Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fast- ställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kol- lektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektiv- avtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavta- let. Nämnden för fastställande av kollektivavtals all- mänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvis- tamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosa- puolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtoso- pimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tul- kinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäi- nen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuk- sen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvis- ta vahingoista.
Handelns kollektivavtal
1.2.2017–31.1.2018
och Lönebilaga
1.3.2016–31.1.2018
A | Kollektivavtal ................................................................ s. 16–83 |
Protokoll över yrkesgrupper ............................... s. 88–104
• Montörer och servicemän
• Arbetstagare på service- och trafikstationer
• Kioskexpediter
• Provisionsavlönade expediter
• Dekoratörer
• Partiförsäljare och inköpare
• Lagerarbetare
Protokoll över arbetstider ................................... s. 105–138
• Söckenhelgssystem och 38-timmars arbetsvecka
• Förkortning av den årliga arbetstiden
• 40-xxxxxxx xxxxxxxxxxx, Pekkanendagar och årsle- dighetssystem
• 40 xxxxxxx xxxxxxxxxxx, Pekkanendagar och söck- enhelgssystem
• Erbjudande av mertidsarbete
• Arbetstidsbank
• Nattarbete
• Hot om våld
Avtal ........................................................................... s. 140–162
Förtroendemannaavtal Tillämpningsanvisningar för samarbetsavtalet Utbildningsavtal
Blanketter ................................................................. s. 163–170
Promemoria över meningsskiljaktigheter Blankett för arbetsavtal
Lönebilaga................................................................. s. 171–184
1. Årströsklar
2. Allmän beskrivning av svårighetsnivåerna
3. Svårighetsnivåer för kontorsuppgifter
4. Lönegrupper
5. Tabellöner
6. Tillägg
HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL
INNEHÅLL
3 §Arbetsavtal och prövotid 17
4 §Arbetsavtal för viss tid 17
5 §Anställningens upphörande och permittering 18
Hävning av anställningsförhållande 20
Arrangemang av den ordinarie arbetstiden 21
Bundenhet vid arbetsplatsen 25
Övriga arbetstidsarrangemang 26
Årsledighetens inverkan på arbetstiden och avvikande avtal om årsledighetens längd 30
Ersättning av en årsledighet i pengar 32
Årsledigheter när anställningsförhållandet upphör 33
9 §Mertids- och övertidsarbete 36
Samtycke till mertids- och övertidsarbete 36
Förhöjd lön under en utjämningsperiod 38
Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden 41
Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet 42
När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod 42
Maximiantalet övertidstimmar 43
Preskription av mertids- och övertidsersättningar 43
Flyttning från en svårighetsnivå till en annan 46
Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön 46
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 48
12 § Expediter och butiksanställda 49
Inventarietillägg på lördag 51
Tillägg för butiksföreståndares vikarie 52
Arbetsgruppens äldste (bas) 54
Förutsättningar för lönebetalning 57
Anmälningsskyldighet och läkarintyg 57
Förfarande med egen anmälan 58
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 61
Akut sjukdomsfall i familjen 62
Förutsättningar för lönebetalning 64
Ändring av tidpunkten för ledigheten 67
Betalning av semesterlön och semesterersättning 71
Beräkning av tillägg till semesterlön 71
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 72
Förutsättningar för betalning 75
Anställningen upphör under semestern 76
Byte av semesterpremie till ledig tid 78
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar 78
Inkassering av medlemsavgifter 80
Sammankomster på arbetsplatsen 81
Medlem i PAMs fullmäktige och styrelse 81
Arbetsdräkt – lagerarbetare 82
10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 82
25 § Meningsskiljaktigheter 82
Verkställande av förhandlingar 82
26 § Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott 83
27 § Avtalets giltighetstid 83
2 §Riktgivande lönebelopp och minimilön 88
Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation 92
Vikarie för ansvarig föreståndare 92
Restaurangchef på service- och trafikstation 92
Svårighetsnivåerna för servicemontörer 93
Kvälls- och nattillägg på söndagar 95
1 §Individuell provisionslön 97
Särskilt krävande dekoration 98
1 §Omfattning 100
2 §Svårighetsnivåer 100
3 §Övriga bestämmelser 101
1 §Prestationslön 102
2 §Allmän förhöjning av prestationslön 103
3 §Avvikande avtal om vissa bestämmelser 103
4 §Granskning och minskning av sjukfrånvaro 104
PROTOKOLL ÖVER ARBETSTIDER 105
Arbetsplatsspecifikt avtal om att införa ett söckenhelgssystem 105
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka 105
Mertids- och övertidsarbete 109
Förhöjd lön 109
Förhöjd lön under en utjämningsperiod 110
FÖRKORTNING AV DEN ÅRLIGA ARBETSTIDEN 113
Tillämpningsområde 113
Förkortningsmodeller 113
Förkortning genom lokalt avtal 113
40-XXXXXXX XXXXXXXXXXX, PEKKANENDAGAR OCH
ÅRSLEDIGHETSSYSTEM 114
Intjänande av Xxxxxxxxxxxxx 114
Beviljande av Pekkanendagar 114
Frånvaro och semester 115
Årsledighetssystem 115
Intjänande av årsledighet 115
Beviljande av årsledighet 117
Årsledighetens inverkan på arbetstiden och avvikande avtal om årsledighetens längd 118
Lön för årsledighet 119
Ersättning av en årsledighet i pengar 119
Årsledigheter när anställningsförhållandet upphör 120
Mertids- och övertidsarbete 120
Förhöjd lön 120
Förhöjd lön under en utjämningsperiod 122
40-TIMMARS ARBETSVECKA, PEKKANENDAGAR OCH SÖCKENHELGSSYSTEM 124
Arbetsplatsspecifikt avtal om att införa ett söckenhelgssystem 124
Intjänande av Xxxxxxxxxxxxx 125
Beviljande av Pekkanendagar 125
Frånvaro och semester 125
Pekkanendagar när anställningsförhållandet upphör 126
Arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka 126
Mertids- och övertidsarbete 129
Förhöjd lön 129
Förhöjd lön under en utjämningsperiod 130
ERBJUDANDE AV MERTIDSARBETE 131
Personalbank 132
Erbjudande av mertidsarbete 132
Avtal 133
ARBETSTIDSBANK 134
1 §Omfattning 137
2 §Nattarbete 137
1 §Bedömning 138
2 §Förhindrande och uppföljning 138
3 §Ensamarbete 138
1 §Avtalets tillämpningsområde 140
2 §Förtroendemannens uppgifter 141
3 §Val av förtroendeman 141
Allmänt 141
Förtroendemän 141
Meddelande till arbetsgivaren 143
Ändringar i företaget 143
4 §Förtroendemannens rätt till information 143
5 §Befrielse från arbetet och arbetsutrymmen 145
Befrielse från arbetet 145
Befrielse från arbetet och tidsanvändning 145
Arbetsutrymmen 146
6 §Ersättning för inkomstbortfall 147
Inkomstbortfall 147
Resekostnader 147
Förtroendemannaersättning 147
Huvudförtroendemannens löneutveckling 148
7 §Förtroendemannens utbildning 148
8 §Anställningsskydd 149
Förbud mot diskriminering 149
Uppsägning av ekonomiska och produktionsorsaker 149
Individskydd 150
Kandidatskydd 150
Efterskydd 150
Huvudförtroendemannen och överlåtelse av rörelse 150
Ersättningar 150
9 §Förhandlingsordning 151
10 § Avtalets giltighetstid 151
1 §TILLÄMPNINGSOMRÅDE 151
2 §SAMARBETE I ARBETARSKYDDET 151
2.1. Begreppet arbetsplats 151
2.2. Arbetarskyddssamarbete 152
2.3. Arbetarskyddsfullmäktig 152
2.4. Huvudarbetarskyddsfullmäktig 152
2.5. Anställningsskydd 153
2.6. Arbetarskyddsombud 154
2.7. Arbetarskyddskommission 155
2.8. Ensamarbete 155
2.9. Arbetarskyddsfullmäktiges befrielse från arbetet 155
2.10. Ersättning till arbetarskyddsfullmäktig 157
3 §FÖRHANDLINGSORDNING 159
4 §GILTIGHETSTID 159
1 §Utbildningsarbetsgrupp 160
2 §Fackföreningsutbildning 160
Godkännande av kurs 160
Rätt att delta 160
Anmälningsskyldighet 161
Ersättningar 161
Övriga förmåner 161
3 §Gemensam utbildning 161
4 §Yrkesinriktad fortsättnings- och kompletteringsutbildning samt omskolning 162
5 §Giltighetstid 162
PROMEMORIA ÖVER MENINGSSKILJAKTIGHETER 163
ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV PROMEMORIA ÖVER MENINGSSKILJAKTIGHETER 165
ANVISNINGAR FÖR HUR ARBETSAVTALSBLANKETTEN FYLLS I 168
Prövotid 168
Arbetsavtal som gäller tills vidare 168
Arbetsavtal för viss tid 168
Arbetstid 169
Arbetsuppgifter 169
Lön 169
Övriga villkor 169
Separat bilaga 169
Meddelande om ändringar 170
LÖNEBILAGA 1.3.2016–31.1.2018 171
1. ÅRSTRÖSKLARNA 171
2. ALLMÄN BESKRIVNING AV SVÅRIGHETSNIVÅERNA 171
3. SVÅRIGHETSNIVÅER FÖR KONTORSUPPGIFTER 174
4. LÖNEGRUPPER 176
5. TABELLÖNER 1.3.2016–31.1.2018 180
6. TILLÄGG 1.3.2016–31.1.2018 184
• Saarinen Design Oy, Helsingfors 2017 •
Kollektivavtal
Finsk Handel Servicefacket PAM HANDELNS KOLLEKTIVAVTAL
1 § Avtalets omfattning
1. Avtalet tillämpas i företag vars bransch är
a. detaljhandel
b. partihandel
c. agenturhandel
x. xxxxxxxxxxx
e. service- och trafikstationsverksamhet
f. handelns service- och stödverksamhet
g. maskinuthyrning.
2. Avtalet gäller arbetstagare vilkas arbete omfattas av arbets- tidslagen.
1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet.
2. Arbetsgivaren anställer och avskedar arbetstagare.
3. En arbetstagare som anställts för en viss typ av arbete är skyldig att vid behov utföra även annat arbete som hör till hans yrke eller som är därmed jämförbart arbete.
4. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
A
1. Skriftligt arbetsavtal ska innehålla de basuppgifter som anges i modellblanketten (s. 163) och i ifyllnadsanvisningarna.
Kollektivavtal
2. Man ska avtala om prövotiden i arbetsavtalet.
3. Prövotiden är högst 4 månader om något annat inte avtalats på basis av 1:4 § i arbetsavtalslagen.
4. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan iaktta- gande av uppsägningstid.
5. När en arbetstagare inom rimlig tid återvänder i sin tidigare arbetsgivares tjänst och arbetet är likt det förra, tillämpas ingen prövotid, såvida det inte finns någon särskild orsak till detta.
1. I 1:3 § i arbetsavtalslagen bestäms hur man ingår visstidsar- betsavtal (se s. 164).
2. Arbetstagaren ska i god tid få kännedom om när anställ- ningsförhållandet upphör, om möjligt dock senast 1 vecka i förväg.
3. När arbetstagaren avbryter anställningsförhållandet innan visstidsavtalet löpt ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetsgivaren.
4. Ersättningen är 2 veckors lön eller det belopp som motsvarar en kortare försummad period.
5. Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsav- talslagen.
6. Om arbetsgivaren avbryter anställningsförhållandet innan det löper ut, ersätter han den skada som åsamkats arbetstagaren enligt 12:2 § i arbetsavtalslagen.
A
5 § Anställningens upphörande och permittering
Kollektivavtal
1. För arbetsgivaren är uppsägningstiden:
när anställningen pågått | uppsägningstid |
högst 1 år | 14 dygn |
över 1 år – högst 4 år | 1 månad |
över 4 år – högst 8 år | 2 månader |
över 8 år – högst 12 år | 4 månader |
över 12 år | 6 månader |
2. För arbetstagaren är uppsägningstiden:
när anställningen pågått | uppsägningstid |
högst 5 år | 14 dygn |
över 5 år | 1 månad |
3. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.
Exempel 1
a. 14 dygns uppsägningstid Anställningsförhållandetsadesuppmåndagen13.1. Uppsägningstiden börjar tisdagen 14.1. Sistaanställningsdagenärmåndagen27.1.
b. Uppsägningstid i månader
När uppsägningstiden räknas i månader, upphör anställ- ningen samma dag i ordningen som den månad uppsäg- ningen skedde.
Ifall motsvarande dag inte förekommer den månad fristen löper ut, avslutas arbetsförhållandet månadens sista dag.
A
1 månads uppsägningstid:
Anställningsförhållandet sades upp 1.3. Uppsägningstiden börjar löpa 2.3.
Sista anställningsdag är 1.4.
1.3. <—————— 1 mån —————> 1.4.
uppsägning sista anställningsdag
2 månaders uppsägningstid:
31.12. <————— 2 mån —————> 28.2.
uppsägning sista anställningsdag
Kollektivavtal
4. Uppsägning av anställningsförhållandet sker bevisligen.
5. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten när anställningen upphör ska, om det krävs, meddelas arbetstagaren skriftligt utan dröjsmål.
6. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden ska er- sätta arbetsgivaren lönen för den icke iakttagna uppsägningsti- den.
Kvittning av ersättningen bestäms enligt 2:17 § i arbetsavtals- lagen.
Exempel 2
En arbetstagare sade upp sitt tillsvidare gällande arbetsavtal
17.10 och slutade omedelbart utan att iaktta uppsägningstiden på 14 dygn (anställningsförhållandets sista dag 31.10). Arbets- tagarens månadslön var 1 939 euro.
Arbetstagaren var i arbete totalt 11 dagar (17 kalenderdagar). Till denna del har han en lönefordran på arbetsgivaren motsva- rande 11 x lönen per arbetsdag 92,33 euro, dvs. totalt 1 015,63 euro. Arbetstagaren har en fordran på totalt 930,72 euro
A
Kollektivavtal
(1 939 : 25 x 12) i semesterersättning. Efter förskottsinnehåll- ningen är hans nettoslutlön (1 015,63 euro + 930,72 euro) – 525,51 euro, dvs. totalt 1 420,84 euro.
Arbetstagaren är skyldig att i ersättning betala arbetsgivaren det belopp som motsvarar lönen för den försummade uppsäg- ningstiden, dvs. 923,37 euro (1 939 euro – 1 015,63 euro).
Det skyddade beloppet för 17 kalenderdagar är 17 x 22,41 (gäl- denärens skyddade belopp år 2017), dvs. 380,97 euro. Arbets- givarens fordran på 923,37 euro är större än två gånger det skyddade beloppet (761,94), men mindre än fyra gånger det skyddade beloppet (1 523,88 euro), varför arbetsgivaren från slutlönen kan kvitta högst 1/3 av nettolönen (1 420,84 euro) dvs. 473,61 euro. Arbetsgivaren har fortfarande en ersättnings- fordran på arbetstagaren på 449,76 euro.
7. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstid ska betala full lön till arbetstagaren för den försummade uppsägningsti- den.
Exempel 3
Arbetsgivaren sade upp en arbetstagare 1.8 med 3 månaders uppsäg- ningstid. Arbetsgivaren avslutade arbetstagarens arbetsförhållande 31.8 när företaget upphörde med sin verksamhet. Arbetsgivaren ska betala lön för uppsägningstiden och den semesterersättning som intjänas för denna tid til 1.11.
Hävning av anställningsförhållande
8. Hävning av anställningsförhållande bestäms enligt 8:1 § i arbetsavtalslagen. När anställningsförhållandet hävs, upphör det omedelbart.
9. Arbetstagare som är anställd tillsvidare kan permitteras med iakttagande av en varseltid om 14 dagar. På de enskilda ar- betsplatserna kan man (enligt § 23, s. 81) avtala om att förkorta varseltiden till 7 dagar. Om arbetsplatsen har en förtroende- man, avtalar man med honom om frågan.
A
Arbetstagare som är anställd för viss tid kan permitteras enligt 5:2 § i arbetsavtalslagen.
Kollektivavtal
10. Förhandsmeddelande om permittering och meddelande om permittering bestäms enligt 5:3 och 5:4 § i arbetsavtalsla- gen.
11. En permitterad arbetstagare kan säga upp sig enligt 5:7
§ i arbetsavtalslagen.
6 § Arbetstid
1. I arbetsavtalet avtalar man om den genomsnittliga minimiar- betstiden per vecka.
Då arbetstiden per vecka för en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar utan motiverad orsak är längre än den arbetstid man avtalat om i arbetsavtalet, ingås avtal så att arbetstiden motsvarar den faktiska arbetstiden per vecka.
Arrangemang av den ordinarie arbetstiden
2. Arbetsveckan inleds på måndagen klockan 00.00, om man inte lokalt avtalar annorlunda.
3. Den ordinarie arbetstiden kan arrangeras enligt följande:
a. En veckas period
Arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 37,5 timmar per vecka.
Ex- empel 4 Arbets bets- | M å | T i | O n | T o | F r e | L ö | S ö | Xxx mar to- talt |
A
skift | |||||||
8 | 7 , | 6 | 7 | 9 | - | - | 37,5 t |
Kollektivavtal
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23,
s. 81) kan den ordinarie arbetstiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avta- lar man med honom om frågan.
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23,
s. 81) kan den ordinarie arbetstiden för en lagerarbetare vara högst 12 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
b. Period på flera veckor
Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst 37,5 timmar.
Utjämningsperioden kan vara högst 26 veckor (se även protokollet för lagerarbetare s. 105).
Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 9 timmar i dygnet eller 48 timmar i veckan.
När man använder utjämningsschema kan en 3 veckors period innehålla högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar.
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23,
s. 81) kan den ordinarie arbetstiden vara högst 10 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avta- lar man med honom om frågan.
Genom avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23,
s. 81) kan den ordinarie arbetstiden för en lagerarbetare vara högst 12 timmar per dygn. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med honom om frågan.
4. I det utjämningsschema som arbetsgivaren gör upp anteck- nas:
• utjämningsperiodens längd
A
• den totala arbetstiden och
• den dag perioden börjar och slutar.
Kollektivavtal
Då man gör upp eller tänker ändra schemat för utjämning av arbetstiden ska arbetsgivaren ge förtroendemannen eller, då sådan inte valts, arbetstagarna möjlighet att säga sin åsikt. Tillräckligt med tid ska reserveras för genomgången av utkas- tet.
När man tillämpar ett utjämningsschema reder arbetsgivaren och förtroendemannen ut utgångspunkten för arbetstidsplane- ringen och möjligheterna att använda avvägd månadslön.
Utjämningsschemat ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan utjämningsperioden inleds. Då utjämningspe- rioden är minst 9 veckor ges utjämningsschemat för kännedom senast 3 veckor innan perioden inleds.
Arbetsskiftsförteckning
5. I den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren gör upp an- tecknas:
• när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar
• daglig vilotid och
• de veckor och arbetstimmar som återstår av utjämnings- perioden samt genomsnittlig veckoarbetstid.
När förteckningen görs upp ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp undviks oändamålsen- ligt korta arbetsskift.
Arbetsskift som är kortare än 4 timmar ska inte tillämpas såvida inte arbetstagarens behov eller någon annan motiverad orsak förutsätter detta.
Placeringen av arbetstiden och fridagarna borde variera mellan arbetstagarna.
Arbetsskiftsförteckningen kan ändras i enlighet med arbetstids- lagen.
A
Arbetsskiftsförteckningen ges arbetstagarna för kännedom senast 2 veckor innan arbetsveckan inleds.
Exempel 5
Ett 10 veckors utjämningsschema för 22.5–30.7.2017.
Eftersom perioden är minst 9 veckor lång, bör utjämningsschemat finnas till påseende 3 veckor innan perioden börjar, dvs. senast 30.4.2017.
Kollektivavtal
Då utjämningsperioden är minst 9 veckor ges arbetsskiftsför- teckningen för kännedom senast 3 veckor innan arbetsveckan inleds.
Arbetsta- gare | Arbetsavtalstim- mar/vecka | Periodens totalar- |
Arbetsta- | 37,5 timmar/vecka | 375 timmar |
Arbetsta- | 30 timmar/vecka | 300 tim- |
Arbetsta- | 20 timmar/vecka | 200 tim- |
A
M å | T i 2 | O n 2 | T o 2 | F r e | L ö 2 | S ö 2 | T o t | Återstår tim- mar/veckor, i | |
a r b | F | 0 9 | 1 2 | 1 2 | 1 2 | 0 9 | 1 0 | 4 6 | 328,5 t/9 veckor, i |
a r b | 1 3 | 1 3 | F | F | 0 9 | 1 0 | 0 8 | 3 9 | 261 t/9 veckor, i snitt 29 t/vecka |
a r b | 0 8 | 1 0 | 0 9 | 0 8 | F | 0 8 | F | 3 8 | 162 t/9 veck- or, i snitt 18 t/vecka |
Exempel 6
Arbetsskiften under utjämningsschemats första vecka i exempel 5
• arbetstid högst 9 t/dygn och 48 t/vecka
• högst 9 arbetsdagar som är längre än 8 timmar under 3 veckor
• lokalt avtalat om 30 minuters matrast (m).
Arbetsskiftsförteckning för 22.5–28.5.2017, för kännedom senast 30.4.2017.
Kollektivavtal
6. Såvida annat inte avtalas lokalt är arbetstagaren dagligen bunden till sitt arbete:
• högst 9 timmar när den ordinarie arbetstiden är 8 timmar eller kortare
• högst 10 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 8 timmar
• högst 11 timmar när den ordinarie arbetstiden är över 9 timmar.
Bestämmelsen gäller expediter och butiksanställda, anställda på service- och trafikstationer och kioskexpediter.
Flexibel arbetstid
7. När man använder flexibel arbetstid kan den ordinarie dygnsarbetstiden vara högst 11 timmar.
A
8. Dygnsvilan ska vara minst 11 timmar.
Kollektivavtal
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala annorlunda (enligt
§ 23, s. 81) om xxxxxxxxxx. Den ska dock vara minst 7 timmar.
Övriga arbetstidsarrangemang
9. I protokollen som bifogats kollektivavtalet presenteras andra arbetstidsarrangemang:
• Söckenhelgssystem och 38-timmars arbetsvecka (s. 107)
• Förkortning av den årliga arbetstiden (s. 113)
• 40-xxxxxxx xxxxxxxxxxx, Pekkanendagar och årsledig- hetssystem (s. 114)
• 40 xxxxxxx xxxxxxxxxxx, Pekkanendagar och söcken- helgssystem (s. 123)
• Personalbank (s. 130)
• Arbetstidsbank (s. 132)
10. Beredskap och nödarbete definieras enligt arbetstidsla- gen.
11. Nattarbete definieras enligt protokollet över nattarbete (s. 134) och enligt 26 § i arbetstidslagen.
7 § Fridagar
1. Förutom den i arbetsavtalslagen stipulerade ledigheten per vecka har arbetstagaren ytterligare 1 fridag per vecka.
Arbetsveckan är 5 dagar i snitt.
För kontorsanställda är fridagen alltid samma veckodag, om möjligt lördag.
Xxxxxxxx kan också ges under tiden för utjämningsschemat så att fridagarna kombineras till en sammanhängande ledighet. Kombination av fridagarna för kontorsanställda förutsätter avtal på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23, s 81).
När arbetsskiftsförteckningen görs upp får det vara högst 9 arbetsdagar mellan fridagarna (se även protokollet för lagerar-
A
betare s. 105).
Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen inföll under sjukledigheten och anses uttagen. Arbetstagaren återvänder till arbetet på torsdag.
Fridagen (F) enligt arbetsskiftsförteckningen faller utanför sjukledigheten varför arbetstagaren återvänder till arbetet på fredag.
Kollektivavtal
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteckningen.
Exempel 7 | |||||||
Arbetsskifts- förteckning: | M | T | O | T | F | L | S |
A | F | A | A | A | A | F | |
Xxxxxxxxx | |||||||
Exempel 8 | |||||||
Arbetsskifts- förteckning: | M | T | O | T | F | L | S |
A | A | A | F | A | A | F | |
Xxxxxxxxx | |||||||
Arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar kan, om arbetstagaren önskar det, avtala om en 6- dagars arbetsvecka.
Årsledighetssystem Intjänande av årsledighet
2. I årsledighetssystemet tjänar arbetstagaren in årsledighet
per kalenderår från och med 1.1.2017. I de anställningsförhål- landen som inleds 1.1.2017 eller senare börjar intjänandet av årsledighet först efter att anställningen varat i sex månader.
A
Årsledighet tjänas in per kalenderår för:
• faktiska arbetstimmar,
Kollektivavtal
• annan tid som räknas in i arbetstiden enligt 2 kap. 4 § i arbetstidslagen,
• utbildning på order av arbetsgivaren till den del som ar- betsgivaren ersätter inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden,
• tid som en förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är befriade från arbetet samt
• personalens representants fackföreningsutbildning som omfattas av arbetsgivarens stöd enligt utbildningsavtalet till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet för den ordinarie arbetstiden.
Arbetstagaren tjänar in årsledighet per 220 ackumulerade tim- mar enligt tabellen nedan:
Antal ackumu- lerade xxxxxx | Xxxxx årsledig- heter | Xxxxx timmar årsledighet |
220 | 1 | 7,5 |
440 | 2 | 15 |
660 | 3 | 22,5 |
880 | 4 | 30 |
1100 | 5 | 37,5 |
1320 | 6 | 45 |
1540 | 6,5 | 48,75 |
Exempel 9
En arbetstagares anställningsförhållande har inletts före 1.1.2017. Timmar som ger arbetstagaren rätt till årsledig- het räknas från och med 1.1.2017.
Exempel 10
En arbetstagares anställningsförhållande har inletts
A
14.2.2017. Anställningsförhållandet har varat i sex måna- der 13.8.2017. Xxxxxx som ger arbetstagaren rätt till års- ledighet räknas från och med 14.8.2017.
Exempel 11
En arbetstagares anställningsförhållande har varat 30.1– 28.5.2017. Ett nytt anställningsförhållande med arbetsta- garen ingås 1.6.2017. Intjänandet av årsledighet börjar ef- ter att anställningsförhållandena varat i totalt sex måna- der. Till denna del iakttas principen i 1 kap. 5 § i arbetsav- talslagen om hur anställningsförmånerna bestäms i ar- betsavtal som ingåtts efter varandra med korta avbrott. Xxxxxx som berättigar till årsledighet räknas från och med 30.7.2017.
Kollektivavtal
3. Årsledigheter ges i första hand under det år de tjänas in, dock senast före slutet av april året därpå.
På arbetstagarens initiativ kan man skriftligen komma överens om att årsledigheter ges senast före slutet av följande kalen- derår efter att de tjänats in.
Årsledigheter får inte förläggas så att de infaller under se- mestern eller andra ledigheter.
Exempel 12
En arbetstagare har sex dagar semester 2–9.1.2017. Tret- tondagen infaller fredagen 6.1.2017. Eftersom trettondagen inte är en semesterdag, slutar arbetstagarens sex dagar långa semester måndagen 9.1.2017. Årsledigheter får inte förläggas så att de infaller under semestern.
M
S
T
S
O
S
T
S
F
-
L
S
S
-
M
S
T
A
Årsledigheter ska om möjligt ges i anslutning till någon annan ledighet. En ledighet kan dock även ges som en enskild dag, som till exempel en söckenhelg.
A
Exempel 13
En arbetstagare har sex dagar semester 7–13.4.2017. Långfredagen infaller 14.4. Eftersom semestern slutar
13.4 kan årsledigheten förläggas till långfredagen 14.4.
Kollektivavtal
Vid beviljandet av årsledigheter ska man höra arbetstagaren. En årsledighet på tre dagar eller en längre sammanhängande period ska avtalas med arbetstagaren.
Årsledighet antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Man kan inte planera in att ett arbetsskift ska börja eller sluta under det ka- lenderdygn då en årsledighet infaller.
Årsledigheter ska ges som hela lediga dagar.
Frånvaro ändrar inte årsledigheter enligt arbetsskiftsförteck- ningen.
Arbetstagaren tjänar in semester under årsledigheten.
Årsledighetens inverkan på arbetstiden och avvikande avtal om årsledighetens längd
4. En årsledighet ges under en 7,5 timmar lång arbetsdag.
Exempel 14
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämnings- schema
Arbetstagaren ges en årsledighet i stället för en 7,5 tim- mar lång arbetsdag. Under veckans övriga fyra arbetsda- gar arbetar han totalt 30 timmar.
30 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.
Exempel 15
Arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder inte utjäm- ningsschema
I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en veckoarbetstid på 30 timmar. Arbetstagaren ges en
A
årsledighet i stället för en 7,5 timmar lång arbetsdag. Un- der veckans övriga fyra arbetsdagar arbetar han totalt 22,5 timmar.
22,5 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.
Exempel 16
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsschema. Den maximala arbetstiden under perioden är 450 timmar (12 x 37,5). Under perioden ges 2 årsledigheter under två 7,5 timmar långa arbetsdagar. Årsledigheten uppgår till 15 timmar.
435 timmar som tjänar in årsledighet bokförs.
Kollektivavtal
Efter att arbetstagaren under ett kalenderår har tjänat in fulla 6,5 dagar årsledighet ska den del som överstiger 6 dagar (3 timmar 45 minuter) även ges som en hel dag.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dock avtala om att den del av årsledigheten som överskrider 6 dagar ges till exempel:
• genom att förkorta en eller flera arbetsdagar med tim- marna i fråga (lön betalas dock för hela det planerade ar- betsskiftet) eller
• genom att betala en penningersättning enligt punkt 6 för timmarna i fråga eller
• genom att flytta timmarna i fråga till arbetstidsbanken.
På arbetstagarens initiativ kan ett planerat arbetsskift avtalas vara en årsledighet. Längden på årsledigheten motsvarar då längden på arbetsskiftet. I samband med avtalet ska man dock konstatera dess eventuella inverkan på antalet årsledigheter som kan tas ut.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan ingå avvikande avtal om längden på en årsledighet (enligt § 23, s. 81) när arbetstagaren alltid har lika långa arbetsskift på under 7,5 timmar. Längden på en årsledighet avtalas att motsvara längden på ett ordinarie arbetsskift varpå antalet årsledigheter också kan öka. I fortsätt-
A
Kollektivavtal
ningen kan arbetsgivaren planera in årsledigheter av avtalad längd i arbetsskiftsförteckningen utan särskilt avtal.
Exempel 17
En arbetstagare är partiellt vårdledig. Han arbetar 6- timmars skift 5 dagar i veckan. Arbetsgivaren och arbets- tagaren avtalar om att längden på en årsledighet motsva- rar länden på ett arbetsskift. I fortsättningen kan arbetsgi- varen planera in årsledigheter av avtalad längd i arbets- skiftsförteckningen utan särskilt avtal. På detta sätt får ar- betstagaren 8 årsledigheter och totalt 48 timmar årsledig- het. I fråga om hur de kvarvarande 45 minuterna ges kan arbetsgivaren och arbetstagaren ingå ett likadant avtal som för hur den del av årsledigheten som överstiger 6 da- gar ges.
5. Under en årsledighet får arbetstagaren sin lön med fasta tillägg men utan timspecifika miljötillägg och arbetstidstillägg.
Arbetstagare med månadslön och med avvägd månadslön får sin normala lön oavsett längden på årsledigheten.
För tiden för årsledigheten får en arbetstagare med timlön lön enligt längden på den uttagna årsledigheten.
En arbetstagare med provisionslön betalas genomsnittlig dagsprovision för årsledigheten.
Ersättning av en årsledighet i pengar
6. När arbetstagarens anställningsförhållande har varat i 6 må- nader kan man ingå ett avtal med honom (enligt § 23, s. 81) om att i stället för årsledighet betala ut en penningersättning. Alltid efter att arbetstagaren har tjänat in en årsledighet, beta- las han en penningersättning som motsvarar dess längd på följande lönebetalningsdag.
På arbetstagarens initiativ kan man också avtala om att en enskild årsledighet eller en del av den ersätts i pengar. Pen- ningersättningen betalas på följande lönebetalningsdag.
A
Exempel 18
En arbetstagare har tjänat in fyra årsledigheter och vill att en årsle- dighet ersätts i pengar. Ett separat avtal ska ingås om att ersätta de kvarvarande årsledigheterna i pengar.
Kollektivavtal
Storleken på penningersättningen får man genom att multipli- cera årsledighetens längd med timlönen. I timlönen beaktas de fasta tillägg som ingår i arbetstagarens lön vid tidpunkten för betalningen men inte miljötillägg och arbetstidstillägg.
Timlönen för en arbetstagare med avvägd månadslön beräk- nas genom att dividera arbetstagarens månadslön i heltidsar- bete med 160.
Exempel 19
En arbetstagare är långvarigt sjukledig. Av denna anledning har årsle- digheter från föregående år inte kunnat ges före slutet av april. Ar- betsgivaren betalar en penningersättning för årsledigheterna på lö- nebetalningsdagen i maj.
Om det inte har varit möjligt att ge årsledigheter före slutet av april året efter att ledigheten tjänats in, ska årsledigheterna ersättas i pengar på lönebetalningsdagen i maj.
Om det inte har varit möjligt att ge årsledigheter i enlighet med det skriftliga avtal som ingåtts på arbetstagarens initiativ senast före utgången kalenderåret därpå, ska årsledigheterna ersättas i pengar på lönebetalningsdagen i januari.
Årsledigheter när anställningsförhållandet upphör
7. Årsledigheter som inte tagits ut när anställningsförhållandet upphör ersätts i pengar.
Om man på arbetstagarens initiativ har avtalat om att en årsle- dighet tas ut innan den har tjänats in, har arbetsgivaren när anställningsförhållandet upphör rätt att återkräva den lön som betalats för en årsledighet som inte tjänats in. Det är endast möjligt att återkräva lönen om anställningsförhållandet upphör
A
på grund av en orsak som beror på arbetstagaren.
Kollektivavtal
8. Fridagarna placeras enligt följande:
Under kalenderåret får arbetstagaren minst 17 fridags- kombinationer fredag-lördag, lördag-söndag eller sön- dag-måndag.
Av veckoslutsledigheterna ges minst 9 som fridagskom- bination lördag-söndag, ifall arbetstagaren inte arbetar enbart under veckoslut.
På de enskilda arbetsplatserna kan man komma över- ens om att ge veckoslutsledigheten andra vardagar (en- ligt § 23 s. 81).
Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges fri- dagarna i motsvarande proportion.
Veckoslutsledigt som infaller under semestern räknas som erhållna veckoslutsledigheter.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteck- ningen.
Arbetstagaren får under kalenderåret minst 22 lediga söndagar, om man inte avtalar annorlunda enligt § 23 (s. 81). Om anställningen inte fortgått hela kalenderåret ges lediga söndagar i motsvarande proportion.
Arbetstagaren får ledigt söndag eller kyrklig högtidsdag av motiverat familjeskäl, när han meddelar om detta in- nan arbetsskiftsförteckningen görs upp.
Ovan nämnda gäller inte arbetstagare på service- och trafikstationer och inte heller kioskexpediter.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteck-
A
ningen.
Kollektivavtal
En fast anställd arbetstagare har 2 fridagar någon av följande helgdagsaftnar:
• påsklördagen
• midsommaraftonen
• julaftonen
• nyårsaftonen.
Kontorsanställda är lediga påsklördagen, midsommar- och julaftonen.
Det år anställningsförhållandet ingås ges helgdagsaftnar som fridagar om anställningen har börjat före påskveck- an.
Helgdagsafton som infaller under semestern minskar antalet lediga helgdagsaftnar.
Frånvaro ändrar inte fridagar enligt arbetsskiftsförteck- ningen.
Om arbetsgivaren inte kan ge 2 lediga helgdagsaftnar, kan de ersättas genom att betala 100 % höjd lön för or- dinarie arbete som utförts dessa dagar.
8 § Mat- och kafferast
1. När den ordinarie arbetstiden utan avbrott överskrider 7 tim- mar, har arbetstagaren en matrast på minst 1 timme.
2. Genom lokalt avtal kan matrasten:
• förkortas med högst 30 minuter eller
• slopas så att arbetstagaren får äta på arbetstid.
3. Matrasten inräknas inte i arbetstiden om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
4. Man kan slopa matrasten för dem som arbetar i butiksbil om de kan äta på arbetstid.
A
5. Matrasten får inte placeras omedelbart i början eller i slutet av arbetsdagen.
Kollektivavtal
6. När arbetsdagen är:
under 4 xxxxxx | xxxxx xxxxxxxxx |
4 timmar – under 6 tim- | 1 kafferast |
minst 6 timmar | 2 kafferaster. |
7. Om 2 kafferaster försvårar arbetsarrangemangen, ges 1 längre kafferast. Arbetstagare som kontinuerligt arbetar i kas- san får då 1 extra paus under vilken man kan låta honom utföra annat arbete.
9 § Mertids- och övertidsarbete
1. Mertidsarbete är arbete som utförs utöver den avtalade ar- betstiden upp till högst 40 timmar i veckan.
Utfört mertidsarbete kan inte avdras från de återstående tim- marna under utjämningsperioden.
2. Övertidsarbete är arbete som överskrider 40 timmar i veck- an.
3. I utjämningsschemat är övertidsarbete arbete som överskri- der en genomsnittlig veckoarbetstid om 40 timmar i veckan.
Samtycke till mertids- och övertidsarbete
4. Arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete definieras enligt 18 § i arbetstidslagen.
Arbetstagarens samtycke förutsätts enligt 18 § 1 momentet i arbetstidslagen för över 8 timmars arbete per dygn eller för arbetstid som överskrider 8 timmar i arbetsskiftsförteckningen.
A
5. För arbete som överskrider 10 timmar per dygn eller 37,5 timmar per vecka betalas 50 % högre lön.
Kollektivavtal
När den förhöjda lönen fastställs räknas även årsledighet som getts under veckan in i arbetstiden.
Exempel 20
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämnings- schema
En arbetstagare arbetar totalt 30 timmar från måndag till torsdag. På fredagen tar han ut årsledighet. Arbetstiden under denna vecka är 37,5 timmar, som består av 30 tim- mar arbete och 7,5 timmar årsledighet.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 30 timmar som tjänar in årsledighet.
Om arbetstagaren arbetar fler timmar denna vecka, beta- las genast förhöjd lön för dessa timmar.
Exempel 21
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder inte utjämnings- schema
I arbetsskiftsförteckningen har det antecknats att arbets- tagaren tar ut årsledighet på fredagen. Det är fråga om den del av årsledigheten som överskrider 6 timmar (3 timmar 45 minuter) som ges som en hel fridag. Arbetsta- garens arbetstid under denna vecka är 37,5 timmar, som består av 33 timmar 45 minuter arbete och 3 timmar 45 minuter årsledighet.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 33 timmar 45 mi- nuter som tjänar in årsledighet.
Om arbetstagaren arbetar fler timmar denna vecka, beta- las genast förhöjd lön för dessa timmar.
Exempel 22
A
Arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder inte utjäm- ningsschema
En arbetstagares arbetstid per vecka är enligt arbetsavta- let 22,5 timmar. Han arbetar totalt 15 timmar måndag och tisdag. På onsdagen tar han ut en årsledighet på 7,5 tim- mar. Arbetstagarens arbetstid under denna vecka är 22,5 timmar, som består av 15 timmar arbete och 7,5 timmar årsledighet.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 15 timmar som tjänar in årsledighet.
Under denna vecka kan arbetstagaren utföra 15 timmar (37,5 – 22,5) mertidsarbete med enkel lön.
Kollektivavtal
6. Till lagerarbetare betalas per dygn efter 10 timmar 50 % högre lön och efter 12 timmar 100 % högre lön.
Om man arbetsplatsspecifikt har avtalat (enligt § 23, s. 81) om att den ordinarie arbetstiden för en lagerarbetare är högst 12 timmar per dygn, betalas förhöjd lön under ett dygn alltid först efter 12 timmar. För de timmar som utförs utöver 12 timmar per dygn betalas lön förhöjd med 100 %.
Till lagerarbetare betalas inte kvälls- och nattillägg när arbetsti- den överskrider 12 timmar per dygn.
Annars betalas förhöjd lön enligt punkt 5.
7. Arbetstidstillägg beaktas inte i grundlönen när mertids- och övertidsersättningar räknas ut. Arbetstidstillägg betalas oför- höjda under tiden för mertids- och övertidsarbete.
Förhöjd lön under en utjämningsperiod
8. Från antalet arbetstimmar inom utjämningsschemat
a. xxxxxx det arbete som överskrider 10 arbetade timmar per dygn och för vilket
A
• betalas separat 50 % högre lön och
• i lager 100 % högre lön efter 12 timmar.
Kollektivavtal
Avvikande från det ovan nämnda vid lager där man arbets- platsspecifikt har avtalat (enligt § 23, s. 81) om att den ordi- narie arbetstiden är högst 12 timmar per dygn
x. xxxxxx endast det arbete som överskrider 12 timmar per dygn och för vilket
• betalas separat 100 % högre lön.
b. avdras utjämningsperiodsveckornas maximiarbetstider
• antalet veckor x 37,5 timmar. Årsledigheter som getts un- der perioden räknas med i arbetstiden för utjämningspe- rioden.
c. för skillnaden betalas 50 % högre lön
Exempel 23
Arbetar 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema På arbetsplatsen tillämpas ett 12 veckors utjämnings- schema varvid den planerade arbetstiden under perioden är (12 x 37,5) 450 timmar. Under perioden har arbetstaga- ren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera. Av den planerade arbetstiden under perioden är 435 timmar ar- bete och 15 timmar årsledighet.
Utöver de planerade 450 timmarna har arbetstagaren un- der perioden dessutom utfört 50 timmar arbete, så det to- tala antalet timmar under perioden är 500, varav 12 tim- mar överskrider 10 timmar per dygn. Från arbetstiden un- der perioden avdras de timmar som överskrider 10 timmar (500 – 12), vilka ersätts separat med 50 % högre lön. Då återstår 488 timmar. Från dessa avdras den planerade ar- betstiden för perioden, dvs. 450 timmar. De återstående 38 timmarna ersätts med 50 % högre lön.
Utöver sin normala lön för perioden får arbetstagaren dessutom lön förhöjd med 50 % för totalt 50 timmar (12 + 38).
A
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 485 timmar som tjänar in årsledighet.
Kollektivavtal
I övertidsbokföringen antecknas det arbete som överskri- der de genomsnittliga 40 timmarna per vecka dvs. 5 tim- mar (485 – 12 x 40).
Exempel 24
Arbetstagare med timlön som arbetar färre än 37,5 timmar, fö- retaget använder utjämningsschema
I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en veckoarbetstid på 30 timmar. På arbetsplatsen tilläm- pas 12 veckors utjämningsschema. Det planerade antalet timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. Under peri- oden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera.
Den maximala arbetstiden i fråga om förhöjd lön är den samma som för en heltidsanställd arbetstagare, dvs. 450 timmar (12 x 37,5).
Utöver de planerade 360 timmarna har arbetstagaren un- der perioden dessutom utfört 95 timmar extra arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 455.
Arbetstagaren betalas enkel timlön för 450 timmar och lön förhöjd med 50 % för de 5 timmar som överskrider den maximala arbetstiden för perioden.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 440 timmar (345 + 95) som tjänar in årsledighet.
Under perioden har inga timmar utförts som ska anteck- nas i övertidsbokföringen.
Exempel 25
Arbetstagare med timlön och avvägd månadslön som arbetar färre än 37,5 timmar, företaget använder utjämningsschema
A
Kollektivavtal
I arbetstagarens arbetsavtal har man kommit överens om en arbetstid på 30 timmar per vecka. Utifrån dessa timmar har en avvägd månadslön räknats ut. På arbetsplatsen till- lämpas 12 veckors utjämningsschema. Det avtalade anta- let timmar för perioden är (12 x 30) 360 timmar. Under pe- rioden har arbetstagaren getts två årsledigheter på 7,5 timmar vardera.
Den maximala arbetstiden i fråga om förhöjd lön är den samma som för en heltidsanställd arbetstagare, dvs. 450 timmar (12 x 37,5).
Utöver de planerade 360 timmarna har arbetstagaren un- der perioden dessutom utfört 95 timmar extra arbete, så det totala antalet timmar under perioden är 455.
Utöver sin normala lön får arbetstagaren dessutom enkel timlön för de 90 timmar som arbetats utöver de planerade timmarna och lön förhöjd med 50 % för de 5 timmar som överskrider den maximala arbetstiden för perioden.
Det bokförs att arbetstagaren har utfört 440 timmar (345 + 95) som tjänar in årsledighet.
Under perioden har inga timmar utförts som ska anteck- nas i övertidsbokföringen.
9. I den ordinarie arbetstiden under en utjämningsperiod inräk- nas även sådana meddelade timmar inom utjämningsschemat, då arbetstagaren har varit borta från arbetet av en acceptabel anledning.
Betalning av förhöjd lön under utjämningsperioden
10. För alla timmar under utjämningsperioden betalas enkel timlön på den normala lönebetalningsdagen.
11. Förhöjningsdelarna betalas den lönebetalningsdag som följer på utjämningsperiodens slut.
A
Mertids- och övertidsersättning i form av ledighet
12. Mertids- och övertidsersättning kan bytas ut mot ledig tid enligt 23 § i arbetstidslagen.
Kollektivavtal
När arbetsavtal upphör under en utjämningsperiod
13. När arbetsavtalet upphör under pågående utjämnings- period innan arbetstiden har jämnats ut till 37,5 veckotimmar i snitt, betalas för de överskridande timmarna.
a. oförhöjd lön för ordinarie arbetstid om:
• arbetsgivaren har rätt att upphäva arbetsavtalet beroende på arbetstagaren eller
• arbetstagaren säger upp arbetsavtalet.
b. med 50 % förhöjd lön om:
• arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller
• arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska eller produktionsorsaker.
För arbete över 10 timmar i dygnet betalas dock i punkterna a. och b. med 50 % förhöjd lön. Till lagerarbetare betalas ersätt- ning enligt punkt 6 (s. 42).
Exempel 26
På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsperiod vars maximiarbetstid är (12 x 37,5) 450 timmar. Arbetsgi- varen har sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker. Avtalet upphör i slutet av vecka 8.
Arbetstagaren har arbetat sammanlagt 336 timmar under veckorna 1 – 8, varav 12 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna avdras de timmar som överskrider 10 timmar, vilka ersätts med 50 % högre lön (336 – 12). Då återstår 324 timmar. Från dessa avdras maximiarbetstiden för de 8 veckorna, dvs. (8 x 37,5) 300
timmar. Återstående (324 – 300) 24 timmar ersätts med
50 %.
14. När en heltidsanställds genomsnittliga veckoarbetstid underskrider 37,5 timmar då arbetsavtalet upphör under utjäm-
A
ningsperioden, dras lönen motsvarande det antal timmar som arbetstagaren inte har utfört av från hans slutlön.
Kollektivavtal
15. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd må- nadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genomsnittliga avtalade veckoarbetstiden, betalas för de timmar som överstiger de avtalade upp till 37,5 timmar lön för ordinarie arbetstid utan förhöjning. Dessutom följs bestämmelserna i punkt 13.
16. När arbetsavtalet för en arbetstagare med avvägd må- nadslön upphör mitt under en utjämningsperiod och arbetstiden inte utjämnas till den genomsnittliga avtalade veckoarbetstiden, dras lönen motsvarande det antal timmar som arbetstagaren inte har utfört av från hans slutlön.
17. När maximiantalet övertidstimmar räknas ut under ka- lenderåret följs inte den 4 månaders observationsperiod som 19 § i arbetstidslagen föreskriver (=138 timmar på 4 månader).
Timlönedivisor
18. Timlönen fås genom att månadslönen divideras med 160.
Preskription av mertids- och övertidsersättningar
19. Mertids- och övertidsersättningar preskriberas enligt 38
§ i arbetstidslagen om man inte väcker talan:
a. när anställningsförhållandet fortgår, inom 2 år från ut- gången av det kalenderår då rätten till ersättning uppkom
b. inom 2 år från det anställningsförhållandet upphörde.
10 §Söndagsarbete
1. Man får låta utföra söndagsarbete på söndagar eller kyrkliga högtidsdagar endast om man avtalat om detta i arbetsavtalet eller arbetstagaren separat har gett sitt samtycke till detta.
2. Då man låter utföra söndagsarbete iakttas jämlikhet med beaktande av särskilt arbetstagarens yrkesskicklighet, kun- nande och lämplighet för uppgiften.
A
3. För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helg- dag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
Kollektivavtal
När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen. Söndagsersättningen preskriberas enligt 38 § i arbetstidslagen (kollektivavtalets § 9 punkt 19).
A
Kollektivavtal
1. Lönen påverkas av:
• arbetsuppgifterna
• utbildningen
• tjänsteåren
• tilläggen
Tjänstgöringstid
2. I tjänstgöringstiden inräknas:
• den sammanlagda tiden någon arbetat i samma i detta kollektivavtal avsedda yrke
• tid som enligt 7 § i semesterlagen är jämförbar med tid i arbete, t.ex. moderskaps-, faderskaps- och föräldraledig- het (vårdledighet och värnpliktstid inräknas inte i tjänstgö- ringstiden).
Exempel 27
En person som arbetat 3 år som kioskexpedit blir expedit i en skoaffär. Den tid personen arbetat som expedit beak- tas i sin helhet när tjänstetiden räknas ut. På basis av er- farenhetsåren är personen i fråga 3:e årets expedit.
3. Erfarenhet av något annat yrke beaktas i skälig utsträckning ifall den delvis motsvarar den yrkeserfarenhet som krävs. Syf- tet är att konstatera detta när arbetsavtalet ingås.
Exempel 28
En person som arbetat som expedit anställs av ett annat företag för arbete i lager. Då räknas tjänstgöringstiden ut enligt punkt 3.
A
Kollektivavtal
4. Den som avlagt en yrkesexamen som anknyter till arbets- uppgiften får genast lön enligt tabellönen för tredje årets ar- betstagare.
5. När en arbetstagare i stor utsträckning utför arbete som pla- cerats i en högre svårighetsnivå betalas till honom uppgifts- bundet tillägg.
Tillägget betalas i procent av tabellönen.
6. När en arbetstagare flyttas till ett högre avlönat arbete som pågår över 2 veckor utan avbrott betalas för den överskridande tiden lön enligt det högre avlönade arbetet.
Före flyttningen konstaterar arbetsgivaren hur lönen påverkas.
Flyttning från en svårighetsnivå till en annan
7. När uppgiften ändras och arbetstagaren flyttar till en högre svårighetsnivå bestäms den nya tabellönen enligt den årströs- kel vars lön är närmast högre den tidigare.
Lön som överstiger svårighetsnivåernas lön
8. När arbetet är mera krävande än i lönegruppen D i den all- männa beskrivningen av svårighetsnivåerna fastställs arbets- tagarens lön enligt arbetsavtalet.
9. Språktillägg betalas
• när arbetstagaren nästan dagligen i normal kundbetjä- ning behöver flera än 1 språk eller
• i andra arbetsuppgifter när arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren nästan dagligen behöver flera än 1 språk.
Språktillägget är 5 % av tabellönen/språk.
När arbetsgivaren förutsätter bättre språkkunskap än normalt, betalas ett tillägg som är högre än 5 %.
A
När språkkunskapen används bara en del av året (t.ex. turist- säsongen) betalas språktillägg enbart för denna tid.
Kollektivavtal
10. Lön för del av månad beräknas så att
• man multiplicerar daglönen med de dagar som berättigar till lön, om de är färre än 13
• lönen för de arbetsdagar arbetstagaren varit frånvarande dras av månadslönen ifall de dagar som berättigar till lön är minst 13.
Exempel 29
Mellan den 1 och 12 infaller 8 dagar som berättigar till lön, 7
arbetsdagar och 1 årsledighet.
Månadslönen är 1 848 euro.
Lönförarbetsdagenär1848euro:21=88euro. Lön betalas (8 × 88 euro) 704 euro.
Exempel 30
Mellan den 1 och 17 infaller 13 dagar som berättigar till lön. Xxxxxx den 18 och 30 infaller 9 frånvarodagar som är ar- betsdagar.
Daglönen fås så att man dividerar månadslönen med 21, om man inte på grund av det databehandlingssystem företaget använder sig av, använder det faktiska antalet arbetsdagar i månaden som divisor.
Iarbete | Frånvaro |
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 | 13 14 15 16 17 18 19 20… |
Iarbete | Frånvaro |
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 | 18 19 20 21… 30 |
A
Månadslönen är 1 848 euro.
Lönförarbetsdagenär1848euro:21=88euro.
Lönen för frånvarodagar som är arbetsdagar är 9 × 88 euro = 792 euro.
Lön betalas (1 848 euro - 792 euro) 1 056 euro.
Kollektivavtal
11. Till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt kan man betala skolelevs lön i högst 2 månader.
Skolelevens lön är 70 % av 1 årets lön i den lägsta lönegrup- pen för respektive yrke.
När en skolelev har arbetat 2 månader i ett yrke som avses i detta kollektivavtal bestäms lönen som för praktikanter.
Tabellöner
12. Lönetabellerna ingår i lönebilagan.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
13. Till arbetstagaren betalas timlön eller avvägd månads- lön.
14. Timlönen fås så att man dividerar tabellönen för hel- tidsanställda med talet 160. Lönetabellerna finns i lönebilagan.
15. Man kan betala månadslön till arbetstagaren i proportion mellan den avtalade veckoarbetstiden och 37,5 timmar i enlig- het med schemat nedan:
tabellönen till heltidsanställd x avtalad veckoarbetstid 37,5
Timlönen till en arbetstagare som får avvägd månadslön fast- ställs enligt punkt 14.
16. Lönen betalas enligt lönebetalningstiderna för den övriga personalen.
A
12 §Expediter och butiksanställda
1. Praktiktiden är 1 år.
Kollektivavtal
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp B1.
Efter praktiktiden betalas 1 årets lön för ifrågavarande lö- negrupp.
2. Svårighetsnivåerna är Expedit I och Expedit II.
Arbetstagaren hänförs till den svårighetsnivå till vilken huvud- delen av hans arbetstid används.
Arbetstagaren hör till Expedit I såvida arbetsuppgifterna inte förutsätter lön enligt Expedit II.
Arbetstagaren hör till Expedit II när arbetet är särskilt krävande och när det förutsätts att han genom specialutbildning eller lång erfarenhet har förvärvat krävande yrkesskicklighet.
För att en arbetstagare ska räknas till Expedit II krävs dessu- tom:
• specialkunskap utöver det vanliga om försäljningsartik- larna
• förmåga att ge kunderna vägledning och råd i fråga om produkternas funktionsprinciper.
Arbetsuppgifter i Expedit II är bl.a.:
• köttmästarens uppgifter i livsmedelsaffärer och - avdelningar som i fråga om sortiment och försäljning kan anses stora
• samt försäljningsuppgifter som förutsätter motsvarande svårighetsnivå i andra affärer såsom t.ex.:
- försäljning av byggnads- och VVS-produkter när ex- pediten på basis av kundens ritningar eller anvisningar ger offerter baserade på kostnadsberäkningar
- försäljningsuppgifter som förutsätter att produkthelhet- er bjuds ut på basis av färdiga arbetsplaner som kun-
A
den gjort upp.
Kollektivavtal
3. För arbete klockan 18.00 – 24.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete på lördagskvällar.
Enkelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen (klockan 18.00 – 24.00). Då affären håller öppet efter kl. 18 på söndagar i november och december, betalas dubbelt kvällstillägg för arbete utfört klockan 18.00–24.00.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare (t.ex. lagerarbe- tare och kontorsanställd):
• när han arbetar regelbundet i affären eller i dess omedel- bara närhet och
• när arbetsuppgifterna på grund av öppethållningen hän- för sig till försäljningsarbetet.
Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att affären stängts.
Helgaftonstillägg
4. När affären har hållit öppet kvällen före en kyrklig helg efter klockan 18.00 betalas för arbete klockan 18.00 – 24.00 helgaf- tonstillägg som är lika stort som lördagstillägget. Helgaftnar är:
• trettondagsafton
• skärtorsdagen
• dagen före Kristi himmelsfärds dag
• midsommarafton
• dagen före alla helgons dag
• julafton
• nyårsafton.
När dagen före helg infaller på en lördag bestäms tillägget en- ligt punkt 6.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.
A
Tillägget på valborgsmässoafton och dagen före självständig- hetsdagen bestäms enligt punkt 3.
Kollektivavtal
Nattillägg
5. För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider. Tillägget betalas inte för arbete utfört på söndags- eller kyrklig helgdagsnatt, första majnatten eller självständighetsdagens natt.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.
Man kan avtala om att tillägget är en fast månatlig ersättning när arbetet är normalt avslutningsarbete efter att affären stängts.
6. För arbete klockan 13.00 – 24.00 betalas lördagstillägg enligt lönebilagan oberoende av affärens öppettider.
Tillägget betalas även till annan arbetstagare enligt punkt 3 stycke 3.
Exempel 31
Arbetstagarens arbetstid slutar på lördagen klockan 16.00. Lördagstillägg betalas för alla arbetade timmar efter klockan 13.00 oberoende av om dessa timmar är ordinarie timmar upptagna i arbetsskiftsförteckningen, mertids- eller övertidstimmar.
7. För inventariearbete på lördag klockan 13.00 – 24.00 betalas ett inventarietillägg som är lika stort som lördagstillägget.
8. Till arbetstagaren betalas ansvarstillägg då han svarar för och sköter om:
• en avdelning eller produktgrupp
• vägledning och övervakning av andra arbetstagare och
A
uppgörande av arbetstidsschema
• försäljnings- och reklamplanering samt rapportering.
Kollektivavtal
Ansvarstillägget är minst 5 % av tabellönen.
När uppgifter och ansvar i det närmaste motsvarar butiks- eller avdelningsföreståndarens uppgifter, betalas ett tillägg som är högre än 5 procent.
Tillägg för butiksföreståndares vikarie
9. Vikariattillägg betalas till butiksföreståndarens vikarie.
Tilläggets storlek påverkas av:
• hur länge arbetstagaren har varit i branschen
• vikariatets längd
• affärens storlek. Tillägget är minst:
Antalet fast anställda (med färre än 37,5 timmar i | Tillägg i % |
4–5 | 5 |
6–10 | 10 |
11–20 | 15 |
21– | 20 |
När tillägg enligt § 11 punkt 6 (tillfällig flyttning s. 49) betalas, uteblir vikariattillägget.
10. Kylrumstillägg betalas när arbetstagaren huvudsakligen arbetar i affärens kylrum.
Tillägget är minst 5 % av tabellönen.
11. För arbetstimmar i frysrum betalas med 20 % förhöjd lön.
A
Kollektivavtal
12. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.
Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.
Praktiktid
1. Praktiktiden är 1 år.
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp B2.
2. För arbete klockan 18.00 – 22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
3. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas till- ägget enligt § 12 punkt 3 och 4 (s. 52–53).
Nattillägg
4. För arbete klockan 22.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Dubbelt nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen.
5. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas till- ägget enligt § 12 punkt 5 (s. 53).
6. För arbete klockan 13.00 – 22.00 på lördagar betalas lör- dagstillägg enligt lönebilagan.
7. När lagerarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas till- ägget enligt § 12 punkt 6 (s. 54).
8. Tilläggen betalas på följande sätt:
Tunga eller smutsiga förhållanden
A
Tillägget betalas för arbetstimmar under speciellt tunga el- ler smutsiga förhållanden.
Kollektivavtal
Tillägget är 7 – 11 % av tabellönen per timme.
På andra sätt svåra förhållanden
Tillägget betalas även för arbetstimmar när förhållandena är svåra på annat sätt.
Sådant arbete kan t.ex. vara:
• arbete vintertid i ouppvärmt eller utomhuslager
• arbete i färskvarulager
• hantering av farliga ämnen
• eller flyttning av stora mängder varor för hand. Tillägget är 7 – 11 % av tabellönen per timme.
När tilläggen bestäms reder man ut hur stor del av lagerarbeta- rens arbete som avviker från genomsnittsförhållandena i lager- arbete samt vilken del av arbetet som utförs under ovan nämnda omständigheter.
Man avtalar lokalt om tilläggen.
Om arbetsplatsen har en förtroendeman, avtalar man med ho- nom om frågan.
9. För arbetstimmar i fryslager betalas med 20 % förhöjd lön.
Till arbetstagare som huvudsakligen arbetar i fryslagren beta- las tillägget för alla timmar.
Arbetsgruppens äldste (bas)
10. Basen är en särskilt utnämnd lagerarbetare som:
• permanent arbetar som lagerförmannens hjälp i arbets- ledningsuppgifter och
• också utför normalt lagerarbete.
Tabellönen är lönegrupp B2 för 8:e året förhöjd med minst 10
%.
A
Kollektivavtal
11. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.
Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.
Praktiktid
1. Praktiktiden är 1 år i varje kontorsyrke.
Praktiktiden förutsätts fullgöras bara en gång av den som bör- jar i kontorsbranschen.
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets kontorsanställdas lön i svå- righetsnivån för respektive yrke.
2. För arbete klockan 18.00 – 06.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständighetsdagen (klockan 18.00 – 24.00).
Tillägg betalas inte:
• när man tillämpar flexibel arbetstid eller
• när arbetstagaren själv bestämmer tidpunkten för sitt or- dinarie arbete.
När kontorsarbetet hänför sig till försäljningsarbete betalas till- ägget enligt § 12 punkt 3–6 (s. 52–54).
3. Svårighetsnivåerna ingår i lönebilagan.
15 §Övriga yrkesgrupper
1. På yrkesgrupperna i denna paragraf tillämpas bestämmel- serna i kollektivavtalet med undantag för nedan nämnda fall.
Snabbgrossanställda
2. Lönen till snabbgrossanställda bestäms enligt § 13 utom
A
punkt 3, 5 och 7 i § 13 (s. 55).
Kollektivavtal
3. Lönen till vaktmästare bestäms enligt arbetsavtalet.
När arbetstiden bestäms på basis av butiksanställdas arbetstid betalas kvälls-, helgaftons-, natt- och lördagstillägg enligt § 12 punkterna 3–6 (s. 52–54).
När arbetstiden bestäms på andra grunder betalas kvälls, natt- och lördagstillägg enligt § 13 punkt 2, 4 och 6 (s. 56).
Man kan avtala om att tilläggen är en del av den totala lönen.
Bud
4. Praktiktiden är 1 år.
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i lönegrupp A.
5. Ändringssömmerskas lönegrupp är B1.
Städare
6. För arbete klockan 18.00 – 22.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan. För arbete klockan 22.00 – 06.00 betalas nattill- lägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvälls- och nattillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, första maj och självständig- hetsdagen.
7. Man kan komma överens om antalet veckoarbetsdagar i arbetsavtalet.
A
Kollektivavtal
Förutsättningar för lönebetalning
1. Lön betalas om:
• arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är för- hindrad att arbeta enligt sitt arbetsavtal och
• arbetstagaren inte har förorsakat arbetsoförmågan upp- såtligen eller genom grovt vållande.
Anmälningsskyldighet och läkarintyg
2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål informera arbetsgivaren om sin frånvaro och om möjligt hur länge den kommer att pågå. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges. På begäran ska arbetstaga- ren utan dröjsmål förete läkarintyg över sin arbetsoförmåga eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning över arbetsoförmågan.
Läkarintyg ska i första hand skaffas av företagshälsovårdsläka- ren eller av annan läkare som arbetsgivaren utser.
Intyg av hälsovårdare eller sjukvårdare anses godtagbart som bevis för en sjukdom som varar högst 3 kalenderdagar om:
• arbetsgivaren inte har ordnat mera omfattande hälsovård än den lagstadgade och inte har en företagshälsovård som täcker läkartjänsterna,
• arbetstagaren trots begäran inte har fått tid till läkarmot- tagning i den offentliga hälsovården och arbetstagaren företett arbetsgivaren en utredning om detta och
• det är frågan om en vanlig infektionssjukdom (t.ex. för- kylning eller magsjuka).
• Om det är frågan om en sjukdom som konstaterats vara en epidemi (t.ex. influensa), kan samma hälsovårdare el- ler sjukskötare utifrån sin undersökning vi behov utfärda ett nytt intyg för högst 3 kalenderdagar åt gången.
Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall börjar under semestern eller en del av den, har arbetsgivaren rätt att begära ett läkarintyg över sjukledigheten utan hinder av före-
A
gående stycke.
Kollektivavtal
Om arbetsgivaren har grundad orsak att tvivla att arbetstaga- ren är arbetsoförmögen, kan arbetsgivaren be arbetstagaren skaffa ett nytt läkarintyg av en läkare som arbetsgivaren utser som förutsättning för att lön betalas.
När arbetsgivaren utser den läkare som ska anlitas står ar- betsgivaren för kostnaderna för skaffandet läkarintyget.
3. Förfarandet nedan gäller inte arrangemang med egen anmä- lan som införts vid företag före 1.2.2017.
Vid ett företag kan man arbetsplatsspecifikt (enligt § 23, s. 81) avtala om att införa ett förfarande där arbetstagaren själv an- mäler sjukfrånvaro. Förfarandet innebär att arbetstagaren själv kan sjukanmäla sig till arbetsgivaren utan intyg över arbetso- förmågan från läkare eller hälsovårdare.
Avtalet kan gälla arbetstagarens egen sjukfrånvaro i högst tre kalenderdagar.
Förfarandet gäller endast kortvariga sjukdomar som inte kräver läkarvård (t.ex. förkylning, magsjuka).
Arbetsoförmåga ska anmälas till arbetsgivaren utan dröjsmål. Om arbetstagaren försummar att omedelbart informera om frånvaron antingen medvetet eller av slarv, börjar skyldigheten att betala lön när meddelande ges.
Som en förutsättning för löneutbetalning kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren lämnar in ett läkarintyg redan från och med den första dagen, om arbetsgivaren har grundad anled- ning att anse detta nödvändigt.
Lönebetalning
4. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt:
A
Anställningsförhållandets längd vid insjuknandet | Den avlönade periodens längd |
under 1 månad | 50 % av lönen för ka- renstidens enligt sjuk- försäkringslagen |
minst 1 månad | sjukförsäkringslagens karenstid |
minst 3 månader men un- der 3 år | 4 veckor |
3 år – under 5 år | 5 veckor |
5 år – under 10 år | 6 veckor |
minst 10 år | 8 veckor |
Kollektivavtal
Den avlönade perioden är dock högst 3 månader oberoende av hur länge anställningen varat, om arbetstagaren är arbetsoför- mögen på grund av våld eller hot om allvarligt våld som han har utsatts för i arbetet.
Karenstiden enligt sjukförsäkringslagen är dagen för insjuk- nandet och därpå följande 9 vardagar. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar, är karenstiden dagen för insjuknandet (se punkt 5, recidiv).
Lön betalas för de arbetsdagar som ingår i perioden (se punkt 7, s. 64, arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar).
Kvälls-, natt- och lördagstilläggen ingår i lönen för sjuktid om de hade intjänats under arbetstagarens sjukperiod. Kvällstillägget för expediter och butiksanställda för söndagskvällar i november och december betalas enkelt i lön för sjuktid.
Lördagstillägg för lagerarbete (enligt § 13 punkt 6, s. 56) beak- tas inte i lönen för sjuktid.
Arbetsgivaren betalar lönen för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker om sjukförsäkringsersättning.
A
Lokalt kan man avtala följande om utbetalning av lön för sjuk- tid:
Kollektivavtal
• Full lön betalas för arbetsdagar som ingår i sjukförsäk- ringslagens karenstid.
• För arbetsdagar efter karenstiden betalas skillnaden mel- lan daglönen och sjukförsäkringsersättningen. En utred- ning över dagpenningens storlek förutsätts för betalning- en.
Lön för sjuktid till följd av olycksfall i arbetet betalas alltid direkt till arbetstagaren för en period med lön som bestäms på basis av anställningsförhållandets längd.
Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt och sjukförsäkringslagens dagpenning därför inte beta- las eller den betalas till ett mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda be- loppet.
Från lönen för sjuktid avdras för samma arbetsoförmåga och för samma period erhållen dagpenning eller därmed jämförbar ersättning, som betalas:
• på basis av lagen
• på basis av någon annan försäkring som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren
• eller från sjukförsäkringskassa till vilken arbetsgivaren betalar understödsavgift.
Sedan lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättning- arna åt sig själv eller indriva dem av arbetstagaren, dock högst det belopp han betalt.
Sjukdomsåterfall (recidiv)
5. När arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar sedan han återvänt till arbetet får han lön för sjuktid enligt följande:
• frånvaroperioderna sammanslås och för dem betalas lön som om det vore fråga om 1 och samma sjukdomsperiod
• lönen betalas dock för sjukförsäkringslagens karenstid dvs. för dagen för insjuknandet om den dagen var en ar- betsdag.
A
A
Exempel 32
Kollektivavtal
Arbetstagarens anställning har fortgått 1 år. Arbetstagaren får, när han blir sjuk, lön på basis av anställningsförhållandets längd, högst för 4 veckor dvs. 28 kalenderdagar. För de ar- betsdagar som ingår i perioden betalas lön för sjuktid.
Sjuk- frånvaro | Sjuk- frånvaro | Sjukfrån- varo | ||||
1.4. 13.4. | 21.4. 5.5. | 16 | 30.5. | |||
13 dgr | + | 15 dgr | 1 dag | |||
28 dgr | ||||||
Den första sjukperioden 1.4–13.4 = 13 kalenderdagar. Lönen betalas för de arbetsdagar som ingår i de 13 kalenderdagarna.
Den andra sjukperioden för samma sjukdom 21.4 – 16.5 = 26 kalenderdagar. Lön betalas för de arbetsdagar 21.4 – 5.5 som ingår i de återstående (28 – 13) 15 kalenderdagarna.
På grund av samma sjukdom blir arbetstagaren igen sjukledig den 30.5. Lön för denna period betalas enbart för sjukförsäk- ringslagens karenstid dvs. för dagen för insjuknandet 30.5 om den är en arbetsdag.
När samma sjukdom återkommer efter det att mer än 30 da- gar gått sedan arbetstagaren återvänt till arbetet betalas lön för sjuktid som om det var fråga om en ny sjukdom.
6. När arbetstagaren är borta från arbetet på basis av lagen om smittsamma sjukdomar får han lön enligt denna paragraf.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
7. Lön betalas för de timmar som antecknats i arbetsskiftsför- teckningen.
Då arbetsskiftsförteckning saknas betalas lön i enlighet med den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden.
Kollektivavtal
1. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till kort från- varo utan lön vid akut sjukdomsfall i familjen.
2. När ett barn under 10 år plötsligt insjuknar får barnets vård- nadshavare, vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller vårdnadshavare som inte bor i samma hushåll som barnet lön för de arbetsdagar som ingår i 1-3 kalenderdagar enligt § 16.
Förutsättningen för att lön betalas är att:
• en kort frånvaro är nödvändig för att ordna barnets vård eller för att vårda barnet och
• arbetstagaren utan dröjsmål har informerat om sin från- varo och om möjligt hur länge den beräknas fortgå samt
• läkarintyg eller annan av arbetsgivaren accepterad ut- redning över barnets sjukdom har företetts.
Till andra än ensamförsörjare betalas lön om:
• den andra vårdnadshavaren,
• vårdnadshavarens maka/make eller sambo eller
• barnets vårdnadshavare, som inte bor i samma hushåll, inte på grund av sitt förvärvsarbete, arbetstiderna, avståndet, värnplikt, civiltjänstgöring eller reservövning har möjlighet att ordna vården eller själv vårda barnet. Utredning ska på begä- ran företes över hindret.
Vid behov strävar man efter att ge arbetstagaren en frånvaro utan lön som är längre än 3 kalenderdagar.
Exempel 33 Arbets- skiftsför- teckning | M å | T i | O n | T o | F r e | L ö | S ö |
A | A | F | A | A | A | F |
A
Arbets- skiftsför- teckning | T o | F r e | L ö | S ö | M å | T i |
A | A | F | F | A | A | |
barnet sjukt och arbetsta- garen frånva- rande | ||||||
Lön betalas bara för de arbetsdagar (Må-Ti) som infaller un- der de 3 kalenderdagarna (Må-On).
Exempel 34
Lön betalas bara för den arbetsdag (Fre) som infaller under de 3 kalenderdagarna (Fre – Sö).
barnet sjukt och arbetsta- garen frånva- rande
Kollektivavtal
3. Arbetstagarens vigseldag eller dag för registrering av part- nerskap är en fridag med lön ifall den infaller en arbetsdag.
4. Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är fridag med lön ifall da- garna infaller på arbetsdagar.
Dödsfall och begravning
5. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro i samband med en nära anhörigs död och begravning.
Med kort frånvaro avses den tid som behövs för de arrange- mang som dödsfallet och begravningen föranleder.
A
Då frånvaron räcker längre än 1 dag ska arbetstagaren på ar- betsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den tid som behövs.
Kollektivavtal
Nära anhöriga är bl.a. make/maka, föräldrar, far- och morför- äldrar och svärföräldrar, barn och syskon.
Frånvaron minskar inte lönen.
Uppbåd och reservövningar
6. Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbåd till värnplikt och i läkarundersökning i samband därmed. På läkar- undersökning tillämpas bestämmelserna i § 18.
7. Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillna- den mellan lönen och reservistlönen.
Samhällelig verksamhet
8. Till arbetstagaren betalas skillnaden mellan lönen och er- sättningen för inkomstbortfall när han under arbetstid deltar i:
• kommunfullmäktiges
• kommunstyrelsens
• valnämnds eller -kommittés arbete för statliga eller kom- munala val.
Skillnaden betalas när arbetstagaren har gett en utredning över ersättningen för inkomstbortfall.
9. När ett barn är allvarligt sjukt har arbetstagaren efter att ha kommit överens om detta rätt till frånvaro från arbetet utan lön (Statsrådets beslut/85).
Semesterförmåner
10. Frånvaro enligt denna paragraf, utom i fråga om vård av allvarligt sjukt barn, minskar inte semesterförmånerna.
18 §Läkarundersökningar
Förutsättningar för lönebetalning
Lön för ordinarie arbetstid minskas inte i följande fall (a – e) förutsatt att kontrollerna och undersökningarna har skötts med undvikande av onödig förlust av arbetstid:
A
a. Konstaterande av sjukdom
Kollektivavtal
Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom och laboratorie- eller röntgenundersökning i samband därmed, ifall det inte gått att få en tid utom arbetstiden.
b. Akut tandsjukdom
För den tid som åtgår till vårdåtgärd vid akut tandsjukdom om:
• tandsjukdomen före vård ger upphov till arbetsoförmåga och
• tandsjukdomen kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift och
• tandläkarens intyg styrker arbetsoförmågan och att det är brådskande med vård.
c. Graviditet
När arbetstagaren går på medicinska undersökningar före ned- komsten, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden.
d. Lagstadgade kontroller och undersökningar
När arbetstagaren går på:
• undersökningar som avses i lagen om företagshälsovård och som godkänts i företagshälsovårdens verksamhets- plan
– när arbetstagarens arbetsförmåga bedöms på basis av lagen om företagshälsovård i ett trepartssamtal har arbetstagaren möjlighet att anlita den arbetarskydds- fullmäktige som biträde
• undersökningar i anslutning till lagen om unga arbetsta- gare
• undersökningar i anslutning till lagen om smittsamma sjukdomar som arbetsgivaren förutsätter
• undersökningar som lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter och som beror på att arbetstagaren förflyttas till andra uppgifter inom företaget.
Arbetsgivaren betalar arbetstagaren för dessa undersökningar och efterkontroller, nödvändiga resekostnader samt dagtrakta- mente ifall undersökningarna sker på annan ort.
A
e. Frånvaro av annan orsak
Kollektivavtal
Av kommunen ordnad screening (statsrådets förordning om screening 1339/2006: mammografi och papaprov), ifall det inte är möjligt att gå på undersökningen utom arbetstid.
Familjeledigt
1. Särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, adoptions- samt föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalsla- gen och enligt sjukförsäkringslagen.
2. Till arbetstagare som blir på moderskaps- eller adoptionsle- dighet betalas
a. skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen i en- lighet med sjukförsäkringslagen för 3 månader eller
b. lön för 3 månader, varvid arbetsgivaren ansöker om mo- derskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen.
Förutsättningen för att lön betalas är:
• anställningen har varat minst 9 månader innan ledigheten börjar och
• arbetstagaren återvänder till arbetet efter familjeledighet- en.
Förutsättningen för att skillnaden betalas är att arbetstagare ger en utredning över moderskapspenningen.
Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar FPA begärt och moderskapspenning därför inte betalas eller den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med motsvarande belopp.
Till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar betalas skill- naden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukför- säkringslagen eller lön för 3 månader på basis av den genom- snittliga veckoarbetstiden under de 9 månader som föregår ledigheten. När den genomsnittliga veckoarbetstiden blir mindre än den man avtalat om i arbetsavtalet betalas skillna- den i enlighet med den avtalade veckoarbetstiden.
A
Kollektivavtal
Till en arbetstagare som tar ut faderskapsledighet betalas för de 6 första faderskapsledighetsdagarna skillnaden mellan lö- nen och faderskapspenningen eller lön för motsvarande tidspe- riod, varvid arbetsgivaren ansöker om faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen. I övrigt tillämpas det som man ovan har redogjort för.
Övriga familjeledigheter är utan lön.
Anmälningstider
3. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om sin moder- skaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet senast 2 måna- der innan ledigheten börjar.
Om ledigheten är högst 12 vardagar, är anmälningstiden dock 1 månad.
Arbetstagaren borde i god tid ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur de båda föräldrarna tar ut ledigheterna.
Ändring av tidpunkten för ledigheten
4. Arbetstagaren kan av grundad anledning enligt arbetsavtals- lagen ändra tidpunkten för moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledigheten med iakttagande av 1 månads anmäl- ningstid.
Arbetstagaren kan tidigarelägga moderskapsledigheten eller ändra tidpunkten för faderskapsledigheten i samband med för- lossningen om det behövs på grund av barnets födsel eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Arbetsgivaren ska informeras om ändringen så fort som möjligt.
När arbetstagaren avbryter föräldraledigheten eller vårdledig- heten på grund av arbetsoförmåga är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjuktid för föräldra- eller vårdledighet om vil- ken meddelats enligt arbetsavtalslagen.
Arbete under ledigheten
5. Föräldra- och vårdledighet är avsedd för vård av barn.
Arbetstagaren kan arbeta under ledigheten förutsatt att vården
A
Kollektivavtal
av barnet inte förhindras eller störs.
A
Kollektivavtal
1. Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och kol- lektivavtalet.
2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad när anställ- ningen vid kvalifikationsårets (1.4–31.3) slut varat:
• under 1 år 2 vardagar
• minst 1 år 2,5 vardagar.
En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat:
• minst 14 dagar
• minst 35 timmar.
Semester intjänas antingen på basis av 14 dagars eller 35 timmars regeln.
Semester intjänas på basis av 35 timmars regeln när arbetsta- garen enligt arbetsavtalet arbetar färre än 14 dagar i månaden.
Exempel 35
Tillsvidareavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphörde på grund av hävning under prövotiden efter 10 arbetsdagar (= 75 arbetstimmar). Enligt arbetsavta- let skulle han ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden såvida anställningen hade fortsatt. Semesterrät- ten räknas ut på basis av ”14 arbetsdagars”- intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar inte semester, men kollektivavtals- enlig procentuell semesterersättning betalas till honom.
Exempel 36
Visstidsarbetsavtalet för en arbetstagare som arbetar 37,5 timmar upphörde som avtalat efter 10 arbetsdagar (=75 arbetstimmar). Enligt arbetsavtalet skulle han inte ha haft möjlighet att arbeta 14 arbetsdagar i månaden under an- ställningsförhållandet. Semesterrätten räknas ut på basis
A
av ”35 arbetstimmars” -intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänade under anställningsförhållandet 2 semesterdagar och får semesterersättning för dem.
Exempel 37
En arbetstagare arbetar 8 timmar om dagen 3 dagar per vecka. Enligt arbetsavtalet har han inte möjlighet att arbeta
14 arbetsdagar i månaden. Semesterrätten räknas ut på basis av ”35 arbetstimmars”-intjäningsregeln.
Arbetstagaren intjänar semester för varje månad med minst 35 arbetstimmar.
Kollektivavtal
3. Arbetsgivaren bestämmer enligt semesterlagen när se- mestern börjar.
Arbetsgivaren ska innan semestern slås fast ge arbetstagaren eller hans representant möjlighet att framföra sin åsikt om tid- punkten för semestern.
Sommar- och vintersemester borde inte följa omedelbart på varandra.
Helgdagar, påsklördagen, första maj, midsommaraftonen, självständighetsdagen och julaftonen räknas inte som se- mesterdagar.
4. Arbetstagarens samtycke behövs för att semestern ska kunna börja på en fridag. En minst 6 dagar lång semester kan utan arbetstagarens samtycke börja en måndag som är hans fridag.
I en högst 3 dagar lång semester kan inte ingå en fridag utan arbetstagarens samtycke.
När en minst 6 dagar lång semester tar slut en vardag som inte
A
är lördag har arbetstagaren den veckan utöver semesterdagar- na ytterligare en fridag.
När en minst 6 dagar lång lagstadgad semester
Kollektivavtal
• börjar på en måndag är den söndag som föregår se- mestern fridag
• slutar på en lördag är den söndag som följer på se- mestern fridag.
Betalning av semesterlön och semesterersättning
5. Semesterlön betalas innan semestern börjar om man inte på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23, s. 81) kommer överens om att den betalas på företagets normala lönebetalningsdag. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.
Semesterlön för en högst 6 dagar lång semester kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
När anställningen upphör betalas semesterersättningen enligt semesterlagen.
6. Lönen för en semesterdag får man genom att dividera må- nadslönen med 25.
Vid uträkningen av semesterlön för provision följer man se- mesterlagen.
Om arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under semesterkvalifikationsåret och arbetstagaren har må- nadslön vid slutet av semesterkvalifikationsåret (31.3), beräk- nas semesterlönen enligt punkt 8–11 i den här paragrafen.
Beräkning av tillägg till semesterlön
7. Till semesterlönen och -ersättningen läggs kollektivavtalsen- liga tillägg av varierande storlek.
Sådana är bl.a. kvälls-, natt- och lördagstillägg samt den för- höjning som betalas för ordinarie söndagsarbete när arbetsta- garen i sitt arbetsavtal givit sitt medgivande till söndagsarbete eller när han arbetar alla dagar i veckan enligt sitt arbetsavtal.
A
Till semesterlönen och -ersättningen läggs av de under kvalifi- kationsåret utbetalda tilläggen:
Kollektivavtal
• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kva- lifikationsåret (31.3)
• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat minst 1 år.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
8. Semesterlönen eller -ersättningen för såväl timavlönade som arbetstagare med avvägd månadslön är av den intjänade lönen under kvalifikationsåret:
• 10 % om anställningen varat under 1 år vid slutet av kva- lifikationsåret (31.3)
• 12,5 % om anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3) varat minst 1 år.
Exempel 38
En arbetstagare har varit anställd 8 månader vid kvalifikat- ionsårets slut (31.3) och under 5 av dessa månader arbetat minst 35 timmar varje månad. Lönen för hela tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4 – 31.3 inklusive kvälls- och lör- dagstillägg är 6 130 euro. I lönen ingår även den lön som betalats under de årsledigheter som tagits ut.
Arbetstagaren har intjänat semester 5 x 2 dagar dvs. 10 da- gar. Han får 10% av 6130 euro dvs. 613 euro i semesterlön. Lönen för 1 semesterdag fås genom att semesterlönen divi- deras med semesterdagarna dvs. 613 euro : 10 = 61,30 euro.
I semesterpremie betalas 50 % av 613 euro dvs. 306,50 euro.
Exempel 39
En arbetstagare har varit anställd över 1 år vid kvalifikation- sårets slut (31.3). Han har varje månad arbetat minst 35 timmar.
Lönen för tiden i arbete under kvalifikationsåret 1.4 – 31.3
A
Kollektivavtal
inklusive kvälls- och lördagstillägg är 16 320 euro. I lönen ingår även den lön som betalats under de årsledigheter som tagits ut. Till lönen för tid i arbete läggs den kalkylerade lö- nen för frånvaro enligt punkt 9 nedan ifall arbetstagaren skulle ha haft sådan frånvaro under kvalifikationsåret.
I lönen för tid i arbete inräknas inte betalda semesterlöner eller semesterpremier.
Arbetstagaren har intjänat semester 12 x 2,5 dagar dvs. 30 dagar. Av den semestern ges 24 dagar semester under sommaren och 6 dagar under vintern.
Hans semesterlön är 12,5 % av 16 320 euro dvs. 2 040 euro.
Lönen för 1 semesterdag fås så att semesterlönen divideras med antalet semesterdagar dvs. 2 040 euro : 30 = 68 euro.
Lönen för sommarsemestern är 24 x 68 euro = 1 632 euro. Lönen för vintersemestern är 6 x 68 euro = 408 euro. Se- mesterpremien är 50 % av lönen för såväl sommarse- mestern som vintersemestern.
9. Lönen under kvalifikationsåret (1.4 – 31.3) består av:
• lön för tid i arbete med undantag för lön för nöd- och övertidsarbete
• lön för frånvarotid (7 § punkt 5, s. 36 och 17–18 §, s. 65– 68) och
• kalkylerad lön.
10. Till betald lön läggs den kalkylerade lönen på följande sätt:
• för sjuktid sammanlagt för högst 75 arbetsdagar under kvalifikationsåret (i perioden om de 75 arbetsdagarna in- går sjukfrånvaro med lön).
Exempel 40
a. En arbetstagares anställning har fortgåt 4 år och han arbetar 5 dagar i veckan. Hanharunderkvalifikationsåretpågrundavsjukdomvaritfrånvarande
A
Kollektivavtal
med lön, kortvarigaenstakafall, sammanlagt 40 arbetsdagar ochdessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lönför 5 veckor, dvs.25arbetsdagar.
I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden be- tald lön 65 (40 + 25) arbetsdagar plus kalkylerad lön för 10 da- gar dvs. lön för totalt 75 arbetsdagar.
b. En arbetstagares anställning har fortgått 11 år och han arbetar 5 dagar i veckan. Han har under kvalifikationsåret på grund avsjukdom varit frånvarande med lön, kortvarigaenstakafall, sammanlagt 40 arbetsdagar ochdessutom en sammanhängande 9 veckors sjukperiod, under vilken betalats lönför 8 veckor, dvs.40arbetsdagar.
I lönen för kvalifikationsåret inräknas för sjukfrånvarotiden be- tald lön 75 (40 + 35) arbetsdagar.
• för sjuktid sammanlagt för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsintjäningsregeln (i pe- rioden om de 105 kalenderdagarna ingår sjukfrånvaro med lön)
• för tiden för moderskaps-, faderskaps- och föräldraledig- het som tjänar in semester
• för permitteringstid, högst 30 arbetsdagar per permitte- ring
• för permitteringstid sammanlagt för 42 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsregeln
• för tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4:6 §)
• för frånvaro av tvingande familjeskäl (arbetsavtalslagen 4:7 §)
• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkes- sjukdom eller olycksfall för högst 75 arbetsdagar
• för tiden för medicinsk rehabilitering på grund av yrkes- sjukdom eller olycksfall för högst 105 kalenderdagar då semester intjänas enligt 35-timmarsregeln
• på grund av myndigheters order för att förhindra sprid- ning av sjukdom.
11. Den kalkylerade lönen bestäms enligt den timlön som betalas när frånvaron inleds och den avtalade genomsnittliga
A
veckoarbetstiden, eller för personer med månadslön enligt må-
xxxxxxxxx vid den tidpunkt då frånvaron börjar.
Kollektivavtal
Om en arbetstagare med timlön inte har någon avtalad genom- snittlig arbetstid per vecka bestäms den kalkylerade lönen uti- från en genomsnittlig arbetstid per vecka under de 12 veckor som närmast föregått frånvaron.
12. Om en arbetstagare med färre än 37,5 timmar inte har semesterdagar, betalas semesterersättning senast i slutet av semesterperioden (30.9).
Belopp
1. Semesterpremien är 50 % av den semesterlön som motsva- rar enligt semesterlagen intjänad semester.
Förutsättningar för betalning
2. Semesterpremie betalas när arbetstagaren:
• inleder semestern vid meddelad eller avtalad tidpunkt och
• återvänder till arbetet genast efter semestern.
Semesterpremie betalas också om arbetstagaren:
• varit borta från arbetet med arbetsgivarens samtycke omedelbart före eller efter semestern.
• är förhindrad att återvända till arbetet av skäl som nämns i semesterlagen 7 § 2 momentet.
När förutsättningarna inte uppfylls kan semesterpremien åter- indrivas.
Exempel 41
En arbetstagare som arbetar 37,5 timmar håller 24 dagar semester på sommaren och 6 dagar på vintern. Arbetsta- garens grundmånadslön är 1 680 euro och han får månat- liga tillägg 5 % dvs. 84 euro. Arbetstagaren har intjänat timtillägg 968 euro för kvalifikationsåret 1.4 – 31.3 (kvälls- och lördagstillägg). Av dem läggs 12,5 % dvs. 121 euro till semesterlönen.
A
Semesterlönen på sommaren är:
(1 680 euro + 84 euro) × 24 + (24/30 × 121 euro) = 1 790,24 euro
25
Semesterpremien för semester som tas ut på sommaren är 50 % av semesterlönen för samma tid,
dvs. 895,12 euro (hälften av 1 790,24 euro). Semesterlönen på vintern är:
(1 680 euro + 84 euro) × 6 + (6/30 × 121 euro) = 447,56 euro
25
Semesterpremien för semester som tas ut på vintern är 50 % av semesterlönen för samma tid, dvs. 223,78 euro (häften av 447,56 euro).
Semesterpremien för sommar- och vintersemester är sam- manlagt 1 118,90 euro.
Kollektivavtal
3. För semester som hålls under vårdledighet eller som avslu- tar vårdledigheten betalas semesterpremie då arbetstagaren har återgått i arbetet från vårdledigheten enligt förhandsmed- delandet eller enligt ändring i det.
4. Semesterpremie betalas till den som gör sin värnplikt sedan han i behörig ordning återvänt till arbetet.
Semesterpremien är 50 % av den semesterlön eller semester- ersättning som betalats före tjänstgöringen.
Anställningen upphör under semestern
5. Semesterpremie betalas när anställningen upphör under semestern eller på semesterns sista dag av ekonomiska eller
A
Kollektivavtal
produktionsorsaker.
Exempel 42
Arbetstagarensarbetsförhållande sadesupp30.5avekonomiskaochprodukt- ionsorsaker så att det skulle upphöra 30.7. Arbetstagarens avtalade semester- tidpunktvar14.7–10.8.
Arbetstagarenfår isemesterpremie50% avlönen förden avtalade semestern (14.7–10.8).Semesterpremiebetalasintefördensemesterersättningsomska betalasisambandmedslutlikviden.
6. Semesterpremien betalas för semesterlönen och - ersättningen när arbetstagaren går i ålders-, invalid- eller för- tida ålderspension.
7. Semesterpremien betalas när semestern börjar, om man inte på den enskilda arbetsplatsen (enligt § 23, s. 81) kommer överens om att den betalas på en annan tidpunkt. Om det i företaget finns en förtroendeman, avtalar man om frågan med honom.
Kollektivavtal
Hälften av semesterpremien för semester under sommaren kan betalas senast den lönebetalningsdag som föregår julen. Om anställningen upphör tidigare betalas semesterpremien med slutlikviden.
Exempel 43
Arbetstagarens semesterpremie är för semester under sommaren 895,12 euro. Denbetalasutnärsemesternbörjar.
Alternativt kan hälften avsemesterpremiendvs. 447,56 eurobetalasnär semestern börjar. Den andra hälften, 447,56, betalas senast i samband med lönebetalningen somföregårjulen.
Ifall arbetstagarens anställning upphör t.ex. i oktober, beta- las den andra delen av semesterpremien i samband med slutlikviden.
A
Semesterpremie för högst 6 dagar semester kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
Kollektivavtal
Byte av semesterpremie till ledig tid
8. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan skriftligt avtala om att semesterpremien hålls som motsvarande avlönad ledighet.
Arbetstagaren tjänar in semester under den ledighet som ges i stället för semesterpremien.
Om arbetstagaren blir sjuk under en ledighet som ges i stället för semesterpremien, tillämpas bestämmelserna i semesterla- gen.
Exempel 44
Arbetstagarenssemesterpremieär600euroochtimlönen10euro. Arbetstagarenocharbetsgivarenharavtalatomatthelasemesterpremienbytsut iledigtid.Arbetstagarenfåravlönadledigheti60timmar.
Exempel 45
Arbetstagarens semesterpremie är 750 euro och timlönen 11,59 euro. Arbetsta- garens arbetsavtalstimmar är 30 t/vecka. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalatomattarbetstagarenhåller2veckorssemesterpremieledigt.
Arbetstagarens hela semesterpremieledighet vore 64,71 timmar. Från dem sub- traheras arbetstimmarna under 2 veckor (60 t/2 veckor). De återstående timmar- na (4,71 timmar) betalas i pengar. Arbetstagaren får ledigt med lön i 2 veckor (30 t/vecka)ochdessutomensemesterpremiepå54,59euro.
Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar
9. Förutsättningen för att semesterpremie betalas är att arbets- tagaren har intjänat semesterdagar.
A
Kollektivavtal
1. Resekostnader ersätts alternativt:
• enligt statens resereglemente
• enligt skattestyrelsens beslut
• enligt företagets resereglemente.
2. I företagets resereglemente bestäms ersättningarna enligt statens resereglemente och betalningsgrunderna (tidsgränser- na) enligt skattestyrelsens beslut.
Dagtraktamente
3. När skattestyrelsens beslut eller företagets resereglemente följs betalas inte dagtraktamente:
• när en arbetstagare gör en arbetsresa i ett regionalt be- gränsat företag som verkar i flera kommuner
• när arbetstagaren deltar i företagets eller handelsgruppe- ringens interna utbildning och då arbetsgivaren betalar kostnaderna.
4. Måltidsersättning betalas:
• när arbetsresan räcker minst 6 timmar och
• arbetstagaren inte har möjlighet att inta vanlig eller mot- svarande arbetsplatsmåltid eller äta hemma.
Måltidsersättning betalas inte:
• när arbetstagaren får fullt eller partiellt dagtraktamente el- ler
• arbetstagaren arbetar i en annan enhet av företaget på samma ort.
Måltidsersättningen bestäms enligt statens resereglemente.
A
Kollektivavtal
1. Vid lokala avtal:
• är avtalsparterna arbetsgivaren och arbetstagaren, ar- betstagarna eller förtroendemannen, såvida annat inte avtalats i kollektivavtalsbestämmelsen
• avtal ska ingås skriftligt
• kan avtalet ingås tillsvidare eller för viss tid
• är uppsägningstiden för tillsvidareavtal 3 månader
• kan ett visstidsavtal som gällt över 9 månader sägas upp med iakttagande av 3 månaders uppsägningstid
• följs kollektivavtalets bestämmelser när avtalet upphört.
2. När det avtalade arrangemanget är bundet till en viss period fortsätter det trots uppsägningen till periodens slut.
Avtal som ska följas
1. Som en del av Handelns kollektivavtal tillämpas förtroende- manna- och utbildningsavtalet. Dessutom följs följande gäl- lande centralorganisationsavtal och -rekommendation:
• Avtal om inkassering av medlemsavgifter 3.4.1989
• Avtal om utvecklande av arbetsplatsmåltider 12.2.1976
• Rekommendation rörande förebyggande och behandling av rusmedelsproblem och vårdhänvisning på arbetsplat- serna 12.1.2006
• Samarbetsavtal, Tillämpningsanvisningar för handels- branschen 1.10.2007
• Allmänt avtal AAC – FFC 15.11.1990
Inkassering av medlemsavgifter
2. På arbetstagarens begäran inkasserar arbetsgivaren med- lemsavgiften till Servicefacket PAM rf och redovisar den till förbundets bankkonto.
Vid inkasseringen tillämpas det gällande centralorganisations-
A
avtalet.
Sammankomster på arbetsplatsen
Kollektivavtal
3. Servicefacket PAMs föreningar, fackavdelningar, arbets- platsklubbar eller motsvarande kan utom arbetstiden hålla mö- ten som gäller arbetsplatsens arbetsförhållanden om:
• man har avtalat om mötet med arbetsgivaren, om möjligt 3 dagar i förväg
• arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats
• mötesarrangören ansvarar för ordningen och snyggheten i mötesrummen. Organisatören har rätt att till mötet in- bjuda representanter för förbundet.
Förtroendeman
4. Arbetsgivaren informerar nya arbetstagare om företagets förhandlings- och förtroendemannasystem.
Arbetsgivaren och företagets förtroendeman avtalar om hur man i företaget informerar arbetstagarna om förtroendemanna- frågor.
Förtroendemannaavtalets bestämmelser finns på sidorna 137– 147 i detta kollektivavtal.
Medlem i PAMs fullmäktige och styrelse
5. För medlemmar i Servicefacket PAMs fullmäktige ordnas möjlighet att delta i fullmäktigemöten samt förbundsmöten och för styrelsemedlemmar möjlighet att delta i styrelsemöten.
Introduktion
6. Den person, som har i uppgift att introducera nya arbetsta- gare, elever på inlärning i arbete eller praktikanter eller över- vaka fristående examina, ska vara utsedd på förhand och yr- kesskicklig. Personen ska reserveras tillräckligt med tid för att handha uppdraget.
Grupplivförsäkring
7. Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens grupplivförsäkring.
8. Arbetsgivaren förser fast anställda expediter med en ända-
A
målsenlig arbetsdräkt.
Kollektivavtal
Arbetsgivaren sköter om arbetsdräkterna i hans ägo, ifall man inte lokalt avtalar annorlunda mot ersättning.
9. Arbetsgivaren förser fast anställda lagerarbetare med skydds- eller arbetsdräkt och arbetshandskar.
Arbetsgivaren äger och sköter arbetsdräkterna.
10. Arbetsgivaren och arbetstagaren reder ut vilka faktorer som hänför sig till uppkomsten av kassabrist innan eventuellt skadestånd uppbärs.
När oenighet råder i saken tillämpas förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
10. FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED
25 §Meningsskiljaktigheter
1. Om meningsskiljaktigheter i anslutning till kollektivavtalet ska först förhandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen.
När frågan förblir olöst gör man upp en promemoria om me- ningsskiljaktigheterna i 2 exemplar (s. 159–160).
2. De lokala parterna kan lämna saken till förbundens avgö- rande.
Verkställande av förhandlingar
3. Lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inleds och förs utan dröjsmål.
A
4. När meningsskiljaktigheterna blir olösta vid förbundsförhand- lingarna kan saken lämnas till arbetsdomstolens avgörande.
Kollektivavtal
26 §Fredsplikt och påföljderna för avtalsbrott
5. Alla arbetsstridsåtgärder som riktas mot avtalet är förbjudna.
6. Påföljderna för brott mot detta avtal bestäms enligt på un- derteckningsdagen gällande kollektivavtalslag.
11. GILTIGHETSTID
1. Avtalet gäller till och med 31.1.2018.
2. Avtalet fortsätter efter 31.1.2018 ett år åt gången om ingen- dera parten säger upp det skriftligen senast en månad innan det löper ut.
3. I samband med uppsägning ska skriftligt specificerade änd- ringsförslag företes, annars är uppsägningen ogiltig.
Överlevnadsklausulen är i kraft 1.2.2017–31.1.2018. I slutet av avtalsperioden ser parterna i kollektivavtalet över konsekven- serna av överlevnadsklausulen för sysselsättning och krisbe- redskap inom handelssektorn. Utifrån detta avgör parterna huruvida man fortsätter med klausulen.
Ett avtal som ingåtts med stöd av överlevnadsklausulen kallas överlevnadsavtal.
1 §
Om man tillsammans under avtalsperioden lokalt konstaterar att företaget har allvarliga och exceptionella ekonomiska svå-
A
Kollektivavtal
righeter, kan man lokalt avtala om att anpassa arbetsvillkoren under en viss tid för att undvika en minskning av arbetskraften och för att säkerställa verksamhetsförutsättningarna. Orsaken ska vara en tillfällig förändring i omständigheterna som står utom arbetsgivarens möjligheter att påverka. Orsaken till att ingå ett överlevnadsavtal får inte vara att efterfrågan har mins- kat till följd av vanlig konkurrens i branschen.
Innan förhandlingar inleds ska man i mån av möjlighet granska andra möjligheter i kollektivavtalet att ingå lokala avtal och konsekvenserna för företagets situation.
2 §
Ett överlevnadsavtal förhandlas och ingås med förtroendeman- nen. Om arbetstagarna inte har valt någon förtroendeman, sker förhandlingarna om överlevnadsavtalet samtidigt med hela den grupp arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet. För att avtalet ska träda i kraft krävs att den grupp arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet tillsammans fattar ett gemensamt beslut.
När avtalet är i kraft får arbetsgivaren inte säga upp eller över- föra arbetstagare till deltid på ekonomiska eller produktions- mässiga grunder eller anlita mer hyrd personal. Om arbetsgiva- rens förutsättningar att erbjuda arbete däremot minskar väsent- ligt och plötsligt utan förvarning, av en anledning som inte beror på arbetsgivaren, är permittering tillåtet så länge avtalet är i kraft.
3 §
Arbetsgivaren ska kunna bevisa att ovan nämnda ekonomiska svårigheter föreligger och i god tid före förhandlingarna skriftli- gen för förtroendemannen eller personalen lägga fram alla uppgifter som behövs för att konstatera den ekonomiska situat- ionen, för att ingå ett avtal och för att bedöma de åtgärder som avses i överlevnadsplanen och deras konsekvenser.
Alla sådana uppgifter som innehåller affärs- och yrkeshemlig- heter, icke-offentliga uppgifter om företagets ekonomiska situ- ation eller som företaget annars har meddelat att är konfidenti- ella är sekretessbelagda. Detsamma gäller uppgifter som med stöd av lag eller avtal ska hållas hemliga.
A
Kollektivavtal
Förtroendemannen eller personalen har trots sekretessbe- stämmelserna rätt att konsultera experter och be förbundet om råd i ärenden och i anslutning till detta behandla handlingar tillsammans med förbundets representant. Förbundet är skyl- digt att behandla uppgifter konfidentiellt och utplåna dem ef- teråt.
Arbetsgivaren och förtroendemannen eller personalen avtalar om den tidsåtgång som behövs och är rimlig utan inkomstbort- fall för förhandlingen om överlevnadsavtalet. Om en förtroen- deman har valts är denne helt befriad från arbetet utan in- komstbortfall för att utreda och konstatera den ekonomiska situation som avses här samt under den tid som går åt till att förhandla fram avtalet.
Om det vid ett företag finns en vice förtroendeman, sköter denne förtroendemannens uppgifter under denna tid med för- troendemannens rättigheter och skyldigheter.
4 §
Som en del av avtalet upprättas en överlevnadsplan. I planen ska man utöver anpassningen av arbetsvillkor även specificera övriga anpassningsåtgärder som vidtas i företaget. I planen anges dessutom en tidtabell och hur konsekvenserna av an- passningsåtgärderna bedöms.
När överlevnadsplanen upprättas ska man se till att åtgärder så jämlikt som möjligt riktas till hela personalen.
5 §
Genom ett lokalt avtal kan man inte skära i (den kollektivav- talsenliga) lönen eller i lönetillägg, lön för sjukdomstid eller fa- miljeledighet eller andra naturaförmåner enligt kollektivavtalet.
Genom avtalet kan man flytta tidpunkten för betalning av se- mesterpremie, ersättning för söndagsarbete, ersättningar för mer- och övertidsarbete (förhöjda lönedelar enligt kollektivavta- let) under en högst 12 månader lång period. Parterna kan dock komma överens om en annan mer exakt betalningstidtabell i överlevnadsplanen.
Som en del av överlevnadsavtalet kan man ingå avvikande
A
avtal om tidtabellen för meddelande av arbetsskiftsförteckning- en och grunder för ändring av den (6 § 5 punkten i kollektivav- talet).
Kollektivavtal
6 §
Ett lokalt avtal kan ingås för en viss tid efter vilken man ge- mensamt bedömer huruvida förutsättningarna för att använda ett överlevnadsavtal föreligger, dock för högst ett år åt gången. Om avtalet ingås för en kortare tid än ett år, kan avtalet förnyas om det fortfarande finns förutsättningar för det när avtalet löper ut. Den maximala sammanräknade längden på avtalen får inte överskrida ett (1) år räknat från den tidpunkt då det första avta- let började gälla. Avtalet ingås skriftligen.
Parterna i det lokala avtalet granskar och följer upp avtalets utfall och konsekvenser på det sätt som slagits fast i överlev- nadsplanen. Avtalet ska upphöra i förtid om de förutsättningar för att avtalet ska fortsätta gälla som beskrivs ovan inte längre föreligger. Avtalet kan också göras upp villkorligt så att det är beroende av hur företagets ekonomiska situation utvecklas. Avtalet upphävs från och med ikraftträdandet om en part gör sig skyldig till väsentlig avtalsförseelse eller om avtalet har upp- rättats på väsentligt felaktiga grunder.
7 §
Ett överlevnadsavtal enligt detta protokoll har samma rätts- verkningar som kollektivavtalet.
8 §
Arbetsgivaren ska utan dröjsmål informera hela personalen om att ett avtal har ingåtts och om dess centrala innehåll med be- aktande av kraven på integritetsskydd. Förbunden följer upp hur överlevnadsklausulerna används och deras konsekvenser för företagen i handelssektorn. Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagarna nödvändiga uppgifter för myndigheter.
A
PROTOKOLL
B
1 § Omfattning
Protokoll över yrkesgrupper
1. Protokollet omfattar montörer och servicemän.
2. Protokollet gäller inte servicemontörer som arbetar på ser- vice- och trafikstationer eller fastighetsskötare.
3. På montörer och servicemän tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.
4. Bestämmelserna i § 7 i kollektivavtalet (s. 31) tillämpas som man kommit överens om för expediternas och lagerarbetarnas del.
5. Bestämmelserna i kollektivavtalets 4 kapitel tillämpas inte med undantag för den som gäller lön för del av månad (s. 50).
2 § Riktgivande lönebelopp och minimilön
1. De riktgivande lönebeloppen innefattar månadslönen inklu- sive eventuella bonus, tillägg och naturaförmåner.
Svårighetsnivå | Riktgivande lönebelopp |
1. | 1 750–2 050 euro |
2. | 1 900–2 350 euro |
3. | 2 150–2 600 euro |
De riktgivande lönebeloppen är inte bindande minimilöner.
Svårighetsnivåer
2. Svårighetsnivåerna är:
1. nivå 1
• huvudsakligen rutinmässiga installations-, (hop)monterings- och kabelarbeten
• lättare service och reparationer av anläggningar och ma- skiner
• återkommande service, rengörings-, testnings- och juste-
ringsarbeten.
2. nivå 2
• mer än rutinmässigt krävande, självständigt utförda in- stallations- och monteringsuppgifter
• krävande installations- och monteringsuppgifter under ledning
Protokoll över yrkesgrupper
• självständiga service- och reparationsarbeten på anlägg- ningar och maskiner.
3. nivå 3
• självständiga krävande installations- och monteringsar- beten
• självständiga krävande kundtjänst-, ibruktagande- och underhållsarbeten på anläggningar, maskiner och system.
Inom varje svårighetsnivå borde arbetsprestation, yrkesskicklig- het och personliga egenskaper påverka lönen t.ex.:
• beträffande arbetsprestationen mängd, snabbhet, kvalitet och resultat
• beträffande yrkesskickligheten
genom utbildning och erfarenhet förvärvade färdigheter och kunskaper i förhållande till de färdigheter och kun- skaper arbetet kräver,
yrkeskunskapens användbarhet och mångsidighet, utvecklande och upprätthållande av yrkesskickligheten
• beträffande personliga egenskaper
tillförlitlighet, punktlighet och initiativ och språkkunskap som hänför sig till arbetsuppgifterna.
Minimilön
3. Minimilöner till montörer och servicemän finns i lönebilagan.
1. Kilometerersättningar eller motsvarande ersättningar beta- las inte för resa mellan den plats där ett arbete ska utföras och bostaden ifall resan inte är avsevärt längre än resan mellan personens egentliga arbetsplats och bostaden.
2. Utöver vad som bestämts om måltidsersättning i kollektivav- talet, betalas måltidsersättning inte till en person som har rätt till måltidskupong antingen som naturaförmån eller så att han beta-
B
lar beskattningsvärdet för den.
B
3. Annars följs bestämmelserna i § 22 i kollektivavtalet (s. 80).
Protokoll över yrkesgrupper
1. Genom lokalt avtal kan semesterpremien bytas ut mot mot- svarande ledig tid.
2. Annars följs bestämmelserna i § 21 i kollektivavtalet (s. 77) med undantag för punkt 8.
ARBETSTAGARE PÅ SERVICE- OCH TRAFIKSTATIONER
1. Protokollet gäller alla arbetstagare på service- och trafikstat- ioner.
Protokoll över yrkesgrupper
2. På arbetstagaren tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet med nedan nämnda undantag.
Söndagsarbete bestäms enligt 33 § i arbetstidslagen.
För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 38 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids- och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 19, s. 47).
3 § Löner
1. Praktiktiden är 1 år.
Biltvättare och städare på service- och trafikstation är genast 1 årets arbetstagare.
Praktikantlönen är 85 % av 1 årets lön i den lägsta lönegruppen för respektive yrke.
2. Lönegrupper
Beteckning i kollektivavtalet | Lönegrupp |
Arbetstagare på service- och trafik- | A |
Arbetstagare på service- och trafik- | B1 |
Servicemontör I | B2 |
Servicemontör II | C1 |
Servicemontör III | C2 |
B
B
Lönegruppen bestäms av det arbete arbetstagaren utför under huvuddelen av arbetstiden.
Arbetstagare på service- och trafikstation placeras i lönegrupp B1 då han arbetar på en sådan service- och trafikstation som har:
Protokoll över yrkesgrupper
• en dagligvaruhandel med minst 2 000 artiklar eller
• ett sådant kafé/en sådan restaurang, där man i eget kök tillreder lunch- eller motsvarande matportioner.
I annat fall placeras arbetstagaren i lönegrupp A, ifall man inte på honom tillämpar bestämmelserna för restaurangarbetsta- gare.
När arbetstagaren i huvudsak utför biträdande uppgifter betalas lön enligt lönegrupp A.
Restaurangarbetstagare på service- och trafikstation
3. Med restaurangarbetstagare på service- och trafikstation av- ses en arbetstagare vars uppgifter i huvudsak hänför sig till ar- betsuppgifterna på en restaurang med A- eller B-rättigheter i anslutning till service- och trafikstationen.
Om servicestationen har utskänkning av alkoholdrycker på högst 4,7 volymprocent, hör arbetstagaren till lönegrupp B1.
Vikarie för ansvarig föreståndare
4. Till restaurangarbetstagare på service- och trafikstation som är utsedd av arbetsgivaren och arbetar som vikarie för den an- svariga föreståndaren på utskänkningsrestaurangen betalas för dessa timmar timlön enligt lönebilagan.
Då arbetstagarens individuella lön redan är minst ovan nämnda timlön ändras hans lön inte.
Med utskänkningsrestaurang avses restaurang med A- och B- rättigheter.
Restaurangchef på service- och trafikstation
5. Lönen till restaurangchefer samt till ansvarig föreståndare som förutsätts i alkohollagen och som utsetts av arbetsgivaren
bestäms enligt lönen för ansvarig föreståndare i lönebilagan.
Svårighetsnivåerna för servicemontörer
6. Svårighetsnivåerna för servicemontörer är på basis av de huvudsakliga arbetsuppgifterna:
Protokoll över yrkesgrupper
Servicemontör I: Smörjning, oljebyte och underredsbehandling, reparation av avgasrör och däck samt service av karosseriet.
Servicemontör I hör till lönegrupp B2.
Servicemontör II: Utförande av kilometer- och märkesservice, broms-, kopplings- och styranordningsarbeten samt s.k. test- ningar och justeringar till följd av dem. Servicemontör II hör till lönegrupp C1.
Servicemontör III: Krävande installationsarbeten, t.ex. reparat- ion av motor och transmissionsanläggningar samt reparation av dieselutrustning.
Servicemontör III hör till lönegrupp C2.
1. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med färre än 2000 artiklar eller som inte har dagligvaruhandel
• För arbete utfört klockan 18.00 – 24.00 betalas kvällstill- lägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, på första maj och på själv- ständighetsdagen.
• För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helger, på första maj och på självständighetsdagen.
2. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel med minst 2000 artiklar och vars dagligvaruhandel är högst 400 m²
• För arbete utfört klockan 18.00 – 24.00 betalas kvällstill- lägg enligt lönebilagan. Dubbelt kvällstillägg betalas på söndagar, kyrkliga helgdagar, på första maj och på själv- ständighetsdagen.
• För arbete klockan 00.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Enkelt tillägg betalas på söndagar, kyrkliga helger, på första maj och på självständighetsdagen.
B
3. Service- och trafikstation med en dagligvaruhandel över 400 m²
B
• För arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt kol- lektivavtalets § 12 (s. 51).
Protokoll över yrkesgrupper
• För annat än arbete i dagligvaruhandeln betalas tilläggen enligt punkt 1.
4. Språktillägg betalas när arbetstagaren nästan dagligen behö- ver fler än 1 språk i normal kundbetjäning.
Språktillägget är 5 % av tabellönen.
Utryckningspenning
5. Utryckningspenning betalas när arbetstagaren sedan han avlägsnat sig från arbetsplatsen återvänder under samma dygn på grund av utryckningskallelse utom ordinarie arbetstid.
Utryckningspenningen är 2 timmars lön utöver annan lön som ska betalas för utryckningsarbetet.
1. Arbetsgivaren förser arbetstagaren med arbetsdräkt.
2. Arbetsgivaren sköter om arbetsdräkterna i hans ägo.
3. Arbetsgivaren förser servicemontör, biltvättare och under- redsbehandlare med skyddskläder och skyddsskor.
1. Protokollet berör kioskexpediter i fasta eller därmed jämför- bara kiosker.
Protokoll över yrkesgrupper
Med kiosk eller därmed jämförbar affär avses en affär som bed- rivs i en affärslägenhet, där den ordinarie försäljningsytan som används för kioskens affärsverksamhet är högst 100 kvadrat- meter.
2. Protokollet berör inte arbetstagare i s.k. gatukök.
3. På kioskexpediter som omfattas av protokollet tillämpas be- stämmelserna i kollektivavtalet i tillämpliga delar med nedan nämnda undantag.
1. Kioskexpediten hör till lönegrupp B1.
3 § Kvälls- och nattillägg
1. För arbete klockan 18.00 – 23.00 betalas kvällstillägg enligt lönebilagan.
2. För arbete klockan 23.00 – 06.00 betalas nattillägg enligt lö- nebilagan.
Kvälls- och nattillägg på söndagar
3. Enkla kvälls- och nattillägg betalas för arbete på söndagar, kyrkliga helgdagar, självständighetsdagen eller första maj.
Man kommer i arbetsavtalet överens om antalet arbetsdagar per vecka.
B
B
Söndagsarbete bestäms enligt 33 § i arbetstidslagen.
Protokoll över yrkesgrupper
För ordinarie arbete som utförs på söndag eller kyrklig helgdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön.
När söndagsersättning räknas ut, beaktas arbetstidstilläggen inte i grundlönen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 38 § i arbetstidslagen (såsom ersättningarna för mertids- och övertidsarbete, kollektivavtalets § 9 punkt 19, s. 47).
I fråga om provisionslön iakttas följande:
Protokoll över yrkesgrupper
• Provision betalas till fullt belopp trots att fel framkommit i produkten efter köpet om felet har uppstått vid framställ- ning eller transport av produkten och man inte varit med- veten om det vid köpet.
• Expediten har rätt till provision som förfaller till betalning efter att arbetsförhållandet upphört enligt samma principer som när anställningen fortgår.
• Vid förflyttning av expedit till arbete som avsevärt avviker från arbetsavtalet utreds verkan av förflyttningen på intjä- ningen av provision.
1. Den genomsnittliga daglönen för provisionens del räknas ut 2 gånger per kalenderår på basis av de 12 föregående kalender- månadernas (beräkningstid) lön.
Beräkningstiden för betald provision och provision som har för- fallit till betalning för ordinarie arbetstid divideras med det verk- liga antalet arbetsdagar under beräkningstiden.
Timlönen räknas ut genom att daglönen divideras med det ge- nomsnittliga antalet timmar per arbetsdag.
2. Förbunden rekommenderar som beräkningstider 1.4–31.3 och 1.10–30.9.
3. När anställningsförhållandet börjar under pågående kalen- derår används som beräkningsgrund den genomsnittliga lönen under de kalendermånader anställningen varat.
I övrigt tillämpas punkt 1.
B
B
1. Protokollet gäller dekoratörer och dekoratörspraktikanter.
Protokoll över yrkesgrupper
2. På dekoratörer och dekoratörspraktikanter tillämpas be- stämmelserna i kollektivavtalet med nedan nämnda undantag.
1. I tjänstgöringstiden inräknas arbetad tid inom yrke som avses i detta protokoll.
Tjänstgöringstid avser arbetad tid i svårighetsnivån i fråga.
2. Flyttning från en svårighetsnivå till en annan bestäms enligt § 11 punkt 7 i kollektivavtalet (s. 49).
3. Svårighetsnivåerna är Dekoratör I och Dekoratör II.
Dekoratören hör till Dekoratör I , såvida inte arbetsuppgifterna förutsätter att han hör till Dekoratör II.
Till Dekoratör II hör en dekoratör som självständigt enligt grun- danvisning planerar och dekorerar skyltfönster, försäljnings- punkter eller shoppar eller sköter tidningsannonser.
4. När en dekoratör gör särskilt krävande dekoreringsarbete betalas till honom lön minst enligt Dekoratör II förhöjd med 20
%.
Särskilt krävande dekorering är t.ex.:
• planering av reklamserier
• krävande reklammässiga inredningslösningar i affärer och varuhus
• planering av mäss- eller utställningsavdelningar
• showteknikarrangemang för uppvisningar.
5. Tillägget bestäms enligt § 11 punkt 5 i kollektivavtalet (s. 49).
Tillägget kan betalas även till en dekoratör som:
• har utnämnts till arbetsgruppens äldste
Protokoll över yrkesgrupper
• återkommande arbetar under smutsiga, tunga eller annars speciella förhållanden.
6. Språktillägg betalas till dekoratör som nästan dagligen behö- ver fler än 1 språk i skrift i sina arbetsuppgifter.
I övrigt följs bestämmelserna i § 11 punkt 9 i kollektivavtalet (s. 49).
3 § Arbetsdräkt
1. Arbetsgivaren förser en fast anställd dekoratör med en ändamålsenlig arbetsdräkt.
2. Arbetsgivaren äger och sköter arbetsdräkten.
B