Beslut
§ 138 Ansökan om planbesked, Hällbo 17, Hällbo 27, Hällbo 42 och Hällbo 43 Hellas Invest AB
Kommunstyrelsen beslutar:
1. Positivt planbesked lämnas för att möjliggöra stadsomvandling på fastigheten Hällbo 17 m.fl.
2. Samhällsbyggnadssektors planutredning ska fungera som utgångspunkt för planarbetet.
3. Planarbetet ska inledas med program för att dra upp huvudstrukturer, mål och utgångspunkter för fortsatt planarbete.
4. Planarbetet ska ske med utökat förfarande.
5. Planbeskedet gäller i två år från beslutsdatum.
6. Planarbetet initieras och bekostas av exploatören.
7. Planarbetet bedöms kunna avslutas under 2021, förutsatt att plankostnadsavtal tecknas inom 6 månader från detta beslut.
På fastigheten finns idag en av Höörs kommuns största privata verksamheter med företag inom plåtindustrin, Höörs plåt/CEPA/UBD. Företaget ska omlokaliseras inom Höörs kommun för att istället lämna plats för bostäder och offentliga verksamheter mm.
Den sökande har för avsikt att utveckla de tre fastigheterna så att industribyggnaderna rivs och ersätts med bostäder. Det ska även ges möjlighet till byggnader för offentlig verksamhet så som förskola, bibliotek, vårdhem, vårdcentral inom området. För att lösa parkering för de boende kommer ett underjordiskt garage att byggas. Inom området planeras rekreation i parkmiljö i närheten av Gästgiveriet.
Inom de tre fastigheterna har sökande för avsikt att uppföra byggnader som är från 2 till 8 våningar höga, beroende på verksamhet. Totalt kommer projektet innehålla ca 80,000 kvm BOA/LOA fördelat på hyresrätter, bostadsrätter och lokaler för uthyrning.
Justerande
Utdragsbestyrkande
Sammanlagt gäller ansökan ca 650 bostäder. Till detta kommer ett underjordiskt garage att byggas. Sökanden har för avsikt att söka statliga bidrag som kan utveckla området till ett energi-och miljösmart fastighetsområde som kommer vara en förebild för andra exploatörer.
Ekonomiska konsekvenser för Höörs kommun
Planbeskedet medför begränsade ekonomiska konsekvenser för Höörs kommun eftersom planarbetet och genomförandet bekostas av sökanden. Driftkostnader för allmän plats kommer att beräknas och presenteras tillsammans med samrådshandlingarna.
Kommunstyrelsen bedömer att omvandlingen från verksamhetsområde till blandad stadsbygd kan bidra till en positiv utveckling av Höörs tätort.
Omvandlingen har inte stöd i översiktsplanens markanvändningskarta eftersom kommunen inte i samband med översiktsplanearbetet förutsåg att det skulle bli aktuellt att flytta den befintliga verksamheten. Arbetsplatserna som idag finns i området är viktiga för Höörs kommun eftersom det är en av de största privata arbetsplatserna i kommunen.
Området är därför avsatt som verksamhetsområde i markanvändningskartan. När det nu är aktuellt att flytta verksamheten bedömer samhällsbyggnadssektor att en omvandling av området är lämplig.
Stöd för omvandlingen finns även i översiktsplanens utvecklingsstrategi som bland annat säger att nya bostäder ska koncentreras till områden med god kollektivtrafik, cykelstråk och tillgänglig service. Det aktuella området ligger ca 1000 m från Höörs station, nära serviceutbudet i centrum och vid övergripande cykelstråk.
Eftersom ansökan avser en helt ny stadsdel som inte följer översiktsplanen behöver huvudstrukturer, mål och utgångspunkter för det fortsatta arbetet utarbetas genom ett planprogram. En viktig del av programarbetet blir att utreda förutsättningar som kan vara styrande för inriktningen.
Xxxxxx Xxxxxxxx (S), Xxxxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxxxx (SD), Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx (C), Xxx-Xxx Xxxxxxx (L) och Xxxx Xxxxxxxxxx (KD) yrkar bifall till förslaget från kommunstyrelsen arbetsutskott.
Ordförande Xxxxx Xxxxxxxxx (M) konstaterar att det finns ett förslag från kommunstyrelsens arbetsutskott med bifall från Xxxxxx Xxxxxxxx (S) med flera. Han frågar om det kan bli kommunstyrelsens beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt detsamma.
1. Ansökan om planbesked, Hällbo 17, Hällbo 27 och Hällbo 42.pdf
2. Presentation1.pptx
3. Planutredning för Hällbo 17 m.fl..pdf
4. Tjänsteskrivelse planbesked Hällbo 17 m.fl.docx
5. Kommunstyrelsens Arbetsutskott 2019-06-18 (2019-06-18 KSAU §146).doc
Justerande
Utdragsbestyrkande
_____
Ansökan om planbesked för fastigheten Hällbo 17 m.fl.
Sammanfattning
Samhällsbyggnadssektor bedömer att omvandlingen från verksamhetsområde till blandad stadsbygd kan bidra till en positiv utveckling av Höörs tätort.
Omvandlingen har inte stöd i översiktsplanens markanvändningskarta eftersom kommunen inte i samband med översiktsplanearbetet förutsåg att det skulle bli aktuellt att flytta den befintliga verksamheten.
Stöd för omvandlingen finns även i översiktsplanens utvecklingsstrategi som bland annat säger att nya bostäder ska koncentreras till områden med god kollektivtrafik, cykelstråk och tillgänglig service. Det aktuella området ligger ca 1000 m från Höörs station, nära serviceut- budet i centrum och vid övergripande cykelstråk.
Eftersom ansökan avser en helt ny stadsdel som inte följer översiktsplanen behöver huvud- strukturer, mål och utgångspunkter för det fortsatta arbetet utarbetas genom ett planpro- gram. En viktig del av programarbetet blir att utreda förutsättningar som kan vara styrande för inriktningen.
Bakgrund
Ansökan om planbesked för förtätning med bostäder har inkommit för fastigheten Hällbo 17 m.fl fastigheter i centrala Höör i anslutning till två av småstadens huvudgator, väg 23 (Malmö- vägen) och Södergatan. Ansökan gäller omvandling av ett centralt beläget verksamhetsom- råde till bostadsbebyggelse.
O: 1370,51 m
Y: 68249,27 m²
59,21
2,30
30,15
23,96
24,84
40,38
51,32
182,91
33,22
41,44
45,38
50,03
59,95
48,90
50,92
49,45
74,57
43,26
47,44
81,71
86,47
78,98
44,14
27,85
67,99
Området är ca 70000 kvm och utgörs till stor del av verksamhetsområde för ett företag inom plåtindustrin. I väster mot Södergatan finns en parkeringsyta som idag är i kommunal ägo. I norra och östra delarna finns en Gästgivargård på Hällbo 42 och en kommersiell verksamhet på Hällbo 27 samt ett par större gräsytor. Övervägande del av ytan för ansökan är idag hård- gjord och en en stor andel är dessutom bebyggd.
Den sökande har för avsikt att utveckla de tre fastigheterna så att industribyggnaderna rivs och ersätts med bostäder. Det ska även ges möjlighet till byggnader för offentlig verksam- het så som förskola, bibliotek, vårdhem, vårdcentral inom området. För att lösa parkering för de boende kommer ett underjordiskt garage att byggas. Inom området planeras rekreation i parkmiljö i närheten av Gästgiveriet.
Inom de tre fastigheterna har sökande för avsikt att uppföra byggnader som är från 2 till 8 våningar höga beroende på verksamhet. Totalt kommer projektet innehålla ca 80,000 kvm BOA/LOA fördelat på hyresrätter, bostadsrätter och lokaler för uthyrning. Sammanlagt gäller ansökan ca 650 bostäder. Till detta kommer ett underjordiskt garage att byggas. Sökanden har för avsikt att söka statliga bidrag som kan utveckla området till ett energi-och miljösmart fastighetsområde som kommer vara en förebild för andra exploatörer.
Sökande har beställt en miljöutredning av marken för Hällbo 17 för att identifiera eventuella miljöproblem som behöver saneras. Idag finns ett av kommunens största privata verksamhe- ter på platsen. Företaget är underleverantör till verkstadsindustrin och har drygt 150 anställda verksamma på 21 000 m2 produktionsyta. Företaget behöver större yta och planerar att flytta sin verksamhet till annan plats i kommunen.
Planförutsättningar
Översiktsplan
Översiktsplanens markanvändningskarta anger att området är lämpligt för verksamheter (grått i karta) och stadsbygd (rött i karta). Det område där befintliga verksamheter finns utgör drygt hälften av området för ansökan medan övrig yta består av stadsbygd.
Generell vägledning för verksamheter innebär att:
Verksamhetsområden i markanvändningskartan är särskilt avsedda för sådana verksamheter som inte bör blandas med bostäder. Här finns utrymme för verksamheter som kan innebära viss störning, som är ytkrävande eller som genererar mycket trafik. Viktiga kriterier är att om- rådena har god trafikförsörjning och är tillräckligt stora för att ge näringslivet förutsättningar att utvecklas i tider av stort tryck på bostadsmarknaden. Områdena är inte avsedda för kontor och personalintensiv verksamhet.
Generell vägledning för stadsbygd innebär att:
”Staden utvecklas utifrån befintlig struktur. Utbyggnaden av större områden måste medge en indelning i etapper. Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig topografi och ta till vara naturliga förutsättningar på platsen. Kulturmiljön ska beaktas i samband med planeringen för ny bebyg- gelse. Koppling till cykelvägnät och kollektivtrafik ska beaktas i samband med ny bebyggelse. Gestaltningsprinciper i Höörs centrum:
Omsorg om detaljer, Gärna sticka ut, Inordnas i befintlig kvartersstruktur, Entréer mot gatan, Anpassa bebyggelse till befintlig topografi
Det finns också specifik vägledning för stadbygd i det aktuella området som innebär att:
Kom ihåg vid förtätning: Utforma ny bebyggelse med omsorg om detaljerna, särskilt när det gäller fasader och ytor som är viktiga för gatumiljö och andra allmänna platser! Ny arkitektur får gärna sticka ut, men ska följa gestaltningsprinciperna för centrum. Hänsyn ska tas till kul- turmiljön - använd kulturmiljöprogrammet! Att bevara och ändra befintliga byggnader är ofta ett alternativ till att riva och bygga nytt. Xxxxxx för lek och utevistelse på tomten ska prioriteras före parkering vid förtätning på fastighet som inte rymmer båda (jämför plan- och bygglagen 8 kap 9 §). Parkeringsköp på annan fastighet kan vara ett sätt att uppnå behovet av parke- ringsplatser. Förtätningen får inte planeras högre och tätare än att god livsmiljö och ljusin-
släpp kan säkerställas samt behov av friyta för lek och utevistelse. Grönska på fastigheten gör bostäderna mer attraktiva, dämpar buller, bidrar till fördröjning av dagvatten och skapar ett bättre lokalt klimat!
Småstadens entréer
Höörs kommun anger i ÖP att man vill stärka småstadens entréer. Särkild vikt ska läggas på hur området uppfattas av den som kommer körande längs väg 23. Inte minst söder ifrån då det går att överblicka området redan tidigt uppe från Orupsbacken och södra infarten till Höörs tätort.
”Dessa sträckor är viktiga att lyfta och att ge extra fokus i planeringen av det framtida Höör. Det är just i anslutning till entréer och angöringspunkter som kommunen har en chans att skapa ett fösta intryck. Förutom att arbeta aktivt med en god gestaltning utmed järnvägsom- rådet mitt i centrala Höör så vill kommunen även stärka entréerna via de större vägar som går genom samhället. Både utmed väg 23 och väg 13 finns en stor potential att genom gestaltning av vägrummen skapa en miljö som upplevs som tilltalande och som fokuserar på de värden som kommunen vill visa upp.” (ÖP, s.97 i utvecklingsdelen)
Av översiktsplanens hänsynskartor framgår att:
- Väg 23 som går längs med området är utpekat som Riksintresse för kommunikationer. Ett byggnadsfritt avstånd på 30 meter gäller längs med hela väg 23 genom Höörs tätort.
- Området omfattas av Höörs kulturmiljöprogram (2012). Större delen av området ligger inom delområde 7 medan en del hör till delområde 1, gamla kyrkbyn.
- Södra delen av området omfattas av dikningsföretaget för Höörsåns vattenavledningsföretag
Markanvändning
Stadsbygd
Stadsbygd, kort sikt
Stadsbygd, medellång sikt
Stadsbygd, lång sikt
Verksamhet
Ḿ
Höörs kommun
0 50 100 150 200 250
[m]
1:2 500
Gällande detaljplan
Fastigheten omfattas av detaljplan för Gamla torg (laga kraft 1981). En stor del av ytan är planlagt för J - Industri medan området norrom är planlagt som Hb - Handel samt i vissa fall bostäder. Parkeringsytan väster om Ringsjövägen är planlagd som Jm - Småindustri medan gräsytan i östra delen om området till största del är planlagd som Park eller plantering.
Hänsyn och skyddsbestämmelser för gamla bykärnan.
Hela gatumiljön kring gamla torg, inklusive marken mellan fastigheterna Hällbo 42 och Xxxx 2 (vårdhemmet) är skrafferad i plankartan och omfattas av en särskild bestämmelse om hänsyn till kulturhistoriskt värdefull miljö. Till denna bestämmelse finns en lång beskrivning:
Syfte: Förslagets målsättning är att reglera onödig genomfartstrafik genom att minimera körytorna samt att framhäva värdefull bebyggelse och sluta torgrummet. Allt för stora ingrepp i befintlig miljö har undvikits.
Allmänt: Torgets östra del med bebyggelsen i kvarteren Gästis och Alex samt bäcken med den gamla stenbron är det mest värdefulla avsnittet. Där finns också den förr så viktiga kontak- ten mellan torg och kyrka. Den numera öppna platsen mellan kv Gästis och kv Alex, där förr stallbyggnaden fanns, bör särskiljas från torgets trafikyta. Den gamla kontakten med bäcken omedelbart norr om bron bör återställas.
Trafik: Tillfart- och leveranstrafik till verksamheterna runt torget skall ske obehindrat. Parke- ring och biluppställning underlättas främst genom utvidgning av parkeringen vid livsmedels- hallen samt framför motellet, där befintlig kiosk föreslås att ersättas med ny anläggning på kvartersmark intill motellbyggnadens södra gavel.
Biluppställning i begränsad omfattning skall även kunna ske norr om kv Gästis, dock utan att särskilda parkeringsmarkeringar göres. Gång-och cykeltrafik anslutes till gamla bron och par- keringen vid livsmedelshallen. Parkeringsplatsen öster om bäcken invid kv Xxxx kan vid behov även användas för ev besök av turistbussar.
Markbehandling: Körbanor och parkeringsytor asfalteras. Gångytor sättes med gatsten. Befint- lig stenbeläggning på nuvarande körbana kan användas. Runt träd samt övriga ytor används kullersten. Sådan beläggning sättes även på ytorna med biluppställning framför kv Gästis.
Övergångsstället mellan livsmedelshall och kv Gästis har samma höjd som intilliggande gång- banor.
Markbehandlingen av torgytorna bör fortsätta ända fram till de kringliggande byggnadernas fasadliv så mötet mellan fasad och hårdgjord markyta förstärker en klar uppfattning av själva torgrummet. Markeringen av körbanekanter kan ske med hjälp av markbeläggningen och sär- skilda räcken bör undvikas.
I planbeskrivningen finns också en förhållandevis noggrann beskrivning av befintliga förhål- landen, bebyggelse, historik:
Bebyggelsen inom den ursprungliga Höörs kyrkby var i huvudsak grupperad kring ”byaplat- sen”, dvs nuvarande gamla torg. Gårdarna, som mestadels utgjordes av den traditionella syd- svenska kringbyggda typen, bestod av huvudbyggnad, fähus och kanske undantagsstuga. Bo- ningshusen byggdes med korsvirkes- eller ”båle”-teknik. Ekonomibyggnaderna uppfördes ofta i sten. Utmarkerna eller den gemensamma fäladsmarken låg norr om byn. Vägförbindelserna med övriga Skåne gick i huvudsak över Munkarp mot Klippan samt via Fulltofta mot Osby- Hörby. Mot sydväst fanns förbindelse över sundet mellan Ringsjöarna via Sätofta. Tidpunkten för byggandet av vägbron över bäcken öster om torget har ej kunnat fastställas men den finns omnämnd i protokoll från 1813.
Vid tiden för laga skifte 1825-30 låg 18 av byns 20 gårdar i anslutning till ”byaplatsen”. Laga skiftet innebar en upplösning av byarna och den samlade bebyggelsen blev utspridd på en- staka gårdar. För Höörs del medförde skiftet att 7 av gårdarna utskiftades. Gästgiveriet, som ursprungligen låg inom södra delen av kv Gästis, hade dessförinnan flyttats till sitt nuvarande läge invid bygatan. På grund av sin funktion som vägkors blev Gamla Torg en viktig han- delsplats. I början av 1860-talet inrättades torgdagar och som handels- och marknadsplats fungerade Gamla Torg ännu fram till1960-talet. I och med att järnvägen Eslöv-Höör utbyggdes 1858 inleddes en successiv förskjutning av centrumfunktionerna från Gamla Torg mot trakten kring järnvägsstationen.
Planbeskrivningen avslutas med en kommentar under rubriken övrigt: Som framgår av denna beskrivning är det synnerligen angeläget, att största möjliga hänsyn tages till de kulturhisto- riska aspekterna vid varje byggnadsföretag i anslutning till Gamla Torg. Med hänsyn därtill har speciella bestämmelser föreslagits för kv Gästis och Xxxx. Särskild markering har även angivits på plankartan för allmän platsmark på torget och förgårdsmarken söder härom för att under- stryka detta förhållande.
Övriga bestämmelser
Fastigheten berörs inte av strandskydd eller andra bestämmelser.
Arkeologi
Inom området finns inga registerade fornlämningar. Strax norr om området kring Höörs kyrkby
finns ett större område och ett antal punkter utpekade.
Kommunala program
Den höggräsyta som ligger i östra delen av området finns beskriven i Grönstrukturprogram (GRP) för Höörs tätort. Ytan får lägsta klassningen, klass 4, enligt den inventering som gjordes i samband med GRP och beskrivs enligt följande: Gräsmark på fd åker. Högväxta gräs, rölleka, kanadensiskt gullris. Trist. Oskött
Norra delen av området ligger inom delområde 1 i kulturmiljöprogrammet, Kyrkbyn, där det finns höga kulturhistoriska värden. Fastigheten Hällbo 29 med Gästgifweriet, klassas som enskild fastighet med högt bevarandevärde samt del av en sammanhängande kulturmiljö med högt bevarandevärde enligt kulturmiljöprogrammet. En kulturmiljöutredning kan behövas för att nya strukturer och bebyggelse ska harmoniera dessa delar och med Kyrkbyn som helhet.
Södra/västra delen av området finns med i Höörs Kulturmiljöprogram Höörs tätort från 2012. I kulturmiljöprogrammet framhålls inga särskilda kvaliteter som behöver tas tillvara i den del som omfattas av ansökan.
Mark- och vattenförhållanden
Området är flackt och ligger på ca 63-64 m ö h vilket är något lägre än omgivande mark. Den mest påtagliga höjdskillnaden finns mot vallen för väg 23 söder om området. I öster och norr ligger marken någon meter högre på 65 respektive 66 m ö h.
En lågpunktsmodellering som tagits fram för Höör tätort visar att i samband med ett hundra- årsregn skulle stora delar av ytan hamna under vatten. Speciellt utsatt är den hårdgjorda mar- ken där Höörs plåt/CEPA/UBD har sin verksamhet idag. En lågpunkt i anslutning till området är den G/C-tunnel som finns under väg 23. Tunneln är idag plomberad men är en lågpunkt där dagvatten ansamlas i samband med skyfall. Om tunneln ska kunna tas i bruk behöver förut- sättningarna att omhänderta och leda undan dagvatten utredas och beskrivas.
I samband med planering är det viktigt att utreda vilka vägar vattnet skulle kunna ta vidare från området. Någon lösning för fördröjning av dagvatten kommer troligtvis att behövas för att förebygga översvämning av tillkommande bebyggelse i samband med kraftiga skyfall.
Möjligheten och lämpligheten av att anordna underjordiska parkeringar behöver utredas med avseende på grundvattennivå och dagvattenhantering inom området.
Kolljungabäcken rinner strax norr om området och fortsätter vidare under väg 23 innan den rinner samman med Höörsån längre söderut. Jordarten i området består av isälvssediment.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Området avvattnas söderut mot Höörsån. Dagvatten rinner antingen direkt till Höörsån via kul- vert eller via Kolljungabäcken som angränsar till området i norr. Kolljungabäcken och Höörsån flyter samman söder om väg 23 och rinner därefter vidare mot Sätoftasjön/Ringsjön.
Gator och trafik
Fastigheten kan trafikförsörjas via Ringsjövägen. Ringsjövägen har idag tillräcklig kapacitet för att klara ökade trafikflöden. Trafiken behöver utredas med avseende korsningen Ringsjövä- gen/Södergatan. Framför allt kan det komma att uppstå problem i samband med fordon som kommer från Ringsjövägen och vill svänga vänster ut på Södergatan. Det är problematiskt att korsningen Ringsjövägen/Södergatan ligger i nära anslutning till cirkulationsplatsen vid väg 23 vilket meför att det ibland kan vara köer upp längs Södergatan som kan försvåra för trafik att ta sig ut från Ringsjövägen ut på Södergatan. En möjlig utfart från området skulle också kunna vara via Gamla torg och Ågatan/Skolgatan för de som ska norr- eller österut.
Den framtida statusen på väg 23 kommer att bli avgörande för trafikmatningen till området. Idag är väg 23 på sträckan den hårdast trafikerade vägsträckan i Höörs tätort med ca 10500 fordonsrörelser/dygn varav övervägande del är genomfartstrafik och dessutom med en hög andel tunga fordon. Under högsäsong (sommarmånaderna) förekommer upp till 12000 for-
donsrörelser/dygn. Trafikverket är huvudman för vägen och planerar för en förbifart och ny dragning av väg 23 öster om Höör. Pengar finns avsatta för projektet i den nationella trans- portinfrastrukturplanen, 469 Mkr för perioderna 2024-2026 och 2027-2029. I samband med ny dragning av väg 23 kan kommunen överta befintlig sträcka genom Höörs tätort och därmed få rådighet över utfomningen av vägen.
Kommunen behöver arbete med två alternativa scenarier då förutsättningarna för utvecklingen av området skiljer sig mycket beroende på om förbifarten byggs eller inte. Den framtida drag- ningen för väg 23 är avgörande för huvudmannaskapet på den aktuella vägsträckan, utanför det som idag är Höörs plåt, och därmed för utformningen av området.
Längs med Södergatan och Rinsjövägen finns lösningar för cyklister. Cykelvägen längs med Södergatan utgör en del av kommunens huvudcykelstråk då både stråket mot Sätofta och mot Orup/Ängsbyn passerar här. Eventuellt bör kommunen överväga om cykelstråken ska passera på motsatt sida av Södergatan istället. Längs med Ringsjövägen är det till största del i form av cykelfält. Korsningspunkten Södergatan/Ringsjövägen är idag inte optimerad för cyklister och kan bli problematisk vid ökande biltrafik i korsningen. Separat G/C-väg behöver skapas längs med Ringsjövägen och även inom det nya området. En G/C-vägtunnel under väg 23 finns i anslutning till området. Tunneln är idag plomberad men skulle kunna tas i bruk. Kopplingen till tunneln och hur man kan säkerställa allmänhetens tillgång till tunneln behöver utredas.
Busshållplats finns vid Ringsjövägen där en regional och två lokala busslinjer gör uppehåll. Buss 470 mot Hörby som går med halvtimmestrafik i rusningstrafik samt linjerna 440 som matar mot Rolsberga och Skåneexpressenbussarna samt ringbusslinje 445 som går vidare till Sätofta och Orupssjukhuset. 440 går med timmestrafik utom mitt på dagen och natten medan 445 går med timmestrafik hela dagen och byter riktning mitt på dagen (fm Orup - Sätofta, em Sätofta - Orup).
VA-ledningar
Fastigheten berörs av allmänna VA-ledningar parallellt med väg 23. Här finns möjlighet att ansluta planområdet, men kapacitetsbehoven behöver analyseras. Den sammanlagda exploa- teringen i området kommer att innebära en betydande belastning på VA-nät och dagvattennät vilket innebär att de kumulativa effekterna av belastningen på VA-nätet som helhet behöver beaktas.
Risker och störningar
Gällande förutsättningar för väg 23 genom Höör med höga trafikflöden och hög andel tung trafik samt 50km/h kan innebära störningar i form av buller. Bullerutredning behöver göras och eventuella åtgärder för att säkerställa bullernivåerna inne i området. Genomfartstrafik med transport av farligt gods ska inte förekomma i anslutning till området då detta hänvisas till väg 13 däremot kan det förekomma transporter till intilliggande bensinstationer och verk- samhetsområde. Bensinstationen i sig som ligger vid korsningen Ringsjövägen och Söderga- tan behöver beaktas i samband med planering för ytan norr om samt för delar av Hällbo 17 på andra sidan Ringsjövägen.
Bedömning av lämplig markanvändning
Samhällsbyggnadssektor bedömer att omvandlingen från verksamhetsområde till blandad stadsbygd kan bidra till en positiv utveckling av Höörs tätort.
Omvandlingen har inte stöd i översiktsplanens markanvändningskarta eftersom kommunen inte i samband med översiktsplanearbetet förutsåg att det skulle bli aktuellt att flytta den be- fintliga verksamheten. Arbetsplatserna som idag finns i området är viktiga för Höörs kommun eftersom det är en av de största privata arbetsplatserna i kommunen. Området är därför avsatt som verksamhetsområde i markanvändningskartan. När det nu är aktuellt att flytta verksam- heten bedömer samhällsbyggnadssektor att en omvandling av området är lämplig.
Stöd för omvandlingen finns även i översiktsplanens utvecklingsstrategi som bland annat säger att nya bostäder ska koncentreras till områden med god kollektivtrafik, cykelstråk och tillgänglig service. Det aktuella området ligger ca 1000 m från Höörs station, nära serviceut- budet i centrum och vid övergripande cykelstråk.
En av strategierna i översiktsplanen handlar om förtätning av befintlig stadsbygd. Förtätning avser oftast att bygga till på befintliga fastigheter snarare än att skapa en helt ny stadsdel som det nu är fråga om men översiktsplanens vägledning för förtätning är ändå relevant för fortsatt arbete:
• Utforma ny bebyggelse med omsorg om detaljerna, särskilt när det gäller fasader och ytor som är viktiga för gatumiljö och andra allmänna platser! Ny arkitektur får gärna sticka ut, men ska följa gestaltningsprinciperna för centrum.
• Hänsyn ska tas till kulturmiljön - använd kulturmiljöprogrammet! Att bevara och ändra befint- liga byggnader är ofta ett alternativ till att riva och bygga nytt.
• Xxxxxx för lek och utevistelse på tomten ska prioriteras före parkering vid förtätning på fastig- het som inte rymmer båda (jämför plan- och bygglagen 8 kap 9 §).
• Parkeringsköp på annan fastighet kan vara ett sätt att uppnå behovet av parkeringsplatser.
• Förtätningen får inte planeras högre och tätare än att god livsmiljö och ljusinsläpp kan säker- ställas samt behov av friyta för lek och utevistelse.
• Grönska på fastigheten gör bostäderna mer attraktiva, dämpar buller, bidrar till fördröjning av dagvatten och skapar ett bättre lokalt klimat!
(ÖP, s.48 i utvecklingsdelen)
Hållbarhetsperspektiv i ÖP
Befolkningstillväxt: Detaljplanen kan bidra till bostadsbyggande/attraktiva livsmiljöer/arbets- tillfällen.
Integrerad kommun: Förslaget kan bidra till blandade funktioner och bostadstyper/utvecklad samhällsservice/minskade barriärer - fysiska eller mentala.
Samspel och möten: Förslaget kan bidra till att stärka offentliga rum och mötesplatser
Enkelt vardagsliv som främjar folkhälsa: Förslaget kang med sin täta struktur i centralt läge bidra till att människor får nära till butik, service och grönområden. Förslaget stärker möjlig- heten att gå, cykla, resa kollektivt goda kopplingar finns till väg- och cykelvägnät.
Identitet: Förslaget kan bidra till att stärka karaktären av- och kopplingar inom centrala Höör då en betydande barriär försvinner. Höörs Plåt har idag en stark identitet som byggnad/om- råde med sitt centrala läge nära betydelsefulla vägar. Byggnaden upplevs även som en barriär och som överdimensionerad i förhållande till omgivande strukturer.
Miljöanpassat transportsystem: Förslaget kan innebära effektivt markutnyttjande i läge med god kollektivtrafik och möjliggör infrastruktur för cykel och gång.
Hänsyn till hav, sjöar och vattendrag: Genom rätt utformning kan förslaget innebära en lägre andel hårdgjord yta och ökad möjlighet till infiltration och flödesreglering som är en viktig reglerande ekosystemtjänst.
Hushållning med mark- och vattenresurser: Förslaget innebär en god hushållning med mark. Genom att växa tätt inne i centrala Höör på redan ianspråkstagen mark behöver ingen ytterli- gare skogs- eller jordbruksmark tas i anspråk.
Skydd av natur-, kultur- och rekreationsvärden: Förslaget kommer troligtvis att innebära en
ökad biologisk mångfald i området genom plantering av prydnads- och nyttoväxter för de boende.
Förfarande mm
Miljöaspekter (behovsbedömning)
Enligt bestämmelserna i 4 kap 34 § plan- och bygglagen (PBL) samt 6 kap 5 § miljöbalken (MB) skall en undersökning göras för en detaljplan om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Undersökning om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska göras i samband med programskedet.
Planförfarande
Eftersom ansökan avser en helt ny stadsdel som inte följer översiktsplanen behöver huvud- strukturer, mål och utgångspunkter för det fortsatta arbetet utarbetas genom ett planpro- gram. En viktig del av programarbetet blir att utreda förutsättningar som kan vara styrande för inriktningen:
• Trafikscenarier för väg 23 med dels framskrivning av trafik utifrån nuvarande funktion och dels ett scenario där en ny förbifart har byggts förbi Höör och nuvarande väg 23 är kom- munal.
• Trafikangöringen till området
• Behovet av parkmark, allmänna platser och kommunal service kopplat till befolkningstill- växt i den nya stadsdelen
• Dagvattenfrågor och översvämningsrisker samt
• Hänsyn till kulturmiljön vid gamla torg i enlighet med vad som anges i gällande detaljplan och kulturmiljöprogram.
• Svara på om planen innebär betydande miljöpåverkan.
Dessutom ger programarbetet tillfälle att studera alternativa täthetsgrader och bebyggelsety- per och hitta en struktur som både kommun och fastighetsägare bedömer lämplig. Program- arbetet förväntas också leda till slutsatser om hur fortsatt planarbete bör avgränsas och hur genomförandet kan etappindelas.
Avgift
Avgift för planbesked tas ut enligt gällande taxa. Planarbetet bedöms vara en så kallad åtgärd (>100lgh) och avgiften blir därför 18200 kr. Faktura översänds i samband med protokollsut- drag för planbeskedet.
Kostnader för det fortsatta planarbetet regleras genom plankostnadsavtal.
Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxx
Samhällsplanerare Samhällsplanerare/Kommunarkitekt