hanteringen av ammoniak i verksamheten medför att riskerna med anläggningen är en särskilt betydelsefull fråga. Därtill kommer risken för brand (som kan medföra utsläpp av ammoniak). Sedan den senaste tillståndsprövningen (2010) har mängden installerad ammoniak ökat från

5 000 kg till 6 600 kg.

I värsta fall kan ett ammoniakutsläpp medföra allvarlig skada eller dödsfall utanför anlägg- ningen. Det kan inte uteslutas att brand uppstår och att vindriktningen är sådan att eventuellt ammoniakläckage och även brandrök förs av vindarna mot den intilliggande campingplatsen och B&B-verksamheten. Även i övriga vindriktningar finns bostäder. Avståndet från ammon- iakförvaringen till närmaste uppställningsplats för husvagn är ca 100 m. Inom ca 300 m från ammoniakanläggningen finns ett flertal bostadshus och ett badstugeområde.

Mark- och miljööverdomstolen har i mål nr M 6907-18 den 27 november 2019 avslagit en tillståndsansökan i ett mål där förhållandena, gällande frågan om stor mängd ammoniak och närhet till bostäder m.m. var likartade de vid Torsåsens anläggning i Olofstorp. I målet kom domstolen fram till att det underlag med kostnadsberäkning för riskminskande åtgärder som sökanden hade presenterat inte var tillräckligt för att ytterligare säkerhetsåtgärder skulle anses vara orimliga i förhållande till nyttan men dem. Den totala risken efter de skyddsåtgärder som bolaget hade åtagit sig att genomföra hade inte visats vara så liten att ytterligare försiktighets-

mått inte behövdes. Miljöprövningsdelegationen bedömer att domen är relevant för bedöm- ningen i detta ärende. Såsom bolaget anför i sitt bemötande av inkomna synpunkter på ansökan är antalet personer i riskområdet förvisso färre, men det finns bostäder i anslutning till anlägg- ningen och under sommarhalvåret uppehåller sig ett stort antal människor i dess närhet.

Enligt riskutredningen (2018-01-09) för anläggningen i Torsåsen kan ett kraftigt läckage utom- hus medföra irreversibla allvarliga skador och dödsfall. Mot bakgrund av en bedömning av kon- sekvenser och sannolikheten för sådant läckage har risken i utredningen bedömts vara accept- abel. Det anges att riskutredningen inte i detalj har granskat befintliga skyddsbarriärer. För att ytterligare minska risken föreslås både fortsatt riskanalys med avseende på konstruktion m.m. och några konkreta åtgärder. Bolaget har låtit genomföra ytterligare riskbedömning och åtagit sig att vidta samtliga rekommenderade åtgärder i båda riskutredningarna senast den 31 decem- ber 2020.

Mot angiven bakgrund bedömer Miljöprövningsdelegationen att anläggningen kan anses tillåtlig även med hänsyn till riskerna för utsläpp av ammoniak. Det är väsentligt att det finns rutiner för skötsel, underhåll, övningar m.m. och att dessa återkommande utvärderas och uppdateras. Vad avser övning framgår att utrymning övas regelbundet. Miljöprövningsdelegationen ser att det finns behov av att öva även andra situationer med koppling till risker i verksamheten, såsom ett faktiskt utsläpp av ammoniak eller diesel.

Delegationen bedömer även att möjligheterna att omhänderta ett ammoniakläckage innan det når omgivningen, för att ytterligare minska riskerna för människors hälsa vid en olycka, bör utredas under en prövotid. Det kan härvid nämnas att några anläggningar i länet använder sig av scrubberteknik. Prövotidsutredningen måste dock ha en bred ansats och omfatta olika åtgärder.

Miljökvalitetsnormer

Vad avser miljökvalitetsnormer avleds processavloppsvatten via Smedjeholms avloppsrenings- verk till recipienten S m Hallands kustvatten, SE564500-122601, som är en ytvattenförekomst och omfattas av miljökvalitetsnormer. Miljöprövningsdelegationen bedömer att avloppsvattnet från slakteriet ryms i den föroreningsbelastning som får tas emot och behandlas vid avlopps- reningsverket, både i volym och till föroreningsinnehåll. Det finns dock risk för övergödning av ytvattenförekomsten p.g.a. belastning av näringsämnen. Bolaget behöver aktivt arbeta för att minska tillförsel av material, som istället kan nyttiggöras, till den interna reningsanläggningen och på så sätt bidra till att verksamheten inte försvårar möjligheten att nå beslutade miljö- kvalitetsnormer för recipienten. XXXXX har inte motsatt sig att ta emot avloppsvattnet vid Smedjeholms avloppsreningsverk. Verksamheten berör inga andra miljökvalitetsnormer.

Miljömål

Verksamhetens lokalisering intill bostadsområde och vad det innebär avseende utnyttjandet av mark, transporter, utsläpp till luft, ljudemissioner och risker vid kemikaliehantering och för brand medför att den i viss mån motverkar miljömålet God bebyggd miljö.

Miljöprövningsdelegationen bedömer att den ansökta verksamheten inte motverkar miljömålen.

Delegation till tillsynsmyndigheten

I händelse av att den utökade produktionen medför luktemissioner som av tillsynsmyndigheten bedöms utgöra olägenhet, bör tillsynsmyndigheten ges möjlighet att föreskriva villkor om de

utredningar och begränsningar av utsläpp av luktande ämnen eller andra åtgärder som medför att olägenheten undanröjs.

Enligt uppgifter i ansökan sker huvuddelen av uttransporterna dagtid kl. 7-16, men andra tider förekommer. Om tillsynsmyndigheten bedömer att ankommande eller avgående transporter under kvälls- och nattetid medför olägenheter, bör den ha möjlighet att föreskriva villkor om begränsning av transporterna.

Tillsynsmyndigheten bör även ges möjlighet att besluta om de åtgärder som kan behövas med anledning av energihushållningsplanen i villkor 14. Delegationen är dock begränsad till villkor av mindre betydelse, dvs. åtgärder som inte är väldigt kostsamma eller omfattande (jfr 22 kap. 25 § tredje stycket MB).

Motivering av villkor

Villkor 1 – det allmänna villkoret

Bolaget bör åläggas att följa de åtaganden som gjorts i ansökan och under ärendets handlägg- ning och som inte kan kopplas till ett specifikt villkor.

Villkor 2 - buller

Villkoret är utformat enligt vad som tidigare har gällt vad avser utvärderingsmetod, det vill säga att beslutade begränsningsvärden alltid gäller. Beslutade ljudnivåer överensstämmer med de yrkade. Kontroll bör ske med sådan frekvens att tillståndshavaren i tillräcklig utsträckning håller sig uppdaterad och kan visa att nivåerna innehålls

Villkoren 3-7 – avloppsvatten

Tillägget i villkor 3 har accepterats av sökanden. Villkor 4 följer rättspraxis och syftar till att skydda avloppsledningar. Förutom kontinuerlig mätning av avloppsvattnets flöde och halt suspenderade ämnen behöver även pH mätas kontinuerligt och värdena registreras. Det bör tydliggöras att avloppsvatten inte får innehålla föroreningar från yttre rengöring av transportfordon.

Villkor 8 och 9 - dagvatten

Enligt uppgifter i ansökan innehåller dagvattnet från anläggningens asfalterade ytor samma typer av föroreningar som trafikerade vägar och större hårdgjorda parkeringsplatser. Sökanden har inte visat att dagvattnet innehåller obetydliga mänger petroleumprodukter.

Av Naturvårdsverkets faktablad 8283, februari 2007 Oljeavskiljare, framgår att oljeavskiljare används vid verksamheter där det förekommer olja, bensin och andra s.k. lätta vätskor (vätskor med lägre densitet än vatten). Det kan gälla t.ex. vid bensinstationer, trafikbelastade ytor och vid utsläpp av kondensvatten från kompressorer vid industrier. tättingar i händelse av spill eller läckage av ämnen som kan förorena recipienten. I faktabladet anger Naturvårdsverket att Boverkets byggregler anger att dagvatteninstallationer ska ha anordningar för avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan medföra skador på recipienten och att avskiljare bör anordnas om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder petroleumprodukter, slam eller fasta partiklar. Miljöprövningsdelegationen anser därför att dagvatten från trafikerade ytor på anläggningen behöver passera ett oljeavskiljarsystem innan det släpps till recipienten.

Utsläpp av förorenat släckvatten från verksamheten behöver förhindras genom avstängning- sanordning på dagvattenledningar. På dagvattenledning med oljeavskiljare bör avstängningsan- ordning finnas före oljeavskiljaren.

Villkoren 10 - 13 – utsläpp till luft

Villkoren syftar till att minimera luktolägenheter från verksamheten och överensstämmer i huvudsak med sökandens yrkande.

Villkor 14 – energi

Det saknas en energihushållningsplan för anläggningen. Villkoret syftar till att minimera verk- samhetens klimatpåverkan.

Villkoren 15 - 17 – avfall och kemikalier

Miljöprövningsdelegationen anser att kemikalier och avfall ska förvaras och i övrigt hanteras på ett sådant sätt att risken för föroreningar av mark och vatten minimeras. Hantering av kemiska produkter, inklusive petroleumprodukter, och flytande avfall bör ske på täta ytor med möjlighet att omhänderta spill innan detta når omgivningen.

För att minimera skadliga effekter av eventuellt utsläpp av ammoniak i samband med påfyllnad eller andra arbeten som rör ammoniakanläggningen, bör sådana så långt som möjligt utföras när så få människor som möjligt uppehåller sig i anläggningens närområde.

Villkor 18 - kontrollprogram

Meddelade villkor bör kontrolleras genom ett för ändamålet upprättat kontrollprogram. Perio- diska undersökningar kan lämpligen utnyttjas bl.a. för uppföljning av utnyttjande av bästa till- gängliga teknik i BREF-dokument och BAT-slutsatser.

Villkor 19 – avslutande av verksamheten

I enlighet med intentionerna om att förorenaren betalar som kommer till uttryck i 2 kap. miljö- balken ska nedläggning av en industriverksamhet planeras och industrifastigheten städas så att den inte riskerar att förorena miljön.

Provisoriska föreskrifter

Sökanden har föreslagit utformningen i P1.b. och c. samt accepterat utformningen i P1.a. Utgående vattenkvalitet behöver kunna kontrolleras genom flödesstyrd provtagning för mest rättvisande analysresultat. Provtagning behöver i vart fall under prövotiden utföras varje vecka för att få tillräcklig kännedom om processavloppsvattnet.

Eftersom sökanden har angett att det kan bli aktuellt att bygga ut reningskapaciteten när produk- tionsmängden närmar sig den tillåtna gränsen, behöver tillståndshavaren mycket noga följa innehållet av föroreningar i processavloppsvattnet så att beslutade begränsningsvärden inne- hålls. Underlåtenhet att utnyttja bästa teknik för avloppsvattenrening ska inte ske på bekostnad av ökade slamtransporter. Ändringar av reningsfunktioner kan behöva tillståndsprövas eller an- mälas enligt 9 kap. miljöbalken.

Sammanfattning

Genom de åtaganden som sökanden gjort och de försiktighetsmått som föreskrivs i villkoren till detta beslut finner miljöprövningsdelegationen att hinder inte föreligger enligt miljöbalkens

hänsyns- och tillåtlighetsregler mot att meddela sökanden tillstånd till den verksamhet som avses bedrivas.

Tillståndet avser i ansökan redovisade förhållanden. Eventuella framtida ändringar får hanteras i särskild ordning och tillståndshavaren behöver överväga om sådana är anmälnings- eller till- ståndspliktiga.

Beslut i detta ärende har fattats i Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation av chefsjurist Xxxxx Xxxxx, ordförande, och miljöhandläggare Xxxx-Xxxx Xxxxxx, miljösakkunnig. Miljöhandläggare Xxxxx Xxxxxxxxx har varit föredragande, men ej deltagit i beslutet.

Xxxxx Xxxxx Xxxx-Xxxx Xxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxxx

Detta beslut har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter.

Kopia

Miljöassistans AB,

Naturvårdsverket; xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Havs- och vattenmyndigheten; xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, xxxxxxxxxxx@xxx.xx

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenbergs kommun, xxxxx.xxxxx@xxxxxxxxxx.xx. Vatten & Xxxxx i Väst AB, xxxxx@xxxxx.xxxx

Räddningstjänsten Väst, xxxxx@xxxxx.xx Trafikverket, xxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Så här hanterar vi dina personuppgifter

Information om hur vi hanterar dessa hittar du på xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx